Slide 1

Föreläsning 11

Växelkurser, räntor och BNP
 Vad bestämmer växelkursen?
 Mundell-Fleming modellen – IS-LM för den
öppna ekonomin.
 En sammanfattning av kursen.

F11: sid. 1

Uppdaterad 2009-05-04


Slide 2

20-1

Jämvikt på varumarknaden

 Jämvikt på varumarknaden kräver som vi tidigare sett att inhemsk
produktion,Y, ska vara lika med efterfrågan på inhemska varor –
C+I+G-IM/e+X, d.v.s.
Y  C (Y  T )  I (Y , r )  G  IM (Y , e ) / e  X (Y , e )
*

Y  C (Y  T )  I (Y , r )  G  NX (Y , Y , e )
*

( )

(  , )

(  , , )

 Notera att vi antar att Marshall-Lerner villkoret är uppfyllt.

F11: sid. 2


Slide 3

Jämvikt på varumarknaden
 I detta kapitel gör vi två förenklingar:
1.

Priset hemma och i utlandet är givet och ändras inte (dvs vi
analyserar effekter på kort sikt). Därför kommer den nominella och
reala växelkursen att röra sig parallellt:

P
P

*

1 e  E

2. Inflationen, faktisk och förväntad är 0.
e
π = 0 , så r = i

 Jämvikt på varumarknaden kan då skrivas:
Y  C (Y  T )  I (Y , i )  G  NX (Y , Y , E )
( )
(  , )
(  , , )
*

F11: sid. 3


Slide 4

20-2



Jämvikt på de finansiella
marknaderna

Som vi tidigare sett måste räntan hemma vara lika med räntan utomlands
plus den förväntade deprecieringen för att investerare ska vara villiga att
hålla både inhemska och utländska obligationer.
 Et
(1  it )  (1  i )  e
 E t 1
*
t








Låt oss fixera den förväntade växelkursen i nästa period till E t  1  E



Vi får då E 




Genom att höja den inhemska räntan stiger Et. Varför?
Högre E innebär en apprecierad valuta. Givet växelkursen i framtiden,
innebär dagens appreciering att växelkursen förväntas falla (mer). Detta
kompenserar för den högre räntan hemma så både utländska och
inhemska obligationer ger samma avkastning mätt i gemensam valuta.

F11: sid. 4

e

1  it
1  it

*

E

e

e


Slide 5

Jämvikt på de finansiella marknaderna
Ränteparitet, givet i* och Ee

Givet förväntad framtida
växelkurs leder en högre
växelkurs idag till mindre
förväntad appreciering.
För att ge samma avkastning i
som utländska obligationer
måste inhemsk ränta vara
högre.
Slutsats:
Ränteparitetsvillkoret ger en
positiv relation mellan
växelkurs och ränta.

F11: sid. 5

Inhemsk ränta, it

Relationen mellan ränta
och växelkurs, given av
ränteparitetsvillkoret.

e

it

it  it 
*

E
Växelkurs, Et

E t  E t 1
Et


Slide 6

20-3

Varu och finansmarknaderna tillsammans

Vi har nu tre jämviktsvillkor för den öppna ekonomin och tre endogena variabler,
Y, i och E.
1.
Varumarknadsjämvikt (IS-kurvan) i den öppna ekonomin, som ger en
relation mellan Y och i som beror på växelkurs och finanspolitik (T och G)
och utländsk produktion, Y*.

Y  C ( Y  T )  I ( Y , i )  G  NX ( Y , Y , E )
*

2.

Penningmarknads jämvikt (LM-kurvan), som också ger en relation
mellan Y och i som beror på real penningmängd M/P.

M
3.

 YL ( i )

P
Ränteparitet, som ger en relation mellan E och i, som beror på utländsk
ränta i* och förväntad växelkurs E e
Et 

F11: sid. 6

1  it
1  it

*

e

E t 1


Slide 7

IS-LM i den öppna ekonomin
IS-LM i den öppna
ekonomin

 En ökning i räntan sänker produktionen, både direkt via fallande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en
appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt.
 Givet den reala penningmängden, högre inkomst leder till
högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan är
därför som vanligt uppåtlutande.

Ränta, i

Ränteparitet, givet i* och Ee

Ränta, i

LM

i

IS

F11: sid. 7

Y
Produktion, Y

E
Växelkurs, E


Slide 8

20-4

Effekter av ekonomisk politik i
en öppen ekonomi

Vad händer om
regeringen ökar G
(eller minskar T)?

 En ökning av G ökar efterfrågan och därmed produktionen för
varje räntenivå. IS-kurvan skiftar därför utåt till IS’.
Slutsats: Produktionen ökar till Y’, räntan ökar till i’ och E
ökar till E’ (valutan apprecierar).

Y  C ( Y  T )  I ( Y , i )  G  NX ( Y , Y , E )
M
 YL ( i )
P

E 

1  it
1  it

LM

i’
i

IS’

IS

F11: sid. 8

*

E

e

Ränteparitet, givet i* och Ee

Ränta, i

Ränta, i

*

Y Y’
Produktion, Y

E E’
Växelkurs, E


Slide 9

Effekten av penningpolitik i en öppen
ekonomi
Vad händer om
riksbanken minskar
M/P?

 En minskning av M/P skiftar LM kurvan uppåt till LM’, men
inga andra kurvor påverkas.
Slutsats: Produktionen faller till Y’, räntan ökar till i’ och E
ökar till E’ (valutan apprecierar).

Y  C ( Y  T )  I ( Y , i )  G  NX ( Y , Y , E )
M
 YL ( i )
P

E 

1  it
1  it

e

Ränteparitet, givet i* och Ee

LM

i’
i

IS

F11: sid. 9

*

E

LM’

Ränta, i

Ränta, i

*

Y’ Y
Produktion, Y

E E’
Växelkurs, E


Slide 10

Den tyska återföreningen och ERM
 I ERM som bildades 1979 skulle deltagande Europeiska länder
hålla sina växelkurser inom ett band 2.25 % mot varandra.
 Sverige håll också sin växelkurs inom ett band mot en korg av
andra valutor.
 Penningpolitiken var stram och finanspolitiken expansiv under
och efter den tyska återföreningen. Båda dessa effekter har som
vi sett en apprecierande effekt på D-marken.

 Detta gjorde det svårt att klara av växelkurssystemet ERM.
 Kris i systemet 92-93 och Sverige och många andra länder kunde
inte hålla emot och tvingades låta kronan flyta hösten 1992.

F11: sid. 10


Slide 11

20-5

Fasta växelkurser

 I länder med fria valutamarknader kan centralbanken ändå
försöka hålla en fast växelkurs – ett fast pris på valutan. Man
måste då vara beredd att köpa och sälja sin valuta till detta pris.
Om man inte kan, t.ex. på grund av att lagren med utländsk
valuta tar slut, så tvingas man låta valutan flyta eller så
ransonerar man, dvs förbjuder fri valuta handel.
 En länder fixerar (peg) sin valuta till en annan valuta, oftast
dollarn. Andra till en korg av andra valutor, ofta med
handelsvikter.
 1945-1973 var växelkurserna mellan ett stort antal länder fixerade
till dollarn, som i sin tur var fixerad till guld – det s.k. Bretton
Woods avtalet.
 Efter Bretton Woods systemets sammanbrott började man
diskutera en europeisk valuta.
 Fr.o.m. 70-talet flera överenskommelser inom Europa om
växelkurssamarbete. Valutorna skulle röra sig inom ett visst band,
t.ex. ERM inom EMS.
F11: sid. 11


Slide 12

Spekulativa attacker
 Länder med fasta växelkurser eller med växelkursband har
historiskt sett ofta devalverat. Ofta i samband med en spekulativ
attack eller lågkonjunktur och svag lönsamhet i exportindustrin.
 Under fast växelkurs måste Riksbanken hålla ett visst pris på sin
egna valuta i termer av andra valutor.
 Antag att Sverige bestämmer sig för att ESEK,$ = 1/8.
 Antag att Riksbanken har 10 miljarder $ i sina kassakistor.
 Låt nu en stor finansiell spekulant kommer till Riksbanken för att
köpa dollar för detta pris. Om spekulanten köper alla 10 miljarder
dollar måste riksbanken låta kronan flyta.
 Man kan då ofta vara ganska säker på att valutan kommer att
depreciera, dvs att E minskar.
 Spekulanten kan då sälja tillbaka sina dollar och få ett högre pris i
SEK än han betalade och göra en spekulativ vinst.
F11: sid. 12


Slide 13

Vad krävs för en fast växelkurs
 Öppna räntepariteten kräver:
Et 

1  it
1  it

*

e

E t 1

 Vid fast (trovärdig) växelkurs krävs därför
1  it  1  it

*

 Förändringar i penningefterfrågan måste därför exakt matchas av
Riksbankens måste hela tiden sätta M så att räntan är
densamma som i omvärlden.
M

 YL ( i ), i  i *  M  PYL ( i *)

P

 Om t.ex. P eller Y ökar måste M öka i samma proportion för att
inte för att inte räntan ska förändras.
F11: sid. 13


Slide 14

Finanspolitik under fast växelkurs

När regeringen ökar G skiftar som vi
sett IS kurvan utåt. Räntan stiger och
valutan tenderar att appreciera.
För att hålla valutakursen konstant
måste räntan vara oförändrad.
LM-kurvan måste därför skiftas utåt
tills räntan är tillbaka på den
ursprungliga nivån.

Ränta, i

Vad händer om regeringen
ökar G?

LM’

LM

i

IS’
IS

Slutsats:
Ökningen i Y efter ökningen i G blir
större (YC - YA) under fast växelkurs
än under flytande (YB - YA) eftersom
Riksbanken måste ackommodera
den expansiva finanspolitiken med
en expansiv penningpolitik för att
växelkursen inte ska appreciera.
F11: sid. 14

YA YB
Produktion, Y

YC


Slide 15

Sammanfattning


Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika
antaganden om vad som kan ändra sig.
1.

2.

3.

F11: sid. 15

IS-LM, Mundell Flemming. Priser är konstanta, växelkurs och ränta rörliga,
produktion anpassar sig till efterfrågan. I den förväntningsutvidgade
modellen kan efterfrågan också bero på förväntad framtida
produktion/inkomst och ränta.
AS-AD modellen, Phillipskurvan. Nu kan också priserna ändra sig. AD –
kurvan kommer från IS-LM modellen. AS-kurvan bygger på att högre
produktion leder till lägre arbetslöshet. Därmed ökar lönerna och också
priserna eftersom företagen använder sig av ett prispåslag. På kort sikt kan
priserna avvika från de förväntade, men inte på medellång sikt. När
produktionen är lika med den naturliga är realiserade priser är lika med de
förväntade.
På lång sikt kan också den naturliga produktionen påverkas genom tillväxt
av kapitalstock (endogen) samt av befolkning och teknologi (exogena). Vi
använder Solow-modellen för att analysera detta. Den visar att sparandet är
här av central betydelse. På lång sikt når ekonomin en steady-state eller
balanserad tillväxt där kapitalstocken per effektiv arbetskraftsenhet är
konstant.


Slide 16

Härledning av IS kurvan
Z  C (Y  T )  I (Y , i )  G

Efterfrågan ökar med
produktionen/inkomsten, Y.
Både C och I ökar med
produktionen. Jämvikt kräver
att produktion (Y) =
efterfrågan (Z).
Högre ränta leder till att
efterfrågan faller (på
investeringsvaror), därmed
minskar produktionen.

Slutsats:
IS kurvan är neråtlutande.
F11: sid. 16

ZZ

Efterfrågan, Z

Vad implicerar jämvikt på
varumarknaden för
relationen mellan ränta
och produktion?

ZZ’

45º

Produktion, Y


Slide 17

Härledning av LM - kurvan
Ms

En ökning av
produktionen/inkomsten,
leder till högre efterfrågan på
reala pengar vid given ränta.
Givet den reala penningmängden, måste räntan öka
för återställa jämvikten.
Slutsats:
LM – kurvan innebär en
ökande (positiv relation
mellan produktion/inkomst
och ränta

Ränta, i

Vad implicerar jämvikt på
penningmarknaden för
relationen mellan ränta
och produktion/inkomst?

Md inkomst = Y’>Y

i

Md inkomst = Y
M
P

F11: sid. 17

i’

 YL ( i )

Real penningmängd, M/P


Slide 18

Utvidgning 1
Förväntningar i IS-relationen
 Investeringarna beror på räntor idag och i framtiden.
 Investeringar och privat konsumtion beror på produktion/inkomst idag
och i framtiden.
 Vi kan inkorporera detta i den aggregerade efterfrågan
Z  C ( Y  T , Y '  T ' )  I (Y , Y ' , r , r ' )  G
e

e

e

e

 A (Y , T , r , Y ' , T ' , r ' )  G
e

e

e

där Y’e, T’e, r’e är indikerar förväntad framtida produktion/inkomst,
skatt och ränta.
I jämvikt är produktion lika med efterfrågan, dvs

Y  Z
 A (Y , T , r , Y ' , T ' r ' )  G
e

e

e

(  ,  , + ,  ,  )

F11: sid. 18


Slide 19

Förväntningar i IS-relationen
Givet konstanta förväntningarna
om framtida räntor och
produktion/inkomst, så leder en
minskning i den reala räntan idag
till en ökning i investeringarna och
därmed i dagens produktion.
Slutsats:
En ökning i dagens eller
förväntade framtida skatter eller i
förväntade framtida räntor skiftar
IS-kurvan till vänster.
En ökning av förväntad framtida
produktion/inkomst eller offentlig
konsumtion skiftar IS-kurvan till
höger

Y  A (Y , T , r , Y ' , T ' r ' )  G
e

e

e

(  ,  , + ,  ,  )

Ränta innevarande period, r

Den nya IS-kurvan

e

Y ' ,G

e

T, T ' r'

e

IS

Produktion i innevarande period, Y
F11: sid. 19


Slide 20

Utvidgning 2
Utrikeshandel i IS-relationen
 Efterfrågan på inhemska varor (Z) är lika med inhemska total
efterfrågan (D=C+I+G), plus export (X), minus import uttryckt i
inhemska enheter (IM/e). Med andra ord, Z=D- IM/e+X=D+NX.
 Varumarknad i jämvikt om produktion är lika med efterfrågan på
inhemska varor, Y=Z.
Y  C (Y  T )  I (Y , r )  G  IM (Y , e ) / e  X (Y , e )
*

 Handelsbalansen försämras, allt annat lika, om Y ökar. Eftersom
importen ökar men inte exporten.
 En depreciering, minskning av e ökar produktion och handelsbalans
(NX).
 Om vi dessutom lägger till att växelkursen styrs av räntan (allt annat
lika) får vi Mundell-Flemmingmodellen.
F11: sid. 20


Slide 21

IS-LM i den öppna ekonomin
IS-LM i den öppna
ekonomin

 En ökning i räntan sänker produktionen, både direkt via fallande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en
appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt.

Ränta, i

 Givet den reala penningmängden, högre inkomst leder till
högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan är
därför uppåtlutande.

Ränta, i

LM

Ränteparitet, givet i* och Ee

i

IS

F11: sid. 21

Y
Produktion, Y

E
Växelkurs, E


Slide 22

AS-AD modellen










Denna modell bygger vidare på IS-LM modellen och tillåter att priserna
förändras.
AD-kurvan bygger på IS-LM modellen. Från denna hämtar vi en
nedåtlutande (negativ) relation mellan produktion och priser. Mekanismen är
att högre priser minskar real penningmängd M/P. Detta driver upp räntan,
vilket minskar efterfrågan (investeringarna) och därmed produktionen.
AD-kurvan skiftar utåt om penningmängden ökar (expansiv penningpolitik)
och om offentlig konsumtion ökar eller skatter minskar (expansiv
finanspolitik).
AS-kurvan bygger på arbetsmarknadens funktionssätt och företagens
prissättning. Högre produktion minskar arbetslösheten, detta ökar lönerna,
företagen svarar med att höja sina priser – vi får en uppåtlutande (positiv)
relation mellan produktion och priser.
Y 

e
P  P (1   ) F  1 
, z

L 
Som vi ser skiftar AS-kurvan uppåt/inåt om förväntade priser går upp och om
prispåslaget går upp.
När produktionen är på sin naturliga nivå är, per definition, P=Pe

F11: sid. 22


Slide 23

AS-AD modellens dynamik









AS-AD modellens dynamik bygger helt
på den tröga anpassningen av
prisförväntningarna. På kort, men inte
på medellång sikt, kan förväntade priser
avvika från de förväntade.
I grafen är förväntade priser i
utgångsläget Pe0
Jämvikten är dock vid A, så
lönesättarna har underskattat prisnivån
och reallönen är lägre än vad man tänkt
sig.
Lönesättarna reviderar upp sina
prisförväntningar och sätter högre
nominallöner. Med andra ord, AS-kurvan
skiftar
uppåt.
Processen
med skift uppåt fortsätter så
länge Y>Yn.

Slutsats: Så länge Y>Yn (med andra
ord uproduktionen sjunker. På lång sikt
återgår produktionen till Yn.

F11: sid. 23

AS
Prisnivå, P



A

P0e

AD
Yn

Y

Produktion, Y
Y 

e
P  P (1   ) F  1 
, z

L 


Slide 24

Lång sikt
Solow-modellen
 Tidigare har vi antagit att kapitalstocken och teknologin är given
och konstant.
 Solow-modellen ger oss möjlighet att studera också förändringar i
dessa variabler.
 De två centrala kurvorna är investeringsbehovet och
investeringskurvan båda som en funktion av kapitalstocken per
arbetare K/N. Den första kurvan är en rät linje, eftersom vi antar
att kapitalförslitningen är proportionell mot mängden kapital. Den
andra kurvan är konkav, eftersom vi antar avtagande
marginalavkastning för kapitalet.
 I den utvidgade Solow-modellen inkluderas i investeringsbehovet
vad som behövs för att kapitalstocken ska hålla jämna steg med
befolkningstillväxt och teknisk tillväxt, dvs vad som behövs för att
K/AN ska vara konstant.

F11: sid. 24


Slide 25

En ökning i sparandet
Vad händer om sparkvoten
s ökar från s till s’?

Investeringar
deprecieringar



N

Antag att ekonomin är i steady
state vid K/N

K 
s f  t 
 N 
K 
sf  t 
 N 

Högre s skiftar sf(K/N) uppåt.
Efter att s ökat är
investeringarna större än
kapitalförslitningen och därför
växer K/N och Y/N tills den nya
jämviktspunkten K’/N nåtts.
Slutsats:
En ökning i sparandet leder till
en temporär ökning i tillväxten
och till permanent högre
BNP/capita.

F11: sid. 25

Kt

K’/N
K/N
Kapital per arbetare

K/N


Slide 26

Övrigt viktigt
 Phillips-kurvan, både den ”gamla” och den förväntningsutvidgade.
Den första är en relation mellan arbetslöshet och förändringar i
priser. Den andra mellan arbetslöshet och förändringar i
inflationen. Skillnaderna är hur man antar att lönesättarna bildar
sina prisförväntningar.
 Hur man visar storleken på handelsbalansen i 45 graders
diagrammet med ZZ och DD kurvorna.
 Begrepp som endogen/exogen, antaganden/resultat,
multiplikator, real penningmängd, repa, kontraktiv/expansiv
penning respektive finanspolitik, effektiv arbetskraftsenhet, PPP,
konvergens, gyllene regelns sparkvot, fördelningssystem för
pensioner, balanserad tillväxt, monetär neutralitet, NAIRU,
naturlig produktion och naturlig arbetslöshet, rationella
förväntningar, adaptiva förväntningar, real växelkurs,
depreciering/appreciering och öppen ränteparitet är ”måsten” att
kunna.
F11: sid. 26


Slide 27

Tips
 Se till att ni kan beskriva vad som ligger bakom kurvorna i de
olika modellerna vi använder. Kom ihåg mellan vilka variabler
sambanden gäller, dvs vad som ska stå på axlarna i diagrammen.
 Försök lär er att använda de matematiska uttrycken för kurvorna.
Det hjälper er att se om de skiftar eller inte när en variabel
ändras.
 Se till att ni kan använda modellerna till att göra de experiment
boken och jag gått igenom, och också deras motsats!
 Kolla att ni känner till betydelsen av ”Key terms” i slutet av varje
kapitel.
 Läs övrig litteratur. Räkna med att det kommer några frågor på
övrig litteratur samt att dessa är ganska lätta om man läst
ordentligt (mindre analytisk).
 Kolla min hemsida. Jag kan skicka ut mer tips inför tentan.

F11: sid. 27