Transcript Årsredovisning

Årsredovisning
2011
2
årsredovisning 2011 - Värmdö kommun
Innehåll
Övergripande
Kommunstyrelsens ordförande
Korta fakta om Värmdö kommun
2
3
4
Förvaltningsberättelse
5
Omvärldsanalys
Finansiell analys
6
10
Sammanfattning av nämndernas
och bolagens ekonomiska utfall
20
Sammanfattning av nämndernas
och bolagens investeringar
Värmdö kommuns medarbetare
21
22
Årets verksamhet
Värmdö kommuns organisation år 2011
Värmdö kommuns styrsystem
Kommunfullmäktige m fl
Kommunstyrelse
Utbildningsstyrelse
Vård- och omsorgsstyrelse
Finansieringsnämnd för utbildning
Kultur- och fritidsnämnd
Socialnämnd
Finansieringsnämnd för äldreomsorg
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd
Samhällsplaneringsnämnden
Koncern Värmdö kommun
Projektet Framtidens Gustavsberg
Natur och miljö ­- med miljöbokslut
27
28
30
34
35
38
40
42
45
48
51
53
55
57
59
60
Ekonomisk
sammanställning
65
Resultaträkning
Betalningsflödesrapport
Balansräkning
Driftsredovisning - kommunen
Investeringsredovisning - kommunen
Noter
Resultaträkning Vatten och avlopp
Noter Vatten och avlopp
Redovisningsprinciper
66
67
68
69
70
71
80
81
82
Övrigt
Kommunens kvalitet i korthet
Anställningsförmåner
Arvoden och ersättningar
Förtroendevalda per nämnd
Andra politiska uppdrag
Revisionsberättelse
Karta över Värmdö kommun
83
2
84
86
87
89
90
91
92
Konst och design - en självklar del av Värmdö
Värmdö är känt för sin starka tradition av konst och design, en
tradition kommunen också är mån om att vårda och utveckla.
I årets årsredovisning kan du se exempel på hur konsten är
en självklar del i Värmdö idag. Bland annat visar vi bilder
på ett antal konstverk från kommunens konstsamling.
VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2011
Värmdö kommun • Skogsbovägen 9-11 • 134 81 Gustavsberg
Telefon: 08-570 470 00 • Fax: 08-570 483 05
E-post: [email protected] • Hemsida: www.varmdo.se
Produktion: Värmdö kommun 2012
Layout: Elsa Carlström på Fernemo Information & Grafik AB, Nora
Tryckeri: Danagård LiTHO AB
Omslagsfoto: Röd aster. Foto: Gustavsbergs Porslinsfabrik.
Foton i årsredovisningen: Från Värmdö kommun om inget annat anges.
Kommunens konstsamling omfattar cirka 700 verk bestående av
måleri, skulptur, foto, grafik mm. Syftet med kommunens konstinköp
är att berika kommunens offentliga miljöer och att stimulera till
konstintresse. Den konst som köps in placeras på arbetsplatser,
förskolor, skolor, äldreboenden, i parker och bostadsområden.
En satsning på konst i det offentliga rummet gör att vi som rör
oss i rummet känner större glädje, trygghet och trivsel. Estetiskt
medvetet formade miljöer gör att vi känner oss respekterade
och erfarenheten säger att vi också visar respekt tillbaka.
årsredovisning 2011 - Värmdö kommun
Kommunstyrelsens ordförande
Ett stort tack till alla er som arbetar inom kommunens ansvarsområden oavsett driftsform. Det är ert
engagemang, ansvarstagande och goda arbete som gör Värmdö till en så bra kommun att bo, verka och
vistas i. Helt enkelt Stockholms stoltaste skärgård.
Året som gått
Återigen visar kommunen ett positivt
resultat med god marginal. Det är
femte året i rad vi lyckas med den bedriften. Det gör att vi klarar oförutsedda händelser och leder till en ökad
egenfinansiering. Goda och balanserade resultat är en förutsättning för
en god verksamhet. Ordning och reda
samt en effektiv organisation likaså.
Konjunkturens återhämtning under första halvåret mattades av under andra halvåret. Osäkerheten om
de statsfinansiella problemen i USA
och euroområdet kommer att dämpa
konjunkturen i omvärlden de närmaste åren.
Under året antogs en ny översiktsplan för åren fram till 2030. Den är
länken mellan vision och verklighet.
Fokus ligger på strategiska frågor som
bebyggelsestruktur, trafik, hållbar
utveckling, klimat, arbetsmarknad
och samhällsekonomisk utveckling.
Viktiga pusselbitar som tillsammans
formar ett framtida Värmdö.
Översiktsplanen föreslår att byggandet främst sker i centrala lägen.
Framtidens Gustavsberg börjar nu ta
form. Under året antogs bland annat
en detaljplan för Fabriksstaden med
1 400 nya bostäder.
Några andra viktiga
händelser under 2011
• Hyresbostäder på Sandhamn inflyttade och klara.
• Ungkulturhuset Gurraberg invigdes.
• Två nya idrottshallar invigdes:
VIF-hallen och Grantomtahallen.
• Mer än 700 nya hushåll anslöts
till det kommunala vatten- och
avloppsnätet.
• Tornhuset företagscenter i Gustavsberg invigdes.
• Det nya socialkontoret invigdes.
Foto: Ryno Quantz
• Gustavsbergsbadet ökade till
188 000 besökare under året.
• Värmdös nya varumärke lanserades: Stockholms stoltaste skärgård.
• En inventering av kulturhistoriskt
intressanta och värdefulla byggnader påbörjades.
• Skateparken i centrala Gustavsberg byggdes och invigdes.
• Startskottet gick för nya Stavsnäs
Vinterhamn.
• Succé för nya båtmässan Allt på
sjön i Gustavsberg.
• Ny kommundirektör och ny produktionschef.
Inför framtiden
Under 2012 gör vi extra satsningar
inom skolan och för barn och unga
samt inom miljöområdet. Med höga
ambitioner och en fortsatt ansvarsfull politik vill vi öka Värmdöbornas trygghet, delaktighet, ansvar och
valfrihet samt säkerställa att vi får
en levande och hållbar utveckling av
kommunen.
Avslutningsvis vill jag återigen
rikta ett stort tack till våra medarbetare i och utanför kommunens organisation. Jag vet att ni precis som vi
brinner för våra medborgares bästa.
Tack så hjärtligt mycket!
Lars-Erik Alversjö
Kommunstyrelsens ordförande
Värmdökoalitionen
- för en levande och hållbar utveckling
3
4
årsredovisning 2011 - Värmdö kommun
Korta fakta om Värmdö kommun
Femårsöversikt
Antal invånare 31 december
Total kommunal skattesats i Värmdö
varav till Värmdö kommun
Antal anställda (exkl timanställda) i kommunen
Årets resultat, mnkr
Nettokostnadsandel av skatteintäkterna
och generella statsbidrag, procent
Nettoinvesteringar, mnkr
Soliditet (exkl pensionsskuld,
ansvarsförb.), procent
Tillgångar per invånare, kronor
Skulder och avsättningar per invånare, kronor
2007
2008
2009
2010
2011
36 870
32,55
20,28
2 485
37 376
32,38
20,28
2 339
37 756
32,38
20,28
2 464
38 301
32,38
20,28
2 469
38 894
32,38
20,28
2 463
44,9
54,5
93,9
49,4
38,7
97,1
88,8
97,0
209,7
94,2
213,4
96,8
242,6
95,1
354,3
51,6
23 602
11 427
47,4
28 388
14 919
46,1
34 315
18 496
26,2
63 129
46 589
24,5
70 573
53 290
Uppgifterna i översikten redovisas enligt de redovisningsprinciper som har tillämpats under respektive år.
Kommunens pengar
kommer från
Kommunens pengar
4
fördelas på följande nämnder
Samhällsplanering
inkl. VA och RH 12 %
Bygg, miljö och
hälsoskydd 1 %
Försäljningsmedel 1 %
Avgifter och
ersättningar 11 %
Övrigt 3 %
Bidrag 4 %
Kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige 8 %
Äldreomsorg 11 %
Utjämningssystemet 7 %
Social 17 %
Skatteintäkter 74 %
Utbildning 46 %
Kultur och fritid 5 %
Mandatfördelning
i Kommunfullmäktige 2011, totalt 51
Moderata Samlingspartiet
19
Socialdemokraterna
15
Miljöpartiet De Gröna
5
Centerpartiet
3
Folkpartiet Liberalerna
4
Vänsterpartiet
1
Kristdemokraterna
2
Sverigedemokraterna
2
Dotter, Hanna Beling, Skogsbo entre utomhus.
Årsredovisning 2011
Förvaltnings­
berättelse
Koppen Eva från Gustavsbergs P
­ orslinsfabrik.
Foto: Gustavsbergs Porslinsfabrik
5
6
Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys
Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. Avsnittet
behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt
näringsliv och arbetsmarknad.1
Samhällsekonomin
2011 inleddes med lättnad över att
den finansiella krisen äntligen var
över och optimismen över framtiden
var stor, inte minst i Sverige. Men under andra halvåret 2011 drabbades
framför allt Europa av skuldkris och
trots relativt starka tillväxttal under
året försvagades även den svenska
ekonomin framåt slutet av året som
en följd av ett tydligt fall i svensk export och industriproduktion. Trots
detta och med hjälp av att Europeiska Centralbanken tillhandahållit
likviditet till det finansiella systemet
ser många nu ljusare på framtiden.
Oron för eurons framtid och risken
för en akut skuldkris har lättat något. Bedömningen är att tillväxten i
svensk ekonomi tillfälligt stannat av,
men att den återigen börjar växa under andra kvartalet 2012.
Låga tillväxttal jämfört med föregående år är dock att förvänta på
viktiga marknader för svensk export.
Sverige har haft en mycket stark tillväxt de senaste två åren, BNP-tillväxten 2011 blev 3,9 procent och den
hade varit högre om den inte sista
kvartalet varit negativ. Enligt beräkningar föll BNP då med 1,1 procent.
2012 förväntas BNP-tillväxten bli
blygsamma 1,0 procent. För EU som
helhet uppgick BNP-tillväxten 2011
endast till knappt 2 procent och i år
förväntas BNP bara växa med någon
tiondels procent där Italien och Spanien förväntas ha en negativ tillväxt.
Även övriga världen känner av lågkonjunkturen men inte alls i samma
utsträckning. Kina och Indien fortsätter att växa med 7-8 procent och även
den amerikanska ekonomin visar på
en positiv utveckling.
Sysselsättningen i form av arbetade timmar sjönk under sista kvartalet
pga. försvagningen i den svenska exporten som beräknas ha minskat med
inte mindre än 5 procent jämfört med
kvartalet innan. Trots detta förefaller
företagen vara positiva inför framtiden och förväntar sig en uppgång
igen mot andra halvåret av 2012.
Sysselsättningen förväntas dock fortsätta sjunka under första halvåret
men det sker i långsammare takt. Under 2012 kommer det att handla om
minskat antal anställda, till skillnad
från tidigare då det mest har rört sig
om minskat övertidsuttag, visstidsanställningar mm. Arbetslösheten
förväntas stiga till drygt 8 procent i
början av 2013 (7,6 % 2011).
Även hushållens framtidsförväntningar har under senare tid förskjutits i positiv riktning. Hushållens inkomster har inte påverkats mycket av
den tillbakagång i ekonomin som vi
har sett under vintern. Och 2012 beräknas den disponibla inkomsten öka
med 2,0 procent.
Uppbromsningen i tillväxten har
bidragit till att hålla tillbaka inflationen som låg omkring 1 procent
2011. 2012-13 förväntas inflationen
röra sig mellan 1 och 1,5 procent.
Måttliga lönelyft i kombination med
en relativt snabb produktionstillväxt
tillsammans med kronans stärkning
mot euron håller prisökningarna i
schack. Dessutom förutspås sänkningar av styrräntan under våren.
Ekonomin i kommunsektorn 2011 och framåt
Den reala ökningen av skatteunderlaget 2011 blev stark, starkare än
vad förändringen av antalet arbetade
timmar egentligen motiverar. Här
finns en del svårtolkade förändringar
i nationalräkenskaperna, som kan
behöva analyseras ytterligare. Även
2012 förväntas skatteunderlaget öka,
med 1,1 procent, trots att antalet arbetade timmar minskar. Det beror på
att den automatiska balanseringen i
pensionssystemet som höll tillbaka
pensionerna 2011 nu i stället bidrar
till ökade pensioner.
Kommunerna förväntas visa ett
resultat på cirka 8 miljarder kronor
för 2011 vilket är en försämring mot
föregående års 19 miljarder kronor.
Bidragande orsaker är bland annat
minskat konjunkturstöd samt korrigerat ränteantagande för beräkning
av kommunernas pensionsförpliktelser.
Försämringen på arbetsmarknaden talar för fortsatt press nedåt på
löneökningarna. Det får negativ effekt på skatteunderlaget men bromsar
samtidigt utvecklingen av kommunernas lönekostnader. Vidare är det
rimligt att tro att den inflation, som
påverkar kommunernas inköp, blir
lägre än lönekostnadsutvecklingen.
Kommunalekonomisk
utjämning
Det kommunala utjämningssystemet
syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och
socioekonomiska förutsättningar, att
kunna tillhandahålla likvärdig service till sina invånare. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen.
I inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras av staten, utjämnas skillnader i skatteinkomster mellan kommunerna. Riktmärket är 115
procent av medelskattekraften, dvs.
kommunerna garanteras inkomster
i det närmaste på denna nivå. Kommuner där medborgarnas beskattningsbara inkomster överstiger riktmärket betalar en avgift till systemet.
Värmdö fick 31 mnkr i inkomstutjämningsbidrag 2011.
I kostnadsutjämningen utjämnas
strukturellt betingade kostnadsskillnader (skillnader som kommunerna
själva inte kan påverka) inom obli-
1
Uppgifterna i avsnitten om samhällsekonomin och kommunsektorn har hämtats främst från Sveriges Kommuner och Landsting
(Ekonomirapporten, oktober 2011, och MakroNytt 01/12) samt från Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys
gatoriska verksamheter. Värmdö
kommun är sammantaget en bidragstagare i kostnadsutjämningen, kommunen erhöll 2011 44 mnkr, varav 4
mnkr avsåg kompensation för snabb
befolkningstillväxt. Utfallet av denna
sistnämnda komponent har varierat
kraftigt under årens lopp beroende
på befolkningsökningens svängningar (2010 uteblev den helt för Värmdö
kommun).
Under 2011 presenterades en statlig utredning Likvärdiga förutsättningar som innehöll en översyn av den
kommunala utjämningen. I den föreslås förändringar som får betydande
konsekvenser för många kommuner.
För Värmdö skulle det leda till ett
markant förbättrat utfall i utjämningen. När och om beslut fattas i denna
fråga är dock för närvarande oklart.
Spara i goda tider
Under 2011 presenterades också utredningen Spara i goda tider för en
stabil kommunal verksamhet. Där
föreslås att kommuner och landsting
i goda tider ska, under vissa förutsättningar, kunna spara del av överskott
i s k lokala resultatutjämningsreserver. Medlen ska kunna användas för
att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Vidare föreslås en
form av kommunalt tvångssparande i
centrala statliga stabiliseringsfonder.
Stark kritik har riktats från kommunerna mot delar av förslaget. Det
är ovisst när en proposition i frågan
kommer att presenteras.
Kommunalisering
av hemsjukvården
Ett utredningsarbete har genomförts
på nationell nivå i syfte att kommunerna ska överta huvudmannaskapet
för hemsjukvården från landstingen.
Förändringen förutsätter skatteväxling mellan landsting och kommuner.
I ett flertal län har det redan skett
medan i Stockholms län diskuteras
frågan fortfarande. För genomförande krävs beslut i länets kommuner.
Finansieringsprincipen
Den som beslutar om en uppgift ska
stå för kostnaderna. Det är en grundläggande princip i relationerna mellan staten och kommunerna, kallas
finansieringsprincipen. Kommunerna
ska inte behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att
finansiera nya statliga uppgifter.
I allmänhet har staten respekterat denna princip. När det gäller
gymnasiereformen har emellertid
staten gjort en tolkning att denna ger
kommunerna betydande effektiviseringsmöjligheter och därför sänkt
statsbidraget till kommunsektorn.
Kommunerna har en helt annan bild
och betraktar därmed statens ställningstagande som ett generellt sparkrav på sektorn.
Personalkostnader
Förändrad sysselsättning påverkar
kommunernas skatteinkomster realt.
Allmänna löneökningar äts däremot
normalt upp av motsvarande kostnadsökningar i kommunerna. Den
kommunala verksamheten är personalintensiv; en övervägande del av
kostnaderna (i Värmdö över hälften)
utgörs av personalkostnader.
Nuvarande löneavtal i sektorn löper i allmänhet ut den 1 april 2012.
Lönerörelsen bör ses i perspektivet av
det osäkra konjunkturläget. Notabelt
är att kommunernas personalomkost-
nader blir något lägre än beräknat
beroende på beslut i slutet av 2011
att sätta vissa försäkringspremier för
personal till noll 2011 och 2012.
Befolkning
Värmdö kommun har under de senaste 25 åren haft en extrem befolkningsutveckling. Samtliga områden
har haft en stadig befolkningstillväxt
där framförallt Ingarö sticker ut med
en nästan 200-procentig ökning sedan mitten av 80-talet. Värmdös befolkning har under åren 1985-2010
ökat med i genomsnitt tre procent per
år. Det är mer än någon annan kommun i Sverige. Antalet invånare har
under perioden fördubblats.
Enligt kommunens prognoser
förväntas befolkningen fortsätta öka
mer än för en genomsnittlig kommun
i landet.
Även med en låg tillväxttakt, dvs
med en nettoökning på 500-600
personer per år, bedöms Värmdö
kommun få över 50 000 invånare år
2030. Med en hög tillväxttakt, 9001200 personer per år, kan kommunen komma att ha ca 65 000 invånare
om tjugo år. Antagandet grundas på
stark tillväxt i Stockholmsregionen
samt att kommunen planerar för ett
omfattande bostadsbyggande i kommunens centrumområden. De senaste
åren, 2008-2010, har befolkningsökningen varit lägre. Vid lågkonjunktur
Folkmängd i Värmdö 1950 - 2011 och prognos hög och låg till 2030
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1950
1960
1970
1980
Befolkningsutveckling
1990
2000
Prognos hög
2010
2020
2030
Prognos låg
7
8
Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys
tenderar färre att flytta till Värmdö
kommun.
En växande befolkning leder till
ökad efterfrågan på kommunens service, barnomsorg, skola och äldreomsorg. Befolkningsökningen ställer
också krav på en fortsatt utbyggnad
av kollektivtrafik, infrastruktur och
vatten och avlopp till förändringsområden.
Under 2011 ökade befolkningen
med 593 personer till 38 894, en ökning med 1,5 procent. Det är något
högre än 2010 då ökningen var 545
personer vilket motsvarar 1,4 procent.
Befolkningsökning
Nettoinflyttning 46 %
Födelseöverskott 30%
Värmdö kommun har fler invånare i
0-14 år och 34-64 år än länet. Däremot finns det färre i åldern 15-34 år.
Boende
Värmdö är populärt att bo i. Det
finns efterfrågan på småhus och lägenheter i bostadsrätter och hyresbostäder. Antalet personer i hyreskön
visar att efterfrågan på hyreslägenheter är fortsatt stor i kommunen.
Det finns ca 15 000 fritidshus i
kommunen. Allt fler väl belägna fritidshus används för permanent boende, ca 250 omvandlas per år. Förändringsområden får successivt nya
detaljplaner och kommunalt VA.
Ett stort långsiktigt arbete pågår
med att omvandla Gustavsbergs centrum attraktivt och hållbart.
Näringsliv, turism och
arbetsmarknad
Nettoinvandring 24 %
2 224 personer har under året flyttat
till kommunen och 1 958 har flyttat
härifrån. Nettoinflyttningen uppgick
därmed till 266 personer. En stor del
av inflyttningen har skett från andra
delar av Stockholms län. Antalet födda uppgick till 418, vilket är 20 färre
jämfört med 2010.
Åldersfördelning
%
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0-4
15-24 35-44 55-64 75-84
5-14
25-34 45-54 65-74
85+
Värmdö Kommun
Stockholms län
Av Värmdös invånare mellan 20-64
år är 83,9 procent förvärvsarbetande, vilket är avsevärt högre än snittet
i riket och även i länet. En något högre andel män än kvinnor förvärvsarbetar.
I Värmdö är arbetsplatserna få i
förhållande till antalet förvärvsarbetande och de arbetsplatser som finns
motsvarar inte efterfrågan på yrken.
Utpendlingen är därför avsevärt
större än inpendlingen. Nära 3 500
personer pendlar in till Värmdö varje
dag, medan drygt 12 000 personer
pendlar ut till andra kommuner. Den
förvärvsarbetande dagbefolkningen
(det vill säga personer som arbetar
i kommunen och bor i eller utanför
Värmdö) ökar dock snabbt. Fler män
än kvinnor har börjat arbeta inom
kommunens gränser.
Näringslivet i Värmdö kännetecknas av många små företag med
få anställda, ofta verksamma inom
byggsektorn. Antalet nyregistrerade
företag 2011 är enligt Kommunens
kvalitet i korthet 10,3 stycken per
1000 invånare. Det placerar Värmdö
på tionde plats av de 160 deltagande
kommunerna, vilket är en förbättring
jämfört med föregående år. Företagsklimatet i kommunen rankas dock
lågt i förhållande till många andra
kommuner i länet. För att förbättra
företagsklimatet samverkar kommunen med näringslivet och ordnar
olika arrangemang riktade mot företagare.
Besöksnäringen blir alltmer betydelsefull för Värmdö och kommunen har under 2011 samarbetat med
näringsliv och föreningsliv främst
genom nätverk och i avgränsade projekt. Ett etablerat samarbetsprojekt
är Visit Värmdö. De aktiviteter som
anordnas inom projektet styrs av intresse och är öppna för alla företag
och föreningar. Samarbetet med åtta
andra skärgårdskommuner i föreningen Visit Skärgården har sedan
starten 2008-2009 verkat för att attrahera fler besökare till skärgården
året runt.
Arbetslösheten är lägre i Värmdö
kommun än i riket. Andelen arbetslösa i åldersgruppen 15–74 år var
2,5 procent i december 2011, vilket
kan jämföras med rikets 4,7 procent.
Andelen arbetslösa i åldern 18–24 år
var 4,0 procent i Värmdö i december
2011. Ungdomsarbetslösheten för riket var vid samma tid 7,3 procent.
Särskilda insatser organiserades under året riktade mot unga arbetslösa.
Från och med den 30 september
2011 har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna andelen
inskrivna arbetssökande. Istället för
att som hittills relatera till befolkningen 16-64 år kommer procenttalen att baseras på en registerbaserad
arbetskraft. Skälet till förändringen
är att den gamla beräkningsmetoden har underskattat vissa gruppers
arbetslöshet (inklusive sökande i program med aktivitetsstöd).
Totalt var 1 279 personer inskrivna på arbetsförmedlingen i Värmdö i
september 2011. Det är en minskning
med 10 procent jämfört med samma
period föregående år.
Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys
Utbildningsnivå 31 december 2010 i % av befolkningen 25-64 år
Värmdö
Stockholms län
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Efter-gymnasial utbildning
10
47
42
16
50
42
13
48
37
11
37
50
14
39
44
13
38
47
Utbildning
Demokratiutveckling
Av landets kommuner med högst
utbildningsnivå ligger majoriteten i
Stockholmsområdet. Utbildningsnivån i Värmdö kommun ligger i sin
tur nära läget Stockholms län. Andelen av befolkningen 25-64 år som har
eftergymnasial utbildning i Värmdö
uppgår till 37 procent. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland
män, både i Värmdö och i länet.
Värmdö har en ambition om att
hamna i topp i rankingen för bästa
skola i länet.
Under 2011 har Värmdö fortsatt arbetet med demokratiutveckling. Det
har skett bland annat genom medborgardialoger som en del av styrningen, ungdomsting och kundval.
Kundval syftar till att öka valfriheten för medborgaren samt till
att underlätta fri konkurrens mellan
kommunala, ideella och privata aktörer. Ett internt nätverk av tjänstemän
och politiker arbetar med övergripande planering av medborgardialogerna. Ett antal dialoger har ägt rum
under 2011, bland annat inom ramen
för revidering av översiktsplanen och
beredningen Trygg i Värmdö.
Hälsa och ohälsa
Ohälsan i arbetslivet drabbar många
personer hårt och kostar dessutom
samhället enorma summor. Kommunerna har en viktig uppgift att
komma till rätta med de höga ohälsotalen. Enligt försäkringskassans statistik är ohälsan i Värmdö betydligt
lägre än riket som helhet. Den stora
minskningen i Värmdö beror delvis
på satsningar i kommunen som t.ex.
socialtjänstens samverkan med arbetsförmedlingen, försäkringskassan
och Centrum för arbete och studier.
När det gäller ohälsotalet2 finns
stora skillnader mellan könen (se
tabell nedan). Ohälsotalet har dock
minskat avsevärt för både kvinnor
och män under den senaste femårsperioden.
Försäkringskassan slutade att
producera ohälsotal under 2011. Det
sista talet finns från februari 2011.
Ohälsotal i februari 2011
Värmdö Stockholms län
Kvinnor
Män
Totalt
23,8
17,0
20,4
27,9
20,8
24,35
Trygg och säker
Kommunens arbete med brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbete sker i samverkan med andra
aktörer genom bland annat det lokala brottsförebyggande rådet. Projektet Certifiering av Trygg skola har
fortgått med syfte att öka tryggheten
i skolan och under året startades även
en trygghetsberedning. Beredningen
ska verka för ett tryggare Värmdö.
Antalet anmälda brott har under
2011 ökat med 25 procent jämfört
med föregående år. Framför allt var
det sexualbrott och stöld-, rån-, och
häleribrott som ökade. Den största
ökningen i kommunen står antalet
anmälda alkohol- och narkotikabrott för. Förra året gjordes 546 anmälningar, vilket är 43 procent fler
än 2010. Det är den högsta siffran
sedan BRÅ började göra mätningar
på kommunnivå 1996.
Tillgrepps- och skadegörelsebrott
utgör majoriteten av alla brott och
har ökat med 30 procent från 2010.
Antalet inbrott i fritidshus ökade från 123 stycken under 2010 till
200 under 2011, en ökning med 77
procent. Fullbordade inbrott i villa/
radhus står kvar på samma nivå som
föregående år. Anmälda bilinbrott
i Värmdö har ökat med 46 procent
och antalet klotterbrott har ökat med
20 procent. Anmäld misshandel har
ökat med 9 procent medan antalet
anmälda rån har minskat från 13
stycken 2010 till 10 stycken under år
2011.
Energi och miljö
Kommunens inriktningsmål om
minskad klimatpåverkan följer de
nationella miljömålen om begränsad
klimatpåverkan och frisk luft.
Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun medför större utsläpp
genom mer trafik och en större användning av energi. Över hälften av
arbetspendlarna pendlar med bil lokalt och regionalt vilket medför utsläpp av koldioxid. Utsläppen från
vägtrafiken ökar till följd av både
befolkningstillväxt och ökad andel
transporter i samhället.
Hushållens, den offentliga verksamhetens och industrins energianvändning i Värmdö har minskat
under de senaste åren medan energiåtgången för transporter har ökat.
Elenergi och bensin står för den
främsta energitillförseln.
Energiförbrukningen i kommunens lokaler minskade med 3 procent
mellan 2010 och 2011 och energi­
effektivisering är ett fortsatt prioriterat område.
Kommunen har ökat andelen ekologiska livsmedel från 10 procent till
16 procent vilket är högre än beräknat målvärde.
Kustvattnet i Värmdö har hög
näringsbelastning och förhöjda näringshalter går att uppmäta ända ut
till de yttre delarna av skärgården.
Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år.
2
9
10
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
Finansiell analys
Sammanfattning och
utblick framåt
Året som gått
Värmdö kommun redovisade ett
positivt resultat för 2011 på 38,7
mnkr, en försämring med drygt 10
mnkr jämfört med resultatet 2010,
som var 49,4 mnkr. Jämförelsen är
dock något missvisande eftersom
2011 års resultat belastats med effekten av sänkt diskonteringsränta för
pensionsavsättningar enligt RIPS07
(jämförelsestörande post) med närmare 14 mnkr. Resultatet exklusive
jämförelsestörande poster har faktiskt förbättrats något 2011 jämfört
med 2010. Renhållningen, som är
avgiftsfinansierad, svarade för +5,5
mnkr av kommunens resultat. Vatten och avlopp redovisas sedan 2010
separat och ingår inte i kommunens
redovisade resultat.
och kvar blev ett tillskott för Värmdö
på 8,5 mnkr, dvs en minskning jämfört med 2010 med drygt 28 mnkr.
Nämndernas utfall
Nämnderna redovisar sammantaget
underskott jämfört med budget om
-23 mnkr. Utfallet varierar betydligt,
de två produktionsstyrelserna och
socialnämnden redovisar underskott
på mellan 15 och 17 mnkr vardera.
Detta balanseras till viss del av överskott inom finansieringsnämnderna
och kommunstyrelsen. Notabelt är
att där den kommunala verksamheten faktiskt bedrivs, i produktionen,
redovisas fortsatta underskott.
Måttlig kostnads- och intäktsutveckling
Verksamhetens nettokostnader steg
under 2011 med 2,6 procent. I och
med överföringen av VKFAB:s fastigheter till kommunen hösten 2010
har dock kostnader förflyttats från
verksamheten till finansnettot. Om
även finansnettots utveckling beaktas uppgick kostnadsökningen till
5,3 procent. Intäkterna från skatter
och utjämning steg samtidigt med
4,5 procent.
Befolkningstillväxten fortsätter
Befolkningstillväxten har fortsatt
under 2011, invånarantalet steg med
cirka 600. Det kan jämföras med ökning med ca 550 invånare 2010 och
Finansiella målet i princip uppfyllt
Kommunens finansiella mål är ett
årligt ekonomiskt resultat på 40
mnkr. Utgångspunkten är den skattefinansierade verksamheten och vid
avstämning mot målet korrigeras för
nämnda ränteförändring beträffande
pensionsåtaganden. Det rensade resultatet blir därmed ca 45 mnkr, målet har således uppfyllts.
Högre skatteintäkter än väntat - utfasning av tillfälligt konjunkturstöd
Vid ingången av 2011 räknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
med att skatteunderlagets tillväxt
skulle stanna vid 1,6 procent. Under
våren steg dock förväntningarna till
strax under 3 procent, fortfarande
lågt i en historisk jämförelse men likväl avsevärt bättre än när budgeten
beslutades. De ökade skatteintäkterna, + ca 28 mnkr, föranledde en budgetrevidering under våren. Utfallet i
bokslutet blev i stort sett enligt den
reviderade budgeten.
Under 2010 fick kommunerna
tillfälligt statligt konjunkturstöd, för
Värmdö innebar det 36,7 mnkr. Stödet fasades till största delen ut 2011,
Skulptur i sandgjuten keramik av Anders Bruno Liljefors utförd omkring 1955-1957.
Foto: Bertil Wreting, från utställning på Gustavsbergs porslinsmuseum
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
ca 400 invånare 2009. Det är ändå en
bit kvar till ökningstakten för några
år sedan, då Värmdö växte med 1 000
invånare (år 2007). Befolkningstillväxten präglar såväl efterfrågan på
kommunens tjänster som skatteintäkternas utveckling. År 2010 bortföll helt kompensationen för snabb
befolkningstillväxt inom ramen för
skatteutjämningen; 2011 erhöll kommunen ånyo bidrag, 4 mnkr.
Balanskravet klaras
Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat ska vara
minst ett nollresultat. Kommunen lever med god marginal upp till lagens
krav 2011.
Omfattande investeringar
– högre låneskuld
Kommunens investeringsvolym har
ökat stadigt under några år. År 2011
låg investeringarna på 354 mnkr, varav VA stod för 197 mnkr. Det är en
ökning från 2010 med mer än 100
mnkr. Kommunen dominerar inom
koncernen, som i sin helhet redovisar investeringar på 379 mnkr, en
ökning med 126 mnkr jämfört med
2010. Bland bolagen är det främst
Värmdö Hamnar som investerat, då
bolaget förvärvat Stavsnäs Projekterings AB. Den stora investeringsvolymen är främsta förklaringen till att
koncernens låneskuld fortsätter att
växa, med 317 mnkr till 2 722 mnkr.
Försämrad soliditet
Kommunens soliditet har, trots det positiva driftsresultatet, sjunkit något under året. Det egna kapitalet har visserligen ökat, men balansomslutningen har
stigit mer än så, beroende på nämnda
investeringar. Soliditeten uppgår numera till 24,5 procent, att jämföra med
rikets genomsnitt som ligger på mer än
det dubbla. Även koncernens soliditet
har minskat med nästan en procentenhet under senaste året till 22 %. Koncernens nettoräntekostnader uppgår
till 73 mnkr, där 58 mnkr avser räntor
på koncernens långfristiga skulder och
resterande 15 mnkr avser ränteeffekt
på pensionsskulden.
Utblick framåt
Skatteunderlagets tillväxt ökar relativt långsamt de närmaste åren, från
en redan låg nivå 2011, enligt prognos från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL). Efter en blygsam
ökning på 3,2 procent 2012 (trots
allt en real ökning) prognostiseras
ökningar på 3,6 och 4 procent 20132014. 2015 och 2016 prognostiseras
ökningen vara uppe i 4,7 procent årligen. Konjunkturutvecklingen kommer så sakteliga att vända efter att
ha varit som svagast under vintern
2011/2012. Kommunernas kostnadssida (såväl löner som övriga kostnader) kan förväntas att öka snabbare
i en förväntad konjunkturuppgång,
men osäkerheten kring detta liksom
kring ränteläget är just nu stor.
En historia av omfattande investeringar och fram till för några år
sedan svaga driftsresultat har för
Värmdö kommun lett till hög låneskuld och svag soliditet. 2011 är dock
det femte året i rad som driftresultatet är positivt och kommunen har
dessutom budgeterat för ett överskott
om 40 mnkr även 2012. Den höga
skuldsättningen har dock medfört
att en betydande del av kommunens
skatteintäkter, i storleksordningen
40 mnkr, går till att betala räntor.
Det allmänna ränteläget är just nu
lågt, det finns en betydande ränterisk framöver. Detta kräver därför
ett starkt driftresultat i kombination
med återhållsamhet med framtida
investeringar i syfte att förhindra
fortsatt stigande låneskuld. I en särskild analys har nyligen presenterats
förslag till åtgärder i syfte att minska
skuldsättningen och stärka kommunens soliditet.
Synnerligen viktigt är att de
nämnder som har ekonomiska obalanser kommer tillrätta med dessa.
Verksamheter som ligger högt kostnadsmässigt i Värmdö jämfört med
läget i Stockholms län behöver närma sig genomsnittet. Inriktningen
framöver bör vara att i första hand
skapa resurser för volymförändringar
i verksamheten, utrymmet därutöver
får betraktas som ytterst begränsat.
En viktig fråga för Värmdö är
VA-ekonomin kopplad till den ambitiösa utbyggnaden i kommunen. Det
krävs ett starkt fokus på resultatutvecklingen både på kort och lång sikt
och en beredskap för att vidta korrigerande åtgärder.
För kommunsektorn blir den demografiska utvecklingen en framtida
utmaning; antalet äldre över 65 år
kommer att dubbleras under de kommande årtiondena. Möjligheterna att
höja intäkterna är begränsade, Det
ställer krav på ökad produktivitet i
kommunerna. Det förekommer i dag
stora skillnader i produktivitet bland
kommunerna, ett tecken på att det
finns en potential för effektivisering
på många håll.
Finansiell analys
Modell för finansiell analys
För den finansiella analysen använder Värmdö kommun en modell som
utgår från fyra viktiga perspektiv.
Det handlar om det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den
finansiella utvecklingen. Avsikten är
att identifiera finansiella möjligheter
och problem och därigenom försöka
klargöra om kommunen har en god
ekonomisk hushållning.
Resultat och kapacitet
Årets resultat
Kommunen (mnkr)
2009
2010
2011
93,9
49,4
38,7
27,3
47,1
50,4
6,0
3,0
2,2
Koncernen
2009
2010
2011
Årets resultat
100,3
64,9
48,3
Årets resultat
Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster
Årets resultat i relation
till skatteintäkter/
statsbidrag/
utjämning (%)
11
12
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
Kommunen
Kommunens resultat 2011 var +38,7
mnkr, vilket innebär en försämring
jämfört med 2010. Exklusive jämförelsestörande poster är resultatet
dock något högre än 2010.
Skatteintäkter och skatteutjämning
har ökat med 4,5 procent (+75 mnkr)
under året, vilket är en långsammare
ökning än 2010 (5,4 procent). Går
man längre tillbaka i tiden har utvecklingen legat på mellan 8 och 9 procent
per år, följaktligen är årets ökning i ett
längre perspektiv relativt låg.
Verksamhetens nettokostnader,
exklusive jämförelsestörande poster,
har bara stigit med 2,6 procent under
2011, vilket är den lägsta ökningen på
många år. Trenden med en ökningstakt på mellan 6 och 8 procent bröts
2009 då den mer än halverades, och
2011 har takten minskat ytterligare.
Inflationen, såväl som lönekostnadsutvecklingen, har varit måttlig 2011.
Koncernen
Koncernens resultat uppgick 2011
till +48,3 mnkr, vilket är en fortsatt
försämring med -17 mnkr jämfört
med 2010. Exklusive jämförelsestörande poster var försämringen lägre,
-3 mnkr. Dotterbolagen redovisar
varierande resultat: VärmdöBostäder
AB +3,4 mnkr, Värmdö Simhall AB/
Gustavsbergsbadet AB -0,6 mnkr,
Värmdö Hamnar AB +1,0 mnkr och
Gustavsbergs Porslinsmuseum AB
-0,5 mnkr. Kommunen har under
året tillfört Gustavsbergsbadet och
GPAB driftbidrag (11,9 mnkr respektive 2 mnkr) och har även genom aktieägartillskott till fullo kompenserat
för underskotten i bokslut.
Verksamhetens kostnader i koncernen ökade med 4 procent medan
dess intäkter, exklusive jämförelsestörande poster, steg med 2,5 procent. Det ger en nettokostnadsökning
med 4,5 procent.
Koncernens finansnetto uppgick
2010 till –72 mnkr, avsevärt sämre
än 2010 års nivå, men då avser 15
mnkr uppräkning av pensionsskulden, främst pga den sänkta diskonteringsräntan i RIPS-modellen.
Årets resultat 2006-2011
mnkr
110
100
94
90
70
55
65
62
49
45 48
50
48
39
30
10
2
-10 -2
2006
2007
2008
Kommunen
2009
2010
2011
Koncernen
Budgetutfall
Resultatet på 38,7 mnkr är 16,6 mnkr
sämre än budgeterade 55,3 mnkr (reviderad budget), men nära ursprunglig budget, 40 mnkr. Nämndernas
budgetutfall uppgår sammantaget till
ett underskott om -23,1 mnkr medan
finansförvaltningen svarar för ett
överskott om +2,5 mnkr.
Nämndernas budgetutfall visar stor spridning. Underskotten är
främst koncentrerade till kommunens två produktionsstyrelser; utbildningsstyrelsen (-16,6 mnkr) och vårdoch omsorgsstyrelsen (-15 mnkr)
samt socialnämnden (-16,5 mnkr).
Underskotten uppvägs delvis av
överskott inom andra nämnder, främst
finansieringsnämnden för äldreomsorg, (8,9 mnkr) samt kommunstyrelsen (8,2 mnkr). Mera om detta finns
att läsa i avsnittet Sammanfattning av
nämndernas och bolagens utfall.
Finansförvaltningens totala utfall
är något bättre än budget, bakom
siffrorna finns dock några större avvikelser, både positiva och negativa,
som i stort sett tar ut varandra. Kommunens konjunktur- och volymreserver har inte behövt nyttjas i någon
större utsträckning under året och
lämnar ett sammanlagt överskott om
26,2 mnkr. AFA:s styrelse beslutade
sent under året att sätta vissa personalförsäkringspremier till noll (jämfört med tidigare besked på totalt
0,52 procent av lönesumman); det
har lett till ett överskott för Värmdö
kommun på 3,8 mnkr. Samtidigt redovisas några oförutsedda engångskostnader; bl a har den försämrade
ekonomin i Storstockholms Brandförsvar föranlett nedskrivning av
kommunens andel i förbundet. Här
redovisas också effekten av tidigare
nämnd sänkt diskonteringsränta för
kommunens pensionsavsättning.
Prognosen för skatteintäkter
skrevs upp under våren, från ett
mycket svagt utgångsläge, därefter
har inga stora förändringar skett. Vå-
Driftredovisning (mnkr)
Budget
Utfall
Avvikelse
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Utbildningsstyrelsen
Vård- och omsorgsstyrelsen
Finansieringsnämnden för utbildning
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Finansieringsnämnden för äldreomsorg
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden
Samhällsplaneringsnämnd, skattefin.verksamhet
Samhällsplaneringsnämnd, renhållning (taxefin.)
Summa nämnder/styrelser
Finansförvaltningen
Totalt
-8,4
-86,1
0,0
0,0
-974,0
-92,1
-247,0
-195,6
-8,3
-39,8
-1,0
-1 652,3
1 711,6
59,3
-7,9
-77,9
-16,6
-15,0
-969,4
-91,8
-263,5
-186,7
-6,9
-45,2
5,5
-1 675,4
1 714,1
38,7
0,5
8,2
-16,6
-15,0
4,6
0,3
-16,5
8,9
1,4
-5,4
6,5
-23,1
2,5
-20,6
-4,0
55,3
0,0
38,7
4,0
-16,6
Vatten och avlopp
Totalt inkl VA
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
rens uppjustering reviderades in i budgeten och bidrog till att det budgeterade resultatet blev 55 mnkr istället
för de ursprungliga 40 mnkr. Utfallet av skatteintäkter och statsbidrag i
bokslutet ligger därmed nära budget.
Skatte- och
nettokostnadsutveckling
(förändring
i procent)
2009
2010
2011
2,5
-0,4
5,4
8,2
4,5
2,6
Skatte-, utjämnings- och
statsbidragsutveckling
Nettokostnads­utveckling
Nettokostnadsutveckling
exkl jämför­elsestörande
poster
En viktig förutsättning för en sund
ekonomi är att det råder balans mellan löpande kostnader och intäkter.
Ett sätt att belysa detta förhållande
är att mäta hur stor andel (driftkostnadsandel) kommunens löpande
nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. År 2011
uppgick driftkostnadsandelen till
97,8 procent, en ökning jämfört med
2010 med nästan en procentenhet.
Exklusive jämförelsestörande poster
var driftkostnadsandelen 97,1 procent, ungefär densamma som 2010.
Driftkostnadsandel
3,0
3,8
2,6
Skatteintäkternas och statsbidragens
utveckling under året har i ett längre
historiskt perspektiv varit ganska
måttlig. Ökningen uppgick till 4,5
procent, att jämföra med 5,4 procent
2010.
Verksamhetens nettokostnader,
exklusive jämförelsestörande poster,
ökade med 2,6 procent, avsevärt långsammare än 2010. Det är dock delvis
effekten av att kostnader har förflyttats från verksamheten till finansnettot, en konsekvens av kommunens
övertagande av VKFAB:s fastigheter.
Lönekostnaderna, som utgör den
i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med ca 3,6 procent.
Driftkostnadsandel
Andel av skattein- 2009 2010 2011
täkter/ statsbidrag/
utjämning (%)
Verksamhetens
kostnader och intäkter
(netto)
95,7
93,1
91,3
Avskrivningar
2,8
3,9
3,9
Driftkostnadsandel
före jämförelsestörande poster
98,5
97,0
95,2
Jämförelsestörande
poster
-4,3
-0,2
-0,7
Driftkostnadsandel
före finansnetto
94,2
96,8
95,9
Finansnetto
-0,2
0,2
1,9
Driftkostnadsandel
94,0
97,0
97,8
mnkr
110
100
100
97
97
97
98
94
90
80
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2010
2011
213,4* 242,6*
354,3
Årets investeringar
Kommunen
Investeringsvolym
netto
Investeringsvolym/
nettokostnad (%)
Avskrivningar/netto­
investeringar (%)
2009
14,4
15,1
21,5
20,7
26,6
19,3
* Exkl köp av fastigheter från VKFAB.
Investeringarna i kommunen har
fortsatt att öka under 2011. Sammanlagt investerades för 354 mnkr
2011. I sammanhanget bör dock
noteras att numera ingår i kommunens siffror ny- och ombyggnad av
verksamhetslokaler, 2011 uppgick
denna del av investeringarna till 66
mnkr. VA-utbyggnaden svarar för
mer än hälften av investeringarna,
197 mnkr.
Nyckeltalet avskrivningar i relation
till nettoinvesteringar visar i vilken utsträckning kommunen ny- eller reinvesterar och om kommunen i längden
riskerar kapitalförstöring. Värmdö
kommun har under den senaste treårsperioden legat avsevärt under 100
procent, närmare bestämt i genomsnitt 22 procent, vilket indikerar att
kommunen har byggt upp tillgångar
och inte ägnat sig åt kapitalförstöring.
Koncernen
2009
Investerings­volym
netto (mnkr);
2010
2011
%
Kommunen
213,4* 242,6* 354,3 93
Värmdö Kommunfastigheter AB
59,4
0,0
Värmdö Simhall
AB/Gustavsbergsbadet AB
0,1
0,1
0,2*
0
Värmdö
Bostäder AB
17,2
6,5
3,4
1
Värmdö Hamnar AB 0,3
3,7
21,4
6
Gustavsbergs Por­
slinsmuseum AB
Summa koncernen 290,4 252,9 379,3 100
* Exkl köp av tillgångar från VKFAB.
Koncernen
Koncernens investeringar ökade under 2011 med 126 mnkr eller nästan
50 procent. VärmdöBostäder AB har
ytterligare sänkt sina investeringar
2011 medan Värmdö Hamnar AB
har förvärvat bolaget Stavsnäs Projekterings AB för 20 mnkr.
Självfinansieringsgraden av
investeringar
Självfinansieringsgraden visar i vilken grad nya investeringar finansieras med egna medel/årets driftintäkter. Ambitionen bör vara att genom
egna tillförda medel så långt möjligt
finansiera investeringar för att inte
behöva ta av sparade pengar eller
tvingas låna externt.
Kommunen
Kommunen
Driftresultat, exkl
avskrivningar och vinst
från fastighetsförsäljn.
Summa årets netto­
investeringar (mnkr)
varav VA-verksamheten
Självfinansieringsgrad
(%)
exkl VA-verksamheten
2009
2010
2011
71,8
114,0
104,8
213,4
125,8
242,6
148,8
354,3
196,9
33,6
82,0
47,0
121,5
29,6
66,6
13
14
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
Kommunen hade 2011 ca 105 mnkr
kvar av driftintäkter när den löpande
verksamheten hade finansierats, att
jämföra med 354 mnkr i investeringar. Självfinansieringsgraden uppgick
därmed endast till knappt 30 procent, den lägsta på många år. Det är
emellertid främst konsekvensen av
en osedvanligt hög investeringsnivå
avseende VA-utbyggnaden. VA-investeringarna ska finansieras av VAkollektivet och inte inom ramen för
kommunens skattefinansierade verksamhet. Självfinansieringsgraden rensad för dessa uppgår till 66,6 procent.
Kommunkoncernen
hade
2011
141 mnkr kvar av driftintäkter när
den löpande verksamheten hade finansierats. Det kan jämföras med
investeringar på 379,3 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick därmed
till 37 procent. Koncernen har i stort
sett samma rensade driftresultat som
2010, men investeringarna har tagit
ytterligare fart, vilket innebär att
självfinansieringsgraden åter sjunker
mot nivån 2009 och tidigare. Även
i det här fallet är det främst VAinvesteringarna som leder till denna
utveckling.
Kommunens självfinansiering
av investeringar 2006-2011
mnkr
400
Koncernen Värmdö kommun
Självfinansiering av investeringar 2006-2011
mnkr
400
380
354
300
317
301
300
290
253
243
200
114
89
53
30
2006
79
105
72
122
100
47
2007
2008
2009
2010
2011
Kommunen %
214
200
100
0
213
210
0
142
114
2006
2007
2008
2009
Kvarstående driftintäkter
Kvarstående driftintäkter
Nettoinvesteringar
Nettoinvesteringar
Koncernen
Koncernen
2009
Driftresultat, exkl
avskrivningar och
vinst från fastighetsförsäljning
114,4
Summa årets nettoinvesteringar (mnkr) 290,4
Självfinansieringsgrad (%)
39,3
Varav:
Värmdö Kommun
Fastigheter AB
57,8
Gustavsbergsbadet AB
VärmdöBostäder AB 106,5
Värmdö Hamnar AB
557,3
2010
2011
142,2
140,5
252,9
379,3
56,2
37,1
0,0
328,9
41,8
212,7
716,6
11,1
141
90
73
Soliditet
Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med
egna medel och är ett mått på det
långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten påverkas av resultatet och förändringen av tillgångar och skulder.
En hög soliditet indikerar ett
gynnsamt utgångsläge och en låg soliditet visar motsatsen. Soliditetsnivån är dock endast en indikator, den
säger inte hela sanningen. Den årliga
förändringen av soliditeten är ofta
ett mer intressant mått på kommunens finansiella status. Soliditetens
utveckling hänger intimt samman
med investeringarna och hur stor del
av dessa som finansieras med egna
medel. Lånefinansiering av investeringar leder till försämrad soliditet
och på motsvarande sätt förbättras
soliditeten om kommunen amorterar
på låneskulden.
2010
2011
Flertalet av VKFAB:s fastigheter övergick till kommunen 2010, under 2011
har bolaget förändrat innehåll och
syfte och blivit Gustavsbergsbadet
AB. Bolaget har ett rensat driftresultat som är ungefär dubbelt så stort
som årets investeringar, som till övervägande del består av köpta tillgångar
från Värmdö Simhall AB. Den höga
självfinansieringsgraden inom VBAB
har sin bakgrund i att investeringsvolymen minskat ytterligare under 2011,
det rensade driftresultatet överstiger
vida investeringsnivån. VHAB:s självfinansieringsgrad har istället sjunkit
kraftigt, vilket beror på markant ökade investeringar i form av förvärvet av
Stavsnäs Projekterings AB.
Soliditet enligt
balansräkningen
Tillgångsförändring
Förändring av
eget kapital
Soliditet inkl. hela
pensionsskulden
Koncernen %
Soliditet enligt
balansräkningen
Tillgångsförändring
Förändring av
eget kapital
Soliditet inkl. hela
pensionsskulden
Koncernbolagens
soliditet (%)
Värmdö Kommun
Fastigheter AB
Gustavsbergsbadet AB
VärmdöBostäder AB
Värmdö Hamnar AB
Gustavsbergs
Porslinsmuseum AB
2009
2010
2011
46,1
22,1
26,2
86,6
24,5
13,5
18,6
6,1
6,1
5,1
4,9
4,3
2009
2010
2011
23,0
9,8
23,5
5,0
22,4
11,6
17,2
7,2
6,5
5,2
7,1
6,6
2009
2010
2011
3,9
17,0
32,2
13,4
17,5
30,8
17,9
18,4
23,4
41,7
34,4
14,5
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
Kommunen
Kommunens soliditet 2006-2011
%
60
56
52
47
46
50
40
26
30
20
5
10
5
-1
-7
0 -4
-10
2006 2007 2008 2009 2010
25
4
2011
enl. BR
inkl. hela pensionsskulden
Kommunens soliditet uppgick 2011
till 24,5 procent, vilket är ytterligare
en försämring, om än liten, jämfört
med 2010. Kommunens eget kapital
har ökat med 39 mnkr medan tillgångarna har ökat med 327 mnkr.
Kommunens soliditet är fortsatt i
nivå med soliditeten i kommunen och
VKFAB tillsammans tidigare, ingen
dramatisk förändring har således
skett de senaste åren.
Värmdö kommuns soliditet är
dock betydligt sämre än rikets genomsnitt, som 2010 var 52 procent
(siffran för 2011 är ännu inte tillgänglig). Det beror i första hand på
att investeringarna i verksamhetens
fastigheter genom åren huvudsakligen finansierats med lån.
Pensionsförpliktelser
intjänade
före 1998 redovisas, i enlighet med
gällande rekommendationer, inte
som skuld i balansräkningen. De
rubriceras i stället som en ansvarsförbindelse och påverkar därmed inte
formellt soliditeten. Åtagandet är
ändå en realitet och kommer att utfalla i pensionsutbetalningar i framtiden. Om ansvarsförbindelsen tas med
i beräkningen blir kommunens soliditet för 2011 4,3 procent, att jämföra med det vägda medelvärdet för
hela riket år 2010, 20 procent. Som
framgår av diagrammet ligger detta
nyckeltal i stort sett kvar på samma
nivå som föregående år.
Sven Wejsfelt utvecklade redan på 1950-talet egna glasyrvarianter, som t.e.x. denna
krackelyrglasyr med sprickorna ifyllda med tusch - en gammal kinesisk metod.
Foto: Lars Stenman, från utställning på Gustavsbergs porslinsmuseum
Koncernen
Koncernens soliditet 2006-2011
%
60
50
40
30
24
23,0
22
21
21
20
7
5
10
3
2
1
0
-10
2006 2007 2008 2009 2010
22
7
2011
enl. BR
inkl. hela pensionsskulden
Koncernens soliditet uppgick till 22,4
procent 2011. Omräknad, samtliga
pensionsåtaganden beaktade, var den
6,6 procent. Oavsett sättet att räkna
handlar det om en viss försämring
jämfört med 2010.
Bland bolagen kan noteras att soliditeten för framför allt Porslinsmuseet minskat markant.
Låneskuld
Kommunen
Kommunens skulder steg under året
med 256 mnkr till 1 924 mnkr. Vidare ökade avsättningarna för pensioner, intjänade fr o m 1998, som också är en form av skuldsättning, med
32 mnkr till 149 mnkr. I diagrammet
nedan ingår även ansvarsförbindelsens pensioner och då blir skulden
väsentligt högre, totalt 2 627 mnkr.
mnkr
3 000
2 627
2 300
2 000
1 000
0
750
2006
927
1 072
2007
2008
1 229
2009
2010
2011
15
16
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
Koncernen
Den omfattande investeringsverksamheten avspeglar sig även i koncernens skuldsättning. Den totala skulden ökade under året med 317 mnkr
till 2 722 mnkr, varav långfristiga
skulder och avsättningar utgjorde
2 299 mnkr, övriga skulder var kortfristiga.
Av koncernens långfristiga lån
vid årsskiftet återfanns 614 mnkr
i Värmdö Bostäder AB vilket är en
minskning med 15 mnkr. Därutöver har Gustavsbergsbadet AB och
Värmdö Hamnar AB krediter från
Värmdö kommun.
Som framgår av diagrammet
nedan har koncernens skuldsättning
ökat mellan 2006 och 2011 med
drygt 930 mnkr. Lägger vi dessutom
till samtliga pensionsåtaganden uppgår skulden till 3 277 mnkr.
Koncernen Värmdö kommun
Skuldsättning 2006-2011
mnkr
3 000
2 722
2 000 1 788
1 976
2 140
2 305
2 404
2008
2009
2010
1 000
0
2006
2007
2011
Kommunens intäkter
Andel av totala
intäkter (%)
Verksamhetens
intäkter
Jämförelsestörande
poster
Skatteintäkter
Statliga bidrag och
utjämningssystem
Finansiella intäkter
2009
2010
2011
23,5
25,5
24,6
3,1
67,1
0,1
65,9
0,1
68,4
5,9
0,4
100,0
7,1
1,4
100,0
6,6
0,3
100,0
Kommunens klart största intäktskälla är skatteintäkterna. År 2011 uppgick dessa till 1 583 mnkr eller 68
procent av de totala intäkterna. En
krona på skatten motsvarar cirka
80 mnkr. Verksamhetens övriga intäkter, bl a avgifter och ersättningar
för olika utförda tjänster, uppgick år
2011 till 568 mnkr eller 25 procent av
kommunens sammanlagda intäkter.
Kommunalskatt
%
2009
2010
2011
Värmdö
Kommun
Landsting
Stockholm
Kommunerna i länet
Landsting
Riket
Kommunerna i riket
Landsting
32,38
20,28
12,10
30,48
18,38
12,10
31,52
20,72
10,80
32,38
20,28
12,10
30,48
18,38
12,10
31,56
20,74
10,82
32,38
20,28
12,10
30,45
18,35
12,10
31,55
20,73
10,82
En kommuns finansiella kapacitet
är bl a beroende av dess möjlighet
att påverka sina inkomstkällor. Exempelvis ger låg kommunalskatt ett
större utrymme att öka skatteinkomsterna än om utdebiteringen är hög.
År 2011 var den totala kommunalskatten, inkl landstingsskatten,
i Värmdö oförändrat 32,38 procent
av den kommunalt beskattningsbara
förvärvsinkomsten. Därav utgjorde
kommunalskatten 20,28 medan
landstingsskatten i länet uppgick
till 12,10. Värmdö hade under 2011
därmed fortfarande den högsta skattesatsen i Stockholms län, 1,93 högre
än genomsnittet i länet. Den totala
utdebiteringen i Värmdö låg dessutom 0,83 över rikets genomsnitt.
Möjligheterna att lösa framtida
ekonomiska problem genom skattehöjningar är mot denna bakgrund
ytterst begränsade. Kommunfullmäktige har i budget för 2012 istället
beslutat om en sänkning av skatten
med 15 öre, till 20,13.
Likviditet ur ett riskperspektiv
Likviditeten är för närvarande inte
någon nyckelfråga i den kommunala ekonomin. Utifrån kreditmarknadens sätt att betrakta kommunsektorn har kommunerna normalt
sett inte några svårigheter att skaffa
rörelsekapital. Det kan ändå vara
motiverat att mäta kassalikviditeten,
som är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid ett
värde på 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel
och kortfristiga fordringar.
Kommunen
Kassalikviditet (%)
Rörelsekapital (mnkr)
2009
2010
2011
70
-103
64
-139
89
-8
Kommunens kassalikviditet har ökat
markant under 2011, från 64 till 89
procent, motsvarande 131 mnkr och
situationen får anses stabil. Rörelsekapitalet var vid årsskiftet nästan
uppe i noll. Kommunen och de kommunägda bolagen har dessutom ett
gemensamt koncernkonto, till vilken
kopplats en checkräkningskredit som
regulator i likviditetshänseende.
Märk väl att i de kortfristiga skulderna ingår poster som endast delvis
blir föremål för utbetalning inom den
närmaste tiden. Det gäller t ex semesterlöneskulden på 46 mnkr.
Koncernen
Kassalikviditet (%)
Rörelsekapital (mnkr)
2009
2010
2011
65,8
-136
68,7
-113
96,6
+43
Risk – kontroll
För 2011 redovisade koncernen en
kassalikviditet på 97 procent, en avsevärd ökning med nästan 30 procentenheter eller 135 mnkr i jämförelse
med året innan. Rörelsekapitalet har
också förbättrats, med 156 mnkr, det
är framför allt koncernens omsättningstillgångar som har ökat.
God ekonomisk hushållning innebär
att kommunen i kort- och medellångt
perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella
problem. Kommunen bör ha en sådan kortsiktig betalningsberedskap
att den kan betala löpande utgifter
utan besvär.
Finansiella nettotillgångar
Likviditeten bör ses ihop med skuldsidan. Exempelvis innebär en förbättrad likviditet i kombination med
sänkt skuldsättning att kommunens
finansiella handlingskraft stärks. Ett
mått som beskriver detta förhållande
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
är finansiella nettotillgångar (=skillnaden mellan finansiella tillgångar
och skulder). Måttet speglar den finansiella handlingsberedskapen som
ligger någonstans mellan de kortfristiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet.
Kommunen mnkr
Omsättnings- och
fin.anl.tillgångar
Kort –och långfristiga
skulder
Finansiella netto­
tillgångar
Koncernen mnkr
Omsättnings- och
fin.anl.tillgångar
Kort- och långfristiga skulder
Finansiella nettotillgångar
2009
2010
2011
466
609
650
598
1 668
1 924
-132 -1 059
-1 274
2009
2010
2011
416
403
506
2 192
2 282
2 565
-1 776 -1 879 -2 059
Kommunen
Kommunens finansiella nettotillgångar har under 2011 minskat ytterligare med 214,8 mnkr vilket innebär
att skulderna vid årsskiftet översteg
de likvida medlen med 1 273,7 mnkr.
Detta är en fortsatt avspegling av att
kommunen nu har hela den låneportfölj som tidigare fanns hos VKFAB,
samt att stora delar av årets investeringar lånefinansierats.
Koncernen
Koncernens finansiella nettotillgångar fortsatte att försvagas under 2011
med ytterligare -180 mnkr och uppgick till -2 059 mnkr, således överstiger koncernens skulder vida dess
likvida medel och fordringar. Även
detta förklaras främst av den låga
självfinansieringsgraden av investeringar under många år.
Ränterisker
De totala räntekostnaderna på långfristiga lån i kommunen uppgår till 39
mnkr på årsbasis (2011). Räknar vi
hela koncernen uppgår räntekostnaderna till 58 mnkr. En ränteuppgång
på en procent motsvarar teoretiskt en
Tavlan Middagsgäddan av Inga Söderqvist finns att njuta av i Ljungs äldreboende.
resultatpåverkan för koncernen på ca
19 mnkr. Utifrån fastställd finanspolicy, med bl a riktlinjer för fördelning
av lån med olika räntebindningstider,
använder koncernen sig av derivatinstrument, t ex ränteswapar, i syfte att
begränsa riskerna.
Borgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden avser till allra största delen det helägda
kommunala bolaget Värmdö Bostäder AB. Genom borgen begränsas
upplåningskostnaderna genom att dyrare upplåning mot pantbrev undviks.
mnkr
2009
Helägda bolag
Värmdö Kommun
Fastigheter AB
958,9
Värmdö Bostäder AB
401,1
Övriga
Förlustansvar för egna
hem
0,0
Föreningar mm
28,1
Solidarisk borgen
Summa
1 386,6
2010
2011
398,7
396,9
0,0
63,2
6,6
468,5
0,0
62,5
2,8
462,2
Kommunens samlade borgensåtaganden för lån har legat i stort sett
stilla under 2011, efter den kraftiga
minskningen 2010 då VKFAB:s lån
lyftes in i kommunen.
VärmdöBostäder AB uppvisar
en stabil ekonomisk utveckling och
17
18
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
därvidlag är kommunens ekonomiska risk på kort sikt måttlig. Bolaget
betalar en särskild borgensavgift till
kommunen i relation till kommunens
borgensåtaganden.
Kommunens övriga åtaganden
avser till övervägande del borgen till
föreningar och föreningsägda bolag
och uppgår till ca 62,5 mnkr varav utnyttjad borgen är 61,8 mnkr.
Åtaganden avser Värmdövallen AB,
Ekvallen Värmdö AB, Gestio Ingarö AB, Möja idrottsförening, Gustavsbergs Tennisklubb, Värmdö
Ridklubb samt Gustavsbergs Ryttarsällskap AB. Kommunens förlustansvar för statliga bostadslån avseende småhus är i det närmaste helt
avvecklat. Kommunen ingick 2010
en solidarisk borgen såsom för egen
skuld för Kommuninvest i Sverige
AB:s samtliga och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som
är medlemmar har ingått likalydande
borgensförbindelser.
Pensionsåtagande inklusive
särskild löneskatt
Kommunens pensionsåtagande avser
s k avtalspension och uppgick 2011
till 747,3 mnkr. Åtagandet redovisas
under olika poster i räkenskaperna.
Pensionsåtagandet avseende tiden
före 1998 uppgick 2011 till 555 mnkr.
Det ska enligt gällande regler redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Därmed ligger
74 procent av kommunens pensionsåtaganden utanför balansräkningen.
Dessa pensioner kommer på så sätt
att bekostas av framtidens skattebetalare i takt med att pensionerna
betalas ut. Under 2011 utbetalades
20,1 mnkr i pensioner.
Sedan 1998 belastar kostnaderna
för pensioner kommunens resultat
det år pensionerna faktiskt intjänas.
Nuvarande avtal innehåller såväl en
avgiftsbestämd som en förmånsbestämd del. Arbetstagaren tillgodoräknas upp till en inkomst motsvarande
7,5 inkomstbasbelopp årligen en pensionsavgift till framtida tjänstepension, en s.k. individuell del, vars placering arbetstagaren själv råder över.
Utöver dessa förmåner gäller
en förmånsbestämd pension för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp,
efterlevandepension samt särskild
ålderspension för brandmän. Dessa
åtaganden ackumuleras successivt
som en avsättning i kommunens balansräkning och ”återlånas” i kommunens verksamhet. Kostnaderna
för den förmånsbestämda pensionen
stiger relativt snabbt, under 2011 anmärkningsvärt mycket bl a beroende
ändrat ränteantagande (se kommentarer som följer). Avsättningen uppgår nu totalt till 149 mnkr.
Värdering av pensionsskulden
ska göras enligt beräkningsmodellen
RIPS07. Modellen innebär att räntan är kopplad till marknadsräntan
via en indikator, I september 2011
beslutades att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter från
år 2012. Detta innebär att pensionsskulden ökar. Engångseffekten av
denna förändring ska enligt Rådet
för kommunal redovisning (RKR)
beaktas i bokslut 2011. Såväl pensionsavsättningen i balansräkningen
som ansvarsförbindelsen har räknats
upp, men det är bara den del som ligger i balansräkningen som medför en
kostnad i kommunens resultaträkning 2011. Detta innebär för Värmdö
en extra kostnad 2011 på 11,1 mnkr
plus löneskatt, dvs sammanlagt 13,8
mnkr. Ansvarsförbindelsen räknas
med anledning av detta upp med
31,9 mnkr plus löneskatt, dvs sammanlagt ca 40 mnkr.
Mnkr
Individuell del, placeras av anställda
Långfristig pensionsavsättning
Pensioner äldre än
1998 (ansvarsförbindelse)
Totalt pensionsåtagande
2009
2010
2011
40,8
41,5
43,9
100,8
116,2
148,7
530,8
515,2
554,7
672,4
672,9
747,3
Budgetföljsamhet,
prognossäkerhet
Mnkr
Årets resultat
Budgetavvikelse
i årets resultat
varav nämnderna
inkl VA/RH
varav finansförvaltningen
2009
2010
2011
93,9
49,4
38,7
87,9
9,2
-16,5
-10,0
-11,4
-19,1
97,9
20,6
2,6
Årets resultat blev drygt 16 mnkr
sämre än budgeterat (notera årets
reviderade budget). Som tidigare
nämnts redovisas både över- och underskott. Nämnderna visar underskott mot budget om ca -19 mnkr och
finansnettot om ca -10 mnkr (sistnämnda beror främst på den sänkta
räntan för pensionsskulden). Å andra
sidan har kommunens reserver för
konjunktureffekter och ökade volymer inte behövt användas i någon
större utsträckning, vilket innebär ett
överskott om ca 26 mnkr.
Nämndernas budgetunderskott
på 19 mnkr motsvarar ca -1,2 procent av deras nettobudgetomslutning.
I flera fall ligger utfallet relativt nära
budget, några enskilda nämnder visar dock anmärkningsvärt stora
negativa budgetavvikelser vilka på
kommunnivå till viss del matchas av
andra nämnders överskott, se tidigare redovisning.
En god prognossäkerhet ger förutsättningar för att kunna göra relevanta korrigeringar i ekonomin. Det
är naturligtvis särskilt viktigt när
marginalerna är små. Nämndernas
budgetutfall kan jämföras med -18,4
mnkr i BUP 3, dvs en marginell försämring. Alla utom tre nämnder visar ett bättre resultat än prognosen i
BUP3. Resultatet för flertalet nämnder ligger relativt nära prognosen
i BUP3. Största avvikelserna finns
inom Socialnämnden (-8,7 mnkr)
och Kommunstyrelsen (+4,3 mnkr),
siffrorna inom parentes anger avvikelse mot BUP 3.
Förvaltningsberättelse - Finansiell analys
+11,6
+50,3
+6,5
+44,8
-5,8
-2,1
-4,9
-1,3
-10,0
-3,3
4,1
0,5
9,3
0,8
18,5
0,3
-2,4
-8,0
8,4
-10,5
10,5
-11,9
Inom ramen för skatteutjämningssystemet har räknats fram standardkostnader för respektive kommuns
kärnverksamheter. Med standardkostnad menas den kostnad kommunen skulle ha om den bedrev verksamheten till en genomsnittskostnad
för riket men med hänsyn taget till
kommunens specifika struktur. Standardkostnader finns framräknade för
barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och
familjeomsorg.
Jämförelsen är kanske inte alldeles rättvis men det kan konstateras
att Värmdö genom årens lopp har
legat över standardkostnaderna inom
framför allt äldreomsorgen men även
barnomsorgen. Inom dessa områden
Avvikelse mot standardkostnad 2010
%
20
18,5
10,5
10
0,3
0 0,1
-10
-7,9
-11,8
-20
-3,3
-5,6
-10,0
Värmdö
Länet
-11,9
IoF
+38,7
-7,9
-5,6
g
Årets resultat enligt
resultaträkningen
Synnerliga skäl enligt
kommunallagen
Justerat resultat
varav tillgodogörs Renhållning och
slam (avgiftsfinansierad verksamhet)
varav tillgodogörs den skattefinansierade verksamheten
mnkr
-6,3
-4,9
ms
or
Balanskravsutredning
-2,5
-3,7
reo
Balanskravet
För Sveriges kommuner gäller det
s k balanskravet, vilket innebär att
kommunernas intäkter varje enskilt
år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom
tre år.
Balanskravsutredningen visar att
Värmdö har efterlevt balanskravet
2011 med god marginal.
0,1
-11,8
Äld
+/-4
6,0
-12,1
ium
+ / - 22
1,9
-12,7
mn
as
+ / - 17
2010
Gy
+ / - 80
2009
la
+ / - 13
2008
dsk
o
+ / - 19
Barnomsorg
Värmdö
Länet
Grundskola
Värmdö
Länet
Gymnasieskola
Värmdö
Länet
Äldreomsorg
Värmdö
Länet
Individ- och familje­
omsorg
Värmdö
Länet
g
Ränteförändring med 1 %
på sikt för koncernen
Löneförändring med 1 % (inkl
peng till externa utförare)
Förändrad utdebitering
med 1 kr
Skatteunderlagsutveckling
med 1 %
Bruttokostnadsförändring med
1%
Antalet anställda förändras med
10 heltidstjänster
Avvikelse mot standard­
kostnader
Gru
n
Kostnad/Intäkt
(mnkr)
Nyckeltal – verksam­
hetens kostnader
samt inom Individ- och familjeomsorgen har kostnaderna legat över kommunerna i Stockholms län. Detta är
en viktig förklaring till att Värmdö
har högre kommunalskatt än länets
kommuner i allmänhet. Inriktningen
bör, enligt fullmäktige, vara att de
verksamheter i Värmdö som ligger
över nivån i länet ska närma sig länsgenomsnittet.
Vi får i detta sammanhang leva
med en eftersläpning på ett år, senast kända siffror avser således 2010.
Av dessa framgår att gymnasie- och
grundskolan i Värmdö fortsätter att
ligga under såväl standardkostnaden som länets nivå. Avvikelsen mot
standardkostnaden för barnomsorgen sjunker återigen mot noll, fortfarande har Värmdö dock en avsevärt
högre kostnad än länet. Individ- och
familjeomsorgen och framförallt äldreomsorgen visar istället en markant
negativ trend. Individ- och familjeomsorgen ligger sedan ett par år
klart över standardkostnaden, medan länets genomsnittsavvikelse minskar. Äldreomsorgen visar en drastisk
ökning 2010 och Värmdö har nu näst
högst avvikelse i länet, medan länsgenomsnittet ligger kvar kring standardkostnaden.
ms
or
Händelseförändring
Kommunens ekonomiska resultat
(sista raden på resultaträkningen) är
utgångspunkten vid avstämningen av
balanskravet. Korrigeringar ska göras, exempelvis för vinster av försäljning av anläggningstillgångar, som
inte får tillgodogöras balanskravet;
2011 uppgick dessa till 2,2 mnkr för
Värmdö. Dessutom får korrigering
ske för den förändrade diskonteringsräntan för pensionsavsättningar enligt RIPS07, totalt 13,8 mnkr.
Ba
rno
Känslighetsanalys
Värmdö kommun påverkas av en
mängd olika ekonomiska händelser,
en del av dessa ligger utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysen visar hur olika förändringar
påverkar kommunens kostnader och
intäkter.
Tabellen indikerar att förutsättningarna för kommunens ekonomi
snabbt kan förändras, t ex innebär
en ytterligare procents lönekostnadsökning 13 mnkr i merkostnader. Tabellen illustrerar ganska väl kommunens behov av att ha en beredskap för
oförutsedda händelser.
19
20
Förvaltningsberättelse - Sammanfattning av ekonomiskt utfall
Sammanfattning av nämndernas
och bolagens ekonomiska utfall
Nämndernas samlade
budgetavvikelse
Nämndernas samlade nettounderskott
mot budgeten uppgår till -23,1 mnkr.
Här kommenteras större avvikelser
hos nämnderna. Mer om nämnderna
återfinns i nämndavsnittet.
Fördelning av kommunens overheadkostnader har gjorts genom
OH-påslag. Påslaget avseende verksamhetsstödet från uppdragsavdelningarna på 1,8 procent har debiterats alla verksamheter och genererat
30,4 mnkr, vilket är i linje med budget. proVarmdos enheter har interndebiterats ett OH-påslag på 1,1 procent för finansiering av dess ledning/
stab. Detta har genererat 12,5 mnkr,
vilket är 0,6 mnkr högre än budget.
Kommunstyrelsens överskott beror i huvudsak på oförbrukade projektmedel, som vid årets slut uppgick
till 4,6 mnkr.
Utbildningsstyrelsens underskott
finns inom förskola, grundskola och
gymnasium och har delvis sin bakgrund i svårigheter att anpassa verksamheten till färre inskrivna barn och
elever. Kommunen har dessutom tagit
över Doctus gymnasium samt utökat
de nationella programmen.
Vård- och omsorgsstyrelsens underskott beror främst på att hemtjänsten haft svårigheter att anpassa
sina kostnader till ersättningsnivån.
Överskottet inom finansieringsnämnden för utbildning är främst
budgettekniskt och avser fördelning
av kundval- och finansieringsavdelningens kostnader mellan nämnderna.
Kultur- och fritidsnämnden visar
ett marginellt överskott som bland
annat förklaras av att investeringar
skjutits framåt i tiden.
Socialnämnden har fortsatt underskott i samma storleksordning
som 2010. Budgetöverskridandet avser flera verksamheter inom individoch familjeomsorg, socialpsykiatri
och funktionshinder.
Tkr
Kommunfullmäktige m fl
Kommunstyrelsen
Utbildningsstyrelsen
Vård- och omsorgsstyrelsen
Finansieringsnämnden för utbildning
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Finansieringsnämnden för äldreomsorg
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden
Samhällsplaneringsnämnden (skattefin.)
Samhällsplan.nämnden: Renhållning (taxefin.)
Summa nämnder
VA (taxefin.)
Summa inkl VA
Överskottet inom finansieringsnämnden för äldreomsorg återfinns
främst inom särskilt boende där antalet personer blivit färre.
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens överskott härrör bl a från
högre intäkter än budgeterat på miljösidan.
Samhällsplaneringsnämndens underskott beror främst på högre kostnader för vinterväghållning. Renhållningens överskott avser främst lägre
kostnader för slamhämtning och försenade investeringar.
Även VA-kollektivets överskott
beror på försenade investeringar
samt väsentligt högre intäkter än beräknat från anslutningsavgifter.
Bolagens nettoresultat
Det sammanlagda resultatet för bolagen har förbättrats markant jämfört med 2010. En anledning är att
VKFAB 2010 redovisade realisationsförluster i samband med överföringen av fastigheter till kommunen.
En annan förklaring är att det
aktieägartillskott, som tidigare år
använts för att kompensera bolagen
i efterskott, under 2011 i huvudsak
bytts mot ett driftbidrag som betalats
ut löpande under året. För Gustavs-
Netto­budget
Utfall
Budget­
avvikelse
– 8 407
– 86 130
0
0
– 973 991
– 92 107
– 246 988
– 195 611
– 8 269
– 39 817
– 1 019
– 1 652 339
– 4 031
– 1 656 370
– 7 938
– 77 884
– 16 600
– 15 016
– 969 409
– 91 795
– 263 533
– 186 696
– 6 847
– 45 245
5 514
– 1 675 449
0
– 1 675 450
469
8 246
– 16 600
– 15 016
4 582
312
– 16 545
8 915
1 422
– 5 428
6 533
– 23 110
4 031
– 19 079
bergsbadet AB uppgår bidraget till
11,9 mnkr och för GPAB till 2 mnkr.
Trots driftbidragen redovisar båda
dessa bolag underskott. Gustavsbergsbadet AB har dock belastats
med kostnader från VKFAB, badets
egen verksamhet har med viss marginal klarats inom det kommunala
driftbidraget.
Övriga två bolag redovisar nästan
dubbelt så stora vinster jämfört med
föregående år, för VBAB beroende på
lägre räntor och kostnader för uppvärmning. VHAB har förvärvat ett
dotterbolag som lett till obudgeterade intäkter. Bolagen kommenteras
vidare i avsnittet om koncernen och i
den finansiella analysen.
Tkr
VärmdöBostäder AB
(VBAB)
Värmdö Kommun
Fastigheter AB (VKFAB)
Värmdö Hamnar AB
(VHAB)
Värmdö Simhall AB /
Gustavsbergsbadet AB
Gustavsbergs Porslins­
museum AB (GPAB)
Summa
Resultat Resultat
2010
2011
1 764
3 408
– 20 951
– 581
986
– 12 852
– 593
– 2 377
– 33 835
– 513
3 288
Förvaltningsberättelse - Sammanfattning av investeringar
Sammanfattning av nämndernas
och bolagens investeringar
Investeringar – koncernen
totalt
Koncernens investeringsvolym är
fortsatt hög, 2011 investerades för
379,3 mnkr. Därav svarade kommunen för 354 mnkr, vilket är 111 mnkr
mer än föregående år, en ökning med
45 procent. Kommunens investeringar 2011 dominerades av VA-verksamheten, 196,9 mnkr.
Nämndernas investeringar
Budgettekniken innebär att enskilda
objekt budgeteras i sin helhet det år
investeringen ska påbörjas, oberoende av om investeringen pågår under
flera år. Det är en viktig förklaring
till att 452 mnkr kvarstår oförbrukade vid årets slut.
Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för året uppgick till 66,9 mnkr,
varav 66,0 mnkr avser fastigheter. De
största objekten är köp av fastighet
(bl a Slottsovalen, Älvsby industriområde och skoltomt vid Viks skola),
ombyggnation av Skogsbo samt fortsatt uppförande av Grantomta sporthall och kök i Ekedalsskolan.
Utbildningsstyrelsen har under året
investerat för 2,3 mnkr. Det mesta avser förnyelseinventarier. Budgetunderskottet förklaras av Gustavsbergs
gymnasiums övertagande av naturvetenskapliga program från Doctus.
Vård- och omsorgsstyrelsens investeringar på 0,2 mnkr avser förnyelseinventarier på resultatenheterna.
Kultur- och fritidsnämnden har
investerat i idrottsanläggningar,
spontanytor samt konst och offentlig utsmyckning för 4,6 mnkr. Den
största investeringen är skateparken i
centrala Gustavsberg.
Samhällsplaneringsnämndens
investeringar inom den skattefinansierade verksamheten uppgår till
70,1 mnkr, varav 19,2 mnkr avser
anläggande av gång- och cykelvä-
Tkr
Budget
Utfall
Resterande
budget­medel
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Kommunstyrelse fastigheter
Utbildningsstyrelse
Vård- och omsorgsstyrelse
Finansieringsnämnd för utbildning
Kultur- och fritidsnämnd
Socialnämnd
Finansieringsnämnd för äldreomsorg
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd
Samhällsteknisk nämnd, skattefin. verksamhet
Samhällsteknisk nämnd, avgiftsfin. verksamhet
Summa
0
2 280
161 338
1 064
0
0
17 923
47
300
0
86 615
316 234
585 801
0
934
66 007
2 292
218
0
7 954
0
0
0
70 090
206 811
354 306
0
1 346
95 331
-1 228
-218
0
9 969
47
300
0
16 525
109 423
231 495
gar, framför allt mellan Hemmesta –
Torsby och Ålstäket – Herrviksnäs. I
övrigt handlar investeringarna bland
annat om Ekobacken, inköp av fordon och maskiner, möbler till arbetsplatser samt kostnader i samband
med detaljplanarbeten.
Samhällsplaneringsnämndens
investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår till
206,8 mnkr. VA-utbyggnaden har
varit fortsatt intensiv. Bland några
större projekt kan nämnas: Värmdövik-Herrviksnäs-Strömma, Kolvik
och Torsby, huvudledningsutbyggnad
mellan Hemmesta och Torsby, mellan
Ålstäket och Herrviksnäs samt mellan Ängsvik och Kopparmora.
Bolagens investeringar
VärmdöBostäder AB investerade under 2011 ca 3,4 mnkr i bl a pågående
renoveringar av badrum. Värmdö
Hamnars investeringar uppgick till
21,4 mnkr, bestående till stor del av
förvärv av Stavsnäs Projekterings AB
(20 mnkr).
Gustavsbergsbadet har övertagit Värmdö Simhall AB:s tillgångar,
vilket förklarar merparten av redovisade investeringar om 2,0 mnkr.
Övriga 0,2 mnkr rör investeringar i
gymmet samt fläktutrustning.
Dansuppträdande av barn från Värmdö Kulturskola. Foto: Peter Martens
21
22
Förvaltningsberättelse - Värmdö kommuns medarbetare
Värmdö kommuns medarbetare
Kommunens medarbetare är vår största och viktigaste resurs. I tjänsteintensiva verksamheter har
medarbetarnas kunskap, inställning och engagemang en avgörande betydelse för vilken kvalitet och
kundnöjdhet som organisationen lyckas leverera. Precis som alla resurser ska även medarbetarresursen
användas hållbart och med effektivitet, och precis som andra resurser kräver den noggrann planering
för en positiv utveckling och tillväxt.
Under 2011 gjordes flera insatser för
att ytterligare stärka den samlade
resursen kommunens medarbetare.
Samtliga insatser tar sin utgångspunkt
i kommunens ledarskaps- och medarbetarskapspolicy, där begrepp som
eget ansvar, tydligt ledarskap, samarbete och helhetssyn är bärande delar.
Utvecklingsinsatser 2011
Ledarutveckling i Värmdö
kommun
Kommunens chefer är nyckelpersoner, både för att stärka medarbetarresursen och för att Värmdö kommun ska nå sina mål och utvecklas i
enlighet med visionen – Skärgårdens
mötesplats. Därför satsar kommunen
på cheferna genom en rad olika kompetensutvecklingsinsatser.
Ledarakademin
Ledarakademin är ett kvalificerat
utvecklingsprogram för kommunens
chefer och ledare som funnits sedan
2010. Programmet är i alla delar särskilt anpassat utifrån Värmdös organisation och ger cheferna möjlighet
att utvecklas inom ledarskapets alla
områden. Det innehåller allt från
rena utbildningspass till utvecklingsinsatser inom mer svårgreppbara
områden som får cheferna att se på
sitt ledarskap med nya ögon. Inom
ramen för ledarakademin genomfördes under 2011 utbildningar inom
områdena arbetsmiljö, arbetsrätt, lönesättning och lönesamtal, ledarskap
samt presentationsteknik. För nya
chefer inom kommunen arrangerades
även introduktionsdagar med syftet
att informera om det verksamhets-
De här tre skålarna har en s.k. stjärnglasyr, en specialitet som Sven Wejsfelt utvecklade på 1980-talet.
Glasyren har en ” iriserande” effekt, när man vrider på skålarna. Foto: Lars Stenman, från
utställning på Gustavsbergs porslinsmuseum
stöd och chefsstöd som kommunen
erbjuder.
Som en ytterligare del av den
satsning Värmdö kommun gör på ledarutveckling startades under 2011
ett nytt mentorprogram i samarbete
med fyra Stockholmskommuner:
Ekerö, Järfälla, Nynäshamn och Sigtuna. Mentorprogrammet vänder sig
till chefer med personalansvar som
vill utvecklas i sin ledarroll, antingen
som mentor eller adept. Syftet med
programmet är att utveckla det personliga ledarskapet, att lära av andra
och att stärka Värmdö kommuns
varumärke som arbetsgivare. Varje
mentor/adept-par träffas tio gånger
under ett år för att diskutera och
reflektera över utmaningar som de
ställs inför i vardagen.
Chefsdagar
Under devisen helheten stödjer delarna och delarna stödjer helheten har kommundirektören samlat
kommunens chefer för att diskutera
gemensamma frågor för samsyn, utveckling och gemenskap vid tre olika
tillfällen under 2011. Ämnen som
har belysts är bl a kommunens ekonomi, varumärket Värmdö kommun,
förändringsledning, internet som tillväxtmotor samt nya ledarutmaningar och föråldrade ledarideal.
Lean - för effektiva flöden genom
med­arbetardrivet förbättringsarbete
Projektet Arbeta smartare inleddes
2010 med syfte att få ett effektivare
resursutnyttjande i kommunen. Detta
blev startpunkten för arbetet med att
införa Lean som arbetssätt och förhållningssätt inom hela kommunen.
Lean handlar om att uppnå ett effektivare resursutnyttjande genom standardisering av arbetsprocesser och en
Förvaltningsberättelse - Värmdö kommuns medarbetare
ledningsfilosofi som stödjer ständiga
medarbetardrivna förbättringar.
Under 2011 har kommunen fortsatt arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av Lean i de tre pilotverksamheterna inom bygg- och
miljökontoret, socialkontoret samt
personalavdelningen.
Kommunledningen har beslutat att införa Lean i
hela kommunen och som första steg ta
ett helhetsgrepp kring samtliga verksamheter inom socialkontoret. Genom
utbildningsinsatser, processkartläggningar och ett strukturerat sätt att
arbeta med ständiga förbättringar är
målet att skapa arbetsprocesser med
effektiva flöden och högt kundvärde.
Verksamhetsutveckling med hjälp
av Lean är ett långsiktigt arbete som
kommer att bedrivas på flera års sikt.
Introduktion av nya medarbetare
En bra introduktion är avgörande för
att nya medarbetare ska känna engagemang och komma in i jobbet på ett
bra sätt. Därmed är introduktionen
också avgörande för kommunens attraktionskraft och fortsatta kompetensförsörjning. Som ett led i att vara
en attraktiv arbetsgivare och se till att
våra nya medarbetare får en bra start
i Värmdö kommun finns sedan 2010
gemensamma rutiner och stöd för
den enhetsspecifika introduktionen.
För kommungemensamma frågor
genomförs också en introduktionsutbildning riktad till alla nyanställda i
kommunen. Under 2011 genomfördes
den kommungemensamma introduktionsdagen vid tre tillfällen. Denna
syftar till att öka medarbetarens kunskap och förståelse för Värmdö kommuns geografiska förutsättningar,
kommunens styrsystem och ekonomi
samt om kommunens syn på ledarskap och medarbetarskap. Syftet är
också att öka förståelsen för att alla
anställda arbetar i och för Värmdö
kommun. På så sätt ges alla medarbetare förutsättningar att kunna sätta
sig in i sina åtaganden, förstå sin del
i helheten och lära känna Värmdö
kommun som kommun, organisation
och arbetsgivare.
Utställning Gustavsbergs porslinsmuseum - Guldbaggen delades ut första gången 1964. Den formgavs
av konstnärenKarl Axel Pehrson (1921-2005).Emaljarbetet utfördes på Gustavsberg av konstnären
Eje Öberg (1929 - 2000). Foto: Johan Bergmark
Arbetsmiljö och hälsa
Värmdö kommun satsar på hälsofrämjande arbete inom arbetsmiljö,
hälsa och rehabilitering. Stora förbättringar har skett sedan satsningen
Friska Värmdö startades 2005. Målet
att nå i genomsnitt 95 procent frisk­
närvaro närmar sig. 2004 låg frisk­
närvaron på 89 procent och 2011 på
94 procent, vilket är en förbättring
från 2010 med 0,2 procentenheter.
Arbetet för att nå målen 2012 fortsätter och satsningarna vidareutvecklas med ett aktivt arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete.
Skyddsombud och Hälsoombud
Kommunen har 83 skyddsombud
och 85 hälsoombud. Hälsoombuden spelar en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet i kommunen på
arbetsplatsnivå, och under året har
flera utbildningsträffar samt en introduktion anordnats för hälsoombud. Under våren var temat hållbara
matvanor, både ur ett hälso- och ett
miljöperspektiv. Under hösten var temat alkohol och droger, med fokus
på riskbruk av alkohol samt hälsodelen i medarbetarenkäten. Varje tema
startas med en halvdagsutbildning
för hälsoombuden.
Kommunens 83 skyddsombud erbjuds två fortbildningar per år och
dessutom erbjuds en grund­utbildning
i arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. Under våren var temat
skyddsrond och under hösten medarbetarenkäten.
Friskvårdspeng
Under 2011 har 37 procent av de anställda använt sig av friskvårdspeng,
vilket är en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2010. Totalt har
360 tkr betalats ut under 2011 för att
främja fysisk aktivitet och massage
att jämföra med 242 tkr under 2010,
vilket är en ökning med ca 50 procent
Medarbetarundersökning
I november genomfördes medarbetarundersökningen
AHA-enkäten
för andra gången, som en uppföljning till den som genomfördes 2009.
Alla tillsvidareanställda medarbetare
uppmanades att delta i undersökningen. Totalt svarade 1 496 personer på enkäten vilket resulterade i en
svarsfrekvens på 70 procent. Detta är
23
24
Förvaltningsberättelse - Värmdö kommuns medarbetare
en ökning från 2009 med ungefär 10
procentenheter men fortfarande en
jämförelsevis låg siffra.
AHA enkäten har genomförts i
de flesta av landets kommuner och
jämförelsen av Värmdö mot referensgruppen blir därför statistiskt sett förhållandevis säker. Värmdö kommun
ligger inom de allra flesta områden
mycket nära referensvärdet. Noteras
kan dock att Värmdö kommun har 5
procent högre andel medarbetare som
anser att de har ett spänt arbete än referensgruppen, vilket är negativt. Positivt är dock att enkätens mätning av
engagemang visar att Värmdö kommun ligger över referensvärdet.
Arbetsskador och tillbud
Antalet anmälda arbetsskador under
året uppgick till 72 stycken att jämföra
med 2010 då de var 59 och 2009 då
de var 81. De två mest frekventa anledningarna till arbetsskador är skada
orsakad av annan person respektive
skada orsakad av fall. Anmälda tillbud för året är 22, en ökning jämfört
med 14 tillbud 2010 och 9 2009.
Sjukfrånvaro
Värmdö kommun redovisar sjukfrånvaron enligt Lagen om kommunal redovisning. Den totala sjukfrånvaron
uppgår år 2011 till 6 procent vilket
är en minskning med 0,2 procentenheter från föregående år.
Tabellen visar sjukfrånvaron i
olika kategorier. En minskning har
skett inom samtliga redovisade kaSjukfrånvaro
tegorier utom för ålderskategorin
29 år eller yngre, där sjukfrånvaron
ökat under 2011. Vid en granskning
av den ålderskategorin visar det sig
att kvinnors långtidsfrånvaro ökar.
Vid årets slut uppgick den till 2,7
procent, vilket är en ökning med 0,6
procentenheter jämfört med 2010.
Långtidssjukfrånvaron, dvs sjukfrånvaro under sammanhängande tid
av minst 60 dagar, har fortsatt minska
något även 2011 och uppgår till 2,1
procent. Korttidsfrånvaron har under
samma period minskat med 0,1 procent och uppgår 2011 till 3,9 procent.
Anledningen till den minskade
långtidssjukfrånvaron är ett aktivt
samarbete mellan Försäkringskassan, företagshälsovården och Värmdö kommun. Kommunens rutiner för
arbetsanpassning och rehabilitering
har påskyndat rehabiliteringsprocessen och följer den ungefärliga tidsplan som finns i Försäkringskassans
rehabiliteringskedja. Inom 90 dagar
skall arbetsgivaren se över vilka möjligheter medarbetaren har att återgå
i ordinarie tjänst. I linje med detta
har företagshälsovården kopplats
in i ett tidigare skede för medicinsk
bedömning. Rehabiliteringsmöte har
sammankallats efter bedömning och
återgången har planerats gemensamt
med medarbetaren, Försäkringskassan, företagshälsovården och arbetsgivaren. Detta har gett ett gott
resultat. Genom en snabbare rehabiliteringsprocess har medarbetare
tidigt kunnat få inblick i vilket stöd
och vilka resurser som finns att tillgå.
2009
2010
2011
6,4 %
6,8 %
5,0 %
6,2 %
6,7 %
4,9 %
6,0 %
6,3 %
4,9 %
2.9 %
2.2 %
2,1 %
Sjukfrånvaro i olika åldersgrupper
2009
2010
2011
Medarbetare -29 år
Medarbetare 30-49 år
Medarbetare 50- år
6.5 %
5.8 %
7.4 %
6.4 %
6.0 %
6.6 %
7.2 %
5.4 %
6.6 %
Total sjukfrånvaro/
Samtliga medarbetares ordinarie arbetstid
-varav kvinnor
-varav män
Långtidssjukfrånvaro (minst 60 dagar)/
Samtliga medarbetares ordinarie arbetstid
Sjukfrånvaro kommunala bolag 2011
Gustavsbergsbadet
Värmdö Bostäder
Porslinsmuseum
Värmdö hamnar
6,6 %
3,5 %
0,0 %
0,0 %
Tabellen visar sjukfrånvaro (definierad som total sjukfrånvaro i förhållande till samtliga medarbetares ordinarie arbetstid) i de kommunala
bolagen under 2011. Ingen långtidssjukfrånvaro, dvs sjukfrånvaro under
sammanhängande tid av minst 60
dagar, finns hos de kommunala bolagen med undantag för Gustavsbergsbadet där den uppgår till 3,4 procent.
Jämställdhet
Könsfördelning
Vid Värmdö kommun är könsfördelningen 78,7 procent kvinnor och 21,3
procent män. Jämfört med 2010 har
andelen män ökat med 0,2 procentenheter. Kvinnor dominerar främst inom
vård och omsorg medan män dominerar inom de tekniska yrkena. Dock är
könsfördelningen inom samhällsbyggnadskontoret, där många mansdominerade grupper finns, relativt jämn
med fördelningen 57 procent män och
43 procent kvinnor. Det är tydligt att
fördelningen av kvinnor och män i olika typer av verksamheter följer förhållandevis traditionella mönster.
Bland kommunens chefer är 62
procent kvinnor och 38 procent män,
vilket är oförändrat jämfört med
föregående år. Inom proVarmdo är
andelen kvinnliga chefer högre, 72
procent, vilket speglar verksamheten
som är utpräglat kvinnodominerad
med totalt 81 procent kvinnor och 19
procent män. I kommunens ledningsgrupp är fördelningen 60 procent
kvinnor och 40 procent män.
Vid nyrekrytering ska strävan enligt kommunens jämställdhetspolicy
vara en jämnare könsfördelning vid
samtliga arbetsplatser.
Lönekartläggning 2011
Den årliga lönekartläggningen genomfördes i enlighet med Diskrimineringslagen och kommunfullmäktiges
Förvaltningsberättelse - Värmdö kommuns medarbetare
beslut. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika
eller likvärdigt arbete. Kartläggningen kunde inte påvisa några osakliga
löneskillnader mellan kvinnor och
män vid Värmdö kommun.
Löner
Utbetald lönesumma
Under 2011 betalade Värmdö kommun ut 735 mnkr i löner exkl sociala
avgifter. Det är en ökning med 28
mnkr eller 4 procent jämfört med
2010.
Medellöner för kvinnor och män
Tabellen visar medellöner för kvinnor och män baserat på heltidslön för
tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön.
Medellöner per 31 december
År
2011
2010
2009
Kvinnor
Män
Kvinnors
lön i % av
männens
26 190
25 487
24 814
27 852
27 209
26 630
94%
93%
93%
Medellönen för tillsvidareanställda
och visstidsanställda medarbetare
med månadslön var 26 545 kronor per
den 31 december 2011, vilket innebär
att medellönen totalt stigit med 2,7
procent jämfört med förra året.
Att kvinnor har lägre genomsnittlig lön beror till stor del på att stora
kvinnogrupper finns inom yrkesområden där många saknar formell utbildning och där det inte föreligger
krav på högre formell utbildning.
Kvinnors medellön i förhållande till
männens fortsätter dock att öka.
Årsarbetare och
medelsysselsättningsgrad
per kontor 2011
Kommunledningsgruppen
Bygg- och miljökontoret
Samhällsbyggnadskontoret
Socialkontoret
ProVarmdo
Totalt
Artipelag – En ny konst- och kulturanläggning av internationella mått i Stockholms stoltaste skärgård,
invigning 1 juni 2012.
Övertid
Med övertidsarbete avses den tid medarbetare arbetar utöver heltidsmåttet.
Med mertid menas den tid medarbetaren arbetar utöver sin deltidssysselsättning upp till heltidsmåttet.
Den sammanlagda över- och mertiden för 2011 uppgick till totalt 43
258 timmar, en ökning jämfört med
år 2010 med 9 procent. Av över- och
mertiden har 12 799 timmar ersatts
med tid, medan resterande har ersatts med pengar till en total kostnad
om 8,0 mnkr.
Övertid
och mertid
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Antal
Antal
anställda årsarbetare
104
23
44
139
1 627
1 937
96,0
23,0
43,5
131,6
1487,5
1 781,6
Medel
s-grad
92,3
100,0
98,9
94,6
91,4
92,0
2009
2010
2011
27 014
8 884
35 898
29 641
9 940
39 581
32 473
10 785
43 258
Män
Antal
Antal
anställda årsarbetare
40
7
58
35
386
526
35,3
7,0
57,2
34,4
353,8
487,7
Kommunens
medarbetare i siffror
Medarbetare delas i denna redovisning in i tre olika kategorier: tillsvidareanställda, visstidsanställda med
månadslön samt visstidsanställda
med timlön. Begreppet antal medarbetare i det följande inkluderar inte
visstidsanställda med timlön om det
inte uttryckligen anges.
Antal anställda per anställningsform inom Värmdö kommun.
Totalt var 3 330 personer anställda
vid Värmdö kommun den 31 december 2011 inklusive visstidsanställda
med timlön. Av dessa är 2 463 tillsvidareanställda eller visstidsanställda med månadslön. Av dessa 2 463
månadsavlönade är merparten, 89%,
tillsvidareanställda. I jämförelse med
antal anställda per den 31 decemMedel
s-grad
88,2
100,0
98,7
98,3
91,6
92,7
Totalt
Antal
Antal
anställda årsarbetare
144
30
102
174
2013
2 463
131,3
30,0
100,8
166,0
1841,3
2 269,4
Medel
s-grad
91,2
100,0
98,8
95,4
91,5
92,1
25
26
Förvaltningsberättelse - Värmdö kommuns medarbetare
ber 2010 kan konstateras att såväl
antalet anställda som fördelningen
mellan anställningsformer är relativt
konstant.
Antal månadsavlönade Värmdö Kommun
2009
2010
2011
Antal tills­
vidareanställda
Förändring
i antal
Förändring i %
2 200
2 202
2 185
+64
+3,0%
+2
+0,1%
-17
-0,8%
Antal viss­
tidsanställda
med månadslön
264
Förändring
i antal
+61
Förändring i %
+30,0%
Totalt antal
månads­
avlönade
Förändring
i antal
Förändring i %
267
278
+3
+1,1%
+11
+4,1%
2 464
2 469
2 463
+125
+5,3%
+5
+0,2%
-6
-0,2%
Antal årsarbetare
Antalet årsarbetare inom Värmdö
kommun uppgick under 2011 till
2 269. Tabellen visar fördelningen
av antal anställda, antal årsarbetare
och medelsysselsättningsgrad fördelat mellan kvinnor och män vid respektive kontor. Den genomsnittliga
sysselsättningsgraden bland Värmdö
kommuns medarbetare ligger på 92,1
procent, vilket är marginellt lägre än
2010, då motsvarande siffra låg på
92,6 procent.
Den arbetstid som utfördes av visstidsanställd personal med timlön uppgick under 2011 till 486 618 timmar,
vilket motsvarar den sammanlagda
arbetstiden för 276,5 årsarbetare.
Detta är en ökning med motsvarande
16 årsarbetare jämfört med 2010.
Tillsammans med 2 269 månadsavlönade årsarbetare ger det kommunen
totalt 2 545,5 årsarbetare.
Personalomsättning
Under 2011 var den externa personalomsättningen bland tillsvidareanställ-
Antal årsarbetare i de kommunala bolagen
Medarbetare i kommunala bolag
2009
2010
2011
Värmdö Bostäder AB
Antal tillsvidareanställda
Antal visstidsanställda
Totalt antal månadsavlönade
26,2
3,8
30,0
21,3
3,0
24,3
20,0
0,6
20,6
Värmdö Simhall AB/Gustavsbergsbadet AB
Antal tillsvidareanställda
Antal visstidsanställda
Totalt antal månadsavlönade
14,0
2,7
16,7
15,0
2,4
17,4
15,0
1,4
16,4
Gustavsbergs Porslinsmuseum AB
Antal tillsvidareanställda
Antal visstidsanställda
Totalt antal månadsavlönade
3,0
0,5
3,5
3,0
0,0
3,0
3,0
0,0
3,0
Värmdö Hamnar AB
Antal tillsvidareanställda
Antal visstidsanställda
Totalt antal månadsavlönade
0,0
0,0
0,0
0,5
0,0
0,5
0,7
0,0
0,7
da medarbetare 11,6 procent, vilket
utgör en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med föregående år.
Åldersfördelning
Följande diagram visar den procentuella åldersfördelningen bland Värmdö kommuns medarbetare under den
senaste femårsperioden. Åldersstrukturen är relativt stabil över tid, och
förändringarna jämfört med föregående år är små.
Åldersfördelning 2009-2011
%
35
30
25
20
15
10
5
0
0-19
20-29 30-39 40-49 50-59 60-67
2009
2010
2011
Pensionsavgångar
Under 2011 har 54 medarbetare
gått i pension. Detta ligger på ungefär samma nivå som föregående år,
och motsvarar totalt ca 2,2 procent
av kommunens tillsvidareanställda
medarbetare.
Under den kommande sjuårsperioden förväntas antalet medarbetare som går i pension att ligga på en
jämn nivå motsvarande årets. Förutsatt att de går i pension vid 65 års ålder kommer totalt 352 personer eller
15,5 procent av Värmdö kommuns
tillsvidareanställda medarbetare att
gå i pension under åren 2012-2018.
För närvarande finns dock möjlighet
att kvarstå i tjänst till 67 års ålder.
Antalet pensioneringar, i kombination med behov av ersättnings­
rekryteringar till följd av extern personalomsättning, kommer att ställa
krav på Värmdö kommun såväl att
upplevas som en attraktiv arbetsgivare som att ha en fortsatt effektiv och
väl fungerande rekryteringsprocess.
Skulpturen ”Man vet aldrig vad som växer”
av Roland Persson finner du utanför Viks skolrestaurang.
Årsredovisning 2011
Årets
verksamhet
Näckrosbadet, Hans Wigert, kan ses i kommunhuset i Skogsbo.
27
28
årets verksamhet - Värmdo kommuns organisation 2011
Värmdö kommuns organisation år 2011
Politisk organisation
Värmdö kommun har en nämnds­
organisation med kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, styrelser samt kommunala bolag.
De kommunala nämnderna har
under 2011 varit finansieringsnämnd
för utbildning, finansieringsnämnd
för
äldreomsorg,
socialnämnd,
samhällsplaneringsnämnd,
bygg-,
miljö- och hälsoskyddsnämnd, kultur- och fritidsnämnd samt krisledningsnämnd, valnämnd och överförmyndarnämnd. Styrelser med ansvar
för produktion av egenregitjänster
har under året varit utbildningsstyrelsen och vård- och omsorgsstyrelsen.
Kommunfullmäktige beslutar om
politisk inriktning samt antar planer,
policydokument och strategier. Med
budget, taxor och peng styrs kommunens ekonomi. Nämnderna beslutar om detaljbudget samt svarar för
uppföljning inom respektive nämndområde.
Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi och personal.
Resultat från bland annat verksamhetsuppföljning, omvärldsanalys
och medborgardialog utgör ett beslutsunderlag för de förtroendevalda.
Genom uppdelningen i finansiering och produktion av tjänster
tydliggörs att det är medborgarnas
val som i ökad utsträckning ska stå
i fokus. Förtroendevalda i nämnder
ska vara medborgarföreträdare med
fokus på helhet. Direktansvariga för
kommunala resultatenheter (förskolor, skolor, äldreboenden etc.) ska ha
befogenhet att utforma verksamheten. Kunden/brukaren uttrycker hur
de vill ha sin service och sina kontakter med utförarens personal. Kunden
ska ha möjlighet att byta utförare om
denne inte är nöjd med kvaliteten på
tjänsterna.
Den politiska organisationen
trädde i kraft den 1 januari 2011.
28
Medborgare
Kommunfullmäktige
Valberedning
Revisorerna
Kommunstyrelse
Finansieringsnämnd
för äldreomsorg
FNÄ
Finansieringsnämnd
för
utbildning
FNU
Vård- och
omsorgsstyrelse
VOS
Utbildningsstyrelse
US
Socialnämnd
SON
Samhällsplaneringsnämnd
SPN
Kultur- och
fritidsnämnd
Bygg-,
miljö- och
hälsoskyddsnämnd
KFN
Kontor, avdelningar, enheter
BMHN
Valnämnd
VALN
Krisledningsnämnd
KRLN
Överförmyndarnämnd
ÖFMN
årets verksamhet - Värmdo kommuns organisation 2011
Förvaltningsorganisation
Medarbetarna i Värmdö kommun är
samlade i en förvaltning som leds av
kommundirektören. All personal är
anställd av kommunstyrelsen. Förvaltningsorganisationen har under
året bestått av kommunala bolag,
fyra kontor och ett kommunledningskontor. Effektivitet och samordning
är ledord som ska genomsyra organisationen.
Fyra kontor sysslar med myndighetsutövning och/eller beställningar
och ett kontor, proVarmdo, är in-
riktat på produktion av service inom
exempelvis förskola, skola och vård
av äldre. Kontoren svarar för verksamheter, genomför uppdrag och ger
stöd åt de nämnder som de är kopplade till. Kommunledningskontoret
har ett samordnande service- och
styrningsansvar och är uppdelat i
fyra avdelningar: ekonomi, personal,
kundval- och finansiering samt kansli- och utveckling.
Kommunledningsgruppen
utövar under kommundirektören strategisk ledning av den samlade för-
valtningen och har ett ansvar för
att verksamheten bedrivs effektivt i
alla delar och i alla avseenden. Kommunledningsgruppen har under året
bestått av kommundirektören, kontorschefer, kommunjuristen samt avdelningscheferna för ekonomi- och
upphandlingsavdelningen, personalavdelningen, kundvals- och finansieringsavdelningen samt kansli- och
utvecklingsavdelningen.
Medborgare
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och styrelser
Kommundirektör
ProV
SOK
BMK
Kommunledningsgruppen (KLG)
SBK
KLK
Kommunledningskontor
Kommunens
aktiebolag
proVarmdo
Socialkontoret
Bygg- och
miljökontor
Samhällsbyggnadskontor
Ekonomi- och upphandling
Personal
Kundval och finansiering
Kansli och utveckling
Brukare
29
årets verksamhet - Värmdö kommuns styrsystem
Värmdö kommuns styrsystem
Värmdö kommuns styrsystem ska underlätta en god prioritering av resurser och bidra till att kommunen
kan leverera tjänster och service till medborgarna.
Planerings- och uppföljningsprocess
I budgetprocessen kopplas mål och
medel samman. Arbetet med mål och
budget är därför centralt i styrningen
av kommunens verksamhet. Det är
också centralt i upplägget av kommunens arbetsår.
Analys
1
5
2
4
3
Rapportering
Nämndernas
effektmål
Verksamhetsplanering
Operativt arbete
Kundval
Beställare/utförare
Myndighetsutövning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skola
Förskola
Familjeråd­givning
Hemtjänst
Gymnasieskola
Snöröjning
Bibliotek
Kulturskola
Skogsvård
Spår och leder
Under våren analyseras föregående års verksamhet samtidigt som
arbetet påbörjas med mål och ekonomiska ramar för kommande år. Med
utgångspunkt från Kommunfullmäktiges beslut om budget under hösten, görs inom alla nämndområden
detaljbudgetar och prioriteringar i
verksamhetsplaner för kommande års
verksamheter. Kontor och enheter gör
åtaganden och definierar aktiviteter.
Mellan beställare och utförare tecknas avtal och överenskommelser. Det
gäller såväl kommunala som privata
och föreningsdrivna verksamheter.
Planeringsprocess
Kommunfullmäktiges
inriktningsmål
Övergripande planering
Planering
Styrningen baseras på en process där
kommunfullmäktige uttalar övergripande inriktningsmål, ger uppdrag och anslår medel. Kommunens
nämnder och styrelser gör med stöd
av förvaltningen en verksamhetsplanering i enlighet med mål och uppdrag. Genom uppföljning kontrolleras att resultat nås. Analys av resultat
ger vägledning om behov av förändringar i kommande planering.
För att främja valfrihet och konkurrens har kommunen delat upp
sin verksamhet i finansiering och
produktion av tjänster. Kommunfullmäktige beslutar om mål och ramar. Kommunens nämnder beslutar
om effektmål. Utbildningsstyrelsen
och vård- och omsorgsstyrelsen har
ansvar för den produktion som sker
i kommunens egenregi inom respektive välfärdsområde.
Beslutsfattande genomförs på olika sätt och efter olika principer beroende på vilken typ av verksamhet det
handlar om. I bilden till höger anges
också några exempel på verksamheter
som bedrivs utifrån respektive princip.
Uppföljning
30
Kontorens
åtagande
Enhetens
åtagande
Enhetens
aktiviteter
Uppföljningsprocess
Kommunfullmäktige styr genom att inom ett antal prioriterade områden sätta agendan för vad som ska
uppnås på sikt. Genom att nämndernas arbete med effektmål knyts till fullmäktiges inriktningsmål och
förvaltningen gör åtaganden och definierar aktiviteter skapas en röd tråd mellan vision och verklighet.
Indikatorer används för att mäta i vilken grad målen nås.
Bygglov
Tillsyn
Försörjningsstöd
Betygsättning
30
Antagande av detaljplan
Kommunfullmäktige
beslutar
även om avgifter för viss kommunal
service och lägger fast nivån på den
peng som används inom de områden
som styrs med kundval.
För avvägning mellan helhet och
detaljer sker dialoger mellan kommunstyrelsen och nämnderna samt
kontoren.
Under ett arbetsår sker månadsvis
rapporteringar, kvartalsvis ekonomiska avstämningar samt uppföljningar mot mål och ekonomiska ramar. Verksamhetsåret avslutas med
verksamhetsberättelse och bokslutsdialog.
Valfrihet, kundval och
medborgardialog
Kommunens verksamhet är organiserad för att ge fler medborgare
möjlighet att själva välja service med
hjälp av kundval. Utförare kan vara
kommunala, privata, kooperativa eller föreningsdrivna. Genom kundval
väljer medborgaren vem som ska vara
utförare utifrån sina specifika behov.
årets verksamhet - Värmdö kommuns styrsystem
Över hälften av den kommunala
servicen är kundvalsbaserad. Medborgarnas val är i sig en tydlig styrsignal om vilken service som prioriteras.
I Värmdö kommuns modell för
styrning prioriterar förtroendevalda i
nämnder att vara medborgarföreträdare med fokus på att utforma den
service medborgarna önskar. Förtroendevalda i styrelser företräder i första
hand Värmdö kommuns verksamhet
inom egenregi. Genom bland annat
medborgardialog som ett kompletterande verktyg till traditionellt politiskt
arbete får förtroendevalda kännedom
om vad medborgarna önskar.
Vision Värmdö 2030
Vision Värmdö 2030 består av fem
teman som alla kretsar kring olika
former av möten.
Kommunfullmäktige antog under 2009 en vision för hur Värmdö
ska se ut år 2030. Visionen kompletteras med strategier som visar hur
kommunen ska gå tillväga för att nå
visionen. Dessa är övergripande ledstjärnor för kommunens långsiktiga
verksamhetsplanering och styrning
samt ingår i översiktplanen som fastställdes under 2011.
Skärgårdens mötesplats sammanfattas nedan.
Skärgårdens mötesplats
Värmdö är skärgårdens mötesplats.
Här möter vi framtiden genom att ligga i
framkant för den nödvändiga omställningen
till lång­siktig hållbarhet. Vi använder förnybar
energi, har moderna och miljövänliga transporter
och bygger kretsloppsanpassat. Vi vågar pröva
nya lösningar.
I Värmdö möter naturens lugn ett pulserande lokalt samhälle.
Naturen är tillgänglig för alla och det finns ett rikt rörligt friluftsliv.
Vi värnar orörd natur, samtidigt är det nära mellan täta lokala
samhällen. Värmdö är en plats för möten mellan människor. Här
finns många mötesplatser. Tolerans, öppenhet och mångfald skapar
grunden för möten mellan olika människor –yngre och äldre, kvinnor
och män, nya och infödda svenskar. Politiken bygger på delaktighet
och dialog mellan medborgare och valda.
Vi har ett anrikt kulturarv som möter och ger styrka åt morgon­
dagens företagande. Här finns traditioner som förs vidare till fram­
tids­branscher som ekologisk turism, kunskapsnäring, miljöteknik
och kultur. Här finns kreativt skapande, livskraftigt företagande och
utbildning av hög klass. Värmdö är en del av Stockholmsregionen,
Sverige och världen. Vi är nära storstaden samtidigt som vi
erbjuder ett självständigt alternativ till den. Kommunikationer till
och från Värmdö är effektiva och klimatsmarta. Vi engagerar oss i
Östersjöfrågorna – vattenkvaliteten är en gemensam resurs för alla
länder runt Östersjön, liksom havsmiljön allmänt. Våra livskraftiga
lokala samhällen är en del av en global värld.
Illustrationer: Kjell Ström
Reklambyrå: Edenvik
31
32
årets verksamhet - Värmdö kommuns styrsystem
Politisk inriktning för mandatperioden
Som utgångspunkt för all verksamhet under mandatperioden har kommunfullmäktige sex inriktningsmål som finns
beskrivna nedan tillsammans med exempel på aktiviteter och resultat under året:
Inflytande och dialog
I Värmdö ska demokratin utvecklas genom att medborgare och brukare ska ges ökat inflytande, till exempel genom möjlighet till olika
typer av dialog samt möjlighet att lämna medborgarförslag. Särskilt ungdomars inflytande ska öka. Samverkan mellan kommunen och
olika intressenter ska stärka och vidareutveckla en livskraftig social ekonomi.
Kommentar 2011 Utveckling av den lokala demokratin i Värmdö innebär att medborgarnas möjlighet till inflytande ökar. Under året har
fokus varit på ungdomarnas inflytande.
Kommunens service och tillgänglighet per e-post och telefon samt medarbetarnas förmåga att ge ett gott bemötande vid telefonkontakter visar sammantaget behov av förbättring.
Omsorg och trygghet
I Värmdö ska social hållbarhet skapa grunden för medborgarnas trygghet och välfärd. Utsatta personer och grupper ska särskilt stödjas.
Värmdö kommun ska i sina verksamheter beakta ett barnperspektiv och lika tillgänglighet för alla, oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell
läggning, religiösa samt fysiska och psykiska förutsättningar. Personer som omfattas av kommunens omsorg ska erbjudas möjlighet till
förebyggande hälsovård. Alla omsorgsalternativ i Värmdö ska alltid hålla hög kvalitet och anpassas utifrån individuella önskemål.
Kommentar 2011 Under 2011 har Trygg i Värmdöberedningens arbete med att ta fram förslag på strategier för den sociala hållbarheten
i kommunen fortgått. Brottsförebyggande rådet har under året bland annat satsat på arbete mot klotter. I det strategiska alkohol- och
drogförebyggande arbetet har en strategi för hur kommunen ska arbeta med alkohol, narkotika, doping och tobak tagits fram.
På socialkontoret har man under året intensifierat arbetet med att erbjuda individanpassade insatser inom Värmdö kommuns geografiska område. Arbetet med att planera och iordningställa bostäder för personer med funktionsnedsättning fortgår.
32
Livslångt lärande för livet och arbetslivet
Värmdös invånare, såväl unga som gamla, ska erbjudas möjligheter till livslångt lärande i inriktningar de själva önskar. Värmdö kommun
ska stimulera invånarna att utveckla sin kompetens i förhållande till arbetsmarknaden för att stärka sina möjligheter att få arbete. Elever
ska erbjudas en kreativ skola med utbildningar av hög kvalitet, som uppmuntrar till aktiv rörelse, kritiskt tänkande och ger en stark kunskapsbas.
Kommentar 2011 Svensk skola genomgår i nuläget stora förändringar, vilket också påverkar Värmdös skolor. Från den 1 juli 2011 gäller en
ny skollag, nya ämnesplaner, kursplaner och nationella prov, en ny betygsskala med flera steg samt betyg från årskurs 6. KSL (Kommunförbundet i Stockholms län) har sedan 2007 arbetat för att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Värmdö kommun har beslutat
att ingå i denna samverkan 2008. För att öka elevernas möjligheter att söka utbildningar har initiativ till att ingå i ett kommunövergrip­
ande samarbete inom vuxenutbildningen med sju andra kommuner tagits och nya gymnasieprogram har startats vid Gustavsbergs
gymnasium. I samband med skolinspektionens rapport om läget i våra kommunala skolor togs en handlingsplan fram för att förstärka
resultatutvecklingen samtidigt som det påbörjats ett arbete med skolornas organisation och dess ledning.
Näringslivsutvecklingen är inne i en positiv trend med bland annat förbättrad kommunrankning och många nystartade företag samt
en satsning från kommunens sida på ett företagscenter i Tornhuset.
Hållbar utveckling
Vi ska utveckla Värmdö så att en omställning till en mer hållbar livsstil underlättas. Här skapar vi ett samhälle där sociala, ekonomiska
och ekologiska aspekter värderas lika. Värmdö ska vara en attraktiv kommun att vistas och arbeta i. Vi erbjuder ett liv med både natur,
skärgård och pulserande lokala samhällen med närhet till Stockholm.
Kommentar 2011 Utvecklingen och befolkningsökningen i Värmdö kommun under föregående decennium har medfört utsläpp genom
mer trafik och en större användning av energi. Över hälften av befolkningen arbetspendlar med bil lokalt och regionalt vilket medför
utsläpp av koldioxid. Utsläppen från vägtrafiken ökar också till följd av både tillväxt och ökad andel transporter i samhället.
Projektet Framtidens Gustavsberg innebär stora möjligheter att dra fördel av de spännande industrihistoriska miljöerna i Gustavsbergs hamn, och med strategisk bebyggelse påverka den demografiska utvecklingen. Satsningarna ska leda till att Gustavsberg blir en
modernare tätort, med närhet till Stockholm. Under året har en ny översiktsplan fastställts.
årets verksamhet - Värmdö kommuns styrsystem
Ledarskap och medarbetarskap
Medborgarnas behov, statens krav i lagar och förordningar samt de kommunala styrdokumenten är grunden för vårt uppdrag. Politiker,
chefer, ledare och medarbetare ska ges förutsättningar att skapa en gemensam kultur som ger mod, öppenhet och engagemang som i sin
tur möjliggör ständiga förbättringar. Ett tydligt ledarskap utgör också en viktig grund för en organisation i ständig utveckling. Personalen,
vår viktigaste resurs, förverkligar kommunens mål och verksamhet. Medarbetarna ska ges gott stöd från chefer och ledare att uppnå ett
engagerat medarbetarskap i en god arbetsmiljö så att de kan ge värmdöborna bra service och goda insatser i livets alla skeden.
Kommentar 2011 Under året har medel avsatts för ledarutveckling. Ledarakademien har omfattat utbildningssatsningar som Våga vara
ledare och chefsintroduktion för samtliga kommunens resultatenhets- och avdelnings/kontorschefer. Denna innehåller block avseende
kommunens ekonomi, kommunikation och Så styrs Värmdö kommun.
En medarbetarintroduktion har utvecklats under året och är tillgänglig för alla nya medarbetare i Värmdö kommun. Programmet
genomförs 2-3 gånger per år.
I februari 2011 tillträdde Värmdö kommuns nya kommundirektör Stellan Folkesson. Organisatoriska förändringar har genomförts. En
ny beredningsprocess för KSAU, KS och KF infördes. Kommundirektören gjorde också förändringar i kommunledningsgruppen, som
minskade från 17 till 10 personer.
Under året har ledningsgruppen initierat mer effektivt utnyttjande av lokalerna i Skogsbo. Det innebär ett stegvis införande av så kal�lat flexkontor, dvs. att medarbetare och chefer kan sitta på olika platser från dag till dag, i tysta, mellantysta och bullriga zoner. Arbetet
med LEAN har under året fortgått. Socialkontoret och överförmyndarenheten har påbörjat LEAN utbildningar och börjat effektivisera ett
par processer inom verksamheten. Rutiner för information till och dialog med de fackliga organisationerna har utvecklats under året.
Resurshushållning
Politiker, chefer, ledare och medarbetare ska gemensamt ta ansvar för effektiva arbetssätt och utveckling av smarta rutiner. Kommunens ekonomiska resurser ska utnyttjas effektivast möjligt. Värmdö ska ha en ekonomi i balans och en tydlig ekonomisk styrning som
möjliggör minskad upplåning samt lägsta möjliga skatter och avgifter för värmdöborna med god kvalitet i välfärden. Värmdös naturresurser utgör livsförutsättningar för människor, växter och djur. Kommande generationers möjlighet att ha tillgång till naturresurserna ska
utgöra grund för dagens beslut.
Kommentar 2011 Årets resultat uppgår till 38,7 mnkr eller 2,2 % av omsättningen vilket överstiger målet på 2 % trots relativt om­fattande
engångskostnader. Räknar man bort engångskostnader uppnåddes målsättningen med god marginal. Därmed upprätthåller kommunen
en tämligen god beredskap för oförutsedda händelser och klarar en rimlig egenfinansiering av investeringarna. Budgetföljsamheten visar dock brister, några nämnder och verksamheter överskred budgeten markant. Flera kärnverksamheter i Värmdö kommun har alltjämt
relativt höga kostnader i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län.
Värmdö kommun arbetar med effektivisering inom hela förvaltningen och har under året bl a tillämpat Lean som metod för att
utveckla och effektivisera arbetssätt och processer. Under hösten beslutade fullmäktige, i och med budget för år 2012, att sänka kommunalskatten med 15 öre.
Kommunens ambition är hög när det gäller att bevara natur- och friluftsområden för framtida generationer; arbete med att bilda naturreservat pågår. 11 procent av den totala ytan har någon form av formellt skydd. Under 2011 startades naturvårdsprojektet Hemmesta
sjöäng – rekreation för fågel, fisk och människa. I kommunens miljöbokslut kan noteras att andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat
från 11 procent 2010 till 16 procent 2011. Energiförbrukningen i de kommunala lokalerna har minskat med 3 procent jämfört med 2010.
Skulpturen ”Man vet aldrig vad som växer” av Roland Persson finner du på skolgården utanför Viks skola
33
34
årets verksamhet - Kommunfullmäktige m fl
Kommunfullmäktige m fl
Kommunfullmäktige utövar kommunens beslutanderätt i ärenden av principiell karaktär eller av större
vikt för kommunen. Kommunfullmäktige anger mål och riktlinjer för verksamheten, beslutar om
nämndernas organisation och verksamhetsformer, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor.
Ekonomiskt resultat
Nettokostnad, mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
Utfall
2011
Budget
2011
Budget­
avvikelse
1,5
9,4
7,9
0,5
8,9
8,4
1,0
– 0,5
0,5
1,5
1,0
0,4
2,0
0,3
1,5
1,2
7,9
2,0
0,9
0,4
1,9
0,4
1,6
1,2
8,4
0,5
– 0,1
0,0
– 0,1
0,1
0,1
0,0
0,5
Nettokostnad per verksamhet, mnkr
Kommunfullmäktige
Partistöd
Utbildningsbidrag
Politiska sekreterare
Överförmyndarnämnd
Överförmyndarenhet
Revision
Totalt
Drift
Nettokostnaden för den sammantagna verksamheten som omfattas av
kommunfullmäktige m fl för år 2011
uppgår till 7,9 mnkr vilket ger ett
budgetöverskott på 0,5 mnkr.
Överskottet kommer främst från
oförbrukade projektmedel för projekten Trygg i Värmdö och Medborgardialog som en del av styrningen.
Projektet Trygg i Värmdö var en
beredning som avslutades under hösten 2011. Ca en tredjedel av projektets budget var avsatt för spridning
och kommunikation som är planerat
att genomföras 2012.
Projektet Medborgardialog som
en del i styrningen avslutades i slutet av 2011. Målet med projektet var
att etablera medborgardialog som en
naturlig del i kommunens beslutsprocess. Det interna arbetet har främst
drivits av egen personal genom intern
förankring av processer, konsolidering av närverk, samt kompetens­
överföring till förvaltningen. Endast
externa kostnader har belastat projektet.
Partistöd visar ett underskott som
till största delen förklaras av ytterligare ett parti i kommunfullmäktige
och därmed ökat partistöd.
Årets viktiga händelser
• Under året erbjöds samtliga förtroendevalda en två dagars utbildning om kommunens styrning
och verksamhet. Utbildningen
genomfördes på Djurönäset med
stor uppslutning.
• En fastighets- och lokalpolicy
fastställdes under året. Policyn
skapar långsiktighet och stabilitet
i förvaltningen och utvecklingen
av kommunens fastighetsbestånd.
Energieffektiviseringsprogram för
kommunens fastigheter har initierats.
• Värmdös första ungdomsparlament genomfördes och ungdomskulturhuset34
”Gurraberg” invigdes
i Gustavsbergs centrum. Förutom
ungdomsparlamentet
genomfördes sex medborgardialoger
som alla syftade till att berika
beslutsprocessen genom direkta
synpunkter och förslag från medborgarna.
• Nya ägardirektiv för de kommunala bolagen fastställdes.
• Beslut fattades om införande av
digitala handlingar till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens sammanträden.
Konstnär Maria Bajt, från sviten: From Suandok the Old Tree House. Kan ses i kommunhuset i Skogsbo.
årets verKsaMHet - kommunstyrelse
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges beredande och verkställande organ. Kommunstyrelsen har
ansvar för hela kommunens strategiska utveckling och den ekonomiska förvaltningen. Dess ledningsfunktion omfattar bland annat personalpolitik och arbetsgivaransvar för kommunens samtliga anställda.
Måluppfyllelse
Kommunstyrelsens mål anger viktiga övergripande områden för kommunens utveckling. Måluppfyllelsen mäts genom
indikatorer. Statusbedömningen nedan är en sammanvägning av utfallet på indikatorerna. Huvuddelen av målen visar en
positiv utveckling. Målsättningarna beräknas kunna uppnås under mandatperioden.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
Inriktningsmål:Inflytandeochdialog
Ökad tillgänglighet och service till medborgarna
Under året har åtgärder initierats för att förbättra tillgänglighet och
service. Projektet Förenkla helt enkelt med målsättningen att förbättra servicegraden gentemot företagare är ett exempel. De tjänster
som Kommuntorget kan erbjuda över disk har utökats. Kapaciteten i
telefonväxeln har förbättrats och röststyrning har införts.
Medborgarnas upplevda möjlighet att påverka
ska öka
Projektet Medborgardialog som en del i styrningen avslutades vid
årsskiftet 2011/2012. Målet var att etablera medborgardialog som en
naturlig del i kommunens beslutsprocess. En tydlig positiv utveckling
kan ses i antalet dialoger per år.
Ungdomars upplevda delaktighet ska öka
Under 2011 har två centrala ungdomsting, två lokala rådslag samt
det första ungdomsparlamentet genomförts. En gemensam utbildning för ungdomar och fritidsledare i ungdomstingets metoder har
genomförts i februari 2011.
inriktningsmål: omsorg och trygghet
Vardagstryggheten i kommunen ska öka
Kommunen arbetar tillsammans med brottsförebyggande rådet för
att säkra ett kontinuerligt samarbete med övriga nyckelorganisationer
för det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Polisen har i samråd
med socialtjänsten varit aktiv i arbetet.
inriktningsmål: livslångt lärande för livet och arbetslivet
Värmdö ska vara på väg mot att bli en av de fem
bästa skolkommunerna
Skolinspektionen gjorde under våren 2011 en tillsyn i Värmdö kommun,
vilket har legat till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete.
Kommunen ligger över medel avseende andelen elever med godkänt
i svenska, matematik och engelska. En försämring har dock skett
sedan föregående år.
Ökat företagande i kommunen
Näringslivsutvecklingen och företagandet i Värmdö kommun visar en
positiv trend. En förbättring i kommunens placering i Svenskt Näringslivs
rankning av företagsklimatet i olika kommuner kan konstateras för 2011.
inriktningsmål: ledarskap och medarbetarskap
Andelen nöjda medarbetare i kommunen
skall öka
Ett flertal initiativ för att skapa förutsättningar för ett gott medarbetarskap har genomförts, såsom förbättrad medarbetarintroduktion
och satsningar på ett utvecklat ledarskap.
status
35
36
årets verKsaMHet - kommunstyrelse
Mål
Kommentar
status
inriktningsmål: Hållbar utveckling
Klimatpåverkan ska minska
Utvecklingen och befolkningsökningen i Värmdö kommun under föregående decennium har medfört ökat utsläpp genom mer trafik och
en större användning av energi. Översiktsplanen och den planerade
utvecklingen av Centrala Gustavsberg syftar bland annat till att låta
bebyggelseutvecklingen öka i områden där det finns en väl utbyggd
kollektivtrafik och färdiga VA-lösningar.
inriktningsmål: resurshushållning
Värmdö kommun ska ha en stabil ekonomi
Resultatet av den löpande verksamheten exklusive engångskostnader ligger en bra bit över målet 40 mnkr. Målet är alltså uppfyllt på
en övergripande nivå. Variationerna när det gäller budgetföljsamhet i
nämnder och styrelser är dock stora.
Ekonomiskt resultat
nettokostnad, mnkr
Utfall
2011
budget
2011
budgetavvikelse
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
nettokostnad
223,1
301,0
77,9
218,4
304,5
86,1
4,7
3,5
8,2
8,9
32,8
3,0
15,1
– 3,8
21,9
77,9
10,9
37,6
2,9
17,2
– 4,1
21,6
86,1
2,0
4,8
– 0,1
2,1
– 0,3
– 0,3
8,2
nettokostnad per verksamhet, mnkr
KS, politisk ledning mm
Kommunledningskontor
Näringsliv & turism
Fastigheter KLK
Fastigheter SBK
Krisberedskap & säkerhet
totalt
Drift
Kommunstyrelsen redovisar 2011
en sammantagen nettokostnad på
77,9 mnkr vilket ger ett budgetöverskott på 8,2 mnkr. Överskottet återfinns framför allt inom oförbrukade
projektmedel, 4,6 mnkr, varav största
delen kommer från arbetet med Lean.
Projektets omfattning har gjort att
aktiviteter inte har kunnat genomföras i den takt som inledningsvis
planerades. Projektet fortsätter, dock
utan nya anslag. Kapitalkostnaderna
är 1,3 mnkr lägre än budgeterat,
bland annat med anledning av stor
återhållsamhet under 2011 vad gäller
IT-relaterade investeringar.
Avvikelsen inom Fastigheter KLK,
som inkluderar projektet Centrala
Gustavsberg, härrör sig framför allt
från årets budgetreserv för avställning
av lokaler. Underskottet inom Fastigheter SBK beror på oförutsedda kostna-
der i samband med övergång till annan
driftoperatör. Energibesparande åtgärder har inletts för att på sikt minska de
relativt höga energikostnaderna.
Investeringar
Kommunstyrelsens investeringar under 2011 uppgår till totalt 66,9 mnkr.
Årets budget uppgick till 163,6 mnkr
varav 83,4 mnkr kommer från 2010
års oförbrukade medel. Kvar av
årets budget per 31 december fanns
96,7 mnkr varav 83,1 mnkr kommer
från pågående projekt.
Bland årets större investeringar
kan nämnas köp av Slottsovalen,
Älvsby industriområde och skoltomt
vid Viks skola, fortsatt uppförande
av Grantomta sporthall och kök i
Ekedalsskolan samt färdigställande
av ombyggnad av Skogsbo 2 och
påbörjande av projektet Ett Samlat
Skogsbo Etapp 1.
Årets viktiga händelser
• Under året har utvecklingsprojektet Framtidens Gustavsberg fortskridit med detaljplan för bland
annat Fabriksstaden.
• Företagscenter lokaliserat i Tornhuset i Gustavsbergs hamn invigdes. Centret36
är en del i strategin för
att främja näringslivsutvecklingen.
• Värmdö kommun medverkade
i den framgångsrika båtmässan
”Allt på sjön”. Evenemanget var
populärt bland besökarna och
kommunens ambition är att göra
detta till ett stående inslag.
• Beredningen för barn i behov av
särskilt stöd presenterade förslag
till samordnad struktur och ledningsorganisation samt en process
och pedagogik i verksamheten.
• En varumärkesplattform ”Stockholms stoltaste skärgård” har tagits fram. Plattformen ska vara
en gemensam utgångspunkt för
utvecklingen av den geografiska
platsen Värmdö.
• Under året tillträdde ny kommundirektör och ny kommunledningsgrupp.
årets verksamhet - Kommunstyrelse
Framtidsbedömning
Tillgänglighet och service för
medborgarna
Effektivisering och ökad kundfokusering för att uppnå exempelvis kortare handläggningstider, ökad servicegrad, förbättrad tillgänglighet och
bemötande är fortsatt viktigt, exempelvis genom utveckling av e-tjänster.
Kommunen har en uttalad ambition
att medborgarna ska ha möjlighet
att delta i och påverka samhällets
beslutsprocesser, vilket fortsatt ställer krav på utveckling av till exempel
medborgardialoger och möjligheten
att lämna e-petitioner.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling fortsätter att vara
ett prioriterat område. För att nå upp
till Vision 2030, kommunens inriktningsmål och kommunens energioch klimatpolicy krävs kraftfulla
insatser framöver för att minska klimatpåverkan från transportsektorn i
Värmdö. Infartsparkeringar, utbyggt
GC-vägnät och andra åtgärder som
minskar biltrafiken är nödvändiga.
Energieffektivisering och åtgärder
för att öka andelen förnybar energi
i kommunens lokaler är andra viktiga åtgärder som pågår. Att köpa in
vindkraft för kommunens behov är
en åtgärd som utreds.
Utvecklingen av naturreservat
inom kommunen måste fortsätta för
att freda viktiga naturområden och
samhällsplaneringen ska ske inifrån
och ut genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Att bevara den
biologiska mångfalden och bevaka
barnperspektivet ska vara viktiga delar av samhällsplaneringen.
Vad gäller den sociala hållbarheten måste såväl andelen elever som
går ut skolan med godkända betyg
i såväl grundskola som gymnasium
som andelen elever som söker sig
vidare till högskolestudier öka. Vi
ska också sträva efter att öka antalet lokala arbetstillfällen genom att
locka till oss nya branscher till kommunen. Arbetet med att förebygga
Konstnär Maria Bajt, Titel Mai Saak 2006 Kan ses i kommunhuset i Skogsbo.
och minska brottslighet, alkohol och
drogberoende genom tidiga insatser
ska vidareutvecklas och stärkas. Tillgängligheten ska stärkas och segregationen ska motverkas genom aktiva
insatser för att få nyanlända invandrare och flyktingar i arbete och införlivade i samhället.
Fortsatt utbyggnad av infrastruktur
Den demografiska utvecklingen har
under de senaste tio åren ställt krav
på en hållbar infrastrukturell utveckling. Hållbara trafiklösningar,
utbyggnad av gång- och cykelvägar,
fungerande och tillgänglig kollektivtrafik skapar mobilitet och är viktiga
förutsättningar för utvecklingen av
kommunen.
37
38
årets verKsaMHet - utbildningsstyrelse
Utbildningsstyrelse
Utbildningsstyrelsen har ett övergripande ansvar för den kommunala produktionen inom främst utbildningsområdet, uppdelat på förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, resursskola, särskola, öppen
ungdomsverksamhet, kulturskola, bibliotek, gymnasium, CAS (vuxenutbildning) samt kost och restaurang.
Måluppfyllelse
Utbildningsstyrelsen har huvudsakligen inte uppfyllt målen. Nya mål är framtagna för 2012 och indikatorerna ska ses
över för att säkerställa mätbarheten.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
inriktningsmål: livslångt lärande för livet och arbetslivet
Elevernas kunskaper ska öka
Målet har inte mätts för årskurs 5 eftersom inga obligatoriska nationella prov har ägt rum 2011. Mätning av årskurs 9 avseende ämnesprov i svenska har uppfyllt målet.
inriktningsmål: ledarskap och medarbetarskap
Tillgången till behörig (legitimerad) personal
ska öka
Målet inte uppfyllt. Mätningen 2011 avser lärartäthet i grundskola och
gymnasieskola. Grundskolans lärartäthet är densamma över åren och
gymnasieskolan har minskat sin lärartäthet med 0,2 lärare per 100
elever. Inom förskola och grundskola finns inga officiella mätetal.
Värmdös skolor ska följa skollagen
Målet delvis uppfyllt. Handlingsplan är framtagen och beslutad av
utbildningsstyrelsen i september 2011, utifrån Skolverkets inspektion
våren 2011. Brister fanns exempelvis inom uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat.
38
Ekonomiskt resultat
nettokostnad, mnkr
Utfall
2011
budget
2011
budgetavvikelse
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
nettokostnad
906,9
923,5
16,6
870,5
870,5
0
36,4
-53,0
-16,6
intäkter
2011
Kostnader
2011
resultat
2011
Förskola
Underskottet består av högre kostnader för resurspersonal, högre bemanning för längre öppethållande samt
kostnader för att ställa om organisationen när barnantalet minskar.
Några enheter har gjort underskott
som täcks av ackumulerade överskott.
0,0
13,1
245,0
390,8
127,8
16,0
20,5
29,0
11,8
11,9
9,0
31,8
906,9
1,0
11,8
249,1
397,1
132,4
16,9
21,4
29,0
12,5
11,5
9,0
31,6
923,5
-1,0
1,3
-4,1
-6,3
-4,6
-0,9
-0,9
0,0
-0,7
0,4
0,0
0,2
-16,6
Grundskola
Underskottet består av lägre intäkter (skolpeng) pga färre antal elever,
samtidigt som man inte klarat att anpassa kostnaderna till detta. Kostnader för resurspersonal har varit högre
än budgeterat. Skärgårdsskolan och
Kvarnbergsskolan har inte haft tillräckligt elevantal för att ha en budget
i balans. Några enheter har gjort underskott som täcks av ackumulerade
överskott.
nettoresultat per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Ledningsstöd
Förskola
Grundskola
Gymnasium
Resursskola
Särskola
CAS/Vuxenutbildning
Kulturskola
Bibliotek
Fritidsgårdar
Kost/Restaurang
totalt
Drift
Utbildningsstyrelsens resultat, -16,6
mnkr, motsvarar ca 1,8 % av omsättningen 2011.
Politisk ledning och Ledningsstöd
Kostnader för politisk ledning och
ledningsstöd täcks av den overheadkostnad som resultatenheterna inom
proVarmdo betalar.
Gymnasium
Båda gymnasieskolorna redovisar
underskott, Värmdö gymnasium har
ett tidigare överskott att täcka under-
årets verksamhet - Utbildningsstyrelse
skottet med. Underskottet för Gustavsbergs gymnasium beror främst
på övertagandet av Doctus och utökandet av två nationella program;
naturvetenskapsprogrammet
och
omvårdnadsprogrammet.
Kulturskolan
En större förändring i ersättningsnivåerna har skett under våren 2011
och kulturskolan har haft svårigheter att anpassa verksamheten till de
ändrade nivåerna. Till höstterminens
start introducerades en ny gruppundervisning, vilket gör att skolan på
ett bättre sätt står rustad inför framtiden.
Investeringar
Utbildningsstyrelsen har under året
investerat för totalt 2,2 mnkr, det
mesta avser förnyelseinventarier.
Gustavsbergs gymnasium har under 2011 övertagit naturvetenskapliga program från Doctus, som gick
i konkurs under våren, vilket inneburit stora investeringar.
Årets viktiga händelser
Förskola
• Ny skollag och reviderad läroplan
från 1 juli har inneburit att förskolorna lagt stor vikt på implementering.
• Barnunderlaget sviktar i en del ytterområden. Minskat barnantal
föranledde nedläggning av Viks
förskola under sommaren.
• Förskolan Kottens föräldrakooperativ ombildades till att bli en
kommunal förskola från januari
2011.
• En utökning av öppettider från 50
till 60 timmar per vecka har införts inom förskolan under året.
Grundskola
• Skolinspektionen har under 2011
haft inspektion på alla skolor vilket har medfört ett lyft och nya
pedagogiska diskussioner har
tagit fart. Skolinspektionens rapport var mestadels positiv och
indikerade utvecklingsfrågor som
är under arbete. Handlingsplaner
har upprättats och presenterats
för styrelsen. Ny skollag, ny läroplan och kursplaner från 1 juli
har inneburit att skolorna lagt
stor vikt på implementering.
• Resursskolan upphörde från halvårsskiftet 2011 och resursgrupperna har överförts till respektive
rektors ansvarsområde.
• Sommarskola har även under
2011 anordnats för 79 elever med
bidrag från Myndigheten för skolutveckling.
Kulturskola
• Kulturskolan arrangerade för första gången ett dagläger, som lockade 68 deltagare. Mottagandet av
en skola från staden Mol i Belgien
ledde till en konsert med 80 ungdomar från Värmdö och Mol.
Kulturskolan har vidare genomfört en tävling för alla kommunens
tredjeklassare, 3kampen, som syftar till att höja måluppfyllelsen
i musikämnet. Under vårterminen
sattes musikalen Ringaren upp på
Siggesta loge, drygt hundra elever
deltog i föreställningen.
Bibliotek
• Samtliga bibliotek förutom Djurö
bibliotek har utrustats för trådlöst surfande. Alla bibliotek har
nu utlåningsautomater med själv­
betjäning. Biblioteksverksamheten fick bidrag till litteraturstöd
från Statens Kulturråd på 120 tkr.
I somras pågick sommarläsningen
för barn, vilket alltid är populärt,
och ett program med novell­tävling
för ungdomar genomfördes under
hösten.
Fritidsgårdar
• Jämfört med 2010 har fritidsgårdsenhetens besöksantal minskat. Enheten har i avtalet fått en
övre åldersgräns, 13-17 år, som
inneburit stora förändringar ute
i verksamheterna.
• Två Ungdomsting har genomförts.
Gymnasium/CAS
• Värmdö gymnasium fick i december för tredje gången besök av en
nobelpristagare, denna gång professor Dan Shechtman som fick
nobelpris i kemi för sin upptäckt
av kvasikristaller. Skolans elever
fick lyssna på nobelföreläsningen.
• Gustavsbergs gymnasium har
startat Naturvetenskapsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet och rekryterat elever och
personal efter Doctus konkurs.
• Centrum för arbete och studier
(CAS) beviljades statsbidrag för
att anordna yrkeshögskoleutbildning till bygglovhandläggare.
• Enligt en ny förordning får lärlingsutbildningar för vuxna anordnas från hösten 2011. Dessa
utbildningar finansieras med särskilt riktat statsbidrag.
Kost/Restaurang
• Inom kostenheten har en miljö­
satsning i form av ett projekt
Gröna gaffeln genomförts.
• Andelen ekologisk mat har under
året ökat från 11 till 16 procent.
Framtidsbedömning
Läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och kunskapskrav
samt en ny betygsskala. Arbetet med
att skapa en samsyn bland Värmdös
lärare behöver fördjupas för att alla
elevers kunskaper ska garanteras en
likvärdig bedömning i förhållande
till kunskapskraven.
Den påbörjade kartläggningen av
lärarbehörigheten ska slutföras, för
att ge möjlighet att satsa på rätt kompetensutveckling för att möta de nya
behörighetskraven.
Kommunen ska genomföra en
genomgripande utredning av skolorganisationen med förslag på ny
organisation att införas fr.o.m. höstterminen 2013. Med utgångspunkt i
gällande lagar och förordningar ska
fördelar och nackdelar med alternativa årskursfördelningar utredas.
39
40
årets verKsaMHet - VÅrd- ocH omsorgsstyrelse
Vård- och omsorgsstyrelse
Vård- och omsorgsstyrelsen har ett övergripande ansvar för den kommunala produktionen inom vård
och omsorg. Verksamheten är uppdelad på rehab och service, boende LSS, personlig assistans, särskilt
boende äldre samt hemtjänst/dagvård.
Måluppfyllelse
Flertalet av vård- och omsorgsstyrelsens mål har följts upp genom kundenkäter inom äldreomsorg och funktionshinder
våren 2011. Målen är i stort sett uppfyllda, utom det mål som avser de anställdas formella kompetens. För att komma till
rätta med detta sker utbildning fortlöpande och all nyanställd personal ska vara utbildad.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
inriktningsmål: omsorg och trygghet
Brukarna ska anse att de får ett respektfullt bemötande
Äldreomsorgen har nått målet och funktionsnedsättning har nästan
nått målet. Målet anses uppnått, eftersom verksamheten inom äldreomsorg är större än inom funktionsnedsättning.
Tillsvidareanställda medarbetare ska ha formell
verksamhetsknuten kompetens
Målet är delvis uppnått. Utbildning av personal sker fortlöpande och
all nyanställd personal ska vara utbildad.
Våra kunder ska anse att det alltid finns personal
tillgänglig när de behöver
Målet är uppnått inom både äldreomsorg och funktionsnedsättning.
Våra kunder ska uppleva att de kan påverka sin egen Målet är uppnått inom både äldreomsorg och funktionsnedsättning.
vardag med avseende på proVärmdös insats(er)
40
Ekonomiskt resultat
nettokostnad, mnkr
Utfall
2011
budget
2011
budgetavvikelse
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
nettokostnad
232,4
247,4
15,0
229,2
229,2
0
3,2
-18,2
-15,0
intäkter
2011
0,0
3,3
10,6
40,2
58,0
75,7
44,6
232,4
Kostnader
2011
0,5
3,0
11,2
38,6
56,2
80,0
57,9
247,4
resultat
2011
-0,5
0,3
-0,6
1,6
1,8
-4,3
-13,3
-15,0
nettoresultat per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Ledningsstöd
Rehab och Service
Boende LSS
Personlig assistans
Särskilt boende Äldre
Hemtjänst/Dagvård
totalt
Drift
Vård- och omsorgsstyrelsens resultat, -15 mnkr, motsvarar drygt 6 %
av omsättningen 2011. Underskottet består främst av att hemtjänsten
inte åstadkommit en anpassning av
kostnaderna till den peng som är
fastställd av kommunfullmäktige.
Överskott i verksamheterna beror till
stor del på att rekrytering av personal
med anledning av omorganisation
blivit försenad.
Rehab och Service
Färre kunder har lett till minskade
intäkter medan lokalkostnaderna varit högre än budgeterat.
Särskilt boende
På Gustavsgården och Djuröhemmet
har intäkterna minskat då pengens
vårdnivåer ändrades från 8 till 4. På
Djuröhemmet har under senare delen
av året ett antal lägenheter stått tomma
i längre perioder i väntan på boende.
Hemtjänst
Hemtjänsten har haft svårigheter att
anpassa kostnaderna till beslutad
ersättning. De utförda timmarna i
verksamheten har minskat på grund
av konkurrensutsättningen och personalkostnaderna har ökat beroende
på inhyrd personal och ökade administrativa kostnader under sommaren. Många sommargäster besökte
kommunen med kort framförhållning och antalet nattärenden har
ökat. Verksamheten har inte haft något planeringsverktyg vilket försvårat planering och effektivisering.
Investeringar
Vård- och omsorgsstyrelsen har under
2011 investerat i förnyelseinventarier
på resultatenheterna för 0,2 mnkr.
Årets viktiga händelser
Rehab och Service
• Verksamheterna Mohikanen och
Café Kajutan har slagits ihop
till en verksamhet. Caféet kommer att fortsätta som en extern
arbetsplats för Daglig verksamhet. I oktober 2011 brann det i
årets verksamhet - Vård- och omsorgsstyrelse
Skärgårdsverksta´n och resten av
året präglades av arbetet med att
återställa verksamhetslokaler.
Särskilt boende
• På Gustavsgården har installation
av ett nytt larmsystem inneburit
en säkrare och tryggare miljö för
boende och personal.
• Efter annandagsstormen med utslagen elförsörjning erbjöd Djuröhemmet värme, mat och husrum
till drabbade pensionärer i närområdet.
Hemtjänst
• Under hösten startades ett arbete
för att få till bra planerings- och
Tvätt av Eva Kerek kan ses på Ljungs äldreboende.
tidsregistreringssystem. Upphand­
lingen är klar och systemen kommer att tas i bruk i mars 2012.
Framtidsbedömning
Lokalbestånd och lokalutnyttjande
kommer utifrån kunder och kundval
att effektiviseras och verksamhetsanpassas.
Skärgårdskraft övertar paviljongen från Fågelviks förskola och ökar
därmed sin lokalyta med 100 kvadratmeter. Lokalen väntas vara klar
för verksamhet i början på 2012.
Det påbörjade arbetet med att införa kvalitetssystem och tidsregistrerings- och planeringsverktyg kommer
att fortsätta, liksom utvecklandet av
ledningssystem och kvalitetsarbete.
För att komma tlll rätta med underskottet inom hemtjänsten vidtas ett
antal åtgärder under andra halvan av
2011 och under 2012, vilket förväntas
påverka 2012 års resultat. Exempel på
åtgärder är att anpassa organisationen till minskat antal utförda timmar
i Gustavsberg/Ingarö, nytt tidmätnings- och planeringsverktyg samt
nytt avtal för insatser nattetid.
41
42
årets verKsaMHet - Finansieringsnämnd För utbildning
Finansieringsnämnd för utbildning
Finansieringsnämnden för utbildning ansvarar för medborgarnas rätt till förskola, annan pedagogisk
verksamhet, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal
vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, enligt skollagen (2010:800). Nämnden godkänner och
har tillsyn över fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg.
Nämnden ska sätta mål och genom systematisk uppföljning tillse att medborgarna får god
information om kvalitet inom ovan nämnda verksamheter. Nämnden är finansieringsnämnd, ansvarar för
kundval, för viss myndighetsutövning och svarar i begränsad utsträckning för utförande av verksamhet
i kommunal regi. Nämnden ska arbeta för att bredda utbudet av verksamheter i kommunen, privat-,
förenings- och kommunalt drivna.
Måluppfyllelse
Resultaten på måluppfyllelsen och indikatorerna stämmer inte alltid överens, då målen handlar om medborgarnas kännedom om verksamheternas kvalitet och måluppfyllelse och indikatorerna mäter uppnådda resultat i verksamheterna.
Hälften av målen är inte uppfyllda. Ett utvecklingsarbete återstår när det gäller att hitta sätt att redovisa resultat och
information om kvalitet för medborgarna. Detta arbete påbörjas 2012.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
Inriktningsmål:Inflytandeochdialog
Medborgarna ska ha god kännedom om skolornas resultat Medborgarna har inte god kännedom om detta, då kommunen
när det gäller att inkludera barn och elever med särskilda
idag inte redovisar det på något publikt sätt.
behov.
42
Medborgarna ska ha god kännedom om skolornas resultat Medborgarna har delvis god kännedom om detta. Resultaten
när det gäller förmågan att ge eleven kunskap.
för de kommunala skolorna redovisas på kommunens hemsida.
Medborgarna ska ha god kännedom om tillgången på
behörig personal med pedagogisk utbildning i Värmdös
skolor.
Medborgarna har inte god kännedom om detta, då kommunen
idag inte redovisar det på något publikt sätt.
inriktningsmål: omsorg och trygghet
Medborgarna ska ha god kännedom om skolornas resultat Medborgarna har god kännedom om detta då uppgifterna hämgällande förmågan att erbjuda elever arbetsro och tryggtas från kundenkäten och redovisas på kommunens hemsida.
het.
Medborgarna ska ha god kännedom om vilka förskolor
som kan erbjuda hög personaltäthet.
Medborgarna har inte god kännedom om detta, då kommunen
idag inte redovisar det på något publikt sätt.
inriktningsmål: livslångt lärande för livet och arbetslivet
Medborgarna ska ha god kännedom om de olika skolornas Medborgarna har god kännedom om detta då dessa uppgifresultat gällande elevinfl ytande.
ter hämtas från kundenkäten som redovisas på kommunens
hemsida.
årets verksamhet - Finansieringsnämnd för utbildning
Ekonomiskt resultat
Nettokostnad, mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
Utfall
2011
Budget
2011
Budget­
avvikelse
9 2,9
1 062,3
969,4
57,2
1 031,2
974,0
35,7
– 31,1
4,6
1,0
14,7
1,0
276,3
499,1
177,3
969,4
0,9
19,4
1,0
275,5
498,3
178,9
974,0
– 0,1
4,7
0,0
– 0,8
– 0,8
1,6
4,6
Nettokostnad per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Kundval och finansiering inkl ledn.stöd
Undervisningslyftet
Förskola och barnomsorg
Grundskola och särskola
Gymnasie- och vuxenutbildning
Totalt
Drift
Nämndens nettokostnader uppgår till 969,4 mnkr, vilket innebär
ett totalt överskott mot budget på
4,6 mnkr. Överskottet motsvarar
0,5 % av årets budget.
Kundvals- och finansierings­
avdelningen
Kostnaderna för nämndens del av
kundvals- och finansieringsavdelningen visar ett överskott mot budget
på 4,7 mnkr. Kostnadsfördelningen
mellan de nämnder avdelningen arbetar med har förändrats under året
och överensstämmer inte med fördelningen i budget 2011. I bokslutet
redovisas kostnaderna per nämnd
utifrån faktiskt utfall. Totalt blev
kostnaderna för kundvals- och finansieringsavdelningen 1,6 mnkr lägre
än budgeterat. Effektivisering har
skett i form av minskat antal tjänster, främst inom utbildningsområdet.
Sammantaget har knappt 4,5 årsarbetare utgått.
Förskola och pedagogisk
omsorg - peng
Utfallet för totalt antal barn 2011 enligt skolpeng visar 2 730 barn vilket
är ett barn färre än budget. Detta tillsammans med avvikelser på grund av
ej genomfört införande av deltidsomsorg, tillfälligt höjd skolpeng för pedagogisk omsorg samt ett överskott
avseende föräldraavgifter innebär ett
underskott på -0,9 mnkr.
Grundskola - peng
Utfallet för totalt antal elever 2011
visar tre elever färre än budget och
utfall för antal elever i skolbarnomsorg visar 81 elever fler än budget.
Totalt medför detta ett underskott
avseende skolpeng på -0,9 mnkr.
Detta balanseras i stort sett upp av
ett överskott på 0,8 mnkr avseende
föräldraintäkter för skolbarnsomsorg
samt återsökning av moms vid utbetalning av peng till friskolor.
Stödverksamhet grundskola
Stödverksamhet grundskola redovisar ett underskott på -1,1 mnkr beroende på att 23 elever placerats externt
istället för budgeterade 20.
Gymnasieskola - peng
Totala antalet gymnasieelever 2011
blev 1 705 elever, vilket är 19 fler än
budgeterat. Detta medför ett underskott på -2,2 mnkr.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskolan visar ett överskott mot budget på 1,7 mnkr vilket
förklaras av 2 elever färre än budget
och en lägre kostnad än budgeterat
för några av eleverna.
Övrigt gymnasieskola
Ett överskott på 2,3 mnkr inom gymnasieskolan orsakades av ej utnyttjad
budget avseende coach, validering av
förskollärare samt en budgetreserv
till följd av införandet av gemensam
prislista i Stockholms län.
Stig Lindberg, tidigare konstnärlig ledare på Gustavberg, med nybakad emaljtavla mellan badkaren
i badkarsfabriken. Från Gustavsbergs porslinsmuseum. Foto: Berndt Klyvare.
43
44
årets verksamhet - Finansieringsnämnd för utbildning
Årets viktiga händelser
• Svensk skola genomgår i nuläget
stora förändringar. Från den 1 juli
2011 gäller en ny skollag, nya ämnesplaner samt nya kursplaner.
• En revidering av intagningsregler
inom barnomsorg med anledning
av bland annat öppettider och utökad syskonförtur beslutades av
nämnden i mars 2011.
• Nämnden har beslutat om ersättning till kommunala och enskilda
anordnare av pedagogisk omsorg.
Ersättningen övergick från och
med juli 2011 till peng som fastställts av kommunfullmäktige.
• En fristående förskola har ansökt
om och blivit godkänd att starta
verksamhet i kommunen.
• Beredningen Barn i behov av särskilt stöd är slutförd. Den resulterade i olika uppdrag där några är
genomförda, t ex mall för åtgärdsprogram, kriterier för placering
och tilldelning av peng i kommungemensamma grupper samt kriterier för tilldelning av nivåindelat
tilläggsbelopp.
• Den nya gymnasieskolan (Gy11)
innehåller bland annat fem nya
introduktionsprogram som ersätter dagens individuella program
för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen.
• Kommunen har beslutat att från
1 juli 2011 använda den gemensamma prislistan avseende den
nya gymnasieskolan Gy11, enligt
Kommunförbundet Stockholms
läns rekommendationer. Den gemensamma prislistan gäller också
för kommunens egna skolor.
• Resultatet av samverkansavtalet i
Stockholms län har blivit att en stor
del av länets elever går på gymnasium i en annan kommun än hemkommunen. Nämnden har beslutat
att teckna avtal med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) avseende regional ungdoms- och elevdatabas. Denna underlättar och
säkerställer betalningsströmmar
och blir också ett kraftfullt hjälpmedel för kommunerna att öka
kvaliteten i uppföljningsarbetet.
Nyckeltal
Nyckeltal
2009
2010
2011
Förskola
Antal förskolebarn fördelade per verksamhet
Kommunala förskolor Värmdö
Enskilda förskolor
Kommunal förskola annan kommun
Kommunalt familjedaghem Värmdö
Enskilt familjedaghem
Summa
2 214
541
9
70
2 135
562
6
52
2 834
2 755
2 119
544
5
48
14
2 730
Grundskola
Antal elever per huvudman
Kommunal grundskola Värmdö kommun
Kommunal grundskola annan kommun
Enskild grundskola
Summa
4 321
176
948
5 445
4 276
174
1 022
5 472
4 201
160
1 170
5 531
221
210
93,7
215
209
93,5
214
211
88,8
17
23
18
23
475
280
195
1 229
1 704
418
211
207
1 287
1 705
Meritvärde
Värmdö genomsnittligt meritvärde
Riket genomsnittligt meritvärde
Andel behörig till nationellt program*
Andel elever i år 9 som ej uppnått målen
i ett eller flera ämnen, %
Värmdö kommun
Riket
44
15
23
Gymnasieskola
Antal Värmdöelever
Kommunala skolor Värmdö
548
varav Värmdö gymnasium
354
varav G2
194
Andra kommuner och friskolor
1 157
Summa
1 705
* Andel behörig till nationellt program: För år 2011 gäller nya regler för behörighet till
den nya gymnasieskolan GY11
Framtidsbedömning
E-tjänster inom utbildningsområdet
ska fortsätta vidareutvecklas.
Under 2012 kommer en särskolepeng att utformas och en differentierad skolpeng för grundskolan utifrån bl a SALSA kommer att föreslås.
SALSA är en beräkningsmodell som
tar hänsyn till olika socioekonomiska faktorer.
Den nya ungdoms- och elevdatabasen ska sjösättas under våren 2012.
Databasen kommer att innehålla alla
folkbokförda ungdomar i gymnasieåldern.
KSL (Kommunförbundet Stockholms län) har sedan 2007 arbetat
för att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Värmdö kommun
kommer från och med 1 juli 2012 att
ingå i ett samarbete kring vuxenutbildningen tillsammans med åtta andra kommuner i länet. Detta innebär
att Värmdös elever har möjlighet att
söka utbildningar från alla i regionen
ingående utförare, såväl kommunala
som fristående.
årets verKsaMHet - kultur- ocH Fritidsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Nämnden ansvarar för kommunens fritids-, idrotts-, biblioteks- och kulturverksamhet, spår, leder
och anläggningar samt kulturskola. Nämnden är finansieringsnämnd, myndighetsnämnd och svarar
i begränsad utsträckning för utförande av verksamhet i kommunal regi. Nämnden ska arbeta för att
bredda utbudet av verksamheter i kommunen, privat-, förenings- och kommunalt drivna.
Måluppfyllelse
Samtliga nämndens mål är till viss del uppfyllda. Utfallen varierar mellan de olika verksamheterna men de sammanvägda
resultaten ligger nära eller har uppnått målvärdet. Delar av nämndens mål skulle ha mätts genom SCB:s medborgarundersökning, vilken dock inte genomfördes under 2011. Några mål har därför endast kunnat mätas till viss del och måluppfyllelsen har därmed angetts som delvis uppfyllt.
Under 2012 kommer arbetet med medborgarnas inflytande och påverkan att utvecklas inom olika verksamheter. En
kartläggning av den kultur- och fritidsverksamhet som får stöd av Värmdö kommun genomförs. Den kommer att ha ett
genusperspektiv för att belysa flickors och pojkars lika möjligheter.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
Inriktningsmål:Inflytandeochdialog
Medborgarna ska ha möjlighet att påverka kultur- och
fritidsutbudet i Värmdö.
Till stor del upplever aktuella målgrupper att de har möjlighet
att påverka exempelvis fritidsgårdsverksamheten och bibliotekens inköp. Inom kulturskoleverksamheterna är resultatet något sämre, detta är därför ett kommande utvecklingsområde.
inriktningsmål: omsorg och trygghet
Flickor och pojkar ska ha lika möjlighet att utöva en av
kommunen stödd kultur- och fritidsverksamhet.
Andelen pojkar inom idrottsföreningar samt inom fritidsgårdsverksamheten är något högre än andelen flickor, medan det är
tvärt om för kulturskoleverksamheterna. Under året har dock
skillnaderna utjämnats något och ungkulturhuset Gurraberg
har i princip lika många besökare av varje kön.
Medborgarna ska ha möjlighet att ta del av ett mångsidigt Andelen kommuninvånare som är medlemmar i någon föroch kvalitativt kultur- och fritidsutbud.
ening är högt och uppgår till 39 procent, eller nästan 15 000
personer.
inriktningsmål: livslångt lärande för livet och arbetslivet
Medborgarna ska vara nöjda med kultur- och fritidsutbudet i Värmdö.
Nio av tio barn och unga är nöjda med kulturskoleverksamheten och Värmdö har bland de högsta värdena av de åtta kommuner som ingick i Våga Visas kundenkät.
Medborgarna upplever Värmdös bibliotek som sociala och Besökarna är nöjda med öppettiderna på biblioteken. Möjligkulturella mötesplatser.
heten för besökarna att påverka verksamheten varierar mellan
biblioteken och är därför ett utvecklingsområde. Satsningen
på kulturprogram för såväl barn som äldre har fallit väl ut, med
nöjda besökare och ett fördubblat besöksantal jämfört med
föregående år.
45
46
årets verksamhet - Kultur- och fritidsnämnd
Ekonomiskt resultat
Nettokostnad, mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
Utfall
2011
Budget
2011
Budget­
avvikelse
2 ,9
94,7
91,8
2 ,6
94,7
92,1
0,3
0,0
0,3
0,5
7,1
7,1
11,6
36,0
11,5
9,6
8,4
91,8
0,5
6,1
8,1
10,9
36,5
11,5
10,1
8,4
92,1
0,0
– 1,0
1,0
– 0,7
0,5
0,0
0,5
0,0
0,3
16-25 år, har fått lokaler anpassade
för dans, musik, konst, keramik, pyssel, teater samt syateljé och café. Gustavsbergsteatern har försetts med en
flygel av fin kvalitet. Ingarö sportfält
har nu en inhägnad hundlekplats.
Nettokostnad per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Kundval och finansiering inkl ledn.stöd
Allmän kulturverksamhet
Ungdom- och fritidsverksamhet
Idrotts- och fritidsanläggningar
Bibliotek
Värmdö Kulturskola
Fritidsgårdar/öppen verksamhet
Totalt
Drift
Kultur- och fritidsnämnden visar ett
överskott om 0,3 mnkr. Därav står
idrotts- och fritidsanläggningar för
0,5 mnkr då vissa investeringar skjutits på framtiden vilket ger minskade
kostnader för avskrivningar och räntor. Samtidigt har kostnaden för drift
och skötsel av anläggningarna varit
något högre än budgeterat.
Värmdö Kulturskolas elevantal
var lägre än förväntat under första
halvåret och ger därför ett överskott
med 0,5 mnkr för kultur- och fritidsnämndens del.
Under sommaren erbjöds 154
unga feriepraktikplats vilket var fler
än budgeterat. Beslutet att erbjuda
fler platser resulterade i ett underskott med -1,1 mnkr. Medel för
ungdomssatsningar, såsom idébank,
tjejsatsning och ungkulturhuset Gurraberg har inte nyttjats fullt ut under
året och ger därför ett överskott om
0,4 mnkr.
Allmän kulturverksamhet visar
ett överskott för förlagsverksamheten
med 0,4 mnkr till följd av att skriften
”Skärgårdsbygd” inte blivit klar för
tryckning, detta görs istället 2012.
Kulturmiljövård visar ett överskott
med 0,3 mnkr då byggnadsinventeringen av kulturhistoriskt värdefulla
byggnader endast påbörjats.
Kundvals- och finansieringsavdelningen har omorganiserats under
året och kultur- och fritidsnämndens faktiska andel av avdelningens kostnad överstiger budget med
1 mnkr. Detta är ett budgettekniskt
underskott, totalt blev kostnaderna
för kundvals- och finansieringsavdelningen 1,6 mnkr lägre än budgeterat.
Investeringar
Under året har 8 mnkr investerats i
idrotts- och kulturanläggningar, spontanytor och offentlig utsmyckning.
Den största investeringen är skateparken i centrala Gustavsberg. Ungkulturhuset Gurraberg, för unga mellan
Årets viktiga händelser
• Ungkulturhuset Gurraberg i centrala Gustavsberg, för unga mellan 16-25 år, invigdes i mars 2011.
Syftet är att de unga själva på sikt
ska ansvara för verksamheten.
• Under hösten togs två nya sporthallar i bruk; Grantomtahallen
och Värmdö IF:s sporthall.
• Den nya skateparken i Gustavsberg omfattar cirka 1 000 kvadratmeter och invigdes i december
2011. Ett särskilt belysningsprogram är genomfört i parken för
att passa både verksamheten och
omgivningen.
46
• Kulturhistorisk bebyggelse på
Norra Lagnö, Svartsö/Träskö samt
Möja har inventerats under året.
Arbetet fortsätter under 2012.
• Värmdö har under året deltagit
i projektet Creative Stockholm,
som är ett samverkansprojekt
mellan kulturen och näringslivet
i Stockholmsregionen, med syfte
att stärka kulturella näringar.
Sångframträdande av elever från Värmdö kulturskola. Foto: Peter Martens
årets verksamhet - Kultur- och fritidsnämnd
• Ett helt nytt lokalbokningssystem
har tagits i bruk under året. Detta transparenta system kommer
bland annat att underlätta fördelning av tider och lokalbokningar
samt faktureringsrutiner.
Framtidsbedömning
Antalet boende i Värmdö fortsätter
att öka och andelen barn och unga är
hög. För att invånarna ska trivas och
må bra i en växande kommun som
Värmdö är det viktigt att det finns
möjlighet till kultur- och fritidsupplevelser och en god miljö att leva i.
Ett program kommer att utarbetas för ett nytt huvudbibliotek, avseende funktioner, ytor och ekonomi.
I samverkan med föreningslivet
kommer en strategi att arbetas fram
för utveckling av samlingsplatser och
idrotts- och motionsanläggningar för
perioden 2012 -2017, med utblick mot
år 2020. Dessutom ska en utredning
genomlysa den kultur- och fritidsverksamhet i Värmdö som får stöd av
kommunen. Avsikten med dessa utredningar är att få relevanta framtida
prioriterings- och beslutsunderlag.
En jämställd fördelning av såväl
medel som tider inom kultur och
fritids­
området är av största vikt.
För att säkerställa detta ska såväl
en genusrevision som en översyn av
lokalkostnader genomföras för att
Värmdös pojkar och flickor, män och
kvinnor ska få en rättvis fördelning
av resurser.
Nyckeltal
Nyckeltal
2009
2010
2011
KULTUR
Förskola och skola
Antal kulturprogram för förskola och skola
Antal besökare på dessa
Skolbio - antal filmvisningar
Antal besökare på dessa
119
7 886
34
4 566
124
6 868
40
4 186
153
8 135
32
4 140
1 656
824
40 %
1 791
860
45 %
1 879
1 125
44 %
616
567
510
226 812
62 %
6,0
217 987
-
229 103
63 %
6,0
205 053
-
238 152
65 %
6,1
195 162
6 660
Utbetalt bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar (tkr)
Totalt antal medlemmar
Bidragsberättigade medlemmar 7-20 år
-varav flickor
3 454
14 655
7 939
44 %
3 437
13 913
7 555
43 %
3 562
14 886
7 644
43 %
Öppen fritidsverksamhet
Antal besök på fritidsgårdarna
-varav flickor
Antal öppettimmar
18 087
39 %
-
19 413
41 %
5 166
14 923
44 %
5 304
Feriepraktik
Antal ungdomar i feriepraktik under sommaren
38
102
154
Idrotts- och fritidsanläggningar
Nettokostnad för idrotts- och fritidsanläggningar (tkr)*
Nettokostnad för idrotts- och fritidsanläggningar per invånare (kr)*
-
30 987
805
36 499
925
Kulturskola
varav egen regi
Antal elever i obligatorisk undervisning år 1-3
Antal elever i frivillig ämnesundervisning
-varav pojkar
varav föreningsdriven
Antal elever i föreningsdriven kulturskola
Bibliotek
Utlån totalt
-varav utlån barn
Utlån per invånare
Besök totalt
Antal öppettimmar totalt
UNGDOM OCH FRITID
Föreningsstöd och medlemmar
*inte jämförbart pga annan verksamhetsindelning
47
48
årets verKsaMHet - socialnämnd
Socialnämnd
Socialnämndens ansvarsområden är stöd till personer med funktionsnedsättning, försörjningsstöd,
arbetsmarknadsinsatser, flyktingmottagande samt individ- och familjeomsorg. Utöver detta finns
ansvar för olika specialfunktioner som sociala kontrakt, bostadsförturer, kommunal hyresgaranti,
serveringstillstånd samt budget- och skuldrådgivning. Verksamheten regleras av socialtjänstlagen
(SOL), lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS), lagen om vård av unga (LVU), lagen
om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), samt speciallagstiftning inom olika områden.
Måluppfyllelse
En samlad bild visar att Socialkontoret helt uppfyller två av målen samt delvis uppfyller resterande två. Tillgången till
bostäder för socialkontorets klienter hamnar högt på listan över frågor som måste lösas under 2012 för att måluppfyllelsen ska förbättras.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
Inriktningsmål:Inflytandeochdialog
En skyndsam och rättssäker handläggning
Handläggningstiderna för beslut om ekonomiskt bistånd samt för
barnavårdsutredningar redovisar starka resultat. Andelen genomförandeplaner uppvisar förbättrade resultat mot tidigare år, likaså
antalet ej verkställda beslut. Totalt sett bedöms målet som uppfyllt
men med förbättringspotential.
inriktningsmål: omsorg och trygghet
Insatser för den enskilde ska i första hand utföras
i närmiljön, (dvs. i den egna kommunen) och i samverkan med andra aktörer
Utbudet i den egna kommunen ökar. Exempelvis minskar antalet
externa placeringar av barn och ungdomar. Personer med funktionsnedsättning har dock inte i tillräckligt hög utsträckning kunnat välja
insatser inom kommunen. För att detta ska kunna uppfyllas behövs
kontinuerlig nyetablering av lokala boendealternativ.
Även inom socialpsykiatrin och beroendemottagningen ökar utbudet
av förebyggande öppenvårdsinsatser, behandlingar samt eftervård
inom kommunen.
Hemlöshet ska motverkas genom fokus på det före- Antal interna boendeplatser, inom Socialpsykiatrin, i form av stödbobyggande arbetet i lokalsamhället
enden samt lägenheter har ökat mot föregående år. Insatsen boendestöd har ökat jämfört med föregående år liksom antalet sysselsättningsplatser inom kommunens interna arbetsverksamheter.
Socialkontoret arbetar aktivt med att minska behovet av ekonomiskt bistånd
Antalet unga vuxna som söker ekonomiskt bistånd har under 2011
minskat med 32 till 115 ungdomar år 2011. Antalet fl yktinghushåll
som blivit självförsörjande var 36 under 2011, en ökning med 12
jämfört med 2010.
Målet att alla bidragstagare ska ha en individuellt dokumenterad plan
är ej uppfyllt eftersom det inte upprättas någon handlingsplan för de
hushåll som är aktuella endast kort tid eller som får avslag på ansökan. En avsevärd förbättring har skett i arbetssättet med handlingsplaner jämfört med föregående år, dock behöver antalet planer öka.
årets verksamhet - Socialnämnd
Ekonomiskt resultat
Nettokostnad, mnkr
Utfall
2011
Budget
2011
Budget­
avvikelse
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
74,9
338,4
263,5
63,2
310,2
247,0
11,7
-28,2
-16,5
0,5
10,7
48,3
40,2
41,5
122,3
263,5
0,5
9,8
45,7
36,1
36,0
118,9
247,0
0,0
-0,9
-2,6
-4,1
-5,5
-3,4
-16,5
Nettokostnad per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Ledningsstöd
IFO Familj
IFO Vuxen
Socialpsykiatrin
Funktionshinder
Totalt
Drift
Socialnämnden redovisar ett underskott med -16,5 mnkr för verksamhetsåret 2011, vilket motsvarar ca
7 % av budgeten.
Underskotten inom individ- och
familjeomsorgen (IFO) avser insatser inom arbetsmarknad, svenska
för invandrare (SFI), kostnader för
socialjouren, en ny tjänst inom Barngruppen samt nyttjande av bemanningsföretag.
Socialpsykiatrins underskott beror till stor del på att kostnaden för
interna stödboenden har stigit mer än
de externa har minskat. Detta beror
delvis på en ökad volym totalt sett
men också på nya mer kostnadskrävande arbetsmetoder. Dessutom har
kostnaderna för LVM ökat kraftigt
jämfört med tidigare år.
Inom funktionshinder avser underskottet bostadsanpassning pga
ökad volym samt personlig assistans
och daglig verksamhet enligt LSS.
Årets viktiga händelser
• Med anledning av Etableringslagen har kommunen inte längre
något ansvar för flyktingmottagningen. Kommunen hanterar
dock fortfarande vissa frågor,
avseende exempelvis boende samt
familjernas behov av försörjningsstöd.
• Ny lagstiftning inom LSS och
SoL förutsätter förstärkning av
kvalitet, tillsyn och kontroll av
personlig assistans och LSS. Nya
bestämmelser om lex Sarah i socialtjänsten trädde i kraft den 1 juli.
• Nya riktlinjer har arbetats fram
för serveringstillstånd, ekonomiskt bistånd, missbruk, socialpsykiatrin och funktionshinder.
Även en nämndövergripande
handlingsplan för anhörigarbetet
har arbetats fram.
• Antalet
institutionsplaceringar
har minskat och arbetet för individuella lösningar på hemmaplan
fortsätter.
• KomAn-projektet förlängs till
2013.
Framtidsbedömning
Historisk bild från Gustavsbergs porslinsfabrik. Toalettransport.
För att nå en ekonomi i balans kommer arbetet i stor utsträckning att
handla om att fortsätta effektivisera
och förbättra verksamheterna på
olika plan. Ekonomifrågorna kommer vara ett prioriterat område och
målet om en ekonomi i balans har ett
särskilt fokus under 2012.
Den ekonomiska krisen som varit
och fortgår kan komma att påverka
våra kostnader gällande försörjningsstödet. Allt fler flyktingar har
övergått från flyktingmottagningen
till kommunens ekonomiska ansvar
vilket också kan komma att påverka
kostnaderna.
Kommunen fortsätter fokusera på
att minska antalet vårddygn i externa
boendelösningar till förmån för insatser på hemmaplan. Målet är sammanhållna vårdkedjor.
Den nya lagen om missbruks- och
beroendevård väntas träda i kraft
2013, under 2012 bör besked komma
49
50
årets verksamhet - Socialnämnd
om kommunens ansvar fortgår eller
om ansvaret flyttas över till landstinget.
Barnskyddslagens utredning (betänkande) är också snart att vänta,
vilket säkerligen leder till utökat och
förtydligat ansvar för kommunernas
socialtjänst.
Nyckeltal
Placeringsdygn vuxna
Antalet dygn på institution har ökat
relativt kraftigt under året, vilket förklaras av ett ökat antal LVM-placeringar.
Boendestöd
Antalet personer med boendestöd
ökar samtidigt som det totala antalet
timmar minskar, något som antyder
en tilltagande rationalisering i insatsen.
Försörjningsstöd
Försörjningsstödet minskar något
jämfört med föregående år, vilket
kan förklaras av ett något lägre antal
aktuella hushåll.
Stödboende
Stora förändringar märks inom det
interna stödboendet, där antalet aktuella personer stiger markant som
ett led i målet om ”hemmaplanslösningar”. Kostnaderna för det interna
stödboendet ökar samtidigt markant,
vilket skall ses som en effekt av omställningsarbetet med att avveckla
externa stödboenden till förmån för
de interna.
Nyckeltal
2009
2010
2011
8 507
6 639
15 146
42
59
257
17 512
8 866
8 912
17 778
49
85
209
19 220
8 217
8 382
16 599
45
89
187
14 100
2 364
6
22
107
3 257
2 501
7
26
96
3 790
4 203
11
33
127
7 938
Boendestöd
Antal personer
Antal timmar
158
29 805
217
36 542
241
30 224
Försörjningsstöd
Antal biståndsmånader
Antal hushåll
Månader/hushåll
Totalt utbetalt bistånd (brutto) tkr
Medelbistånd/månad sek
2 597
498
5,2
19 151
7 374
2 942
534
5,5
21 869
7 433
2 933
524
5,6
21 583
7 359
28
53
1 007
3 842
4 487
5 809
224
661
29
64
983
6 091
6 212
8 626
158
706
40
44
1 831
3 978
7 159
5 312
256
749
Placeringsdygn Barn och Unga
Familjehem
Institution
Totalt antal dygn
Antal helårsplatser
Antal personer
Antal dygn/person
Kostnad tkr
Placeringsdygn Vuxna
Institution
Antal helårsplatser
Antal personer
Antal dygn/person
Kostnad tkr
Stödboende (boende för hemlösa)
Antal personer i internt boende
Antal personer i externt boende
Kostnad internt boende, tkr
Kostnad externt boende, tkr
Antal vårddygn internt
Antal vårddygn externt
Kostnad/internt vårddygn, sek
Kostnad/externt vårddygn, sek
årets verKsaMHet - Finansieringsnämnd För äldreomsorg
Finansieringsnämnd för äldreomsorg
Finansieringsnämnden för äldreomsorg ansvarar för att fullfölja kommunens uppgifter, inklusive
myndighetsutövning, för stöd till äldre. Verksamheten regleras bl.a. av socialtjänstlagen (SoL) och hälsooch sjukvårdslagen.
Nämnden ska sätta mål och genom systematisk uppföljning tillse att medborgarna får god kvalitet
inom äldreomsorgen. Nämnden är finansieringsnämnd, ansvarar för kundval och är myndighetsnämnd
inom äldreomsorgen. Nämnden ska arbeta för att bredda utbudet av verksamheter i kommunen, privat-,
förenings- och kommunalt drivna.
Måluppfyllelse
Målen bygger bl.a. på uppföljning via riksomfattande enkäter. Värmdös värden är bättre än rikssnittet när det gäller
hemtjänsten men ligger under snittet avseende särskilt boende. Vid jämförelse med 2010, har värden gällande hemtjänsten förbättrats eller varit oförändrade, medan motsvarande värden för särskilt boende har försämrats.
Den viktigaste metoden för att följa upp kvaliteten inom verksamheten är den systematiska avtalsuppföljning som
görs inom särskilt boende och som ska utvecklas avseende hemtjänsten. Där det finns brister/utvecklingsområden gör
utföraren handlingsplaner för att uppnå god nivå.
Vid genomförda avtalsuppföljningar av Djuröhemmet och Slottsovalen fick de båda bedömningen god nivå eller
bättre i 21 av de 28 granskade avtalsområdena. Antalet utvecklingsområden var sju, för vilka nämnden har godkänt
handlingsplaner. Ljung har arbetat med sina utvecklingsområden, som därefter bedömdes ligga på god nivå och därmed
uppfylls kvalitetskraven inom samtliga avtalsområden. Gustavsgården har lyft fem av sina fjorton utvecklingsområden
till god nivå.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
Inriktningsmål:Inflytandeochdialog
Den enskilde ska ha infl ytande över hur insatserna
genomförs
Utförarnas arbete med den enskildes infl ytande över innehållet i genomförandeplanerna behöver utvecklas, framförallt i särskilt boende.
Uppföljningen kommer att utvecklas ytterligare under 2012. Infl ytandefrågor kommer att lyftas fram på möten med utförare.
Den enskilde ska erbjudas god mat och trivsam
måltidsmiljö
Avseende nöjdhet med matens smak är målvärdet uppnått inom
hemtjänsten men inte inom särskilt boende. Uppföljningen kommer
att utvecklas ytterligare under 2012. Kostfrågornas betydelse kommer
att lyftas fram på möten med utförare.
inriktningsmål: omsorg och trygghet
Den enskilde ska få insatser med hög personalkontinuitet
Utförarnas arbete med detta behöver förbättras, framförallt inom
hemtjänsten. Uppföljningen inom detta område kommer att utvecklas ytterligare under 2012. Vikten av personalkontinuitet kommer att
lyftas fram på möten med utförare.
Den enskilde ska ha möjlighet till social samvaro
och aktivitet
Resultatet vid avtalsuppföljning inom särskilt boende varierar mellan
god nivå och utvecklingsområde.
Uppföljningen kommer att utvecklas ytterligare under 2012. Den kommande ”Plan för att öka hälsoinriktade, kulturella och sociala aktiviteter för äldre i Värmdö kommun” kommer att lyfta frågan och uppdra
till både beställare och utförare att utveckla området i samverkan med
föreningar, organisationer och företag.
Den enskilde och dennes anhörige ska få gott och
respektfullt bemötande
Utförarnas arbete med detta behöver utvecklas. Uppföljningen kommer att utvecklas ytterligare under 2012. Bemötandefrågor kommer
att lyftas fram på möten med utförare. De planerade kommunala värdighetsgarantierna kommer bland annat att fokusera på bemötande.
51
52
årets verksamhet - Finansieringsnämnd för äldreomsorg
Ekonomiskt resultat
Nettokostnad, mnkr
Utfall
2011
Budget
2011
Budget­
avvikelse
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
4 3,1
229,8
186,7
37,8
233,4
195,6
5,3
3,6
8,9
0,3
10,9
49,9
110,4
6,3
7,9
1,0
0,0
186,7
0,5
8,8
48,4
120,0
6,4
7,4
2,9
1,2
195,6
0,2
– 2 ,1
– 1,5
9,6
0,1
– 0,5
1,9
1,2
8,9
Nettokostnad per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Kundval och finansiering inkl ledn.stöd
Ordinärt boende
Särskilt boende
Dagverksamhet
Lokaler
Combine
Anhörigstöd
Totalt
Drift
Nämndens budgetöverskott uppgår
till 8,9 mnkr vilket motsvarar ca 5 %
av årets budget.
Överskottet inom särskilt boende
beror på att kostnaderna blivit ca
6 mnkr lägre än budget då antalet
personer i särskilt boende minskat
med 13 personer. Detta trots att antalet invånare i åldersgruppen 80 år
och äldre ökat med drygt 30 personer
jämfört med år 2010. Dessutom har
intäkterna för sålda platser i särskilt
boende till andra kommuner, i enlighet med länsöverenskommelsen, ökat
med 1,5 mnkr.
Kostnaderna för hemtjänst och
bostadsanpassningar inom ordinärt
boende har blivit högre än budget, ca
1,5 mnkr, vilket troligen hänger samman med minskningen inom särskilt
boende. Fler äldre väljer att bo kvar
hemma och behöver då hemtjänst
och/eller anpassningar av bostaden
för att möjliggöra detta.
Införandet av Combine försenas,
vilket resulterar i ett överskott på
1,8 mnkr.
De planer för ett utökat anhörigstöd som arbetats fram under året
kommer att börja genomföras fr.o.m.
år 2012. 2011 års budget har därför
inte använts.
Nyckeltal
Nyckeltal
Antal personer i särskilt boende (kommuninvånare)
Antal personer med hemtjänst (enbart larm ingår ej)
Antal personer med enbart trygghetslarm
Antal personer under året i demensdagvård
Antal biståndsbeslut
Fixartjänsten - antal hembesök
Syn- och hörselinstruktörens hembesök
Betalningsansvar för utskrivningsklara på sjukhus, antal dygn
2009
2010
2011
243
303
– 47
803
239
213
119
237
316
– 43
809
290
219
46
230
302
67
42
850
302
241
13
Årets viktiga händelser
• Nämnden fattade beslut om en
ny modell för biståndsbedömning
inom hemtjänsten med tidsättning
som började gälla 1 maj 2011.
• Beslut om hemtjänstpeng fattades
av kommunfullmäktige. Beslutet
gäller fr o m 1 augusti 2011.
• Det ekonomiska ansvaret för
sommarboende ändrades i Socialtjänstlagen, vilket innebar minskade kostnader för vistelsekommuner som Värmdö.
• En ny öppen verksamhet, seniorcenter Diamanten i Hemmesta,
startades.
• Nämnden ansökte om statliga
bidrag för omvårdnadslyftet, värdighetsgarantier samt fortsatta
stimulansmedel. Socialstyrelsen
biföll ansökningarna.
• Nämnden beslutade om en plan
för anhörigstöd.
52
Framtidsbedömning
Det är svårt att bedöma hur behovet
av äldreomsorg kommer att utvecklas och hur fördelningen mellan omsorg i ordinarie boende och i särskilt
boende kommer att förändras.
Antalet privata hemtjänstutförare
liksom deras andel av utförda hemtjänsttimmar bedöms fortsätta att
öka successivt.
Uppföljningsarbetet kommer att
fortsätta att utvecklas och förbättras, främst inom de stora områdena
hemtjänst och särskilt boende i kommunen.
Anhörigstöd ska genomföras enligt gällande plan.
Ett avtal med vård- och omsorgsstyrelsen avseende driften av verksamheten vid seniorcenter Diamanten är förestående.
Arbetet med värdighetsgarantier och omvårdnadslyftet ska sättas
igång under 2012.
årets verKsaMHet - bygg-, miljö- ocH Hälsoskyddsnämnd
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd
Nämnden ansvarar för att med utgångspunkt från fullmäktiges riktlinjer samt regler i plan- och
bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen med tillhörande lagstöd inom verksamhetsområdet pröva
frågor om anmälningar/ansökningar till bygglov, enskilda avloppsanläggningar, strandskydd m.m.
Nämnden ska även utföra fortlöpande tillsyn av regelefterlevnaden inom området.
Måluppfyllelse
Nämnden har sammantaget haft en hög ambitionsnivå i målarbetet. Nämnden arbetar intensivt med att förbättra tekniken inom såväl telefoni som ärendehanteringssystem, för att nå visionen om en 24-timmarsmyndighet.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
inriktningsmål: Hållbar utveckling
Fortsatt inventering av enskilda avlopp
Totalt är 596 ärenden avgjorda under 2011 jämfört med målvärdet
500. Av de 596 är 319 nyinventeringar och 277 uppföljningar.
Fortsatt hög frekvens inom livsmedelstillsyn
Livsmedelstillsynen har under 2011 hanterat totalt 389 inspektioner
vilket överskrider målvärdet och föregående års utfall på 330 inspektioner.
Effektiv strandskyddshandläggning
Antalet upphävda/återförvisade strandskyddsdispenser är 8 av totalt
32 överprövade ärenden jämfört med målvärdet 4. Av dessa 8 ärenden gäller gamla strandskyddsbestämmelser för
3 ärenden.
inriktningsmål: resurshushållning
Möjliggöra digitala ansökningar
Målet ska vara uppnått december 2012 och arbetet att möjliggöra
digitala ansökningar pågår följaktligen. Dock har arbetet dragit ut på
tiden med anledning av att kontorets nya ärendehanteringssystem,
Castor 8, är under uppbyggnad.
Införa kalibreringsmodul för digitala ritningar
Införandet av kalibreringsmodul, digitala mätningsinstrument, är ett
pågående arbete. Kontoret arbetar bland annat tillsammans med
Comprimagruppen AB för att ta fram ett digitalt mätningsinstrument,
och utgör i nuläget en pilotgrupp. Målet beräknas vara uppfyllt sommar 2012.
Tillgänglighet i telefon ska öka i svarsfrekvens
Ej uppnått. Kontoret håller på att installera CC-moduler som ska underlätta kösystemet i telefonerna samt reducera tekniska problem.
Handläggningstid ska minska
Uppfyllt till 75% vilket delvis beror på personalbrist. Kontoret arbetar
intensivt med att tillsätta samtliga tjänster och skapa en stabilitet.
Återremisser från nämnd till kontor ska minska
Andelen återremisser under 2011 har varit 2,7% jämfört med målvärde 2%.
Överklagningsbeslut som ändras av länsstyrelsen
ska minska
Totalt för 2011 har 17% av ärenden gått nämnden emot helt eller
delvis jämfört med målvärde 2%. Inkluderat i detta är bullandöförelägganden. Bullandö har numera en detaljplan varför överprövningsinstansen har upphävt föreläggandena. Exklusive dessa ärenden blir
utfallet 12%. Det rör sig om allt från formella fel till felbedömningar
och går i vissa fall tillbaka till 1997.
53
54
årets verksamhet - Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd
Ekonomiskt resultat
Nettokostnad, mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad
Utfall
2011
17,0
23,8
6,8
Budget
2011
15,2
23,5
8,3
Budget­
avvikelse
1,8
– 0,3
1,5
0,9
8,4
– 0,7
– 1,8
6,8
0,9
6,3
– 2 ,3
3,4
8,3
0,0
– 2 ,1
– 1,6
5,2
1,5
Nettokostnad per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Administration
Byggenheten
Miljöenheten
Totalt
Drift
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar ett överskott om
1,5 mnkr, vilket motsvarar 17 % av
nettobudgeten. Överskottet beror
delvis på oförbrukade överförda projektmedel avseende digitaliseringsprojektet.
Byggverksamheten har under året
haft en omfattande personalomsättning och redovisar därmed personalkostnader på drygt 1,3 mnkr lägre
än budgeterat. Totalt visar enheten
ett underskott om -1,6 mnkr, främst
föranlett av vakanta tjänster för
bygglovhandläggare, som i sin tur resulterat i lägre intäkter.
Miljöenheten redovisar ett överskott om 5,2 mnkr främst föranlett
av högre intäkter än budgeterat,
jämnt fördelade över verksamhetsområdet. Dessutom har vissa övriga
verksamhetskostnader felaktigt budgeterats till miljöenheten istället för
den administrativa enheten vilket
Nyckeltal
Antal bygg- och strandskyddsbeslut
Förhandsbesked
Bygglov
Strandskyddsdispens
Bygganmälan, separat
Övriga (MBF)
Registrerade ärenden
Antal byggärenden
MBN beslut
Delegationsbeslut
Ordförandebeslut
Diarieförda ärenden
*Ej mätt
visar sig i ett underskott på den enheten. Detta är justerat i budget 2012.
Förutom ovan nämnda felbudgetering beror den administrativa enhetens underskott av ökade personalsamt administrativa kostnader.
Årets viktiga händelser
• Arbetet med LEAN fortgår. Bygg­verksamheten påbörjade ar­
betet
2010 och har gjort relativt stora
framsteg i bygglovhanteri­
ngen,
vilket har resulterat i en sn­
a­
bb
återkoppling till kund. Under
2011 har även avlopp och strandskydd påbörjat arbetet med
LEAN.
• Under 2011 infördes ett nytt ärendehanteringssystem, Castor. Nu
scannas samtliga handlingar som
inkommer, vilket är ett steg i riktningen mot en digital hantering av
verksamheten.
2009
2010
2011
38
1 081
229
88
30
1 427
61
791
370
148
35
1 646
52
841
313
180
98
1 590
511
967
*
1 498
272
2 000
*
1 646
256
1 648
19
1 581
• Miljöarkivet skickades under december 2011 till Mikrodata för
inskanning. Även gamla bygglovhandlingar är inskannade under
2011 och digitalisering pågår. Vidare skickas övriga byggärenden
till skanning allt eftersom ärenden avslutas.
• Bygg- och miljökontoret har under 2011 medverkat i kommunens
arbete med att förbättra företagsklimatet i kommunen. En rapport
kommer att färdigställas under
våren 2012.
• Från och med 1 januari 2011 har
tillsynen för tillståndspliktiga Bverksamheter inom miljöskyddsområdet samt för förorenad mark
övertagits från länsstyrelsen.
• En rapport om hållbart båtliv har
publicerats och arbetet pågår för
att ta fram ytterligare underlag
inom området.
54
Nyckeltal
Totalt är antalet diarieförda ärenden
4 426 och antal beslutade ärenden
4 339.
Vidare har 419 strandskyddsärenden registrerats, därav 313 fattade
beslut. Dessutom läggs omfattande
arbete ned på åtalsanmälningar,
brott mot områdesskydd samt anmälningsärenden som inte föranleder
åtgärd.
Framtidsbedömning
Nya plan- och bygglagens ikraftträdande kommer att resultera i utökat
behov av personalresurser.
Under 2012 kommer tre projekt
att bedrivas: Hållbart båtliv, småskaliga avloppslösningar samt ett projekt
om algtoxiners eventuella förekomst i
avsaltningsanläggningar vilket drivs
i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Lunds universitet.
Kommunens
kundorienterade
kontor kommer 2012-2013 att arbeta
med ett projekt, Förenkla helt enkelt
i syfte att förbättra företagsklimatet i
kommunen.
årets verKsaMHet - samHällsPlaneringsnämnd
Samhällsplaneringsnämnd
Samhällsplaneringsnämnden har i uppdrag att planera, bygga och förvalta Värmdö kommun
med ekonomi och miljö i balans.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen är överlag positiv. Antalet anslutna VA-kunder blev 762 st jämfört med målvärdet 300 st. 7 detaljplaner
har antagits i kommunfullmäktige och utbyggnaden av gång- och cykelvägar (GC-vägar) har genomförts enligt plan.
Målet är uppfyllt.
Målet är delvis uppfyllt.
Målet är inte uppfyllt.
Mål
Ingen mätning.
Kommentar
inriktningsmål: Hållbar utveckling
Öka andelen återvunnet material jmf med 2010
Andelen insamlat och återvunnet material ökar i volym inom samtliga
definierade fraktioner.
Andelen hus anslutna till kommunalt VA ska öka jmf Antal anslutna per år har ökat med 762 st jämfört med målvärde 300
med 2010
Utbyggnad av GC-vägar
Utbyggnaden av GC-vägar har gått bra och överstiger målvärdet med
14 %.
Mer energieffektiv gatubelysning
Mätvärde saknas för närvarande. Första möjliga avstämning kommer
under andra kvartalet 2012.
Förbättrad funktion på återvinningsstationer
Mäts som antal klagomål till Kundservice. Få klagomål har inkommit
2011.
Fler ska åka kollektivt
Uppgifter om antal kollektivresenärer har ej inkommit. Antalet infartsparkeringar är oförändrat från fg år då lämplig mark för infartsparkeringar ej kunnat köpas eller arrenderas.
Öka andelen naturreservat
Vi avvaktar en överenskommelse om intrångsersättning för naturreservatet vid Ösbyträsk.
Antal antagna detaljplaner i kommunfullmäktige
7 st detaljplaner har antagits i kommunfullmäktige jämfört med målvärdet 6 st.
Ekonomiskt resultat
nettokostnad, mnkr
Utfall
2011
budget
2011
budgetavvikelse
52,8
98,1
45,3
57,5
97,3
39,8
– 4,7
– 0,8
– 5,5
0,9
– 0,4
11,9
5,6
27,3
45,3
– 5,5
39,8
0,0
0,8
– 0,7
11,6
5,5
22,6
39,8
1,0
40,8
4,0
– 0,1
– 0,3
– 0,3
– 0,1
– 4,7
– 5,5
6,5
1,0
4,0
nettoresultat per verksamhet, mnkr
Kostnader
intäkter
resultat
Vatten och avlopp
Renhållning och slam
Totalt avgiftsfinansierad verksamhet
88,7
57,2
145,9
88,7
62,7
151,4
0,0
5,5
5,5
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
nettokostnad
nettokostnad per verksamhet, mnkr
Politisk ledning
Ledningsstöd
Mark- och exploateringsenheten
Planenheten
Driftenheten
Summa skattefinansierad verksamhet
Renhållning och slam
totalt
Vatten och avlopp
Drift
Samhällsplaneringsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget för 2011, vilket till stor del går att
hänföra till de höga kostnaderna för
vinterväghållningen orsakade av den
snörika vintern 2010/2011. Kommunfullmäktige har beslutat inför
2012 att ett snöröjningsanslag fortsättningsvis ska budgeteras och redovisas under nämnden men att det
ska hanteras separat och inte påverka
nämndens budgetutrymme i övrigt.
I övrigt består underskottet av ett
engångsprojekt för marksanering i
Stavsnäs och ökade engångskostnader för arbetsplatser.
VA-kollektivets goda resultat beror på lägre kapitalkostnader än budgeterat och väsentligt högre intäkter
från anslutningsavgifter.
55
56
årets verksamhet - Samhällsplaneringsnämnd
Renhållning- och slamkollektivets överskott beror på lägre entreprenadkostnader för slamhämtning
och försenad utbyggnad av återvinningscentral och sopgård.
Investeringar
Den skattefinansierade verksamheten har investerat för 70,1 mnkr.
Bland de större posterna kan nämnas utbyggnad av GC-vägar, trafikplats Grantomta, exploateringsavtal
för Ekobacken samt inköp av arbetsfordon. Inom den taxefinansierade verksamheten har utbyggnad
skett inom områdena Strömma,
Norra Kopparmora, Torsby och
Kolvik. Huvudledning mellan Hagaberg och Värmdövik har färdigställts medan huvudledningsbyggnad mellan Ålstäket och Tjustvik
fortfarande pågår.
Årets viktiga händelser
• PFO-planerna Mörtnäs M6,
Bullandö, Stavsnäs By, Strömma
S4a har under året vunnit laga
kraft. Bland nya planer som startats upp under året kan nämnas
Mörtnäs 5 och 10, Kolvik 3 samt
Torsby 3 och 4. Arbetet med programutredningar för Stavsnäs
Vinterhamn har intensifierats för
framtagande av detaljplaner under 2012.
• Samhällsbyggnadskontoret
har
under året medverkat vid politiskt initierade medborgardialoger
på Svartsö, Stavsnäs, Brunn och
Munkmora där nya planprojekt
kommer att startas upp.
• Översiktsplanen 2012-2030 har
antagits av kommunfullmäktige.
• Det fortsatta arbetet med genomförande av detaljplaner för
Centrala Gustavsberg Fabriksstaden och Idrottsparken har
överlåtits till en projektgrupp.
Vad gäller övriga områden i Centrala Gustavsberg har kontoret i
ökad utsträckning engagerats.
• Ett internt arbete har utrett hur
kontoret framledes ska arbeta i
Nyckeltal
Nyckeltal
Folkbokförda m. kommunalt VA
Antal VA-abonnenter/anläggningar
Debiterad mängd vatten, m3
Utmatad mängd vatten, m3
Egen producerat vatten, m3
Köpt Stockholmsvatten, m3
Avloppsvatten till Käppala
Mottaget brunnsslam, m3 i Tjustvik
Antal LTA-enheter
Antagna planer
Lagakraftvunna planer
Ansökningar av detaljplaner
Antal nybyggnadskartor
Gång och cykelvägar totalt, km
Belysningspunkter totalt, st
Parkeringar totalt, st
Abonnemang för renhållningen
Sopmajor
Hushållsavfall (ton/år)
Grovavfall (ton/år)
Utsorterat grovavfall (ton/år)
Latrin (ton/år)
Slamtömningar fastland (st/år)
Slamtömningar skärgård (st/år)
Antal kbm slam i Tjustvik
Antal slamkunder fastland
Antal slamkunder skärgård
projekt för att samordna verksamheterna inom samhällbyggnadskontoret. Modellen har döpts till
”Projektlotsen” och kommer att
implementeras i början av 2012.
• En upphandling som innebär att
Värmdö ska ge medborgarna möjlighet att börja lämna matavfall
har genomförts.
• En inventering av fladdermöss har
genomförts.
• Beslut om att restaurera Hemmesta sjöäng har tagits.
Framtidsbedömning
VA-utbyggnaden går vidare enligt
plan med fortsatt hög intensitet och
fortsatt utbyggnad inom Kolvik,
Torsby och Strömma kommer att
ske. VA kommer också att anläggas från Brunns centrum mot Kulla
Karby. Huvudvattenledningen mellan
2009
2010
2011
22 615
4601
1 537 132
1 738 059
811 384
926 675
46 608
217
11
7
17
148
34
1 978
37
27 837
47
10 461
8 709
3 368
11
15 893
673
52 255
8 075
1 025
23 119
4 714
1 492 594
1 705 801
750 197
921 910
1 156 851
53 561
272
4
9
19
168
39
2 008
38
28 034
48
10 588
8 652
3 580
6
15 962
797
52 103
9 985
1 088
24 497
4 915
1 510 118
1 677 169
750 769
926 400
1 099 590
40 965
335
7
4
23
152
45
2 149
38
28 073
48
10 803
9 176
3 856
4
16 008
799
53 538
10 003
1 095
56
Strömma och Stavsnäs kommer att
påbörjas liksom VA-arbeten kopplade
till projektet Centrala Gustavsberg.
Insamling av organiskt avfall påbörjas 1 maj 2012. Ny sopgård på
Sandhamn kommer att färdigställas.
2012 kommer kartering och fastighetsutredning att ske enligt ÖPs
riktlinjer, vidare kommer webbkartor på intranätet uppdateras och utvecklas.
Driftenheten planerar inflyttning
i nya lokaler vid Tjustvik till sommaren 2012.
Internkontrollplan för Samhällsplaneringsnämnden kommer under
första året att behandla riskområden
avseende vattenkvalitet, risk för trafikolyckor kring skolor och förskolor
samt eventuellt ej utförda avtalspunkter i inneliggande exploateringsavtal.
årets verksamhet - Koncern Värmdö Kommun
Koncern Värmdö Kommun
Koncernen Värmdö kommun omfattar förutom Värmdö kommun de helägda bolagen VärmdöBostäder
AB, Värmdö Hamnar AB, Gustavsbergsbadet AB samt Gustavsbergs Porslinsmuseum AB samt Värmdö
Simhall AB. Det sistnämnda bolaget var den 31 december 2011 vilande.
Värmdö Kommun Fastigheter AB
har under året bytt namn till Gustavsbergsbadet AB. I december 2011
antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för bolagen.
VärmdöBostäder AB
VärmdöBostäder AB äger och förvaltar fastigheter i Värmdö kommun.
Bolaget arbetar för att erbjuda en
god boendemiljö till rimliga kostnader och svarar för ca 14 procent av
antalet helårsbostäder i kommunen.
Aktiekapitalet uppgår till 25 mnkr.
Årets resultat uppgår till 3,4 mnkr
vilket är 1,6 mnkr bättre än 2010.
Det goda resultatet är en följd av ett
lägre ränteläge än förväntat samt
låga el och värmekostnader pga hög
medeltemperatur.
Bolaget förvaltade vid årets slut
2 044 lägenheter, 106 lokaler och
1 550 garage, p-platser, förråd mm.
Samtliga lägenheter och lokaler är
upplåtna med hyresrätt. Vid årets
slut var samtliga lägenheter uthyrda,
däremot fanns några lokalvakanser
samt ett antal lediga p-platser. Genomsnittshyran i bolagets bostadsbestånd var, efter en hyreshöjning med
i snitt 2,25 procent under år 2011, ca
1 056 kronor per kvm och år. Årets
investeringar har legat på en förhållandevis låg nivå och består främst av
renovering av badrum.
Sammanlagt bokfört värde för
byggnader och mark var vid årsskiftet 755 mnkr, vilket motsvarar ca
5 398 kronor per kvm bostäder och
lokaler. Fastighetsbelåningen uppgick till ca 4 391 kronor per kvm.
Värmdö Hamnar AB
Värmdö Hamnar AB äger, förvaltar
och vidareutvecklar fastigheter och
hamnanläggningar i Värmdö kommun. Bolaget ska också utöva kommunens huvudmannaskap i hamnfrågor. Aktiekapitalet uppgår till
7,8 mnkr. Årets resultat uppgår till
1,1 mnkr.
Bolaget arrenderar ut mark för
parkering, båtuppställning, godsoch sophantering. Bostäder och lokaler hyrs ut liksom båt- och kajplatser.
Under året har nytt planprogram för
Stavsnäs Vinterhamn utarbetats och
arbetet fortlöper under 2012 med
detaljplanering av området. Stavsnäs Projekterings AB har förvärvats
under året för 20 mnkr. Detta bolag
äger fastigheten Stavsnäs 1:225 på
ca 78 000 kvm som omsluter vinterhamn inklusive Tallparkeringen. Affären är av stor betydelse för utvecklingen av Stavsnäs Vinterhamn och
möjliggör anläggandet av ny godskaj
och godsgård, vandrarhem/stugby
jämte badstrand samt bostäder.
Värmdö Simhall AB /
Gustavsbergsbadet AB
Bolaget driver och utvecklar verksamheten i Gustavsbergsbadets badoch friskvårdsanläggning. Verksamheten erbjuder ett brett utbud av bad,
motions-, friskvårds- och hälsoaktiviteter och ska ses som en del av det
hälsopreventiva arbetet i kommunen.
Den 1 juli 2011 övergick verksamheten från Värmdö Simhall AB
till Värmdö Kommun Fastigheter
AB (VKFAB), som samtidigt namnändrats till Gustavsbergsbadet AB.
Därmed har badet och fastigheten
samordnats i samma bolag. Ak-
tiekapitalet uppgår till 25,0 mnkr.
Värmdö Simhall AB är sedan halvårsskiftet ett vilande bolag; de siffror som redovisas under detta bolag
härrör från det första halvåret 2011.
Värmdö kommun har under året bidragit till verksamheten med ett driftbidrag om 11,9 mnkr. För att få en
rättvisande bild av simhallsverksamhetens resultat på årsbasis ska båda
bolagens ekonomiska resultat ses
tillsammans. Resultatet blir därmed
totalt -0,6 mnkr. Dock bör nämnas
att utfallet rymmer även kostnader,
1,7 mnkr, som härrör från VKFAB:s
tidigare verksamhet (särskilt aktieägartillskott har tillskjutits i denna
del). Faktum är således att själva
badverksamheten har bedrivits till
en lägre kostnad än vad driftbidraget
har förutsatt.
Antal besökare har under året varit
ca 188 000 personer, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med 2010.
Gustavsbergs Porslinsmuseum AB
Gustavsbergs Porslinsmuseum AB
bedriver musei- och utställningsverksamhet med inriktning på Gustavsbergs fabrikers roll i svensk
konstindustritradition. Aktiekapitalet upp­går till 0,5 mnkr. Bolaget redovisar ett resultat på -0,5 mnkr och
kommunen har tillskjutit aktieägartillskott motsvarande hela beloppet.
I resultatet ingår även ett driftbidrag
på 2,0 mnkr. Museet har under 2011
haft 52 165 besökare vilket är betydligt färre än 2010. Av dessa var
ca 11 000 betalande. 6 utställningar
har genomförts under året och två
böcker har getts ut. Utöver detta har
ett flertal andra aktiviteter bedrivits,
däribland två konserter.
57
58
årets verksamhet - Koncern Värmdö Kommun
Värmdö Kommun
Kommunstyrelsens Ordförande Lars-Erik Alversjö
Investeringsvolym 354,3 mnkr
Kommundirektör Stellan Folkesson
Balansomslutning 2 745 mnkr
Antal anställda 2 463
Skuldsättningsgrad 2,9
Årets resultat 38,7 mnkr
Soliditet 24,5%
Värmdö
Bostäder AB
Värmdö
Hamnar AB
Värmdö
Simhall AB
Gustavsbergs­
badet AB
Porslinsmuseeum
Ordförande
Malin Åberg Aas
VD
Björn Blomkvist
Antal anställda
21
Ägarandel
100%
Omsättning
157,3 mnkr
Årets resultat
3,4 mnkr
Investeringsvolym
3,4 mnkr
Balansomslutning
809,3 mnkr
Skuldsättningsgrad*
4,4
Soliditet
18%
Ordförande
Anders Bergman
VD
Michael Larkner
Antal anställda
1
Ägarandel
100%
Omsättning
9,0 mnkr
Årets resultat
1,1 mnkr
Investeringsvolym
21,4 mnkr (inkl fin anltillg)
Balansomslutning
66,2 mnkr
Skuldsättningsgrad*
3,2
Soliditet
24%
Ordförande
Hans-Ove Görtz
VD
Elisabeth Strömberg
Antal anställda
17
Ägarandel
100%
Omsättning
13,5 mnkr
Årets resultat
-0,5
Investeringsvolym
—
Balansomslutning
10,2
Skuldsättningsgrad*
1,2
Soliditet
45%
(bolaget är vilande
31/12 2011)
Ordförande
Hans-Ove Görtz
VD
Elisabeth Strömberg
Antal anställda
17
Ägarandel
100%
Omsättning
18,4 mnkr
Årets resultat
-0,1 mnkr
Investeringsvolym
2,0 mnkr
Balansomslutning
148,8 mnkr
Skuldsättningsgrad*
4,6
Soliditet
18%
Ordförande
Agneta Ericsson
VD
Björn Blomkvist
Antal anställda
3
Ägarandel
100%
Omsättning
3,6 mnkr
Årets resultat
-0,5
Investeringsvolym
—
Balansomslutning
3,3 mnkr
Skuldsättningsgrad*
5,6
Soliditet
15%
*Skuldsättningsgrad definieras som totala skulder/justerat eget kapital. En skuldsättningsgrad
högre än ett betyder att skulderna är högre än det egna kapitalet.
Gustavsbergs
årets verksamhet - Projektet Framtidens Gustavsberg
Projektet Framtidens Gustavsberg
De spännande industrihistoriska miljöerna i centrala Gustavsberg ska utvecklas till en unik och häftig
boendemiljö. Cirka 2 300 nya bostäder kommer att skapas och nya parker med promenadstråk
samt en idrottspark med äventyrslek och friluftsbad ska byggas. Projektet har delats upp i sex olika
områden vilka består av Fabriksstaden, Centrum, Kvarnbergsterassen, Vattentornsberget, Strandvik och
Idrottsparken. Ett särskilt politisk utskott under kommunstyrelsen, Gustavsbergsutskottet, har tillsatts
för att verka för att visioner och inriktning för utvecklingen av orten realiseras genom de olika planerna.
Illustration: Tengbom
Kommunen har arbetat intensivt med
projektet under året. Under våren
var detaljplanen för Fabriksstaden,
Kvarnbergsterrassen och Idrottsparken ute på samråd och ett stort antal
synpunkter från medborgare, föreningar, organisationer och myndigheter inkom. I den fortsatta planeringsprocessen gjordes avvägningar utifrån
målsättningar med projektet och inkommna synpunkter. Därefter justerades och kompletterades planerna.
Fabriksstaden och Idrottsparken ställdes sedan ut för granskning
samtidigt som kommunen gick ut
med en förfrågan till exploatörer för
byggandet av bostäder på Kvarnbergets sluttning. Det vinnande anbudet
innefattade drygt 180 nya bostäder
med inspiration från Olof Thunström. Det fortsatta planarbetet för
Kvarnbergsterrassen kommer att ske
i samråd med den exploatör som anvisades marken. Under året startade
även detaljplanearbetet för de tre
återstående planerna Strandvik, Centrum och Vattentornsberget.
Den första detaljplanen inom
projektet, Fabriksstaden, antogs av
kommunfullmäktige den 14 december 2011. I och med detta inleds en
ny epok i Gustavsbergs utveckling.
Med den nya detaljplanen för 1 400
lägenheter i Fabriksstaden påbörjas
omdaningen av Gustavsberg till en
av regionens mest attraktiva boendemiljöer. Projektet går därmed in i
en ny fas, genomförandet. Samtidigt
fortsätter detaljplaneläggningen för
de övriga områdena. Tillsammans
ska arbetet leda till att Gustavsberg
utvecklas till en modern, allsidig och
trivsam tätort med förutsättningar
för en hållbar utveckling.
I ett hållbart samhälle behöver
invånarna ges förutsättningar för att
kunna välja andra alternativ än bilen.
Omdaningen av Gustavsberg ska utgå
från fungerande lösningar för människan och inte för bilen varför gång-,
cykel- och kollektivtrafik prioriteras.
Samtidigt måste en fungerande trafikmiljö säkerställas. Därför har trafikfrågorna varit en prioriterad fråga
under året. Utredningar har gjorts för
att kunna bedöma och justera förslagen så att den ökade trafikmängden
kan hanteras samtidigt som vi får ett
trevligt samhälle att vistas i.
En annan prioriterad fråga under
året har varit att inkludera ett konstnärligt perspektiv i omvandlingen.
Konsten ska få en framträdande plats
i miljön. En särskild grupp, som ska
verka för att miljöerna ska få ett mervärde och större attraktionskraft genom konstnärlig gestaltning, har inrättats med stöd från kommunen och
Statens konstråd.
De stora satsningar som pågår
inom projektet ska leda till att Gustavsberg blir en modernare och mer
trivsam tätort, där bland annat det
fina läget vid havsviken, de gamla
bruksmiljöerna och utbudet av idrott,
natur, rekreation och kultur i närområdet ska utvecklas och förädlas.
59
60
årets verksamhet - Natur och miljö
Natur och miljö - med miljöbokslut
Värmdö kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner (SEKOM). Varje år rapporterar
kommunen gröna nyckeltal till föreningen. Natur- och miljöredovisningen samt miljöbokslutet baseras
på dessa nyckeltal och på det natur- och miljövårdsarbete som bedrivs inom kommunen.
Miljöbokslutet går i linje med kommunens ställningstagande för ett aktivt hållbarhetsarbete och är
det första som görs i Värmdö kommun sedan 2004.
Naturdatabas
och Naturplan
Kommunens naturdatabas är kopplad till SOLEN, ett geografiskt informationssystem som alla kommunens
tjänstemän och politiker har tillgång
till. I databasen finns befintlig kunskap om naturvärden tillgänglig.
Både sådan kunskap som kommunen
samlat in och inventeringar gjorda av
andra myndigheter och inom olika
forskningsprojekt.
Naturplanen är ett tilläggsdokument till kommunens översiktsplan.
Naturplanen ska utgöra grunden och
ange inriktning för kommunens arbete med natur och friluftsliv. Naturplanen anger de mål och rekommendationer för friluftsliv och naturvård
som är angivna i översiktsplanen
samt vilka åtgärder som kommunen
ansvarar för.
Naturplanens syfte är att beskriva kommunens natur, naturvärden
och värden för friluftslivet och fungera som underlag vid fysisk planering
samt myndighetsutövning och tillståndsärenden. Planen ska också bilda
plattform för vidare åtgärder för naturvård och friluftsliv samt för informationsspridning och dokumentation
Skyddade naturområden
I Värmdö har cirka 11 procent av den
totala ytan någon form av formellt
skydd och omfattas av 44 naturreservat, 26 naturminnen, 1 biotopskyddsområde, 11 Natura 2000-områden, 18 djurskyddsområden samt 5
fiskfredningsområden.
Områdena är särskilt skyddsvärda för sina höga natur- och friluftsvärden. Vissa områden har höga regionala värden och ingår i riksintresset
för naturvård eller är utpekade genom nationella konventioner.
Kommunens ambition är hög då
det gäller att bevara natur- och friluftsområden för framtida generationer och arbete med att bilda naturreservat fortgår. Sedan 2006 pågår
reservatsbildning kring de äldre gårdarna Tjustvik och Gottholma, sydväst om Gustavsberg. Området har
goda kommunikationer och mycket
höga värden för friluftsliv, kultur och
natur. Reservatet har möjlighet att
utveckla nya badplatser, ridstigar och
anläggningar för att öka tillgängligheten. Stockholm, Nacka och Värmdö
förtätas allt mer och trycket på parker
och naturområden ökar. Ett framtida
reservat kan bli ett smultronställe för
hela regionen, speciellt med tanke på
närheten till Gustavsberg och en ny
konsthall vid Hålludden.
Under 2011 har arbetet med Tjustviks naturreservat varit vilande på
grund av domstolsförhandlingar om
ersättning till markägare inom Ösbyträsks naturreservat. Reservaten har
samma markägare och kommunen vill
avvakta förhandlingar innan arbetet
med Tjustviks naturreservat fortsätter.
Saltarö-Skärmarö naturreservat
har funnits sedan 1965. Länsstyrelsen arbetar med en utvidgning av
reservatet till att även omfatta området runt Stickelsberg. Området är
ett barrskogsområde med en typisk
kustnära sprickdalsterräng med en
mosaik av hällmarker, granskogar
med lövinslag och våtmarker. Då
skogsbruk inte har bedrivits under
lång tid har skogen utvecklats till
en tämligen orörd naturskog och är
utpekad som nyckelbiotop. Djurlivet
är rikt med fågelarter som fiskgjuse,
ormvråk, orre, ugglor och flera hackspettsarter. Namnet Stickelsberg
kommer från att det på platsen funnits en gammal avrättningsplats.
60
Titel ”Ett steg ur tiden” Konstnär: Paul Hoff
(Gustavsberg).
Naturvårdsprojekt
Inom ramen för det Lokala naturvårdsanslaget (LONA) har Värmdö
kommun sedan 2004 beviljats anslag
för ett flertal olika projekt. Under
2011 beviljade länsstyrelsen i Stockholms län anslag för projektet Hemmesta sjöäng – rekreation för fågel,
fisk och människa.
Hemmesta sjöäng är en våtmark
som är ovanlig i landskapet och som
lockar till sig både olika fiskar och
fåglar som vill leka i området. Många
arter misslyckas dock ofta med leken
då sjöängen torkar ut för snabbt på
våren. Under vintertid översvämmas den gång- och cykelväg som går
längs med Fagerdalavägen, norr om
sjöängen, vilket skapar problem för
gående att ta sig fram på vägen.
Syftet med projektet är att skapa
goda förutsättningar för gädda och
olika fåglar knutna till våtmarker,
som t ex vadare, doppingar och än-
årets verksamhet - Natur och miljö
der. Dessutom ska förutsättningar
skapas så att gång- och cykelvägen
inte översvämmas vid högvattenflöden. På sikt kommer det att finnas
flera rast- och utkiksplatser i området
vilket förbättrar tillgängligheten och
friluftslivet.
Under 2011 har inventeringar av
fåglar, fiskar, fladdermöss och grodor gjorts i området. Vegetationen
inventerades 2005. Under året har
även en rapport om områdets vattenstånd och vattenföring samt förslag
till åtgärder tagits fram. Samråd har
hållits med markägare, experter och
lokala föreningar.
I projektet Fladdermöss i Värmdö
har kommunen under de senaste åren
satsat på att inventera fladdermöss.
2011 års resultat är överraskande, då
man funnit stor variation i antal arter och ett stort antal individer av de
vanligaste arterna. För närvarande
har vi kännedom om att det finns tio
olika arter i kommunen varav tre är
hotade och finns med på den så kal�lade rödlistan. Bland annat finns två
områden med dammfladdermus som
är en mycket ovanlig art, hotad både
i Sverige och globalt. De vanligaste
arterna är nord-, dvärg- och vattenfladdermus. De finaste områdena avseende fladdermöss finns vid Malma
gård, Beatelund, Storängsudds naturreservat och Bergvik, men även
i Gustavsberg kan man under sommarnätterna se de vanligaste arterna.
Projektet Naturupplevelser på
Möja är ett initiativ av föreningen
Möja hembygdsmuseum som avslutades i december 2011. Projektet har
startat en natur- och kulturskola på
Möja och sammanställt ett pedagogiskt material om olika naturvärden
i skärgårdsmiljö. Under den tid projektet pågått har det varit närmare
1 500 elever som deltagit i naturskolan. Cirka hälften av deltagarna kom
från skolor i Värmdö, övriga deltagare kom från andra delar av Stockholms län.
Sjöar och kustvatten
Under 32 år har kommunen utfört
vattenprovtagningar i kommunens
sjöar, vattendrag och kustvatten med
avseende på bl a pH och näringsbelastning. Under 2011 togs prover på 31 av
de totalt cirka 120 insjöarna. Så kallade ”pulsprover” togs varannan månad
under 2011 inom Orminge- och Farstalandet i 11 vattendrag. I kustvattnen
har prover tagits i 11 instängda havsvikar i juni respektive augusti 2011.
De vikar som provtogs ligger från
Djuröfladen i söder till Sollenkrokafladen i norr vid Djurö och Vindö. Ett
utlåtande om vattenkvaliteten ska baseras på ett intervall på tio år eller mer.
Generellt har vattendragen i Värmdö
inte förbättrats, detta beror delvis på
att det nu finns fler fast boende i områdena kring vattendragen.
Vatten och avlopp
Inom kommunen är vid utgången av
2011 cirka 24 500 personer anslutna
till kommunal vattenförsörjning, vilket är en ökning med drygt 1 400
personer sedan 2010.
Av allt dricksvatten som levererades inom kommunen 2011 producerades 55 procent av Stockholm
Vatten och resterande 45 procent
av egna vattenverk. Under året har
Ängsviks vattenverk lagts ner, området får numera vatten från Stockholm vatten. Den största andelen av
kommunens eget vatten kommer från
grundvattentäkterna på Ingarö och
en mindre del från täkter vid Djurö,
Stavsnäs och Sandhamn.
Grundvattnet som används i kommunen håller bra kvalitet, i flera av
vattenverken krävs endast sparsamt
med beredning. Det vanliga är att
man höjer pH genom att lufta vattnet
eller avhärdar det för att få ett mjukare vatten. De sex kommunala vattenverken använder sig alla av grundvatten, inget av ytvatten.
Under 2011 har den stora satsningen med att ansluta allt fler till Käppala
reningsverk på Lidingö fortsatt. När
den är avslutad kommer ytterligare två
av kommunens avloppsreningsverk
läggas ner. I nuläget finns fyra verk på
olika platser i kommunen.
Hos länsstyrelsen ligger två ansökningar om vattenskyddsområden.
För Ingarö vattenskyddsområde gäller det en utökning av ett befintligt
skyddsområde och revidering av
skyddsföreskrifterna. För Sandön är
det aktuellt med ett nytt skyddsområde med nya skyddsföreskrifter.
I områden som inte försörjs av
kommunalt vatten finns på många
ställen stora problem med kvalitet och
tillgång till vatten. I Värmdö finns ca
14 000 enskilda vattentäkter, varav
majoriteten är bergborrade brunnar.
Undermåliga enskilda avlopp och
ökad permanentning av fritidshus
har lett till ökat antal brunnar som är
saltvattenpåverkade och/eller bakterieförorenade. Under 2011 har kommunen inventerat enskilda avlopp på
totalt cirka 330 fastigheter i Abborrkroken, Överby, Brunn samt Enkärret. Resultaten visar att cirka 70-80
procent av fastigheterna har bristfälliga avlopp som kräver förbättringar
för att uppfylla gällande lagstiftning.
Avfall
Under 2011 samlades 19 984 ton
hus­
hålls- och grovavfall in i kommunen. Mängden insamlat avfall har
generellt ökat under 2000-talet. Under 2011 insamlades 525 kg hushållsoch grovavfall per invånare vilket är
en ökning med 5 kg per invånare från
föregående år.
Djurö återvinningscentral (ÅVC)
stängdes i mars 2008, under 2011
har det vid ett tillfälle funnits möjlighet att slänga grovavfall i en mobil
ÅVC som ställts upp i Stavsnäs. Detta
var både uppskattat och välbesökt.
För insamling av farligt avfall
från hushåll finns miljöstationer i
anslutning till bensinstationer, på
återvinningscentralerna samt en färja i skärgården. Mängden insamlat
farligt avfall uppgick till 6,6 kg per
person, vilket är en ökning från föregående år. Mängden insamlat elavfall
var 32,5 kg per invånare vilket även
det är en ökning från föregående år.
61
62
årets verksamhet - Natur och miljö
Miljöbokslut 2011
Miljöredovisning, i form av ett miljöbokslut, ska redovisa, kommentera och sammanfatta nyckeltal. Sveriges kommuner är ålagda att arbeta med de nationella miljömålen på lokal nivå och därför följer miljöbokslutet de nationella miljömålen. För att illustrera arbetet används miljömålsrådets metod med smileys och trendpilar.
De 16 miljökvalitetsmålen
Nuläge
Trend






Kommentar
1. Begränsad klimatpåverkan
Syfte: Minskade utsläpp av
växthusgaser.
Målet är mycket svårt att nå. Utvecklingen i Värmdö kommun medför större
utsläpp genom mer trafik och en större användning av energi. Energianvändningen ökar trots att energimängden till uppvärmning minskar. Ökat transportarbete och användning av elektriska apparater står för ökningen.
2. Frisk luft
Syfte: Minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära
ozon (VOC).
Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020, även om fler åtgärder sätts in. Luftkvaliteten i Värmdö kommun är i det stora hela bra, med
undantag för förhöjda halter av marknära ozon vid tider med inventionsskikt.
Väg- och fartygstrafiken står för den största andelen av de föroreningar som
försämrar luftkvaliteten i Värmdö.
3. Bara naturlig försurning
Syfte: Minskade utsläpp av svavel och kväve i mark och vatten.
Målet anses kunna nås i länet. Tidigare trender med ökad försurning har
brutits och naturen återhämtar sig, men det behövs en fortsatt minskning
av surt nedfall för att trenden ska hålla i sig. Framförallt är minskade utsläpp
av kväve från sjöfart en viktig fråga i regionen och för Värmdö kommun. Den
landbaserade transportsektorn står också för utsläpp men anses minska i
dagsläget.
62
4. Giftfri miljö
Syfte: Minskade utsläpp av metaller och andra ämnen som kan
skada människors hälsa eller
den biologiska mångfalden








Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Andelen kemikalier med okända effekter på människan och
miljön är fortfarande stor.
5. Skyddande ozonskikt Syfte: Minskade utsläpp av
ozonnedbrytande ämnen.
Det är möjligt att nå målet till år 2020. Utvecklingen för tillståndet i miljön är
positiv. En förbättring med fortsatt positiv trend pågår.
6. Säker strålmiljö
Syfte: Höjt skydd mot joniserande strålning från radioaktiva
ämnen.
Strålning från radon anses som den allvarligaste strålningskällan och finns i
byggnadsmaterial, dricksvatten och i berggrunden. I dagsläget är kartläggningen dålig över situationen i småhus och i enskilda brunnar. Kommunen
ger möjlighet för kommuninvånarna att kontrollera om dricksvattnet innehåller radon.
7. Ingen övergödning
Syfte: Minskade utsläpp av
bland annat fosfor och kväve i
vatten.
Stockholms län har störst problem i Sverige med övergödning av kust, sjöar
och vattendrag, vilket även gäller för Värmdö kommun. Ett ökat permanentboende i fritidshus medför stora problem eftersom många avloppslösningar
inte är tillräckligt anpassade. Även den ökande biltrafiken som en ökande
befolkning medför har negativa konsekvenser för övergödningen.
Genom utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet i Värmdö kommun kan gödande ämnen tas omhand bättre, vilket leder till en förbättrad miljösituation.
årets verksamhet - Natur och miljö
De 16 miljökvalitetsmålen
Nuläge
Trend




Kommentar
8. Levande sjöar och vattendrag
Syfte: Skydda och restaurera
sjöar och vattendrag.
De största hindren för att nå målet är övergödning och fysiska ingrepp.
Därför är ett arbete med skydd av värdefulla vattenmiljöer i Värmdö kommun
viktigt.
9. Grundvatten av god kvalitet
Syfte: Användning av mark och
vatten får inte medföra negativa
konsekvenser för grundvattnet.
Med sitt skärgårdsläge är Värmdö kommun utsatt i fråga om grundvattenförsörjning. Brist på grundvatten, en stor mängd enskilda avlopp och överuttag har lett till saltvatteninträngning på många håll och risker för ytterligare
försämringar när befolkningen växer i områden utan kommunalt avlopp.
10. Hav i balans och levande kust och skärgård
Syfte: Bl.a. minskat buller från
båttrafik och skydd för utrotningshotade fiskar och fåglar.








—
—




Stockholms skärgård, där Värmdö kommun utgör en stor del, är ett av de
mest övergödda kustområdena i Sverige. Höga halter av miljöfarliga ämnen
samt saltinträngning i brunnar och stranderosion är vanligt. Brist på kunskap om växters och djurs livsmiljöer är en viktig del av problemen.
11. Myllrande våtmarker
Syfte: Bl.a. skydd för utrotningshotade arter.
Det behövs fler våtmarker i odlingslandskapet för att förhindra näringstillförseln till sjöar och hav. Det största hotet mot att uppnå målet är exploatering
i form av vägar och bebyggelse samt övergödning. I Värmdö kommun finns
två större våtmarker och i länet finns behov av fler.
12. Levande skogar
Syfte: Bl.a. skydd för utrotningshotade arter.
Målet anses inte möjligt att nå inom tidsramarna. Otillräckliga arealer skog
är skyddade. Det råder en bättre situation i länet gällande mer gammal skog,
mer död ved och större andel lövskog. Det sker fortsatta skador på kulturmiljön och fornlämningar i skogsmiljöer.
13. Ett rikt odlingslandskap
Syfte: Skydda kulturlandskapen
och den biologiska mångfalden.
Det största hotet mot öppna marker är igenväxning. Därför är ett fortsatt jordbruk, eller metoder för att hålla marken öppen, viktigt för att bevara naturens
karaktär i Värmdö kommun. Fortsatta projekt genomförs för naturbetesmarker
i kommunens kulturbygder genom skärgårdsstiftelsens arbete.
14. Storslagen fjällmiljö
Syfte: Minska skador på mark
orsakade av mänsklig aktivitet och bevara den biologiska
mångfalden.
Det finns inga fjäll i Värmdö.
15. En god bebyggd miljö
Syfte: Bl.a. att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Värmdö kommun har en ökande befolkning och dess läge i stockholmsområdet medför att befolkningen kan antas fortsätta öka i framtiden. Därför är
det viktigt att kommunen fortsätter att planera för goda miljöer och transporter för ett gott liv i kommunen. Värmdö följer ett kulturmiljöprogram som
reviderades 2011.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Syfte: Bl.a. att bevara biologisk
mångfald.
Mycket talar för att det råder en långsam förlust av den biologiska mångfalden i länet. En tätare befolkningssammansättning har lett till sämre förutsättningar för artrikedom. Genom att kommunens befolkning växer tillkommer
fler hinder och barriärer, infrastruktur och bebyggelse, för biologisk mångfald.
63
64
årets verksamhet - Natur och miljö
64
Koppar med det omtyckta mönstret Berså skapat av Stig Lindberg åt Gustavsbergs porslinsfabrik 1960. Foto: Gustavsbergs Porslinsfabrik
Miljöindikatorer
I dagsläget har kommunen tre indikatorer som följs upp. Indikatorerna
hör ihop med flera av miljökvalitetsmålen, men främst med målet om
begränsad klimatpåverkan. För att
åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar till år 2050 krävs att
världens energisystem ställs om och
blir koldioxidsnåla, att energin används mycket effektivare i industrier,
bostäder och fordon samt att världens konsumtionsmönster i mindre
utsträckning bidrar till växthusgasutsläpp. Dessutom behövs internationella samarbeten och avtal för att nå
målet. Värmdö kommun fokuserar
på följande tre indikatorer:
Andelen inköpta
ekologiska livsmedel
Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat, från 11 procent år 2010
till 16 procent år 2011, vilket innebär
en ökning med nästan 5 procentenheter. Målvärdet om 15 procent ekologiska livsmedel har uppnåtts och
ett nytt målvärde kommer att sättas
för 2012.
Andelen miljöbilar i
kommun­organisationen
Miljöbilar inom kommunen syftar
till att minska klimatpåverkan inom
kommunen men också till att påverka fler att köra någon typ av miljöbil. Det finns ca 51 procent miljöbilar
inom kommunkoncernen och andelen förväntas öka.
Inköpt el i kommunens lokaler
En sammanställning av energiförbrukningen i de kommunala lokalerna har gjorts. Energiförbrukningen
har minskat med ca 3 procent från
2010 till 2011 och kommer att minska ytterligare. Det handlar både om
att minska de totala utsläppen men
också om att ställa om till förnyelsebara energikällor. En utfasning av
oljeuppvärmning pågår för att övergå
till förnyelsebar energi.
Årsredovisning 2011
Ekonomisk
sammanställning
Runda huset i Gustavsberg från 1952, idag bibliotek. Ritat av Olof Thunström.
Ordet, Olof Lundström, Skogsbo entre
65
66
ekonomisk sammanställning - Resultaträkning
Resultaträkning
Tkr
Not
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Verksamhetens intäkter
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
1
2
3
4
568 136
2 154
– 2 152 282
– 6 8 236
– 1 650 228
580 287
2 373
– 2 126 279
– 6 4 553
– 1 608 172
702 977
2 154
– 2 228 664
– 8 9 895
– 1 613 428
685 773
2 373
– 2 148 029
– 8 4 321
– 1 544 204
Skatteintäkter
Bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag
Avgifter i utjämningssystemen
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat efter skatter och finansnetto
5
6
7
8
9
1 582 873
181 650
– 2 8 604
7 156
– 5 4 147
38 700
1 499 059
186 908
– 24 938
30 593
– 3 4 008
49 442
1 582 873
181 650
– 2 8 604
1 393
– 7 3 198
50 686
1 499 059
186 908
– 24 938
1 235
– 6 0 175
57 885
Bokslutsdispositioner
Uppskjuten skatt
Skatt
10
– – – – – – – – 3 5
– 2 373
– 7 61
6 589
– 8 80
38 700
49 442
48 278
62 833
Årets resultat
66
ekonomisk sammanställning - Betalningsflödesrapport
Betalningsflödesrapport
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
38 700
49 442
48 278
62 833
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Resultat från materiella anläggningstillgångar
Minskning / ökning av avsättningar
Minskning/ökning av obeskattade reserver
Minskning/ökning av uppskjuten skatt
Effekt av avskrivning på uthyrd expl. Fastighet
Effekt av nedskrivning av anläggningstillgångar
68 236
64 553
89 895
84 321
32 493
– – – 111
– 4 779
15 397
– – – 111
– 2 2 566
32 769
– 1 470
1 989
– 111
– 3 675
16 044
1 032
– 6 910
– 111
– 2 457
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
134 539
106 715
167 675
154 752
Förändring i rörelsekapital
Förändring av fordringar
Förändring av lager och exploateringsfastigheter
Kassaflöde från den löpande verksamheten
5 731
– 878
4 853
– 4 0 023
221
– 39 802
– 19 122
– 2 0 821
– 39 943
– 14 762
141
– 14 621
– 3 54 307
4 556
– 349 751
– 1 025 875
5 107
– 1 020 768
– 3 53 183
5 236
– 347 947
– 2 86 195
40 964
– 245 231
Förändring av finansiella tillgångar
Förändring av långfristig utlåning
Förändring av nettolåneskuld
Nettoinvestering i aktier
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
3 600
– 18 155
255 777
10 253
251 475
– 2 0 761
– 119 237
1 057 440
– 9 519
907 923
– 7 791
5 138
282 720
3 674
283 741
8 122
– 77 011
– 85 133
Total kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Förändring i kassa enligt br
41 116
86 336
127 452
41 116
– 45 932
132 268
86 336
– 45 932
63 526
125 978
189 504
63 526
– 19 967
145 945
125 978
– 19 967
Investeringsverksamheten
Förvärv immateriella och materiella anläggningstillgångar
Försäljningsinkomster och bidrag materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
67
68
ekonomisk sammanställning - Balansräkning
Balansräkning
Tkr
Not
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
11
12
13
14
15
16
17
12 488
1 675 979
–
49 902
5 095
351 063
261 787
2 356 314
8 484
1 434 905
–
50 496
2 089
312 627
257 473
2 066 074
12 488
2 573 000
9 311
51 114
5 095
351 807
39 034
3 041 849
8 484
2 356 251
9 661
52 288
2 089
312 683
40 055
2 781 511
18
19
37 288
223 806
127 452
388 546
35 931
229 549
86 336
351 816
57 605
219 395
189 504
466 504
36 305
200 273
125 978
362 556
2 744 860
2 417 890
3 508 353
3 144 067
20
20
633 493
38 700
672 193
584 051
49 442
633 493
738 096
48 278
786 374
671 141
62 833
733 974
21
–
–
–
–
–
–
5 592
5 592
22
148 687
–
148 687
116 194
–
116 194
155 037
1 989
157 026
122 268
–
122 268
23
24
1 527 728
396 252
1 923 980
1 177 741
490 462
1 668 203
2 141 727
423 226
2 564 953
1 807 108
475 125
2 282 233
2 744 860
2 417 890
3 508 353
3 144 067
Inga
Inga
224 373
235 236
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Mark, fastigheter och anläggningar
Övervärde på fastigheter
Maskiner och inventarier
Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Lager och exploateringsfastigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Summa obeskattade reserver
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Avsättning för uppskjuten skatt
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITALAVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ställda säkerheter
Fastighetsinteckningar
68
Ansvarsförbindelser
Borgensengagemang
25
463 410
468 534
66 716
70 045
Pensionsförpliktelser
26
554 709
515 239
554 709
515 239
ekonomisk sammanställning - Kommunen Driftsredovisning
Kommunen Driftsredovisning
Nämnd/styrelse
Tkr
Intäkter
Redovisning
Avvikelse
Kostnader
Redovisning
Avvikelse
Netto
Redovisning
Avvikelse
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Utbildningsstyrelse
Vård- och omsorgsstyrelse
Finansieringsnämnd för utbildning
Kultur- och fritidsnämnd
Socialnämnd
Finansieringsnämnd för äldreomsorg
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd
Samhällsplaneringsnämnd, skattefinansierad
Samhällsplaneringsnämnd, renhållning (taxefin.)
VA (taxefin.)
Summa nämnder/styrelser inkl VA
– 1 471
– 2 23 148
– 9 06 887
– 2 32 342
– 9 2 916
– 2 976
– 74 900
– 4 3 052
– 16 978
– 52 520
– 6 2 692
– 88 659
– 1 798 541
1 021
4 723
36 383
3 180
35 736
337
11 688
5 269
1 748
– 5 048
1 465
9 131
105 633
9 409
301 031
923 487
247 358
1 062 325
94 771
338 433
229 748
23 825
97 765
57 178
88 659
3 473 989
– 5 52
3 524
– 5 2 983
– 18 196
– 31 154
– 2 5
– 2 8 235
3 648
– 326
– 3 81
5 068
– 5 100
– 124 712
7 938
77 883
16 600
15 016
969 409
91 795
263 533
186 696
6 847
45 245
– 5 514
0
1 675 448
469
8 247
– 16 600
– 15 016
4 582
312
– 16 547
8 917
1 422
– 5 429
6 533
4 031
– 19 079
Finansiering
TOTALT
– 1 860 053
– 3 658 594
– 7 55
104 878
145 905
3 619 894
3 300
– 121 412
– 1 714 148
– 38 700
2 545
– 16 534
Utställning med Yuka Oyama på Gustavsbergs konsthall. Foto: Gustavsbergs konsthall
69
70
ekonomisk sammanställning - Kommunen Investeringsredovisning
Kommunen Investeringsredovisning
Nämnd/styrelse
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
kommunstyrelse fastigheter
Utbildningsstyrelse
Vård- och omsorgsstyrelse
Finansieringsnämnd för utbildning
Kultur- och fritidsnämnd
Socialnämnd
Finansieringsnämnd för äldreomsorg
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd
Samhällsplaneringsnämnd skattefinansierad
Samhällsplaneringsnämnd taxefinansierad
Summa investeringar
Netto
Årets budget
Resterande
budgetmedel
–
934
66 007
2 292
218
–
7 954
–
–
–
70 090
206 811
354 306
–
2 280
161 338
1 064
–
–
17 923
47
300
–
86 615
316 234
585 801
–
1 346
95 331
– 1 228
– 218
–
9 969
47
300
–
16 525
109 423
231 495
70
Axel Sjöberg av Carl Eldh (Sandhamn).
ekonomisk sammanställning - Noter
Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
1 798 541
1 673 348
694 523
685 773
– 1 253 181
545 360
– 1 114 868
558 480
694 523
– 685 773
7 829
231 193
54 167
136 880
114 417
872
2
8 110
210 923
94 905
135 577
108 397
567
1
11 285
215 120
173 221
157 402
130 595
5 715
475
23 811
179 648
219 888
156 591
94 969
567
215
17 684
2 788
539
1 292
473
568 136
18 220
2 898
475
214
580 287
– – 9 164
– – 702 977
– – 10 084
– – 685 773
– 2 154
2 154
280
2 093
2 373
– 2 154
2 154
280
2 093
2 373
– 3 473 989
– 3 286 569
– 2 228 664
– 2 148 029
1 301 901
63 458
39 678
9 722
3 940
– 2 055 290
1 129 239
44 445
38 597
9 328
3 783
– 2 061 177
–
–
–
–
–
– 2 228 664
–
–
–
–
–
– 2 148 029
– 7 84 072
– 1 019 642
– 2 51 028
– 5 48
– 7 32 291
– 9 84 124
– 3 44 101
– 6 61
– 8 82 162
– 1 132 358
– 213 596
– 5 48
– 8 48 770
– 1 075 873
– 2 22 725
– 6 61
– 47 907
– 14 992
– 74
– 42 906
– 10 281
– 1 407
– – – – – – Noter resultaträkning
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter enligt driftsredovisning
Avgår:
Interna förvaltningsersättningar
Verksamhetens externa intäkter
vilka består av:
Försäljningsmedel
Taxor och avgifter
Hyror & arrenden
Bidrag
Försäljning av verksamheter
Försäljning av anläggningstillgångar
Finansiella intäkter
Tillkommer finansförvaltningens poster:
Statsbidrag maxtaxan
Statsbidrag kvalitetssäkring
Övriga intäkter
Vinst vid försäljning av bostadsrätter
Finansiella intäkter
Verksamhetens externa intäkter
Not 2 Jämförelsestörande poster
Reavinst:
Vinst exploateringsfastigheter
Vinst fastighetsförsäljning
Summa
Not 3 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader
Avgår verksamhetskostnader som särredovisas:
Interna förvaltningskostnader
Avskrivning på anläggningstillgångar
Pensionskostnad redovisad på verksamheterna
Löneskatt på årets pensionskostnad
Korrigering AGS-premier
Verksamhetens externa kostnader
vilka består av:
Kostnader – utgifter
Kostnader för arbetskraft
Övriga verksamhetskostnader
Finansiella kostnader
Årets pensionskostnad
Löneskatt på årets pensionskostnad
Korrigering AGS-premier
71
72
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Tillkommer finansförvaltningens poster
Lämnade bidrag till ägda bolag
Personalomkostnader
Övriga kostnader
Fastighetsskatt
Utbetalade pensioner, premier
Löneskatt på pensioner, premier
Interna förda till investeringsredovisning
Verksamhetens externa kostnader
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
– 13 900
– – 878
– 9 32
– 2 0 000
– 4 849
6 540
– 2 152 282
– – 1 040
– 6 98
– 161
– 16 820
– 4 256
12 467
– 2 126 279
– – – – – – – – 2 228 664
– – – – – – – – 2 148 029
– 2 313
– – 4 5 858
– 14 008
– 1 167
– 111
– – – – 3 675
– 1 104
– 68 236
– 1 944
– 129
– 2 6 257
– 12 695
– 8 51
– 111
– 2457
– – – – 2 0 109
– 64 553
– 2 313
– – 6 8 047
– 14 582
– 1 167
– 111
– – – – 3 675
– – 89 895
– 1 944
– 129
– 6 4 737
– 13 461
– 1 482
– 111
– 2 457
– – – – – 84 321
1 549 693
33 180
1 582 873
1 480 924
18 135
1 499 059
1 549 693
33 180
1 582 873
1 480 924
18 135
1 499 059
Not 4 Avskrivningar
Årets avskrivning på förvärvade immateriella tillgångar
Årets avskrivning immateriella tillgångar förväntade planavgifter
Årets avskrivning mark, fastigheter och anläggningar
Årets avskrivning maskiner och inventarier
Årets avskrivning förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen
Årets avskrivning av uthyrd exploateringsfastighet
Nedskrivning av immateriella tillgångar förväntade planavgifter
Nedskrivning maskiner och inventarier
Nedskrivning av fastigheter
Nedskrivning av aktier och andelar
Nedskrivning av dotterbolagsaktier
Summa
72
Not 5 Skatteintäkter
Kommunalskatt
Skatteavräkning
Summa
Not 6 Bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag inklusive fastighetsavgift
Inkomstutjämningsbidrag
Regleringsbidrag
Kostnadsutjämningsbidrag
Kommunal fastighetsavgift
Tillfälligt konjunkturstöd
Summa
31 014
39 094
43 771
67 771
– 181 650
48 410
9 659
30 115
62 014
36 710
186 908
31 014
39 094
43 771
67 771
– 181 650
48 410
9 659
30 115
62 014
36 710
186 908
– 2 8 604
– 28 604
– 24 938
– 24 938
– 2 8 604
– 28 604
– 24 938
– 24 938
5 799
1 357
7 156
29 253
1 340
30 593
13
1 380
1 393
– 1 235
1 235
Not 7 Avgifter i utjämningssystemen
Avgift till LSS-utjämning
Summa
Not 8 Finansiella intäkter
Räntor på utlämnade medel
Övriga finansiella intäkter
Summa
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
– 3 9 235
– 817
– 2 959
– 11 136
– – 54 147
– 32 161
707
– 2 554
– – – 34 008
– 5 8 102
– 817
– 2 959
– 11 136
– 184
– 73 198
– 5 8 127
707
– 2 554
– 2 01
– 60 175
– – – –
– – – –
– 4 0
– – 1 413
– 1 453
– 4 0
– – 7 21
– 761
5 444
3 568
– – 2 313
6 699
6 264
1124
– – 1 944
5 444
5 444
3 568
– – 2 313
6 699
6 264
1 124
– – 1 944
5 444
3 040
4 351
– 1 602
3 040
4 351
– 1 602
5 789
12 488
4 507
1 119
– 2457
– 129
3 040
8 484
4 507
1 119
– 2 457
– 129
3 040
8 484
Förvärvade immateriella tillgångar
Kommunövergripande system
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
11 818
– 9 004
– 2 814
10 635
– 8 261
– 2 374
11 818
– 9 004
2 814
10 635
– 8 261
– 2 374
Avskrivningstid
4– 10 år
4– 10 år
4– 10 år
4– 10 år
Verksamhetsstödjande system
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
4 150
– 1 994
– 2 156
1 765
– 1 426
– 339
4 150
– 1 994
1 765
– 1 426
– 339
Not 9 Finansiella kostnader
Räntor på långfristiga lån
Basbeloppsuppräkning pensionsskuld
Ränta årets pensionsskuld
Sänkning av diskonteringsräntan
Övriga räntekostnader
Summa
Not 10 Bokslutsdispositioner
Överavskrivningar
Periodiseringsfond tax 2011
Periodiseringsfond tax 2012
Summa
Noter balansräkning
Not 11 Immateriella tillgångar
Förvärvade immateriella tillgångar
Ingående värde
Årets investeringar från pågående nyanläggningar
Årets investering
Avskrivningar
Bokfört värde förvärvade immateriella tillgångar
Förväntade planavgifter
Ingående värde
Årets investering
Årets utrangering
Avskrivningar
Bokfört värde förväntade planavgifter
BOKFÖRT VÄRDE TOTALT IMMATERIELLA
5 789
12 488
Immateriella tillgångar
2 156
73
74
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Avskrivningstid
3– 10 år
3– 10 år
3– 10 år
3– 10 år
Kartsystem
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
4 116
– 2 387
– 1 729
4 116
– 1 385
– 2 731
4 116
– 2 387
1 729
4 116
– 1 385
– 2 731
3– 5 år
3– 5 år
3– 5 år
3– 5 år
7 391
– – 1 602
5 789
5 964
– 172
– 2 752
3 040
7 391
– – 1 602
5 789
5 964
– 172
– 2 752
3 040
1– 5 år
1– 5 år
1– 5 år
1– 5 år
Avskrivningstid
Förväntade planavgifter
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstid
Linjär avskrivning tillämpas för förvärvade immateriella tillgångar. Produktionsbaserad avskrivning tillämpas på förväntade planavgifter.
Not 12 Mark, fastigheter och anläggningar
Ingående värde
Årets investeringar från pågående nyanläggningar
Årets inköp av fastigheter
Avskrivningar
Omrubricering
Årets utrangering
Årets reavinst
Årets försäljningsinkomster
Bokfört värde
1 434 905
261 358
26 818
– 4 5 858
923
– 1 675
2 202
– 2 694
1 675 979
510 467
169 956
783 239
– 2 6 257
– – –
– 2 500
1 434 905
2 356 251
261 674
24 016
– 6 7 697
923
– 1 675
2 202
– 2 694
2 573 000
2 235 791
171 470
13 377
– Mark, fastigheter och anläggningar
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
1 946 140
– 2 70 161
– 1 675 979
1 658 725
– 2 23 820
– 1 434 905
3 095 023
– 4 56 697
– 6 5 326
2 573 000
2 807 214
– 4 06 043
– 6 5 326
2 335 845
5– 70 år
5– 70 år
5– 70 år
5– 70 år
133 529
87 739
1 242 879
1 215 103
– – – 0
– – – 0
9 661
– – 3 50
9 311
8 338
1 673
– 3 50
9 661
Avskrivningstid
74
– 6 4 387
– – 2 356 251
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga fastigheter och anläggningar.
Taxeringsvärden
Mark och byggnad
Not 13 Övervärde på fastigheter
Ingående värde
Årets investeringar
Årets avskrivning
Bokfört värde
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
50 496
6 839
7 362
– 14 008
– 7 87
52 288
6 839
8 036
– 14 582
– 1 467
49 902
53 703
1 933
7 705
– 12 695
– 150
– – 50 496
51 114
55 826
1 933
8 139
– 13 461
– 149
– – 52 288
253 697
– 2 03 795
– 49 902
240 360
– 189 864
– 50 496
259 967
– 2 08 853
– 51 114
247 729
– 195 441
– 52 288
3– 2 0 år
3– 2 0 år
3– 2 0 år
3– 2 0 år
2 089
5 048
48
– 9 23
– 1 167
7 987
439
193
–
– 1 482
– 5 048
5 095
2 308
439
193
–
– 8 51
– – 2 089
5 095
2 089
Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Årets utrangering
Bokfört värde
2011
20 872
– 15 777
– 5 095
2010
17 215
– 15 126
– 2 089
2011
22 311
– 16 049
– 1 167
5 095
2010
17 215
– 15 126
– 2 089
Avskrivningstid
3– 2 0 år
3– 2 0 år
3– 2 0 år
3– 2 0 år
312 627
315 728
– – 2 77 292
351 063
252 460
233 619
– – 173 452
312 627
312 683
316 732
– – 2 77 608
351 807
259 265
261 694
– 3 3 310
– 174 966
312 683
– – – – Not 14 Maskiner och inventarier
Ingående värde
Årets investeringar från pågående nyanläggningar
Årets investeringar
Avskrivningar
Årets utrangering
Årets reavinst
Årets försäljningsinkomster
Bokfört värde
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstid
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier.
Not 15 Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen
Ingående värde
Årets investeringar från pågående nyanläggningar
Årets investeringar
Omrubricering
Avskrivningar
Årets utrangering
Årets försäljningsinkomster
Bokfört värde
2 089
5 048
48
– 9 23
– 1 167
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga förbättringsutgifter.
Not 16 Pågående nyanläggningar
Ingående värde
Årets investeringar
Årest försäljning
Årets aktivering
Bokfört värde
Avskrivningstid
Pågående investeringar avskrivs ej.
75
76
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Aktier
Varav ägd andel
Värmdöbostäder AB 100%
Värmdö Kommunfastigheter AB 100%
Gustavsbergs Porslinsmuseum AB 100%
Värmdö Hamnar AB 100%
Värmdö Simhall AB 100%
62 677
61 556
3 770
47
8 000
26 584
500
19 333
4 536
8 000
25 000
500
19 333
5 000
– – – – – – – – – – Andelar
Varav ägd andel
Slottsvik KB i likvidation komplementär
16 724
28 098
16 724
24 121
– 7 700
– – Utlämnade lån
Bostadsrätter
Uppskjuten skattefordran
Andra långfristiga fordringar
Långfristiga koncernfordringar
3 220
17 161
– – 166 482
529
20 761
– – 173 908
3 220
11 416
3 625
279
– 529
3625
11 451
282
– Avgår:
Kommande års amortering av långfristig koncernfordran dotterbolag
Bokfört värde
– 4 477
261 787
– 2 7 379
265 173
– 39 034
76
– 40 055
– 37 288
37 288
– 35 931
35 931
335
57 270
57 605
374
35 931
36 305
43
64 304
52 968
84 975
– 14 450
2 589
22
39 506
52 449
43 611
– 63 265
3 317
–
65 103
53 719
84 975
179
15 419
– – 34 954
52 043
43 611
– 69 665
– 4 477
223 806
27 379
229 549
– 219 395
– 200 273
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning
Byte av redovisningsprincip obeskattade reserver
Byte av redovisningsprincip VA
Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip
- varav Renhållningsavdelningen
633 493
– – 633 493
12 110
597 277
– – 13 226
584 051
7 381
733 974
4 122
– 738 096
12 110
684 367
– – 13 226
671 141
7 381
Årets resultat
- varav Renhållningsavdelningen
Summa Eget kapital
38 700
5 514
672 193
49 442
4 729
633 493
46 825
5 514
802 435
62 833
4 729
733 974
Not 17 Finansiella anläggningstillgångar
Not 18 Lager och exploateringsfastigheter
Lager
Exploateringsfastigheter
Bokfört värde
Not 19 Övriga kortfristiga fordringar
Avräkningar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Skatteavräkning
Skattefordringar
Övriga fordringar
Koncernfordran dotterbolag
Tillkommer:
Kommande års amortering av långfristig koncernfordran dotterbolag
Summa
Not 20 Eget kapital
I den mån VA-verksamhetens avgiftsuttag överskrider självkostnaden redovisar Värmdö kommun, med stöd av rekommendation nr 18, överuttag som en
förutbetald intäkt
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
– – – – – – – 0
– – – – – – – 0
– – – – – – – 0
274
1 380
191
1 545
1 151
1 051
5 592
116 194
29 609
100 797
15 353
122 268
29 885
106 224
16 000
14 824
4 041
11 136
– – 3 90
– 3 408
6 292
148 687
12 943
1 847
– 769
– 2 06
– 2 962
3 006
116 194
14 824
4 317
11 136
– – 3 90
– 3 408
6 292
155 037
12 943
2 494
– 769
– 2 06
– 2 962
3 006
122 268
88%
85%
Bankkontokredit1)
Skulder till kreditinstitut
Förutbetalda VA-anslutningar
– 1 301 722
249 227
– 1 122 963
71 737
– 1 915 721
249 227
– 1 752 330
71 737
Avgår:
Kommande års amortering av långfristig skuld
Summa
– 2 3 221
1 527 728
– 16 959
1 177 741
– 2 3 221
2 141 727
– 16 959
1 807 108
Leverantörsskulder
Semesterlöneskuld mm
Arbetsgivaravgifter, skatter
Pensioner, individuell del
Särskild löneskatt pensioner individuell del
Särskild löneskatt föregående års avsättning individuell del
Särskild löneskatt löneväxling
Förutbetalda intäkter
Förutbetalda skatteintäkter
Upplupna räntekostnader
Koncernskulder dotterbolag
Kortfristiga skulder VA-kollektivet
Övriga kortfristiga skulder
178 156
45 986
39 685
35 311
8 565
8 270
136
5 004
– 3 089
8 693
5 208
34 928
215 397
47 597
37 824
33 354
8 135
7 725
160
11 669
44 197
3 821
14 018
15 418
34 188
182 943
45986
39685
35 311
9 248
8270
–
24 042
– 3 089
– 5 208
38 942
178 600
47597
37 824
33 354
9 181
7725
–
29 624
44 197
3 821
– 15418
45 443
Tillkommer:
Kommande års amortering av långfristig skuld
Summa
23 221
396 252
16 959
490 462
30 502
423 226
22 341
475 125
Not 21 Obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningar
Periodiseringsfond tax 2006
Periodiseringsfond tax 2007
Periodiseringsfond tax 2008
Periodiseringsfond tax 2009
Periodiseringsfond tax 2010
Periodiseringsfond tax 2011
Summa
Not 22 Avsättningar för pensioner och löneskatt
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
Varav
Nyintjänad pension
Ränte- och basbelopps-uppräkning
Sänkning av diskonteringsräntan
Pension till efterlevande
Övrig post
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
Summa avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad
Not 23 Långfristiga skulder
1)
Beviljad checkräkningskredit 120 mkr (120 mkr)
Not 24 Kortfristiga skulder
77
78
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
Koncernen
2011
Koncernen
2010
396 907
1 156
62 567
2 780
463 410
398 707
23
63 156
6 647
468 533
– 1 156
62 780
2 780
66 716
– 23
63 375
6 647
70 045
Noter ansvarsförbindelser
Not 25 Borgensengagemang
Borgen till kommunala företag
Förlustansvar för egna hem
Övriga borgensåtaganden1)
Solidarisk borgen2)
Summa
1)Utnyttjad borgen 60 835 ( f.å 34 081)
2)Värmdö kommun har i december 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida
förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken
på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive
insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värmdö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala
förpliktelserna uppgick till 372 696 723 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 369 917 105 kr.
78
Not 26 Avsättningar för pensioner och löneskatt
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
Varav
Ränte- och basbeloppsuppräkning
Ändring av försäkringstekniska grunder
Sänkning av diskonteringsräntan
Övrig post
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
Summa avsatt till pensioner
515 239
48 478
530 839
1 299
515 239
48 478
530 839
1 299
13 281
4 654
31 946
– 1 403
– 16 714
7 706
554 709
6 022
– 3 981
–
– 742
– 13 853
– 3 046
515 239
13 281
4 654
31 946
– 1 403
– 16 714
7 706
554 709
6 022
– 3 981
–
– 742
– 13 853
– 3 046
515 239
Övriga tilläggsupplysningar
Kommunens framtida åtaganden för operationell leasing
Inventarier
Lokalhyra
Total leasing
Inom ett år
2 518
2 240
4 758
Inom 2– 5 år Senare än 5 år
9 999
4 247
8 960
3 920
18 959
8 167
Inom ett år
2 518
2 240
4 758
Inom 2– 5 år Senare än 5 år
9 999
4 247
8 960
3 920
18 959
8167
Koncernens framtida åtaganden för operationell leasing
Inventarier
Lokalhyra
Total leasing
ekonomisk sammanställning - Noter
Tkr
Kommunen
2011
Kommunen
2010
35 311
8 565
8 270
4 849
56 995
33 354
8 135
7 725
4 080
53 294
Avsättning
Avsättning för pensioner exkl. ÖK-SAP, överenskommen särskild avtalspension
Avsättning för ÖK-SAP, överenskommen särskild avtalspension
Avsättning pensioner övriga
Särskild löneskatt
Delsumma
117 241
0
2 469
28 977
148 687
91 120
30
2 359
22 685
116 194
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser intjänade t.o.m 1997-12-31
Löneskatt på dessa
Delsumma
446 410
108 299
554 709
414 646
100 593
515 239
TOTALA PENSIONSÅTAGANDEN
760 391
684 727
Koncernen
2011
Koncernen
2010
Totala pensionsåtaganden för Värmdö kommun
Kortfristig skuld
Pensioner, individuell del
Särskild löneskatt pensioner individuell del
Särskild löneskatt föregående års avsättning
Särskild löneskatt på utbetalade pensioner & pensionsförsäkringspremier
Delsumma
Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 inte tas upp som skuld i eller avsättning, utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende pensionsförmån som intjänats före år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och uppgick till 20,0 mnkr (redovisas inte i noten).
Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning eller kortfristig skuld (individuella
delen) i balansräkningen. I enlighet med gällande rekommendation om redovisning av särskild löneskatt på pensioner reserveras också löneskatt som en
kostnad
Pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgår vid årsskiftet till 760,4 mnkr. Av detta redovisas 57,0 mnkr som kortfristig skuld avseende den s.k
individuella delen som utbetalas i mars 2012( utbetalningen av särskild löneskatt görs i mars nästkommande år), 554,7 mnkr som ansvarsförbindelse inom
linjen samt 148,7 mnkr som avsättning.
79
80
ekonomisk sammanställning - Vatten och avlopp
Resultaträkning Vatten och avlopp
Tkr
Verksamhetens Intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Årets resultat
Not
1
2
3
2011
2010
88 658
–77 747
–10 911
–
66 327
–59 025
–7 302
–
Balansräkning Vatten och avlopp
Tkr
Not
2011
2010
459 336
459 336
312 100
312 100
38 792
38 792
16 211
16 211
498 128
80
328 311
–
–
–
–
5 208
215 039
6 009
271 872
498 128
15 418
71 737
241 156
328 311
498 128
328 311
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
3
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital
Summa eget kapital
Skulder
Förutbetalda intäkter
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Övriga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
4
5
6
7
ekonomisk sammanställning - Noter Vatten och avlopp
Noter Vatten och avlopp
Tkr
2011
2010
Not 1 Verksamhetens intäkter
134
77 249
–
145
11 130
88 658
18
58 134
– 1
8 174
66 327
– 2 7 838
– 12 875
– 17 045
– 6 399
– 13 590
– 77 747
– 16 337
– 11 570
– 18 379
– 5 461
– 7 278
– 59 025
Not 2 Verksamhetens kostnader
Kostnader – utgifter
Kostnader för arbetskraft
Övriga verksamhetskostnader
Interna kostnader
Intern räntekostnad
Summa
2010
intäktsföras med en sjuttiondel under de kommande 70 åren. Resultatöverskottet till och med 2009 baseras på de kalkylerade kostnader som
över dessa 70 år ska belasta ledningsdragningen till Käppalaverket.
Not 5 Långfristiga skulder
Förutbetalda anslutningsavgifter
Periodiserat resultat
Avgår:
Kommande års amortering av anslutningsavgifter
och periodiserat resultat
Summa
207 822
13 226
71 737
– – 6 009
215 039
–
71 737
5 820
189
6 009
– – – Not 6 Kortfristiga skulder
Anslutningsavgifter
Periodiserat resultat
Summa
Not 7 Övriga skulder
Noter balansräkning
Skulder till Värmdö kommun
Summa
Not 3 Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Ingående värde
Årets investering
Avskrivningar
Bokfört värde maskiner
5 452
406
– 8 66
4 992
5 681
592
– 8 21
5 452
Bilar
Ingående värde
Årets investering
Årets utrangering
Avskrivningar
Bokfört värde bilar
285
300
–
– 142
443
455
– – 8 3
– 87
285
Mark, fastigheter och anläggningar 579837
Ingående värde
Årets investering
Avskrivningar
Bokfört värde mark, fastigheter och
anläggningar
453 901 306 363
BOKFÖRT VÄRDE TOTALT
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
459 336 312 100
306 363 147 982
157 440 164 775
– 9 902 – 6 394
Not 4 Förutbetalda intäkter
Ackumulerad skuld 2010-12-31
Periodiserat resultat
Årets resultat
Summa
2011
Det ackumulerade resultatet som uppstod till och med 2009 (13 226 tkr)
har i bokslutet 2011 bokats upp som en långfristig skuld och kommer att
Noter resultaträkning
Försäljningsmedel
Taxor och avgifter
Hyror & arrenden
Bidrag
Interna intäkter
Summa
Tkr
15 418
– 13 226
3 016
5 208
13 226
– 2 192
15 418
Enligt VA-lagen ska eventuella överuttag återföras till VA-kollektivet inom
en treårsperiod.
271 872 241 156
271 872 241 156
Då Värmdö kommun inte redovisar VA-kollektivet i specificerade balansenheter redovisas kollektivets skulder som ett sammansatt belopp.
Skulderna består i huvudsak av långfristiga låneskulder till Värmdö kommun, leverantörsskulder, preliminärskatt, arbetsgivaravgifter, semesterlöneskuld, särskild löneskatt samt pensionsskulder.
Övriga tilläggsupplysningar
I och med VA-lagens (Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster) krav på
särredovisning har Värmdö kommun valt att separat redovisa VA-kollektivets resultat- och balansräkning med tillhörande noter i Värmdö kommuns
årsredovisning.
För att kontrollera att VA-kollektivet inte subventionerar fastigheter som
är anslutna till kommunens VA-anläggningar men som inte ligger innanför
kommunens VA-verksamhetsområde, dvs icke reglerad verksamhet, har
en särredovisning skett av dessa fastigheter. En fördelning mellan reglerad
och icke reglerad verksamhet görs i resultaträkningen men däremot inte i
balansräkningen för år 2011.
Den icke reglerade verksamheten utgör 3,6 % av abonnentvolymen och
kostnaden för dessa utgör 2,7 mnkr vilket är 0,6 mnkr högre än intäkterna.
Avvikelserna är i dagsläget ringa men ska bevakas och om så erfordras
kommer taxan att justeras.
Beräknad ränta till Värmdö Kommun på lånat och eget kapital är inte
medräknat i resultat- eller balansräkningen.
81
82
ekonomisk sammanställning - Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Kommunen
Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel åtta
samt Lag om kommunal redovisning.
Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer
för kommunsektorns redovisning.
Värmdö kommun följer Rådet
för kommunal redovisnings utgivna
rekommendationer, förutom nr 13.1
Redovisning av hyres-/leasingavtal.
Anslutningsavgifter
Anslutningsavgiften för vatten och avlopp syftar till att täcka investeringsutgifter för komponenter med olika
nyttjandeperioder och bokförs därför
initialt som en skuld. I enlighet med
matchningsprincipen intäktsförs sedan
inkomsten succesivt utifrån en sammanvägning av avskrivningstiderna
för de ingående investeringsobjekten.
Värdering av immateriella och
materiella anläggningstillgångar
I Värmdö kommun betraktas en
tillgång som anläggnings-tillgång
när livslängden överstiger tre år
och anskaffnings-värdet överstiger
20 000 kr exklusive moms.
Anläggningstillgångar värderas
till anskaffningsvärde med tillägg för
värdehöjande investeringar och med
avdrag för planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
slutsåret har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets resultat.
Kundfakturor utställda före årsskiftet rubriceras som kundfordringar. Om intäkten avser nästkommande år har den periodiserats.
Kundfakturor utställda efter årskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har periodiserats och intäkten
har gottskrivits bokslutsåret.
Kostnads- och intäktsräntor som
kan hänföras till redovisningsåret,
men där in-/utbetalning skett efter
årsskiftet har periodiserats.
Koncernen
Värmdös koncern är inte en äkta
koncern i aktiebolagslagens bemärkelse. Detta beror på att skatte- och
värderingsproblematiken inte gäller
för kommunkoncernen. Syftet med
redovisningen är också en annan än
för en koncern i näringslivet. För att
skapa jämförbarhet inom koncernen
betecknas Värmdö kommun såsom
moderbolag och dess bolag såsom
dotterbolag. Koncernredovisningen
upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas
enligt god redovisningssed. I koncernbokslutet ingår moderbolaget Värmdö
kommun och de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar
en röstandel av minst 20 %, nämligen VärmdöBostäder AB (100 %),
Värmdö Kommun Fastigheter AB
(100 %), Gustavsbergs Porslinsmuseum AB (100 %), Värmdö Hamnar
AB (100 %) samt Värmdö Simhall AB
(100 %). Värmdö Hamnar AB har under 2011 förvärvat ett bolag (100 %),
Stavsnäs Projekterings AB, som konsoliderats med moderbolaget som en
underkoncern till kommunkoncernen.
Koncernredovisningen
upprättas enligt förvärvsmetoden med
proportionell konsolidering. Med
förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital
i kommunala bolag eliminerats. Därefter har intjänat kapital räknats in
i koncernens eget kapital. Den proportionella konsolideringen betyder
att om de kommunala bolagen ej är
helägda tas endast ägda andelar av
räkenskapsposterna
82 in i koncern­
redovisningen.
Koncernbokslutet baseras på respektive branschorganisations värderings - och avskrivningsprinciper.
Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen.
Alla transaktioner av väsentlig karaktär mellan bolagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av
koncernens totala ekonomi.
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder
redovisas generellt som långfristiga
poster. Omklassificering till kortfristig post görs för kommande års
amorteringar.
Avskrivningar
Avskrivningar på materiella och förvärvade immateriella anläggningstillgångar är beräknade på anskaffningsvärdet med avskrivningstider
baserade på beräknad nyttjandeperiod. För immateriella tillgångar i form
av förväntade planavgifter tillämpas
produktionsbaserad avskrivning.
Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet men hänförliga till bok-
Konstnär Maria Bajt, Titel Mai Saak 2006 Kan ses i kommunhuset i Skogsbo.
Gustavsbergs konsthall ställer ut verk av Per B Sundberg,
Foto Gustavsbergs konsthall.
Årsredovisning 2011
83
Övrigt
Groda, Maria Blanca Barmen, kan ses i kommunhuset i Skogsbo.
84
övrigt - Kvalitet i korthet
Kommunens kvalitet i korthet
Värmdö kommun medverkar sedan år 2010 i Kvalitet i korthet. Verktyget mäter kvaliteten med hjälp
av 39 frågor inom fem centrala områden. Kvalitet i korthet ger en samlad bild av vad kommuner
åstadkommer och gör det möjligt att sätta mål för respektive fråga samt följa upp och jämföra Värmdös
resultat med de 160 kommuner i landet som deltar i samarbetet. Nedan presenteras några punkter ur
resultatet för år 2011.
Indikator
Utfall
2011
Utfall
2010
Medel för
deltagande
kom­muner 2011
Trend
Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar
inom två arbetsdagar
77 %
83 %
74 %

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för
att få svar på en enkel fråga får kontakt med handläggare
55 %
48 %
48 %

Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de
via telefon ställt en enkel fråga till kommunen
62 %
74 %
81 %

Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden
08-17 på vardagar
12 h
12 h
12 h

Hur många timmar/vecka har simhallen i kommunen öppet utöver tiden 08-17
på vardagar
48 h
48 h
27 h

100 %
100 %
74 %

24
41
53

5,3
5,5
5,5

14
—
13

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna
(procent av maxpoäng)
85 %
83 %
75 %

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta
i kommunens utveckling (procent av maxpoäng)
43 %
32 %
47 %

117 824 kr
117 983 kr
114 546 kr

Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner (andel behöriga till gymnasiet)
91 %
93 %
88 %

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner
(kr/betygspoäng)
331 kr
328 kr
341 kr

76 %
78 %
77 %

576 308 kr
482 443 kr
549 121 kr

Inriktningsmål: Tillgänglighet
Hur stor andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått
plats på önskat placeringsdatum
Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende, från ansökan
till erbjudande om plats (antal dagar)
84
Inriktningsmål: Trygghet
Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor (barn/personal)
Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av
kommunen, under 14 dagar
Inriktningsmål: Delaktighet och information
Inriktningsmål: Effektivitet i skola och äldreomsorg
Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan (kr/barn)
Vilket resultat når de gymnasieutbildningar som
kommunens elever tar del av (andel som fullföljer gymnasiet)
Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende (kostnad per år)
övrigt - Kvalitet i korthet
Indikator
Utfall
2011
Utfall
2010
Medel för
deltagande
kom­muner 2011
69
69
70

225 686 kr
190 066 kr
129 812 kr

75
80
75

83,9 %
82,9 %
77,4 %

Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen
10,3
8,5
6,4

Hur många fler/färre förvärvsarbetare har tillkommit försvunnit
i kommunen (personer/år)
+1,9
-17,9
+ 8,9

Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (max 100 poäng)
53
—
66

Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare
6,0
—
6,2

Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala
antalet bilar
51 %
47 %
43 %

Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel
16 %
11 %
12 %

Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning
av hushållsavfall
45 %
—
39 %

Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende (max 100 poäng)
Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen
(kr/vårdtagare/år)
Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller (max 100 poäng)
Trend
Inriktningsmål: Samhällsutvecklare
Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar
Pyssel för barn och vuxna på Gustavsbergs konsthall. Foto Gustavsbergs konsthall
85
86
övrigt - Arvoden och ersättningar
Anställningsförmåner
för kommunledningsgruppen och VD i bolag
Chefsposition
Namn
Lön dec 2011 i heltidsmått
Förmånsbil
Kommundirektör
Stellan Folkesson
97 000
ja
Produktionschef
Samhällsbyggnadschef
Pia Andersen
76 000
nej
Lars Öberg
75 000
ja
Bygg- och miljöchef
Ekonomichef
Carina Molin
62 000
nej
Hans Ivarsson
64 000
nej
Personalchef
Björn Larsson
62 000
ja
Kanslichef*
Maria Larsson Ajne
72 000
nej
Bitr kanslichef/kommunjurist
Frida Ragnarsson
50 000
nej
Kundval- och finansieringschef
Monica Fransson
67 500
nej
Socialchef
Ylva Sjögren
68 000
ja
VD Värmdö bostäder AB
Björn Blomkvist
71 700
ja
VD Gustavsbergs Porslinsmuseum AB
Björn Blomkvist
0
VD VärmdöHamnar AB
Michael Larkner
70 000
nej
VD Gustavsbergsbadet AB
Elisabeth Strömberg
50 000
nej
Visstidspension/tjänstepension
fd Kommunalråd
* Även tf kommundirektör
Kostnad 2011 exkl sociala avgifter
Christer Hedberg
26 017
86
övrigt - Arvoden och ersättningar
Arvoden och ersättningar
till förtroendevalda med årsarvode
Namn
Uppdrag
Uppdragets
omfattning
i%
Alversjö Lars-Erik
Kommunalråd, ordf KS
Andersson Torbjörn
Revisor
Arvoden och Ersättningar
Månads­­
Årsarvode Samman­trädes­
Övriga
arvode
2011 ersättning under ­ersättningar
dec 2011
2011
100,0
65 038
780 456
1 200
4,0
1 676
20 112
0
samordnare opp
87,0
36 450
437 400
43 460
Bergman Anders
Kommunalråd
58,0
29 639
355 668
26 470
4 095
Bildsten Carl-Johan
Revisor
4,0
1 676
20 112
0
3 200
25,0
10 474
125 688
19 680
100,0
51 101
613 212
800
Andersson Ribbing Annika 2:e vice ordf KSFU + FNU + US,
Bladholm Marie
Ordf FNU
Bryntesson Lars
Oppositionsråd
Claeson Jösta
2:e vice ordf ÖN
5,0
2 095
25 140
8 200
Claeson Jösta
2:e vice ordf KF from 1/6
5,0
2 095
14 665
0
Danielsson Magnus
Samordnare opp
5,0
2 095
25 140
9 810
Dingertz Elisabeth
1:e vice ordf US
12,0
5 028
60 336
9 870
Dozzi Stefan
Kommunalråd, ordf SN
60,0
30 661
367 932
24 520
Fransson Per-Olof
1:e vice ordf BMHN
12,0
5 028
60 336
40 970
Frej Peter
Kommunalråd, ordf SPN
50,0
25 551
306 612
22 420
Görtz Hans-Ove
Ordf VOS
25,0
10 474
125 688
16 300
43 110
Hedberg Christer
Revisionsberedning
0,5
209
2 508
17 550
3 000
Inkinen Juhani
Revisor
4,0
1 676
20 112
0
1 320
Joelsson Filip
1:e vice ordf KFN + VOS
24,0
10 055
120 660
14 050
Kronblad Amie
1:e vice ordf FNU
12,0
5 028
60 336
5 810
Lejdemyr Alf
Revisionsberedning
0,5
209
2 508
0
Lindmark Britt
1:e vice ordf FNÄ
12,0
5 028
60 336
15 510
60,0
4,0
25 138
301 656
18 290
1 676
20 112
2 660
598
Ljungberg Max
Ordf US, 1:e vice ordf KF, samordnare utb
Lönn Lennart
Revisor
Margulies Pär
2:e vice ordf KFN
10,0
4 190
50 280
8 290
Pettersson Erik
Ordf BMHN
40,0
16 759
201 108
18 500
Pettersson Göran
Revisionsberedning
0,5
209
2 508
0
Pettersson Monica
Ordf FNÄ + KF
40,0
16 759
201 108
9 000
Sneibjerg Fredrik
Ordf KFN, samordnare ungd
45,0
18 854
226 248
19 380
Stork Affi
1:e vice ordf SN
12,0
5 028
60 336
13 120
Särnbrink Nils-Erik
2:e vice ordf SN
10,0
4 190
50 280
18 050
Tedenfors Jonny
2:e vice ordf BMHN
10,0
4 190
50 280
2 400
Westh Inga-Lill
2:e vice ordf FNÄ
10,0
4 190
50 280
12 190
Visteus Ingemar
1:e vice ordf ÖN
5,0
2 095
25 140
0
Winther Andrine
2:e vice ordf SPN
10,0
4 190
50 280
18 670
Åberg Aas Malin
Kommunalråd, 1:e vice ordf SPN
60,0
30 661
349 536
36 120
Åman Lars
Revisor
4,0
1 676
20 112
0
Örhammar Clarence
Ordf ÖN
12,0
5 028
60 336
6 860
Östman Anna-Lena
2:e vice ordf VOS
10,0
4 190
50 280
500
1 590
Östman Hans
Revisor
4,0
1 676
20 112
0
1 881
451 985
5 394 949
460 650
66 481
Total summa
2 400
4 237
1 050
87
88
övrigt - Arvoden och ersättningar
Namn
Uppdrag
Uppdragets
omfattning
i%
Arvoden och Ersättningar
Månads­­
Årsarvode Samman­trädes­
Övriga
arvode
2011 ersättning under ­ersättningar
dec 2011
2011
Gustavsbergs porslinsmuseum
Naess Per
Ordförande tom 28/4
12,0
5 028
19 776
0
Nordblom Karin
1:e vice ordf tom 31/3
5,0
2 095
6 285
0
Ericsson Agneta
Ordförande from 1/4
12,0
5 028
45 252
0
Lien Camilla
1:e vice ordf from 1/4
5,0
2 095
18 855
0
Andersson Ribbing Annika 2:e vice ordf from 1/4
5,0
2 095
18 855
0
Värmdö hamnar
Bengtsson Bo
Vice ordf tom 31/3
Bergman Anders
Ordförande
5,0
2 095
6 285
0
12,0
6 132
73 584
0
Ulfvin Björn
1:e vice ordf from 1/4
5,0
2 095
18 855
1 170
Färm Gunnel
2:e vice ordf from 1/4
5,0
2095
18 855
1370
0
Värmdö simhall/Gustavsbergsbadet
Görtz Hans-Ove
Ordförande
12,0
5 028
60 336
Örhammar Clarence
1:e vice ordf
5,0
2 095
25 140
Gullberg Aurora
2:e vice ordf
5,0
2 095
25 140
12,0
8380
33 520
0
88
0
0
Värmdö bostäder
Per Naess
Ordförande tom 30/4
Kenth Eriksson
Vice ordförande tom 30/4
5,0
3352
13 408
0
Åberg Aas Malin
Ordförande from 1/5
12,0
8380
25 140
0
Nordberg Magnus
1:e vice ordf from 1/5
5,0
3 352
26 816
0
Danielsson Magnus
2:e vice ordf from 1/5
5,0
3352
26 816
0
övrigt - Arvoden och ersättningar
Förtroendevalda per nämnd
Nämnd, förtroendevald
Nämnd, förtroendevald
Kommunalråd/oppositionsråd
Samhällsplaneringsnämnden
Lars Erik Alversjö
kommunalråd
Peter Frej
ordförande
Peter Frej
kommunalråd
Malin Åberg Aas
1:e vice ordförande
Stefan Dozzi
kommunalråd
Andrine Winther
2:e vice ordförande
Anders Bergman
kommunalråd
Malin Åberg Aas
kommunalråd
Bygg- miljö- och hälsoskyddsnämnden
Lars Bryntesson
oppositionsråd
Erik Pettersson
ordförande
Per-Olof Fransson
1:e vice ordförande
Jonny Tedenfors
2:e vice ordförande
Kommunstyrelse
Lars Erik Alversjö
ordförande
Anders Bergman
1:e vice ordförande
Överförmyndarnämnden
Lars Bryntesson
2:e vice ordförande
Clarence Örhammar
ordförande
Ingemar Visteus
1:e vice ordförande
Jösta Claesson
2:e vice ordförande
Kommunfullmäktige
Monica Pettersson
ordförande
Max Ljungberg
1:e vice ordförande
Revisorer
Jösta Claeson
2:a vice ordförande
Torbjörn Andersson
Carl Johan Bildsten
Utbildningsstyrelsen
Juhani Inkinen
Max Ljungberg
ordförande
Lennart Lönn
Elisabeth Dingertz
1:e vice ordförande
Lars Åman
Annika Andersson Ribbing
2:e vice ordförande
Hans Östman
Vård- och omsorgsstyrelsen
Värmdö hamnar AB
Hans-Ove Görtz
ordförande
Anders Bergman
ordförande
Filip Joelsson
1:e vice ordförande
Bo Bengtsson
vice ordförande tom 31/3
Anna-Lena Östman
2:e vice ordförande
Björn Ulfvin
1:e vice ordförande from 1/4
Gunnel Färm
2:e vice ordförande from 1/4
Kultur- och fritidsnämnden
Fredrik Sneibjerg
ordförande
Gustavsbergs Porslinsmuseum AB
Filip Joelsson
1:e vice ordförande
Per Naess
ordförande tom 28/4
Pär Margulies
2:e vice ordförande
Karin Nordblom
vice ordförande tom 31/3
Agneta Ericsson
ordförande from 1/4
Camilla Lien
1:e vice ordförande from 1/4
Annika Anderssin Ribbing
2:e vice ordförande from 1/4
Socialnämnden
Stefan Dozzi
ordförande
Affi Stork
1:e vice ordförande
Nils-Erik Särnbrink
2:e vice ordförande
Värmdö Simhall AB/Gustavsbergsbadet
Hans-Ove Görtz
ordförande
Finansieringnämnden för utbildning
Clarence Örhammar
1:e vice ordförande
Marie Bladholm
ordförande
Aurora Gullberg
2:e vice ordförande
Amie Kronblad
1:e vice ordförande
Annika Andersson Ribbing
2:e vice ordförande
Värmdö bostäder
Per Naess
ordförande tom 30/4
Finansieringnämnden för äldreomsorg
Kenth Eriksson
vice ordförande tom 30/4
Monica Pettersson
ordförande
Malin Åberg Aas
ordförande from 1/5
Britt Lindmark
1:e vice ordförande
Magnus Nordberg
1:e vice ordförande from 1/5
Inga-Lill Westh
2:e vice ordförande
Magnus Danielsson
2:e vice ordförande from 1/5
89
90
övrigt - Arvoden och ersättningar
Andra politiska uppdrag
Namn
Andra politiska uppdrag utöver dem i Värmdö kommun
Huvudsaklig sysselsättning Reducerad syssel­
utöver politiska uppdraget
sättningsgrad
Har politiska uppdrag utöver dem i Värmdö kommun
Bergman Anders
Skärgårdsstiftelsen
Pensionär
Bladholm Marie
Ersättare i Södra sjukvårdsstyrelsen Stockholms läns landsting
Egen företagare
Bryntesson Lars
Styrelsen för Stockholmsregionens Försäkrings AB (vice ordf),
Nej
Ja, med 20 %
Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms län, Styrelsen för
Käppalaförbundet, Styrelsen för Stockholmsregionens Europaförening, Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län (ledamot),
Styrelsen för Mälardalsrådet, Regionala Skärgårdsrådet i Stockholms län (vice ordf), Miljö- och skärgårdsberedningen i Stockholms läns landsting, Kyrkorådet i Värmdö församling (ordf)
Departementsråd
Claeson Jösta
Ordförande i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Anställd i Stockholms stad
Dozzi Stefan
Kyrkoråd, kyrkofullmäktige
Ingen
Frej Peter
Ledamot i Käppalaförbundet
Köpman
Görtz Hans-Ove
Nämndeman i migrationsdomstolen
Egen företagare
Nej
Hedberg Christer
Ordförande i Kyrkofullmäktige Gustavsberg/Ingarö församling
Pensionär/egen företagare
Nej
Lejdemyr Alf
Vice ordförande i Gustavsberg/Ingarö kyrkoråd, Ordförande
i Föreningen Guldkant
Pensionär
Nej
Ljungberg Max
Ersättare MP regionombud
Grundskolelärare
Lönn Lennart
Kyrkofullmäktige, Brottsofferjouren
Pensionär/egen företagare
Ja, med 100 %
Ja, med 10 %
Nej
Ja, med 50 %
90
Ja, med 55 %
Naess Per
Fullmäktig i Djurö, Möja och Nämdö församling
Pensionär/student
Pettersson Erik
Nämndeman Tingsrätten och Förvaltningsrätten
Egen företagare
Ulfvin Björn
Ordförande i kyrkofullmäktige Djurö, Möja och Nämdö församling
Pensionär
Nej
Winther Andrine
Ersättare i Mälardalsrådet, ersättare i Stockholm/Uppsala
Nej
Ja, med 50 %
luftvårdsförbund
Arbete
Nej
Visteus Ingemar
Ordförande i kyrkorådet Svenska kyrkan Vaxholms församling
Pensionär/egen företagare
Nej
Åberg Aas Malin
Styrelsen för Fair Trade Center
Ingen
Nej
Ingen
Nej
Andersson Torbjörn
Egen företagare
Nej
Bildsten Carl-Johan
Pensionär/egen företagare
Nej
Ericsson Agneta
Lärare
Nej
Färm Gunnel
Pensionär
Nej
Inkinen Juhani
Pensionär
Joelsson Filip
Webutvecklare
Lien Camilla
Pensionär
Nej
Pettersson Monica
Egen företagare
Nej
Skoglund Mats
Pensionär
Sneibjerg Fredrik
Arbete
Särnbrink Nils-Erik
Pensionär
Nej
Westh Inga-Lill
Pensionär
Nej
Åman Lars
Administrativ chef
Örhammar Clarence
Egen företagare
Har inga uppdrag utöver dem i Värmdö kommun
Andersson Ribbing Annika
Har inga uppdrag utöver dem i Värmdö kommun
Uppgift om eventuella andra uppdrag saknas för kommunens övriga politiker.
Nej
Ja, med 35%
Nej
Ja, med 80 %
Nej
Ja, med 25 %
övrigt - Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
91
92
Karta Värmdö Kommun
Karta över
Värmdö kommun
Vaxholm
Nacka
Tyresö
Karta Värmdö Kommun
SVARTSÖ
93