Transcript Miljörapport 2012 - Tekniska Verken i Kiruna AB

Miljörapport 2012
Kiruna värmeverk
Sammanfattning
Verksamheten vid kraftvärmeverket i Kiruna klassas enligt Miljöbalken som en miljöfarlig
verksamhet vilken omfattas av tillståndsplikt och skall därmed varje år lämna en miljörapport
till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, enligt 26 kap. 20 § Miljöbalken (SFS 1998:808). Miljörapporten är utformad enligt naturvårdsverkets föreskrift (NFS
2006:9) samt vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Rapporten avser
kalenderår och består av en grunddel, en textdel och emissionsdeklaration.
Huvudverksamheten för Kraftvärmeverket inom avdelning Energi på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) är att producera fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Kiruna samt till nätet i Vittangi. Dessa verksamheter rapporteras separat.
Fjärrvärmen inom Kiruna produceras genom förbränning av avfall, flis och torv i 3 fastbränslepannor, med spillvärme från LKAB samt med el- och oljepannor som används främst då
extra kapacitet behövs vid till exempel kall väderlek. Fastbränslepanna 3 är en kraftvärmepanna som via en turbin även producerar el. I panna 3 förbränns avfall vilket innebär att kraven på utsläpp till luft och vatten är mycket höga. Bolaget har gränsvärden på utsläpp till vatten som är bland de hårdaste i Europa.
Avdelning Energi arbetar löpande med att förbättra hela processkedjan från bränsle till utsläpp i luft och vatten. Under 2012 har ett nytt miljörapporteringssystem installerats och rutiner och instruktioner förbättrats. Även morgonmöten genomförs löpande för att fånga upp
problem i driften . Under året har det varit fortsatt stort fokus på bränsle och bränsleblandningar eftersom bränslekvalitén har stor inverkan på drift och utsläpp.
1 (35)
Innehållsförteckning
Grunddel
3
Textdel
1. Verksamhetsbeskrivning
4
2. Gällande föreskrifter och beslut
7
3. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer
8
4. Företagets beaktande av hänsynsreglerna i miljöbalken
13
5. Drift- och produktionsförhållanden under året
17
6. Råvaror, kemikalier och övriga resurser
24
7. Utsläpp till vatten och luft
26
8. Avfall och farligt avfall
31
9. Transporter
33
10. Omgivningskontroll
34
11. Övriga upplysningar
34
Bilagor
1
Karta över Kiruna kraftvärmeverk samt dagvattenuppsamling
2
Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 1
3
Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 2
4
Månadsrapport av utsläpp till luft och vatten från panna 3
5
Flödesschema rökgasrening samt vattenrening
6
Förbrukning av kemikalier
7
Årsrapport NFS 2002:28
8
Årsrapport köldmedier
2 (35)
Grunddel
MILJÖRAPPORT för år: 2012
Administrativa uppgifter
Huvudman
Huvudman
Tekniska Verken i Kiruna AB
Gatuadress
Värmeverksvägen 12, 981 85 KIRUNA
Organisationsnummer
556204-3439
Kontaktperson
Jan Fjordell, VD
Telefon
0980-701 35
Telefax
0980-181 25
E-postadress
[email protected]
Anläggning
Anläggningens namn
Kiruna Värmeverk
Anläggningsnummer
2584-107
Fastighetsbeteckning
Kv värmen 1
Besöksadress
Värmeverksvägen 12
Kommun och län
Kiruna, Norrbottens län
Kontaktperson
Jan Fjordell
Telefon
0980-701 35
E-postadress
[email protected]
Koder
Huvudbransch
40.50
Övriga branschkoder
39.90, 90.210, 90.40, 90.190
Tillsynsavgift
99 000 kr
Myndigheter och gällande tillstånd
Tillståndsmyndighet
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Tillsynsmyndighet
Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun
Beslutsdatum för gällande tillstånd
2011-02-23, enligt Miljöbalken
Miljöledningssystem
Ingen certifiering, certifiering påbörjad
3 (35)
Textdel
MILJÖRAPPORT för år: 2012
Anläggningens (platsens) namn:
Kiruna kraftvärmeverk
Anläggningens (plats-) nummer:
Kommun:
2584 107
Kiruna
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING
1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning
Tekniska Verken i Kiruna AB är ett moderbolag som ägs till 100 % av Kiruna kommun och
leds av en politiskt vald styrelse med en VD som ansvarig för alla bolag och verksamheter.
KKP AB (Kiruna Kommunpartner AB) och Kiruna Kraft AB är dotterbolag. I moderbolaget
finns avdelningarna Energi, Logistik, HR & Kommunikation, Ekonomi, samt Teknik.
1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten
Avdelning Energi ansvarar för produktion och distribution av fjärrvärme i Kiruna C samt i
Vittangi. (Vittangi värmeverk är en anmälningspliktig C-anläggning med en separat årsrapport.)
Plats
Värmeproduktion
Elproduktion
Kiruna kraftvärmeverk
262 GWh
30 GWh
(16 % nyttjades för eget behov och 84 % såldes till nätägaren)
Den huvudsakliga verksamheten är att producera fjärrvärme men även el produceras i Panna 3
som är en kraftvärmepanna. Del av elen används till egen produktion och resterande säljs till
4 (35)
nätägaren.
Kiruna kraftvärmeverk har 3 fastbränslepannor varav 2 är biobränslepannor (P1 och P2) och
den tredje är en avfallspanna (P3). Det finns även en större oljepanna (20 MW) på värmeverksområdet och ytterligare 4 mindre oljeanläggningar samt 2 elpannor inom Kiruna centralort. Olja och el används enbart som spetslast vid bland annat kall väderlek samt om det skulle
uppstå driftproblem med fastbränslepannorna.
1.3 Reningsanläggningar
Fastbränslepanna 1 (6 MW), Kiruna – el-filter
Fastbränslepanna 2 (6 MW), Kiruna – el-filter
Avfallspanna 3 (34 MW), Kiruna – el-filter, rökgaskondensering, kloridskrubber med adioxmaterial (för reduktion av klorider, dioxin samt kvicksilver och andra tungmetaller), skrubber med aktivt kol och lut (för reduktion av dioxin och SOX), SNCR-anläggning med ammoniakinsprutning (för
reducering av NOx), vattenreningsanläggning.
1.4 Lokalisering och recipient (beskrivning var anläggningen är belägen samt vart avloppsvatten
resp. dagvatten tar vägen – till reningsverk eller direkt till recipient)
Kiruna kraftvärmeverk är beläget i Kiruna C intill sjön Ala Lombolo. Vattnet som används i
reningen av rökgaserna renas i en vattenreningsanläggning innan utsläpp till Luossajoki (recipient). Dagvatten uppsamlas och leds även det till Luossajoki (se karta bilaga 1).
1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön
Fjärrvärmeverksamheten påverkar miljön huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten.
Vattenreningen är mycket god liksom rökgasreningen, men utsläppen är mycket beroende av
inkommande avfallskvalitet. För att öka kvaliteten på inkommande avfall görs därför stora
insatser avseende information och avfallskontroller.
Total produktion
(Kiruna)
262 GWh värme
30 GWh el
Bränslefördelning
Avfall 63 %
Torv 3 %
Flis 12 %
Olja 2 %
Rökgaskondensering (RGKA) 6 %
Spillvärme 11%
El-pannor 3 %
Koldioxid
Ton1
34 310
Utsläpp av större volymer
Kväveoxid
Svaveloxid
Ton
Ton
52,9
7,6
Stoft
Ton
1,5
Notering:
1) Beräknad siffra (fossil koldioxid) enligt naturvårdsverkets emissionsfaktorer samt emissionsfaktorer från
”Systemet handel med utsläpprätter”.
5 (35)
Använt bränsle [MWh]
El; 3%
RGKA; 6%
Spillvärme;
11%
Olja; 2%
Flis; 12%
Avf all; 63%
Torv; 3%
Karta över anläggningen (inkl markerade utsläppspunkter) finns på bilaga:
1
6 (35)
2. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT
2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
Datum
Beslutsmyndighet
Tillståndet avser
2011-02-23
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Fortsatt och utökad avfallsförbränning
2011-10-20
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Ändrade villkor för Panna 1
och 2 samt buller från kraftvärmeverket
2.2 Kontrollprogram
Datum
Beslutsmyndighet
2002-01-01
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Revidering av egenkontrollprogram har gjorts under 2009.
2.3 Föreläggande/anmälningsärende enligt miljölagstiftningen, gäller även föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd
Datum
Beslutsmyndighet
2012-05-10
Miljö och byggnämnden Kiruna
Kommun
2012-05-22
Miljö och Byggnämnden Kiruna
Kommun
2012-05-21
Miljö och Byggnämnden Kiruna
Kommun
2012-10-24
Miljö och Byggnämnden Kiruna
Kommun
Beslut avser
Anmälan om försöksperiod
och dispens för tillfälliga
överskridanden av CO i
panna 1 och 2.
Delegationsbeslut gällande
försöksperiod och dispens
för tillfälliga överskridanden
av CO i panna 1 och 2 i enlighet med ansökan.
Ansökan om dispens för
drift av panna 1 och 2 utan
kontinuerlig miljömätning
vid byte av mätsystem.
Inga förelägganden eller
åtgärder då pannorna inte
varit i drift aktuell period.
Meddelande om vattenläcka.
Inga förelägganden då miljöpåverkan bedömts som
liten och läckan åtgärdades
snabbt.
7 (35)
3. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
3.1 Gällande beslutstext, d.v.s. typ av produk- Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts
tion och produktionsmängd
Enligt Länsstyrelsens beslut 2011-02-23
Verksamheterna har bedrivits i enlighet med
beslutstexterna för gällande tillstånd.
•
Produktion av värme och el vid anläggningen med en total installerad
tillförd effekt på pannorna av högst
80 MW
Fastbränslepannor 1 & 2 (á 6MW)
Avfallspanna 3 (27MW värme och 7 MW el)
Oljepanna 20 MW
Mindre oljeanläggningar (spetslast)
Elpannor (spetslast)
Bränslen som använts är: avfall, flis, torv, olja
och el.
•
Förbränning av högst 98 000 ton avfall/år varav högst 2 500 ton farligt
avfall.
Förbränning av avfall 2012: 70 537 ton
Förbränning av farligt avfall: 0 ton
Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning, NFS 2002:28
Se 3.2 Gällande villkor
3.2 Gällande villkor respektive föreskrift i
föreläggande
Kommentar till hur samtliga villkor eller
föreskrifter uppfyllts
NFS 2002:28, Naturvårdsverkets föreskrifter
om avfallsförbränning.
Egenkontrollprogram finns och är infört i företagets rutiner. Revidering och tillämpningen
av vissa instruktioner håller på att ses över i
samband med pågående miljöcertifiering. Se
bilaga 7 och 4 för redovisning av miljövärden.
8 (35)
Utsläpp till luft från avfallseldning
(Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning)
Villkor enligt tillstånd
Utsläppsvärden enligt föreskriften NFS
2002:28 redovisas i bilaga 7.
Utsläpp till luft panna 3 (avser Nm3 vid 11 % O2)
Ämne
Stoft
Kadmium (Cd)
Väteklorid (HCL)
Svaveldioxid (SO2)
Kväveoxid (NOX)
Ammoniak (NH3)
Kolmonoxid (CO)
Totalt organiskt kol
(TOC)
Dioxin (TCDDekvivalent)
Kvicksilver (Hg)
Utsläpp
0,37
0,002
0,37
4,07
73,19
7,10
12,47
1,43
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
ppm
mg/m3
mg/m3
Not.
1
1
1
1
1
1
1
1
0,01
ng/m3
1
0,006
mg/m3
1
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Årsmedelvärde
Överskridande av riktvärde för ammoniak
(NH3), dygnsmedel vid 11 % O2
Antal överskridanden
71
Villkor
Riktvärde
0
10 ppm
Totalt överskrids riktvärdet för ammoniak 71
dygn under 2012. En stor del av överskridandena har skett april-maj. Undersökning visade
att mätinstrumentet behövde justeras och att
den visat för höga värden. Efter det har värdena varit normala men då och då förekommer förhöjda värden och en utredning kommer att göras vad det beror på. Redovisning
av prövotiden och förslag på slutligt villkor
kommer att göras innan den 31 december
2013.
9 (35)
Dioxin till luft
ng/m3
6,00
5,20
Dioxinvärdet 2009 var kraftigt
förhöjt på grund av driftstörning och
olyckliga omständigheter. Åtgärder
vidtogs efter detta och värdet är inte
representativt för anläggningen vid
normala driftförhållanden.
5,00
4,00
3,00
2,00
1,00
0,04
0,01
0,01
2010
2011
2012
0,00
2009
Kvicksilver till luft
mg/m3
0,060
0,050
0,040
0,030
0,020
0,010
0,010
0,005
0,006
2011
2012
0,002
0,000
2009
2010
Kadmium till luft
mg/m3
0,0600
Gränsvärde
0,0500
0,0400
0,0300
0,0200
0,0100
0,0028
0,0002
0,0001
0,0019
2010
2011
2012
0,0000
2009
10 (35)
Utsläpp till vatten från avfallseldning
(Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning)
Villkor enligt tillstånd
Utsläppsvärden enligt föreskriften NFS
2002:28 redovisas i bilaga 4.
Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3
Ämne
Susp
Kvicksilver (Hg)
Kadmium (Cd)
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Krom (Cr)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Dioxin (TCDD ekv)
pH
Utsläpp
5,13
0,0002
0,0017
0,0004
0,008
0,009
0,001
0,003
0,005
0,322
0,003
8,3
Enhet
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ng/l
Not.
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Årsmedelvärde
Kvartalsmedelvärden för kvicksilver (Hg) och
kadmium (Cd) i mg/l
Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3
Kvartal
Hg
Cd
1
0,0003
0,0008
2
0,0003
0,002
3
0,00005
0,0003
4
0,0001
0,002
Villkor
0,001
0,001
Not.
1
1
*
* Begränsningsvärde, Kvartalsmedel, mg/l
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Förhöjt kvartalsmedel för kadmium kvartal 2 och 4
beroende på okänd källa i avfallet. Under hösten 2012
har en plockanalys genomförts som förhoppningsvis
ger indikation på vilka kadmiumkällor som finns i
avfallet. Ökad information till allmänhet och avfallslämnare är en viktig åtgärd för att minska inkommande
kadmium.
Kvicksilver till vatten
mg/m3
0,001
0,001
0,001
0,0006
0,001
0,0004
0,0004
0,000
0,0002
0,000
0,000
2009
2010
2011
2012
Kadmium till vatten
mg/m3
0,0017
0,002
0,002
0,001
0,001
0,0009
0,001
0,001
0,001
0,0005
0,0004
0,000
0,000
0,000
2009
2010
2011
2012
11 (35)
Villkor för torv/träeldning
Årsmedelvärden inmätta vid
torv/träeldning
Villkor till luft (avser Nm3 vid 6% O2)
Utsläpp till luft (Panna 1)
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Kolmonoxid (CO)
Svavel (S)
Villkor
100
600
150
0,10
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
g/MJ
Not.
1
1
2
3
Förklaring tabellnotering (Not.)
1) Begränsningsvärde
2) 95 % av driftdygnen < begränsningsvärdet, dygnsmedelvärde
3) Gränsvärde, årsmedel, gäller vid förbränning av
svavelhaltigt bränsle. (gram svavel per MJ tillfört
bränsle)
För detaljerad redovisning av utsläppsparametrar se bilaga 2 och 3.
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Kolmonoxid (CO)
Svavel (S)
Utsläpp
10,85
345,12
250,17
0,022
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
g/MJ
Kom.
1
Kommentar
1)
Kolmonoxidutsläppen (CO) är för höga. Hösten 2012 genomfördes tester med olika inställningar i pannan och bränslemixar för att
hitta optimal drift och minska CO-utsläppen.
Nya grundinställningar och körstrategier för
pannan har tagits fram med goda resultat men
fortfarande orsakar dåligt bränsle problem i
pannan. Bränsle med hög fukthalt och bränsle
med mycket snö och is gör att ugnstemperaturen sjunker och CO- halterna ökar. Se även
avsnitt 5.4
Finns inga villkor för utsläpp till vatten vid
torv/träeldning sedan utgången av 2001
Utsläpp till luft (Panna 2)
Ämne
Stoft
Kväveoxid (NOX)
Kolmonoxid (CO)
Svavel (S)
Utsläpp
33,36
286,30
467,56
0,026
Enhet
mg/m3
mg/m3
mg/m3
g/MJ
Kom.
1
Kommentar
1) Utsläppen av kolmonoxid (CO) är för höga.
Liknande problem med bränsle som i panna 1.
Men panna 2 har inte samma möjlighet till fördelning av luftflöde i pannan vilket gör att COhalterna ökar ytterligare. Ombyggnation pågår
för att få ner CO-halterna. Se även 5.4
12 (35)
4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN
4.1 Kunskapskravet 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den
kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa
och miljön mot skada eller olägenhet.
•
Ajourhållning om aktuell teknik, lagstiftning mm inhämtas bland annat genom branschorganisationer, kurser/seminarier samt utsänd information.
4.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall
utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga,
hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I
samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Kiruna kraftvärmeverk har villkor på utsläpp till luft och vatten från förbränningsanläggningen i miljötillståndet. Även andra förordningar ställer krav på utsläpp och vilka mätmetoder
och mätintervall som gäller. Reningsanläggningarna för avfallsförbränning består av rökgaskondensering och vattenrening.
SNCR i panna 3
Hösten 2008 installerades en SNCR-anläggning med ammoniak för reduktion av kväveoxider
NOx. Intrimning av anläggningen har skett löpande med mycket bra resultat. Utsläppen av
NOx har minskat avsevärt.
Rökgaskondenseringen
Rökgaskondenseringen (se bilaga 5) består av två våtskrubbersteg:
Kloridskrubber : Rening av väteklorider samt kvicksilver och andra tungmetaller. I skrubbern
finns även adioxmaterial installerat för att fånga in dioxiner.
Kol/lutskrubber: Aktivt kol tillsätts för reduktion av dioxin och lut (Natriumhydroxid) för
reduktion av SOX.
Reningsgraden i skrubberstegen är mycket hög och inom branschen motsvarar den bästa möjliga teknik. Allt reningsvatten från skrubbrarna leds till vattenreningsanläggningen där det
renas.
Kapaciteten hos rökgasreningen är idag begränsande för att fullt ut kunna nyttja panna 3:s
kapacitet. En utredning pågår för att se var flaskhalsarna i anläggningen finns.
Vattenreningen
Rening av vatten från skrubbrar i flera processteg se Bilaga 5.
Förebyggande och löpande åtgärder
Reningsanläggningarnas funktion övervakas kontinuerligt med automatiska styrsystem och
larm inkopplat mot börvärden. Dagliga ronderingar görs i anläggningen och eventuella störningar noteras för direkt åtgärd. Driftdagbok förs där ändringar, störningar och övriga händelser noteras. Dessutom genomförs produktionsmöten löpande för att fånga upp driftproblem
och lägga upp driftstrategier.
4.3 Lokaliseringsprincipen 4 § För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än
helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1 §, 3 kap. och 4 kap.
13 (35)
För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Enligt Länsstyrelsens beslut 2011-02-23 sid 25-26
4.4 Hushållning med råvaror och energi 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla
med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Energi och råvaror används på följande sätt:
Bränslen används i följande ordning
1) avfall
2) spillvärme
3) trä- och torvbränsle
4) el-pannor
5) olja
Förnyelsebar energi
Fossil energi
15%
Bränslefördelning 2012
•
•
•
•
♦
♦
♦
Avfall 63 %
Flis 12 %
Spillvärme 11 %
85%
Rökgaskondensering 6 %
El-pannor 3 %
Olja 2 %
Torv 3 %
Rökgaskondensering
Genom att ta tillvara på kondenseringsenergin i utgående rökgaser ersätter vi energiproduktion som annars skulle framställts med bränslen. Kondenseringen står för ca 20 GWh (6 % av
totala värmeproduktionen). Detta motsvarar 7 822 ton flis, vilket är ca 261 st långtradarlass.
Spillvärme
Tillförsel av spillvärme från LKAB ersätter även den energiproduktion från övriga bränslen.
2012 utgjorde spillvärmen ca 38 GWh (11 % av den totala värmeproduktionen).
Detta motsvarar 15 096 ton flis, vilket är ca 503 st långtradarlass eller ca 3 800 m3 olja.
Allmänt om miljöarbetet:
Miljöarbetet är en ständigt pågående process där vi arbetar för att återanvända och återvinna i
största möjliga utsträckning. Avfallet som uppkommer inom verksamheten återvinns eller
omhändertas på lämpligt sätt enligt verksamhetsrutiner. Tekniska Verken och avdelning
Energi arbetar med att införa miljöledningssystemet ISO 14001.
Bolaget har en Miljöresursgrupp (MRG) där miljösamordnaren samt miljöingenjörer från respektive avdelning ingår. Syftet är att få en samordning av miljöarbetet för hela bolaget men
även för att kunna stödja varandra i avdelningsspecifika miljöfrågor.
Återvinning av följande fraktioner sker: papper, pappersförpackningar/well, färgat och ofärgat
glas, metallförpackningar, hårdplast, metallskrot, elektronik, elkablar mm
Farligt avfall såsom kemikalier, batterier, lampor etc. lämnas till Miljöavdelningen.
Deponirest lämnas till Kiruna avfallsanläggning.
14 (35)
Det avfall som produceras vid anläggningen från förbränningsprocesserna är helt beroende av
vilken kvalitet inkommande avfallsbränsle har. För att högsta möjliga kvalitet skall uppnås
utförs kvalitetskontroller och en ny kvalitetsmanual för inkommande avfallsbränsle håller på
att tas fram. Skrot i slagg siktas alltid ut och ca 10 % av slagget från avfallet återvinns som
metallskrot.
Entreprenörer som arbetar inom anläggningen är ålagda att följa återvinningsinstruktionerna.
4.5 Produktvalsprincipen 6 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för
människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk
organism.
Verksamheten försäljer enbart fjärrvärme och elkraft.
De kemikalier som används i verksamheten beskrivs i bilaga 6.
4.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 § Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som
medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i
den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta
skadan eller olägenheten uppkomma.
Verksamheten drivs på ett sådant sätt att risker för föroreningar minimeras.
Allt avfall som uppkommer vid anläggningen förbränns, återvinns eller deponeras, inget lagras på fastigheten. Därmed är det enbart byggnader och cisterner som finns på anläggningen
som behöver omhändertas när verksamheten upphör. Eventuell rivning av byggnader samt
cisterner på fastigheten ska genomföras i enlighet med gällande miljöföreskrifter.
Försäkringar för 2012
Från och med januari 2004 är verksamheten försäkrad genom Svenska Kommun Försäkrings AB.
Försäkringarna gäller i stort till värde och villkor lika som vid tidigare försäkringar.
Undantaget är dock egendomsförsäkring för lastbilar samt transporter som är försäkrade hos
If.
Övr. försäkringsbolag utgörs av: Europeiska (tjänstereseförsäkring).
För alla verksamheter inom Tekniska Verken i Kiruna AB förutom gamla avfallsdeponin
gäller försäkringarna nedan:
Ansvarsförsäkringar: Försäkr. Nr.( A 031 K 11:1) i SKF-AB.
- Byggansvar, Markarbeten
2 MKr
- Byggansvar Sak/ Personskada
5 MSEK/skada och 10 MSEK/år
- Miljöansvar
5 MKr
- Allmänna ansvar
50 MKr
- Förmögenhetsbrott
5 MKr
- Rättsskydd vid miljöbrott
2 MSEK
- Rättskydd för företag.
5 Basbelopp.
- Rena förmögenhetsbrott
1 MSEK.
Egendomsförsäkringar: Försäkr. Nr.( E 303 K 11:1) i SKF-AB.
- För egendom och maskin
1 284 MKr
- För avbrott(18 mån) inkl maskin
224 MKr
15 (35)
- För EAR-egendom.
- För oljeskada
5 MKr
10 MKr
Transportförsäkring: Försäkr. Nr.(LP0000002721-9) i försäkringsbolaget if
- För transporter och lyft inom Norden 2 MKr.
VD och Styrelseansvarsförsäkring (VD-0688) i Försäkring SKFAB
- Försäkringsbelopp
10 MKr.
Tjänstereseförsäkring: Försäkr Nr. (8307656119) I försäkringsbolaget Europeiska.
De nya fordonsförsäkringarna utgörs av försäkring:
-Motor Förs.Nr MP556204-3439 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699070-3065 i förs bol. if.
-Motor Förs.Nr MP556797-50439 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699070-3073 i förs bol. if
-Motor Förs.Nr MP699070-4170 i förs bol. if
-Motor Förs Nr MP699071-5143 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699070-3081 i förs bol. if.
-Motor Förs Nr MP699071-2819 i förs bol. if.
16 (35)
5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET
5.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året
Plats
Värmeproduktion
Elproduktion
Kiruna kraftvärmeverk
262 GWh
30 GWh
(16 % nyttjades för eget behov och 84 %
såldes till nätägaren)
5.2 Drifttid Antal driftsdagar/driftstimmar:
Typ av produktion
Värmeproduktion
Panna 1
Tidsperiod och antal driftsdygn samt timmar per driftsdag
jan -juni, okt– dec
114 dygn
24 tim/dygn
Värmeproduktion
Panna 2
jan –april, okt-dec
79 dygn
24 tim/dygn
Värme/elproduktion
Panna 3
jan –juni, aug– dec
294 dygn
24 tim/dygn
Värmeproduktion
Oljepanna 20MW
jan –mars, maj, okt
11 dygn
24 tim/dygn
jan –mars, juli, oktdec
83 dygn
24 tim/dygn
Värmeproduktion
Elpanna 10 MW
17 (35)
5.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år och ev förändringar)
Produktionsenhet
Panna 1
2009
5 521
Driftstimmar/år
2010
2011
4 992
5724
2012
2738
Panna 2
4 150
3 523
2277
1890
Panna 3
6 243
6 878
7064
7066
Bränslefördelning i pannorna under 2009-2012
Panna 1 bränslefördelning
Avfall; 0%
Avfall; 9%
Trä; 77%
Trä; 84%
Trä; 78%
Trä; 100%
Torv; 23%
Torv; 12%
Torv; 16%
Torv; 0%
2009
2010
2011
2012
Panna 2 bränslefördelning
Avfall; 0%
Avfall; 13%
Trä; 78%
Trä; 80%
Trä; 70%
Torv; 16%
Trä; 100%
Torv; 22%
Torv; 20%
2010
2011
Torv; 0%
2009
2012
18 (35)
Panna 3 bränslefördelning
Avfall; 93%
Avfall; 97%
Avfall; 99%
Trä; 7%
Torv; 0%
Trä; 3%
Torv;
0%
Trä; 0%
2009
2010
2011
Avfall; 92%
Torv; 1%
Trä; 3%
2012
Oljepanna 20 MW: Bränslet har till 100 % bestått av eldningsolja 1 (EO-1)
Oljeanläggningar i Kiruna C (spetslast): Bränslet har till 100 % varit EO-1
Planerade FU-stopp 2012:
P1: Maj-Juli
P2: Maj-Juli
P3: 22/6 - 14/8
19 (35)
5.4 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder
Stopp i lamelltransportör
Återkommande gånger under 2012 har transportören stannat pga. Förslitning och metallskrot i
avfallet. Hela transportören byttes ut till en ny under sommarens FU-stopp.
Vattenläcka
23 oktober uppstod en vattenläcka på ledningen för renat processvatten till Luossajoki från
värmeverket. Läckan i sig medförde inga förhöjda utsläpp men för att förhindra påverkan på
Ala Lombolo stoppades vattenreningen och flödet tills läckan var åtgärdad.
Traversproblem
Problem med travers för lastning av avfall till panna 3 har förekommit under 2012. Sedan
2011 har vi en ny skopa och den gamla i reserv. Tack vare det har vi alltid en skopa som fungerar och driftstoppet kan förkortas.
Eldning av ventilationsdukar
Vid två tillfällen har stora mängder ventilationsdukar från gruvindustrin kommit med avfallet
som i sin tur slagit ut vattenreningen. På grund av högt kloridinnehåll (PVC) i materialet sjönk
pH- nivån i vattenreningen kraftigt. Driftstörningarna bedöms inte ha orsakat några förhöjda
utsläpp då vattenreningen stoppats och pH-nivån justerats till normalnivå innan den kördes
igång igen. Under tiden eldades enbart biobränslen. Inga förhöjda halter av utsläpp till luft har
heller noterats på grund av denna driftstörning.
Förhöjda kadmiumvärden till vatten
Kadmiumhalterna är förhöjda vid några tillfällen under året. Normalt är halterna mycket låga
och vattenreningen har hög reningsgrad. Kadmium bildas inte vid förbränning utan kommer in
i processen via avfallet. Under 2012 har en plockanalys av inkommande avfall genomförts,
resultatet från denna kommer att ge en bild av vilka kadmiumkällor som finns i omlopp. Utifrån resultaten kommer även åtgärder vidtas tex informationskampanjer för att minska inkommande farligt avfall.
Dålig avfallskvalitet
Under december har tidvis mycket dålig bränslekvalitet förekommit med hög fukthalt och
mycket snö och is. Detta har medfört häng i bränsleschaktet och i sin tur CO-spikar i panna 3.
Arbetet med förbättring av bränslekvalitet pågår löpande.
Förhöjda CO värden P1 och P2
Problem med höga CO-halter i pannorna under året. Till stor del beror de höga CO-halterna på
att ugnstemperaturen sjunker vid fuktigt bränsle eller bränsle med stor andel snö och is. Kraven på den nya bränsleleverantören har skärpts för att öka bränslekvaliten. Under en försöksperiod testades även olika panninställningar och en grundinställning för pannorna togs fram.
Med bra bränsle och rätt körstrategi har panna 1 tidvis visat mycket låga CO-halter ca 50
mg/Nm3 i dygnsmedel. Däremot är halterna svårare att få ner i panna 2 beroende på annan
lufttillförsel. Luftkanalerna håller på att byggas om för att få samma lufttillförsel som i panna
1. Utöver det kommer även driftdefinitionen att ses över för att miljömätningen ska vara rättvis
och start- och stopperioder inte räknas med. Det pågår även en utredning hur dessa pannor
skall utvecklas i framtiden, d.v.s. ska dessa reinvesteras eller skall nya enheter byggas som
ersätter dagens P1 och P2 samt även en del av oljepannorna. En stor påverkan på beslutet har
LKAB´s deformationszon och beräkningen av när denna når värmeverket.
20 (35)
5.5 Vilka undersökningar om miljöpåverkan som verksamhetens produkter som har gjorts,
samt ev åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan
Verksamheten omfattar ingen produkttillverkning. Miljöpåverkan och förebyggande åtgärder
från energiproduktionen redovisas i denna rapport.
5.6 Reningsanläggningar – reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika
delströmmar, återvinningsanläggningar pH-justeringsutrustning, driftövervakning, etc)
Reningsanläggning
Störningar/tillgänglighet
Rökgaskondenseringen
Rökgaserna från avfallseldning.
Inga större störningar under
2012
Vattenreningen
Reningsvatten från rökgaskondenseringen.
Störning i samband med
förbränning av ventilationsdukar, se 5.4.
Driftövervakning sker dygnet runt från kontrollrummet med larm kopplade till ärvärden.
Automatisk pH-justeringsutrustning som består av den senaste tekniken (pumpar, pH-givare
etc.)
5.7 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats
•
Rutin för riskbedömning finns och riskanalyser utförs vid alla nya arbetsmoment
•
En skriftlig delegation finns upprättad för avdelningens brandskyddsansvarige, tillika
säkerhetssamordnare och dennes ersättare.
•
Skriftliga delegationer finns även upprättade till berörda inom avdelningen avseende
”Heta arbeten”.
•
Skriftliga delegationer i övrigt (verksamhets-, personal-, ekonomi, arbetsmiljöansvar
mm) finns upprättade för samtliga chefer inom Energiavdelningen.
•
Tekniska Verken har ett systematiskt verksamhetssystem som omfattar arbetsmiljö,
miljö samt brandskydd m.m. Canea är ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem
och i den kommer samtliga manualer, rutiner, policys, blanketter/mallar och planer att
finnas. Det är ett digitalt administrativt system som alla anställda kan nå via en dator.
•
Under året har dessa riskanalyser utförts: Rekommendationsrapport (brand) framtagen
via AON och Riskgenomgång (brand) framtagen via WSP
21 (35)
5.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar som besiktning av oljecisterner etc)
Enligt AFS 2005:3 utfördes följande årliga besiktningar:
13 st av el- och oljepannor
12 st av växlare och elpannor
1 st in- och utvändig besiktning av respektive panna (P1, P2, P3)
1 st driftprov av respektive panna (P1, P2, P3)
1 st besiktning av rökgas- respektive värmekondensorn
1 st besiktning av turbinhall
1 st besiktning av natrium/lut cisternen
1 st besiktning av oljecistern
5.9 Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats
Energiavdelningens mål för 2012
Medarbetarperspektiv
• 60 st inrapporterade tillbud. Utfall: 8 st tillbud, 12 olycksfall varav 1 med frånvaro.
• Alla erbjuds medarbetarsamtal. Utfall: 100 %
Kundperspektiv
• Kundinformation vid varje längre avbrott. Utfall: 100 %
Ägarperspektiv
• Resultat enligt lagd budget. Utfall resultat 6,6 mkr bättre
• Beslutsunderlag för framtida produktionsmix framtagen. Utfall: Pågår, ej klart.
• 5 % lägre elenergiförbrukning/producerad kWh värme. Utfall -54 % 2011-2012.
22 (35)
5.10 En kommenterad sammanfattning av resultatet av utförda mätningar och undersökningar.
(Här beskrivs bland annat hur mätinstrument och provtagare fungerat under året, genomförda kvalitetssäkringsåtgärder, besiktningar, etc, starkt avvikande resultat skall kommenteras vad avser orsak till avvikelsen)
Kontinuerlig miljömätning sker med SICK-instrument (P1, P2) och OPSIS (P3) utöver det tas
vattenprover från vattenreningen som skickas för analys minst 1 gång/månad till ackrediterat
lab.
Ett nytt mätsystem installerades för Panna 1 och 2 under sommaren 2012 och mätningarna har
i stort fungerat bra. Parametrarna som mäts i respektive panna redovisas i avsnitt 7.
Kontrollmätning
En gång per år görs kontroll- och jämförande mätning på mätinstrument SICK enligt NFS
2004:6 och på OPSIS enligt NFS 2004:6 samt NFS 2002:28.
Oberoende emissionsmätning genomförs två gånger per år för panna 3 enligt NFS 2002:28.
SICK (mätsystemet för rökgasmätningar från P1 och P2)
Nya mätinstrument för mätning av NO, SO2, CO och O2 i respektive panna installerades under
sommaren 2012 med tillhörande miljörapporteringssystem. Det nya systemet är anpassat för
att möta kraven i det nya tillståndet och har fungerat bra under året. Service har utförts av servicetekniker från SICK MAIHAK på plats.
Stoftmätare av samma leverantör finns installerat sen tidigare och har också genomgått service
och fungerat bra.
OPSIS (mätsystemet för rökgasmätningar från P3)
Mätningarna har i stort sett fungerat bra under året. Mätinstrumenten har genomgått revision
på plats av instrumentleverantören. Servicebesök har även utförts av instrumentleverantören 2
gånger under året genom serviceavtal.
TOC och Stoftmätning P3
Separata mätare för mätning av TOC och stoft finns installerade för Panna 3. Rutiner har setts
över för att förbättra underhåll och tillgänglighet.
Suspmätare
Mätare för kontinuerlig suspmätning på utgående vatten finns installerad. Mätaren kontrolleras
årligen via serviceavtal.
23 (35)
6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER
6.1 Råvaruförbrukning
Bränsleslag
Avfall
Trä
Torv
Olja
El (för elpannor)
Spillvärme
Ton/m3/MWh
70 537 ton
13 905 ton
3 543 ton
811 m3
9 847 MWh
37 740 MWh
6.2 Förbrukning av vatten
Kommunal vatten
81 794 m³
6.3 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt
(kan bifogas som bilaga, även råvaror avses)
Förbrukning av kemikalier redovisas i bilaga 6.
6.4 Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga
produkter
Inga kemikalier har ersatts under 2012. Inventering görs årligen och de kemikalier som inte
används plockas bort.
24 (35)
6.5 Energianvändning
Energi (förbrukad energi i fastigheten)
Energislag
Elström
(fastighet + drift värmeverk)
Olja
Gas/gasol
Biobränsle
Värmepump
Fjärrvärme
(värme fastigheten)
Spillvärme
Drivmedel
inkl.miljöklasser
Övrigt
m3
kWh/MWh
ton
-
167 + 763 MWh
-
-
-
-
-
235 MWh
-
-
-
-
Citydieseln uppfyller miljöklass 1, produkten uppfyller standard SS-15 54 35
-
-
-
6.6 Kommentarer om Ert arbete för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering
Bolaget arbetar löpande med att ersätta den fossila andelen bränsle i verksamheten till förnybara alternativ.
• Kall väderlek under 2009-2010 har medfört en ökad användning av spetslast i form av olja.
• 2011 har andelen spillvärme ökat, olje- och torvanvändningen sjönk något på grund av mildare klimat jämfört med 2010.
• 2012 ökade spillvärmeleveranserna. Detta medför ökad energiåtervinning och mindre utsläpp från våra pannor. Dessutom minskade behovet av fossilt bränsle.
Utveckling 2009-2012
100%
Fossil energi
80%
60%
Förnyelsebar
energi
40%
20%
0%
2009
2010
2011
2012
25 (35)
7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT
Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara:
- kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter
- stadgar i förelagda kontrollprogram
- kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt
7.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten
Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde. För delflöde ange namn på utsläppspunkten i aktuell rad och
kolumn.
Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning
(kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser).
Notering:
Totala utsläppen bestäms genom mätningar (olika mätintervall) som sedan beräknas till årsmedelvärden och utifrån
dessa beräknas totala utsläppet. Därför står det ofta både M och C vid metod.
Utsläppspunkt
Parameter
Fastbränslepanna 1 (6MW)
Koldioxid [CO2] 1
Kväveoxid [NOX]
Svaveldioxid [SO2]
Stoft
Kolmonoxid [CO]
Rökgasvolym
Enhet
Delflöde
ton
ton
ton
ton
ton
x103 m3
Utsläppsmängd till
Metod
Totalt
Vatten
Recipient
Luft
X
X
X
X
X
5
11
3
0,4
9
36 433
C
M,C
M,C
M,C
M,C
C
X
X
X
X
X
0
6
2
0,9
14
29 693
C
M,C
M,C
M,C
M,C
C
1) Koldioxid från biobränslen ingår ej i denna siffra
Fastbränslepanna 2 (6MW)
Koldioxid [CO2] 1
Kväveoxid [NOX]
Svaveldioxid [SO2]
Stoft
Kolmonoxid [CO]
Rökgasvolym
ton
ton
ton
ton
ton
x103 m3
1) Koldioxid från biobränslen ingår ej i denna siffra
26 (35)
Utsläppspunkt
Parameter
Enhet
Delflöde
Utsläppsmängd till
Metod
Totalt
Vatten
Recipient
Luft
Avfallspanna 3 (30 MW)
Utsläpp till luft
Rökgasvolym
Koldioxid [CO2]
Stoft
Kadmium [Cd]
Väteklorid [HCL]
Svaveldioxid [SOX]
Kväveoxid [NOX]
Ammoniak (NH3)
Kolmonoxid [CO]
Totalt organiskt kol [TOC]
Dioxin [TCDD-ekv.]
Kvicksilver [Hg]
x103 m3
ton
ton
kg
kg
ton
ton
ton
ton
kg
g
kg
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Utsläpp till Vatten
Renad vattenvolym
Suspenderat material
Kvicksilver [Hg]
Kadmium [Cd]
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly [Pb]
Krom [Cr]
Koppar (Cu)
Nickel [Ni]
Zink [Zn]
Dioxin [TCDD-ekv.]
pH
m3
kg
g
g
g
g
g
g
g
g
g
g
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
454 467
28 961
0,2
0,86
167
2
36
2
6
652
0,0059
3
27 835
143
6
47
11
220
263
30
90
131
8 952
0,00008
8,3
M
C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M,C
M
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
Luossajoki
27 (35)
7.2 Specificering av utsläpp till luft (Totalt P1, P2, P3, oljeanläggningar och elpannor)
7.21 Utsläpp från förbränning av bränsle (energi och processer)
Utsläppta mängder
Ton/ m /MWh
Svavelhalt
SO2
kg/år
NOx
kg/år
CO2 (fossil+biogen)
ton/år
Torv
3 543 ton
0,20 % TS
88 MC
1 623 MC
4 074 C
Trädbränsle (flis)
13 905 ton
0,04 % TS
5 515 MC
18 328 MC
13 902 C
Avfall
70 537 ton
0,15 % TS
1 704 MC
32 896 MC
25 213 C
Olja [EO1]
811 m3
0,05 vikt%
345 C
90 C
2 158 C
Olja [WRD]
0 m3
- vikt %
0C
0C
0C
9 847 MWh
-
-
-
2 865 C
7 652
52 937
Fossil 34 310
inkl.biogen 48
213
3
Typ av bränsle
Elpannor
Summa
1
Kommentar:
Svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx) har beräknats utifrån uppmätt mängd utsläpp samt för olja enligt leverantörsspecifikationer
Koldioxid (CO2) har beräknats utifrån emissionsfaktorer per bränsle hämtade från Naturvårdsverkets hemsida samt
emissionsfaktorer enligt ”Systemet för handel med utsläppsrätter”.
M
= uppmätt siffra
= beräknad siffra
MC= utifrån en uppmätt mängd har fördelning beräknats
C
7.22 Utsläpp av stoft
Mätning utförts
ja
resultat bifogas i bilaga: 2-4 (resp.panna)
nej
1
Uppgifterna grundar sig på
beräkning
mätning
Summering av totala utsläpp som är redovisade i avsnitt 7.1
28 (35)
7.23 Övriga luftutsläpp (Totalt P1, P2, P3)
Uppgifterna grundar sig på
beräkning
Ämne
mätning
Enhet (kg/år, ton/år)
uppskattning
Utsläppt mängd
Metod
Se kommentar under tabell
Kolmonoxid [CO]
Torv/trä
ton/år
23
M, C
Kväveoxid [NOx]
Torv/trä
ton/år
20
M, C
Svaveldioxid [SO2]
Torv/trä
ton/år
6
M, C
Stoft
Torv/trä
ton/år
1
M, C
Kolmonoxid [CO]
Avfall
ton/år
5
M, C
Klorväte [HCl]
Avfall
kg/år
167
M, C
Kvicksilver [Hg]
Avfall
kg/år
3
M, C
Kväveoxid [NOx]
Avfall
ton/år
33
M, C
Tot.org.kol [TOC]
Avfall
kg/år
652
M, C
Svaveldioxid [SO2]
Avfall
ton/år
2
M, C
Kadmium [Cd]
Avfall
kg/år
0,86
M, C
Stoft
Avfall
ton/år
167
M, C
Dioxin [TCDD-ekv]
Avfall
g/år
0,0059
M, C
Kommentar:
M
= uppmätt siffra
= beräknad siffra
MC= utifrån en uppmätt koncentration har en total mängd beräknats
C
7.24 Sammanställning av utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen)
Totalt från verksamheten
varav klorerade VOC
varav aromatiska VOC
_________
_________
_________
ton/år
ton/år
ton/år
Uppgifterna grundar sig på
beräkning
mätning
7.25 Installerad och förbrukad mängd köldmedium
bilaga
ja
nej (understiger krav för redovisning)
Installerad mängd
Förbrukad mängd
38,7 kg
11 kg
Ammoniak
HCFC
HFC
Halon
Bilaga: Redovisningen enl köldmedieförordningen (SFS 2007:846 med senast införd ändring SFS 2011:825) redovisas som bilaga: 8
29 (35)
7.3 Specificering av utsläpp till vatten, totalt P3
En tabell per provtagningsplats (Nedanstående tabeller är exempel på hur en redovisning kan se ut)
Provtagningsplats:
Analysresultat av
ink
utg (behandl/ brädd etc)
till arv
annat
recipient:Luossajoki
Efter all rening innan utlopp till recipient
Tidsstyrd provtagning
Flödesstyrd provtagning
Kommentar till tabellvärdena:
Tabellen redovisar månadsmedelvärden grundat på egna mätningar (veckovis) och konsultmätningar (kvartalsvisa)
Provt.period
(dygn, vecka,
mån etc)
Januari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Totalt/år 2
1
2
[m3]
Ämne: Krom [Cr]
halt
mg/l
3 069
Februari
Medelvärde
Flöde (per
provt.period)
mängd
g
Ämne: Bly [Pb]
halt
mg/l
0,000
mängd
g
Ämne: Nickel [Ni]
halt
mg/l
0,000
mängd
g
Ämne: Zink [Zn]
halt
mg/l
0,000
mängd
g
Ämne: Susp. mtrl.
halt
mg/l
0,00
mängd
g
Ämne: Dioxin [TCDDekv.]
halt
mg/l
0
2 755
0,001
2,204
0,008
22,042
0,002
4,408
0,033
89,82
14
38 574
3 079
0,0017
5,234
0,005
15,394
0,007
21,244
0,108
332,51
6,8
20 936
3 086
0,000
0,926
0,014
44,126
0,003
10,183
0,210
648,01
1,00
3 086
3 043
0,001
2,434
0,015
46,555
0,005
15,214
1,750
5324,90
8,90
27 081
1 832
0,001
1,099
0,014
25,275
0,001
2,564
0,084
153,12
9
16 484
110
0,000
0,000
0,000
0,00
0
1 090
0,000
0,000
0,000
0,00
0
1 540
0,000
0,462
0,002
3,081
0,004
5,699
0,050
77,63
2,00
3 081
2 335
0,000
0,700
0,012
27,314
0,013
31,282
0,210
490,95
2,00
4 669
2 581
0,000
0,774
0,013
34,581
0,003
6,710
0,092
237,94
1,00
2 581
3 317
0,0049
16,252
0,001
4,644
0,005
14,926
0,358
1185,76
1,45
4 809
0,000000
003
0,000000
003
mängd
g
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
001
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
000
0,00000000
001
0,00000000
000
Ämne: Kvicksilver [Hg]
halt
mg/l
mängd
g
Ämne: Kadmium
[Cd]
halt
mg/l
0,00
mängd
g
Ämne: pH
pH
0,00
0,0003
0,83
0,0009
2,48
8,3
0,0002
0,62
0,0007
2,16
8,2
0,0005
1,54
0,0016
4,94
0,0002
0,61
0,0042
12,78
8,5
0,0002
0,37
0,0006
1,10
8,6
0,00
0,00
0,00
0,00
0,0000
5
0,08
0,0003
0,46
8,3
0,0003
0,70
0,001
2,33
8,3
0,0001
0,26
0,0053
13,68
0,0001
0,33
0,0005
1,66
8,2
1
0,001
27 835
0,009
30,93
0,005
262,58
0,322
131,13
5,13
8952,40
0,013
142 732
0,0002
0,0000000
0,0017
6,03
8,3
46,70
Beräkning som medelvärde av resp provtagningsperiods halt.
Beräkning av total mängd under året, totalt flöde x årsmedelvärde.
30 (35)
8. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL
8.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling
t.ex. brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning), oljeförorenad jord som inte är klassat som farligt avfall (till kompostering)
Avfallsslag
EWC-kod
Mängd/år
(ton)
Transportör
Mottagare
Anläggning för
slutligt omhändertagande
Slutligt omhändertagande (deponering, förbränning
etc)
Bottenslagg
fr. avfalls förbr.
19 01 12
13 463
TVAB
TVAB
KAA/Deponi
HRS
Renovest
Deponi
518
TVAB
TVAB
KAA/Deponi
83
TVAB
TVAB
KAA/Deponi
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponin.
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponi.
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponin.
Mellanlagring för
återanv. i byggn.
inom deponin.
Bottenslagg fr.
avfalls förbr.
19 01 12
0
Bottenaska fr.
torv/träförbr.
10 01 01
Flygaska fr.
torv/träförbr.
10 01 03
Bottenslagg från avfallsförbränning totalt: 13 463 ton
-
-
13 463 ton transporteras till Kiruna avfallsanläggning (KAA) där det mellanlagras minst 3
månader i cell med lakvattenrening. Materialet genomgår därefter siktning för att få bort
metallskrot och för att sortera fram material som kan användas vid anläggningsarbeten inom
deponin.
0 ton transporterades till Norge för användning vid anläggningsarbeten och sluttäckning av
deponi.
Bottenaska från förbränning av torv/flis: 518 ton
- mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin.
Flygaska från förbränning av torv/flis: 83 ton
- mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin.
8.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning
Återvinning sker gemensamt inom hela TVAB. Mängderna/avd är därför inte kända.
Avfallsslag
EWC-kod
Papper
Pappersfpk/well
Metallfpk
Glasfpk
Hårdplastfpk
15 01 01
15 01 01
15 01 04
15 01 07
15 01 02
Mängd/år (ton)
Transportör
Mottagare
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
TVAB, avd renhållning
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
IL Recycling
31 (35)
8.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall (kopia av analysresultat skall bifogas)
Typ av slam
EWC-kod TS-halt Mängd/år Transportör
(%)
Mottagare
(ton)
Slutligt omhändertagande
(deponering, återvinning
etc)
8.4 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden:
All bottenlagg siktas och metall återvinns. Efter det nyttjas bottenslagget som byggnadsmaterial på
Kiruna avfallsanläggning.
8.5
Farligt avfall
Avfallsslag
EWC-kod
Mängd/år
(ton)
Flygaska fr. avfallsförbr.
19 01 13
1 433
Filterkaka fr.
avfallsförbr.
19 01 05
Spillolja
Transportör
Mottagare
Anläggning för Bortskaffnings- eller återslutligt omvinningsförfaranden
händertagande
BDX
Miljöteknikk
Terrateam
Mo i Rana
41
Tekniska
Verken/Log
Tekniska
Verken/Log
Kiruna deponi Deponering i cell för
farligt avfall med lakvattenrening
5
Tekniska
Verken/Log
Tekniska
Verken
Ragnsells
Deponi
återvinning/deponi
8.6 Farligt avfall, lagring vid årsskiftet
Avfallsslag
EWC-kod
Mängd/år
(ton)
Förvaringsplats
32 (35)
8.7 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets
farlighet
Kvalitetskontroller av avfall med fokus på farligt avfall. Kvalitetsmanual för inkommande avfall har setts över och kommer att börja användas när den är helt klar. Vid avvikelse sker återkoppling till leverantörer och straffavgift faktureras. Kampanj ”Jakten på det farliga avfallet”
riktat till skolklasser i Kiruna.
De anteckningar om farligt avfall som skall upprättas enligt förordningen (1996:971) om farligt
avfall skall bifogas.
9. TRANSPORTER
9.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter
Interna transporter
Personbilar:
VW Skåp CSA 818, VW Pick-up HSH 223, Renault Master AYD 038, VW Sincro LUO 814,
Mazda 626 JCY, Ford Escort GKG 128, VW Caddy HML178, Citroën UUU 668, Toyota
Hilux CZE 071, VW Transport OUC 238.
Arbetsmaskiner och redskap:
Gaffeltruck Toyota 7FDDF25 körs inom TVAB:s område. Scania CDE 990, Volvo F12 RBK
780, Upptiningsbil Scania LB 85, Slamtank lastväxlare, Vattentankar, Högtrycksspol, Lastbil
STD 890, Elupptiningsaggregat DHA 801, Ånggenerator BINI, Slamtank lastbil BOU 369,
Släpvagn 4P RXU 145, Kompressor, Elverk, Vibratorvält, Bromslufttork, Kombitank-Slam,
Kombitank-Spolning, Släpvagn BSK 213, Läcksökningsutrustning, Filmningsutrustning,
Hjullastare (för bränslehantering och snöröjning), El-gaffeltruck Toyota 7FBMF 25 och gaffeltruck Komatsu FD30-7
Externa transporter
Ingående lastbilstransporter med bränsle till produktion av värme samt el enligt följande:
avfall – 5 736 st, biobränsle – 856 st, eldningsolja - 29 st
Utgående lastbilstransporter med restprodukter från produktion av värme samt el enligt följande: flygaska - 67 st, slagg – 956 st, filterkaka – 8 st
9.2 Sammanfatta ert arbete med att utnyttja transportmedel som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt
Intereg-projekt för att samordna transporter med Norge. Ett resultat av projektet är ett utökat
samarbete mellan Sverige, Finland och Norge kring avfallshanteringen i Nordkalotten.
Fortsatt utveckling av organisation sker bla i syfte att samordna alla transporter inom bolaget
via avdelning Logistik.
33 (35)
10. OMGIVNINGSKONTROLL
har inte genomförts under året
har genomförts under året för
vatten
luft
buller
mark
Kommentar:
Ledningen går veckoronder där de går igenom hela anläggningen och okulärt kontrollerar
status på ytor utmed anläggningen.
En sammanfattning av resultatet framgår
av bilaga nr:
av tidigare inlämnad rapport:
(titel och datum)
Verksamheten är medlem i
Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund
11. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt
och som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex
buller, lukt)
●
Kvartalsträffar med miljökontoret
Avdelning Energi har varje kvartal ett möte med tillsynsansvariga från miljökontoret. Där redovisas drift och eventuella driftstörningar av pannor och reningsanläggningar, resultat av miljömätningar samt aktuella projekt och utredningar inom
området.
●
Omorganisation
Från och med februari 2013 tillhör driften av Kiruna Avfallsanläggning (KAA)
avdelning Energi. Omorganisationen genomförs för att förbättra och effektivisdera
bland annat bränslehanteringen. Miljörapporten för KAA redovisas separat även i
fortsättningen.
●
Nytt miljömätningssystem
Under sommaren 2012 installerades och driftsattes nya miljömätare för panna 1
och 2. Till detta har även mjukvara köpts in för att underlätta uppföljning och rapportering av miljövärden. Rapporteringssystemet omfattar panna 1,2 och 3.
●
Möten inom avdelningen
Löpande hålls produktions- och bränslemöten inom avdelning Energi. Där frågor
kring bränslekvalitet, bränsleleveranser, ronderingar, miljövärden, driftstörningar
och körstrategier tas upp.
●
Kontinuerliga möten med våra avfallslämnare
Möten genomförs för att förbättra kvalitet och leveranser av bränsle.
●
Nya tillstånd för utsläpp av koldioxid
Under december 2012 lämnades nya tillstånd från Länsstyrelsen för utsläpp av
växthusgaser enligt lag 2004:1199 och EU förordning 601/2012 för anläggningarna Kiruna kraftvärmeverk, Glaciären, Hjalmar Lundbohmsskolan (KPU), Ferrum
samt Porfyren.
34 (35)
●
Spillvärme LKAB
Under året har en ökad mängd spillvärme kunnat nyttjas från LKAB. Detta medför
en ökad energiåtervinning i samhället. Även miljöbelastningen från värmeverket
minskar då utsläppen från pannorna minskar. En ökad mängd spillvärme minskar
även behovet av fossila bränslen till spetslast. För en fortsatt utveckling mot en
ännu större volym spillvärme pågår ett gemensamt projekt med LKAB.
●
Lamelltransportör panna 3
Under sommaren 2012 genomfördes ett utbyte av lamelltransportören för slagg
från panna 3. Förhoppningen är att antalet oplanerade stopp ska minska kraftigt
med den nya och förbättrade transportören.
●
Sänkt returtemperatur i ledningsnät
En översyn av fjärrvärmenätet pågår för att sänka returtemperaturen och därmed
öka effektiviteten. Åtgärder har gjorts under 2012 och ytterligare kommer att
genomföras framöver på de minst effektiva anslutningarna.
12. UNDERSKRIFT AV DEN ANSVARIGE FÖR VERKSAMHETEN PÅ PLATSEN
Datum
Namnunderskrift
Namnförtydligande och befattning
35 (35)
Bilaga 2
Miljörapport Panna 1
Produktion
Enhet
Tim
Mwh
ton
ton
Drifttid
Producerad energi (netto)
Bränsle: Torv
Bränsle: Trä
Utsläpp till luft
Gasmängd (1000 tal m3)
Stoft
Svaveldioxid (SO2)
Svavel (S)
Kväveoxider (NOx)
Kolmonoxid (CO)
Antal överskridande CO
Villkor
Bio
100
0,1
600
150
Jan
565
3259
0
1313
Enhet
Jan
knm3
8 960
19
101
mg/Nm3
mg/Nm3
g/MJ
mg/Nm3
mg/Nm3
st
År:
2012
Feb
604
3698
0
1613
Mar
241
1205
0
507
Apr
41
219
0
106
Maj
0
0
0
0
Månad
Jun
0
0
0
0
Jul
0
0
0
0
Aug
0
0
0
0
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
3 595
5
96
672
8
24
Feb
8 642
8
95
Sep
126
561
0
265
Sep
1 687
21
81
Okt
169
819
4
420
Nov
275
1352
0
809
Dec
717
4078
0
1704
Summa:
2738
15191
4
6736
Okt
Nov
Dec
1 894
10
86
3 460
8
132
7 522
8
75
Summa, Medel:
36 433
11
86
0,02
345
250
85
0,03
0,02
0,03
0,01
0,02
0,02
0,03
0,02
270
337
26
282
193
17
284
79
0
256
180
2
405
338
7
448
375
5
461
316
13
355
184
15
0
0
0
0
Villkor för CO (95 % av driftsdygn <150 mg/Nm3):
Ej uppfyllt
Bilaga 3
Miljörapport Panna 2
Produktion
Enhet
Tim
Mwh
ton
ton
Drifttid
Producerad energi (netto)
Bränsle: Torv
Bränsle: Trä
Utsläpp till luft
Gasmängd (1000 tal m3)
Stoft
Svaveldioxid (SO2)
Svavel (S)
Kväveoxider (NOx)
Kolmonoxid (CO)
Antal överskridande CO
Villkor
Bio
100
0,1
600
150
Jan
407
2225
0
926
År:
2012
Feb
551
3073
0
1546
Mar
45
216
0
89
Apr
25
127
0
57
Maj
0
0
0
0
Månad
Jun
0
0
0
0
Jul
0
0
0
0
Aug
0
0
0
0
Maj
Jun
Jul
Aug
Enhet
Jan
Feb
Mar
Apr
knm3
8 060
20
94
8 596
8
86
815
4
84
636
5
10
mg/Nm3
mg/Nm3
g/MJ
mg/Nm3
mg/Nm3
st
Sep
117
609
0
265
Okt
29
128
0
107
Nov
71
335
0
179
Dec
645
3287
0
1491
Summa:
1890
10000
0
4660
Sep
Okt
2 937
113
79
432
31
27
Nov
Dec
956
54
158
7 262
32
86
Summa, Medel:
29 693
33
78
0,03
286
468
87
0,03
0,03
0,03
0,01
0,04
0,01
0,04
0,02
241
456
24
231
268
21
203
99
0
179
493
3
202
278
4
316
1208
3
525
538
4
392
401
28
0
0
0
0
Villkor för CO (95 % av driftsdygn <150 mg/Nm3):
Ej uppfyllt
Bilaga 4
Miljörapport Panna 3
År:
2012
Månad
Produktion
Drifttid
Producerad energi (netto)
Bränsle: Torv
Bränsle: Trä
Bränsle: Avfall
Enhet
Tim
MWh
ton
ton
ton
Jan
722
22866
256
0
7901
Feb
628
18160
1230
0
5985
Mar
726
23592
136
0
8475
Apr
642
22510
333
0
7465
Maj
737
21553
17
373
7018
Jun
493
12360
106
770
3557
Jul
0
0
0
0
0
Aug
417
9818
0
47
3906
Sep
572
16461
0
1309
4215
Okt
710
22231
40
10
6939
Nov
705
21884
925,9
0
7297
Dec
714
19737
495
0
7778
Summa:
7 066
211 173
3 539
2 509
70 537
Utsläpp till luft
Enhet
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa, Medel:
knm3
48311
0,26
43933
0,29
47888
0,32
48281
0,43
26666
0,76
22350
0,35
34561
0,41
45598
0,24
1,41
6,22
69,19
3,84
15,20
1,35
0,28
3,77
75,10
5,60
8,15
1,64
0,17
1,22
58,02
15,38
4,89
1,58
0,08
1,02
52,93
3,39
4,59
1,44
0,29
3,99
58,15
1,65
14,44
1,33
0,09
17,35
68,80
10,41
13,96
1,02
0,09
4,75
92,83
11,13
30,28
1,60
47020
0,07
8,8E-05
0,28
3,49
94,33
3,72
8,20
1,20
0,007
0,0042
47752
0,12
0,84
1,03
59,44
0,53
6,07
1,58
42106
0,8
0,0037
0,16
1,17
85,65
15,75
10,32
1,57
0,019
0,0079
Gasmängd (1000 tal m3)
Stoft
Kadmium (Cd)
Väteklorid (HCL)
Svaveldioxid (SO2)
Kväveoxider (NOx)
Ammoniak (NH3)
Kolmonoxid (CO)
Tot org. kol (TOC)
Dioxin (TCDD ekvivalenter)
Kvicksilver (Hg)
Utsläpp till vatten
Vattenmängd
Susp
Kvicksilver (Hg)
Kadmium (Cd)
Tallium (Tl)
Arsenik (As)
Bly (Pb)
Krom (Cr)
Koppar (Cu)
Nickel (Ni)
Zink (Zn)
Dioxin (TCDD ekvivalenter)
pH
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
mg/m3
ppm
mg/m3
mg/m3
ng/m3
mg/m3
0,36
0,77
90,70
6,72
21,07
1,47
454467
0,37
0,0019
0,37
4,07
73,19
7,10
12,47
1,43
0,01
0,01
Villkor
Enhet
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
m3/mån
3069
2755
14,00
14,00
0,00032
0,0009
3079
6,80
6,80
0,0002
0,0007
1832
9,00
9,00
0,0002
0,0006
0,0001
0,0094
0,0138
0,0006
0,0022
0,0014
0,0836
1090
0,0068
0,0050
0,0017
0,0029
0,0069
0,1080
3043
8,90
8,90
0,0002
0,0042
0,0013
0,0066
0,0153
0,0008
0,0005
0,0050
1,7500
110
0,0025
0,0080
0,0008
0,0027
0,0016
0,0326
3086
1,00
1,00
0,0005
0,0016
0,0002
0,0212
0,0143
0,0003
0,0037
0,0033
0,2100
0,003
1540
2,00
2,00
0,0000
0,0003
0,0001
0,0050
0,0020
0,0003
0,0005
0,0037
0,0504
2335
2,00
2,00
0,0003
0,0010
0,0001
0,0030
0,0117
0,0003
0,0046
0,0134
0,2103
2581
1,00
1,00
0,0001
0,0053
0,0001
0,0025
0,0134
0,0003
0,0016
0,0026
0,0922
0,003
3317
1,45
1,45
0,0001
0,0005
0,0007
0,0140
0,0014
0,0049
0,0105
0,0045
0,3575
8,30
8,20
8,50
8,60
8,30
8,25
45
30
0,001
0,001
0,05
mg/l
0,15
mg/l
0,2
0,5
0,5
mg/l
0,5
1,5
0,3
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ng/l
Kvartalsmedel (mg/l)
Hg
Cd
Kv1
Kv 2
0,0003
0,0008
0,0003
0,0021
Kv3
0,00005
0,0003
Ammoniak (NH3), dygnsmedel
Kv4
Antal överskridande under året
0,0001
0,0023
Villkor totalt suspenderat material
Villkor
Villkor uppfyllt
100 % < 45 mg/l
Ja
95 % < 30 mg/l
Ja
Kommentarer utsläpp:
* Förhöjda kadmiumvärden vid tre tillfällen vilket även bidrar till förhöjda kvartalsmedel. Normalt är halterna låga och reningsgraden hög.
Eftersom kadmium inte bildas utan kommer in med avfallet kommer åtgärder vidtas utifrån resultatet av en plockanalys som pågått
under hösten/våren 2012-2013.
* Ammoniakhalten överskrider riktvärdet vid 71 tillfällen. På grund av mätfel i instrumentet har för höga värden registrerats.
Instrumentet har justerats i maj månad och visar nu mer normala värden. Dock kvarstår då och då förhöjda halter.
En utredning kommer att göras för att försöka hitta orsakerna då inga ändringar gjorts i driften.
71
8,15
Summa, Medel:
27835
5,13
5,13
0,0002
0,0017
0,0004
0,008
0,009
0,001
0,003
0,005
0,322
0,003
8,33
Bilaga 5
Bilaga 5: Förenklat flödesschema – rökgasreningsanläggningen vid Kiruna värmeverk
Tillsatser rökgasrening
Stoft
Deponi
Rökgasrening
Tillsatser vattenrening
Katalytisk
kväverening
TM
Panna
Ekonomiser
Kylsteg
(Quench)
Kloridskrubber
(våt)
Elfilter
Rökgasfläkt
Dioxin- och
svavelskrubber (våt)
Rökgasfläkt
Kondensator
Reningssteg
Lut
Aktivt
kol
TM
TM
Sulfater
Restprodukter,
TM = tungmetaller
Tillsatser
Kolslam
(Dioxiner)
TM
Biprodukter
Fällningskemikalier TM
Vattenrening
Behandlingstank 1
pH-justering – pH 9
Samlingstank
Neutralisationstank
NaHCO3
Släckt kalk
Behandlingstank 2
pH-justering – pH 10,5
Behandlingstank 3
Flockning
Flockulerings
medel
Lamellseparator
TM
Andra susp ämnen
Slamtank
Filterpress
Sandfilter
Renvattentank
Filterkakor
Deponi
Kolfilter
Patronfilter
Jonbytare
Recipient
Bilaga 6
Förbrukning av kemikalier vid gas och vattenrening för avfallseldning.
År 2012
Cas-nr
Klassificering
Riskfraser /
Skyddsfraser
Produktnamn
Sort
Kem.
bet.
1305-62-0 R34-35-36/
38/41.S26.
S37/39
Släckt kalk
ton
Ca(OH)2
Vattenrening
50
-
-
1
144-55-8
Natriumvätebikarbonat ton
NaHCO3
Vattenrening
483
1
-
-
Rökgasrening
15
-
-
1
256
-
1
-
X
Rening av SO2
Vattenrening
13 200
1
-
-
X
För sänkning av pH
Ej klassad
Brunkol
ton
1310-73-2 R35.S1/2.S26 Natriumhydroxid
S37/39.S45
m3
64-18-6
Liter
R34.S172.S23 Myrsyra
S26.S45.
17766-26-6 R36.S26.S39
7757-83-7
Ej klassad
Konc pH Nyttjas i:
%
NaOH
45
85
14,0
Totalt
Vart tar ämnet vägen (andel)
Funktion
Vatten Luft Avfall (filterkaka) Förbrukas
Fällningsmedel TMT
Liter
12,5 Vattenrening
3 000
-
-
1
Flockningsmedel
Kg
5,5 Vattenrening
200
-
-
1
Wi-Corro Guard 225
Liter Na2SO3
För höjning av pH
X
För höjning av pH
Rening av dioxin
2 000
Korrosionsskydd
ackumulatortank
84238-53-9
5332-73-0
7173-62-8
1336-21-6
R35.R34.R21. Korrosionsinhibitor
R22.R43.
Ivamin 803
R52/53.R10
C,R34 N, R50 Ammoniaklösning
Liter Ivamin
ton
NH3
24,5
Panna 3
420
Panna3
218
-
1
-
1
X
Korrosionsskydd
x
För säkning av nox
Bilaga 7
Antal överskridande enligt NFS 2002:28
2012
10-minuters medelvärden
Gränsvärde
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Totalt
150
12
59
36
40
26
29
0
18
32
80
31
16
379
Gränsvärde
Jan
[mg/Nm3]
Kolmonoxid (CO)
Villkor
uppfyllt
Ja
30-minuters medelvärden
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Totalt
100
20
10
30
10
60
10
4
2
200
50
400
200
8
0
0
0
0
0
1
28
0
0
0
0
0
0
20
0
0
0
2
0
0
23
0
0
0
10
0
0
10
0
1
0
5
0
0
10
0
0
0
17
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9
0
0
0
0
0
0
8
0
0
0
0
0
0
16
0
0
0
0
0
0
12
0
0
0
0
0
0
9
0
0
0
0
0
0
153
0
1
0
34
0
1
0
2
0
15
0
54
0
0
7
15
0
4
0
1
0
8
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
0
10
0
0
0
14
7
76
0
51
Gränsvärde
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Totalt
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
1
0
[mg/Nm3]
Kolmonoxid (CO)
Totalt organiskt kol (TOC)
Stoft
Väteklorid (HCl)
Vätefluorid (HF)
Svaveldioxid (SO2)
Kvävedioxid (NO2)
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
(100%)
(97%)
Villkor
uppfyllt
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Dygnsmedelvärden
[mg/Nm3]
Kolmonoxid (CO)
Totalt organiskt kol (TOC)
Stoft
Väteklorid (HCl)
Vätefluorid (HF)
Svaveldioxid (SO2)
Kvävedioxid (NO2)
50
10
10
10
1
50
200
Villkor
uppfyllt
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Bilaga 7
Kommentarer till överskridanden
2012
Villkor för 10-min värden (CO) innehålls
Villkor för 30-min värden överskrids för CO och SO2
Villkor för dygnsmedelvärde överskrids av SO2
Kommentarer
Driftstörningar främst i form av häng i bränsleschakt och dålig bränslekvalitet har bidragit till CO-spikar.
Sträng kyla i februari medförde att lut stelnade och lutpumparna fungerade sämre vilket medförde förhöjda SO2-halter.
Åtgärder för att minska antal överskridanden:
Fortsatt arbete med förbättrad bränslekvalitet
Förbättring av egenkontroll och kontinuelriga driftmöten