Transcript Otätheten suger • Konsekvenser • Kostnader • Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger Lufttätt informationsmaterial • • • • Otätheten suger, ppt Täta tätt,

Otätheten suger
• Konsekvenser
• Kostnader
• Krav
Information från projektet
Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B.
Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler
Otätheten suger
1
Lufttätt informationsmaterial
•
•
•
•
Otätheten suger, ppt
Täta tätt, affisch
Lufttäthetens Lov, tidningen
Lufttäthetens Handbok – problem och möjligheter
Lufttätt informationsmaterial
2
Det möglar inte
för att det är lufttätt
utan för att det är otätt!
• Täta diffusions/luftspärrar.
• Mekanisk ventilation.
Hus ska
andas
med sitt
ventilationssystem!
• Återvinning på frånluften.
Otäthet ger mögel
3
Önskad utveckling från A till B
Total kostnad, LCC
A
B
Täthet
Önskad utveckling
4
Konsekvenser av luftotäthet
• Ökad energianvändning
• Försämrad termisk komfort
• Dålig luftkvalitet
• Fuktskador
Konsekvenser av luftotäthet 5
Ökad energianvändning på grund av
Minskat värmemotstånd
Vindskydd 0,22–4,9 • 10-5 m2/m2s. 10 m höjd.
Uppmätt ökad energianvändning 15 % för väggarna per år.
Antag förluster: 0,33 ventilation, 0,33 fönster o dörrar, 0,33 klimatskal (varav 0,66 yttervägg)
0,15 • 0,33 • 0,66 ≈ 0,3
Ökning 3–4 % av den totala värmeförlusten i det här exemplet.
Minskat värmemotstånd 6
Ökad energianvändning på grund av
Ökat ventilationsflöde
Uppvärmning av
småhus 130 m2.
Otäthet från 1–6
oms/h.
(Svensk normtäthet,
0,8 l/m2s motsvarar
2–3 oms/h)
Vid stora otätheter (6 oms/h) står infiltration/otäthet för
ca 30 % av värmeförlusterna
Ökat ventilationsflöde 7
Ökad energianvändning på grund av
Ökat ventilationsflöde
Sex våningar, 1050 m2
0,8 l/m2s och 2,0 l/m2s
i stadsmiljö respektive i
vindutsatt läge.
1 kr/kWh
Otätheten
kostar
50–70 000 per
år!
Ökat ventilationsflöde 8
Ökad energianvändning på grund av
Minskad effektivitet hos VVX
Sex våningar, 1050 m2.
Otätt 2,0 l/m2s i stadsmiljö.
Ett hus med VVX, ett utan.
1 kr/kWh.
20 procent mindre
energianvändning
med VVX!
Kanske 40 % vid
normtäthet, 0,8 l/m2s
Minskad effektivitet hos VVX 9
Ökad energianvändning på grund av
Försämrad termisk komfort
Värmeutbyte med omgivningen
• Konvektion
• Strålning
• Ledning
• Andning och avdunstning
PPD
För att beskriva hur man upplever den termiska komforten finns
begreppet PPD (Predicted Percentage of Dissatisfied).
Försämrad termisk komfort 10
Ökad energianvändning på grund av
Försämrad termisk komfort
Drag
Ofta kring fönster och dörrar och vid tak- och golvvinkel. Redan vid
lufthastigheter över 0,1 m/s blir vissa personer besvärade.
Termogram
tak – vägg
Drag 11
Ökad energianvändning på grund av
Försämrad termisk komfort
Vertikal temperaturskillnad
En stor vertikal temperaturskillnad kan orsaka obehag.
Andelen missnöjda
personer som funktion
av den vertikala
temperaturskillnaden.
Enligt SS EN ISO 7730.
(0,1 och 1,1 över golvet
för sittande personer).
Vertikal temperaturskillnad 12
Ökad energianvändning på grund av
Försämrad termisk komfort
Kalla golv/tak
Luftläckage vid golvvinkeln, vid kallvindar
(via t.ex. dåligt tätade imkanaler),
vid mellanbjälklag.
Andelen
missnöjda som en
funktion av
golvtemperaturen
enligt SS EN ISO
7730.
Kalla golv/tak 13
Ökad energianvändning på grund av
Försämrad termisk komfort
Otäthet vid syllen
-10 ºC ute och 22 ºC inne och en tryckskillnad på 20 Pa.
• Tätremsa av extruderad polystyren XPS.
• Papp mot slät betong.
Enligt BBR golvtemp
> 16 ºC,
> 18 ºC i hygienrum
> 20 ºC i lokaler
avsedda för barn.
Vistelsezonen börjar
0,6 m från
ytterväggen.
Otäthet vid syllen 14
Ökad energianvändning på grund av
Försämrad termisk komfort
Skillnader i strålningstemperatur
Många är t.ex. känsliga för kalla väggar och fönster.
Andelen missnöjda
som funktion av
skillnader i strålningstemperaturen
orsakade av en
nerkyld vägg enligt SS
EN ISO 7730.
Skillnad i strålningstemperatur 15
Klassindelning och krav på
termisk komfort
• SS EN ISO 7730 ger förslag på klassindelning av inomhusklimatet.
• Utgår från det förväntade PPD-värdet.
• Kvalitetskategorin B (motsvarar < 10 procent missnöjda)
Rekommenderade värden för kvalitetskategori B
enligt SS EN ISO 7730.
Klassindelning 16
Klassindelning och krav på
termisk komfort
BBR allmänt råd anvisningar om termisk komfort.
(Vistelsezon:
Över 0,1 m och
under 2,0 m höjd.
0,6 m från
ytterväggar, 1,0 m
vid fönster och
dörr.)
Termisk komfort i Boverkets byggregler, avsnitt 6:42, Allmänt råd.
Ytterligare regler ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.
Klassindelning 17
Värdering av försämrad
termisk komfort
Antag att den kallare delen utgör 1/6 av rymdvinkeln. För samma operativa
temperatur måste lufttemperaturen höjas. Enkelt överslag ger följande ekvation:
1 Tl  10 5

  Tl  22
6
2
6
Tl = 23 ºC
En höjning från 22 till 23 grader betyder cirka fem procents ökning av
energibehovet i detta rum.
Värdering termisk komfort 18
Värdering av försämrad
termisk komfort
Försämrad termisk komfort ger minskad produktivitet
Övertemp
Undertemp
Samband mellan relativ prestation (i procent) i kontorsarbete
och andelen missnöjda med den termiska komforten
Värdering termisk komfort 19
Värdering av försämrad
termisk komfort
Kostnader för bad will, klagomål etc
• Hyresgästen klagar.
• Hyresgästen talar illa om fastighetsägaren och fastigheten.
• Hyresgästen flyttar.
• Direkta kostnader – telefonsamtal, besiktning och administration.
• Indirekta kostnader – bad will, intäktsbortfall, betalningsovillighet.
Värdering termisk komfort 20
Dålig luftkvalitet
Otätheter ger en oönskad spridningsväg för gaser och partiklar.
• Spridning via entrédörrar till
trapphuset.
• Från lägenhet till trapphus i de
nedre våningsplanen.
• Från trapphus till lägenhet i de
övre våningsplanen.
Dålig luftkvalitet 21
Dålig luftkvalitet
Spridning av brandgaser
Lägenheter är normalt egna
brandceller.
BBR:”Brandcellsskiljande
byggnadsdelar skall vara täta mot
genomsläpp av flammor och gaser
…”.
Denna täthet kontrolleras sällan.
BBR har inget kvantifierat krav på
tillåten otäthet.
Spridning av brandgaser 22
Dålig luftkvalitet
Spridning av markradon
Tre förutsättningar
• Radon i marken
• Lufttrycksskillnad (inv undertryck)
• Otätheter i byggnadsdelar mot mark
Medverkar
Termiska drivkrafterna
Ventilationssystem med självdrag,
mekanisk frånluft.
Täta
Genomföringar (vatten, avlopp, golvbrunnar,
elledningar etc), Anslutningar golv–vägg
Sprickor pga. sättningar eller krympning.
Lättklinkerblock, bör putsas på bägge sidor
för att ge fullgod lufttäthet.
Spridning av markradon 23
Dålig luftkvalitet
Dålig luft utifrån
Exempel:
• Partiklar
• Ozon
• Kolmonoxid
• Kvävedioxid
• Svaveldioxid
• Bly
Även damm, lösningsmedel, PCB m.m.
Uteluften filtreras och/eller luftintagen placeras där luftkvaliteten är
god.
Dålig luft utifrån 24
Dålig luftkvalitet
Ventilationssystemets funktion
En minskning av ventilationsflödet kan ge minskad produktivitet och
därmed värderas ekonomiskt.
Dålig luftväxling kan också medföra ökad sjukfrånvaro, framför allt
korttidsfrånvaro.
(En halvering av luftflödet skulle kunna öka sjukfrånvaron med 30 procent.)
Sambandet mellan
relativ
produktivitet och
andelen missnöjda
med luftkvaliteten.
Värdena ur
Seppänen & Fisk
(2005) och gäller
maskinskrivning.
Ventilationssystemets funktion 25
Fuktskador av luftläckage
Otätt vindsbjälklag
Fuktkonvektion: Fukt transporteras med
en luftström, kyls och kondenserar
• Fukt i inneluften
• Lufttrycksskillnad
• Otätheter i byggnadsskalet
Fuktskador 26
Fuktskador av luftläckage
Otät luftspärr mellan tak och vägg gav fuktskada i nybyggd villa
Rimfrost i fuktskadat
tak. Isolering med
lösull.
Genom
otäthet i
luftspärren
läcker varm
luft ut och
kondenserar
mot tak och
takstol.
(I ett likadant hus med samma otätheter men med
frånluftsventilation uppstod ingen skada. Frånluftsventilationen
ger ett svagt undertryck i huset som gör att ingen fuktig och varm
luft trycks ut på vinden.)
Fuktskador 27
Kalkyl
Faktorer
• Kortsiktiga hårda faktorer
ingår naturligt i kalkylen.
• Långsiktigt hårda faktorer
fördelas över användningstiden.
• Mjuka korta faktorer görs
jämförbara mellan alternativen.
• Mjuka långa faktorer är svåra
att värdera men viktiga i en
helhetsbedömning.
Ett sätt är att poängbedöma och vikta faktorerna sinsemellan,
så att de kan jämföras även om det inte sker i reda pengar.
Kalkyl 28
Kalkyl
Särintäkter
• Energianvändning, från 2 l/m2s
till 0,8 l/m2s – ca 55 kWh/m2år.
1 kr/kWh.
• Termisk komfort, uthyrningsgrad,
hyresnivå. 25–50 kr/m2år.
Produktivitet, 62,5–125 kr/m2år
• Luftkvalitet, ljudisolering.
• Fuktskador, 10 kkr/år och 5 kr/m2år.
Särintäkter 29
Kalkyl
Särkostnader
• Arbetskostnader,
0,5–1 tim/m2. 400 kr/tim.
• Utbildning 20–40 000 kr.
• Kontrollkostnader, ca 0,05 tim/m2.
• Övriga kostnader 20–40 kr/m2.
Särkostnader 30
Kalkylmodell
Modellen
finns
som
exelblad
och kan
laddas
ner från
www.sp.
se
Kalkylmodell 31
Kalkyl för hyreshus
Fastighetsägaren
antas bygga
två liknande
hus vardera
2000 m2
BRA.
Kalkyl för hyreshus 32
Kalkyl för kontorshus
Fastighetsägaren
antas bygga
fyra liknade
kontor om
2000 m2
BRA
vardera.
Kalkylför kontorshus 33
Byggherrens krav för lufttät byggnad
Byggherrens ambition avspeglas i
• eget engagemang
• kravformulering
• kompetens hos anlitade aktörer
• utbildning och information
• eget arbete med att följa upp krav
• konsekvenser om krav ej uppfylls
• gratifikationer om kraven uppfylls
Byggherrens krav 34
Byggherrens
checklista
• formulera tydliga krav
avseende lufttäthet
• tydliggöra
ansvarsfördelning för att
de olika kraven skall
uppfyllas
• kontrollera/säkerställa
att de upphandlade
aktörerna har erforderlig
kompetens
• följa upp att kraven
uppfyllts
Byggherrens checklista
35
Byggherrens krav – projektering
Krav 1: Ansvarig
Krav 2: Täthetskrav
alt a: ≤ 0,2 l/m2s
alt b: ≤ 0,4 l/m2s
alt c: ≤ 0,6 l/m2s
täthetskrav för fönster och dörrar
Krav 3: Beständiga lösningar
Krav 4: Redovisning / dokumentation
Byggherrens krav 1–4 36
Byggherrens krav – byggskede
Krav 5: En ansvarig
Krav 6: Arbetsplanering i samråd med
projektör, plan för egenkontroller
Krav 7: Utbildning innan arbetena påbörjas
– objektsanpassad
Krav 8: Dokumentation av egenkontroller
Krav 9: Tidig läckagemätning
Krav 10: Verifierande mätning vid färdigställandet
alt a: ≤ 0,2 l/m2s
alt b: ≤ 0,4 l/m2s
alt c: ≤ 0,6 l/m2s
Byggherrens krav 5–10 37
Täthetsprovning
Täthetsprovning enligt EN13829:2000 med läckagesökning
• Stora byggnader: Ange om täthetskravet gäller del av
byggnad, t.ex. brandcell och om täthetsprovningen skall ske
- med mottryck i angränsande utrymmen
- utan mottryck i angränsande utrymmen
Täthetsprovning 38
Radhus i Glumslöv
AB Landskronahem
prime project AB
Generalentreprenad
2004–2005
35 lgh radhus och parhus
Krav: 0,16 l/m2s
(uppmätt 0,1 l/m2s)
• Specialist på tätning
• Dagliga kontroller
• Utbildade snickare
• Täthetsprovningar
Träregelstomme med indragen
luftspärr.
Platta på mark med
underliggande isolering.
Skarvar i luftspärr tätade med
dubbelhäftande bitumenband.
Glumslöv 1 39
Radhus i Glumslöv
Skarvar i luftspärr tätade med dubbelhäftande bitumenband.
Glumslöv 2 40
Radhus i Lindås
Egnahemsbolaget
2001
20 radhuslägenheter
4 huskroppar
• Krav på låg energianvändning – krav på god lufttäthet
• Målvärde och kravvärde (0,2 resp 0,8 l/m2s)
• Forskargrupp deltog
• Kontroller och täthetsprovning
• Resultat 0,2–0,44 l/m2s
Lindås 1 41
Radhus i Lindås
Täthetsprovning när pe-folien
och skivbeklädnader var
monterade så att brister kunde
åtgärdas.
Stor omsorg om detaljer,
utformning och utförande.
Lindås 2 42
Exempel på krav i andra länder
Norge:
4 oms/h för småhus och radhus
2 oms/h för andra byggnader upp till 2 våningar
1,5 oms/h för andra byggnader över 2 våningar
Danmark: 1,5 l/m2s – ytan avser golvytan
Finland:
1 oms/h
Tyskland/Österrike: 1,5 oms/h för ventilerade byggnader
Passivhusstandard i Tyskland: 0,6 oms/h
Krav i andra länder 43
Enkel
checklista för
byggherrens
uppföljning av
av projektering
Checklista BHs uppföljning av projektering 1 44
Enkel
checklista för
byggherrens
uppföljning av
av projektering
Checklista BHs uppföljning av projektering 2 45
Enkel
checklista för
byggherrens
kontroll av
entreprenörens
egenkontroller
Exempel på
kontrollplan för
lufttätt
byggande
Exempel på kontrollplan 46
Vad säger BBR?
5:62 ”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot
genomsläpp av flammor och gaser …”
6:255 ”Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det
valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av
flöden i de enskilda rummen.”
6:531 ”För att undvika skador pga fuktkonvektion bör byggnadens
klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt.”
9:4 ”Byggnadens klimatskärm skall vara så tät att det genomsnittliga
luftläckaget vid 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/ m2s”. Gäller
endast specialfall (<100 m2 etc).
Det gamla kravet 0,8 l/ m2s vid 50 Pa finns inte längre.
Lämplig täthet ligger i intervallet 0,1–0,6 l/ m2s vid 50 Pa.
Vad säger BBR? 47
Sammanfattning
• Många negativa konsekvenser av dålig lufttäthet:
ökad energianvändning, försämrad innemiljö och
fuktskador
• Förbättrad lufttäthet är lönsam!
• Byggherren/beställaren måste ställa krav!
• Lämplig täthet: i intervallet 0,1–0,6 l/m2s vid 50 Pa
Man kan aldrig bygga för tätt – glöm inte ventilationen!
Sammanfattning 48