Transcript Kvinnlig könsstympning (R-M Holst)

Kvinnlig könsstympning
Vad behöver vi vara uppmärksamma på?
Hur kan vi stödja och hjälpa flickorna?
Onsdag 5 November 2014
Rose-Marie Holst ÖL, PhD
KKSU/Östra
Göteborgsprojektet 1993-96






MVC
BVC
Barnhälsovård
Skolan
Ungdomsmottagningarna
Information till de berörda
invandrargrupper (både män och
kvinnor)
Rose-Marie Holst 2014
Könsstympningens geografi
Rose-Marie Holst, leg läk
Enligt WHO finns det
år 2014
120 - 150 miljoner
könsstympade kvinnor och flickor i
världen
4
År 2014
blir varje dygn
6.000
nya flickor könsstympade
Rose-Marie Holst, leg läk
I Sverige lever ca 91420
personer med rötter i länder
där könsstympning
praktiseras
40.000 är kvinnor varav
20.000 är från Somalia
12.000 är flickor 0 - 18 år
Rose-Marie Holst, leg läk
Olika typer av kvinnlig
könsstympning enligt WHO
 Excision (borttagande) av förhuden och/eller
yttersta delen av klitoris (Sunna)
 Excision (borttagande) av klitoris och ibland delar
av de små blygdläpparna
 Infibulation (Faraonisk stympning) borttagande
av klitoris + de små blygdläpparna + de inre
delarna av de stora blygdläpparna. Kvarvarande
delar sys ihop och en mm-stor öppning lämnas
längst ner för mensblod och urin
 Övriga former som tex prickning av klitoris
Rose-Marie Holst, leg läk
Rose-Marie Holst, leg läk
Vad säger lagen? Lag (1982:316) förbud mot
könsstympning av kvinnor. Skärpning av lagen
juli 1998 (SFS 1998:407)
1§ Ett ingrepp i de kvinnliga könsorganen i syfte att
stympa dessa eller åstadkomma andra bestående
förändringar av dem får inte utföras oavsett om
samtycke har lämnats till ingreppet eller inte.
2 § Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i högst
fyra år. Om brottet innebär livsfara, allvarlig
sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen
hänsynslöst beteende skall det dömas till fängelse,
lägst två år högst tio år. För försök, förberedelse
och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott
döms till ansvar enligt 23 kapitlet i brottsbalken
Rose-Marie Holst, leg läk
Förekomst av kvinnlig könsstympning i %
(Hosken report 1982)
Över 80%
Somalia
Djibouti
Etiopien
Eritrea
Mali
Sudan (Norra)
Sierra Leone
99-100%
100%
90%
90%
90%
90%
90%
50-70%
Burkino Faso
Gambia
Elfenbenskusten
Kenya
Senegal
Egypten
Nigeria
70%
60%
60%
60%
50%
50%
50%
10-25%
Mauritanien
Central Afrika
Niger
Chad
Benin
Togo
Ghana
Tanzania
25%
20%
20%
20%
20%
20%
20%
20%
< 5%
Uganda
Zair
Rose-Marie Holst, leg läk
Rose-Marie Holst, leg läk
Rose-Marie Holst, leg läk
Några motiv till att föräldrar låter
könsstympa sina döttrar
Den icke könsstympade kvinnan är
• oren
• översexualiserad
• ej respekterad
• mannen blir impotent
• blir ej gift
• mannen kan ej njuta av sex
• fadern går miste om brudpris
• kan ej få barn
Vem utför könsstympningen?
På landsbygden: ”traditionella
förlossningshjälperskor”
I staden: ofta utbildad personal som
läkare eller sjuksköterskor
Stymperskan omgiven av sina medhjälpare
Rose-Marie Holst, leg läk
Nyligen infibulerade
flickor som ligger med
benen ihopsnörda för
förhindra att
infibuleringen går upp.
Rose-Marie Holst, leg läk
Tidiga komplikationer till
könsstympning
 Blödning som kan leda till död
 Skador på intilliggande vävnader - vagina,
urethra, urinblåsa, rectum, nervtrådar
 Akut urinretention som kan ge hydronefros
 Infektioner i urinvägar och sår som kan ge
sepsis och död
 Ökad risk tetanus, hepatit och HIV
Rose-Marie Holst, leg läk
Rose-Marie Holst, leg läk
Sena komplikationer till
kvinnlig könsstympning






Blåstömningsproblem med njursvikt på sikt
Infektioner som kan leda till infertilitet
Dysmenorré - hematokolpos
Retentioncystor
Abscess som kan ge fistelgångar – kloak
Förlossningshinder
Rose-Marie Holst, leg läk
Sena komplikationer till
kvinnlig könsstympning
 Samlivsproblem - omöjligt med
penetrerande vaginala coitus - dyspareuni
- ”OBS! förutsätt inte att en könsstympad
kvinna ej kan ha ett väl fungerande sexliv”
 Psykiska problem -”OBS! förutsätt inte
att alla könsstympade kvinnor har psykiska
problem pga könsstympningen”
Rose-Marie Holst, leg läk
Deinfibulation
den operation som öppnar vulva på
den infibulerade flickan/kvinnan
 När skall den ske?
 Vem bestämmer tidpunkten?
Rose-Marie Holst, leg läk
Hur kan vi se, förebygga
och agera inom hälso- och
sjukvård i frågor om kvinnlig
könsstympning?
FGM specialist calls for
gynaecological checks for all girls
in Sweden
Anissa Mohammed Hassan, who co-led an
education pilot in Norrköping, calls for genital
examinations for all girls aged six
23
Två alternativ att diskutera
Undersök alla flickor i 6-års ålder
oavsett etnicitet?
Undersök endast flickor i 6-års ålder
som har rötter i länder där
könsstympning praktiseras?
24
Att bli medveten om det
egna kulturella bagaget är
en viktig förutsättning i
mötet med människor från
andra kulturer
Kulturkompetens är bra
men inte nödvändigt i
mötet med människor från
andra kulturer
Kom till rätta med de egna
känslorna!
Bli medveten om det egna
kulturella bagaget!
Fördöm könsstympningen
men ej den könsstympade!
Rose-Marie Holst, leg läk
Rose-Marie Holst, leg läk