Transcript ADDIS – Alkohol och Drog Diagnos InStrument

ADDIS – Alkohol och Drog
Diagnos InStrument
“Instrumentet kan betraktas som ett bra
instrument för att diagnostisera beroende
och missbruk. Internationella och svenska
studier visar goda resultat och är väl
beskrivna” (Socialstyrelsen)
Screening / grovsortering
-
Snabb
Billig
Krävs inte mycket utbildning
Validerad
Skapar möjlighet att ge information/kunskap
till personer som deltar
- Syftet: att skilja dem som inte har
problem från dem som har någon sorts
problem
Steget efter screening
Om en person önskar utreda sina problem med
alkohol eller droger…
Eller om Audit, Dudit eller CAGE visar att det finns
problem…
Eller om biologisk screening visar detta…
… då är nästa steg att utreda problemet t.ex. om
beroende föreligger eller möjligen missbruk
alternativt skadligt bruk
… och därefter bör även angränsande hjälpbehov
utredas.
3
ALKOHOL – upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp
Etablera kontakt
med patient/klient
Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT
AUDIT poäng?
Män: < 7 poäng
Kvinnor: < 5 poäng
Inga problem,
intervention inte
nödvändigt
8-15 poäng
6-13 poäng
16-19 poäng
14-17 poäng
Kort motiverande
rådgivning (t.ex.
FRAMES eller MI)
Kort motiverande
rådgivning (t.ex.
FRAMES eller MI)
Minst en uppföljning
med AUDIT och/eller
GT och CDT
Några uppföljningar
med AUDIT och/eller
GT och CDT
>20 poäng
>18 poäng
Diagnostisk bedömning av
problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10)
Utredning med ASI och MAPS
samt personbedömning med
psykologiska tester
Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik,
psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi,
och/eller par/anhörig terapi
Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus
Observera att
• MAST kan användas i stället för AUDIT
• DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI
• GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT
Låg kostnad avseende tidsåtgång
och kompetenskrav hos behandlaren
Regelbunden uppföljning med ASI
och MAPS och/eller GT och CDT
Hög kostnad avseende tidsåtgång
och kompetenskrav hos behandlaren
Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007)
av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)
Vad är syftet med diagnostik?
- Att fastställa tillståndet, så att man kan
bestämma vidare insatser.
- Att informera klienten/patienten så att han/hon
förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård.
- Genom att använda sig av diagnoskriterier
banar man vägen för klar kommunikation
mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare.
Diagnostik ger
sina problem
individen kunskap om
Kunskap ger makt – empowerment
Kliniska erfarenheter visar att individer efter väl
genomförd diagnostik …
… lättare tar till sig problemen
… lättare hanterar dessa känslomässigt – t.ex. komma
över skuld och skam
… kan formulera mer realistiska mål
… blir mer motiverade att genomgå behandling och
fullfölja eftervård
... samt gör egna livsval som förbättrar prognosen
Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York 2007
Oetiskt att behandla utan att veta vad
man behandlar
Att underlåta diagnostisering innebär:
…risk för felbehandling
…risk att försena adekvat hjälp
…fel användning av begränsade resurser.
Viktigt för forskning om insatsernas utfall och effekt.
All sådan forskning blir meningslös om man inte vet vad
man behandlar.
Missbruks- och beroendevård som underlåter diagnostik
kan därför knappast vara evidensbaserad*.
-
*Gerdner 2009
7
God diagnostik kräver både rätt
kompetens och rätt instrument
Även erfarna kliniker missar diagnos utan strukturerade
instrument.
Detta gäller både
… missbruk och beroende, och
… psykiatrisk samsjuklighet.
Största problemet i vanliga kliniska intervjuer vid alkoholoch drogproblem – utan instrument – är låg
sensitivitet, dvs att man missar att konstatera det
beroende som föreligger.
-
Se Kranzler m.fl. 1995, Muthén 1996
Tre instrument för beroendediagnos enl.
DSM-IV / ICD-10
Gemensamt för alla tre
Strukturerade intervjuer utförda av professionella samt krav på förkunskaper.
ADDIS – har fokus på alkohol och droger
Det mest använda (används både inom socialtjänst och hälsovård).
Ger diagnoser enligt både DSM-IV och ICD-10.
Inriktad på pedagogisk feedback av beroendediagnoser och förlopp.
Flera specifika frågor för varje kriterium för god sensitivitet och specificitet.
Ger specifika diagnoser för varje drogtyp samt mått på svårighetsgrad (antal symptom).
SCID och MINI – vid bred psykiatrisk genomgång
Båda har moduler för många psykiatriska problemområden.
Båda ger diagnoser enligt DSM-IV (ej ICD-10).
Modulerna inleds med nyckelfrågor som – vid ”napp” – följs av flera.
SCID – Vanlig i forskning. ”Gyllene standard” i psykiatrisk diagnostik.
MINI – liknar SCID men är kortare. Används inom psykiatrisk öppenvård.
9
För intresserade: Validitet m m
ADDIS: Internationell validering (SUDDS) visar god överensstämmelse med erfarna klinikers
diagnoser & god test-retest-reliabilitet (Davis m fl 1992). Mkt god sensitivitet & specificitet
(Hoffmann & Harrison 1996). Mkt god intern konsistens oberoende av etnicitet (Hoffmann &
Hoffmann 2003).
Svensk validering (alkoholfrågorna) visar god konstruktvaliditet, diskriminant validitet och
intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner 2009).
Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande)
SCID: Betraktas internationellt som ”gyllene standard” för psykiatriska diagnoser (Sheenan m
fl 1997). Studier med fokus på specifika diagnoser visar god interbedömarreliabilitet (Segal m
fl 1993,1994,1995; Strakowski m fl 1993,1995; Stukenberg m fl 1990). För substansberoende: högre validitet än klinisk intervju (Krantzler m fl 1995). För personlighetsstörningar (DSM-III-R) se First m fl (1995).
Svensk validering saknas
MINI Internationell validering: God överensstämmelse med SCID resp. CIDI. God
interbedömar reliabilitet och test-retest för både livstids- och aktuell prevalens, men sämre för
de allvarligaste störningarna (psykoser & mani) (Sheenan m fl 1997; Lecrubier m fl 1997).
Svensk validering saknas
Nationella riktlinjer för missbruks- och
beroendevården (2007) rekommenderar:
att de diagnostiska kriterierna för beroende respektive
missbruk/skadligt bruk (enligt ICD-10 respektive DSMIV) används i utredningsarbetet.
Generellt rekommenderas också att man i detta
utredningsarbete använder strukturerade instrument
som är validerade i ett svenskt sammanhang.
I dagsläget är ADDIS den enda diagnosinstrument för
beroendediagnostik enligt ICD-10 och DSM-IV som är
validerat i svensk population, samt kvalitetsgranskat
och godkänt av Socialstyrelsen. (2010)
Ulla Jergeby
ADDIS ®
Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat
intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV
som används för att
kartlägga alkohol- och drog problematik
och som resulterar i en bedömning/diagnos.
Förkunskapskrav: Högskoleutbildning + beroendelära
eller
Certifierad alkohol- och drogbehandlare
Kräver utbildning och certifiering genom
Dahl & Dahl preventions- och beroendecenter.
ADDIS intervjuformulär är uppdelad enl.
följande:
Allmänt:
5 frågor
Stress:
17 frågor
Ångest
4 frågor
Depression:
9 frågor
Koffein, nikotin, mat och spel 9 frågor
Alkohol- och droger:
54 frågor
Totalt
98 frågor
Skadligt bruk enl. ICD-10:
Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt
bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive:
försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till:
- en försämrad förmåga att prestera
- eller negativa konsekvenser i relation till andra
personer.
DSM-IV Missbruk
Upprepad droganvändning som leder till:
1. Oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller
hemma;
2. Användning i situationer som är fysiskt riskabla;
3. Drogrelaterade problem med rättvisan;
4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller
interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen.
Beroende enl. ICD-10
Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period
1. En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen;
2. Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkten, mängden
eller att sluta;
3. Abstinensbesvär
4. Toleransökning eller minskad tolerans
5. Givit upp/begränsat viktiga sociala/yrkesmässiga aktiviteter/
fritidsintressen pga drogen eller, avsevärd tid går åt till att skaffa,
inta eller återhämta sig från drogen
6. Fortsatt droganvändning trots klara bevis på skadliga konsekvenser (se F1x.1) om vilka personen är eller bör kunna förväntas
vara medveten.
Fyll i PDF
Beroende enl. DSM-IV:
Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period
1.
2.
3.
4.
Tolerans
Abstinensbesvär
Större mängd / längre tidsperiod än planerat
Önskan om eller misslyckade försök att
begränsa/kontrollera drogen
5. Avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller
återhämta sig från drogen
6. Givit upp / begränsat viktiga sociala/yrkemässiga aktiviteter/fritidsintressen pga drogen
7. Fortsatt drogbruk trots fys/psyk problem pga
drogen
ADDIS kartläggning
-
Terapeutisk intervju
Validerade - ingens åsikt eller attityd
Är objektiv – resultatet blir detsamma
Kvalitetssäkring för både Dig och klienten
Baserat på individens svar
Kunskapshöjande samt motivationsgivande för klienten
- Ger möjlighet att utröna om ett beroende är aktuellt
eller i remission samt vilket stadium
- Grundläggande för behandlingsplanering
- ADDIS är baserad på SUDDS som är evidensbaserad
ADDIS-Ung
ADDIS-Ung är en vidare utveckling av ADDIS,
skriven och anpassad för ungdomar.
Samma diagnoskriterier används,
men
med en högre tröskel för att
inte överdiagnostisera.
ADDIS-net
-
ADDIS-net är ett webbaserat datorstöd som
underlättar arbetet med ADDIS-metoden. Det
tar fram bakgrundsinformation, ifyllda
checklistor samt beroendekurvan.
-
Databas som kan användas i behandlingsplanering, rapportering, forskning och statistik.
-
Personkänslig information behandlas med
samma säkerhetsrutiner och teknik som hos
banker.
Utbildningsmodell för ADDIS:
Steg 1 och 2
Introduktion:
Grundutb.:
Utbildning i Tidig Upptäckt och Beroendelära
Bedömning och diagnostik med ADDIS
1 dagar
3 dagar
Steg 3
Handledning:
Fördjupning:
2 godkända ADDIS-intervjuer
Handledning:
Examination:
2 godkända ADDIS-intervjuer + 1 godkänd fallbeskrivning
1 dag
2 dagar
Ovanstående 3 steg leder fram till:
Behörighet: Rätt att bedöma/ställa diagnos med ADDIS enl. ICD-10 och DSM-IV-kriterier.
8 timmars fortbildning vartannat år krävs för att vidmakthålla behörigheten.
Re-certifieriang
Steg 4
1 dag
Villkor för behörighet i ADDIS
1. Utbildning på akademisk nivå i ämnen med vårdande, social inriktning (t ex läkare,
sjuksköterska, psykolog, socionom). Eller utbildning till alkohol/drogrådgivare
motsvarande minst 20 högskolepoäng.
2. Kunskaper i beroendelära motsvarande minst den teoretiska grundutbildning i ämnet
som erhålles vid ovanstående utbildningar. Om det visar sig att detta är otillräckliga för
att kunna genomföra ADDIS-utbildningen och arbeta med instrumentet på ett adekvat
sätt, krävs komplettering utbildning innan behörighet utfärdas.
3. Godkänd handledning av en av Dahl & Dahl godkänd handledare i minst 4 st ADDIS
intervjuer samt en fallbeskrivning.
4. Godkänd examination som visar erforderlig sakkunskap i ämnet:
1)alkohol/drogberoende, 2) ICD-10 och DSM-IV samt 3) användning av ADDIS.
5. 8 timmars fortbildning i diagnostik och bedömning med ADDIS vartannat år för att
bibehålla behörigheten. Observera att re-certifiering i ADDIS inte ger förlängd behörighet
i ADDIS-Ung och vice versa, men att man i förekommande fall kan välja om man vill
bibehålla behörigheten i båda instrumenten eller i ett av dem.
6. Dispens kan ges om man inte uppfyller det första villkoret men har många års erfarenhet
inom alkohol/drogområdet. Man får då behörighet med dispens vilket innebär att någon
med full behörighet ska ansvara för formulärets användning.
Dahl & Dahl Preventions- och beroendecenter
Karl Dahl
Telefon: 019 – 140 987
Mobil: 0767 – 74 94 24
Webb: www.dahlochdahl.se
E-post: [email protected]