Transcript Arfaktablad om Cryptothallus mirabilis v. Malmborg, huldremossa

Cryptothallus mirabilis
huldremossa
Mossor
LIVSKRAFTIG (LC)
______________________________________________________________________________
Klass Marchantiopsida (levermossor), Ordning Metzgeriales, Familj Aneuraceae, Cryptothallus mirabilis v.
Malmborg. Syn. Aneura mirabilis (Malmb.) Wickett & Goffinet.
Beskrivning. Huldremossa är något så ovanligt som en klorofyllfri bållevermossa. Endast
sporkapslarna, som företrädesvis uppträder på försommaren, sticker upp genom det skyddande
mosstäcket. Sporkapselskaftet kan bli över 10 cm långt. Bålen kan likna rötterna av korallrot
Corallorhiza trifida eller en sträng av uthälld, stelnad stearin. Huldremossan liknar i storlek och
konsistens fetbålsmossa Aneura pinguis men är helt vit, aldrig grönaktig. Huldremossan är
skildkönad och hanskotten är mindre än honskotten. Huldremossa har tidigare ansetts vara
saprofytisk men anses nu parasitisk.
Utbredning och status. Arten är i Sverige känd från Bohuslän (1 lokal), Västergötland (1),
Södermanland (2), Uppland (3), Gästrikland (1), Dalarna (1), Härjedalen (2-3), Lycksele lappmark
(1) och Lule lappmark (1). Den är senast noterad i landet i Uppland 1993. Dess växtsätt gör att
den troligtvis är förbisedd, varför antalet kända lokaler kan förväntas öka. På alla hittills kända
lokaler är den funnen i individfattiga små populationer. Arten är i sen tid (1933) beskriven av von
Malmborg från uppländskt material och är nu funnen på ett flertal lokaler i Danmark, Norge och
Finland. Totalutbredningen omfattar Europa och västra Grönland.
Ekologi. Huldremossan växer under mosstäcket. På typlokalen växte arten i barrskog under
husmossa Hylocomium splendens och väggmossa Pleurozium schreberi. På andra lokaler växer
den under vitmossor Sphagnum-arter i skogskärr eller i skogsbryn mot kärr. Den växer även på
barrskogsdominerad mark under skuggstjärnmossa Mnium hornum, vågig praktmossa
Plagiomnium undulatum och bäckrundmossa Rhizomnium pseudopunctatum. Utomlands har
huldremossan hittats i mer öppna miljöer, men gemensamt för alla lokaler är att de är fuktiga.
Hot. Artens tolerans mot olika skogsskötselåtgärder är i stort sett okänd, men efter vad som
iakttagits på en av de svenska lokalerna tål huldremossan ej kalavverkning. Dessutom torde alla
åtgärder som innebär en uttorkning av marken innebära ett hot mot huldremossan.
Åtgärder. Kända lokaler bör tills vidare skyddas mot dikning, körskador och avverkning. Arten
växer på våta ståndorter med föga tramptåligt, skyddande mosstäcke, vilket man bör ta hänsyn till
då eventuella skyddsföreskrifter utformas. Dess status och tolerans mot skogsskötselåtgärder bör
närmare undersökas.
Övrigt. Utländska namn - NO: Huldremose, FI: Piilosammal.
Litteratur
Bates, J.W. & Hodgetts, N.G. 1995. New and interesting bryophyte records from Brittany including
Cryptothallus mirabilis, Ulota calvescens and Weissia perssonii new to France. Cryptogamie Bryologie et
Lichenologie 16(3): 191-211.
Crum, H. & Bruce, J. 1996. A new species of Cryptothallus from Costa Rica. Bryologist 99(4): 433-438.
Dickson, J.H., 1969. Cryptothallus mirabilis throughout Norway. Nytt Mag. Bot. 16: 237-239.
Dickson, J.H., 1975. The Fourth Swedish locality of Cryptothallus mirabilis. Svensk Bot. Tidskr. 69: 72-73.
Dickson, J.H., Koponen, T. & Ulvinen, T., 1975. Cryptothallus mirabilis Malmb. löydetty jälleen Suomesta.
Luonnon Tutkija 79(2): 53-56.
Faegri, K., 1969. Verdens underligste mose. Naturen 93: 353-358.
Hill., D.J. 1969. The absence of chlorophyll in the spores of Cryptothallus mirabilis Malmb.
Brit.Bryological.Soc-Trans 5 (4): 818-819.
Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1991. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol. 1.
Liverworts. Harley Books, Colchester.
Koponen, T, Palmen, A, Vanska, H 1978. Lahdesara (Carex paniculata) ja piilosammal (Cryptothallus mirabilis)
Hankoniemella. Luonnon-Tutkija 82(2): 50.
Ligrone. R., Pocock, K. & Duckett, J.G. 1993. A comparative ultrastructural study of endophytic basidiomycetes
in the parasitic achlorophyllous hepatic Cryptothallus mirabilis and the closely allied photosynthetic
species Aneura pinguis (Metzgeriales). - Canadian Journal of Botany 71(5): 666-679.
von Malmborg, S. 1933. Cryptothallus mirabilis Malmb. En ny, saprofytisk levermosstyp. Svensk Bot. Tidskr.
27: 289.
von Malmborg, S. 1933. Cryptothallus nov. gen. Ein Saprophytisches Lebermoos. Ann. Bryol. 6: 122-123.
von Malmborg, S. 1934. Weiteres über die Gattung Cryptothallus. Ann. Bryol. 7: 108-110.
Petersen, P.M. 1972. Cryptothallus mirabilis Malmb. found on Disko Island, West Greenland ( 69°15''N.,
53°34''W.). Lindbergia 1: 189-190.
Schuster. R. 1992. The Hepaticae and Anthocerotae of North America V. p. 574.
Warncke, E. 1968. Cryptothallus fundet i Danmark. Bot. Tidsskr. 63: 375-377.
______________________________________________________________________________
Erik Sjögren 1984. Rev. Niklas Lönnell 1997 © ArtDatabanken, SLU 2010-12-07