Transcript Strokeprocessen

Strokeenheten i Ystad 2010
Bengt Jonazon leg sjuksköterska
1
Uppdragskontrakt för 2009
1)80%
av alla stroke ska vara inlagda på
strokeenheten inom 24 timmar
2)Minst
5% av alla stroke med hjärninfarkt ska
ha erhållit trombolys
3)Minst
95% av alla strokepatienten ska vara
registrerade i Riksstroke
Bengt Jonazon
2
2009
A)
B)
C)
D)
E)
F)
Strokevården i Sydost skall vara sådan att befolkningen känner sig
trygg med den vård, rehabilitering och omvårdnad som ges.
Resultatet av denna vård mätt i ADL-oberoende vid 3månadersuppföljningen skall vara minst lika bra som 2007.
Minst 80% av alla strokepatienter skall läggas in direkt på
strokeenheten i Ystad
Minst 5% av alla patienter som uppfyller indikationerna skall genomgå
trombolys
Alla som arbetar på strokeenheten skall få strokekompetens. Övrig
berörd personal inom primärvård och kommun erbjuds liknande
utbildning.
Förbättra innehållet i rehabiliteringsplanen så att den kan användas i
hela vårdkedjan.
Minst 95% av patienter som vårdats för stroke skall följas på 3- och
12 månadersuppföljning enligt Riksstroke. Där skall EQ5D och
Sydost
•
Alla delar av vårdkedjan skall engagera sig i uppgifterna att nå målen;
5% till trombolys, 80% till strokeenhet och 95% på 3månadersuppföljning
•
Andelen av strokepatienter inklusive TIA som inlägges direkt på
.
strokeenhet skall öka till 80% under 2009 Arbeta för att rutiner inom
Kamber, akutmottagningarna och på vårdavdelningarna utvecklas så att
alla strokepatienter kommer till strokeenheten.
•
Vi skall verka för att information ges till allmänheten kring
strokesjukdomen samt förbättra det akuta omhändertagandet så att fler
patienter kan ges trombolys.
•
Inventera hur många av strokeenheternas personal som har
strokekompetensbevis, starta strokekompetensutbildning under våren
2009. Övriga medarbetare på avd 7, rehabavd i Simrishamn och
kommunernas stroketeam erbjuds delta. Respektive kommun skall före
utgången av 2009 i samverkan med primärvården ha bildat ett
stroketeam med sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut
•
Formerna för rehabiliteringsplanens upprättande och dess innehåll skall
utarbetas av arbetsgruppen tillsammans med medarbetare från
sjukhusen så att ett journaldokument finns tillgängligt innan 2009 utgång.
•
Specialistvården ansvarar för 3-månadersuppföljning av patienter i eget
boende och primärvården för patienter i särskilt boende. Ansvaret för 12månadersuppföljning avgörs under 2009.
Barthel användas för att kunna sätta mål för 2010 .
A)
Utfallet i Riksstroke vad gäller vissa kvalitetsmått och patienttilffredsställelse ligger
alldeles för lågt
B)
Varför läggs strokepatienter på andra kliniker och inte på strokeenheten (endast 44%)?
C)
Alltför få genomgår trombolys. 2007 4 st!
D)
Behov av strokeutbildning. Idag 36%.
E)
Informationsöverföringen och planeringen efter slutenvårdstillfället brister
F)
Varför har så få patienter återbesök efter sin stroke (41%)?
A)
Strokepatienter läggs på andra avdelningar. TIA-patienter skickas hem. En del patienter
läggs in direkt i S-hamn.
B)
För liten andel av våra patienter vårdas på strokeenhet
•80 % till strokeenhet – Månatlig uppföljning
C)
För få patienter trombolyseras
•95% till uppföljning – Månatlig uppföljning
D)
Ny personal tillkommit, ökat behov av strokeutbildning. Vi uppfyller inte fullt ut kriterierna för
en strokeenhet
•Strokekompetensutbildning – Följ upp kvartalsvis
E)
Många frågetecken och problem kring SVPL och rehabiliteringsplaner
•Rehabplandokumentet – Följ upp kvartalsvis
F)
Utskrivna strokepatienter vet inte vem eller hur de skall kontakta vid frågor, öka säkerheten
samt ge trygghet
Grupp SO; Jennie Arenlind, Ann Aspelin-Sandström, Ulla-Brita Borgquist, Boel Granat,
Ulf Johansson, Bengt Jonazon, Ingrid Olsen och Anders Sandström 081125





Vi har uppnått 75,6 %, var blev de andra av?
Körts av ambulans till andra enheter utanför vårt
upptagningsområde.
Körts av ambulans till andra enheter inom vårt
upptagningsområde och där räknats som medicinpatienter.
Fördelningen av strokepatienter fortfarande oklar mellan
Ystad-Carema, har Carema en strokeenhet eller inte?
Patient som skrivits hem från akutmottagningarna i Ystad alt
Simrishamn (oftast TIA-patienter), läggs ej in på strokeenhet
och registreras inte i Riksstroke.
Patienter som är för dåliga att ligga på strokeneheten (IVA),
kommer inte eller kommer i ett senare skede.
Bengt Jonazon
4



Blivit inlagda på andra avdelningar eller på kliniken men
inte på strokeenheten och inte överflyttats till
strokeenheten inom 24-timmarsgränsen.
Strokeenheten drabbades i början av året (dec-mars) av
Calicivirus vilket ledde till intagningsstopp och
strokepatienter fick beläggas på andra enheter (detta kan
inte styras och denna period borde kanske inte tillräknas
statistikunderlaget).
Patienter som varit färdigtränade har belagt en strokeplats
och har därmed förhindrat akuta strokepatienter att bli
inlagda. Gäller även patienter från andra hemsjukhus
(Simrishamn och Trelleborg) samt patienter som väntat på
plats i kommunerna.
Bengt Jonazon
5
Ystad kom upp till 11% och klarade uppdraget
 tack vare att trombolysen görs på HIA och att patienten kan
komma till strokeenheten inom 24 timmar
Bengt Jonazon
6
Ystad har inte hela året klart, men tack
vare insatser av dagrehab registreras
93% (från 2010 finns det två blanketter)
•Pga
sjukdom har registreringsarbetet halkat efter,
akutanmälningar inlagda till och med september,
efterforskning av andra patienter enligt diagnosregistret
kommit fram till augusti. Vilket gör att slutprocenten av
2009 blir lite högre och att vi troligen når 95% av antalet
inlagda i akutskedet.
Bengt Jonazon
7
•
•
Tremånadersuppföljningen fungerar nu bättre. Patienter som
kommit hem till egna boenden kallas till strokemottagningen
i Ystad eller Simrishamn, vilket börjar fungera bra. Men från
de patienter som bor på särskilda boenden och ska kallas av
primärvården var det svårare att få in svaren. Gruppen för
strokeprocessen har haft information på boenden i
upptagningsområdet för att öka förståelsen att det är viktigt
att få in enkäterna som nu skickas till sjuksköterskan på
boendet, vilket förbättrat svarsfrekvensen.
12-månadersuppföljningarna görs olika. Simrishamns
strokemottagning kallar till uppföljning med läkarbesök,
vilket börjar blir i besvärligaste laget, men Ystad har inte
dessa resurser i nuläget. Uppföljningsenkäterna efter 12
månader kommer att göras per telefon med patient eller
anhörig, läkarbesök görs av primärvården av vederbörande
husläkare. Dessutom registrerar Riksstroke själv in 12månadersuppföljningen, men denna når inte skånemodulen i
nuläget.
Bengt Jonazon
8



Strokeenhet som uppfyller kriterier enligt nationella riktlinjer,
ska vara dimensionerad så att 80% av alla strokepatienterna i
upptagningsområdet läggs in på strokeenheten inom 24
timmar. Sjukhuset ska även kunna erbjuda trombolys och
kunna göra CT-hjärna dygnet om.
Rutiner för att genomföra trombolys på minst 9% av
insjuknade patienten med ischemisk stroke.
Minst 95% av patienter med strokediagnos i PASiS ska vara
registrerade i Riksstroke samt uppföljda efter 3 månader.
Överenskomna parametrar för 3 och 12-månadersuppföljning
på 95% av patienterna.
Bengt Jonazon
9

Vad avser prevention att förebygga stroke, ska alla patienter
med förmaksflimmer identifieras och ställningstagande till
antikoagulationsbehandling ska ske i sluten/öppenvård.
Detta ska förhoppningsvis leda till att mindre än 25% av de
som insjuknar i stroke har förmaksflimmer vid inkomsten till
akutmottagningen.

Ge information på alla enheter till personal varför det är så
viktigt att strokepatienter behöver komma till strokeenhet.

Klara besked om alla akutstroke ska till Ystad.

Att strokeläkaren snabbt gör en bedömning om inlagd patient
har en stroke eller ej.


Ta upp vid rond dagligen om vilka patienter som inte har
stroke och belägger våra få strokeplatser och som är flyttbar
för att försöka att frigöra en plats till strokepatient vid hög
belastning.
Vid enstaka tillfällen ta en akut strokepatient som
överbeläggning om platserna redan är belagda med
strokepatienter som ej kan flyttas.
Bengt Jonazon
11



Hårdare krav, men redan fjorårets resultat visar att vi klarar
detta.
HIA kan öka antalet trombolyser ytterligare.
Finns det resurser för detta? Får ordnas efter behov så svaret
blir ja enligt divisionschefen.
Bengt Jonazon
12




Omdisponering av resurser för att möjliggöra ökad
registreringsfrekvens.
Om procentsatsen ökar på inlagda strokepatienter på
strokeenhet och alla riksstrokeanmäls, minskar tiden för
dagrehab att efterforska patienter som ej legat på
strokeenheten.
Rutinerna för 3-månadersuppföljningarna måste bli bättre på
särskilda boenden med utskick till sjuksköterska. För övrigt
samma upplägg som tidigare.
12-månadersuppföljningarna gör per telefon med patient i
eget boende eller dennes anhörig. Patienter på särskilda
boenden skickas 12-månadersblanketterna till sjuksköterska
på aktuellt boende.
Bengt Jonazon
13
4) Att öka antikoagulationsbehandlingen



EKG kontrolleras vid inläggningen, antalet förmaksflimmer
registreras vid riksstrokeanmälningen.
Bedömning av slutenvårdsläkare/primärvårdsläkare om patienten
ska sättas in på Waran eller inte och registreras vid
riksstrokeanmälningen.
Målsättningen är att antalet patienter med cerebral infarkt och
förmaksflimmer vid inkomsten ej får överstiga 25%.
Bengt Jonazon
14






Att antalet ADL-oberoende inte blir färre.
Planera för en ny strokeutbildning med Riksstrokes
kompetensbevis.
Försöka att få en ny rehabplan i nya datasystemet.
Använda mätinstrumentet Stratify för att förhindra
fallskador.
Använda modifierad Norton för att förhindra trycksår
Fortsätta att utveckla stroketeamen i kommunerna
2010
Statistik och mål för 2010: Strokevården i Sydost skall vara sådan att befolkningen
känner sig trygg med den vård, rehabilitering och omvårdnad som ges.
(se statistik nästa blad)
A: Minst 80% av alla strokepatienter i upptagningsområdet skall läggas in inom 24
timmar på strokeenheten i Ystad, målsättning är att kravet ska uppfyllas.
B: Minst 9% av alla patienter som uppfyller indikationerna skall genomgå trombolys,
målet är att antalet trobolyserade patienter når 12%
C: Minst 95% av patienter som vårdats för stroke skall följas på 3- och 12månadersuppföljning enligt Riksstroke. Statistik visar akutreg. samt 3-mån.
D: Arbeta för att patienter med förmaksflimmer inte får en stroke.
E: ADL-oberoende ska visa ett bra resultat.
F: EQ5D och Barthel ska användas. Medelvärde för EQ5D 2009 var 66,9 poäng.
G: Alla som arbetar på strokeenheten eller i kommunens stroketeam ska gå eller har
gått Riksstrokes kompetens-utbildning. I nuläget har 65% på strokeenheten
fått denna utbildning.
H: Rehabiliteringsplanen ska utvecklas igen utifrån ett nytt datasystem.
I: Kontinuerlig fallriskbedömning på alla patienter, där risken att falla mäts utifrån en
poängskala som ligger till grund för åtgärder.
J: Gör en modifierad Nortonbedömning för att undvika trycksår på strokepatienter,
även här mäts risken att få trycksår med en poängskala som bedömning,
vilken ligger till grund för åtgärder.
A: Utfallet av strokepatienter blev inte riktigt då avdelningen var drabbad av
Calicivirus dec-mars 2008-9, vilket ger statistiska avvikelser. Varför läggs
fortfarande strokepatienter på andra kliniker och inte på strokeenheten i
Ystad?
B: Trombolysutvecklingen har varit bra de senaste två åren!
C: Varit efter med registrering i Riksstroke hela året pga sjukdom. Planeringen/uppfölj
efter slutenvårdstillfället blivit bättre fram för allt vid 3-månader.
D: Hur ska vi fånga upp oupptäckta förmaksflimmer?
G: Behov av strokeutbildning. Kurs avslutad 2010, men personalomsättningen ökar.
Sydost
Lösningar för att nå målen
Vem?
Klart?
A1: Arbeta för att rutiner inom Kamber, akutmottagningarna och på
Kamberprojektet
2010
vårdavdelningarna utvecklas, så att alla strokepatienter kommer
och Områdeschef
till strokeenheten.
A2: Föreläsa på andra enheter om vikten av att strokepatienter ska
Personal från avd 7 2010
komma till strokeenheten.
A3: Snabbt göra en bedömning om inlagd patient har en stroke eller ej, Strokeläkare Snarast
frigöra akut strokeplats genom patientflyttning.
B1: Möjligheter finns redan för HIA att öka antalet trombolyser.
Divisionschef Snarast
C1: Omdisponering av resurser för att möjliggöra ökad reg-frekvens.
Områdeschef
2010
C2: Rutinerna för 3-månadersuppföljningarna bli bättre.
Områdeschef
2010
C3: Rutiner uppsatta för 12-månadersuppföljningarna ska fungera
för resp. sjukh
D1: EKG kontrolleras vid inläggningen, antalet förmaksflimmer
registreras vid riksstrokeanmälningen
Divisionschef Redan aktivt
D2: Bedömning av slutenvårdsläkare/primärvårdsläkare om patienten
ska sättas in på Waran eller inte.
Ved läkare Snarast
D3: Finna möjliga vägar för att hitta oupptäckta förmaksflimmer.
Primärvården
2010
E1: Få igång stroketeam i alla 5 kommunerna som kan vara konsulter
/kontaktpersoner mellan primärvård och kommun för att få fram vikten
av träning för strokepatienter.
Strokeprocessgrp snarast
E2: Kunna upprätthålla utbildning om rätt omvårdnad/träning vid stroke
Stroketeam- 2010för berörd personal i hela vårdkedjan.
grupperna
2011
E3: Att hitta en lösning på hur träning av patienter kan samordnas Kommun/ Strokepro- 2010Primärvård
cessgrp
2011
F1: Fortsätta registrera Barthel och EQ5D (statistik osäker i nuläget)
Dagrehab
Aktivt
G1: Planera för en ny kurs med Riksstrokea strokekompetensbevis
Enhetschef
2010
H1: Överföra en rehabplan till Meliorformat om det inte finns redan, ta hjälp
av sjukhus som redan är melioranvändare för att få ut dessa i
fortsatta vårdkedjan
IT+rehabplan-grupp 2010
I,J: Använda validerade mätinstrument som ex Stratify och Norton
Hitta rutiner för att informera vidare i vårdkedjan.
Enhetschef Stratify o
Norton akt.
A: Strokepatienter läggs på andra avdelningar. TIA-patienter skickas hem. En del
patienter läggs in direkt i S-hamn. Nya tag 2010 för att strama upp flödet av
patienter. För liten andel av våra patienter kommer direkt till strokeenheten, för
lite platser?
A: 80 % till strokeenhet – Månatlig uppföljning
B,D: Nya krav på uppdrag har tillkommit
C: 95% till uppföljning Riksstroke – Månatlig uppföljning
G: Ny personal tillkommit, ökat behov av kontinuerlig strokeutbildning.
D: Max 25% med pågående förmaksflimmer vid inläggning – uppföljning kvartalsvis
H: Många frågetecken och problem kring nytt datasystem
G: Strokekompetensutbildning – underlag registreras, ny utbildning plan 2011
I,J: Sätts större krav på vården, viktigt med mätvärden för att undvika förlängd vårdtid.
H: Rehabplandokumentet – efterlysa ett fungerande i nya journalsystemet.
B: 12% får trombolys – Månatlig uppföljning
Grupp SO; Jennie Arenlind, Ann Aspelin-Sandström, Ulla-Brita Borgquist, Boel Granat, Elisabeth Rubin
Bengt Jonazon, Marie Strömblad, Roger Nordström och Monika Schlaug
100413
2009 75,6 %
Best practice 2008 100,0 %
2010 80,0 %
2009 10,7 %
Best practice 2008 17,5 %
2010 12,0 %
Best practice 2008 100,0 %
2010 95,0 %
Best practice 2008 96,9 %
2010 95,0 %
Best practice 2008 18,0%
2010 24,0 %
Best practice 2008 81,0 %
2010 81,9 %
Akutskede
2009 94,8 %
3-månader 2009 81,0 %
2009 26,8 %
Efter 3 månader
2009 81,9 %
2009 66,9 poäng
Best practice 2008 ingen uppgift
2010 70,0 poäng
Lösningar för att nå målen
Vem?
Klart?
A1: Arbeta för att rutiner inom Kamber, akutmottagningarna och på vårdavdelningarna
utvecklas, så att alla strokepatienter kommer till strokeenheten.
Kamberprojektet
och divisionschef
Dec 2010
A2: Föreläsa på andra enheter om vikten av att strokepatienter ska komma till strokeenhet.
Personal från avd 7
Dec 2010
A3: Snabbt göra en bedömning om inlagd patient har en stroke eller ej, frigöra akut
strokeplats genom patientflyttning eller tillfällig överbeläggning.
Strokeläkare
Snarast
B1: Möjligheter finns redan för HIA att öka antalet trombolyser.
Divitionschef
Snarast
C1: Omdisponering av resurser för att möjliggöra ökad registreringsfrekvens.
Områdeschef
2010
C2: Rutinerna för 3-månadersuppföljningarna bli bättre planerade.
Områdeschef
2010
C3: Rutinen för 12-månadersuppföljningarna bli gjorda på ett bra sätt.
För resp sjukhus
2010
D1: EKG kontrolleras vid inläggningen, antalet nytillkomna förmaksflimmer registreras vid
riksstrokeanmälningen
Divisionschef
Redan aktivt
D2: Bedömning av slutenvårdsläkare/primärvårdsläkare om patienten ska sättas in på Waran
eller inte
Ved läkare?
Snarast
Primärvården
2010
E1: Att få igång stroketeam i alla 5 kommunerna som kan vara konsulter/kontaktpersoner
mellan primärvård och kommun för att få fram vikten av träning för strokepatienter
Strokeprocessgrp
Snarast
E2: Att kunna upprätthålla utbildning om rätt omvårdnad/träning vid stroke för berörd
personal.
Teamgrupp
2010-2011
E3: Att hitta en lösning på hur träning av patienter kan samordnas Kommun/Primärvård vilket
skulle ge en större tillgängninghet av träning för patienten.
Strokeprocessgrp
2010-2011
F1: Att fortsätta registrera Riksstroke, Barthel och EQ5D i skånemodulen.
Dagrehab
Aktivt
G1: Planera för en ny kurs med strokekompetensbevis.
Enhetschef
2010
H1: Överföra en rehabplan till Meliorformat om det inte finns redan, kontakta andra sjukhus
som använder melior och ev göra studiebesök.
IT+rehabpl-grupp
Hösten 2010
I,J,: Använda validerade mätinstrument som Stratify och Norton. Hitta rutiner för att
informera vidare i vårdkedjan.
Enhetschef
redan aktiva
D3: Finna möjliga vägar för att hitta oupptäckta förmaksflimmer i befolkningen.





A: Utfallet av strokepatienter blev inte riktigt då
avdelningen var drabbad av Calicivirus dec-mars 2008-9,
vilket ger statistiska avvikelser. Varför läggs fortfarande
strokepatienter på andra kliniker och inte på strokeenheten
i Ystad?
B: Trombolysutvecklingen har varit bra de senaste två åren!
C: Varit efter med registrering i Riksstroke hela året pga
sjukdom. Uppföljningen efter slutenvårdstillfället har blivit
bättre, fram för allt 3-månadersuppföljningen.
D: Hur ska vi fånga upp förmaksflimmer? Måste ske via
akuten.
G: Behov av strokeutbildning. Kurs genomförd 2009, men
personalomsättningen ökar, behov även för kommunens
stroketeam.

A: 80 % till strokeenhet – Kvartalsuppföljning

B: 12% får trombolys – Kvartalsuppföljning

C: 95% till uppföljning Riksstroke – Kvartalsuppföljning

D: Max 25% med förmaksflimmer vid inläggning – uppföljning
kvartalsvis

G: Strokekompetensutbildning – underlag registreras, ny utbildning
planeras 2011

H: Rehabplandokumentet – efterlysa ett fungerande i nya
journalsystemet.