Transcript Ben och fotsår

Ben och fotsår
Anna-Karin Nenzelius,
spec läk hudkliniken
Sundsvalls sjukhus
Venösa bensår – utgör ca 50-70%
Djup
ventrombos ger
klaffskador!
Muskelpump
Pittingödem
 Pigmentering i huden
 Atrophie blanche
 Lipodermatoskleros
 Venöst eksem
 Venösa sår vanligen vid eller ovanför
mediala malleolen
 Ofta ytliga rena sår

 Venös
insufficiens skall utredas för att
ta reda på om det rör sig om ytlig,
djup eller perforant insufficiens
 Ev operativ åtgärd annars
kompressionsbehandling
 Aktivera patienten och rekommendera
högläge i vila
Arteriellt sår – utgör ca 18%
Högt blodtryck
Diabetes
Höga blodfetter
Rökning
Ökad risk för åderförkalkning!
Blek, sval fot med nedsatt behåring
 Reaktiv hyperemi
 Förlångsammad kapillär återfyllnad
 Smärtor i högläge
 Ej palpabla fotpulsar
 Såren sitter ofta distalt
 I såren ofta nekros, djupare sår som
blottlägger senor


Arteriell insufficiens
utreds med mätning av
ankel/armtryck,<0,8

Vid värden <0,5 alltid
remiss till kärlkir för
bedömning

Falskt förhöjt vid stela
kärl!
Diabetessår
Ökad risk för åderförkalkning, nedsatt
cirkulation och sår
 Diabetesneuropati ger nedsatt motorisk
och sensorisk förmåga vilket leder till
abnorm fotarkitektur (Charcot!) och
oförmåga att skydda foten från
felbelastning och trauma

Sår distalt på häl, fotrygg eller tå
 Neuropatiska sår på tryckställen t ex i
fotsulan över metatarsalhuvud
 Risk för djupa infektioner




Diabetessår utreds med
tåtrycksmätning
Neuropati testas med
monofilament
God blodsockerkontroll,
avlastning i form av
ortopedtekniskt
utprovade skor och
infektionskontroll
Hydrostatiska sår
På grund av vår upprätta gång utsätts det
venösa kärlsystemet i benen för stort tryck,
sår på underbenen är mer svårläkta även
hos dem som ej har venös/arteriell
insufficiens
 Svårläkta sår kan uppstå till följd av mindre
trauma
 Bensvullnad pga hjärtsvikt eller lymfödem
kan också ligga bakom hydrostatiska sår

Behandlas med kompressionslindning!
Småkärlssår
Orsak?
Allergisk vaskulit, inflammatorisk reaktion i
kärlväggen = ses som purpura i huden
 Utlösande orsak kan vara läkemedel, virus
eller bakterie
 Palpabel purpura bilat underben, kan ej
tryckas bort


Reumatisk vaskulit, troligen autoantigen
Oftast ett lokaliserat svårbehandlat sår
Pyoderma gangränosum, vaskulit av
okänd genes
 Börjar ofta som varblåsa/böld
 Kan sitta var som helst på kroppen
 Brukar läka på po steroider


Hypertensivt sår, debuterar hastigt, sitter
ofta på nedre delen av underbenet och är
smärtsamt
Några ovanliga fall…
Necrobiosis lipoidica, granolumatös
inflammation i läderhudens kollagen
 Ca 50% av patienterna har diabetes
 Ofta på underbenets framsida


Tumörer, basaliom och skivepitelcancer
kan likna bensår eller uppstå i ett kroniskt
sår. Biopsi!
OBS! Många svårläkta sår är
”blandsår” där det både finns inslag av
arteriell och venös insufficiens
 Ofta multisjuk äldre person,
immobiliserad
 Smärtlindring, omvårdnad och
nutrition!
 Se hela patienten – inte bara såret

Tack för att ni lyssnat!
Källor: Ben och fotsår; Mats Bjellerup, Sår;
Christina Lindholm, Läkemedelsboken
11/12, Riktlinjer för behandling av ben- och
fotsår i Uppsala län.
 Bilder: dermis.net mfl
