Transcript Alvenius snabbkopplingsrör Montageinstruktioner för snöanläggningar

Alvenius
snabbkopplingsrör
Montageinstruktioner
för snöanläggningar
© AB ALVENIUS INDUSTRIER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
3
2. FÖRPROJEKTERING, UTSÄTTNING,
RITNINGAR
2.1 Förprojektering rörsystem
2.2 Förprojektering av markförhållanden
2.3 Utsättning ledningssträckning
2.4 Ritningar
3
3
3
4
3. LOSSNING MATERIALHANTERING
4
4. INTERNTRANSPORTER
4.1 Generellt
4.2 Kategoriindelning material
5
5
5. SCHAKTER
5.1 Generellt
5.2 Jordschakt
5.3 Ledning i fyllning
5.4 Utspetsningsförfarande
5.5 Bergschakt
5.6 Ledningsbädd
5.6.1 Generellt
5.6.2 Ledningsbädd för rörledning
5.6.3 Ledningsbädd för ledning på
sprängbotten
5.6.4 Ledningsbädd för elledningar
6
7
6. RÖRLÄGGNING I MARK
6.1 Generellt
6.2 Maskin- och materiallista
6.3 Alvenius snabbkopplingsrör
6.4 Kopplingar ochrör
7
7
8
8
7. LÄGGNING AV RÖR
7.1 Generellt
7.2 Rörmontage generellt
7.2.1 Sammankoppling rör
5
5
6
6
6
6
6
6
9
9
9
8. HYDRANTMONTAGE
8.1 Generellt
8.2 Montage
8.3 Isolering hydranter
10
10
11
9. BRUNNAR
9.1 Generellt
9.2 Sektioneringsbrunnar
9.3 Avluftningsbrunnar
9.4 Lågpunktsbrunnar
11
12
13
13
10. TEJPNING
10.1 Generellt
10.2 Montage
14
14
11. STRÖMNINGSAVSKÄRARE - FIXPUNKTER
11.1 Generellt
14
11.2 Utförande med tätjord
14
11.3 Utförande med bentonitblandad sand 15
11.4 Utförande i betong
15
11.5 Utförande i betong i sprängt rörschakt 15
12. TÄTHETSPROVNING
12.1 Provtryckning
12.2 Täthetsprovning
12.3 Generellt
12.4 Utförande
16
16
16
16
13. STAGNING
13.1 Generellt
13.2 Stagning av ledning
13.3 Stödblock utanför pumphus
17
17
18
14. KABELFÖRLÄGGNING MARK
14.1 Generellt
14.2 Läggning av kabel
14.2.1Kabelförläggning i vertikala mått
14.2.1Kabelförläggning i horisontella mått
14.3 Kabelmarkering/kabelskydd
18
18
18
18
19
15. KRINGFYLLNING - ÅTERFYLLNING
15.1 Generellt
15.2 Kringfyllning rörledningar
15.3 Kringfyllning elledningar
15.4 Kringfyllning för ledningsbank
15.5 Resterande fyllning
19
19
20
20
20
16. FÖRLÄGGNING OVAN MARK
16.1 Generellt
16.2 Montage
16.2.1Tryckluftsystem
16.2.2Fläktsystem
16.3 Avstängningar, sektioneringar och
avluftning ovan mark
21
21
21
21
22
17. SVETSNING AV PASSBITAR I FÄLT
17.1 Generellt
17.2 Svetsning i fält
22
22
18. RENSPOLNING AV LEDNINGAR
18.1 Generellt
18.2 Utförande
22
22
19. INMÄTNING, RELATIONSRITNINGAR,
MATERIALSPECIFIKATION
23
20. ORDLISTA
21. KÄLLFÖRTECKNING
24
25
BILAGOR
BILAGA 1
Fyllnadsmaterial för grundläggning m.m tabell C/1
BILAGA 2
Fyllning och packning tabell C 4
Lagertjocklekar, överfarter tabell C 5
BILAGA 3
Packning över ledning tabell C 6
BILAGA 4
Provtryckningsprotokoll VoV BK 21
BILAGA 5
Denso Korrrosionsskydd, förbrukningstabell
© AB Alvenius Industrier 1993, Box 1133 631 80 Eskilstuna Tel 016-16 65 00 Fax. 016-12 26 34
Text: Jan Mangborg, Jens Eide, Snowtech AB, Sunne. Illustrationer och layout: Örnberg Reklambyrå AB, Eskilstuna
1. INLEDNING
Dessa instruktioner är skrivna ur
entreprenörens synvinkel. Det är denna
organisation som har ansvaret för att alla
ingående komponenter fungerar som ett
system. Instruktionerna kommer att behandla alla arbeten som förekommer utomhus. Tonvikten kommer att ligga på
markarbete, rörmontage och med dessa
förekommande kringaktiviteter. Stor vikt
kommer att läggas vid att följa de rekom-
mendationer som finns i ”Allmän material
och arbetsbeskrivning för markarbeten 83” nedan kallat Mark AMA eller bara
AMA.
Målsättningen med dessa instruktioner
är att man i möjligaste mån skall undgå
missförstånd om hur ett arbetsmoment skall
utföras. Samtidigt skall instruktionerna
fungera som en vägledning och checklista
vid byggnationen.
2. FÖRPROJEKTERING - UTSÄTTNING - RITNINGAR
2.1 Förprojektering rörsystem
Redan på förprojekteringsstadiet måste man
försöka sätta sig in i varje anläggnings speciella
behov. Alla snöanläggningar växer med tiden, vilket ställer stora krav på den som dimensionerar
ledningsnätet. Om man använder sig av för klena
dimensioner kommer en framtida kapacitetsutbyggnad att betyda högre vatten och lufthastigheter som
ger större rörförluster. Till slut når man taket där det
inte går att få fram mer vatten ur en underdimensionerad ledning. Spänningsfallet i kablar
blir vid överbelastning för stort.
Alvenius rörsystem kan erbjuda rör i fasta dimensioner mellan 48 och 508 mm. Detta ger oss en
stor möjlighet att kundanpassa varje system till de
speciella förutsättningar som råder.
De olika dimensionerna finns i olika utföranden.
Dessa är utförda för att klara olika höga tryck.
Kopplingar och rördelar kan ha en avvikande tryckklass. Avgörande för hur högt arbetstryck en ledning tål måste vara den ingående komponent som
har lägst angivet maximalt arbetstryck.
Alla delar finns upptagna i senaste utgåvan av
Alvenius prislista. Där anges också maximalt
arbetstryck för rör, rördelar och kopplingar. Denna
lista får anses vara normbildande vid dimensionering av snöanläggningar.
2.2 Förprojektering av
markförhållanden
Följande frågeställningar är viktiga;
- om rören skall ligga ovan mark eller vara
nedgrävda?
- hur mycket berg finns som måste sprängas?
- vilka grundförhållanden råder för övrigt?
- om grundförhållanden måste undersökas med
hänsyn till galvaniska element?
- om vi kan använda befintliga massor för
återfyllning?
- om vi blir tvungna att avskoga terrängen och i så
fall hur mycket?
- om vi skall grovplanera och eventuellt fylla
någonstans för att undvika lågpunkter?
- om det skall samgrävas några sträckor med
andra entreprenörer (ex kabel)?
- om ledningssträckningen har självfall hela vägen mot dalen/lågpunkt?
2.3 Utsättning ledningssträckning
Innan beställning av rör sker måste sträckorna
mätas och utsättningar göras. Man skall placera
stakkäppar som visar:
- ledningens sträckning, vilka dimensioner och
tryckklasser som skall användas.
- var uttagen skall placeras och vilka avstånd det
skall vara mellan uttagen. (OBS terrängberoende)
- knäckpunkter både vertikalt och i sidled
- strömningsavskärare (fungerar som både fixpunkt och vattenavledare)
- fixpunkter och stödblock
- brunnar och dess utförande
Erfarenheten visar att ett avstånd om ca 20 m
mellan varje stakkäpp är ett minimum. Det är
särskilt viktigt att alla knäckpunkter markeras noga.
3
2.4 Ritningar
Vid utsättningen skall samtliga punkter markeras på en översiktskarta som skall ligga som grund
för de framtida materialtransporterna. Markeringen
görs lämpligen med olika färger. Dessa färger kan
sedan målas på rören då de anländer. Se punkten
- Lossning materialhantering.
Man skall också göra rörgravssnitt som visar
vilka rör och eventuella kablar som skall ingå i de
olika sektionerna samt den inbördes placeringen
av dessa i rörgraven.
När arbetet startat skall sedan avprickning ske på
en karta avseende:
- grävning
- läggning
- täthetsprovning
- tejpning, fixpunkter och strömningsavskärare
- återfyllning
- dokumentation
Bild 1. Exempel på rörgravssnitt som visar rörens inbördes placering.
1= Luftrör dim 152 x 2,5. 2=Vattenrör dim 168 x 2,5. 3=Kabelrör grön Ø110. 4=Kabelrör röd Ø110.
5=Kabelrör gul Ø110. 6=Kabelrör röd Ø50.
a=Skyddsfyllning D max 20 mm. b=Ev. ledningsbädd. c=Resterande fyllning
3. LOSSNING - MATERIALHANTERING
Innan bilen med rör och rördelar kommer skall en
stor, lätt tillgänglig plats lokaliseras.
Märk tydligt med skyltar var de olika dimensionerna och tryckklasserna skall ligga.
Tag fram och lägg ut träunderlag att placera
rören på då de anländer. Rören får ej ligga direkt på
marken.
När rör och rördelar anländer skall dessa lastas
av med största försiktighet. Det bästa är att använda sig av lastmaskin med pallgaffel. Om grävmaskin, kran eller annat fordon skall användas
skall alla lyft ske med tygstroppar.
Kopplingar och rördelar skall placeras under tak
eller presenning som skydd för väder och vind.
Observera att vissa dimensioner finns i olika
utförande vad gäller godstjocklek. Tjockare gods är
avsedda för högre tryck. Skilj på dessa rör så att
sammanblandning ej kan ske.
Avvikelser från beställning och ev transportskador skall omedelbart anmälas till arbetsledning,
4
transportör och till rörleverantören.
Ett tips kan vara att redan på uppläggningsplatsen markera rören med färger som motsvarar
de färger som finns på översiktskartan för respektive snitt. Detta är ett enkelt sätt att undgå missförstånd vid uttransport av materialet.
Rören och rördelarna sorteras sedan upp för att
man skall få en totalöversikt över det material som
finns tillgängligt.
Detta underlättar eventuella tilläggsbeställningar
som då kan göras i god tid.
Rören för markmontage är oftast bitumenbehandlade och ev. skador som kan ha skett vid avlastningen skall lagas genom att borsta skadestället
rent med stålborste så att svag metallglans erhålles. Därefter stryks på torr yta antingen en gång
med bitumenlösning och två gånger med fillerblandad bitumen eller fyra gånger med bitumenlösning. Mellan varje strykning skall ytan torka.
4. INTERNTRANSPORTER
4:1 Generellt
Vid alla transporter gäller att man skall göra så lite
skada som möjligt på den befintliga marktäckningen. Om möjligt skall transporterna ske i ledningssträckningen där man ändå skall schakta.
Vid av, pålastning och transport skall stor försiktighet iakttagas så att inte rören skadas.
Transportvägarna skall inplaneras efter ritningsunderlaget. Vägarna skall också markeras i terrängen.
4:2 Kategoriindelning material:
Materialet kan delas in i 3 kategorier;
Kategori 1.
Rörbuntar och/eller rör - dessa körs ut och läggs
längs rörsträckningen;, tänk på att inte få för stora
luckor mellan buntarna. (ej över 50 m)
Kategori 2.
Hydrantrör, hydranter med tillhörande montagematerial, böjar för förutbestämda knäckpunkter,
stagmaterial, förskalningsmaterial, dräneringsslang,
markisolering samt brunnar. Materialet körs ut till
de i förväg markerade platserna. Platserna skall
vara utmärkta redan vid förprojekteringen.
Kategori 3.
Rörkopplingar, böjar, kortrör och komplementrör,
T-rör och specialkomponenter körs ut och läggs,
väl skyddade på strategiska upplag-ringsplatser.
Dessa platser skall lätt kunna nås från den plats där
rörläggningen pågår.
Generellt gäller att materialet skall placeras så
nära som möjligt den plats där det skall monteras.
Tänk dock på att grävningen och schaktningen
skall kunna utföras utan risk för skador på upplagt
material. Allt material skall säkras på ett betryggande sätt så att inte materialet kommer i rörelse.
Innan uttransport skall ett protokoll upprättas
som visar vad som skall transporteras och till vilken
plats i terrängen. Lagringsplatserna markeras på
relationsritningen.
5. SCHAKTER
5.1 Generellt
5.2 Jordschakt
Innan schaktningsarbetet börjar skall lämplig grävmaskin väljas ut. Erfarenheten säger att en maskin
av storlek 15 ton eller större är ett absolut krav, då
det ofta förekommer stenar av stort format. Ju
brantare terräng desto större maskin. En stor maskin har större stabilitet än mindre maskiner. Vid
längdspår och om man har fina massor kan en
något mindre maskin komma i fråga. Vid schaktning i brant terräng kan det finnas behov av broddning av maskinens band.
Området där schaktning skall ske skall vara
avlyst och tydliga markeringar härom skall finnas
utsatta. Vid alla schakter som utförs i backar finns
risk för att uppgrävda massor eller stenar kommer
i rörelse. Stor omsorg skall läggas ned på att säkra
dessa.
Ytskiktet skall schaktas undan och läggas separat för att kunna återställas vid återfyllning.
Schaktning skall utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. Släntlutning skall anpassas
till jordens hållfasthet, grundvattenförhållanden,
förekommande belastningar samt övriga rådande
förutsättningar och förhållanden.
Sten och block i schaktslänt skall schaktas bort
om det finns risk att de faller ned. Schaktmassor får
inte läggas så nära kanten så att de orsakar skred
i ledningsgraven.
Beroende på markförhållanden och grundvattennivå kan det vara nödvändigt att schakta ut
avrinningsdiken från rörgraven.
Schaktens bredd skall utföras med tanke på det
antal rör och eventuella kablar som skall läggas.
Schaktens djup skall minimum vara; Eventuell
ledningsbädd 0,15 m + rördiameter + överfyllnad
0,8 m.
OBS! Schakten utförs inte till frostfritt djup. Vid drift skall det alltid
finnas cirkulation på vattnet. På så
sätt undviks frysningar i ledningarna.
Bild 2. Horisontella och vertikala mått i rörschakt. A=Ev. ledningsbädd. B=Ev. ledningshylla
5
Ledningsgrav skall schaktas med erforderlig
breddökning och fördjupning för brunnar, hydranter/
elektranter och andra anordningar. Schakten skall
utföras rakt mellan förutbestämda knäckpunkter
som i möjligaste mån anpassas till fasta rörlängder.
Schaktens botten skall vara plan och utan svackor
och förhöjningar.
Marken är vanligtvis lätt kuperad med svackor
och förhöjningar. Schaktningsarbetet skall utföras
med jämn botten vilket medför att läggningsdjupet
kommer att variera. Det är inte ovanligt att man i
vissa naturliga förhöjningar hamnar på
lägg.ningsdjup ned mot 2,5 m. Observera att det
tidigare angivna läggningsdjupet är ett minimimått
som skall uppfyllas.
Schakt vid förankring med stödblock/fixpunkter
skall utföras så att utrymme erhålles för packning
mellan förankring och schaktvägg.
Färdigschaktad gravbotten skall vara jämn och
utförd med fall så att vattensamlingar undviks.
Botten skall vara fri från löst material större än 60
mm. Då rör, strömningsavskärande anordning,
fixpunkter och stödblock, skall läggas direkt på
gravbotten, skall urschaktning göras så att blivande botten lämnas orörd.
Återstående schaktning samt avjämning av botten skall utföras med handredskap eller med
grävmaskinsskopa utan tänder.
Vid schaktning skall fortlöpande uppmärksammas att de jordarter som förekommer i undergrunden överensstämmer med de i handlingarna
angivna.
5.3 Ledning i fyllning
Om man tvingas fylla en sträcka t ex på grund av
en svacka i terrängen, skall fyllningen vara utförd
till minst en meter över blivande lednings ovansida,
innan schaktningsarbetet tar sin början. På detta
sätt undviks sättningar i terrängen, vilket annars
kan ge upphov till spänningar i ledningen.
5.4 Utspetsningsförfarande
Där ledningsgrav övergår mellan berg och jord
och för övergång mellan jordarter av olika
tjälfarlighetstyp skall schaktning utföras med
Bild 3. Utspetsning vid berg i ledningsgrav.
6
utspetsning (se bild 3). Fyllningen skall utföras
med material ur grupp 2 eller 3a tabell C/1. Material
skall packas enligt klass 2 tabell C/4 dvs genom väl
utförd packning med vibroplatta eller väl utförd
fottrampning.
5.5 Bergschakt
Börja med att rensa berget från löst material.
Rensning skall ske med rörgravs bredd + 0,5 m på
varje sida av färdig rörgrav. Tänk på att spränga ur
för hydranter/elektanter, brunnar etc.
Efter sprängning skall ledningsgrav schaktas
med erforderlig breddning och fördjupning för brunnar, hydranter/elektranter och andra anordningar.
Så att ledningen kan utföras på avsett vis.
Kvarstående berggadd får ej finnas närmare
ledningens underkant än 0,15 m.
5.6 Ledningsbädd
5.6.1 Generellt:
Om schaktbotten är stenig, har dålig hållfasthet
eller på annat sätt är olämplig att använda för
läggning direkt på schaktbotten, skall ledningsbädd
etableras
5.6.2 Ledningsbädd för rörledning
Bädd skall utföras med material ur grupp 2 eller
3a tabell C/1 (se bilaga) av sorterat material med
Dmax 20 mm. Materialet skall packas enligt klass 2
tabell C/4 dvs. genom väl utförd packning med
vibroplatta eller fottrampning. Bädd på lös lera eller
löst lagrad silt utan mellanskiljande lager packas
dock inte. Om det finns risk att materialet sjunker
undanskall materialskiljande lager av geotex användas.
Bädd skall utföras med en tjocklek av 0,15 m och
minst 0,10 m under koppling.
5.6.3 Ledningsbädd för rörledning på
sprängbotten
Vid tätning och avjämning av sprängbotten skall
månggraderat material med största kornstorlek 32
mm och med halt 0,06/20 < 10 % läggas ut.
Packning skall ske enligt klass 2 tabell C/4.
Bädd skall utföras med tjocklek av 0,15 m.
Om bädd skall etableras på sprängbotten samt
på lösa massor där risk finns för att materialet
sjunker undan skall materialskiljande lager av t.ex
geotex användas.
5.6.4 Ledningsbädd för elledningar
Ledningsbädd för elledningar utan skyddsrör
skall utföras med material ur grupp 2 eller 3a
tabell C/1 med största kornstorlek 8 mm.
Ledningsbädd för elledningar med skyddsrör
skall utföras på samma sätt som för rörledning
ovan, både vad gäller material och packningsföreskrifter.
Bild 4. Materialskiljande lager i rörschakt.
Geotextil skall vara av bruksklass 2 enl. Vägverkets
klassifiering. A=Ledningsbädd
6. RÖRLÄGGNING I MARK
6.1 Generellt
Läggningsytan skall ha erforderlig fasthet och
bärighet samt vara justerad till rätt höjd och lutning.
Läggning får ej ske på underlag som har frusit.
Anordningar för avstängning och brunnar mm
skall grundläggas på samma sätt som anslutande
ledning.
Rör och fogmaterial skall före läggning rengöras
från in och utvändiga föroreningar och främmande
föremål. Ledningsmaterial skall besiktas okulärt,
varvid felaktigt material kasseras.
Observera! Hantera materialet med försiktighet.
Det är inte tillrådligt att rulla eller kasta ned rör i
rörgraven.
Före fogning av rör skall gropar för kopplingar
utföras i gravbotten för att montering och tejpning
skall kunna utföras.
Ledningen skall läggas i rak sträckning och jämn
lutning mellan angivna brytpunkter. Lokala avvikelser från rak sträckning får dock förekomma vid
anslutning av ledning till brunn och läggning av
tryckledning förbi brunn. För riktningsändring skall
användas för rörtypen avsedda förtillverkade rördelar.
Rör eller rörkoppling får inte läggas närmare
brunn, korsande ledning e.d än 0,1 m. För ledning
längs byggnadsverk, t.ex husgrund, får fria avståndet till byggnadsdel inte understiga 0,2 m.
Avgreningar skall utföras med för rörtypen avsedda förtillverkade rördelar.
Läggningsarbetet skall bedrivas så att slam och
föroreningar inte tillförs ledningen.
Ledningens ändpunkt skall förses med tättslutande ändförslutning. Vid uppehåll i rörläggningen
skall ledningen tillslutas. Tryckledning skall därvid
tillslutas vattentätt med propp eller skyddshuv.
Ledning skall rengöras efter färdigställande.
6.2 Maskin- och materiallista
Innan rörmontaget bör nedanstående maskin/
material införskaffas. Om man har tillgång till dessa
verktyg bör man kunna klara de flesta arbeten
förknippade med montaget.
MASKINER SNÖPROJEKT
- Bandgående transportfordon ex Muskegg
eventuellt med kran
- Terrängmotorcykel 4 hjulsdrift för
snabbtransporter
- Motorsåg
- Länspump 220 volt ca 1,5 kW eller bensindrift
- Elverk, bensindrivet ca 2 kW, 220 V
- Elsvets effektbehov ca 2 kW, 220 V
- Vinkelkapmaskin skivdiameter 180 mm + slip
och kapskivor
- Arbetsbänk med skruvstycken typ VVS
- Bergborrmaskin med borr 26 mm
- Spakvirespel 1000 kg
- Container 20 fot och 10 fot
VERKTYG
-
Vattenpass ca 1 m långt
Måttband 100 m
Kniv
Tumstock
Spärrskaft
Långhylsor för spärrskaft.
Storlek 19,22,24,28,32,36
Fasta nycklar 19,22,24,28,32,36
Skiftnyckel 12"
Rörtång ca 1 m lång
Spade
Fyllhacka
Spett
Hink
Fil, platt, fingradig för stål
Hammare
Slägga
Rörkapa 1 - 3"
Tygstroppar 1000 kg 2,6, 10 m
Spännband 5000 kg
Jeepdunk
Olja, bensin, diesel, skärolja
Hörselskydd
Trasa
Smörjmedel
Stålborste
Bitumen för bättring av skador
Pensel
Gängsnitt 2"
Gasolbrännare
7
6.3 Alvenius snabbkopplingsrör
Alvenius rörsystem ger låga kostnader för både
temporära och permanenta anläggningar. Detta till
stor del tack vare den enkla monteringen och det
minimala underhållet.
Den enkla och sinnrika konstruktionen gör att
montagearbete kan utföras på kort tid av icke
specialutbildad arbetskraft.
Den spiralformade svetssömmen och den höga
stålkvaliteten ger god stadga och hög hållfasthet.
Detta i förening med ett effektivt rostskydd garanterar god hållbarhet och minsta möjliga behov av
underhåll.
Alla rör genomgår okulärbesiktning och provtrycks med vatten till ett tryck som är 1,5 gånger
arbetstrycket.
Genom att utgångsmaterialet är bandstål kan
snäva toleranser och god ytfinish erhållas.
Tillverkningsmetoden ger också noggrann rundhet och rakhet vilket underlättar montaget. Svetsrågen är jämn och slät och överstiger inte 2,5 mm
höjd.
Bild 5. Alvenius snabbkoppling och rör.
Bild 6. Snabbkoppling med självtätande packning.
Övertryck
6.4Kopplingar och rör
Undertryck
Kopplingen finns i flera utföranden beroende på
dimension eller tryck men alla bygger på samma
princip.
Kopplingen är konstruerad för att täta under tryck
där packningens läppar trycks mot anläggningsytorna. Detta kräver att man är mycket noggrann med renligheten vid montaget.
Om anläggningsytorna och packningen är rena
vid montage är kopplingens konstruktion mycket
säker och risken för läckage är liten.
Avvinkling
Komprimering
Rörens ändar har 2 olika utföranden. För Alvenius
K10 koppling är en ring fastsvetsad på röret. För
Victaulickopplingen är röränden svarvad i ett stycke
så att ett spår för kopplingen erhålles. Funktionen
är dock den samma. Det gäller att få kopplingens
yttre fals att gripa om ringarna/spåren runt båda
rören.
Bild 7. A=K10. B=Victaulic.
8
När rören är sammanfogade skall det finnas en
spalt mellan rören om ca 2mm.
En viss möjlighet till avvinkling finns i skarvarna.
Avvinkling skall dock inte förekomma. Rören skall
monteras rakt mellan angivna brytpunkter, där
rörböjar skall användas. Det får inte förekomma
spänningar i rörkopplingarna.
7. LÄGGNING AV RÖR
7.1 Generellt
Läggning skall följa grävmaskinen, för att i möjligaste mån anpassa rörläggningen till fasta rörlängder. Vid de platser där det skall monteras
hydranter behöver man ofta gräva ut för en sidosättning. Placeringen av denna är beroende av
terrängen och bör anpassas till fasta rörlängder. Se
punkten Hydrantmontage.
Läggning sker lämpligast från toppen och nedåt.
Vid montage från dalen och uppåt måste rören dras
isär med vajerspel ca var 30:e meter. Rören har
annars en tendens att hamna kant i kant utan spalt.
När rören dragits isär måste de fixeras med jordmassor eller annan stagning för att inte skjutas ihop
igen. Vid montage från toppen är det inte nödvändigt att dra isär rören.
OBS! Vid all rörläggning gäller: Alla ytor skall
vara rena.
7.2 Rörmontage generellt
Lyft ned rören i ledningsgraven. När rören är på
plats i ledningsgraven skall de kontrolleras så att
inga skador finns på rör och att rörändarna är helt
runda. Kontrollera också att rören är rena invändigt.
Vid leverans är rören försedda med plastlock
som skall sitta kvar på rören till dess att montage
skall ske.
Vid rörläggning bör man vara 3 personer. 1 man
vid fria röränden och 2 man som kopplar.
För att underlätta montaget skall man vid kopplingen gräva ut ett hål i schaktbotten. Eventuellt
kan man också använda sig av trävirke för att få det
utrymme som behövs för montaget.
OBS! Eventuell pallning skall avlägsnas direkt
efter montaget. Rören skall ligga direkt på schaktbotten.
7.2.1 Sammankoppling rör
Eventuella ojämnheter på rörändarna skall filas
bort. Rörändarna torkas rena med en trasa så att
inga föroreningar finns kvar.
OBS! Detta moment är ett av de viktigaste då
packningens täthet till stor del beror på hur väl
förarbetet utförs.
Kopplingen skruvas isär och besiktas okulärt.
Eventuellt skadad gummipackning kasseras och
ersätts med en ny. Färgklumpar eller vassa kanter
i kopplingen skrapas eller filas bort. Torka packning
och kopplingshalvor med trasa.
Hela packningen och kopplingshalvornas insidor
smörjes in med ett tvålbaserat smörjfett. OBS. Ej
petroleumbaserat. Packningen träs på ena rörets
ända i sin helhet. Vanligen det rör som är tidigare
monterat. Det lösa röret skjuts ihop mot det fasta
och anpassas både horisontellt och vertikalt. Det
skall finnas en spalt på ca 2 mm mellan rören.
För att underlätta justeringen kan man använda
sig av trävirke som är kapat i kilform (se bild) på
detta sätt kan man enkelt anpassa röret i höjd och
sidled för optimal passform.
När rören är ordentligt justerade för man tillbaka
halva packningen så att packningens båda läppar
ligger på var sin rörända.
Kopplingshalvorna läggs runt röret och muttrarna monteras så långt det går för hand. För att
kontrollera att kopplingens yttre falsar griper an mot
rörändarna på ett korrekt sätt kan man vrida kopplingen fram och tillbaka några gånger. Muttrarna
dras åt växelvis och likformigt till dess att kopplingshalvorna är helt ihop. För detta montage använder
man lämpligen ett spärrskaft och långhylsa.
Kontrollera att inte gummipackningen har kommit i kläm mellan kopplingshalvorna och att dessa
är helt ihop.
När rören är sammanfogade skall all pallning
avlägsnas och rören skall ligga på schaktbotten.
Se dock till att groparna under kopplingarna är så
stora att framtida densotejpning kan utföras på ett
enkelt sätt.
När alla moment är slutförda går man vidare till
nästa rör. Om rören läggs parallellt skall man tänka
på det inbördes avståndet om 0,35 m som gäller
mellan rören enligt bild 2.
Samma förfarande som ovan tillämpas på rörböjar, kortrör, uttagsrör, T-rör eller andra komponenter av samma kopplingsutförande.
Bild 8. Träkilar underlättar justeringen.
9
8. HYDRANTMONTAGE
8.1 Generellt
Vid underjordsmontage är det enda slutligt synliga de hydranter/elektranter som monteras längs
ledningssträckningen. För att undvika påkörningsrisk skall dessa placeras så långt till sidan att
påkörning ej kan ske. Detta betyder att man oftast
måste göra avstick från ledningssträckningen. Utschaktning för hydranter sker i samband med utschaktning av ledningsgrav. Hydrantplaceringen
är mycket terrängberoende. Generellt kan sägas
att ett avstånd om 30-50 m mellan varje uttag är
optimalt. Utschaktningen bör i möjligaste mån anpassas till hela rörlängder.
För hydrantmontage finns speciella hydrantrör
som är 1 m långa och försedda med en 2" gänggång. Om man bygger ett tryckluftsystem bör man
se till att vattenhydranten slutligt placeras till höger
om lufthydranten (sett nedifrån). Detta görs för att
man skall undvika korsande slangar vid snöläggning.
Bild 9
Fläktsystem
Bild 10
Tryckluftsystem
10
Om man bygger ett fläktsystem skall elektranten
monteras till höger om vattenhydranten (sett nedifrån). Allt för att undvika korsning av kabel och
slang.
Sidosättningsrören utföres i 2" galvaniserade
stålrör som skall klara det på platsen aktuella
trycket. Rören kapas i anpassade längder och
gängas i båda ändar med full gänggång.
8.2 Montage
För montaget behövs rörböjar, nippelrör, muffar
och unionskopplingar i 2" galvaniserat utförande.
Kontrollera noga att rördelarna klarar avsedd tryckklass. Observera att vissa hydranter har en annan
dimension eller typ av gänga t.ex NPT. För att
kunna montera dessa behövs specialtillverkade
nippelrör. Som tillsatsmaterial för tätning skall användas finhäcklat lin eller band av PTFE. Lin skall
vara kompletterat med rörkitt.
Dräneringsventilen som sitter i botten av
hydranten och som har till uppgift att tömma ståndarröret från vatten då hydranten stängs av skall
kompletteras med en dräneringsslang. Slangen
tejpas fast med densotejp och skall vara i dim 100
med en längd om ca 4-6 m för att vattnet skall
avledas. Dräneringsslangen skall ligga i väl
dränerande material typ singel D max 32 mm med
en minimihöjd av 150 mm över rörets hjässa.
8.3 Isolering hydranter
Avstängningsventilen för vattnet sitter i botten
av hydranten vilket innebär att det står stillastående vatten i sidosättningsröret från stamledning
fram till hydranten då denna inte är i drift. Var
särskilt noga med isoleringen av själva ventilen.
Det är av största vikt att denna kan manövreras
oberoende av temperatur. Risken för frysning i
detta rör gör att isolering av sidosättningsröret till
frostfritt utförande måste ske. Isolering skall utföras på både vatten och luftsidosättning.
Isolering av rörledning skall utföras enligt bild 11.
t och b dimensioneras med hänsyn till typ av;
- isoleringsmaterial ( se tillverkarens rekommen
dationer)
- ortens medelköldmängd
- rörens läggningsdjup
Isolering skall utföras på väl avjämnat och stenfritt underlag och utföres så att skivorna ligger kant
i kant. Runt hydrantröret skall största möjliga omsorg läggas på att få ett tätt montage. Se till att
isolera ordentligt bakom hydranten så att inte tjälen
kryper in bakvägen.
Vid återfyllnad skall försiktighet iakttagas så att
inte isoleringen flyttar sig eller går sönder.
Bild 11. Horisontell isolering av rörledning.
9. BRUNNAR
Fall 1.
En snöanläggning har ofta flera parallella ledningar
som matas från en huvudledning. I dessa fall krävs
sektioneringsbrunnar.
Fall 2.
Då en ledning slutar i en högpunkt eller går över en
toppunkt måste en automatisk avluftning installeras om man skall slippa att lufta ur ledningen
manuellt vid varje tillfälle. En automatisk avluftning
måste placeras i en brunn.
Fall 3.
Om ledningen måste utföras så att man får en
lågpunkt som placeras i terrängen. (kan ofta vara
fallet vid längdspår), då måste en lågpunktsbrunn
monteras.
9.1 Generellt
Generellt gäller att brunnar skall monteras på
grundläggning som är likvärdig med intilliggande
ledningsgrav. Normalt sett dras bara vattenröret in
i brunnen. Luftröret dras på utsidan då det inte är
nödvändigt att ha avstängningar eller andra arrangemang på luftstammen. (undantag lågpunkter
se nedan) En annan orsak till att luftledningen dras
på utsidan är rent säkerhetsmässigt. Tryckluft vid
höga tryck är farligt och skall hanteras med största
respekt.
För att kunna utföra montage och manövrering
skall brunnen inte vara för liten. Sektionsbrunnar
bör inte vara mindre än 1500 mm i diameter. Vid
stora rördimensioner och höga tryck med utrymmeskrävande ventiler kan det vara nödvändigt
med en diameter på 2000 mm. Avluftningsbrunnar
och lågpunktsbrunnar kan vara något mindre. Använd dock aldrig brunnar under 1200 mm i diameter.
Brunnar införskaffas normalt i färdiga sektioner
för montage eller i helt färdiga enheter. Materialet
i brunnen kan vara betong eller glasfiber. Betongbrunnar skall vara tätade med gummiring och
samtliga brunnar skall avslutas med kona. Brunnens lock skall vara isolerat och ha låsmöjlighet.
Brunnar skall vara försedda med värme, belysning
och stege. I brunnens botten skall finnas ett avlopp
så att eventuellt vatten kan dräneras bort.
Brunnen kan med fördel beställas med förfabricerade hål. Dessa tätas efter montaget med en
speciell gummitätning (t ex Forsheda combi-packning typ 911) som tillåter viss avvinkling samtidigt
som den är helt tät till sin konstruktion.
Brunnens höjd skall anpassas så att massor
släntas upp mot brunnen vid slutplanering. Eventuellt smältvatten skall inte rinna in i brunnen. Locket
skall ligga strax ovanför marknivå. Det får inte
monteras kopplingar till ledningssystemet närmare
än 0,5 m från brunnens utsida.
11
9.2 Sektioneringsbrunnar
Brunnens inredning blir ofta en specialkonstruktion då man skall ta hänsyn till så olika faktorer som
tryck, dimension, antalet in- och utgångar, eventuell avluftning etc.
Vid tillverkning skall materialet i dessa komponenter vara av tryckkärlskvalitet med certifikat.
Alla delar skall efter tillverkning varmgalvaniseras
både in och utvändigt för att erhålla fullgott rostskydd.
Som avstängningsventil används oftast en
vridspjällsventil. Se till att ventilens funktion är
fullgod även vid ensidig belastning. Vid höga tryck
Bild 12. Sektioneringsbrunn.
12
(> 40 bar) måste dock en kulventil (eller annan
likvärdig ventil) användas. Allt montage skall utföras enligt tillverkarens anvisningar.
Varje brunn skall vara försedd med manometer
och termometer.
Kulventiler i minst dim 1" skall monters på alla
utgående rör. Dessa skall, då ledningssträckan ej
står under tryck, vara öppna för att varna om det av
någon anledning uppstår ett fel på en sektioneringsventil så att den läcker.
Om brunnen samtidigt är en högpunkt skall det
monteras automatisk avluftning (se punkten
avluftningsbrunnar).
9.3 Avluftningsbrunnar
Vid ledningens högsta punkt eller vid en högpunkt på annan plats i systemet skall en avluftning
monteras. Denna har till uppgift att lufta ur röret vid
påfyllning och att släppa in luft vid dränering.
Om man inte släpper in luft vid dränering finns
risk för att en vattenpelare blir hängande i röret på
grund av vakuum. Undertrycket kan bli så kraftigt
att packningarna i kopplingarna blir deformerade
eller rent av sugs in i röret.
Det skall också placeras ett uttag vid högpunkten
så att cirkulation genom ledningen uppnås då ledningen är i drift. Om det inte finns en automatisk
avluftning på högsta punkten måste avluftning ske
manuellt. Detta sker lämpligen genom att översta
uttaget öppnas då systemet startas och stoppas.
Bild 13. Avluftningsbrunn. ➤
Bild 14. Lågpunktsbrunn mitt i systemet.
9.4 Lågpunktsbrunn
OBS! Vid lågpunkt måste även eventuellt luftrör
dräneras från kondensvatten. För att undgå att ha
tryckluftsledningen inne i brunnen skall man leda in
ett 2" galvaniserat rör med gänggång. Se dock till
att ventilen som monteras inne i brunnen verkligen
blir lägsta punkten. Isolera rören noga.
Om lågpunkten ligger mitt i systemet drar man
ledningarna utanför brunnen och gör avstick med
gängade rör in till brunnen (se bild 14). Lågpunkt
som ligger i slutet av ledningssträckan utföres på
liknande sätt. D.v.s man drar de sista metrarna
med gängade rör fram till dräneringsventilerna.
Rören och ventilernas dimension anpassas till den
mängd vatten och luft som skall dräneras ut (se bild
15).
Vid dräneringsbrunnar ställs också stora krav på
att avledningen av vattnet kan ske på sådant sätt
att vattnet aldrig blir stående i brunnen. Det kan
vara fråga om stora volymer varje gång ledningen
skall tömmas.
Bild 15. Lågpunktsbrunn i slutet av ledningssträckan.
13
10. TEJPNING
10.1 Generellt
För att skydda kopplingar och rör som inte har
någon bitumenbehandling mot inträngande vatten
och korrosion skall dessa ytor behandlas.
Generellt gäller att alla ytor skall vara torra, rena
och fettfria. Vid kall väderlek skall lågtemperaturtejp användas.
10.2 Montage
Ett bra korrosionsskydd kräver en väl rengjord
och torr yta. Ytorna rengöres med stålborste.
Ytbehandlade rör och kopplingar torkas rena med
en trasa fuktad med T-sprit eller dylikt.
Densyl Mastic triangelkitt skall användas för att
jämna ut konturen vid kopplingen. Täta noggrant
intill koppling och runt bultarna.
Linda densotejpen (bredd 100 mm) över kopplingen med minst halvt överlapp. Tejpen skall
lindas minst 200 mm ut på var sida om kopplingen,
dock minst 50 mm in på rörens befintliga bitumenbeläggning. Forma tejpen med händerna så att all
luft avlägsnas och så att tejpen smälter samman
och blir helt tät.
Förvara triangelkitt och densotejp på varm plats
(rumstemperatur) fram till montaget.
För att få en uppfattning om hur mycket tätningsmaterial som går åt hänvisar vi till Förbrukningstabellen (bilaga 5).
Tejpning runt kopplingar är ett viktigt moment då
kopplingen inte är tät utan övertryck. Detta betyder
att en dåligt utförd tejpning gör att vatten går in
bakvägen i systemet, då systemet inte är i drift.
Kortrör, sidosättningsrör, böjar och andra obehandlade delar behandlas med densotejp som
korrosions och nötningsskydd. Pårullning skall ske
med halvt överlapp.
Bild. 16. Triangelkitt läggs i skarven mellan rör och
koppling. Densotejp lindas runt koppling och minst
50 mm ut på rörets bitumenbeläggning.
11. STRÖMNINGSAVSKÄRARE - FIXPUNKTER
11.1 Generellt
Det förekommer alltid vatten i undergrunden
vilket efter en tid kan leta sig vägar runt och under
rören. Med tiden kan marken bli underminerad med
spänningar i rör och kopplingar som följd. Rinnande
vatten i schakten kan också tryckas upp till ytan och
där orsaka svallis som kan vara till stort förtret för
skidåkarna.
För att komma tillrätta med detta problem skall
strömningsavskärare byggas. Dessa skall vara utförda i hela schaktens bredd och kan byggas i
betong eller genom användande av tätjord eller
bentonitblandad sand.
Avståndet mellan strömningsavskärarna skall
anpassas till terräng, vattenflöde i undergrunden,
markförhållanden etc. Normalt kan man säga att
avståndet kan variera mellan 100 och 300 m,
beroende på ovanstående faktorer.
14
På bergsidan av strömningsavskäraren skall en
dräneringsslang dim 100 mm läggas. Slangen skall
ledas ut ur ledningsschakten. Kringfyllning runt
dräneringen skall vara grus, singel eller makadam
med största kornstorlek 32 mm och halt 0.06/20
< 5 %. Kringfyllning skall utföras inom ledningsgravens hela bredd och till minst 0,3 m över ledningens hjässa.
11.2 Utförande med tätjord
Utgrävning skall ske i rörschaktens sidor och
botten till minst 0,3 m utanför schakten. Grundläggningen skall vara likvärdig med intilliggande
rörschakt. Tillförda massor skall ha en längd av ca
2 m i rörschaktens längdriktning.
Fyllningen skall packas i lager enligt klass 2
tabell C/4 (bilaga 2) så att den blir tät mot schaktens
botten, sidor och mot ledningarna (se bild 17).
Bild 17. Strömningsavskärande fyllning i ledningsgrav.
a=Ev. ledningsbädd. b=Ev. jordförstärkning. c=Tjocklek med betong. d= Tjocklek med tätjord
11.3 Utförande med bentonitblandad
sand:
Fyllning skall utföras med sand ur grupp 2 tabell
C/1 och bentonit i föreskrivet blandningsförhållande.
Fyllningen skall packas som material 3b tabell C/1
(bilaga 1) enligt klass 2 tabell C/4 (bilaga 2).
I övrigt skall utförandet vara enligt Utförande
med tätjord sid.14.
11.4 Utförande i betong:
Väggen skall utföras i betong av minst kvalitet
K30. Rutarmering diam 10 c 200 i ytterkant. Tjock-
leken skall vara minst 0,3 m. Avståndet mellan
koppling och betongvägg skall vara minst 0,5 m.
I övrigt skall schakten förberedas enligt utförande med tätjord sid.14.
11.5 Utförande i betong i sprängt
rörschakt:
Rensa rörschakten från löst sittande material.
Borra och montera rör för injektering diam 50.
Hålens djup skall vara mellan 2 och 3 m (se bild 18)
I övrigt samma föreskrifter som ovan. (Utförande i betong).
Bild 18. Strömningsavskärande anordning av betong i berg
15
12. TÄTHETSPROVNING
12.1 Provtryckning
Alvenius Industrier gör vid tillverkningen en okulär besiktning av varje rör. Dessutom provtrycks
varje rör med vatten till maximalt arbetstryck gånger
1,5 enligt gällande rörledningsnorm.
12.2 Täthetsprovning
Täthetsprovning är den test som utförs på den
färdigmonterade rörledningen för att kontrollera att
montaget utförts på ett korrekt sätt.
12.3 Generellt
Täthetsprovning skall utföras innan ledning renspolats. Tryck skall mätas med tryckmätare som är
kontrollerad med kontrolltryckmätare och som kan
avläsas med en noggrannhet av 0,5 bar.
Täthetsprovning får ej ske då omgivande lufttemperatur är, eller förväntas ligga, under 0° C.
Innan ledningen täthetsprovas skall provisoriska
förankringar vara utförda. Dessa utföres lämpligen
med trävirke. Se till att stagning mellan rören och
mot schaktvägg blir väl utförda. Man kan på strategiska punkter fylla över ledningen med jordmassor.
Kopplingarna måste dock vara väl synliga.
Vid betongförankring får täthetsprovning ske
tidigast 5 dygn efter att betongen gjutits. Vid kall
väderlek, plus 5° C eller kallare måste lämpliga
åtgärder vidtagas. Exempelvis isolering eller användande av accelerator som påskyndar härdningen. Eventuellt måste tiden för härdning förlängas utöver de ovan angivna 5 dygnen.
Innan täthetsprovning får ske mot stängd ventil
i brunn, skall fyllning vara utförd kring densamma.
Täthetsprovning av ledning skall i regel verkställas först sedan de anslutningar som är avsedda
att ingå i ledningen är färdigställda. Enstaka fogar
mellan provade sektioner skall kontrolleras efter
sammanfogning genom provning med arbetstryck
under minst 1 timme. Synliga läckage får ej förekomma.
För att eliminera inverkan av eventuellt befintliga luftansamlingar i ledningen bör täthetsprovning
utföras under så konstant temperatur som möjligt.
Ledningen får alltså inte utsättas för direkt solbelysning under täthetsprovningen. Blottade
ledningsdelar skall, om så är fallet provisoriskt
övertäckas med lämpligt material.
Stiger trycket under temperaturinverkan över
fastställt provningstryck skall lämplig vattenmängd
urtappas för sänkning av trycket. Vid bestämning
av läckaget skall i sådant fall hänsyn till den
urtappade vattenmängden tagas.
12.4 Utförande
1. Kontrollera med konstruktör för vilket maximalt
arbetstryck ledningen är utförd. OBS Luftledningen
är normalt dimensionerad för lägre tryck. OBS. Det
kan finnas rördelar som har avvikande maximalt
arbetstryck från ledningen i övrigt. Ledningen kan
aldrig klassas till ett högre tryck än det som be16
Tabell 12.1: Exempel på tryck vid
täthetsprovning
De vanligaste trycken vid täthetsprovning
anges nedan. För rör/kopplingar med avvikande max arbetstryck, se senast gällande
prislista och multiplicera med 1.1.
OBS! Rören klarar normalt, (men inte
alltid) ett högre tryck än kopplingen. Det är
därför oftast kopplingen som är normgivande
för vilket maximalt arbetstryck en ledningssträckning klarar. För vägledning se senast
gällande prislista.
Max arbetstryck
16 bar
25 bar
35 bar
50 bar
Tryck vid täthetsproving
17,5 bar
27,5 bar
38,5 bar
55,0 bar
Både vatten och luftledning skall täthetsprovas. Ledningar skall täthetsprovas enligt
”Bestämmelser för provtryckning av yttre
vattenledningar VoV Bk 21 (bilaga 4).
stäms av den komponenten i systemet med lägst
angivet tryck.
2. Fyllning av vatten sker helst vid lågpunkten.
Möjlighet för avluftning måste finnas vid toppunkt
(ev. toppunkterna)
3. För att driva ut all luft ur ledningen och för att
vattnet skall vara av samma temperatur som röret
och den omgivande marken skall ledningen hållas
under övertryck i minst ett dygn.
4. Tillse att, såväl permanenta som för täthetsprovningen eventuellt erforderliga provisoriska
förankringar av krökar, avgreningar och ändpunkter,
utförs på ett betryggande sätt.
5. Trycket i ledningen skall höjas stegvis i intervaller om 10 bar, vänta några minuter mellan varje
tryckstegring. Fortsätt till rätt tryck uppnåtts. Kontrollera rörsträckningen kontinuerligt med hänsyn
till stagning eller eventuella läckor. Om ledningen
börjar förskjutas måste trycket sänkas och
stagningen kompletteras.
6. Om man upptäcker ett läckage, skall vattnet
omedelbart evakueras till en punkt nedanför läckaget. Koppling och packning plockas bort. Rör,
rörändar, packning och koppling synas noga för att
lokalisera felorsaken. (oftast beror ett läckage på
att främmande material lagt sig på röränden med
otäthet som följd). Rengör ytorna noga och montera ihop ledningen igen. Återuppta täthetsprovningen från punkt 2.
7. Ledningar med nominellt tryck överstigande 10
bar skall testas med maximalt arbetstryck gånger
1,1 mätt vid ledningens lägsta punkt.
8. Täthetsprovning skall ha en varaktighet om minst
3 timmar. Vatten skall kontinuerligt fyllas på c:a en
gång varje halvtimme så att trycket hålls så konstant som möjligt. Inpumpad vattenmängd skall
mätas och noteras på provtryckningsprotokollet.
9. Vid observationens slut återställs trycket till begynnelsetrycket. Mängden tillförd vätska uppmätes.
10. Den för återställande av trycket sammanlagt
inpumpade vattenmängden får ej överstiga följande värden. (Se tabell 12:2).
Tabell 12:2
Ledning med större diam än 50 mm
och mindre än 100 mm
10 l/km och dygn
Ledning med dim100 mm
20 l/km och dygn
Ledning med dim 150 mm
40 l/km och dygn
Ledning med dim 200 mm
60 l/km och dygn
Ledning med dim 250 mm
80 l/km och dygn
Ledning med dim 300 mm
100 l/km och dygn
Ledningar med diameter liggande mellan angivna värden får ske genom interpolation.
13. STAGNING
13.1 Generellt
13.2 Stagning av ledning
Vid alla avvinklingar och förgreningar uppstår
sidokrafter. Dessa krafter kan, om man underlåter
att staga ledningen, bryta isär kopplingarna.
Stagningens utförande är beroende av arbetstryck och ledningens dimension. Av nedanstående
tabell framgår när stagning måste utföras.
Stagning av ledning skall utföras med stödblock
enligt bild 19. Figur 15/1 Mark AMA
B och H skall anpassas till de krafter som uppträder
på respektive plats. Utrymmet mellan schaktvägg
och förankring skall fyllas med material ur grupp 2
eller 3a tabell C/1 (bilaga 1). Packning skall ske
enligt klass 2 tabell C/4 (bilaga 2).
Tabell 13:1
Stagning vid avvinklingar, olika dimensioner och tryck. Tabellen anger rördimensionerna
i tum. Inom varje tumdimension ingår flera
rördimensioner. Exempelvis 6" innefattar rör
av dim 152 x 2,0, 152 x 2,5, 168 x 2,5, 168 x
4,0 och 168 x 6,3. Vilket maximalt arbetstryck
respektive rör klarar framgår av senast utgivna prislista.
TRYCK
Rördim. < 20 bar 20-30 bar 30-40 bar40-50 bar>50bar
< 3" >= 45° >= 45°
4"
>= 45° >= 30°
5"
>= 45° >= 30°
6"
>= 30° >= 30°
8"
>= 30° >= 15°
> 8"
Alla
Alla
Not:>= Större eller lika
<= Mindre eller lika med
>= 30°
>= 30°
>= 15°
>= 15°
Alla
Alla
med
>= 15°
>= 15°
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
Alla
T-rör, grenrör och ändpunkter skall alltid
stagas. Ovanstående är minimivärden och
gäller för nedgrävd rörledning i fast mark. Vid
mindre marktäckning än 1 m eller då marken
har dålig bärighet måste kraven på stagning
skärpas. Vid ovanmarkförläggning skall rören
stagas minst var 6:e meter enligt kapitel 16.
Bild 19. Stagning av ledning
17
13.3 Stödblock utanför pumphus
Utanför pumphuset skall en betongklack gjutas
konstruktionen skall ha till uppgift att ta upp de
eventuella tryckstötar som sker vid t.ex ett ofrivilligt
driftstopp. Klackens vikt skall motsvara den kraft
som bildas av vattenpelaren och den tryckstöt som
kan uppstå.
Där betongklacken gjutes skall utgående rör
förses med armeringsjärn som svetsas fast i röret
i olika vinklar. På detta sätt fixeras rören i betongklacken.
Innan ingjutning skall röret rostskyddsmålas och
tejpas med densotejp så att fullgott rostskydd uppnås.
Röret inifrån pumphuset skall ha sådan längd att
det når minst 0,5 m utanför betongklacken.
14. KABELFÖRLÄGGNING MARK
14.1 Generellt
Kabelförläggning skall utföras enligt nedanstående normer och föreskrifter. Gällande stark-strömsföreskrifter STEV-FS, SS 424 14 37 kabel-förläggning i mark, konstruktionsstandard enligt
elbyggnadsrationalisering ebr standard kabelförläggning max 24 kV, samt Svensk standard SS 487
01 10 Åskskydd för byggnader.
Arbete i närheten av spänningsförande anläggningsdel, speciellt vid arbeten som utförs i närheten
av elektrisk luftledning eller annan oskyddad
anläggningsdel, skall utföras med största försiktighet.
Generellt sett gäller att alla kablar som används
vid samförläggning med rörsystemet skall vara
mantlade.
Det föreligger en viss risk för åsknedslag i snösystemet. Detta kan i sin tur ge stora skador på
samförlagda kablar. För att komma till rätta med
detta problem skall kablarnas mantlar förbindas
med rörledningarna i övre och nedre ändan för att
uppnå ett fullgott åskskydd.
Vid övergång från luftledning till markmontage
skall jordpunkter etableras. Dessa skall anslutas till
ledningen då den av någon anledning skall hållas
strömlös t.ex vid underhållsarbeten.
denna radie minskas till 10 x kabelns ytterdiameter.
Eventuella avvikelser från dessa siffror måste kontrolleras i varje enskilt fall.
14.2.1 Kabelförläggning i vertikala mått
Normalt skall kablarna läggas bredvid stålrören.
Man skall då uppfylla det minimimått om 0,65 m
som anges i standarden. Om förläggningsdjupet av
någon anledning inte uppfylls (t.ex berg som man
inte vill spränga) kan man gå upp till 0,45 m
läggningsdjup och byta ut kabelmarkeringen mot
ett kabelskydd. Detta skall vara av sådan bredd att
det i sin helhet täcker kabeln och skall ligga maximalt 0,1 m över kabeln.
I mark där jordbearbetning förekommer skall
förläggningsdjupet vara minst 0,65 m. Förekomsten av djupplöjning och tjälskjutning skall beaktas.
Nedplöjning av kabel får endast ske i sådan mark
som på förläggningsdjupet kan förväntas utgöra
lämplig fyllning runt kabeln. Det får med andra ord
inte finnas skarpa stenar eller andra föremål som
kan skada kabeln.
Vid förläggning skall kablarna inte sträckas. Det
måste finnas en möjlighet för kabeln att röra sig i
längdled. Detta uppnås genom att lägga kabeln lätt
slingrande i rör/kabelschakten.
14.2 Läggning av kabel
14.2.2 Kabelförläggning i horisontella mått
Vid utdragning av kabeln är det alltid bäst att
koppla direkt i ledarna. Vare sig man kopplar direkt
i ledarna eller i en dragstrumpa med lekare är det
lämpligt att placera en dragsäkring mellan kabel
och draglina. Speciellt vid maskinella hjälpmedel
måste man bevaka att tillåten dragkrft ej överskrids.
(Kontrollera maximal dragkraft för varje kabel med
kabelleverantör) Utdragning skall ske med jämn
hastighet med bromsad trumma så att inte kabeln
utsätts för onödiga ryck.
Vid kall väderlek ökar risken för skador på kabeln. Speciellt stora dimensioner bör förvaras på
uppvärmd plats. Kabeln bör ha en temperatur om
minst + 10° C innan den rullas ut. Kontrollera olika
kablars känslighet med kabeltillverkaren.
Kabeln får inte knäckas i för skarpa böjar. Vid
utdragning gäller att kabelradien inte får understiga
15 x kabelns ytterdiameter. Vid slutmontering får
Kablar som lägges bredvid stålrören skall vid
mantlat utförande läggas minimum 0,2 m från
rören. Vid omantlat utförande skall kabeln ligga
minimum 0,8 m från rören. Mellan kraft och telekabel skall det vara ett avstånd om minst 0,05 m.
Mellan kraftkablar skall det vara ett avstånd om
minst kabeldiametern. Vid olika kabeldiametrar
skall för intilliggande kablar den större kabelns
diameter bestämma avståndet.
Vid korsning mellan kraft och telekabel skall
telekabeln korsa över kraftkabeln. Försök att uppnå
så vinkelräta montage som möjligt. I möjligaste
mån skall förläggningsdjupet bibehållas, detta innebär att kraftkabeln måste förläggas djupare vid
korsningsstället. Kabelskydd skall vid korsningsstället förläggas över kraftkabeln till ett avstånd av
minst 0,25 m på vardera sidan om telekablarna.
Vid montage i skidbackar, där kabeln läggs i
18
stark lutning måste kablarna avlastas. Problemet
uppstår till största del då kabeln ligger i rör. Avlastning sker genom klamring eller genom att man gör
ett avbrott med kabelrör och istället fyller en sträcka
om några meter med sand så att kabeln fixeras.
Kabeltillverkarens rekommendationer vad gäller
avlastning skall följas.
14.3 Kabelmarkeringar/kabelskydd
Alla kraft- och telekablar skall förläggas med
kabelmarkering. Vid grund förläggning skall kraftkabeln skyddas med kabelskydd. Dessa ersätter då
kabelmarkeringen. Vid stråk med flera kablar får
kabelmarkering läggas med ett största mellanrum
om 0,15 m. Ytterkablarna skall alltid vara täckta av
kabelmarkering. Kabelmarkering bör alltid läggas
minst 0,1 m över kabeln. Större avstånd rekommenderas för att det skall vara lättare att lokalisera
kablarna. Markeringsbanden skall vara färgade
enligt SS 031 411 och märkta med kraft- eller
telekabel.
Kabelskydd kan vara i olika material t.ex plast,
betong, stål, impregnerat trä etc. Gemensamt för
dessa skall vara god beständighet mot åldrande i
den miljö de förläggs i. Vid förläggning ovan jord
innebär detta att materialet även skall ha god
beständighet mot ultraviolett ljus. Alla kabelskydd
skall, på ett varaktigt sätt, lämna information om
vilken typ av kabel den skyddar.
Kabelskyddsrör indelas vanligtvis i normalt och
förstärkt utförande. Vid normalt utförande skall den
invändiga diametern vara 2 gånger kabelns ytter-
diameter medan kabelskyddsrör i förstärkt utförande klarar sig med 1,2 gånger kabelns ytterdiameter.
Alla kabelskydd ovan mark skall utföras i förstärkt utförande. De kan utföras i form av rör, Uprofil eller liknande. Rör av plast skall utföras med
tryckrör PN 10 enligt SS 3362. Dessa rör anses
klara både mekanisk nötning och ultraviolett ljus.
Vid förläggning i mark skall förläggningsbädd,
skyddsfyllning och återfyllnad utföras enligt punkt
15.3 i denna text.
Den smidigaste lösningen vid all förläggning är
att använda kabelrör. Kabelrören ger stor frihet att
montera kablar när som helst under entreprenaden
samtidigt som eventuellt felaktiga kablar i en framtid enkelt kan bytas ut. Kravet på fyllnadsmassornas
sammansättnig minskar också vid användande av
kabelrör gentemot bar förläggning i mark. Bara
vissheten om att kabeln inte skadas vid skyddsfyllning och återfyllning är skäl nog för användandet av kabelrör.
Om man samtidigt med läggningen placerar
ett eller flera kabelrör i reserv, kan totalekonomin
bli god. Detta gäller speciellt ställen där man vet att
en framtida utbyggnad kommer att ske.
När all förläggning är gjord skall anläggningen
dokumenteras. Man bör dels ha en speciell kabelkarta och dels kablarnas läge noterat på den översiktskarta som skall framställas efter entreprenadens slutförande. Där skall också framgå vilket
inbördes läge respektive kabel har i rör/kabelschakten.
15. KRINGFYLLNING - ÅTERFYLLNAD
15.1 Generellt
15.2 Kringfyllning rörledningar
Fyllning skall utföras utan dröjsmål. Före fyllning
skall dock av arbetet berörda ledningar vara färdigställda. Ledningarna skall avsynas av beställaren
som skall ge sitt tillstånd till fyllning.
Om ledningsläggning har utförts av sidoentreprenör eller om annan entreprenör har verksamhet i
samma schakt skall även dessa entreprenörers
representanter lämna tillstånd till fyllning.
Fyllning får inte påbörjas innan betongen i
fixpunkter/stödblock eller vattenavskärare har härdat.
Fyllningen skall utföras med jord av homogen
struktur. Lokal anhopning av sten och ämnen som
kan skada ledning eller fogmaterial får ej förekomma.
Fyllning får ej ske på eller med fruset material.
Markeringsband skall läggas 0,2-0,4 m, väl
centrerat, över rören i fyllningen.
OBS. Vid packning runt ledning skall massornas
lagertjocklek anpassas till packningsmetod. Kontrollera enligt tabell C/6 (bilaga3).
Kringfyllning skall utföras med material ur grupp
2,3a eller 3b tabell C/1 (bilaga1) och vara av
samma typ som eventuell ledningsbädd.
Fyllningsmaterial skall ha största kornstorlek 20
mm. Enstaka partiklar med största kornstorlek 60
mm får dock förekomma. Personal skall hela tiden
se till att ovanstående massor används vid kringfyllning, större stenar eller annat vasst material
plockas omedelbart bort.
Där befintliga massor kan användas, använder
man med fördel en sållskopa eller sållnät med
anpassad maskstorlek för att uppnå ovanstående
kvalitet.
Kringfyllning skall ske till 30 cm ovanför rörledning och utföras i lager med mellanliggande packning enligt klass 2 tabell C/4 (bilaga 2).
19
15.5 Resterande fyllning
Resterande fyllning skall utföras med material
av samma typ som uppschaktat material. Stenar
med största storlek 300 mm får ingå jämnt fördelade i fyllningen. I fyllning som packas får största
stenstorlek uppgå till högst 2/3 av lagertjocklek
efter packning.
Bild 20. Tillåten begränsning av kringfyllning i
legningsgrav med ledningar på olika nivåer.
Bakom stödblock och fixpunkter mot jord samt
vid intilliggande rör skall det fyllas med material ur
grupp 2 eller 3a tabell C/1 (bilaga 1). Stor omsorg
skall läggas på att packa materialet vid dessa
ställen, packning skall ske enligt klass 2 tabell C/4
(bilaga 2).
För att kunna avleda ev uppsamlat vatten skall
fyllning runt strömningsavskärare ske med dränerande grus Dmax 32 mm med halt 0,06/20
mindre än 5 % eller av sorterat eller krossat material med likvärdig vattengenomsläpplighet..
15.3 Kringfyllning elledningar
Kringfyllning av elledningar som ligger i kabelrör
skall utföras enligt samma förutsättningar som för
rörledning. För kablar utan kabelrör gäller att största
kornstorlek upp till 0,1 m över ledning vara D max
8 mm.
Resterande kringfyllning upp till 0,3 m över
ledning skall utföras i ledningsgravens hela bredd
och vara av samma utförande som för rörledning.
15.4 Kringfyllning för ledningsbank
Kringfyllning skall ske med samma material som
ovanstående fyllning för rörledning. Släntlutning
skall vara c:a 1:1,5.
Överblivna större stenar skall grävas ned vid
sidan om schakten eller köras bort till lämpligt
tippområde.
Fyllning skall ske till marknivå. Tänk dock på att
fyllningen med tiden kan sjunka något. Kompensera genom att lägga liten råge på fyllningen, hur
stor denna skall vara beror på materialets beskaffenhet.
Eventuella tvärsgående diken skall återställas i
ursprungligt skick. Vid massor av lättlöslig karaktär
kan det vara nödvändigt att lägga en plastfolie som
gör att ytvattnet inte tränger ned eller spolar bort
massor.
Den tidigare marktäckningen skall återställas i
möjligaste mån. Detta är genomförbart om man vid
uppschaktning har sorterat massorna. Om ytskiktet
fattas skall man i samråd med beställaren ta ställning till vad som skall göras.Ytskiktet måste på
något sätt bindas och en bra lösning är att man efter
återfyllnad luckrar upp ytskiktet och sår gräsfrö.
Ytan blir på detta sätt mer hållbaroch estetiskt
tilltalande.
Vid återfyllning skall den löpande rörgravens
verkliga läge markeras med stakkäpp. På stakkäppen skall ledningens verkliga läggningsdjup
och placering noteras. Detta görs för att man skall
ha möjlighet att mäta in och dokumentera ledningssträckorna då arbetet är slutfört.
Bild 21. Fyllning för ledningsbank. Bankfyllning skall utföras med material ur grupp 1, 2 eller 3a,
tabell C/1 (bilaga 1). A=Föreskriven täckning. B=Kringfyllning. C=Ev. ledningsbädd. D=Befintlig markyta.
20
16. FÖRLÄGGNING OVAN MARK
16.1 Generellt:
16.2.2
På vissa platser kan det vara mycket svårt, för
att inte säga omöjligt att gräva ned ledningarna.
Dessa problem kan uppstå vid t.ex bergiga grundförhållanden, branta hang eller av annan anledning
som gör schaktning omöjlig. I dessa fall får man
tillgripa ovanmark montage. Montaget skall utföras
så att ledningssträckningen ligger så nära marken
som möjligt. Om det finns möjlighet kan terrängen,
där ledningen skall gå fram, grovplaneras så att
onödiga avvinklingar undviks.
Vid förläggning ovan mark kan man med fördel
använda varmförzinkade rör och rördelar utan
bitumenbehandling. Behovet av extra nötningsskydd föreligger inte då rören ligger ovan mark.
Vid fläktsystem där man bara har ett rör används
ett liknande system. Ett stagrör drivs ned alternativt
borras i berget. På röret monteras ett vinkeljärn i
dimension 100 x 100 höjden anpassas efter den
rördimension som skall förankras. Vattenröret hängs
upp och monteras med en rörklamma i avsedd
dimension. Röret justeras till rak sträckning genom
att höja/sänka vinkeljärnet längs stagröret.
Fläktsystem
16.2 Montage
Ledningar ovan mark skall stagas väl. Man skall
ha minst ett stag var sjätte meter. Ett lämpligt
alternativ är att använda sig av 2" galvaniserade rör
som drivs ned i marken. Om grundförhållandet är
berg används bergdubb som borras och kilas fast.
16.2.1
Tryckluftsystem
Vid tryckluftsystem där man har två rör skall
dessa monteras på ett vinkeljärn 50 x 50 x 5 som
klammas och justeras till rätt höjd på stagrören.
Alveniusrören läggs på vinkeljärnet och klammas
med kraftigt dimensionerade rörklammor för absolut fixering. Alla detaljer skall vara i varmförzinkat
utförande för bästa korrosionsskydd. Efter montaget skall stagrören kapas så nära vinkeljärnet som
möjligt (se bild 22).
Bild 23. Fläktsystem ovan mark. A:Jord. B:Berg.
H:Anpassas till rördimension
Vid kraftiga avvinklingar och höga tryck kan det
finnas behov av kraftigare plintar i betong. Plintarna skall utföras så att gott fäste erhålles i undergrunden. Eventuellt kan borrning och förankring
med armeringsjärn vara nödvändigt.
OBS! Rörkopplingarna får inte gjutas in i eventuella stagplintar.
Bild 22. Tryckluftsystem ovan mark. A:Jord. B:Berg.
21
16.3 Avstängningar, sektioneringar
och avluftningar ovan mark
Avstängningar, sektioneringar och avluftningar
klarar inte ett öppet montage utan måste monteras
frostfritt. Man uppnår detta genom att placera en
mindre låda över ledningen. Lådan skall förses
med värme och belysning så att temperaturen
hålles över 0° C.
Vatten och luftventiler skall monteras direkt på
ledningen. Vattenventilerna kan vid kall väderlek
frysa då de inte är i drift. De måste då vara av
sådant utförande att värmning direkt på ventilen är
möjlig.
Då rören är monterade ovan mark befiiner sig
medierna som går ut i systemet nära fryspunkten
och mantelytan på röret fungerar som ett stort
kylelement. Stillastående vatten fryser ögonblickligen till is med svåra driftstörningar som följd. Se
därför till att ha god cirkulation på vattnet.
Då man installerar rörledningar ovan mark måste
dessa madrasseras eller på annat sätt skyddas så
att inte skidåkare eller maskiner kan komma i
kontakt med ledningen. Normalt sett skall man
försöka dra ledningen inne i skogen, en bit från
nedfarten så att påkörning undviks.
17. SVETSNING AV PASSBITAR I FÄLT
17.1 Generellt
17.2 Svetsning i fält
Alvenius sortiment innehåller en stor mängd rör,
kortrör, komplementrör etc som underlättar läggningen. Då rörmontaget hela tiden följer grävningen
har man möjlighet att anpassa knäckpunkterna och
uttagsrören till fasta rörlängder. På detta sätt använder man standardkomponenter vilket är att
föredra.
Vid anpassning av rör intill brunnar, pump- och
kompressorhus etc kan dock behovet av passbitar
som ej finns i standardlängder uppstå. Man blir då
tvungen att specialtillverka dessa på plats.
Man kan med fördel använda rör ur standardsortimentet som tillkapas i önskad längd. I Alvenius
sortiment finns obehandlade rörändar i alla dimensioner som skall användas vid svetsning av passbitar.
Efter svetsningsarbetet skall rörändarna rengöras noggrant och behandlas med grundfärg. Färdigmålning skall ske med kallgalv eller annan likvärdig
ytbehandling. Efter montage av röret skall svetsstället tejpas med största noggrannhet så att bästa
korrosionsskydd uppnås.
18. RENSPOLNING AV LEDNINGAR
18.1 Generellt
Det är ofrånkomligt att sand, grus och småsten
kommer in i ledningarna vid montage. Renspolning
av ledningen skall ske så fort ledningen är färdiglagd och schakten igenfylld. Både luft och vattenledning skall spolas. All spolning skall ske från
toppen av ledningssystemet.
Renspolning skall göras innan ventiler och annan utrustning är monterade i brunnar. Detta gäller
naturligtvis också pump och kompressorhus. Spolning får inte förekomma med pumpar och kompressorer inkopplade på ledningen då risken annars är
stor att dessa tar skada av de eventuella stenar
som spolas bort i renspolningen. Längst ned vid
pumphuset skall ledningen plockas isär och möjlighet till vattenavledning skall finnas.
OBS! Luftledningen är normalt bara dimensionerad för 16 eller 25 bar (beroende på dimension).
22
Vid spolning skall noga tillses att vattenpelaren inte
överstiger 160 alternativt 250 meter. Om hela
anläggningens fallhöjd är större än detta måste
spolningen utföras sektionsvis.
18.2 Utförande
På ledningens lägsta punkt skall en provisorisk
avstängning monteras. Denna skall vara stängd
medan röret fylls med vatten. Eventuellt torkade
massor i röret blöts då upp och lossnar så att
spolningen blir effektiv.
När ledningen är fylld öppnas bottenventilen.
Vatten och eventuella främmande partiklar får fritt
flöda ut vid lågpunkten.
Spolning skall fortgå till dess att rörledningarna
är helt rena.
19. INMÄTNING RELATIONSRITNINGAR MATERIALSPEC.
När alla arbeten är slutförda, skall man göra
relationsritningar som visar verkligt utseende.
Vid återfyllnaden markerades den verkliga
ledningsgraven. Dessa markeringar utgör mätpunkterna då ledningssträckan skall mätas in.
Ledningssträckans läge skall markeras på en
planritning som visar hela anläggningen. Där skall
framgå;
- Rörledning med brunnar
- Brytpunkter och ändpunkter på ledning
- Uttag (hydranter/elektranter)
- Anslutningar mot byggnader, tidigare system etc
- Strömningsavskärmare och fixpunkter
- Flödesriktnig (kan vara viktigt i brunnar)
Relationsritningarna skall också visa ledningsschakten i genomskärning. Här skall framgå hur
rören är lagda i ledningsgraven, vilka dimensioner
som förekommer och den inbördes placeringen.
Ritningarna skall visa faktiskt utförande (as built).
Handhavandet av systemet skall framgå av driftsinstruktionerna.
I tillägg till driftsinstruktionerna skall det finnas
en materialspecifikation. Här skall alla i systemet
ingående komponenter finnas med. Beställaren
skall även ha möjlighet att på ett enkelt sätt få fram
uppgifter vid eventuell reservdelsbeställning.
23
20. ORDLISTA
Hydrant
Vatten eller luftuttag till vilka man kopplar slangar för distribution till snökanon.
Elektrant
Elförsörjningsskåp me uttag för kanoner av fläkttyp. Placeras bredvid vattenhydrant.
Fläktsystem
Även kallat lågtrycksystem. Kanonen försörjs med elström och vatten av med
högt tryck.
Tryckluftsystem
Även kallat högtrycksystem, försörjs med vatten av högt tryck och tryckluft
av c:a 7 bars tryck.
Provtryckning
Test av rörens hållfasthet som utförs av rörtillverkaren. Testet utförs med
maximalt arbetstryck x 1,5, vilket motsvarar Rörledningsnormens anvisningar.
Täthetsprovning
Test av färdig ledning då den installerats i backen. Testet skall ske då rören
är blottade. Trycket skall motsvara maximalt arbetstryck x 1,1.
Utspetsning
Åtgärd som vidtages för att undgå tjälskjutning i ledningsschakt.
Berggadd
Bergformation som sticker upp i ledningsbädd.
Dmax
Maximal diameter tillåten på t.ex fyllnadsmassor.
Medelköldmängd
På orten genomsnittlig temperatur utslagen över en viss tid.
Kabelmantel
Jordat yttre skyddsmaterial som ligger runt ledarna. Manteln ligger vanligtvis
placerad innanför ett plasthölje. förutom skydd för personskador har manteln
till uppgift att skärma kabeln mot induktionsströmmar.
Ledare
Leder elektrisk ström. Vanligtvis av aluminium eller koppar. Vanligtvis skyddad
av en PVC beläggning.
Dragstrumpa
Flätad anordning som monteras runt kabeln. Används vid utdragning av kablar.
Lekare
Fästöglor som förhindrar rotation i kabeln vid utdragning.
24
21. KÄLLFÖRTECKNING
Ahlsell
Specialen -90
Alvenius
Alvenius rörsystem, flexibelt och ekonomiskt
Alvenius snabbkopplingsrör för snöanläggningar
Alvenius varmförzinkade snabbkopplingsrör för bästa totalekonomi
Alvenius prislista 9301-S
Ebr Standard
Elbyggnadsrationalisering ebr standard.
Konstruktionsstandard
Kabelförläggning Max 24kV -89
Karnag
Produktblad och förbrukningstabell, Desoprodukter
Arbetsinstruktioner för montage, Densoprodukter
Kungliga väg och
vattenbyggnadsstyrelsen
Provtryckningsprotokoll
Provtryckning av yttre vattenledning - 1952
Norsk standard
NS 3551
Norges byggstandardiseringsråd andra utgåvan 1986
Statens energiverk
Starkströmsföreskrifterna
STEV -FS
Skydd mot skada genom elektrisk ström (Allmänna råd)
STEV -FS 1985:9
AB Svensk Byggtjänst
MARK AMA -83
Allmän Material och arbetsbeskrivning för markarbeten -83
AB Svensk byggtjänst upplaga 6
Råd och anvisningar till MARK AMA -83 upplaga 5
ELAMA -83
Allmän material och arbetsbeskrivning för elektriska arbeten -83
AB Svensk Byggtjänst upplaga 3
Svensk standard
Uponor
Industri/Kommunal teknik
Råd och anvisningar till ELAMA-83 upplaga 3
SS 487 01 10 Åskskydd för byggnader moment 18:1
SS 424 14 37 Svenska elektriska kommissionen kabelförläggning i mark -92
Upotel -kabelskydds rörsystem
Tekniska data -90
25
Bilagor
AB Alvenius Industrier
Box 550 SE-63107 Eskilstuna
Tel: 016-16 65 00 Fax: 016-12 26 34
www.alvenius.se
Epost:[email protected]