Transcript Professionell rapport

Vindkraft Storfall
- samrådsunderlag för vindkraftspark
i Storfall, Nordmalings kommun
apoidea
Umeå 2010-12-15
Emma Olsson
Henrik Svahn
Roger Fredriksson
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0, NORDMALING KOMMUN
2010-12-15
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
SAMRÅD VINDKRAFT STORFALL __________________________________________________________1
2
PROJEKTÄGARE ____________________________________________________________________________1
3
LOKALISERING_______________________________________________________________________________1
4
PLANFÖRHÅLLANDEN______________________________________________________________________3
5
OMFATTNING OCH UTFORMNING AV PLANERAD VERKSAMHET______________________5
5.1
Aktuellt område ____________________________________________________________________________5
5.2
Närliggande kända projekt ________________________________________________________________5
6
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ____________________________________________________________7
6.1
Rennäring __________________________________________________________________________________7
6.2
Ljudutbredning _____________________________________________________________________________7
6.3
Skuggor ____________________________________________________________________________________9
6.4
Landskap ________________________________________________________________________________ 11
6.5
Naturvärden och skyddad natur ________________________________________________________ 12
6.6
Djurliv och växtlighet______________________________________________________________________ 15
6.7
Totalförsvar och flygtrafik ________________________________________________________________ 17
6.8
Kulturmiljö ________________________________________________________________________________ 17
6.9
Friluftsliv __________________________________________________________________________________ 17
6.10
Vägnät____________________________________________________________________________________ 18
6.11
Elnät ______________________________________________________________________________________ 18
6.12
Säkerhet _________________________________________________________________________________ 18
6.13
Utsläpp och miljöfarliga ämnen _________________________________________________________ 19
6.14
Demontering _____________________________________________________________________________ 20
7
TIDPLAN ____________________________________________________________________________________ 20
8
KORT OM VINDKRAFT _____________________________________________________________________ 20
i
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0, NORDMALING KOMMUN
1
2010-12-15
SAMRÅD VINDKRAFT STORFALL
Apoidea AB undersöker på uppdrag av Balticgruppen AB möjligheterna att
anlägga en vindkraftspark med cirka 20 verk på SCA:s mark i närheten av Storfall i
Nordmalings kommun. Syftet med detta material är att presentera projektet och att
vara ett underlag i samrådsprocessen. Frågor och synpunkter på detta material
besvaras av Emma Olsson på Apoidea som nås via [email protected] eller
telefon 090-71 72 34.
I den här rapporten använder vi termen ”aktuellt område” och ”Storfall” för att
referera till den etablering som samrådet avser.
2
PROJEKTÄGARE
Balticgruppen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter i Umeå sedan 1987. Affärsidén är att identifiera intressanta objekt och utveckla koncept, lokallösningar och
miljöer som redan från start svarar mot hyresgästernas behov. Lika viktigt är att
konceptlösningen stödjer hyresgästernas och närsamhällets fortsatta utveckling.
Målet är en hävstångseffekt med en god värdetillväxt och resultatutveckling för
alla.
Kontaktperson:
Roger Fredriksson, Apoidea AB
Telefonnr:
090-71 72 35 / 070-530 02 61
E-post:
[email protected]
3
LOKALISERING
Planerad vindkraftpark ligger i Nordmalings kommun, Västerbottens län.
Området ryms mellan Orrböle och Storfall, cirka 15 km nordväst om Nordmaling
och 6 km söder om Nyåker. Den tänkta etableringen ryms helt inom SCA:s
fastigheter Storfall 1:23, Klöse 2:27 och Orrböle 2:40. Området inom vilket
vindkraftsparken kommer att lokaliseras är markerat i figur 1.
1
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 1
Aktuellt område för vindkraftsparken.
2
2010-12-15
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
4
2010-12-15
PLANFÖRHÅLLANDEN
Kommunerna i Umeåregionen har gemensamt tagit fram ett tillägg till översiktsplanerna kallad Vindkraft i Umeåregionen eller bara vindkraftsplanen. I den
presenterar Umeåregionen 31 områden lämpliga för vindkraftsetablering. Området
som detta samrådsunderlag avser ingår bland dessa och kallas Storåsen-Stenberg i
Nordmalings kommun.1
De delar av det tematiska tillägget som berör Nordmalings kommun antogs av
kommunfullmäktige på sammanträde 2010-09-27. Nordmalings kommun
förbehåller sig dock rätten att avstyrka ansökningar.2
Storåsen-Stenberg är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Vindbruksområdet ingår som en del i ett större område som är utpekat som
riksintresse för rennäring. Ett mindre område som är riksintresse för naturvård
finns och avser Stockbäckstjärnen och Snålvattnet med biflöden samt naturvärde
3
barrblandskog. Enligt vindkraftplanen är andra allmänna intressen i området få se figur 2.
1
2
3
Umeåregionen, ”Tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Umeåregionen”, Utställningshandling dec 2009
Nordmalings kommun, Sammanträdesprotokoll 2010-09-27 §81, Dnr KS 2009-086-212
Umeåregionen, ”Tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Umeåregionen”, Utställningshandling dec 2009
3
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 2
2010-12-15
Riksintressen för naturvård, rennäring och vindbruk samt gränser för
aktuellt område som utreds av Balticgruppen.
I figur 2 framgår att aktuellt område ligger till största delen inom riksintresset för
vindkraft som till största delen sammanfaller med området utpekat i
Umeåregionens vindkraftsplan.
4
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
5
OMFATTNING OCH UTFORMNING AV
PLANERAD VERKSAMHET
5.1
AKTUELLT OMRÅDE
2010-12-15
Samrådsunderlaget avser en vindkraftpark som i första skedet (etapp 1) planeras
med cirka 20 stycken verk med en totalhöjd på max 190 meter. Parken förväntas ge
en årlig produktion kring 120 -160 GWh.
Parkens slutliga utformning beror av mer detaljerade kunskaper kring mark- och
vindförhållanden samt av synpunkter som framkommer under samrådprocessen. I
enlighet med Umeåregionens vindkraftsplan kommer dock ett minsta avstånd på
1 000 meter hållas till närmsta bebyggelse. Detta villkor uppfylls inom det aktuella
området i figur 1.
5.2
NÄRLIGGANDE KÄNDA PROJEKT
I ett senare skede finns planer på att för Balticgruppens räkning utreda en andra
etapp i direkt anslutning till etapp 1. Etapp 2 beräknas rymma cirka 13 verk av
motsvarande storlek som den första etappen.
I direkt anslutning till områdets norra gräns har tillstånd sökts för en annan
vindkraftspark om högst 44 verk. Sökande för denna är Stenberg Vindkraft AB.
Ansökan inkom till länsstyrelsen i Västerbotten 2009-12-294 . Beslut har inte lämnats
i ärendet när detta skrivs.
I figur 3 redovisas området för vår etapp 1 och 2 samt för Stenberg Vindkraftspark.
4
Länsstyrelsen Västerbotten, Dnr 15585-2009
5
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 3
2010-12-15
Aktuellt område i samrådsunderlag samt närliggande kända projekt.
6
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
6.1
RENNÄRING
2010-12-15
Den tilltänkta etableringen av vindkraft ligger inom ett stort sammanhängande
kärnområde för rennäringen5 . Området ingår även i ett större område som är av
6
riksintresse för rennäring . I Umeåregionens vindkraftsplan görs en bedömning att
det går att anlägga en vindkraftspark ”samtidigt som att stora delar av
renbeteslandet inte påverkas, och att det sannolikt går att placera vindkraftsverken
med viss hänsyn till rennäringen”. Området föreslås därför som lämpligt för
vindbruk i planen.7
De samebyar som berörs i området är Vapstens sameby och Vilhelmina norra
sameby. Vapsten är en fjällsameby med åretruntmarker i Storumans kommun.
Byns areal uppgår till 9 725 km² med vinterbetesmarker i Storuman, Vilhelmina,
Lycksele, Åsele, Vindeln, Bjurholm, Umeå, Vännäs och Nordmalings kommuner.
Det finns åtta registrerade renskötselföretag tillhörande Vapstens sameby och
högst tillåtna renantal är 6 500 djur i vinterhjorden. 8 Vilhelmina norra är liksom
Vapsten en fjällsameby men är större med sina 14 287 km², 23 registrerade
renskötselföretag och 11 000 tillåtna djur i vinterhjorden. Åretruntmarkerna finns i
Vilhelmina kommun och vinterbetesmarkerna är i Vilhelmina, Åsele,
Örnsköldsvik, Bjurholm och Vännäs kommuner.9
Förutom riksintresse och kärnområde finns även strategiska områden för
10
rennäring utpekade. En ”ej röjd led” går genom delar av området.
6.2
LJUDUTBREDNING
Vindkraftverken ger vid produktion ifrån sig ett väsande eller svischande ljud. Hur
störande det upplevs beror framförallt på vindstyrkan. Ljudnivån ökar med
vindstyrkan upp till cirka 8 m/s för att därefter överröstas av naturliga ljud som
vindsus i lövverk etc. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverken men
beror även på topografi och typ av vegetation.
En beräkning av ljudutbredningen kring parken har gjorts med
simuleringsverktyget WindPro. Resultatet för den preliminära parkutformningen
visas i figur 4.
5
Umeåregionen, ”Tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Umeåregionen”, Utställningshandling dec 2009
www.sametinget.se/8784
7
Umeåregionen, ”Tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Umeåregionen”, Utställningshandling dec 2009
8
www.sametinget.se/8784
9
www.sametinget.se/8956
10
IRENMARK, http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/strat/143_vapsten_strat
6
7
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 4
2010-12-15
Simulering av ljudutbredning för Nordex N100, 140 meter navhöjd.
Preliminär parkutformning i Storfall.
Ljudsimuleringen av den preliminärt utformade parken visar att ljudnivån inte
överstiger 40 dB(A) vid någon närliggande bebyggelse, vilket är den riktlinje som
naturvårdsverket rekommenderar vid bebyggelse.
8
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6.3
2010-12-15
SKUGGOR
När solen står lågt är risken stor att vindkraftverken kastar störande skuggor.
Naturvårdsverkets riktvärde för en acceptabel påverkan är att en byggnad inte ska
få en verklig skuggtid på mer än 8 timmar per år. Generellt anses att det riktvärdet
klaras om teoretiskt maximal skuggtid inte överstiger 30 timmar per år eller maximalt
30 minuter per dag.
Den teoretiskt maximala skuggtiden simuleras i WindPRO. Simuleringen visar
kumulativa skuggtimmar för den preliminära parklayouten, se figur 5.
9
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 5
2010-12-15
Simulering av maximalt antal skuggtimmar per år för Nordex N100,
140 meter navhöjd. Preliminär parkutformning i Storfall.
Vindkraftverken är angivna som nummer (1-23) och de mest
skuggningskänsliga byggnaderna betecknas med bokstäver (A-G).
Simuleringen visar att teoretiskt maximal skuggtid inte överstiger 30 h/år för någon
av de intilliggande byggnaderna. Det betyder att Naturvårdverkets riktvärde för
faktisk skuggtid på 8 timmar inte överskrids.
10
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6.4
2010-12-15
LANDSKAP
Området består av småkuperad skogsmark. Den högsta punkten är 297 m ö h och
finns på Storåsen som är ett tydligt element i landskapet. Ett antal sjöar finns
insprängda i området och på många ställen finns stenhällar synliga. Myrmarker
finns främst i områdets nordöstra del. Fotografier nedan, figur 6-8, är exempel på
vyer från området.
Figur 6
Vy öster ut från brandtorn på Storåsen, 2010-05-19.
Figur 7
Vy västerut mot Storåstjärnen från brandtorn på Storåsen, 2010-05-19
11
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 8
2010-12-15
Exempel på Stenhällar i närheten av Gäddträsket, 2010-05-19.
Hur en vindkraftspark påverkar ett landskap upplevs olika och beror av många
olika faktorer. Personliga faktorer som generell inställning till vindkraft, egen
vinning och hur området används kan spela in, liksom landskapets karaktär och
hur väl parkens placering är anpassad till den. Genom en väl genomarbetad
utformning som tar hänsyn till element, riktningar, rum och landmärken i
landskapet kan det visuella intrycket av parken bli mer harmoniskt.
6.5
NATURVÄRDEN OCH SKYDDAD NATUR
Stockbäckstjärnen, Lillsjön och Snålvattnet är klassade som Natura 2000. Dessa
vatten med biflöden till Lögdeälven är utpekade som riksintressen för naturvård
(se figur 3). Dessa vatten finns strax väster om etapp 1 och den föreslagna
parkutformningen berör inte riksintresset. Förutom riksintresse för rennäring, som
behandlades i tidigare avsnitt, finns inga andra riksintressen, natur- eller
kulturreservat eller djur- och växtskyddsområden inom fastigheterna.11
I Umeåregionens vindkraftsplan finns förutom Lögdeälvens biflöden även ett
område med barrblandskog i anslutning till Lappkåtaberget markerat som
naturvärde. 12 Lappkåtaberget ligger utanför aktuellt område och berör inte den
vindkraftsetablering det här underlag avser.
11
12
www.gis.lst..se 2010-05-06 , Vindlov.se 2010-12-08
Umeåregionen, ”Tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Umeåregionen”, Utställningshandling dec 2009
12
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
2010-12-15
SCA, som är markägare för de aktuella fastigheterna, har låtit certifiera sina
svenska skogar enligt FSC (Forest Stewardship Council). Som en del i
hållbarhetsarbetet har en naturvårdsstrategi tagits fram. En punkt i strategin är att
ha kunskap om naturvärden i SCA:s skogar och en omfattande inventering av
hänsynsbiotoper har gjorts. Resultatet från biotopinventeringen och uppgifter från
den skogliga databasen används sedan för den ekologiska landskapsplaneringen,
13
ELP. Figur 9 visar nyckelbiotoper och våtmarker från SCA:s inventering.
13
www.sca.com
13
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 9
2010-12-15
Resultat från SCA:s inventering av nyckelbiotoper och våtmarker inom
det aktuella området.14
I figur 9 framgår att en större våtmark finns inom områdets nordöstra del vid
Orrmyran. Just väster om området finns en nyckelbiotop (rosa).
14
Material från SCA genom Bertil Sundin 2010-03-19, bearbetat av Apoidea.
14
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6.6
DJURLIV OCH VÄXTLIGHET
6.6.1
Mark
2010-12-15
När vindkraftparken står på plats är det en relativt liten andel markyta av det
projekterade området som tas i anspråk. Fundament för vindkraftverk kan
antingen förankras direkt i berget eller så gjuts ett betongfundament. Betongfundamentet kan sedan täckas med jordmassor. Vilken typ av fundament som
används bestäms av markens beskaffenhet.
Förutom mark till fundamentet som verket står på krävs mark till bl. a. uppställningsplatser, vändplatser och vägar. Den största inverkan på marken sker under
byggfasen, framförallt genom schaktning.
6.6.2
Fåglar
Nyligen genomförd forskning inom kunskapsprogrammet Vindval15 visar att
fåglar har lättare för att se vindkraftverk än vad människor har, framförallt på
större avstånd. Iakttagelser har också gjorts som visar att huvuddelen av alla fåglar
undviker vindkraftverken genom att på långt håll ändra kurs.16 Risken för
kollision är minst om inbördes avståndet mellan verken i en park är minst 400
meter och om verket har långsamt roterande blad17 . Båda dessa förutsättningar
uppfylls i parkutformningen för Storfall.
Eventuell störning av fågellivet lokalt på platsen kan minskas om byggtiden kan
anpassa för att undvika känsliga perioder, framförallt häcknings- och
flyttningstider. Detsamma gäller om underhåll och drift kan minimeras under
dessa perioder.18 Ett nytt projekt har startats inom forskningsprogrammet Vindval
med syfte att studera hur fåglar påverkas av vindkraftsetableringar i skogsmiljö.
Projektet ska vara klart och rapporteras 2012. 19
Enligt Umeåregionens vindkraftsplan kan området utgöra viktiga häckningslokaler
för berguv. I figur 10 visas viktiga flyttsträck som resulterat från tidigare studier
som har gjorts i området.
15
Vindval är ett kunskapsprogram som genomförs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Programmet tar fram och sprider fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö.
16
Vindval, ”Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning 2005-2009 inom
Vindval”, Naturvårdsverket, Energimyndigheten.
17
www.vindlov.se. 2010-05-10
18
Vindval, ”Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning 2005-2009 inom
Vindval”, Naturvårdsverket, Energimyndigheten.
19
ibid
15
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
Figur 10
2010-12-15
Flyttsträck för fåglar kring Nordmaling. Storfall ses i kartan norra del
mellan de två dalgångarna.20 Bilden är ett montage med ungefärliga
gränser för aktuellt område i svart.
Den planerade vindkraftsparken befinner sig mellan de två nordligaste
dalgångarna i kartan, d v s Lögdeälven och Leduån, och berörs inte i större
utsträckning av flyttsträcken.
6.6.3
Övrigt djurliv
De största ingreppen på området och de största störningarna av djurlivet sker
under byggfasen. Det är under denna tid som aktiviteten och den mänskliga
närvaron är störst.
20
ÅF-Infraplan AB, Enetjärn Natur AB, Granér Natur och miljö, Svevind AB: ”Vindkraftsutbyggnad på
Gabrielsberget i Nordmalings kommun, Miljökonsekvensbeskrivning, Underlag för ansökan enligt MB
6 kap”, 17 januari 2006
16
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6.6.4
2010-12-15
Fördjupad utredning
Som en del i arbetet med miljökonsekvensbeskrivning kommer en
naturvärdesinventering göras. I samband med den görs även en utredning om
fåglar i området som kan påverkas av en vindkraftsetablering.
6.7
TOTALFÖRSVAR OCH FLYGTRAFIK
Totalförsvaret har ännu inte fått möjligheten att yttra sig om den tilltänkta
lokaliseringen av vindkraftsparken. En remissblankett kommer att skickas in när
tillräckligt underlag finns. Utifrån allmänt tillgänglig information ses inga
intressekonflikter.
Det planerade området ligger inte inom skyddszon för väderradar (Örnsköldsvik
7061838,1628881)21 . Närmaste flygplats finns i Gideå utanför Örnsköldsvik.
Vindkraftsparkens område berörs inte av de höjdbegränsande områdena kring
flygplatsen22 .
Alla föremål högre än 45 meter ska markeras enligt Transportstyrelsens
föreskrifter23 . Föreskrifterna reglerar bl a färg och belysning av vindkraftverk.
Vilka regler som gäller beror av verkens höjd och om de tillsammans utgör en
park.
Teknikutveckling för hinderljus går framåt. Nu testas system där parken tänds upp
när flygplan eller helikopter närmar sig vilket möjliggör endast lågintensiv
belysning övrig tid.
6.8
KULTURMILJÖ
En genomgång av tillgängliga register (LstGIS kulturreservat och riksintresse
kulturmiljövård, Riksantikvarieämbetets fornsök och bebyggelseregistret) visar inte
några särskilt skyddade kulturmiljöer i området. Umeåregionens tillägg till
översiktsplanen nämner inte heller några särskilda kulturmiljöer att beakta.
Området har tidigare inte varit föremål för närmare undersökningar av
kulturmiljön. En del av arbetet med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning blir
en utredning av kulturmiljön inom området.
6.9
FRILUFTSLIV
Riksintresse för friluftsliv finns längs Lögdeälv, men berör inte aktuellt område.
Det finns inte heller några indikationer om allmänna intressen kring friluftsliv i
området från den kommunala vindkraftsplanen. Området kommer inte avspärras
när parken är i drift utan är fortfarande tillgängligt för allmänhet. Förbättrat och
utökat vägnät gör området mer tillgängligt. Ingen förändring sker av jakt- och
fiskerätten som tillhör fastighetsägaren.
21
https://www.vindlov.se/Global/Forsvarsmakten/V%c3%a4derradar.pdf
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Bebyggelse--flyg--/Hojdbegransande-omraden/
23
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara
för luftfarten, TSFS 2010:155
22
17
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6.10
2010-12-15
VÄGNÄT
En stor andel av markanspråket vid anläggning av en vindkraftspark utgörs av
vägar. Störst krav på vägar ställs under byggskedet för tranport av tunga och
otympliga delar till verken. Vägarna används sedan i begränsad omfattning vid
underhåll och service.
Så långt det är möjligt kommer befintliga vägar att användas. Transporterna
kommer dock att kräva att dessa vägar förstärks, breddas och rätas ut. Befintliga
vägar kommer att behöva kompletteras med nya vägdragningar framförallt mellan
verken inom parkområdet. Hur dragningen kommer att se ut styrs av markundersökningar, naturvärdesinventeringar och andra synpunkter som framkommer
under samrådsprocessen.
6.11
ELNÄT
De elledningar som förbinder verken i parken kommer att vara nergrävda och i
huvudsak följa vägarnas dragning. Luftledning kan bli aktuellt till
anslutningspunkt.
Vattenfall utreder behovet av ombyggnad av regionnät. Först 2011 kan besked
lämnas om var parkens elnät ska anslutas.
6.12
SÄKERHET
Det är ägaren till ett vindkraftsverk som är ansvarig för säkerheten och att verket
fungerar som det ska. Vindkraftsverken är utrustade med diverse reserv- och
säkerhetssystem som ska larma vid tekniska fel. Regelbunden service och
underhåll av verken minskar risken för att fel ska uppstå samt att brister inte
uppmärksammas.
I svensk lagstiftning finns inget generellt säkerhetsavstånd som ska gälla för
vindkraftverk. Det är upp till respektive kommun att bedöma om säkerhetsavstånd
24
behövs och om en riskanalys ska göras. Vid arbetet med att ta fram lämpliga
områden för vindkraft i Umeåregionens vindkraftsplan användes ett
urvalskriterium på 1 000 meter till närmaste bebyggelse, vilket även anges som
riktlinje för avstånd till boende i vindplanen.25 Vid parkutformningen för Storfall
har ett minsta avstånd till bostadsbebyggelse på 1 000 m satts som krav, bl. a. för att
klara riktlinjer för ljud- och skuggutbredning.
I vindplanen anges även en generell riktlinje att minsta avstånd till väg och järnväg
ska vara 20 meter längre än verkets totalhöjd26 . I tänkt placering vid Storfall
uppfylls det kravet för alla större vägar.
Vid vissa väderförhållanden finns en risk för nedisning på turbinbladen vilket kan
ge iskast. Elforsk har tagit fram ett rekommenderat riskavstånd för iskast vid
24
25
26
http://www.natverketforvindbruk.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Vindkraft-och-sakerhet/, 2010-05-25
Umeåregionen, ”Tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Umeåregionen”, Utställningshandling dec 2009
ibid
18
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
2010-12-15
roterande vindkraftverk som beror av verkets höjd och rotordiameter.27 Exakt
riskavstånd avgörs av vilket verk som används, men kommer i Storfall troligtvis
hamna strax under 300 meter, alltså betydligt kortare än avståndet till bebyggelse.
Det finns inga krav på inhägnad av ytan kring vindkraftverk. Frågan har prövats
av miljödomstolen som i en dom från mars 2010 beslutades att ett verk i Vara
kommun inte behöver inhägnas, med motiveringen att risken för iskast och
28
nedfallande föremål är försvinnande liten.
Säkerhet kring ett vindkraftverk regleras av flera olika direktiv och förordningar
som hanteras av olika myndigheter, bl. a. Boverket i egenskap av byggnad,
Arbetsmiljöverket i form av maskindirektivet och Elsäkerhetsverket genom
elmaterielförordningen och EMC-regelverket (elektromagnetisk kompatibilitet).
6.13
UTSLÄPP OCH MILJÖFARLIGA ÄMNEN
I driftsfasen förbrukar vindkraftsverken inga fossila ämnen för att producera el.
Den enda kraftkällan är vinden. Eftersom el produceras med det energislag som är
billigast ersätter vindkraften den dyrare kolkondensen. Vindkraftsproduktion
resulterar således i ett minskat utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kvävedioxid,
metan och andra miljöfarliga ämnen.
Vindkrafttillverkaren Vestas har i en livscykelanalys för modellen V80 visat att ett
genomsnittligt vindkraftverk på land producerar 31 gånger så mycket energi under
en 20-årsperiod än vad som krävdes för att tillverka, uppföra och underhålla
verket. Energibalansen visar att det tar knappt åtta månader för verket att leverera
lika mycket energi som har behövts för uppförandet. Det som kräver mest energi är
utvinningen av material, främst järn. Enligt rapporten kan cirka 80 % av materialen
återvinnas när vindkraftsverket avvecklas.29
I vindkraftverken används hydraulolja för smörjning av växellådor. För att
förhindra läckage av hydraulolja vid t.ex. ett växellådshaveri är moderna
vindkraftverk konstruerade så att den översta plattformen i tornet är oljetät. En
oljesump finns i nacellen (maskinhuset) där läckande olja eller kylvätska samlas.
Vid all hantering av miljöfarliga ämnen kommer arbetet utformas så att minimal
risk för spridning sker och de ämnen som används kommer att vara valda med
omsorg för att orsaka minimalt med skada vid ett eventuellt läckage.
Med resonemanget att el från vindkraftverk ersätter el producerad från andra mer
miljöskadliga sätt hjälper vindkraften till i arbetet med flera av de 16 nationella och
regionala miljömålen, t ex Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.
27
https://www.vindlov.se/sv/Steg-for-steg/Stora-anlaggningar/Inledande-skede/Halsa-sakerhet/Sakerhet-och-riskavstand/ 2009-05-11
28
http://www.natverketforvindbruk.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Vindkraft-och-sakerhet/, 2010-05-25
29
Vestas wind Systems A/S, ”An environmentally friendly investment. Lifecycle Assessment of a V802.0 MW onshore wind turbine.”
19
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
6.14
2010-12-15
DEMONTERING
Ett vindkraftverk har en teknisk livslängd på omkring 25 år. När verken är uttjänta
är det ägaren, i det här fallet Balticgruppen, som är ansvarig för att montera ner och
forsla bort verken och tillhörande byggnader och att återställa området. Ansvaret
och hur den ekonomiska säkerheten utformas regleras dels i arrendeavtal med
markägaren och kommer att finnas med i tillståndet för parken från länsstyrelsen.
7
TIDPLAN
En tidplan för ett projekt av den här karaktären är alltid osäker då den beror av
många faktorer och aktörer. Vindmätning har påbörjats i juni 2010 och kommer att
pågå minst 12 månader. Under den tiden kommer samrådsprocessen påbörjas.
Fördjupade studier och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning kommer att
ske parallellt med samrådsprocessen.
Anläggningens storlek gör att den är tillståndspliktig enligt miljöbalken och
tillstånd kommer att ansökas hos länsstyrelsen. Ansökan ska lämnas in under
andra kvartalet 2011. En preliminär tidplan redovisas i figur 11.
Figur 11
8
Översiktlig tidplan.
KORT OM VINDKRAFT
Hur mycket el ett vindkraftverk producerar är i hög grad beroende av vindhastigheten på den aktuella platsen. Energin i vinden har ett kubiskt beroende av vindhastigheten, d v s om vindhastigheten t ex dubbleras blir energiinnehållet åtta
gånger så stort.
Vindhastigheten ökar och turbulensen minskar ju högre upp i luften vi mäter.
Högre torn ger därför tillgång till stabilare och mera vindar. Höga torn möjliggör
också längre turbinblad som innebär att mera rörelseenergi fångas upp av
vindkraftverket. Torn på öppen mark är idag omkring 100 meter höga. På skogsmark väljer vi högre torn för att kompensera trädens inbromsande verkan på
vinden. Idag är 135 meter en vanlig höjd för skogsplacerade verk. Teknisk
utveckling kan leda till att optimal tornhöjd blir ännu högre både på öppen mark
och i skog.
20
SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFT I STORFALL VER 2.0 NORDMALING KOMMUN
2010-12-15
Det krävs en vind på cirka 4 m/s för att verket ska starta och vid 25 m/s stoppas
verket av säkerhetsskäl för att påfrestningarna inte ska bli för stora. Det innebär att
ett vindkraftverk kan producera el under ungefär 6 000 av året 8 760 timmar
(omräknat till fullasttimmar blir det cirka 2 500 till 3 000 timmar per år). Mest blåser
det under vinterhalvåret.
Ett vindkraftverk består av ett torn i stål eller betong, ett maskinhus (även kallat
nacell) samt turbin som består av rotor med blad. Maskinhuset innehåller bl.a.
kraftöverföring, växellåda, girosystem och generator. Figur 12 visar en vanlig
uppbyggnad av maskinhuset.
Figur 12
Vindkraftverket – en vanlig konfiguration30
Vindkraften i Sverige ökad under 2009 med 26 % jämfört med 2008. Nu finns det
1 359 verk som tillsammans producerar 2,5 TWh el vilket motsvarar knappt 2 % av
Sveriges elproduktion. Störst produktion och flest verk finns i Skåne län.
Energimyndigheten har föreslagit ett planeringsrmål för vindkraft år 2020 på 30
TWh, varav 20 TWh på land. Systemet med elcertifikat finns för att stödja förnybar
elproduktion såsom t ex vindkraft.
Umeå 2010-12-15
Emma Olsson
30
Henrik Svahn
Roger Fredriksson
U.F.O.S. Vindkraft för eget bruk , 2008
21