Transcript Förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Med förslag

Förutsättningar för havsbaserad vindkraft
Med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara
en aktör inom den havsbaserade vindkraften, 2010-09-10
Sammanfattning
I Sverige finns det en stor potential för havsbaserad vindkraft då det finns flera
faktorer som bidrar till de gynnsamma förutsättningarna. Fördelar med att satsa på
havsbaserad vindkraft i Sverige är;
• Sverige har en lång kust, en stor ekonomisk zon och relativt goda
anslutningsmöjligheter till elnät.
• Tekniken för havsbaserad vindenergi blir allt mognare och Sverige har
goda möjligheter att bidra till utvecklingen då Sverige har flera
underleverantörer till havsbaserade vindkraftsanläggningar och har haft en
ledande position när det gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.
• Havsbaserad vindkraft ger större effekt än vindturbiner på land och utgör
därför en betydande potential för förnyelsebar energiförsörjning.
Utvecklingen med allt större vindkraftverk begränsas till havet då t.ex.
bladen blir så långa att de inte kan transporteras på land.
• Havsbaserad vindkraft ger färre konflikter med andra motstående intressen
än landbaserad.
Sverige har därmed möjlighet att bidra till Europas balans av förnyelsebar energi
genom en utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men Sverige som var bland de
första länderna i världen att bygga havsbaserad vindkraft halkar nu efter. Sverige
är just nu med tanke på hur lite vindkraft som har byggts i landet totalt sett, ändå i
framkant av utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften och är än så länge
fjärde bästa land i världen på att bygga havsbaserad vindkraft. Men Sverige
kommer inom kort faller ner till en sjätte plats. Storbritannien kommer att
förstärka sin position på den havsbaserade vindkraftsmarknaden och Tyskland
kommer starkt och hamnar på tredje plats. Intresset för havsbaserad vindkraft
växer och idag är ett trettiotal länder intresserade. Fokus ligger fortfarande i
Europa men intresset växer starkt även utanför Europas gränser.
De länder som är framgångsrika med havsbaserad vindkraft har fungerande
stödsystem. Ingen ny teknik för elproduktion klarar sig kommersiellt utan
samhällets stöd. Detta är inte unikt för vindkraften, inte heller den havsbaserade.
Tyskland, Danmark och Storbritannien har redan etablerade stödsystem för
havsbaserad vindkraft som ger utdelning – det är i dessa länder det byggs mest i
Europa.
Marknaden domineras av två vindkraftsleverantörer, Siemens och Vestas som
tillsammans har 90% av marknaden. Men det sker nu en tillväxt med flera
vindkraftsleverantörer och utveckling av tekniken. Några exempel på nya
leverantörer är REpower, AREVA Multibrid, BARD, WinWind och Nordex.
General Electric Energy planerar att återvända till den havsbaserade
vindkraftsmarknaden. De nya aktörerna behöver referensanläggningar för att
skapa förtroende och minska marknadens osäkerhet kring deras kvalitet och
prestanda.
Tillståndsprocessen är fortfarande snårig för vindkraften, även för den
havsbaserade. Staten ger motstridiga besked genom olika myndighet vad som är
önskvärt vilket ökar osäkerheten för företag som vill investera.
Ecoplan föreslår ett stöd till havsbaserad vindkraft där Svenska Kraftnät får
ägardirektiv att upphandla el från havsbaserad vindkraft. Detta bör kombineras
med de andra investeringar som Svenska Kraftnät ska genomföra som t.ex.
förstärkningar av nätet till utlandet. Stödet skulle då få samma ekonomiska
fördelar som i ett fastprissystem men utan att det belastar statsbudgeten, eftersom
kostnaderna läggs ut på nättarifferna. Eftersom stamnätsutbyggnad och
nätförstärkningar är nationella intressen är det naturlig att sammankoppla dessa
infrastruktursatsningar med ny kraftproduktion. Om dessa investeringar av ny
kraftproduktion kan styras av Svenska Kraftnät så skulle även effekterna av de
nyligen beslutade prisområdena för nättariffer minska samt underlätta att
balanskraft och överföringskapacitet optimeras. Havsbaserad vindkraft skulle då
kunna utvecklas i Sverige. Därmed skapas goda förutsättningar för svensk industri
att tillföra nya arbetstillfällen.
För att underlätta tillståndsprocessen föreslår Ecoplan att Energimyndigheten får i
uppdrag att ta fram lämpliga områden för en utbyggnad av havsbaserad vindkraft i
Sverige. Resultatet kan sedan användas så att Regeringen tillåtlighetsprövar och
beslutar om vilka områden som ges tillåtlighet för havsbaserad vindkraft.
Innehåll
1
Inledning
5 2
Fysiska förutsättningar i Europa
6 3
Marknaden för havsbaserad vindkraft
12 3.1 Utbyggnad i Sverige............................................................................ 14 3.2 2010 och framåt................................................................................... 16 3.3 Industriföretag ..................................................................................... 21 3.4 Initiativ och samverkan ....................................................................... 24 4
Styrmedel
26 4.1 Politiska mål........................................................................................ 26 4.2 Ekonomiska styrmedel ........................................................................ 27 4.3 Svenska styrmedel............................................................................... 29 4.4 Tyska styrmedel .................................................................................. 36 4.5 Spanien ................................................................................................ 38 4.6 Nederländerna ..................................................................................... 38 4.7 Danmark .............................................................................................. 39 4.8 Storbritannien ...................................................................................... 41 4.9 Jämförelse stödsystem......................................................................... 42 4.10 Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv ......................... 43 5
Tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft
6
Miljöpåverkan av havsbaserad vindkraft
50 6.1 Påverkan på flora och fauna ................................................................ 50 6.2 Undervattensljud ................................................................................. 52 6.3 Elektromagnetiska fält......................................................................... 53 6.4 Fåglar................................................................................................... 53 6.5 Fladdermöss ........................................................................................ 54 6.6 Människors påverkan av vindkraftverk............................................... 55 7
Analys och Slutsatser
57 8
Rekommendationer
60 47 1
Inledning
Sverige har satsat på havsbaserad vindkraft. Aktuella exempel på det är
VindkraftsTekniskt Centrum på Chalmers tekniska högskola, General Electric
Energys satsning på utveckling av en havsbaserad vindkraftsturbin i Sverige
engagemanget i det nordeuropeiska projektet Power Cluster samt att Sverige har
en ledande position inom den marintekniska industrin.
Sverige har tidigt intresserat sig för havsbaserad vindkraft och har idag fem
havsbaserade vindkraftsanläggningar på totalt 162,9 MW vilket motsvarar 8% av
den totala utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften i världen.
Detta har lett till att Power Väst som är ett nätverk i Västra Götaland för
vindkraftsutveckling har intresserat sig för att undersöka ytterligare potentialen i
havsbaserad vindkraft. Power Väst har gett Ecoplan i uppdrag att göra en
förstudie för att undersöka förutsättningarna för Sverige att positionera sig på
marknaden. Studien syftar till att presentera åtgärder som behövs för att etablera
och utveckla en industri, så att Sverige ska kunna bli en aktör inom den
havsbaserade vindkraften.
Studien kartlägger marknaden för havsbaserad vindkraft samt ekonomiska
styrmedel och politiska mål. Studien innehåller också en analys om vilka faktorer
som påverkar utbyggnaden av vindkraften samt rekommendationer för att
havsbaserad vindkraft ska kunna växa i Sverige.
Förstudien baserar sig på både publicerat och opublicerat material och samtal med
aktörer i branschen. Analysen bygger till stor del på en workshop som
genomfördes den 11 maj 2010 samt från diskussioner med olika samverkansaktörer.
Fredrik Dahlström på Ecoplan är ansvarig för framtagandet av studien. Staffan
Johannesson och Maria Losman har bidragit i arbetet. Beställare har varit Tomas
Österlund och Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen och verksamma i
Power Väst. Anders och Tomas har kommit med synpunkter och förslag. Ecoplan
står för innehåll och slutsatser.
5
2
Fysiska förutsättningar i Europa
European Environment Agency har i en utredning om möjligheterna för
havsbaserad vindkraft i Europa lyft fram de olika ländernas möjligheter. European
Environment Agency har i sin utredning bedömt potentialen för havsbaserad
vindkraft och kommit fram till följande potentialer för Europa:
• Teknisk: 25 000 TWh till 2020 och 30 000 TWh till år 2030.
• Begränsad: 2 800 TWh 2020 och 3 500 TWh till år 2030.
• Ekonomiskt konkurrenskraftig: 2 600 TWh 2020 och 3 400 till år 2030.
I utredningen visas att bl.a. Sverige har stora ytor där havsbaserad vindkraft kan
byggas.1
Diagram från European Environment Agency’s utredning om möjlig yta för havsbaserad
2
vindkraft kopplat till avstånd från land.
1
Europe's onshore and offshore wind energy potential, EEA Technical report No 6/2009.
European Environment Agency.
2
Europe's onshore and offshore wind energy potential, EEA Technical report No 6/2009.
European Environment Agency.
6
Sverige har även bra vindförutsättningar för havsbaserad vindkraft i jämförelse
med andra europeiska länder enligt den vindkarteringen som Risø National
Laboratory har tagit fram över Europa (exklusive merparten av Östersjön).3
4
Generaliserad vindkarta över Europa framtagen av Risø National Laboratory i Danmark.
European Environment Agency har även i sin undersökning inkluderat vilka olika
vattendjupsförhållanden som finns i de europeiska länderna. I undersökningen
framgår det är de länder med bäst förutsättningar är de länder som ligger runt
Nordsjön och Östersjön.5 Andra länder som t.ex. Spanien, Portugal, Italien och
stora delar av den franska kusten överstiger bottendjupet snabbt 50 meter utifrån
kusten. Det kan dock förekomma bra lokaliseringar längre ut från kusten än de 30
km som European Environment Agency har avgränsat sig till. Exempel på det
finns bl.a. i Sverige med utsjöbankerna Kriegers flak och Södra Midsjöbanken.
3
Generaliserad vindkarta över Europa, Risø National Laboratory.
http://www.windatlas.dk/Europe/oceanmap.html
4
Generaliserad vindkarta över Europa, Risø National Laboratory.
http://www.windatlas.dk/Europe/oceanmap.html
5
Europe's onshore and offshore wind energy potential, EEA Technical report No 6/2009.
European Environment Agency.
7
Bild över vattendjupen kring Europas kust. De gråa ytorna har större vattendjup än 50
meter och blå ytorna har vattendjup på mindre än 50 meter. Ytan är på ett avstånd mellan
6
10-30 km från kusten.
När vindkarteringen från Risø National Laboratory kompletteras med den svenska
vindkarteringen framtagen av Uppsala Universitet förstärks bilden och det
framgår klart att Sverige har goda vindförutsättningar för vindkraft på land men
framförallt ute till havs.7 Sverige har årsmedelvindar till havs på mellan 7,5 – 9,5
m/s på 103 meters höjd och har ett flertal utsjöbanker med lämpliga vattendjup
samt en av Europas längsta kuststräckor. Detta medför att Sverige är ett av de
länderna i Europa med allra bästa förutsättningarna för havsbaserad vindkraft.
6
Europe's onshore and offshore wind energy potential, EEA Technical report No 6/2009.
European Environment Agency.
7
Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala. Beräkningar med MIUU-modellen. Uppsala universitet.
8
Bild över årsmedelvinden på 103 meters höjd.
8
8
Vindpotentialen i Sverige pa 1 km-skala. Berakningar med MIUU-modellen. Uppsala universitet.
9
Idag saknas en grundlig genomgång i Sverige om vilka fysikaliska möjligheter
som finns. Det är framförallt en genomgång av bottenförhållanden och tillgång till
elnät som saknas. Det är därför oklart vilka detaljerade förutsättningar som finns
för havsbaserad vindkraft i Sverige och hur dessa står sig i internationell
jämförelse. Däremot har det genomförts flera undersökningar om potentialen för
havsbaserad vindkraft i Sverige:
• Vindforsk har i en studie kartlagt en yta på 54 490 km2 som möjlig för
utbyggnad av havsbaserad vindkraft där vindhastigheter är över 6 m/s och
vattendjup mindre än 40 meter.9
• Greenpeace har i en studie kommit fram till en potential där den
havsbaserade vindkraften i Sverige skulle kunna producera cirka 47
TWh/år. Den utbyggnaden skulle då uppta ca 2% av den yta som uppfyller
rimliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft.10
• EEA (European Environment Agency) har i en studie kommit fram till en
yta på ca 60 000 km2 som uppfyller rimliga krav på vindförhållande och
vattendjup.11
I den analys som genomförts av Elforsk inom ramen för
vindkraftforskningsprogrammet Vindforsk II framförs att det finns stora ytor i
Sverige lämpliga för havsbaserad vindkraft.12 I studien har Elforsk utgått från den
totala havsytan inom svensk ekonomisk zon och som täcks av vindkarteringen.
Med kriterier på minst 6 m/s i vindhastighet på 71 meters höjd och vattendjup på
högst 40 meter så återstår en yta på 54 490 km2 som möjlig för utbyggnad av
havsbaserad vindkraft. Denna yta fördelar sig relativt jämt över vattendjup från 0
meter till 40 meter:
• 0-10 meter: 13 464 km2.
• 10-20 meter: 12 918 km2.
• 20-30 meter: 13 626 km2.
• 30-40 meter 14 482 km2.
Utifrån Elforsks rapport kan det dock konstateras att av ytan på totalt 54 490 km2
återstår endast en yta på 234 km2 som är helt fri från konflikter.
9
Vindkraft i framtiden, Möjlig utveckling i Sverige till 2020. Elforsk rapport 08:17.
Sea Wind Europe. Greenpeace.
11
Europe’s onshore and offshore wind energy potential, EEA Technical report No 6/2009.
European Environment Agency.
12
Vindkraft i framtiden, Möjlig utveckling i Sverige till 2020. Elforsk rapport 08:17.
10
10
4,5% 0,4% 40,5% 9,5% 5,5% Fri från kon4likter 23,3% Natura 2000 Frisiktsområden Friluftsliv Kulturmiljövård 9,0% Landskapsbildsskydd Skyddsvärda utsjöbankar Miljöbalken 4 Kap 3§ 9,3% 3,8% Fiske 3,1% 28,1% Militär Sjöfart 2 13
Diagram över de olika konflikternas andel i ytan på 54 490 km .
Områden kan vara aktuella för flera olika typer av intressen och riksintresse,
därför är det inte oväntat att ytor som är relevanta för havsbaserad vindkraft
överlappas av flera andra intressen. Därmed är det inte orimligt att konflikter
uppstår och olika avvägningar mellan intressena behöver genomföras.
Sverige har mycket goda förutsättningar för en kraftig utbyggnad av havsbaserad
vindkraft. Potentialen för havsbaserad vindkraft i Sverige är betydligt större än det
som ryms inom planeringsmålet på 10 TWh/år till 2020 för havsbaserad vindkraft.
Samverkan med andra intressen och prioriteringar mellan olika intressen kommer
dock att vara avgörande för att kunna etablera havsbaserad vindkraft på attraktiva
platser för vindkraften.
13
Vindkraft i framtiden, Möjlig utveckling i Sverige till 2020. Elforsk rapport 08:17.
11
3
Marknaden för havsbaserad
vindkraft
År 2009 fanns det 38 havsbaserade anläggningar installerade och anslutna till
elnätet i Europa, med en sammanlagd installerad effekt på 2056 MW fördelat på
828 vindkraftverk. Under 2009 installerades totalt 577 MW vilket är en
tillväxtökning med 54% från föregående år.14
2500 2000 1500 1000 500 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 0 Diagram över utbyggnaden per år i installerad effekt MW.
Tyskland 2,0% Belgien Irland 1,5% 1,2% Finland 1,2% Sverige 8,0% Norge 0,1% Storbritannien 42,9% Holland 12,0% Danmark 31,1% Diagram över hur utbyggnaden är fördelat per land och i procent av den totala
installerade effekten.
14
The European offshore wind industry key trends and statistics 2009. EWEA (The European
Wind Energy Association).
12
Sverige var bland de första länderna i världen att bygga havsbaserad vindkraft
men har nu halkat efter länder som Danmark, Storbritannien och Holland. Sverige
är dock med tanke på hur lite vindkraft som har byggts i landet totalt sett, ändå i
framkant av utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften och är fjärde bästa
land i världen att bygga havsbaserad vindkraft.
900 800 Storbritannien 700 Danmark 600 Holland 500 Sverige 400 Tyskland 300 Belgien 200 Irland 100 Finland 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Norge 15
Diagram över utbyggnaden per land i installerad effekt MW .
När det gäller fundament så finns två helt dominerande tekniker - monopile och
gravitation - där monopile har vuxit starkast de senaste fem åren. Under 2009 stod
monopile för 60% av utbygganden.
450 400 Gravitation 350 Monopile 300 Fackverk 250 Tripod 200 Bergsförankring 150 Flytande 100 50 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 0 Diagram över vilken fundamentsteknik som har använts vid byggnationen av
16 & 17
havsbaserad vindkraft, totalt antal installationer sammantaget.
15
Operational Offshore wind farms in Europe, end 2009. EWEA (European Wind Energy
Association).
16
The European offshore wind industry key trends and statistics 2009. EWEA (The European
Wind Energy Association).
13
Tripod 1,8% Fackverk 11,2% Bergsförankring 1,4% Flytande 0,1% Gravitation 25,3% Monopile 60,1% Diagram över marknadsandelen för de olika teknikerna som installerades under 2009
fördelat på antalet installationer.
Den troliga anledningen till att monopile har vuxit så starkt de senaste åren är att
den tekniken lämpar sig mer vi etableringar på större vattendjup där
monopiletekniken är mer ekonomiskt fördelaktig.
3.1
Utbyggnad i Sverige
Sedan 2002 har det funnits ett planeringsmål för havsbaserad vindkraft i Sverige
på 4 TWh/år till år 2015. Dessa ambitioner har höjts och i Sverige finns det nu
beslutat om en planeringsram för vindkraften till 2020.18 Ramen är satt till 30
TWh/år, varav 20 TWh/år vindkraft på land och 10 TWh/år lokaliserat till havs.
Detta innebär att det till år 2020 ska finnas färdiga planer på en utbyggnad om 10
TWh/år för havsbaserad vindkraft i Sverige d.v.s. det ska finnas färdiga tillstånd
eller tillägg i översiktsplaner på 10 TWh/år. Planeringsramen är således inte ett
produktionsmål utan syftar till att ge signaler till hur mycket vindkraft som ska
kunna hanteras i den fysiska planeringen, det är sedan upp till marknaden att ta
tillvara på dessa planer då marknadsförutsättningarna finns. Planeringsramen
skapar dock ett incitament till att lokalisera vindkraft till bra vindlägen och på
platser där överföringskapacitet i elnät inte ska vara hinder för en expansion av
utbyggnaden av vindkraften.
Sverige var bland de första länderna i världen att bygga havsbaserad vindkraft och
redan 1998 byggde Sverige sin första havsbaserade vindkraftsanläggning,
Bockstigen på totalt 2,5 MW utanför Näsudden på Gotland. Fram till 2009 års slut
finns det i Sverige fem havsbaserade vindkraftsanläggningar med en total
installerad effekt på 162,9 MW.
17
18
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
Prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi.
14
•
•
•
•
•
Bockstigen har 5 vindkraftverk på 0,5 MW vardera och byggdes 1998.
Utgrunden har 7 vindkraftverk på 1,425 MW vardera och byggdes 2001.
Yttre Stengrund har 5 vindkraftverk på 2 MW vardera och byggdes 2002.
Lillgrund har 48 vindkraftverk på 2,3 MW vardera och byggdes 2007.
Vindpark Vänern har 10 vindkraftverk på 3 MW vardera och byggdes
2009.
Kartbild över vart den havsbaserade vindkraften är lokaliserad i Sverige, juni 2010.
15
3.2
2010 och framåt
Tillväxtökning i Europa för 2010 förväntas bli ca 1000 MW ny installerad effekt
vilket motsvarar en ökning med 75% från föregående år. Totalt är 17 nya
havsbaserade vindkraftsanläggningar under byggnation eller har redan byggts,
med en samlad effekt på 3 500 MW.19
Frankrike 3% Italien 2% Danmark 6% Storbritannien 44% Belgien 16% Tyskland 29% Diagram över hur andelen av havsbaserade vindkraft under byggnation är fördelad över
länder och i procent av den totala effekten.
Storbritannien kommer att förstärka sin position på den havsbaserade
vindkraftsmarknaden och Tyskland kommer starkt och hamnar på tredje plats.
Frankrike och Italien introduceras på den havsbaserade vindkraftsmarknaden, där
Italien följer Norge och satsar på flytande vindkraftverk. Sverige hamnar på en
sjätteplats och blir passerad av både Tyskland och Belgien som saknar tillgång till
långa kuststräckor men ändå satsar.
19
The European offshore wind industry key trends and statistics 2009. EWEA (The European
Wind Energy Association).
16
2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Storbritannien Danmark Nederländerna Sverige Tyskland Belgien Irland Finland Norge 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2003 2004 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 Italien Frankrike 20
Diagram över utbyggnaden per land i installerad effekt MW .
Av de anläggningar som kommer att byggas under 2010 kommer många att
byggas på större vattendjup och på längre avstånd från land än de havsbaserade
vindkraftsanläggningar som hittills har byggts.
Avstånd från lan [km] 120 100 Byggt 80 2010 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 120 Vattendjup [m] Diagram med jämförelse mellan de befintliga havsbaserade vindkraftanläggningar på 10
21
MW eller mer och de anläggningar som kommer att byggas under 2010.
Förutom de anläggningar som har eller kommer att byggas under 2010, finns
dessutom ytterligare 62 havsbaserade vindkraftsanläggningar i Europa som har
fått alla tillstånd för att byggnation ska vara möjlig att genomföras. Tillsammans
motsvarar det en planerad effekt på nästan 20 000 MW.22
20
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
22
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
21
17
Danmark 2,1% Norge Finland 1,9% 1,9% Belgien 1,8% Italien 0,8% Maldiverna 0,4% Rumänien 2,5% Tyskland 42,9% Estland 5,1% Irland 5,6% Sverig 6,7% Storbritannien 11,7% Nederländerna 16,5% 23
Diagram över fördelning av den havsbaserade vindkraft som har tillstånd för att bygga.
Det kan noteras att avståndet från land för de tillståndsgivna havsbaserade
vindkraftsanläggningarna ökar i jämförelse med de anläggningar som har byggts
hittills.
Avstånd från land [km] 120 Har tillstånd 100 Byggt 80 2010 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 120 Vattendjup [m] Diagram med jämförelse mellan de befintliga havsbaserade vindkraftanläggningar på 10
MW eller mer och de anläggningar som kommer att byggas under 2010 samt de
24
anläggningar som har tillstånd.
Många av anläggningarna som har tillstånd kommer att förverkligas under de
närmaste åren, andra avvaktar utredningar om styrmedel och en del kommer inte
att byggas då de fysikaliska förutsättningarna inte är konkurrenskraftiga.
23
24
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
18
I Sverige finns för närvarande fyra anläggningar som erhållit samtliga tillstånd
och ytterligare tre projekt på 1945 MW är under tillståndsprövning hos
miljödomstolarna. Ytterligare 5 projekt projekteras.25 Sammantaget har dessa
anläggningar en sammanlagd potential att kunna producera över 20 TWh el per år,
om de erhåller tillstånd, finansiering och slutligen byggs. Lokaliseringen framgår
av bilden nedan.
Bild över planerade havsbaserade vindkraftsanläggningar i Sverige.
25
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
19
Den havsbaserade vindkraften kan vara en av lösningarna för att många av EUländerna ska kunna uppnå sina åtagande i förnybarhetsdirektivet26 och det pågår
nu stora satsningar inom området i främst Storbritannien och Tyskland. Den
europeiska branschorganisationen EWEA tror på en lika bra utveckling av den
havsbaserade vindkraften som för den landbaserade, d.v.s. en årlig tillväxt på ca
30%. Den havsbaserade vindkraften kommer då att vara utbyggd till mellan 40-55
GW till år 2020 från dagens 2 GW i Europa.27
MW 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 5000 Diagram över den förväntade utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Europa, enligt
EWEA. Den ljusblå linjen motsvarar utbyggande hittills om och den mörkblå är den
förväntade utbyggnaden.
Detta innebär att investeringar kommer att öka från dagens 28,7 till 101,3
miljarder kronor per år fram till 2020.28
26
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/28/EG av den 23 april 2009 om
främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare
upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG.
27
The European offshore wind industry key trends and statistics 2009. EWEA (The European
Wind Energy Association).
28
Oceans of Opportunity Harnessing Europe’s largest domestic energy resource. EWEA (The
European Wind Energy Association).
20
3.3
Industriföretag
Marknaden domineras helt av två vindkraftsleverantörer, Siemens (50%) och
Vestas (40%) som tillsammans har 90% av marknaden.29 Den bristande
konkurrensen driver inte bara upp kostnaderna utan skapar även en
beroendeställning till leverantören. Men det sker nu en tillväxt med flera
vindkraftsleverantörer och utveckling av tekniken. Några exempel på nya
leverantörer är REpower, AREVA Multibrid, BARD, WinWind och Nordex.
General Electric Energy planerar att återvända till den havsbaserade
vindkraftsmarknaden genom det förvärv som genomfördes av den norska
Scanwind-tekniken.
Vestas 39,7% WinWind REpower 2,6% 1,9% GE 1,7% Multibrid 1,5% Enercon 0,2% BARD 0,2% Nordex 0,2% Övriga 1,6% Siemens 50,4% Diagram över hur andelen havsbaserade vindkraft fram till och med 2009 är fördelad över
30
vindkraftsverkleverantörer.
29
The European offshore wind industry key trends and statistics 2009. EWEA (The European
Wind Energy Association).
30
The European offshore wind industry key trends and statistics 2009. EWEA (The European
Wind Energy Association).
21
För att kunna få en utveckling av en ny industri krävs en stabil hemmamarknad.
Ett tydligt exempel på detta är General Electric Energys satsning på havsbaserad
vindkraft där GE kommer att investerar 340 miljoner € fram till 202031. GE
fördelar sina största investeringar till de länder som har en attraktiv
hemmamarknad:
• Storbritannien 2000 arbetstillfällen och 110 miljoner €.
• Tyskland 100 arbetstillfällen och 105 miljoner €.
• Norge: 100 arbetstillfällen och 75 miljoner €.
• Sverige: 50 arbetstillfällen och 50 miljoner €.
För nya industriaktörers marknadsutveckling är det helt avgörande att de kan
skapa förtroende och minska marknadens osäkerhet kring deras kvalitet och
prestanda för att lyckas med detta måste de etablera referensanläggningar.
I Sverige finns det redan idag flera företag som är aktiva inom havsbaserad
vindkraft. Det finns många projektörer som bl.a. wpd Skandinavia, Eolus,
ReWind och E.on m.fl. Men förutom dessa privata intressenter så finns det även
flera kommunalägda projektörer som är intresserade av havsbaserad vindkraft
som t.ex. Göteborg Energi, Falkenberg Energi, Karlstad Energi, Karlstad
Bostäder, Hammarö Energi, Hammarö Bostäder. Statliga Vattenfall har ett stort
engagemang i havsbaserad vindkraft, särskilt i Storbritannien meddelade Martin
Reinholdsson från vattenfall under ett seminarium där han även framförde att ”the
UK is a target market for Vattenfall”.32
I Sverige finns dessutom ett flertal underleverantör till vindkraftsindustrin där
några av de största är ABB och SKF. Idag svarar vindkraftsindustrin för 5
procent, nära tre miljarder kronor av SKFs globala omsättning. SKF genomför nu
investeringar för att klara av den allt större efterfrågan framförallt inom den
havsbaserade vindkraften. Men för en global aktör som SKF kan dessa satsningar
hamna i Storbritannien där den havsbaserade vindkraften byggs ut.
Affärsområdesansvarig Stefan Karlsson från SKF har berömt Storbritannien för
deras satsning och uppbyggandet av ett stabilt subventionssystem ”Det den
engelska regeringen lärt sig har den svenska kvar att lära sig”33
Förutom ovan nämnda företag och organisationer finns det ett flertal
industriföretag, tjänsteföretag, konsulter och organisationer samt högskolor och
universitet som redan är inne eller är intresserade av att ta andelar på den
havsbaserade vindkraftsmarknaden.
31
Press release, GE Announces Major European Offshore Wind Expansion with a Planned €340
Million Investment for Manufacturing, Engineering and Service Facilities in Four Countries. GE
Energy. http://www.gepower.com/about/press/en/2010_press/032510.htm
32
Martin Reinholdsson head of Wind Power Generation. den 2010-06-16 under konferensen
Business Opportunities in Swedish and UK Wind Power.
33
Stefan Karlsson. Globalt ansvarig för SKF:s affärer med energibranschen, den 2010-06-16 under
konferensen Business Opportunities in Swedish and UK Wind Power.
22
Tabell över organisationer som är intresserade eller redan involverade i den
havsbaserade vindkraftsmarknaden, fördelat på olika roller. Samtliga organisationer har
34
säten i Sverige.
Forskning och
Projektörer och
Tillverkare och
Konsulteroch
utveckling
stödorganisationer
underleverantör
entreprenörer
Chalmers
GVA
Haldex
Hjalmar
Strömerskolan
HM Power
Högskolan Väst
Marine Monitoring
SSPA
Arise Windpower
E.ON
Eolus Vind
ReWind Energy
Universial Wind
Vattenfall
wpd Skandinavia
Power Circle
Power Cluster
Power Väst
Regionförbundet i Kalmar
län
ABB
Alstom Power Sweden
Conceptor Vindkraft
Draka Kabel i Sverige
DynaWind
El & Industrimontage
ENERCON EWP
Windtower Production
EPN partners
Kockums AB
Marstrom Composite AB
Mattsson
Metso Foundries
Najad
New Gen
Nexans
Propulsion Systems
PTC
Roxtec
SAAB Aircraft
Scana Steel
SKF
SSAB
Trelleborg
VG Power
Volvo Aero
Alteco
AQSystem
Areva T&D
BAB Rörtryckning AB
Bassoe Technology Bixia
Consortis Miljöansvar AB
EGL
EKB Kraft
Elkraftsbyggarna
Eltel Networks
Engy AB
Epsilon
Etteplan
Evidente
FORCE Technology\
Esbjerg
Grontmij/Carl Bro A/S
Mannheimerswartling
Northern Offshore service
PEAB
Semcon
Skanska
Epsilon
FORCE Technology\
Esbjerg
Mannheimerswartling
Norska Sintef MRB har genomfört en marknadsundersökning om den framtida
maritima industrin med utgångspunkt i marknadsmöjligheter kopplade till
vindkraftsutvecklingen till havs. Enligt Sintefs bedömning är marknadspotentialen
är enorm. Sintef anger att det finns stora affärsmöjligheter för underleverantörer
till vindturbinproducenter och övrig infrastruktur. Dessutom anser Sintef att
investeringar i installationsfartyg, kabelläggare och fartyg bör utvärderas.35
34
Power Cluster
Markedsanalyse – Offshore vindkraft Maritimt Forum Nordvest. http://www.maritimtforum.no/?nid=13167&lcid=1044&pid=MaritimtForum-Article-File&ATTACH=1
35
23
3.4
Initiativ och samverkan
I Sverige finns flera vindkraftsfrämjande initiativ för att hjälpa till att skapa
förutsättningar för en svensk industri att växa på marknaden för underleverantörer
men också att försöka få till stånd en svensk vindkraftsleverantör. I arbetet med
förstudien har kontakt tagits med flertalet av aktörerna bl.a. i samband med den
workshop som anordnades 2010-05-11 i Göteborg. Deltagande organisationer på
workshopen samt organisationer som har haft möjlighet att lämna synpunkter på
materialet är:
• Energimyndigheten
• wpd Scandinavia
• Göteborg Energi
• ReWind Energy
• Chalmers
• Länsstyrelsen i Halland
• Länsstyrelsen Västra Götalands län
• Triventus Consulting AB
• Västra Götalandsregionen
• Vattenfall
• E.ON
• Handelshögskolan Göteborgs Universitet
Energimyndigheten är medfinansiär till många initiativ som är skapade för att
främja utveckling av vindkraft. Energimyndigheten stödjer eller driver följande
projekt:
• Vindpilotstöd, ett marknadsintroduktionsstöd som hanteras helt av
Energimyndigheten, där har bl.a. följande projekt beviljats medel:
 Lillgrund, vindkraftspark vid Öresundsbron 110.4 MW.
 Vindpark Vänern, vindkraftspark i Vänern på 30 MW.
 Kriegers flak, undersökning av olika fundament och sjösäkerhetsfrågor .
 Vindval är en del av Vindpilotstödet som fokuserar på vindkraftens
påverkan på miljö och hanteras av Naturvårdsverket.
• Vindforsk, forskningsprogram med fokus på teknik, som hanteras av
Elforsk.
• Vindteknisktcentrum fokuserar på systemutveckling av vindkraftsteknik
och produktion bl.a. elsystem för havsbaserad vindkraft. Projektet hanteras
av Chalmers tekniska högskola.
• Nätverket för vindbruk, som har till uppgift att sprida kunskap och
information om vindkraft och stödja regionala initiativ av nationell
betydelse. Nätverket hanteras av Energimyndigheten där bl.a. följande
projekt har beviljats medel:
 Regionförbundet
i
Kalmar
län,
nationell
nod
för
affärsutvecklingsfrågor.
 Länsstyrelsen i Halland, nationell nod för tillståndsfrågor.
 Högskolan på Gotland, nationell nod för utbildningsfrågor.
24





Strömsunds kommun, nationell nod för arbetskrafts- och
driftsfrågor.
Power Circle, ska knyta samman nya industriella aktörer och driva
på teknikutveckling knuten till vindkraft genom att stimulerar
regionala insatser.
Power Väst, jobbar för att medverka till en nationell utveckling av
vindkraft och vindkraftsindustri för tillverkning av vindkraftverk
som sammantaget kan skapa nya arbetstillfällen.
Triple Steelix jobbar för att skapa förutsättningar för att fler företag
i Bergslagens stålkluster ska kunna blir komponenttillverkare för
vindkraftindustrin och för att fler serviceföretag etableras i
regionen.
Södra Norrlands Utvecklingscentrum för Vindkraftssupport, för att
skapa en plattform för samarbete samt att tillhandahålla
infrastruktur i vindkraftrelaterade projekt.
Utöver dessa finns dessutom Power Cluster som är ett ambitiöst samarbete mellan
sex europeiska länder i Nordsjöregionen med fokus på de avgörande
utmaningarna för havsbaserad vindkraft som t.ex. acceptans, forskning,
utveckling, utbildning och kompetens samt affärsplattformar för att främja
utveckling av offshore vindkraft i Nordsjöregionen.
25
4
Styrmedel
Politiska målsättningar ger en signal om vad politiken vill men utgör inget
styrmedel. Exempel på styrmedel som är relevant för elproduktion är;
• Koldioxid- och energiskatter.
• Handelssystem för utsläppsrätter.
• Ekonomiska bidrag till producenter.
• Ekonomiska bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt.
• Offentlig upphandling.
• Förenklat regelverk för tillstånd för att bygga.
4.1
Politiska mål
EU-direktivet om att 20 procent av energin ska komma från förnybara källor 2020
är bindande. I juni 2010 ska alla medlemsstater ha en nationell handlingsplan för
hur det ska gå till.
Den havsbaserade vindkraften beskrivs som en av nycklarna till att nå 20 procentmålet i Kommissionens meddelande om Havsbaserad vindkraft: ”Åtgärder som
behövs för att uppfylla de energipolitiska målen för 2020 och framåt”
KOM(2008) 768, som gavs ut i november 2008. Kommissionen har endast
befogenhet till uppmuntrande uttalanden och saknar egna styrmedel.
Medlemsstaterna styr själva över hur målet ska uppnås.
50,00% 40,00% 30,00% 20,00% Mål 2020 10,00% Nivå 2005 Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien 0,00% Diagram över de olika EU-ländernas andel av förnyelsebar energi 2005 och deras mål
36
2020.
Utöver EU:s mål har Sverige höjt sitt eget mål för förnybarenergi till 50% av den
totala energianvändningen 2020.37
36
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/28/EG av den 23 april 2009 om
främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare
upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG.
26
4.2
Ekonomiska styrmedel
Sverige har goda vindförutsättningar både på land och till havs men vindkraften är
ändå beroende av stöd för att kunna hävda sig mot mer kommersiell elproduktion.
För den landbaserade vindkraften är elcertifikatsystemet tillräckligt, men detta
gäller inte den havsbaserade vindkraften eftersom den är dyrare att bygga. En
förutsättning för utbyggnad är att Sverige i likhet med andra europeiska länder
inför ett ekonomiskt stöd som gynnar havsbaserad vindkraft. Styrmedlen är i sin
tur kopplade till politiska mål men målen i sig leder inte till investeringar.
Motiven att styra investeringar till förmån för havsbaserad vindkraft är:
• Att havsbaserad vindkraft är förnybart. Havsbaserade vindkraften kan
lämna kraftfullt bidrag till EUs mål om förnybarenergi.
• Att havsbaserad vindkraft är dyrt nu men billigt sedan. Den
havsbaserade vindkraften kan på sikt innebära elproduktion till lägre
kostnader än idag.
• Att havsbaserad vindkraft är resurseffektivt. Vindförhållandena till
havs är mer gynnsamma än på land. Att bygga till havs möjliggör för
effektivare vindkraftverk som av bl.a. logistikskäll inte kan byggas på land
dessutom kan landytor kan användas annan nyttig resursanvändning.
• Större acceptans. Få blir störda förutsatt att verken byggs långt från
stranden.
• Miljöteknikutveckling. Miljöanpassad industri bidrar till en omställning
till ett mer hållbart samhälle. Utsikterna ökar att minska utsläppen av
klimatpåverkande ämnen samtidigt som nya arbetstillfällen kan skapas.
• Försörjningstryggheten ökar med diversifierad energiproduktion.
Energimyndighetens har gett ut en rapport ”Styrmedel för havsbaserad
vindkraft”.38 Författaren Patrik Söderholm från Luleå tekniska universitet svarar
själv för analyser och slutsatser. I rapporten finns en genomgång av flera
styrmedel som är tillämpbara för att gynna havsbaserad vindkraft enskilt eller i
kombination med varandra;
• Högre certifikatsandel, exempelvis 1,5 – 2,0 certifikat per MWh som
Storbritannien har haft. Detta bedöms i rapporten som mindre lämpligt
eftersom det blandar ihop syftet med certifikatsystemet, nämligen att
gynna kostnadseffektiv investering på kort sikt, med syftet att utveckla ny
teknik.
• Anbudsförfarande där elleverantörer upphandlar en mängd havsbaserad
vindkraft, eventuellt specificerat till bestämd plats såsom i Danmark, och
anbudsgivare med lägsta pris vinner. Anbudsförfarande har gett blandad
erfarenhet bl.a. att anbudsgivare har lagt för optimistiska anbud vilket lett
till att projekt inte har blivit av. Anbudsförfarandet har dock fungerat
bättre i Danmark när det kombinerats med en ”strömlinjeformad
37
38
Prop. 2008/09:162 och 2008/09:163 om En sammanhållen klimat- och energipolitik.
Styrmedel för havsbaserad vindkraft, ER 2009:09. Energimyndigheten
27
•
•
•
•
•
•
•
tillståndsprocess” som inte skulle vara så lätt att förena med det svenska
kommunala planmonopolet.
Fastprissystem eller Feed-in tariffer, med fastställda priser eller premie i
tillägg till marknadspris från förnybara energikällor. Havsbaserad
vindkraft har fått en särskild tariff i Tyskland i kombination med en
mottagningsplikt för ägare av elnäten. Finansieras antingen via avgift på
elkonsumtion såsom i Tyskland eller via statsbudgeten såsom i Spanien.
Feed-in tariffer är det styrmedel som har lyckats bäst med att bygga ut
förnybar energi.
Miljöbonus var det gamla styrmedlet för att gynna investeringar i
vindkraft i Sverige på land och hav. Vindkraftsägare fick en
skattereduktion per kWh. Stödnivån minskade varje år och fasades ut helt
efter 2009. I Sverige upplevdes stödformen inte som tillräckligt trovärdig
eftersom staten inte utlovade långsiktigt stöd.
Investeringsstöd innebär en subvention så att staten ger investeraren en
viss del av kostnaden. Det har tidigare funnits sådana system i Sverige,
Danmark och USA. Storbritannien har nu ett investeringsstöd för
havsbaserad vindkraft. I Indien har det funnits ett stöd relaterat till
turbinstorlek som ledde till överdimensionerade verk med dålig placering.
Räntebidrag innebär att investerare kan låna till lägre ränta i statliga
banker. Ett sådant system finns i Tyskland med ca 2 % lägre ränta än
marknadsnivån.
Vindpilotstöd är en variant av investeringsstöd men med fokus på
teknikutveckling. Vindpilotstödet ges i Sverige fram till 2012 för
havsbaserad vindkraft och landbaserad vindkraft. När systemet tar slut
2012 har 253 160 000 kronor beviljats till 2 projekt, varav båda har
förverkligats.
Förenklad nätanslutning innebär att kostnaderna för att ansluta till
nätverket inte enbart faller på vindkraftsägaren utan helt eller delvis är
nätföretagets ansvar. I Tyskland betalar nätföretaget alla ledningar som
ansluter havsbaserade vindkraftverk till företagets nät.
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv möjliggör för
medlemstater inom EU att uppnå sina åtagande genom handel med en
annan medlemsstat som är villig att sälja statistik eller enskilda projekt
som ligger utanför medlemsstatens egna åtaganden.
Även organisationen Svensk Vindenergi har tagit fram ett förslag på styrmedel för
havsbaserad vindkraft där Svenska kraftnät bemyndigas att köpa el från
havsbaserad vindkraft till en ersättningsnivå som bestämts av regeringen.
28
4.3
Svenska styrmedel
Det har funnits tre huvudsakliga stödsystem för svensk havsbaserad vindkraft:
• Elcertifikat, utgör det enskilt viktigaste stödet till såväl land- som
havsbaserad vindkraft. Elcertifikat är det enda stödet som finns kvar idag
för nya havsbaserad vindkraftsanläggningar.
• Miljöbonus, ett produktionsstöd som har funnits sedan 1994, har gradvis
fasats ut sedan 2003 (då certifikat- systemet infördes) och försvann helt i
och med 2009 års utgång.
• Vindpilotprojekt, är ett stödprogram som syftar till att minska kostnaderna
för nyetablering av vindkraft; det syftar främst till marknadsintroduktion
och teknikutveckling och kan utgå till både landbaserad och havsbaserad
vindkraft.
I samband med förslaget till nytt planeringsmål har Energimyndigheten framfört
att det är angeläget att utbyggnaden av vindkraft till havs fortsätter, samt att de
erfarenheter som vinns kan bidra till svensk industriell utveckling inom området
och att svenska myndigheter har ett behov av tidiga erfarenheter inför en mer
storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft när denna blir lönsam.
Energimyndigheten anser därför att ett stödsystem är nödvändigt under en första
utbyggnadsperiod.39
4.3.1
Elcertifikatsystemet
Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 i Sverige. Det är ett marknadsbaserat
stödsystem där handel sker mellan producenter av förnybar el och kvotpliktiga
verksamheter. Systemet syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett
kostnadseffektivt sätt. Det sker genom att konkurrens uppstår mellan de förnybara
energikällorna. Den inkomst som elproducenterna får när de säljer elcertifikat
ersätter tidigare investeringsbidrag och driftsstöd. Genom elcertifikatsystemet
ökar de förnybara energikällornas möjlighet att konkurrera med icke förnybara
energikällor.40
Elcertifikatsystemet innebär att den som producerar förnybar el får ett elcertifikat
för varje producerad MWh el som produceras. Dessa kan sedan säljas eftersom
alla elleverantörer är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en kvot av sin
elförsäljning (det finns även några enskilda elanvändare som berörs). Priset på
elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och
säljare för respektive affär.
Systemet är teknikneutralt och är oberoende av varifrån elen produceras men
gynnar ensidigt etablerad teknik med låga investeringskostnader såsom
biobränslebaserad kraftproduktion.
39
40
Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020, ER 2007:45. Energimyndigheten
Energimyndighetens webbplatts angående elcertifikatsystemet 2010-06-03.
29
Övrigt 0% Vatten 16% Vind 16% Bio 68% Bild. Fördelning av elcertifikat per kraftslag under 2009.
Energimyndigheten har i en rapport om att föreslå nya höjda kvoter och en
förlängning av elcertifikatsystemet även presenterat en framtida prognos till 2020.
I rapporten framgår det att utformningen av systemet i praktiken innebär att inga
nya tekniker kommer att införas i systemet och att konkurrensen om elcertifikat
står mellan biobränslebaserad kraftproduktion och landbaserad vindkraft.41
Prognosen för biobränslebaserad kraftproduktion förväntas bli ca 16 TWh och
vindkraften förväntas nå 12,5 TWh. Med dagen system kommer ingen ny teknik
in på elcertifikat marknaden d.v.s. att ingen ny havsbaserad vindkraft, vågkraft
eller solkraft kommer att tillkomma.
TWh/år 18,00 16,00 14,00 12,00 Vatten 10,00 8,00 Vind 6,00 Bio 4,00 Övrigt 2,00 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0,00 Diagram över fördelningen av elcertifikat och prognos hur den framtida fördelningen
42 & 43
kommer att se ut.
41
Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m. Deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå
ER 2009:29. Energimyndigheten.
42
Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m. Deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå
ER 2009:29. Energimyndigheten.
30
4.3.2
Elprissättning
Priset för den el som produceras av t.ex. en havsbaserad vindkraftsanläggning
bestäms av den handel som sker på elbörsen Nordpool. Till stor del styrs priset av
tillgång och efterfrågan på el. En annan styrande faktor är priset på kol eftersom
elmarknaden tillämpar marginalprissättning. Detta innebär att det är den sista
enheten som omsätts på marknaden som prissätter alla enheter. Priset blir därmed
samma för all el som för den sista producerade elenergienhetens marginalkostnad.
Marginalelen utgörs ofta av koleldade kondenskraftverk i Danmark, Finland,
Tyskland eller Polen som säljer sin produktion via Nordpool. På sommaren är
efterfrågan låg och vattentillgången god samtidigt som kärnkraftverken ofta
stängs för översyn. Detta medför att vattenkraften utgör en större andel av den
totala produktionen, vilket minskar priset p.g.a. av de låga driftskostnaderna. På
vintern ökar efterfrågan, särskilt under riktigt kalla vintrar då även reservkraft i
form av gasturbiner driftsätts. Denna reservkraft är dyr att starta och då går
priserna upp. Dessutom påverkas elpriserna i Norden av priserna på kontinenten
eftersom el kan importeras eller exporteras mellan Norden och övriga Europa.44
Bild över prissättningen på el och hur marginalpriset sätts i förhållande till efterfrågan.
43
45
Marknadsstatistik för elcertifikatssystemet. CESAR, Svenska Kraftnäts system för kontoföring
av elcertifikat
44
Prisutvecklingen på el och utsläppsrätter samt de internationella bränslemarknaderna, En del av
Energimyndighetens omvärldsanalys, ER 2005:35. Energimyndigheten.
45
Prisutvecklingen på el och utsläppsrätter samt de internationella bränslemarknaderna, En del av
Energimyndighetens omvärldsanalys, ER 2005:35. Energimyndigheten.
31
Om det sker en kapacitetsutbyggnad av t.ex. vindkraft så trycks kolkondens bort
och marginalpriset sänks eftersom vindkraften har de lägsta rörliga kostnaderna.
De rörliga kostnaderna för havsbaserad vindkraft är något högre men i relation till
de andra kraftslagen låga.
4.3.3
Ersättningsnivåer
Den vanligaste intäkten från havsbaserad vindkraft är försäljning av el och
elcertifikat, där försäljning av el är den största inkomsten när det kommer till
förnybar elproduktion. Elpriset har varierat kraftigt den senaste tiden. Under
finanskrisen då efterfrågan minskade sjönk priset på el. Men med de problem de
svenska kärnkraftverken har haft har den bristande kapaciteten skapat kraftiga
pristoppar ändå. Medelpriset på el under tidsperioden 2008-01-01 – 2010-07-31
hamnar på 424,38 SEK/MWh.
700 600 500 Elpris [SEK/MWh] 400 Medelpris [SEK/MWh] 300 2008 jan 2008 mar 2008 maj 2008 jul 2008 sep 2008 nov 2009 jan 2009 mar 2009 maj 2009 jul 2009 sep 2009 nov 2010 jan 2010 mar 2010 maj 2010 juli 200 Diagram över försäljningspriset av el på nordpool
och med juli 2010.
46
under tidsperioden januari 2008 till
Under samma tidsperiod har priset på elcerifikat varierat och medelpriset hamnar
på 309,90 SEK/MWh.
46
Nordpool, system pris. http://www.nordpoolspot.com/reports/systemprice/
32
400 350 300 Elcerti4ikat [SEK/MWh] Medelpris [SEK/MWh] 250 2008 jan 2008 mar 2008 maj 2008 jul 2008 sep 2008 nov 2009 jan 2009 mar 2009 maj 2009 jul 2009 sep 2009 nov 2010 jan 2010 mar 2010 maj 2010 juli 200 Diagram över ersättningsnivån för elcertifikat under tidsperioden januari 2008 till och med
47
juli 2010.
Den sammanlagda ersättningsnivån för att producera el från t.ex. havsbaserade
vindkraftsanläggningar har under tidsperioden 2008-01-01 – 2010-07-31 varierat
kraftigt där variationer av elpriset har haft den största påverkan. Det sammantagna
medelpriset för el och certifikat hamnar på 734,28 SEK/MWh.
1100 1000 900 800 700 600 Elpris [SEK/MWh] 500 Elcerti4ikat [SEK/MWh] 400 El+Elcert [SEK/MWh] 300 Medelpris [SEK/MWh] 200 100 2008 jan 2008 mar 2008 maj 2008 jul 2008 sep 2008 nov 2009 jan 2009 mar 2009 maj 2009 jul 2009 sep 2009 nov 2010 jan 2010 mar 2010 maj 2010 juli 0 Diagram över den sammantagna ersättningsnivån under tidsperioden januari 2008 till och
48 & 49
med juli 2010.
47
Prishistorik för elcertifikat. Tricorona. http://www.tricorona.se/priceinfo/history/
33
4.3.4
Forskning, utveckling och demonstration
Utöver elcerifikat finns det även andra möjligheter att stödja förnybar
elproduktion. Exempel på sådana stöd är bl.a. miljöbonusen och vindpilotstödet.
Utöver dessa har Sverige tillgång till forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsanslag. Inom området förnybar energiteknik har dessa medel under
tidsperioden 1999 till och med 2009 koncentrerats till biobränslen.
8,8% 12,3% 12,0% Sol Vind Bio Övrigt 66,9% Bild. Fördelningen av medel för forskning, utveckling och demonstration inom
50
energiområdet förnybar energiteknik under åren 1999-2009.
Intresset för vindkraft blev tydligt uttalat 2006 då det lades an proposition för just
vindkraft.51 Där framförs bedömningen att ”forskning och kunskapsuppbyggnad
om vindkraft är nödvändig för att skapa förutsättningar för en omfattande,
hållbar och kostnadseffektiv utbyggnad av vindkraft. Detta för att den långsiktiga
visionen om att basera hela det svenska energisystemet på förnybar energi skall
kunna uppfyllas. Särskild vikt bör läggas vid de specifika förutsättningar som
gäller för vindkraft i Sverige, t.ex. vårt kalla klimat. Vidare bör
kunskapsuppbyggnaden inriktas på förutsättningarna för att uppnå ökad
tillgänglighet, förbättrade former för samverkan med andra intressen och på
energimarknaden, regional utveckling och industriell utveckling och tillverkning
av såväl komponenter som vindkraftverk”.52 Samtidigt fick flera myndigheter i
uppgift att redovisa hur de jobbar med vindkraft och Energimyndigheten utsågs
till expertmyndighet för vindkraft och fick ett främjandeuppdrag. För
48
Nordpool, system pris. http://www.nordpoolspot.com/reports/systemprice/
Prishistorik för elcertifikat. Tricorona. http://www.tricorona.se/priceinfo/history/
50
Underlag från Energimyndigheten efter förfrågan.
51
Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt
vindbruk
52
Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt
vindbruk
49
34
Energimyndigheten innebär uppdraget bl.a. ”att genom forskning, utveckling och
demonstration skapa förutsättningar för en storskalig expansion av
vindkraften”.53
25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram över satsningen inom forskning, utveckling och demonstration inom
energiområdet förnybar energiteknik. Med fokus på hur stor del per år som har lagts på
vindkraftsområdet mellan åren 1999-2009 i procent.
Satsningen på vindkraft i jämförelse med annan kraftproduktion är alltså inte
enbart låg, den har dessutom sjunkit de senaste åren. Under tidsperioden har det
satsats mer pengar på solenergi än vindkraft och satsningen på biobränslen har
ökat från 54,5 – 74%.
80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Vindkraft 40,0% Bio 30,0% Sol Övrigt 20,0% 10,0% 0,0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Diagram över satsningen inom forskning, utveckling och demonstration inom
energiområdet förnybar energiteknik. Fördelning mellan områden per år i procent mellan
åren 1999-2009.
53
Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Statens energimyndighet m.m.
35
4.3.5
Resultat
Med certifikaten som det enda styrmedlet kommer det enligt Energimyndigheten
inte att byggas någon ny havsbaserad vindkraft fram till och med 2020.54 De två
senaste havsbaserade vindkraftsanläggningar som byggts i Sverige - Lillgrund och
Vindpark Vänern - har gjort det med förstärkning av Vindpilotstödet (på 213
miljoner kr respektive 40 miljoner kr).
4.4
Tyska styrmedel
Tyskland antog redan 1991 en lag om förnybar energi som gynnade
vindkraftsutbyggnaden på land. EG-domstolen fastslog att den tyska lagen inte
innebar otillåtet industristöd. Den nu gällande lagen för främjande av förnybar
energi antogs 2009. Lagen innebär förutsägbara priser och säker avsättning för
företag som levererar förnybar el. Dessutom uppmuntrar systemet att inte fördröja
investeringar.
4.4.1
Feed-in tariffer
För havsbaserad vindkraft, som definieras som anläggningar minst tre sjömil från
kusten, gäller följande ekonomiska stöd under de första 12 driftsåren:
• 0,13 €/kWh per år i 12 drifts år.
• Extra 0,02 €/kWh för vindkraftverk som tas i bruk före 2016.
• Utökat stöd för vindkraftverk långt från kusten och på djupt vatten (0,5
månader/mil om avståndet är längre än 12 sjömil och 1,7 månader/meter
om djupare än 20 meter).
• Extra 0,035 €/kWh under den första arbetsintensiva perioden.
• Stödnivån minskar med 5% för varje år efter 2015.
16 14 € cent/kWh 12 Stöd 10 Med bonus 8 Bas ersättning 6 4 Ex. Baltic I 2 Ex. Deutsche Bucht 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Diagram över ersättningsnivåerna för havsbaserad vindkraft med två teoretiska exempel.
Exempel med Baltic på ett vattendjup på 20 meter och ett avstånd på 9 sjömil skulle om
anläggningen byggdes 2013 få ett stöd på 15 € cent/kWh under 12 år. I exemplet med
Deutsche Bucht på 40 meters vattendjup och på ett avstånd på 63 sjömil skulle då erhålla
9,6 € cent/kWh under 17 år (12+5) om den skulle byggas 2021.
54
36
Karta över områden för havsbaserad vindkraft i Östersjön.
Karta över områden för havsbaserad vindkraft i nordsjön.
37
4.4.2
Nätanslutning av vindkraftsanläggningar till havs
För vindkraft till havs gäller att nätoperatören står för anslutningen vilken utgör en
betydande del av projektets kostnader. Nätoperatörer måste inte bara ansluta
förnybar elproduktion som t.ex. havsbaserade vindkraftsanläggningar och stå för
alla nätuppgraderingar, de måste även säkerställa att denna process genomförs på
ett optimalt och snabbt sätt. Nätbolag får inte begränsa vindel på grund av
överbelastning i elnät utan måste kompensera vindelproducenter för den
begränsade elen.
4.4.3
Resultat
Styrmedlen har börjat fungera och det finns nu 73 MW installerad effekt och
ytterligare 448 MW är under byggnation under 2010. Dessutom finns det
havsbaserade vindkraftanläggningar med en samlad kapacitet på 8 385 MW som
redan har tillstånd och ytterliga 16 000 MW som är i planeringsfasen.55
4.5
Spanien
I juli 2007 antogs en ny lagstiftning för vindkraft med feed-in-tariffer och
miljöbonus till havs som förväntas leda till kommande vindkraftprojekt till havs
men med så långa ledtider att byggen inte förväntas komma till stånd förrän 2014.
4.5.1
Resultat
Det finns inga havsbaserade vinkraftverk i Spanien men det finns 40 stycken
projekt som undersöks.
4.6
Nederländerna
Det finns ett mål på 6 000 MW installerad havsbaserad vindkraft i Nederländerna
till 2020, detta skulle då motsvara cirka 21 TWh el per år. Nederländerna har
befunnit sig i en övergångsperiod från ett stödsystem baserad på en kombination
av investeringsstöd till ett annat baserad på enbart produktionsstöd (SDE,
Stimuleringsregeling duurzame energieproductie eller Sustainable Energy
Incentive Scheme) där en premie betalas till vindkraftproducenterna utöver
marknadspriset. Vid beräkning av bidrag utgår man från de genomsnittliga
kostnaderna för olika alternativ för förnybar energi. Systemet är mycket
kortsiktigt eftersom subventionen varierar varje år.
För havsbaserad vindkraft inleddes den 4 januari 2010 ett anbudsförfarande, där
aktörer kunde lämna in anbud fram t.o.m. den 1:a mars 2010. I anbudsförfarande
finns en tillgänglig budget på 4 500 000 000 €. De preliminära resultaten visar på
en kostnadsökning för havsbaserad vindkraft i jämförelse med den studie som
Energy Research Centre of the Netherlands har tagit fram som underlag för
55
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
38
upphandlingen där de hade beräknat ett snittpris på 17,5 €-cent/kWh.56 Minister
Maria van der Hoeven för ekonomiska frågor har i ett uttalande angett att hon
hade hoppats på att anbudsprocessen skulle leda till ett konkurrenskraftigt pris
men att det är uppenbart att de priser och risker som nu finns i affärsplaner som
rör havsbaserad vindkraft för närvarande är mycket höga.57 Dock verkar det som
att två anläggningar på sammanlagt 600 MW kan komma vinnande ut ur
anbudsprocessen.
4.6.1
Resultat
Nederländerna hade i slutet av 2009 en installerad vindkraftskapacitet till havs på
247 MW. Nederländerna ligger på tredje plats i världen vad gäller havsbaserad
vindkraft. Dessutom finns det havsbaserade vindkraftanläggningar med en samlad
kapacitet på 3250 MW som redan har tillstånd och ytterliga 20850 MW som är
vilande i väntan på lagstiftningen kring stödsystemet.58
4.7
Danmark
För havsbaserad vindkraft startade 2005 en anbudsprocess. Den danska regeringen
bestämmer var, när och hur det utförs stora havsbaserade vindparker i danska
farvatten och bjuder sedan in alla intressenter att lägga bud för ett specifikt
projekt. Huvudkriteriet för att vinna anbudsprocessen är den ersättningsnivå
(öre/kWh) som anbudsgivaren kräver för att genomföra projektet59. En trovärdig
plan för genomförandet är ett annat kriterium. Anbudsvinnaren får möjlighet att
genomföra en preliminär utredning, installera produktionsanläggningar och
exploatera vindkraft. Vinnaren måste följa samma planeringsprocesser som gäller
för alla havsbaserade vindkraftprojekt, inklusive miljökonsekvensbeskrivningar.
Ett exempel på hur anbudsprocessen fungerar är Rødsand II. Det vinnande
konsortiet stoppade utvecklingen av Rødsand II på grund av kostnadsökningar
vilket fick till följd att anbudsprocessen fick upprepas. E.ON vann 2008
anbudsprocessen och ersättningen avtalades från tidigare 49,9 öre/kWh (DKK) till
62,9 öre/kWh (DKK) för 50 000 fullasttimmar, vilket motsvarar ungefär 14 års
elproduktion. När fullasttimmarna nås utgår det inte längre någon feed-in tariff
och ersättning fås då enbart motsvarande marknadspriset d.v.s. försäljningen på
Nordpool, se kap. 4.3.3.
Den 22 juni 2010 meddelades att DONG Energy har vunnit den senaste
anbudsprocessen för en 400 MW havsbaserad vindpark. Det första vindkraftverket
ska vara inkopplat på nätet senast den sista december 2012. DONG Energy som
vann upphandlingen med ett pris på 105,1 öre/kWh (DKK) för ca hälften av
parkens liv. Under parkens andra halva livslängd säljs elen till marknadspriser
56
Subsidie-aanvragen 950 MW tender. ECN (Energy Research Centre of the Netherlands).
http://www.ecn.nl/fileadmin/ecn/units/bs/SDE/SDE_2010_november/BS-09-037_subsidieaanvragen_950_MW_tender.pdf
57
Pressmeddelande från Agentschap NL Ministerie van Economische Zaken.
http://www.agentschapnl.nl/actueel/nieuws%3FintContent_ID%3D95&rurl
58
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
59
Lag om främjande av förnybar energi. www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=122961
39
utan subventioner. Priset är högre än det som kommer att betalas för Rødsand II
som är under uppbyggnad just nu. Priset är i linje med vad havsbaserade vindkraft
numera kostar, säger Energistyrelsen i sitt pressmeddelande60.
Danmark har i en undersökning tagits fram 23 områden lämpliga för havsbaserad
vindkraft vilket skulle möjliggöra för totalt 4 600 MW.61 Detta skulle då innebära
att det kan genomföras ungefär en anbudsprocess varje år.
Kartbild över de placeringsförslag som har tagits fram för framtida havsbaserade
62
vindkraftanläggningar i Danmark.
4.7.1
Nätanslutning av vindkraftsanläggningar till havs
Vindparkens interna nät ägs och drivs av vindkraftsparksägaren, medan
transformatorplattformen och nätanslutningen som överför elen till kusten ägs och
drivs av Energinet.dk, Danmarks motsvarighet till Svenska kraftnät. De har även
ansvarigt för att genomföra nödvändiga upprustningar i transmissionsnätet. Alla
kostnader i samband med transformatorplattformen, anslutningarna till kusten och
60
Grønt lys for en af verdens største havmølleparker. Presmeddelnade Energi Styrelsen.
http://www.energistyrelsen.dk/dadk/info/nyheder/nyhedsarkiv/2010/sider/20100622grontlysforenafverdensstorstehavmolleparker.as
px
61
Energi Styrelsen
62
Fremtidens havvindmølleparker. Energi styrelsen.
40
nätupprustningar täcks av Energinet.dk, som kan kollektivisera kostnaderna
genom att täcka tidigare kostnader genom nättariffer.
Dansk lagstiftning fastslår att förnybar energi har prioriterad tillgång till nätet. I
praktiken betyder det att vindkraft får tillgång till nätkapacitet före all annan
elproduktion. Detta gäller även för elproduktion från havsbaserade vindparker.
Det gäller dock speciella regler för de havsbaserade vindkraftverk som ingått i
anbudsprocesser. När det uppstår överbelastning på elnätet kan deras produktion
reduceras mot ekonomisk ersättning.63
4.7.2
Resultat
Anbudsförfarandet har fungerat bra och det finns nu 565 MW installerad effekt
och ytterliga 207 MW är under byggnation under 2010. Dessutom finns det
havsbaserade vindkraftanläggningar med en samlad kapacitet på 418 MW som
redan har tillstånd och ytterliga 5800 MW som är i planeringsfasen.64
4.8
Storbritannien
Storbritannien har som mål att installera cirka 25 000 MW havsbaserad vindkraft.
Regeringen via Crown Estate – som äger brittiska farvatten – har genomfört
anbudsförfarande för havsbaserad vindkraft. Energilagen från 2004 ger Crown
Estate rättigheten att arrendera ut ytor utanför de territoriala gränserna inom
Renewable Energy Zones. Anbudsförfarandet ska ligga till grund för de stora
havsbaserade vindparker som kommer att utvecklas i Storbritannien i den
närmaste framtiden.
Kartbild över Crown Estates utlysta områden i omgång 1, 2 och 3.
63
65
Lag om främjande av förnybar energi. www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=122961
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
65
Estate Maps. The Crown Estates.
http://www.thecrownestate.co.uk/our_portfolio/interactive_maps/70_interactive_maps_marine.htm
64
41
Sedan år 2002 baseras stödsystemet för förnybar elproduktion i Storbritannien på
så kallade Renewable Obligations Certificates, ROC, som liknar det svenska
systemet med elcertifikat. En revidering av lagen om ROC trädde i kraft i början
på 2009, där alla projekten för havsbaserade vindkraft får 2 ROC:s per MWh
under 20 år istället för de tidigare 1,5 ROC/MWh om anläggningarna beviljas
tillstånd mellan den 1 april 2010 och 31 mars 2014.
60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2010 juli 2010 maj 2010 mar 2010 jan 2009 nov 2009 sep 2009 jul 2009 maj 2009 mar 2009 jan 2008 nov 2008 sep 2008 jul 2008 maj 2008 mar 2008 jan ROC £/MWh Diagram över försäljningspriset per ROC under tidsperioden januari 2008 till juni 2010.
4.8.1
66
Resultat
Storbritannien hade 1 041 MW installerad havsbaserad vindkraftskapacitet och
Storbritannien är därmed det land i världen med högst installerad
vindkraftkapacitet till havs. Förutom redan tillståndsgivna anläggningarna på
sammanlagt 2 390 MW planerade ytterliga 41 759 MW. Dessutom förväntas
1 455 MW vindkraft till havs installeras under 2010.67
4.9
Jämförelse stödsystem
Vid en jämförelse mellan det svenska, danska, tyska och brittiska stödsystemen
framgår det tydligt att det tyska systemet är mest gynnsamt för utbyggnad av
havsbaserad vindkraft. Sverige ligger med sina nivåer på el- och certifikatpris
lägst. Om man lägger till kostnader för elnät och anslutning ökar skillnaderna
ytterligare. Det svenska systemet innebär dessutom större finansiella risker med
två rörliga inkomstkällor varav den ena är politiskt styrd jämfört med fasta
ersättningar eller stabilare prisnivåer.
66
67
e-ROC on-line auctions. http://www.e-roc.co.uk/intro.htm
Global Offshore Wind Farms Database. http://4coffshore.com/offshorewind/
42
140,00 130,00 öre/kWh [SEK] 120,00 110,00 100,00 Tyskland 90,00 Sverige 80,00 Storbritannien Danmark 70,00 60,00 50,00 40,00 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 År Diagram över de olika stödnivåerna i Tyskland, Sverige, Storbritannien och Danmark
omräknat efter valutakursen den 2010-09-06 (DKK 1,2492/EUR 9,3006/ GBP 11,0886).
Observera att nivån i det Tyska stödsystem behålls för anläggningen i minst 12 år
beroende på när anläggningen byggs, se mer under kapitel 4.4.1.
4.10
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv
Det finns möjligheter för medlemsstater att använda sig av de EU definierade
samarbetsmekanismerna
som
är
inkluderade
i
förnybartdirektivet.
Samarbetsmekanismerna möjliggör för medlemsstater att uppnå sina åtaganden
genom att köpa rätten till statistiska överföringar eller genom att investera i ett
gemensamt projekt och tillgodoräkna nyttan. Det finns även möjligheter till att
etablera gemensamt stödsystem tillsammans med en annan medlemsstat. För att
uppnå EU:s förnybarhetsmål kan medlemsstaterna arbeta både nationellt och
internationellt genom samarbetsmekanismerna för att nå sina åtaganden. Det är
just dessa samarbetsmekanismer som oftast lyfts fram som räddningarna för en
fortsatt utbyggnad av den havsbaserade vindkraften i Sverige. Ola Alterå (C),
Statssekreterare, Näringsdepartementet säger att ”där tror jag i första hand att de
havsbaserade projekten kommer att vara intressant”68.
Inför beslutet om det totala målet av förnybar energi och fördelningen mellan de
olika medlemsstaterna genomfördes modellberäkningar över de olika
medlemsstaterna förutsättning och potentialer som underlag till beslutet.69
Beräkningarna visade på skillnader mellan länderna och i vissa fall markant
skillnad för marginalkostnaderna för att uppnå det nationella förnybartmålet.70
68
Almedalsveckan, Vindkraft 2020 – industriella möjligheter och politiska utmaningar. Den 6 juli
2010. Ola Alterå (C), Statssekreterare, Näringsdepartementet.
69
FORRES 2020: Analysis of the renewable energy sources evolution up to 2020.
70
FORRES 2020: Analysis of the renewable energy sources evolution up to 2020.
43
Energimyndigheten har i sitt uppdrag om samarbetsmekanismerna belyst att utan
handel mellan länderna skulle vissa länder drabbas av höga kostnader. Det är
främst 6 stycken länder (Malta, Cypern, Italien, Nederländerna, Belgien och
Rumänien) som sticker ut. I dessa länder skulle kostnaden överstiga en
marginalkostnad på 800 €/MWh eller mer för att de ska klara sina åtagare på egen
hand.71 En av anledningarna till de höga kostnaderna är att dessa länder är
beroende av solenergi för att uppnå sina mål. Detta kan jämföras med scenariot
med obegränsad handel mellan länderna där marginalkostnaden istället hamnar
runt 66 €/MWh.72 Malta, Cypern, Italien, Nederländerna, Belgien och Rumänien
skulle därmed kunna avsevärt sänka sina kostnader genom att använda sig av
samarbetsmekanismerna. Detta skulle även innebära en stor ekonomisk nytta för
EU, den ekonomiska nyttan uppskattas till ca 17 miljarder euro i årliga
besparingen.73 Energimyndigheten redovisar även att det finns 7 länder (Litauen,
Finland, Estland, Slovenien, Sverige, Slovakien och Österrike) som har stora
möjligheter till att bygga ut mer än sina mål och sälja överskottet till
medlemsstater som har högre marginalkostnader.
För att få en överblick över olika stödsystem för förnybar elproduktion som
används i Europa och för att kunna jämföra det svenska elcertifikatsystemet med
vad som används i andra länder kartläggs kortfattat nedan stödsystemen för
förnybar elproduktion.
300,00 €/MWh 250,00 200,00 150,00 100,00 Kan överträffa målet Klarar målet 50,00 Klarar inte målet Österrike Slovenien Litauen Finland Sverige Tyskland Frankrike Lettland Tjeckien Luxemburg Bulgarien Ungern Grekland Portugal Spanien Storbritannien Irland Danmark Nederländerna Italien Cypern 0,00 74
Diagram över olika länders stödnivåer och deras möjligheter nå sin måluppfyllelse. Det
är svårt att jämför visa stödsystem i några länder, varpå dessa saknas i diagrammet.
71
Samarbets- mekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
72
Samarbets- mekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
73
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18. (Enligt Econ/Pöyry).
74
Samarbets- mekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
44
Energimyndigheten har prognostiserat att Sveriges andel energi från förnybara
energikällor kommer att uppnå 50,2% år 2020. Det vill säga att Sverige kommer
att ha ett överskott på 1,2 procentenheter över det bindande målet på 49%. Dessa
1,2 procentenheter skulle då motsvara ett överskott på cirka 5,6 TWh. Enligt
prognosen kommer Sverige även att ligga över det vägledande förloppet under
hela prognosperioden.75
Det finns i huvudsak tre olika sätt att hantera samarbetsmekanismerna:
• Handel med statistik. Två medlemsstater förhandlar fram ett avtal om en
statistisk mängd och ett pris för denna mängd.
• Handel av enskilda projekt. En annan medlemsstat finansiera ett projekt i
ett annat land och produktion adderas till landet som bidragit med stödet.
• Gemensamt stödsystem. Är något av det mest avancerande samarbeten
som kan göras och hittills är det Sveriges och Norges diskussioner om en
gemensam certifikatmarknad som är det närmaste exemplet på detta.
4.10.1
Handel med statistik
Överföringen kan gälla ett eller flera år och ska anmälas till kommissionen senast
3 månader efter utgången av varje år då det gäller. Den information som ska
skickas till kommissionen ska innehålla mängd och pris på den berörda energin.76
Energimyndigheten har i sitt uppdrag redovisat olika alternativ för hur handel med
statistik kan genomföras77:
• Köp av elcertifikat motsvarande den volym som har avtalats om med en
annan medlemsstat. Svenska staten skulle då köpa upp och annullerar
elcertifikat. Detta skulle skapa ny efterfråga av elcertifikat och därför
påverka inte Sveriges åtagande. Däremot innebära detta en osäkerhet kring
efterfrågan på elcertifikaten och vilka effekter det får på priset på dessa.
• Ett annat alternativ är att hantera försäljningen av statistik utanför
elcertifikatsystemet t.ex. inom transportsektorn.
4.10.2
Handel av enskilda projekt
Projekt som kan beröras omfattar el, värme eller kyla samt att en tredjepart
involveras. Medlemsstaterna ska anmäla den mängd energi som ska medräknas i
det övergripande nationella målet. För den projektbaserade mekanismen finns i
huvudsak två scenarion där det ena alternativet är att aktörer på marknaden
ansöker om att få ett samarbetsprojekt beviljat. Det andra scenariot är att staten
upphandlar projekt som sedan kan säljas vidare till andra medlemsstater. Detta
skulle inte påverka elcertifikatsystemet direkt. Men för företag med attraktiva
projekt kan det uppstå en konkurrens om projekt mellan det nationella
75
Handlingsplan för förnybar energi, Energimyndighetens underlag till Sveriges nationella
handlingsplan för förnybar energi i enlighet med direktiv 2009/28/EG och kommissionens beslut
av den 30 juni 2009. Energimyndigheten, ER 2010:08.
76
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
77
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
45
stödsystemet och en eventuell finansiering via en annan medlemsstat. I denna
situation är stöd i det säljande landet den utgörande konkurrensfaktorn
tillsammans med förutsättningar på marknaden och produktionskostnaderna.78
Detta skulle då förespråka havsbaserad vindkraft i Sverige då Sverige har goda
förutsättningar för havsbaserad vindkraft och de lägsta stödnivåerna, se kap 4.9.
4.10.3
Gemensamt stödsystem
Medlemsstaterna kan slå samman eller samordna sina stödsystem.
Energimyndigheten utreder nu hur ett gemensamt elcertifikatsytem med Norge
skulle kunna utformas och vilka konsekvenser det skulle innebära.
4.10.4
Hinder
Intresset av att använda samarbetsmekanismerna är just nu låg och enligt de
dokument som redovisades till kommissionen i december 2009 är det endast
Belgien, Bulgarien, Danmark, Italien, Luxemburg och Malta som inte kommer att
kunna uppnå målet med endast nationella medel år 2020. Sammantaget ligger det
prognostiserade underskottet för förnybarenergi år 2020 på 23 TWh, samtidigt
som det finns redovisat ett överskott på 64 TWh. 79 Då tidsperioden i nuläget
enbart sträcker sig till år 2020, skapas en osäkerhet kring om vad som ska gälla
efter. Detta skulle kunna bidra till att en begränsning kring hur marknaden för
samarbetsmekanismerna utvecklas. För Sveriges del kommer även aspekter som
en gemensam marknad för elcertifikat med Norge in. Hur detta kommer att
påverka Sveriges möjligheter till handel med samarbetsmekanismer med andra
länder är i nuläget oklart. Dessutom finns det osäkerheter kring hur marknaden för
elcertifikat skulle påverkas av samarbetsmekanismerna. Andra hinder kan vara
hur statsstödsregler och urval/upphandling av projekt ska gå till.
78
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
79
Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv - Möjligheter och begränsningar.
Energimyndigheten, ER 2010:18.
46
5
Tillståndsprocessen för
havsbaserad vindkraft
Det finns ett klart behov av att kommuner och länsstyrelser samverkar mer över
kommun- och länsgränser samt att myndigheter tydliggör vilka krav som ställs vid
lokalisering av vindkraft och hur avvägningen mellan olika intressen ska
genomföras. Det finns flera utredningar från myndigheter och länsstyrelser som
berör havsbaserad vindkraft. Dessa utredningar utgår ofta från befintliga intressen
som läggs ovanpå varandra istället för att utgå ifrån de bästa områdena för
vindkraft och sedan se om det går att samverka med andra intressen. Dessa
utredningar riskerar ofta att lägga en död hand över alla områden som är
någorlunda nära kusten. Ett exempel är utredningen Sydhavsvind som togs fram
av flera länsstyrelser i södra Sverige. I rapporten framgår det tydligt att
havsbaserad vindkraft endast kommer att lämna ett marginellt bidrag till Sveriges
energibalans, trots de fysiska och tekniska förutsättningar som talar för en
utbyggnad. I Sydhavsvind hamnar många av de ”möjliga områden för fortsatt
utredning” långt ut från kusten och på vattendjup större än 50 meter.80 Det
övergripande målet att bidra till Sveriges och Europas långsiktiga försörjning med
förnybarenergi har inte satts i första rummet vid bedömningarna, det är snarare de
olika sektorsmålen som har prioriterats. Exempel på detta är bl.a. ”SGU har dock
generellt bedömt att vindkraftverk inte bör anläggas där det finns mineral- och
materialtillgångar som kan bli intressanta att utnyttja i framtiden, däribland sand
och grus”81. Men tonen sätts redan i första stycket där det framgår att
vindkraftverk helst inte ska synas ”stjärnhimlen, slätten och havet utgör en
väsentlig del av vår tillvaro just för att de upplevs som oändliga”.82 Rapporten
publicerades år 2006 och någon ny samlad bedömning har inte gjorts av
länsstyrelserna.
Gemensamt för nästan alla utredningar och undersökningar som genomförs av
myndigheter är att fokus har hamnat mer på att peka ut områden som är olämpliga
för vindkraft än att se möjligheterna för vindkraften att samverka med andra
intressen. Ett undantag är Energimyndigheten som har pekat ut
riksintresseområden för vindbruk.
80
Sydhavsvind. Planeringsunderlag för utbyggnaden av stora vindkraftsanläggningar till havs I
Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län samt därutanför inom Sveriges
ekonomiska zon. Länsstyrelserna, 2006.
81
Sydhavsvind. Planeringsunderlag för utbyggnaden av stora vindkraftsanläggningar till havs I
Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län samt därutanför inom Sveriges
ekonomiska zon. Länsstyrelserna, 2006.
82
Sydhavsvind. Planeringsunderlag för utbyggnaden av stora vindkraftsanläggningar till havs I
Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län samt därutanför inom Sveriges
ekonomiska zon. Länsstyrelserna, 2006.
47
Bild från Sydhavsvind med förslag på 22 områden (A-R) som länsstyrelserna bedömt
vara möjliga för fortsatt utredning.
De tillstånd som har gått snabbast är tillstånden för Kriegers flak och Stora
Middelgrund. Det tog ca 1½ - 2 år från att ansökan lämnades in till dess att
regeringen gav tillstånd. Båda anläggningarna ligger utanför den svenska
territorialgränsen, men inom svensk ekonomisk zon och i områden med få
konflikter med andra intressen. Detta i kombination med en annan
tillståndsprocess än för anläggningar innanför territorialgränsen är troligen
anledningen till den snabbare processen.
I en jämförelse mellan Skottarevet och Stora Middelgrund så finns en del
skillnaderna bl.a. när det gäller alternativlokalisering i miljökonsekvensbeskrivningen. För Stora Middelgrund hanteras detta enbart med att Universal
Wind som står för ansökan skriver att man har en annan tolkning än den som
Göteborg Energi hade i ansökan om Fladen och hänvisar till att myndigheter har
pekat ut Stora Middelgrund som lämplig. Skottarevet som är ett mindre projekt
har initieras och drivits av bl.a. det kommunala energibolaget Falkenberg Energi.
Tillståndsprocessen har pågått sedan 10 maj 2004. I miljökonsekvensbeskrivningen finns flera olika alternativa lokaliseringsförslag presenterade, varav
till och med ett på land. Huvudalternativet ligger i ett område som är
detaljplanlagt för vindkraft samt utpekat som riksintresseområde för vindbruk.
Den 10 mars 2009 beslutade Miljööverdomstolen att upphäva miljödomstolens
dom och avslår ansökan. I domen anges att ”Bolaget inte har visat att den sökta
platsen är den där ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet med
hänsyn till människors hälsa och miljö. Bolagets ansökan om tillstånd ska därför
avslås.” Kammarkollegiet som överklagade tillståndet anser att vald lokalisering
inte är i överensstämmelse med miljöbalken med hänsyn till den risk för skada på
torskbeståndet som exploateringen kan medföra och framför även att ”Enbart
begränsa alternativen till en och samma kommun torde i de flesta fall inte vara
48
tillräckligt”. Dessa ställningstaganden visar att vindenergi, trots politiskt stöd,
saknar det stöd i lagstiftningen som behövs för att prioriteras framför andra
intressen.
Det förekommer även att myndigheter uttalar sig allt vidare och övergripande i
tillståndsprocessen, vilket medför att det lätt uppstår konflikter när två företrädare
för staten säger emot varandra. Det förekommer bl.a. att myndigheter ger olika
besked om vindkraftens nytta och om dess påverkan, vilket sänder ut
motsägelsefulla budskap från staten. T.ex. i tillståndsprocessen för Skottarevet där
Kammarkollegiet framför att ”Produktionen från anläggningen kommer dock att
bli relativt begränsad.” I samma ärende framför Energimyndigheten att ”Denna
miljöanpassade elproduktion kommer att bli ett värdefullt tillskott i landets
energimix och ett betydelsefullt bidrag till arbetet med att uppnå det nationella
planeringsmålet för vindbruk.”83
Det finns redan en del kunskap och forskning kring havsbaserad vindkraft och
dess påverkan på omgivningen. Men det saknas forskningsresultat som är
värderade och som går att tillämpa i t.ex. tillståndsprocessen. Detta har medfört att
samma studier görs om och om igen, vanligaste exemplet på detta är studier på
fåglar och fiskar. Fåglar och fiskar har studerats vid alla havsbaserade
vindkraftsanläggningar och där samtliga resultat visar på att havsbaserad vindkraft
har en mycket lite påverkan. Men det fokuseras fortfarande på fåglar och fiskar i
tillståndsprocessen och dessa ingår fortfarande i alla kontrollprogram med studier
minst 3 år före och 3 år efter etableringen.
Energimyndighetens webbaserade handbok ”Vindlov – allt om tillstånd” har helt
klart ambitionerna att samla och sammanställa information och kunskap som
berör vindkraft och tillståndsprocessen. Det är dock ännu oklart om Vindlov
kommer att bli ett verktyg för att jobba med lokaliseringen och avvägningen
mellan olika intressen. Det finns även andra aktörer som kan bidra till
lokaliseringsbeslut, t.ex. Vindval som är forskningsprogrammet som tar fram och
sprider fakta om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Fokus ligger
dock på att undersöka och samla in data snarare än att värdera och dra slutsatser.
Inom Vindval görs nu en satsning på detta och en syntesrapport om vindkraftens
påverkan på fåglar och fladdermöss som kommer att publiceras inom kort.
83
Dom målnummer M 294-08
49
6
Miljöpåverkan av havsbaserad
vindkraft
”Vindkraft är en förnybara energikällor som inte ger upphov till några utsläpp
och nyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Den är säker, billig i drift och
kan bidra till en betydande del av vår energiförsörjning inom en relativt nära
framtid”.84
Men även om havsbaserad vindkraft är en miljövänlig energikälla med stor
potential är det viktigt att kartlägga vilka effekter den havsbaserad vindkraft har
på den lokala miljön. Detta för att bäst kunna finna synergier och kunna placera
vindkraftsparker i optimala lägen där den lokala miljöpåverkan blir låg eller där
den kan samverka med andra intressen. Det har gjorts många studier och det görs
nu flera studier kring vilka effekter den havsbaserade vindkraften har på den
lokala miljön. I Sverige är det främst studier inom Vindval och olika
kontrollprogram kopplade till de anläggningar som har byggts som har genererat
resultat kring vindkraftens påverkan. Kjell Grip ordförande i programkommittén
för Vindval säger att ”Sammantaget när vi har tittat på vindkraftens effekter på
fåglar, fiskar, fladdermöss och bottenlevande organismer är påverkan liten och
kan inte anses allvarligt skada miljön”.85
6.1
Påverkan på flora och fauna
De störningar som påvisas vid etablering av havsbaserad vindkraft är störst under
byggnadsfasen. Vilka lokala miljöförhållanden som råder är även det av stor
betydelse för vilka effekter som en utbyggnad ger och det är därför viktigt med en
god förstudie.
Både IUCN’s och Vindvals rapport lyfter fram att muddring under byggprocessen
ett problem som kan ge negativ påverkan då detta leder till att sedimentpartiklar
rörs upp i vattenmassorna.86 & 87 Dessa fastnar i gälarna på fiskar och kan
därigenom minska syreupptaget. Det kan även förekomma giftiga ämnen i
sediment som vid en muddring rörs upp och kan påverka djur- och växt- och
djurlivet. Vindvals studier från Lillgrund visar att det inte behöver bli långvariga
effekter av muddring då påverkan av denna inte kunde påvisas efter ett dygn efter
avslutad muddring inom 150 meters avstånd.88 Även studierna som IUCN
84
Vindkraft, Tillståndsprocessen och kunskapsläget för handläggare, Energimyndigheten.
Resultat från förstudier och jämförelser med dansk havsbaserad vindkraft, Vindval.
86
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
87
Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2009 inom
Vindval.
88
Studier på småfisk vid Lillgrund vindpark - Effektstudier under konstruktionsarbeten och
anläggning av gravitationsfundament. Vindval Rapport 5831.
85
50
presenterar visar bara på små effekter som följd av muddring där problematiken är
kortvarig även om det blir en bred spridning av sediment89. Muddringen skulle
kunna påverka och förändra balansen i de lokala ekosystemen för fiskar, viss
växtlighet och bottenlevande djur och organismer, men det skulle inte uppstå
några större långvariga effekter. Eftersom muddringen skulle kunna påverka det
lokala ekosystemet tas det oftast i beaktning i tillståndsgivning, där
muddringsarbeten styrs till de tidsperioder under året där påverkan blir minimal.
Det ställs även krav på mängden och spillet av muddringsmassor i tillståndsgivningen.
Det har dessutom genomförts studier inom Vindval på hur fundament kan
optimeras miljömässigt. Resultaten i studien visar att reveffekten ökar med
fundamentens strukturella komplexitet d.v.s. att tripod- och fackverksfundament
har större förutsättningar än monopile- och gravitationsfundament att bidra till
artificiellt rev.90 Artificiellt rev kan vara negativt på bottnar av sand eller lera där
naturliga rev saknas, där nya arter kan introduceras och förändra de naturliga
ekologiska förhållandena. I områden där en ökad biologisk mångfald och en ökad
förekomst av fisk är önskvärd, kan artificiellt rev och påväxt däremot betraktas
som gynnsamma förändringar. Det viktigaste resultatet från studien är att
fundamenten kan optimeras utefter den miljö och påverkan som önskas.
Tabell över fundamentens påverkan. Klassificeringen jämför endas olika fundament vid
91
samma plats och under samma belastning.
IUCN lyfter även de fram sin rapport att vindkraftsparker kan vara positivt för
fiskar och andra organismer då de kan ses som artificiella rev där mindre fiskar
och fiskyngel får skydd. Detta i kombinationen med att trålning blir klart
begränsad eller helt uteblir leder till att vindkraftsparker kan bli en fristad för både
fiskbestånd samt bottenlevande arter som drabbas hårt av trålning. Det som kan
ses som negativt med den ökning av fiskbestånd runt vindkraftsparker är att det
kan leda till en förändrad sammansättning av ekosystemet i det området som
annars inte hade skett.92
89
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
90
Miljömässig optimering av fundament för havsbaserad vindkraft. Vindval rapport 5828.
91
Miljömässig optimering av fundament för havsbaserad vindkraft. Vindval rapport 5828.
92
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
51
6.2
Undervattensljud
Undervattensljud som uppstår från etablering och operation av vindkraftverken
har studerats och här visar igen den specifika platsens förutsättningar hur
påverkan skiljs åt. Vid grunt vatten och vid hård botten är undervattensljuden
högre än vid djupt vatten och mjuk botten. De studier som presenteras i Vindvals
rapport har genomförts under relativt korta tidsperioder, varför långsiktiga
effekter då är svåra att säga något om. Dock kunde viss påverkan påvisas för
fiskarter där höjd ljudnivå kan leda till en något ökad stress.93 Dessa effekter
upphörde dock 80 meter från ljudkällan för de flesta fiskar.94 När det kommer till
partikelacceleration slutade påverkan redan vid 10 meter från vindkraftverket.95
Ryggradslösa djur påvisade inte någon negativ påverkan av undervattensljud, utan
verkar kunna anpassa sig till ljud och vibrationer, då den fauna som återfinns i
närheten av vindkraftverken ofta är rik.96 Att kunna gräva ned sig i sediment kan
även tolkas som en fördel för att inte påverkas av undervattensljud.
I rapporten från IUCN diskuteras möjliga skador från höga ljudvolymer under
vattnet främst vid en etablering av havsbaserad vindkraft där nedsatt hörsel är en
möjlig risk. Dock bedöms denna risk vara relativt liten och lokal. Även IUCN
lyfter fram att det främst är under byggnadsfasen med mycket trafik och arbete,
till exempel pålning, som sker i området som leder till de största störningarna med
undervattensljud.97 Både maritima däggdjur och fiskar verkar förflytta sig och
förändra sitt beteende under dessa störningar. Men dessa förändringar verkar vara
kortsiktiga då både däggdjuren och fiskarna återvänder när störningarna minskar.
Dock gäller detta endast om det är en vindkraftspark som ska etableras. Är det
flera parker som ska upprättas i närheten av varandra kommer effekterna blir mer
långvariga. Det är viktigt att inte störa under lektider då effekterna kan bli mer
påtagliga om störning sker då.98
När det kommer till undervattensljud som är orsakade av vindkraftverk i drift
finns det inga slutsatser som pekar på att fiskar undviker dessa.99 Om fiskar skulle
bli störda bedöms dessa problem vara väldigt lokala och små i sin omfattning. Det
som diskuteras kan vara problematiskt med undervattensljud är för djur som
använder ljud för jakt och förflyttning, som till exempel valar och sälar.
Effekterna av detta har främst ansetts vara relativt lokala men när det kommer till
93
Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken.
Vindval rapport 5924.
94
Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken.
Vindval rapport 5924.
95
Partikelrörelser i vatten vid ett vindkraftverk - Akustisk störning på fisk. Vindval rapport 5963.
96
En studie om hur bottenlevande fauna påverkas av ljud från vindkraftverk till havs. Vindval
rapport 5856.
97
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
98
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
99
Partikelrörelser i vatten vid ett vindkraftverk - Akustisk störning på fisk. Vindval rapport 5963.
52
valar är osäkerheten fortfarande ganska stor angående hur mycket dessa ljud
påverkar.100
6.3
Elektromagnetiska fält
I IUCN’s rapport finns det ett flertal studier sammanställda när det kommer till
påverkan av elektromagnetiska fält och hur de påverkar fiskar och andra
vattenlevande djur. De som främst väntas påverkas av elektromagnetiska fält är
fiskar som använder sig av elektroreceptororgan för orientering, som till exempel
ålar, hajar och rockor. Även om studierna är fler är ämnet långt ifrån fullständigt
utrett men det verkar som om det visserligen blir långsiktiga effekter men att de är
lokala och klassas som små.101 Dock finns det osäkerheter när det kommer till hur
fiskarnas olika livsstadier påverkas, barriäreffekter, långsiktiga effekter och
ändrade beteenden i områden med mycket kablar. Även för ryggradslösa djur
finns det få studier om hur de påverkas av elektromagnetisk strålning. Men det
finns en ganska god bas för att tro att effekterna på dessa endast blir väldigt lokala
och små trots att de blir långvariga. I Vindval har en studie genomförts på hur
blankålen påverkas av de elkablar som dras från vindkraftverken. Resultaten från
denna studie visar på att vandringshastigheten är hög även i närheten av kablarna
och att ålarna rört sig förbi dessa utan synbar påverkan.102 Det finns även
förhoppningar om att skydd för att stänga in de magnetiska fälten kommer att
utvecklas.
6.4
Fåglar
Det har visat i Vindvals studier att fåglar förmodligen ser vindkraftverken bättre
än människor så dagens färgsättning fungerar bra103. Studier har även gjorts på
hur sikten påverkar fåglars möjlighet att undvika kollision med vindkraftverk. När
det kom till sjöfåglar, som i 90 % av fallen flyger på samma höjd som
vindkraftverken är på, väjde de för vindkraftverken, om än på kortare avstånd än i
dagsljus, när sikten var nedsatt eller när det var mörkt.104 Småfåglarna som
studerades flög främst på högre höjd än vad vindkraftverken återfanns på,
speciellt vid dålig sikt, och därför var det svårt att utreda om de väjde för
vindkraftverken då de sällan behövde göra detta.105
Vindvals och IUCN’s beräkningar anger att det sker 1-2 fågelkollisioner
respektive 1,7 fågelkollisioner per år och vindkraftverk i genomsnitt. Dock
100
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
101
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
102
Vindkraftens effekter på ålvandring - en studie före etablering. Vindval rapport 5569.
103
Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv - kraftverkens synlighet för fågelöga. Anders
Ödeen, Uppsala Universitet.
104
Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2009 inom
Vindval.
105
Vindkraftens effekter på flyttande små- och sjöfåglar. Jan Pettersson, JP Fågelvind AB.
53
varierar det kraftigt mellan 0,01 till 23 döda fåglar/vindkraftverk/år.106 Variationer
beror mycket på art och område beroende på flygsätt, flyghöjd och habitat med
mera. Resonemanget bygger på studier gjorda både för till havs och på land. Dock
verkar risken för kollisioner med större fågelarter vara högre vid vindkraftsparker
stationerade på land än dem som är havsbaserade enligt IUCN.107 Ofta sker
dödsfallen även främst under ett antal dagar per år, till exempel under perioder av
flyttningar och då sikten är nedsatt. En slutsats från IUCNs studie är att effekterna
med fågelkollisioner är långsiktiga men små, dock poängteras vikten av att i
planeringen ta hänsyn till om det finns skyddsvärda arter i området som kan
drabbas hårt av att individer kan kollidera med vindkraftverken samt undvika att
upprätta vindkraftverk i områden med tydliga flyttstråk.108
När det kommer till att fåglars förändrade flyttrutter vid undvikande av
vindkraftsparker är slutsatserna från IUCN att dessa ändrade flyttrutter inte
påverkar långväga flyttningar i någon större utsträckning då det inte leder till
någon större energiförlust i de flesta fallen. Men när det kommer till arter som
flyger varje dag mellan sina foderplatser/jaktmarker och sina boplatser kan
vindkraftverken leda till beteendeförändringar som kan ge effekter på
fågelpopulationer beroende på vilken art det handlar om och vilka
förutsättningarna är.109
IUCN lyfter även att det finns även viss problematik med förlorat habitat, där
förlorat habitat innefattar både ändrat beteende, att till exempel sjöfåglar placerar
sina nästen på andra platser på grund av störningar, samt ändrade jakt/foderplatser. Denna problematik varierar även den när det kommer till olika arter
och olika områden. Hur stor effekten blir av detta varierar stort då det beror på om
fåglarna hittar alternativa habitat eller inte.110
6.5
Fladdermöss
Fladdermöss har visats vara betydligt vanligare till havs än vad man tidigare trott,
detta förmodligen då insekter också visat sig vanligare ute över havsytan, enligt
Vindvals rapport.111 Fladdermössen flyger gärna på varierande höjder på grund av
insektstillgång och verkar gärna uppehålla sig nära rotorbladen på vindkraftverk.
Det finns inte några indikationer på att de väjer för vindkraftverken. Därför är det
viktigt att ta fladdermössen och deras rörelser, till exempel flyttstråk, i beaktande
106
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
107
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
108
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
109
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
110
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
111
Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Ingemar Ahlén,
Sveriges Lantbruksuniversitet.
54
när vindkraftverk till havs planeras. Det går även att göra skyddsåtgärder som att
minska insektstillgången i närheten av vindkraftverk för att minska
kollisionsrisken för fladdermöss. Då fladdermössen ogärna jagar då vindstyrkorna
är över 5 m/s kan även vindkraftverken vara inställda på att stå still vid lägre
vindstyrkor än så vilket även det minskar kollisionsrisken markant.112
Fladdermöss/h kW 350 3500 300 3000 250 2500 200 2000 Fladdermöss 150 1500 Effekt 100 1000 50 500 0 1 3 5 7 0 Vindhastighet [m/s] 9 11 13 15 17 19 21 23 25 113
Diagram som visar förekomsten av fladdermöss och vid vilka vindhastigheter. För att
sätta det i relation till vindkraften har en effektkurva från en Vestas V90 3 MW lagts in i
114
diagrammet.
6.6
Människors påverkan av vindkraftverk
Som många andra studier visar Vindvals studie att en av de viktigaste aspekterna
för att människor i vindkraftverks närhet ska få en positiv syn på en
vindkraftsetablering är att det sker en tidig kommunikation mellan
vindkraftsentreprenören och allmänheten där informationen går i båda
riktningarna.115 Att alla kan få vara delaktiga i den demokratiska processen och
när allmänheten även är med i planeringsstadiet gällande vart vindkraft kan tänkas
placeras och hur, redan på kommunal planeringsnivå, ger större möjligheter till
positiv inställning än till exempel enbart ekonomiska incitament. Det är även
viktigt att sprida och tydliggöra statens målsättningar, aktuell forskning inom
vindkraftsområdet med mera till både kommuner och allmänhet för att ge en
större förståelse och acceptans för vindkraftsetableringar.116
112
Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2009 inom
Vindval.
113
Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Ingemar Ahlén,
Sveriges Lantbruksuniversitet.
114
Power curve for V90-3.0 MW. Vestas produkt information för Vestas V90-3.0.
115
Erfarenheter av vindkraftsetablering - Förankring, acceptans och motstånd. Vindval rapport
5866.
116
Planering och kommunikation kring vindkraft i havet - En studie av lokala
förankringsprocesser. Vindval rapport 6350.
55
När det kommer till ljudnivåer och störningar från vindkraft visar studier från
Vindval att det är få personer som störs av vindkraftverk. Dock var det en
majoritet som ansåg att de märkte av ljudet vid ljudstyrkor på 37,5 dB(A) men det
var främst de som såg ett eller flera vindkraftverk från sin bostad eller tomt som
upplevde sig störda av ljudet. Det kunde däremot inte uppvisas något samband
mellan ljudnivå och sömnsvårigheter.117
Havsbaserad vindkraft verkar inte störa det marina friluftslivet i den mån det
handlar om påseglingar av vindkraftverk då dessa är ovanliga. Det finns istället en
uppskattning från vissa håll att vindkraftverken fungerar bra som landmärken vid
segling till exempel.118
117
Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. Vindval rapport 5956.
Greening Blue Energy: Identifying and managing the biodiversity risk and opportunities of
offshore renewable energy. IUCN (International Union for Conservation of Nature).
118
56
7
Analys och Slutsatser
Marknaden för havsbaserad vindkraft är relativt ny och står inför en kraftfull
utveckling. I dagsläget finns flera faktorer som skapar dåliga ekonomiska
förutsättningar. Investeringskostnaderna drivs upp av bristen på tillverkare som
kan och vill leverera vindkraftverk till havsbaserade anläggningar. Samtidigt råder
hög efterfrågan på fartyg och kranar inom bl.a. oljeindustrin. Tillståndsprocessen
och lokaliseringen driver upp kostnaderna för havsbaserad vindkraft genom
segdragna processer med överklaganden där de föreslagna lokaliseringarna
hamnar allt längre ut från kusten på allt djupare vatten. Det verkar vara en
snabbare tillståndsprocess längre ifrån kusten än för de projekt som ligger
innanför territorialgränsen men det innebär även att projekten hamnar på större
vattendjup. Detta innebär i sin tur högre kostnader för såväl grundinvesteringen
och för elnätet som för drift- och underhållskostnaderna. Exempel på sådan
lokalisering är Stora Middelgrund och Kriegers flak där tillståndsprocessen gått
snabbt. Båda projekten ligger inom svensk ekonomisk zon, men utanför den
svenska territorialgränsen.
I Sverige finns det en stor potential för havsbaserad vindkraft då det finns flera
faktorer som bidrar till de gynnsamma förutsättningarna. Fördelar med att satsa på
havsbaserad vindkraft i Sverige är;
• Sverige har en lång kust, en stor ekonomisk zon och relativt goda
anslutningsmöjligheter till elnät.
• Tekniken för havsbaserad vindenergi blir allt mognare och Sverige har
goda möjligheter att bidra till utvecklingen då Sverige har flera
underleverantörer till havsbaserade vindkraftsanläggningar och har haft en
ledande position när det gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.
• Havsbaserad vindkraft ger större effekt än vindturbiner på land och utgör
därför en betydande potential för förnyelsebar energiförsörjning.
Utvecklingen med allt större vindkraftverk begränsas till havet då t.ex.
bladen blir så långa att de inte kan transporteras på land.
• Havsbaserad vindkraft ger färre konflikter med andra motstående intressen
än landbaserad.
Sverige har därmed möjlighet att bidra till Europas balans av förnyelsebar energi
genom en utbyggnad av havsbaserad vindkraft.
Havsbaserad vindkraft jämförs oftast med landbaserad vindkraft vilket resulterar i
att havsbaserat är dyrt och att Sverige jämförelsevis har tillräckligt bra möjligheter
att bygga landbaserat. Men havsbaserad vindkraft bör snarare jämföras med andra
tekniker som inte är mogna för elcertifikatsystemet, så som vågkraft och solkraft.
Dessutom är havsbaserad vindkraft betydligt effektivare än landbaserad vindkraft
och de vindkraftsanläggningar som placeras i skogsmiljö. Detta medför lägre
koldioxidutsläpp då el producerat av havsbaserad vindkraft med låga
57
marginalkostnader tränger undan produktion på marginalen med högre rörliga
kostnader, normalt kolkraft i Norden och på kontinenten. Det ger därmed lägre
utsläpp från elsektorn vilket möjliggör mindre totala utsläpp inom EU. De låga
rörliga kostnaderna ger även ett lägre elpris och kan tränga undan produktion med
dyrare rörliga kostnader som t.ex. kolkraft som idag styr marginalkostnaden för el.
Andra fördelar är att havsbaserad vindkraft likt övrig vindkraft ger möjlighet för
nya aktörer på elmarknaden och därmed förbättrad konkurrens.
De ekonomiska styrmedlen för att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige är helt
klart avgörande. Det finns idag inget nationellt stöd som driver på
teknikutvecklingen av ny elproduktion. Det gäller inte enbart havsbaserad
vindkraft utan all ny elproduktion som inte finns i någon större utsträckning i
elcertifikatsystemet, t.ex. våg- och solkraft. Därför behövs ett stödsystem för
havsbaserad vindkraft eftersom kostnaderna idag är för höga för att havsbaserad
vindkraft ska kunna etableras inom ramen för elcertifikatsystemet. Alternativet
skulle vara att avvakta till nivåerna blir tillräkligt höga, men det skulle i sin tur
innebära kraftiga överkompensationer till befintliga anläggningar.
140,00 130,00 120,00 öre/kWh [SEK] 110,00 100,00 Tyskland 90,00 Sverige 80,00 Storbritannien Danmark 70,00 60,00 50,00 40,00 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 År Diagram över de olika stödnivåerna i Tyskland, Sverige, Storbritannien och Danmark
omräknat efter valutakursen den 2010-09-06 (DKK 1,2492/EUR 9,3006/ GBP 11,0886).
Observera att nivån i det Tyska stödsystem behålls för anläggningen i minst 12 år
beroende på när anläggningen byggs, se mer under kapitel 4.4.1.
Idag ligger ersättningsnivåerna för havsbaserad vindkraft på mellan 116,36 134,78 öre/kWh i de länder där den havsbaserad vindkraft byggs ut. I Sverige
ligger ersättningsnivån på 74,19 öre/kWh.
58
Det saknas mekanismer i Sverige för hur nya tekniker ska komma in i
elcertifikatsystemet om dagens prisnivåer ska behållas. Tekniker som kommer
sent in i elcertifikatsystemet, som solkkraft och vågkraft, är de tekniker som
behöver mest grundforskningsstöd. De tekniker som börjar närmar sig att
konkurrera i elcertifikatsystemet som t.ex. vindkraft i skogsmiljö eller kallt klimat
behöver demonstrationsstöd. Men så är inte fallet, sedan införandet av
elcertifikatsystemet år 2003, har allt utom biobränslebaserad energiteknik
minskat.
80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Vindkraft 40,0% Bio 30,0% Sol Övrigt 20,0% 10,0% 0,0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Diagram över satsningen inom forskning, utveckling och demonstration inom
energiområdet förnybar energiteknik. Fördelning mellan områden per år i procent mellan
åren 1999-2009.
En annan fråga som bör ställas är varför det överhuvudtaget satsas statliga medel
på vind, sol och våg om det inte skapas förutsättningar för kommersialisering i
Sverige och möjligheter att starta upp storskalig tillverkning. Frågan är också
varför det inte har satsats mer på en marknad där den årliga tillväxten uppskattas
till ca 30% och möjligheten att ta marknadsandelar på denna nya marknad är stor.
Sverige har dessutom möjlighet att lämna ett strategiskt bidrag till den hållbara
energiförsörjningen i Europa och hållbar industriell utveckling genom en
långsiktig satsning på havsbaserad vindkraft. Nu avvaktar Sverige och hoppas på
att andra länder ska vilja använda samarbetsmekanismerna för att genomföra
investeringar i Sverige. Men även om det skulle uppstå en fungerande marknad
med samarbetsmekanismer, uppstår frågan. Hur intresserade är då medlemsstater
av att klara sitt åtagande till EU och investera skattebetalarnas pengar i projekt
som generera arbetstillfällen i andra länder och där nyttan av ett lägre elpris
uteblir? Ett åtagande som dessutom saknar sanktioner för de som inte når sina
mål.
59
8
Rekommendationer
Det behövs ett komplement till elcertifikatsystemet för att andra teknologier ska
kunna fasas in i system i framtiden. Om inte detta genomförs så kommer ingen ny
teknik att byggas ut eller så kommer befintliga anläggningar i elcertifikatsystemet
att överkompenseras för sina tidiga investeringar. Detta gäller inte enbart för
havsbaserad vindkraft utan även andra teknologier som vågkraft och solkraft.
Ecoplan föreslår ett stöd till havsbaserad vindkraft som har likheter med det
danska stödsystemet. Förslaget är att Svenska Kraftnät får ägardirektiv att
upphandla el från havsbaserad vindkraft, vilket bör kombineras med de andra
investeringar som Svenska Kraftnät ska genomföra som t.ex. utlandsförstärkelser
Detta skulle medföra flera vinster för samhället, bl.a. skulle utlandsförbindelser
optimeras utifrån ett samhällsperspektiv eller ett EU-perspektiv istället för ett
strikt kostnadsperspektiv för att kunna leverera el in på nätet. Detta skulle även
innebära att samhället får bära de kostnader som idag fördyrar havsbaserad
vindkraft. Andra intressen får då ett pris som kan värderas på t.ex. fri horisont,
militära skjutfält, naturintressen och materialutvinning.
Fördelarna med att upphandla havsbaserad vindkraft är bl.a. att den
konkurrensutsätts vilket kan ge ett fördelaktigare pris till skillnad från ett
investeringsstöd som tenderar att skapa kostnadsökningar. Detta förslag till stöd
skulle då få samma ekonomiska fördelar som i ett fastprissystem men med den
stora fördelen att stödet inte belastar statsbudgeten, eftersom kostnaderna läggs ut
på nättarifferna. Eftersom stamnätsutbyggnaden och nätförstärkningar är
nationella intressen är det naturlig att sammankoppla dessa infrastruktursatsningar
med ny kraftproduktion. Om dessa investeringar av ny kraftproduktion kan styras
av Svenska Kraftnät så skulle även effekterna av de olika prisområdena minska
samt att balanskraft och överföringskapacitet kan optimeras. Havsbaserad
vindkraft skulle då kunna utvecklas i Sverige och därmed skapas goda
förutsättningar för svensk industri och nya arbetstillfällen.
För att underlätta tillståndsprocessen och samtidigt ta ett nationellt ansvar för
utbyggnaden av den havsbaserade vindkraft som ska upphandlas av Svenska
Kraftnät föreslår Ecoplan att Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram
lämpliga områden för en utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige. Förslaget
bör tas fram efter samråd med följande organisationer:
• Boverket
• Elsäkerhetsverket
• Energimarknadsinspektionen
• Fiskeriverket
• Försvarsmakten
• Kammarkollegiet
• Naturvårdsverket
60
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Post & Telestyrelsen
Riksantikvarieämbetet
SGU
Sjöfartsverket
SMHI
Svenska Kraftnät
Transportstyrelsen
Trafikverket
Blekinge län
Gotlands län
Gävleborgs län
Hallands län
Kalmar län
Norrbottens län
Skåne län
Stockolms län
Uppsala län
Värmlands län
Västra Götalands län
Västerbottens län
Västernorrlands län
Östergötlands län
Vi föreslår att Energimyndigheten får huvudansvaret för arbetet, där
utgångspunkten ska vara att hitta flera lämpliga områden för utbyggnad av
havsbaserad vindkraft inom och utanför territorialgränsen. I arbetet bör det ingå
att ta fram en uppskattad produktionskostnad för de olika områdena för att de
ekonomiska aspekterna ska kunna vägas in i bedömningen av lämpliga områden.
Resultatet ska sedan användas för att enligt Miljöbalken (1998:808) 17 kapitel 6 §
med motivering att det från nationell synpunk är synnerligen angeläget att
Regeringen tillåtlighetsprövar och beslutar om vilka områden som ges tillåtlighet
för havsbaserad vindkraft. Då skapas inte bara möjligheter för Svenska Kraftnät
att avgöra vilka områden som de bedömer som intressant för upphandling.
Förslaget innebär också att det kommer ske en övergripande bedömning av olika
intressen och vilka intressen som kan samverka.
16 kap. Allmänt om prövningen
Prövningsmyndigheter
4 § Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun
där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Detta gäller inte om
regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. Lag (2009:652).
17 kap. Regeringens tillåtlighetsprövning
Obligatorisk tillåtlighetsprövning
6 § Regeringen får tillåta en verksamhet som avses i 1 kap. § 1, endast om
kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Men om det från nationell synpunkt
är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd, får regeringen
tillåta en verksamhet som anges i 17 kap. 4 a § 6–9. Där punkt 7 gäller
anläggningar för vindkraft som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som
regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 §.
61
Rapporten är framtagen i nätverket Power Väst som är delfinansierat av Energimyndigheten