L A N T M Ä T E R I E T MINNESANTECKNINGAR

Kopia till

Se förteckning i slutet av dokumentet. 2011-11-29

2011 års möte i SWEPOS Referensgrupp

Tid: Plats: Närvarande: 27 oktober 2011, kl. 10:00–16:00 Luftfartsverket, Norrköping Bo Jonsson Rune Johansson BNB Consulting Falu kommun Börje Andersson Jonas Rasmusson Mats Sevefeldt Stefan Jernberg Geocon AB Helsingborgs stad Jönköpings kommun Lantmäteriet, Fastighets bildning Gunnar Lysell Anna Lööf Dan Norin Peter Wiklund Niclas Bergling Lisbeth Andersson Stengård (inledningsvis) John Backman Lars Jakobsson Lantmäteriet, Marknad Lantmäteriet, SWEPOS Lantmäteriet, SWEPOS Lantmäteriet, SWEPOS Luftfartsverket Luftfartsverket Ulf Olsson Per Hammarbäck Patric Jansson Sven-G Johansson Per Isaksson Jörgen Andersson Maria Hellemar Göran Norberg Peab Sverige AB Sjöfartsverket Sjöfartsverket Skellefteå kommun Sweco Infrastructure AB Trafikverket Trafikverket Umeå kommun Västerås stad Örnsköldsviks kommun 1 (17)

Dan No ri n

Lantmäteriverket Informationsförsörjning 801 82 Gävle Tfn: 026-63 37 45 Fax: 026-61 06 76 E-post: [email protected] Internet: www.lantmateriet.se

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29

1.

Inledning

Lisbeth Andersson Stengård

och

Niclas Bergling

, Luftfartsverket, inledde med att hälsa alla välkomna till Luftfartsverket i Norrköping, varefter en kort film om Luftfartsverket visades.

Niclas Bergling

fortsatte med en presentation av Luftfartsverket. Han arbetar som flygmätningsingenjör, vilket bl.a. omfattar att validera navigationshjälpmedel som s.k. localizers. Anneli André, som är ordinarie medlem i SWEPOS Referensgrupp men som inte kunde närvara, jobbar med flygplatsinmätning, t.ex. hinderinmätning. Luftfartsverket är ett statligt affärsdrivande verk med ca 1 400 anställda som driver flygtrafiktjänst för civila och militära kunder. Flygtrafiktjänst innefattar informationsflödet runt flygtrafiken, inkl. flygtrafikledning. Sedan 1 april 2010 driver inte Luftfartsverket några flygplatser. Då bildades nämligen det statliga bolaget Swedavia AB för driften av de elva svenska statliga flygplatserna. Till Luftfarts verkets organisation hör även ett antal dotterbolag (tre aktiebolag och ett handelsbolag) för bl.a. utlandsverksamheten, se figur 1.1. 2

Figur 1.1:

Ett av de uppdrag utlandsverksamheten på Luftfartsverket har haft innefattade flygplatsen i Paro i Bhutan, vilken har en utmanande inflygningssträcka längs en slingrande dalgång.

Niclas Bergling

avslutade inledningen med att redogöra för delar av Luftfartsverkets verksamhet, med speciellt fokus på flygmätning och flygplatsinmätning.

Peter Wiklund

tackade för introduktionen och för att SWEPOS Referensgrupp kunde hålla mötet på Luftfartsverket.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29

2.

Runda kring bordet

Peter Wiklund

bad, då det kontinuerligt sker förändringar i gruppen, de 21 deltagarna på mötet att presentera sig själva, se figur 2.1. 3

Figur 2.1:

2011 års möte i SWEPOS Referensgrupp hölls på Luftfartsverket i Norrköping. 21 personer hade möjlighet att deltaga på mötet och de ses här samlade framför Luftfartsverkets entré.

Från denna presentation kan nämnas att för mätningsteknik), att

Gunnar Lysell

nationell höjdmodell (NNH) och att

Patric Jansson

numera representerar Sweco Infrastructure AB (där han är en nationell resurs som jobbar på marknads sektionen på Lantmäteriet var med på mötet utifrån sin roll i ny

Jonas Rasmusson

är ny representant för Helsingsborgs stad efter

Lars Kvarnström

som uppnått pensionsåldern.

Bo Jonsson

deltog i mötet, men har också uppnått pensionsåldern och är numera verksam som egen konsult. Deltagarna fick även möjlighet att nämna om det var någon speciell frågeställning de ville ta upp. Dessa togs upp senare under mötet, se punkt 9: • Jonosfärsstörningar, jonosfärsmonitorn på SWEPOS hemsida och möjligheten till app till denna;

Per Hammarbäck

. • • Antennmodeller;

Mats Sevefeldt

. Informationsspridning från SWEPOS;

Patric Jansson

. • • Stomnätsberäkningsprogram;

Mats Sevefeldt

. Problem med mobiltelefoninäten i norra Sverige och problem med att få fixlösning;

Stefan Jernberg

. • Problem med att få fixlösning trots bra förhållanden;

Johansson

.

Rune

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 • • • Bättre täckning för nätverks-RTK-tjänsten;

Ulf Olsson

. Annan uppkopplingsprogramvara mot nätverks-RTK tjänsten;

Ulf Olsson

. Alternativa distributionskanaler för nätverks-RTK;

Stefan Jernberg

.

3.

Dagordning

Peter Wiklund

gick kort i genom dagordningen, vilken godkändes.

4.

Minnesanteckningar från föregående möte

Peter Wiklund

tog kort upp minnesanteckningarna från föregående möte 28 oktober 2010 (Norin, 2010) och gav mötesdeltagarna möjlighet att kommentera dessa. Minnesanteckningarna finns utlagda på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOS referensgrupp. Det gjordes inga kommentarer av minnes anteckningarna och de lades till handlingarna.

5.

Nuläge och framtid för SWEPOS

Peter Wiklund

redogjorde för vad som hänt med SWEPOS i allmänhet och med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst i synnerhet under det senaste året och tittade lite på framtidsplanerna genom att gå i genom delar av den PowerPoint-presentation han höll på gårdagens GNSS/SWEPOS-seminarium i Gävle. Presentationen finns utlagd på samma ställe som dessa minnesanteckningar (www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOS referensgrupp). SWEPOS-nätet består för närvarande av 39 klass A-stationer och 176 klass B-stationer. Den hittillsvarande prislistan för data för efterberäkning och för beräkningstjänsten slutade att gälla 1 november 2010. Avgiften är nu i stället 1000:- per år för varje registrerat abonnemang. Nätverks-RTK-tjänsten har 1735 betalande abonnemang, vilket betyder en ökning med 214 stycken från föregående möte. Med demo-abonnemangen och abonnemangen i etableringsprojektet RTK-Malmfälten blir det sammanlagt 2187 användare. Kommunernas procentuella andel av det totala antalet abonnemang fortsätter att sjunka, men är fortfarande nätt och jämt den största 4

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 användargruppen, se figur 5.1. 5

Figur 5.1:

De 2187 a

nvändarna av SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst fördelade på användargrupper i oktober 2011.

Från att ha haft 50 % av abonnemangen vid det första mötet i SWEPOS Referensgrupp för sju år sedan, samma år som tjänsten lanserades, är kommunerna nu nere i 22 %. Antalet kommunala abonnemang är dock tämligen oförändrat. Jordbruk och Byggentreprenörer ökar mest. Den totala uppkopplingstiden fortsätter förstås också att öka och en bidragande orsak till detta är att många maskinguidnings tillämpningar, vilka är uppkopplade under lång tid, tillkommit, se figur 5.2. Mer statistik skulle kunna tas fram.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0

Figur 5.2:

Total uppkopplingstid i timmar per vecka för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst 2004-2011. Peter Wiklund

fortsatte med att informera om projekten CLOSE I och CLOSE II. CLOSE I har studerat mätosäkerheten vid mätning med nätverks RTK och olika felkällor. I studien ingick också att se hur mycket mätosäkerheten i höjd kan förbättras genom nya GNSS-satelliter och genom en förtätning av SWEPOS-nätet, se figur 5.3. 6

Figur 5.3:

Projektet CLOSE I har bl.a. studerat hur mätosäkerheten i höjd vid mätning med nätverks-RTK kan förbättras genom nya GNSS-satelliter och genom en förtätning av SWEPOS-nätet (RMS, mm).

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 Rapporten för CLOSE I (Emardson et al., 2009) finns på SP:s hemsida (www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192). I CLOSE II har bl.a. jonosfärsaktiviteten under tidigare solfläcks cykler sammanställts och en mjukvara för en realtidsmonitor av jonosfären har utvecklats. Denna jonosfärsmonitor tillkom som en ny tjänst på SWEPOS hemsida 13 augusti 2011, se figur 5.4. Metria har vidare gjort en app till satellitprediktionen på SWEPOS hemsida och de har visat intresse av att även göra en till jonosfärsmonitorn. En sådan kan eventuellt alltså komma, men SWEPOS är angelägna om att en sådan i så fall inte skall innebära någon kostnad för användaren. 7

Figur 5.4:

Sedan 13 augusti 2011 är en jonosfärsmonitor en ny tjänst på SWEPOS hemsida.

Andra saker som hänt runt SWEPOS är: • 6–7 projektanpassade nätverks-RTK-tjänster är i gång eller på gång • Förtätningen av SWEPOS-nätet i större delen av Sverige planeras ske med ca 40 nya referensstationer per år under tidsperioden 2011-2015, dvs. med ca 200 nya stationer under denna femårsperiod. • Uppgradering har gjorts av antenner för nya satellitsignaler som L2C, L5, Glonass tredje frekvens (L3), Galileo och Compass. Uppgradering av mottagare pågår också, även med olika fabrikat. • Ny utrustning på de 21 fundamentalstationerna med antennen på ny fackverksmast.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 • Samarbetspartners för en ökad och breddad användning av SWEPOS-data, avtal är hittills skrivna med Leica Smartnet och Trimble VRS Now. Andra saker som är på gång runt SWEPOS är: • Uppgradering till ny mjukvara i nätverks-RTK-tjänsten under januari–februari 2012. • Övergång till absoluta antennmodeller – samarbete med instrumentleverantörerna. • • Fortsatt arbete med förtätningen av SWEPOS-nätet. Etablering av fler monitorstationer som täcker in hela landet. • Översyn av kompatibilitetsproblem mellan nätverks-RTK mjukvara, referensstationsmottagare och olika roverfabrikat. • Översyn av hur olika fabrikat kommer att använda de nya GNSS-signalerna. Standardisering och samordning behövs så att inte en situation uppstår där vissa fabrikat bara använder några signaler och andra fabrikat bara använder några andra signaler.

Börje Andersson

frågade hur hög driftskostnaden för SWEPOS är.

Peter Wiklund

sa att användarintäkterna täcker det och att de förtätningar som görs ökar driftskostnaden.

Bo Jonsson

la även till att anpassningarna för t.ex. Galileo innebär ökade kostnader.

Börje Andersson

undrade om de projektanpassade nätverks-RTK tjänsterna.

Peter Wiklund

förklarade att Trafikverket betalar en avgift och att det inte är fastslaget hur de projektanpassade referensstationerna kan användas efter respektive projektslut.

Per Isaksson

tillade att även andra krav kan behöva ställas på stationerna om de skall vara beständiga över längre tid än det för respektive projekt och att det tittas på dessa frågor.

Ulf Olsson

undrade om möjligheten att beräkna dynamiska data i SWEPOS Beräkningstjänst, vilket inte är möjligt.

Niclas Bergling

funderade över DGNSS och EGNOS-användningen.

Peter Wiklund

sa att en s.k. RIMS-station för EGNOS är placerad på Lantmäteriets tak i Gävle, men att Lantmäteriet inte har någon direkt användning av EGNOS.

Per Isaksson

nätverks-DGNSS-tjänsten internt. tillade att Trafikverket har flera tillämpningar på meternivå och såg ett behov av att marknadsföra

Ulf Olsson

sa att det finns 200–300 8

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 potentiella kunder inom sjöfarten som i dag använder radiofyrar (IALA), men som önskar lite lägre positionsosäkerhet.

Lars Jakobsson

frågade om det har gjorts någon undersökning runt hela marknaden där nätverks-RTK kan användas. kunna tas fram.

Peter Wiklund

svarade att det egentligen inte har gjorts, men att viss statistik skulle

Börje Andersson

undrade om det behövs korrektioner för utvidgning för de nya fackverksmasterna på de 21 fundamentalstationerna.

Peter Wiklund

sa att SP utfört tester på en mast och sett väldigt liten skillnad mot pelare, dvs. en liten förändring p.g.a. värme m.m.

Jörgen Andersson

meddelade att de i Umeå upplevt stora jonosfärsstörningar under de senaste två månaderna. Dessa har lett till att variationen i framförallt höjd ofta varit stor och han undrade om en lokal jonosfärsmodell kan hjälpa.

Peter Wiklund

sa att den pågående förtätningen av SWEPOS-nätet förbättrar, men att det ändå är problem vid kraftiga störningar. Inkludering av lokala referensstationer skulle kunna ge en lokal förbättring. snart tre månader den funnits.

Peter Wiklund

tillade även att användarna haft nytta av jonosfärsmonitorn under de

Per Hammarbäck

undrade om planen för förtätningen av SWEPOS nätet.

Peter Wiklund

svarade att den planerade förtätningen för 2011 fortfarande pågår, men att det börjar bli dags att titta på planeringen för 2012 som då också påverkas av om det blir några referensstationer kvar från årets planering.

Ulf Olsson

frågade om det planeras för några referensstationer som förbättrar täckningen av nätverks-RTK-tjänsten i havsbandet.

Peter Wiklund

svarade att det finns ett skrivbordsförslag på den planerade förtätningen för 2012, vilket dock kommer att ses över och då skulle sådana referensstationer kunna komma in. Ett problem är dock tillgängligheten för referensstationer så långt ut.

Lars Jakobsson

tillade att sådana referensstationer skulle kunna möjliggöra nya tillämpningar i främst trånga och grunda passager.

Niclas Bergling

frågade var man kan få information om utbyggnaden av referensstationerna.

Peter Wiklund

svarade att kartorna på SWEPOS hemsida uppdateras, men att dessa släpar efter ibland.

Jörgen Andersson

funderade över belastningen i mobiltelefoninäten.

Peter Wiklund

hänvisade till Stefan Jernbergs fråga om detta från punkt 2 att tas upp under punkt 9. 9

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29

Ulf Olsson

undrade hur ofta det görs uppgraderingar av nätverks RTK-programvaran.

Peter Wiklund

sa att det görs då nya versioner kommer, vilket är åtminstone en gång per år, förutom då den större uppgraderingen till ny mjukvara som kommer att ske under 2012.

Ulf Olsson

frågade om statusen för RTCM version 3.1 med s.k. nätverksmeddelande (MAQ).

Peter Wiklund

svarade att ett examensarbete har studerat detta i SWEPOS (Johansson & Persson, 2008) och att en inbjudan till ytterligare ett sådant examensarbete ligger ute på Lantmäteriets hemsida. Något försök att definiera upp områden för utsändning har dock ännu inte skett.

6.

Rapport från GNSS/SWEPOS

®

-seminariet i Gävle 25–26 oktober 2011

Peter Wiklund

nämnde kort att GNSS/SWEPOS flesta deltagarna fann det intressant. ®

Per Isaksson

-seminariet i Gävle 25–26 oktober 2011 hade samlat många deltagare (ca 150 stycken). De tyckte att föredraget om hur jordbruk påverkas i vardagen av GNSS/RTK med föredragshållare från Kvarnbogård var mest intressant.

Bo Jonsson

förklarade att det går ut på automatisk styrning av maskinen som följer en stråkindelning av fältet. Maskinen bara övervakas och styr upp på nästa stråk automatiskt. Presentationerna från seminariet finns utlagda på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > Seminarium/kurser/workshops. Lantmäteriets GNSS-seminarium arrangeras vartannat år och SWEPOS-seminariet arrangeras då som en integrerad del av GNSS seminariet. Således planeras det under 2012 för ett separat SWEPOS seminarium, vilket kommer att hållas onsdag 24 oktober i Gävle.

7.

Genomförda examensarbeten, Geodesi 2010 och Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks RTK-tjänst

Dan Norin

gav en kort presentation av två genomförda examensarbeten: • Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS (Jansson, 2011). ® nätet i Stockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK • Nätverks-RTK genom efterberäkning (Åström, 2011). 10

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 ”Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS ® -nätet i Stockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK” är gjort av Jakob Jansson från Högskolan i Gävle och finns tryckt som LMV Rapport 2011:2. Mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst utfördes under våren 2011 på sju olika punkter i, i utkanten av och utanför det förtätade SWEPOS-nätet i Stockholmsområdet. Resultatet visade att de testmätningar som gjordes i det förtätade nätet hade en lägre mätosäkerhet, se tabell 7.1.

Typ av nät Plan (68 %) Plan (95 %) Höjd (68 %) Höjd (95 %) Standardnät (~70 km)

15 30 13 26

Utkanten av det förtätade nätet (~25–40 km) Förtätat nät (~10–20 km)

8 6-8 16 12–16 11 7-9 22 14–18

Tabell 7.1:

Standardosäkerhet (68 %) och utvidgad mätosäkerhet (95 %) i plan och höjd för varje typ av nät uppnådda i examensarbetet ”Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS ® -nätet i Stockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK”. Enhet mm.

”Nätverks-RTK genom efterberäkning” är gjort av Patrick Åström från Högskolan Väst i Trollhättan och är ännu ej helt färdigskrivet. Testmätningar på nio olika punkter utfördes med ett förfarande som överensstämmer med nätverks-RTK-mätning, men i stället för att vara uppkopplad så lagrar man rådata. Efterberäkning sker sedan mot en virtuell referensstation skapad utgående från närliggande SWEPOS-stationer (virtuell RINEX). Både Jakob Jansson och Patrick Åström hade presentationer av sina examensarbeten under GNSS/SWEPOS ® -seminariet i Gävle 25–26 oktober 2011. Den under hösten 2010 pågående revideringen av Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst togs upp under föregående möte i SWEPOS Referensgrupp.

Dan Norin

nämnde nu kort att revideringen blev klar under senhösten 2010 och att den nu finns publicerad som utgåva 3 (Norin et al., 2010). Han nämnde även att den nya strategiska planen för Lantmäteriets geodesiverksamhet 11

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 2011–2020 kallad Geodesi 2010 gavs ut i januari 2011. Tiden var dock för knapp för en presentation av dessa båda dokument. Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (utgåva 3), Geodesi 2010 samt LMV-Rapport 2011:2 delades ut till mötesdeltagarna. Dessa dokument finns tillsammans med samtliga LMV-Rapporter även utlagda på Lantmäteriets hemsida.

8.

Studiebesök vid Norrköpings flygplats

Efter lunchen fick mötesdeltagarna möjlighet att efter en kort resa få göra ett studiebesök vid Norrköpings flygplats (Kungsängen). Flygplatsen invigdes 9 september 1934 och är Sveriges äldsta civila flygplats som fortfarande är i drift och den drivs sedan 1 januari 2008 av Norrköpings kommun. Flygplatsen har reguljära förbindelser till Köpenhamn, München, Helsingfors, och Visby (sommartid) samt diverse annan verksamhet. Studiebesök gjordes både i flygledartornet (som förutom trafiken på flygplatsen handhar flygplanen upp till 450 meters höjd) och vid Östgöta kontrollcentral (ÖKC), se figur 8.1. 12

Figur 8.1:

Norrköpings flygplats sedd från flygledartornet.

ÖKC sköter inflygningskontrollen till de fyra flygplatser som finns i ett område som ungefär täcker Östergötland och södra Södermanland (Skavsta, Norrköping, Linköping-SAAB och Linköping-Malmen). Praktiskt innebär det att de handhar flygplan på en höjd mellan 450 och 3000 meters höjd. Flygplan över 3000 meters höjd handhas av Arlanda.

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 SWEPOS-stationen Norrköping är en av de ursprungliga klass A stationerna i SWEPOS-nätet. Under studiebesöket på flygplatsen togs det även en närmare titt på denna, vilken är belägen alldeles intill startbanan, se figur 8.2. 13

Figur 8.2:

Niclas Bergling, Per Isaksson, Lars Jakobsson, Stefan Jernberg, Bo Jonsson, Rune Johansson, Peter Wiklund, Jörgen Andersson och John Backman diskuterar SWEPOS-stationen Norrköping.

9.

Frågor från rundan kring bordet (punkt 2)

De frågeställningar som mötesdeltagarna anmält i samband med rundan kring bordet (se punkt 2) togs upp: • Jonosfärsstörningar, jonosfärsmonitorn på SWEPOS hemsida och möjligheten till app till denna;

Per Hammarbäck

. o Frågan behandlades under punkt 5 där de tilltagande jonosfärsstörningarna och jonosfärsmonitorn (vilken även visades för mötesdeltagarna) behandlades.

Börje Andersson

undrade vidare om det gjorts några tester om förutsättningarna att få fixlösning kan vara variera mellan olika programvaror.

Peter Wiklund

svarade att inga sådana tester gjorts. • Antennmodeller; o

Mats Sevefeldt

.

Peter Wiklund

sa att den planerade uppgraderingen till ny mjukvara i nätverks-RTK-tjänsten innebär en övergång till absoluta antennmodeller. För att

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 • • • användarna skall kunna ha en korrekt konfigurering av sina mottagare behöver detta kommuniceras och tas upp med instrumentleverantörerna. Konfigureringen omfattar såväl att rätt antenntyp för rovern anges som att rätt information om tjänsten (den virtuella referensstationen) används. Informationsspridning från SWEPOS;

Patric Jansson

. o

Patric Jansson

framförde att SWEPOS behöver vara tydligare när man t.ex. anger vilken förväntad mätosäkerhet nätverks-RTK-tjänsten har och visade en nyhet på SWEPOS hemsida som var mycket oklar rörande t.ex. vilken konfidensnivå som avsågs. Han förordade också att som branschstandard borde en konfidensnivå på 95 % användas (utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktorn 2). 68 % då medelfelet är så djupt rotat.

Bo Jonsson

konstaterade att det inom navigation är vanligt att en konfidensnivå på 95 % används och att geodesiområdet ligger efter här, men att det samtidigt här kan vara ett problem med att använda en annan konfidensnivå än inom detta område. beslutsfattare m.m.

Lars Jakobsson Per Isaksson

tillade att vilket kommer närmare begreppsvärlden hos refererade till en ISO-standard som är otydligt skriven Sjöfartsverket är inkörda på en konfidensnivå på 95 %, Stomnätsberäkningsprogram;

Mats Sevefeldt

. o

Dan Norin

meddelade att de stomnätsberäknings program för GNSS han har erfarenhet av är Leica Geo Office (LGO) och Trimble Total Control (TTC). Ingen annan mötesdeltagare kände till något annat lämpligt program för stomnätsberäkning. Problem med mobiltelefoninäten i norra Sverige och problem med att få fixlösning;

Stefan Jernberg

. o Det konstaterades att problem med mobiltelefoninäten kan göra det svårare att få fixlösning. Sådana problem som fördröjningar och överbelastningar verkar ha tilltagit under hösten 2011. En bov i dramat kan användningen av s.k. smarta mobiltelefoner vara. Telia har bekräftat att de har kapacitetsproblem i sitt nät och 14

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 • • • det kan av den anledningen vara värt att testa uppkoppling via annan operatör om man upplever problem som kan vara orsakade av överbelastning. Flervägsfel och jonosfärsstörningar m.m. kan också bidra till svårigheten att få fixlösning, så det är svårt att separera orsakerna. Problemet med att felaktig fixlösning kan uppkomma dryftades också. Här kan ett problem vara att mottagaren ej hinner med att ange rätt typ av lösning (fixlösning eller flytlösning). Kontroller som behandlas i den checklista för nätverks-RTK som finns (Odolinski, 2010) och i kortmanualen för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (Norin et al., 2011) togs också upp. Lantmäterikontoret i Arvidsjaur har haft extra stora problem.

Peter Wiklund

Ytterligare felsökning pågår också. rapporterade att felsökning om detta gjorts och att det har konstaterats att använda bandata för Glonass i området gjort att några Glonass-satelliter fallit bort och att beräkningen med det fabrikat som Arvidsjaurkontoret använder kan ha fått problem p.g.a. detta. Dessa bandata är nu temporärt bortflaggade och det skall undersökas om detta underlättat för de användare som haft problem.

Göran Norberg

och

Rune Johansson

rapporterade också om en del problem att få fixlösning, medan

Jörgen Andersson

inte hade sett sådana problem annat än vid stora jonosfärsstörningar. Problem med att få fixlösning trots bra förhållanden;

Rune Johansson

. o Frågeställningen behandlades under frågeställningen ovan. Bättre täckning för nätverks-RTK-tjänsten;

Ulf Olsson

. o Till önskemålet som nytta av.

Ulf Olsson

tog upp under punkt 5 om bättre täckningen av nätverks-RTK-tjänsten i havsbandet undrade han om det är möjligt att ta in fler utländska stationer (t.ex. på danska öar) som potentiellt många användare inom sjöfarten skulle kunna dra Annan uppkopplingsprogramvara mot nätverks-RTK tjänsten;

Ulf Olsson

. 15

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 • o

Peter Wiklund

sa att SWEPOS i dag inte har eller har testat något annat program. Alternativa distributionskanaler för nätverks-RTK;

Stefan Jernberg

. o Kopplat till problemet med mobiltelefoninäten sa

Peter Wiklund

att mobilt Internet via Net 1 kan vara ett alternativ som distributionskanal för nätverks-RTK. Dock finns det inga fältmässiga modem framtagna.

Ulf Olsson

tillade att Sjöfartsverket använt Net 1 och att de var nöjda med det, men märkt att även trafiken i det nätet ökat.

Peter Wiklund

avslutade med att säga att modem för 4G skulle kunna ge bra möjligheter då datatrafik där kan sändas prioriterat.

10.

Rapporter från användare

Gunnar Lysell

rapporterade kort att arbetet med ny nationell höjdmodell fortgår och att över 50 % av Sveriges yta nu är skannat. Finansiering för nästa år ser nu bra ut, så själva skanningen skall kunna slutföras under 2013.

11.

Nästa möte

Flera av mötesdeltagarna uttryckte att de såg positivt på att dessa möten i SWEPOS Referensgrupp hålls. Det beslutades att nästa möte hålls

torsdag 25 oktober 2012

. Möjlig plats för mötet diskuterades, men ingen fastslogs.

12.

Avslutning

Peter Wiklund

tackade mötesdeltagarna för deras aktiva medverkan i mötet samt

Niclas Bergling

från Luftfartsverket för värdskapet och för det intressanta studiebesöket och avslutade därefter mötet.

Referenser

Emardson R, Jarlemark P, Bergstrand S, Nilsson T, Johansson J (2009):

Measurement Accuracy in Network-RTK

. SP Technical Research Institute of Sweden, SP report 2009:23, http://www v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192 (cited May 2010). 16

L a n t m ä t e r i e t 2011-11-29 Jansson J, 2011:

Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS ® -nätet i Stockholmsområdet – vid mätning med nätverks-RTK

Lantmäteriet, Gävle. . Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2011:2, Johansson D & Persson S, 2008: Gävle.

Kommunikationsalternativ för nätverks RTK – virtuell referensstation kontra nätverksmeddelande

. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2008:4, Lantmäteriet, Norin D (2010):

2010 års möte i SWEPOS Referensgrupp

. Minnes anteckningar, Lantmäteriet, Gävle. Norin D, Engfeldt A, Öberg S, Jämtnäs L, 2010:

Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst

Gävle. . Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2006:2, utgåva 3, Lantmäteriet, Odolinski R, 2010:

Checklista för nätverks-RTK

. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2010:3, Lantmäteriet, Gävle. Åström P, 2011:

Nätverks-RTK genom efterberäkning

Gävle (ännu ej utgiven). . Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2011:X, Lantmäteriet,

Kopia till

Närvarande på mötet Geodetiska utvecklingsenheten, Lantmäteriet, Informationsförsörjning Ulf Eriksson, Lantmäteriet, Informationsförsörjning, Marknad Åsa Sjödin, Lantmäteriet, Informationsförsörjning, Marknad Kristina Jäderkvist, Lantmäteriet, Informationsförsörjning, Marknad Kent Holmgren, Gävle kommun Bengt Eurenius, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Åke Sporrstedt, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, Z-län Per-Olof Boström, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, W-län Anneli André, Luftfartsverket Anders Nordqvist, Metria AB Håkan Othberg, Region Gotland Berit Roos, Simrishamns kommun Ragne Emardson, SP Jan Johansson, SP Lars Hedlund, Trafikverket Per Lindblad, Uppsala kommun Lennart Gimring, Vectura Consulting AB Per Lodin, WSP Sverige AB Johan Vium Andersson, WSP Sverige AB Karl-Gunnar Fredriksson, Växjö kommun 17