Transcript Slide 1 - Högskolan Dalarna
Slide 1
Slide 2
Utvecklingsledare
IKT-pedagogiskt centrum
-IT-ingenjör-
Utvecklingsledare
Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD)
-Religionsvetare/Filosof-
Slide 3
• 2002- ett program, 5 kurser
• 2007- knappt 40% av studenterna studerar
på distans
• 2009 – uppskattningsvis 50%
Analog distanspenna
Slide 4
Högskolan Dalarna – Antal registrerade studenter inom Nätuniversitetet 2003-2007
Källa: Ladok
3786
4000
3054
3000
2000
1000
1413
496
1017
0
2003
2004
2005
2006
2007
Antal registrerade studenter
Antalet registrerade studenter har ökat från knappt 500 år 2003 till närmare 3 800 studenter 2007.
Slide 5
Slide 6
Studenter i över 50 länder
Slide 7
Studentens
flexibla
Lärarens
?
Arbetsgivarens
Slide 8
Hur arbetar vi?
• Fungerande administrativ plattform
(Fronter)
• Hög tillgänglighet (Streaming ) (Föreläsning Fö1)
• Interaktion (Marratech)
• Ledning
• Innovativa lärare
• Stödorganisation (IKT-pedagogiskt centrum)
Slide 9
Fronter
Slide 10
Videochat
Slide 11
Marratech
Slide 12
-Produktionsteknikerprogrammet120 högskolepoäng
Installationsteknik
Styrteknik grundkurs
Mätningsteknik
Materiallära för
produktionstekniker
Kvalitet
Pappersteknik
Skärande bearbetningsteknik
Slide 13
-Språkutbildningar•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Engelska
Tyska
Franska
Italienska
Spanska
Japanska
Kinesiska
Arabiska
Ryska
Portugisiska
Koptiska
Nybörjarsvenska
Slide 14
-Utveckling av eTjänster120 högskolepoäng
Slide 15
eTjänster, perspektiv och utvärdering
Datasäkerhet och integritet
Kommunikation , gruppdynamik och eTjänster
Programmering av mobila enheter
Design av eTjänster
Slide 16
-Hälsa/OmvårdnadBasmedicin
Demens och
äldrevård
Arytmikurser
Trädgård &
välbefinnande
Slide 17
Slide 18
Slide 19
Jedeskog
Slide 20
• Pedagogik framför teknik
• Webbaserat med hög interaktion
• Lärarna (den förändrade lärarrollen)
• Ledning
• Stödorganisation (IKT-pedagogiskt centrum)
Slide 21
• Upphovsrättsfrågan
• Welcome
• ”Distanslärarens arbetsmiljö”
• Mediaserver
• Stora Enso
• Ludvika-projektet
Slide 22
Externa projekt
Fördelar:
• Föreläsningarna är alltid tillgängliga - deltagarna kan se föreläsningen när det passar för arbetet
• Inspelade föreläsningar ger möjlighet att repetera och ta paus
• Närhet till industrimiljö möjliggör snabb koppling mellan teori och praktik
• Stora Enso
Nackdelar och förbättringsområden:
• Kommunikation med
läraren sker inte direkt
utan via forum eller e-post
•
Ludvika
kommun
• Fysisk introduktionsträff för Massa- och papperskursen saknades
• Det saknas en anpassad lokal. Studiemiljön behöver förbättras – behov av lärcentra på varje bruk
• Svårt att få acceptans från närmaste chef att lägga tid på utbildning
• Det blev mycket att jobba fulltid och utbildas därutöver.
Övrigt:
• Hur fungerar metoden för äldre deltagare? Bra form av utbildning - ”Vi tror på metoden”
Slide 23
Allt är sig likt fast annorlunda
Att vara lärare av Martin Bäcklin (1948). I Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. s. 143
De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så
småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge.
Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns
ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid
ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett
skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår,
att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel
(skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för
skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning)
skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera
mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet
s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget
beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till
yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska
hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som
sådana kan de ibland vara ovärderliga.
Slide 24
Slide 25
Slide 26
1) Frigöra oss från
klassrumstänkandet. StreamingPresenter
2) Skapa kommunikationsytor där
studenter synliggörs
Marratech - Videochat
3) En administrativ bas- Fronter
Slide 2
Utvecklingsledare
IKT-pedagogiskt centrum
-IT-ingenjör-
Utvecklingsledare
Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD)
-Religionsvetare/Filosof-
Slide 3
• 2002- ett program, 5 kurser
• 2007- knappt 40% av studenterna studerar
på distans
• 2009 – uppskattningsvis 50%
Analog distanspenna
Slide 4
Högskolan Dalarna – Antal registrerade studenter inom Nätuniversitetet 2003-2007
Källa: Ladok
3786
4000
3054
3000
2000
1000
1413
496
1017
0
2003
2004
2005
2006
2007
Antal registrerade studenter
Antalet registrerade studenter har ökat från knappt 500 år 2003 till närmare 3 800 studenter 2007.
Slide 5
Slide 6
Studenter i över 50 länder
Slide 7
Studentens
flexibla
Lärarens
?
Arbetsgivarens
Slide 8
Hur arbetar vi?
• Fungerande administrativ plattform
(Fronter)
• Hög tillgänglighet (Streaming ) (Föreläsning Fö1)
• Interaktion (Marratech)
• Ledning
• Innovativa lärare
• Stödorganisation (IKT-pedagogiskt centrum)
Slide 9
Fronter
Slide 10
Videochat
Slide 11
Marratech
Slide 12
-Produktionsteknikerprogrammet120 högskolepoäng
Installationsteknik
Styrteknik grundkurs
Mätningsteknik
Materiallära för
produktionstekniker
Kvalitet
Pappersteknik
Skärande bearbetningsteknik
Slide 13
-Språkutbildningar•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Engelska
Tyska
Franska
Italienska
Spanska
Japanska
Kinesiska
Arabiska
Ryska
Portugisiska
Koptiska
Nybörjarsvenska
Slide 14
-Utveckling av eTjänster120 högskolepoäng
Slide 15
eTjänster, perspektiv och utvärdering
Datasäkerhet och integritet
Kommunikation , gruppdynamik och eTjänster
Programmering av mobila enheter
Design av eTjänster
Slide 16
-Hälsa/OmvårdnadBasmedicin
Demens och
äldrevård
Arytmikurser
Trädgård &
välbefinnande
Slide 17
Slide 18
Slide 19
Jedeskog
Slide 20
• Pedagogik framför teknik
• Webbaserat med hög interaktion
• Lärarna (den förändrade lärarrollen)
• Ledning
• Stödorganisation (IKT-pedagogiskt centrum)
Slide 21
• Upphovsrättsfrågan
• Welcome
• ”Distanslärarens arbetsmiljö”
• Mediaserver
• Stora Enso
• Ludvika-projektet
Slide 22
Externa projekt
Fördelar:
• Föreläsningarna är alltid tillgängliga - deltagarna kan se föreläsningen när det passar för arbetet
• Inspelade föreläsningar ger möjlighet att repetera och ta paus
• Närhet till industrimiljö möjliggör snabb koppling mellan teori och praktik
• Stora Enso
Nackdelar och förbättringsområden:
• Kommunikation med
läraren sker inte direkt
utan via forum eller e-post
•
Ludvika
kommun
• Fysisk introduktionsträff för Massa- och papperskursen saknades
• Det saknas en anpassad lokal. Studiemiljön behöver förbättras – behov av lärcentra på varje bruk
• Svårt att få acceptans från närmaste chef att lägga tid på utbildning
• Det blev mycket att jobba fulltid och utbildas därutöver.
Övrigt:
• Hur fungerar metoden för äldre deltagare? Bra form av utbildning - ”Vi tror på metoden”
Slide 23
Allt är sig likt fast annorlunda
Att vara lärare av Martin Bäcklin (1948). I Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. s. 143
De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så
småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge.
Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns
ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid
ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett
skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår,
att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel
(skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för
skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning)
skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera
mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet
s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget
beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till
yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska
hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som
sådana kan de ibland vara ovärderliga.
Slide 24
Slide 25
Slide 26
1) Frigöra oss från
klassrumstänkandet. StreamingPresenter
2) Skapa kommunikationsytor där
studenter synliggörs
Marratech - Videochat
3) En administrativ bas- Fronter