Transcript Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och

Elfiskeundersökningar i
Issjöbäcken och Lindomeån,
Härryda och Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg
Landvetter Airport
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals
kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter Airport
2012-03-14
Beställare:
Swedavia AB
Göteborg Landvetter Airport
Att. Thomas Helin
438 80 Landvetter
Beställarens representant: Thomas Helin
Konsult:
Norconsult AB
Box 8774
402 76 Göteborg
Uppdragsledare
Handläggare/text
Niklas Egriell
Niklas Egriell
Uppdragsnr:
101 11 64
Kvalitetsgranskning
Johan Lind
Filnamn och sökväg:
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport
2011\leverans 120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o
lindomeån slutversion 120314.doc
Foto framsida:
Daniel Mattsson, Elfiskelokal ”Sågebacken”.
Tryck:
Norconsult AB
3 (18)
Innehållsförteckning
1.
Inledning ..................................................................................... 4
1.1
1.2
1.3
Bakgrund ..................................................................................... 4
Uppdraget .................................................................................... 4
Arbetets utförande........................................................................ 5
2.
Resultat....................................................................................... 6
2.1
Issjöbäcken .................................................................................. 6
2.1.1
Sågen ................................................................................... 6
2.1.2
Stenbron, uppströms............................................................. 7
2.1.3
Sommarstugan ..................................................................... 7
2.1.4
Sågebacken .......................................................................... 8
2.2
Lindomeån ................................................................................... 9
2.3
Sandsjöbäcken (referens) .......................................................... 10
3.
Slutsatser.................................................................................. 11
3.1
Issjöbäcken ................................................................................ 11
3.1.1
Grundläggande resonemang .............................................. 11
3.1.2
Sammanfattande bedömning Issjöbäcken .......................... 13
3.2
Lindomeån ................................................................................. 14
4.
Rekommendationer.................................................................. 16
Referenser ............................................................................................... 17
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Bilagor
Bilaga 1
Karta med markerade elfiskelokaler
Bilaga 2
Elfiskeprotokoll
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
4 (18)
1.
Inledning
1.1
Bakgrund
Verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport kan via avrinnande dagvatten
påverka vattenmiljön i nedströms liggande sjöar och vattendrag. Som en del i
flygplatsens egenkontroll sker regelbundna miljöundersökningar, bl.a. i
sjösystemet Lilla Issjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån
(SMHI nr 107). Förutom elfisken så utförs bland annat vattenkemiprovtagningar
regelbundet.
För att förbättra reningen av dagvatten från flygplatsen har Swedavia under 2010
anlagt ett dammsystem lokaliserat till Spejsmossarna i flygplatsens sydöstra del
innan dagvattnet avleds till Issjöbäcken.
1.2
Uppdraget
På uppdrag av Swedavia har Norconsult genomfört elfiskeundersökningar år 2011 i
Issjöbäcken och Lindomeån. Som referensvattendrag har Sandsjöbäcken, som inte
tar emot flygplatsvatten, använts. Elfiskedata från Sandsjöbäcken har erhållits från
Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Swedavia har, i samråd med Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten),
bestämt att ytterligare elfiskelokaler i Issjöbäcken kontrolleras om produktionen av
årsungar på lokal ”Sågen” understiger 25 st/100 m2. Detta då man bör kunna
förvänta sig minst en sådan täthet i Issjöbäcken.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Elfisket utgör en del i flygplatsens egenkontroll. Elfiskeundersökningar har
genomförts årligen sedan år 1977. Syftet med undersökningarna är att få ett bra
underlag för bedömning av Göteborg Landvetter Airports påverkan på
vattenkvaliteten i vattendragen. Öringen och laxen är relativt känsliga för
miljöstörningar, varför en god lax- och öringproduktion indikerar en relativt god
vattenkvalitet.
5 (18)
1.3
Arbetets utförande
Utredningen har utförts av miljöutredare och biolog, Niklas Egriell, assisterad av
naturgeograf Daniel Mattsson på Norconsult AB. Arne Johlander på Havs- och
vattenmyndigheten har lämnat synpunkter på undersökningens genomförande.
Uppgifter om vattenprovtagningar inom ramen för Länsstyrelsens
kalkeffektuppföljning har erhållits från Johan Andersson på Länsstyrelsen i Västra
Götaland. Uppgifter om vattenprovtagningen inom ramen för Göteborg Landvetter
Airports kontrollprogram har erhållits från Helena Svensson på Swedavia.
Hösten 2011 var extremt nederbördsrik, vilket medförde höga flöden, varför flera
lokaler fick justeras i utbredning. Elfisken enligt Fiskeriverkets rekommenderade
metodik, har utförts den 6 september 2011 på fyra lokaler i Issjöbäcken. Lokalerna
har beteckningarna ”Sågen”, ”Stenbron”, ”Sommarstugan” och ”Sågebacken”.
Lokalen Stenbron flyttades till en ny lokal precis uppströms bron istället för som
tidigare precis nedströms bron. Detta med anledning av högt flöde i bäcken. Att
fler lokaler än den traditionella ”Sågen” elfiskades i Issjöbäcken, berodde på
frånvaron av årsungar. Elfiskeundersökningen i Lindomeån, på lokalen ”Stenen”,
utfördes den 3 oktober 2011. För lokalisering av samtliga elfiskelokaler, se bilaga
1, karta med markeringar.
Lokalen ”Stenen” har likt år 2008-2010 fått minskas och ytan var därför vid 2011
års elfiske ca 113 m2 istället för normala 450 m2. Även lokalerna ”Sågen” och
”Sommarstugan” fick minskas på grund av ihållande höga flöden i augustiseptember. Detta då det under större delen av augusti-september rådde mycket
höga flöden i berörda vattendrag. Tre utfiskningar har utförts på lokalen ”Stenen”.
Beräkning av fisktätheten på denna lokal har skett med hjälp av den vedertagna s k
Zippin-modellen.
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Precis som vid Fiskeriverkets elfisken tidigare år har endast en utfiskning skett på
lokalerna i Issjöbäcken. Därför har inte Zippin-modellen använts för beräkning av
fisktätheten där. Istället har vi utifrån erfarenheter från liknande elfiskelokaler
skattat fångstbarheten vid en utfiskning till 55 % gällande årsungar och 60 %
gällande större öringar.
Som utrustning har vi använt ett motoraggregat av märket Honda EU 10i och en
likriktare av märket LUGAB.
För mer detaljerad information om elfiskelokalerna, se bilaga 2 med
elfiskeprotokoll. Kopior på protokollen har inskickats till Fiskeriverkets
elfiskeregister för registrering.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
6 (18)
2.
Resultat
2.1
Issjöbäcken
2.1.1
Sågen
Lokalen fick kortas ned från 40 meters längd till 21,5 m (uppströmsdelen var
olämplig att fiska p.g.a. höga flöden). Avfiskad yta blev därför 54 m2 istället för
normala 100 m2. Vid elfisket fångades öring. Nedan redovisas en tabell med de
skattade tätheterna av öring.
2
Tabell 1. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/100 m ).
Antal fångade
Antal/100 m2
Öring 0+ Öring ≥1+ Öring tot Ål
0
4
4
0
12
12
0
Inga årsungar (0+) av öring fångades 2011, varför fler lokaler undersöktes (se kap
2.1.2-2.1.4 för resultat där).
Figur 1. Längdfördelning (mm) hos fångade öringar i Issjöbäcken (lokal Sågen) i
september 2011.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Öringarna (≥1+) var mellan 175-245 mm(se längddiagram nedan).
7 (18)
2.1.2
Stenbron, uppströms.
Vid elfisket på den extra lokalen uppströms Stenbron (undersöks vid låg täthet på
lokal Sågen och höga flöden) fångades öring. Nedan redovisas en tabell med de
skattade tätheterna av öring:
2
Tabell 2. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/100 m ).
Antal fångade
Antal/100 m2
Öring 0+ Öring ≥1+ Öring tot Ål
0
10
10
0
26
26
0
Inga årsungar (0+) av öring fångades 2011, varför fler lokaler undersöktes (se kap
2.1.3-2.1.4 för resultat där).
2.1.3
Sommarstugan
Vid elfisket på den extra lokalen Sommarstugan (undersöks vid låg täthet på lokal
Sågen) fångades öring. Sträckan kortades ner med ca 9 m (delen där forsen finns)
så avfiskad yta blev ca 40 m2 istället för 60 m2 som i normalfallet. Strax uppströms
forsen, på översta delen av sträckan, vid en möjlig lekyta, fångades tre leköringar
(ca 40-50 cm). Detta visar att lekfisk åtminstone gått upp i bäckens nedre del år
2011, vilket bör innebära förekomst av årsungar år 2012. Nedan redovisas en tabell
med de skattade tätheterna av öring:
2
Tabell 3. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/100 m ).
Antal fångade
Antal/100 m2
Öring 0+ Öring ≥1+ Öring tot Ål
0
12
12
0
50
50
0
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Inga årsungar (0+) av öring fångades 2011, varför fler lokaler undersöktes (se kap
2.1.4 för resultat där).
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
8 (18)
Figur 2. På lokalen ”Sommarstugan, strax uppströms forsen, fångades bl. a. tre
magra leköringar (ca 40-50 cm). Foto: Daniel Mattsson.
2.1.4
Sågebacken
Vid elfisket på den extra lokalen Sågebacken (undersöks vid låg täthet på lokal
Sågen) fångades öring. Nedan redovisas en tabell med de skattade tätheterna av
öring:
2
Tabell 4. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/100 m ).
Öring 0+ Öring ≥1+ Öring tot Ål
0
15
15
0
19
19
0
Inte heller här fångades några årsungar (0+) av öring. Ytterligare elfisken
bedömdes som onödiga då det bedömdes stå relativt klart att produktionen av
årsungar i stort sett uteblivit i Issjöbäcken år 2011.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Antal fångade
Antal/100 m2
9 (18)
2.2
Lindomeån
Vid elfisket i Lindomeån (Stenen) fångades arterna öring och lax. En ål på ca 40
cm observerades vid elfisket.
2
Tabell 5. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/100 m ).
Antal fångade
Antal/100 m2
Öring 0+ Öring ≥1+ Öring tot Lax 0+
5
9
14
0
7
10
17
0
Lax ≥1+
24
22
Lax tot
24
22
Ål
Årsungarna av öring var huvudsakligen mellan 70 och 80 mm långa (se
längddiagram nedan). Inga årsungar av lax fångades.
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Figur 3. Längdfördelning (mm) hos fångade öringar i Lindomeån (lokal Stenen) i
september 2011.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
1
10 (18)
Laxungarna (≥1+) var mellan 120 och 160 mm långa och (se diagram nedan).
Figur 4. Längdfördelning (mm) hos fångade laxar i Lindomeån (lokal Stenen) i
september 2011.
2.3
Sandsjöbäcken (referens)
Vid elfisket på lokalen ”Ingsered ”fångades öring. Nedan redovisas en tabell med
de skattade tätheterna av öring:
2
Tabell 6. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/100 m ). Beräkning, med stöd av
Zippin-formeln, av täthet av fisk på elfiskelokalen ”Ingsered” i
Sandsjöbäcken.
Antal fångade
Antal/100 m2
Öring 0+ Öring ≥1+ Öring tot Ål
6
28
34
3
15
18
0
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Som referensvattendrag nyttjades Sandsjöbäcken som mynnar i Västra Ingsjöns
nordöstra del. Sandsjöbäcken mottager inte dagvatten från flygplatsen
Fångstresultaten från elfisket hösten 2011 hämtades från Länsstyrelsen i Västra
Götalands kalkeffektuppföljning (Mikael Ljung).
11 (18)
3.
Slutsatser
För att få en uppfattning om huruvida fisktätheterna är normala eller om någon
form av miljöstörning kan tänkas föreligga bör man bl.a. jämföra med liknande
vattendrag i Västsverige och med tidsserien avseende tidigare års elfiskeresultat.
3.1
Issjöbäcken
3.1.1
Grundläggande resonemang
Enligt Länsstyrelsens rapport ”Västkustens havsöring, rapport nr 2000:23” var
medeltätheten för vattendrag av liknande storlek (<10 km2) i Västra Götaland 137
öringar/100m2. Svenskt Elfiskeregisters jämförelsevärden (Information nr 1, 2008)
visar att normala värden för havsöringsvattendrag på västkusten ligger mellan den
25:e och 75 e percentilen, vilket för vattendrag < 10 km2 innebär en täthet på
mellan 56,9 och 203,8 öringungar per 100 m2. Av dessa ligger antalet årsungar på
mellan 25 och 143,4 per 100 m2.
År 2011 var tätheten av öring på lokal Sågen på 12 öringar/100 m2. Detta är mellan
den 1:a och 5:e percentilen, vilket bedöms som en mycket låg täthet.
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Det är också lämpligt att jämföra med fisktätheten på berörda elfiskelokaler
tidigare år. Nedan följer en tidsserie för Issjöbäcken-Sågen. Tätheterna är till
största delen beräknade utifrån en schabloniserad fångseffektivitet på 0,55 (0+)
respektive 0,60 (≥1+) vid en utfiskning och 0,80 vid två utfiskningar. Denna
schablon bygger på erfarenheter från liknande lokaler. Detta då uträkningar enligt
Zippin-modellen endast finns för enstaka år gällande den aktuella elfiskelokalen.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
12 (18)
Figur 5.
Tidsserie med öringtätheter på lokal Sågen sedan 1994
(utsättningar av öringyngel skedde år 1991-1995).
Sensommaren år 2003 åtgärdades ett vandringshinder vid Ålgårdsbacka i
Lindomeån så att havsöring kunde passera vidare upp till Västra Ingsjön och
Issjöbäcken. År 2004 indikerade elfiskeresultaten i Issjöbäcken att havsöring
lyckats ta sig upp till Issjöbäcken för lek. Produktionen ökade då från mellan 10-20
öringungar per 100 m2 till över hundra öringungar per 100 m2. Efter det har
produktionen minskat. Det finns dock inga uppenbara förklaringar till denna
tillbakagång som rimligtvis inte bör vara så stor, även om första året med havsöring
ofta brukar bli det med allra rikligast produktion. Detta då predationen av föda inte
varit så omfattande från stationära bestånd, varför det ofta finns rikligt med föda
för havsöringen de första åren. Tillbakagången kan också ha att göra med antal
lekfiskar som lyckats ta sig förbi fiskvägen de efterföljande åren, eller med
vattenkvalitetsrelaterade problem.
Anledningen till den mycket låga tätheten år 2011 bedöms vara att det nu under två
års tid inte producerats några årsungar. Sedan år 2004, då den havsvandrande
öringen för första gången på nästan hundra år kommit förbi Ålgårdsbacka såg i
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Om man blickar bakåt i tiden finner man att den totala tätheten öringungar varit
varierande. Enstaka år (1977 och 1981) fångades inga öringar, trots försök på ett
flertal elfiskelokaler i bäcken. Utsättning av odlad öring skedde i Issjöbäcken under
1990-talet och fram till och med 1995. Efter 1995 har det endast varit en naturlig
reproduktion i Issjöbäcken då inga utsättningar skett.
13 (18)
Lindomeån, har det fram till hösten 2010 alltid funnits några årsungar på lokalen
Sågen. Frånvaron av årsungar de två senaste åren sammanfaller med två kalla och
snörika vintrar.
På grund av utebliven förekomst av årsungar på lokal ”Sågen”, elfiskades
ytterligare tre lokaler. Inga årsungar fångades där heller. Elfiskeresultaten pekar på
att årsungar av öring saknades i Issjöbäcken år 2011.
Det finns i vissa fall ett samband mellan hög täthet av större fisk vissa år och låg
täthet av årsungar. Mellanårsvariation är vanligt, där hög täthet av större
öringungar normalt innebär en minskad täthet av årsungar. Denna
mellanårsvariation brukar dock ytterst sällan leda till helt utebliven förekomst av
årsungar. Anledningen till frånvaron av årsungar är inte klarlagd och några säkra
slutsatser går inte att dra utifrån ett enstaka resultat. Frånvaron av årsungar
indikerar dock någon form av negativ påverkan på öringens
reproduktionsmöjligheter. Exempel på orsaker att resonera kring listas nedan:





\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc

Effekter av snösmältning som bl.a. kan ge förändrat pH.
Ökat tillskott av kemiska produkter från Göteborg Landvetter Airports
halkbekämpning under den mycket snö- och isrika vintern.
Syrebrist i bäckvattnet på grund av att vinterstagnation och istäcke
försämrar vattenomsättningen och syresättningen, vilket kan vara särskilt
allvarligt i vatten såsom Lilla Issjön med en djuphåla och en långtida
tillförsel av närsalter och organiskt material.
Sönderfrysning av lekbottnar
Minskad eller utebliven lekvandring p g a olämplig hantering av dämme
eller ”svårt” flöde i Ålgårdsbacka omlöp.
Färre lekvandrare som vandrar upp från havet i Lindomeån, vilket kan
innebära en minskad press på öringarna i Lindomeåns övre del att vandra
ytterligare längre uppströms.
För att kunna göra en analys av detta krävs jämförelse med exempelvis
fiskförekomst i liknande vatten, uppföljning av vattenkemin i Issjöbäckens
avrinningsområde och eventuellt också studier av bottenfauna. På basis av de data
Norconsult har erhållit från Länsstyrelsen i Västra Götaland och Swedavia kan
följande resonemang ske (se kapitel nedan).
3.1.2
Sammanfattande bedömning Issjöbäcken
Elfiskena i Issjöbäcken visar på någon form av negativ påverkan på
öringproduktionen. Vad detta beror på är mycket svårt att uttala sig om. En is- och
snörik vinter med en stor kemikalieförbrukning för halkbekämpning har inneburit
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
14 (18)
en förhållandevis hög konduktivitet och en hög halt syreförbrukande ämnen i
Issjöbäcken.
Eftersom det inte fångats några årsungar av lax och väldigt få årsungar av öring
längre nedströms, i Lindomeån, kan det inte uteslutas att den havsvandrande
öringen hindrats i sin uppströmsvandring vid Ålgårdsbacka såg i Lindomeån. Brist
på lekfisk i Issjöbäcken hösten 2010 kan därför inte helt uteslutas som orsak till
utebliven rekrytering.
En stor förbrukning av kaliumformiat har givit utslag på konduktiviteten och TOChalten i Issjöbäcken. Norconsult bedömer att det inte kan uteslutas att medel som
används för halkbekämpning och avisning kan vara orsaken till utebliven
öringreproduktion 2010/2011. Det är dock för kort utvärderingsperiod för att kunna
dra några säkra slutsatser. Orsakerna behöver utredas noggrannare och för att
kunna dra några säkra slutsatser krävs mer data.
3.2
Lindomeån
Resultaten tyder på utebliven lax- och havsöringslek uppströms Ålgårdsbacka
hösten 2010. Laxen och havsöringen har sannolikt inte kunnat passera
Ålgårdsbacka såg och reproducera sig uppströms. Frånvaron av årsungar av lax och
den låga-måttliga tätheten av årsungar av öring (endast 7 st/100 m2 ) tyder på det.
Enligt Länsstyrelsens rapport från år 2000, ”Västkustens havsöring, rapport nr
2000:23”, var medeltätheten för vattendrag av liknande storlek (10-100 km2) i
Västra Götaland 86,4 öringar/100m2.
År 2011 var tätheten av lax på lokalen Stenen 22 laxar/100 m2. Detta är mellan den
25 % och 75 % percentilen, vilket bedöms som en normal täthet. Frånvaron av
årsungar bedöms som onormal. Tätheten av öring var 17 öringar/100 m2. Detta
bedöms som en låg täthet. Tätheten av årsungar av öring bedöms som låg med
tanke på att ingen konkurrens från årsungar av lax har förekommit under året.
Det är också lämpligt att jämföra med fisktätheten på berörda elfiskelokaler
tidigare år. Nedan följer en tidsserie för Lindomeån-Stenen.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Svenskt Elfiskeregisters jämförelsevärden (Information nr 1, 2008) visar att
normala tätheter (mellan den 25% och 75 % percentilen) för laxvattendrag på
västkusten, med ett avrinningsområde < 100 km2, ligger på mellan 21,4 och 80,6
laxungar respektive 9,4 och 52,7 öringungar per 100 m2.
15 (18)
Figur 6. Tidsserie med öring- och laxtätheter på lokal ”Stenen” sedan 1977 (år
utan elfiskeundersökningar exkluderade)
Jämförelsen visar inte på några anmärkningsvärt låga totaltätheter av laxfiskungar
under år 2011 jämfört med tidigare år. Frånvaron av årsungar av lax ger dock ett
visst genomslag på totaltätheten som är lägre än de år då leklaxen och havsöringen
nått lekområdena vid lokal ”Stenen”.
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Resultaten tyder på att negativ vattenkvalitetsrelaterad påverkan på Lindomeåns
fiskekosystem inte förekomit under perioden oktober 2010-november 2011 (finns
trots allt årsungar av öring samt större öringar av både lax och öring).
Däremot tyder resultaten på att Ålgårdsbacka sågdamm varit ett definitivt hinder
för lax och havsöring hösten 2010, vilket bedöms som allvarligt för
fiskproduktionen i vattensystemet. Detta problem försvårar också utvärderingen av
den vattenkemiska påverkan på fiskbestånden från Landvetter flygplats.
Med undantag för problemen med Ålgårdsbacka såg, bedöms sammantaget berörd
miljö (Lindomeån vid Stenen) ha utgjort ett väl fungerande ekosystem under år
2011.
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
16 (18)
4.
Rekommendationer
Följande rekommenderas i det fortsatta arbetet:
 Fortsatt systematiskt arbete med att minska läckaget av föroreningar från
flygplatsen och förbättra reningen av dagvattnet, bl.a. genom
våtmarksanläggning.
 Utvärdering av de anlagda våtmarkernas effekter genom ett utvecklat
kontrollprogram.
 Noggrannare, mer systematisk uppföljning av konduktivitet, kalium,
natrium, klorid, salinitet, TOC, formiat, propylenglykol, ammoniumkväve
och syrgashalt bör ske i Issjöbäcken och i Lilla Issjön. Tätare
vattenprovtagning bör ske i samband med is- och snösmältning.
 En studie av bakteriepåväxt (visar påverkan från syretärande ämnen och
övergödning) bör ske i Issjöbäcken.
 En okulär besiktning av eventuell öringlek på höstarna till dess att
produktion av årsungar åter kommit igång skulle kunna klargöra om det
finns lekfisk på lekbankarna i Issjöbäcken.
 Elfiskeundersökningarna bör fortgå i enlighet med upprättat
kontrollprogram. Särskilt bör årsungarnas överlevnad i Issjöbäcken
studeras medelst elfiske.
 Rutinerna för skötsel av fiskvägen vid Ålgårdsbacka såg bör ses över (dock
ej Swedavias ansvar), då fiskpassage vid Ålgårdsbacka är avgörande för att
få en tillförlitlig övervakning av variationen hos Issjöbäckens
öringbestånd.
Niklas Egriell
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
Norconsult AB
Natur och Markmiljö
17 (18)
Referenser
Abrahamsson I et al 2009. Vattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön
samt kiselalger i Issjöbäcken 2009. Medins Biologi AB 2009-12-05.
Egriell N. 2009. Undersökning av fiskbestånd och sediment i Lilla Issjön.
Norconsult 2009-10-23.
Kungsbackaåns vattenvårdsförbund. 2009. Rapport med 2009 års
vattendragskontroll.
Medin M et Ericsson U. 2000. En undersökning av påväxt vid två områden
i Issjöbäcken nedströms Landvetters flygplats. Medins sjö- och åbiologis rapport
2000-02-21.
Lindberg P. 2012. Elfiske i Västra Götalands län år 2011. Första utkast till rapport
för Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Material från kalkeffektuppföljningen
(Mikael Ljung).
Naturvårdsverket 2008. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i
Ramdirektivet för vatten. Naturvårdsverkets rapport 5801.
Naturvårdsverket 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen.
Naturvårdsverkets rapport 5799.
Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag,
kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverkets handbok 2007:4.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och
vattendrag. Naturvårdsverkets rapport 4913.
Svensson H. 2010. Analysresultat-Utgående dagvatten och recipientkontroll,
Januari-September 2010. Swedavias rapport 2010-10-07.
www.fiskeriverket.se
\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\101\11\1011164\0mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport 2011\leverans
120314\elfiskeuppföljn issjöbäcken o lindomeån slutversion 120314.doc
www.kemi.se
2012-03-14
Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och
Mölndals kommuner
En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg Landvetter
Airport
Bilaga 1
Elfiskelokaler
Lindomeån och Issjöbäcken
2011
!
(
Issjöbäcken
Sågebacken
!
(
Stenbron uppströms
!
(
Eskils
byv äg
!
(
byv äg
Es kils
Östra
!
(
Väg 503
Stenen
Lindomeån
en
!
(
en
Sågen
Sommarstugan
Elfiskelokal
Elfisk elok al
Stenen
Sommarstugan
Sågen
Stenbron uppströms
Sågebacken
±
0
x
335542
337577
337728
337680
337717
y
6388235
6388568
6388877
6389519
6389697
Sweref99 TM
Skala 1:20 000 (A4)
2011-11-28
250
500
1000
Meter
Västra Ingsjön
Norconsult AB
Box 8774
402 76 GÖTEBORG
Tfn 031-50 70 00
Fax 031-50 70 10
www.norconsult.se
Besöksadress: Theres Svenssons gata 11
Bilaga 2a.1
Elfiskeprotokoll för
Lindomeån
VATTENDRAGSNAMN:
Kommun:
Västra Götalands län
Kommunnr:
X:
LOKALKOORDINATER:
X:
Y:
6392399
Y:
1287370
Nr:
PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV:
ADRESS/TELE/E-POST:
Flygplatskontroll
VERKSAMHET/SYFTE:
Stenen
LOKALNAMN:
14
LÄNSNUMMER:
Mölndal
Vattendragskoordinater:
TOPOGRAFISK KARTA:
Huvudflodomr:
107
Biflödesnr:
107
Höjd över hav (m):
Niklas Egriell
2011-09-03
DATUM:
Norconsult,Theres Svenssons g.11, 402 76 Gbg
Kons
ORGANISATION/AVD:
[email protected]
METOD:
Kvantitativt
x
Kvalitativt
3
ANTAL UTFISKNINGAR:
nej
AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ):
nej
Avstängt fiske (Ja/Nej):
AGGREGAT (MÄRKE):
LUGAB
TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN
VOLTSTYRKA (V):
500
Strömstyrka (A):
600
14,2
AVFISKAD BREDD (m):
6,2
LOKALENS LÄNGD (
18,3
Lokalens andel torra partier (%)
AVFISKAD YTA (m ):
MAXDJUP (m):
0,50
LOKAL. MEDELBREDD (m):
LOKAL. MEDELYTA (m 2 ):
MEDELDJUP (m):
0,35
LUFTTEMP (0C):
15,0
0
14,0
VATTENDR.VÅTA BREDD(m):
Pulsfrekvens (Hz):
2
Klart
VATTENTEMP ( C):
GRUMLIGHET (sätt X):
Grumligt
Mycket grumligt
Färgat
Kraftigt färgat
VATTENFÄRG (sätt X):
LUGNT
STRÖMT
VATTENNIVÅ:(sätt x)
LÅG
MEDEL
Bottentopografi: (sätt x)
Jämn
Intermediär
113
x
Klart
VATTENHASTIGHET:(sätt x)
X BATTERI
x
x
Vattenhastighet:
0,7
m/s
HÖG
x
Vattenföring:
3,5
m /s
Ojämn
x
STRÅK-FORS
3
SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=D2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion).
SUBSTRAT*
FINSED
(<0,2mm)
(D1, D2, D3):
FÖREKOMST
(0-3):
FINSED
SAND
GRUS
(0,2-2mm)
(0,2-2cm)
D3
SAND
GRUS
2
STEN1 (2-
STEN2
BLOCK2
HÄLL
(20-30cm))
(30-40cm)
D2
BLOCK3
(10-20 cm)
D1
BLOCK1
10 cm)
(40-200cm)
(>200cm)
STEN1
STEN2
3
BLOCK1
BLOCK2
2
BLOCK3
HÄLL
VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
D1
PÅV.ALG
FÖREKOMST (0-3):
ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
1
PÅV.ALG
NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3):
LÖVSKOG
D1
ÅKER
HED
ARTIFICIELL
ÄNG
D2
BESKUGGNING:
ANNAT
BARRSKOG
BLANDSKOG
KALHYGGE
MYR
KALFJÄLL
BERG/BLOCKM.
20
2
VED I VATTNET (antal):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
1
2
3
Öring
6
6
2
Lax
17
6
1
R ART
ål
Al
DOMIN.TRÄDSLAG:
NÄST DOM.TRÄDSL:
2
Ved i vatten (Antal/100m ):
1,8
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
ART
1
1 (end.obs)
OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.
2
3
Bilaga 2a.2
Elfiskelokalens avstånd till uppströms
liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr.
anges detta med ett kryss (X):
Elfiskelokalens avstånd till
nedströms liggande sjö (km):
2,3
2
Avrinningsområdets storlek (km ): (sätt x)
<10
<100
Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x)
<1%
VANDRINGSHINDER: (Sätt x)
Inga
STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x)
x
<1000
>1000
<5%
<10%
>10%
Nedströms
Uppströms
x
Vandrande
x
Strömlevande
2
Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2):
KALKPÅVERKAN: (Sätt x)
Typ av kalkning:(sätt x)
PÅVERKAN
JA
NEJ
Sjökalkning
x
Senaste kalkdatum:
Doserarkalkning
Våtmarkskalkning
Bäckzonskalkning
Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger):
(1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt)
Klimat/
torka
Skogsbruk/
hygge
Skogsbruk/
flottledsrens.
Industri
utsläpp
Organisk
förorening
Vattenkraft/
reglering
Arb. i v-drag/
grävning
Fiskevård/
flottledsrest.
Klimat/
bottenfrys.
Skogsbruk/
dikn.markber.
Torvtäkt
Industri/
gruva
Avloppsrecipient
Vattenkraft/
torrfåra
Arb. i v-drag/
grumling
Fiskevård/
rotenon
Klimat/
stormflod
Skogsbruk/
röjning/gallring
Jordbruk
allmänt
Industri/
giftutsläpp
Sedimentation
Vägar/
bebyggelse
Arb. i v-drag/
veg.rensad
Fiskevård/ red.
Bäckröding
Skogsbruk
allmänt
Skogsbruk/träd&veg.rester
Jordbruk/
vattenuttag
Oljeutsläpp
Metallutfällning
Arb. i v-drag/
kanalisering
Fiskevård/
utplantering
Fauna/ bäver
Skogsbruk/
avverkning
Skogsbruk/
skogsgödning
Jordbruk/
igenväxning
Fiskdöd
Försurning
Arb. i v-drag/
rensning
Fiskevård/
biotopvård
Fauna/ mink
1
Provdatum
VATTENKEMI:
pH
Alkalinitet (mekv/l)
Konduktivitet (mS/m)
Färgtal (mg Pt/l)
Tot-Al (µg/l)
Grumlighet (FNU/FTU)
Anmärkning:
Fiskad sträcka nedkortat med 14 meter jämfört med tidigare fisken, fiskestop nu 4m nedströms vitt plaströr på höger
sida ut från trädgård.
SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m:
Efter avslutat fiske mottages tacksamt
kopia på elfiskeprotokollet till:
Fiskeriverket, Elfiskeregistret,
Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO
tele: 019/ 323550, fax 019/ 323510
e-post [email protected]
Bilaga 2a.3
INDIVIDUPPGIFTER
Lokalkoordinater:
Lokal:
Vattendrag:
Datum: 2010-09-09
6392399-1287370
Stenen
Lindomeån
SKRIV ENDAST I LJUSBLÅ FÄLT
ART 1 (MAX 500 INDIVIDER)
UTFISK.
OMG.
FISKART
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
3
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
Lax
ART 2 (MAX 500 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
140
135
142
140
145
120
142
150
135
135
140
142
140
125
125
120
130
140
135
140
160
140
140
120
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
3
3
FISKART
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Öring
Sida 1
ART 3 (MAX 100 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
145
110
140
70
125
72
200
135
120
75
70
165
130
80
2
FISKART
Ål
LÄNGD VIKT
(g)
(mm)
300
Bilaga 2b.1
Elfiskeprotokoll för
VATTENDRAGSNAMN:
Kommun:
Västra Götalands län
Issjöbäcken
Härryda
X:
LOKALKOORDINATER:
X:
Y:
6393017
Y:
ADRESS/TELE/E-POST:
107
Huvudflodomr:
1289566
Biflödesnr:
Nr:
PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV:
Flygplatskontroll
VERKSAMHET/SYFTE:
Sågen
LOKALNAMN:
14
LÄNSNUMMER:
Kommunnr:
Vattendragskoordinater:
TOPOGRAFISK KARTA:
Höjd över hav (m):
Niklas Egriell
2011-09-06
DATUM:
Norconsult, Theres Svenssonsg.11, 4027 GBG
Kons
ORGANISATION/AVD:
[email protected]
METOD:
Kvantitativt
x
Kvalitativt
1
ANTAL UTFISKNINGAR:
AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ):
Avstängt fiske (Ja/Nej):
AGGREGAT (MÄRKE):
LUGAB
TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN
VOLTSTYRKA (V):
500
Strömstyrka (A):
2,5
AVFISKAD BREDD (m):
VATTENDR.VÅTA BREDD(m):
Pulsfrekvens (Hz):
2,5
LOKALENS LÄNGD (
21,5
Lokalens andel torra partier (%)
MAXDJUP (m):
0,60
LOKAL. MEDELBREDD (m):
MEDELDJUP (m):
0,30
LUFTTEMP (0C):
17,0
0
14,0
2
54
AVFISKAD YTA (m ):
2,5
LOKAL. MEDELYTA (m 2 ):
Klart
VATTENTEMP ( C):
X BATTERI
GRUMLIGHET (sätt X):
Grumligt
Mycket grumligt
Färgat
Kraftigt färgat
x
Klart
VATTENFÄRG (sätt X):
x
VATTENHASTIGHET:(sätt x)
LUGNT
STRÖMT
VATTENNIVÅ:(sätt x)
LÅG
MEDEL
HÖG
Bottentopografi: (sätt x)
Jämn
Intermediär
Ojämn
STRÅK-FORS
x
Vattenhastighet:
0,7
m/s
x
Vattenföring:
0,6
m /s
3
SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=D2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion).
SUBSTRAT*
FINSED
(<0,2mm)
(D1, D2, D3):
FÖREKOMST
(0-3):
FINSED
SAND
GRUS
STEN1 (2-
HÄLL
(10-20 cm)
(20-30cm))
(30-40cm)
D2
BLOCK3
10 cm)
D1
BLOCK2
(0,2-2cm)
D3
BLOCK1
(0,2-2mm)
(40-200cm)
(>200cm)
SAND
GRUS
STEN1
2
STEN2
3
BLOCK1
BLOCK2
2
BLOCK3
HÄLL
VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
D1
PÅV.ALG
FÖREKOMST (0-3):
ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
1
PÅV.ALG
NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3):
LÖVSKOG
D1
ÅKER
HED
ARTIFICIELL
0
ÄNG
D2
BESKUGGNING:
ANNAT
STEN2
BARRSKOG
BLANDSKOG
KALHYGGE
MYR
KALFJÄLL
BERG/BLOCKM.
al
DOMIN.TRÄDSLAG:
80
2
VED I VATTNET (antal):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
R ART
1
öring
4
2
3
NÄST DOM.TRÄDSL:
gran
2
Ved i vatten (Antal/100m ):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
ART
1
OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.
2
3
Bilaga 2b.2
Elfiskelokalens avstånd till uppströms
liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr.
anges detta med ett kryss (X):
Elfiskelokalens avstånd till
nedströms liggande sjö (km):
2
Avrinningsområdets storlek (km ): (sätt x)
<10
Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x)
VANDRINGSHINDER: (Sätt x)
x
<100
<1000
>1000
<1%
<5%
<10%
>10%
Inga
Nedströms
Uppströms
STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x)
Strömlevande
Typ av kalkning:(sätt x)
PÅVERKAN
JA
x
NEJ
2
Senaste kalkdatum:
Doserarkalkning
Sjökalkning
x
Vandrande
Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2):
KALKPÅVERKAN: (Sätt x)
x
Våtmarkskalkning
Bäckzonskalkning
Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger):
(1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt)
Klimat/
torka
Skogsbruk/
hygge
Skogsbruk/
flottledsrens.
Industri
utsläpp
Organisk
förorening
Vattenkraft/
reglering
Arb. i v-drag/
grävning
Fiskevård/
flottledsrest.
Klimat/
bottenfrys.
Skogsbruk/
dikn.markber.
Torvtäkt
Industri/
gruva
Avloppsrecipient
Vattenkraft/
torrfåra
Arb. i v-drag/
grumling
Fiskevård/
rotenon
Klimat/
stormflod
Skogsbruk/
röjning/gallring
Jordbruk
allmänt
Industri/
giftutsläpp
Sedimentation
Vägar/
bebyggelse
Arb. i v-drag/
veg.rensad
Fiskevård/ red.
Bäckröding
Skogsbruk
allmänt
Skogsbruk/träd&veg.rester
Jordbruk/
vattenuttag
Oljeutsläpp
Metallutfällning
Arb. i v-drag/
kanalisering
Fiskevård/
utplantering
Fauna/ bäver
Skogsbruk/
avverkning
Skogsbruk/
skogsgödning
Jordbruk/
igenväxning
Fiskdöd
Försurning
Arb. i v-drag/
rensning
Fiskevård/
biotopvård
Fauna/ mink
1
Provdatum
VATTENKEMI:
pH
Alkalinitet (mekv/l)
Konduktivitet (mS/m)
Färgtal (mg Pt/l)
Tot-Al (µg/l)
Grumlighet (FNU/FTU)
Anmärkning:
Fiske på samma provyta som tidigare år 2003, 2004 osv.
SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m:
Efter avslutat fiske mottages tacksamt
kopia på elfiskeprotokollet till:
Fiskeriverket, Elfiskeregistret,
Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO
tele: 019/ 323550, fax 019/ 323510
e-post [email protected]
Bilaga 2b.3
INDIVIDUPPGIFTER
Lokalkoordinater:
Lokal:
Vattendrag:
7 Datum:
6393017-1289566 X=> <=X =
Sågen
Issjöbäcken
2011-09-06
Individuppgift/-er med längdangivelse angiven nedanför markerad/-e rad/rader i tabellen
Individuppgifter utan längdangivelser skall anges efter (nedanför) de med längdangivelser
-Vid rättning av ovanstående: flytta (Ctrl X) ej fält!. 'Delete' eller kopiera (Ctrl C) går bra
SKRIV ENDAST I LJUSBLÅ FÄLT
ART 1 (MAX 500 INDIVIDER)
X=>
UTFISK.
OMG.
FISKART
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
ART 2 (MAX 500 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
ART 3 (MAX 100 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
LÄNGD VIKT
(g)
(mm)
245
<=X
175
225
205
Sida 1
Bilaga 2c.1
Elfiskeprotokoll för
VATTENDRAGSNAMN:
Kommun:
Västra Götalands län
Issjöbäcken
Härryda
X:
LOKALKOORDINATER:
X:
Y:
6393660
Y:
ADRESS/TELE/E-POST:
107
Huvudflodomr:
1289523
Biflödesnr:
Nr:
Höjd över hav (m):
Niklas Egriell
PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV:
Flygplatskontroll
VERKSAMHET/SYFTE:
Uppströms Stenbron
LOKALNAMN:
14
LÄNSNUMMER:
Kommunnr:
Vattendragskoordinater:
TOPOGRAFISK KARTA:
2011-09-06
DATUM:
Norconsult, Theres Svenssonsg.11, 4027 GBG
Kons
ORGANISATION/AVD:
[email protected]
METOD:
Kvantitativt
1
Kvalitativt
1
ANTAL UTFISKNINGAR:
ja
AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ):
AGGREGAT (MÄRKE):
LUGAB
TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN
VOLTSTYRKA (V):
600
Strömstyrka (A):
500
2,8
AVFISKAD BREDD (m):
2,8
VATTENDR.VÅTA BREDD(m):
nej
Avstängt fiske (Ja/Nej):
X BATTERI
Pulsfrekvens (Hz):
2
65
LOKALENS LÄNGD (
23,5
Lokalens andel torra partier (%)
AVFISKAD YTA (m ):
MAXDJUP (m):
0,90
LOKAL. MEDELBREDD (m):
LOKAL. MEDELYTA (m 2 ):
MEDELDJUP (m):
0,49
LUFTTEMP (0C):
16,0
0
14,0
Klart
VATTENTEMP ( C):
GRUMLIGHET (sätt X):
Grumligt
Mycket grumligt
Färgat
Kraftigt färgat
x
Klart
VATTENFÄRG (sätt X):
VATTENHASTIGHET:(sätt x)
LUGNT
STRÖMT
VATTENNIVÅ:(sätt x)
LÅG
MEDEL
Bottentopografi: (sätt x)
Jämn
Intermediär
x
x
Vattenhastighet:
0,3
m/s
HÖG
x
Vattenföring:
0,4
m /s
Ojämn
x
STRÅK-FORS
3
SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=D2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion).
SUBSTRAT*
FINSED
(<0,2mm)
(D1, D2, D3):
FÖREKOMST
(0-3):
FINSED
SAND
GRUS
(0,2-2mm)
D2
(0,2-2cm)
D3
SAND
2
GRUS
2
STEN1 (2-
STEN2
BLOCK1
BLOCK2
HÄLL
(10-20 cm)
(20-30cm))
(30-40cm)
D1
BLOCK3
10 cm)
(40-200cm)
(>200cm)
2
BLOCK3
1
STEN1
1
STEN2
BLOCK1
2
BLOCK2
VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
0
PÅV.ALG
FÖREKOMST (0-3):
ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
1
PÅV.ALG
NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3):
LÖVSKOG
BARRSKOG
BLANDSKOG
ÅKER
ÄNG
HED
MYR
KALFJÄLL
ARTIFICIELL
ANNAT
BESKUGGNING:
Gran
DOMIN.TRÄDSLAG:
90
2
VED I VATTNET (antal):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
R ART
1
öring
10
2
3
D1
1
HÄLL
KALHYGGE
BERG/BLOCKM.
NÄST DOM.TRÄDSL:
Björk
2
Ved i vatten (Antal/100m ):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
ART
1
OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.
2
3
0
Bilaga 2c.2
Elfiskelokalens avstånd till uppströms
liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr.
anges detta med ett kryss (X):
Elfiskelokalens avstånd till
nedströms liggande sjö (km):
2
Avrinningsområdets storlek (km ): (sätt x)
<10
Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x)
VANDRINGSHINDER: (Sätt x)
x
<100
<1000
>1000
<1%
<5%
<10%
>10%
Inga
Nedströms
Uppströms
STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x)
Strömlevande
x
X
Vandrande
Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2):
KALKPÅVERKAN: (Sätt x)
Typ av kalkning:(sätt x)
PÅVERKAN
JA
x
NEJ
Senaste kalkdatum:
Doserarkalkning
Sjökalkning
Våtmarkskalkning
Bäckzonskalkning
Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger):
(1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt)
Klimat/
torka
Skogsbruk/
hygge
Skogsbruk/
flottledsrens.
Industri
utsläpp
Organisk
förorening
Vattenkraft/
reglering
Arb. i v-drag/
grävning
Fiskevård/
flottledsrest.
Klimat/
bottenfrys.
Skogsbruk/
dikn.markber.
Torvtäkt
Industri/
gruva
Avloppsrecipient
Vattenkraft/
torrfåra
Arb. i v-drag/
grumling
Fiskevård/
rotenon
Klimat/
stormflod
Skogsbruk/
röjning/gallring
Jordbruk
allmänt
Industri/
giftutsläpp
Sedimentation
Vägar/
bebyggelse
Arb. i v-drag/
veg.rensad
Fiskevård/ red.
Bäckröding
Skogsbruk
allmänt
Skogsbruk/träd&veg.rester
Jordbruk/
vattenuttag
Oljeutsläpp
Metallutfällning
Arb. i v-drag/
kanalisering
Fiskevård/
utplantering
Fauna/ bäver
Skogsbruk/
avverkning
Skogsbruk/
skogsgödning
Jordbruk/
igenväxning
Fiskdöd
Försurning
Arb. i v-drag/
rensning
Fiskevård/
biotopvård
Fauna/ mink
VATTENKEMI:
Provdatum
pH
Alkalinitet (mekv/l)
Konduktivitet (mS/m)
Färgtal (mg Pt/l)
Tot-Al (µg/l)
Grumlighet (FNU/FTU)
Anmärkning:
SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m:
Efter avslutat fiske mottages tacksamt
kopia på elfiskeprotokollet till:
Fiskeriverket, Elfiskeregistret,
Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO
tele: 019/ 323550, fax 019/ 323510
e-post [email protected]
Bilaga 2c.3
INDIVIDUPPGIFTER
Lokalkoordinater:
Lokal:
Vattendrag:
Datum: 2011-09-06
6393660-1289523
Uppströms Stenbron
Issjöbäcken
SKRIV ENDAST I LJUSBLÅ FÄLT
ART 1 (MAX 500 INDIVIDER)
UTFISK.
OMG.
FISKART
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
ART 2 (MAX 500 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
200
185
150
210
190
190
225
180
210
170
Sida 1
ART 3 (MAX 100 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
LÄNGD VIKT
(g)
(mm)
Bilaga 2d.1
Elfiskeprotokoll för
VATTENDRAGSNAMN:
Kommun:
Västra Götalands län
Issjöbäcken
Härryda
X:
LOKALKOORDINATER:
X:
Y:
6392710
Y:
PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV:
ADRESS/TELE/E-POST:
Flygplatskontroll
VERKSAMHET/SYFTE:
107
Huvudflodomr:
1289411
Biflödesnr:
Sommarstugan
LOKALNAMN:
14
LÄNSNUMMER:
Kommunnr:
Vattendragskoordinater:
TOPOGRAFISK KARTA:
Nr:
Höjd över hav (m):
Niklas Egriell
2011-09-06
DATUM:
Norconsult, Theres Svenssonsg.11, 4027 GBG
Kons
ORGANISATION/AVD:
[email protected]
METOD:
Kvantitativt
x
Kvalitativt
1
ANTAL UTFISKNINGAR:
ja
AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ):
AGGREGAT (MÄRKE):
LUGAB
TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN
VOLTSTYRKA (V):
500
Strömstyrka (A):
2,0
AVFISKAD BREDD (m):
20
Lokalens andel torra partier (%)
VATTENDR.VÅTA BREDD(m):
LOKALENS LÄNGD (
MAXDJUP (m):
1,00
MEDELDJUP (m):
0,40
LUFTTEMP (0C):
17,0
0
14,0
X BATTERI
Pulsfrekvens (Hz):
2,0
LOKAL. MEDELBREDD (m):
2
2,0
GRUMLIGHET (sätt X):
LOKAL. MEDELYTA (m 2 ):
Grumligt
Mycket grumligt
Färgat
Kraftigt färgat
x
Klart
VATTENFÄRG (sätt X):
VATTENHASTIGHET:(sätt x)
LUGNT
STRÖMT
VATTENNIVÅ:(sätt x)
LÅG
MEDEL
Bottentopografi: (sätt x)
Jämn
Intermediär
40
AVFISKAD YTA (m ):
Klart
VATTENTEMP ( C):
nej
Avstängt fiske (Ja/Nej):
x
x
STRÅK-FORS
HÖG
x
Vattenhastighet:
0,7
m/s
Vattenföring:
0,6
m /s
3
Ojämn
SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=D2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion).
SUBSTRAT*
FINSED
(<0,2mm)
(D1, D2, D3):
FÖREKOMST
(0-3):
FINSED
SAND
GRUS
(0,2-2mm)
(0,2-2cm)
D3
SAND
GRUS
1
0
STEN1 (2-
D1
STEN2
BLOCK1
BLOCK3
HÄLL
(10-20 cm)
(20-30cm))
D2
BLOCK2
10 cm)
(30-40cm)
(40-200cm)
(>200cm)
STEN1
3
STEN2
BLOCK1
2
BLOCK2
BLOCK3
HÄLL
VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
D1
PÅV.ALG
FÖREKOMST (0-3):
ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
1
PÅV.ALG
NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3):
LÖVSKOG
D1
ÅKER
ÄNG
HED
ARTIFICIELL
ANNAT
BESKUGGNING:
BARRSKOG
BLANDSKOG
KALHYGGE
MYR
KALFJÄLL
BERG/BLOCKM.
al
DOMIN.TRÄDSLAG:
80
1
VED I VATTNET (antal):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
R ART
1
öring
12
2
3
NÄST DOM.TRÄDSL:
ask
2
Ved i vatten (Antal/100m ):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
ART
1
OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.
2
3
Bilaga 2d.2
Elfiskelokalens avstånd till uppströms
liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr.
anges detta med ett kryss (X):
Elfiskelokalens avstånd till
nedströms liggande sjö (km):
2
Avrinningsområdets storlek (km ): (sätt x)
<10
Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x)
VANDRINGSHINDER: (Sätt x)
x
<100
<1000
>1000
<1%
<5%
<10%
>10%
Inga
Nedströms
Uppströms
STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x)
Strömlevande
Typ av kalkning:(sätt x)
PÅVERKAN
JA
x
NEJ
2
Senaste kalkdatum:
Doserarkalkning
Sjökalkning
X
Vandrande
Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2):
KALKPÅVERKAN: (Sätt x)
x
Våtmarkskalkning
Bäckzonskalkning
Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger):
(1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt)
Klimat/
torka
Skogsbruk/
hygge
Skogsbruk/
flottledsrens.
Industri
utsläpp
Organisk
förorening
Vattenkraft/
reglering
Arb. i v-drag/
grävning
Fiskevård/
flottledsrest.
Klimat/
bottenfrys.
Skogsbruk/
dikn.markber.
Torvtäkt
Industri/
gruva
Avloppsrecipient
Vattenkraft/
torrfåra
Arb. i v-drag/
grumling
Fiskevård/
rotenon
Klimat/
stormflod
Skogsbruk/
röjning/gallring
Jordbruk
allmänt
Industri/
giftutsläpp
Sedimentation
Vägar/
bebyggelse
Arb. i v-drag/
veg.rensad
Fiskevård/ red.
Bäckröding
Skogsbruk
allmänt
Skogsbruk/träd&veg.rester
Jordbruk/
vattenuttag
Oljeutsläpp
Metallutfällning
Arb. i v-drag/
kanalisering
Fiskevård/
utplantering
Fauna/ bäver
Skogsbruk/
avverkning
Skogsbruk/
skogsgödning
Jordbruk/
igenväxning
Fiskdöd
Försurning
Arb. i v-drag/
rensning
Fiskevård/
biotopvård
Fauna/ mink
1
Provdatum
VATTENKEMI:
pH
Alkalinitet (mekv/l)
Konduktivitet (mS/m)
Färgtal (mg Pt/l)
Tot-Al (µg/l)
Grumlighet (FNU/FTU)
Anmärkning:
SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m:
Efter avslutat fiske mottages tacksamt
kopia på elfiskeprotokollet till:
Fiskeriverket, Elfiskeregistret,
Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO
tele: 019/ 323550, fax 019/ 323510
e-post [email protected]
Bilaga 2d.3
INDIVIDUPPGIFTER
Lokalkoordinater:
Lokal:
Vattendrag:
Datum: 2011-09-06
6392710-1289411
Sommarstugan
Issjöbäcken
SKRIV ENDAST I LJUSBLÅ FÄLT
ART 1 (MAX 500 INDIVIDER)
UTFISK.
OMG.
FISKART
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
ART 2 (MAX 500 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
250
320
430
500
410
210
220
205
220
220
200
250
Sida 1
ART 3 (MAX 100 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
LÄNGD VIKT
(g)
(mm)
Bilaga 2e.1
Elfiskeprotokoll för
VATTENDRAGSNAMN:
Kommun:
Västra Götalands län
Issjöbäcken
Härryda
X:
LOKALKOORDINATER:
X:
Y:
6393839
Y:
PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV:
ADRESS/TELE/E-POST:
Flygplatskontroll
VERKSAMHET/SYFTE:
107
Huvudflodomr:
1289564
Biflödesnr:
Sågebacken (kluvna stenen vid vägen)
LOKALNAMN:
14
LÄNSNUMMER:
Kommunnr:
Vattendragskoordinater:
TOPOGRAFISK KARTA:
Nr:
Höjd över hav (m):
Niklas Egriell
2011-09-06
DATUM:
Norconsult, Theres Svenssonsg.11, 4027 GBG
Kons
ORGANISATION/AVD:
[email protected]
METOD:
Kvantitativt
x
Kvalitativt
1
ANTAL UTFISKNINGAR:
AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ):
Avstängt fiske (Ja/Nej):
AGGREGAT (MÄRKE):
LUGAB
TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN
VOLTSTYRKA (V):
500
Strömstyrka (A):
3,4
AVFISKAD BREDD (m):
38
Lokalens andel torra partier (%)
VATTENDR.VÅTA BREDD(m):
LOKALENS LÄNGD (
MAXDJUP (m):
0,50
MEDELDJUP (m):
0,60
LUFTTEMP (0C):
17,0
0
14,0
Pulsfrekvens (Hz):
3,4
LOKAL. MEDELBREDD (m):
2
3,4
GRUMLIGHET (sätt X):
LOKAL. MEDELYTA (m 2 ):
Grumligt
Mycket grumligt
Färgat
Kraftigt färgat
x
Klart
VATTENFÄRG (sätt X):
VATTENHASTIGHET:(sätt x)
LUGNT
STRÖMT
VATTENNIVÅ:(sätt x)
LÅG
MEDEL
Bottentopografi: (sätt x)
Jämn
Intermediär
129
AVFISKAD YTA (m ):
Klart
VATTENTEMP ( C):
X BATTERI
x
x
Vattenhastighet:
0,7
m/s
HÖG
x
Vattenföring:
0,6
m /s
Ojämn
x
STRÅK-FORS
3
SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=D2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion).
SUBSTRAT*
FINSED
(<0,2mm)
(D1, D2, D3):
FÖREKOMST
(0-3):
FINSED
SAND
GRUS
(0,2-2mm)
(0,2-2cm)
D3
SAND
GRUS
1
0
STEN1 (2-
STEN2
BLOCK1
(20-30cm))
(30-40cm)
D2
HÄLL
(10-20 cm)
D1
BLOCK3
10 cm)
(40-200cm)
(>200cm)
STEN1
STEN2
BLOCK1
3
BLOCK2
2
BLOCK3
HÄLL
BLOCK2
VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
D1
PÅV.ALG
FÖREKOMST (0-3):
ÖV.VÄXT.
FLYTBL
SLINGE
ROSETT
MOSSA
1
PÅV.ALG
NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3):
LÖVSKOG
BARRSKOG
ÅKER
ÄNG
HED
MYR
ARTIFICIELL
ANNAT
BESKUGGNING:
D1MOSS BLANDSKOG
KALFJÄLL
gran
DOMIN.TRÄDSLAG:
80
2
VED I VATTNET (antal):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
R ART
1
öring
15
2
3
KALHYGGE
BERG/BLOCKM.
NÄST DOM.TRÄDSL:
2
Ved i vatten (Antal/100m ):
ANTAL PER FISKEOMGÅNG
ART
1
OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.
2
3
Bilaga 2e.2
Elfiskelokalens avstånd till uppströms
liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr.
anges detta med ett kryss (X):
Elfiskelokalens avstånd till
nedströms liggande sjö (km):
2
Avrinningsområdets storlek (km ): (sätt x)
<10
Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x)
VANDRINGSHINDER: (Sätt x)
x
<100
<1000
>1000
<1%
<5%
<10%
>10%
Inga
Nedströms
Uppströms
STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x)
Strömlevande
Vandrande
Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (0, 1, 2):
KALKPÅVERKAN: (Sätt x)
Typ av kalkning:(sätt x)
PÅVERKAN
JA
NEJ
Senaste kalkdatum:
Doserarkalkning
Sjökalkning
Våtmarkskalkning
Bäckzonskalkning
Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger):
(1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt)
Klimat/
torka
Skogsbruk/
hygge
Skogsbruk/
flottledsrens.
Industri
utsläpp
Organisk
förorening
Vattenkraft/
reglering
Arb. i v-drag/
grävning
Fiskevård/
flottledsrest.
Klimat/
bottenfrys.
Skogsbruk/
dikn.markber.
Torvtäkt
Industri/
gruva
Avloppsrecipient
Vattenkraft/
torrfåra
Arb. i v-drag/
grumling
Fiskevård/
rotenon
Klimat/
stormflod
Skogsbruk/
röjning/gallring
Jordbruk
allmänt
Industri/
giftutsläpp
Sedimentation
Vägar/
bebyggelse
Arb. i v-drag/
veg.rensad
Fiskevård/ red.
Bäckröding
Skogsbruk
allmänt
Skogsbruk/träd&veg.rester
Jordbruk/
vattenuttag
Oljeutsläpp
Metallutfällning
Arb. i v-drag/
kanalisering
Fiskevård/
utplantering
Fauna/ bäver
Skogsbruk/
avverkning
Skogsbruk/
skogsgödning
Jordbruk/
igenväxning
Fiskdöd
Försurning
Arb. i v-drag/
rensning
Fiskevård/
biotopvård
Fauna/ mink
1
Provdatum
VATTENKEMI:
pH
Alkalinitet (mekv/l)
Konduktivitet (mS/m)
Färgtal (mg Pt/l)
Tot-Al (µg/l)
Grumlighet (FNU/FTU)
Anmärkning:
SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m:
Efter avslutat fiske mottages tacksamt
kopia på elfiskeprotokollet till:
Fiskeriverket, Elfiskeregistret,
Pappersbruksallén 22, 702 15 ÖREBRO
tele: 019/ 323550, fax 019/ 323510
e-post [email protected]
Bilaga 2e.3
INDIVIDUPPGIFTER
Lokalkoordinater:
Lokal:
Vattendrag:
Datum: 2011-09-06
6393839-1289564
Sågebacken (kluvna stenen vid vägen
Issjöbäcken
SKRIV ENDAST I LJUSBLÅ FÄLT
ART 1 (MAX 500 INDIVIDER)
UTFISK.
OMG.
FISKART
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
öring
ART 2 (MAX 500 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
170
195
185
190
175
195
165
165
190
155
170
195
185
180
185
Sida 1
ART 3 (MAX 100 INDIVIDER)
LÄNGD VIKT UTFISK.
(g)
(mm)
OMG.
FISKART
LÄNGD VIKT
(g)
(mm)
Norconsult AB
Theres Svensson gata 11
Box 8774, 402 76 Göteborg
031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10
www.norconsult.se