Transcript SSF Regler - Skidor.com

Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
1
Svenska Skidförbundets
TÄVLINGSREGLER
- Längdåkning ÅRGÅNG 2010
Längdåkningsregler
2
Utgåva 2010-10-01
Falun 2010-10-01
Härmed utges tävlingsregler för längdskidåkning med datum 2010-10-01
Regelboken är i likhet med föregående utgåva en direktöversättning av FIS tävlingsregler (The
international Ski Competition Rules , ICR 2008). Det kan dock inte helt uteslutas att det kan
förekommer skiljaktigheter mellan ICR och denna regelbok. Om det skulle påträffas
skiljaktigheter är innebörden i ICR-texten den riktiga om inte i SV Tillägg anges annat.
Vid översättningen har ICR kompletterats med:
 Av SSF beslutade regler/bestämmelser

Kompletteringar som gäller för barn/ungdom
Eftersom regelboken är en direkt översättning av en regelbok som i grunden är skriven för
internationella tävlingar på högsta nivå, d v s för seniorer och juniorer, måste man vara medveten
om att dessa regler många gånger inte är helt eller delvis relevanta vid t ex en ungdoms-,
distriktstävling. Använd sunt förnuft och omdöme vid studier av reglerna och anpassa reglerna
till rådande förhållanden.
I regelboken redovisas, p g a utrymmesskäl, endast delar av sektion 1 - Allmänna bestämmelser
(100-serien). Den kompletta versionen finns på SSF hemsida under regler.
Svenska tillägg, d v s sådant som skiljer sig från internationella regler återfinns i regelboken i
direkt anslutning till aktuell internationell regel och redovisas som Sv Tillägg i kursiv stil.
Viktigaste förändringarna i denna utgåva:
302.1.1
Införande av en assisterande tävlingsdirektör (förkortas RDA).
303
Juryns sammansättning vid olika tävlingar.
306
Assisterande tävlingsdirektörens (ARD) uppgifter.
311.1
Intervall och masstart-tävlingar, tävlingsbanans längd kompletterats med 8,3 km
340.1.1-4
Tävlande under träning/tävling bl a definition av obstruktion.
342.1.1
Ingen skidmärkning om inte meddelas i inbjudan eller jurybeslut.
Synpunkter och förslag till förändringar tas tacksamt emot av Gunilla Back, årligen före sista
maj. Revidering av tävlingsreglerna sker en gång årligen med målsättning att vara klar i god tid
till kommande säsong.
SSF TD- och Regelgrupp
Gunilla Back, SSF [email protected]
Lars-Gunnar Pettersson, Gällivare, [email protected]
Kaarel Pütsep, Kil, [email protected]
Mattias Berglund, Jokkmokk, [email protected]
Tomas Jons, Falun, [email protected]
Thomas Granlund, Skellefteå, [email protected]
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
3
INNEHÅLL
130
131
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
SSF:s SÄRSKILDA REGLER FÖR LÄNGDÅKNING
OBS Hela ”100-serien” finns på SSF hemsida OBS
Klassindelning, åldrar och distanser
Allmänna tävlingar
- Tabeller
Mästerskapstävlingar
Tabeller
GEMENSAMMA REGLER FÖR ALLA FIS-TÄVLINGAR
Klassificering och olika kategorier av tävlingar
FIS Kalenderkonferens och FIS Tävlingsprogram
FIS-licens
Kvalificeringsregler för tävlande
Tävlandes skyldigheter och rättigheter
Sponsorer och reklam
Reklam- och firmamärken
Television
Filmrättigheter
Tävlingsorganisation
Organisation
Försäkring
Program
Tillkännagivande
Anmälan
Lagledarmöten
Lottning
Publicering av resultat
Priser
Servicepersonal, leverantörer och firmaföreträdare
Läkarundersökning och doping
Tävlingsutrustning
Sanktioner
Riktlinjer för åtgärd (Procedural guidelines)
Appeals Commission, AC, appelationskommissionen
Brott mot bestraffning
7
9
12
12
13
14
15
15
16
17
17
18
18
18
19
19
19
19
20
20
20
21
22
22
22
23
25
26
27
SEKTION II - TEKNISKA BESTÄMMELSER
300
Längdskidtävlingar
29
A.
301
302
303
304
305
306
307
29
29
32
33
35
37
37
Organisation
Organisationskommittén
Tävlingsfunktionärer
Tävlingsjuryn och dess uppgifter
Tekniske Delegatens (TD) roll
Ersättning för kostnader
FIS tävlingsdirektör
Lagledarmöten
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
B.
311
312
313
314
315
316
317
318
320
TEKNISKA ANLÄGGNINGAR OCH FÖRBEREDELSER
Tävlingsdistanser och banlängder
Tävlingsbanan
Homologisering
Teknikdefinitioner
Preparering av banan
Markering av banan
Matstationer
Avspärrningar av banan
Längdstadion
4
39
40
41
42
43
44
45
45
45
C.
331
332
TÄVLINGEN OCH DE TÄVLANDE
Åldersklasser
Hälsoundersökning
47
47
333
334
335
336
337
338
Anmälan
Anvisningar för gruppering
Reserver och efteranmälningar
Lottning och sidning av startordning
Startnummer
Träning och besiktning av banan
47
47
48
50
51
51
340
341
342
Tävlande under tävlingen
Funktionärer och andra under tävlingen
Skidmärkning
51
52
53
D.
351
352
353
354
355
START, TIDTAGNING OCH RESULTAT
Startern
Tidtagning
Mål
Uträkning av resultat
Publicering av resultat
53
54
55
56
56
E.
360
361
362
NYA TÄVLINGSFORMER
Individuell sprinttävling
Team sprint
Jaktstart (med och utan avbrott)
57
60
62
363
364
Jaktstart med avbrott
Jaktstart utan avbrott
62
64
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
5
F.
STAFETTÅKNING
371
372
373
374
375
376
377
Organisation
Tekniska arrangemang och förberedelser
Banor
Stafettväxling
Nummerlapparnas färg
Tävlingen och de tävlande
Tidtagning och resultat
66
66
67
67
67
68
70
G.
380
381
RIKTLINJER FÖR LÅNGLOPP
Långlopp
Anmälan och de tävlande
71
71
382
383
384
385
Information
Jury
Bana
Kontroller
72
73
73
74
386
387
388
Sjukvård och säkerhet
Säkerhet vid kall väderlek
Åtgärder vid uppskjutande, avbrytande, förflyttning eller
inställande av tävling
Regler för internationella tävlingar
75
75
76
389
H.
77
STARTFÖRBUD, BESTRAFFNINGAR, DISKVALIFIKATIONER,
PROTESTER OCH ÖVERKLAGANDE
Startförbud
78
Bestraffningar
78
Diskvalifikationer
78
Protester
79
Rätt att överklaga
81
390
391
392
393
394
SEKTION III – RIKTLINJER - SPECIALBESTÄMMELSER - BILAGOR
Bilaga 1
Utdelningsprinciper för mästerskapstecken
Bilaga 2
Poängpris
82
89
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
91
93
95
96
99
3
4
5
6
7
Bilaga 8
Bilaga 9
Bilaga 10
Bilaga 11
Riktlinjer för flyttning/inställande av tävling
Ekonomiska bestämmelser för SM, JSM och USM
Blankett för övergång till annan förening
Tävlingsutrustning Längdåkning
Skidtävlingar i sträng kyla
Sidningsregler
102
Ungdomstävlingar, se SSF hemsida ”Enkla skidtävlingar”
104
Riktlinjer föt nationella tävlingar
105
Svensk komplettering och tillämpning av FIS reklamregler samt
109
exempel på placering av reklammärken på kläder (206-207)
Sprintschema för 30 respektive 16 finalister, masstartspossitioner 111-114
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Svenska Skidförbundets hemsida www.skidor.com
Internationella Skidförbundet (FIS) hemsida
www.fis-ski.com
6
Förkortningar och förklaringar
DM
JDM
UDM
GM
NoM
SvM
SM
=
=
=
=
=
=
=
Distriktsmästerskap
Juniordistriktsmästerskap
Ungdomsdistriktsmästerskap
Götalandsmästerskap
Norrlandsmästerskap
Svealandsmästerskap
Svenskt mästerskap
JSM
USM
RM
OS
VM
FIS
WC
IOF
RF
SOK
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
Svenskt juniormästerskap
Svenskt ungdomsmästerskap
Riksmästerskap
Olympiska Spel
Världsmästerskap
Internationella Skidförbundet
Världscup
Internationella Orienteringsförbundet
Sveriges Riksidrottsförbund
Sveriges Olympiska Kommitté
SSF
SDF
TD
RD
RDA
=
=
=
=
=
Svenska Skidförbundet
Specialdistriktsförbund
Teknisk delegat
Race Direktor (FIS)
Race Direktor Assistant (FIS)
Definition av begrepp
I denna regelbok används begreppen bör och skall i följande betydelse:
bör:
denna skrivning skall användas under alla vanligen förekommande fall, TD/Jury
kan besluta om avsteg från regeln om särskilda förhållanden råder.
skall:
denna skrivning i regelboken innebär att regeln är absolut obligatorisk och TD/Jury
får inte göra avsteg från skrivningen.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
7
SEKTION I-ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
B.
LÄNGDÅKNING
130
Klassindelning, åldrar och distanser
130.1.
Klassindelning vid allmänna tävlingar skall förekomma enligt följande tabell:
Kategori
Klass
Ålder (År)
Max tävlingslopp km Max km motionslopp
Juniorer
D 17-18
D 19-20
30 km
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Seniorer
D 21-
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Veteraner
D 35D 40D 45-
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Veteraner
D 50D 55-
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Juniorer
H 17-18
H 19-20
30 km
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Seniorer
H 21-
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Veteraner
H 35H 40H 45-
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Veteraner
H 50H 55H 60-
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
Ingen övre gräns
a/
Damer
b/ Herrar
c/
Ungdom
Damer/Herrar
D/H
D/H
D/H
D/H
D/H
D/H
D/H
D/H
D/H
8
9
10
11
12
13
14
15
16
2,0 km
2,5 km
2,5 km
3,0 km
3,0 km
5,0 km
7,5 km
10,0 km
15,0 km
10
15
15
20
30
30
30
30
30
km
km
km
km
km
km
km
km
km
Undantag: I kategorin Ungdom D/H 9-16 år får tävlingar genomföras med
sammanslagna klasser. Ex. D 11-12 o s v.
Beträffande banlängd tas hänsyn till den yngsta åldersgruppen.
130.1.1
För mästerskapstävlingar gäller klassindelning enligt 131.
130.1.2
För barn 8 år och yngre får tidtagning ske, under förutsättning att det också
finns en möjlighet att välja att delta i en öppen klass utan tidtagning.
Vid masstart för barn 8 år och yngre skall det också beredas möjlighet att starta
med individuell start 1-5 min efter masstarten. Lika priser delas ut till samtliga
i en gemensam ceremoni.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
8
Längdåkning
130.2
Annan indelning
130.2.1.
I individuella tävlingar skall D 9-16 år och H 9-16 år tävla i egen åldersklass/sammanslagen åldersklass enligt 130.1. Dessutom har D 17-20 år och H
17-20 år rätt att deltaga i klasserna D 21- respektive H 21-. Den egna klassens
max banlängd skall gälla som begränsning av distansen.
130.2.2.
I stafettävlingar tävlar D 9-16 år och H 9-16 år i sammanslagna klasser. Ex. D
11-12, H 11-12 o s v. Den äldre åldersklassen har dock rätt att flytta upp till
närmast högre sammanslagna klass. Ex. H 14 har rätt att tävla i närmast högre
sammanslagna klass H 15-16. D/H 16 har rätt att tävla i klassen D/H 17-20 år
och D/H 21. D/H 17-20 år har rätt att deltaga i klasserna D/H 21-
130.2.3.
Vid UDM, JDM, DM, GM, SvM, NM, USM, JSM och SM individuellt har D
11-16 år och H 11-16 år ej rätt att deltaga i närmast högre åldersklass. D/H 1720 har rätt att deltaga i D/H 21-. Den egna klassens maximala banlängd skall
gälla som begränsning av distansen.
130.2.4.
Vid UDM, JDM, DM, USM, JSM och SM i stafettåkning tävlar D 11-16 år och
H 11-16 år i sammanslagna klasser. Ex. D 15-16, H 15-16. Den äldre
årsklassen har dock rätt att flytta upp till närmast högre sammanslagna klass.
Ex D/H 14 har rätt att tävla i närmast högre sammanslagna klass D/H 15-16.
D/H 16 år har rätt att tävla i klassen D/H 17-20 år och D/H 21. D/H 17-20 år
har rätt att deltaga i klasserna D/H 21-.
130.2.5
I individuella och stafettävlingar får damer/flickor tävla i herr/pojkklasser.
130.3.
Sammanslagna klasser
130.3.1.
Sammanslagna klasser bör undvikas för de yngsta åldersgrupperna, om så sker
skall hänsyn tas till yngsta åldersgruppen i den sammanslagna klassen vad
gäller max banlängd.
130.4.
Motionsklasser
130.4.1.
I samtliga åldersgrupper enligt 130. kan motionsklasser anordnas, varvid M
tilläggs klassbeteckningen.
130.4.2.
Arrangören rekommenderas att arrangera motionsklasser i samband med övriga
tävlingar.
130.4.3.
Vid arrangemang för motionsklasser med deltagare från andra föreningar än
den egna skall sanktion för arrangemanget sökas hos SSF eller eget SDF. Detta
gäller oavsett om motionsklassen startar före eller efter övriga klasser i annan
sanktionerad tävling.
130.6.
Distanser
130.6.1.
Rekommenderad distans för D/H 9 år är 1,5 km, där arrangören måste ta
hänsyn till att det är första året barnen tävlar och oftast börjar träna. Max.
längden 2,5 km kan förekomma på lättare banor. Samma rekommendation
gäller D/H 10 år.
Arrangören och distriktsförbund måste ta hänsyn till barnens ålder och distans
och utifrån det anlägga spår som utvecklar barnens teknik och tävlingsförmåga.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
9
131
Mästerskapstävlingar
131.1.
Individuella mästerskapstävlingar
131.1.1.
Individuella mästerskapstävlingar anordnas i klasserna D 11-55 år och H 11-60
år enligt följande tabell. (F = fri teknik; K = klassisk teknik, Sp = sprinttävling,
Tsp = teamsprint, Ms = masstarttävling, Dj = jaktstart)
Lagtävlingar, tremannalag, anordnas i klasserna D 11-55 år och H 11-60 år,
varvid föreningens tre bästa individuella resultat räknas i respektive klass. Vid
mästerskapstävlingar med sprinttävling delas lagpris ej ut.
Kateg.
Klass
Ålder
USM1
5 Sp
7,5
JSM 4)
5 10
15
20
SM 2)
Sp Sp 10 15 30 50
Ms Ms
Dj Dj
UDM 3)
2,5 5
7,5
JDM 3)
5 10 15
20
DM 3) + Sp, Ms, Dj, Tsp
30 5 10 15 20 30 50
Tsp
Ungd.
D/H 11
D/H 12
D/H 13
D/H 14
K/F
K/F
K/F
K/F
K/F
K/F
D/H 15 (5 km) K/F K/F
D/H 16(7,5 km K/F K/F
Damer
Jun.
D17-18
D19-20
Sen.
D 21Oldg.
D 35D 40D 45Veter.
D 50D 55Herrar
Jun.
H17-18
H19-20
Sen.
H 21Oldb.
H 35H 40H 45Veter.
H 50H 55H 60-
K/F
K/F
X
X
K F
K
X K K
F
K/F
K/F K/F
X
K/F
K/F X
K F
K
K F
K F
K F
K
K
K
K F
K F
K
K
K K/F
K
K/F F
X K K
K
K/F
K
F
K
K
K
K
F
F
F
K
K
K
K
K
K
F
F
F
K
K
K
1,2, 4) Distanser och stil beslutas av SSF i samverkan med arrangör inför respektive mästerskap.
Tekniken anpassas till OS/VM för respektive år.
3) SDF avgör teknikfördelning år från år. Ovanstående är en rekommendation
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Kateg.
Klasser
Ålder
Damer
Jun.
D 17-18
D 19-20
Sen.
D 21Oldg.
D 35D 40D 45Veter.
D 50D 55D 60D 65D 70Herrar
Jun.
H 17-8
H 19-20
Sen.
H 21Oldb.
H 35H 40H 45Veter.
H 50H 55H 60H 65H 70H 75Ungd.
D/H 13
D/H 14
D/H 15
D/H 16
10
SM Veteraner
10 15 20 30
GM 1)
2,5 5
K
K
F
F
F
K
K
K
F
F
F
F
F
K
K
K
K
K
10
15
30
SvM 1)
2,5 5
F
F
K
K
K
K
K
F
F
F
F
F
F
K
K
K
K
K
K
K/F
15
30
F
F
15
30
K/ F
K/ F
K
F
K
F
K
F
K
K
F
F
K
K
F
F
K
K
F
F
K/F
F
F
F
10
NoM 1)
5 10
K/F
K/F
K/F
K/F
K/F
K F
K/F
K/F
K F
1) Jämna år = F, ojämna år = K. För damer gäller 15 km F jämna år och 10 km K ojämna år.
131.2.
Sprint och Teamsprint
Individuella mästerskap i sprint ordnas i samtliga mästerskap och klasser.
Principen vartannat år klassiskt (K) och vartannat år fri teknik (F) gäller.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
131.3.
11
Stafettmästerskap anordnas i klasserna D 11-21 år och H 11-40 år enligt
följande tabell:
Flickor/damer har rätt att deltaga i pojk/resp. herrstafetter.
Kateg. Klass
Ålder
USM 1)
JSM 1)
SM 1)
3x5
Damer
Jun.
Sen.
Herrar
Jun.
Sen.
Oldb.
UDM 2) 4)
JDM 2) 4)
DM2) 4)
3 x 10
3 x 2,5
D 17-20 K/F (3,3)
D 21K/F
H 17-20
K/F (5)
H 21K/F
H 35H 40Ungdom
D/H 11-12
D/H 13-14
K/F
D/H 15-16
D 3,3/2,5
H 3,3
GM 3) 4)
SvM 3) 4)
NoM 3) 4)
3x5
3 x 10
3 x 2,5
K/F (3,3)
K/F
3x5
K/F (3,3)
K/F
K/F (5)
K/F
K/F
K/F
K/F
K/F
3 x 10
K/F
D 3,3/2,5
H 3,3
K/F (5)
K/F
K/F
K/F
D 3,3/2,5
H 3,3
1) Distanser och stil beslutas av SSF i samverkan med arrangör inför respektive mästerskap.
Tekniken anpassas till OS/VM för respektive år.
2,3) SDF, Region avgör teknikfördelning år från år. Ovanstående är en rekommendation
4) Distrikt, region kan vid behov besluta att stafett genomförs med 2 delsträckor
131.4.
Jaktstart anordnas i klasserna D 17-21 år och H 17-21 år enligt följande:
Juniortävlingar, se 311.5.1
Seniortävlingar, se 311.3.1
Anm. Endast ett DM- respektive SM-tecken delas ut i jaktstart.
Tekniker fastställt år från år av SSF respektive SDF.
131.5.
Beträffande rätten att starta i närmast högre åldersklass och därmed deltaga i
olika mästerskap i respektive klass se 130.2.
131.6
Beträffande bestämmelser för mästerskapstävlingar. På SM-distanserna
Damer 30 km och Herrar 50 km kan svenska medborgare utan FIS-kod
deltaga i de individuella klasserna. Vid inrapportering till FIS tas dessa åkare
bort från resultatlistan. Vid mästerskapsstafetter (Stafett och Team Sprint)
finns inget krav på FIS-kod. Dock påverkas startordningen i Team Sprint för
lag med tävlande utan FIS-kod enligt 361.3.1.
131.7
Mästerskap för U23 räknas fram utifrån resultaten i de individuella
tävlingarna med motsvarande officiell U23 VM distans.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
12
Utdrag ur FIS regler The International Ski Competition Rules
200
Gemensamma regler för alla tävlingar
200.1
Alla tävlingar i FIS tävlingskalender skall följa FIS regler
200.2
Organisation och uppträdande
Regler och instruktioner för organisationen skall återfinns i respektive
organisations regelverk.
200.3
Deltagande
Tävlingar som finns på FIS kalender är öppen för alla tävlande som innehar giltigt
licens och anmäls av eget nationellt förbund inom aktuell kvotering.
200.4
Särskilda bestämmelser
FIS Council kan utfärda regler till nationellt förbund att anta regler och
bestämmelser för att anordna nationella eller internationella tävlingar med särskilda
regler för att säkerställa att tävlingen genomförs på, för FIS, acceptabel nivå.
200.5
Kontroll
Vid alla tävlingar i FIS kalender skall en av FIS utsedd TD vara närvarande.
200.6
Varje sanktion som tilldöms tävlande, ledare eller tränare rapporteras till FIS och
nationellt förbund.
201
Klassificering och olika typer av tävlingar
201.1
Tävlingar med speciella regler och/eller begränsat antal deltagare
Nationella förbund tillhörande FIS – eller förening tillhörande sådant förbund kan
med tillstånd av nationellt förbund bjuda in grannlandets nationella förbund eller
föreningar tillhörande detta förbund till sina tävlingar. Dessa tävlingar behöver inte
vara kungjorda eller utlysta som internationella tävlingar, eventuella restriktioner i
antalet tävlande skall dock framgå av inbjudan.
201.1.1
Tävlingar med speciella regler och/eller med begränsat deltagande eller öppen för
icke medlemmar kan genomföras under vissa speciella förutsättningar som
meddelas av FIS Council. Dessa regler skall framgå av inbjudan.
201.2
Tävlingar med ickemedlemmar av FIS
FIS Council kan besluta att en nation tillhörande FIS får bjuda in en ickemedlems
nation till tävlingar, eller att godkänna anmälan till tävling från sådan nation.
201.3
Klassifikation av tävlingar
201.3.1
201.3.2
201.3.3
201.3.4
201.3.5
201.3.6
Vinter-OS, VM och JVM
FIS WC
FIS Continental Cup
Internationella FIS tävlingar
Tävlingar med speciellt deltagande och/eller kvalifikationer.
Tävlingar med ickemedlemmar
201.4
Typer av tävlingar
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
201.4.1
13
201.4.8
Nordiska grenar:
Längdskidåkning, rullskidor, backhoppning, skidflygning, nordisk kombination,
lagtävling i nordisk kombination, nordisk kombination med rullskidor eller inlines,
backhoppning lag, backhoppning i plastbacke, långlopp.
Alpina grenar:
Störtlopp, slalom, storslalom, super-G, parallellslalom, kombination, KO,
lagtävlingar.
Fristilstävlingar
Hopp, Puckelpist, Big Air, Skicross, Halfpipe
Snowboard
Alpint (slalom, storslalom, parallellslalom, parallellstorslalom),
Freestyle (halfpipe, boardercross)
Telemark
Classic (sprint classic), Storslalom, Parallellslalom
Skidorientering
Individuellt, Stafett, Mass-start
Speed Skiing tävlingar
Standard, Special
Skidtävlingar på gräs
201.4.9
Tävlingar kombinerade med andra idrotter
201.4.10
Barn-, Veteran-, tävlingar, tävlingar för funktionshindrade.
202
FIS Kalenderkonferens och FIS Tävlingsprogram
202.1
Kandidatur och presentation
202.1.1
Varje nationellt skidförbund är berättigat att ansöka om att arrangera FIS World
Ski Championships, VM, i enlighet med de publicerade reglerna, ”Rules for the
organisation of World Championships”
202.1.2
För alla andra arrangemang som ska införas i FIS internationella skidkalender görs
ansökan av det nationella förbundet enligt reglerna i ”Rules for the FIS calendar
conference”
202.1.2.1
Ansökan från nationellt förbund måste skickas till FIS senast 30 april.
202.1.2.2
Fördelning av tävlingar
och fastställande av programmet görs årligen vid FIS kalenderkonferens i maj/juni.
202.1.2.3
Homologisering (alpina delen)
Tävlingar, införda i FIS-kalendern, får endast genomföras på av FIS
homologiserade banor. Det tilldelade certifikatsnumret måste framgå vid ansökan
om alpin FIS-tävling.
202.1.2.4
Publicering av skidkalendern
Den slutgiltiga kalendern publiceras av FIS före den 1 juli på www.fis-ski.com
Kalendern uppdateras därefter fortlöpande efter meddelande till FIS om inställda,
uppskjutna och ändrade tävlingar.
201.4.2
201.4.3
201.4.4
201.4.5
201.4.6
201.4.7
Längdåkningsregler
14
Utgåva 2010-10-01
202.1.2.5
Uppskjutande av tävling
införd i FIS-kalendern måste omedelbart meddelas FIS och en ny inbjudan måste
sändas till nationellt skidförbund. Om så inte sker är tävlingen inte giltig för FISpoäng.
202.1.2.6
Avgifter
I tillägg till årsavgiften fastställs varje år en kalenderavgift för varje införd tävling.
För ytterligare arrangemang, godkända av FIS efter 30 juni, betalas en
tilläggsavgift, 50% utöver ordinarie kalenderavgift. Kalenderavgiften faktureras det
nationella skidförbundet.
202.1.3
Utnämning av arrangör
När det nationella skidförbundet utser en arrangör, en ansluten skidförening, ska
formuläret ”Registration Form Nat. Ski Ass. And Organiser” eller liknande
dokument användas. En ansökan från nationellt förbund om införande av tävling i
FIS-kalendern ska vara liktydigt med att förbund och arrangör träffat avtal om
tävlingen. Om nationellt förbund ansöker, betyder det att förbundet är ansvarig
arrangör.
202.2
202.3
FIS kalenderkonferens äger rum varje år under våren.
FIS tävlingsprogram publiceras på FIS hemsida.
202.4
Arrangemang i länder utanför FIS
Tävling i länder utanför FIS kan publiceras i FIS-kalendern endast efter
godkännande av det landsförbund där tävlingen ska hållas.
202.5.1
202.5.2
I tillägg till årsavgiften fastställs varje år en kalenderavgift för införd tävling.
Aktuella avgifter publiceras av FIS.
203
FIS-licens
203.1
Licensåret börjar den 1 juli och slutar den 30 juni följande år.
203.2
För att få delta i en FIS-tävling måste deltagaren inneha en FIS-licens utfärdad av
det nationella förbundet. Licensen ska gälla för ett år i norra och södra halvklotet.
En licens kan begränsas till ett specifikt land eller till en eller flera specifika
tävlingar. FIS-licensen tilldelas bara den som personligen skrivit under ”Athletes
Declaration” på formulär godkänt av FIS. Formulär underskrivna av minderårig
eller omyndig ska också skrivas under av vårdnadshavare eller god man.
203.2.1
Nationellt förbund måste garantera att alla som innehar FIS-licens accepterar
FIS regelverk, speciellt vad gäller domar avkunnade av Court of Arbitration for
Sport och appellationsdomstol vid dopingfall.
203.3
Nationellt förbund får utfärda FIS-licens endast under förutsättning att den tävlande
har skrivit på ”Athletes Declaration” och den har inkommit till förbundet.
203.4
Under licensåret får en tävlande delta i internationella FIS-tävlingar med en licens
utgiven av dennes landsförbund.
Tävlande kan bara representera en förening under tävlingsåret.
Tävlande måste vara medborgare i det land vars förbund utfärdat licensen och
kunna bevisa detta med giltigt pass.
Sv. tillägg
203.5
203.5.1
I händelse av geografiska förändringar kan FIS tillåta undantag efter begäran av
berörda landsförbund.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
15
203.5.2
Tävlande med mer än en nationalitet tillåts tävla endast för det nationella förbund
där han/hon har sin permanenta adress och uppehållsort.
203.5.3
Om en tävlande redan deltagit i internationellt arrangemang för ett nationsförbund
och byter nationalitet och förbund, är det inte tillåtet att delta i någon internationell
FIS-tävling inom tolv månader från den dag den tävlande lämnade sitt förbund. Inte
heller kan en ny licens utges inom denna period.Detta gäller också när en deltagare
har mer än en nationalitet och önskar tävla för annat land än det gällande. FIS
Council kan, efter konsultation med aktuella parter och med skriftlig ansökan, i
specifika fall med starka skäl godkänna ett byte av landsförbund.
203.5.4
Varje tävlande förlorar automatiskt sina FIS-punkter vid byte av nationellt förbund.
FIS Council kan medge undantag i speciella fall.
203.5.5
En tävlande vars licens blivit indragen kan få ny licens efter att ev. straff har
fullgjorts.
204
Kvalificeringsregler för tävlande
204.1.1
204.1.2
204.1.3
204.1.4
204.1.5
204.1.5.1
204.1.6
204.1.7
204.2
Nationellt förbund ska inte utfärda licens till någon tävlande som:
uppfört sig illa eller osportsligt eller inte respekterat FIS medicinska bestämmelser
eller antidopingregler,
mottager eller har mottagit, direkt eller indirekt, ersättning i pengar för att delta i
tävling,
mottager eller har mottagit ett pris till ett högre värde än vad som sägs i artikel 219,
tillåter eller har tillåtit att namn, titel eller individuell bild används i kommersiell
annons, utom när nationellt förbund eller annan, för förbundets räkning, är
kontraktspart,
medvetet tävlar eller har tävlat mot deltagare som inte är godkända i enlighet med
FIS regelverk, förutom när:
tävlingen är sanktionerad av FIS Council, direkt kontrolleras av FIS eller av
nationellt skidförbund och är offentliggjord som ”öppen”,
inte har skrivit under ”Athletes Declaration”,
är avstängd.
Med utfärdande av licens och anmälan till tävling, bekräftar det nationella
skidförbundet att giltig och tillräcklig olycksfallsförsäkring är tecknad för träning
och tävling och påtar sig fullt ansvar.
205
Tävlandes skyldigheter och rättigheter
205.1
Tävlande ska vara förtrogna med FIS regelverk och sätta sig in i av juryn
fastställda instruktioner och regler.
Tävlande tillåts inte delta under påverkan av drog/doping.
Tävlande måste åtlyda FIS regler och juryns instruktioner.
Tävlande som, utan förklaring, inte infinner sig till prisutdelning, förlorar sin rätt
till såväl priser som prispengar.
I speciella fall kan tävlande representeras av annan från sitt lag eller förening, men
denne har ingen rätt att ta den tävlandes plats på podiet.
Tävlande måste uppträda korrekt och sportsmannamässigt mot medlem av
organisationskommitten, funktionärer och publik.
205.2
205.3
205.4
205.5
Längdåkningsregler
16
Utgåva 2010-10-01
205.6
Stöd till deltagare
205.6.1
Tävlande med giltig FIS-licens får ta emot:
205.6.2
full kostnadsersättning för resor till träning och tävling,
205.6.3
full ersättning för uppehälle under träning och tävling,
205.6.4
fickpengar,
205.6.5
kompensation för förlorad arbetsinkomst enligt beslut av nationellt skidförbund,
205.6.6
ersättning för social välfärd inklusive försäkring vid träning och tävling,
205.6.7
stipendier och liknande.
205.7
Nationellt skidförbund kan fondera medel för att säkra en tävlandes utbildning och
framtida karriär efter avslutat aktivt tävlande. Den aktive kan inte kräva tillgång till
dessa medel , vilka endast delas ut enligt det nationella förbundets
beslut.
206
Sponsorer och reklam
206.1
Nationellt skidförbund eller dess pool får ingå kontrakt med kommersiella
företag och organisationer för ekonomisk sponsring och/eller varusponsring,
om kontraktsparten är godkänd som officiell leverantör eller sponsor av förbundet.
Reklam som använder fotografi, likheter eller namn på tävlande inom FIS, men
avser idrottsutövare utom FIS eller IOC, är förbjuden.
Reklam, med eller på tävlande, för tobaks- eller alkoholprodukt, drog (narkotiskt
preparat) är förbjuden.
206.2
All ersättning vid kontrakt måste ställas till landets förbund eller dess pool, vilka
skall erhålla ersättningen i enlighet med reglerna för det nationella förbundet.
Tävlande får inte direkt ta emot någon del av denna ersättning med undantag för
vad som anges i artikel 205.6. FIS kan närsomhelst begära in kopia av kontrakt.
206.3
Utrustning som levereras till och används av landslag måste, avseende reklam- och
varumärken, motsvara vad som anges i artikel 207.
206.4
Tävlingsutrustning vid FIS-arrangemang
Endast tävlingsutrustning som svarar mot FIS reklamregler och tillhandahålls av
det nationella förbundet, komplett med kommersiella märken godkända av
landsförbundet, får användas vid FIS WC och FIS VM. Obscena namn och/eller
symboler på kläder och utrustning är förbjudna.
206.5
Tävlande får inte ta av sig vare sig en eller bägge skidorna eller snowboard innan
den röda linjen passerats i målområdet, såsom detta definieras av arrangören.
206.6
Vid FIS VM, FIS WC och andra tävlingar i FIS-kalendern får en tävlande inte
medföra utrustning(skidor/bräda, stavar, skidskor, hjälm, glasögon), till den
ceremoni som har nationalsånger och/eller hissning av flaggor. Att hålla/bära
utrustning på podiet efter att den officiella prisceremonin är avslutad, för t ex
fotografering, är emellertid tillåtet.
Regeln gäller även för de svenska tävlingar med officiella prisutdelningar, men
som inte har nationalsånger och hissning av flaggor.
Sv.tillägg
206.7
En icke officiell presentation av segraren, sk. blomsterceremoni, med den
officiella segerceremonin med nationalsång i tävlingsområdet omedelbart därefter,
är tillåten på arrangörens egen risk, eftersom protesttiden ännu inte gått ut.
Nummerlapp måste bäras synlig och utrustning får medföras.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
17
207
Reklam- och firmamärken
Teknisk specifikation ang. storlek, form och antal av kommersiella märken bestäms
och publiceras av FIS Council varje vår för kommande tävlingssäsong.
207.1
Reglerna som avser reklam på utrustning måste följas.
207.2
Varje tävlande som bryter mot dessa regler ska fortlöpande rapporteras till FIS.
207.3
Om ett nationsförbund misslyckas att driva igenom dessa regler, eller av någon
orsak hänvisar ärendet till FIS, kan FIS omedelbart dra tillbaka den tävlandes
licens. Den tävlande och/eller aktuellt förbund har emellertid rätt att inkomma med
ytterligare information innan ett definitivt beslut fattas av FIS.
207.4
Om en annonsör använder namn, titel eller individuellt fotografi av en aktiv i
samband med någon slags reklam, rådgivning eller försäljning av vara, utan den
tävlandes vetskap eller godkännande, kan den aktive uppdraga åt nationellt förbund
eller FIS att, om nödvändigt, vidta rättslig åtgärd mot företaget. Om den aktive
underlåter att göra detta, ska FIS bedöma att den aktive har gett företaget tillstånd.
207.5
Det åligger FIS Council att bedöma om och hur mycket åsidosättande av och brott
mot regler har förekommit beträffande kvalifikation av tävlande, sponsorship,
reklam och stöd för de tävlande.
207.6
Vid alla tävlingar i FIS-kalendern (särskilt FIS WC) måste ”FIS Advertising
Guidelines” användas vad gäller reklam i tävlingsområdet respektive TV-området.
Dessa regler, godkända av FIS Council, är en integrerad del av FIS avtal med
cuparrangörer.
208
Television
208.1
Nationella skidförbunds rättigheter
Varje till FIS anslutet nationsförbund, och bara dessa, har tillstånd att ingå avtal
avseende utsändning av FIS-arrangemang som förbundet administrerar i landet.
Sådana avtal bör skrivas i samarbete med FIS och tillgodose idrottens och
förbundets bästa. Detta gäller utsändning i det egna landet såväl som överföring till
grannländer inom sändnings räckvidd. Undantag är Olympiska Vinterspel och VM,
där IOC resp. FIS äger rättigheten.
208.2
Bästa genomslag med TV av hög kvalité
Beträffande avtal enligt 208.1 med TV-bolag eller agent måste hänsyn tas till
sändningens kvalitet vid alla skid- och snowboardarrangemang, speciellt vid FIS
WC-tävling och avseende;
-Toppkvalitet och optimal produktion där sporten är centralpunkt,
-Adekvat hänsyn och presentation av reklam- och tävlingssponsorer,
-Vid populära arrangemang med stort intresse, typ FIS-tävling, ge en fullständig
bild av hela tävlingen i direktsändning och erbjuda utländska bolag materialet,
-Sändning i bästa möjliga kanaler med de högsta tänkbara tittarsiffrorna,
-I värdlandet och intresserade närliggande länder bör tävlingen visas live,
-Direktsändning måste innehålla FIS logotyp, tidtagning, datainformation och
resultat liksom grafik och internationellt ljud.
Längdåkningsregler
18
Utgåva 2010-10-01
208.3
FIS Council och dess kontrollfunktion
FIS Council utövar kontroll över att nationella skidförbund och arrangörer följer
intentionerna i artikel 208.2. Avtal, eller del av avtal, med nationsförbund eller
arrangör, som allvarligt påverkar FIS intressen, måste noggrant utredas av FIS
Council.
208.4
Vinter-OS, FIS VM
Samtliga TV-rättigheter vid Olympiska Vinterspel och FIS Världsmästerskap
tillhör IOC respektive FIS.
208.5
Kontrakt
Kostnaden för att kunna använda grundsignalen dvs originalbild och ljud utan
kommentator och andra tillstånd, regleras mellan producerande bolag och bolag
som innehar rättigheterna.
208.6
Korta inslag
Korta inslag och reportage kortare än tre minuter är undantagna från regler ovan.
Sådana inslag bör, om möjligt, produceras av värdbolaget och ställas till andra
bolags förfogande, under förutsättning att inslagen inte kan visas innan
rättighetsägaren visat arrangemanget och aldrig senare än 72 timmar efter
arrangemanget. För att förstärka denna regel bör endast rättighetsägaren ha tillträde
till det avgränsade och bevakade mediaområdet.
209
Filmrättigheter
Avtal mellan filmproducent och arrangör av FIS VM, eller annan internationell
tävling, avseende produktion av film för kommersiellt bruk, måste godkännas av
FIS Council i de fall filmen ska visas i andra länder än där tävlingen arrangeras.
210
Tävlingsorganisation
211
Organisationen
211.1
211.1.1
Arrangören
Arrangör av en FIS-tävling är den person eller grupp av personer som gör
nödvändiga förberedelser och därefter genomför tävlingen på plats.
211.1.2
Om inte nationellt förbund självt är arrangör kan ansluten förening utses att
arrangera.
211.1.3
Arrangören måste försäkra sig om att ackrediterade personer accepterar tävlingens
regelverk och juryns beslut. Vid FIS WC är arrangören tvingad att få underskrift av
alla medverkande som inte innehar en giltig säsongsackreditering.
211.2
Organisationskommittén (OC)
Organisationskommittén, OC, består av de medlemmar( fysiska eller juridiska
personer) utsedda av arrangören och av FIS. OC har arrangörens rättigheter,
skyldigheter, plikter och ansvar.
211.3
Arrangör av tävling som innehåller deltagare, vilka inte är kvalificerade enligt
artikel 203-204, har brutit mot FIS tävlingsregler och åtgärder mot dem ska
vidtagas av FIS Council.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
212 Försäkring
19
212.1 Arrangör måste ha ansvarsförsäkring för alla medlemmar av OC. FIS förser sina
anställda och utsedda funktionärer, i de fall de inte ingår i OC (t ex kontrollanter,
medicinsk personal osv) med denna försäkring när de tjänstgör åt FIS.
212.2 Före första tränings- eller tävlingsdag måste arrangören för den Tekniske Delegaten, TD,
kunna uppvisa dokument från ett erkänt försäkringsbolag. OC behöver en
ansvarsförsäkring som täcker minst en (1) miljon CHF. Summan kan vara högre
beroende på speciella regler vid t ex World Cup.
212.3 Arrangören eller nationsförbundet kan be FIS försäkringsagent att teckna försäkringen,
på arrangörens bekostnad, i de fall egna möjligheter inte finns.
212.4 Alla deltagare i FIS-arrangemang måste ha olycksfallsförsäkring som täcker kostnad vid
olycksfall, räddning och transport även under tävling. De nationella skidförbunden har
ansvar för att deras anmälda deltagare är försäkrade. Förbundet eller dess deltagare måste
kunna uppvisa bevis på detta på förfrågan av FIS, FIS-representant eller OC.
213
Program
För varje tävling i FIS-kalendern måste program tillkännages av arrangören, vilket måste
innehålla:
213.1 datum och plats för tävlingen, tillsammans med information om tävlingsplatsen och bästa
resvägar till och från,
213.2 teknisk information om de enskilda tävlingarna och förutsättningar för deltagande,
213.3 namn på huvudfunktionärer,
213.4 tid och plats för inledande lagledarmöte och lottning,
213.5 tidsplan för officiell träning och starttider,
213.6 placering av officiella anslagstavlor,
213.7 tid och plats för prisutdelning,
213.8 sista anmälningsdag och adressuppgifter med telefon- och faxnummer samt e-postadress.
214
Tillkännagivanden
214.1 Organisationskommitten måste publicera en inbjudan till tävlingen, vilken ska
innehålla information under artikel 213 ovan.
214.2 Arrangörer är, beroende av regler och beslut inom FIS, tvingade att begränsa antalet
deltagare. Ytterligare begränsningar är möjliga enl. art 201.1, förutsatt att det framgår av
inbjudan.
214.3 Uppskjutande eller inställande av tävlingar och förändringar av programmet måste
omedelbart, genom telefon, e-post eller fax, delges FIS, alla anmälda eller inbjudna
skidförbund samt utsedd TD. Tidigareläggning av tävling måste vara godkänd av FIS.
215
Anmälan
215.1 Alla anmälningar måste sändas så att de är OC tillhanda senast sista
anmälningsdag. Arrangören måste ha en komplett och slutlig anmälningslista färdig
senast 24 timmar före första lottning.
215.2 Nationellt förbund får inte anmäla samma tävlande till mer än en tävling på samma
datum.
Längdåkningsregler
20
Utgåva 2010-10-01
215.3 Endast ett nationellt skidförbund har rätt att anmäla deltagare till internationell tävling.
Sådan anmälan ska innehålla:
215.3.2kodnummer, för- och efternamn, födelseår, nationellt förbund,
215.3.3en exakt angivelse för vilket lopp anmälan gäller.
215.4 Vid anmälan till FIS VM se Regler för FIS VM.
215.5 Anmälan av en tävlande genom ett nationellt skidförbund har innebörden av ett avtal
mellan enbart den tävlande och arrangören och omfattas av ” Athletes Declaration”.
216
Lagledarmöten
216.1 Tid och plats för första lagledarmöte och lottning måste framgå av programmet. Inbjudan
till alla andra möten måste göras vid detta första möte. ”Krismöten” måste tillkännages i
god tid.
216.2 Att representeras av ersättare från annat land under diskussioner vid lagledarmöten är inte
tillåtet.
216.3 Lagledare och tränare måste vara ackrediterade av arrangören till fastställt antal.
216.4 Lagledare och tränare måste åtlyda ICR och juryns beslut samt uppträda vårdat och på ett
sportsligt sätt.
217
Lottning
217.1 Startordningen vid varje tävling och varje gren avgörs enligt en speciell lottning eller av
poängordning.
217.2 Tävlande anmälda av nationsförbund inordnas i lottningen endast om skriftlig anmälan
inkommit till arrangören i föreskriven tid.
217.3 Om en tävlande inte företräds vid lottningen av en lagledare eller tränare, kan han lottas
endast om det kan bekräftas via telefon, telegram, e-post eller fax, att han kommer att
deltaga.
217.4 Deltagare som blivit inlottad men inte deltager i tävlingen ska namnges i TDs rapport, om
möjligt med orsaken till uteblivandet.
217.5 Representanter från alla deltagande nationer måste bjudas in till lottningen.
217.6 Om en tävling blir uppskjuten minst en dag måste lottningen göras om.
218
Publicering av resultat
218.1 De inofficiella och officiella resultaten ska publiceras enligt reglerna för grenen.
218.2 Data och tider från alla FIS-tävlingar står till förfogande för FIS, arrangören, nationellt
förbund och deltagare för att användas i deras egna utgivningar inkl webbsidor.
Användning av data och tider på webbsidor ska ske enligt föreskrifter i ”FIS Internet
Policies”.
218.3 FIS Internet Policies och utbyte av datainformation vid FIS-tävlingar
218.3.2Allmänt
Som en del av det utvecklingsarbete som pågår för skid- och snowboardåkning,
uppmuntrar och uppskattar FIS det arbete som utförs inom nationsförbunden för att
Längdåkningsregler
21
Utgåva 2010-10-01
ge medlemmar och supporters mera information. Internet har där en stor, och
ökande, betydelse. Följande policy har därför fastlagts för att hjälpa de nationella
skidförbunden med information från FIS-tävlingar, samt för att klarlägga de
speciella omständigheter som gäller vid användande av dessa data.
218.3.3FIS-kalenderdata
Ett speciellt program för att fritt hantera data i FIS-kalendern har tagits fram till
nationsförbund och tredje man. En varje vecka uppdaterad datafil, som innehåller
kalenderinformation blir tillgänglig på ftp site:ftp/fisski.ch
Denna kan exporteras till nationsförbunden för planering o dyl. Dessa data får inte
lämnas ut till tredje man eller organisation för kommersiellt bruk.
218.3.4Resultat och poängställning
Nationellt förbund kan få officiella resultat efter att de godkänts av FIS
poängberäkning vid kansliet. Dessa data blir tillgängliga efter förfrågan till FIS ITansvarige, vilken också lämnar ut nödvändiga rutiner vid varje tillfälle. Resultat
från FIS WC innehåller också en eloge till resultatserviceföretaget.
Ställningen i de olika cuperna blir också tillgänglig snarast efter inmatning.
1.
Resultat och data från FIS-tävling får endast användas av nationellt
förbund, arrangör och deltagare för webbsidor och inte lämnas vidare
till tredje man eller organisation för kommersiellt bruk.
Nationellt förbund får ladda ner dessa data till egen mjukvara för t ex
utvärdering av resultat osv.
2.
Nationellt förbund som vill visa resultat på egen hemsida, men inte
har lämplig mjukvara för att ta emot rådata, kan skapa en länk till
relevant sida på FIS´ hemsida.
Ex. resultat; htttp://www.fis-ski.com/results/index.php
Ställning; http://www.fis-ski.com/cupstandings/index.php
3.
En länk ska skapas från FIS hemsida till alla nationella förbund med
egen hemsida, liksom, på begäran, till skidindustri och media. En
returlänk till FIS hemsida bör också tillföras.
218.3.5Arrangörers tillgång till resultat
Arrangörer av FIS WC-tävlingar kan hämta officiella resultat från sina lopp ur
databasen efter att de har godkänts av FIS poängberäkning. Denna beräkning sker
automatiskt omedelbart efter tävlingen. Pdf-filen med resultat och poängställning
kan laddas ner från ftp://ftp.fisski.ch/All pdf files/ åtföljd av grenkod och namn på
tävlingsorten:AL (alpin), CC (längd), JP (backhoppning), NK (nordisk
kombination), SB (snowboard), FS (freestyle) etc. Enskild tävling identifieras
genom tävlingskoden på den detaljerade sidan i kalendern.
219
Priser
219.1 Detaljerade regler för prisutdelning utfärdas av FIS. Priser bör bestå av minnessaker,
diplom, checker eller kontanter. Priser för rekord är förbjudna. FIS Council beslutar på
hösten, ungefär ett och ett halvt år före tävlingssäsongen, om minimi- respektive
maximigränser på prispengar. Arrangör måste informera FIS om sina prissummor före
den 15 oktober.
219.2 Om två eller flera tävlande går i mål på samma tid eller får samma poäng ska de få
samma placering. De ska erhålla lika priser, titlar eller diplom. Fördelning av titlar och
priser genom lottning eller genom ytterligare tävling är inte tillåten.
219.3 Alla priser ska fördelas senast sista dagen av en tävling eller serie av tävlingar.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
220 Servicepersonal, leverantörer och firmaföreträdare
Dessa regler gäller i princip alla grenar, med beaktande av deras specialregler.
22
220.1 Organisationskommitten för en tävling måste förse TD med en förteckning över
leverantörer och servicepersonal som ackrediterats.
220.2 Det är förbjudet för leverantörer och deras personal att göra reklam inom det begränsade
området, liksom att bära klart synliga kommersiella märken, som inte innefattas av artikel
207, på kläder eller utrustning.
220.3 Ackrediterad servicepersonal och leverantörer får från FIS en officiell ackreditering att
följa. Arrangör får fritt ackreditera ytterligare firmarepresentanter eller andra betydande
personer.
220.4 Alla, av FIS eller arrangör, ackrediterade har tillträde till banor och hoppbackar, om inte
annat sägs i specialregler.
220.5 Olika typer av ackreditering
220.5.2TD, jurymedlem och de som nämns i artikel 220.3 med klart synlig ackreditering har
tillträde till banor och hoppbackar.
220.5.3Servicepersonal knutna till lag tillåts komma in på start- och serviceområde vid målet. De
har inte tillträde till banor och hoppbackar.
220.5.4Firmarepresentant ackrediterad av arrangör och inte FIS-ackrediterad har inte tillträde till
banor och de begränsade serviceområdena.
221
Läkarundersökning och doping
221.1 Nationellt förbund är ansvarigt för hälsan hos sina deltagare vid tävling. Alla tävlande,
män och kvinnor, ombeds därför göra en ordentlig hälsoundersökning. Denna
undersökning ska göras i hemlandet.
221.2 På begäran av FIS medicinska kommitté eller dess representant måste tävlande genomgå
en hälsotest före eller efter tävlingen.
221.3 Doping är förbjuden. Alla brott mot FIS Anti-dopingregler kommer att bestraffas enligt
dessa regler.
221.4 Dopingkontroller kan genomföras såväl vid alla FIS-tävlingar som utanför tävling. Regler
och tillvägagångssätt är publicerade i FIS anti-dopingregler och FIS genomförandeguide
(Procedural Guidelines)
221.5 Tävlandes könstillhörighet
Om frågan om, eller protest mot en tävlandes kön uppstår, ska FIS ta ansvar för att
fastställa den tävlandes könstillhörighet.
222
Tävlingsutrustning
222.1 En deltagare får delta i en FIS-tävling endast med utrustning som inryms i FIS
reglemente. Deltagaren är ansvarig för den utrusning som används (skidor, snowboard,
bindningar, skidskor, dräkt etc). Det är dennes plikt att tillse att utrustningen svarar mot
reglerna och mot allmänna krav på säkerhet och att utrustningen är i gott skick.
222.2 Termen tävlingsutrustning innefattar alla delar av utrustning som deltagaren använder
under tävling. Därmed inbegrips klädesplagg såväl som apparater med teknisk funktion.
Hela tävlingsutrustningen bildar en funktionell enhet.
Längdåkningsregler
23
Utgåva 2010-10-01
222.3 All ny utveckling vad gäller tävlingsutrustning måste i princip godkännas av FIS. FIS tar
inget ansvar vid godkännande av teknisk utveckling för att utrustningen vid lansering
innebär okänd risk för hälsan eller ökar risken för skador.
222.4 Innovationer måste överlämnas till FIS senast den 1 maj inför kommande säsong. Under
det första året kan ny utveckling bara godkännas provisoriskt och sedan slutgiltigt inför
nästföljande säsong.
222.5 Utrustningskommittén (Committee for Comp. Equipment) utformar utrustningsregler
efter godkännande av FIS Council (definitioner och beskrivningar på tillåten utrustning).
I princip är onaturliga och konstgjorda hjälpmedel, vilka förändrar uppträdandet hos den
tävlande och/eller innebär en teknisk korrigering av en individs fysiska förmåga till ett
onaturligt rörelsesätt, inte godkänt. Ej heller är tävlingsutrustning som innebär hälsorisk
eller ökar risken för olyckor godkända.
222.6
Kontroller
Närsomhelst före och under tävlingssäsong, eller på grund av protest till TD på
aktuell tävling, kan olika utrustningskontroller genomföras av medlem i
Utrustningskommitten. Skulle det föreligga en välgrundad misstanke om brott mot
reglerna, ska utrustningen genast omhändertas av kontrollant eller TD i närvaro av
vittnen, förseglas och sändas till FIS. FIS överlämnar sedan utrustningen till
välrennomerad granskare. I händelse av protest mot utrustning, står den förlorande
parten för kostnaden för undersökningen.
223
Sanktioner
223.1
223.1.1
Allmänt
En händelse där sanktion kan vara aktuell och straff utdömas definieras som:
- brott mot eller åsidosättande av tävlingsregler,
- icke åtlydande av direktiv från jury eller enskild medlem av jury enligt 224.2,
eller,
- osportsligt uppträdande.
223.1.2
Följande uppträdande ska också betraktas som regelvidriga;
- försök att begå ett regelbrott,
- orsaka eller underlätta för annan att begå regelbrott,
- lura eller förleda annan att begå regelbrott.
223.1.3
För att avgöra om ett uppträdande innebär ett regelbrott ska hänsyn tas till;
- huruvida uppträdandet var avsiktligt eller oavsiktligt,
- om uppträdandet var förorsakat av omständigheter innebärande trångmål eller
fara.
223.1.4
Sv. Tillägg
Alla FIS-anslutna förbund, inklusive deras ackrediterade medlemmar, bör
acceptera och godkänna dessa regler och sanktioner för att framstå som lojala till
FIS statuter och ICR.
SSF ställer sig bakom denna regel.
223.2
Giltighet
223.2.1
Dessa sanktioner gäller;
Längdåkningsregler
24
Utgåva 2010-10-01
- alla som är ackrediterade av FIS, eller arrangör av tävling införd i FISkalendern, och gäller såväl inom tävlingsområdet som områden utanför med
anknytning till arrangemanget,
- alla personer som inte är ackrediterade men befinner sig inom tävlingsområdets
gränser.
223.3
Bestraffning
223.3.1
Begånget regelbrott kan bestraffas enligt följande;
- reprimand, varning, skriftlig eller muntlig,
- indragning av ackreditering,
- icke utfärdande av ackreditering,
- penningbot med maximalt CHF 100 000.
- Tidspåslag
223.3.1.1
FIS-anslutna förbund är ansvariga gentemot FIS för böter och administrativa
kostnader som är hänförliga till personer, för vilka förbundet har ansvar för
ackrediteringen.
223.3.1.2
Personer utanför 223.3.1.1 har eget ansvar för utdömda böter och administrativa
kostnader gentemot FIS. Vid utebliven betalning förloras rätten till ackreditering
under ett år.
223.3.1.3
Utdömd bot förfaller till betalning inom åtta (8) dagar efter tillkännagivande.
223.3.2
Alla tävlande deltagare kan dessutom bestraffas med;
- diskvalifikation,
- försämring av startposition
- förändring eller tillbakadragande av priser till arrangörens fördel,
- uteslutning från FIS-arrangemang.
223.3.3
En tävlande ska diskvalificeras endast om hans förseelse bedöms ge fördel i
resultathänseende, såvida inte reglerna säger annat i det enskilda fallet.
223.4
En jury kan bestraffa enligt 223.3.1 och 223.3.2, men kan inte utdöma bot högre än
CHF 5000 eller utesluta en tävlande för flera än det arrangemang där regelbrottet
begicks.
223.5
Följande beslut om straff kan utdelas muntligt;
- reprimand, varning,
- indragning av ackreditering för aktuellt arrangemang för person som inte
ackrediterats via nationellt förbund,
- indragning av ackreditering för aktuellt arrangemang för FIS-ackrediterad,
- avslag på sökt ackreditering för person som befinner sig inom tävlingsområdet
eller område med anknytning till tävlingen.
223.6
Följande beslut om straff bör utdelas skriftligt:
- penningbot,
- diskvalifikation,
- förändrad startposition,
- uteslutning,
- indragning av ackreditering som gått via nationellt förbund,
- indragning av FIS-ackreditering.
Längdåkningsregler
25
Utgåva 2010-10-01
223.7
Skriftliga beslut om bestraffning
måste skickas till den de avser (om inte en tävlande), dennes nationsförbund och
FIS generalsekreterare.
223.8
Alla diskvalifikationer ska medtagas i domarens och/eller TD´s rapport.
223.9
Alla bestraffningar ska medtagas i TD´s rapport.
224
Riktlinjer för åtgärd (Procedural guidelines)
224.1
Juryns makt
Jury har rätt att utdöma sanktioner efter majoritetsbeslut enligt reglerna ovan. Vid
lika röstetal har juryns ordförande utslagsröst.
224.2
Inom tävlingsplatsen, speciellt under tränings- och tävlingsperioden, har varje
röstberättigad jurymedlem rätt att utdela muntlig varning och att dra in
ackreditering för aktuellt arrangemang.
224.3
Kollektiva regelbrott
Om flera personer begår samma regelbrott samtidigt och under samma
omständigheter, kan juryns beslut om en person anses gälla alla inblandade.
Det skrivna beslutet ska innehålla namn på alla inblandade och innebörden av
straffet gälla var och en. Beslutet ska delges var och en av de inblandade.
224.4
Begränsning
En person bör inte bestraffas om inte åtgärd för bestraffning har vidtagits inom 72
timmar efter regelbrottet.
224.5
Varje person som är vittne till en påstådd händelse ombeds medverka vid
juryförhör då juryn behöver ta hänsyn till all relevant bevisning.
224.6
Juryn kan konfiskera föremål som kan misstänkas bli använda för att göra åverkan
på material och utrustning.
224.7
Innan ett beslut sätts i kraft (förutom vid varning och indragning av ackreditering
enligt 223.5 och 224.2), bör den anklagade ges tillfälle att försvara sig, muntligt
eller skriftligt.
224.8
224.8.1
224.8.2
224.8.3
224.8.4
224.9
Alla juryns beslut ska protokollföras skriftligt och innehålla;
Det påstådda regelbrottet
Bevis på regelbrottet
Regel eller jurybeslut som avses vid regelbrottet
Utdömd bestraffning
Straffet bör stå i proportion till regelbrottet. När det gäller omfattningen av det
utdömda straffet måste hänsyn tas till förmildrande eller försvårande
omständigheter.
224.10
Överklagan
224.10.1
Förutom vad som sägs i artikel 224.11, kan juryns beslut om påföljd
överklagas enligt ICR´s regler.
224.10.2
Om en överklagan inte är registrerad inom den tid som fastställs enligt ICR är
juryns beslut slutgiltigt.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
26
224.11
Följande beslut av juryn kan inte överklagas;
224.11.1
Muntliga straff utdelade enligt 223.5 och 224.2
224.11.2
Penningbot mindre än CHF 1000
224.12
224.13
I alla övriga fall kan överklagan ställas till appellationskommissionen enligt ICR
Juryn har rätt att till appellationskommissionen överföra föreslagna straff utöver
penningbot på CHF 5000 och avstängning längre än för aktuellt arrangemang (se
223.4).
224.14
FIS Council har rätt att förse appellationskommissionen med kommentarer
avseende jurys skriftliga bestraffningsbeslut.
224.15
Kostnad för beredning och hantering
Avgifter och kontanta utlägg, inklusive resekostnader, är jämförbara med kostnad
för TD och ska betalas av den dömde. I händelse av att juryns beslut blir underkänt,
helt eller till del, påtager sig FIS alla kostnader.
224.16
Indrivning av penningbot
224.16.1
FIS bevakar inbetalningen av utdömd penningbot och hanteringskostnad.
Indrivningskostnad betraktas som hanteringskostnad.
224.16.2
Alla utestående penningböter som en dömd har att betala anses vara det nationella
skidförbundets skuld.
224.17
Fondering
Alla penningböter betalas till FIS Youth Promotion Fund
(ungdomsutvecklingsfond)
224.18
Dessa regler är inte applicerbara på brott mot FIS dopingregler.
225
Appellationskommissionen, Appeals Commission ( AC)
225.1
225.1.1
Utnämningar
FIS Council har att från disciplinkommittén, eller jämställd, utse ordförande och
vice ordförande för AC. Vice ordförande ska leda arbetet när ordföranden är
förhindrad eller diskvalificerad på grund av jäv, fördom eller förutfattad mening.
225.1.2
Ordföranden skall utse tre medlemmar, där denne själv kan ingå, till AC från
disciplinkommitté eller jämställd, till varje fall som går till AC för avgörande med
majoritetsröstning. Vid arbete i AC är medlem neutral och oberoende av FIS.
För att undvika jäv eller annan förutfattad mening, liksom risk för sådan bör inte
medlem, utsedd till AC, tillhöra samma nationsförbund som den dömde. Dessutom
måste medlem frivilligt underrätta ordföranden om sådant som kan anses vara jäv
eller förutfattad mening, för eller emot, den dömde. Föreligger sådana
omständigheter ska ordförande, eller vice ordförande, diskvalificera medlemmen i
detta mål.
225.1.3
225.2
Ansvar
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
27
225.2.1
AC ska hålla förhör endast avseende appellation från den dömde, eller från FIS
Council, angående beslut av tävlingsjury, eller ärenden hänvisade från tävlingsjury,
med rekommendation om straff utöver vad som omnämns i bestraffningsreglerna.
225.3
Förfaringssätt
225.3.1
Appellation måste behandlas av ordföranden inom 72 timmar från mottagandet,
såvida inte samtliga inblandade parter skriftligt enas om utsträckt tid före
förhandling.
225.3.2
Alla appeller och svar måste överföras skriftligt, inklusive de bevis parterna önskar
åberopa i appell eller svar därpå.
225.3.3
AC beslutar om plats och arrangemang för appellen.
225.3.4
AC ska specificera kostnaden för appellen enligt 224.15.
225.3.5
AC ska muntligen framlägga sitt beslut när förhandlingen avslutas. Beslutet, med
motiveringar, ska skriftligt tillställas FIS, som i sin tur delger parterna och deras
nationsförbund samt alla jurymedlemmar vars beslut överklagats. Dessutom ska det
skriftliga beslutet finnas tillgängligt på FIS kansli.
225.4
Ytterligare överklagan
225.4.1
Beslut av AC som första instans kan överklagas till FIS domstol.
225.4.2
Överklagan till FIS domstol ska skriftligt vara FIS generalsekreterare tillhanda
inom åtta dagar från offentliggörandet av AC´s beslut.
225.4.3
En överklagan till AC eller FIS domstol uppskjuter inte ikraftträdandet av
bestraffningsbeslut taget av tävlingsjury eller AC.
226
Brott mot bestraffning
Föreligger brott mot bestraffning som utdömts ( enligt ICR 223 eller FIS
dopingregler) kan FIS Council utdöma ytterligare bestraffning av olika karaktär
som anses lämpliga. I sådana fall anses några, eller samtliga, av följande straff
tillämpliga:
226.1
Bestraffning av inblandade individer;
- skriftlig varning,
och /eller
- penningbot som inte får överstiga CHF 100000:-.
och/eller
- tävlingsförbud på nästa nivå av straffskalan. Ex. Om en tremånaders
avstängning utdömts för ett dopingbrott betyder ett brott mot domen en tvåårig
avstängning. Om en tvåårig avstängning för liknande brott utdömts, ger ett brott
mot domen en livslång avstängning,
och/eller
- återtagande av ackreditering för inblandade individer.
226.2
Sanktioner mot nationellt skidförbund
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
- återtagande av monetära bidrag från FIS
och/eller
- inställelse av framtida FIS-arrangemang inom landet i fråga,
och/eller
- återtagande av några eller samtliga rättigheter som FIS-medlem, inklusive
deltagande i alla tävlingar i FIS-kalendern, rösträtt vid FIS-kongress,
medlemskap i FIS-kommitteer.
28
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
29
SEKTION2
300
Längdskidtävlingar
300.1
FIS sanktionerade tävlingar regleras av följande FIS publikationer: ICR första
delen (200), andra delen (300), WC-regler, regler och riktlinjer för FIS punkter
och årliga riktlinjer för längdåkning fastställda av FIS längdkommitté.
Sv Tillägg
Av SSF sanktionerade tävlingar regleras av FIS publikationer med SSF tillägg
för nationella tävlingar.
A.
SEKTION II - TEKNISKA BESTÄMMELSER
Organisation
301
301.1
Organisationskommittén (OC)
En organisationskommitté skall utses för en internationell tävling.
OC består av medlemmar utsedda av FIS, det nationella förbundet och av arrangören. Organisationskommittén administrerar rättigheter, skyldigheter och
förpliktelser för arrangören. Se 210.
302
Tävlingsfunktionärer
302.1
Nominering av tävlingsfunktionärer
302.1.1
302.1.2
FIS utser följande funktionärer
- vid OS och VM :TD, TD assistent, jurymedlemmar och FIS Race
Director (RD), FIS Race Director Assistant (RDA)
- vid WC: TD, TD assistent och RDA
- Vid JVM: TD, TD assistent
- vid Continental Cup (COC) och FIS-tävlingar : TD
Nationella förbundet utser följande funktionärer:
- JVM,WC,COC och FIS tävlingar: nationell TD assistent
Sv Tillägg
Om inte SM, JSM, rikstävlingar och cuper är FIS-tävling, utser SSF TD
302.1.3
Av Organisationskommittén utsedda medlemmar.
Arrangören utser alla övriga medlemmar. Ordföranden i organisationskommittén eller hans/hennes assistent representerar OK och leder OK:s möten.
Han/hon samarbetar i nära kontakt med FIS före och efter tävlingen. Se artikel
210.
Inom OK skall det finnas en person utsedd till tävlingsledare och som är
kvalificerad att leda tävlingen och övervaka de tekniska aspekterna i tävlingen.
Tävlingsfunktionärer består av specialister som är särskilt kvalificerade för sina
tilldelade uppgifter. Varje tävlingsfunktionär får endast ha en uppgift.
Funktionärerna skall vara lätt igenkända genom sina kläder, armbindlar eller
kännetecken.
302.1.4
För OS, VM och JVM skal tävlingsledaren vara kvalificerad FIS TD.
302.1.5
TD skall ständigt informeras av OK om hur planering och förberedelser för
tävlingen fortskrider och av förändringar som kanske skall göras.
302.2
Följande tävlingsfunktionärer utses av tävlingsledaren.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
30
302.2.1
Följande tävlingsfunktionärer skall utses
- tävlingssekreterare
- banchef
- tid och datachef
- stadionchef
- chef för kontroll och säkerhet
Tävlingsledare kan utse ytterligare funktionärer
302.3
Tävlingskommittén och dess uppgifte
302.3.1
Tävlingsledaren
- är ansvarig för alla frågor som rör tävlingen
- informerar TD löpande om förberedande arbetet och om förändringar som
kanske skall göras
- skall kontrollera att alla funktionärer som är ansvariga för tävlingens organisation, är tillräckligt kvalificerade för att tävlingen genomföres i
överensstämmelse med de internationella reglerna.
- övervakar tävlingsfunktionärernas arbete
- är ordförande för lagledarmötet, medlem av juryn och OK: s representant i
handläggningen med TD
- är ansvarig för kontrollfunktioner och tävlingens säkerhetsaspekter
- förse TV med optimal täckning och arbetsvillkor för media
302.3.2.
Tävlingssekreteraren:
- rapporterar till tävlingsledaren
- är ansvarig för allt sekreterararbete som krävs för den tekniska delen av
tävlingen
- förbereder alla formulär för start, tidtagning, resultatuträkning, lottning och
teknisk kontroll
- kontrollerar att anmälan är korrekt och med giltig FIS kod
- kontrollerar FIS punkter och tävlingskvoter på tävlingar med begränsade
starfält
- förbereder lagledarmötet
- iordningställer och distribuerar startlistor
- iordningställer och distribuerar tävlingsinformation (inbjudan,
nationsinformation och resultat)
- sammanställer och distribuerar protokoll från lagledarmöten, jurymöten
efter godkännande av TD
- svarar för att snabbast möjligt offentliggöra de inofficiella resultaten på
anslagstavlan och för utdelning av de officiella resultatlistorna inklusive
olika former av diskvalifikationer
- skall omedelbart överlämna protester till juryn
302.3.3
Banchefen
- rapporterar till tävlingsledaren
- skall vara väl insatt i banans normer och homologiseringsregler
- ha kunskap om hur banans prepareringsutrustning används i förhållande till
olika snöförhållanden för att uppnå optimal banpreparering
- skall kunna sätta spåret i ideallinjen och korrekt preparera eller ta bort
spåret i kurvor och i utförslöpor
- är ansvarig för preparering av skidtestområden, uppvärmningsspår,
spårmärkning och avspärrningar av banan, temperaturmätning, första
hjälpstationer, vätskekontroller och för placera ut mellantidsstationer
Längdåkningsregler
31
Utgåva 2010-10-01
- använder sig av prepareringsgrupper och föråkare för att säkra att banan är i
bästa möjliga kondition
- låter minst två efteråkare eller en snöskoter åka runt banan efter sista
åkaren.
302.3.4
Chef för tidtagning och datakommunikation
- rapporterar till tävlingsledaren
- är ansvarig för att ge direktiv och koordinera funktionärers arbete inom
tidtagningsfunktionen
- leder manuella tidtagningen, elektriska tidtagningen, mellantider och
funktionärers beräkning av resultat
- koordinerar placeringen av mellantider med huvudproducenten
- koordinerar startern, måldomare och målkontrollanter med stadionchefen
- leder arbetet med datakommunikation och svarar för resultatinformation till
media
302.3.5
Stadionchefen
- rapporterar till tävlingsledaren
- är ansvarig för alla aktiviteter inom stadionområdet. Detta inkluderar flödet
av tävlande till starten, skidmärkning, reklam skyltar, skidkontroll vid mål,
flödet från målområdet, support för antidoping kontroll
- svarar för avspärrningar, märkning av tävlingsbanan och skyltar på
stadion
- koordinera placeringen av start och mållinjen med tidtagningschefen
- koordinera all banpreparering på stadion med banchefen
- koordinera med chefen för kontroll och tävlingssäkerhet effektiva avspärrningar och kontroll på stadion för tävlande, tränare, servicepersonal
och media.
- Iordningställer den mixade zonen i målområdet, se homologiseringsmanualen
302.3.6
Chefen för kontroll och säkerhet
- rapporterar tilltävlingsledaren
- samordnar sina aktiviteter med stadionchefen och banchefen
- beslutar tillsammans med tävlingsledaren och TD placeringen av lämpliga
kontroller
- informerar kontrollanterna om deras uppgifter, särskilt om paragraferna
314, 340 och 341
- utrustar kontrollanterna med kontrollkort och annat material som är
nödvändigt och visa dom sina platser
- samlar ihop all lämplig information och kontrollkort efter tävlingen och
rapporterar incidenter till juryn
- är vid OS, VM, WC och JVM ansvarig för säkerhet och avspärrningar inom
och runt banorna, inom nationstestområdet och i stadionområdet
- två kontrollanter är nödvändiga på varje ställe. Antalet och placeringen av
kontroller bestäms utan den aktives, tränarens eller ledares vetskap.
Kontrollanterna vid respektive plats noterar regelbrott och noterar att varje
tävlande har passerat kontrollpunkten. De får använda video-utrustning.
Efter tävlingen skall de informera chefen för kontroll och tävlingssäkerhet
om något regelbrott har upptäckts och vara beredda att redovisa för juryn.
Sv tillägg
Passerkontrollanternas, två personer vid varje kontroll, skall anteckna alla
skidåkare som passerar kontrollen ifråga. Arrangören ansvarar för att
teknikkontrollanterna är väl utbildade och skall vara utrustade med
Längdåkningsregler
32
Utgåva 2010-10-01
videokamera och modern kommunikationsutrustning. Om en skidåkare lämnar
det markerade spårområdet skall detta tydligt anges på protokollet.
Då sista skidåkaren passerat kontrollen skall chefen för passerkontrollanterna
samla in kontrollkorten och lämna dem till tävlingssekreteraren.
302.3.7
Övriga tävlingsfunktionärer
302.3.7.1
Media och informationschef
- ansvarar i samarbete med tävlingsledaren, banchefen, stadionchefen,
kontroll- och säkerhetschefen och tävlingssekreteraren för att skapa
optimala arbetsvillkor för media, utrustningsleverantörer och
tävlingsfunktionärer i mediaområdet och i mixade zonen. Detta inkluderar
utformningen av den mixade zonen. Detta inkluderar utseendet av den
mixade zonen och fotografernas, journalisternas och kommentatorernas
placeringar. Ordnar lokaler för presskonferenser och goda arbetsbetingelser
för mediapersonal
- är också ansvarig för flödet av relevant information till press, radio och TV
och för en effektiv högtalaranläggning på stadion
302.3.7.2.
Chefen för medicinska servicen:
- är ansvarig för all organisation av sjukvårdstjänst, första hjälpen och för
snabba transporter till närmaste sjukvårdsintättning
- är ansvarig för att det finns lokaler för medicinska tester och behandlingsrum.
303
Tävlingsjuryn och dess uppgifter
303.1
Tävlingsjuryns medlemmar
303.1.1
Vid OS och VM består juryn av följande medlemmar:
- TD, som är ordförande i juryn
- assisterande TD
- tävlingsledare, RDA
- ytterligare två utländska medlemmar utsedda av FIS
De utses av FIS Council på förslag från längdkommittén.
303.1.2
Vid WC-tävlingar består juryn av följande:
- TD, RDA
- assisterande TD (utsedd av FIS)
- tävlingsledaren
- nationell TD-assistent (utsedd av värdlandets nationella skidförbund)
303.1.4
Vid Continental Cup och FIS-tävlingar består juryn av följande:
- TD, som är ordförande i juryn
- tävlingsledaren
- nationell TD-assistent (utsedd av värdlandets nationella skidförbund)
Svenskt tillägg. Vid SSF:s mästerskapstävlingar består juryn av 3 medlemma. Tekniska
delegaten (TD), ass TD och tävlingsledare.
Vid nationella tävlingar består tävlingsjuryn av 3 medlemmar:
Tävlingsledaren, banchefen eller chefen för tidtagarna samt
en tredje person utsedd av tävlingskommittén inom sig eller bland vid tävlingen
närvarande ledare eller bland representanter (kontrollanter) från SSF, om
Längdåkningsregler
33
Utgåva 2010-10-01
sådana befinner sig på tävlingsplatsen. Ordföranden utses inom juryn. Juryns
medlemmar skall vara väl förtrogna med tävlingsreglerna och berörd
tävlingsorganisation. TD - tekniska delegaten är ordförande i juryn och har
avgörande vid lika röstetal.
303.2
Tävlingsjuryns uppgifter
303.2.1
Tävlingsjuryn skall försäkra sig om att tävlingen organiseras och
genomförs i enlighet med FIS regler. Ansvaret börjar när juryn utses och är
avslutad när protester från sista tävlingen har behandlats och den officiella
resultatlistan är producerad. Första jurymötet bör genomföras före den
officiella träningen/besiktningen.
303.2.2
Juryn skall klargöra och besluta om:
- huruvida en tävling skall uppskjutas, avbrytas eller inställas. Om
temperaturen är under -20o grader, mätt på banans kallaste punkt,
skall juryn uppskjuta eller inställa tävlingen. Vid svåra väderförhållanden (stark vind, hög luftfuktighet, ymnigt snöfall, eller hög
temperatur) kan juryn, i samråd med lagledarna för de deltagande
lagen och tävlingsläkaren uppskjuta eller inställa tävlingen.
- huruvida ”force majeure” var orsak till en tävlandes sena ankomst till
start
- huruvida reserver får insättas och sena anmälningar skall tillåtas
- huruvida protester skall accepteras och sanktioner eller diskvalifikationer utdelas
- huruvida man skall tillgripa sanktioner mot en tävlande eller ledare
- huruvida startordningen och i speciella fall startmetoden skall ändras,
se 334
- varje fråga som ej täcks av FIS regler
Som köldgräns vid ungdomstävlingar gäller -15o. Nationella tävlingar (även
SM och nationell cup) -17o vid bästa förhållanden.
Sv Tillägg
303.2.3
I olika situationer, speciellt under officiella träningen och tävlingstiden har
varje röstberättigad jurymedlem rätt att utdela muntliga bestraffningar och rätt
att återta gällande ackreditering för pågående tävling.
303.2.4
Beslut av juryn tas genom majoritetsbeslut. Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst.
304
Tekniske delegatens (TD) och assisterande Tekniske delegatens (ATD) roll
vid WC, VM, OS, JVM
304.1
Auktoritet
304.1.1
TD är FIS:s delegat i tävlingens organisation, och är FIS:s garant för att
tävlingen genomförs enligt FIS:s regler. TD skall ha en giltig TD-licens.
TD har ansvaret att engagera assisterande TD och av nationella förbundet
utsedd assisterande TD att förbereda, genomföra och utvärdera tävlingen.
TD är ansvarig för att organisera juryns arbete.
304.2
Utnämning av TD
Längdåkningsregler
34
Utgåva 2010-10-01
304.2.1
För alla OS, VM och WC-tävlingar skall TD och assisterande TD vara från en
annan nation. För andra internationella tävlingar kan TD utses från samma
nation. Tävlingar som regelbundet genomförs som FIS-tävlingar skall ha en
utländsk TD åtminstone vart fjärde år.
304.2.2
För OS, VM, JVM och WC-tävlingar utses TD och assisterande TD av FIS
längdkommitté. För OS och VM skall FIS utnämningar förankras av FIS
Council. För andra internationella tävlingar utses TD av Subkommittén för
Regler och Kontroll. För JVM, WC, Continental Cup och FIS-tävlingar skall
det nationella skidförbundet utse en nationell assisterande TD.
Sv Tillägg
För teknisk rådgivning vid SM, JSM och USM, riksfinaler i ungdomspropagandatävlingar, OS/VM-tester och riksomfattande cuptävlingar utser SSF
tekniska delegater (TD) i direkt anslutning till förbundsstyrelsens beslut om
arrangör.
Vid GM, NM och SvM utses TD av berörda distrikt.
Vid DM, distriktsfinaler i ungdomspropagandatävlingar och långlopp med
Nationell status utses TD av respektive SDF:s LK.
304.2.3
Personer som har en position med ansvar för landslag tillåts inte att bli
nominerad som TD eller Jurymedlem för OS, VM och WC.
304.3
TD ansvar före tävlingen:
304.3.1
TD skall anlända till tävlingsplatsen i så god tid att han/hon kan kontrollera
förhållanden före den officiella träningens börjar och att korrekta förberedelser
för träning och tävling genomförs och att eventuella nödvändiga förbättringar
före tävlingens start görs. Vid tävlingar där RDS inte är närvarande övertas
dennes uppgifter av TD, se 306.1.
304.3.2
Före tävlingen är TD ansvarig för:
- upprätta kontakt med RDA och organisationskommittén från och med
uppdraget har erhållits.
- besöka platsen för OS och VM sommaren före tävlingen, kan även gälla andra
arrangörer efter beslut av FIS.
- hålla FIS, SSF informerad om förberedelserna som genomförs för tävlingen
- försäkra sig om att den officiella träningen genomförs enligt 338
- undersöka att logi, mat och researrangemang för de tävlande är tillfredsställande och ge förslag på förbättringar vid behov.
- besluta om en reservbana, eller förändringar av delar av den
homologiserade banan, föreslagen av arrangören, skall användas pga
snöbrist eller orsakad av ”force majeure”.
- undersöker homologiseringshandlingarna för WC, Continental Cup och FIStävlingar
- se till att tillräcklig utrustning är tillgänglig för att korrekt kunna preparera
banorna.
- undersöka om alla dokument (planer och profiler över banorna med alla
tekniska data, inbjudningar etc.), som är nödvändiga för information till de
deltagande nationerna, är tillgängliga i vederbörlig tid.
- säkerställa att vallautrymmen har erforderlig värme och ventilation.
- i samarbete med tävlingschefen och banchefen, besluta när banan skall
prepareras, den optimala sträckningen, spårbredden och säkerhetsanordningarna.
Längdåkningsregler
35
Utgåva 2010-10-01
- se över stadionplanen med tävlingsledaren för att tillförsäkra lämpliga
arbetsförhållanden på start- och målområdet för juryn, tävlingsfunktionärer
och lagledare och kontrollera tillträde till start och från mål för de tävlande.
- kontrollera startförfarandet för aktuell tävlingsform.
- kontrollera arrangemangen för jury- och lagledarmöten.
- undersöka med tävlingssekreteraren tillvägagångssätten för anmälningar,
gruppering, lottning och en omedelbar framställning av start- och resultatlistor.
- undersöka också kvaliteten och riktigheten av den information som ges till
nationslagen.
- om datalottning användes, genomföra en testlottning före den aktuella
lottningen.
- tillsammans med tävlingschefen förbereda dagordningen för lagledarmötet
- övervaka lagledarmöten.
- ge allmän information och klargöra regeländringar.
- övervaka gruppering och lottning, och bestämma plats och tid för
jurymöten.
- övervaka placeringen av första hjälpen och organisationen
av den medicinska vården.
- se över ackreditering och tillstånd att beträda tävlingsbanor
och skyddszoner.
- kontrollera att arrangören har en giltig regelbok och en giltig FIS-punktlista,
och förbereda införandet av de tävlandes koder i resultatlistan
- tillsammans med arrangören komma överens om placeringen av
teknikkontroller.
- kontrollera tävlingens försäkringshandlingar.
TD skall kunna åka skidor hela eller delar av banan för att undersöka och kontrollera prepareringen. TD kan lämna över denna uppgift åt någon jurymedlem.
304.4
TD:s uppgifter under tävlingen
304.4.1
Under tävlingen skall TD:
- anlända minst två timmar före start till tävlingen eller tidigare om
väderförhållandena är svåra.
- informera sig om alla förberedelser som gjorts för tävlingen efter rapport
från tävlingschefen och banchefen.
- ansvara för att tävlingsutrustning och reklammärkning är i enlighet med
reglerna.
- vara närvarande på stadionområdet, om inga andra uppgörelser har meddelats till tävlingschefen.
- övervaka varje detalj, som kan påverka tävlingens framgång och vara
tillhands om svårigheter uppstår.
- stå i regelbunden radiokontakt med medlemmar av juryn eller åtminstone ha
permanent kontakt med tävlingschefen och banchefen.
- främja för gott samarbete mellan tidtagnings-, data- och
informationspersonalen
304.5
TD:s uppgifter efter tävlingen
304.5.1
Efter tävlingen skall TD:
- motta en slutrapport från tävlingsledaren, banchefen, kontroll- och
säkerhetschefen.
- träffa juryn för att fatta eventuella nödvändiga beslut,
- erhålla den inofficiella resultatlistan från tävlingssekreteraren och
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
36
kontrollera den tillsammans med tävlingssekreteraren
- kontrollera att de tävlandes koder och FIS-punkter är införda i resultatlistan.
- beräkna tävlingspåslaget.
- kontrollera att de officiella resultaten publiceras (inklusive FIS hemsida)
304.5.2
Inom 3 dagar efter tävlingen skall TD till FIS´ kontor, till arrangören
och till arrangörens förbund sända en detaljerad skriftlig rapport om
förberedelserna, planeringen och genomförandet av tävlingen, samt
kvaliteten på det tekniska genomförandet.
304.5.3
Sörja för att om en diskvalifikation eller sanktion har utdömts skall det finnas
underlag för detta vid en eventuell överklagandeprocess.
304.6
Assisterande TD (WC, VM, OS och JVM)
Assisterande TD måste inneha en giltigt TD-licens för längdåkning och ansvarar
för följande funktioner:
- Inspektion av stadion och spårsystem vid ankomst.
- Ansvarig för att en korrekt och tidsmässigt riktig arbetsplan för tävlingens
genomförande efterföljs avseende: stadion, banor, utrymme för tävlande och
ledare, uppvärmningsspår och vallaområde.
- Kontakter med tränare
Biträder TD med TD-rapport efter tävling.
305
Ersättning för kostnader
305.1
Fordringar på arrangören
305.1.1
Internationella tävlingar:
TD har rätt att få ersättning för resekostnader upp till ett maximalt belopp på
500 CHF (vägavgifter inkluderade), som fri helpension inkl. måltider under
uppdraget. Den här regeln gäller också inspektionen såväl som under resan (tåg
eller milersättning 0,70 CHF per km eller efter överenskommelse eller vid lång
resa flygbiljett)
Till detta kommer ett tillägg på 100 CHF per resdag t o r samt för varje
uppdragsdag, vilket inkluderar kostnader för rapporter, porto etc.
Det nationella skidförbundet är ansvarigt för ersättning till den nationellt
utsedde assisterande TD: n enligt nationella bestämmelser.
Den maximala ersättningen på 500 CHF gäller för alla tävlingar med undantag
av WC och COC.
Sv Tillägg
Nationella tävlingar, USM och Riksfinaler i ungdomspropagandatävlingar:
Kostnaderna för de tekniska delegaternas resor till och från tävlingsorten samt
uppehälle på tävlingsorten bestrids helt av arrangören. Dagersättning 700:/dag, bilersättning 1.85:-/km, max 3000:-. Kostnaderna för av SDF utsedd TD
bestrids enligt respektive SDF:s bestämmande..
305.1.2
Ersättning tillämpas enligt följande:
- vid OS gäller speciella bestämmelser
- för VM: TD, Utländsk TD assistent och jurymedlemmar
- vid WC och JVM: TD, utländsk TD assistent och nationellt utsedd
TD assistent
- vid andra internationella tävlingar: TD och nationellt utsedd
TD assistent
Längdåkningsregler
37
Utgåva 2010-10-01
306
FIS tävlingsdirektör (RD) och assisterande (RDA)
Dessa funktionärer utses av FIS för tävlingar på högsta nivå och skall inneha en
giltig TD-licens för längdtävlingar.
306.1
I Tävlingsdirektörens huvudsakliga uppgifter är att:
- representera och tillvarata FIS intressen
- planera och genomföra möten med arrangörer för OS, VM, WC, JVM
- kontrollera att skriftligt tävlingsavtal finns mellan FIS, SSF och arrangör
-övervaka att arrangörens samtliga åtaganden fullföljs
-övervaka hela arrangemanget så att det genomförs enligt de regler och
guidelines som FIS har meddelat och rapportera till FIS sub- kommitté om så
är nödvändigt.
-informera och rådgöra med alla medlemmar i juryn.
-ansvarig för FIS längds reklamregler.
-huvudansvarig från FIS beträffande möten angående tävlingstider med
arrangemangets TV-producent.
306.2
Assisterande tävlingsdirektörens huvudsakliga uppgifter
Stödja juryns och arrangörens arbete med tävlingstekniska frågor vid WC, VM
och OS
Tidigt på plats säkerställa samarbete mellan coacher, arrangör och industrin.
Informera TD och ass TD om genomförda inspektioner och samarbeta för att
lösa uppkomna frågor.
Stödja TD beträffande juryarbete och jurybeslut.
Assistera RD
307
Lagledarmöten
307.1
Procedur
307.1.1
Före varje tävling hålls ett lagledarmöte. Det bör äga rum dagen före
tävlingen.
307.1.2
Datum, tid och plats för lagledarmötet skall stå i tävlingsprogrammet.
TD och tävlingsledaren beslutar hur många representanter per deltagande lag
och hur många ackrediterade funktionärers om tillåts delta i lagledamötet.
307.1.3
Vid OS, VM, WC och JVM-tävlingar skall sittplatserna för de
deltagande lagen utmärkas.
307.1.4
Vid OS, VM, WC och JVM tävlingar genomförs lagledarmötet på arrangörens
orginalspråk och med engelska som tillägg. Kompletterande översättningar bör
erbjudas.
307.1.5
Lagledarmötet leds av tävlingsledaren
307.1.6
Vid lagledarmötet räcker det med majoritetsbeslut för en rekommendation till juryn. Varje lag har en röst.
307.1.7
Om nödvändigt kan juryn avbryta mötet för att ta beslut på inlämnade
rekommendationer för att senare meddela beslutet till lagledarmötet (303.2.2).
307.2
Dagordning
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
38
307.2.1
En skriven dagordning skall distribueras till lagledarmötet. Det förbereds av
tävlingssekretariatet i samarbete med tävlingsledaren och TD (artikel 304.3.1).
307.2.2
Vid alla internationella tävlingar innehåller dagordningen normalt
följande punkter:
- upprop
- presentation av medlemmarna i organisationskommittén
- presentation av juryn, om nödvändigt val av jury
- väderrapport
- kontroll av anmälningar och gruppering av de tävlande (artikel 333
och 334)
- lottning (artikel 336)
- beskrivning av stadion (ingång, skidmärkning, start, mål, växlingszon
för stafett, tält för ombyte, utgång etc)
- beskrivning av banan (ingång, profil, platser för mellantider och
vätska, säkerhetsproblem, banmarkeringar etc)
- preparering av banan
- tid, platser och bestämmelser för testning av skidor
- tider och spår för träning
- allmän information från TD
- allmän information från arrangören
- allmän information från tävlingsdirektören
307.2.3
Protokoll skall föras över alla diskussionsämnen och rekommendationer och
beslut på lagledarmötet.
Sv Tillägg
Lagledarmöte vid SM och nationella tävlingar
Vid mästerskapstävlingar bör tävlingskommittén sammankalla anmälda tävlingsdeltagares lagledare till ledarmöte. Lagledarmötet bör äga rum dagen
före första tävlingen. I inbjudan till tävlingen bör tävlingsarrangören ange tid
och plats för mötet.
Förbundsrepresentation
Förbundet skall vara officiellt representerat vid alla SM-, JSM- och USMtävlingar, cuper av rikskaraktär, riksfinaler för ungdomspropagandatävlingar
samt OS-/VM-tester.
Förbundsstyrelsen utser förbundets representanter till SM-, JSM- och USMtävlingar. Förbundsrepresentant till cuper av rikskaraktär, riksfinaler för
ungdomspropagandatävlingar och OS-/VM-tester utses av Nordiska Rådet.
Förbundet och respektive kommitté svarar för representanternas resor och
traktamenten.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
B
39
Tekniska anläggningar och förberedelser
311
Tävlingsdistanser och banlängder
311.1
Tabell för tävlingsdistanser och banlängder
Tävlingsform
Intervalltävling
Tävlingsdistans (km)
5, 7.5, 10, 15, 30, 50
Masstart
Långlopp
Jaktstart
Stafettävling (lag med 3
eller 4 lagmedlemmar, kan
vara mixade lag)
Individuell sprint herrar
Individuell sprint damer
Team sprint herrar
Team sprint damer
10, 15, 30, 50
Ingen begränsning
5, 7.5, 10, 15
2.5, 3.3, 5, 7.5, 10
1 – 1.8
0.8 – 1.4
2X(3 – 6) 1 – 1.8
2X(3 – 6) 0.8 – 1.4
Banans längd
2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5, 8.3,10,
12.5, 15, 16.7
2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5, 8.3,10
Ingen begränsning
2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5, 10
2.5, 3.3, 3.75, 5
0.5 – 1.8
0.4 – 1.4
0.5 – 1.8
0.4 – 1.4
Denna tabell gäller men arrangören skall överväga antal varvningar om en kort
bana nyttjas för långa tävlingsdistanser och beroende på vilken startmetod som
nyttjas.
Individuella sprinttävlingar kan genomföras på en eller flera varv. Team
sprintävlingar genomförs normalt på ett varv.
Sv Tillägg
Tävlingsdistans (km)
Individuellt 1.5, 2.5, 5, 7.5 för ungdom;
Stafett 3x1.5, 3x2.5, 3x5, 3x7.5 för ungdom
Banlängd (km)
1.5, 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5
1.5, 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5
311.2
Tävlingsprogram vid OS, VM, JVM, och FIS-tävlingar
311.2.1
Principiellt bör fördelning av fri stil och klassisk stil vara lika under ett WC år,
samma gäller för mästerskap.
311.3
OS och VM
311.3.1
För OS och VM tävlingar gäller följande:
Intervalltävlingar
Herrar
Damer
Masstarttävlingar
Herrar
Damer
Jaktstart
Herrar
(utan uppehåll)
Damer
Stafetter
Herrar
Damer
Individuell Sprint
Herrar
Damer
Team sprint (ett lag med två Herrar
tävlande per nation)
Damer
15 km C/F
10 km C/F
50 km C/F
30 km C/F
15 km C – 15 km F
7.5 km C – 7.5 km F
4 * 10 km C/F
4 * 5 km C/F
1.0 – 1.8 km C/F
0.8 – 1.2 km C/F
1.0 – 1.4 km C/F
0.8 – 1.2 km C/F
Längdåkningsregler
40
Utgåva 2010-10-01
Tävlingsprogrammet kan förändras bl a därför att det finns fler tävlingsdagar
under OS än under VM. TV-bevakningen har också avgörande betydelse under
dessa förhållanden. Jaktstart genomförs alltid utan uppehåll och medaljer delas
ut efter hela tävlingen. Ordningsföljden är alltid först klassisk stil och avslutas
med fri stil. Stafettävlingar genomförs med två delsträckor klassisk stil först
och avslutas med två delsträckor i fri stil.
311.4
WC
WC-programmet beslutas årligen av FIS. Programmet baseras normalt på
distanser och tävlingsformer som gäller för VM. Distanser och tävlingsformer
beslutas årligen. För att utveckla längdskidsporten kan testtävlingar förekomma
under WC-programmet. Långlopp kan ingå. I Teamsprint är antalet nationslag
maximerat till två (se FIS WC-regler).
311.5
JVM
311.5.1
För JVM gäller följande tävlingsformer, distanser och tekniker.
Sv Tillägg
Damer
Herrar
Intervall
5 km F*
10 km F*
Jaktstart
5/5 km C/F
10/10 km C/F
Sprint
1 km C*
1 km C*
Stafetter
4 x 3.3 km C/F
4 x 5 km C/F
*Intervall- och sprinttävlingar byter teknik varje år.
Ovanstående distanser genomförs f o m 2008 under JSM
311.6
Övriga FIS-tävlingar
Tävlingsformer och distanser enligt 311.1
- Andra sprinttävlingar och längre distanser enligt FIS rekommendationer.
- Jaktstart med uppehåll kan anordnas på samma dag eller på skilda dagar,
olika tekniker och det är möjligt att ha olika distanser för respektive del.
312
Beskrivning av en tävlingsbana för längdskidåkning
312.1
Grundläggande karaktär
312.1.1
Tävlingsbanan skall vara så lagd att åkarnas tekniska, taktiska och fysiska
egenskaper sätts på prov. Svårighetsgraden bör anpassas efter tävlingens nivå.
Banan skall planeras så naturligt som möjligt med hänsyn till
terrängförhållandena. Böljande och flacka partier, uppförs- och utförsbackar
skall växla så att banan inte blir enformig. Banan skall där så är möjligt gå
genom skog. Om terrängen tillåter skall man under de första kilometrarna
undvika branta stigningar liksom också alltför långa utförslöpor på de sista
kilometrarna. Åkrytmen skall brytas så litet som möjligt, varför alltför snabba
snäva riktningsförändringar eller för många branta uppförsbackar.
Utförslöporna skall planeras så att åkarnas tekniska kvaliteter ger utslag.
Samtidigt är det av stor vikt att de tävlande ska kunna åka banan även i mycket
hög fart. Riktningsförändringar skall läggas före och icke i slutet av snabba
utförslöpor. Isiga kurvor, alltför skarpa svängar och alltför trånga passager skall
undvikas.
Om tunga maskiner används för preparering skall de så mycket som möjligt
följa markens form för att tillvarata terrängens naturliga kupering.
312.1.2
Banan bör i princip bestå av
Längdåkningsregler
41
Utgåva 2010-10-01
- en tredjedel uppförsbackar med varierande stigningar mellan 9% (1:11) och
18% (1:5.5) med höjdskillnader över 10 meter och några korta stigningar
brantare än 18% (se 313.1.1.)
- en tredjedel plan och småkuperad terräng, där alla terrängformationer
utnyttjas, såsom korta stigningar och utförslöpor på 1 - 9 meter.
- en tredjedel utförslöpor, som kräver varierad och mångsidig teknik.
312.1.3
Vid samtliga tävlingar får spåren användas endast i den riktning som fastställts
inför tävlingen.
312.1.4
Glidtestområdet med testspår skall placeras i nära anslutning till stadion,
klubbarnas och fabrikanternas serviceutrymmen samt uppvärmningsspår.
Testspåren skall prepareras till samma standard som tävlingsspåren.
312.1.5
Ett separat spår bör vara tillgängligt för ledare, tränare och publik.
313
Homologisering
313.1
Normer för banan
313.1.1
Höjdskillnaden (HD)
Skillnad i höjd (HD) mellan lägsta och högsta punkt på tävlingsbanan får inte
överstiga
0.4 – 1.8 km sprint
50 m
2.5 km
50 m
3.3 km
65 m
3.75 km
75 m
5 km
100 m
7.5 km
125 m
10 km
150 m
15 km eller längre
200 m
313.1.2
Maximistigning (MC)
Höjdskillnaden i en enskild backe (PHD), får inte överstiga nedanstående
gränser, men kan brytas av med sektioner av småkuperad terräng som inte
överstiger 200 m i längd eller utförsbacke över 10 m PHD.
313.1.3
0.4 – 1.4 km sprint fristil
0,4 - 1,8 km sprint klassisk stil
2.5 km
0 - 30 m
10-30 m (lutning 12-18%)
50 m
3.3 km
3.75 km
5 km
7.5 km
10 km och längre
50 m
50 m
50 m
65 m
80 m
Totalstigningen (TC)
Bör ligga inom följande gränser:
0.4 – 1.8 km sprint fristil
0,4 – 1,8 km klassisk stil
2.5 km
3.3 km
0-60 m
20 – 60 m
75-105 m
100-135 m
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
3.75 km
5 km
7.5 km
10 km
15 km
30 km
50 km
42
100-150
150-210 m
200-315 m
250-400 m
400-600 m
800-1200 m
1400-2000m
Sv Tillägg
Rekommendation att vid seniortävling bör totala stigningen ligga i övre halvan
av intervallet, för juniortävling och ungdomar i undre halvan.
313.1.4
Banbredder
Banbredder
skall
vara
enligt
följande
tabell
och
enligt
homologiseringsmanualen.
Homologiserad
Kategori för följande tävlingsformer
A
Individuell klassisk teknik (minst 3 meters bredd)
B
Som A + Individuell fri teknik, stafett klassisk stil (normalt
bredd i uppförsbackar 4 meter)
C
Som B + Stafetter fri teknik, masstart klassisk teknik, sprint
klassisk teknik (normalt bredd i uppförsbackar 6 meter)
D
Som C + stafetter båda stilar, masstart fri teknik, , sprint fri
teknik (normalt bredd i uppförsbackar 9 meter)
E
Jaktstart: två separata banor är nödvändiga, den första klassiska
banan enligt kategori C och den avslutande fris delen enligt
kategori D (normalt bredd i uppförsbackar 9 meter). Om båda
banorna uppfyller kategori D kan båda banorna sammanföras till
en masstartbana. Längden på denna bana kan vara 2.5 km, 3.3
km, 3,75 km eller 5 km.
Ovanstående banbredder gäller under förutsättning att banan är väl preparerad
för skidåkning och avspärrad för de tävlande.
313.1.5
Vid OS, VM, JVM och FIS-tävlingar får högsta punkten av tävlingsbanan inte
överskrida 1800 meter över havet.
313.2
Normer för banprofiler
Se Homologiserings manual på FIS hemsida
314
Teknikdefinitioner
314.1
Klassisk teknik
314.1.1
Klassisk teknik består av diagonalåkning, stakning, saxning utan glidsteg,
utförsåkning och riktningsändringar.
Enkel- och dubbelskridsko är inte tillåtet. Riktningsändring tillåter steg med
frånskjut med avsikt att ändra åkriktning. Där det finns ett preparerat spår är
riktingsändringar med frånskjut INTE tillåtet. Detta gäller också för tävlande
som åker vid sidan av spåret.
314.2
Fri teknik
314.2.1
Fri teknik består av alla tekniker som används i längdåkning.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
315
Preparering av banan
43
315.1
Före vintersäsongen
315.1.1
Stenar, trästubbar, rötter, buskar och andra hinder bör tas bort och smala
passager, kurvor och utförslöpor breddas. Tävlingsbanan skall prepareras före
vintern så att den kan användas för tävling även vid ringa snötillgång. Delar av
banan som har dräneringsproblem skall åtgärdas. Barmarksprepareringen skall
vara av sådan standard att den tillåter tävling med ca 30 cm snödjup.
Utförslöpor prepareras extra noggrant och då även behovet av att dosera kurvor.
315.2
Allmänt om preparering inför tävling
315.2.1
Banan bör i sin hela sträckning prepareras med maskinell utrustning. Om tunga
maskiner används vid banpreparering bör tillses att spårets naturliga sträckning
i den ursprungliga terrängen bibehålls så mycket som möjligt.
315.2.2
Banan
bör
prepareras
till
en
rekommenderad
bredd
enligt
homologiseringsmanualen (se 313.1.4). De tävlande ska obehindrat kunna
passera varandra. Om banan passerar broar och andra överfarter skall dessa
vara tillräckligt breda för preparering med maskiner.
315.2.3
Inför träning ska banan och uppvärmningsbanan vara tävlingspreparerad, rätt
markerad och kilometerskyltarna uppsatta. Testspåren bör ha likvärdig
preparering som tävlingsbann.
315.2.4
Vid tävling skall man särskilt se till att samtliga deltagare tävlar under samma
fullgoda förutsättningar. För att säkerställa detta även vid snöfall eller stark
vind skall tillräckligt antal kompetenta föråkare finnas tillgängliga och/eller
särskilt utrustade patruller sättas in för att hålla spåret öppet under tävlingens
gång. En handlingsplan skall förberedas
315.2.5
Allt nyttjande av kemiska medel för att öka snöns glidförmåga är förbjudna.
Vid speciella tillfällen (mildväder) är det tillåtet att nyttja kemiska ämnen för
att åstadkomma en fastare snöyta.
315.3
Preparering för klassisk teknik
315.3.1
För intervalltävlingar i klassisk teknik bör ett spår läggas i tävlingsbanans
ideala åklinje. Spåret läggs normalt i mitten av banan med undantag av kurvorna. I kurvor bör spår läggas enbart där skidorna obehindrat kan glida i
spårrännan. Där kurvorna är för snäva och farten uppskattas bli för hög för att
kunna stå kvar i spåret, bör spåret tas bort. För att besluta om rätt
banpreparering och spårsättning skall man ta hänsyn till de bästa aktiva och
den högsta farten. I kurvor läggs spåret nära banans kant/staket för att förhindra
åkning mellan spår och banans kant/staket.
315.3.2
Skidspåret bör läggas på sådant sätt att man får en god skidföring och utan att
glidmomentet påverkas av bromsning från bindningen eller skidskon.
Avståndet mellan de båda enskilda spårens mitt bör vara 17-30 cm mätt från
det enskilda spårets mitt. Spårdjupet bör vara 2-5 cm även i hård frusen snö.
315.3.3
Läggs två eller flera spår bör avståndet mellan respektive spår vara 1.00 – 1.20
meter mätt från det enskilda spårets mitt.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
44
315.3.4
De sista 100 metrarna utgör målzonen. Början på denna zon skall vara tydligt
markerad med en färgad linje samt 100 m skyltar på ömse sidor. Denna zon ska
normalt vara indelad i tre korridorer med dragna spår. Korridorerna skall vara
tydligt markerade och synliga, men får inte störa skidåkningen.
315.4
Preparering för fri teknik
315.4.1
För intervalltävlingar i fri teknik skall banan packas och prepareras väl till en
bredd av minst 4 m. I utförslöpor där ett spår dras ska den följa banans
ideallinje.
315.4.2
De sista 100 metrarna utgör målzonen. Början på denna zon skall vara tydligt
markerad med en färgad linje samt 100 m skyltar på ömse sidor.
Denna zon skall vara minst 9 meter bred och indelad i tre korridorer.
Korridorerna skall vara tydligt markerade och synliga, men får inte störa
skidåkningen.
315.5
Preparering för jaktstarttävling
315.5.1
För jaktstart utan uppehåll bör den klassiska banan tillåta 4 tävlande i bredd
längs hela banan. Den fria teknikens bana bör tillåta att 3 tävlande kan åka
bredvid varandra i uppförsbackar (9 meter). Se 364.2-364.4
315.5.2
Vid jaktstart med uppehåll skall den klassiska banan överensstämma med
kraven för intervallstart, medan den fria teknikens bana skall vara väl
preparerad till en bredd av minst 6 meter. För omstarten skall startområdet
organiseras med 2 – 5 startkorridorer. Respektive korridor skall vara minst 3
meter.
315.6
Preparering för masstarttävlingar
Vid masstart bör spåren vara parallella de första 100 metern och där får inte
den tävlande lämna sitt spår. Därefter följer en zon där banan smalnar av till
banans bredd, d v s 4 klassiska spår i bredd eller vid fri stil 3 tävlande i bredd
utan att hindra varandra på huvuddelen av banan. Det får inte finnas partier
längs banan som orsakar sammanstockningar.
315.7
Preparering för sprinttävlingar – se 360.4 och 361.5
316
Markering av banan
316.1
Markering av banan skall vara så tydlig, att tävlande aldrig behöver tveka om
rätt spår. Vid OS och VM skall färgerna för markering vara bestämda och
finnas beskrivna på spårkartan
316.2
Kilometerskyltar skall ange tillryggalagd sträcka längs banan. Vid OS, VM,
JVM och WC tävlingar skall varje km vara utmärkt. Vid övriga tävlingar, skall
detta eftersträvas, och är obligatoriskt för de sista fem kilometrarna.
316.3
Vid spårförgrening och liknande skall tydliga pilar markera rätt spår. Staket el.
dyl. sätts över spår som ej används.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
317
Matstationer
45
317.1
Placering av matstationer
317.1.1
På banor upp till 15 km skall finnas en officiell matstation (vid stadion). På
banor upp till 30 km tre matstationer, upp till 50 km sex matstationer, placerade
så att skidåkaren utan tidsförlust kan ta emot vätska.
317.1.2
Vid alla masstartstävlingar skall ledare som överlämnar vätska/mat till tävlande
uppehålla sig stillastående bakom en av arrangören markerad linje.
På svenska tävlingar har juryn rätt att göra avsteg från denna regel och tillåta
ledare att springa med en kortare sträcka (max 30 m) vid överlämning.
Sv.tillägg
318
Avspärrningar av banan
318.1
Vid OS, VM, JVM och WC-tävlingar skall avspärrningar/staket placeras på
båda sidor om tävlingsbanan där man kan förvänta sig att åskådare kan komma
att hindra tävlande
320
Längdstadion
320.1.
Stadionområdet
320.1.1
Ett längdstadion skall anläggas för OS, VM, JVM och WC-tävlingar, med ett
välplanerat start- och målområde.
320.1.2
Stadionanläggningen bör utgöra en funktionell helhet, efter behov uppdelad
och kontrollerad medelst grindar, avspärrningar och markerade zoner. Den
skall konstrueras så att:
- de tävlande kan passera igenom den flera gånger
- tävlande, funktionärer, mediarepresentanter, servicepersonal och åskådare
lätt kan nå sina respektive områden
- det finns tillräckligt med plats att genomföra såväl intervall start, jaktstart,
masstart samt stafettstarter och att upploppet blir så långt som erfordras (se
315).
320.1.3
Tävlande bör kunna nå följande områden utan att störas
- vallabodar
- skidtestområde och uppvärmningsspår
- skidmärkning och område för kontroll av utrustning
- utrymme för överdragskläder
- start
- varvnings- och växlingsområde (med utgång)
- mål
-skidkontroll efter målgång
-
omklädningsrum, tält ,toaletter och tvättrum.
utgång
320.2
Arbetsutrymmen
320.2.1
Tävlingsfunktionärer och jurymedlemmar skall ha lämpliga arbetslokaler.
Ledare, media och servicepersonal skall ges lämpliga arbetsytor i stadion där
Längdåkningsregler
46
Utgåva 2010-10-01
de kan arbeta utan att störa start och målgång. Tillträde in till stadion för dessa
personer ska regleras genom ackreditering.
320.2.2
Tidtagning och sekretariat bör var lokaliserade i byggnad med en god översikt
av start och mål.
320.2.3
Vid elektronisk tidtagning bör startgrinden vara placerad på startlinjen och
fotocellen på mållinjen. Mellantider skall tas i höjd med start- eller mållinjen.
320.2.4
Vid OS, VM, JVM och WC-tävlingar skall FIS-personal och Juryns
medlemmar erbjudas arbetsplatser i stadions omedelbara närhet.
320.2.5
Ett uppvärmt utrymme nära stadion skall finnas för den medicinskt ansvarige.
320.3
Ytterligare faciliteter
320.3.1
Uppvärmningsspår skall leda till stadion. Anslutningsspår för tävlande, ledare
och funktionärer som leder från stadion ut till tävlingsbanorna. Banorna skall
vara avspärrade och i vissa falla tillgängliga endast med speciell ackreditering.
320.3.2
Vid OS, VM, JVM och WC-tävlingar skall i anslutning till stadion finnas ett
avspärrat område med vallabodar eller motsvarande. Tillverkare kan hyra
bodar eller utrymme i detta område. Bodarna skall vara utrustade med värme,
elektriska uttag samt ha god mekanisk ventilation.
320.3.3
Toaletter och tvättrum för de tävlande skall finnas i direkt anslutning till
stadion. Dessa skall vara lätta att nå från stadion.
320.4
Löpande information
320.4.1
Informationstavla som visar luft- och snötemperatur bör finnas i anslutning till
vallabodar samt stadion. Temperaturer skall redovisas 2 timmar, 1 timme, ½
timme före start, första start, ½ timme efter, samt 1 timme efter första start.
320.4.2
Temperaturen skall mätas vid stadion samt vid positioner där ytterligheter av
temperatur (lägsta punkt, högsta punkt, vindutsatta platser, skugga eller sol)
kan förväntas.
320.4.3
Informationstavla skall användas för anslag av mellantider och inofficiella
resultat.
320.4.4
Högtalaranläggning skall nyttjas för information om tävlingen och övriga
viktiga upplysningar.
320.4.5
För att informera tävlande, tränare, publik skall ytterligare minst ett språk
(engelska, franska, tyska) användas utöver tävlingsortens språk.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
C.
47
Tävlingen och de tävlande
331
Krav på tävlande
331.1
Åldersindelning
331.1.1
FIS tävlingsår börjar 1:a juli och slutar 30:de juni påföljande år.
331.1.2
Seniorer (damer och herrar) skall vara minst 21 år under kalenderåret (01.01 –
31.12). Rätten att tävla börjar när tävlingssäsongen startar, det innebär för 2010
börjar säsongen 1:a juli 2010.
331.1.3
Damjuniorer och herrjuniorer får vara upp till 20 år under kalenderåret (01.01 –
31.12). Födelseår för juniorer f.o.m 2010 enligt följande:
under 2010, tävlande födda 1990 och senare
under 2011, tävlande födda 1991 och senare
under 2012, tävlande födda 1992 och senare
under 2013, tävlande födda 1993 och senare
U23 Damer och U23 Herrar får vara upp till 23 år under kalenderåret (01.0131.12). Födelseår för U23 f.o.m 2010 enligt följande:
under 2010, tävlande födda 1987 och senare
under 2011, tävlande födda 1988 och senare
under 2012, tävlande födda 1989 och senare
under 2013, tävlande födda 1990 och senare
331.1.4
Damjuniorer och herrjuniorer tävlar normalt i egna klasser. Det är tillåtet
för juniorer att tävla i seniorklass.
331.1.5
Vid VM finns inga åldersrestriktioner, vid JVM gäller 331.1.3
Sv Tillägg
Klassindelning, ålder och distanser enligt 130.
331.2
FIS punktsystem
331.2.1
FIS punktsystem används för att tävlande vid OS, VM och WC har rätta
kvalifikationer, gruppering av tävlande och för att upprätta startlistan (se WCregler och regler och riktlinjer för FIS-punktregler på FIS hemsida).
332
Hälsoundersökning
332.1
Hälsotillstånd
332.1.1
Nationellt skidförbund är ansvariga för sina anmälda tävlandes hälsotillstånd.
Endast på begäran av tränare, tävlande eller FIS medicinska kommitté utför
tävlingsläkaren undersökning.
333
Anmälan
333.1
FIS officiella anmälningsblanketter skall skickas till alla relevanta nationer
elektroniskt eller per post. Ett webb- baserat anmälningsförfarande bör också
erbjudas som också skall innehålla all nödvändig information. Anmälan till
WC och VM skall innehålla all begärd information för alla tävlande enligt
tillåten kvot och eventuella nationella tävlande enligt FIS regler.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
48
Sv Tillägg
Anmälan skall ske via KlubbenOnline. Svenska tillägg till sidningsregler enligt
bilaga 8
333.2
Hantering av anmälningar
333.2.1
Den officiella anmälningen (med gruppering om så fordras) av tävlande skall
vara kontrollerad av tävlingssekreteraren senast två timmar före lagledarmötet.
Sv Tillägg
Senaste tidpunkt för anmälan skall framgå av inbjudan
333.2.2
Om något lag ej har lämnat underlag till gruppering senast två timmar före
start, grupperas de tävlande i den ordning som framgår av
anmälningsblanketten.
333.2.3
Vid tävlingar där ”punktsystem” används blir startordningen den att tävlande
med lägsta punkter får den mest fördelaktiga startpositionen.
Tävlingssekreteraren skall ha tillgång till en aktuell punktlista för alla tävlande
enligt p 334.
333.2.4
Vid OS, VM och WC sammankallas lagledare för tävlande i den röda gruppen
minst tre timmar före lagledarmötet, där lagledarnas åsikter om startordningen
av grupperna inhämtas. Juryn beslutar om startordningen för grupperna och
meddelar sitt beslut senast en timme före grupperingslistorna skall vara
inlämnade till tävlingsexpeditionen.
333.3
Startordning då gruppering nyttjas.
333.3.1
Lagledare föreslår gruppering av sina tävlande. De tävlande skall vara jämt
fördelade i grupperna. Om det har anmält fler deltagare än det finns grupper
skall lagledare fördela dessa lika mellan grupperna. Samma gäller om det är
färre deltagare än grupper i tävlingen.
Exempel
Lag
Lag A
Lag B
Lag C
Antal anmälda
8
6
3
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
2
1
1
2
2
-
2
1
1
2
2
1
20 tävlande och färre nyttjas två grupper, mellan 21 till 40 tävlande nyttjas tre
grupper och vid fler än 40 deltagare fyra grupper. Normal startordning mellan
grupperna är nationella gruppen, grupp 1, grupp 2, grupp 3 och grupp 4 sist.
Vid WC är den nationella gruppen 10 tävlande (jaktstart 5). Grupperna lottas i
den ordning som de startar. Förändringar av gruppering kan ej göras under
lottningen. Startnummer lottas gruppvis.
334
Startordning då punktsystem nyttjas
Längdåkningsregler
49
Utgåva 2010-10-01
334.1
Startordning är normalt baserad enligt FIS punktlistan; totallista, distanslista
eller sprintlistan. Den röda gruppen är undantagen och startordningen kan även
baseras på aktuell WC-lista, enligt regler och giltighetstider för FIS-punkter.
Aktuell WC lista vid första tävling för året är slutlistan från föregående år.
334.2
Startordning vid distans- och sprinttävlingar enligt följande prioritering. Den
sidade gruppen har den mest fördelaktiga positionen, därefter tävlande som har
FIS-punkter för den aktuella tävlingsformen, enligt FIS-punkter, därefter
tävlande med endast punkter i totallistan, enligt FIS-punkter och slutligen
tävlande som saknar FIS-punkter som lottas.
334.3
Vid OS, WM och WC definieras den sidade gruppen som de 30 bästa på
aktuell WC-listan (distans och sprint). Totalledaren ingår därutöver också om
denne ej finns bland de 30 bästa. Ingen dam eller herre kan ersättas av annan
tävlande. Alla tävlande som är kvalificerade bland de 30 bästa skall starta i den
sidade gruppen. Maximalt 4 tävlande per nation samt senaste segraren för
aktuell distans får starta vid VM.
334.3.1
Vid intervallstart startar normalt den sidade gruppen sist. Inom den sidade
gruppen startar de tävlande i omvänd ordning i förhållande till aktuell WC-lista
(ledaren startar sist). Totalledaren startar alltid allra sist. Övriga tävlande
inplaceras i startlistan enligt FIS-punktlista för distans enligt 334.2.
334.3.2
Vid masstarttävlingar (även jaktstart) har totalledaren alltid startposition 1 och
resten av den sidade gruppen inplaceras enligt aktuell FIS-punktlista för
distanstävlingar. Därefter inplaceras övriga tävlande enligt 334.2.
334.3.3
Vid individuell sprinttävling (kvalifikationen) startar den sidade gruppen först
och startordningen lottas. Efter den sidade gruppen startar övriga tävlande
enligt 334.2.
Sv. Tillägg
Se även specifika regler för svenska cuptävlingar (bilaga 8)
335
Reserver och efteranmälningar
Sv Tillägg
Efteranmälningar hanteras via Klubben Online och SSF Timing
335.1
Undantag
335.1.1
Efter lottning vid OS, VM, JVM och internationella tävlingar med begränsning
av deltagare får reserver bara ta en tävlandes plats, om den ursprungligen
lottade tävlande ej kan starta på grund av force majeure (skada, sjukdom, etc.
intygat av läkare) och om juryn tillåter anmälan. Om den utbytta tävlanden var
uttagen till dopingkontroll skall denna kontroll genomföras, likväl skall
dopingkontroll genomföras på den insatta reserven. Om dopingprov visar
positivt resultat för ej reserv sättas in.
Vid masstartgäller:
- Reserv kan sättas in, dock senast två timmar före start
- Reservens startposition vid vinklade startlinjer bestäms utifrån FIS
rankinglista eller FIS punktlista.
- Den tävlandes startposition blir då mellan två medtävlande (enligt vald
lista).
- Den tävlande övertar den nummerlapp som den ersatte har fått.
Vid intervallstart:
- Reserv kan sättas in, startposition beslutas av juryn.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Sena anmälningar tillåtes inte.
50
335.1.2
Vid andra tävlingar kan juryn ge den tävlande tillstånd att start i fall speciella
skäl anges. Inplacering i startlistan får inte ge någon fördel mot andra tävlande.
Om mer än en tävlande anmäls sent, lottas inbördes ordning.
335.1.3
Tävlande upptagen i startlistan och som inte kan delta i tävlingen på grund av
sjukdom eller annan orsak, skall rapporteras av lagledaren minst 30 minuter
före start. Om den tävlande som inte kan delta i tävlingen var uttagen till
dopingkontroll skall denna kontroll jämväl genomföras.
336
Lottning och sidning av startordning
Sv Tillägg
Denna funktion finns inbyggd i SSF Timing
336.1
Principer
336.1.1
Manuell och datametoder tillåts för lottning. Det är även möjligt att bestämma
startlistan utan hjälp av lottning, startordningen avgörs av den gällande FIS
punktlistan. Vid OS, VM och WC kan startordningen för den sidade gruppen
göras utifrån den aktuella världscupställningen. Se 334.
336.1.2
Lottningen sker genom användning av ett dubbelt slupmässigt urval.
336.1.3
Om en tävling skall uppskjutas till annat datum, skall lottningen göras om
(217.6).
336.1.4
Det är möjligt att lotta före lagledarmötet, men dock under övervakning av
juryn.
336.2
Manuell lottning
336.2.1
Med denna metod får varje tävlande ett nummer ur den ordningsföljd, som
bestäms av antalet skidåkare i hennes/hans grupp ( till exempel, 23 skidåkare i
gruppen, skidåkaren får ett nummer mellan 1 och 23). I den första
slumpmässiga urvalet dras ett nummer mellan 1-23. På samma gång dras ett
startnummer, som har anvisats till denna grupp (till exempel, grupp 2 med 23
skidåkare kommer att tävla med nummerlappar 25-47). Det här numret, som
dras är startnummer för den tävlande, vars nummer drogs i det första
slumpmässiga urvalet. För båda slumpmässiga urvalet dras för hand bollar med
lämpliga nummer på, vanligtvis från en sluten låda eller behållare. Efter det att
de två bollarna dragits, flyttas namnlappar på de tävlande från
grupperingstavlan till tavlan med startordningen.
336.3
Datalottnnig
336.3.1
Data lottnings tillvägagångssätt skall övervakas av en medlem av juryn för
godkännande av det giltiga förloppet.
336.3.2
Denna metod kräver, att namnen och grupperingen av de tävlande skrivs in i
datorn. Programmet skall momentvis redovisa följande fyra listor:
1. Listan med de registrerade tävlande och deras därav följande nummer inom
grupp kommer på skärmen.
Längdåkningsregler
51
Utgåva 2010-10-01
2. Datorn väljer slumpmässigt ett namnet ur gruppen och visar det på skärmen.
3. Datorn väljer slupmässigt ett startnummer till denne tävlande. Startnumret
och namnet på den tävlande visas nu på skärmen.
4. På skärmen kan man sedan se startlistan med deltagarna registrerad.
Sv tillägg
I händelse av manfall i SM på 50 km eller att övriga mästerskapstävlingar vid
SM, JSM och USM skall uppskjutas p.g.a. kyla eller annat och därav
deltagandet minskas bör arrangören dra ihop startfältet. Eventuellt skall ny
lottning göras. Arrangören bör tillse att startintervallerna ½ min mellan de
startande ej överskrids. Dylikt sammandragning skall beslutas vid uppropet
dagen före tävlingen, varefter nya startlistor omedelbart utskrivs och tillställes
lagledare och andra berörda. Det är icke tillåtet att inlotta tävlingsdeltagare
(”vakanta”), som blivit anmälda utan uppgivna namn. Att delta ”utom tävlan”
är icke tillåtet.
337
Startnummer
337.1
Utseende
337.1.1
Startnummer skall vara, läsbara från fram- och baksidan. De får ej hindra den
tävlande på något sätt. Storleken, formen och metoden för fastsättning får ej
ändras. Arrangören är ansvarig för erhållande av praktiskt användbara
startnummer. Startnummer i sprint och tävlingar i jaktstart och masstart skall
även startnummer finnas under armarna på båda sidor.
337.2
Startnummer på ben
337.2.1
Vid masstart, jaktstart, individuell sprint och team sprint skall tävlande i tillägg
till ordinarie nummerlapp bära en bennummerlapp på det ben som vänder mot
målkameran.
338
Träning och inspektion av banan
338.1
Träningstillfällen
338.1.1
Tävlande skall ges möjlighet att träna och inspektera banan i det skick den skall
vara vid tävlingen. Om möjligt, skall banan vara öppen två dagar före
tävlingen. Under exceptionella omständigheter kan juryn stänga banan eller
begränsa de tävlandes utnyttjande till vissa delar eller tider.
340
Tävlande under tävling
340.1
Ansvar
340.1.1
Under alla tränings- och tävlingssituationer måste den tävlande uppträda och
ta hänsyn till tävlingsbanans kondition, sikt och antalet tävlande som befinner
sig på/vid tävlingsbanan.
340.1.2
Den tävlande är själv ansvarig för att komma till start samt att starta på rätt
tid. Tävlande skall följa den markerade banan från start till mål och skall
passera alla kontrollanter och uppföra sig på ett sportsligt sätt mot andra
tävlande. De skall avverka hela distansen endast genom att använda egen
drivkraft. Hjälp från farthållare eller påskjutning är ej tillåten. På alla tävlingar
är det tillåtet att byta stavar.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
340.1.3
52
En skida eller ett skidpar får bytas endast om:
1. Skidor eller bindningar går sönder eller blir förstörda. Skadad utrustning
skall uppvisas för juryn efter tävlingen.
2. Vid tävlingar med skidbyte i skidbytesboxar.
I händelse av skidbyte skall den tävlande utan hjälp från någon annan byta
skida/or bredvid spåret. Vallning, ”skrapning” och rengöring av den tävlandes
skidor under tävling är förbjuden. Undantag; Vid klassisk teknik får tävlanden
”skrapa” sina skidor för att avlägsna snö och is, samt lägga på valla om det är
nödvändigt. Den tävlande får endast nyttja utrustning och materiel som finns
att tillgå i handel. Den tävlande skall utföra detta utanför banan, utan hjälp av
någon annan.
340.1.4
Vid alla tävlingsformer definieras obstruktion som att avsiktligt hindra,
blockera (genom at ej följa ideallinjen), rusa på eller knuffa annan tävlande
med någon dela av kroppen eller skidutrustning. Tävlande som blir uppåkt,
skall lämna fri väg och inte orsaka obstruktion. Generellt ligger ansvaret på den
tävlande som blir uppåkt att det inte uppstår obstruktionssituationer. Vid
intervalltävlingar skall tävlande som blir uppåkt lämna ”fri väg” vid första
uppmaning utom vid markerade zoner (se 340.1.4).
340.1.5
Vid OS-, VM- och WC-tävlingar i jaktstart, masstart, team sprint
och stafett, skall tävlande eller lag som varvas avbryta tävlingen. I alla
tävlingar redovisas den tävlande eller laget på resultatlistan (utan tid) på den
placering som var aktuell när tävlingen avbröts.
340.1.6
De tävlande skall rätta sig efter anvisningar från tävlingsfunktionärer.
340.1.7
De tävlande skall rätta sig och acceptera alla medicinska regler (221).
341
Funktionärer och andra under tävlingen
341.1
Ansvar
341.1.1
Om nödvändigt, skall TD ge ut speciella föreskrifter för funktionärer, media
och servicepersonal och eventuellt andra icke tävlande, vilka skall försäkra att
ordning råder på banan, på stadion och på det område, som nationerna har till
sitt förfogande att förbereda sig på under och efter tävlingen.
341.1.2
För ordning och kontroll av banorna gäller följande principer:
- från 5 minuter före start till den tid efterpatrullen har passerat är ej längre
alla funktionärer, ledare, icke tävlande och andra ackrediterade personer
tillåtna att röra sig på eller åka skidor i banan. Vid denna tidpunkt skall
dessa människor ha intagit bestämda platser bredvid banan och skall stå
utan skidor.
- medan man ger mellantider och information till de tävlande, får
funktionärer, lagledare och andra ej springa bredvid de tävlande längre än
30 m.
- medan de gör detta jobb skall funktionärer och andra se till att ej hindra de
tävlande.
- trådlös kommunikation (samtal via hörselsnäcka) mellan tävlande och
tränare är inte tillåtet.
Längdåkningsregler
53
Utgåva 2010-10-01
341.1.3
För att erhålla bra TV-täckning och av säkerhetsskäl, kan delar av banan vara
stängd för alla förutom de tävlande. Juryn kan tillåta testning av skidor, samt
uppvärmning av de tävlande på delar av tävlingsbanan, före och under
tävlingen. Tävlande och servicepersonal kan med särskilda västar få tillåtelse
att åka skidor på dessa delar av tävlingsbanan.
341.1.4
Vallatest och uppvärmning på tävlingsbanan, skall alltid ske i rätt åkriktning.
Den som testar skidor på tävlingsbanan, skall alltid tänka på de övrigas
säkerhet, samt banans preparering. Elektronisk glidtestutrustning är inte tillåtet
på banan under tävling.
342
Skidmärkning
342.1
Förfarande
342.1.1
Förutsatt att arrangören inte har meddelat annat sker ingen skidmärkning. För
kontrollsyfte kan båda skidorna märkas omedelbart före start. Den tävlande
skall personligen komma till den officiella platsen för märkning i god tid och
ha sin nummerlapp påtagen.
342.1.2
Utgått.
342.1.3
Utgått.
342.1.4
Vid jaktstart skall båda paren av skidor märkas. Vid jaktstart utan uppehåll
skall båda paren märks före start. Efter märkningen får skidorna ej tas bort eller
prepareras innan den tävlande har slutfört tävlingen.
D.
Start, tidtagning och resultat
351
Startern
351.1
Typer av starter
351.1.1
För tävlingar i den internationella kalendern används vanligen individuell start,
masstart, heat start och jaktstart. Individuella starter ska normalt ske med en
halv minuts intervaller. TD kan godkänna kortare eller längre intervaller för att
få rättvisa förhållande för de tävlande.
351.2
Individuella startförfarande
Startkommandot påbörjas 5 sek före start (”5-4-3-2-1”) och startsignal (”GO”).
Kommandot kan ges verbalt eller hörbar signal.
351.2.1
Den tävlande skall ha sina fötter stillastående och bakom startlinjen innan start,
innan starten ger sina startkommandon. Stavarna placeras framför startlinjen
eller framför startgrinden.
351.2.2
Om tidtagning för hand användes, skall en tävlande, som startar för tidigt ej
återkallas. Startfunktionärer skall rapportera den tävlande till juryn som
beslutar om eventuella påföljder.
351.2.4
Om elektronisk tidtagning används, kan de tävlande starta vid vilken tidpunkt
som helst mellan tre sekunder före och tre sekunder efter signalen ”Gå”. Om
Längdåkningsregler
54
Utgåva 2010-10-01
han startar mer än tre sekunder före startsignalen, är det en felaktig start och
han skall då rapporteras till juryn som beslutar om eventuella påföljder. Om
han startar mer än tre sekunder för sent, räknas startlistans tid.
351.2.5
En tävlande som startar för sent, får ej hindra andras start.
351.2.6
Med både elektronisk och manuell tidtagning skall den tävlandes aktuella
starttid noteras i fall juryn beslutar, att han sena start berodde på ”force
majeure”.
351.3
Masstart förfarande
351.3.1
Startpositionen kan fastställas genom lottning (se 334) eller endast genom att
använda aktuell FIS poäng lista ( se 336.1.1).
351.3.2
Masstarten bör genomföras genom att använda ett handikappstartsystem. Det
innebär att den högst rankade tävlande eller lag (FIS poäng) får den bästa
startpositionen, följd av den näst högsta osv. Detta kan organiseras genom att
använda vinklade startlinjer (>>>), med varje tävlande eller lag separerad
genom ett visst längdintervall.
Sena anmälningar se 335.
351.3.3
351.3.4
Startproceduren vid masstart börjar 2 minuter före startsignalen. Startern
meddelar då startproceduren till alla tävlande som då står uppställda på sina
startpositioner. Starten meddelar ”En minut till start”, därefter ”30 sekunder till
start”, därefter när alla tävlande står stilla på sina platser i ”färdiga ställning”
kommer startsignal eller startkommando (Gå). Denna procedur skall användas
vid alla masstarttävlingar (stafett, jaktstart och team sprint)
351.4
Startfunktionärernas uppgifter
351.4.1
Starten skall se till, att de tävlande startar på korrekta tider. En assistent
placeras några meter bortom startlinjen och är ansvarig för att filma och notera
regelbrott vid starten.
351.5
Tjuvstart och konsekvenser
351.5.1
Intervallstart. Om tävlande vid tävlingar med intervallstart eller jaktstart (med
uppehåll) tjuvstartar skall den tävlande ej återkallas. Den tävlande skall
rapporteras till juryn som beslutar om påföljd för förseelsen.
351.5.2
Masstart. Om någon tjuvstartar vid tävlingar med masstart skall en omstart
genomföras. Startern skall ge en omstartssignal (ett andra startskott) och skall
ha en assistent som är placerad framför startlinjen på så sätt att denne kan
återkalla startfältet.
352
Tidtagning
352.1
Förfarande
352.1.1
Vid alla tävlingar listade i FIS kalendern skall elektronisk tidtagning tillämpas.
Elektronisk tidtagning kompletteras alltid med tidtagning för hand och resultatet
dubbelkontrolleras mellan de två systemen.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Sv Tillägg
Vid SM, JSM och USM skall komplett elektronisk tidtagning användas.
55
352.1.2
Tider mätes i hundradels sekunder men redovisas i tiondelar av en sekund. Till
ex. mätt tid 38:24.38 redovisas som 38:24.3.
352.1.3
Hundradelssekunder användes endast vid kvalificeringslopp i sprintlopp.
352.1.4
Om transponders används, är det obligatoriskt för de tävlande att bära
transponders.
Sv Tillägg
Vid tävlingar där det är påbjudet att Personliga transponders (chip) skall
användas är det den tävlandes ansvar att den rätta personliga transpondern
(chipet) används. Det är också den tävlandes ansvar att kontrollera att
transpondern (chipet) fungerar och att det sitter på plats innan start. Tävlande
som startar utan eller med fel transponder kan bestraffas enligt 392.1
352.1.5
Om den elektroniska tidtagningen tillfälligt ej fungerar, används tidtagning för
hand genom att korrigera medeltidsskillnaden, som uppstår mellan elektronisk
tidtagning och tidtagning för hand. Om den elektroniska tidtagningen gång på
gång är ur funktion skall tidtagning för hand utnyttjas för alla tävlande. När
tidtagning för hand räkna ut, skall de aktuella starttiderna användas.
352.2
Mellantider
352.2.1
På en 10 km bana måste en mellantid tas, på 15 km en till två mellantider, på 30
km två till tre tider, och på 50 km minst tre mellantider.
353
Mål
353.1
Förfarande
353.1.1
När tidtagning för hand användes, tas tiden , när den tävlandes första fot korsar
mållinjen.
353.1.2
Vid elektronisk tidtagning, tas tiden, när kontakten brytes. Mätpunkten för
fotocellen skall vara på en höjd av 25 cm över spåret.
I händelse av fall när den tävlande passerar mållinjen, räknas målgången enligt
353.1.1 eller 353.1.2 om hela kroppen har passerat mållinjen utan utomstående
hjälp.
353.1.3
353.1.4
Måldomaren är ansvarig för att hålla en aktuell lista över ordningen i vilken de
tävlande korsar mållinjen. Han ger listan till tidtagningschefen.
353.1.5
Vid OS, VM, JVM och WC skall två stycken videokamera användas, en på
ömse sida av mållinjen. Den ena kameran bör placeras i 850 framifrån mot
mållinjen. Därutöver bör en tredje kamera finnas för att identifiera de tävlande
bakifrån. Målfotokamera skall vara riktad mot främre delen av mållinjen.
Sv Tillägg
Denna regel gäller även SM, JSM och USM
353.1.6
Ordningsföljden på de tävlande som är involverade i målfoto är den ordning
som de passerar den vertikala planet på mållinjen med tån på den främre foten.
Bredden på mållinjen är maximalt 10 cm.
Längdåkningsregler
56
Utgåva 2010-10-01
353.1.7
En kontrollinje är markerad 10-15 m efter mållinjen och är utmärkt med en
skylt ”skidkontroll”. Där undersöker målkontrollanten den tävlande och
kontrollerar, att denne korsat mållinjen med minst en märkt skida. Tävlande
tillåtes ej ta av sig sina skidor förrän efter kontrollinjen (206.5). Överträdelse
rapporteras till juryn.
353.1.8
Elektriska kablar får inte grävas ned närmare än 2 meter på ömse sidor om
mållinjen.
354
Uträkning av resultat
354.1
Förfarande
354.1.1
Resultaten räknas ut genom att ta skillnaden mellan start och måltider.
354.1.2
Om två eller flera tävlande har samma tid, skall de ha samma placeringstal på
resultatlistan, dock skall den tävlande som har det lägsta startnumret placeras
före.
354.1.3
För övrig resultatinformation vid individuell sprint, team sprint och jaktstart se
340.1.5, 360.5.1, 361.6.2,363.3.1 och 364.5.2
Sv Tillägg
SSF Timing behandlar tidtagning och resultatlistor
355
Publicering av resultat
355.1
Förfarande
355.1.1
Den inofficiella resultatlistan distribueras och anslås på den officiella
informationstavlan så snart som möjligt efter tävlingen, med utgivningstid
påskriven.
355.1.2
Den officiella resultatlistan skall innehålla de tävlandes slutliga placering, FIScod, startnummer, tider, mellantider och tävlingspoäng. Skidteknik, antalet
deltagare i tävlingen, namn på tävlande som har brutit, tävlande som blivit
diskvalificerade, tekniska detaljer om banans längd, HD, MC, TC, väder,
temperaturdata och juryns sammansättning.
Exempel finns på FIS Web sida – Cross Country (www.fis-ski.com) eller
genom FIS Nordic Office.
355.1.3
I länder, där det latinska alfabetet ej användes, bör information och resultat
också lämnas med latinska tecken.
355.1.4
Tävlingssekreteraren och TD signerar den officiella resultatlistan och intygar
därmed att den är korrekt.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
E.
Sv Tillägg
57
Nya tävlingsformer
Nya tävlingsformer för barn- och ungdomsklasser finns särskilda riktlinjer
samlade i bilaga 9.
360.
Individuella sprinttävlingar
360.1
Individuella tävlingar består av en kvalifikationsdel som genomförs med
intervallstart eller som heat. Efter kvalifikationsdelen fortsätter tävlingen med
olika former av heat med masstart.
360.2
Kvaltävling
360.2.1
Startordning vid kvaltävlingen bestäms av aktuell sidningslista för sprint (FISpunktlista), därefter sidningslista distans och slutligen lottning för de som ej
återfinns på sidningslistor. Vid OS, VM och WC lottas den sidade gruppen.
360.2.2
Startintervall kan vara 10,15, 20 eller 30 sekunder.
360.2.3
Tävlingsbanan skall i princip vara den samma vid kval och finalen.
360.2.4
Om spår med varvning utnyttjas, skall olika korridorer nyttjas för de olika
varven. Om detta inte är möjligt bör blockstart användas.
360.2.5
Vid lika tid bland tävlande som går till final (tider tas då på 1/100-dels sek)
inplaceras den åkare som har lägst sidningstal före åkare med högre sidningstal
i sprintlistan. På den slutliga resultatlistan får tävlande som ej deltog i
finaltävlingen men med samma tid vid kvaltävlingen samma placering
360.3
Heat (Kvartsfinal semifinal och final).
360.3.1
Vid OS, VM och WC genomförs kvartsfinal, semifinal och A-final. Vid övriga
tävlingar beslutar arrangören/TD om även B-final skall genomföras
Vid SM och cuper genomförs B-final
Sv. Tillägg
360.3.2
Fördelningen av de tävlande till kvartsfinalerna bestäms av placeringarna i
kvalifikationsdelen. Fördelningen i följande heat fastställs också av
placeringarna eller tiderna i tidigare heatomgång. Exempel på sprintscheman
finns på FIS och SSF:s webbsida. Nedanstående tabell redovisar principen när
tidtagning inte sker på heaten.
Schema A
20 finalister
25 finalister
30 finalister
Heat 1
1
10
11
20
21
30
Heat 2
4
7
14
17
24
27
Heat 3
5
6
15
16
25
26
Heat 4
2
9
12
19
22
29
Heat 5
3
8
13
18
23
28
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Fortsättning på Schema A
Semifinaler
(12 tävlande)
S1
S2
H 1 #1
H 4 #1
H 1 #2
H 4 #2
H 2 #1
H 5 #1
H 2 #2
H 5 #2
H 3 #2
H 3#1
R 3 -1
R 3 -2
58
Finaler
B final
R- 3
R- 4
S 1 #5
S 2 #5
S 1 #6
S 2 #6
(6+6 tävlande
A final
S 1 #1
S 2 #1
S 1 #2
S 2 #2
R- 1
R- 2
NOT. R 3 –1 och R3 –2 är de två bästa tiderna förutom 1:an och 2.an vid de 5
heaten. R-1, R- 2, R-3, R- 4 är de fyra bästa tiderna förutom 1:an och 2.an från
semifinaler.
Om tid ej tas vid heaten är R 3–1 och R3–2 de två tävlande med bästa
kvalificeringstiderna som fick placering 3:a vid de 5 heaten (de två lägsta
numren som blev 3.a i heat 1 –5). Till A-final går de tre första från
respektive semifinal, övriga tre till B-final.
Schema B
4 tävlande
/Heat
6 tävlande
/Heat
8 tävlande
/Heat
Heat 1
1
8
9
16
17
24
25
32
Heat 2
4
5
12
13
20
21
28
29
Heat 3
2
7
10
15
18
23
26
31
Heat 4
3
6
11
14
19
22
27
30
360.3.2.1
På OS, VM, VM och VC ska tidtagning ske i heaten och fördelningen av
tävlande i semifinalerna och A-finalerna sker enligt nedanstående princip:
Sv tillägg:
På de svenska tävlingarna där tidtagning sker används samma förfarande.
360.3.2.2
Till de sjätte startpositionerna i semifinalerna hamnar de två snabbaste
tävlande som fick placeringarna 3 eller 4 i kvartsfinalerna. Den snabbaste
hamnar i semifinal 1 och den näst snabbaste i semifinal 2. I A-finalen hamnar
1:an och 2:an från respektive semifinal samt de två snabbaste från någon av
semifinalerna som blev 3:a eller 4:a. Alla övriga tävlande startar i B-finalen.
360.3.2.3
I sprinttävlingar med färre startande än 20 i kvalifikationsdelen kan juryn
besluta att använda en nedbantad version av schema A, eller tilldela platser
direkt till semifinalerna eller A-finalen ifall det är mycket få tävlande.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
59
360.3.3
Vid finaldelen väljs startposition med hänsyn till tidigare resultat
- kvartsfinaler – tider från kvaltävlingen
- semifinaler - placering vid semifinaler och tider från kvaltävlingen
- finaler - placering vid semifinaler och tider från kvaltävlingen
360.3.4
Tävlande med samma placering i kvartsfinaler eller semifinaler (om B-final ej
genomförs) och som inte går vidare, inplaceras i resultatlistan enligt tider från
kvaltävlingen.
360.3.5
Om ”dött lopp” inträffar vid kvarts- och semifinaler inplaceras tävlande med
bättre tid från kvaltävlingen före den med sämre tid. Uppstår ”dött lopp” vid Aeller B-finaler får de tävlande samma placering i resultatlistan.
360.3.6
Startprocedur vid felaktig start.
360.3.6.1
Elektroniska eller mekaniska startgrindar kan användas för att förhindra
tjuvstart om utrustningen är godkänd av TD, ass TD eller FIS RD. Vid WC
skall banbredden tillåta 6 startande på en linje (18 meters bredd vid fri teknik).
Startplatsen skall bestå av en startlinje och en linje 2 meter bakom startlinjen.
De tävlande ställer upp på respektive bana på den bakre linjen och starten
meddelar sina startinstruktioner. Startern kommenderar ”inta era platser” de
tävlande glider fram till startlinjen och intar ”färdigställning”. Startern
kommenderar ”set” (färdiga). Efter att kommandot ”set” (färdiga) har givits av
startern skall de tävlande stå helt stilla i färdigställning. Cirka 2-5 sekunder
efter att kommandot färdiga öppnar startern grindarna och ger startsignal.
360.3.6.2
Start utan startgrindar använder samma startprocedur.
360.3.6.3
Startern kan besluta om felaktig start av tävlande eller p g a tekniskt fel på
startutrustningen. Den tävlande som är orsak till felaktig start (tjuvstart) andra
gången i ett heat utesluts för vidare tävlan. På resultatlistan inplaceras den
tävlande sist bland finalisterna (A och B final), semifinalisterna eller
kvartsfinalister beroende på när under tävlingen den tävlande blev utesluten.
Placeringen blir då 6, 12, 30 vid tävling med 30 finalister och 4, 8, 16 vid
tävling med 16 finalister.
360.3.7
Om en tävlande inte startar i ett heat eller tillryggalägger hela banan i ett heat
ska denne placeras sist i heatomgången, dvs finalen, semifinalen eller
kvartsfinalen (placering 6, 12, 30 eller 4, 8, 16).
360.3.8
Om en tävlande p.g.a.force majeure inte fullföljer ett heat inplaceras denne sist
i pågående nivå.
360.3.9
Om en obstruktion leder till diskvalifikation av en tävlande, får den tävlande
som blivit utsatt för obstruktionen delta i nästa omgång, även om denna inte
gått vidare till nästa omgång p.g.a. placering. Startplats blir då 6 m bakom
ordinarie heat. Denna regel är endast tillämplig vid speciella tillfällen då
obstruktionen varit avsiktlig (223.1.3).
Längdåkningsregler
60
Utgåva 2010-10-01
360.3.10
En obstruktion kan också bestraffas genom att den tävlande förbjuds att
fortsätta tävlingen. I resultatlistan inplaceras den tävlande sist i aktuell omgång
(16,8,4) Denna bestraffning skall meddelas den tävlande skriftligt (223.3)
360.4
Tävlingsbanan
360.4.1
Banan bör inledas med 30-50 m raka korridorer eller spår.
360.4.2
Tävlingsbanan skall vara tillräckligt brett (6-10 m) och med få skarpa kurvor,
så att förhållandena är lika för alla tävlande.
360.4.3
Partier av tävlingsbanan skall vara raka, tillräckligt långa och breda för att
möjliggöra passerande av annan tävlande.
360.4.4
Vid raka partier får korridorer markeras och bör då vara 3 meter breda vid fri
teknik och 1,5 meter breda vid klassisk teknik.
360.4.5
Antalet korridorer vid målgång bör vara lika med antalet tävlande i heaten. Vid
OS, VM och JVM är detta ett krav.
360.4.6
Längden på målkorridorerna bör vara minst 50 m.
360.5
Resultat
360.5.1
I sprinttävlingar med 30 deltagare till final (schema A, 360.3.2) uträknas
resultatlistan enligt följande
- 31:a till sista placering enligt tider från kvalifikationen.
- 26:a – 30:ionde, respektive 6:a från kvartsfinalheaten med inbördes ordning
enligt resultat från kvaltävling.
- 21:a – 25:a, respektive 5:a från kvartsfinalheaten med inbördes ordning enligt
resultat från kvaltävling.
- 16:de/17:de – 20.onde, de som blev 4:a i kvartsfinalerna med inbördes ordning
enligt resultat från kvaltävling. (OBS En av 4.orna kan gå vidare till semifinal)
- 13:de – 15:de/16.de, de som blev 3:a i kvartsfinaler och som inte gick vidare
till semifinal, inbördes ordning enligt tider eller resultat från kvaltävling.
- 7:a – 12:a, enligt målgång i B-finalen. Om inte B-final genomförs, rankas de
tävlande enligt resultat i semifinal och deras kvaltider.
- 1:a – 6.a, enligt målgång i A-finalen
I sprinttävlingar med 16 deltagare i finalen uträknas resultatlistan enligt följande
- placering 17:e till sista plats enligt resultatlistan från kvaltävlingen
- placering 13:e - 16.e, respektive 4:a från kvartsfinalheaten med inbördes
ordning enligt resultat från kvaltävling
-placering 9:a – 12:a, respektive 3:a från kvartsfinalheaten med inbördes
ordning enligt resultat från kvaltävling
-placering 5:a – 8:a, enligt målgång i B-finalen
-placering 1:a – 4:a, enligt målgång i A-finalen
Vid fler eller färre deltagare i finalen uträknas resultatlistan enligt samma
princip.
360.6
Jury
Längdåkningsregler
61
Utgåva 2010-10-01
360.6.1
För att juryn under finaldelen skall kunna fatta ett beslut vid OS, VM, JVM och
WC erfordras ett enhälligt beslut av minst 3 jurymedlemmar (inklusive TD).
Sv Tillägg
Gäller även för SM
360.7
Protest
360.7.1
Med hänsyn till tidspressen under finaldelen så är det ej möjligt att tillåta
protester under kvartsfinaler och semifinaler. Protester accepteras endast efter
att finalen är slutförd (i likhet med övriga tävlingsformer).
361
Team sprint
361.1
Team sprint genomförs av lag som består av två lagmedlemmar och som
växelvis åker 3 – 6 sträckor vardera. I den officiella inbjudan skall antalet varv
och varvets längd framgå.
361.2
Anmälan/antal lag
361.2.1
Antalet lag i en semifinal eller final bör inte överstiga 20 lag. För att ta ut lag
till finalen kan semifinalheat nyttjas. Indelning av tävlande lag vid semifinaler
och final sker enligt riktlinjer och principer som finns på SSF hemsida.
Vid mästerskapstävlingar får högst 40 lag delta, är fler lag anmälda sker
sidning enligt 361.3.1.
Sv Tillägg
361.3
Startordning
361.3.1
Lag med det lägsta punkter (enligt sprintpunktlistan) startar som lag 1, lag med
näst lägst punkter som lag 2 o.s.v. Om lag har samma punkter får lag med
individuellt lägsta punkter det lägre startnumret och om lägsta sidning är lika
avgörs startnummer genom lottdragning.
Sv Tillägg
1. Båda åkarna har sprintpunkter, enl 361.3.1
2. En åkare har sprintpunkter och en åkare har distanspunkter – lottas i grupp
2
3. Båda åkarna har distanspunkter – lottas i grupp 3
4. Någon åkare saknar punkter – lottas i grupp 4
361.3.2
Förändring av laget tillåtet fram till två timmar före start. Sker byte av en eller
flera åkare i ett lag placeras laget längst bak i startfältet. Om flera lag förändrar
lagsammansättningen blir dessa lags inbördes startordning samma som den
ursprungliga startlistan dock sist i startfältet. Ordinarie startplats för lag som
placeras sist i fältet förblir tomma.
361.4.1
Startposition
Beroende på stadionområdets utseende bör två till sex parallella, raka
startspår/korridorer på ca 100 m dras. Startmannan för lag 1 startar i spår 1 på
startlinjen, lag 2 i spår 2 och 1-3 meter bakom lag 1, lag 3 i spår 3 och 1-3
meter bakom lag 2 o s v. Vid start är det ej tillåtet att byta spår före startlinjen
har passerats. Under tävlingen får tävlande inte byta spår i ”växlingsområdet”
361.5
Tävlingsbana och Växlingsområde
Längdåkningsregler
62
Utgåva 2010-10-01
361.5.1
Partier av banan skall vara tillräckligt breda och tillräckligt långa för att
underlätta passage av annan tävlande.
361.5.2
Storleken på växlingsområdet bör vara minst 45 m långt och 15 m brett och
välpreparerat. För att reducera farten och för att underlätta växling bör om
möjligt växlingsområdet placeras i en svag uppförsbacke.
361.5.3
Ett avspärrat skidprepareringsområde skall anordnas i anslutning till
växlingsområdet. En serviceman för respektive lag tillåts uppehålla sig i detta
område för att preparera de tävlandes skidor under semifinaler och finaler.
Med hänsyn till områdets storlek avgör juryn om det är tillåtet att använda
vallaställ/bord inom detta område.
361.5.4
Målet: Det skall finnas minst tre målkorridorer till målet. Regler för målfoto
och målgång enligt 353.1. Vid OS, VM, JVM och WC krävs fyra korridorer
till mål.
361.6
Resultatuträkning
361.6.1
Tävlande som blir varvade hanteras enligt 340.1.5
Sv Tillägg
Gäller endast vid OS, VM och WC
361.6.2
Uträkning av resultat.
Lag som deltar i finalen erhåller den platssiffra som motsvarar deras placering
i mål. Lag som inte kvalificerade sig till finalen vid semifinaler får placering
enligt följande.
Om tävlingen omfattar semifinaler erhåller de lag som inte gick vidare till
finalen platssiffra direkt efter finallagen. Exempel: Om 5 lag från två
semifinaler går vidare till final erhåller lag som blev 6.a i respektive semifinal
placering 11 och 12, med inbördes ordning enligt tider från semifinaler. Lag
med placering 7 i semifinalen erhåller placering 13 och 14 enligt samma
princip. Vid ytterligare lag vid semifinaler förfars enligt ovan.
361.7
Jury
361.7.1
För att juryn skall kunna fatta ett beslut under team sprinter vid OS, VM, JVM
och WC erfordras ett enhälligt beslut av minst 3 jurymedlemmar (inklusive
TD).
Sv Tillägg
Gäller även för SM
361.8
Protester
361.8.1
Med hänsyn till tidspressen under finaldelen så är et ej möjligt att tillåta
protester under kvartsfinaler och semifinaler. Protester accepteras endast efter
att finalen är slutförd (i likhet med övriga tävlingsformer).
362
Jaktstart (med och utan avbrott)
362.1
Jaktstarttävlingar genomförs som en kombinationstävling där den ena halvan
genomförs i klassisk teknik och den andra halvan i fri teknik. Det kan vara ett
avbrott mellan teknikbytet på minst 1,5 tim upp till en annan tävlingsdag. På
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
OS VM och WC genomförs jaktstarttävlingen utan uppehåll.
363
63
Jaktstart med avbrott
363.1
Denna form av jaktstart genomförs som två separata tävlingar där resultatlistan
framställs efter den andra tävlingen.
363.2
Startprocedurer
363.2.1
Den första tävlingen genomförs med intervallstart och en interrimresultatlista
produceras (351.2)
363.2.2
Vid del två startar vinnaren av den första tävlingen först, den som slutade på
andra plats som nummer två etc. Startintervallerna är de samma som skillnaden
mellan de tävlande från första deltävlingens resultat, från vilka tiondels
sekunderna har tagits bort.
Rank Namn
Land Slut tid
---------------------------------------------------1
SVENSSON, Lars
SWE 25:12. (9)
2
ARKJANOW, Nikolai
RUS 25:14. (2)
3
KRECEK, Jan
CZE 25:21. (7)
Startlistan bör förberedas enligt följande exempel.
Start nr.
Namn
Land Start tid
----------------------------------------------------1
SVENSSON, Lars
SWE 0:00
2
ARKAJANOW, Nikolai
RUS 0:02
3
KRECEK, Jan
CZE 0:09
363.2.3
För att undvika att den först startande åker om de sent startande, kan juryn
tillåta mass- alternativt heat-start för de sist startande. Juryn har rätt att reducera
antalet startande inför del två av jaktstarten.
363.2.4
Del två startas utan elektronisk tidtagningsgrind. Startfunktionärerna skall
försäkra sig om att alla tävlande är klara för start.
363.2.5
För att garantera en exakt start skall en stor startklocka med en stor display för
varje startfålla användas. Starten skall förberedas så, att två eller flera tävlande
kan stå sida vid sida. De första 100-200 m av banan skall prepareras till en
bredd av minst 6 meter.
363.2.6
Den andra delen av tävlingen skall slutföras som jaktstart. Om svåra
väderförhållanden råder kan juryn besluta att skjuta upp starten eller ställa in
tävlingen. Om tävlingen ställs in räknas resultaten från den första tävlingen som
resultat för hela tävlingen.
Sv Tillägg
Tekniskt bör startmomentet organiseras enligt följande:
Vid mindre tävlingar 2 startplatser/startled. Vid större tävlingar 3-4.
Två till fyra avskärmade och parallella startled skall därför iordningställas.
Längdåkningsregler
64
Utgåva 2010-10-01
Vid två startled får udda startnummer (1-3-5 etc.) en startfålla och jämna
startnummer (2-4-6 etc.) en annan starfålla.
Några meter framför startlinjen finns två eller flera blädderblock, som kan ha
följande utseende:
Start 1
Start 2
Nr Starttid
Nr Starttid
1.
10.00.00
2. 10.00.24
3.
00.34
4.
00.46
5.
00.47
6.
00.50
7.
00.51
7.
00.53
Det sista numret längst ner – upprepas som översta på nästa sida. (Detta för
att medge ett smidigt bläddrande).
Det skall finnas en startassistent och en kontrollant för tjuvstart vid varje
startled.
Vid varje startled står en starter, som genom handpåläggning (ingen startgrind)
”släpper” varje åkare på sin starttid. Starten använder kommandoordet ”gå”.
Starten skall se till, att de tävlande startar på korrekta tider. En assistent
placeras några meter bortom startlinjen som återkallar den tävlande vid felaktig
start.
363.3
Resultat
363.3.1
Beräkningen av resultatet på jaktstart med uppehåll görs genom att kombinera
resultatet från den första tävlingen utan tiondels sekunder med resultatet från
den andra tävlingen inklusive tiondelar. Se även regel 340.1.5 och 363.2.6
364
Jaktstart utan avbrott
364.1
Jaktstart utan uppehåll består av en del med gemensam start, efterföljd av
skidbyte i en depå på stadion för att sedan fortsätta med en andra del. För
respektive del skall olika tekniker användas.
Sv Tillägg
För Jaktstarttävlingar för ungdomsklasser finns särskilda riktlinjer samlade i
bilaga 9.
364.2
Start
364.2.1
En masstart med handikapp system (plog >>>) skall användas.
364.2.2
Startordningen se p.334.3.2
Sv Tillägg
Åkare utan FIS punkter lottas sist i startfältet
Om FIS-punkter saknas lottas startordningen.
På nationella tävlingar finns möjlighet att starta med intervallstart där 15 sek
startintervall rekommenderas.
364.2.3
Utgått
364.3
Banan
364.3.1
Distanser H21
D21
10km + 10km alt 15km + 15km
5km + 5km alt 7,5km + 7,5km
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Sv Tillägg
H19-20
D19-20
H17-18
D17-18
364.3.2
65
10km + 10km alt 7,5km + 7,5km
7,5km + 7,5km alt 5km + 5km
5km + 5km
3km + 3km
Två separata banor för klassisk och fri teknik skall normalt användas. Banan
skall vara av homologiseringsstandard E
364.4
Depå området
364.4.1
Depåer: längd 2-2,5meter, bredd 1,2-1,5meter
364.4.2
I depåområdet är det fri teknik. Depåområdets början och slut skall märkasut
med skyltar och röda linjer
364.4.3
Banan mot depåerna skall vara minst 4 meter bred och banan efter depåerna
skall vara minst 6m bred.
364.4.4
Omkörning sker på utsidan från depåerna räknat.
364.4.5
Fristilsutrustningen skall lämnas i åkarens depå före masstarten. Kläder får inte
placeras i depån
364.4.6
Skidor skall bytas , stavar och skor får bytas. All utrustning skall bytas av den
tävlande i depån utan utomstående hjälp. All utbytt utrustning skall lämnas i
depån tills tävlingen är avslutad.
364.4.7
5 minuter före start skall lagledare och servicepersonal lämna depåområdet
364.5
Resultat
364.5.1
Varvningsspåret skall stängas av efter det at första åkaren passerat mållinjen.
364.5.2
Varvade åkaren skall avbryta tävlingen (se 340.1.5)
Sv Tillägg
Gäller ej vid nationella tävlingar. Jury kan dock besluta om denna regel.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
66
F.
Stafettåkning
371
Organisation
371.1
Grundläggande regler
371.1.1
Vid stafettävlingar gäller samma organisation som för andra längdtävlingar
med följande tillägg:
371.2
Särskilda funktionärer
371.2.1
Tävlingsledaren utser en chef för den gemensamma starten och
stafettväxlingen, som tillsammans med sina medhjälpare övervakar starten och
kontrollerar att stafettväxlingen sker enligt 376.8.1. För upprop av åkare för
stafettväxling inom växlingsområdet och för återkallande av åkare vid felaktig
stafettväxling skall erforderligt antal medhjälpare stå till växlingschefens
förfogande.
371.2.2
Juryn utser en av sina egna medlemmar att övervaka att den gemensamma
starten och växlingen sker enligt reglerna.
Sv Tillägg
Vid SM, JSM och USM skall denna funktion innehas av TD.
372
Tekniska arrangemang och förberedelser
372.1
Start
372.1.1
Startlinjen vid stafetter utformas som en plog (>>>) enligt 351.3 Luckan (c/c)
mellan delspåren skall vara minst 1,5 m. Om antalet tävlande lag överskrider
antalet startspår startar de högre startnumren i ett eller flera led bakom första
ledet. Är terrängen ojämn eller olika snöförhållanden skall startlinjen läggas så
att samtliga skidåkare startar under likartade förhållanden.
372.1.2
Preparering av startområde
Stafettsträckan bör över de första 100 m ha parallella spår, där varje åkare är
förbjuden att lämna sitt spår. Därefter följer ett område där startområdet
övergår till tävlingsbana som är tillräckligt brett och utan hinder som kan
förorsaka stockningar.
372.2
Startposition
372.2.1
Förstasträckans tävlande startar på startlinjen. Startnummer 1 i mitten av främre
plogen och övriga lag fördelas till vänster och höger med jämna nummer till
höger och udda nummer till vänster sett i åkriktningen. Vid ojämn terräng bör
startlinjen vara så dragen att alla åkare har samma förhållanden. Nummerskylt
bör sättas till höger om respektive spår.
372.2.2
Normalt får varje nation anmäla lag utöver 1:a-laget. Alla 1:a-lag skall tilldelas
startnummer före eventuella 2.a-lag och alla 2.a-lag före 3:dje-lag o.s.v. Icke
officiella (mix m.fl.) bör inplaceras sist i startfältet.
Sv Tillägg
Förening får starta med mer än ett lag. Förstalaget för respektive lag skall
inplaceras före andralaget o. s. v. Vid SM, JSM och USM gäller dock
sidningsbestämmelser.
Längdåkningsregler
67
Utgåva 2010-10-01
Vid propagandastafett och motionsstafett kan laget bestå av både damer och
herrar, med eller utan klubbtillhörighet
Sv Tillägg
Första ledet skall bestå av minst 7 (vid SM 11) skidåkare, startnummer 1-7 (111).
373
Banor
373.1
Distanser
373.1.1
Stafettsträckorna för herrseniorer och juniorer är normalt 10 km för damer
seniorer och juniorer 5 km.
Sv Tillägg
För ungdomsklasser se tabell 131.3
373.1.2
Längden på första sträckan får avvika +/- 5% beroende utseende på
stadionområdet.
373.2
Klassisk teknik
373.2.1
I princip är banan preparerad med två spår (313.1.4).
373.3
Fri teknik
373.3.1
Vid fri teknik bör banan prepareras så brett som möjligt, minst 6 meter
(313.1.4). Beträffande preparering se 315.5.1.
373.4
Kombination av klassisk och fri teknik
373.4.1
Stafettävlingen vid OS, VM och JVM genomförs med de två först delsträckor i
klassisk stil och avslutas med två delsträckor i fri stil på ett fristilsspår. Det ät
tillåtet att båda teknikerna nyttjar samma spårsystem förutsatt att spårbredden
då är 9 meter (313.1.4).
Sv Tillägg
SM-tävlingar byter stil mellan åren.
374
Stafettväxling
374.1
Förfaringssätt
374.1.1
Stafettväxlingen sker inom ett rektangulärt område, 30 m långt och tillräckligt
(ca 10 m) brett. Det skall bestå av plan mark, helst svagt sluttande uppför, vara
tydligt markerat samt ligga så nära start och mål som möjligt.
375
Nummerlapparnas färg
375.1
Nummerlappar
Längdåkningsregler
68
Utgåva 2010-10-01
375.1.1
För varje stafettsträcka skall olika färger användas på nummerlapparna. Vid
OS, VM, WC är färgerna följande: sträcka 1 - röd, 2 - grön, 3 – gul, 4 - blå.
Sv Tillägg
Vid SM och övriga tävlingar bör samma färger användas.
376
Tävlingen och de tävlande
376.1
Stafettlag
376.1.1
Ett stafettlag består av tre eller flera skidåkare, beroende på vad inbjudan anger.
En och samma skidåkare, får åka endast en sträcka. Vid OS-, VM-, JVM- och
WC-tävlingar består stafettlagen av fyra tävlande.
Sv Tillägg
Vid SM, JSM och USM består ett stafettlag av tre medlemmar.
376.2
Anmälningar
376.2.1
Senast två timmar före lagledarmöte skall namnen på de tävlande och den
inbördes ordningen för de tävlande inlämnas till tävlingsexpeditionen. Efter
tvåtimmarsgränsen kan reserver sättas in p.g.a. force majeure (335.1.1)
Sv Tillägg
Förening får till stafettävling anmäla obegränsat antal lag, såvida ej annorlunda föreskrivs i inbjudan till tävlingen. I den anmälan som utgör svar på
inbjudan till tävlingen skall endast anges namnet på den anmälda föreningen.
Laganmälan av stafettlag vid SM, JSM och USM, dvs. namnanmälan av lagets
medlemmar med angivande av skidåkarnas inplacering på de olika sträckorna,
skall ske senast skall ske senast på inbjudans angivna tid. Arrangören bör dock
inte godta senare namnanmälningar än 3 timmar före start.
376.3
Lottning
376.3.1
Startnummer lottas normalt. Vid OS, VM och JVM erhålls startnummer enligt
resultatlistan från föregående mästerskap. Vid WC-tävlingar, enligt gällande
ställning i nationscupen. Lag som inte deltagit i tidigare mästerskap/WC
inlottas sist i startfältet.
Sv Tillägg
Vid SM sidas 11 herrlag och 7 damlag, 9 herrlag och 5 damlag från
föregående års SM och får startplats 1-9 respektive 1-5. Resterande lag sidas
av tävlingsjuryn grundade på under SM-veckan uppnådda lagresultat i
individuella tävlingarna. Övriga lag inlottas i startfältet.
Vid JSM sidas 21 lag och får startplatserna 1-21. De 21 lag som sidas skall
utgöras av de bästa lagresultaten av de båda klasserna HD 17-18, 19-20 vid
föregående dagars individuella tävlingar gällande korta distanserna. Övriga
lag inlottas i startfältet. Sidningen utförs av tävlingsjuryn.
Vid USM sidas de 21 bästa lagen från föregående års SM och får
startplatserna 1-21 Övriga lag inlottas i startfältet. Sidningen skall utföras av
tävlingsjuryn.
Startspår för lag som ej kommer till start förblir tomt m a o ersätts ej av annat
lag. Vid övriga tävlingar kan ovanstående regler tillämpas för motsvarande
ålderskategorier. TD och tävlingsledaren avgör antal lag i respektive led med
hänsyn till stadions utformning och antal lag
376.4
Efteranmälningar
Längdåkningsregler
69
Utgåva 2010-10-01
376.4.1.1
Vid OS, VM, JVM och WC är det inte tillåtet med anmälningar efter
lottningen. Vid övriga tävlingar avgör juryn om sen anmälning skall godkännas
Sv Tillägg
Se 107.3.
376.5
Skidmärkning
376.5.1
Sv Tillägg
Om skidmärkning används, märks skidorna med på förhand bestämda färger.
Vid OS och VM är dessa för sträcka 1 - röd, 2 - grön, 3 – gul, 4 – blå (375.1.1)
Vid SM, JSM, USM bör samma färger användas.
376.6
Startförfarande
376.6.1
Starten för första sträckans skidåkare är gemensam.
376.7
Startsignal
376.7.1
Startern bör vara placerad så att han kan höras väl av samtliga startande.
376.7.2
Startprocedur för masstart se 351.3.4
376.7.3
Vid för tidig start "tjuvstart" markerar starterns assistent, som står 100 m
framför startlinjen, med en flagga och avspärrningsmateriel att starten ska gå
om. Startern organiserar en ny start.
376.8
Växlingen
376.8.1
Ankommande skidåkare berör med handen någon kroppsdel den avlösande
skidåkarens kropp då båda skidåkarna befinner sig inom växlingsområdet.
Juryn beslutar om påföljd om inte växlingen har genomförts på ett riktigt sätt.
Den avlösande skidåkaren får beträda växlingsområdet först när hans nummer
ropas upp. Skjuta på/igång avlösande åkare är ej tillåtet.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
377
Tidtagning och resultat
70
377.1
Grundläggande bestämmelser
377.1.1
Tidtagning och resultatuträkning sker som vid andra längdtävlingar (352-355
och 340.1.5) med följande tillägg:
Sv Tillägg
SSF Timing behandlar tidtagning och resultat
377.2
Tidtagning
377.2.1
Notering av mellantider för de enskilda skidåkarna sker då vederbörande når
mellantidslinjen (början på växlingsområdet). Denna tid är samtidigt starttid för
den avlösande skidåkaren.
377.2.2
Ett stafettlags sluttid är den tid som noteras från den första skidåkarens start
fram till dess att lagets slutman passerat mållinjen. Ordningsföljden i vilken
sista sträckans åkare passerar mållinjen avgör den inbördes ordningen mellan
lagen.
Sv Tillägg
Vid propagandastafett får laget lagtid samt sträcktider, vid motionsstafetter tas
ingen tid.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
71
G. Riktlinjer för propaganda- och motions-tävlingar
(Långlopp)
380
Definition
380.1
Definition av långlopp
380.1.1
380.1.2
Propaganda-tävling är öppen för alla skidåkare med eller utan licens och ingen
begränsning på distans eller tävlingsform.
Ett långlopp är en tävlingsform med masstart, banlängd på minst 30 km för
damer och 50 km för herrar. Banan är en ”fullängdsbana” vars sträckning beror
på naturens utseende.
381
Anmälan och de tävlande
381.1
Anmälan
381.1.1
Anmälan till tävling bör ske via SSF TA i Idrott Online, post, e-mail eller fax
och med omfattning som framgår av inbjudan. Tidig anmälan kan belönas med
en lägre anmälningsavgift.
381.2
Licenser
381.2.1
Tävlande skall vara medlem i förening ansluten till SSF och är ansvarig för att
följa de regler som det nationella förbundet har meddelat.
381.3
Sidning
381.3.1
Tävlande kan inplaceras i olika startled beroende på tidigare resultat. Sidningen
kan även innehålla en elitgrupp som tas ut på tidigare resultat, anmälan från
nationellt förbund eller enligt FIS-punkter.
381.4
Gruppering
381.4.1
Tävlande kan placeras i olika startpositioner utifrån sina tidigare
tävlingsresultat från föregående år eller från andra tävlingar. Det är även
möjligt att gruppera enligt kön, ålder eller anmälningsdatum.
381.5
Resultat
381.5.1
För tävlingsklasserna skall separat resultatlista publiceras för män och kvinnor.
Sv Tillägg
I motionsklasserna rekommenderas arrangören att ej publicera en traditionell
resultatlista. Däremot kan de tävlande få sin tid utifrån alfabetisk ordning av
de startande.
381.6
Tävlande
381.6.1
Långlopp arrangeras för att tillfredsställa alla deltagare. Deltagarna i långlopp
har varierande erfarenheter och förmågor, detta innebär att sportsligt
uppträdande och respekt för medtävlande är grundläggande. Tävlande som
uppträder osportsligt eller som inte följer dessa regler eller regler för tävlingen
kan diskvalificeras av juryn. Vid långlopp skall den tävlande:
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
72
- Följa det markerade banan från start till mål och passera alla passerkontroller.
- Fullfölja banan på skidor med egen kraft och utan hjälp från utomstående.
- Ej hindra eller störa annan tävlande.
- Lämna fri väg för snabbare tävlande. Normalt skall tävlande med lägre fart
nyttja det högra spåret eller höger del av banan och tävlande med högre fart
den vänstra sidan.
381.7
Tävlande som i långlopp ingående i FIS WC eller Maraton Cup kalender skall
följa ICR artikel 207 ”Reklam” och artikel 222 ”Tävlingsutrustning”.
382
Information
382.1.
Inbjudan
382.1.1
Inbjudan bör innehålla följande information:
- tävlingens namn
- tävlingsplats och reservplats, om sådan finns
- banlängd(er) och teknik(er)
- tävlingsdatum och starttid
- sidningsförfarande
- anmälningstider
- registreringsavgift
- logi- och transportinformation
- priser och belöningar
- förfaringssätt om tävlingen inställes
- försäkringsbestämmelser
- annan värdefull eller nödvändig information
382.2
Information för tävlande
382.2.1
Före tävlingen bör de tävlande ges information om:
- starttid
banbeskrivning och profil
teknik(er)
transporter
identifikationsmärke och kontrollkort, om sådana finns
skidmärkning
startprocedurer
uppvärmningsområde och tillvägagångssätt
placering av matkontroller och förfriskningar
tillvägagångssätt att följa, om en åkare ej fullföljer tävlingen
förfaringssätt vid mållinjen
information beträffande sjukvård
tid för indragning (sista passertid), om sådan finns
avlämnings- resp. avhämtningsplats för kläder
- plats för omklädnings-, dusch- och förtäringsställen
- resultatservice med gruppering och meddelanden
förfaringssätt vid protest
priser och belöningar
förfaringssätt vid inställande av tävling
- tid och plats för lagledar- och jurymöten, presskonferenser och andra
möten
kommunikationsservice
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
annan nödvändig information
73
383
Jury
383.1
Juryn
383.1.1
Förutom att avgöra ev. tvister, bör juryn agera som rådgivare till tävlingsarrangören vid behandling av tävlingens olika aspekter. Vid långlopp bör den tävlandes säkerhet ges företräde. Juryn bör bestå av:
- den tekniske delegater (TD), som är ordförande.
- den nationella assisterande tekniske kontrollanten, utsedd av nationella
förbundet
- tävlingsledaren
Sv Tillägg
TD kan inbjuda speciellt utvalda personer att närvara vid jurymötena om så är
nödvändigt. Dessa personer är endast rådgivande och har ej rösträtt.
384
Banan
384.1.
Bredd
384.1.1
Alla hinder skall avlägsnas från banan, så att den antar en bredd som tillåter att
minst dubbla spår kan läggas längs hela banan. För tävlingar i fri stil bör spårbredden tillåta omkörning utan svårigheter.
384.2.
Startområde
384.2.1.
Startområdet bör vara platt eller nästan platt. Det bör leda direkt till banan och
vara brett nog för att undvika svår trängsel. Startområdet bör successivt smalna
av mot banans normala bredd och vara tillräckligt långt så att startfältet kan
spridas ut före spåret börjar. Det bör finnas utrymme för:
- skidmärkning
- kontroll av tävlandes nummerlapp
- kontroll av kommersiella märken (i regel elitåkarna i första startgrupp)
- tävlandes sidning
- publikavspärrningar
384.3
Målområde
384.3.1
Banan bör komma in på målområdet på en rak och platt tillfart.
Målområdet bör vara platt och tillräckligt brett för att tillåta flera tävlande att
gå i mål på samma gång utan att hindra varandra. De sista 200 m bör ha en på
minst 10 m och vara delad i 3 banor, åtskilda med passande markeringar. Om
tävlingen består av flera distanser på samma bana bör det finnas separata
mållinjer för att försäkra om att inte täten på den längre banan blir hindrade av
de sista som tävlar på den kortare banan. Målområdet bör utformas och utrustas
med nödvändiga kontrollfunktioner och för att undvika trängsel. Förtäring, tillgång till omklädning, duschar eller transport till sådana inrättningar bör klart
markeras på olika språk och vara tillgängliga nära målområdet.
384.4
Banpreparering
384.4.1
Försäsong
Längdåkningsregler
74
Utgåva 2010-10-01
Banan bör förberedas och underhållas för att försäkra att tävlingen kan äga rum
på ett säkert sätt med minimalt snötäcke.
384.4.2
Vinterpreparering
Banan bör packas och sladdas under hela vintern för att säkerställa en solid
grund för slutlig preparering.
384.4.3
Fri teknik
I tävlingar med fri teknik bör banan vara väl packad och bred nog att tillåta två
tävlande åka sida vid sida. Där så är lämpligt, kan ett enkelt spår dras längs banan. De sista 200 m bör prepareras till en bredd av minst 10 m. Denna sektion
bör delas i åtminstone 3 banor och delas med passande markeringar.
384.4.4
Klassisk teknik
Normalt bör banan läggas med två spår. Där bredden gör det möjligt, bör fler
spår läggas. I kurvor där skidan ej fritt kan glida i spåret tas spåren bort. Även
där kurvor är för snäva, i branta utförslöpor och på andra platser som anges av
TD och tävlingschefen tas spåren bort.
På målområdet bör de sista 200 m läggas med så många spår som möjligt.
Under lämpliga tillfällen kan preparering av banan ske under tävlingens gång,
dock först efter TD:s och tävlingschefens godkännande.
384.4.5
Båda teknikerna:
Tävlingar kan genomföras i båda teknikerna på samma gång och på samma
bana. I sådana fall bör banan för fri teknik skiljas från den klassiska med passande hinder eller markeringar, så att tävlande i klassisk teknik inte har möjlighet att använda den andra banan och vice versa. Respektive bandel bör vara
preparerad enligt 384.4.3 och 384.4.4.
384.5
Mätning och markering
384.5.1
Tävlingsbanan skall längdmätas från start till mål med kedja, band eller mäthjul. Varje kilometer bör markeras. De sista 500 m och de sista 200 m bör
också märkas. Farliga områden sådana som branta utförslöpor, kurvor, korsningar eller andra tänkbara farliga ställen bör markeras.
384.6
Matstationer
384.6.1
Matkontroller bör finnas var 10:e km. Om banan är svår, kan sträckan mellan
matstationerna kortas. I lätt terräng kan sträckan ökas. För tävlingar längre än
50 km bör olika slags drycker och annan lämplig förtäring finnas.
384.7
Bansträckning
384.7.1
Långlopp bör ordnas så, att de passar alla nivåer på de tävlande, från motionärer till elitåkare. Bansträckningen bör vara anpassad för alla nivåer på
skickligheter för de tävlande.
385
Kontroll
385.1
Kontrollförfarande
385.1.1
Alla aspekter på tävlingarna skall kontrolleras på ett sådant sätt att de tävlande
garanteras ett säkert och rättvist genomförande.
Längdåkningsregler
75
Utgåva 2010-10-01
Platsen för kontrollpunkter och användandet av kontrollanter bör bestämmas av
tävlingschefen i samråd med TD varvid speciell uppmärksamhet skall ägnas åt
följande:
- teknikkontroll om sådan skall finnas
- fullbordande av hela tävlingen utan genvägar
- fullbordande av hela tävlingen på skidor märkta enligt arrangörens
önskemål (sidade tävlande skall följa regler enligt 340.1.1, 340.1.2 övriga
tävlande får byta en skida under tävlingen)
- försäkran att varje stöd eller assistans, som ges de tävlande är i enlighet med
reglerna.
- uppfyllande av FIS:s regler för kommersiell märkning
- tillhandahållande av en tävlingsbana fri från hinder
- en försäkran att tävlande ej hindrar varandra
- andra kontrollaspekter enligt önskemål
385.1.2
Kontrollanter bör vara kvalificerade att fullgöra sina tilldelade plikter.
Sv Tillägg
Arrangören ansvarar för att teknikkontrollanterna är väl utbildade
De skall utrustas med videokamera och modern kommunikationsutrustning.
386
Sjukvård och säkerhet
386.1
Medicinsk funktionär
386.1.1
En medicinsk funktionär skall utses till varje långlopp. Denne skall vara
medlem i tävlingskommittén och kan inbjudas till jurymöten. Den medicinske
funktionären skall vara legitimerad läkare.
Sv tillägg
Vid nationella tävlingar skall funktionär för sjukvården vara legitimerad.
386.2
Planering
386.2.1
Den medicinske funktionären skall förbereda första hjälpen-beredskap, transport- och kungörelseplan för skador, olyckshändelser eller dödsfall. Information beträffande denna plan och förfarande att följas i händelse av skada,
olyckshändelse eller dödsfall bör meddelas deltagarna och tävlingsfunktionärer.
386.3
Träning av sjukvårdsfunktionen
386.3.1
Den medicinske funktionären skall utnämna, informera och träna medicinsk,
säkerhets- och räddningspersonal vilka skall svara för de tävlandes säkerhet
och medicinska behov.
386.4
Första hjälpen-stationer
386.4.1
Placeringen av första hjälpen-stationer skall markeras med hjälp av lämpliga
skyltar längs banan. Det skall finnas uppvärmda första hjälpen-stationer vid
start- och målområdena.
387
Säkerhet vid kall väderlek
387.1
Bakgrund
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
76
387.1.1
Det är tre huvudfaktorer, som juryn skall ta hänsyn till beträffande kall väderlek och säkerhet i samband med sådan: temperaturen, det utsatta lägets
varaktighet; och klädseln och annat skydd mot kallt väder. Dessa faktorer
tillsammans med annan relevant information som till exempel "vindkylningsfaktor" (se bilaga 8) skall tas i beaktande när ett beslut fattas beträffande
kallt väder.
387.2
Mellan minus 15-25oC
387.2.1
Om temperaturnivån är mellan minus 15-25oC vid någon punkt på banan bör
rekommendationer beträffande kallt väderskydd lämnas till de tävlande och
tävlingens funktionärer. Lämpliga kontroller skall upprättas för att se till att rekommendationerna följs och att de tävlandes hälsa och säkerhet skyddas. Vid
längre tävlingar utan uppehållstider vid olika kontrollpunkter längs banan, skall
hänsynstagande ges till att minska uppehållstiderna.
387.3
Minus 25oC och lägre
387.3.1
Om temperaturen längs en större del av banan är minus 25oC eller lägre, skall
tävlingen uppskjutas eller ställas in.
387.4
Åtgärder vid varmt väder
387.4.1
Om väderprognoser förutspår temperaturer över 5oC och solsken under
tävlingen skall rekommendationer beträffande klädsel, solskydd och dryck före
och under tävlingen meddelas de tävlande. Matstationer skall tillse att
tillräckligt med dryck finns för sådana förhållanden. Första hjälpen-stationer
skall informeras om symtom som kan uppträda och ha tillgång till material för
att motverka vätskebrist och solbränna.
388
Procedur vid inställande av tävling.
388.1
Policy
388.1.1
Faktorer som särskilt skall beaktas vid långlopp är de tävlandes och funktionärernas säkerhet och skydd, ev. olägenheter för evakuering, samt alternativ
för förflyttning eller senareläggning.
Ett ev. nytt datum ska fastställas i samråd med den organisation som sanktionerat tävlingen.
388.1.2
Inställelse eller senareläggning mer än sex dagar före tävlingen:
Om en tävling uppskjutes eller inställes, skall alla tävlande meddelas åtminstone sex dagar före tävlingens ursprungsdatum.
Information beträffande detta skall omedelbart sändas till klubbar och berörda
nationella skidförbund och media. Beslutet att ställa in mer än sex dagar före
tävlingen skall tas av tävlingsledaren och TD.
388.1.3
Inställelse med kort varsel:
Inställelse med kort varsel görs mindre än eller lika med sex dagar före
tävlingsdatum. En tävling kan emellertid inte ställas in mindre än tre timmar
före fastställd starttid bortsett från de tävlandes och funktionärernas säkerhet.
Längdåkningsregler
77
Utgåva 2010-10-01
Inställelse skall inkluderas i informationen till de tävlande (382.2). Beslut om
inställd tävling fattas av juryn.
388.1.4
Återbetalningspolicy
Om en tävling uppskjuts får tävlande som betalt anmälningsavgiften delta på
nytt tävlingsdatum utan ytterligare avgifter. Tävlande som inte deltar i
tävlingen på det nya datumet återfår ej sin anmälningsavgift. Policy och
förfarande beträffande återbetalning av anmälningsavgift bör framgå av
inbjudan till tävlingen.
389
Internationella regler för skidtävlingar
389.1
Grundläggande regler
389.1.1
Alla situationer som inte behandlas i detta avsnitt G hänvisas till bestämmelser
enligt tidigare kapitel A – H i denna regelbok.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
78
H.
Startförbud, Bestraffningar, Diskvalifikation, protester
och Överklagande
OBS Ta även del av FIS grundläggande regler (223).
390
Startförbud
En tävlande får inte tillstånd att starta någon FIS internationell tävling om
vederbörande:
390.1
bär obscena namn och eller symboler på kläder eller utrustning (206.4) eller
uppträder på ett osportsligt sätt på startområdet (205.5)
390.2
bryter mot FIS regler beträffande utrustning (222) och reklamregler (207)
390.3
vägrar att följa av FIS påkallad läkarundersökning (221.2)
390.4
Om en tävlande som startat i en tävling i efterhand, av juryn, bedömts ha brutit
mot reglerna (390.1 – 390.3) skall juryn vidta åtgärder gentemot denne.
391
Bestraffningar
Bestraffning utfärdas av juryn då den tävlande:
391.1
bryter mot de regler gällande reklam på utrustning (207.1)
391.2
ändrar startnummer på ett sådant sätt som ej är tillåtet (337)
391.3
inte bär det officiella startnumret enligt reglerna (337.1.1)
391.4
bryter mot regler för skidmärkning (342.1.1, 342.1.3, 342.1.4)
391.5
bryter mot regler för startförfarande (351.2.2 – 351.2.5)
391.6
bryter mot regler som begränsar skidtestning och uppvärmning (341.1.3,
341.1.4)
391.7
bryter mot regler angående den tävlandes ansvar under tävlingen eller
uppträder osportsligt (340.1 – 340.1.7)
391.8
bryter mot regler angående boxbyte (364.4.4 – 364.4.7, 376.8.1)
391.9
åker mer än en sträcka i en stafettävling (376.1.1)
391.10
vid målgång tar av sig sina skidor före kontrollinjen (206.6, 353.1.7)
391.11
medför sina skidor till den officiella prisceremonin (206.7)
392
Diskvalifikation
Juryn skall vid ett möte besluta om en tävlande skall diskvalificeras (223.3.3).
Alla bevis som är relevant skall omsorgsfullt behandlas och den tävlande skall
ges möjlighet att själv ge sin förklaring till händelsen (224.7) Juryn skall även
ta hänsyn till nivån på tävlingen samt den tävlandes ålder. Juryn skall överväga
en diskvalificering under följande omständigheter:
392.1
deltagit i en tävling under falska förutsättningar,
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
392.2
antingen äventyrat säkerheten för personer eller egendom eller medvetet
orsakar skador,
392.3
inte följt markerade spår,
79
392.4
brutit mot regler för gällande teknik (314.1)
392.5
avsiktligen orsakat obstruktion
392.6
åker mer än en sträcka i en stafettävling (376.1.1)
392.7
tilldelas en andra skriftlig varning under samma säsong. Skriftliga varningar
som rapporterats vid OS, VM medräknas för resten av säsongen,
392.8
När en tävlande diskvalificeras skall det på den reviderade resultatlistan framgå
att denna är diskvalificerad genom utelämnande av tider men redovisas som
DSQ (disqualified).
393
Protester
393.1
Olika typer av protest
393.1.1
Protest mot en tävlande att delta i tävlingen eller protest mot tävlandes
tävlingsutrustning
393.1.2
Protest mot tävlingsbanan eller banans skick,
393.1.3
Protest mot annan tävlande eller funktionär under tävlingen,
393.1.4
Protest mot tidtagningen,
393.1.5
Protest mot jurybeslut, diskvalifikation undantaget, se även 360.7.1 och
361.8.1, överklagande se 225.3.
393.1.6
Protest mot skrivfel eller brott mot FIS regler efter tävlingen
393.2
Platser för inlämnande av protester
Mottagare av olika protester enligt följande:
393.2.1
Protester mot 331.1 – 377.2.2 och 389.1.1 inlämnas till plats som är anslagen
på den officiella anslagstavlan eller plats som meddelas på lagledarmöte.
393.2.2
Protester rörande skrivfel och brott mot FIS tävlingsregler efter genomförd
tävling skall skickas med rekommenderad post till FIS byrån via nationellt
förbund
Sv Tillägg
Vid nationella tävlingar skickas protester till SSF.
Vid distriktstävlingar skickas protester till SDF:et. Distriktens beslut kan
överklagas hos SSF inom 30 dagar efter det att klagande tagit del av beslutet.
SSF är högsta beslutande myndighet rörande tillämpningen av förbundets
tävlingsregler. SSF:s beslut kan ej överklagas.
393.3
Senaste tidpunkt för protester
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
393.3.1
393.3.2
80
Tävlandes rätt att delta
- före lottning
Banan och banpreparering
- senast 15 minuter efter den officiella träningen
393.3.3
Mot tävlande eller den tävlandes utrustning eller mot tävlingsfunktionärs
bristande uppträdande under tävlingen
- senast 15 minuter efter sista tävlande har passerat mållinjen
393.3.4
Mot tidtagning
- senast 15 minuter efter den inofficiella resultatlistan är anslagen
393.3.5
Protest mot jurybeslut
- senast 15 minuter efter den inofficiella resultatlistan är anslagen
393.3.6
Protester rörande skrivfel, eller överträdelser av FIS´ regler efter tävlingen
- inom en månad efter tävlingen
393.4
Utformning av protest
393.4.1
Protesten skall vara skriftlig
393.4.2
Protesten skall utformas detaljerat. Bevis och vittnesmål skall bifogas.
393.4.3
CHF 100:- eller motsvarande belopp i annan valuta skall deponeras
tillsammans med protesten. Deponin återlämnas om protesten godkänns, om
protesten ej godkänns tillfaller deponin FIS
Sv Tillägg
I Sverige utgörs depositionen av 500 kronor.
393.4.4
En protest kan återtas av den som lämnat en protest innan juryn har fattat sitt
beslut. I detta fall skall deponin återlämnas. Återtagande av protest är inte
möjlig efter det att juryn eller en medlem av juryn tagit ett preliminärt beslut.
393.4.5
Protester som inte har lämnats i tid eller utan deposition behandlas ej.
393.5
Auktorisering
Följande har rätt att lämna protester:
- Nationellt förbund
- Lagledare
393.6
Juryns handhavande av protester
393.6.1
Juryn sammanträder för att behandla protester på en i förväg bestämd tid och
plats.
393.6.2
Vid omröstning får endast juryns medlemmar närvara. TD är ordförande.
Mötesprotokoll skall upprättas och signeras av alla röstberättigade
jurymedlemmar. Beslut kräver en majoritet av röstberättigade jurymedlemmar,
inte endast av de närvarande. Vid lika röstetal är TD:s röst utslagsgivande.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Värdering av bevis skall vara grundläggande. Reglerna, på vilken beslutet
grundas, skall tillämpas på ett sådant sätt att en rättvis bedömning kan
garanteras.
81
393.6.3
Beslutet offentliggörs omedelbart på den officiella anslagstavlan. Tidpunkten
då beslutet anslås skall anges.
394
Rätt att överklaga
394.1
Överklagandet
394.1.1
Överklaganden kan gälla:
- ett jurybeslut (jmf p 224.11)
- officiella resultatlistan. Detta överklagande skall riktas mot ett uppenbart
räknefel.
394.1.2
Överklagande skall lämnas till FIS via nationellt förbund.
394.1.3
Deadline
394.1.3.1
Överklagande mot jurybeslut skall lämnas inom 72 timmar efter det att den
officiella resultatlistan publicerats.
394.1.3.2
Överklagan mot den officiella resultatlistan skall lämnas inom 30 dagar
inklusive tävlingsdagen.
394.1.4
Beslut angående överklaganden fattas av:
- the Appeals Commission
- FIS Domstol
394.2
Förseningar
Inlämnade bevis (protester och överklaganden) får inte försena överklagandet.
394.3
Beslutsunderlag
All bevisning skall vara skriftlig för att beaktas. Bevis skall bifogas. Bevis som
inlämnas för sent beaktas ej av FIS. (225.3). För att en överklagan kan mottas
skall en deposition om 2500:-Skr bifogas överklagan, depositionen återfås om
överklagan godkännes.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
82
Bilaga 1
SEKTION III – RIKTLINJER - SPECIALBESTÄMMELSER - BILAGOR
UTDELNINGSPRINCIPER FÖR MÄSTERSKAPSTECKEN
SVENSKA MÄSTERSKAPSTÄVLINGAR
SM-tävlingar SENIORER
Utförsåkning
H 16D 16-
Freestyle
H 19D 19-
Snowboard**
H 19D
Speedskiing**
H
D
Telemark Backe
NOK
H 16D 16-
H/D 17-
H/D 17-
Längdåkning *
H 21D 21-
SkidO
H 21
D 21
Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld.
Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
*) inkl Rullskidåkning. **)Endast individuellt.
JSM-tävlingar ÄLDRE JUNIORER
Utförsåkning
H 18-19
D 18-19
Freestyle
H 16-18
D 16-18
Snowboard**
H 16-18
Speedskiing
-
Telemark Backe
-
H/D -18
NOK
H/D
17-20
Längdåkning *
Ind.
H 19-20
D 19-20
Stafett
H 17-20
D 17-20
Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld.
Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
*) Inkl Rullskidåkning individuellt. **) Endast individuellt.
SkidO
Ind.
H 20
D 20
Stafett
H 17-20
D 17-20
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
83
JSM-tävlingar YNGRE JUNIORER
Utförsåkning
H 16-17
D 16-17
Freestyle
Snowboard
Speedskiing
Telemark Backe
NOK
Längdåkning *
H 17-18
D 17-18
SkidO
H 18
D 18
Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld.
Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till
lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett
till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett
till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
*) Inkl Rullskidåkning individuellt
USM-tävlingar UNGDOM
Utförsåkning
H 14-15
D 14-15
Freestyle
Snowboard
U -15
Speedskiing
Telemark Backe
H/D -14
H/D -16
NOK
H/D
13-14
15-16
Längdåkning
Ind.
H 15
D 15
H 16
D 16
Stafett
H 15-16
D 15-16
Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld.
Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen (i längdåkning endast stafettlag)
samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning endast stafettlag).
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen (i längdåkning endast
stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning endast stafettlag.)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen (i längdåkning endast
stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning endast stafettlag).
SkidO
Ind.
H 15
D 15
H 16
D 16
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
84
SM/(RM)-tävlingar OLDBOYS/OLDGIRLS/VETERANER
Utförsåkning
Freestyle
Snowboard
H 30D 30H 35D 35H 40D 40H 45D 45H 50D 50H 55D 55H 60D 60-
H 30D 30-
H 30D 30-
Speedskiing
-
Telemark Backe
H 30D 30-
H/D
ingen
åldersgräns
NOK
Längdåkning
H 15-16*
D 15-16*
H 35D 35H 40D 40H 45D 45H 50D 50H 55D 55H 60-
SkidO
Ind.
H 35
D 35
H 40
D 40
H 45
D 45
H 50
D 50
H 55
D 55
H 60
D 60
H 65
D 65
H 70
D 70
Stafett
H 35
D 35
H 45
D 45
H 55
D 55
H 65
D 65
Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld.
Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till
lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett
till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett
till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
*=Rullskidåkning ind.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
DISTRIKTSMÄSTERSKAPSTÄVLINGAR
85
DM-tävlingar SENIORER
Utförsåkning
H 16D 16-
Freestyle
H 19D 19-
Snowboard
H 19D
Speedskiing
H
D
Telemark Backe
NOK
H 16D 16-
H/D 17-
H/D
ingen
åldersgräns
Längdåkning *
H 21D 21-
SkidO
H 21
D 21
Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld.
Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s
miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare (samt stafett ): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
*) Inkl Rullskidåkning individuellt.
JDM-tävlingar ÄLDRE JUNIORER
Utförsåkning
H 18-19
D 18-19
Freestyle
H 16-18
D 16-18
Snowboard
H 16-18
Speedskiing
Telemark Backe
H/D -18
NOK
H/D
17-20
Längdåkning *
Ind.
H 19-20
D 19-20
Stafett
H 17-20
D 17-20
Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld.
Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skidO endast stafett)
*) Inkl Rullskidåkning individuellt.
SkidO
Ind.
H 20
D 20
Stafett
H 17-20
D 17-20
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
86
JDM-tävlingar YNGRE JUNIORER
Utförsåkning
H 16-17
D 16-17
Freestyle
Snowboard
Speedskiing
Telemark Backe
NOK
Längdåkning *
H 17-18
D 17-18
SkidO
H 18
D 18
Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld.
Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till
lagmedlemmarna.
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett
till lagmedlemmarna.
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett
till lagmedlemmarna.
*) Inkl Rullskidåkning indiviuellt.
UDM-tävlingar UNGDOM
Utförsåkning
H 10-11
D 10-11
H 12-13
D 12-13
H 14-15
D 14-15
Freestyle
Snowboard
Speedskiing
Telemark Backe
U -15
H/D -14
H/D -16
NOK
H/D
11-12
13-14
15-16
Längdåkning
Ind.
H 11
D 11
H 12
D 12
H 13
D 13
H 14
D 14
H 15
D 15
H 16
D 16
Stafett
H 11-12
D 11-12
H 13-14
D 13-14
H 15-16
D 15-16
Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld.
Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen (i längdåkning endast stafettlag)
samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning och skido endast stafettlag).
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen (i längdåkning endast
stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning och skido endast
stafettlag.)
SkidO
Ind.
H 12
D 12
H 14
D 14
H 16
D 16
Stafett
H 14
D 14
H 16
D 16
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
87
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen (i längdåkning endast
stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning och skido endast
stafettlag).
DM-tävlingar OLDBOYS/OLDGIRLS/VETERANER
Utförsåkning
H 30D 30H 35D 35H 40D 40H 45D 45H 50D 50H 55D 55H 60D 60-
Freestyle
Snowboard
H 30D 30-
Speedskiing
Telemark Backe
H 30D 30-
NOK
Längdåkning
Ind.
H 35D 35H 40D 40H 45D 45H 50D 50H 55D 55H 60Stafett
H 35H 40-
Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld.
Lagsegrare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna.
2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver.
2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna.
3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons.
3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s
miniatyrplakett till lagmedlemmarna.
SkidO*
Ind.
H 35
D 35
H 40
D 40
H 45
D 45
H 50
D 50
H 55
D 55
H 60
D 60
H 65
D 65
H 70
D 70
Stafett
H 35
D 35
H 45
D 45
H 55
D 55
H 65
D 65
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
III
FORDRINGAR FÖR UTDELANDE AV RF:S MÄSTERSKAPSTECKEN
ELLER SSF:S MÄSTERSKAPSPLAKETT
1.
REGLER FÖR UTDELANDE
1.1
RF:s och SSF:s mästerskapstecken får utdelas endast i tävling, där minst två tävlande
eller, när det gäller lagmästerskap, minst två lag startat.
1.2
Mästerskapstecken resp plaketter i samma valör utdelas till samtliga med samma
placeringssiffra i individuell tävling.
1.3
Mästerskapstecken i samma valör utdelas till samtliga "förstalag" i respektive tävling
och klass.
1.4
Mästerskapstecken i samma valör i miniatyr, då sådant finnes, utdelas till samtliga
lagmedlemmar (samtliga "tredjemän").
2.
REKVISITION
2.1
Svenska Mästerskapstävlingar (SM, JSM, USM)
2.1.1
RF:s mästerskapstecken
88
SSF beställer på särskild blankett hos RF:s förlag erforderliga mästerskapstecken minst
1 månad före tävling. Kopia av beställningen tillställes arrangören. Tecknen tillställs
arrangören ca en (1) vecka före tävling. Tecknen, som utsänds mot postförskott, betalas
av arrangören.
2.1.2
SSF:s mästerskapstecken och -plaketter
Erforderliga mästerskapstecken och -plaketter sändes utan rekvisition från SSF till
arrangören ca en (1) vecka före tävling. Tecknen/plaketterna, som utsänds mot
postförskott, betalas av arrangören.
2.2
Distriktsmästerskapstävlingar (DM, JDM, UDM)
2.2.1
RF:s mästerskapstecken
SDF beställer på särskild blankett hos RF:s förlag erforderliga mästerskapstecken för
alla inom distriktet förekommande DM- och JDM-tävlingar minst 1 månad före tävling.
Tecknen sändes mot postförskott till adressat som anges av respektive SDF.
2.2.2
SSF:s mästerskapstecken och -plaketter
SDF beställer på särskild blankett hos SSF erforderliga mästerskapstecken och plaketter för alla tävlingar på en gång och minst 1 månad före första tävlingen.
Tecknen/plaketterna sändes mot postförskott till adressat som anges av respektive SDF.
2.2.3
Kostnaderna för mästerskapstecken och -plaketter bestrides enligt respektive SDF:s
bestämmande.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
89
Bilaga 2
POÄNGPRIS
Poängpris (vandringspris) i individuella och lagtävlingar erövras på grundval av resultat uppnådda i samma tävling under en eller flera säsonger.
1.
Poängpris skall godkännas
-
ifråga om föreningstävlingar av den arrangerande föreningen;
-
ifråga om DM-, JDM-, UDM- och distriktstävlingar av berört SDF;
-
ifråga om nationella, nordiska, internationella och mästerskapstävlingar (dock ej DM,
JDM, UDM) av SSF.
2.
Ansökan om uppsättande av poängpris skall uppta 1) beskrivning av priset, 2) prisets
penningvärde, 3) givarens namn och 4) den tävling
som berörs av priset.
3.
Poängskala för poängpris, individuellt och lag: 7-5-4-3-2-1.
Priset tillfaller som slutlig egendom den som med ovan angiven skala
först uppnått poängsumman 21.
Om två eller flera tävlande samtidigt uppnår eller överskrider stipulerad poängsumma (21)
och når samma slutpoäng, tillfaller priset den som placerat sig bäst i den tävling, där
stipulerad poängsumma uppnåddes. Överskrider två eller flera tävlande samtidigt stipulerad
poängsumma men ej når samma slutpoäng, tillfaller priset den som erhållit högsta
poängsumman.
4.
Poängpris får icke utan SSF:s medgivande vandra längre tid än 10 år.
5.
Mellan tävlingarna om poängpris förvaras detsamma av den, som enligt för priset gällande
bestämmelser ligger bäst till för att slutgiltigt erövra detsamma.
För såvitt denne ej har något att invända kan poängpris även förvaras genom arrangerande
förenings försorg till dess det utdelas.
6.
Tävling om uppställt poängpris skall äga rum årligen, såvida icke snöbrist eller sträng kyla
lägger hinder i vägen.
7.
Tävlingsarrangören ansvarar för ingravering av tävlingsår och årets segrare (namn och
förening). Vidare ska anges den åkare som ligger bäst till för att slutgiltigt erövra priset
samt den totala poängsumman. Då poängpris erövrats för gott ansvarar tävlingsarrangören
för ingravering av slutsegrarens namn, förening och poängsumma.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
90
8.
Poängpris skall en månad före tävling överlämnas till tävlingsarrangören i oskadat skick.
9.
Om två eller flera föreningar sammanslås till en förening under nytt namn, får av dessa
föreningar tidigare tagna poäng i poängpris icke räknas den nya föreningen tillgodo.
10. Om två eller flera föreningar sammanslås till en förening med bibehållande av en av föreningarnas namn äger föreningen rätt att tillgodoräkna sig poäng i det pris, som tagits av
den förening, vars namn bibehållits. De övriga föreningarnas poäng får däremot icke
överflyttas på den nya föreningen.
11. Har RF lämnat förening tillstånd att byta namn, äger föreningen rätt att tillgodoräkna sig
under det gamla namnet tagna poäng i poängpris.
Upplöses förening, äger annan förening, vari medlemmarna från den upplösta föreningen
ingår, ej rätt att räkna sig tillgodo poäng erövrade av den upplösta föreningen.
12. Om förening ej kan anordna tävling om eget inrättat poängpris enligt fastställda bestämmelser skall ansökan om uppskov insändas till den organisation som beviljat upprättandet
av poängpris.
Beviljande organisation äger att pröva och besluta i varje särskilt fall. Anser beviljande
organisation att skäl ej finnes för uppskjutande av tävling eller uraktlåter förening att anordna tävling om av densamma uppställt poängpris, utan att tillstånd därtill givits, fråntages
föreningen rätt att vidare anordna tävling om detta poängpris. Vederbörligt distrikt eller den
förening distriktet utser skall i så fall anordna tävling om priset.
13. Poängpris får inte utan särskilt tillstånd överflyttas från en tävling till en annan. Begäran om
sådant tillstånd ställes till den organisation, som beviljat upprättandet av poängpris.
14. Det åligger distrikt att övervaka att tävling om poängpris sker enligt fastställda bestämmelser.
15. Det åligger förening som uppställt poängpris att föra protokoll över poängställningen tills
priset slutgiltigt erövrats.
16. Tvistigheten angående poängpris hänskjutes till SSF.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
91
Bilaga 3
RIKTLINJER FÖR FLYTTNING/INSTÄLLANDE AV TÄVLING
Nedanstående riktlinjer gäller vid följande tävlingar:
Samtliga nationella mästerskapstävlingar i längdåkning (SM, JSM, USM) samt VM/OS-tester,
JVM-tester, senior/juniorcuper av rikskaraktär (Sverigecupen, Juniorcupen), riksfinaler H/D 1516 år och H/D 13-14 år.
Det grundläggande är att utsedda arrangörer skall säkra tävlingarnas genomförande på fastställt
tävlingsdatum, 105.1.1.7., och på fastställd ort.
Detta skall i första hand ske genom planerade insatser för att säkerställa tävlingarnas
genomförande.
Det är av SSF/FIS utsedd TD som tillsammans med arrangören planerar omfattningen av dessa
förberedelser.
Särskilt förberedelser för produktion och eller transport av snö till tävlingsorten bör beaktas.
TD avgör om det finns behov av att utse en reservort för arrangemanget.
I detta beslut skall faktorer som tävlingsortens förberedelser för att säkerställa tävlingens
genomförande, boende kapacitet för de tävlande och ledare samt transporter/resor beaktas.
Reservort skall vara utsedd, avtal upprättat och sanktionerat senast den 15 oktober året före aktuell tävlingssäsong (1/7 - 30/6).
Reservort skall anges såväl i tävlingsprogrammet som i arrangörens tävlingsinbjudan.
Preliminärt besked om flyttning skall lämnas 20 dagar före första tävlingsdag.
Definitivt beslut om flyttning skall lämnas 10 dagar före första tävlingsdag.
Vid byte av tävlingsort skall flyttningen av arrangemanget regleras av avtal. Förbundets standardavtal skall användas.
Beträffande ny anmälan, ny lottning och sidning hänvisas till 109.1 och 109.4.
Rätten om uttag av extra anmälningsavgift regleras i 107.12.6.
Avtal mellan utsedd arrangör och förbundet skall inkludera även flyttning till reservort (SM).
Inställande av tävling skall endast ske i undantagsfall vid t ex mycket extrema väderförhållanden.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
92
Byte av tävlingsort-SM
Avtal
Avtal vid byte av tävlingsort för
tävlingens namn
datum
Vid byte av tävlingsort regleras flyttningen av arrangemanget enligt följande avtal:
1.
Parter
nedan kallad
och
nedan kallad
2.
Reservort
Vid inställd tävling i
är
reservort
3.
Beslut om
Preliminärt besked om flyttning skall lämnas 20 dagar före
flyttning
första tävlingsdag, d v s senast
Definitivt beslut om flyttning skall lämnas 10 dagar före första
tävlingsdag, dvs senast
4.
Ansvarsfördelning
Ansvaret att genomföra arrangemanget fördelas mellan
och
5.
Ekonomi
Den ekonomiska ersättningen till
regleras enligt följande
6.
Avtalstid
Detta avtal gäller fr o m undertecknandet tills dess ekonomiska
uppgörelser reglerats och fullständig arrangemangsrapport
avlämnats av
,
dock
längst till
.
Detta avtal är upprättat i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Ort
För arrangören
datum
Ort
datum
För reservarrangören/reservorten
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Tävlingsregler - specialbestämmelser
93
Bilaga 4
EKONOMISKA BESTÄMMELSER M M FÖR SM, JSM OCH USM
1.
Ansvar och skyldigheter
1.1.
I juridiskt bindande avtal mellan arrangör och Svenska Skidförbundet (SSF) regleras
såväl ekonomiska som organisatoriska åtaganden för tävlingen. Sådant avtal skall, om
arrangemanget skall säkerställas, ha tecknats senast 4 månader efter det att
arrangemanget fastställts av förbundsstyrelsen.
1.2.
Arrangör planlägger och genomför åtagna mästerskapstävlingar på egen ekonomisk
risk.
3.
Anläggningar och markområden
I samband med undertecknandet av avtal skall arrangören kunna redovisa hyresavtal eller
annan överenskommelse som garanterar att anläggning, markområden och kommunal service
är tillgängliga för tävlingens genomförande.
4
Banor och skidstadion
I samband med undertecknandet av avtal skall arrangören kunna visa att planerade
bansträckningar och avsedd skidstadion uppfyller erforderliga sportsliga och
arrangörsmässiga krav.
Om byggnation och/eller markpreparering återstår skall bekräftelse från kommunala myndigheter kunna uppvisas där ekonomisk garanti finns för åtgärdernas genomförande inom
föreskriven tid.
5
Tävlingsorganisation/Utbildningsansvar
Arrangören förbinder sig att genomföra SM-tävlingarna enligt Svenska Skidförbundets
regler och tillämpningar.
Arrangören förbinder sig att på arrangörens bekostnad genomgå förbundets årliga
arrangörsutbildning/arrangörskonferens riktad mot större arrangörer.
Speaker vid tävlingarna ska vara en erkänd duktig speaker och tas ut i samråd med SSF.
6
Reservort
Arrangören skall säkerhetsställa tävlingens genomförande genom reservort eller
konstsnöproduktion.
Arrangören förbinder sig att meddela en ev flytt av tävlingarna senast 10 dagar före första
tävlingsdag.
7
Utveckling/utvärdering
Arrangören tar fram en slutrapport, som baseras på egna upplevelser av tävlingarna samt TD:s
rapporter som skickas till förbundet senast 30 april genomförandeåret. Slutrapportern skall
ligga till grund för förbundets fortsatta hantering av SM arrangemang.
8
Kommersiella rättigheter
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Förbundet äger följande kommersiella rättigheter:
94
·
Varumärkesexponering på nummerlappar i samtliga lopp.
·
Varumärkesexponering på banners vid de mest attraktiva platserna utmed banan samt
skidstadion i sk A-position
·
Vid behov, erforderlig yta till marknadsplatser för huvudsponsorer.
·
Varumärkesexponering för huvudsponsorer på allt officiellt material .
·
VIP-upplägg till sponsorskap, max 20 st/ huvudsponsor
·
Varumärkesexponering för huvudsponsorer på arrangörens hemsida.
Arrangören äger följande kommersiella rättigheter:
·
All försäljning mot publik
·
Arrangemang för att öka publikintresset för tävlingarna
·
Varumärkesexponering enligt särskild överenskommelse parterna emellan utmed
banan samt Skidstadion för lokala och regionala sponsorer.
·
Entréer
·
Anmälningsavgifter
9
Media
Förbundet tillsammans med arrangören verkar för att få så stort medial bevakning som
möjligt.
10
Rådgivande funktioner
Förbundet utser följande rådgivare:
* en (1) teknisk delegat, (TD),
* en (1) assisterande TD,
* en (1) ansvarig kontaktperson på förbundet,
* en (1) ansvarig kontaktperson i kommersiella frågor,
Arrangören utser följande kontaktpersoner:
* en (1) ansvarig kontaktperson kommersiella frågor.
* en (1) ansvarig person tävlingstekniska frågor.
* en (1) ansvarig person övriga frågor.
Rådgivarna och kontaktpersonerna skall kontinuerligt informera sig med varandra.
Kostnaden för resor, mat och logi för TD och TD-ass skall helt bekostas av arrangören,
varvid FIS reglemente tillämpas.
Arrangören förbinder sig för att bekosta TD:s deltagande i den av Skidförbundet
arrangerade arrangörskonferens riktad mot större arrangörer.
Om inte annat överenskommes skall TD besöka arrangören minst två (2) gånger före
tävlingens genomförande.
11.
11.1
11.2
Tolkning och tvistigheter
i frågor som icke finns medtagna i Ekonomiska bestämmelser för mästerskapstävlingar
hänvisas till SSF:s tävlingsregler i övrigt.
I tveksamma fall skall arrangören vända sig till SSF och utsedda rådgivare.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
95
Bilaga 5
Tävlingsregler - specialbestämmelser
ANMÄLAN OM ÖVERGÅNG TILL ANNAN FÖRENING
Insändes till SSF och berörda SDF av mottagande föreningen
SKIDGREN
q
Alpint
q
q
q
q
Backe Nord.Komb. Freestyle Längd
q
SkidO
q
q
Speed
q
Snowb Telem
NAMN ....................................................... PERSONNR ...............................................
ADRESS .............................................................................................................................
utdelningsadress
postnr
postadress
AVLÄMNANDE FÖRENING ..........................................................................................
ADRESS ............................................................................................................................
utdelningsadress
postnr
postadress
MOTTAGANDE FÖRENING ...........................................................................................
ADRESS ............................................................................................................................
utdelningsadress
postnr
postadress
UNDERSKRIFT AV DEN AKTIVE
Jag avser att from den ............................................... tävla för ovanstående förening
............................................................................................................................................
datum
namnteckning
UNDERSKRIFT AV DEN AVLÄMNANDE FÖRENINGEN
Övergången meddelad oss/Övergången godkännes
............................................................................................................................................
datum
namnteckning ordf/sekr i föreningen
UNDERSKRIFT AV DEN MOTTAGANDE FÖRENINGEN
............................................................................................................................................
datum
namnteckning ordf/sekr i föreningen
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Tävlingsregler - specialbestämmelser
96
Bilaga 6
TÄVLINGSUTRUSTNING Längdåkning
1.
TÄVLINGSSKIDA FÖR LÄNGDÅKNING
1.1
Definition
Längdåkningsskidan är en skida vars utformning garanterar bästa möjliga glidteknik i
längdskidspåret (uppförsbackar, kuperad terräng, nerförsbackar). De viktigaste egenskaperna hos denna typ av skida definieras i nedanstående regler.
1.2
Begränsningar
Geometriska egenskaper
a/ Skidlängd
Minimum - åkarens längd - 10 cm
b/ Skidbredd
Bredd i mitten - d v s i fastsättningsområdet för bindningen får vara minimum 40 mm.
c/ Skidbrätte
Minimiböjd är 30 mm.
d/ Bakända
Får inte stå upp mer än 3 cm när skidan ligger på plant underlag.
e/ Genomsnittshöjd
Max 35 mm, min 20 mm.
f/ Båda skidorna är lika konstruerade (undantag räfflorna), så att skidorna är utbytbara
(ingen skillnad mellan vänster- och högerskida).
g/ Böjlighet
Ingen begränsning.
h/ Vikt
Skidorna ska väga minst 750 g/par. Ingen begränsning vad gäller fördelning av vikten.
i/ Konstruktion
Konstruktionssätt - ingen begränsning
j/ Skidmaterial
Hela glidytan kan vara jämn eller lätt räfflad på längden. med undantag av räfflorna ska
nivån vara densamma på hela bredden och längden.
Klätterhjälp i form av fjäll eller stegmönster är tillåtna. Modeller drivna av främmande
kraft vad det vara månde, är förbjudna.
k/ Översida
Ingen begränsning
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
97
l/ Kanter
Jämna och släta utan utskjutande delar eller grova märken. Förstärkta kanter är tillåtna.
De får dock inte överstiga bredden på glidytan.
Kanterna får inte vara vikta upp- eller utåt så att undersidan blir smalare än översidan.
m/ Slitstyrka
Ingen begränsning
n/ Övrig utrustning
Ingen övrig utrustning är tillåten
- som t ex främmande kraft (värmeelement, kemiska ackumulatorer, batterier, mekanisk hjälp o dyl).
- som försöker åstadkomma förändringar av de yttre tävlingsvillkoren till nackdel för
de medtävlande (t ex ändring av spåren eller snön).
- som ökar skaderiskerna för användarna eller andra personer när de används för sina
ursprungliga syften.
2.
LÄNGDÅKNINGSBINDNINGAR
Inga begränsningar vad gäller material och utförande, om de ej kolliderar med bestämmelserna i 3.2.1./n.
3.
TÄVLINGSSKOR
Ingen begränsning vad gäller material och utförande.
4.
LÄNGDÅKNINGSSTAVAR
4.1
Definition
Tävlingsstaven för längdåkare är en stav vars egenskaper garanterar bästa möjliga tillämpning av glidtekniken i längdåkningsspår (uppförsbackar, kuperad terräng, nerförsbackar).
4.2
Allmänna regler
a/ Två stavar av samma längd skall användas vid tävlingar, varvid en stav skall hållas i
varje hand.
b/ Stavens max längd får ej överstiga den tävlandes längd och skall nå minst till höften
(mätningen utförs genom att staven placeras på skidan framför bindningen).
c/ Längden på staven skall vara konstant. Teleskopanordningar för att förändra längden är
inte tillåtna.
d/ Staven får ej utlösa främmande energi för att bättra på frånskjutet (t ex fjädrar eller
mekaniska anordningar).
e/ Stavens vikt: inga begränsningar.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
98
f/ Stavarna skall vara symmetriska (d v s ingen skillnad på vänster- och högerstav).
4.3
Teknisk specifikation
a/ Handtaget skall vara fäst vid skaftet. Det finns inga begränsningar när det gäller
utseende eller material.
Öglorna skall vara fästade vid handtaget eller vid stavskaftet. Längd och bredd får vara
justerbara.
b/ Skaftet
Inga begränsningar när det gäller material, utseende eller fördelning av vikt.
c/ Kringlor av varierande utseende och material är tillåtna för att kunna behärska varierande snöförhållanden.
Kringlorna får dock inte ändra banans betingelser, så att andra tävlande blir lidande.
d/ Spetsen får fästas vid skaftet i vilken vinkel som helst. En eller fler spetsar är tillåtna.
Ingen begränsning när det gäller material.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Tävlingsregler - specialbestämmelser
99
Bilaga 7
SKIDTÄVLINGAR I STRÄNG KYLA
PM
för bedömning av klimatet i samband med skidtävlingar
Inledning
Avkylningens storlek påverkas av många faktorer. I praktiken är det omöjligt att mäta och att
sammanväga alla dessa så att en knivskarp gräns mellan "farligt" och "ofarligt" kan dragas.
Bedömningen skall grunda sig dels på den praktiska erfarenhet som samlats under åren, dels på
kunskap om hur olika faktorer påverkar värmeförlusterna från kroppen. Tävlingsjuryn kan alltså
inte förlita sig på att någon typ av mätsystem skall göra juryns bedömningsförmåga överflödig.
Det följande syftar därför till att belysa de faktorer som påverkar klimatet kring den tävlande,
och därmed underlätta tävlingsjuryns arbete.
Faktorer som påverkar avkylningar
*
*
*
*
*
*
*
*
lufttemperatur
lufthastighet
tid
banprofil
bansträckning
klädsel
kroppens värmeproduktion
värmeflödet från kroppens inre till huden
Temperatur
Temperaturen mäts med en kalibrerad termometer som har en mätäkthet på -+ 0,5o. Detta innebär
att en ordinär digitalmätare från ett varuhus ej kan användas då den ej har den noggrannheten.
Denna skall vara placerad i skuggan på en fristående stolpe eller station (ej på husvägg eller
dylikt). Luften skall kunna cirkulera kring termometern. Mätningen skall göras dels på platser
som så bra som möjligt återspeglar förhållandena på banan som helhet, dels på det kallaste stället
(vanligen lågt belägna, skuggiga delar). Kan dessa kalla partierna passeras mycket snabbt
(mindre än 1/2 min) har de mindre betydelse, och då är temperaturmätning mindre befogade. Är
åktiden däremot längre skall temperaturen mätas.
Lufthastighet
Beträffande var mätning skall ske gäller samma principer som för temperaturmätningen. Om
luften omkring åkaren rör sig ökas kyleffekten avsevärt, se tabell. Kom ihåg att lufthastigheten
kring den tävlande beror både av vind och åkhastighet ("fartvind"). Den senare är ofta vikigast;
medelhastigheterna är ju 5-6 m/s med topphastigheter som är minst de dubbla. Vinden har störst
inverkan i öppen terräng, mindre ju tätare skogen är. Fartvindens hastighet påverkas främst av
föret och banprofilen.
Allt detta gör att en vindmätare alltid ger bristfälliga upplysningar om den aktuella lufthastigheten omkring åkaren.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
100
Luftfuktigheten
Betydelsen av denna faktor är ännu så länge oklar. Det är därför inte möjligt att ge några riktlinjer för luftfuktighetens samverkan på avkylningen i dessa sammanhang.
Tiden
Om vädret är sådant att delar av kroppen avkyls blir den tid åkaren utsätts naturligtvis betydelsefull; ju längre tid desto kallare blir de avkylda delarna. Praktiskt betyder detta att långa
utförslöpor ökar risken för kylskador, långa tävlingstider likaså. I det senare fallet tillkommer
dessutom risken att trötthet kan minska åkarens förmåga att producera värme, vilket gör att
avkylningen går snabbare samtidigt som åktiden blir längre.
Banprofil
I storkuperad terräng blir farten i uppförsbackarna relativt låg och värmeproduktionen hög, vilket
ger stor svettning. Utförslöporna tar lång tid och farten är hög. Allt sammantaget leder detta till
större avkylning än om terrängen är småkuperad. Effekten av luftens skiktning (kall luft lägre än
varm) blir också större om terrängen är storkuperad.
Ett sätt att minska avkylningens storlek är således att förkorta utförslöporna. Ofta görs största
vinsten om de lägst belägna bitarna (oftast kallast) kapas.
Bansträckning
Banor som går i öppen terräng ger dåligt skydd för vinden, men tillåter solen att värma. Vindhastigheten får alltså större betydelse för bedömningen då banan går genom öppen terräng.
Temperaturen är oftast högre i högt belägen terräng än i sänkorna.
Klädsel
Klädseln påverkar värmeförlusterna avsevärt. Utrustningen är en viktig del i att förebygga
kylskador. Emellertid krävs en del erfarenhet för att kunna bedöma vad som är lämpligt. Ungdomar har oftare brister i detta avseende varför större ansvar vilar på ledare och tävlingsledning
då det gäller att informera om lämpliga åtgärder. Vissa kroppsdelar är emellertid mycket svåra
att skydda. Det gäller främst andningsorgan och ögon. Andra känsliga och svårskyddade delar är
näsa, underliv och fötter.
Kroppens värmeproduktion
I tävlingssammanhang är denna nästan alltid för att, totalt sett hålla kroppstemperaturen tillräckligt hög; problemet är snarare att bli av med den producerade värmen. Detta sammanhänger
delvis med att kroppen inte i tillräcklig omfattning dirigerar överskottsvärmen dit den behövs
t.ex händer, fötter, luftvägar.
Man kan alltså råka ut för lokala kylskador trots att det finns överskottsvärme i kroppens inre.
Förmågan att fördela värme till t.ex händer och fötter är mycket individuell. Den tycks vara
bättre hos de som regelbundet lever i kallt klimat. Troligen är det en fråga om acklimatisering.
Blir avkylning alltför kraftig uppstår kylskada. Den drabbade kroppsdelen blir då extra känslig
för kyla en tid framåt. Ju svårare skada desto längre läkningstid; i många fall består den ökade
känsligheten livet ut.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
101
Tävlingshetsen gör att kroppen till att börja med stryper blodflödet till perifera kroppsdelar som
händer, fötter, vilka kan bli mycket kalla under de första kilometrarna. Efterhand fördelas blodet
till arbetande kroppdelar varför värmen oftast återkommer. I sträng kyla kan detta emellertid
bidraga till uppkomsten av kylskador. Ordentlig uppvärmning före loppet minskar denna risk.
Följande tabell anger ekvivalenttemperaturer för kyleffekten på exponerad hud hos korrekt klädd
person (jämfört med vindstilla):
Lugnt
5 m/s
10 m/s
15 m/s
20 m/s
0o
- 8o
-15o
-18o
-19o
-10o
-21o
-30o
-34o
-36o
-20o
-34o
-44o
-49o
-52o
-30o
-45o
-59o
-65o
-67o
-40o
-59o
-74o
-80o
-83o
Ökande fara från -30
Stor fara vid -60
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Tävlingsregler - specialbestämmelser
102
Bilaga 8
SIDNINGSUNDERLAG/REGLER 2010/11
Tidpunkter för respektive listors tryckning och giltighet
Lista 1 gäller från 2010-07-01 till 2010-10-28
Lista 2 gäller från 2010-09-29 till 2010-12-16
Lista 3 gäller från 2010-12-17 till 2011-01-20
Lista 4 gäller från 2011-01-21 till 2011-02-17
Lista 5 gäller från 2011-02-18 till 2011-05-05
Lista 6 gäller från 2011-05-06 till 2011-06-30
Sprintnt/Masstart
Seniorer - Herrar/Damer
Sidning:
Vid följande tävlingar är sidning obligatoriskt: Svenska Mästerskapen
(SM) och sprintcup-tävlingar, OS- och VM-tester.
Sidningsunderlag:
Underlag för sidning säsongen 2010/11 är baserad efter FIS-punkter.
Startlistan:
Upprättas enligt FIS-punkt listan (lägst FIS-punkt startar först osv)
och de åkare som inte har FIS-punkter inlottas sist i startfältet.
Kontakt med SSF&TD: Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se
www.skidor.com) i frågor som gäller sidning av startfältet.
Resultatlistor:
Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt efter
tävlingen, insända officiell resultatlista till SSF:s kansli.
Distans
Seniorer - Herrar/Damer
Sidning:
Vid följande tävlingar är sidning obligatoriskt: Svenska Mästerskapen
(SM) och cup-tävlingar, OS- och VM-tester.
Sidningsunderlag:
Underlag för sidning säsongen 2010/11 är baserad efter FIS-punkter.
Antal sidade åkare:
Vid mästerskap skall 25 % av antalet anmälda sidas, vid övriga
tävlingar rekommenderas samma antal. Det sidade fältet delas in i två
(2) grupper, A (50 %) och B (50 %).
Sidningen börjar alltid med en B-sidad åkare, därefter en A-sidad osv.
A-sidade åkare placeras på jämn startminut (underlättar för speaker
och publik). Det sidade fältet kan kompletteras med en C-grupp. Cgruppen inlottas omedelbart före den B - A sidade gruppen. Därefter
lottas alla med FIS-punkter som startar före de A och B (C-grupp)
sidade åkarna och därefter lottas alla som ej har FIS-punkter
(förenklad FIS kod) som startar först av alla.
Plac. av sidad grupp:
Rekommenderas att den sidade gruppen placeras sist i startfältet. Vid
extremt stora startfält kan man placera första sidade åkare på startnummer 30 (herrar), respektive startnummer 20 (damer).
Kontakt med SSF&TD: Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
103
www.skidor.com) i frågor som gäller sidning av startfältet, vilket skall
ske inför lottning.
Resultatlistor:
Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt efter
tävlingen, insända officiell resultatlista till SSF:s kansli.
Sprint/Masstart
Juniorer Herrar/Damer
Sidning
Vid följande tävlingar är sidning obligatorisk: Junior-SM,
Junior cup-tävlingar och JVM-tester.
Sidningsunderlag
Underlaget för sidning säsongen 2010/11 är baserad efter FISpunkter.
Startlista
Upprättas enligt FIS-punkt listan (lägst FIS-punkt startar först osv)
och de åkare som inte har FIS-punkter inlottas sist i startfältet.
.
Kontakt med SSF&TD Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta
utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se
www.skidor.com)i frågor som gäller sidning av startfältet.
Resultatlistor:
Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt
Efter tävlingen, insända officiell resultatlista till SSF:s kansli
Distans
Juniorer Herrar/Damer
Sidning:
Sidningsunderlag:
Vid följande tävlingar är sidning obligatorisk: Junior-SM,
Junior cup-tävlingar och JVM-tester.
Underlag för sidning säsongen 2010/11 är baserad efter FISpunkter.
Antal sidade åkare:
25 % av antal anmälda deltagare i varje klass.
Detta gäller även sammanslagna klasser.
Det sidade fältet delas in i två (2) grupper, A (50 %) och B (50 %).
Sidningen börjar alltid med en B-sidad åkare, därefter en A-sidad osv.
A-sidade åkare placeras på jämn startminut (underlättar för speaker och
publik). Det sidade fältet kan kompletteras med en C-grupp. C-gruppen
inlottas omedelbart före den B - A sidade gruppen. Därefter lottas alla
med FIS-punkter som startar före de A och B (C-grupp) sidade åkarna
och därefter lottas alla som ej har FIS-punkter (förenklad FIS kod) som
startar först av alla.
Plac. Av den sidade
grupp:
Rekommenderas att den sidade gruppen placeras sist i startfältet. Vid
extremt stort startfält kan man placera först sidade åkare på startnummer 30 (herrar), respektive startnummer 20 (damer).
Kontakt med SSF&TD Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta
utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se
www.skidor.com) i frågor som gäller sidning av startfältet, vilket skall
se inför lottning.
Resultatlistor:
Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt
efter ävlingen insända officiell resultatlista till SSF:s kansli.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
104
Bilaga 9
Ungdomstävlingar
Denna bilag har ersatts med ”Enkla skidtävlingar som återfinns på SSF hemsida.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
105
Bilaga 10
Riktlinjer för nationella tävlingar
Nedanstående punkter avser att ”förtydliga, komplettera, anpassa och vägleda” i vissa regler som
återfinns i SSF tävlingsregler.










Vid WC-tävlingar går 30 till final vid sprint, samma sak gäller för SM, junior- och
seniorcupper. Föreslås att på övriga tävlingar att TD och arrangör överväga denna
möjlighet. Vid färre deltagare än 30 i en klass går 16 till final.
Om det på grund av utrymmesskäl ej är möjligt att starta med 6 tävlande i bredd, ställs de
tävlande upp på två linjer, 4 tävlande i främre linjen och 2 på den bakre linjen (2-3 meter
bakom). Val av spår enligt ordinarie rutin och de som får spår på bakre linje får välja
valfritt spår (i turordning).
Vid sprinttävlingar skall teknikkontroll ske med hjälp av videokamera.
För att skapa rättvisa förhållanden vid starten för sprinttävlingar provar FIS olika
modeller av mekaniska ”startgrindar”. Svenska arrangörer uppmanas att utveckla
metoder och utrustning för att åstadkomma rättvisa starter vid sprinttävlingar.
Diskning av tävlande för felaktig teknik skall kunna styrkas av videokamera eller minst 2
av juryn utsedda personer.
TD rapporterar utdelade muntliga och skriftliga varningar enligt ordinarie rutiner.
Sammanställning av under tävlingsåret utdelade bestraffningar finns hos SSF.
Flytt av tävling framgår av bilaga 3 i tävlingsreglerna. Påpekas att definitivt beslut om
flyttning av tävling skall lämnas 10 dagar före första tävlingsdag.
Utländsk åkare kan delta i tävling ingående i junior- och seniorcupper och deltar med
samma förutsättningar som övriga tävlande. Om utländsk tävlande placerar sig på plats
där penningpris utdelas skall pengar ersättas med nyttopris till samma värde.
På SSF hemsida finns principskiss för masstart (9, 11 och 13 startspår).
På SSF hemsida finns principskiss över startområde och svenska tillämpningar vid
teamsprint.
Guidlines för Teamsprint vid SM
Grundläggande regler för Teamsprint finns beskrivna under 361 i regelboken.
Följande tillägg gäller vid SM
I den officiella inbjudan skall tidpunkt för anmälan av lagets sammansättning och fördelning av
delsträckor anges. Efter denna tidpunkt kan endast reserver sättas in p.g.a. force majeure
(335.1.1).
Final vid SM avgörs med högst 10 lag, om fler lag är 10 anmälda tas de 10 finallagen ut genom
semifinaler där de 5 bästa från respektive semifinal går till final. Förening som anmäler två eller
fler lag startar med lag i respektive semifinal.
Exempel på fördelning av lag till semifinaler (lagen och deras FIS-punkter enligt nedan)
Båda åkarna har sprintpunkter, Grupp 1. En åkare har sprintpunkter och en åkare har
distanspunkter lottas i Grupp 2. Båda åkarna har distanspunkter, lottas i Grupp 3. Någon åkare
saknar punkter lottas i Grupp 4.
Åsarna IK 1 (G1)
Åsarna IK 2 (G2)
23,56
48,43
IFK Umeå (G1)
Nässjö SKI 1 (G3)
Nässjö SKI 2 (G4)
13,65
10,45
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
Arvika IS (G1)
IFK Mora SK (G2)
106
13,70
45,54
Östersunds SK (G3)
Dala-Järna IK 1 (G2)
Dala-Järna IK 2 (G4)
23,58
15,76
Falun-Borlänge SK (G1)
Eds SK (G2)
Kils SF (G4)
Skellefteå SK (G1)
Piteå Elit SK (G1)
Svegs IK (G2)
Hudiksvalls IF (G1)
22,00
23,08
23,78
31.35
24,87
46,78
Startlista
Startnummer och startposition för respektive heat enligt gällande FIS-punkter.
Semifinal 1
Semifinal 2
Startnummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Startnummer
10
11
12
13
14
15
16
17
Arvika IS
13,70
Åsarna IK 1 23,56
Skellefteå SK 23,78
Dala-Järna 1 15,76
Eds SK
23,08
Åsarna IK 2 48,43
Nässjö SKI 1 10,45
Nässjö SKI 2 (lottad)
Dala-Järna 2 (lottad)
IFK Umeå 13,65
Falun-Borlänge 22,00
Piteå Elit SK 31.35
Hudiksvalls IF 46,78
Svegs IK
24,87
IFK Mora SK 45,54
Östersunds SK 23,58
Kils SF (lottad)
Final
Segrare i semifinal med den lägre FIS-punkten får startnummer 1 i finalen
Segrare i semifinal med det högre FIS-punkten får startnummer 2 i finalen
2:a i semifinalen med den lägre FIS-punkten får startnummer 3.
2:a i semifinalen med det högre FIS-punkten får startnummer 4 o s v.
Sv tillägg paragraf 313.3.1
För tävlingar i Sverige sanktionerade av SSF och eller SDF gäller följande:
WC och CoC skall genomföras på homologiserade banor enligt paragraf 313
Nationella Mästerskapstävlingar och övriga FIS tävlingar skall genomföras på banor som följer
regler i paragraferna 312 och 313.1.
Validering av dessa data görs genom att underlag i form av mätdata enligt följande alternativ
insändes till SSF kansli:
1. Mätning med av SSF godkänd GPS utrustning
2. Mätning av banorna gjord av SSF ackrediterad person med mäthjul och lutningsmätare
3. Underlag hämtad från digitaliserat kartmaterial med en noggrannhet i databasen om +/1m i höjdkoordinater
4. Skriftlig försäkran om att banorna uppfyller kraven på preparerad bredd enligt paragraf
313.1.4
Längdåkningsregler
107
Utgåva 2010-10-01
Mätdata skall vara SSF tillhanda senast 3 veckor före resp säsongs sista datum för ansökan av
tävling. Utsedd TD för respektive tävling ansvarar för att preparering av banorna svarar mot SSF
regler enligt paragrafer 313.1.4, 315-316
I samband med inbjudan till tävling skall arrangören publicera följande material offentligt:
1. Karta över spårområdet med samtliga för tävlingen aktuella banor i skala 1:10000
2. Banprofil över samtliga tävlingsbanor med skala 1:50000 horisontellt och 1:5000
vertikalt och TC, HD och MC för tävlingsdistansen angiven
Övriga av SSF och SDF sanktionerade tävlingar skall genomföras på banor som uppfyller kraven
under paragraf 312.1.1 samt 312.1.2
Guidelines för jurys utdömande av bestraffningar enligt paragraferna: 223-224
samt 390-392
Dessa riktlinjer kommer att vara vägledande för juryarbetet vid FIS-tävlingar i Sverige.
Avsikten är att tydligare än i regelboken klargöra vilka regelbrott som SSF anser bör föranleda
olika former av bestraffningar.
Dessa riktlinjer finns också på SSF hemsida för att på detta sätt vara tillgängligt för klubbar,
aktiva och ledare.
Bestraffningar skall ses i perspektivet av att vara en preventiv åtgärd för att förhindra att
regelbrott uppkommer i samband med våra tävlingar.
Målet med detta är att alla våra tävlingar i Sverige skall vara rättvisa och olycksfria, så att vi kan
ha en idrott där vi korar värdiga segrare.
Utdömda penningböter tillfaller och redovisas av SSF. Medlen nyttjas inom barn- och
ungdomsverksamheten.
Samtliga ackrediterade personer och icke ackrediterade personer
Personer som uppehåller sig inom tävlingsområdet (enligt paragraf 223-224) omfattas av
FIS/SSF regler:
Brott mot följande regler bör ge följande påföljd:
341.1.3 – 341.1.4 (testning av skidor och uppvärmning) bör medföra en bestraffning omfattande:
Muntlig varning samt penningbot.
Märk särskilt paragraf 341.1 där TD kan ge speciella föreskrifter för respektive tävling.
224.2 (icke åtlydande av juryns direktiv) bör medföra en bestraffning omfattande: Muntlig
varning samt penningbot.
220.2 (reklamregler för servicepersonal och leverantörer) bör medföra en bestraffning
omfattande: Muntlig varning första gången under säsongen, sedan penningbot per gång
förseelsen sker under pågående säsong
Tävlande:
Utöver ovanstående omfattas de tävlande av följande regler (enligt paragraf 391)
391.1 (reklam på utrustning, paragraf 207.1) bör medföra en bestraffning omfattande: skriftlig
varning.
391.2 (starnummrets utseende, paragraf 337.1.1) bör medföra en bestraffning omfattande:
skriftlig varning
391.3 (startnumrets bärande, paragraf 337.1.1) bör medföra en bestraffning omfattande: skriftlig
varning
391.4 (regler för skidmärkning, paragraf 342.1.1, 342.1.3, 342.1.4) bör medföra en bestraffning
omfattande: skriftlig varning
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
391.5 (startförfarande, paragraf 351.2.2 – 351.2.5) bör medföra en bestraffning omfattande:
muntlig varning
391.6 (skidtest och uppvärmning, paragraf 341.1.3 – 341.1.4) bör medföra en bestraffning
omfattande: muntlig varning – skriftlig varning med penningbot beroende på allvarligheten i
förseelsen.
391.7 (tävlandes ansvar, paragraf 340.1 - 340.1.7)bör medföra en bestraffning omfattande:
muntlig varning – skriftlig varning med penningbot beroende på allvarligheten i förseelsen.
391.8 (boxbyte, paragraf 364.4.4 – 364.4.7, 376.8.1)bör medföra en bestraffning omfattande:
muntlig varning – skriftlig varning beroende på allvarligheten i förseelsen.
391.9 (åker mer än en sträcka i en stafett, paragraf 376.1.1) bör medföra en bestraffning
omfattande:skriftlig varning
391.10 (kontrollinjen vid målgång, paragraf 206.5, 353.1)bör medföra en bestraffning
omfattande: muntlig varning
391.11 (skidor vid prisceremoni, paragraf 206.6) bör medföra en bestraffning omfattande:
Muntlig varning samt penningbot.
108
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
109
Bilaga 11
Svensk komplettering och tillämpning av FIS-kvalificeringsregler
Vid deltagande i internationella skidtävlingar gäller Internationella Skidförbundets (FIS')
kvalificeringsregler för kommersiell märkning på utrustning.
Svenska Skidförbundet har beslutat om svensk tillämpning av de internationella reklamreglerna
vid vissa FIS internationella tävlingar i Sverige (se nedan) enligt följande:
- Inga begränsningar för reklam på tävlingsdräkt och överdragskläder
- Föreningsmärket (min 9 cm2) mitt fram på mössan ska vara i tydligt avvikande färg från
mössan. Om föreningens namn nyttjas skall det alltid skrivas i sin helhet.
Exempel: Åsarna IK
- Sponsor (max 50 cm). Placering kan vara antingen ovan eller vid sidan om
föreningsmärket, min 1.5 cm mellanrum mellan sponsor och föreningsmärke.
Sponsormärket på 50 cm kan också delas i 2 identiskt lika märken.
- På sidan av mössan tillåts reklam max 15 cm för antingen mösstillverkare eller sponsor.
Det är tillåtet att ha olika sponsorer på vardera sidan av mössan OBS! Både tillverkare
och sponsor på sidan av mössan är inte tillåtet.
Vid följande FIS internationella tävlingar i Sverige gäller svensk tillämpning enligt ovan:
- SM
- JSM
- Nationella cuper
- FIS tävling som ej har Continental- eller Världscupstatus, ej Vasaloppet.
Vid följande tävlingar gäller ej den svenska tillämpningen utan FIS internationella reklamregler
ska följas:
- Continental cup tävlingar i Sverige
- Världscup i Sverige
- Vasaloppet
- Samtliga FIS internationella tävlingar utanför Sverige
För föreningar/distrikt inom SSF gäller följande vid tecknande av reklamrättsavtal:
* Endast SSF har rätt att teckna avtal om reklam och/eller sponsorskap för skidåkare i SSF:s
träningsverksamhet och tävlingsrepresentation.
* Förening/distrikt äger dock rätt att -med tillstånd från SSF -teckna avtal om reklam och/eller
sponsorskap för skidåkare tillhörig förbundets träningsverksamhet eller tävlingsrepresentation
avseende förenings/distriktsuppdrag. Ett sådant avtal får inte innebära att färre än 3 aktiva
framträder med porträtt, foto eller namn.
* All betalning för upprättade avtal skall ske till förening/distrikt. Ingen skidåkare äger rätt att
motta ersättning för upprättade avtal.
Längdåkningsregler
Utgåva 2010-10-01
EXEMPEL PÅ PLACERING AV REKLAMMÄRKEN PÅ KLÄDER (206-207)
110
Svenska Skidförbundet har beslutat om svensk tillämpning av de internationella
reklamreglerna vid vissa FIS internationella tävlingar i Sverige (se bilaga 11 ovan)
enligt följande:
-
Inga begränsningar för reklam på tävlingsdräkt och överdragskläder
Maximal storlek på klubbmärke (A) får vara 50 cm2.
Svensk tillämpning reklamregler mössa och pannband
C
B
A
•
C
•
•
C
B
A
C
Förenings/klubbmärke (A) mitt frampå
mössanska vara i tydligt avvikande
färgfrån mössan och min. 9 cm2.
Sponsor (B) (max 50cm2) ovan
föreningsmärke (alt placering vidsidan
omföreningsmärke), minst 1,5cm
mellanrummellansponsor och
föreningsmärke. Sponsormärket på50
cm2 kan ocksådelas på2 identiskt lika
märken.
Påsidan av mössan (C) tillåts reklam
max 15 cm2 för antingen
mösstillverkare eller sponsor. Det är
tillåtet att ha olika sponsorer på
varderasidan av mössan. OBS! Både
tillverkare och sponsor påsidan av
mössan är inte tillåtet.
På pannband är det är det tillåtet att
ha sponsor mitt fram och
klubbmärke vid sidan.