Transcript Årsberättelse2012

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet
Skilleby gård
153 91 Järna
Tel: 08 551 577 99,
[email protected]
Plusgiro: 13 01 05-0; Bankgiro: 543-4816
Organisationsnummer: 815600-8008
3mars 2013
Årsberättelse
Verksamheten vid Biodynamiska Forskningsinstitutet juli 2011 – juni 2012
Fältförsöksverksamheten med det långliggande stallgödselförsöket på Skilleby försöksgård
genomfördesför det 21:a året i följd och avslutades under 2012. En slutrapport föreligger nu på
institutets hemsida (Granstedt & Kjellenberg, 2012). Under fyra växtföljdsomlopp har det här
varit möjligt att jämföra effekterna på markens bördighetsegenskaper, skördar och
odlingsprodukternas kvalitet vid användning avkomposterad och inte komposterad gödsel i tre
olika gödslingsnivåer samt med och utan användning avbehandlingar med de för biodynamisk
odling karakteristiska biodynamiska preparaten. Långtidseffekterna av de alternativa
behandlingarna har här kunnat studeras inom en befintlig gårdsorganism där växtföljd och
gödsling har kunnat hållas intakt under hela tidsperioden. Växtföljden på försöksgården var tre år
vall följd av höstvete och vårsäd och där gödsling skett vid vallbrott före såddav höstsäd. I mån
av resurser kommer fortsatt uppföljning ske på två utvalda skiften vad gäller skördar och
markegenskaper.
Den för hela försöksperioden genomsnittligt högsta skörden på 3674 kg uppnåddes på den för
gården normalgödslade nivån på 30 ton komposterad stallgödsel. Komposterad gödsel gav i
genomsnitt 3,5 % högre skörd än inte komposterad gödsel och behandlingar med biodynamiska
preparat gav i genomsnitt 2 % högre skörd än icke behandlade led. För vissa år (5 av de 19
försöksåren med höstvete) var denna skillnad signifikant och då särskilt år med generellt lägre
skördenivåer i överensstämmelse med resultat från andra försök.
Under försökstiden ökade humushalterna. På skifte HV1 där försöket startade 1991 ökande
humushalter i matjorden motsvarande i genomsnitt500 kg kol per ha och år (ca 1 700 kg
CO2ekvivalenter per ha). Komposterad gödsel gav högre humushalter jämfört med inte
komposterad gödsel och behandling med biodynamiska preparat gav den signifikant högsta
mullhalten jämfört med övriga behandlingar. Vid försöksstarten togs även prover för bestämning
av humushalten i alven i sju av försöksrutorna i nivåerna 60 cm – 90 cm. Resultaten visar att
humushalterna ökade även i de djupare skikten i marken i god överensstämmelse med tidigare
långliggande försök (Granstedt & Kjellenberg, 2008).
Tidigare genomförda studier uppvisar högre halter av de flesta analyserade mineralämnenai
kretsloppsjordbruk i jämförelse med brödsäd från konventionell specialiserad spannmålsodling.
Arbetet med redovisningen av detta arbete pågår men har ännu inte slutförts. Nya försök med studier
av stenmjöl som jordförbättringsmedel och för att gynna mineralämnesförsörjningen i ekologisk
odlingbörjades 2010 med stöd från Ekhagastiftelseni samverkan med Bengt Lundegårdh och Per
Henriksen. Försöken upprepades 2011 och arbete pågår med resultatsammanställning och
rapportering men har ännu ej slutförts på grund av brist på tid och resurser.
1
Det av EU delfinansierade projektet BERAS Implementation startade den 11 september 2010 och
pågår fram till den 10 september 2013. Fullständig projektbeskrivning finns på BERASprojektets hemsida www.beras.eu. Projektet är inriktat på en omställning av konsumtion och
produktion av livsmedel i enlighet med principerna för ett ekologiskt kretsloppssamhälle.
Omställningen gäller hela livsmedelskedjan och förväntas kunna drivas fram genom en allt mer
medveten krets av konsumenter och genom en omställning av jordbrukspolitiken i förbindelse
med rådgivning, undervisning, lantbruksforskning och praktik i enlighet med målsättningen för
projektet. Aktörer från samtliga berörda områden finns som partner i projektet från samtlga EUländer runt Östersjön samt vitryssland. Som associerade partner ingår bland annat
lantbruksministerierna i Estland, Lettland, Litauen, Polen samt Nordiska Ministerrådet. Lead
Partner i projektet är Södertörns Högskola där Artur Granstedt är anställd på deltid som
högskolelektor för att koordinera projektet.
BERAS Implementation-projektets sekretariat är lokaliserat till kulturcentrum i Ytterjärna. Här
finns BERAS-projektets koordinator och institutets forskningsledare Artur Granstedt (docent,
Södertörns högskola), ställföreträdande projektkoordinator och vd för institutet och BERASsekretariatetJostein Hertwig, BERAS ekonomiansvarige Hans von Essen (Södertälje kommun),
projektsekreterarna Maria Micha (SBFI/Södertörns högskola)och Annie Danielsson (SBFI),
rådgivningsexpert för omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbrukWijnand Koker(SBFI),
utbildningskoordinator inom BERAS Lars Kjellenberg(SBFI),internationell sekreterare Sofi
Gerber (PhD, SBFI), miljövetaren Marika Lundgren som är ansvarig för vattenprovtagning och
utvärdering av näringsläckaget och Håkan Hedlund som bl.a. bygger upp Ekoleden, en
vandringsled som går från Kulturcentrum via Nibble gård, Skilleby, Skillebyholm, Solvik och
tillbaka till Kulturcentrum.
På BERAS-sekretariatet finns även Daniel Dworetsky projektledare för Leaderfinansierade
”Jorden, maten, havet och klimatet” som arbetar lokalt i Järna/Södertäljeområdet med BERASfrågor. Det innebär i första hand arbete med det etablerade nätverket av aktörer i den lokala
ekologiska livsmedelskedjan i området och under året utgavs en ny upplaga av broschyren
”Järna/Södertälje landsbygd ekologiskt kretsloppssamhälle”. I den finns beskrivningar av 60
lokala initiativ kopplade till livsmedelskedjan från jord till bord. Järna/Södertälje fungerar i detta
hänseende som förebild för motsvarande initiativ i de olika partnerländerna. I vad som benämns
Sustainable Food Societies länkasde olika aktörerna i livsmedelskedjan samman för att stärka
den lokala livsmedelsförsörjningen och stödja ett lantbruksom äruthålligt med hänsyn till både
miljö och ekonomi. I detta samarbete ingår hela matkedjan inklusive lokala
förädlingsverksamheter som Saltå Kvarn, Järna Mejerioch Ekobanken. Sådana Sustainable Food
Societies är underetablering i alla länder runt Östersjön för att fungera som praktiska exempel
och lärocenter för andra att inspireras av. Flera av aspekterna i konceptet utgår från
Järnaområdets långa tradition av biodynamiskt jordbruk och förhållandevis stora
konsumentmedvetenhet. Den jordbruksforskning som bedrivits här har även den bidragit till
detta.
Produktion av biogas på gårdsnivå bedöms som avgörande för att göra jordbruket
självförsörjande på energi och minska utsläppen av växthusgaser. Biogasproduktionen möjliggör
dessutom en effektivare kvävehushållning som också ger ett ekonomiskt utbyte för brukaren. Vi
hoppas fortfarande kunna få finansiellt stöd till den utbyggnad av anläggningen som gör att vi
ekonomiskt kan nyttiggöra biogasproduktionen, finansiera driften av anläggningen och undvika
den förlust av gjorda investeringar, och förlust för forskningen inom området, som en
nedläggning av anläggningen skulle innebära. Biogasproduktionen fick tillfälligt stängas ner på
grund av bristande lönsamhet och i väntan på EU-beslut om användning av slakteriavfall. Den
2
vetenskapliga utvärderingen av biogasanläggningen påbörjades 2009 och slutfördes under 2011
med en slutrapport som finns tillgänglig på SBFI:s hemsida: www.jdb.se/sbfi.
Lars Kjellenberg har avrundat sitt doktorandarbete om kvalitet på morötter (bilaga 1). Han
samarbetar också med Helen Mortensson med bildskapande metoder för utvärdering av
livsmedelskvalitetgenerellt och morotskvalitet i synnerhet. Lars har också ansvarat för
förverkligandet av BERAS-sommarakademi för studenter från länderna runt Östersjön samt
medverkar i BERAS-projektets utbildningsprogram som spänner från förskola till universitet
inklusive utbildning för och av odlare.
Vi samarbetar särskilt med Södertörns högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet i
gemensamma projekt. Kontinuerliga kontakter sker med forskarkollegor även utanför landet,
inom Östersjöområdet, Europa och även forskarkontakter i övriga världen i frågor som rör
institutets forskningsområden.
Institutets verksamhet synliggörs och kommer omvärlden tillgodo genom att medarbetarna
presenterar resultat från arbetet i form av föredrag, undervisning, bidrag och medverkan i
konferenser både nationellt och internationellt, samt en både vetenskaplig och mera
populärvetenskaplig publikationsverksamhet vilket också innebär återkommande artiklar i
dagspressen och kontakter med media. Stor vikt läggs vid att genom fältvandringar och kontakter
med odlare och rådgivare medverka till att institutets forskningsresultat kommer till nytta för det
praktiska jordbruket.
Under sommarhalvåret genomfördes liksom tidigare år månatliga fältvandringar i försöken och
på Skilleby försöksgård. De senaste två åren har dessa rundvandringar haft följande tema: Jorden
och havet, jorden och maten, jorden och klimatet, samt jorden och odlingslandskapet. Detta
arbete har ingått som en del i Skilleby vandringsled som beviljats Leader-anslag för
vandringsslingans anläggning, tillverkning och uppsättning av informationstavlor, utarbetande
och tryckning av informationsmaterial samt själva programverksamheten.
Verksamhetens totala omsättning året 2011-2012 uppgick till SEK 4 565 338 varav anslag till
institutets verksamhet uppgick till SEK 4 381 512 vilket är den största omsättningen i institutets
historia sedan grundandet 1988. Personalkostnaderna uppgick till SEK 2 348 538, övriga externa
kostnader till SEK 1 351 802, avskrivningar till 810 129 och det återstående resultatet blev SEK
54 869.
Avgörande för arbetets genomförande är de många enskilda gåvomedel som institutet erhåller
från sin vänkrets samt de bidrag som ges till institutets Östersjöarbete via BERAS Östersjöfond.
Vi vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt stött arbetet och vi hoppas på fortsatt
förtroende och stöd inför det kommande året.
Utöver enskilda bidrag har verksamhetenkunnat bedrivas tack vare anslag från Adda Svennedals
Lantbruksfond, Vidarstiftelsen, Ekhagastiftelsen, Leader Södertälje Landsbygd, Software
Stiftung, Stiftelsen Biodynamiska Produkter, FORMAS, Länsstyrelsen i Stockholms län,
Stockholms läns Landsting, Havs- och Vattenmyndigheten, statsanslag från regeringen samt
EU:s strukturfond för Östersjöregionen. Vi vill också rikta ett speciellt tack till Klockargården i
Järna och dess flitiga medarbetare vars tillverkning och försäljning av östersjökassar bidragit till
finansieringen av vårt arbete.
Järna den 3 mars 2013
3
Artur Granstedt, forskningschef
Jostein Hertwig, VD
Bilaga 1.
Grödornas kvalitet (Lars Kjellenberg)
Det mångåriga forskningsprojektet: På jakt efter den perfekta moroten
avrundades under hösten 2011. Resultaten finns sammanfattade i ett flertal rapporter (1-3).
Slutrapporten (4) har även godkänts av projektfinansiärernas vetenskapliga råd. Projektet har
uppmärksammats i radio och andra media(5-11).
Arbetet med att beskriva morotens kemiska egenskaper och dessas beroende av odlingsåtgärderna
har även redovisats i två vetenskapliga artiklar (12, 13):
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
4
Kjellenberg L. Jakten på den perfekta moroten, årsrapport 2004. Järna: SBFI, 2005.
Kjellenberg L. Jakten på den perfekta moroten, årsrapport 2006. Järna: SBFI, 2007.
Kjellenberg L. Jakten på den perfekta moroten, årsrapport 2005. Järna: SBFI, 2006.
Kjellenberg L. Jakten på den perfekta moroten, slutrapport. Järna: SBFI, 2011.
Kjellenberg L. Jakten på den perfekta moroten. Read Dig. 2009.
Kjellenberg L. Sorten viktigast för smaken av morot. Viola, trädgårdsvärlden. 2010.
Kjellenberg L. Att jaga den perfekta moroten. Dagens Industri. 2009.
Kjellenberg L. Smaken av morot. Biodynamisk Odling. 2009.
Kjellenberg L. Stressade morötter blir bittra. Göteborgsposten. 2011.
Kjellenberg L. Vad påverkar smaken hos morötter. Allt om Trädgård 2010.
Kjellenberg L Smaken på morötter. Odla med P1. 2010
Kjellenberg L, Johansson E, Gustavsson K-E, Olsson M. Polyacetylenes in fresh and
stored carrots, (Daucus carota); relations to root morphology and sugar content. J Sci
Food Agric. 2012;92:1748-54. Epub 2011-12-22.
Kjellenberg L, Johansson E, Gustavsson K-E, Olsson M. Effects of Harvesting Date and
Storage on the Amounts of Polyacetylenes in Carrots, Daucus carota. J Agric Food
Chem. 2010;58(22):11703-8. Epub 2010-10-21.
Bilaga 2.
Publications
BERAS related
Peer reviewed publications

Larsson, Markus 2012.Environmental Entrepreneurship in Organic Agriculture inJärna,
Sweden, Journal of Sustainable Agriculture, 36:2, 153-179.

Larsson, M., Granstedt, A. and Thomsson, O. 2011. Sustainable Food System –Targeting
Production Methods, Distribution or Food Basket Content? . In Tech - Organic Food and
Agriculture / Book 1.

Larsson, M. and Granstedt, A. 2010. Sustainable governance of the agriculture and the
Baltic Sea - agricultural reforms, food production and curbed eutrophication. Ecological
Economics, vol. 69, no. 10, 15 August 2010.


Granstedt, A., Seuri, P. and Thomsson, O. 2008.Ecological Recycling Agriculture to Reduce
Nutrient Pollution to the Baltic Sea.Journal Biological Agriculture and Horticulture, 26(3) 279307.

Granstedt, A. & Kjellenberg, L. 2008.Organic and biodynamic cultivation – a possible way
of increasing humus capital, improving soil fertility and be a significant carbon sink in Nordic
conditions.Second Scientific ISOFAR Conference in Modena 18-20 June 2008.

Granstedt, A., Tyburskij, J., Stalenga J. 2007.Nutrient Balances in Organic Farms. Baltic Sea
project BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society), results from Poland. In:
Scientific Agricultural conference Poznan August, 2007. 
Granstedt, A. 2000. Increasing the efficiency of plant nutrient recycling within the
agricultural system as a way of reducing nutrient pollution to the Baltic Sea. Agriculture,
Ecosystems & Environment 1570 (2000) 1–17. Elsevier Science B.V. Amsterdam

Granstedt, A., L-Baeckström, G. 2000.Studies of the preceding crop effect of leys in
ecological agriculture. American Journal of Alternative Agriculture, vol. 15, no. 2, pages 68–78.
Washington University.
5
Under året ny bok:
Granstedt, A. 2012. Morgondagens jordbruk -med fokus på Östersjöregionen. .COMREC Studies
in Environment and Development No. 6. BERAS Implementation Reports No. 2. Södertörns
högskola.
Granstedt, A. 2012. Farming for the Future –with Focus on the Baltic Sea. COMREC Studies in
Environment and Development No. 6. BERAS Implementation Reports No. 2. Södertörn University.
Under året producerade rapporter tillgängliga institutets hemsida:
Skilleby long term field trial 1991 -2010.pdf
On Farm Biogas Production
6