Transcript Barn och ungdomars psykiska ohälsa

PSYKISK OHÄLSA BLAND SVENSKA
BARN OCH UNGDOMAR
Björn Magnér
specialist i
Barn- och ungdomspsykiatri
Utkast till powerpoint program
föreläsning, Draken 140904.
BARNS psykiska hälsa, en”het potatis”
• Hur barnen mår är ett av de starkaste
uttrycken för hur ett samhälle lyckats.
• Goda samhällen skapar friska, lyckliga barn.
“Lösningen på morgondagens vuxenproblem
beror i stora drag på
det sätt våra barn
växer upp i dag.”
- Margaret
Mead, Antropolog
LITE FAKTA
• 2 miljoner barn bor i Sverige, 20% av befolkningen.
• 40% av barnen bor i storstäder.
• 13% lever i hushåll med låg inkomst (60% mindre än
medianinkomsten).
• 4% lever med arbetslös pappa. 6% med arbetslös mamma
(SCB 2010).
• 20% har en eller två utrikes födda föräldrar.
• Ensamkommande flyktingbarn har mer än 6-faldigats sedan
2005. 2011 sökte 2657 barn asyl.
• 20-25% av 13-17- åringar lever med en förälder. Lägre siffra
för yngre barn.
• Varje år är 40.000-50.000 barn med om en skilsmässa.
I. HUR SER DEN PSYKISKA OHÄLSAN UT
BLAND BARN OCH UNGDOMAR?
Vad säger studierna?
Kan man lita på dom?
• De flesta är enkätstudier där skolelever svarat på
frågor.
• Ger högre ohälsotal än om frågor till föräldrar.
• Svårt att jämföra då och nu. Inga tillförlitliga
studier förrän 80-talet
• Svårt med internationella jämförelser.
• Få studier med validerade mätinstrument som
mäter funktionsnedsättning.
• Få studier på förskolebarn.
• Få studier som mäter biologiska markörer.
INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER
FÖRÄDRARENKÄTER
• Studier i 31 länder (55.500 barn). Beteendeoch emotionella problem, 6-16 år. (Rescorla L.
et al. J Emot Behav Disorder, 2007;15)
Resultat: Sverige näst bäst, bara Japan bättre.
• Studie på beteendeproblem bland förskolebarn
(19.800 barn) i 24 länder. (Rescorla L. et al, J
Clin Child Adolescensc Psycho, 2011;40)
Resultat: Sverige näst bäst, bara Danmark
bättre.
INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER
FRÅGEENKÄTER TILL BARNEN
Studie i 24 länder, 12-18 år.
Resultat: Sverige var ett av de 6 mest
symtombelastade. (Rescorla L et al, J Consult
Clin. Psychol. 2007;75 (2)
Vill föräldrarna inte se eller mår barnen bättre
än vad dom själva upplever? Barn
överrapporterar sällan sin psykiska ohälsa.
AKTUELL FORSKNING OM PSYKISK OHÄLSA
BLAND BARN OCH UNGDOMAR I SVERIGE
• WHO (återkommande internationella undersökningar sedan
•
1985 på den psykiska hälsan bland skolbarn).
Socialstyrelsen (SOU: 2006, samanfattning,
slutbetänkande, Stress och psykisk ohälsa).
• Kungliga Vetenskapsakademin. (Hälsoutskottet,
konferens 2010 kring Barn och psykisk hälsa).
• SCB (ULF, återkommande 1981- 2001)
•
•
•
•
FHI
Karolinska Institutet
BRIS
Mfl.
AKTUELLA STUDIER OCH RAPPORTER
WHO
”Psykisk ohälsa är det näst största hälsoproblemet i länder som Sverige.
Denna kommer inom några år att passera hjärt-kärlsjukdomar och vara
folkhälsoproblem nummer ett.”
SOCIALSTYRELSEN
”Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i
världen. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn
och ungdomar ökat...” ”Det har blivit vanligare att ungdomar uppger att de är
nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk.” (2-3 ggr ökning
sedan 1980-talet).
KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN
SOU 2010:79
”Företrädesvis flickor lider av inåtvända problem såsom ängslan, oro,
depression, självskador och psykosomatiska symtom. Bland pojkarna är det
vanligare med externaliserade problem som agerande- uppförandestörning,
aggressivitet m.m.”
FHI/Folkhälsoinstitutet
Kartläggning av psykisk ohälsa bland barn och unga
2009
”Problemtyngden visade sig vara större för elever i åk 9 jämfört med åk 6 och
flickor rapporterade mer psykisk ohälsa än pojkar, med undantag av
koncentrationssvårigheter. En ökning av psykosomatiska besvär hos 15åringar konstaterades, framförallt flickor, där andelen som hade två eller fler
symtom varje vecka hade ökat från 27% till 47% mellan 1985 och 2009.”
”Personer som vårdats inom psykiatrisk slutenvård hade minskat i
alla åldersgrupper utom i gruppen 15-24 år där man såg en kraftig
ökning både för flickor och pojkar. Ökningen gällde depressioner
och ångestsymtom.”
FHI konklusion ang Svenska skolbarns hälsovanor
””Eleverna med självrapporterade psykiska och somatiska besvär är fortfarande
omkring dubbelt så många som under mitten av 1980-talet.”
WHO
Social determinants of health and well-being among young people
2012
”Ser vi till 15-åringarna i studien rapporterar nästan varannan svensk
flicka minst två psykosomatiska besvär i veckan mot var fjärde
svensk pojke Jämför man de svenska resultaten med övriga nordiska
länder så har de svenska flickorna sämre psykisk hälsa. Andelen 15åriga svenska flickor som anger besvär ligger på nivåer som är
nästan kring det dubbla jämfört med 15-åriga danska flickor.”
SOCIALSTYRELSEN
Folkhälsorapport
2008/2009
”Avsiktligt självdestruktiv handling har ökat under hela perioden 19992008. …I åldersgruppen 16-24 år är det dubbelt så många pojkar som flickor
som begår självmord. I samma åldersgrupp är det 3 gånger så många flickor
som gör självmordsförsök.”
UNGDOMSSTYRELSEN
Ung idag
2010:9
”Vård på sjukhus med anledning av ungas självmordsförsök,
narkotikakonsumtion eller alkoholkonsumtion har ökat mellan år
2000 och 2009. Samma sak gäller unga som fått antidepressiva
läkemedel på recept mellan 2006 och 2009. Ökningen gäller framförallt
bland yngre tjejer.”
Hon hen han
2010:2
”I gruppen unga homosexuella, bisexuella och transpersoner finns en
överrepresentation när det gäller psykisk ohälsa.””En fjärdedel av de
unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta
livet av sig.”
KAROLINSKA INSTITUTET
School grades, parental education and suicide
2010
” …dåliga skolbetyg från åk 9 ger tre gånger förhöjd självmordsrisk i
åldersgruppen 25-34 år.”
KAROLINSKA INSTITUTETS FOLHÄLSOAKADEMI
Självmord i Europa och världen
2010:31
”Sverige är det enda land i Europa där man sett en stigande trend av
självmord bland pojkar 15-19 år mellan åren 1997-2007. Sverige och
Finland ligger högt i Europa när det gäller självmord bland flickor
15-19 år och även där fanns en ökande trend mellan 1997-2007.”
KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIN
Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige
2010
”Man ser vare sig inom forskarvärlden eller BRIS någon tillbakagång av
den psykiska ohälsan bland unga, utan den ligger fortfarande på
väldigt höga och oroväckande nivåer.”
SvD
2013
Psykofarmaka till barn 0-17 år ökar kraftigt. Ökning i procent 2006-2011 :
Sömnmedel 170%, ADHD-preparat 178%, (förskolepojkar 220%),
Antidepressiva 32%, Neuroleptika 27%.
Har svårt att sitta still och
koncentrera mig
Har svårt att sitta still och
koncentrera mig
samtliga barn (10-18 år) SCB
ålder: 10-12 år
50
50
45
45
40
40
35
35
30
30
25
25
%
%
PSYKISKT MÅENDE BLAND SVENSKA SKOLELEVER (enkätstudie
2010-2011, SCB)
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
2010-2011
2010-2011
båda könen
42
båda könen
41
pojkar
47
pojkar
49
flickor
36
flickor
32
Känner mig ofta
ledsen eller nere
Känner mig ofta
ledsen eller nere
samtliga barn (10-18 år)
SCB
samtliga barn (10-18 år)
SCB
ålder: 16-18 år
50
50
45
45
45
45
40
40
40
40
35
35
35
35
30
30
30
30
25
25
25
25
%
50
%
50
%
%
samtliga barn (10-18 år)
SCB
Blir väldigt lätt arg
Är ofta spänd och
nervös
20
20
20
20
15
15
15
15
10
10
10
10
5
5
5
5
0
0
2010-2011
2010-2011
0
0
2010-2011
2010-2011
båda
könen
12
båda
könen
16
båda
könen
23
båda
könen
31
pojkar
7
pojkar
8
pojkar
18
pojkar
28
flickor
17
flickor
23
flickor
27
flickor
35
Har känt mig
stressad minst en
gång i veckan
samtliga barn (10-18 år
samtliga barn (10-18 år
samtliga barn (10-18 år
samtliga barn (10-18 år
50
50
50
100
45
45
45
90
40
40
40
80
35
35
35
70
30
30
30
60
25
25
25
20
20
20
15
15
15
10
10
10
5
5
5
0
0
0
%
Har svårt att
somna minst en
gång i veckan
%
Har ont i magen
minst en gång i
veckan
%
%
Har huvudvärk
minst en gång i
veckan
50
40
30
20
10
0
2010-2011
2010-2011
2010-2011
20102011
båda
könen
28
båda
könen
17
båda
könen
33
båda
könen
40
pojkar
21
pojkar
11
pojkar
30
pojkar
34
flickor
34
flickor
24
flickor
36
flickor
47
Bris rapport
Se hela mig, 2012
”Jag känner att jag inte orkar leva om ingen ser tecknen som jag visar.”
”…efter allt som har hänt är jag rädd för mig själv, för att jag ska
försöka ta mitt liv. Jag vill inte vara ensam. Jag vill att någon vuxen
människa ska hjälpa mig… stötta mig… tro på mig. Jag vill betyda
något och vara värdefull. Allt jag behöver är att någon ser hela mig.”
”Jag förstör saker och oftast börjar jag också bråka med folk och börjar
slåss och sånt. Sen // ångrar jag mig alltid sjukt mycket och får ångest
över vad jag gör.”
”Till Mamma.
Jag orkade inte väta längre... Väta på livet och lyckan. Jag har det bättre någon
annanstans. Jag var från början dömd till att må dåligt, till att aldrig passa in.
Jag hoppas jag träffar Johan dit jag reser. Eller att jag bara somnar för alltid.”
(Tonårsflicka BUP)
FÖRSKOLEBARN OCH BIOMARKÖRER
FÖR STRESS
• Metaanalys, 9 studier av cortisol (biomarkör för stress)
bland daghemsbarn jämfört med barn i hemmiljö i USA
• Resultat: Generellt förhöjda cortisolnivåer bland
daghemsbarnen. De största stegringarna såg man på
barn 0-3 år liksom anknytningsstörda barn.
Cortisolstegringarna var också större på lågkvalitativa
daghem. Svenska jämförande studier saknas. (Vermeer
et van Ijzendoorn, 2006).
• I en annan studie i USA hade över 90% av 3-5
åringarna på daghem med hög till medelhög
kvalitetsnivå förhöjda eftermiddagsnivåer. 75%
normaliserades i hemmiljö. (M. Gunnar, 2003).
Liknande cortisolhöjningar har också konstaterats på
barn hos dagmammor (Gunnar M. ).
VAD VÅGAR MAN PÅSTÅ?
• Vissa delar av den psykiska ohälsan bland svenska barn 10-18
år har ökat under de senaste decennierna.
• Oro, ångest och nedstämdhet har sannolikt ökat 2-3 ggr de
senaste trettio åren. Trenden återfinns i många västländer.
• Såväl suicid som suicidförsök ligger jämförelsevis
internationellt högt för både pojkar och flickor i åldersgruppen
15-24 år och har till vissa delar ökat under det senaste
decenniet.
• Självskadebeteenden är sannolikt vanligt bland
högstadieelever och äldre tonåringar.
• Även koncentrationsproblem och vanliga psykosomatiska
symtom (huvudvärk, magont, sömnproblem m m) har ökat
kraftigt.
• Den psykiska ohälsan bland barn 0-10 år är svårt att uttala sig
om.
II VAD BEROR DEN PSYKISKA OHÄLSAN
PÅ?
PARADOX
Sverige har länge varit ett av världens
jämlikaste länder. Den somatiska hälsan bland
barn ligger internationellt i topp. Vi har ett av
världens mest utvecklade välfärdssystem runt
våra barn. Ändå ökar den psykiska ohälsan.
Varför?
REFLEKTIONER KRING ORSAKER
• Internationellt sticker Sverige ut med kanske flest antal
skilsmässor och flest antal barn som lever med en
förälder? Kanske flest och yngst antal barn i förskola?
Kanske flest och yngst dator- och internetanvändare m
m? Vilken betydelse har det?
• Stillasittande livsstil utan tillräckligt med fysisk aktivitet?
För lite utevistelse? För lite sömn? Onyttig mat?
• ”Fattiga” sociala stödjesystem med brist på vuxna kring
barn? Hög vuxentäthet runt barn ”buffrar” stress. Många
barn bor med en förälder? Att leva med bara en förälder
dubblerar risken för psykisk ohälsa och fyrdubblar den för
drogmissbruk.
• Trötta, stressade föräldrar präglade av ”arbetslinjen” som
inte orkar med sina barn eller curlar dom till eviga
tonåringar?
• En mediestyrd sexualiserad tonårskultur frikopplad
från vuxenvärlden där pedofili, nätmobbning och
djungelns lag härjar? Kastar vi våra tonåringar till
”vargarna”?
• Överbelastar dagens barnomsorg våra allra minsta
med frekventa tidiga separationer och toxisk stress?
Sabbar det anknytningsfasen?
• Ett materialistiskt, individualistiskt, narcissistiskt
tävlingssamhälle utan strukturer för tillhörighet och
andlighet? ”Sköt dig själv och skit i andra!”
• Leder ökat materiellt välstånd över en viss nivå i inte
till att människor blir friskare och lyckligare? Sverige
har för länge sedan passerat den nivån.
•Hög väntande arbetslöshet och en framtid präglad
av tilltagande klimathot och ökande konflikter och
krig i världen.
• Hur skall unga människor kunna känna tillförsikt
och hopp?
•Allt hänger ihop! Många och komplexa
orsaksfaktorer.
TOXISK STRESS -EN MINSTA GEMENSAM
NÄMNARE
• Mycket av den psykiska ohälsan är
stressrelaterad. Men inte all.
• Psykisk ohälsa som ångest, oro, nedstämdhet
och allehanda psykosomatiska åkommor men
även neuropsykiatriska funktionshandikapp
påverkas negativt av stress och minskar
kognition och inlärningsförmåga.
KAN TOXISK STRESS PÅVERKA HJÄRNAN
OCH INLÄRNINGSFÖRMÅGAN?
STRESS OCH INLÄRNING
Många av dom strukturer i hjärnan som är
allra mest stresskänsliga är viktiga för
inlärning.
TOXISK STRESS PÅVERKAR KOGNITION OCH
INLÄRNINGSFÖRMÅGA
•
•
•
•
•
•
Koncentration, uppmärksamhet, uthållighet
Arbetsminne
Mentaliseringsförmåga
Impulskontroll
Motorisk inhibition
Exekutiva funktioner som abstrakt tänkande,
problemlösningsförmåga
• Sömn, långtidsinlagring av minnen
SKOLAN, PISA OCH DEN PSYKISKA
OHÄLSAN
• Är skolans problem och det låga resultatet på
Pisastudien ett resultat av den ökande
psykiska ohälsan?
• Är missförhållanden i skolan orsak till den
psykiska ohälsan?
• Hur som helst: Ett psykiskt välmående barn
presterar bättre i skolan och en
välfungerande skola skapar psykiskt friskare
barn!
BAKOM OHÄLSAN –TOXISK STRESS,
OMSORGSBRIST OCH
BARNDOMSTRAUMAN
• En stor del av den psykiska ohälsan bottnar i
förfärliga livshistorier med omsorgsbrist och många
traumatiska upplevelser! Ofta uppstår grunden för
ohälsan mycket tidigt i livet.
FÖRDRÖJDA EFFEKTER AV STRESS OMSORGBRIST
OCH
TRAUMAN
Kan dröja decennier
innan en sjukdom
presenterar sig
III. HUR VANLIGT ÄR DET MED MISSHANDEL,
TRAUMAN, OMSORGSBRIST OCH ANNAN
TOXISK STRESS UNDER BARNDOMEN?
RAPPORTERAD MISSHANDEL
Rapporterad misshandel mot barn har 3-dubblats på
30 år.
Rapporterade våldtäkter mot barn under 15 år har
fyrdubblades mellan 2004 och 2009. Mörkertalet är
stort. Många anser att även de faktiska övergreppen
mot barn ökar.
BARA TOPPEN PÅ ETT ISBERG
HUR VANLIGT ÄR DET?
• Hur vanligt är det bland BUP barnen.
Gamlestadsstudien.
BUP Gamlestaden och exposition för
våld i familjen
• Ca 45% av BUP barnen i Nord-Ost hade utsatts
för ett eller flera av: sexuella övergrepp, fysiskt
våld eller bevittnat föräldrars våld mot
varandra (Hultman, O. 2014).
• Om våld utanför familjen inkluderas är
siffrorna 67% (Hultman, O. 2014)
HUR VANLIGT ÄR DET I
BEFOLKNINGEN?
ACE-STUDIEN
NEGATIVA UPPLEVELSER I BARNDOMEN (ACE)
OCH VUXENHÄLSA OCH SJUKDOM
Turning gold into lead
Den största studien i sitt slag som någonsin gjorts för att
undersöka vuxeneffekter av negativa barndomsupplevelser på
hälsa och sociala förhållanden.
ACE STUDIEN
Adverse Child Experiences
Lipotti VJ, MD, Prof, Internist and Anda R, MD, Epidemiologist
Studien: 17000 medelklassamerikaner följs under sin livstid med avseende
på effekter av negativa upplevelser i barndomen (före 18 år). 80% vita,
10% svarta, 10% asiater. 74% gått på college. Medelålder 57 år.
Könsfördelning lika. Största epidemiologiska studien i sitt slag. Start 1985.
Ytterligare 440.000 på väg in i studien.
Syfte: Att ta reda på hur stress och traumatiska erfarenheter under
barndomen påverkar vuxenhälsan. Medicinska, sociala och ekonomiska
konsekvenser studeras.
Hypotes: Antalet ACE bestämmer folkhälsan. Kumulativ effekt. Ju fler
negativa händelser under barndomen desto större sjukdomsrisk.
PREVALENS: KATEGORIER AV ACE
MISSHANDEL
• Psykisk (av föräldrar)
• Fysisk (av föräldrar)
• Sexuelll (vem som helst)
Prevalens (%)
11%
28%
22%
OMSORGSBRIST
• Emotionell
• Fysisk
15%
10%
MISSFÖRHÅLLANDEN I HEMMET
• Alkoholism eller drogmissbruk
• Förlust av förälder< age 18. Separation/dödsfall
• Depression eller psykisk sjukdom
• Våld mot mamma
• Familjemedlem i fängelse
27%
23%
17%
13%
5%
MÅNGA HAR FLERA ACE KATEGORIER
ACE kategorier
0
1
2
3
4
5 eller flera
Prevalens
33%
25%
15%
10%
6%
11%
2 av 3 hade upplevt åtminstone en ACE-kategori. Ca1/3 hade
upplevt 2–4 kategorier. Om 1 ACE var sannolikheten för ytterligare
minst 1 ACE 87%. Kvinnor har 50% större risk än män att utsättas
för fler än 5 kategorier.
ACE KATEGORIER I HÖGSTADIEKLASS
IV. KORRELATIONER MELLAN ACE/ TOXISK
STRESS OCH OHÄLSA
% With a Lifetime History of
Depression
ACE KORRELERAR MED KRONISK DEPRESSION
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Women
Men
0
1
2
ACE Score
3
>=4
SUICIDFÖRSÖK BARN OCH VUXNA
Child/Adolescent
Adult
25
23
20
13,8
15
11,4
%
9,3
10
5
0,20,8
1,8
0,3
2,4
1,3
0
1
2
0
2,8
1,9
2,93,3
ACE KATEGORIER
3
4
8,1
3,8
5
6
7+
Dube, S. R., Anda, R. F., Felitti, V. J., Chapman, D., Williamson, D. F., & Giles, W. H. (2001). Childhood abuse,
household dysfunction and the risk of attempted suicide throughout the life span: Findings from Adverse
Childhood Experiences Study. Journal of the American Medical Association, 286, 3089–3096.
ACE KATEGORIER OCH
ANTIDEPRESSIVA FÖRSKRIVNINGAR
Förskrivningsfrekvens
i procent)
ca 50 år senare
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
5 eller
4
3
2
1
0
ACE kategorier
flera
Kanske är depression en normal
reaktion på onormala
livsupplevelser?
ACE OCH HALLUCINATIONER
Ever Hallucinated* (%)
12
Missha
ndel
Alkohol
eller
Droger
10
8
No
Yes
6
4
2
0
0
1
2
ACE Score
3
4
5
*Korrigerad för ras, kön och utbildning
6
>=7
ACE OCH PSYKOS
• Dubblerad risk för psykos efter sexuella
övergrepp.
• 2.5 ggr ökad risk för schizofreni.
• Barn i förpuberteten som utsätts för
gruppvåldtäkt har 15 ggr ökad risk för psykos.
Australisk longitudinell (30 år) megastudie (M
Cutajar, 2010).
ACE och Borderline personlighetsstörning
(BDP)
Herman, van der Kolk & Perry, Studie 1989
• 87% av deltagarna med BDP bar på historier med
allvarliga övergrepp i barndomen och/eller
försummad/bristande omvårdnad före 7 års ålder.
Barn med utvecklingsförsening
ACE OCH UTVECKLINGSFÖRSENING
ACE/Riskfaktorer
ACE KATEGORIER OCH MINSKAT MINNE
ACE OCH MINSKNING AV MINNE
AV
BARNDOMEN
Procent med minskat minne(%)
40
35
0
1
2
3
>=4
4
30
25
20
3
2
15
10
0
1
5
0
ACEkategorier
ACE vs.
SANNOLIKHET FÖR> 50 SEXPARTNERS
Adjusted Odds Ratio
4
3
2
1
0
0
1
2
3
4 or more
ACE Score
Let’s now sample some disturbed social outcomes from adverse childhood experiences.
Looking for love. The roles of promiscuity, and of pornography as the
graphical depiction of the metaphor for love.
% have Unintended PG, or AB
ACE VS OÖNSKADE GRAVIDITETER
ELLER ABORTER
80
Unintended Pregnancy
70
Elective Abortion
60
50
40
30
20
10
0
0
1
2
ACE Score
3
4 or more
ACE vs. Sexuellt överförbara
sjukdomar
Adjusted Odds Ratio
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
0
1
2
ACE Score
3
4 or more
ACE OCH RISK ATT UTSÄTTAS FÖR VÅLDTÄKT
35
4+
% Reporting Rape
30
25
20
3
2
15
10
5
1
0
0
ACE Score
ACE och
risk att bli utsatt för våld i familjen
14
12
Risk att utsättas
10
8
6
4
2
0
Män
Kvinnor
ACE socre
ACE och risk att bli förövare i familjen
Vi är vana att betrakta kvinnor som offer för mäns våld, men här visas att
kvinnor nästan lika ofta är förövare. Därför att deras offer vanligtvis är barn
vars historier sällan berättas.
15
Män
Kvinnor
__________________________________
10
5
0
0
1
2
3
4
>5
ACE Score
0
>5
1
2
3
4
SEXUELLA ÖVERGREPP I BARNDOMEN OCH ANTAL
OFÖRKLARADE SYMTOM
45
Percent Abused (%)
40
8
35
30
7
25
5
20
15
3
10
5
0
1
6
4
2
0
Antal oförklarade symtom
Effekterna av ACE upplevelser dyker ofta upp på vårdcentraler decennier
senare som oförklarliga kroppsliga symtom
RÖKNING: DEBUTÅLDER < 18 ÅR
0
1
2
3
4
5+
ACE KATEGORIER
25
21,1
20
15,4
15
11,5
%
12,8
8,7
10
5.5
5
0
ACEs increase the likelihood of early smoking initiation (before 18) with 21% of those with
4 or more ACES reporting early initiation of smoking compared to only 5.5% with no ACES.
Moreover, ACEs lead to continued smoking, heavy smoking and while not shown here, the
risk of Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD).
ALKOHOL: DEBUTÅLDER
0
1
2
3
4+
50
45
ACE
KATEGORIER
40
36.2
33.4
35
33
28.5
30
25.7
% 25
16.9
20
12.1
15
10
4.2
6.1
8.5
5
0
< 14
14-17
Given the negative impact of early initiation of alcohol use on neurodevelopment and the
evidence that ACES also impact neurodevelopment, these findings are concerning.
ACE OCH SJÄLVRAPPORTERAD
VUXEN ALKOHOLISM
18
16
% Alcoholic
14
4+
12
3
10
2
8
6
1
4
0
2
0
ACE Score
ACE OCH INTRAVENÖST
DROGMISSBRUK
% Have Injected Drugs
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
0
1
2
3
4 or more
ACE Score
It presents ACE scores and the percent of people who had
injected drugs. The population size is 8,022 and the
confidence level is less than .001.
ACEs ökar sannolikheten för hjärtkärlsjukdom
• Emotional abuse
1.7x
• Physical abuse
1.5x
• Sexual abuse
1.4x
• Domestic violence
1.4x
• Mental illness
1.4x
• Substance abuse
1.3x
1
• Household criminal 1.7x
• Emotional neglect
1.3x
• Physical neglect
1.4x
When one looks at the group without conventional risk factors (diabetes, smoking, hyperlipidemia, etc) one discovers they are
explained by the ACE Score. Chronic stress, dysregulation of the HPA axis and inflammatory cytokines are understood as a maj
cause of certain diseases previously seen as hardcore biomedical entities. Primary pulmonary fibrosis is one such example. The
thus 2 common pathways to disease -- via coping devices like overeating, heavy smoking, heavy drinking, promiscuity, street d
ACE/BARNDOMSTRAUMA OCH RISK FÖR
SOMATISKA SJUKDOMAR
Några studier:
• Fysisk misshandel i barndomen gav 45% högre risk för
hjärtsjukdom som vuxna (E Fuller-Thomson, 2010).
• Flickor som utsatts för SÖ (sexuellla övergrepp) eller svår
fysisk misshandel hade ökad risk för stroke,
hjärtkärlsjukdomar och övervikt som vuxna (Rich-Edwards,
2011.
• Män som utsatts för SÖ i barndomen hade 3 ggr ökad risk för
hjärtattacker som vuxna (E Fuller-Thomson, 2012).
• Fysisk misshandel i barndomen gav 49% ökad risk för cancer i
vuxenhet (Fuller-Thomson, 2009).
• Kvinnor utsatta för SÖ eller fysisk misshandel i barndomen
hade 2 ggr ökad risk för arthrit och 30% ökad risk för obesitas
(R Boynton-Jarret, 2012).
% with Job Problems
ACE OCH JOBBPROBLEM
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0
1
2
ACE Score
3
4 or more
•Har man fler än 4 ACE kategorier har man multipla
riskfaktorer för en rad folksjukdomar.
•Har man fler än 6 ACE kategorier minskar den förväntade
livslängden med 20 år.
•Med 0 ACE kategorier har majoriteten vuxna, få,
om några, riskfaktorer för en rad folksjukdomar.
ACE OCH LIVSLÄNGD
Expostion för våld under barndomen korrelerar med förkortade
teleomerer vilket kan minska livslängden med mellan 5 och 10
år: A Longitudinal Study, Idan Shalev, Terrie Moffitt et al.
Molecular Psychiatry, April 24th. doi:10.1038/mp.2012.32
En del av barnen som exponerats för två eller flera kategorier av
våld hade signifikant ökad teleomerförlust jämfört med andra
barn. Kortare teleomerer har kopplats till försämrad överlevnad
och kronisk sjukdom.
ACE och DÖDLIGHET
• Individer med 6 eller fler ACE kategorier hade nästan
en förkortad livstid på två decennier jämfört med
dem som hade 0 ACE men därutöver likartade
levnadsförhållanden.
RESULTAT
Ju fler ACE ju sämre somatisk och psykisk hälsa och
ju tidigare död. De 10 främsta dödsorsakerna
korrelerar alla kraftigt med negativa
barndomsupplevelser.
ACE är starkast av alla ohälsoprediktorer!
V. HUR KAN TOXISK STRESS OCH NEGATIVA
BARNDOMSUPPLEVELSER FÅ SÅ
DJUPGÅENDE EFFEKTER?
Det epigenetiska paradigmet.
VARFÖR HAR STRESS OCH TRAUMAN I
BARNDOMEN SÅ DJUPGÅENDE EFFEKTER?
• Dom första levnadsåren är en kritisk period för
hjärnans utveckling med ökad känslighet för
separationer, omsorgsbrist, trauman och andra
stressande erfarenheter. Då livstidsprogrammeras
generna, hjärnan och hela organismen enligt de
erfarenheter barnet gör med syfte att garantera största
framtida överlevnad.
• Barn/foster som exponeras för hot och fara prioriterar
utveckling av primitiva överlevnadsfunktioner snarare
än högre kognitiva. Får försvarsinställda överreaktibla
hjärnor liksom hormon- och immunsystem. Blir
reflexiva fight-flight varelser snarare än reflekterande
socioemotionellt högutvecklade.
DEN GENETISKA DETERMINISMENS DÖD
• Gener är inga självspelande pianon. Måste
aktiveras/slås på. Sker ofta via kemiska signaler i
omgivningen som väsentligen medieras via föräldrarna
för små barn.
• Gener är extremt omgivningskänsliga och läser av
omgivningen. Dess promotorregioner/regulatoriska
DNA-områden, programmerar genuttrycket, dvs vilka
gener som skall slås på, när, i vilka konstellationer osv.
Målet är framtida överlevnad i enlighet med de
erfarenheter barnet tidigt gör av sin omgivning.
Evolutionärt logiskt. Promotorområdenas flexibilitet,
inte antal gener, som gör människan unik. (En
plattmask har 24.000 gener).
DET EPIGENETISKA PARADIGMET
• Alla sjukdomar uppstår mer eller mindre ”epigenetiskt”, dvs ur
ett samspel mellan omgivningsfaktorer och gener. Epigenetik
är den felande länken som förenar det till synes orelaterade:
biologi/genetik och psykosociala faktorer; somatik och
psykiatri. Negativa barndomsupplevelser/toxisk stress är en
kraftigt undervärderad orsak till psykisk och fysisk ohälsa.
• ”Under täcket”, på molekylärnivå har många somatiska och
psykiska sjukdomar liknande patofysiologi. Många sjukdomar
kommer ur ”samma kran”. Stressrelaterade störningar i
immun- hormon- respektive nervsystemet är likartad vid ett
stort antal sjukdomar.
• Dagens psykiska ohälsa bland barn och ungdomar är
väsentligen epigenetisk, dvs ett resultat av samspelet mellan
gener och belastande omgivningsfaktorer. Den kommer till
viss del också att vara morgondagens vuxenohälsa.
MÅNGA SJUKDOMAR/STÖRNINGAR STARTAR
TIDIGT
• Sjukdomar har alltid en historia. Ibland börjar de långt tillbaka
i tiden. Misshandel, övergrepp och omsorgsbrist tidigt i livet
kan starta en snöbollseffekt där känsligheten för stress och
påfrestningar successivt ökar och på sikt manifesterar sig i
neurobiologiska förändringar med psykisk och somatisk
ohälsa, kriminalitet, våld och drogmissbruk.
SJUKDOMSFORMELN
E x G x A= sjukdom
(Enviroment x Gener x Age)
HUR FÖRSTÅR MAN EPIGENETIKEN OCH ACEHYPOTESEN?
Primärt leder ACE till en genetisk omprogrammering av bl a
immun- och stressresponssystemet med kronisk dysregulation av
HPA-axeln, proinflammatoriska cytokiner m m. Barnet blir
härigenom mera stresskänsligt och sårbart.
Sekundärt försöker barnet/tonåringen/den vuxne kompensatorisk
självreglering/självmedicinering med hjälp av hälsofarligt
beteende (rökning, alkohol, droger, exessivt matintag,
promiskuitet m m).
Exempel: Omsorgsbrist/fysisk misshandel under tidiga levnadsår
tonårsdepression/alkohol/droger vuxendepressioner/obesitas
diabetes, hjärtkärlsjukdom
för tidig död.
ALL OHÄLSA HAR EN HISTORIA
”In my beginning is my end”, T S Elliot.
Död
Befruktning
Negativa barndomsupplevelser är den mest basala orsaken till hälsofarligt beteende,
funktionsnedsättningar, sjukdomar, dödlighet och höga hälsokostnader.
INSIKTER FRÅN ACE STUDIEN
• Negativa händelser i barndomen är vanliga men noteras oftast inte.
• Deras korrelation med problem senare i livet är
hög, proportionerlig och logisk.
• De utgör samhällets mest basala hälsoproblem.
• Det är lätt att missta de intermediära mekanismerna för basala
orsaker.
• Vad som presenterar sig som “problemet”’ kan i själva verket vara
ett lösningsförsök.
• Att behandla den primära orsaken hotar ofta människor och får
dom att undvika behandling.
• Motståndet mot förändring är stort trots enorma
hälsovinster.
VI. KOSTNADER
KONKLUSION
Toxisk stress (negativa händelser i
barndomen) är den mest basala och
långverkande orsaken till psykisk ohälsa,
sociala problem, nedsatt prestationsförmåga
i arbetslivet liksom till flera av de stora
somatiska folksjukdomarna inklusive förtidig
död. Det är därmed den främsta orsaken
bakom ökande hälso-sjukvårdskostnader.
ACE OCH KOSTNADER
They are the nation’s most basic public health
problem.
Gary S. Becker and James Heckman, winners in 1992
and 2000 of Nobel Prizes for Economics, have written
extensively about the value of early childhood
programs. They come to the same conclusions as we,
but from a totally different research base.
BETALA NU ELLER SENARE
• Betala nu för program som kan buffra stressen
eller betala senare med ökade hälsokostnader.
• “Högkvalitativa investeringar tidigt i barndomen
har bestående effekter.”
“För varje krona vi
investerar får vi 10 kronor
tillbaka”
James Heckman, Gary Becker
( nobelpristagare i ekonomi 1992, 2000)
VII. SLUTORD
FRAMTIDEN
Om vårt samhälle skall blomstra i framtiden måste vi se till att, alla
barn skyddas från ACE. Först då får dom möjlighet att fullt ut utvecklas
intellektuellt, socialt och emotionellt.
“VAD SOM ÄR FÖRUTSÄGBART
ÄR OCKSÅ MÖJLIGT ATT
FÖRHINDRA.”
Dr. Robert Anda
Effekterna av toxisk stress/ACE varar ofta
ett helt liv. . . men dom måste inte det
BOT ÄR MÖJLIGT
CYKELN KAN BRYTAS
EPIGENETISKA
OMPROGRAMMERINGAR
KAN FÖRÄNDRAS
DEN STORA UTMANINGEN
Vi kan och måste skydda alla barn mot
effekterna av toxisk stress, omsorgsbrist och
trauman.
RESILIENS DVS FÖRMÅGAN ATT
KLARA AV MOTGÅNGAR,
ÖVERLEVA OCH KLARA SIG VÄL
TROTS ACE GÅR ATT STÄRKA
SLUTORD
• Hälsa handlar om politik. Våra barns psykiska ohälsa är en
avspegling av dagens samhälle. Ingen ohälsa uppstår ur intet.
• Den revolutionerande kunskapen om epigenetik och hjärnans
föränderlighet innehåller nästintill oändliga möjligheter för
människans utveckling men dessvärre också motsatsen
• Det är delvis möjligt att ”vaccinera” barn mot psykisk ohälsa.
Anknytningsfasen är en kritisk period för hjärnans utveckling
med enorma möjligheter att förstärka såväl socioemotionell
kompetens som motståndskraft mot framtida stress.
Tonårstiden utgör även den en kritisk period, ett slags ”andra
chansen” med stora påverkansmöjligheter .
• Varje nytt barn är en ny möjlighet! Framtiden behöver
framförallt socioemotionellt högutvecklade människor med
stort klokskap.