Transcript Kurspresentationen från 26/8 2013

Välkomna till kurserna
Allmän kemi 1 & 2
NKEA02, NKEA04, 92KE11 &
92KE17
Organisation
• Föreläsningar
• Lektioner med problemlösning
• Laborationer (obligatoriska)
Genomgång av schemat
Gruppindelning lektioner/laborationer:
A: KA + Kemi + fristående kurs
B: TB
C: KB1a
D: KB1b + lärarstudenter
OBS! På grund av att ni är så många så har vi
behövt byta lokaler vid flera lektionstillfällen så
kolla webbschemat och uppdatera schemana.
Kursernas föreläsare:
AK1:
Helena Herbertsson (kursansvarig) – STÖKIOMETRI
Lars Ojamäe – OORGANISK KEMI
Patrik Lundström – OORGANISK KEMI
AK2:
Per-Olov Käll (kursansvarig) – KINETIK,
TERMODYNAMIK, ELEKTROKEMI
Helena Herbertsson – JÄMVIKTSKEMI,
SYROR OCH BASER
Lars Ojamäe – OORGANISK/FYSIKALISK KEMI
Kurslitteratur:
• Zumdahl & Zumdahl: Chemistry, 8th ed.
Kostnad: ca 600 kr
• Kompendium Allmän kemi
Kostnad: ca 100 kr
Boken och kompendiet kan man köpa på bokhandeln i
Kårallen. OBS! Finns flera kompendier i Allmän kemi så
var observant att det du köper stämmer med din kurskod!
Vilka avsnitt ni ska läsa i boken framgår av föreläsningsplanen som finns i schemahäftet.
Ytterligare kurslitteratur
rekommenderas för lärarstudenter:
Elementär kemisk laboratorieteknik
av Rolf Norin
Kostnad: 100 kr
Laborationer:
Lokal: Lewis och Brønsted (B-huset, C-korridoren mellan ingång 23 och 25)
• Oorganisk syntes
• Spektrofotometrisk analys
• Titrimetrisk analys
• Syra-bastitrering
• Kinetik
• Elektrokemi
Laborationer:
• Laborationerna genomförs två och två. Försök
hitta en labbpartner innan labbtillfället.
• Laborationshandledningar samt instruktioner för
hur laborationsredovisningarna ska vara utformade finns i kompendiet.
• Återkommer om utformning och regler kring
laborationsredovisningar senare.
Första labben:
Samling i Lewis-Brønsted och
sedan kommer ni delas upp i två
grupper för säkerhetsgenomgång,
laborationsgenomgång samt mer
praktisk information om laborationsredovisningarna.
Ytterligare labbar och lektioner
för lärarstudenter:
• Verifiering av Hess’ lag
• Acidimetrisk titrering
• Syntes av POCl3
• Jodjämvikter
X-labbarna finns i särskilt kompendium som delas
ut idag. I schemat finns även två extralektioner, en
före labbkursen och en i slutet.
LABBROCK: Finns att köpa
hos Wiktors kläder på
Nygatan 29 eller via
sektionen.
SKYDDSGLASÖGON: Låna
eller köp.
Säkerhetsdugga:
Innan ni får börja laborera måste vi göra er medvetna om vissa regler som gäller vid kemiskt
laboratoriearbete - läs ”Ordnings- och säkerhetsföreskrifter vid kemiska laborationer” samt ”Risker
och åtgärder för eliminering av risker” i kompendiet!
Dugga måndag 2/9 kl. 10.30-11.00
Genomförande säkerhetsduggan
- Alla skriver i tentasalen Terra 1.
- Duggaresultatet anslås sedan på labb
Lewis och Brønsted.
- Omdugga: Kontakta labbassistenterna.
Dugga kemiska tecken, namn
och joner:
I samband med laboration 3 kommer ni att få
en dugga på kemiska tecken*, namn och joner:
Pd = palladium
Molybden = Mo
SO42- = sulfatjon
nitratjon = NO3* Endast grundämnen i periodiska systemets huvudblock
ingår.
Lektionshandledare
A
B
C
D
KA1+kemi+frist.
TB1
KB1a
KB1b+lärare
Maria Lundqvist
Mathias Elgland
Lars Ojamäe
Per-Olov Käll
Lektionernas upplägg
Lämpliga uppgifter att räkna till lektionerna står i
kompendiet.
OBS! Alla uppgifter hinner man inte räkna på
lektionstid utan även självstudier krävs om man vill
räkna alla.
Du som student ansvarar nu för dina studier….
Examination
Två skriftliga tentor 4.5 hp:
Tentamen AK1 23/9 kl. 8.00-13.00
Tentamen AK2 21/10 kl. 8.00-13.00
OBS! Anmälan till tentan görs via studentportalen senast
10 dagar innan tentamensdatum.
OBS! Fjolårets tentor finns i kompendiet.
Laborationskurs 1.5 hp på vardera kursen:
- Godkända laborationsrapporter
- Godkända duggor (AK1)
Kursplaner:
Kursplanerna för NKEA02 och NKEA04
finns i LiTH:s Studiehandbok på:
www.lith.liu.se/sh/
I studiehandboken finns en hel del annan
nyttig information om era studier och
regler kring universitetsstudier.
Lärarstudenternas kurser har samma
ämnesinnehåll.
Återkoppling Allmän kemi 1
Föreläsningar:
Lektioner:
Laborationer:
Föreläsningarna var genomgående OK. Tempot var bra men
föreläsningsstilen skiftade mellan olika föreläsare.
Fungerade bra men var beroende av vilken lektionshandledare man
hade. En del grupper vill ha mer tid att räkna själv och mindre genomgång vid
tavlan. Kommentarer från vissa grupper att det finns för många tal uppsatta per
lektion. Prata med er lektionsassistent om hur just ni vill ha det och ni väljer
vilka tal ni vill räkna.
Laborationerna har fungerat bra. Laboratoriehandledarna var kunniga och
hjälpsamma. Labbredogörelserna/-rapporterna kräver mycket arbete. Reglerna
kring skrivande av labbredogörelser/-rapporter, inlämning och rättning har
skärpts – se kompendiet. Vi har även gjort en mall för redovisning av den första
laborationen för att underlätta för er. Mer information kommer…..
Boken uppfattades som bra men en aning ”babblig”. Kompendiet var
välstrukturerat. Sovra – använd föreläsningsanteckningarna som
stomme – vi tar upp det viktigaste.
Examinationen:
Tentan kändes relevant och täckte kursinnehållet väl.
Diskriminering och genusperspektiv: Arbetsbelastning:
Arbetsbelastningen var bra i förhållande till antalet poäng men totalt
sett ganska tung i kombination med matten som de flesta läser parallellt.
Studiemiljö:
Överlag bra men kallt i vissa salar.
Kursens relevans:
Grundläggande för fortsatta studier. Viss repetition från gymnasiet
vilket var positivt.
Informationsspridning: Fungerade bra, mestadels via mail.
Kurslitteraturen:
Återkoppling Allmän kemi 2
Föreläsningar:
Föreläsningarna var bra och innehållsrika men nivå och kvalitet skiljde mellan
föreläsarna.
Lektioner:
Samma kommentar som på AK1: Genomgång kontra tid att räkna själv +
många tal uppsatta per lektionstillfälle. Sovra själv - vi tror det bästa sättet att
lära sig det här stoffet är genom att lösa uppgifter.
Laborationer:
Laborationerna var bra och relevanta. Lite lång tid att få rapporterna rättade.
Stort jobb att ge alla tydliga kommentarer.
Kurslitteraturen:
Helt OK
Examinationen:
Relevant och hölls på vettig nivå
Diskriminering och genusperspektiv: Arbetsbelastning:
Lite tung i kombination med matten
Kursens relevans:
Viktig grund inför kommande kurser
Informationsspridning: Inga problem
Möjliga irritationsmoment
• Vi är medvetna om att schemat inte är optimalt,
varken för er eller för oss lärare.
Varför?
- Vi lärare har andra åtaganden och
kurser parallellt
- Under just första delen av höstterminen är
det många som behöver de stora salarna
• Kvällslabbar 15-19 eller 17-21
• Ibland laboration innan teorin gåtts igenom på
föreläsning
Varför ser kurserna ut som de
gör?
FOKUS: KEMISK REAKTION






Att kunna räkna på resultat av en kemisk reaktion =
STÖKIOMETRI
Förutsätter kunskap om ämnenas uppbyggnad och
kemisk bindning = OORGANISK KEMI
Hastigheten för en kemisk reaktion = KINETIK
Drivkraften för en kemisk reaktion = TERMODYNAMIK
Vanliga reaktionstyper med lite speciella egenskaper
Kännedom om vissa ämnens speciella egenskaper
Varför inleds alla våra utbildningar
med kemistudier?
Kemi är en central vetenskap som gränsar till biologi, fysik,
medicin, teknik, nanovetenskap och nya upptäckter görs ofta i
gränsområdet mellan dessa discipliner.
Kemikunskaper är viktiga för:
• - utveckling av läkemedel och medicinska diagnosverktyg
 botar sjukdom, lindrar smärta och ger korrekta diagnoser
• - livsmedel  hantering och hållbarhet samt kontroll av
tillsatsämnen och utveckling av hälsoprofilerade produkter
• - jordbruk – konstgödsel och medel mot skadeinsekter 
större skördar och minskad svält
• - material – allt från kläder och rengöringsprodukter till
elektronik
• - hållbar produktion  utnyttjande av förnybara råvaror
samt minimerande av mängden avfall och förbättrade
återvinningsprocesser
• - miljöproblematik, ekologiskt hållbar utveckling och tillgång
till rent vatten
• - energiproblematik – effektivisering, förnybara energikällor
och utveckling av nya bränslen
• - ………
Svenskt näringsliv som har
behov av kemikunskap
•
•
•
•
•
Läkemedelsindustrin
Livsmedelsindustrin
Gruvindustrin – prospekteringen har ökat de senaste åren
Järn- och stålindustrin
Skogsnäringen – trä- och pappersprodukter men även mer
specialiserade produkter som t ex kompositmaterial
• Fordons- och verkstadsindustrin – polymera material och gummi,
smörjmedel och skärvätskor och i förlängningen nya bränslen
• Elektronikbranschen
• Förpackningsindustrin
• Riskbedömningar och analysverksamhet inom t ex miljöområdet
Alltså är en mycket stor del av Sveriges BNP beroende
av kemikunskaper!!!!