Slide 1

Ordmusik
Prosodi betyder rytm och klang i ett
språk. Svenska talas i 4/4 takt
säger experterna. Hur som helst, så
är det bara betonade stavelser man
behöver vara noga med, för de
obetonade betyder så lite, om
melodin är rätt. Lång vokal skall
dessutom vara jättelång, som ett
utdraget tuggummi, medan kort
vokal ska vara pyttekort och studsa
som en tennisboll.


Slide 2

Ordmusik
Har du svårt för att höra skillnaden
mellan lång och kort på vokalerna, så
lyssna på konsonanterna som
kommer efter. Vi har alltid lång
konsonant efter kort vokal:
Villa, komma, hemma, titta osv.
Lyssna:


Slide 3

Ordmusik
Och efter lång vokal har vi alltid kort
konsonant:
Vila, koma, tema, rita osv.
Lyssna:


Slide 4

Ordmusik
Nu följer ett antal dikter om, just det,
KÄRLEK, alla skrivna av svenska
poeter.
Läs en dikt i taget, lyssna på
inläsningen och försök sen läsa med
uppläsaren så du hittar hans eller
hennes rytm. Det blir lite som att
dansa tango!


Slide 5

Ordmusik
IVAR AHLSTEDT
_____________________________________________
En flicka i blommig klänning
och sommarnatt i mitt rum
och under den blommiga klänningen
bor livets mysterium
En flicka i blommig klänning
och sommarnatt i mitt rum
men snart låg den blommiga klänningen
på golvet och kände sig dum
Men gryningen kom omsider
med ljus över gränder och tak
och klänningen blev helt plötsligt
en nyttig och nödvändig sak


Slide 6

Ordmusik
IVAR AHLSTEDT
_____________________________________________
sover du
så vakar jag
livets lagar är grymma
din är varje
morgons dag
för mej ska det skymma och skymma
älskar dej
men du är din
jag har inget att vänta
öppna dörrn
släpp andra in
jag hjälpte dej bara att glänta


Slide 7

Ordmusik
KARL ASPLUND
_____________________________________________
Redan ljusnar julinatten.
Redan klarnar himlen rött.
Nyss min älskade har somnat
vid min sida trygg och trött.
Redan vaknar fågelsången.
Sakta sjunga pulsens slag.
Varm och klar i hjärtat vaknar
livets långa lyckodag.


Slide 8

Ordmusik
MARIA BENKTZON
_____________________________________________
Ett inbrott har förövats
i en människa.
Förövaren, som
är en yngre medelålders man
tog sig in genom hjärtat,
som vid tillfället var olåst.
När tjuven i sitt ivriga letande
efter en 100%-ig själ
inte fann det han sökte, gick han
löst på inredningen.
Diverse oersättliga föremål
solkades ner och slogs sönder.
Hjärtat lämnades
i ett bedrövligt skick.
Reparationerna
kan inte komma igång
förrän tidigast i maj månad
och beräknas kosta
en sommar


Slide 9

Ordmusik
BO BERGMAN
_____________________________________________
Flickan under nymånen
Jag har nigit för nymånens skära.
Tre ting har jag önskat mig tyst.
Det första är du
och det andra är du
och det tredje är du, min kära.
Men ingen får veta ett knyst.
Jag har nigit för nymånens skära
tre gånger till jorden nu.
Och om månen kan ge vad vi önska,
så niger jag tre gånger till,
och krona jag bär,
när marken sig klär
och björkarna gunga av grönska
och lärkorna spela sin drill.
Det är långsamt att önska och önska.
O, vore min kära här!
Lyft nu upp honom, stormmoln, på vingen
och tag honom, våg, på din rygg.
Han är ung som jag, han är varm som jag, han är härlig och stark som ingen,
och säll skall jag sova och trygg
i hans armar en gång under vingen
av natten, tills natt blir dag.


Slide 10

Ordmusik
BO BERGMAN
_____________________________________________
Ur "Över tid och rum"
Jag fryser om dina händer.
När du ler blir jag varm av dig.
Du är glädjen som allting tänder
och ångesten på min stig.
Så rik är jag vorden och väger
en värld sen jag blivit din
- så fattig att inte jag äger
en droppe blod som är min.


Slide 11

Ordmusik
BO BERGMAN
_____________________________________________
Melodi
Bara du går över markerna,
lever var källa,
sjunger var tuva ditt namn.
Skyarna brinna och parkerna
susa och fälla
lövet som guld i din famn.
Och vid de skummiga stränderna
hör jag din stämmas
vaggande vågsorl till tröst.
Räck mig de älskade händerna.
Mörkret skall skrämmas.
Kvalet skall släppa mitt bröst.
Bara du går över ängarna,
bara jag ser dig
vandra i fjärran förbi,
darra de eviga strängarna.
Säg mig vem ger dig
makten som blir melodi?


Slide 12

Ordmusik
CLAES ANDERSSON
_____________________________________________
Hon går med vinden i sitt hår
Jag älskar hennes sätt att gå
Jag älskar hennes sätt att gå
med vinden i sitt hår
Jag älskar sättet
vinden går i hennes hår
och vindens sätt
att gå i hennes hår
Jag älskar när hon går
Jag älskar hennes sätt att
gå med vinden i sitt hår
Jag älskar vindens sätt med hennes hår
Jag älskar vindens sätt att gå i hennes hår
Jag älskar henne och jag älskar vinden
när hon går med vinden i sitt hår
och vindens sätt att älska hennes hår
Jag älskar henne när hon går med vinden i sitt hår


Slide 13

Ordmusik
DORIS LUNDBERG
_____________________________________________
Jag vaknar en morgon
en alldeles vanlig dag
och känner mej lättsinnig till tusen
och jag vill ligga kvar med dej
vill leka med dej
vill skratta med dej
vill älska med dej
vill dricka vin med dej
i en kärleksfest som räcker
så länge vi har lust.
Men barnen hoppar i vår säng
dina ögon är trötta
din röst irriterad
och jag brer dej en macka med ost
och häller upp ditt kaffe
och du kysser hastigt min kind
och rusar iväg till ditt jobb
och jag ska ha tvättstugan klockan åtta
för det är som sagt en alldeles vanlig dag.


Slide 14

Ordmusik
MAY ENGVALL
_____________________________________________
Han kommer i kväll!
Allt jag läst
om vit duk, levande ljus
och vin och smårätter
dundrar genom skallen.
Jag knuffas i snabbköpet
och köper för dyrt.
Kö till förbannelse
på systemet.
Mot röd gubbe
undgår jag döden
med två centimeter
utan att märka det.
I hissen avstår jag
med viss saknad
från att pussa grannen.
Timvis jäkt - allting klart.
Två minuter att duscha
och ta på vackra klänningen.
Det sista hinner jag inte.
Du är hos mej. Här hos mej!
När vi äntligen tänker på mat
är den kall.
Vinet är varmt och ljusen
nedbrunna.
Glupande hungriga
har vi inte en aning
om vad vi äter.


Slide 15

Ordmusik
HJALMAR GULLBERG
___________________________________________
Lägg din hand i min om du har lust!
Jag är inte den som stannar kvar
att ur kärlek suga märg och must.
Jag är en som kommer och som far
En förförisk vandringsmelodi
drog mig tidigt bort från hemmets kust
Jag är bara en som går förbi.
Lägg din hand i min om du har lust!


Slide 16

Ordmusik
HJALMAR GULLBERG
_____________________________________________
Kyssande vind
Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad.
Han kysste ditt öra, ditt hår.
Vad fäster en vind
sig vid om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville, förstås, ej alls
i början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnens månad.
Från din mun har han kysst
det sista av motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna läppar mot hans.
Det kommer en vind och går:
och hela din världsbild rasar
för en fläkt från syrenernas vår
och gullregnens klasar.


Slide 17

Ordmusik
JOHAN LUDVIG RUNEBERG
_____________________________________________
Ur "Idyll och epigram"
Flickan kom ifrån sin älsklings möte,
kom med röda händer. - Modern sade.
varav rodna dina händer, flicka?
Flickan sade: jag har plockat rosor,
och på törnen stungit mina händer.
Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med röda läppar. - Modern sade:
varav rodna dina läppar, flicka?
Flickan sade: jag har ätit hallon,
och med saften målat mina läppar.
Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med bleka kinder. - Modern sade:
varav blekna dina kinder, flicka?
Flickan sade; red en grav, o moder!
Göm mig där, och ställ ett kors däröver,
och på korset rista, som jag säger:
En gång kom hon hem med röda händer,
ty de rodnat mellan älskarns händer.
En gång kom hon hem med röda läppar,
ty de rodnat under älskarns läppar.
Senast kom hon hem med bleka kinder,
ty de bleknat genom älskarns otro.


Slide 18

Ordmusik
PÄR LAGERKVIST
_____________________________________________
Jag har gått inunder stjärnor för att komma
hit till dig
där du väntat mig med händer som blev varma.
Du skall giva mig din kärlek, du skall smeka,
värma mig,
du skall tro att jag är en av livets arma
Jag har gått inunder stjärnor för att komma
fri till dig,
så stolt, så fri som en människa får vara.
Du skall binda mig till jorden, du skall övervinna mig,
att min frihet. blir min ljusa tankes bara.
Jag har gått inunder stjärnor för att komma
ung till dig,
ung av evigheter, ung av deras glädje.
Här är jorden, där vi bor, jag skall åldras här
hos dig
till en djupare och hemligare glädje.


Slide 19

Ordmusik
STEN SELANDER
_____________________________________________
Luftslott
Kan du förstå att vi är gamla redan
och att vår framtid redan är förbi?
Så säger prästbetyget. Nå, än sedan?
De där som åldras är ju inte vi.
Har någonsin vi känt den stumma ledan
som livet blir förskämt och surnar i?
Vi har ju inte hunnit tala ut
på åttatusen kvällar med varandra,
och vi har nya land att genomvandra
på upptäcktsfärd var dag till tidens slut.
Var lugn: vår dialog skall aldrig sina.
Vi kan ju resa på vårt eget vis fast du vill hellre åter till Paris,
då jag nödvändigt skall i väg till Kina.
Och blir vi nitti år, skall än vi språka
om min oskrivna, vackraste lyrik.
Nej, vi är inte gamla. Jag är lik
en våt och ruggig, skinntorr gammal kråka,
det vet jag. Men för dig, i verkligheten,
är jag den unga, solbrända poeten
som ankrat med Galejan i din vik.
och du - för mig är du alltjämt musik,
havsvind och nyponblom, behag och vårlig Eros,
fast du nog blivit ganska tung och grå.

Men vad betyder det hur andra ser oss,
när vi är vackra för varann ändå?
Och luftslott, kära du, kan aldrig ramla.
Det är de enda byggen som består.
Vi har en enda plats som helt är vår:
den skånska gård där vi skall bo som gamla.
Vi vet ju hur den ligger, mellan klitter
av milslång utsikt över hed och hav.
Långt från en verklighet, alltmera bitter,
bor där allt skönt som aldrig kan bli av.
Ovansklig rinner ungdomskällan fram
vid söderlängan på vår gård i Skåne,
och lyckan väntar, hög och allvarsam,
i landet öst om sol och väst om måne.
Kom, vi går dit. Vi har en väg att gå
dit bort, så länge vägen är gemensam.
Tids nog skall världen bli förtvivlat ensam
för en utav oss två.


Slide 20

Ordmusik
ERIK LINDORM
_____________________________________________
Lyckans minut
Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?
Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut.


Slide 21

Ordmusik
GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
_____________________________________________
Ur "Två"
Vi äro vanliga. Man kan ej skilja
oss från de andra i en kö,
om ej på detta att vi vilja
tillsammans leva och tillsammans dö.
Den ring jag en gång satte på ditt finger
har blekts, ty den var inte riktigt guld.
Om jag får vänta litet, då jag ringer
på dörren hemma, blir jag ångestfull.
Vi också haft vår del att genomlida
- och dock, det är som smärtan inte känns.
Den barnasömn du sover vid min sida
är ro och skönhet bortom varje gräns.
Vi äro vanliga - men sammanförda
har våra öden något, som består.
Tack för all torftighet och varje börda
i outsägligt rika år!


Slide 22

Ordmusik
TOMAS TRANSTRÖMER
_____________________________________________
C-dur
När han kom ner på gatan efter kärleksmötet
virvlade snö i luften.
Vintern hade kommit
medan de låg hos varann.
Natten lyste vit.
Han gick fort av glädje.
Hela staden sluttade.
Förbipasserande leenden ?
alla log bakom uppfällda kragar.
Det var fritt!
Och alla frågetecken började sjunga om Guds tillvaro.
Så tyckte han.
En musik gjorde sig lös
och gick i yrande snö
med långa steg.
Allting på vandring mot ton C.
En darrande kompass riktad mot C.
En timme ovanför plågorna.
Det var lätt!
Alla log bakom uppfällda kragar.


Slide 23

Ordmusik
ULLA PIRONI
_____________________________________________
Det doftade mimosa
Och Du var min kung
Det sjöd Ferlin och Boye
Och världen var ung!
I duvblå slöja
Låg himlavalvet tyst
Eller hörde vi kanske
När en stjärna blev kysst?
Jag dyrkade Gide
Du var Marx dräng
Med Chianti och bröd
På obäddad säng.
Fast Du tappat Din krona
Förblir Du min kung
Känner doften av mimosa
Som om världen var ung!
Du ser ju ej heller
Det gråa i mitt hår
Hittar duvblå skymning
Som när världen var vår.


Slide 24

Ordmusik
URBAN TORHAMN
_____________________________________________
1 juli
Jag har kommit in
alldeles för tidigt i ditt rum.
Du vaknar och ser på mig
och tycker att jag kan gå ut
och gå en stund.
Hur kan du sova
när du är så vacker.


Slide 25

Ordmusik
ZACHRIS TOPELIUS
_____________________________________________
Ur "Vintergatan”
Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt;
hon bodde i en annan sol och i en annan trakt.
Och Salami så hette hon, och Zulamith var han,
och båda älskade så högt och älskade varann.
De bott på jorden båda förr och älskat redan då,
men skildes åt av natt och död och sorg och synd också.
Se'n växte vita vingar fort på dem i dödens ro;
de dömdes långt ifrån varann på skilda stjärnor bo.
Men på varandra tänkte de i blåa höjdens hem,
omätlig låg en rymd av glans och solar mellan dem.
Tallösa världar, underverk av skaparns visa hand,
sig bredde mellan Salami och Zulamith i brand.

Och då har Zulamith en kväll, av längtans makt förtärd,
begynt att bygga sig en bro av ljus från värld till värld;
och då har Salami, som han, från randen av sin sol
begynt att bygga, också hon, en bro från pol till pol.
I tusen år så byggde de med omotståndlig tro,
och så blev Vintergatan byggd, en strålig stjärnebro,
som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban
och binder samman strand vid strand av rymdens ocean.
Förfäran grep keruberna; till Gud steg deras flykt:
"O, Herre, se vad Salami och Zulamith ha byggt!"
Men Gud allsmäktig log, och klart ett sken sig vida spred:
"Vad kärlek i min värld har byggt, det river jag ej ned."
Och Salami och 7ulamith, när bryggan färdig var,
de sprungo i varandras famn - och strax en stjärna klar,
den klaraste på himlens valv, rann upp i deras spår,
som efter tusen år av sorg i blom ett hjärta slår.
Och allt, som på den dunkla jord har älskat ömt och glatt
och skildes åt av synd och sorg och kval och död och natt,
har det blott makt att bygga sig från värld till värld en bro,
var viss, det skall sin kärlek nå, dess längtan skall få ro.