Transcript Fullständig MKB

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Vägutredning
Väg 1137, Löddeköpinge - Kävlinge
Kävlinge kommun, Skåne län
Granskningshandling 2012-12-20
Objekt: 8211979
OBS! ÄNDRINGAR/KOMPLETTERANDE
UTREDNING AV ALTERNATIV 2B ÄR
MARKERAT MED ORANGE LINJE
Titel: Miljökonsekvensbeskrivning: Vägutredning väg 1137, Löddeköpinge - Kävlinge, Granskaningshandling
Utgivningsdatum: 2012-12-20
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Malin Knutsson
Uppdragsansvarig: Malin Knutsson
Tryck:
Distributör: Trafikverket, Nordenskiöldsgatan 4, 211 19 Malmö, telefon: 0771-921 921.
Foto framsida: Andreas Malmqvist, Naturcentrum AB
Innehåll
Bakgrund...........................................................................................................................6
Tidigare beslut och utredningar...................................................................................14
Beskrivning av alternativ...............................................................................................16
Landskapsbild..................................................................................................................22
Naturmiljö.........................................................................................................................26
Kulturmiljö.......................................................................................................................34
Rekreation och friluftsliv...............................................................................................44
Markanvändning och naturresurser...........................................................................46
Hälsa och säkerhet..........................................................................................................50
Geoteknik..........................................................................................................................60
Påverkan i byggskedet.....................................................................................................62
Allmänna hänsynsregler.................................................................................................63
Avstämning mot berörda mål........................................................................................64
Projektets miljömål.........................................................................................................64
Samlad bedömning..........................................................................................................68
Dispenser och tillstånd...................................................................................................70
Samråd...............................................................................................................................70
Fortsatt arbete..................................................................................................................70
Referenser.........................................................................................................................71
3
Förord
Under hösten 2011 togs en vägutredning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
fram för väg 1137 i Kävlinge kommun. Ett alternativ från den tidigare genomförda förstudien, alternativ 2b, utreddes inte i vägutredningen med MKB. Anledningen till detta var att marken var
reserverad för andra ändamål i kommunens översiktsplan. Under utställningstiden framkom att
kommunen anser alternativ 2b vara lika relevant som övriga alternativ från förstudien. Med anledningen av detta har vägutredningen med MKB kompletterats med alternativ 2b under hösten
2012. Trafikverket Investering Syd är beställare och Atkins Sverige AB är konsult.
Trafikverkets organisation för uppdraget:
Projektledare: Malin Knutsson (2012), Per Pettersson (2011)
Atkins organisation för uppdraget:
Uppdragsledare: Sinna Broberg
Ansvarig vägprojektering: Björn Eresund
Ansvarig MKB: Sinna Broberg/Linda Wisenborn
Ansvarig trafikteknik: Simon Randahl
Ansvarig natur-/biotopinventering: Andreas Malmqvist (Naturcentrum AB)
Ansvarig kulturmiljö: Hans Åström (Trafikverket)
Ansvarig geoteknik: Andreas Dahlberg (Ramböll)
Ansvarig EVA-kalkyl: Per Eriksson (Ramböll)
Kartor och illustrationer, handläggare; Elin Miörner
4
108
Väg
Eslöv
E6
Väg
104
Väg 104
Väg 108
7
13
g1
Vä
Kävlinge
Löddeköpinge
2
E2
E6
Höör
Kävlinge
Bjärred
Lund
Lund
Sjöbo
Malmö
Simrishamn
Ystad
Figur 1. Översiktskarta
5
1.
Bakgrund
1.1.
Allmänt
Väg 1137 sträcker sig mellan Löddeköpinge och Kävlinge
i Kävlinge kommun. Vägen passerar genom bebyggelse i
Löddeköpinge, Hög samt Kävlinge och löper utmed randbebyggelse mellan orterna. Dess nuvarande funktion är
främst att förbinda Löddeköpinge och Kävlinge men den
fungerar också som en länk från väg 104 till väg E6.
Flera utredningar avseende kopplingen mellan Löddeköpinge och Kävlinge har genomförts av både Kävlinge kommun och dåvarande Vägverket sedan mitten av 1990-talet.
under namnet ”Lödde kors”, har byggts om till en cirkulationsplats vilket ökat framkomligheten i korsningen. Även
Sedan förstudien genomfördes 2007 har en del åtgärder
genomförts längs väg 1137 för att öka trafiksäkerheten och
tillgängligheten.
• Gång- och cykelbanan mellan Kävlinge och Löddeköpinge har kompletterats genom Hög vilket innebär att gångoch cykelstråket nu är komplett mellan orterna.
• Hastighetsdämpande åtgärder har genomförts vid infar-
En ny vägsträckning ses som ett mycket angeläget projekt
terna till Hög. Åtgärderna består av farthinder i form av
i Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010. Vägen har också
gupp. Vid västra entrén till Hög har farthindret anlagts i
prövats i den regionala vägplaneringen och ingår i Region
omedelbar närhet till busshållplatsen för att även stärka
Skånes RTI-plan (Regional transportinfrastrukturplan för
trafiksäkerheten kring hållplatsen.
Skåne 2010-2021). Inom ramen för RTI-planen har dock
ingen ställning tagits till vilket alternativ som är mest för-
• Bullerreducerande beläggning / gummibeläggning lades
delaktigt.
på väg 1137 genom Hög och längs sträckan Hög-Löddeköp-
En förstudie genomfördes under 2007 där förslag till åt-
i utförandet medförde dock att beläggningen fick förseg-
gärder utreddes. Förstudien resulterade i tre huvudinrikt-
las genom Hög. Idag finns således ingen bullerdämpande
ningar: åtgärder på befintlig väg 1137, en ny sträckning
beläggning på sträckan genom Hög men fortfarande på
från cirkulationsplatsen vid väg 104/108 norr om Kävlinge
sträckan Hög-Löddeköpinge.
tätort till norra delarna av Löddeköpinge (Lagervägen) alternativt att genomföra en delvis utbyggnad av nuvarande
väg 1137, mellan Kävlinge och Hög, med ny sträckning norr
6
om Hög med anslutning till Lagervägen eller Mellanvångsvägen i Löddeköpinge.
inge under 2007 för att sänka trafikbullernivåerna. Brister
• Anslutningen för väg 1137 inne i Löddeköpinge är en belastad korsningspunkt. Korsningen, vilken i folkmun går
trafiksäkerhet och luftkvalitet har enligt kommunens uppskattning förbättrats i och kring Lödde kors som en följd
av åtgärderna.
77
11
108
104
57
11
104
/10
KÄVLINGE
6
17
1
8
Östra Hög
Annehem
1144
Almliden
37
1175
Ellbo
11
Plantskolan
Lagerv.
Center
Syd
Norrevång
FURULUND
LÖDDEKÖPINGE
ångsv.
HÖG
Mellanv
nav.
skro
Land
1136
Köpingev.
1136
äcksv.
Barseb
7
113
11
E6
36
Figur 2. Orienteringskarta
0
250
500
1 000
Meter
m
7
1.2.
Befintliga förhållanden
Väg 1137 är idag 6 meter bred genom Löddeköpinge, 7 me-
Andelen jordbrukstransporter är störst tidigt på hösten då
ter bred mellan Kävlinge och Löddeköpinge samt 9,5 me-
exempelvis transport av sockerbetor är ett vanligt inslag
ter bred inne i Kävlinge.
längs väg 1137. Smal väg samt sträckor med sämre siktför-
ter vilket innebär att vägen har möjlighet att fungera som
Skyltad hastighet
regional transportlänk. En genomförd trafikanalys visar
Hastigheten är begränsad till 70 km/h väster om Hög, 90
fik att passera långsamtgående fordon och jordbruksfor-
att andelen regional trafik längs väg 1137 är mycket liten
km/h öster om Hög och 50 km/h genom Hög samt inom
idag och dess funktion som regional transportlänk är tyd-
tätorterna Löddeköpinge och Kävlinge. Hastighetsmät-
ligt underordnad dess lokala betydelse. Funktionen för väg
ningar från oktober 2004 visade att medelhastigheten ge-
Buller
1137 är därmed att utgöra en förbindelse lokalt inom Käv-
nom Hög var något högre än skyltad hastighet, ca 54 km/h.
Bebyggelsens närhet till vägen genom Hög bidrar till höga
linge kommun mellan Kävlinge tätort och Löddeköpinge
Sedan dess har hastighetsdämpande åtgärder i form av
bullervärden. Ett flertal fastigheter i direkt anslutning
Funktion
Väg 1137 förbinder väg 104 och väg 108 med väg E6 i väs-
samt köpcentret Center Syd i norra Löddeköpinge.
Tidigare utredningar visar att det saknas en effektiv koppling mellan Kävlinge och väg E6 vilket påverkar transportkvaliteten för gods- och personbilstrafik genom bristande
framkomlighet och tillgänglighet till och från väg E6. Biltrafiken från Kävlinge mot väg E6 är hänvisade till väg 1137
genom Hög eller väg 104 genom Dösjebro och Saxtorp. Det
är emellertid endast trafik norrut från Kävlinge tätort som
i viss mån använder väg 1137. Söderut från Kävlinge tätort
används väg 108 och i förlängningen väg 103 för att nå väg
E6.
Trafikteknisk standard
Befintlig väg 1137 genom Kävlinge, Hög, och Löddeköpinge är delvis smal och har längs vissa partier mindre god
geometrisk utformning i förhållande till skyltad hastighet.
8
hållanden medför emellanåt svårigheter för personbilstradon. Trafiken, totalt sett, kan även innebära svårigheter
för oskyddade trafikanter att korsa vägen i Hög.
gupp anlagts vid samhällets entréer vilket minskat med-
till väg 1137 utsätts för bullerstörningar. Vid förstudiens
elhastigheten till ca 48 km/h enligt mätning under 2008.
genomförande uppskattades antalet bostäder där buller-
Trafik
Trafikflödet uppmättes år 2008 till cirka 5800 fordon per
dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) väster om Hög och cirka
5600 fordon per dygn (ÅDT) öster om orten (varav cirka 6
% utgörs av tyngre transporter). Vägen är som mest belastad under eftermiddagens högtrafik då timtrafiken uppgår
till cirka 10 % av vardagsmedeldygnstrafiken.
Trafiksäkerhet
Under den senaste femårsperioden (2006-2011) har en allvarlig omkörningsolycka och en allvarlig upphinnandeolycka inträffat längs sträckan. Även fem lindriga kollisionsolyckor och två lindriga singelolyckor med personbilar har
inträffat under denna period.
nivåerna överskrider 55 dBA (det vill säga riktvärdet vid
nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur) till ca 30 st.
Dösjebro
Väg 1176:[2008] 2280 ( 4%)
Väg 108:[2009] 4420 (8%)
Västra Karaby
Kävlinge
Väg 104/108:
[2009] 7260 (9 %)
Väg 1157:[2004] 1170 ( 3%)
Kävlinge
Väg 104:[2009] 4180 (9 %)
Hofterup
g
Vä
E6:
[2010] 41160 (14 %)
7
113
Väg 1137:[2008] 5570 (6%)
Väg 1144:[2004] 5290 (4%)
Väg 108:
[2009] 8090 (6%)
Väg 1175:[1999] 90 (6%)
Köpingev.:
[2010] 6204 (2 %)
Löddeköpinge
Löddeköpinge
Landskronav.:
[2009] 2897 (2 %)
Hög
Landskronav.:
[2010] 6959 (4 %)
Barsebäcksv.:[2010] 4060 (9 %)
Figur 3. Årsmedeldygnstrafik
Furulund
Väg 1136.:
[2003] 6800 (4 %)
Hög
Väg 1136
ÅDT: 6800
Årsmedeldygnstrafik (ÅDT)
Förklaring
[0] År då mätningen genomförts
0
ÅDT
(0%) Andel tung trafik (ca)
9
1.3.
Projektets syfte
Vägutredningen syftar till att redovisa alternativskiljande
1.5. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och mål
effekter och konsekvenser som underlag vid val av korri-
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) syftar till att belysa
doralternativ och trafikteknisk standard för förbindelsen
den planerade vägens konsekvenser för miljö och männis-
mellan Löddeköpinge och Kävlinge.
kors hälsa. Miljöarbetet sker som en integrerad del i plane-
1.4.
rings- och projekteringsprocessen.
Projektets miljömål
• Minimera vägens visuella intrång genom att i möjligaste
mån undvika höga bankar och därmed hålla nere vägen i
landskapet.
Då det är vägkorridorer som beskrivs och man i detta skede inte vet var inom korridoren vägen kommer att byggas
kan detaljeringsgraden inte bli så hög. Miljökonsekvensbeskrivningen ska, efter Länsstyrelsens godkännande, ligga
• Eftersträva en vägdragning som är anpassad efter landskapets gränser, såväl visuella som kulturhistoriska.
• Minimera vägens barriäreffekter
till grund för val av korridor. I nästa skede, arbetsplaneskedet, görs en mer detaljerad projektering av vägen och då
kan även en mer detaljerad beskrivning av vägens påverkan utmed den valda korridoren göras.
• Inte påverka synliga fornlämningar med skyddsområden.
• Minimera det fysiska intrånget i jordbruksmark och inte
försvåra brukandet av marken.
1.6.
Metod
Varje kapitel inleds med en beskrivning av respektive in-
• Sträva efter att minska antalet bullerstörda.
tresseområdes förutsättningar. Vidare bedöms dess värde
i respektive vägkorridor eller i området som helhet i en
glidande skala; litet - medel - stort värde, vilket åskådliggörs grafiskt. Exempel: landskapsbilden har ett stort värde
i området för alternativ 3.
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
10
medel
stort
medel
stort
Begrepp
I MKB sammanhang används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärd. Förklaringarna
till dessa begrepp beskrivs nedan och är viktiga
att ha med sig när man som läsare läser avsnittet
om miljökonsekvenser.
Påverkan
Påverkan är det fysiska intrång som orsakas, t
ex att vägsträckningen passerar genom ett stort
skogsområde som används för det rörliga friluftslivet och innebär att området delas upp i mindre
områden.
Effekt
Effekten är den förändring av miljökvaliteter som
uppstår där vägen dras fram, t ex barriärverkan,
buller mm.
Konsekvens
Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, t ex att
upplevelsevärdena försämras och omvägarna blir
långa för att ta sig till rekreationsområdet.
Åtgärd
I MKB-arbetet ingår även att ge förslag på åtgärder för att för att begränsa de eventuellt negativa
konsekvenser som kan uppstå på grund av utbyggnaden, t ex att anlägga en planskild korsning.
Vägplaneringsprocessen
Därefter beskrivs de effekter respektive korridor får på
värdena. Effekterna på landskapsbilden bedöms bli stora
i alternativ 3.
stor medel liten ingen liten medel stort
FÖRSTUDIE
VÄGUTREDNING
Till slut görs en sammanvägning av värden och effekter
medel
stort
litet
för respektive alternativ samt korridor. Konsekvenserna
bedöms enligt en skala från (---) till (+++). Varje kapitel avslutas med en sammanfattning.
Bedömningen syftar till att visa på alternativskillnader. I
ARBETSPLAN
en del fall har konsekvenserna inte bedömts vara alternativskiljande, detta gäller exempelvis vattenfrågor, deponier,
material- och energihushållning samt påverkan på luft.
Slutligen görs en samlad bedömning för de intresseområden som anses vara alternativskiljande.
BYGGHANDLING
Figur 4. Vägplaneringsprocessen
Från och med årskiftet 2012/2013 kommer planprocessen ändras till att bli en sammanhållen
process. Nuvarande tre skeden, förstudie, utredning och plan, ersätts av en sammanhängande planläggningsprocess vilken resulterar i en
vägplan. Men eftersom denna MKB lämnas till
Länsstyrelsen före årsskiftet 2013 används den
”gamla planprocessen”.
Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen
för vägobjekt regleras i väglagen 14-20 §. Processen är indelad i fyra steg: förstudie, vägutredning,
arbetsplan samt bygghandling.
Med förstudien tas det första steget i vägplaneringsprocessen. Syftet är att identifiera och utreda problem och möjligheter till lösningar. Den
innehåller också en översiktlig besktrivning av
lösningens förmodade miljöpåverkan. Förstudien,
som ska godkännas av Länsstyrelsen, ligger sedan till grund för det fortsatta planeringsarbetet
och utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om
huruvida objektet kan antas medföra betydande
miljöpåverkan eller ej. Om så är fallet upprättas
en miljökonsekvensbeskrvning i senare skede.
Förstudien anger om en vägutredning behövs
innan en arbetsplan kan upprättas. En vägutredning utgör underlag för Trafikverkets val av vägkorridor och trafikteknisk standard. En arbetsplan redovisar i detalj objektets utformning och
markanspråk. En bygghandling kompletterar arbetsplanen och utgör underlag för upphandling
av planerade vägbyggnadsåtgärder.
Under hela processen hålls samråd med närboende, myndigheter och andra berörda.
11
1.7.
Avgränsningar
Geografisk avgränsning
tigheterna på statliga vägar (utanför tätbebyggt område),
Den huvudsakliga geografiska avgränsningen för projektet
vilken bygger på en successiv omställning till vägars säker-
är det område vilket bedöms kunna påverkas av direkta fy-
hetsstandard. Anpassningen ska samordnas med investe-
siska åtgärder samt påverkan på närmiljön som t.ex. buller.
ringsplaneringen och den långsiktiga inriktningen är ett
Influens-/påverkansområdet är dock större än den geografiska avgränsningen. Vägen bedöms ge konsekvenser
för exempelvis trafiken i ett större område då nya trafikmönster kan uppstå eller för landskapet vilket som helhet
kan påverkas. Vägutredningen kommer att ta hänsyn till
såväl den huvudsakliga geografiska avgränsningen som influens-/påverkansområdet.
Fördjupningar
Länsstyrelsen lyfte vid tidigt samråd fram vikten av att ta
ett brett grepp kring kultur- och naturmiljö. Detta för att
kunna upptäcka eventuella alternativskiljande förhållanden. Med anledning av detta har kulturmiljökapitlet fördjupats i förhållande till övriga delar. Kapitlet fokuserar på
de tidsnedslag som är relevanta för området; förhistorien
med sten- och bronsålderns bosättningar och gravar, medeltiden som ger landskapet en struktur och 1800-talets
agrara revolution som lägger grunden till vårt nuvarande
jordbrukslandskap.
Frågorna krig naturmiljö och småbiotoper har också utretts särskilt noga, då en natur- och biotopinventering genomförts.
12
Nya hastigheter
Trafikverket har en ny inriktning för anpassning av has-
system med 30, 40, 60, 80, 100 och 120 km/tim. Trafikverket arbetar för att successivt avveckla ojämna hastigheter.
Trafikteknisk standard
Trafikteknisk standard för de olika korridoralternativen
studeras individuellt och kan därmed variera mellan korridoralternativen. Detta då respektive korridoralternativ
kan rikta sig till olika målgrupper och därmed tjäna olika
syften. Alternativgenereringen ska identifiera det mest
konkurrenskraftiga alternativet inom respektive korridor
där trafikteknisk standard är en av många avgörande faktorer.
Tidsmässig avgränsning
Prognosår för utredningen är 20 år framåt i tiden, det vill
säga år 2032.
Kävlinge
2C
3B
3A
3C
g
Vä
7
113
2A
2B
1
Hög
F
Löddeköpinge
Alternativ 1-3
(Samtliga korridorer)
0 125250
Figur 5. Alternativ 1-3 enligt förstudien
500
750
1 000
meter
m
13
2. Tidigare beslut och utredningar
2.1.
Förstudie
från genomgående trafik skulle med de båda nybyggnads-
Ur kulturmiljöhänseende menade Länsstyrelsen att för-
Förstudien syftade till att studera förutsättningarna för
alternativen få en bättre boendemiljö. Framkomligheten
slaget med vägen i sin befintliga sträckning är att föredra.
åtgärder på väg 1137 samt för en ny vägsträckning med
och tillgängligheten för motorfordonstrafiken skulle också
Påverkan på landskapsbilden bör tydliggöras i det framtida
en effektivare koppling mellan E6 och väg 104/väg 108 i
förbättras med de båda nybyggnadsalternativen. Förstudi-
arbetet. Även fornlämningar berörs, varför samråd med
Kävlinge. Målsättningen i förstudien var att i det lokala
en pekade även på vinster för den regionala trafiken.
Länsstyrelsens kulturmiljösektion skall ske.
förhållanden utmed väg 1137 genom minskad medelhastig-
2.2.
Länsstyrelsen konstaterar också att alternativen för ny
het för biltrafik, minskad genomfartstrafik och förbättrade
Avseende hälsa och säkerhet lyfte Länsstyrelsen fram att
förhållanden för oskyddade trafikanter, samt att i det regi-
det ur ett folkhälso- och trafiksäkerhetsperspektiv finns
onala perspektivet effektivisera och förbättra vägsystemet
starka argument för alternativen 2 eller 3.
perspektivet främja trafiksäkerheten och förbättra miljö-
i västra och mellersta Skåne genom ökad tillgänglighet och
framkomlighet för biltrafik mellan Kävlinge och väg E6.
Förstudien utmynnade i tre utbyggnadsalternativ;
väg och delvis ny väg innebär stora konsekvenser för jordbruket. Det är därför av mycket stor betydelse att andra
skadeverkningar än det direkta markintrånget ges en hög
prioritet och att dessa löses på ett för jordbruket fullt ac-
Vidare menade Länsstyrelsen att en ny vägsträckning
ceptabelt sätt. Samtliga alternativ i förstudien innebär att
innebär nya ingrepp i naturen där bl. a miljöpåverkan
jordbruksmark tas i anspråk.
måste belysas på ett allsidigt sätt. Detta bör uppmärksammas i kommande vägutredning med tillhörande miljökon-
Grundvattensituationen bör vidareutvecklas väl i kommande arbete. Eventuella områden för markavvattning bör
• Alternativ 1, åtgärder på befintlig väg 1137
sekvensbeskrivning, särskilt avseende olycksriskerna och
• Alternativ 2, delvis ny väg 1137 (korridor a, b och/eller c)
konsekvenserna av en olycka.
• Alternativ 3, helt ny vägsträckning (korridor a, b eller c)
Länsstyrelsen påpekade även vikten av fördjupade studier
2.3.
kring buller, utvecklingen för tung trafik och farligt gods
Länsstyrelsen beslutade 2008-02-26 att utbyggnad av väg
Förstudien kom fram till att det fanns motiv för en ny väg
också presenteras samt omhändertagande av vattnet.
Beslut
mellan Löddeköpinge och Kävlinge med beaktande av de
samt olycksrisker i det fortsatta arbetet. Utformningen av
1137 (Löddeköpinge-Kävlinge) kan antas medföra en bety-
transportpolitiska delmålen. Trafiksäkerheten på berört
gång- och cykelvägnätet lyftes också fram som en viktig
dande miljöpåverkan.
vägnät, särskilt i tätorterna Löddeköpinge och Kävlinge
fråga.
skulle avsevärt förbättras. Bostäder framförallt i Löddeköpinge, Hög och Kävlinge som idag utsätts för trafikbuller
14
Länsstyrelsens yttrande
2.4.
Övriga utredningar
Ett flertal utredningar som berör en ny vägdragning mellan Löddeköpinge och Kävlinge har gjorts av både Kävlinge kommun och dåvarande Vägverket:
Busstrafik i Kävlinge kommun, Remissversion 200706-14. Upprättad på uppdrag av Kävlinge kommun.
Trafikutredning Kävlinge – Löddeköpinge – Häljarp,
Vägverket 2002-01-15.
Trafikutredningen syftade till att kvantifiera och analysera
trafikdata med två alternativa vägdragningar som utgångspunkt.
Väg 1137 och Center Sydområdet, Alternativa korri-
Kävlinge kommun genomförde en översyn av kollektivtra-
dorer för ny väg 1137 samt förslag till förändringar av
fiken i kommunen. I översynen ingick en genomgång av
trafikplats Löddeköpinge. 2001-05-10.
dagens regionallinje samt ett nytt trafikeringsförslag.
I en utredning upprättad på uppdrag av Kävlinge kommun,
Förstudie, Gång och cykelväg genom Hög, Objekt 5176,
studerades två alternativa korridorer (norr och söder).
Beslutshandling 2004-11-22. Vägverket Region Skåne
Båda alternativen ansluter till Lagervägen i väster och
Denna förstudie visar några olika förslag som helt eller
delvis tillmötesgår önskemålen om ökad säkerhet för de
oskyddade trafikanterna samt bättre cykelmöjligheter genom Hög.
Ny väg mellan Kävlinge och Löddeköpinge/E6, Trafikutredning, september 2002. Upprättad på uppdrag av
Kävlinge kommun.
Trafikutredningen syftade till att utreda möjligheten att
avlasta trafiken på väg 1137 och Landskronavägen (väg
1136) i Löddeköpinge samt skapa en vägförbindelse mellan Kävlinge och Löddeköpinge som bedöms vara bättre
korsningen mellan vägarna 108, 104 samt till Storgatan i
öster.
Ny väg mellan Kävlinge och Löddeköpinge, Översiktlig beskrivning av befintlig väg och effekter av en ny
väg, PM 1996:33. Upprättad på uppdrag av Kävlinge
kommun.
Totalt finns tre förslag på sträckning av den nya vägen,
södra, mitten och norra. Mittersta eller norra bedöms som
mest lämpliga på grund av den direkta anslutningen till
Center Syd samt möjligheterna till en fortsatt koppling till
E6.
anpassad för det regionala transportbehovet.
15
3.
Beskrivning av alternativ
3.1.
Nollalternativet
Enligt krav i miljöbalken ska de olika utredningsalternativen jämföras inte bara sinsemellan utan även med ett
nollalternativ. Nollalternativet innebär en framskrivning
av befintliga förhållanden utan åtgärder utöver drift och
underhåll. Nollalternativet innebär således att inga fysiska
Kävlinge-Hög. En breddning av vägen till 8 meter ger en
Hastigheter
bredare vägren med möjlighet till trafiksäkrare omkör-
Hastighetsbegränsningen längs sträckan Kävlinge-Hög
ning av långsamtgående fordon samt jordbruksfordon. En
sänks från 90 km/h till 80 km/h. Inom Hög och Kävlinge
breddning bedöms inte krävas längs sträckan Hög-Lödde-
tätort begränsas hastigheten enligt idag till 50 km/h. Även
köpinge då hastigheten där idag är begränsad till 70 km/h.
sträckan Hög-Löddeköpinge och inom Löddeköpinge tät-
Längs de partier där gång- och cykelstråket löper i vägens
ort regleras som idag till 70 km/h respektive 50 km/h.
åtgärder vidtas längs väg 1137 men dock en sänkning av
omedelbara närhet bör stråket kompletteras med räcken.
hastigheten för sträckan Hög-Kävlinge till 80 km/h (en
I Kävlinge tätort utförs inga åtgärder inom tätbebyggt
anpassning till nya hastigheter). Sänkt hastighet från 90
km/h till 80 km/h är här rimligt att anta då inget motiv
finns idag till att behålla 90 km/h. Övriga hastigheter antas
i nollalternativet vara desamma som idag då väghållarens
översyn av hastighetsbegränsningarna i området inte är
klar. En jämförelse med nollalternativet görs i samlad bedömning i slutet av rapporten.
område för alternativ 1. Här är både trafiksäkerheten och
framkomligheten idag acceptabel med separerad gångoch cykelbana, gång- och cykelpassager samt tillräckligt
bred vägbana för fordonstrafiken. En tätortsport finns redan.
Vid östra och västra infarten till Hög kompletteras eventuellt befintliga farthinder med tätortsportar för att ytterli-
3.2.
Alternativ 1
håller skyltad hastighet samt för att markera att här börjar
Föreslagna åtgärder
ett tätortsområde. Trafiksäkra gång- och cykelpassager i
Alternativ 1 innebär mindre ombyggnadsåtgärder av be-
form av upphöjda korsningspunkter byggs vid korsningen
fintlig väg 1137, vilka syftar till att öka trafiksäkerheten och
med väg 1175 och Högs skolväg då gång- och cykelvägen
framkomligheten för såväl fordonstrafik som för oskyd-
genom Hög korsar dessa vägar. Åtgärderna stärker trafik-
dade trafikanter.
säkerheten för oskyddade trafikanter i allmänhet och för
För att öka trafiksäkerhet och framkomlighet för motorfordonstrafik utförs breddning längs väg 1137 på sträckan
16
gare säkerställa hastighetsefterlevnad för de som idag inte
barn och ungdomar på väg till skolan i synnerhet.
Kollektivtrafik
Busshållplatsen på sträckan Kävlinge - Hög kan flyttas till
en yta där hållplatsen kan utformas som ficka vilket ökar
framkomligheten för biltrafiken längs sträckan. Busshållplatserna inom Kävlinge tätort, Hög och Löddeköpinge
tätort kvarstår som idag. Samråd kring framtida hållplatser har inte genomförts med Skånetrafiken som är huvudman för kollektivtrafiken.
Furulund
Kävlinge
Breddning
Tätortsport
Trafiksäker gångoch cykelpassage
0
250
500
g
Vä
1 000
Meter
7
113
m
Hög
Löddeköpinge
(Samtl
Alternativ 1
0 100200
Figur 6. Alternativ 1
400
600
800 1 000
Meter
Fö
m
17
3.3. Alternativ 2 (korridor 2a, 2b, 2b med
avstängning och 2c)
Alternativ 2a ansluter till väg 1144 (Lagervägen) söder om
ningen i en plankorsning. Till väg 1175 ansluts omkringlig-
plantskolan i Löddeköpinge. Anslutningen utformas så att
gande markvägar för säkerställd tillgänglighet i området.
väg 1137 blir genomgående västerut mot väg E6 och Cen-
Enstaka markvägar kan tillåtas utfart direkt till den nya
Föreslagna åtgärder
ter Syd. Väg 1144 ansluter från norr i en korsningspunkt
förbindelsen men i största möjliga mån samlas markvägar
Alternativ 2 innebär att delar av väg 1137 ersätts med en ny
tillsammans med en förlängning av Landskronavägen från
i en gemensam anslutning. Tillgänglighet till Hög säker-
8 m bred landsväg (80 km/h) genom jordbrukslandskapet
söder. Sannolikt anläggs en cirkulationsplats i denna kors-
ställs i alternativen genom anslutning via väg 1175 samt
norr om befintlig väg. Trafikteknisk standard motiveras av
ningspunkt.
antalet anslutningar längs vägen samt att vägen delvis går
i befintlig sträckning. En ny väg i denna sträckning medför
att genomfartstrafiken mellan väg E6/Center Syd och Kävlinge (samt väg 104 och väg 108) leds utanför tätorterna
Löddeköpinge, Hög och i ett alternativ även Kävlinge.
meter, enligt samma princip som alternativ 1 och att befintlig väg 1137 nyttjas hela vägen genom Kävlinge tätort
och vidare västerut mot Hög. Strax öster om Hög viker alternativ 2b av i ny sträckning norr om Hög. Alternativet
Alternativet omfattar tre korridoralternativ, a, b och c.
ansluter i väster till Löddeköpinge via Mellanvångsvägen
Korridor a och c skiljer sig åt genom att 2a innebär en
i höjd med Fridsbo. Anslutningen utformas så att den nya
utbyggnad av ny väg på en sträcka norr om Kävlinge tätort
infarten till Hög kompletteras befintliga farthinder eventuellt med tätortsportar för att ytterligare säkerställa hastighetsefterlevnad samt för att markera att här börjar ett
tätortsområde. Tätortsportarna bedöms inte behövas i alternativ 2b med avstängning.
Trafiksäkra gång- och cykelpassager i form av upphöjda
förbindelsen är primär och Mellanvången, bostadsområ-
korsningspunkter anläggs vid korsningen med väg 1175
medan 2c följer befintlig väg genom Kävlinge tätort, i öv-
det söder om Mellanvångsvägen, samt Fridsbo gård och
och Högs skolväg då gång- och cykelvägen genom Hög
rigt är dessa två korridorer lika. Korridor 2b följer sträck-
omkringliggande markvägar ansluter i en fyrvägskorsning.
ningen för 2c men innebär en utbyggnad i ny sträckning
norr om Hög (något närmare Hög än 2a och 2c). Korridor
2b kan realiseras i två olika utföranden, 2b samt 2b med
avstängning. Skillnaden dem emellan är att alternativ 2b
med avstängning innebär att anslutningen till till befintlig
väg 1137 stängs för ordinarie fordonstrafik strax öster om
Hög. Denna lösning minskar effektivt genomfartstrafiken
i Hög och flyttar över en större trafikandel till den nya
vägen norr om Hög.
Alternativ 2a innebär att ny 8 m bred landsväg byggs från
cirkulationsplatsen vid väg 104/108 nordväst om Kävlinge
tätort och ansluts till befintlig väg 1137 strax väster om
gården Almelund. Befintlig väg nyttjas därefter cirka 0,51 kilometer innan alternativ 2a fortsätter vidare västerut.
18
Alternativ 2b innebär att befintlig väg 1137 breddas till 8
befintlig väg 1137. Anslutning via befintlig väg 1137 gäller
inte i alternativ 2b med avstängning. Vid östra och västra
Alternativ 2b med avstängning utformas enligt alternativ
2b med skillnaden att ingen anslutning till befintlig väg
1137 finns för ordinarie fordonstrafik i punkten där ny
sträckning börjar, strax öster om Hög. Befintlig väg 1137
slutar därmed strax öster om Hög. För att nå den nya vägen
korsar dessa vägar. Åtgärderna stärker trafiksäkerheten
för oskyddade trafikanter i allmänhet och för barn och
ungdomar på väg till skolan i synnerhet.
Hastigheter
Hastigheten genom Hög föreslås i likhet med alternativ 1
kvarstå som 50 km/h och på befintlig väg mellan Hög och
från Hög används väg 1175, som breddas i detta alternativ.
Löddeköpinge att kvarstå som 70 km/h.
Alternativ 2c innebär att befintlig väg 1137 breddas till 8
Hastighetsbegränsningen längs den nya förbindelsen
meter, enligt samma princip som alternativ 1 och 2b. 2c
innebär att befintlig väg 1137 nyttjas hela vägen genom
Kävlinge tätort och ansluter till samma sträckning som
alternativ 2a cirka 1,5 kilometer väster om Kävlinge tätort.
Väg 1175 ansluter i samtliga alternativ till den nya sträck-
samtliga alternativ föreslås till 80 km/h med eventuell
lokal begränsning vid anslutningen till väg 1175 samt i anslutningspunkterna i väster. I alternativ 2b bör hastigheten längs den anslutande Mellanvångsvägen begränsas till
60 km/h med hänsyn till bostadsområdet Mellanvångens
närhet och anslutning.
Naturmiljö
Förklaring
7
113
g
Vä
75
11
väg
2B
2A
Furulund
Alternativ 2b med
avstängning
Kävlinge
Breddning (av väg 1137
Hög
g
C
2B/
samt 1175 fram till korsning
med ny väg)
Avstängning (där ny väg
möter befintlig väg 1137)
Väg
1175
(Samtliga korridorer)
m
Fridsbo
Kollektivtrafiken trafikerar även fortsättningsvis befintlig väg
0 125250
500
750
1 000
meter
Förklaring
7
113
2C
2A/
Alternativ 2
Kollektivtrafik
g
Vä
2B
Hög
m
m
Löddeköpinge
0 60120 240 360 480
Meters
1137 (som idag), för att upprätthålla tillgängligheten för resenärer till och från Hög. I alternativ 2b med avstängning kan kol-
Fö
Alternativ 2
lektivtrafiken komma att flyttas ut till den nya förbindelsen då
(Samtliga korridorer)
anslutning till befintlig väg 1137 saknas. Alternativt kan kollektivtrafiken tillåtas ansluta till den nya förbindelsen via befintlig
0 125250
Figur 7. Alternativ 2
500
750
1 000
meter
m
19
väg 1137.
3.4.
Alternativ 3 (korridor 3a, 3b och 3c)
Alternativ 3 utgörs av en ny gles 2+1 väg (100 km/h) genom
jordbrukslandskapet mellan Löddeköpinge och Kävlinge
norr om befintlig väg 1137. Alternativ 3 omfattar tre olika
korridorer, 3a, 3b och 3c. Trafikteknisk standard motiveras
av att en ny väg i någon av dessa sträckningar kan utgöra
en attraktiv länk om den utformas som mötesfri motortrafikled utan anslutande vägar och med god framkomlighet
med avseende på geometri och hastighet. En lägre trafikteknisk standard bedöms inte vara tillräckligt attraktiv för
att motivera nybyggnad i helt ny sträckning enligt alternativ 3.
Alternativ 3a omfattar en ny väg från korsningen 104/108
och sträcker sig över jordbrukslandskapet söder om Östra
Hög, Annehem och Almliden innan den ansluts till väg
1144 nordöst om Center syd i Löddeköpinge.
Alternativ 3b omfattar ny väg i en sträckning norr om Östra
Hög, Annehem och Almliden för att sedan ansluta till väg
1144 nordöst om Center syd.
20
mot väg E6 och Center Syd. Väg 1144 ansluter från norr
1175 behöver därför inte ansluta till den nya vägen vilken
i en korsningspunkt tillsammans med en förlängning av
därmed bör passera i en port. 1-2 portar ytterligare an-
Landskronavägen från söder. Sannolikt anläggs en cirku-
läggs längs sträckan för att säkerställa tillgängligheten för
lationsplats i denna korsningspunkt.
oskyddade trafikanter och markägare/jordbrukare. Exakt
Samtliga korridorer inom alternativ 3 föreslås få en 14
meter bred mötesfri 2+1 sektion där hastigheten regleras
till 100 km/h. Hela sträckan behöver dock inte vara av 2+1
karaktär utan vägen kan snarare ses som en 1+1 väg med
omkörningssträckor, en gles 2+1 väg. Andel sträckor med
omkörningsmöjligheter styrs i detalj av den förväntade
trafikmängden längs vägen.
Befintlig väg 1137 får i alternativ 3 uteslutande en lokal
funktion för fordonstrafiken tillsammans med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Vägen kompletteras vid östra och
västra infarten till Hög eventuellt med tätortsportar för att
ytterligare säkerställa hastighetsefterlevnad för de som
antal portar och dessas placering utreds vidare i en eventuell arbetsplan.
Hastigheter
Hastighetsbegränsningen längs sträckan Kävlinge-Hög
sänks från 90 km/h till 80 km/h. Inom Hög och Kävlinge
tätort begränsas hastigheten enligt idag till 50 km/h. Även
sträckan Hög-Löddeköpinge och inom Löddeköpinge tätort regleras som idag till 70 km/h respektive 50 km/h.
Hastighetsbegränsningen för samtliga korridorer i alternativ 3 föreslås till 100 km/h längs hela sträckan med lokal
begränsning vid cirkulationsplatsen i väster.
idag inte håller skyltad hastighet samt för att markera att
Kollektivtrafik
här börjar ett tätortsområde.
Kollektivtrafiken trafikerar även i fortsättningsvis befint-
Trafiksäkra gång- och cykelpassager i form av upphöjda
korsningspunkter anläggs vid korsningen med väg 1175
och Högs skolväg då gång- och cykelvägen genom Hög
Alternativ 3c sammanfaller med alternativ 3a men viker av
korsar dessa vägar. Åtgärderna stärker trafiksäkerheten
söderut i höjd med väg 1175 och ansluter istället till väg
för oskyddade trafikanter i allmänhet och för barn och
1144 vid växthusen och plantskolan.
ungdomar på väg till skolan i synnerhet.
Anslutningen i väster till väg 1144 genomförs i samt-
Eftersom befintlig väg 1137 kvarstår i samma sträckning
liga korridorer så att väg 1137 blir genomgående västerut
som idag så försämras inte tillgängligheten till Hög. Väg
lig väg 1137 (som idag), för att upprätthålla tillgängligheten
för resenärer till och från Hög.
Kävlinge
3B
3A
g
Vä
7
113
3C
Hög
Löddeköpinge
Alternativ 3
(Samtliga korridorer)
0 100200
Figur 8. Alternativ 3
400
600
800 1 000
Meter
m
21
4. Landskapsbild
vägdragning bör därför anpassas till landskapets gränser
Alternativ 2
genom att den placeras där uppdelning av mark har min-
Området kring alternativ 2 gränsar delvis till de tätbe-
dre betydelse för landskapet som helhet, längs naturliga
byggda områden men också till det storskaliga jordbruks-
Utredningsområdet karaktäriseras av ett relativt storska-
gränser i landskapet (t ex gränser mellan naturtyper eller
landskapet. Landskapsbildens värde bedöms vara medel
ligt och flackt odlingslandskap med långa siktlinjer. Norr
ägogränser). På så sätt kan exempelvis olika naturtyper
till stort.
om byn Hög stiger landskapet markant för att sedan åter bli
behålla sina sammanhängande arealer och landskapets
flackt. Tätorter, byar och utskiftade gårdar ligger spridda i
skifteskaraktär bevaras.
4.1.
Förutsättningar
stor medel liten ingen liten medel stort
landskapet, tydligt åtskiljda av jordbruksmarker. Här finns
endast några få inslag av högre vegetation, oftast kopplat
Alternativ 1
till bebyggelse eller ägogränser. De gränser i form av diken,
Landskapet i denna del av utredningsområdet präglas idag
befintlig
väg ochstort
bebyggelsen utmed denna, varmedel
ingenav liten
liten starkt
medel
vägar, alléer och trädridåer som delar instor
landskapet
i olika
för landskapsbildens värde bedöms vara litet till medel.
markområden har en tydlig prägel av 1800-talets enskifte.
stor medel liten ingen liten medel stort
Även området mellan väg 1137 och Kävlingeån/Lödde å,
som slingrar sig i en sänka omgiven av lummig
litet vegetation,
utgör jordbruksmark. De senaste decenniernas utveckling
stor medel liten ingen liten medel stort
medel
stort
mot ett allt mer storskaligt jordbruk har förändrat många
litet
medel
litet
av de tidigare gränsdragningarna, men tydliga spår finns
gen liten medelkvar
stort
än idag.
4.2.
del
medel
stort
stort
I alternativ 1 kommer befintlig väg att användas. Mycket
Påverkan, effekter och konsekvenser
lite ny mark tas i anspråk, för t.ex. breddning av vägen, i
stort som finns kvar idag är värdefulla då de berätDe gränser
tar om naturen och den kulturhistoriska utvecklingen av
landskapet. Nya vägsträckningar kan medföra en påverkan
direkt anslutning till befintlig sträckning. Därför bedöms
alternativet inte medföra några negativa konsekvenser för
landskapsbilden.
litet
medel
stort
Alternativ 2a innebär att delar av befintlig väg 1137 ersätts
med ny väg i östra och västra delen av utredningsområdet.
I öster löper korridoren relativt nära bebyggelsen i Kävlinge vilket ger mindre påverkan på landskapet än sträckningen i väster.
Den nya vägsträckningen väster ut (från norr om Hög)
medför en fragmentering av skifteslandskapet vilket ger
negativa konsekvenser för landskapsbilden. Möjlighet
finns att till viss del dra vägen så att den följer landskapets
naturliga gränser, men områdets flacka karaktär bidrar till
att vägen blir mycket synlig i landskapet. Med hänsyn till
utformning och omfattning bedöms effekterna bli negativa.
på landskapsbilden, genom att en helhet delas, siktlinjer
bryts och olika landskapsmässiga gränser skärs av. En ny
stor medel liten ingen liten medel stort
stort
liten ingen liten medel
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvenserna bedöms bli (0)
22
medel
litetstort
medel
stort
litet
medel
stort
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
medel
stort
Figur 9. Utredningsområdet karaktäriseras av ett relativt storskaligt och flackt jordbrukslandskap.
(Foto: Andreas Malmqvist, Naturcentrum)
23
4.3.
Sammanfattning
Alternativ 2b använder befintlig väg genom Kävlinge för
Alternativ 3 innebär att ny väg dras centralt genom hela
att sedan vika av strax norr om Hög. Påverkan blir något
det storskaliga landskapet i öst-västlig riktning. Detta ger
mindre än för alternativ 2a och 2c. Eftersom alternativ 2b
en större fragmentering av landskapet än i alternativ 2.
är placerad närmare sammanhållen bebyggelse och därför
Möjlighet finns att till viss del dra vägen så att den följer
1
landskapets naturliga gränser, men områdets flacka ka-
2a
raktär bidrar till att vägen blir mycket synlig i landskapet.
2b
inte bryter genom ett lika öppet landskap.
stor medel liten ingen liten medel stort
Särskilt i den nordligaste korridoren, vilken löper genom
2b m. avstängning
en något högre del av landskapet. Med hänsyn till läge och
2c
omfattning bedöms alternativ 3a, 3b och 3c ge stora neg-
3a
tivakonsekvenser.
3b
3c
Alternativ 2c ger samma konsekvenser som alternativ 2a
litet
medel
Landskapsbild
stort
väster om Hög, men eftersom befintlig väg används genom
Kävlinge blir de negativa konsekvenserna för alternativ 2c
medel stort
sammantaget något mindre än för alternativ 2a.
stor medel liten ingen liten medel stort
medelstora negativa konsekvenser
Konsekvenserna bedöms bli (---) för alternativ 3a, 3b och
3c.
stort
stora negativa konsekvenser
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
medel
stort
små negativa konsekvenser
inga konsekvenser
små positiva konsekvenser
medelstora positiva konsekvenser
stora positiva konsekvenser
Konsekvenserna
bedöms
bli (--) för alternativ 2a, stort
2b och
medel
litet
2c.
för landskapsbilden är minst i alternativ 1. Alternativ 2
Alternativ 3
Landskapet kring området för alternativ 3 är flackt och
med långa siktlinjer. Landskapbildsvärdet bedöms här
stor medel liten ingen liten medel stort
som stort.
litet
24
Sammanfattningsvis är bedömningen att konsekvenserna
medel
stort
ger medelstora negativa konsekvenser och alternativ 3 bedöms ge stor negativ påverkan för landskapsbilden.
Figur 10.Utredningsområdet karaktäriseras av ett relativt storskaligt och flackt jordbrukslandskap.
(Foto: Överst till höger: Atkins. Övriga: Andreas Malmqvist, Naturcentrum)
25
5.
Naturmiljö
5.1.
Förutsättningar
Jordarna i utredningsområdet är mycket bördiga vilket
medfört att markerna nästan uteslutande upptas av ett rationellt skött jordbrukslandskap. Topografin är tämligen
flack utan några markanta höjder. I söder, strax utanför
utredningsområdet, sluttar dock marken påtagligt ner mot
Kävlingeån. Även de omgivande markerna domineras av
ett intensivt jordbrukslandskap. Inom området finns ett
stort antal gårdar och ett nät av mindre vägar.
Vid Karaby backar, norr om utredningsområdet, finns ett
Natura 2000-område med samma namn (habitatdirektivet). Nordväst om Västra Karaby finns ytterligare ett, Dagstorpsmosse, vilket även är naturreservat (skyddas enligt
Miljöbalken kap. 7 § 4).
I dalgången söder om befintlig väg 1137 rinner Kävlingeån/
Lödde å. Denna är utpekad av Länsstyrelsen som ett särskilt värdefullt regionalt vattendrag och är utpekad i Länsstyrelsens ”Program för skydd av tätortsnära områden för
friluftsliv och naturvård”. Åns strandskyddsområde (skyddas enligt Miljöbalken kap. 7 § 13) sträcker sig en bit upp
mot väg 1137. Dalgången ner mot ån finns också upptagen
som särskilt skyddsvärd med avseende på terrängform
Länsstyrelsens Naturvårdsprogram för terrängform.
26
Kommunens Naturvårdsprogram, antaget av kommunfullmäktige 2002-04-25, redovisar olika aspekter avseende
befintliga och potentiella naturvärden. Inget av kommunens klass 1-områden (högsta naturvärde) ligger inom utredningsområdet. Två klass 2-områden finns i anslutning
till Kävlingeån/Lödde å, söder om väg 1137.
Enligt Skogsstyrelsen finns inte några biotopskyddsområden, nyckelbiotoper, naturvärden eller sumpskog inom utredningsområdet. Det finns inte heller några områden som
är upptagna i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering.
Ingen del av utredningsområdet är utpekat som Riksintresse för naturvården. Den yttersta västra delen ingår
dock i den kustzon vilken i sin helhet är utpekad som
riksintresse med hänsyn till dess natur- och kulturvärden
(Miljöbalken kap. 4 § 4). De värden som ligger till grund
för utpekandet av riksintresset för kustzonen hittas dock
huvudsakligen väster om väg E6.
Kävlinge
3B
3A
3C
2B/C
2A
g
Vä
7
113
2A/C
1
2B
Hög
Naturmiljö
(Samtliga korridorer)
Förklaring
Naturreservat
Löddeköpinge
RI kustzon
Natura 2000
Strandskydd
RI naturområde
Korridorer
0 125250
Figur 11. Karta: Naturmiljö
500
750
1 000
meter
m
27
5.2.
Inventering
En biotopkartering och naturvärdesbedömning har genomförts för de olika korridoralternativen (för fördjupning, se bilaga 1, Inventering och naturvärdesbedömning).
Bland grod- och kräldjur förekommer den rödlistade lökgrodan (NT) i några dammar strax norr om utrednings-
värden som rast- och födosöksplats för flyttande fåglar
området (uppgift från Artdatabanken) och det är inte ute-
under vår och höst, för alla noterade objekt se figur 13 sid
slutet att den kan förekomma i någon av dammarna inom
31. Vid fältbesöken under oktober noterades tofsvipor, lär-
utredningsområdet. Dessutom noterades vanlig padda i ett
kor, piplärkor, trastar och andra tättingar som födosökte
öppet dike (objekt 5). Dessutom finns goda förutsättningar
(hotade eller nära hotade arter) i kategorier enligt nedan:
på de öppna fälten. Bland häckande fåglar som är knutna
för vanlig groda, åkergroda, snok och mindre vattensala-
RE
till odlingslandskapet finns aktuella uppgifter (senare än
mander. Förutsättningar finns även för större vattensa-
1990) om rapphöna (NT), vaktel (NT, sällsynt och tillfäl-
lamander och huggorm men dessa bedöms mindre goda.
lig häckfågel i Skåne), sånglärka (NT) och hämpling (VU).
Samtliga grod- och kräldjur omfattas av artskyddsförord-
Skyddsvärda arter har antingen noterats som signalarter
(arter som indikerar skyddsvärd skog) eller som rödlistade
Regionally extict- Nationellt utdöd
CR
Critically endangered-Akut hotad
EN
Endangered-Starkt hotad
VUVulnerable-Sårbar
NT
Near threatened- Nära hotad
I detta mycket produktiva jordbrukslandskap finns i dag
en mycket liten areal av vad vi i vardagligt tal kan kalla
natur. Detta avspeglar sig också i områdets naturvärden
vilka arealmässigt är mycket små och i nästan samtliga fall
omgivna av brukade åkrar och därmed isolerade för många
organismer. Det finns få naturliga spridningskorridorer
som fauna och flora kan nyttja. Sannolikt utgör Kävlingeåns dalgång, (söder om utredningsområdet) samt norr om
utredningsområdet den övre delen av bäcken som senare
mynnar i Salviken de viktigaste spridningskorridorerna i
detta landskap. Övriga spridningsmöjligheter i landskapet
bedöms vara mycket begränsade.
28
Rödlistade arter
Det öppna landskapet har sannolikt sina största biologiska
Uppgifterna om dessa arter är hämtade från Artdataban-
ningen. Av de ovan nämnda arterna är dessutom lökgroda,
kens observationsdatabas och från artportalen men de är
åkergroda och större vattensalamander upptagna i habi-
i flera fall geografiskt mycket oprecisa. Det är dock, med
tatdirektivets bilaga 4 och omfattas därmed av strikt skydd.
undantag för vaktel, sannolikt att arterna regelbundet
häckar i eller i anslutning till utredningsområdet. Andra
rödlistade fåglar som observerats i anslutning till utredningsområdet under häckningstid, men som sannolikt
främst förekommer i andra biotoper utanför utredningsområdet, är turkduva (NT), tornseglare (NT), kungsfiskare
(VU), mindre hackspett (VU), backsvala (NT), flodsångare
(NT), gräshoppsångare (NT) och brandkronad kungsfågel
(NT). De ovan nämnda rödlistade fåglarna omfattas av artskyddsförordningen. Alla naturligt förekommande fåglar
i Sverige omfattas av artskyddsförordningen men fåglar
upptagna i fågeldirektivet samt rödlistade och minskande
fåglar bör dock prioriteras i skyddsarbetet.
Rådjur och hare var de enda däggdjuren som noterades
vid inventeringen. Rådjur förekommer framför allt i anslutning till mindre skogsdungar där de kan få skydd. En
sådan plats finns nordost om plantskolan i Löddeköpinge.
Kävlinge
3A
3C
g
Vä
7
113
2A/C
2B
Löddeköpinge
2B/C
2A
3B
1
Hög
Rödlistade arter
(Samtliga korridorer)
Förklaring
Rödlistade arter
Korridorer
0 125250
Figur 12. Karta: Rödlistade arter
500
750
1 000
meter
m
29
Naturvärdesobjekt
Eventuella intrång i Riksintresset för kustzon sker öster
Objekt med högre naturvärdesklass är i de allra flesta fall
Totalt noterades vid inventeringen av området 35 natur-
om E6 och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, var-
också känsligare än objekt med lägre klass. I aktuell under-
värdesobjekt. Samtliga har klassificerats som ”naturvär-
för det inte bedöms medföra några negativa konsekvenser
sökning har samtliga objekt klass 3 men följande vatten-
den” (klass 3).
för riksintresset som helhet.
miljöer bedöms som något mer känsliga än övriga: objekt 9
Naturvärdeklass
Antal objekt
(nära till damm med lökgroda), objekt 19 (stor och sannoObjektens känslighet för ingrepp
likt djup samt närhet till mark som inte är åker), objekt 16
Klass 1 (unika naturvärden)
0
Samtliga objekt är lokaliserade i ett rationellt och intensivt
och 25 (insektsrika, bra vegetationsstrukturer samt objekt
Klass 2 (höga naturvärden)
0
utnyttjat åkerlandskap där basala förutsättningarna såsom
som ligger nära klass 2), objekt 28, 34 och 35 (en direkt på-
Klass 3 (naturvärden)
35
växt-/boplatsmöjligheter, födosöksmöjligheter, spridning
verkan av objekt 34 eller indirekt via objekt 28 eller 35 kan
35
och skydd är mycket begränsade för många växt- och djur-
medföra effekter både ned- och uppströms).
Summa:
Huvuddelen av objekten omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken. Trots att naturvärdesobjekten inte är högt klassificerade är det värdefullt att så
långt som möjligt bevara dem då de är en förutsättning för
att åtminstone upprätthålla den biologiska mångfald som
arter.
objekt 11 (gammal päronallé där en biotopförlust i en del
jektet ska utsättas för. Samtliga objekt är känslig för direkt
av allén skulle kunna påverka arter i hela allén).
exploatering som leder till biotopförlust. Däremot bedöms
de inte lika känsliga för en exploatering i form av barriärer.
finns i området i dag.
Redan idag försvårar åkermarken möjligheter till landbu-
5.3.
form av vägar har sannolikt inte har lika stor påverkan i
Påverkan, effekter och konsekvenser
Korridorerna innebär ingen direkt påverkan på något om-
ren spridning för många arter och ytterligare barriärer i
detta landskap som i ett landskap som är mindre påverkat.
råde som pekats ut som Riksintresse naturmiljö, natur-
För majoriteten av de mest triviala våtmarkerna kan en di-
detta fall Dagstorps
medel exempelvis
litetmoss) påverkas genom
förändrade grundvattenförhållanden. Risken för detta be-
rekommer arter som större vattensalamander eller något
rekt biotopförlust sannolikt kompenseras genom återskareservat, Natura stor
2000-område eller strandskyddsområde.
medel liten ingen liten medel stort
pande
av våtmarker i närheten. Då inga fördjupade studier
Inte heller bedöms några spridningskorridorer påverkas.
av våtmarkerna genomförts kan inte uteslutas att det föEventuellt kan Natura-2000 områden även en bit bort (i
döms dock som väldigt liten på grund av avståndet, ca 1,5
km från vägen (ännu längre avstånd till eventuella vägportar vilka skulle kunna påverka grundvattennivåerna).
30
Övriga objekt som bedöms som mer känsliga än övriga är
För att bedöma känsligheten är det viktigt att veta vad ob-
stort
annat känsligt grod-/kräldjur. Sådan kunskap skulle göra
det aktuella objektet mer känsligt (men det skulle även då
fått en högre naturvårdsklassning) och därmed svårare att
kompensera för.
Naturmiljövärdena i området som helhet bedöms generellt som små till medel.
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
medel
stort
Nr.
Objekt
1
Våtmark vid rondell
2
Gammal bok utmed väg
3
Småvatten vid Arvidsborg
4
Våtmark vid Åkershäll
5
Öppet dike vid Åkershäll
6
Våtmark i åker
7
Öppet dike
8
Våtmark med vide
9
Våtmark i åker
10
Våtmark vid Fridbo
11
Allé med päronträd
12
Allé öster om Ellbo
13
Liten åkerholme
14
Uttorkad märgelgrav
15
Uttorkad märgelgrav
16
Våtmark
17
Våtmark
18
Dike vid betesmark
19
Våtmark norr om Almliden
20
Gamla träd vid gård
21
Gamla träd vid gård
22
Våtmark vid Norrehem
23
Våtmark
24
Våtmark
25
Våtmark
26
Våtmark
27
Stor våtmark
28
Våtmark i dikesfåra
29
Kräftdamm
30
Våtmark söder om plantskola
31
Pilevall
32
Damm
33
Damm
34
Öppet dike
35
Dagvattendamm
36
Märgelgrav
37
Damm på golfbanan
1
3
14
18
19
34
34
35
33
32
28
29
31
30
27
26
25
24
37
17
13
9
11
Kävlinge
7
15
10
137
g1
Vä
20
21
23 22
4
5
6
2
8
12
16
36
Hög
F
Löddeköpinge
Naturvärdesobjekt
(samtliga korridorer)
Alternativ 1-3
Förklaring
(Samtliga
korridorer)
Naturvärdesobjekt
0 125250
0
Figur 13. Karta: Naturvärdesobjekt
250
500
500
750
1 000
meter
1 000
Meter
mm
31
Alternativ 1
Alternativ 3
Alternativ 1 innebär endast mindre åtgärder och litet ian-
Naturmiljön i denna del av utredningsområdet omfattar
språkstagande av mark, vilket ger mycket liten påverkan
ett stort antal naturvädesobjekt samt några rödlistade ar-
på naturmiljön och ingen eller liten inverkan på naturvär-
ter.
desobjekt eller rödlistade arter.
Även alternativ 3c innebär stor risk för konflikter med naturvärdena (likt alternativ 3b). Dock är antalet objekt som
bedöms som mer känsliga färre: objekt 25 och 35.
Påverkan på naturvädesobjekt är beroede på val av korridor samt placering av väglinjen. Inom korridor för alternativ 3a finns ett mindre antal skyddsvärde objekt än
i övriga alternativ. Dock påverkas objekt 28 och 35, vilka
stor medel liten ingen liten medel stort
stor medel liten ingen liten medel stort
är känsliga.
Konsekvenserna bedöms bli (0).
litet
litet
medel
Alternativ 2
medel
Konsekvensen bedöms bli (--) för alternativ 3c.
stort
litet
stort
stor medel liten ingen liten medel stort
Ett mindre antal naturvärdesobjekt och rödlistadearter
ngen liten medel
stort
finns inom denna del av utredningsområdet. Dessa kan
komma att påverkas beroende på var väglinjen placeras.
edel
stort2a innebär flera möjliga konfliktpunkter. AlterAlternativ
nativet påverkar även objekt 16, vilket bedöms som känsligare.
Konsekvenserna bedöms bli (-) för alternativ 3a.
litet
medel
stort
Alternativ b innebär större risk för konflikt med naturvärden. Inom denna korridor finns flera objekt som bedöms
vara känsliga: objekt 9, 19, 28, 34 och 35.
Alternativ 2b och 2c innebär färre konfliktpunkter än alternativ 2a. Även alternativ 2c påverkar objekt 16.
stor medel liten ingen liten medel stort
iten medel stort
stor medel liten ingen liten medel stort
stort
Konsekvenserna bedöms bli (-) för både alternativ 2a, 2b
litet
och 2c.
32
medel
stor medel liten ingen liten medel stort
stort
Konsekvenserna bedöms bli (--) för alternativ 3b.
litet
medel
stort
medel
stort
5.4.
Sammanfattning
5.5.
Naturmiljö
1
2a
2b
2b m. avstängning
2c
3a
3b
3c
stora negativa konsekvenser
medelstora negativa konsekvenser
små negativa konsekvenser
inga konsekvenser
små positiva konsekvenser
medelstora positiva konsekvenser
stora positiva konsekvenser
Sammanfattningsvis är bedömningen att konsekvenserna
av vägprojektet är minst i alternativ 1. Alternativ 2 kan ge
små negativa konsekvenser (omfattningen beror på väglinjens placering). Alternativ 3 bedöms kunna ge medelstora
negativ påverkan på naturmiljö av värde (omfattningen
beror på väglinjens placering).
Figur 14. Naturvärdesobjekt inom utredningsområdet
(Foto: Andreas Malmqvist, Naturcentrum)
33
6. Kulturmiljö
6.1.
Övergripande förutsättningar
Riksintresse för kulturmiljövård samt regionalt intresse
som utförts under snart hundra års tid har en bild växt
Vattendragen var landskapets livsnerver innan vägar och
sträcker sig söder om väg 1137, mellan Kävlinge och Lödde-
fram av det aktuella området. Denna bild ger inte hela san-
järnvägar byggdes ut i stor skala. De gav utkomst i form av
köpinge. I övrigt finns inte några nationellt eller regionalt
ningen och har därför i detta läge av processen kopplats till
fiske och översvämningsmarker gav foder till djuren. De
utpekade värden inom utredningsområdet.
topografiska iakttagelser.
Trafikverket (dåvarande Vägverket)har pekat ut väg 1177
Övergripande kan konstateras att det finns omfattande
och väg 1175 som kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer, i
lämningar, främst boplatser i den norra delen av utred-
fungerade även som transportleder och kraftkällor. Med
anledning av detta har Kävlingeån/Lödde å dragit till sig
människor under mycket lång tid vilket kan bekräftas av
bronsåldershögar (bronsålder 1800 f Kr – 500 f Kr), byarnas läge, kyrkor och borgar/gods (medeltiden 1050-1500).
klass I respektive klass II (i en 4-gradig skala: I+ (högst), I,
ningsområdet, att det är tämligen fyndfattigt i mellanpar-
II samt oklassad).
tiet och att det finns spännande lämningar med stort tids-
Samtidigt kunde ån utgöra en barriär. Så sent som vid
6.2.
1800-talets början fanns två stenbroar, en vid Getinge
Nya vägdragningar medför en påverkan på kulturmiljön,
(Gårdstånga) och en vid Lackalänga (Kävlinge) och dess-
exempelvis genom att spår som fornlämningar eller land-
utom färjor vid Viderup och Borgeby.
skapsgränser förändras eller raderas ut. Denna typ av spår
Dalgången i anslutning till ån har en tämligen kraftig stigning. Väl uppe på ”platån” är däremot landskapet mycket
flackt till svagt böljande. Närmast ån fanns som tidigare
nämnts stora våtmarker/ängar men även längre in i landet fanns stora våtmarker ända in på 1800-talets första
Påverkan, effekter och konsekvenser
berättar om den kulturhistoriska utvecklingen av landskapet och är därför värdefulla att bevara. Vid nyanläggning
bör därför hänsyn tas till såväl fornlämningar som gränsdragningar i skifteslandskapet och andra landskapselement av kulturhistoriskt värde.
hälft. Det var först med 1800-talets agrara revolution som
Förhistoria
dagens landskap växte fram, som en följd av vattenregle-
Området kring Kävlingeån/Lödde å bedöms ha varit in-
ring och täckdikning och skiftets genomförande med mera.
tressant från äldre stenålder till yngre järnålder. Spåren
Strandängarna är emellertid fortfarande en viktig del av
efter dessa bosättningar är ofta dolda under mark. Några
miljön kring ån, där inslaget av betesmarker är stort.
undantag finns främst i form av gravar; stenkammargravar
och bronsåldershögar. Genom omfattande inventeringar
34
djup i anslutning till Kävlingeån/Lödde å.
Det regionala kulturmiljöprogrammet betonar fornlämningarnas betydelse; ”Fornlämningsbeståndet och det rika
utgrävningsmaterialet illustrerar Lödde ås centrala roll i
landskapet allt sedan stenålder”. Det regionala intresset
och riksintresset berörs endast av alternativ 1.
Alternativ 1
I sluttningszonen ner mot ån finns boplatser, stenkammargravar och de medeltida bytomterna. Läget i sluttningszonen ner mot ån var bra för boplatser vilket medför att
tidigare okända fornlämningar, främst boplatser, kan förväntas. Dessutom har gjorts en rad lösfynd. Fornlämningarna ligger samlade i små grupper.
Figur 15.
Över vänster: Gravhög öster om hög.
Över höger: Högs kyrka
Nere vänster: Väg med skifteskaraktär Nere höger: Väg 1137 har lång platskontinuitet (Foto: Hans Åström)
35
Stenkammargravarna har stort värde dels med tanke på att
Alternativ 2
Alternativ 2b berör en boplats norr om bebyggelsen i Löd-
det endast finns ett mindre antal i Skåne och dels därför att
Området för alternativ 2 är tämligen fyndtomt vilket san-
deköpinge. Vid anslutningen till befintlig väg 1137 finns en
de är visuella i landskapet. Boplatser och bytomter finns i
nolikt beror på att området varit våtmark fram till 1800-ta-
gravhög. Upplevelsen av denna kommer att störas med en
mindre omfattning. De är under mark dolda och mer van-
lets början. På någon höjdpunkt i landskapet finns enstaka
ny väg. Förekomsten av under mark dolda lämningar kan
ligt förekommande. Fornlämningarnas värde bedöms sam-
gravhögar från bronsåldern. Trots bilden av kända forn-
inte uteslutas. Den negativa effekten på redovisade värden
mantaget vara medel.
lämningar kan det inte uteslutas att det kan förekomma
bedöms bli liten.
stor medel liten ingen liten medel stort
under mark dolda fornlämningar. Möjligen skulle det kunna förekomma offerfynd.
litet
medel
stort
Avsaknaden av fynd och ett topografiskt mindre gynnsamt
läge gör att värdet bedöms som litet.
medel liten ingen liten medel stort
stor medel liten ingen liten medelstor
stort
Alternativ 1 innebär mindre åtgärder på befintlig väg. Pro-
Alternativ 2c kommer inte i uppenbar konflikt med kända
jektets omfattning enligt detta alternativ är mindre.
arkeologiska värden. Det kan dock förekomma under mark
medel
litet
Vägprojektet kommer enligt detta alternativ inte att beröra
edel stort
stort
litet
stort
litet
medel
stort
ga lämningar är viktiga men inte unika. Med tanke på alter-
Alternativ 2 innebär att helt ny väg byggs. Vägprojektets
nativets utformning och omfattning görs bedömningen att
omfattning i detta alternativ är betydande.
effekten på fornlämningarna är liten.
stort
dolda lämningar. Den negativa effekten bedöms bli liten.
stor medel liten ingen liten medel stort
Alternativet 2a kommer inte i uppenbar konflikt med
stor medel liten ingen liten medel stort
kända arkeologiska värden förutom vid anslutningen till
väg 104 i Kävlinge. Förekomsten av under mark dolda läm-
stor medel liten
medel stort
litet ingen liten medel
Konsekvensen bedöms bli (-).
litet
medel
litet
medel
stort
ningar kan inte uteslutas. Upplevelsen av befintliga grav-
Alternativ 3
I den norra delen av utredningsområdet ligger fornläm-
stort
sade värden blir liten.
ningarna mycket tätt. Det är främst boplatser från stenåldern och lösfynd som dominerar. De kända fornlämning-
stort
arna ger bilden av omfattande bosättningar under mycket
litet
stort
Konsekvenserna bedöms bli (-) för samtliga alternativ.
högar kommer att störas. Den negativa effekten på redovi-
stor medel liten ingen liten medel stort
36
medel
kända stenkammargravar eller deras skyddsområde. Övri-
gen liten medel stort
edel
stor medel liten ingen liten medel stort
medel
stort
Kävlinge
3B
3A
3C
2B/C
2A
g
Vä
7
113
2A/C
1
2B
Hög
Kulturmiljö
(Samtliga korridorer)
Förklaring
Fornlämning yta
Löddeköpinge
!
Fornlämning punkt
Fornlämning linje
Riksintresse kulturmiljö
Kulturmiljöstråk
Korridorer
0 125250
Figur 16. Kulturmiljö
500
750
1 000
meter
m
37
lång tid. Man kan förvänta sig mer fornlämningar i områ-
Alternativ 3b löper rakt genom det mest fornlämningstäta
Kävlingeån/Lödde å, under vikingatiden benämnd Lod-
det. Även om kända gravar/gravfält är mindre frekvent kan
området och är klart sämst av alternativen. Effekterna på
da älv, hade ett ymnigt flöde och var en av de viktigaste
man inte utesluta att fler gravar påträffas.
fornlämningsmiljön blir betydande till stor.
transportlederna från havet in i landet. Både Kävlinge och
Löddeköpinge uppstod vid vadställen över ån, vilka var na-
Läget är topografiskt gynnsamt eftersom det utgör söder-
turliga färdstråk och mötesplatser. Orterna vid dessa lägen
läge mot en långsträckt tidigare våtmark.
Omfattningen och tätheten av fynd gör att området särskil-
stor medel liten ingen liten medel stort
tidsdjup.
Fornlämningarnas
värdeliten
bedöms
vara medel
stor medel
medel
storttill
liten ingen
stort.
stort
Alternativ 3c ger minst påverkan eftersom det löper i ett
litet
medel
stort
parti med förre kända fornlämningar. Det topografiska
läget indikerar dock möjligen att under mark dolda lämningar kan påträffas.
litet
medel
varegårdar och skjutsstationer uppfördes. Kävlingeån/
Lödde å utnyttjades under lång tid för driften av kvarnar
jer sig från många andra delar av det skånska landskapet.
ten medel stort
De kända lämningarna förefaller också ha ett betydande
användes både som tings- och handelsplatser där gästgi-
och industrier.
Inom utredningsområdet kan man se att denna struktur
byggts upp med Kävlingeån/Lödde å som sammanhållande länk. Byar som Löddeköpinge, Hög, Kävlinge, Lac-
stort
kalänga, Stora och lilla Harrie och Hoby ligger som ett
pärlband på ömse sidor av ån. Samtliga byar är dessutom
Alternativ 3 innebär att helt ny väg byggs i eller i nära an-
medel stort
slutning till det mest fornlämningstäta området. Vägprojektets omfattning i detta alternativ är betydande.
Alternativ 3 kommer att medföra omfattande arkeologiska
stort
undersökningar, borttagande av fornlämningar och störningar på upplevelsen av ovan mark synliga lämningar.
Alternativ 3a har i öster samma förutsättningar övriga alternativ men viker i väster upp mot kända fornlämningar
och är därmed något sämre. Effekterna blir negativa.
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
38
medel
stort
med lång historia. Längre upp i vattensystemet finns fler;
Örtofta, Viderup och Flyinge. Motsvarigheten till dagens
Konsekvenserna bedöms bli (- -) för alternativ 3 a och (-)
litet
för alternativ 3b och 3c.
medel
stort
Medeltida struktur
Medeltiden var den period i historien när landskapets
övergripande struktur lades fast. Byarna fick nu sina befintliga lägen, kyrkor uppfördes och en indelning i socknar
gjordes, borgar/slott uppfördes och ett mer ordnat kommunikationssystem utvecklades.
stor medel liten ingen liten medel stort
kyrkbyar och sockencentra. Vid Borgeby ligger en borg
väg 104/väg 1137 utvecklades och har därmed lång platskontinuitet norr om ån även om sträckningen skiljer något.
Alternativ 1
Utmed Kävlingeån/Lödde å finns många strukturer och
objekt med rötterna i medeltiden. Sammanhållande är den
väg som idag motsvaras av väg 1137. Vissa förändringar har
skett genom t ex senare samhällsutbyggnader och genom
att vägnätet justerats.
Strukturen är mycket tydlig och väl avläsbar i landskapet.
Den geografiska/platsbundna kontinuiteten är lång. Värdena är stora.
stor medel liten ingen liten medel stort
lets första hälft men i stort sett är detta vägnät intakt.
Strukturerna är tydligt avläsbara och har ett betydande
tidsdjup. Värdet påverkas dock av senare förändringar.
Värdet är medelstort.
stor medel liten ingen liten medel stort
medel
litet
stort
tort
Alternativ 1 innebär att befintlig väg breddas. Projektets
omfattning enligt detta alternativ är mindre.
n ingen liten medel stort
stort
nav i landskapets struktur. Effekten av alternativet blir po-
medel
medel
stort
Alternativ 2a, 2b och 2c innebär att en ny väg byggs. Väg-
Detta alternativ stärker vägens platskontinuitet som ett
sitiv.
litet
stort
projektets omfattning i detta alternativ är betydande.
I alternativ 2a, 2b och 2c löper den nya vägen norr om
det befintliga ålderdomliga huvudvägnätet, vilket gör att
platskontinuiteten för väg 1137 bryts. Korridorerna skär
dessutom av en eller ett par vägar som knyter ihop kyrk-
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvenserna bedöms bli (+)
litet
medel
byarna med varandra. Exempelvis kommer Norrevångsvägen att bli avskuren i alternativen vilket innebär att det
gamla vägnätets strukturer bryts. Effekten blir betydande
stort
negativ.
Alternativ 2
Alternativ 2 berörs kommunikationsnätet mellan de olika
kyrkbyarna. I detta fall Kävlinge – V Karaby, Hög – V Karaby och Löddeköpinge – V Karaby via Håkantorp.
medel stort
Någon del av detta har försvunnit och några partier har rätats i samband med att markerna skiftades under 1800-ta-
stort
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvensen bedöms bli (--) för alternativ 2a, 2b och 2c.
litet
medel
stort
Figur 17. Över: Borgeby slott Under: Äldre sannolikt medeltida väg (Foto: Hans Åström)
39
Alternativ 3
1800-talet - den agrara revolutionen
Spår av den agrara revolutionens förändringar finns kvar i
Liksom beskrivits för alternativ 2 påverkar alternativ 3 det
Under 1800-talets första hälft omformas landskapet inom
denna del av utredningsområdet, men de är inte så lätta att
historsika kommunikationsnätet mellan byarna .
området på ett betydande sätt. Det gäller både gårdarnas
avläsa. Värdet bedöms som medel.
Strukturerna är tydligt avläsbara och har ett betydande
tidsdjup. Värdet påverkas dock av senare förändringar. Värdet är medelstort.
stor medel liten ingen liten medel stort
placering, uppkomsten av nya rätvinkliga fastighetsgränser, nytt rätvinkligt vägsystem, torrläggning av våtmarker
och kulvertering av diken mm. Samtliga dessa förändringar kan spåras i området.
stor medel liten ingen liten
medel1 stort
Alternativ
litet
medel
litet
stort
medel
Alternativ 3 innebär att en helt ny väg byggs. Vägprojektets
I denna del av utredningsområdet kanske inte 1800-talets förändringar är de mest påtagliga. Byarna har skiftats. Kävlinge stort
och Hög förefaller ha skiftats redan under
tidigt 1800-tal medan Löddeköpinge skiftats senare (1838).
omfattning i detta alternativ är betydande.
Det innebär att många gårdar flyttats ut ur bykärnan. De
Vägkorridoren löper långt norr om det befintliga ålder-
Kävlinge och Löddeköpinge dessutom vuxit betydligt. I
domliga huvudvägnätet (liksom i alternativ 2) , vilket gör
att platskontinuiteten som huvudvägnät bryts. Korridoren skär även här av en eller ett par vägar som knyter ihop
tomma ytorna har efter hand fyllts ut och i senare tid har
Hög har de utflyttade gårdarna ersatts med bostadshus av
skiftande ålder och utformning varför bymiljön idag ter sig
I detta parti av utredningsområdet har dessutom de stora
våtmarkerna (ängsmarker) i anslutning till ån försvunnit
och överförtsstort
till åkermark även om det fortfarande finns
stora arealer betesmark kvar.
Konsekvenserna bedöms bli (--) i samtliga alternativ.
litet
40
medel
stort
litet
medel
stort
Alternativ 1 innebär att befintlig väg breddas och rätas.
Projektets omfattning enligt detta alternativ är mindre.
Vägkorridoren ansluter till rådande struktur och gör minimala intrång i markanvändningen. Effekten bedöms som
obefintlig.
stor medel liten ingen liten medel stort
splittrad. Den har dock behållit något av sin agrara prägel
kyrkbyarna med varandra.stor
Effekten
blir betydande
negativ.liten
då enstaka
medel gårdar
stortligger kvar på gammal gårdstomt.
liten ingen
medel
litet liten medel medel
stor medel liten ingen
stort
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvensen bedöms bli (0).
litet
medel
stort
Alternativ 2
Utredningsområdet är ett utpräglat skifteslandskap med
utskiftade gårdar, rätvinkliga ägostrukturer och ett rätvinkligt vägnät. Landskapet har omvandlats till en fullåkersbygd där spannmålsodling är helt dominerande. Bäckar och diken har kulverterats. Märgelgravar förekommer.
Landskapets skala och öppenhet är ganska betydande
Alternativ 3
medan landskapets linjer och objekt är småskaliga.
Denna del av utredningsområdet är ett utpräglat skiftes-
1800-talets
förändringar
är tydliga
och väl
avläsbara.
stor medel
liten
medel
stortVärliten ingen
och ett rätvinkligt vägnät. Landskapet har omvandlats till
det bedöms som stort.
landskap med utskiftade gårdar, rätvinkliga ägostrukturer
en fullåkersbygd där spannmålsodling är helt dominerande. Bäckar och diken har kulverterats. Märgelgravar före-
medel
litet
stort
kommer. Landskapets skala och öppenhet är ganska betydande medan landskapets linjer och objekt är småskaliga.
Alternativ 2a, 2b och 2c innebär att helt ny väg byggs längs
1800-talets förändringar är tydliga och väl avläsbara. Vär-
en del av väg 1137. Vägprojektets omfattning i detta alter-
det bedöms som stort.
nativ är betydande.
stor medel liten ingen liten medel stort
Ny väg kommer att medföra att enskilda objekt av värde
kan försvinna och att linjeelement i landskapet bryts på ett
olyckligt sätt. Vägens krav på radier kommer att betyda att
litet
medel
stort
anpassningen till landskapets rätvinkliga struktur inte är
stor medel liten ingen liten medel stort
möjlig. Den negativa effekten på identifierade värden blir
omfattning i detta alternativ är betydande.
stor.
medel
litet
Alternativ 3 innebär att helt ny väg byggs. Vägprojektets
stort
Vägkorridoren kommer att medföra att enskilda objekt av
värde kan försvinna och att linjeelement i landskapet bryts
stor medel liten ingen liten medel stort
på ett olyckligt sätt. Vägens krav på radier kommer att betyda att anpassningen till landskapets rätvinkliga struktur
inte är möjlig. Den negativa effekten på identifierade vär-
Konsekvensen bedöms bli (--) för alternativ 2a, 2b och 2c.
litet
medel
stort
den blir stor. Korridor 3 c förefaller ha störst möjligheter
att anpassas till områdets rätlinjiga struktur.
stor medel liten ingen liten medel stort
Figur 18.Över: Gård längs väg (Foto: Atkins)
Under: Väg av skifteskaraktär (Foto: Hans Åström)
medel stort
Konsekvensen bedöms bli (---) i samtliga alternativ.
litet
stort
medel
stort
41
Figur 19. Ursnitt ur Skånska Rekognosceringskartan (år 1812 - 1820). I Hög och Kävlinge har enskiftet medfört att flera gårdar flyttats ut på markerna och ett nytt rätvinkligt vägnät
har börjat ta form. Landskapet har fortfarande inte torrlagts. Andelen våtmarker är stor både utefter Kävlingeån och i låglänta områden i landskapet.
42
6.3.
Sammanfattning
Fornlämningar
1
Medeltid
1800-tal
1
1
2a
2a
2a
2b
2b
2b
2b m. avstängning
2b m. avstängning
2b m. avstängning
2c
2c
2c
inga konsekvenser
3a
3a
3a
små positiva konsekvenser
3b
3b
3b
medelstora positiva konsekvenser
3c
3c
3c
stora positiva konsekvenser
stora negativa konsekvenser
medelstora negativa konsekvenser
små negativa konsekvenser
Sammanfattningsvis är bedömningen att konsekvenserna
av vägprojektet är minst för alternativ 1. Det innebär att
den medeltida strukturen och platskontinuiteten stärks,
att 1800-talets agrara landskap berörs minimalt men att
mindre ingrepp i fornlämningar inte kan undvikas. De
båda andra vägkorridorerna medför betydande negativa
konsekvenser. Det förekommer dock små nyansskillnader.
Korridor 3a är till exempel betydligt sämre vad avser kontakten med kända fornlämningar och korridor 3c är den
enda korridor som har förutsättningar att till viss del kunna anpassa sig till områdets rätvinkliga struktur.
43
7.
7.1.
Rekreation och friluftsliv
Förutsättningar
Rekreationsmöjligheterna i jordbrukslandskapet är relativt dåliga. Parallellvägnätet lämpar sig dock väl för
exempelvis cykling och löpning. I Löddeköpinge finns
Alternativ 1
Alternativ 2
Området Kävlingeån/Lödde å gränsar till vägen och är ett
Alternativ 2 sträcker sig till devis genom det öppna od-
område för rekreation och friluftsliv med högt värde.
stor medel liten ingen liten medel stort
två golfbanor, en på vardera sidan om Landskronavägen. Utredningsområdet gränsar också till intressanta
natur- och utflyktsområden som exempelvis Kävlingeån/
kat i programmet ”Närmare till naturen i Skåne – skydd av
tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård” (2003),
litet
litet
medel
stort
7.2.
medel
Påverkan, effekter och konsekvenser
Sammanhängande ytor för rekreation och friluftsliv är
värdefulla. En ny vägdragning kan innebära barriäreffekfå negativa konsekvenser för rekreation och friluftsliv.
gen. Värdet bedöms vara litet till medel.
stor medel liten ingen liten medel stort
höjd störning i form av buller eller starkare barriäreffekt
litet
vilket eventuellt kan påverka området kring Kävlingeån
säkra gång- och cykelöverfarter. Alternativ 1 bedöms med-
stort
föra små positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv som en följd av trafiksäkerhetsåtgärderna för gång- och
cykeltrafik.
medel
stort
Alternativ 2a , 2b och 2c skapar en barriär för gång- och
cykeltrafik i det lokala vägnätet (för alternativ 2b och 2 c
bedöms de negativa effekter bli något mindre). Barriäreffekten kan minimeras genom säkra passager över eller
under ny väg. En del mindre vägar bedöms dock skäras av
alternativt ledas om. Helhetsupplevelsen av landskapet
påverkas negativt. I alternativ 2b berörs golfbanan öster
ter och störningar i form av exempelvis buller, vilket kan
Konsekvenserna kan mildras genom att hänsyn tas till om-
utsträckning. Där alternativ 2b ansluter till Landskronavä-
En ökning av trafikmängderna på befintlig väg kan ge för-
stormot
liten medel och
ingen
stort
liten Inom
medel
vilka ska skyddas
exploatering.
medel
stort utredningsomnyttjandet av detta negativt (dock marginellt). I alterrådet finns det inte några friluftsanläggningar.
nativ 1 behålls nuvarande vägnät, vilket kompletteras med
litet
tions- och friluftsliv, men som inte nyttjas i särskilt stor
gen finns två golfbanor, en på vardera sidan Landskronavä-
Lödde å, vilken är ett omtalat och välbesökt fiske- samt
stor medel
liten medel
stort
liten ingenOmrådet
paddlingsvatten.
Kävlingeån
/Lödde å är utpe-
lingslandskapet som i viss mån har kvaliteter för rekrea-
stor medel liten ingen liten medel stort
om Landskronavägen.
givningarna genom exempelvis bullerskyddsåtgärder eller
litengångmedel
stort
del liten ingen säkra
och passager.
Konsekvensen bedöms bli (+)
litet
medel
stort
stor medel liten ingen liten medel stort
stor medel liten ingen liten medel stort
stort
litet
44
medel
medel
stort
litet
medel
stort
Konsekvensen bedöms bli (-) för både alternativ 2a, 2b och
2c.
7.3.
Alternativ 3
Alternativ 3 sträcker sig igenom hela det öppna odlingslandskapet som i viss mån har kvaliteter för rekreationsoch friluftsliv, men som inte nyttjas i särskilt stor utsträckning. Dess värde får betecknas som relativt litet.
stor medel liten ingen liten medel stort
Sammanfattning
Rekreation och
friluftsliv
1
2a
2b
2b m. avstängning
litet
medel
stort
2c
stora negativa konsekvenser
medelstora negativa konsekvenser
små negativa konsekvenser
inga konsekvenser
små positiva konsekvenser
medelstora positiva konsekvenser
stora positiva konsekvenser
3a
Alternativ 3a, 3b och 3c skapar en barriär för gång- och cy-
3b
keltrafik i det lokala vägnätet. Barriäreffekten kan minime-
3c
ras genom säkra passager över eller under ny väg. En del
mindre vägar bedöms dock skäras av alternativt ledas om.
Helhetsupplevelsen av landskapet påverkas negativt.
Sammanfattningsvis är bedömningen att vägprojektet ger
små positiva konsekvenser i alternativ 1. Här kan åtgärderna ge förbättrad tillgänglighet till Kävlinge ån/Lödde
stor medel liten ingen liten medel stort
å. Övriga alternativ ger små negativa konsekvenser för rekreation och friluftsliv.
Konsekvensen bedöms bli (-) för alternativ 3a, 3b och 3c.
litet
medel
stort
45
8. Markanvändning och naturresurser
8.1.
Övergripande förutsättningar
Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder
I Miljöbalken listas de hushållningsbestämmelser som be-
En ny vägdragning genom högklassig jordbruksmark inne-
skriver hur hänsyn ska tas till allmänna intressen och vilka
bär att värdefulla resurser tas i anspråk och att bruknings-
intressen som ska skyddas då ett områdes användning
enheter splittras. Även tomtmark kan komma att påverkas.
ändras. Bestämmelserna syftar till att säkra ett långsiktigt
Värdet av jordbruksmarken oavsett klassning bedöms som
utnyttjande av förnybara och icke förnybara naturresurser.
stort.
stor medel liten ingen liten medel stort
Som naturresurser räknas mark och vatten för areella näringar, grund- och ytvatten, material samt energihushållning.
litet
medel
stort
Utredningsområde utgörs främst av åkermark med tillhötät bebyggelse i Kävlinge, Hög och Löddeköpinge. Marken
inom utredningsområdet lämpar sig väl för jordbruk och
litet
markanvändningen
delen av uppodlad
medel består till största stort
mark. Brukningsvärd jordbruksmark är av nationell bety-
Alternativ 1 innebär att ca 2,3 ha mark tas i anspråk i an-
anger den
bästa jordbruksmarken. Inom utredningsområstort
medel
det är jordbruksmarken huvudsakligen i klass 8-10 (även
klass 6).
46
uppstår. Förutsättningarna för rationellt brukande kan
försämras med värdeminskning som följd (detta utreds vidare i arbetsplanen).
anspråk (ytterligare mark kan komma att tas i anspråk för
vägportar och planskilda korsningar). Ett visst intrång på
bruksenheter bedöms bli medel till stora.
slutning till befintlig väg. Mindre intrång på tomtmark kan
inte heller uteslutas i detta skede.
stor medel liten ingen liten medel stort
stor medel liten ingen liten medel stort
har idag
( jmf. vid tiden för förstudien)
ingen liten medel
stort
medel en striktare syn på stort
litet
Konsekvenserna bedöms bli (-)
ianspråkstagande av jordbruksmark. Jordbruksverket har
klassat jordbruksmark utifrån en 10-gradig skala där 10
och innebär att mindre, svårbrukade åkermarksfragment
genom ianspråkstagande av mark och splittring av jord-
godose väsentliga
samhällsintressen
och behovet
inte kan stort
stor medel
liten medel
liten ingen
sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen
ningsenheter delas. Detta ger intrång i jordbruksmark
tomtmark kan inte heller uteslutas. De negativa effekterna
Alternativ 1
delse och får endast tas i anspråk om det behövs för att tilltillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande
av klass 6, 8, 9 och 10. Alternativet innebär också att bruk-
Alternativ 2a innebär att ca 17,0 ha jordbruksmark tas i
Markanvändning
stor medel
liten medel
stort
randeliten
vägnätingen
och övervägande
gles bebyggelse,
samt mer
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att ny väg dras genom jordbruksmark
litet
medel
stort
Konsekvenserna bedöms bli (---) för 2a.
litet
medel
stort
7
7
8
7
9
8
10
9
g
Vä
8
6
Löddeköpinge
7
Figur 20.Klassning av jordbruksmark
7
113
7
Hög
8
8
Kävlinge
10
0 125250
500
750
1 000
meter
m
47
I Alternativ 2b tas ca 6,8 ha mark i anspråk och alternativ
vägportar och planskilda korsningar). Förutsättningarna
bedöms därför påverka Alnarpsströmmens vattenkvalitet.
2b med avstängning 7,4 ha, då även väg 1147 breddas i detta
för rationellt brukande kan försämras med värdeminsk-
Kommunen har inga egna vattentäkter i området.
alternativ. Effekterna bedöms bli medelstora till små.
ning som följd (detta utreds vidare i arbetsplanen).Ett visst
intrång på tomtmark kan inte heller uteslutas.
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvenserna bedöms bli (--)
litet
medel
De negativa effekterna genom ianspråkstagande av mark
med genomsläppliga sandsediment. I samband med upp-
och splittring av jordbruksenheter bedöms bli stora.
rättande av Förstudie för aktuellt objekt bekräftade även
Kävlinge kommuns tekniska förvaltning att en stor andel
stort
stor medel liten ingen liten medel stort
elstora effekter.
Konsekvenserna bedöms bli (---) för alternativ 3a, b och c.
medel
litet
stort
nar inom området och då främst inom de västra delarna
av bostadsfastigheterna har egna brunnar.
I alternativ 2c tas ca 11,3 ha mark i anspråk, vilket ger med-
edel stort
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvenserna bedöms bli (--) för 2c.
litet
medel
stort
Alternativ 3
Alternativ 3 innebär att ny väg dras genom jordbruksmark i huvudsakligen klass 10 samt 6 och 9. Alternativet
innebär, liksaom i alternativ 2, att brukningsenheter delas
och att mindre, svårbrukade åkermarksfragment uppstår.
Alternativ 3 innebär att 22,1 - 22,4 ha jordbruksmark tas i
anspråk (ytterligare mark kan komma att tas i anspråk för
8.2.
stort
Vatten
Inom utredningsområdet förekommer ytvatten i form
av småvatten och mindre vattendrag med avrinning i
Öresund. Söder om väg 1137 rinner Kävlingeån/Lödde å
som är ett av Skånes största vattendrag och som utgör en
betydelsefull naturmiljö.
Utredningsområdets västra del ligger inom Alnarpssän-
Påverkan, effekter, konsekvenser
kans grus- och sandavlagringar, där Kävlinge kommuns
Anläggning av en ny väg innebär alltid en viss påverkan
bästa grundvattentillgångar finns. Alnarpsströmmen är
på yt- och grundvattenförhållandena, men detta åtgärdas
en av Sveriges största grundvattenförekomster och skyd-
normalt sett vid genomförandet. För eventuella planskild-
das enligt dricksvattendirektivet. Det är en djupt liggande
heter där skärningar ner under befintliga marknivåer kan
grundvattenström i en dalgång i den sedimentära berg-
bli aktuellt är det av stor vikt att utreda de geohydrologiska
grunden vilken löper diagonalt genom Skåne från Barse-
förhållandena och eventuell påverkan på befintliga brun�-
bäck-Lomma i nordväst ned till Skivarp/Abbekås i sydost.
nar. Detta gäller framför allt där planskildheterna placeras
Ovan berggrunden är grövre sand och grussediment av-
inom områden med genomsläppliga jordar av sand. Inom
lagrade. Dessa sediment innehåller stora uttagbara mäng-
dessa områden blir påverkansområden för en eventuell
der grundvatten. Alnarpsströmmens centrala delar finns
grundvattensänkning betydligt större än inom områdena
väster om utredningsområdet och överlagras av mäktiga
med tätare jordar av morän.
lager av såväl moränlera som finlera. Inget av alternativen
48
Enligt Brunnsarkivet förekommer det ett flertal brun�-
I aktuellt skede, vägutredningen, utreds inte väglinjens
exakta placering samt eventuella korsningspunkter med
andra vägar. Det är därför inte möjligt att bedöma de olika
alternativens påverkan på grundvatten, brunnar eller ytvatten. Detta utreds närmare i arbetsplaneskedet.
Ny hårdgjord yta i alternativ 2 och 3 förutsätter att dagvatten från vägen omhändertages. Dagvattnet avleds via
diken och dagvattenbrunnar som sammankopplas med
dagvattensystemet och fördröjningsmagasin. Dagvattensystem och fördröjningsmagasin dimensioneras enligt
Trafikverkets föreskrifter.
8.3.
Deponier
Det finns två äldre kända deponier inom utredningsområdet. Dessa berörs av alternativ 3a och 3b. Andra inte kända
deponier kan finns i området och eventuellt beröra andra
korridorsalternativ. I arbetsplaneskedet behövs ytterligare undersökningar av föroreningssituationen. Ingen hänsyn har tagits till dessa i alternativjämförelsen.
8.4.
Material- och energihushållning
Inom utredningsområdet finns inga täkter.
För att uppnå en god hushållning med naturresurser vid
ett vägbygge krävs en bra massbalans, det vill säga att fyllning till bank kan hämtas i skärningar och att byggnadsmaterial inte behöver transporteras långa sträckor samt att
vägen inte byggs av ändliga naturresurser.
Alternativ 2 och 3 innebär negativa konsekvenser eftersom
resurser går åt till anläggande av ny väg. I detta stadium av
projekteringen är masshanteringen svår att bedöma. Målet är att uppnå massbalans i objektet och i arbetsplaneskedet görs en massbalans. Matjordsdjupet är på ca 0,4 meter
vilket kommer att ge ett överskott. Detta sprids med fördel
på omkringliggande jordbruksmark.
8.5.
Sammanfattning
Markanvänding
och naturresurser
stora negativa konsekvenser
1
små negativa konsekvenser
medelstora negativa konsekvenser
2a
inga konsekvenser
2b
små positiva konsekvenser
2b m. avstängning
2c
medelstora positiva konsekvenser
stora positiva konsekvenser
3a
3b
3c
49
9.
Hälsa och säkerhet
9.1.
Buller
Buller är oönskat ljud som kan medföra hörselskador,
sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, irritation
samt talmaskering och annan medicinsk påverkan.
Vägar är den bullerkälla som stör flest antal människor.
Buller från vägtrafik består av av motorbuller, avgasbuller,
Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt
inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig
ombyggnad av trafikinfrastruktur (frifältsvärde
avses).
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maxnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till
bostad
vindbuller och däckbuller. Bulleralstringen varierar med
och fasadåtgärder. Vid skärmning av buller gäller att bullerskyddet ska placeras så nära mottagaren eller källan
som möjligt. Det ska vara helt tätt och kan utföras i trä,
glas eller plast. Graden av dämpning beror på skärmens
eller vallens höjd och uppbyggnad.
Inte bara friluftsområden har krav på låga bullernivåer,
det finns även så kallade tysta områden vilka blir alltmer
sällsynta eftersom vi i allt större omfattning störs av
buller från flygtrafik, järnväg och större vägar. Med tysta
trafikmängd, fordonstyp, hastighet, körsätt samt vägens
områden avses områden där bullernivån är mindre än 30
utformning beläggning och underhåll. Vid 50 km/h är
dBA. Aktuellt område bedöms inte vara ett bullerfritt/
däckbullret ungefär lika starkt som motorbullret, vid 70
km/tim är däckbullret det dominerande.
vid 55 dB blir 10-25 % mycket störda. Vid högre nivåer
som 65 dB så försämras barns inlärningsförmåga samt
risk finns för högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom. Ljudet
Buller från vägar bedöms både som maximal ljudnivå och
avtar med avståndet från bullerkällan samt med minskad
ekvivalent ljudnivå och mäts i enheten decibel (dBA). Den
trafikmängd. Normalfallet är att ljudnivån minskar med
maximala ljudnivån är den högsta nivå som uppkommer
ca 3 dBA per avståndsfördubbling och ca 3 dBA vid en
då ett fordon passerar och är oberoende av antalet fordon.
halvering av trafikmängden.
Den ekvivalenta ljudnivån är det sammanvägda medelvärdet av alla fordon som passerar under dygnet. Riktvärden
för bostadsbebyggelse och infrastruktur har fastställts av
riksdagen i propositionen 1996/97:53, ”Infrastrukturinriktningar för framtida transporter”.
50
De vanligaste bullerskyddsåtgärderna är skärmar, vallar
Allmänt gäller vid åtgärder att hänsyn ska tas till vad
som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall
utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna
bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.
För upplevelsen av natur-, kultur- och friluftsområden
Som jämförelse till gällande riktvärden är 35 dB den nivå
är ljudmiljön mycket betydelsefull. Gällande riktvärden
som uppnås av ett vanligt samtal på avståndet 1 m. Vid
för friluftsområden är enligt Naturvårdverkets förslag till
50 dB blir 10-25 % ganska störda eller mycket störda och
regeringen (allmänna råd) 40 dBA ekvivalentnivå.
tyst område, men vissa delar kan genom topografin och
avstånd till störande infrastruktur upplevas som tysta
inom utredningsområdet. De upplevda tysta områdena
påverkas om en ny väg anläggs i landskapet norr om
befintlig väg 1137.
Inom ramen för aktuell miljökonsekvensbeskrivning har
en ungefärlig beräkning av bullerstörning genomförts
med hjälp av iterering. Detta innebär att ett avstånd till
gällande riktvärde (55 dBA) från korridorens mitt räknats
fram utifrån befintliga trafikmängder och trafikmängder
erhållna från trafikanalysen. Ingen hänsyn har i detta
skede tagits till topografiska variationer eller bebyggelse
utan avståndet har hållits konstant längs hela vägen,
med undantag för Mellanvångsvägen där en befintlig
bullervall mot området Mellanvången har tagits med i
9.2. Påverkan, effekter, konsekvenser
och möjliga åtgärder
vilket minskar antalet bullerstörda något längs befintlig
beräknats med programvaran ”Buller väg” vilken bygger
Alternativ 1
väg 1137, kan med en ny väg strax norr Hög uppleva buller
på Naturvårdsverkets samnordiska beräkningsmodell för
Alternativ 1 innebär sänkta hastigheter mellan Hög och
mot den idag tystare sidan, dock inte över riktvärdena.
vägtrafikbuller.
Kävlinge och eventuellt ytterligare hastighetsdämpande
beräkningarna. Då man i dagsläget inte vet var inom korridoren väglinjen kommer att placeras har korridorens
mitt använts som utgångspunkt. Bullerutbredningen har
Idag är ca 30 bostäder i tätortsområdet Hög, i anslutning
till väg 1137, påverkade av bullernivåer över 55 dBA, vilket
normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig om-
åtgärder i Hög, vilket ger lägre hastigheter och därmed
marginellt lägre bullernivåer. Detta vägs dock delvis upp
av att bullernivåerna längs hela sträckan kan bli högre i
framtiden om trafikmängden längs väg 1137 ökar.
som bullerstörda bedöms därmed ligga under riktvärdet
väg. De fastigheter som idag har en tystare sida, bort från
Inom tätorterna Löddeköpinge och Kävlinge bedöms bullerspridningen minska längs väg 1137 i samma begränsade
omfattning som i Hög. I Kävlinge tätort längs väg 1137
minskar dock bullret endast i alternativ 2a. För boende i
Löddeköpinge kan minskat buller främst uppnås längs
Landskronavägen i alternativen 2a, 2b samt 2c.
byggnad av trafikinfrastruktur. Ytterligare ca 9 bostäder
uppskattas idag ha en bullernivå vid fasad (frifältsvärde)
på över 55 dBA längs befintlig väg 1137. Ytterligare ett
stor medel liten ingen liten medel stort
20-tal bostäder längs Ådalsvägen i Löddeköpinge och ett
stor medel liten ingen liten medel stort
l liten ingen liten medel stort
40-tal bostäder längs Högsvägen i Kävlinge är påverkade
medel
Konsekvenserna bedöms bli (0/+) för alternativ 1.
stor medel
liten medel
ingen
liten som
av bullernivåer över 55dBA.
Detta baseras,
beskrivs
medel
stort
litetstort
Alternativ 2
ovan, på det framräknade avståndet till riktvärdet 55 dBA
stort
från vägmitt vilket varierar längs befintlig väg 1137 från ca
Vid alternativ 2 bedöms ca 2200-2400 av dagens 5600-
der.
alternativ 2a, 2c eller 2b. I alternativ 2b med avstängning
medel
litet
30-50 m beroende på hastighet
och uppmätta
trafikmängDet är svårt att värdera ljudmiljön. Bostäder utmed väg
1137 är i dagsläget bullerstörda medan områdena för
stort
5800 fordon
omfördelas till den nya förbindelsen för
bedöms ca 3700 fordon omfördelas till den nya förbindelsen.
korridor 2 och 3 är av tystare karaktär. En ny bullerkälla i
För bullernivåerna längs befintlig väg 1137 innebär omför-
landskapet ger stor påverkan även om antalet bullerstörda
delningen att avståndet från vägmitt till riktvärdet 55 dBA
bostäder inte är så många. Den största påverkan förblir
minskar med ca 5-10 meter. Detta kan jämställas med att
längs befintlig väg. Med anledning av detta har ljudmiljön
bullernivåerna minskar med ca 3 dBA i vägens absoluta
inte värderats för respektive korridor.
närhet. Ett par fastigheter längs sträckan som idag räknas
I alternativ 2b med avstängning kan dock ett flertal fast-
litet
medel
stort
igheter få minskat buller så att gällande riktvärden klaras.
Detta då mer trafik flyttas över till den nya förbindelsen i
detta alternativ.
I alternativ 2b med avstängning minskar inte trafiken längs
Landskronavägen som en följd av att befintlig väg 1137 är
avstängd öster om Hög (se trafikanalys i vägutredningen).
51
Boende i Mellanvången, bostadsområdet söder om Mellanvångsvägen, bedöms inte påverkas av högre buller i någon större omfattning då befintlig vall längs södra sidan av
vägen effektivt skyddar området från buller.
medel
stort
Buller
stora negativa konsekvenser
medelstora negativa konsekvenser
2a
små negativa konsekvenser
2b
inga konsekvenser
2b m. avstängning
små positiva konsekvenser
2c
medelstora positiva konsekvenser
3a
stora positiva konsekvenser
Konsekvenserna bedöms bli (0/-) för alternativ 2 förutom i
3b
alternativ 2b där konsekvenserna bedöms bli (+).
3c
Alternativ 3
Sammanfattningsvis är bedömningen att konsekvenserna
Alternativ 3 ger längs befintlig väg 1137 i princip samma
för alternativ 1 kan bli marginellt positiva i fall ytterliga
konsekvenser som alternativ 2. För bullernivåerna längs
hastighetssänkande åtgärder genomförs i Hög. Alternativ
befintlig väg 1137 innebär detta att avståndet från vägmitt
2a, 2b, 2c och 3 bedöms ge inga eller mycket små negativa
till riktvärdet 55 dBA minskar med ca 5-10 meter längs
konsekvenser på grund av att ytterligare bullerkälla till-
sträckan. Bullerutbredning längs den nya förbindelsen be-
kommer. Alternativ 2b med avstängning för små positiva
räknas bli ca 40-45 m från vägmitt till riktvärdet 55 dBA,
konsekvenser med hänsyn till att ett antal fastigheter be-
då hastighetsbegränsningen i alternativ 3 är något högre
döms hamna under gällande riktvärden.
än i alternativ 2. Med alternativ 3 kan bostäder i den nya
vägens närhet komma att påverkas. Påverkan från ny väg
på bebyggelse längs befintlig väg 1137 bedöms dock bli
liten på grund av avståndet.
stor medel liten ingen liten medel stort
Konsekvenserna bedöms bli (0/-) för alternativ 3.
litet
52
Sammanfattning
1
stor medel liten ingen liten medel stort
litet
9.3.
medel
stort
Beräknad bullerutbredning (från vägmitt
till riktvärde 55 dBA, frifältsvärde) redovisas som markerat fält i kartorna.
Kävlinge
g
Vä
7
113
Hög
Löddeköpinge
Förklaring
(Samtli
Bullerutbredning
0 100200
400
600
m
800 1 000
Meter
Figur 21. Bullerutbedning alternativ 0 och 1
0
0
100
110
220
200
440 Meters
400 Meters
0
0
87,5
175
0
53
350 Meters
0
80
0
160
70
140
60
50
120
100
200
320 Meters
280 Meters
Beräknad bullerutbredning (från vägmitt till riktvärde 55 dBA, frifältsvärde)
redovisas som markerat fält i kartorna.
Den streckade linjen visar riskområdet
för bullerstörning (55 dBA och högre) i
det fall väglinjen i någon punkt placeras
i korridorernas utkant. Observera att illustrationen visar en presumtiv väglinje.
Kävlinge
Kävlinge
137
g1
Vä 137
g1
Vä
Furulund
Furulund
Hög
Hög
Löddeköpinge
Löddeköpinge
Förklaring
Förklaring
Förklaring
Maxzon buller
(Samtliga korridorer)
(Samtliga korridorer)
Bullerutbredning
54
Figur 22. Bullerutbredning alternativ 2a
0 100200
400
600
0 100200
400
600
800 1 000
Meter
800 1 000
Meter
0
0
mm
110
220
110
0
100
200
0
100
0
200
87,5
Alternativ 1
Alternativ 1
220
440 Meters
0
120
240 Meters
440 Meters
00
5060 100
120
200 Meters
240 Meters
0
50
0
175
400 Meters
350 Meters
80
0
0
0
87,5
60
400 Meters
175
350 Meters
160
70
80
0
140
160
70
140
320 Meters
100
200 Meters
280 Meters
320 Meters
280 Meters
Beräknad bullerutbredning (från vägmitt till riktvärde 55 dBA, frifältsvärde)
redovisas som markerat fält i kartorna.
Den streckade linjen visar riskområdet
för bullerstörning (55 dBA och högre) i
det fall väglinjen i någon punkt placeras i
korridorernas utkant. Obeservera att illustrationen visar en presumtiv väglinje.
Kävlinge
Kävlinge
g
Vä
7
113
g
Vä
7
113
Hög
Hög
Löddeköpinge
Löddeköpinge
Förklaring
Maxzon buller
(Samtli
(Samt
Bullerutbredning
0 100200
Figur 23. Bullerutbredning alternativ 2b
0 100200
400
400
600
600
mm
800 1 000
Meter
800 1 000
Meter
0
110
0
0
100
220
110
220
200
440 Meters
0
0
0
100
87,5
200
400 Meters
350 Meters
175
0
55
440 Meters
400 Meters
80
0
87,5
175
350 Meters
160
70
0
0
0
140
80
0
120
60
100
0
320 Meters
50 100
120200
280 Meters
160
70
60
0
50
140
320 Mete
280 Mete
Beräknad bullerutbredning (från vägmitt till riktvärde 55 dBA, frifältsvärde)
redovisas som markerat fält i kartorna.
Den streckade linjen visar riskområdet
för bullerstörning (55 dBA och högre) i
det fall väglinjen i någon punkt placeras
i korridorernas utkant. Observera att illustrationen visar en presumtiv väglinje.
Kävlinge
Kävlinge
137
g1
Vä
137
g1
Vä
Furulund
Furulund
Hög
Hög
Löddeköpinge
Löddeköpinge
Förklaring
Förklaring
Förklaring
Maxzon buller
(Samtliga korridorer)
(Samtliga korridorer)
Bullerutbredning
0 100200
56
Figur 24. Bullerutbredning alternativ 2b med avstängning
0 100200
400
400
600
600
800 1 000
Meter
800 1 000
Meter
0
0
100
0
110
mm
Alternativ 1
Alternativ 1
220
110
200
220
440 Meters
400 Meters
0
440 Meters
0
0
80
100
0
200 87,5
175
400 Meters 350 Meters
0
0
0
87,5
175
350 Meters
70
80
0
140
160
70
60
60
50
140
120
240 Meters
100
120
160
0
0
0
200 Meters
240 Meters
320 Meters
50
100
200 Meters
280 Meters
320 Meters
280 Meters
Beräknad bullerutbredning (från vägmitt till riktvärde 55 dBA, frifältsvärde)
redovisas som markerat fält i kartorna.
Den streckade linjen visar riskområdet
för bullerstörning (55 dBA och högre) i
det fall väglinjen i någon punkt placeras i
korridorernas utkant. Obeservera att illustrationen visar en presumtiv väglinje.
Kävlinge
g
Vä
7
113
Hög
Löddeköpinge
Förklaring
Maxzon buller
(Samtl
Bullerutbredning
0 100200
400
600
m
800 1 000
Meter
Figur 25. Bullerutbredning alternativ 3
0
0
100
110
220
200
440 Meters
400 Meters
0
0
87,5
175
0
57
350 Meters
0
80
0
160
70
140
60
50
120
100
20
320 Meters
280 Meters
9.4.
Vibrationer
Vibrationer fortplantar sig i mark olika långt beroende på
jordart och fordonshastighet. Störst är risken för vibrationer om både byggnad och väg ligger på lerjordar. Vibrationer från vägtrafik uppkommer främst om tung trafik färdas
på en ojämn vägbana. Kraftiga och långvariga vibrationer
kan orsaka obehag, stressreaktioner och andra konsekvenser för människors hälsa.
Det är möjligt att ett antal fastigheter i randbebyggelsen
utmed vägen är utsatta för sådana störningar i dag. Vid en
nysträckning erhålls i sådana fall förbättringar förutsatt
att trafikeringen, med främst tunga fordon, minskar.
Omfattningen av vibrationsstörningar har inte studerats
områden. Avseende fordonsolyckor bedöms samtliga al-
re. Av de 13 olyckor som var av lindrig karaktär var 5 sing-
ternativ 2 och 3 öka trafiksäkerheten längs befintlig väg då
elolyckor med fotgängare, cykel eller moped. 5 var mellan
trafikmängden längs denna minskar. Alternativ 3 bedöms
personbil och annan personbil eller lastbil, 2 var singelo-
även vara något trafiksäkrare än alternativ 1, 2a, 2b och 2c
lyckor med personbil och en olycka var mellan buss och
då den nya vägen här antas vara mötesseparerad.
moped.
dukter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada
perioden 2006-01-01 – 2011-01-01.
människor, miljö eller egendom om de inte hanteras på
I Löddeköpinge har det inträffat 5 allvarliga och 22 lidriga
olyckor längs Landskronavägen, Barsebäcksvägen, Fäladsvägen och Köpingevägen under perioden 2006-01-01
- 2011-01-01.
I Kävlinge har det inträffat 3 allvarliga och 7 lindriga olyck-
arbetsplanskedet.
or längs Högsvägen och Storgatan under perioden 2006-
Trafiksäkerhet och farligt gods
Trafikolyckor med personskador utgör en stor negativ hälsoeffekt av biltrafiken. I detta avseende beaktas inte bara
dem som bor i närheten av vägen utan alla som utsätts för
skade- och olycksrisker. Förbättrig av trafiksäkerheten står
därför mycket högt på Trafikverket agenda.
01-01 - 2011-01-01.
Samtliga alternativ bedöms vara bättre än nollalternativet
då åtgärder för att öka trafiksäkerheten för såväl oskyddade trafikanter som fordonstrafikanter utförs i samtliga
alternativ. I alternativ 1 där befintlig väg används är sannolikheten för olyckor med oskyddade trafikanter högre
än i alternativ 2 och 3, då vägen sträcker sig igenom tätbe-
Inom utredningsområdet finns bostadsbebyggelse nära
byggda områden. Alternativ 2 c innebär högre olycksrisk i
större vägar i såväl Kävlinge som Hög och Löddeköpinge.
Kävlinge tätort jämfört med alternativ 2a och 3. Alternativ
Under perioden 2006-01-01 – 2011-01-01 inträffade 16
2a och samtliga alternativ 3 ger lägre risk för olyckor med
olyckor längs väg 1137 mellan Löddeköpinge och Kävlinge,
oskyddade trafikanter då vägen ligger utanför tätbebyggda
varav 3 var allvarliga olyckor; en upphinnande olycka, en
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och pro-
Längs väg 1175 har en allvarlig olycka rapporterats under
i aktuell miljökonsekvensbeskrivning, utan återkommer i
9.5.
58
omkörningsolycka samt en mellan personbil och fotgänga-
rätt sätt under transport. Generellt kan utsläpp av gaser
påverka närboende inom cirka 500 meter, explosioner påverka inom cirka 200 meter. Sprids vätska till vattendrag
och grundvatten är influensområdet betydligt större.
Väg 104 norr om Kävlinge samt väg E6 är idag rekommenderade vägar för transport av farligt gods. Alternativ
3 skulle kunna bli aktuell som rekommenderad väg för farligt gods. Med hänsyn till detta ska vägen utformas så att
risken för olycka med farligt gods är låg. Länsstyrelsen antog år 2007 riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen
som berör vägar och järnvägar där farligt gods transporteras (RIKTSAM). Dessa innebär att ett riskhanteringsområde på 150 meter föreskrivs. Inom korridoralternativ 3a,
3,b och 3c finns spridd bebyggelse i form av gårdar, vilka
beroende på väglinjens dragning kan hamna inom riskhanteringsområdet. Med hänsyn till att väglinjens exakta
placering inte är utredd kan bedömning av antal påverkade fastigheter inte fastställas i aktuellt skede.
9.6.
Luftföroreningar
Med luftföroreningar avses ämnen och föroreningar som
är skadliga för hälsa, klimat, natur och kultur. Biltrafiken
är en stor föroreningskälla avseende kväveoxider, kolväten
och koldioxid, samt genererar även föroreningar som svaveloxid, partiklar från däck och vägbanor m m.
Transportsektorns utsläpp av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser har under många år ökat, beroende på
att resor och transporter ökar. Framför allt har godstransporterna på väg, internationell sjöfart och internationellt
flyg ökat. Eftersom vi använder personbilen mer än något
annat trafikslag är det den samlade vägtrafiken som står
för transportsektorns största utsläpp.
Vägtrafikens stora andel av utsläppen beror på att fordo-
Det är tre faktorer som bestämmer hur stora utsläppen av
koldioxid blir från vägtransportsektorn:
• trafikarbetet – hur mycket vi kör med våra fordon
•energiförbrukningen per kilometer – hur mycket bränsle
fordonen förbrukar per kilometer
•andelen fossila bränslen – mängden bensin och fossil diesel i förhållande till alternativa drivmedel som etanol, biogas och andra icke-fossila bränslen.
Gatumiljön längs väg 1137 är öppen och ventilerad vilket
tillsammans med den i sammanhanget måttliga trafikeringen av vägen gör att väg 1137 bedöms uppnå acceptabla
värden för luftföroreningar (partiklar och kvävedioxid) i
förhållande till gällande miljökvalitetsnormerDetta gäller
även övriga alternativ lösningar.
nen fortfarande till största del använder fossila drivmedel.
Sambandet mellan bränsleförbrukning och utsläpp är enkelt: en liter bensin eller diesel ger mer än två kg koldioxid.
En normalbilist släpper ut omkring tre ton koldioxid per år.
En enda långtradare kan under ett år släppa ut 150 ton koldioxid. Det finns ingen teknik för att rena bort koldioxidutsläpp från motorer. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid
från vägtrafiken ökat med 10 procent, men ökningstakten
har avtagit de senaste åren.
Det innebär en stor utmaning att få ned utsläppen av koldioxid från vägtrafiken, och det kommer att ställa krav på
kraftfulla insatser inom många områden.
59
10. Geoteknik
Markytan är relativt flack med svag lutning västerut, mot
Löddeköpinge. Norr om byn Hög höjer sig landskapet för
att sedan åter bli flackt. Söder om väg 1137 är marken flack
eller småkuperad för att sedan slutta brantare ner mot
Kävlingeån i söder.
Geologiskt kan utredningsområdet delas in i två dominerande delar. Området närmast Kävlinge och västerut fram
till byn Hög utgörs främst av moränmark där moränen
övervägande utgörs av lermorän med inslag av leriga eller sandiga moräner. Lokalt överlagras moränen av glaciala
sediment av finsand, silt eller lera. Ett mindre område med
ytlig gyttjelera finns redovisat på kartan men detta område
bedöms endast i mindre omfattning ligga inom aktuella
korridorsalternativ.
I området västerut, mot Löddeköpinge, överlagras moränerna till övervägande del av mäktiga sediment bestående
av postglacial sand eller isälvssand. I de norra delarna av
detta område förekommer mindre områden med ytliga
torvlager. Även dessa områden bedömdes vid besiktning
endast påverka aktuella korridorsalternativ i en begränsad
omfattning.
Utförd matjordsinventering visar på en relativt jämn mäktighet kring 0,4 m samt att matjorden inom delområdet
närmast Kävlinge är lerig/siltig medan matjorden mot
Löddeköpinge är mer sandig.
60
10.1. Påverkan, effekter, konsekvenser
och möjliga åtgärder
Förekommande jordar av moräner och sandsediment är
generellt en marktyp som är god till mycket god för grundläggning av planerad väg med tillhörande anläggningar.
Inga bärighets-, sättnings- eller stabilitetsproblem förväntas inom området. Viss ytlig urgrävning kan krävas i anslutning till de områden med gyttjelera eller torv som noterats
enligt ovan. Förekommande sandsediment kan användas
som fyllningsmaterial i vägbankarna. Finkorniga moräner
och finsediment av finsand, silt och lera är flytbenägna och
måste skyddas mot vatteninblandning och ältning.
10.2. Sammanfattning
De geotekniska förhållanden förväntas inte innebära några
försvårande omständigheter. Inte heller grundvattenförhållanden bedöms som försvårande. Hänsyn och fördjupade studier måste dock genomförs för planerade skärningar,
exempelvis vid planskilda korsningar.
2
2
Legend
2
2b
LKkarta (2).jpg
RGB
Red:
inge
Band_1
Green: Band_2
Blue: Band_3
Kävlinge
Kävlinge
g
Vä
g
Vä
1
7
113
7
113
Furulund
1
Hög
Hög
Löddeköpinge
Löddeköpinge
61
11. Påverkan i byggskedet
Byggtidens påverkan är begränsad men kan periodvis
innebära väsentliga störningar. Frågor rörande skadebegränsande och återställande åtgärder samt kontroll under
byggtiden är därför av stor vikt vid planering och projek-
ningar, härdar eller skelettdelar påträffas under byggskedet måste arbetet genast avbrytas i enlighet med 2 kap 10
§ lagen om kulturminnen mm och Länsstyrelsen underrättas.
tering av vägar. Det är även viktigt att begränsa vilken tid
Byggskedet innebär eventuellt även att delar av den be-
på året och dygnet som arbetet får ske, så att störningar för
fintliga vägen rivs och mark återställs. Stora delar av vägen
närmiljön, kan minimeras. Detta måste utredas vidare och
kan återanvändas. Asfalt som rivs bort kan användas som
konkretiseras i arbetsplanen.
Byggtiden medför arbeten och störningar av varierande
slag. Fordon orsakar buller och byggtrafiken kan ge upp-
ny beläggning vid exempelvis förstärkning och underhåll.
Delar av vägens underbyggnad kan återanvändas för den
nya vägen.
hov till barriäreffekter. Vidare krävs schaktning och be-
Vägdikesmassor kan vara förorenade med bland annat väg-
läggningsarbeten samt masshantering och transporter
salt, olja, bly, PAH och tungmetaller. Halterna i massorna
som också kan orsaka störningar i omgivningen. Byggtiden
beror på trafikintensiteten. För att eventuella förorenin-
medför ofta begränsad framkomlighet. Byggrelaterat bul-
garn inte ska spridas till omgivande miljöer krävs särskilda
ler kan ge upphov till konsekvenser som irritation, talmas-
rutiner för omhändertagande. Trafikverkets anvisningar
kering eller sömnsvårigheter.
för hantering av massor ska följas.
Under byggtiden kan negativ påverkan ske bland annat i
För att undvika risker i byggskedet måste rutiner upprät-
form av kompaktering av jord från tunga transporter och
tas för miljösäkring av projektet (såväl arbetsmiljö som
arbetsmaskiner. Det bör därför kontrolleras vilka områden
yttre miljö). En arbetsmiljöplan enligt kraven i AFS 1999:3
som bör undvikas på grund av känslighet mot intrång och
måste upprättas. Vid upphandling av entreprenadarbeten
vilken typ av arbetsmaskiner som får användas.
Beroende på korridor samt väglinjens slutliga placering
kan utbyggnaden av vägen i olika omfattning beröra registrerade fornminnen.
62
Skulle nya fornlämningar, såsom exempelvis stenpack-
måste de krav som ställs i Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93 tillämpas. Där ställs bland annat krav på att en miljöplan upprättas. I trafikanordningsplanen beskrivs hur arbetet ska
genomföras med hänsyn till trafiken på vägen.
12. Allmänna hänsynsregler
Alla miljökrav som ställs i projektet bottnar i de allmäna
hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. Dessa ska tillämpas
i all versamhet och har två huvudsyften. Dels ska de förebygga negativa effekter av verksamheter och åtgärder, och
dels ska de få miljöhänsynen att öka. Miljökonsekvensbeskrivningen har som syfte att säkra ett flertal av principerna.
Nedan beskrivs principerna samt hur de tillgodoses i aktuellt vägprojekt.
1 § Bevisbörderegeln
Miljökonsekvesbeskrivningen är ett led i uppfyllelsen av
bevisbörderegeln som innebär att verksamhetsutövaren
ska visa att hänsynsreglerna uppfylls.
2 § Kunskapskravet
Kunskapskravet efterlevs då Trafikverket inom ramen för
miljökonsekvensbeskrivningen genom samråd, sammanställning av underlag från olika källor samt bedömningar
har tagit fram nödvändig kunskap för bedömning av de
miljökonsekvenser som kan uppstå.
3 § Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren
är skyldig att vidta skyddsåtgärder redan då risk för nega-
7 § Skälighetsregeln
tiv påverkan föreligger. Av miljökonsekvensbeskrivningen
Skälighetsregeln innebär att kraven på hänsyn enligt 2-6
framgår vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som
§§ gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt
kan vara aktuella, bland annat med hänsyn till landskaps-
att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska nyttan av en
bilden, natur- och kulturmiljön samt grundvattenresursen.
skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått vägas mot kostnaderna för att genomföra sådana åtgärder. Kraven ska vara
4 § Produktvalsprincipen
miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orim-
Produktvalsprincipen innebär att produkter som kan be-
liga.
faras medföra risker för människors hälsa eller miljön ska
bytas ut, om de kan ersättas med produkter som kan antas
8 § Skadeansvaret
vara mindre farliga. Trafikverket ställer sådana krav vid
Skadeansvaret innebär att den som har orsakat en skada
upphandling av entreprenader.
eller olägenhet för miljön ansvarar för att avhjälpa denna.
Trafikverket ansvarar i detta fall för att vägutbyggnaden
5 § Hushållnings- och kretsloppsprincipen
utförs på ett miljömässigt riktigt sätt och för de eventu-
Hushållnings- och kretsloppsprincipen innebär att verk-
ella negativa miljöeffekter som kan uppstå som en följd av
samhetsutövaren skall hushålla med energi och råvaror
vägutbyggnaden.
samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Dessa frågor behandlas i tillämpliga delar i före-
I skadeansvaret inbegrips även principen om att förore-
liggande miljökonsekvensbeskrivning. Kretsloppsfrågor
naren ska betala, vilket innebär att det alltid är den som
ingår i Trafikverkets kontinuerliga miljöarbete, där bland
orsakar eller riskerar att orsaka miljöstörningar som ska
annat olika metoder för återvinning och återanvändning
bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder som
av begagnat material testas och utvärderas.
ska vidtas för att uppfylla miljöbalkens hänsynsregler. Trafikverket bekostar de utredningar som behövs för att klar-
6 § Lokaliseringsprincipen
lägga behovet av eventuella skyddsåtgärder samt ansvarar
Lokaliseringsprincipen säger att den plats som är lämp-
för att de skyddsåtgärder som krävs kommer till stånd.
ligast för miljön ska väljas för en verksamhet. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller motiv för valet av utredningsalternativ samt redogör även för bortvalda alternativ.
63
13. Avstämning mot berörda
mål
13.1.
Projektets miljömål
Nedan stäms de olika alternativen av mot projektets miljömål, vilka redovisats i kapitel 1. Dessutom rangordnas
alternativen efter hur väl de uppfyller målen. Endast de
alternativ som uppfyller målen rangordnas.
Eftersträva en vägdragning som är anpassad
Minimera vägens visuella intrång genom att i
möjligaste mån undvika höga bankar och där-
kulturhistoriska.
med hålla nere vägen i landskapet.
Det flacka landskapet möjliggör en låg profil i alla alternativ. Den låga profilen kan dock motverkas genom att planskildheter för gång- och cykelvägar och/eller lokalvägar
behövs.
Alternativ
64
Måluppfyllelse
Rangordning
1
1
2
2
3
3
Minimera vägens barriäreffekter.
efter landskapets gränser, såväl visuella som
Alla alternativ som innebär en ny vägsträckning (2a, 2c,
3a, 3b och 3c) kommer att påverka landskapets gränser negativt. Alternativ 3c förefaller dock ha störst möjlighet att
anpassas till områdets rätvinkliga struktur.
Alternativ
1
2
3
Måluppfyllelse
Alla alternativ som innebär en ny vägsträckning kommer
att ska nya barriärer i landskapet. Väglinjens exakta placering inom korridorerna är inte utredd, varför det är svårt
att i dagsläget gör en rättvis utvärdering av detta.
Rangordning
1
Alternativ
Måluppfyllelse
Rangordning
1
1
2
2
3
3
Inte påverka synliga fornlämningar med
Minimera det fysiska intrånget i jordbruksmark
Sträva efter att färre fastigheter än idag blir
skyddsområden.
och inte försvåra brukandet av marken.
bullerutsatta.
Alla alternativ som innebär en ny vägsträckning kommer
sannolikt påverka fornlämningar. Alternativ 3b ger dock
större påverkan än övriga.
Alternativ
1
2
3
Måluppfyllelse
Rangordning
1
De alternativ (2a, 2b, 2c, 3a, 3b och 3c) som innebär att traAlla alternativ (ej Nollalternativet) kommer att ta jord-
fik flyttas från befintlig väg 1137 ger marginellt färre buller-
bruksmark i anspråk. Alternativ 1 innebär dock litet ian-
störda fastigheter, eftersom en del trafik fortsättningsvis
språkstagande och innebär inte att brukandet försvåras.
kommer att trafikera befintlig väg 1137. Dock tillkommer
De alternativ som innebär en ny vägsträckning kommer att
en ny bullerkälla. I Alternativ 2b med avstängning bedöms
ta mark i ansprå samt kommer att försvåra brukandet.
antalet bullerstörda bli färre, framförallt i Hög.
Alternativ
Måluppfyllelse
Rangordning
1
1
2
2
3
3
Alternativ
1
Måluppfyllelse
Rangordning
2
2
2b m. avstängning
1
3
65
1. Begränsad klimatpåverkan
13.2. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken 1999. De
är ett juridiskt bindande styrmedel och beskrivs närmare
i Miljöbalkens femte kapitel. Normernas gränsvärden är
satta utifrån vad människan och naturen tål, inte utifrån
vad som är ekonomiskt eller tekniskt möjligt att uppfylla.
turligt försurning (3)
3. Bara naturlig försurning
Mål 1, 2 och 3 behandlar luftföroreningar från biltrafik,
4. Giftfri miljö
flyg, båttrafik, industrier, etc samt användning av natur-
5. Skyddande ozonskikt
främmande ämnen. Idag är bilismen, det vill säga person-
6. Säker strålmiljö
bilar och olika typer av tunga fordon, den stora källan till
7. Ingen övergödning
luftföroreningar. Vägtrafiken svarar för cirka 30 % av kol-
8. Levande sjöar och vattendrag
dioxidutsläppen i Skåne.
Idag finns det miljökvalitetsnormer för:
9. Grundvatten av god kvalitet
I dag finns det miljökvalitetsnormer för:
11. Myllrande våtmarker
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ersätter man en väg med en annan med bättre standard
är sannolikheten stor att trafiken ökar på grund av bättre
framkomlighet. Alternativ 2 och 3 motverkar därför dessa
• olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
miljökvalitetsmål.
• olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
14. Storslagen fjällmiljö
Giftfri miljö (4)
• olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS
2001:554)
• omgivningsbuller (SFS 2004:675)
Alla utom ” olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554” kan komma att beröras av vägutbyggnaden.
13.3. Avstämning mot de nationella miljömålen
Sveriges regering har satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål, vilka syftar till att beskriva och precisera det tillstånd
i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt
hållbart. Vägtrafik medför negativa konsekvenser för en
rad av dessa.
66
Begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2) samt bara na-
2. Frisk luft
15. God bebyggd miljö
16 Ett rikt växt- och djurliv
Miljökvalitetsmålen syftar till att:
Målet syftar till att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som
kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Transporter av farligt gods kan vid en olycka innebära
• främja människors hälsa och miljö
att gifter sprids.
• värna den biologiska mångfalden
Det är enbart alternativ 3 som skulle vara aktuellt för
• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
transport av farligt gods. Skulle det bli aktuellt med att
• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
gen att anläggas med olika typer av skyddsåtgärder som
• trygga en god hushållning med naturresurserna
minimerar skada vid olycka med farligt gods. Alternativet
Nedan görs en avstämning mot de i projektet relevanta
miljömålen:
man väljer att bygga ut detta alternativet kommer dock vä-
anses därför inte direkt motverka målet, eftersom risken
för en farligtgodsolycka minimeras. Övriga alternativ anses inte motverka målet.
Levande sjöar och vattendrag (8)
Myllrande våtmarker (11)
Ett rikt växt- och djurliv (16)
Målet är att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt
Målet är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushål-
Målet är att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt håll-
hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
lande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla
bara och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kul-
våtmarker bevaras för framtiden.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur-
turmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Korridor 2 och 3 motverkar till viss del målet eftersom
våtmarker och småvatten tas i anspråk och försvinner på
grund av att ny väg anläggs. Dessutom kan intilliggande
Korridor 2 och 3 motverkar till viss del målet eftersom en
våtmarker och småvattens ekologiska och vattenhushål-
ny väg kan påverka naturliga vattenflöden och vattenni-
lande funktion påverkas.
våer och därmed även påverka den biologisk mångfalden
i vattendragen.
Ett rikt odlingslandskap (13)
duktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt
Målet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar
som biologisk mångfald och kulturmiljövärden bevaras
dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för
och stärks.
litet i anspråk. Dessutom fragmenterar alternativen land-
planskilda korsningar kan ge stor påverkan på grundvatt-
skapet och påverkar arronderingen i området. Alternativ 2
net om inte åtgärder vidtas. Väljer man att anlägga en helt
och 3 bedöms därför motverka miljömålet.
så att grundvattenpåverkan minimeras. Alternativ 2 och
3 bedöms därför motverka miljömålet minimalt. Även alternativ 1 anses motverka miljömålet minimalt, eftersom
eventuella planskildheter kommer att byggas med vidtagna åtgärder för att minimera grundvattenpåverkan.
Alternativ 3 berör fler naturvärden än alternativ 2, så alternativ 3 bedöms motverka målet något mer än alternativ 2.
Alternativ 1 bedöms ej påverka målet.
Alternativ 2 och 3 tar jordbruksmark av mycket hög kva-
Anläggandet av en helt ny väg och/eller anläggandet av
ny väg enligt alternativ 2 och 3 kommer vägen att anläggas
värnas.
Målet är att odlingslandskapets värde för biologisk pro-
Grundvatten av god kvalitet (9)
växter och djur i sjöar och vattendrag.
miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som friluftslivet
God bebyggd miljö (15)
Bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö.
Natur- och kulturvärden ska värnas och utvecklas. Boendemiljön ska beaktas så att exempelvis antalet fastigheter
med bullervärden över riktvärdet minskar.
Alternativ 1 bedöms främja målet något. Å andra sidan bedöms ej bullerstörningarna kunna lösas helt med alternativ 2 och 3.
67
14. Samlad bedömning
Vägkorridor
68
Landskapsbild
Naturmiljö
Medeltid
1800-tal
Rekreation och
friluftsliv
Markanvändning
och naturresurser
Hälsa och säkerhet
0
(0)
(0)
(0)
(+)
(0)
(0)
(0)
(0)
1
(0)
(0)
(-)
(++)
(0)
(+)
(-)
(0/+)
2a
(--)
(-)
(-)
(--)
(--)
(-)
(---)
(0/-)
2b
(--)
(-)
(-)
(--)
(--)
(-)
(--)
(0/-)
2b m. avstängning
(--)
(-)
(-)
(--)
(--)
(-)
(--)
(+)
2c
(--)
(-)
(-)
(--)
(--)
(-)
(--)
(0/-)
3a
(---)
(--)
(--)
(--)
(---)
(-)
(---)
(0/-)
3b
(---)
(--)
(-)
(--)
(---)
(-)
(---)
(0/-)
3c
(---)
(--)
(-)
(--)
(---)
(-)
(---)
(0/-)
(---)
stora negativa konsekvenser
(--)
medelstora negativa konsekvenser
(-)
små negativa konsekvenser
(0)
inga konsekvenser
(+)
små positiva konsekvenser
(++)
medelstora positiva konsekvenser
(+++)
stora positiva konsekvenser
Förhistoria
Kulturmiljö
De negativa konsekvenserna är tydligast avseende påver-
Enligt krav i miljöbalken ska de olika utredningsalterna-
kan på landskapsbild och markanspråken som blir stora i
tiven jämföras inte bara sinsemellan utan även med ett
alternativ 2 och 3. Även naturmiljö, kulturmiljö samt till
nollalternativ. Nollalternativet innebär en framskrivning
viss del rekreation och friluftsliv berörs negativt. Utvär-
av befintliga förhållanden utan åtgärder utöver drift och
deringen visar tydligt att de negativa konsekvenserna är
underhåll. Detta innebär således att inga fysiska åtgärder
kopplade till anläggandet av ny väg.
vidtas längs väg 1137 men dock en sänkning av hastighe-
Alternativ 1 ger små positiva effekter avseende kulturmiljö, detta kopplas till den befintliga vägsträckningen från
ten för sträckan Hög-Kävlinge till 80 km/h (en anpassning till nya hastigheter).
1800-talet fortsatt används, vilket ger historisk kontinui-
Nollalternativet bedöms i det närmaste ge samma påver-
tet. Detta alternativ ger även små positiva konsekvenser
kan som alternativ 1. Utan trafiksäkerhetshöjande och
för rekreation och friluftsliv, vilket är kopplat till ökad
hastighetsdämpande åtgärder i Hög blir bedömningen
tillgänglighet till Kävlingeån/Lödde å.
att konsekvenserna för hälsa och säkerhet blir marginellt
En ny väg garanterar inte en minskning av antalet bullerstörda personer längs befintlig väg, utan istället föreligger
sämre.
Vid en samlad bedömning av de utvärderade områdena/
det en risk att fler upplever störningar när en ny buller-
faktorerna framstår nollalternativet och alternativ 1 som
källa tillkommer. Alternativ 2 och 3 bedöms därför kunna
det bästa ur miljösynpunkt. Alternativ 2b, 2b med av-
ge små negativa konsekvenser avseende buller. Ingen
stängning och 2c, där befintlig väg används i stor uträck-
hänsyn har dock tagits till eventuella bullerskyddsåt-
ning är det näst bästa. Alternativ 2a, 3a, 3b och 3c ger
gärder. Alternativ 2b med avstängning bedöms kunna
störst negativa konsekvenser.
minska antalet fastigheter som utsätts för störningar över
riktvärdena. Därför bedöms alternativet ge små positiva
konsekvenser avseende buller.
Skillnader mellan alternativen avseende luftkvalitet och
olycksrisker bedöms som marginella.
69
15. Dispenser och tillstånd
16. Samråd
17. Fortsatt arbete
För vägens genomförande kan dispenser eller tillstånd be-
Eftersom aktuellt vägprojekt av Länsstyrelsen bedömts
Vägutredningen med MKB kommer att remitteras till
höva sökas för ingrepp i biotoper som omfattas av generellt
innebära betydande miljöpåverkan, har projektet genom-
Länsstyrelsen, Kävlinge kommun och andra berörda in-
biotopskydd ska ansökan om dispens från biotopskyddet
förts med ett så kallat utökat samråd. Detta innebär att
tressenter vilket inkluderar berörda fastighetsägare. In-
enligt 7 kap 11 § miljöbalken göras till Länsstyrelsen.
utöver de direkt berörda sakägarna ska även allmänheten,
komna yttranden och synpunkter sammanställs och kom-
Inga arter som omfattas av artskyddsförordningen har påträffats inom området. Skulle någon av dessa arter påträffas krävs dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen.
Fridlysta arter skyddas av svenska och internationella
regler medan arter som är rödlistade inte har något lagligt skydd. En rödlista är en förteckning över de arter vars
framtida överlevnad i landet inte är säker. Listan är ett
hjälpmedel i arbetet med naturvård. ArtDatabanken bedömer vilka arter som ska stå med på rödlistan. Naturvårdsverket fastställer en ny rödlista vart femte år.
Enligt Lagen om kulturminnen m.m. 2 kap 6 § är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över
eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Den som vill utföra sådana åtgärder skall ansöka om samråd hos Länsstyrelsen.
Det kan bli aktuellt med grundvattensänkningar för korridor 2 och 3. Juridiskt sett räknas alla grundvattensänkningar som vattenverksamhet.
70
föreningar, kommuner och myndigheter ha möjlighet att
menteras i ett utlåtande. Innan Trafikverket tar ställning
delta.
till om, och på vilket sätt, arbetet ska drivas vidare samt
vilken av de utredda korridorerna som ska utgöra grund
2010-08-15
Tidigt samråd med Länsstyrelsen
för fortsatt projektering och alternativval, ska Länsstyrel-
2010-11-09
Samråd med Kävlinge kommun
sen ges möjlighet att avge sitt slutliga yttrande över vägut-
2010-11-09
Samråd med allmänheten
redningen.
Vägutredningen med MKB har varit utställd 2 april 2012
Efter Länsstyrelsens yttrande om vägutredningen tar Tra-
- 27 maj 2012. Under utställningstiden framkom det att
fikverket ställning till om en arbetsplan med tillhörande
kommunen anser alternativ 2b, som inte fanns med i utredningen, vara lika relevant som övriga alternativ från
förstudien. Med anledningen av detta har vägutredningen
med MKB kompletterats med alternativ 2b under hösten
2012. Detta innebär att nya samråd hålls:
2012-12-17 Samråd med Kävlinge kommun
Januari 2013
Samråd med allmänheten
Vägutredningen med MKB kommer att ställas ut på nytt
under tidig vår 2013.
MKB ska upprättas.
18. Referenser
18.1. Skriftliga referenser
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
Länsstyrelsen i Skåne län (1996): Från Bjäre till Österlen –
18.2. Elektroniska referenser
18.3. Muntliga referenser
Länsstyrelsen: miljöatlas, tillgänglig på [http://www.gis.
Johan Högström, Driftledare Trafikverket
lst.se/miljoatlas/]
Jordbruksverket: TUVA, tillgänglig på [http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/tuva.4.2b43ae8f1
Skånska natur- och kulturmiljöer
1f6479737780001120.html]
Miljöbalk (1998:808)
Naturvårdsverket: kartverktyget skyddad natur, tillgänglig
Naturskyddsföreningen i Skåne (2002): Det skånska kul-
turvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Skyddad-
turlandskapet
Riksantikvarieämbetet (2008): Fornminnesregistret
Sveriges Geologiska Undersökning (2010): Jordartskartan
Kävlivlige kommun (2011): Översiktsplan
Väglag (1971:948)
Vägverket (2006): Cykelledsplan för Skåne 2006-2015, publikation 2006:137
på
[http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-na-
natur/]
Mikael Andersson, Gatuchef Kävlinge
Andreas Thomasson, exploateringsingejör Kävlinge kommun
19. Bilagor
Bilaga 1: Inventering och naturvärdesbedömning, 201210-24, Naturcentrum
Riksantikvarieämbetet: fornsök, tillgänglig på [http://
www.raa.se/cms/fornsok/start.html],
Riksdagen: miljömålsportalen, tillgänglig på [http://www.
miljomal.se/]
SLU: artdatabanken, tillgänglig på [http://www.artdata.
slu.se/rodlista/default.asp]
Trafikverket: trafikflöden, tillgänglig på [http://www.tra-
Vägverket (2007): Förstudie väg 1137, Kävlinge kommun,
fikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Vagin-
Objekt 50391
formation/Information-om-vagar-via-karta/]
Transportstyrelsen: STRADA, tillgänglig på [http://www.
transportstyrelsen.se/sv/Vag/STRADA-informationssystem-for-olyckor-skador/]
71
Trafikverket, 201 23 Malmö. Besöksadress: Nordenskjöldsgatan 4.
Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90
www.trafikverket .se
PM Inventering och naturvärdesbedömning
2012-10-24
TILLHÖRANDE VÄGUTREDNING
Väg 1137, Löddeköpinge - Kävlinge
Kävlinge kommun, Skåne län
Objekt: 50391
INVENTERING OCH
NATURVÄRDESBEDÖMNING
KÄVLINGELÖDDEKÖPINGE
UNDERLAG FÖR VÄGUTREDNING
PÅ UPPDRAG AV
ATKINS SVERIGE AB
2012-10-24
Inventering, text och foto
Naturcentrum AB 2012
Strandtorget 3
444 30 Stenungsund
Tel. 0303-726160
[email protected]
Projektansvarig
Andreas Malmqvist Naturcentrum AB
Övrig personal
Jens Morin Naturcentrum AB
Beställare
Atkins Sverige AB
Kartmaterial
Från uppdragsgivaren.
2
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................................ 4
Metoder........................................................................................................................... 4
Resultat ........................................................................................................................... 5
Uppgifter om arter............................................................................................................... 5
Naturvärdesobjekt .............................................................................................................. 7
Objektens känslighet för ingrepp ............................................................................................ 7
Objektsbeskrivningar ................................................................................................................... 9
1. Våtmark vid rondell Klass 3 Naturvärde .............................................................................9
2. Gammal bok utmed väg Klass 3 Naturvärde ...................................................................9
3. Småvatten vid Arvidsborg Klass 3 Naturvärde ...............................................................9
4. Våtmark vid Åkershäll Klass 3 Naturvärde .......................................................................9
5. Öppet dike vid Åkershäll Klass 3 Naturvärde ................................................................ 10
6. Våtmark i åker Klass 3 Naturvärde .................................................................................... 10
7. Öppet dike Klass 3 Naturvärde ............................................................................................ 10
8. Våtmark med vide
Klass 3 Naturvärde ............................................................................ 10
9. Våtmark i åker Klass 3 Naturvärde .................................................................................... 10
10. Våtmark vid Fridbo Klass 3 Naturvärde ......................................................................... 10
11. Allé med päronträd Klass 3 Naturvärde ......................................................................... 11
12. Allé öster om Ellbo Klass 3 Naturvärde.......................................................................... 11
13. Liten åkerholme Klass 3 Naturvärde................................................................................ 11
14. Uttorkad märgelgrav Klass 3 Naturvärde ...................................................................... 11
15. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 11
16. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 11
17. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 12
18. Dike vid betesmark Klass 3 Naturvärde ......................................................................... 12
19. Våtmark norr om Almliden Klass 3 Naturvärde .......................................................... 12
20. Gamla träd vid gård Klass 3 Naturvärde ....................................................................... 13
21. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 13
22. Våtmark vid Norrehem Klass 3 Naturvärde ................................................................. 13
23. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 13
24. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 13
25. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 13
26. Våtmark Klass 3 Naturvärde ................................................................................................ 14
27. Stor våtmark Klass 3 Naturvärde ....................................................................................... 14
28. Våtmark i dikesfåra Klass 3 Naturvärde......................................................................... 14
29. Kräftdamm Klass 3 Naturvärde .......................................................................................... 14
30. Våtmark söder om plantskola Klass 3 Naturvärde ................................................... 14
31. Pilevall Klass 3 Naturvärde ................................................................................................... 14
32. Damm Klass 3 Naturvärde .................................................................................................... 14
33. Damm Klass 3 Naturvärde .................................................................................................... 14
34. Öppet dike Klass 3 Naturvärde ........................................................................................... 14
35. Dagvattendamm Klass 3 Naturvärde............................................................................... 15
36. Märgelgrav Klass 3 Naturvärde .......................................................................................... 15
37. Damm på golfbanan Klass 3 Naturvärde ...................................................................... 15
Referenser ................................................................................................................... 15
Bilaga 1: Biotopkartering – metodik .................................................................. 16
Bilaga 2: Naturvärdesbedömning - metodik.................................................... 18
3
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Inledning
På uppdrag av Atkins Sverige AB redovisar Naturcentrum AB naturvärdesobjekt
inom ett landskapsavsnitt mellan Kävlinge och Löddeköpinge samhällen i västra
Skåne. Ambitionen har varit att med hjälp av fältinventeringar och genomgång av
visst befintligt material, identifiera naturvärdesobjekt och särskilt skyddsvärda arter
inom det aktuella området.
Jordarna är mycket bördiga vilket medfört att markerna nästan uteslutande upptas av
ett rationellt skött jordbrukslandskap (Figur 1). Topografin i det inventerade området
är tämligen flack utan några markanta höjder. I söder, strax utanför det inventerade
området, sluttar dock marken påtagligt ner mot Kävlingeån. Även de omgivande
markerna domineras av ett intensivt jordbrukslandskap. Inom det inventerade området finns ett stort antal gårdar och ett nät av mindre vägar.
Figur 1. Huvuddelen av det inventerade området utgörs av ett rationellt skött jordbrukslandskap.
Metoder
I samråd med beställaren har ett utredningsområde avgränsats. Området omfattar sex
alternativa vägkorridorer (Figur 3 ). Inom dessa har en biotopkartering och naturvärdesbedömning utförts av Andreas Malmqvist och Jens Morin, Naturcentrum AB. Biotopkartering och naturvärdesbedömning genomfördes, enligt Naturcentrums modell (Bilaga 1 och 2), den 12 och 19 oktober 2011 samt tilläggsinventering den 24 oktober 2012. Skyddsvärda arter har antingen noterats som signalarter (arter som indikerar skyddsvärd skog, Nitare 2000) eller som rödlistade (hotade eller nära hotade arter enligt Gärdenfors 2010) i kategorier enligt nedan:
4
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
RE
CR
EN
VU
NT
2012-10-24
Regionally extict- Nationellt utdöd
Critically endangered-Akut hotad
Endangered-Starkt hotad
Vulnerable-Sårbar
Near threatened- Nära hotad
Uppgifter har även inhämtats från Artdatabankens observationsdatabas och från artportalen (rödlistade arter, grod- och kräldjur samt fåglar). Även kommunens naturvårdsprogram samt den relativt nyligen genomförda natur- och grönstrukturinventering (Ekologgruppen och Kävlinge kommun 2009) har utgjort underlagsmaterial.
Resultat
I detta mycket produktiva jordbrukslandskap finns i dag en mycket liten areal av vad
vi i vardagligt tal kallar natur. Detta avspeglar sig också i områdets naturvärden vilka
arealmässigt är mycket små och i nästan samtliga fall omgivna av brukade åkrar och
därmed för många organismer isolerade. Det finns få naturliga spridningskorridorer
som fauna och flora kan utnyttja. Sannolikt utgör Kävlingeåns dalgång, söder om utredningsområdet, samt norr om utredningsområdet den övre delen av bäcken som
senare mynnar i Salviken de viktigaste spridningskorridorerna i detta landskap. Övriga spridningsmöjligheter i landskapet bedöms vara mycket begränsade.
Uppgifter om arter
Det öppna landskapet har sannolikt sina största biologiska värden som rast- och födosöksplats för flyttande fåglar under vår och höst. Vid fältbesöken under oktober
noterades tofsvipor, lärkor, piplärkor, trastar och andra tättingar som födosökte på
de öppna fälten. Bland häckande fåglar som är knutna till odlingslandskapet finns aktuella uppgifter (senare än 1990) om rapphöna (rödlistad som nära hotad – NT), vaktel (NT, sällsynt och tillfällig häckfågel i Skåne), sånglärka (NT) och hämpling (VU).
Uppgifterna om dessa arter är hämtade från Artdatabankens observationsdatabas och
från artportalen men de är i flera fall geografiskt mycket oprecisa. Det är dock, med
undantag för vaktel, sannolikt att arterna regelbundet häckar i eller i anslutning till utredningsområdet. Andra rödlistade fåglar som observerats i anslutning till utredningsområdet under häckningstid, men som sannolikt främst förekommer i andra biotoper utanför utredningsområdet, är turkduva (NT), tornseglare (NT), kungsfiskare
(VU), mindre hackspett (VU), backsvala (NT), flodsångare (NT), gräshoppsångare
(NT) och brandkronad kungsfågel (NT). De ovan nämnda rödlistade fåglarna omfattas av artskyddsförordningen. Alla naturligt förekommande fåglar i Sverige omfattas
av artskyddsförordningen men fåglar upptagna i fågeldirektivet samt rödlistade och
minskande fåglar bör dock prioriteras i skyddsarbetet (Naturvårdsverket 2009).
Bland grod- och kräldjur förekommer den rödlistade lökgrodan (NT) i några dammar
strax norr om utredningsområdet (uppgift från ArtDatabanken) och det är inte uteslutet att den kan förekomma i någon av dammarna inom utredningsområdet. Dessutom noterades vanlig padda i ett öppet dike (objekt 5). Dessutom finns goda förutsättningar för vanlig groda, åkergroda, snok och mindre vattensalamander. Förutsätt5
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
ningar finns även för större vattensalamander och huggorm men dessa bedöms
mindre goda. Samtliga grod- och kräldjur omfattas av artskyddsförordningen. Av de
ovan nämnda arterna är dessutom lökgroda, åkergroda och större vattensalamander
upptagna i habitatdirektivets bilaga 4 och omfattas därmed av strikt skydd.
Rådjur (Figur 2) och hare var det enda däggdjuren som noterades. Rådjur förekommer framför allt i anslutning till mindre skogsdungar där de kan få skydd. En sådan
plats finns nordost om plantskolan i Löddeköpinge där 15 rådjur sågs den 19 oktober.
Figur 2. Betande rådjur nordost om plantskolan i Löddeköpinge.
6
Naturvärdesobjekt
Totalt noterades 37 naturvärdesobjekt (Tabell 1, Figur 3). Samtliga har klassificerats
som ”naturvärden” (Klass 3) enligt Naturcentrums bedömningsmetodik. Huvuddelen av objekten omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
Trots att naturvärdesobjekten inte är högt klassificerade är det värdefullt att så långt
som möjligt bevara dem då de är en förutsättning för att åtminstone upprätthålla den
biologiska mångfald som finns i området i dag. I anslutning till plantskolan i Löddeköpinge finns ett antal läplanteringar. Dessa har genom sin struktur och trädslagsammansättning inte klassificerats som alléer och bedöms därmed inte omfattas av
generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
Tabell 1. Inom utredningsområdet noterades 37 naturvärdesobjekt.
Naturvärdeklass
Klass 1 (unika naturvärden)
Klass 2 (höga naturvärden)
Klass 3 (naturvärden)
Summa:
Antal objekt
0
0
37
37
Objektens känslighet för ingrepp
Samtliga objekt är lokaliserade i ett rationellt och intensivt utnyttjat åkerlandskap där
basala förutsättningarna såsom växt-/boplatsmöjligheter, födosöksmöjligheter,
spridning och skydd är mycket begränsade för många växt- och djurarter.
För att bedöma känsligheten är det viktigt att veta vad objektet ska utsättas för.
Samtliga objekt är känslig för direkt exploatering som leder till biotopförlust. Däremot bedöms de inte lika känsliga för en exploatering i form av barriärer. Redan idag
försvårar åkermarken möjligheter till landburen spridning för många arter och ytterligare barriärer i form av vägar har sannolikt inte har lika stor påverkan i detta landskap som i ett landskap som är mindre påverkat. För majoriteten av de mest triviala
våtmarkerna kan en direkt biotopförlust sannolikt kompenseras genom återskapande
av våtmarker i närheten. Då vi inte haft möjlighet att genomföra några fördjupade
studier av våtmarkerna kan vi inte utesluta att det förekommer arter som större vattensalamander eller något annat känsligt grod-/kräldjur. Sådan kunskap skulle göra
det aktuella objektet mer känsligt (men det skulle även då fått en högre naturvårdsklassning) och därmed svårare att kompensera för.
Objekt med högre naturvärdesklass är i de allra flesta fall också känsligare än ett objekt med lägre klass. I denna undersökning har samtliga objekt klass 3 men följande
vattenmiljöer bedöms som något mer känsliga än övriga: objekt 9 (nära till damm
med lökgroda), objekt 19 (stor och sannolikt djup samt närhet till mark som inte är
åker), objekt 16 och 25 (insektsrika, bra vegetationsstrukturer samt objekt som ligger
nära klass 2), objekt 28, 34 och 35 (en direkt påverkan av objekt 34 eller indirekt via
objekt 28 eller 35 kan medföra effekter både ned- och uppströms).
Ett annat objekt som bedöms som mer känsligt än övriga är objekt 11 (gammal päronallé där en biotopförlust i en del av allén skulle kunna påverka arter i hela allén).
7
Figur 2. Objekt med naturvärden. Samtliga objekt har naturvärdesklass 3. Beskrivningar återfinns under ”Objektsbeskrivningar”.
8
Objektsbeskrivningar
1. Våtmark vid rondell
Klass 3 Naturvärde
Relativt nyanlagd våtmark vid rondell i norra delen av Kävlinge. Relativt grund och
solbelyst med rikligt av vegetation (bl.a. kaveldun). Centralt fanns en mindre klarvattenyta. Lämplig miljö för t ex vattenlevande insekter, vissa våtmarksfåglar och groddjur. Spridningsvägar begränsade då närområdet utgörs av vägar och åkermark. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
2. Gammal bok utmed väg
Klass 3 Naturvärde
Äldre solitär bok på västra sidan av Storgatan, strax söder om Arvidsborgsvägen.
Trädet är ca 250 cm i omkrets och flera av de äldre grenarna är döda eller döende.
Bland annat värdefullt för kryptogamer och insekter.
Objekt 2. Äldre bok utmed Storgatan i Kävlinge.
3. Småvatten vid Arvidsborg
Klass 3 Naturvärde
Mindre småvatten, i strandkanten med visst inslag av vide. På grund av att marken
runt om var odlad kunde objektet bara studeras på håll. Vattenförhållandena kunde
därför inte närmare undersökas. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 §
miljöbalken.
4. Våtmark vid Åkershäll
Klass 3 Naturvärde
Småvatten med äldre bland annat ask och hassel runt om. Asken är som träd rödlistad i kategorin sårbar (VU). Vattenmiljön är kraftigt beskuggad av vegetationen. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
9
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
5. Öppet dike vid Åkershäll
Klass 3 Naturvärde
Öppet dike med relativt höga och mycket branta sidor. Vegetationen domineras av
triviala arter som rosendunört, älggräs och nässlor. En vanlig padda sågs i diket. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
6. Våtmark i åker
Klass 3 Naturvärde
Småvatten i öppet läge. Skyddszoner från omgivande åkermark saknas och vattnet är
kraftigt näringspåverkat. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
7. Öppet dike
Klass 3 Naturvärde
Sammanhängande öppet dike där den norra delen faller inom det inventerade området. Enstaka småträd av ask och alm finns strax söder om det nordöstra hörnet. Både
alm och ask är rödlistade i kategorin sårbar (VU). För övrigt dominerar triviala arter
som rosendunört och älggräs. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 §
miljöbalken.
Objekt 7. Öppet dike med enstaka askar och almar.
8. Våtmark med vide
Klass 3 Naturvärde
Småvatten i öppet läge huvudsakligen bevuxen med 3-4 meter hög vide. Omfattas av
generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
9. Våtmark i åker
Klass 3 Naturvärde
Liten våtmark i öppet läge. Kantzoner med buskage och i vattnet tämligen gott om
kaveldun. I en våtmark 300 m VNV om denna finns sentida observationer av den
sällsynta lökgrodan (rödlistad som nära hotad – NT). Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
10. Våtmark vid Fridbo
Klass 3 Naturvärde
Av vegetation, bland annat sälg, kraftigt beskuggat småvatten i öppet läge. Ont om
vatten men sannolikt vattenhållande året om. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
10
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
11. Allé med päronträd
Klass 3 Naturvärde
Ovanlig allé med gamla, rikligt fruktbärande, päronträd. Några av träden har små håligheter vilka kan vara värdefulla för insektsfaunan. Mellan de riktigt gamla träden har
det kompletterats med yngre plantor. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap
11 § miljöbalken.
12. Allé öster om Ellbo
Klass 3 Naturvärde
Gårdsallé med bland annat äldre träd av tysklönn och ask. Asken är som träd rödlistad i kategorin sårbar (VU). Yngre träd finns också. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
13. Liten åkerholme
Klass 3 Naturvärde
Liten åkerholme med två gamla askar. Ask är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Möjligen har det tidigare varit ett gammalt sandtag. Omfattas av generellt biotopskydd
enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
14. Uttorkad märgelgrav
Klass 3 Naturvärde
Liten men djup märgelgrav som inte håller något vatten. Viss fyllnad med bland annat sten. Omgivande vegetation med fläder, hassel, sälg och alm. Alm är rödlistad i
kategorin sårbar (VU). Objektet kan möjligen omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
15. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Småvatten med lergrumligt vatten och solexponering från söder. Omgivande vegetation av äldre vide och björk. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
16. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Småvatten med lergrumligt vatten i direkt anslutning till åkermark. Solbelyst med en
vattenyta nära i nivå med markytan. Rik undervattensvegetation, gott om vattenlevande insekter som dykarbaggar och vattenskinnbaggar. Sannolikt fiskfritt och, förutom begränsade spridningsvägar och avsaknad av skyddszo,ner en fin miljö för
groddjur. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
11
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Objekt 16. Våtmark med rik undervattensvegetation..
17. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Våtmark och bevattningsdamm i öppet läge. Dikesstrukturer intill men vattnet från
dammen går i kulvert till öppet dike norr om. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
18. Dike vid betesmark
Klass 3 Naturvärde
Öppet dike intill kultiverad betesmark. Jämförelsevis flacka slänter. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
19. Våtmark norr om Almliden
Klass 3 Naturvärde
Tämligen stor och sannolikt djup våtmark norr om gården Almliden. I strandzonen
växer bland annat vass, starr, strandklo och rosendunört. Bland träd och buskar finns
pil, ask och björk. Ask är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Vid besöket fanns gott
om gräsänder i dammen. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
12
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Objekt 19. Våtmark med stor öppen vattenyta.
20. Gamla träd vid gård
Klass 3 Naturvärde
Stor trädgård som omges av äldre lövträd som bok, ask och al. Ask är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Flera av träden har troligtvis ett värde för bland annat fåglar, insekter och kryptogamer.
21. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Våtmark som till största delen är omgiven av högvuxen gran. Omfattas av generellt
biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
22. Våtmark vid Norrehem
Klass 3 Naturvärde
Beskuggad våtmark som omges av gran, hassel och rönn. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
23. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Våtmark som till största delen kantas av vass. Det står även ett par stora pilar i kanten av dammen. I söder ansluter dammen till ett öppet dike (objekt 24). Omfattas av
generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
24. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Öppet dike som avvattnar damm i norr (objekt 23). Diket är bevuxet med bland annat rosendunört och vass. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
25. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Öppet belägen våtmark med relativt fina strukturer och etablerad vegetation. Möjligen värdefull lokal för grod- och kräldjur, dock helt omgiven av brukad åker. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
13
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
26. Våtmark
Klass 3 Naturvärde
Våtmark som till största delen är omgiven av högvuxen gran. Även äldre ask finns.
Ask är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7
kap 11 § miljöbalken.
27. Stor våtmark
Klass 3 Naturvärde
Våtmark med stor klarvattenyta som delvis berörs av utredningsområdet. Omges av
åker/vall men med skyddszoner närmast dammen. I nordöstra delen i kontakt med
dike (objekt 34). Värdefull för bland annat fågelfaunan med arter som gråhakedopping och häger. Har sannolikt även värde för näringsrening. Omfattas av generellt
biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
28. Våtmark i dikesfåra
Klass 3 Naturvärde
Våtmark i dikesfåra (objekt 34). Våtmarken kantas bland annat av björk, al, vide, kaveldun, rosendunört och nässlor. Omges i övrigt av åker/vall men med skyddszoner.
Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
29. Kräftdamm
Klass 3 Naturvärde
Liten kräftdamm inne på plantskoleområde. Soligt och vindstilla läge (läplanteringar).
Dammen kantas bland annat av vass, al, björk och vide.
30. Våtmark söder om plantskola
Klass 3 Naturvärde
Våtmark strax söder om plantskolan. Öppen vattenyta som kantas av hög vegetation
av träd och buskar. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
31. Pilevall
Klass 3 Naturvärde
Pilevall vars träd har en stamdiameter av cirka 20-30 cm. Träden står i anslutning till
ohävdad odlingsmark. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
32. Damm
Klass 3 Naturvärde
Damm i trädgård. Våtmarker är generellt värdefulla för den biologiska mångfalden.
33. Damm
Klass 3 Naturvärde
Damm i trädgård. Våtmarker är generellt värdefulla för den biologiska mångfalden.
34. Öppet dike
Klass 3 Naturvärde
Ett tämligen stort, öppet dike med bredbladiga gräs, rosendunört och nässlor. Dikets
karaktär varierar utmed dess sträckning. Eventuellt förekommer vandrande fisk tidvis. Omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
14
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Objekt 34. Öppet dike med mycket vegetation.
35. Dagvattendamm
Klass 3 Naturvärde
Dagvattendamm i öppet läge som avvattnas till angränsande dike (objekt 34). Dammen omges av bredbladiga gräs och nässlor. Omfattas av generellt biotopskydd enligt
7 kap 11 § miljöbalken.
36. Märgelgrav
Klass 3 Naturvärde
Märgelgrav helt omgiven av åkermark och som inte var vattenhållande vid besöket.
Sannolikt är miljön endast tillfälligt och i liten grad vattenhållande och bör i det närmaste betraktas som en åkerholme. I och runt märgelgraven växer äldre pilar. Som
åkerholme omfattas den av generellt biotopskydd (åkerholme) enligt 7 kap 11 § miljöbalken.
37. Damm på golfbanan
Klass 3 Naturvärde
Damm som utgör vattenhinder på golfbanan. I dammen finns två mindre öar. Vegetationen runt dammen domineras av vass och små videbuskar. Förutom växterna i
strandmiljön är det ont om vattenväxter. Vattnet är grumligt och enligt uppgift från
golfspelare finns det gott om kräftor.
Referenser
Ekologgruppen 2009. Natur- och grönstrukturinventering 2009 Kävlinge kommun.
Kävlinge kommun.
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige. – ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Kävlinge kommun 2002. Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun.
Naturvårdsverket 2009. Handbok för artskyddsförordningen Del 1 – fridlysning och
dispenser. Handbok 2009:2. Utgåva 1, april 2009.
Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer.
Skogsstyrelsens förlag. Jönköping.
15
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Bilaga 1: Biotopkartering –
metodik
Syfte
Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för
kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Biotopkartering kan göras
översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma
principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopinventering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in.
Inventering
Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av
skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt en 3-gradig skala (se bilaga 2).
Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella
gränser.
Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop.
Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda
rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att
inventering utförs under vegetationssäsong april–oktober. Inventering kan i de flesta
fall även utföras andra tider men bedömningarna blir något mer osäkra.
I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt
från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta.
Signalarter och rödlistade arter
Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa risk
att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts
av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdöendrisk.
Hotkategorier: RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct)
CR – Akut hotad (Critically Endangered)
EN – Starkt hotad (Endangerd)
VU – Sårbar (Vulnerable)
16
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
NT – Nära hotad (Near Threatened)
DD – Kunskapsbrist (Data Deficient)
Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där
utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC
– Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående
kategorier samt NE – Ej bedömd (Not Evaluated).
Resultat
Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I
text ges en kort beskrivning till varje område. Beskrivningen innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt
intressanta arter samt områdets naturvärde enligt en 3-gradig skala.
17
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Bilaga 2: Naturvärdesbedömning - metodik
Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt
från deras biologiska och ekologiska värden – ”naturvärdesbedömning”. Det är naturligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, strukturer och objektets ålder m.m. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas,
värderas och vägas mot varandra, men med den nationella skalan som utgångspunkt.
Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga klassningar betyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär
inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område skall vara skyddat krävs särskilda
beslut eller förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t
ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot
är det brukligt att man så långt som möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden
vid såväl samhällsplanering som vid skogs- och jordbruk.
Naturvärdesbedömningen gäller för de förhållanden och med den kunskap som är
känd vid inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan innebära att
ett områdes värde eller avgränsning ändras. Ett område som bara konstaterats ha
”naturvärden” (skall läsas att objektet har minst ”naturvärden”) kan ha höga naturvärden eller unika naturvärden. Det kan bero på hur väl undersökt det är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv.
Vid värderingen utgår man från områdenas biologiska värden. Det biologiska värdet
bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats
eller sedan tidigare är kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga
ekologiska strukturer (vilket kan vara viktiga förutsättningar för krävande arter). I de
fall geologiska värden ingår i bedömningen anges detta särskilt. Betydelse för friluftsliv ingår inte i ”naturvärdesbedömningen” men kan anges som en tilläggsinformation.
Objekt med naturvärden
Det enskilda området har betydelse för naturvård på lokal nivå, för spridning av arter och för
landskapets variation.
Objekt med höga naturvärden
Det enskilda området har stor betydelse på regional nivå. Området har dokumenterad förekomst av viktiga strukturer och/eller arter eller viktig ekologisk funktion. Förutsättningar för
rödlistade arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Svåra områden att återskapa.
Objekt med unika naturvärden
Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå. Det finns få
motsvarigheter i regionen och landet. Mycket god förekomst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk
funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områden är oftast mycket svåra att återskapa.
18
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Naturvärden
Områden med ”naturvärde” avser miljöer som har större betydelse för djur och växter än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan
t ex handla om ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre eller ovanligt skogsbestånd, en stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har betydelse för variationen i landskapet och det är viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom.
Ett område som konstaterats ha ”naturvärden” kan också ha höga naturvärden eller
till och med unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl
undersökt området är, om inventeringen genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid
en översiktlig inventering kan en van fältinventerare relativt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och strukturer
kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller kanske till och
med unika naturvärden.
Höga naturvärden
Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalarter (arter med särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har
området höga naturvärden. Gemensamt för områden med höga naturvärden är att de
har värden som är svåra eller omöjliga att få tillbaka om de försvinner. Sådana miljöer
har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens,
Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla
områden är kända.
Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker,
nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också
livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus.
Områden med höga naturvärden bör betraktas som ”Mark- och vattenområden som
är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6§”. Stöd för en
sådan tolkning finns bl a i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden skall så
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
En förutsättning för att de nationella miljömålen skall uppfyllas är att områden med
höga naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består.
Unika naturvärden
De allra mest värdefulla områdena kallar vi områden med unika naturvärden. Till
denna grupp hänför vi bl a livsmiljöer med livskraftiga bestånd av hotade eller rödlistade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor
ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer.
Det kan vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det
kan också vara en större miljö med få motsvarigheter i regionen.
19
Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB
2012-10-24
Naturvärdesbedömningen som visas i värdepyramiden ovan (Naturcentrum AB 2006)
bygger på erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast
vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i
pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden.
20
21