Transcript Naturvärdesinventering Kallak 2011

Naturvärdesinventering
Kallak 2011
2012-06-26
Rapport
Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden.
090-702170 (+46 90 702170) Fax 090 702179 (+46 90 7021 79) Organisationsnummer 556643-3917
e-post [email protected], www.pelagia.se
1/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Ansvarig utgivare:
Torbjörn Ros, Pelagia Miljökonsult AB
Författare:
Ulf Sperens, Pelagia Miljökonsult AB
Omslagsbild:
Tagellav på tall.
2/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................. 3
Sammanfattning ........................................................................................................ 4
1 Inledning ................................................................................................................. 5
2 Material och metoder ............................................................................................ 6
2.1 Inventeringskriterier ........................................................................................... 6
2.1.1 Fragmentering .................................................................................................. 6
2.1.2 Skyddsvärd skog .............................................................................................. 6
2.1.3 Hotade arter ..................................................................................................... 7
2.2 Inventeringsmetodik .......................................................................................... 7
3 Resultat .................................................................................................................... 8
3.1 Allmän beskrivning ............................................................................................ 8
3.2 Öster Fastoviken ................................................................................................ 8
3.3 Lastasvaratj ........................................................................................................ 11
3.4 Tallskogarna Råvvåive - Atjek ........................................................................ 13
3.5 Påtjunåives syd- och sydostsluttning ............................................................. 18
3.6 Påtjunåives nord- och nordvästsluttning ...................................................... 19
3.7 Kuossakåbbå ..................................................................................................... 21
3.8 Råvvåives granskog .......................................................................................... 23
3.9 Sammanhängande hygge och ungskog .......................................................... 24
3.10 Sjöar och tjärnar ............................................................................................. 25
3.10 Myrar ................................................................................................................ 26
4 Naturvärdesbedömning ...................................................................................... 27
4.1 Öster Fastoviken .............................................................................................. 27
4.2 Lastavaratj .......................................................................................................... 28
4.3 Tallskogarna Råvvåive – Tallheden ............................................................... 28
4.4 Tallskogarna Råvvåive – Nyckelbiotoper ..................................................... 29
4.5 Kuossakåbbå ..................................................................................................... 30
4.6 Råvvåives granskog .......................................................................................... 31
4.7 Övrigt ................................................................................................................. 32
Referenser ................................................................................................................ 33
Bilaga 1. Fågelobservationer 2011 ........................................................................ 35
Bilaga 2. Signalarter och rödlistade arter av lavar och svampar, samt deras
position i fält ............................................................................................................ 37
3/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Sammanfattning
Pelagia Miljökonsult AB har av Hifab AB fått i uppdrag att inkomma med en
naturvärdesbedömning inför en eventuell malmbrytning vid Kallak,
Jokkmokks kommun.
Inventeringen utfördes i början av augusti 2011.
Metoden i inventeringen har primärt varit att hitta ytor inom det tilltänkta
undersökningsområdet som hyser äldre träd, döda stående träd (torrakor),
liggande döda träd (lågor) och förekomst av äldre lövträd, vilka börjar bli
ovanliga i dagens skogar. Indikatorer på skyddsvärd skog, så kallade
signalarter och hotade arter (rödlistade arter), samt sällsynta arter i allmänhet
eftersöktes.
Utifrån de kriterier som satts upp inför denna inventering kring naturvärden
finns det sex områden som innehåller högre naturvärden:






Öster Fastoviken.
Skogen har förhållandevis riklig tillgång på grov asp och sälg. Åldern
är relativt hög. Det förekommer ett flertal rödlistade arter, som
knottrig blåslav, skrovellav, tornseglare och videsparv i området.
Lastavaratj.
Skogen har förhållandevis riklig tillgång på asp och sälg. I området
fanns den rödlistade arten skrovellav, samt signalarterna bårdlav och
stuplav.
Tallskogarna-Råvvåive-Tallheden.
Ett mindre område med äldre tallskog och ett flertal lågor och
torrakor. Den rödlistade arten orange taggsvamp noterades i
området.
Tallskogarna-Råvvåive-Nyckelbiotoperna
Två äldre barrblandskogar som av Skogsstyrelsen klassificerats som
nyckelbitoper, samt att den rödlistade arten knottrig blåslav noterats i
den östra nyckelbiotopen.
Kuossakåbbå.
En flerskiktad äldre barrblandskog med rikligt lövinslag av bland
annat asp och sälg. Rödlistade arter och en art som finns med i
Fågeldirektivet noterades i området. Delar av området är klassat som
Nyckelbiotop av Skogsstyrelsen.
Råvvåives granskog
Ett mestadels grandominerat skogsområde med ibland grov tall, gran,
sälg och asp. Ett flertal rödlistade arter, bland annat doftticka (sårbar
enligt ArtDatabanken) och ett flertal signalarter noterades. I
anslutning till området fanns ett par storlommar som enligt
Fågeldirektivet kräver särskilt avsatta skyddsområden.
Övriga delar inom det område som ingår i förundersökningen har inga
särskilda naturvärden.
4/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
1 Inledning
Ett område inom Norrbottens län, som tilldragit sig intresse för
gruvverksamhet är Kallak, cirka 33 km NV om Jokkmokk samhälle (Figur 1).
Inför en eventuellt gruvverksamhet i Kallakområdet har Pelagia Miljökonsult
AB fått i uppdrag av Hifab AB att utföra en naturvärdesinventering och
naturvärdesbedömning. Inventeringen utfördes under början av augusti 2011.
Figur 1. Undersökningsområdet vid Kallak i förhållande till Jokkmokk i Norrbottens
län. Källa: Lantmäteriet.
Undersökningsområdet vid en eventuell gruvverksamhet är cirka 7.5 x 6.5 km
stort och består till största del av skog med ett fåtal sjöar och tjärnar
insprängda (Figur 2). Myrmark täcker en mindre del av området. En större
väg löper genom området, samt ett fåtal skogsbilvägar. Skogsbruk bedrivs
aktivt inom området. Höjden inom undersökningsområdet ligger mellan cirka
300 – 500 m.ö.h.
5/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 2. Undersökningsområdet tillika inventeringsområdet Kallak (markerat med rött).
2 Material och metoder
2.1 Inventeringskriterier
Vid inventering och utvärdering av terrestra området (fast mark) är följande
parametrar att beakta:
2.1.1 Fragmentering
Ett av de större problemen som mänskliga ingrepp i naturen orsakar är
fragmentering. Utbyggnad av vägar, kraftledningar och järnvägar skapar
ekologiska barriärer. Dessa hinder kan vara svåra för flora och fauna att
överbrygga. Ytterligare fragmentering av skogsområden kan minimeras
genom att ingrepp förläggs i närheten av redan påverkade områden som t.ex.
bebyggelse, vägar och kraftledningar.
2.1.2 Skyddsvärd skog
Skyddsvärda skogar är skogsbevuxna områden som uppfyller kraven för att
vara nyckelbiotoper. Förekomsten av nyckelbiotoper i naturen är inte
slumpmässig. Det finns alltid orsaker till att hotade arter återfinns på vissa
platser. Vanligtvis beror det på områdets historia eller naturgivna
förutsättningar.
6/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
2.1.3 Hotade arter
Eventuella hotade arter, det vill säga arter som har en specifik risk att dö ut
enligt IUCN (the International Union for Conservation of Nature
http://www.iucn.org/) och Artdatabanken
(http://www.artfakta.se), anges enligt deras klassificering.
2.2 Inventeringsmetodik
Innan besök görs i fält studeras rapporter, dokument och offentliga register
angående skyddad natur, rödlistade arter, nyckelbiotoper, Natura-2000områden och Natura 2000-arter i närområdet för att optimera insatsen av
fältbesöket. Insatsen optimeras ytterligare genom att via kartstudier och
flygbilder koncentrera insatsen mot områden som antas innehålla högre
naturvärden. I fält görs därefter den slutliga bedömningen om insatsens
storlek i visst delområde. Med andra ord är inventeringen inte en total
inventering av alla organismer som finns inom området, utan en beskrivning
var i området det finns naturvärden (där en ännu mer noggrann inventering
skulle behövas för att kartlägga alla organismers förekomst).
Utifrån ovanstående förutsättningar inventerades undersökningsområdet
(Figur 2) med avseende på äldre träd, döda stående träd (torrakor), liggande
döda träd (lågor), förekomst av äldre lövträd, vilka börjar bli ovanliga i
dagens skogar (Karström 1992, Naturvårdsverket 1993, Nitare 2000), samt
indikatorer på skyddsvärd skog, så kallade signalarter (Nitare 2000).
Hotade arter (rödlistade arter), samt sällsynta arter eftersöktes specifikt.
Naturvärdebedömning utgår från fyra olika värdeklasser enligt följande;
Värdeklass 1. Området har så höga värden att delobjektet motiverar ett
reservatsskydd i sig.
Värdeklass 2. Området hyser eller kan med stor sannolikhet antas hysa hotade
arter (rödlistade arter). Området har förutsättningar för att dessa arter
långsiktigt skall finnas kvar.
Värdeklass 3. Området har vissa värden.
Värdeklass 4. Inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade.
Svenska och latinska namn på kärlväxter, lavar, fåglar, mossor och svampar
följer: Den nya Nordiska Floran (Mossberg & Stenberg 2003), Lavar
(Moberg & Holmåsen 1982), Fågelguiden (Svensson 1999), Mossor
(Hallingbäck & Holmåsen 1982) och Svampar, en fälthandbok (Ryman &
Holmåsen 1984).
När en art nämns för första gången i texten anges både svenskt och latinskt
namn. Därefter används endast svenskt namn när arten på nytt förekommer i
texten.
7/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
3 Resultat
3.1 Allmän beskrivning
Kallakområdet kan grovt beskrivas som ett enda stort berg där marken
ganska jämnt sluttar från höjderna av Påtjunåive och Råvvåive mot
vattenmagasinen i Lilla Luleälv. Trots den tämligen likartade topografin är
ståndortsförhållandena skiftande inom området. Från tallskog på
lavdominerad hällmark på torra ståndorter som till exempel Råvvåives och
Atjeks höjdlägen, till tall- och gransumpskogar på t.ex. Påtjunåives
norsluttning. Inslag av löv, framför allt glasbjörk (Betula pubescens) är ställvis
rikligt, men även asp (Populus tremula), gråal (Alnus incana) och sälg (Salix
caprea) kan lokalt förekomma i viss mängd. Åldern på skogen varierar kraftigt
från unga hyggen till äldre skogar.
Nedan beskrivs vegetationen mer i detalj för Kallakområdet.
OBS! Nedanstående kartor med markerade delområden är inte exakta i sina
gränser, utan anger geografiskt var en viss typ av natur är belägen inom
Kallak-området.
3.2 Öster Fastoviken
Ett grandominerat område med lite rikare markbetingelser finns öster om
Fastoviken (Figur 3). Bland annat rinner en liten bäck genom området och
överlag är markfuktigheten hög i området (Figur 4). I princip är detta det
enda område där man hittar arter som bergslok (Melica nutans), skogsnäva
(Geranium sylvaticum), stenbär (Rubus saxatilis), borsttistel (Cirsium helenioides),
knärot (Goodyera repens) (Figur 5), ekbräken (Gymnocarpium dryopteris) och
åkerfräken (Equisetum arvense).
8/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 3. Det i grönt markerade området öster om Fastoviken är ett granskogsområde med
lite rikare markbetingelser.
Figur 4. Fuktig grandominerad skog vid Fastovikens östra strand, där fältskiktet
domineras av ris, framför allt blåbär (Vaccinium myrtillus).
9/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 5. Orkidén knärot (Goodyera repens) växte intill den lilla bäcken som flyter genom
granskogen öster om Fastoviken.
I området finns minst ett tiotal grova tallar (vissa med en diameter i
brösthöjd av cirka 50 cm), där någon tall kan vara potentiellt boträd (Figur 6)
för kungsörn (Aquila clanga).
Figur 6. Flera grova och spärrgreniga tallar fanns i skogen öster om Fastoviken.
Av lövträd, förutom björk, så finns förhållandevis rikligt med grov asp och
sälg, så pass mycket som 3 grova aspar/ha och 10 grova sälgar/ha.
Inom området noterades de rödlistade arterna skrovellav (Lobaria scrobiculata),
knottrig blåslav (Hypogymnia bitteri) (Figur 7 och 8), tornseglare (Apus apus)
och videsparv (Emberiza rustica), som alla fyra av ArtDatabanken (2012)
klassas i kategorin nära hotad (NT). Signalarten stuplav (Nephroma bellum),
10/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
som indikerar långvarig förekomst av gamla lövträd och miljöer med
konstant hög luftfuktighet (Nitare 2000), noterades på sälg inom området.
Figur 7. Skrovellav på sälg öster om Fastoviken.
Figur 8. Knottrig blåslav på gran öster om Fastoviken.
3.3 Lastasvaratj
I sydvästsluttningen vid Lastasvaratj (Figur 9) är tallskogen avverkad, men
det står kvarlämnade enskilda aspar och dungar med tall, asp och sälg, samt
även asp längre upp i sluttningen i tallskogen (Figur 10). Några aspar är stora
och grova. Förhållandevis gott om sälg, cirka 25-40 stycken/ha. Fältskiktet
11/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
domineras av ris, som blåbär, lingon (Vaccinium vitis-idaea) och ljung (Calluna
vulgaris).
Figur 9. Sydvästsluttning vid Lastasvaratj (markerat med grönt).
Figur 10. Talldominerad skog, som delvis avverkats vid Lastasvaratj, där ett flertal
aspar är kvarlämnade på hygget och i dungar.
Skrovellav, som är rödlistad (ArtDatabanken 2012) växte på en omkullfallen
sälg i en av dungarna. Signalarterna bårdlav (Nephroma parile) (Figur 11) och
stuplav (Figur 12), som båda indikerar långvarig förekomst av gamla lövträd
och miljöer med konstant hög luftfuktighet (Nitare 2000), noterades på sälg.
12/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 11. Signalarten bårdlav på sälg i sluttningen vid Lastasvaratj.
Figur 12. Signalarten stuplav på sälg vid Lastasvaratj.
3.4 Tallskogarna Råvvåive - Atjek
Detta är ett område (Figur 13) med mestadels medelålders till äldre tallskog.
På topparna och i de branta partierna av både Atjek (Figur 14) och Råvvåive
är jordtäcket tunt och vegetationstypen Tallskog av lav-typ (Påhlsson 1998)
dominerar med ett bottenskiktet av lavar av diverse Cladonia- och Cladinaarter
(tratt-, bägar- och renlavar).
13/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 13. Det, med grönt i kartan, markerade området består till största del av tallskog
av vegetationstyperna hällmarkstallskog till blåbärstallskog.
Figur 14. I bakgrunden ses tallskog på hällmark på Atjeks topp.
Nedom branterna på Atjek och Råvvåive sluttar marken jämnt, men måttligt
åt öster och landskapet är starkt präglat av åsryggar och svackor i
sluttningens längdriktning. Detta präglar vegetationen på så sätt att området
består av en mosaik av vegetationstyperna Tallskog av lav-typ (Påhlsson 1998)
och Tallskog av ljung-kråkbärs-typ (Påhlsson 1998) (Figur 15) på åsarna
respektive Sumptallskog av ris-typ (Påhlsson 1998) och Sumpgranskog av ris-typ
(Påhlsson 1998) i svackorna (Figur 16). Dominerande arter är ris av olika slag
som odon (Vaccinium uliginosum), ljung, skvattram (Ledum palustre), blåbär och
14/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
lingon. Andra vanligt förekommande arter är gran, dvärgbjörk (Betula nana),
skogsfräken (Equisetum sylvaticum) och tuvull (Eriophorum vaginatum).
På äldre granar i svackorna påträffas ibland den rödlistade laven knottrig
blåslav (ArtDatabanken 2012). I en liten ravin, långt i öster, fanns en äldre
sälg med påväxt av signalarterna stuplav och bårdlav.
Den rödlistade fågelarten lavskrika (Perisoreus infaustus) noterades med som
mest fem exemplar inom området.
Figur 15. Tallskog på ås med berg i dagen, där lavar och ris dominerar bottenskikt
respektive fältskikt.
Figur 16. I svackorna mellan åsarna öster om framför allt Råvvåive står vattnet högt i
marken och viss myrbildning sker, samt att gran gynnas framför tall.
15/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Längst i norr vid den lilla tjärnen och norr om vägen mot Björkholmen
(Figur 17) finns ett område med flerskiktad tallskog på torr mark där
jordtäcket är tunt (Figur 18). I detta område om cirka 200 x 100 meter finns
äldre tallar rikligt behängda med tagellavar (släktet Bryoria), lågor av tall (cirka
25 stycken), torrakor av tall (5 stycken) och enstaka stubbar med spår av
brand. På ett ställe fanns ett par fruktkroppar av den rödlistade arten
(ArtDatabanken 2012) orange taggsvamp (Hydnellum aurantiacum) (Figur 19).
Figur 17. En flerskiktad tallskog på torr mark där den rödlistade arten orange
taggsvamp noterades.
Figur 18. Blandade äldre och yngre tallar på torr mark med ett flertal lågor, samt några
torrakor och stubbar med brandpåverkan.
16/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 19. Orange taggsvamp.
I nordöstra delen av området har Skogsstyrelsen (2012) noterat förekomst av
två områden med naturvärde, samt två nyckelbiotoper (Figur 20). Från väster
till öster i Figur 20, så har Skogsstyrelsen klassificerat områden som a)
Tallskog, b) Myr-skogsmosaik, c) Blandsumpskog/Barrnaturskog och d)
Skog-myrmosaik/Barrnaturskog (Skogsstyrelsen 2012).
Figur 20. Skogsstyrelsen har noterat två områden med naturvärde (brun markering) och
två nyckelbiotoper (röd markering) öster om Råvvåive. Markerade områden norr om vägen
ligger utanför undersökningsområdet. Källa: Skogens Pärlor, Skogsstyrelsen.
Väster om Atjeks och Råvvåives toppar står tallskogen på ett betydligt
tjockare jordtäcke, som ger skogen en lite bördigare karaktär (Figur 21), där
blåbär dominerar fältskiktet med inslag av lingon, odon, ljung, skvattram och
17/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
kruståtel (Deschampsia flexuosa). Trots dominansen av tall (men där gran och
glasbjörk är ett tydligt inslag i skogen), så kategoriseras vegetationstypen till
Granskog av blåbärsris-typ (Påhlsson 1998). Sälg förekommer sällan i området,
men på en sälg noterades signalarten bårdlav.
Figur 21. Väster om Råvvåvies och Atjeks toppar domineras skogen av tall, som står på
ett väl utbildat jordtäcke.
Generellt är skogen av tämligen hög ålder (åtminstone över hundra år och
förmodligen över 150 år i många fall), inom det i Figur 13 (sidan 14)
markerade området. Dock finns det få lågor och torrakor i området.
I den del som ligger längst i öster i området i Figur 13 (sidan 14) finns ett
antal mindre hyggen, samt flera körvägar för skogsbruk. Här noterades också
en överflygande fjällvråk, som är klassad som nära hotad (NT) av
ArtDatabanken (2012).
3.5 Påtjunåives syd- och sydostsluttning
Ett talldominerat område (Figur 22) till stora delar påverkat av aktivt
skogsbruk. Hyggen, ung tallskog, lite äldre tallskog och planterad contortatall
(Pinus contorta) utgör vegetationen längs Påtjunåives syd- och sydostsluttning.
18/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 22. Påtjunåives syd- och sydostsluttning domineras av tallskog, men i en mosaik av
hygge, yngre tallskog till lite äldre tallskog.
3.6 Påtjunåives nord- och nordvästsluttning
Påtjunåives nord- och nordvästsluttning (Figur 23) är torr i de sydligaste och
högst belägna delarna, men blir betydligt fuktigare och blötare mot norr i
sluttningen ner mot Kursjoluokta och Kierkem.
Figur 23. Påtjunåives nord- och nordvästsluttning, med grönt markerat i kartan.
I de torrare delarna av området, som ligger i högläge och mot vägen till
Björkholmen, dominerar tallskog av vegetationstypen Tallskog av ljung19/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
kråkbärs-typ (Påhlsson 1998). Fältskiktet domineras av ris, som ljung, kråkbär
(Empetrum hermaphroditum), skvattram, lingon, blåbär och odon (Figur 24).
Figur 24. I de övre delarna av Påtjunåives nord- och nordvästsluttningar dominerar
tallskog med ris i fältskiktet.
Längre ned och norrut i sluttningen mot Kierkem blir marken betydligt
fuktigare och vegetationstypen övergår allmänt från Tallskog av ljung-kråkbärstyp till Sumptallskog av ris-typ (Påhlsson 1998). Förutom de ovan beskrivna
risen i områdets södra del, så utgör dvärgbjörk och vide (främst ripvide, Salix
glauca), en stor andel av fältskiktets vegetation. Tall dominerar generellt, men
inslag av gran och glasbjörk är ställvis stort (Figur 25).
Figur 25. Nordsluttningen av Putjunåive domineras av tall, men ställvis finns ett stort
inslag av gran och glasbjörk.
20/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Ett potentiellt boträd för kungsörn i en spärrgrenig tall fanns inom området.
Inte långt från tallen växte ett exemplar av orkidéen knärot i sluttningen.
Ett fåtal sälgar finns inom området.
På en liten, men senvuxen gran i ett sluttande kärr, fanns den rödlistade arten
knottrig blåslav.
3.7 Kuossakåbbå
Kuossakåbbå är ett till stora delar talldominerat område (Figur 26), bestående
framför allt av vegetationstypen Tallskog av ljung-kråkbärs-typ (Påhlsson 1998),
men med vegetationstypen Sumptallskog av ris-typ (Påhlsson 1998) i de
fuktigare svackorna (som främst finns i den mellersta delen av området).
Figur 26. Området Kuossakåbbå, markerat med grönt i kartan.
I södra delen av Kuossakåbbå är skogen mestadels antingen hygge eller ung
tallskog.
I mellersta delen av Kuossakåbbå (Figur 27) har Skogsstyrelsen identifierat en
nyckelbiotop, som karaktäriseras som barrnaturskog med stort inslag av
senvuxna träd, högstubbar, gamla grova aspar, samt torrträd av asp och gran
(Skogsstyrelsen 2012). En liten del av nyckelbiotopen har avverkats (Figur
28).
21/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 27. Den norra delen av nyckelbiotopen (med rött inringat och streckat område) vid
Kuossakåbbå ligger inom undersökningsområdet.
Figur 28. Del av nyckelbiotopen vid Kuossakåbbå, där asp, torrakor och barrnaturskog
kan ses i bilden.
I denna inventering noterades i eller i anslutning till nyckelbiotopen följande
signalarter, skinnlav (Leptogium saturninum) på asp och stuplav på sälg, samt
den rödlistade laven knottrig blåslav på gran. Dessutom noterades ett
exemplar av lavskrika, som enligt ArtDatabanken (2012) är rödlistad i
kategorin näta hotad (NT).
Från Artportalen (2012) finns notering om att Skogsstyrelsen funnit de
rödlistade arterna liten sotlav (Cyphelium karelicum) och knottrig blåslav inom
nyckelbiotopen. Liten sotlav är av ArtDatabanken (2012) klassad som sårbar
(VU).
22/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
3.8 Råvvåives granskog
På Råvvåives nord- och nordvästsluttning (Figur 29) finns en barrblandskog
med inslag av främst glasbjörk, men med ett för Kallak relativt rikt inslag av
sälg och asp (cirka 2-3 träd/ha) inom ett större område. Främst på nordsidan
är gran mer framträdande i trädskiktet motför tall (Figur 30), medan det
omvända, att tall är mer framträdande än gran, gäller på Råvvåives
nordvästsida, förutom i fuktigare svackor där gran dominerar.
Figur 29. Barrblandskog på Råvvåives nord- och nordvästsluttning är markerat med
grönt i kartan.
Figur 30. Sluttningen i bakgrunden är Råvvåives nordsida där gran är mer frekvent
förekommande än tall.
Skogen innehåller förhållandevis många äldre, och vissa fall, grova granar,
tallar, björkar, aspar och sälgar. Cirka 1-2 torrakor/ha finns inom området,
samt ett fåtal lågor, som dock är mycket nedbrutna eller tämligen torra.
23/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Inom området noterades signalarterna stuplav, skinnlav och bårdlav, som
indikerar att området har haft ett långvarigt inslag av gamla lövträd.
Följande rödlistade arter (ArtDatabanken 2012) noterades; skrovellav,
granticka (Phellinus chrysoloma), doftticka (Haploporus odorus) (Figur 31),
lavskrika, samt spår av tretåig hackspett (Picoides tridactyla). Alla arter är
katagoriserade i klassen nära hotad (NT), utom doftticka som är
kategoriserad i klassen sårbar (VU) (ArtDatabanken 2012). Orkidéen
korallrot (Corallorrhiza trifida) noterades i området.
Figur 31. Doftticka på sälg.
3.9 Sammanhängande hygge och ungskog
Ett mer eller mindre sammanhängande område med hygge eller ung tallskog
sträcker sig från Abborrtjärnarna, runt nord- och längs västsidan av
Kallakjaure söderut mot Fastoviken (Figur 32).
24/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 32. Hyggen och ungskog dominerar mer eller mindre inom det grönmarkerade
området.
3.10 Sjöar och tjärnar
Sjön Kallakjaure är en näringsfattig (oligotrof) klarvattensjö med stenig
botten närmast stranden (i databasen VISS, Vatteninformationssystem
Sverige, har Kallakjaure ID-nummer 741417-164701). Närmast karaktäriseras
Kallakjaure enligt vegetationstypen Gles-vass-typ (Påhlsson 1998), med relativt
ringa förekomst av vass (Phragmites australis), gul näckros (Nuphar lutea) och
fjällklubbstarr (Carex buxbaumii ssp. mutica) som synligt framträdande arter
(Figur 33).
I Kallakjaure uppehöll sig två storlommar, troligen inom ett revir. Storlom är
en art som finns upptagen på Fågeldirektivets lista (Naturvårdsverket 2012)
över arter som kräver särskilt avsatta skyddsområden.
Tjärnarna, både större och mindre, är mer eller mindre dystrofa
(näringsfattigt vatten med mycket humus) med varierande grad av
vattenväxter, som braxengräs (Sparganium spp.) och sjöfräken (Equisetum
fluviatile) (Figur 34). Tjärnarnas vegetationstyper är antingen av Trådstarrflaskstarr-typ eller Vitmoss-typ (Påhlsson 1998) eller en blandning däremellan.
25/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 33. Kallakjaures sydände med vass närmast strandkanten.
Figur 34. Dystrof tjärn med braxengräs, samt att man kan ana några stänglar av
sjöfräken i övre vänstra hörnet av bilden.
3.10 Myrar
Alla myrar inom Kallak-området tillhör de näringsfattiga myrtyperna, samt är
mestadels topogena kärr (övervägande plant liggande kärr), men i vissa fall
som på Påtjunåives nord- och sydsida, finns soligena kärr (kärr på lutande
mark). Vegetationstyperna finns inom gruppen Fattigkärrvegetation (3.2 i
Påhlsson 1998) och är mestadels av Fastmattevegetation (3.2.3 i Påhlsson 1998)
och ibland av Mjukmatte- och lösbottenvegetation (3.2.4 i Påhlsson 1998).
26/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
4 Naturvärdesbedömning
Utifrån de kriterier som satts upp inför denna inventering kring naturvärden
(se stycke 2.1 och 2.2), så finns det sex områden med högre naturvärden
(Värdeklass 2).
Nedan redovisas respektive område, samt en motivering till bedömningen.
4.1 Öster Fastoviken
Ett frodigt grandominerat område med förhållandevis riklig tillgång på grov
asp och sälg.
Inom området (Figur 37) noterades de rödlistade arterna skrovellav, knottrig
blåslav, tornseglare och videsparv, som alla fyra av ArtDatabanken (2012)
klassas i kategorin nära hotad (NT). Signalarten stuplav, som indikerar
långvarig förekomst av gamla lövträd och miljöer med konstant hög
luftfuktighet (Nitare 2000), noterades på sälg inom området. Även om
området är avverkat i östra delen är det ett flertal grova aspar och sälgar
kvarlämnade på hygget, vilka i ett senare successionsstadium kan vara viktiga
substrat för diverse barklevande organismer.
Utifrån skogens förhållandevis rikliga tillgång på grov asp och sälg, ålder och
förekomst av rödlistade arter klassas området Öster Fastoviken i följande
värdeklass;
Värdeklass 2. Området hyser eller kan med stor sannolikhet antas hysa
hotade arter (rödlistade arter). Området har förutsättningar för att dessa arter
långsiktigt skall finnas kvar.
Figur 37. Område med högre naturvärden öster om Fastoviken.
27/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
4.2 Lastavaratj
I sydvästsluttningen vid Lastasvaratj (Figur 38) är tallskogen avverkad, men
det står kvarlämnade enskilda aspar och dungar med tall, asp och sälg, samt
även asp längre upp i sluttningen i tallskogen. Några aspar är stora och grova.
Förhållandevis gott om sälg, cirka 25-40 stycken/ha.
Skrovellav, som är rödlistad (ArtDatabanken 2012), växte på en omkullfallen
sälg i en av dungarna. Signalarterna bårdlav och stuplav, som båda indikerar
långvarig förekomst av gamla lövträd och miljöer med konstant hög
luftfuktighet (Nitare 2000), noterades på sälg.
Utifrån skogens förhållandevis rikliga tillgång på asp och sälg, samt
förekomst av den rödlistade arten skrovellav klassas området Lastavaratj i
följande värdeklass;
Värdeklass 3. Området har vissa värden.
Figur 38. Område med högre naturvärden vid Lastavaratj.
4.3 Tallskogarna Råvvåive – Tallheden
Området, här kallat tallheden, ligger norr om vägen mellan Björkholmen och
Randijaur (Figur 39). I detta område om cirka 200 x 100 meter finns äldre tall
rikligt behängda med tagellav (släktet Bryoria), lågor av tall (cirka 25 stycken),
torrakor av tall (5 stycken) och enstaka stubbar med spår av brand. På ett
ställe fanns ett par fruktkroppar av den rödlistade arten (ArtDatabanken
2012) orange taggsvamp.
Utifrån skogens ålder, förekomst av lågor, torrakor och den rödlistade arten
orange taggsvamp klassas området Lastavaratj i följande värdeklass;
28/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Värdeklass 2. Området hyser eller kan med stor sannolikhet antas hysa
hotade arter (rödlistade arter). Området har förutsättningar för att dessa arter
långsiktigt skall finnas kvar.
Figur 39. Mindre område med högre naturvärde norr om vägen mellan Randijaur och
Björkholmen.
4.4 Tallskogarna Råvvåive – Nyckelbiotoper
På Råvvåives nordöstra sluttning har Skogsstyrelsen (2012) noterat
förekomst av två nyckelbiotoper (Figur 40), båda med äldre skog. I den
nyckelbiotop, som ligger längst i öster noterades den rödlistade arten knottrig
blåslav på gran.
Utifrån skogens ålder och att dessa områden är klassade som nyckelbitoper
av Skogsstyrelsen, samt att den rödlistade arten knottrig blåslav finns i
åtminstone den östra nyckelbiotopen, så klassas området i följande
värdeklass;
Värdeklass 3. Området har vissa värden.
29/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Figur 40. Områden, markerade med rött, som de gröna pilarna pekar på, innehar högre
naturvärden.
4.5 Kuossakåbbå
Inom en del av Kuossakåbbå, den mellersta delen (Figur 35), finns högre
naturvärden i form av rödlistade lavarter (ArtDatabanken 2012) som knottrig
blåslav och liten sotlav, där liten sotlav är klassad i kategorin sårbar (VU),
medan knottrig blåslav finns i den lägre klassen nära hotad (NT). Liten sotlav
är beroende av grovbarkiga senvuxna och mycket gamla granar, vilka finns
inom området.
Figur 35. Det delområde inom området Kuossakåbbå med högre naturvärde är markerat
med grönt.
30/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Den rödlistade fågelarten lavskrika, som av ArtDatabanken (2012) klassats
som nära hotad (NT) noterades i området, samt hökuggla som finns
upptagen på Fågeldirektivets lista (Naturvårdsverket 2012) över arter som
kräver att särskilda skyddsområden avsätts.
I området finns en nyckelbiotop, som karaktäriseras som barrnaturskog med
stort inslag av senvuxna träd, högstubbar, gamla grova aspar, samt torrträd av
asp och gran (Skogsstyrelsen 2012). Lövinslag i form av äldre sälgar, vilka
börjar bli sällsynta i skogslandskapet, finns ställvis i en omfattning av 3-4
träd/ha. Då signalarterna skinnlav och stuplav finns på asp och sälg indikerar
detta att det funnits en längre tids kontinuitet av äldre lövträd, vilket även kan
gynna etablering av rödlistade arter.
Utifrån skogens struktur, lövträdsinslag, ålder och förekomst av rödlistade
arter och en art som finns med i Fågeldirektivet klassas området
Kuossakåbbå i följande värdeklass;
Värdeklass 2. Området hyser eller kan med stor sannolikhet antas hysa
hotade arter (rödlistade arter). Området har förutsättningar för att dessa arter
långsiktigt skall finnas kvar.
4.6 Råvvåives granskog
Skogen, som i vissa fall är flerskiktad, innehåller förhållandevis många äldre,
och vissa fall, grova granar, tallar, björkar, aspar och sälgar. Cirka 1-2
torrakor/ha finns inom området, samt ett fåtal lågor, vilka kan utgöra
substrat för etablering av sällsynta och rödlistade arter.
Inom området (Figur 36) noterades signalarterna stuplav, skinnlav och
bårdlav, som indikerar att området har haft ett långvarigt inslag av gamla
lövträd.
Följande rödlistade arter (ArtDatabanken 2012) noterades; skrovellav,
granticka, doftticka, lavskrika, samt spår av tretåig hackspett. Alla arter är
kategoriserade i klassen nära hotad (NT), utom doftticka som är
kategoriserad i klassen sårbar (VU) (ArtDatabanken 2012). Doftticka är
beroende av tillgången på äldre sälg.
I anslutning till området Råvvåives-granskog ligger Kallakjaure där ett par
storlom höll till, troligen inom ett revir. Storlom är en art som finns upptagen
på Fågeldirektivets lista (Naturvårdsverket 2012) över arter som kräver
särskilt avsatta skyddsområden.
Utifrån skogens struktur, lövträdsinslag, ålder och förekomst av rödlistade
arter klassas området Råvvåives granskog i följande värdeklass;
31/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Värdeklass 2. Området hyser eller kan med stor sannolikhet antas hysa
hotade arter (rödlistade arter). Området har förutsättningar för att dessa arter
långsiktigt skall finnas kvar.
Figur 36. Område med högre naturvärde vid Råvvåives nord och nordvästsluttning.
4.7 Övrigt
Inga områden som uppfyller kriterierna för Värdeklass 1 hittades.
Övriga delar inom det område som ingår i undersökningen har inga särskilda
naturvärden (Värdeklass 4). Där finns heller inga uppgifter om skyddad natur
(Länsstyrelsen Norrbotten 2012), Natura-2000 områden (Naturvårdsverket
2012) eller aktuella uppgifter om hotade eller rödlistade arter i området
(Artportalen 2012).
32/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Referenser
ArtDatabanken. 2012. Artfakta. http://www.artfakta.se/
Artportalen. 2012. www.artportalen.se
Hallingbäck, T. & Holmåsen, I. 1982. Mossor – en fälthandbok.
Interpublishing AB, Stockholm.
IUCN, the International Union for Conservation of Nature. www.iucn.org
Karström, M., 1992. Steget före – en presentation. Svensk Botanisk Tidskrift
86:103-114.
Länsstyrelsen Norrbotten. 2012.
http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/Pages/default.aspx
Moberg, R., Holmåsen, I. 1982. Lavar. Interpublishing AB, Stockholm.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya Nordiska Floran. Wahlström &
Widstrand förlag, Stockholm.
Naturvårdsverket 1993. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i
Norrbotten – En Metodstudie för användning av växtarter som indikatorer.
Rapport 4276.
Naturvårdsverket. 2012. Natura 2000. www.naturvardsverket.se
Nitare, J. 2000. Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen.
Påhlsson, L. 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. nordisk
Ministerråd, Köpenhamn.
Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar, en fälthandbok. Interpublishing,
Stockholm.
Skogsstyrelsen. 2012. Skogens pärlor. www.skogsstyrelsen.se
Svensson, L., Grant, P. J., Mullarney, K. & Zetterström, D. 1999.
Fågelguiden, Europas och Medelhavsområdets fåglar i färg. Albert Bonniers
förlag, Stockholm.
Sveriges Geologiska Undersökning. 2008. Kartläggning av Sveriges malmoch mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas.
Sveriges Geologiska Undersökning. 2011. Metaller och mineral. Ett
nyhetsbrev från Sveriges Geologiska Undersökning, april 2011.
33/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
VISS, Vatteninformationssystem Sverige. 2012. http://www.viss.lst.se/
34/40
BILAGA 1
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Bilaga 1. Fågelobservationer 2011
Vid inventeringen av undersökningsområdet noterades alla förekommande
fåglar (Tabell 1).
Tabell 1. Noterade fågelarter i undersökningsområdet Kallak 2 -4 augusti 2011. För
arter som antingen är rödlistade (ArtDatabanken 2012) eller kräver att särskilda
skyddsområden tillsätts enligt Europeiska gemenskapernas råd via Fågeldirektivet
(Naturvårdsverket 2012) anges lokal, samt om arten är noterad av ArtDatabanken eller
Fågeldirektivet. Arter i alfabetisk ordning.
Art
Lokal
Hotkategori
Bergfink
Fringilla montifringilla
Domherre
Pyrrhula pyrrhula
Dubbeltrast
Turdus viscivorius
Fjällvråk
Buteo lagopus
Grå flugsnappare
Muscicapa striata
Gulärla
Motacilla flava
Hökuggla
Surnia ulula
Knipa
Bucephala clangula
Korp
Corvus corax
Korsnäbb
Loxia sp.
Kungsfågel
Regulus regulus
Lavskrika
Perisoreus infaustus
Råvvåives
östsluttning
NT (Nära hotad)
Kuossakåbbå
Fågeldirektivet
Kuossakåbbå,
Råvvåives
östsluttning
NT (Nära hotad)
Lövsångare
Phylloscopus trochilus
Ringduva
Columba palumbus
Rödhake
Erithacus rubecula
Rödstjärt
Phoenicurus phoenicurus
35/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Sidensvans
Bombycilla garrulus
Storlom
Gavia arctica
Större hackspett
Dendrocopos major
Talgoxe
Parus major
Talltita
Parus montanus
Taltrast
Turdus philomelos
Tjäder
Tetrao urogallus
Tornseglare
Apus apus
Tretåig hackspett (spår)
Picoides tridactyla
Videsparv
Emberiza rustica
36/40
BILAGA 1
Kallakjaure
Fågeldirektivet
Öster-Fastoviken
NT (Nära hotad)
Nära Kallakjaure på NT (Nära hotad)
Råvvåives
NVsluttning
Öster-Fastoviken
NT (Nära hotad)
BILAGA 2
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Bilaga 2. Signalarter och rödlistade arter av lavar och
svampar, samt deras position i fält
Tabell 1. Signalarter enligt Nitare (2000) och Rödlistade arter enligt
Artdatabanken (2011) och deras position i fält i Kallakområdet, samt
hotkategori för rödlistade arter. Position anges efter RT90, 2.5gonV. Sorterat
efter svenska namn i alfabetisk ordning.
Art
Position
Hotkategori eller
signalart
Bårdlav
Nephroma parile
Bårdlav
Nephroma parile
Bårdlav
Nephroma parile
Bårdlav
Nephroma parile
Bårdlav
Nephroma parile
Bårdlav
Nephroma parile
Doftticka
Haploporus odorus
Granticka
Phellinus chrysoloma
Granticka
Phellinus chrysoloma
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Knottrig blåslav
Hypogymnia bitteri
Orange taggsvamp
Hydnellum aurantiacum
7410997, 1646645
Signalart
7413317, 1646803
Signalart
7412997, 1646676
Signalart
7412958, 1646669
Signalart
7412411, 1647896
Signalart
7411731, 1649760
Signalart
7413362, 1646810
Sårbar (VU)
7413647, 1646808
Nära hotad (NT)
7413041, 1646693
Nära hotad (NT)
7415179, 1645373
Nära hotad (NT)
7415065, 1645240
Nära hotad (NT)
7412946, 1645563
Nära hotad (NT)
7413523, 1648812
Nära hotad (NT)
7415892, 1647998
Nära hotad (NT)
7412318, 1650738
Nära hotad (NT)
7412699, 1650290
Nära hotad (NT)
7413879, 1649218
Nära hotad (NT)
37/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Skinnlav
Leptogium saturninum
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Skrovellav
Lobaria scrobiculata
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
38/40
BILAGA 2
7415033, 1645303
Signalart
7412932, 1645494
Nära hotad (NT)
7412584, 1646063
Nära hotad (NT)
7413001, 1646125
Nära hotad (NT)
7410997, 1646635
Nära hotad (NT)
7413933, 1647504
Nära hotad (NT)
7413765, 1646928
Nära hotad (NT)
7413686, 1646846
Nära hotad (NT)
7413612, 1646803
Nära hotad (NT)
7413307, 1646798
Nära hotad (NT)
7415033, 1645303
Signalart
7414773, 1645469
Signalart
7414737, 1645482
Signalart
7413523, 1646017
Signalart
7410963, 1646606
Signalart
7410997, 1646645
Signalart
7410989, 1646655
Signalart
7411163, 1646378
Signalart
7413443, 1648169
Signalart
7413509, 1648097
Signalart
7413565, 1648055
Signalart
7413660, 1647934
Signalart
7413765, 1646928
Signalart
7413686, 1646846
Signalart
BILAGA 2
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
Stuplav
Nephroma bellum
7413612, 1646803
Signalart
7413317, 1646803
Signalart
7412997, 1646676
Signalart
7411731, 1649760
Signalart
39/40
NATURVÄRDESINVENTERING KALLAK 2011
40/40
BILAGA 2