Transcript Årsberättelse 2011 - Kraftnät Åland AB

kraf tnät åland ab
Årsberättelse
2011
Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2012
KRAFTNÄT ÅLAND AB
2011
Innehåll
VD:s översikt................................................................................ 3
Bokslut
Styrelsens verksamhetsberättelse ......................................... 4- 15
Elöverföring ..............................................................................4-11
Elmarknaden................................................................................11
Personal.......................................................................................11
Anläggningsverksamhet och investeringar............................... 11-12
Ekonomi..................................................................................12-13
Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång...............13
Framtidsutsikter......................................................................13-15
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel............................15
Statistik......................................................................................6-8
Ledningar och transformatorstationer............................................ 9
Resultaträkning ...........................................................................16
Balansräkning......................................................................... 17-18
Finansieringsanalys .....................................................................19
Bokslutsprinciper......................................................................... 20
Noter ................................................................................... 21-25
Datering och underskrifter........................................................... 26
Revisionsberättelse..................................................................... 27
Förvaltning ................................................................................. 28
Personal...................................................................................... 28
Karta över stamledningsnät ........................................................ 29
1
Fördelning av anskaffningen 284 GWh i %
2,7
22,9
Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige)
Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket)
Lokal produktion fossilbränslebaserad
Lokal produktion vindkraft
0,6
Lokal produktion biopanna
5,8
68,0
Fördelning av elförbrukningen 284 GWh i %
0,0
0,9
3,4
38,0
Mariehamns stads elverk
Ålands Elandelslag
Mariehamns Energi Ab
Egen förbrukning, nätförluster o mätfel
Export
57,7
2
VD:s översikt
Bolagets fjortonde verksamhetsår är avslutat. Den
åländska elförbrukningen och den i stamnätet överförda
volymen minskade vardera med 5,4 % i förhållande till
2010. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och
förbrukningsminskningen beror på att året som helhet
var varmare än 2010 och varmare än normalåret. Endast
januari och februari var kallare än normalåret. I medeltal
har dock förbrukningsökningen under de senaste tio
åren varit 1,5 %. Tisdagen den 15 februari mellan 9 och
10 noterades en ny effekttopp på 66,3 MWh/h. Inräknas
även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Den mätta effekttoppen är 2,5
% högre än tidigare högsta notering.
Effekt- och energiutvecklingen följer Kraftnät Åland
Ab:s prognoser och verkligheten bekräftar nödvändigheten av ”Finlandskabeln” och projektets förverkligande.
Ett stort steg i ”Finlandskabelprojektet” togs i juli då
Ålandsdelegationen beslutade bevilja landskapet Åland
extra anslag för att utges som investeringsstöd till Kraftnät Åland Ab för ”Finlandskabeln”. Ålandsdelegationen
beviljade dock inte den av lagtinget anhållna stödnivån.
Efter detta beslut följde en het debatt om projektet både i
massmedia och i lagtinget i samband med behandlingen
av landskapsgarantierna för Kraftnät Åland Ab:s lån till
projektet. Efter många turer och målmedvetet och idogt
arbete från landskapsregeringens sida tog lagtinget den
30 september garantibeslutet. Efter detta kunde notifieringsprocessen inledas och förnotifieringen skickades
till kommissionen i oktober. Förnotifieringsprocessen är
ännu inte avklarad och en exakt tidplan för när den skall
vara klar finns inte i skrivande stund. Efter att den processen är klar skall slutlig notifiering göras och godkännas
av kommissionen. Detta betyder att den senast uppdaterade tidplanen också kommer att bli förskjuten och
att det är osannolikt att kontrakt kan tecknas i juni detta
år. Detta betyder i sin tur att det finns risk för ytterligare
förskjutning av drifttagnings- och övertagandedatum
från våren 2015. Förseningen minskar det praktiska
värdet av investeringen och underskottsproblematiken
växer. Tiden fram till behov av investering ersättande
nuvarande ”Sverigekabel” minskar. Förseningen leder
till att befintlig reservkraft behöver utnyttjas längre och
beslut om hur underskottet skall hanteras under mellanperioden måste tas snarast möjligt om det skall finnas
praktiska förutsättningar för en tillfällig utbyggnad.
Inom ramen för fyrstationsprojektet återstår leverans
av 10 kV ställverket till Centrum. Denna ombyggnad
görs under sommaren 2012. Sottunga färdigställs våren
2012. I och med detta har en avsevärd föryngring skett
på stationsfronten med höjd personsäkerhet och teknisk
nivå som följd.
I den ordinarie elförsörjningen ingår en andel förnybar
el och andelen var 25,6 % år 2011. Ingen utbyggnad av
förnybar elproduktion sker på Åland i avvaktan på att
ett nytt stödsystem för förnybar elproduktion införs på
Åland. Diskussioner om ett åländskt deltagande i det
finska inmatningstariffsystemet har pågått under en lång
tid och ännu har inget konkret resultat erhållits. Om ett
attraktivt stödsystem införs på Åland kommer de planerade vindkraftprojekten ”Stenarna” och ”Långnabba”,
som vi gett klartecken för att ansluta till vår 110 kV förbindelse i Tellholm, att förverkligas i snabb takt. Flera
andra aktörer avvaktar utvecklingen på stödfronten och
införs stödsystemet blir det press på att tillhandahålla
anslutningar. Kan möjligheterna att bygga tredje omriktarstation på likströmsförbindelsen utnyttjas finns det
möjlighet att ansluta 100 MW vindkraft via denna tredje
terminal. Projektet får dock inte försenas av en sådan
lösning. Projekten på vindkraftsidan kan infalla under
en redan intensiv projektperiod och sker detta blir det
en utmaning för bolaget.
Antalet nätstörningar i vårt nät har varit fler än året
innan, totalt 24 stycken (11 stycken 2010) varav tre avbrott på förbindelsen från Sverige i samband med åska.
I slutet av året konstaterades fel på vår gasturbin som
krävde åtgärder för att säkerställa säker funktion och
reparation beställdes omgående. Leverantören har dock
inte lyckats åtgärda felet ännu i början av april. Serviceoch underhållsavtalet med MAN Diesel Turbo AG gick
ut vid årsskiftet och kan inte förnyas. Det finns nu flera
anledningar till att hitta en bra lösning på framtida service- och underhåll av vår reservkraftanläggning och
olika alternativ undersöks.
Under året utkristalliserade sig lösningen för Kraftnät
Åland Ab:s del för att uppfylla kraven i EG:s direktiv
2009/72/EG om åtskilt ägande. Landskapsregeringen
kommer att lösa ut övriga aktieägare i bolaget och bli
ensamägare. De ändrade ägarförhållandena kommer
naturligtvis att märkas inom bolaget och det blir en
intressant att vara delaktig i processen.
2011 års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 8,9 %
och rörelsevinsten 104,6 % över budget. De främsta
orsakerna till omsättningsökningen var högre intäkter
främst från balanstjänsterna men även från nättjänsterna.
Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock
betydligt högre än budgeterat underskott på 366 000 e.
Orsak till detta var de högre intäkterna och det faktum
att räntekostnaderna blev lägre än budget p.g.a. det
faktum att budgeterade räntekostnader från nya lån för
”Finlandskabeln” inte uppstod.
Vid årsskiftet var vi 15 anställda.
Jag vill tacka personalen för Era arbetsinsatser och Ert
engagemang och den yrkeskunskap Ni uppvisar i det
dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till
styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners
och kunder.
Mariehamn i april 2012
Jan Kahlroth, VD
3
Styrelsens
verksamhetsberättelse
Elöverföring
Den totala elanskaffningen var 284,1 GWh mot 300,2
GWh år 2010. Minskningen är 5,4 %. Den i stamnätet
överförda volymen var 263,0 GWh mot 277,8 GWh
2010 och överföringen minskade med 5,4 %.
ett avbrott på Sverigekabeln när helst det inträffar.
Effekttoppen är mycket temperaturberoende och
under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest.
Inmatningen till stamnätet bestod till största delen
av import. Införseln av elenergi från Sverige var 193,2
GWh (206,0 GWh 2010). Via inmatningspunkten i
Gustavs i riket infördes 16,4 GWh (21,8 GWh 2010).
Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 51,6
GWh (41,8 GWh 2010) och från fossilbränslebaserad
elproduktion 1,8 GWh (8,3 GWh 2010).
Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 10,4 % lägre än för normalåret.
Graddagtalet för år 2011 var 20,5 % lägre än för år
2010. Endast månaderna januari och februari var
kallare än normalåret.
De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,5 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli
större under ett kallare år.
Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande
inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska
vindkraftverken var 65,0 GWh (53,3 GWh 2010). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var
21,9 % mot 17,8 % år 2010 och därutöver producerade
biokraftvärmeverket i Mariehamn 7,7 GWh el (10,9
GWh, 2010). Den procentuella andelen förnybart av
den totala elanskaffningen utgjorde 25,6 %, år 2010
var motsvarande del 21,4 %.
Antalet nätstörningar i vårt nät har varit fler än året
innan, totalt 24 stycken (11 stycken 2010).
Den 14 februari 2:37 löser överströmsskyddet i
Norrböle för 45 kV ledningen mot Svinö. Kölden hade
sträckt ledningen så att den kom i kontakt med en
metallbarr, vilket förorsakade kortslutning. Ledningen
tas ur drift och fler linvikter monteras för att undvika
ett nytt avbrott av samma orsak. Avbrottstid 30 timmar 40 minuter, endast Knutsboda elstation berörs.
Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 150,6
GWh (164,2 GWh 2010), Mariehamns stads elverk
100,2 GWh (100,4 GWh 2010), Mariehamns Energi
Ab:s egenförbrukning var 2,5 GWh (3,0 GWh 2010)
och stamnätsförlusterna uppgick till 9,6 GWh (10,2
GWh 2010) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda
elenergin.
På grund av sträng kyla – 26 oC är belastningen på
ledningen från Gustavs hög och 45 kV spänningen i
Svinö elstation blir för låg och underspänningsskyddet
kopplar ifrån 45 kV ledningen från Sottunga. Svinö elstation blir spänningslös. Vid fyra olika inkopplingsförsök löser stationen igen för underspänning. Först efter
överflyttning av last mot Norrböle elstation lyckades
inkopplingen. Total avbrottstid 1 timme 28 minuter.
Differensen mellan den till stamnätet inmatade och
uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar
och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i
stationer.
2011 års högsta timeffekttopp var 66,3 MWh/h och
inträffade mellan klockan 9 och 10 tisdagen den 15
februari. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är
effekttoppen 67,9 MWh/h. Den uppmätta effekttoppen
66,3 MWh/h är 2,5 % högre än den dittills högsta
noterade årstoppen och effektutvecklingen är i linje
med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker
behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara
Den 20 mars löser Finby elstation p.g.a. jordfel.
Orsaken till avbrottet kunde ej härledas. Avbrottet
varade 1 timme och 7 minuter.
Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst den 7 juni då både
70 kV och 110 kV brytaren för transformator 2 löser
för överström och jordfel samtidigt som linjebrytaren
4
Sottunga elstationer blir strömlösa. Inkoppling mot
Ålandsnätet, men problem med reaktiv inmatning till
Sverige. Avvaktar spänning i Gustavs och kopplar därefter in elstationerna. Avbrottstid 1 timme 15 minuter.
för Godbylinjen i Tingsbacka löser för överström.
Störningen varade 17 minuter. Åska var trolig orsak
till avbrottet.
Den 3 juli löser Brändöledningen i Gustavs
p.g.a.åska Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer
blir strömlösa i 10 minuter och avbrottet avhjälps genom att östra skärgården inkopplas mot Ålandsnätet.
Vid onormal driftläggning den 12 september p.g.a.
underhållsarbeten matas Finby, Godby och Västanträsk elstation via Svinö. I samband med en reaktorkoppling löser Godby och Svinöbrytarna i Finby och
den nämnda elstationerna blir strömlösa i 27 minuter.
6 juli löser Finby elstation p.g.a. jordfel. Orsaken
till avbrottet kunde ej härledas. Avbrottet varade 33
minuter.
Underspänningsskyddet i Ytternäs elstation kopplar den 16 september ifrån ledningen till Lilla Båtskär
och transformatorbrytaren på Lilla Båtskär. Orsaken
var en spänningsdip i samband med spänningssättning av transformator T2 i ÅT 01 Mariehamn. Avbrottet
varade 3 minuter.
Den 23 juli blev hela Åland förutom elstationerna i
Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då ”Sverigekabelns” då 70 kV spänningen i Senneby elstation
försvinner. Avbrottet förorsakades av åska. Avbrottet
varade 7 minuter.
Överströmsskyddet för förbindelsekabel 2 i Mariehamns elstation kopplar den 19 september ifrån
förbindelsekabel 2 till kopplingsstation Centrum.
Mariehamns stads elverks abonnenter i Strandnäs
och på Klinten berördes av avbrottet. All förbrukning
lades efter två misslyckade inkopplingsförsök över
på förbindelsekabel 3. Avbrottet varade 23 minuter.
Orsaken till avbrottet var ett trasigt överströmsskydd.
Den 18 augusti blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst
då ”Sverigekabelns” då 70 kV spänningen i Senneby
elstation försvinner. Avbrottet förorsakades troligen
av åska. Avbrottet varade 5 minuter.
18 augusti löser Finby elstation p.g.a. jordfel. Orsaken till avbrottet kunde ej härledas. Efter fyra misslyckade inkopplingsförsök lyckas det femte. Avbrottet
varade 1 timme och 17 minuter.
Ett fel i på en utgående 10 kV ledning i Kumlinge
löser elstationen den 22 september. Avbrottet på
stationen varade 27 minuter. Felorsaken var ett trasigt
säkringsunderlag på Ålands Elandelslags Lappo-linje.
Den 25 augusti löser Finby elstation p.g.a. jordfel.
Orsaken till avbrottet var en trasig ventilavledare. Efter
omkoppling får Ålands Elandelslags abonnenter igen
ström 1 timme och 20 minuter efter avbrottet. Efter
utbyte av avledarna återgås till normal drift. Återgång
sker efter 3 timmar och 38 minuter.
Den 4 oktober löser transformatorbrytaren i Ytternäs elstation i samband med reläskyddsprov och
Mariehamns stads abonnenter försörjda från Ytternäs
station blir strömlösa i 1 minut.
I samband med ett åskväder den 28 augusti löser
överströmsskyddet för ledningen Tingsbacka-Godby
i Tingsbacka elstation. Elstationerna Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa. Avbrottet varade i 6
minuter.
Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation
kopplar i samband med underhållsarbeten på vindkraftverken den 20 oktober ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också
löser. Avbrottet varade 10 minuter.
Överströmsskyddet för ledningen Brändö-Kumlige
löser vid åska den 28 augusti. Brändö, Kumlinge och
Sottunga elstationer blir strömlösa i 8 minuter.
Den 29 november fäller en skogshuggare på Kumlinge ett träd över 45 kV ledningen och brytaren i Gustavs ställverk löser. Brändö, Kumlinge och Sottunga
elstationer blir strömlösa i 4 minuter.
Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation
kopplar den 29 augusti ifrån transformatorbrytaren till
följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser.
Orsaken till spänningsdipen har inte kunnat fastställas. Avbrottet varade 5 minuter.
Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation
kopplar i den 1 december ifrån transformatorbrytaren
till följd att linjebrytaren i Ytternäs elstation också löser.
Avbrottet förorsakades av en spänningsdip importerad från Vattenfalls nät. Störningen varade 7 minuter.
Avbrott i Fortums nät den 29 augusti, 110 kV
matningen till Gustavs borta. Brändö, Kumlinge och
Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation
5
Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät)
Resultat 2010
SUMMA ELENERGIINMATNING
Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige)
Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket)
Lokal produktion i stamnätet fossil
Lokal produktion till stamnätet vind
MWh
277 833
205 976
21 806
8 260
41 790
% av
inmatn.
/uttag
100,0
74,1
7,8
3,0
15,0
SUMMA ELENERGIUTTAG OCH EXPORT
Mariehamns stads elverk
Ålands Elandelslag
Mariehamns Energi Ab
Egen förbrukning, nätförluster o mätfel
Export
277 833
100 401
164 164
3 008
10 234
27
100,0
36,1
59,1
1,1
3,7
0
GWh
350
Resultat 2011
MWh
262 960
193 245
16 360
1 782
51 574
% av
inmatn.
/uttag
100,0
73,5
6,2
0,7
19,6
262 960
100 170
150 597
2 521
9 647
24
100,0
38,1
57,3
1,0
3,7
0
Ändring i
% jämfört
11/10
-5,4
-6,2
-25,0
-78,4
23,4
-5,4
-0,2
-8,3
-16,2
-5,7
-9,5
Energiproduktion och import
300
250
200
150
100
50
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Import från Sverige
Lok. olj.prod.
6
Från Finland
Förnybart
7
MWh/h
70
Medeleffekter per vecka 2011
60
50
40
30
20
10
0
1
3
5
7
9
11
Import Sverige
13
15
17
19
21
Från Finland
23
25
27
29
Vindkraft
Storby 45 kV utbyggnad.
8
31
33
35
37
Lok. olj.prod.
39
41
43
45
47
49
Toppeffekt/vecka
51
53
110 och 45 kV ledningar 2011
Kabel
Sandviken - Tellholm...............................
240 mm²Cu
Tellholm - Tingsbacka..............................
Senneby - Sandviken........................... 400 mm²Cu
110 kV
Friledning
58,6 km
454 mm²Al
1,8 km
60,4 km
45 kV
Kabel
Friledning
Tingsbacka - Mariehamn..........................
240 mm²Al
1,6 km
236 mm²Al
Tingsbacka - Godby............................
236 mm²Al
Tingsbacka - Norrböle.............................
236 mm²Al
Tingsbacka - Hellesby....................
236 mm²Al
Hellesby-Storby…………………..
240 mm²Al
0,5 km
236 mm²Al
Norrböle - Svinö ............................. 240 mm²Al
1,6 km
236 mm²Al
Godby - Västanträsk.................................
99 mm²Al
Godby - Finby............................................
85/14 mm²AlFe
Finby - Svinö..................................... 150 mm²Al
4,8 km 152/25 mm²AlFe
Svinö - Sottunga..................................... 95 mm²Al
9,8 km
99 mm²AlFe
Sottunga - Kumlinge..................................
95 mm²Al
13,8 km 152/25 mm²AlFe
Kumlinge - Brändö........................................
150 mm²Al
14,4 km 152/25 mm²AlFe
Brändö - Gustavs......................................
150 mm²Al
16,6 km 152/25 mm²AlFe
Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1
95 mm²Al
1,9 km
Mariehamn-Ytternäs delsträcka 2
240 mm²Al
2,2 km
Ytternäs-Lilla Båtskär……………..Transformatorstationer
240 mm²Al
15,82011
km
Mariehamn - Norrböle..................................
240 mm²Al
1,6 km 152/25 mm²AlFe
84,6 km
15,7 km
15,7 km
9,2
4,5
9,6
9,9
12,0
20,0
12,3
13,2
12,3
17,4
4,7
13,2
10,2
km
km
km
km
km
km
km
km
km
km
km
km
2,6 km
151,1 km
Transformatorstationer
Transformatorer
Effekt
Spänning kV
Senneby..……….......... 63 MVA
110±9x1,67%/77
63 MVA
110±9x1,67%/77
Tingsbacka.............................
63 MVA
110±9x1,67%/45
63 MVA
110±9x1,67%/45
Hellesby..............................
6,3 MVA
47±9x1,67%/10,5
Mariehamn.......................................
16 MVA
47±6x1,67%/10,5
Mariehamn........................................
16 MVA
47±6x1,67%/10,5
Holken
Centrum............................................
Norrböle..............................................
10 MVA
47±6x1,67%/10,5
Norrböle...............….. 10 MVA
47±6x1,67%/10,5
Ytternäs................................................
10 MVA
47±6x1,67%/10,5
Svinö.................................................
5 MVA
45±6x1,67%/10,5
Sottunga...........................................
3 MVA
45±6x1,67%/10,5
Kumlinge...........................................
3 MVA
45±6x1,67%/10,5
Godby................................................
2 x 6,3 MVA
47±6x1,67%/10,5
Västanträsk.....................................
5 MVA
47±6x1,67%/10,5
Finby.......................................................
6,3 MVA
47±6x1,67%/10,5
Brändö.......................................................
3 MVA
47±6x1,67%/10,5
Knutsboda…..……
2,5 MVA
47,5±1x3,0%/0,66
Storby……………… 6,3 MVA
47±9x1,67%/10,5
Sida 1
Effekt
Lilla Båtskär……….. 16 MVA
Transformatorer
Spänning
20/47,5±9x1,67%
9
Brytare
Utgående
Drifttag.
110 o. 45 kV 10 kV ledning
år
3 st 110 kV
2000
2009
7 st 110 kV
2000
8 st 45 kV
2009
1 st 45 kV
4 st
2000
6 st 45 kV
6 st
1969
1987
4 st
2004
8 st
1972
4 st 45 kV
7 st
1978
2002
2 st 45 kV
5 st
1983
4 st 45 kV
3 st
2011
2 st 45 kV
4 st
1976
2 st 45 kV
3 st
1987
4 st 45 kV
7 st
1998
1 st 45 kV
4 st
2011
2 st 45 kV
3 st
1983
1 st 45 kV
2 st
1991
1 st 45 kV
1997
1 st 45 kV
3 st
2004
Brytare
20 kV
1 st
Inkommande Drifttag.
20 kV ledning
år
3 st
2007
risken för ett underskott vidtagits. Samma överenskommelse finns också i nättjänstavtalen för 2012.
Med tanke på den effektutveckling vi haft de senaste
åren är sannolikheten numera större för effektbrist i
samband med ett avbrott på förbindelseledningen till
Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och
skall långsiktigt täckas med den planerade likströmsförbindelsen till riket. Den förskjutning av tidplanen för
projektet, som den utdragna finansieringsprocessen
medför, ökar ytterligare risken för reserveffektunderskott om inte underskottet under mellanperioden
täcks. Förbindelsen kan utgående från tillgängliga
uppgifter vara klar för övertagande år 2015. För att
säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har
villkoren för en förlängning av reservkraftavtalet med
Mariehamns Energi Ab efterhörts. Inget beslut gällande hanteringen av reserveffektunderskottet under
mellanperioden 2013-2015 har fattats.
kopplar i samband med en storm den 9 december
ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren
i Ytternäs elstation också löser. Vid inkoppling löser
linjebrytaren för Ytternäsledningen i Mariehamns
elstation och Ytternäs elstation blir spänningslös.
Nästa inkopplingsförsök lyckas och allt är normalt
efter 7 minuter.
Underspänningsskyddet i Lilla Båtskär elstation
kopplar i samband med stormen den 9 december
ifrån transformatorbrytaren till följd att linjebrytaren
i Ytternäs elstation också löser. Vid inkoppling löser
linjebrytaren för Ytternäsledningen i Mariehamns elstation och Ytternäs elstation blir spänningslös. Vid ett
senare försök lyckas inkopplingen och allt är normalt
efter 12 minuter.
Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten
utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör.
Gasturbinen i Ringsböle har varit tillgänglig förutom vid planlagd service. Under året inträffade flera
misslyckade startförsök än normalt och problemet
visade sig härstamma från bränsleventilen och dess
styrning. Utbyte av bränsleventilen och uppgradering
av styrningen är beställd men inte ännu genomförd.
Gasturbinen har p.g.a. problemet sedan november
krävt bemanning på plats vid start. För att möjliggöra
snabb start i ansträngda effektsituationer har även
gasturbinberedskap nyttjats under början av året.
På basen av genomförda pratiska inkopplingstester
och utvecklade simuleringar av inkopplingsförloppen
vid inkoppling av de parallella transformatorerna i
Senneby och Tingsbacka har ett förslag till lösning
utarbetats. Inkopplingsproblematiken skall åtgärdas
genom att ersätta fyra befintliga transformatorbrytare
i Senneby och Tingsbacka med styrda brytare. De ersättande brytarna installeras under 2012 och därefter
skall transformatorerna kunna drivas parallellt.
Under året har planeringen och upphandlingen av
en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal
i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kV till
det åländska stamnätet fortsatt. Finansieringsfrågan
har fortskridit men notifieringsprocessen är ännu inte
slutförd. Ålandsdelegationen tog den 22 juli formellt
beslut om att bevilja landskapet Åland extra anslag
för att utges som investeringsstöd till Kraftnät Åland
Ab för ”Finlandskabeln”. Investeringsstödet får utgöra 40 % av investeringen och högst 50 miljoner
euro. Utgående från detta uppdaterades anhållan om
landskapsgarantier för lån till projektet och efter en
ivrig debatt beslöt Ålands lagting på sitt sista plenum
den 30 september att på basen av finansutskottets
betänkande att bevilja landskapsgarantier för lån till
Kraftnät Åland Ab till ett belopp uppgående till högst
70 miljoner euro. Extra anslagsbeslutet stadfästes av
presidenten den 7 oktober. Förutom investeringsstödet avser landskapsregeringen att tillskjuta 5 miljoner
euro i aktiekapital för att minska lånebördan. Finansieringspaketets utformning är klar och kommisionens
godkännande återstår innan kapital för investeringen
kan frigöras och upphandlingen av likströmsförbindelsen kan slutföras. På tillståndsidan går processen
framåt och byggnadslovet från Energimarknadsver-
Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen
från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst
störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är
att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för
att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd.
I dagsläget är situationen sådan att den reserveffektkapacitet som tillhandahålls med vår gasturbin
i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade
reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Likströmsförbindelsen till riket kommer
långsiktigt att säkra reservkraften, men projektet har
försenats och en underskottssituation har varit aktuell
under flere år. Från distributionsnätbolagens sida har
man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten varit tillräcklig och parterna har i nättjänstavtalen
2009-2011 överenskommit om att Kraftnät Åland Ab
är befriad från ansvar vid situationer då otillräcklig
produktionskapacitet uppstår under förutsättning att
hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men
inte är tillräcklig för att täcka elbehovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera
10
ket likväl som miljötillstånd från
ÅMHM har erhållits, vattenlovet
från Regionförvaltningsverket är
under behandling.
I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även
transiteringsmöjligheterna den
nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning på den sedan
länge aktuella och olösta frågan
om avskaffning av gränstarifferna
på den svenska sidan behövs
för att fri kapacitet i förbindelsen
marknadsmässigt skall kunna
utnyttjas.
Planer på byggandet av en ny
elstation i Tellholm för anslutning
av Ålands Elandelslags vindkraftprojekt ”Stenarna” och Ålands
Vindenergi Andelslags vindkraftSottunga ombyggnadsarbete.
projekt ”Långnabba” finns men
projektet har försenats p.g.a.
förseningar och oklarheter gällande införandet av inElpriset på den nordiska elbörsen Nordpool sjönk
matningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab
i förhållande till 2010. Medelårspriset för prisområde
har hittills begränsat anslutning av ytterligare vindkraft
Sverige var 47,85 €/MWh 2011. Motsvarande medeltill det åländska stamnätet till dessa projekt. I kombinaårspris 2010 var 56,82 €/MWh. På årsmedelnivå var
tion med byggande av likströmsförbindelsen till riket
spotpriset inom prisområde Sverige 16 % lägre än året
kan dock potentialen för vindkraftutbyggnad utökas i
innan. Det lägre spotpriset minskade kostnaderna vid
östra skärgården om projekten kan koordineras och
inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna.
vindkraftaktörerna finansierar tilläggsinvesteringarna
för vindkraftanslutningen.
Personal
Allwinds Ab levererade förlustelen i kombination
med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat
på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2011
uppgick denna mängd till 9 647 MWh motsvarande
3,7 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet.
År 2010 var förlustenergin 10 234 MWh och den relativa förlusten 3,7 %.
Under året anställdes en ny elmontör när den tidigare
driftteknikern slutade. Antalet anställda var vid årets
slut 15 stycken, varav en var moderskaps/vårdledig.
Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,3 manår exklusive betald ledighet (14,8
manår 2010). För fortbildning, kurser och mässor
inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 21,5 dagar. Personalen fortbildades enligt
föreliggande behov.
Elmarknaden
För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och
rapportering av timserier till och från de åländska
distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer
samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät.
Anläggningsverksamhet och
investeringar
Tomtförbättringsarbeten gjordes för 8405 €.
I elstationsbyggnaden i Sottunga investerade vi
totalt 29 560 €. I transmissionsnätet investerades 532
843 €, innefattande stationsbytet i Svinö och även
följande pågående ej slutförda projekt; stationsutbyte
i Sottunga och inledande arbete tillhörande den planerade 45 kV ledningen Storby-Västanträsk.
Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden
2008-2012 gavs av landskapsregeringen och Kraftnät
Åland Ab tilldelades 35 052 stycken utsläppsrätter
för den aktuella perioden. Vid årets slut fanns 16216
utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från
gasturbinanläggningen i Ringsböle var 251 ton CO2.
11
I reservkraftanläggningen investerades 3 554 € i
övervakning av smörjoljenivå.
avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna krediterades 7161 € för nättjänsterna.
I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerade vi 30 937 €. Fjärrkontrollutrustning och energimätningsutrustning, som införskaffades till ersättande elstationer var den största posten.
Intäkterna från balanstjänster har minskat med
1,4 % och utgjorde 796 878 €. Mot intäkterna ställs
inköps/produktionskostnaderna för effektkraft,
balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och
systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt
personalkostnader för hanteringen.
Inom mätinstrument och verktyg inköptes en datalogger till en kostnad av 5 776 €.
Intäkterna från övriga tjänster är totalt 43 874 €
och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra.
I datorprogram investerades 1 921 €.
Kontorsinventarier inköptes för 6 119 €.
Omsättningen var 6 922 263 €, vilket är 1,7 % högre
än år 2010.
Fordonsparken förstärktes med kabelvagn för
4 800 €.
Övriga rörelseintäkter utgjorde 100 €.
Under pågående anskaffningar investerades
272 632 € i likströmsförbindelsen till riket.
Inköp av material och tjänster utgjorde totalt
3 206 848 € och ökade med 1 % i jämförelse med år
2010. Kostnaderna för stamnätsförlusterna var 519 752
€. Detta motsvarar ett medelpris på 53,9 €/MWh mot
63,5 €/MWh år 2010. De fasta reservkraftkostnaderna
utgjorde 805 925 €. Beställd effektkraft kostade 37 611
€. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige
och i riket betalades totalt 1 245 307 € i nätavgifter mot
1 124 982 € året innan. I totalkostnaden för material
och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster,
uppgående till 572 708 €. Vid provkörningar och
planerade avbrott förbrukades bränsle till ett värde
av 25 545 €.
Totalt investerades inklusive pågående anskaffningar 896 548 € under året.
Ekonomi
2011 års resultat blev bättre än budget. De främsta
orsakerna till detta var högre intäkter från balanstjänsterna och lägre räntekostnader. Räntekostnaderna i
budget var baserade på att kontrakt för ”Finlandskabelprojektet” skulle ha tecknats och de praktiska
arbetena inletts. Finansieringsprocessen har dragit ut
på tiden och möjligheten att lyfta nya lån har ej funnits och därmed har inte budgeterade räntekostnader
uppstått.
Personalkostnaderna har minskat och utgjorde 909
393 €. Löner och arvoden har minskat med 3,8 % i
förhållande till 2010. Minskningen beror på tillfälligt
färre anställda och ökade löneaktiveringar.
Intäkterna från nättjänsterna ökade med 2,3 % från
5 942 989 € år 2010 till 6 081 511 €.
Avskrivningarna enligt plan utgjorde 1 371 345 €.
Ålands Elandelslag debiterades 3 796 507 €, motsvarande 25,21 €/MWh (22,39 €/MWh 2010) för sina
uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades
2 094 613 €, vilket motsvarar 20,91 €/MWh (20,60
€/MWh 2010). Skillnaden i €/MWh mellan Ålands
Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer
främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer
energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands
Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i
förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag.
Medelpriset för dessa uttagskunder var 23,49 €/MWh
(21,9 €/MWh 2010).
Övriga rörelsekostnader, totalt 913 385 €, har ökat
med 11,4 % i en jämförelse med 2010. Kostnader
för varor och förnödenheter var 148 134 €, varav
drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår
reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största
posterna.
Kostnaderna för främmande tjänster var 523 432 €.
Den största posten utgör reparationer och underhåll
totalt 199 906 €, där den enskilt största posten utgörs
av underhållskostnader för gasturbinen i Ringsböle.
Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning och
driftcentralbemanning för 37 249 € samt övriga
tjänster för 1 376 €. Från Ålands Företagsbyrå Ab har
administrativa tjänster köpts för 21 445 €. För specia-
Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad
el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för
vindkraftverken anslutna till vårt nät något högre än
12
listtjänster har erlagts 58 084 €. ADB-kostnaderna
var 28 731 €. Hyreskostnaderna utgjorde 102 132 €.
Kostnaderna för resterande främmande tjänster är
74 509 €.
Bolaget visar en 40,1 %-ig soliditet mot 40,5 % året
innan.
I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för 36 419 €, representation och
marknadsföring 280 €, försäkringspremier 104 403
€ samt övriga kostnader 51 197 €.
Bolaget har 32 026 aktier. Varje aktie berättigar till en
röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till
dividend och till bolagets medel.
Rörelseresultatet visar en vinst på 521 391 € mot
597 632 € året innan.
Väsentliga händelser efter
räkenskapsperiodens utgång
Bolagets aktier
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång
och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 § påverkar inte heller de utdelningsbara medlen.
Finansiella intäkter 16 278 €.
Räntekostnaderna ökade p.g.a långsiktig räntesäkring från 161 126 € till 257 525 € år 2011. Övriga
finansiella kostnader var 12 520 €.
Framtidsutsikter
Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är
267 625 € mot en vinst på 445 430 € år 2010.
Enligt EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma
regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG skall bl.a. den inre
marknaden för el förbättras genom åtskilt ägande.
Omfattade bolag skall enligt direktivet vara oberoende
av leverans- eller produktionsintressen. Vid åtskilt
ägande ställs krav på att en eller flera personer inte
kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll
över eller rättigheter gentemot en systemansvarig
för överföringssystemet eller ett överföringssystem.
Landskapsregeringen avser med anledning av detta
att lösa ut övriga aktieägare ur Kraftnät Åland Ab. Planerna är långt framskridna och genomförs under 2012.
Ålands landskapsregering blir efter detta ensamägare
till Kraftnät Åland Ab.
Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas
den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 267
454 €. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar
från 5 751 482 € per den 31.12.2010 till att vid detta bokslut utgöra 6 018 936 €. Bolagets långsiktiga målsättning
är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer
än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen
samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att
kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökning innebär ett avsteg i strävan att nå
den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen
utgör 27,7 % av de materiella tillgångarna 2011. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett
bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet
vid kommande investeringar samt för att undvika stora
årsvisa förändringar av tarifferna.
Enligt det aktuella direktivet skall en fristående
myndighet övervaka elmarknaden och det är oklart
hur landskapsregeringen avser att lösa den frågan,
men det kommer troligen att ske förändringar i övervakningen. Ett nytt europeiskt regelsystem med s.k.
”Grid codes” är under utarbetande och dessa regler
kommer att påverka alla nätbolag inklusive Kraftnät
Åland Ab. Avsikten är att öka inmatning av småskalig
förnybar elproduktion i elnäten, med den utmaning
detta innebär för nätägarna.
Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden.
Bolaget har haft god likviditet under året och har
vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om 2 892 464 €.
Under året utökades lånebördan då resterande 1
300 000 € av det tidigare beviljade lånet på Ålandsbanken lyftes.
NordREG, de nordiska energimarknadsmyndigheterna, har på uppdrag av de nordiska energiministrarna tagit fram en implementeringsplan för en
gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi.
Öppnande av den nordiska elmarknaden för slutkunder är planerad att genomföras 2015. Åland kommer
att ingå i den gemensamma slutkundsmarknaden från
Långfristigt främmande kapital är 11 428 734 € och
kortfristigt 1 757 067 € vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från 23 949 592 € till 24 638 238 €.
Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är 389 367 €.
13
upptas, vilket är en förutsättning för att upphandlingen
skall kunna avslutas och kontrakt tecknas. Ett tänkbart
scenario är att notifieringen är klar i april/maj 2012 och
kontrakt kan tecknas i juni. Utgående från det kan det
finnas en möjlighet att likströmsförbindelsen är klar
för övertagande våren 2015. Detta är mer än två år
senare än ursprunglig tidplan. Utgående från ett växande reservkraftunderskott och förskjutning av drifttagningen av likströmsförbindelsen pågår en process
i syfte att finna en lösning under mellantiden. I denna
lösning ingår en målsättning att nyttja Mariehamns
Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion även efter att avtalet om reserveffekt gått ut
sista december 2013. Mariehamns Energi Ab kommer
under första halvåret 2012 att lämna anbud på för en
två års förlängning av avtalet. Kraftnät Åland Ab driver
projektet framåt utgående från att finansieringsfrågan
löser sig. Övriga upphandlingar och tillståndfrågor
drivs framåt i den takt som är möjligt.
åländskt håll är det nödvändigt att deltaga i processen. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en
viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade
medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms
för Åland.
Överföringsförmågan på förbindelsen till Sverige
är genom tidigare utförd dubblering av transformatorkapaciteten utbyggd till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till
2021-2023 med prognostiserad utveckling. Det har
varit inkopplingsproblem som hindrat parallelldrift.
Ett förslag till åtgärder för att komma till rätta med
problemen har utarbetats och implementeringen av
åtgärderna görs under sommaren/hösten 2012. Efter
detta skall parallelldrift av transformatorerna vara
möjlig och kapaciteten skall kunna utnyttjas fullt ut..
2011 års högsta effekttopp var 66,3 MWh/h och
inträffade mellan klockan 9 och 10 tisdagen den 15
februari. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är
effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekttoppen 66,3 MW är
2,5 % högre än den hittills högsta noterade effekttoppen och ligger i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos
och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet för att klara ett avbrott på Svergekabeln när
helst det inträffar.
”Finlandskabelprojektet” kommer att påverka
avgifterna för nättjänsterna och det kommer att vara
en utmaning att utforma tarifferna och finansieringen
av projektet så att kostnaderna är förutsägbara och
tariffnivån jämn utan stora årsvisa variationer.
Den framtida driften av ”Finlandskabeln” ställer
även krav på en förändrad elmarknadslösning, som
också beaktar de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Aktiviteterna på detta område skall genomföras
med inriktning på att marknadslösningen skall vara
klar till drifttagningen av förbindelsen.
Arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket fortgår. Finansieringspaketet är inte godkänt av EU-kommissionen
och detta måste vara klart för att lån skall kunna
Det finska inmatningstariffsystemet för vindkraft och
biobränsleproducerad kraft
är i gång i riket. Landskapsregeringen har under en längre
tid förhandlat med den finska
regeringen och riksmyndigheter
om möjligheterna och villkoren
för ett åländsk deltagande i
systemet, ännu har ingen lösning åstadkommits. Den nya
landskapsregeringen har lovat
besked om stödmöjligheterna
inom 2012. Skapas motsvarande förutsättningar för de
åländska vindkraftaktörerna
som på rikshåll kommer de nu
vilande vindkraftprojekten att
dras igång med följd att den
planerade elstation i Tellholm
Sottunga nya elstationsbyggnad.
14
elstation i Lemland nära eller i Söderby. Stationen
finns upptagen i 2012 års budget men blir troligen
förverkligad först 2013.
snabbt skall byggas. Intresset för den inmatningspunkt för vindkraft på ”Finlandskabeln”, som nu ingår
som en option i pågående upphandling, kommer att
öka om en attraktiv stödform införs i landskapet och
det kommer att uppstå en press på att koordinera
projekten. Realiserande av en ny inmatning för vindkraft i kombination med ”Finlandskabelprojektet” får
dock inte försena projektet och den tilläggsinvestering
detta förorsakar skall i sin helhet betalas av vindkraftaktörerna.
För att förverkliga dessa projekt behövs likvida
medel och lånebördan måste utökas för detta ändamål.
Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på
70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan
visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt.
Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna.
Den förnybara elproduktionens andel av den
åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 25
% av elanskaffningen 2012. Tas beslut om att bygga
vindkraftparkerna ”Stenarna” och ”Långnabba” under 2012 byggs elstationen i Tellholm för anslutning
av de aktuella vindkraftparkerna tidigast 2013. Ett
fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på
årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det
åländska elbehovet.
Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för
den nya reservkraftanläggningen för åren 2008-2012.
De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de
faktiska utsläppen och kalkylerat överskott från 2011
avses att säljas alternativt nyttjas för nästa utsläppsperiod om detta visar sig vara möjligt.
Utöver detta finns det som tidigare redovisats ett
stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En
mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande
östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att
koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen
koordineras med ”Finlandskabelprojektet”.
Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre
sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom
andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i
finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen har räntesäkrats
för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna
ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen
är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar
en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget
påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist
på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna.
Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för
reparationer, följdskador och ersättande elproduktion
vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna
och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade
ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten
organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka
genom att sprida kunskapen på flera personer.
De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva
deltagande i processen. Sammanfaller alla dessa
projekt tidsmässigt kommer det att vara en stor
utmaning för Kraftnät Åland Ab och andelen köpta
tjänster i dessa projekt måste utökas. Förverkligandet
av ”Finlandskabelprojektet” föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och
drivas efter övertagande. Planeringen av den framtida
organisationen måste inledas så snart slutligt investeringsbeslut fattats.
Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart 2012. Utökningen av 45 kV utefältet i Storby är
klar och motsvarande utvidgning av 45 kV ställverket
i Västanträsk görs 2012.
Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter,
Sottunga färdigställs under våren. Uppgraderingen
ingår i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga
nätet och under sommaren byts 10 kV ställverket i
elstationen Centrum i Mariehamn ut.
Styrelsens förslag till disposition av
vinstmedel
De utdelningsbara medlen är 47 114,36 € varav periodens resultat är 0,00 €.
Under höglasttid med Svinö elstation försörjd
från Gustavs har problem med spänningshållningen
uppstått och Svinö elstation behöver avlastas. För
att göra avlastning möjlig planeras en ny 45/10 kV
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital
och följaktligen ingen dividend utdelas.
15
Kraftnät Åland Ab
Kraftnät
Åland Ab
FO
nummer:1068562-1
RESULTATRÄKNING
Not
01.01.2011
01.01.2010
31.12.2011
€
31.12.2010
€
6 922 263,18
6 806 002,65
100,00
93 015,09
-3 181 303,13
-25 545,29
-3 206 848,42
-3 144 802,32
-28 609,45
-3 173 411,77
-751 625,52
-781 089,13
-124 639,34
-33 127,89
-909 392,75
-126 451,37
-32 466,00
-940 006,50
-1 371 345,46
-1 371 345,46
-1 367 687,63
-1 367 687,63
-913 385,32
-820 280,15
521 391,23
597 631,69
16 277,73
9 758,64
-270 044,39
-253 766,66
-161 959,95
-152 201,31
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
267 624,57
445 430,38
VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER
267 624,57
445 430,38
-267 453,48
-267 453,48
-445 350,84
-445 350,84
-171,09
-79,54
0,00
0,00
OMSÄTTNING
1
Övriga rörelseintäkter
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Förändring av lager
Sa Material och tjänster
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Sa Personalkostnader
2
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Sa Avskrivningar och nedskrivningar
3
Övriga rörelsekostnader
RÖRELSEVINST
Finansiella intäkter och kostnader
Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter
Från övriga
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
Till övriga
Sa Finansiella intäkter och kostnader
Bokslutsdispositioner
Förändring av avskrivningsdifferens
Sa Bokslutsdispositioner
Inkomstskatt
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
12
16
Kraftnät
KraftnätÅland
ÅlandAb
Ab
FO nummer:1068562-1
BALANSRÄKNING
Not
31.12.2011
€
AKTIVA
31.12.2010
€
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Sa Immateriella tillgångar
4
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
Ägda fastigheter
Hyresrättigheter till fastigheter
Byggnader och konstruktioner
Ägda byggnader och konstruktioner
Transmissionsnät
Reservkraftsanläggning
Inventarier och fordon
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
Sa Materiella tillgångar
5
14 980,62
1 015,86
15 996,48
27 198,49
1 848,41
29 046,90
560 442,46
53 874,23
560 442,46
58 196,13
1 203 544,54
13 405 189,50
4 850 225,65
109 357,67
60 023,93
1 455 551,10
21 698 209,08
1 297 369,07
13 889 099,07
5 108 843,94
154 617,17
73 953,79
1 032 454,92
22 174 976,55
Placeringar
Övriga aktier och andelar
Övriga fordringar
Sa Placeringar
1 919,83
29 648,79
31 568,62
1 919,83
29 648,79
31 568,62
SA BESTÅENDE AKTIVA
21 745 774,18
22 235 592,07
389 366,59
389 366,59
414 911,88
414 911,88
1 092 478,40
15 777,86
37 365,30
1 145 621,56
971 281,76
208 260,81
2 941,33
1 182 483,90
Sa Fordringar
1 145 621,56
1 182 483,90
Kassa och bank
1 357 475,61
116 603,65
SA RÖRLIGA AKTIVA
2 892 463,76
1 713 999,43
24 638 237,94
23 949 591,50
6
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Sa Omsättningstillgångar
Fordringar
Kortfristiga
Kundfordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Sa Kortfristiga
SA AKTIVA
17
13
Kraftnät
KraftnätÅland
ÅlandAb
Ab
FO nummer:1068562-1
BALANSRÄKNING
Not
31.12.2011
€
PASSIVA
31.12.2010
€
EGET KAPITAL
Aktiekapital
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens vinst/förlust
5 386 386,53
47 114,36
0,00
5 386 386,53
47 114,36
0,00
SA EGET KAPITAL
5 433 500,89
5 433 500,89
ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER
Avskrivningsdifferens
SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER
6 018 935,91
6 018 935,91
5 751 482,43
5 751 482,43
9 782 153,70
1 646 580,70
11 428 734,40
9 141 621,82
1 847 656,35
10 989 278,17
659 468,12
513 183,75
372 244,79
212 170,08
1 757 066,74
659 468,12
581 157,81
328 706,23
205 997,85
1 775 330,01
SA FRÄMMANDE KAPITAL
13 185 801,14
12 764 608,18
SA PASSIVA
24 638 237,94
23 949 591,50
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Skulder till kreditinstitut
Övriga skulder
Sa Långfristigt
7
Kortfristigt
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Sa Kortfristigt
14
18
Kraftnät
KraftnätÅland
ÅlandAb
Ab
FO nummer:1068562-1
FINANSIERINGSANALYS
01.01.2011
31.12.2011
01.01.2010
31.12.2010
6 835 913,97
100,00
-4 895 700,43
1 940 313,54
6 864 314,59
93 015,09
-5 010 303,10
1 947 026,58
-255 231,90
12 636,74
380,00
1 698 098,38
1 698 098,38
-254 507,14
8 829,28
380,00
1 701 728,72
1 701 728,72
-896 511,56
-896 511,56
-1 383 288,44
-1 383 288,44
Finansieringens kassaflöde
Amortering av kortfristiga lån
Upptagna långfristiga lån
Amortering av långfristiga lån
Betalda direkta skatter
Finansieringens kassaflöde (C)
0,00
1 300 000,00
-860 543,77
-171,09
439 285,14
-67 333,66
0,00
-860 543,77
-79,54
-927 956,97
Förändring av likvida medel (A+B+C)
1 240 871,96
-609 516,69
Likvida medel vid räkenskapsperiodens början
Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut
116 603,65
1 357 475,61
1 240 871,96
726 120,34
116 603,65
-609 516,69
Affärsverksamhetens kassaflöde:
Erhållna betalningar för försäljning
Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter
Betalda rörelsekostnader
Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter
Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens
övriga finansiella kostnader
Erhållna räntor från affärsverksamheten
Erhållna dividender från affärsverksamheten
Kassaflöde före extraordinära poster
Affärsverksamhetens kassaflöde (A)
Investeringarnas kassaflöde:
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar
Investeringarnas kassaflöde (B)
15
19
Kraftnät
KraftnätÅland
ÅlandAb
Ab
FO nummer:1068562-1
BOKSLUTSPRINCIPER
Värderingsprinciper och värderingsmetoder
Värdering av anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader
med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats
lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis
tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk.
Avskrivningstiderna är:
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Byggnader och konstruktioner
Transmissionsnät
stamnät och optofibernät
elstationer och utrustning
mät- och manöversystem
Maskiner och inventarier
gasturbinanläggning
5 år
5 år
20 år
30 år
20 år
5 år
20 år
(80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år)
blocktransformator
inventarier o fordon
Övriga materiella tillgångar
20 år
5 år
10 år
Värdering av omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna
har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika
återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna.
Värdering av finansieringstillgångar
De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet
eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet.
Poster i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs
som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen.
16
20
Kraftnät
KraftnätÅland
ÅlandAb
Ab
FO nummer:1068562-1
NOTER RESULTATRÄKNING
1
Omsättning
Nättjänster
Balanstjänster
Övriga tjänster
Totalt
2
31.12.2011
6 081 511,36
796 877,70
43 874,12
6 922 263,18
31.12.2010
5 942 989,18
808 348,61
54 664,86
6 806 002,65
31.12.2011
773 232,92
-21 607,40
128 468,08
-3 828,74
34 110,78
-982,89
909 392,75
31.12.2010
793 307,95
-12 218,82
128 626,26
-2 174,89
33 026,97
-560,97
940 006,50
31.12.2011
14 138,93
832,55
4 321,90
94 033,53
916 062,06
262 172,15
61 954,48
17 829,86
1 371 345,46
31.12.2010
13 943,76
2 596,03
4 291,15
92 121,33
910 762,15
262 157,34
63 718,38
18 097,49
1 367 687,63
Personalkostnader
Löner och arvoden
varav är aktiverade som materiella tillgångar
Pensionskostnader
varav är aktiverade som materiella tillgångar
Övriga lönebikostnader
varav är aktiverade som materiella tillgångar
Totalt
3
Avskrivningar och nedskrivningar
3.1 Avskrivningar enligt plan
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Nyttjanderätter
Byggnader och konstruktioner
Transmissionsnät
Reservkraftsanläggning
Inventarier och fordon
Övriga materiella tillgångar
Totalt
7
15
Revisorns arvode
Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander
Revisonsarvoden
31.12.2011
31.12.2010
6 280,00
6 280,00
6 183,50
6 183,50
17
21
Kraftnät
Kraftnät Åland
Åland Ab
Ab
FO nummer:1068562-1
NOTER BALANSRÄKNING
4
Immateriella tillgångar
Övriga utgifter
Immateriella
rättigheter
Anskaffningsutgift 01.01.2011
Ökningar 01.01.11 – 31.12.11
Anskaffningsutgift 31.12.2011
Ackumulerade
avskrivningar 01.01.2011
Avskrivningar under perioden
Ackumulerade
avskrivningar 31.12.2011
Bokföringsvärde 31.12.2011
5
med lång
verkningstid
Totalt
260 544,47
1 921,06
262 465,53
77 111,35
0,00
77 111,35
337 655,82
1 921,06
339 576,88
233 345,98
14 138,93
75 262,94
832,55
308 608,92
14 971,48
247 484,91
76 095,49
323 580,40
14 980,62
1 015,86
15 996,48
Materiella tillgångar
Jordområden o
Byggnader och
Nyttjanderätter
konstruktioner
Anskaffningsutgift 01.01.2011
646 880,52
2 182 476,49
Ökningar 01.01.11 – 31.12.11
Anskaffningsutgift 31.12.2011
0,00
646 880,52
209,00
2 182 685,49
28 241,93
885 107,42
4 321,90
94 033,53
32 563,83
979 140,95
614 316,69
1 203 544,54
Ackumulerade
avskrivningar 01.01.2011
Avskrivningar under perioden
Ackumulerade
avskrivningar 31.12.2011
Bokföringsvärde 31.12.2011
Transmissionsnät
Anskaffningsutgift 01.01.2011
Inventarier och
Reservkraftsan-
fordon
läggning
30 125 672,84
801 949,13
6 504 828,02
Ökningar 01.01.11 – 31.12.11
88 499,92
16 694,98
3 553,86
343 652,57
30 557 825,33
0,00
818 644,11
0,00
6 508 381,88
16 236 573,77
647 331,96
1 395 984,08
916 062,06
61 954,48
262 172,15
Ackumulerade
avskrivningar 31.12.2011
17 152 635,83
709 286,44
1 658 156,23
Bokföringsvärde 31.12.2011
13 405 189,50
109 357,67
4 850 225,65
Överföring mellan poster 01.01.11-31.12.11
Anskaffningsutgift 31.12.2011
Ackumulerade
avskrivningar 01.01.2011
Avskrivningar under perioden
22
18
Kraftnät Åland
Åland Ab
Ab
Kraftnät
FO nummer:1068562-1
NOTER BALANSRÄKNING
Övriga materiella
tillgångar
Anskaffningsutgift 01.01.2011
Ökningar 01.01.11 – 31.12.11
Minskningar 01.01.11 - 31.12.11
Överföring mellan poster 01.01.11-31.12.11
Anskaffningsutgift 31.12.2011
Pågående
anskaffningar
Totalt
209 447,46
3 900,00
0,00
0,00
213 347,46
1 032 454,92
781 732,74
-14 983,99
-343 652,57
1 455 551,10
41 503 709,38
894 590,50
-14 983,99
0,00
42 383 315,89
135 493,67
17 829,86
0,00
0,00
0,00
0,00
19 328 732,83
1 356 373,98
0,00
153 323,53
0,00
20 685 106,81
Bokföringsvärde 31.12.2011
0,00
0,00
0,00
Bokföringsvärde 31.12.2010
60 023,93
1 455 551,10
21 698 209,08
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
31.12.2011
Elstationsutbyggnad och utbyte
86 948,03
Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader
8 533,00
Projekt likströmsförbindelse
888 945,76
Sottunga
397 334,31
Centrum
73 790,00
Totalt
1 455 551,10
31.12.2010
392 588,44
23 192,59
616 673,89
0,00
0,00
1 032 454,92
Ackumulerade
avskrivningar 01.01.2011
Avskrivningar under perioden
Värdeminskningar
Ackumulerade
avskrivningar 31.12.2011
6
7
Främmande kapital
7.1 Långfristigt främmande kapital
Skulder till kreditinstitut
Skuld till Ålands Landskapsregering
Skuld till övriga
Totalt
7.2 Lån som förfaller senare än efter fem år
Skulder till kreditinstitut
Övriga skulder
Totalt
31.12.2011
9 782 153,70
1 537 718,31
108 862,39
11 428 734,40
31.12.2010
9 141 621,82
1 729 933,07
117 723,28
10 989 278,17
31.12.2011
7 144 281,82
850 757,96
7 995 039,78
31.12.2010
6 503 749,94
1 049 140,17
7 552 890,11
23
19
Kraftnät
KraftnätÅland
ÅlandAb
Ab
FO nummer:1068562-1
SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Givna säkerheter
31.12.2011
8 409,40
8 409,40
För egen del, tullkredit
Totalt
31.12.2010
8 409,40
8 409,40
NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH
MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN
Genomsnittliga antalet anställda
Antalet anställda i medeltal under
räkenskapsperioden
Totalt
31.12.2011
31.12.2010
14,30
14,80
14,80
Kraftnät 14,30
Åland Ab
FO nummer:1068562-1
FÖRTECKNING ÖVER BOKFÖRINGSBÖCKERNA OCH
Ledningens löner och arvoden
VERIFIKATIONSSLAGEN
SAMT FÖRVARINGSSÄTTET
31.12.2011
31.12.2010
Styrelse och VD
Totalt
102 435,59
102 435,59
95 834,66
95 834,66
Använda bokföringsböcker
Kraftnät Åland Ab
Kraftnät
Åland Ab
FO nummer:1068562-1
FO nummer:1068562-1
Balansbok
inbunden på papper
Verifikationslista
digitalt
Huvudbok
digitalt
Kundreskontrans faktura- och prestationsdagböcker
digitalt
Leverantörsreskontrans faktura och prestationsdagböcker
digitalt
FÖRTECKNING
BOKFÖRINGSBÖCKERNA
OCH
FÖRTECKNING
ÖVERÖVER
BOKFÖRINGSBÖCKERNA
OCH
Lönebokföring
på papper
VERIFIKATIONSSLAGEN
SAMT FÖRVARINGSSÄTTET
VERIFIKATIONSSLAGEN
SAMT FÖRVARINGSSÄTTET
Verifikationsslag och förvaringssätt
Använda bokföringsböcker
Använda
Balansbok
bokföringsböcker
inbunden på papper
Verifikationslista
Balansbok
digitalt
Huvudbok
digitalt
Verifikationslista
Huvudbokföringsverifikat
1 - 292
pappersverifikat
Bokslutsverifikat
7000 - 7021
pappersverifikat
Leverantörsreskontra
2 - 2312
digitalt
3 - 347
digitalt
inbunden på papper
digitalt
Kundreskontra
Kundreskontrans faktura- och prestationsdagböcker
digitalt
Huvudbok
Leverantörsreskontrans
faktura och prestationsdagböcker
digitalt
digitalt
Lönebokföring
Kundreskontrans faktura- och prestationsdagböcker
på papper
digitalt
sparat hos Ålands Företagsbyrå Ab, som sköter företagets bokföring. Datamedium som har
Leverantörsreskontrans faktura och prestationsdagböcker
Beskrivningen förvaras hos Ålands Företagsbyrå Ab.
digitalt
Verifikationsslag
Lönebokföringoch förvaringssätt
på papper
använts för permanent förvaring och dess innehåll finns beskrivna i separat beskrivning.
Huvudbokföringsverifikat
1 - 292
pappersverifikat
Bokslutsverifikat
7000 - 7021
pappersverifikat
20
Bokföringsmaterialet som arkiveras i elektronisk form i enlighet med HIM:s beslut 47/1998 är
24
Kraftnät
Åland
Ab
KRAFTNÄT
ÅLAND
AB
FO nummer:1068562-1
UTSLÄPPSRÄTTER, TON CO2
Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut 12.2.2008
inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Mariehamns Energi Ab
Gasturbin GT100 Ringsböle
Tilldelning från Mariehamns Energi Ab
2008
7012
488
2009
7010
488
2010
7010
488
2011
7010
488
2012
7010
488
Total tilldelning
7500
7498
7498
7498
7498
2011
250
2
264
2012
0
Kraftnät Åland Ab:s CO2 utsläpp från total produktion inklusive Mariehamns Energi
Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab
2008
517
1
674
2009
Gasturbin GT100 Ringsböle
Ringsböle Dieselgenerator
Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion
1
717
2010
297
2
366
Totala utsläpp
1191
1435
664
515
KN:s överskott från tilldelning ton CO2
6309
6063
6834
6983
Summa överskott från tilldelning ton CO2
6309
8372
15206
16188
Försäljning 23.4.2008
Försäljningsvärde 23.4.2008
Försäljningskostnad
Värde försäljning
3000
Försäljning 21.5.2008
Försäljningsvärde 21.5.2008
Försäljningskostnad
Värde försäljning
1000
717
17,96 €/ton CO2
0,03 €/ton CO2
53790 €
25,46 €/ton CO2
0,03 €/ton CO2
25430 €
Försäljning 14.1.2010
Försäljningsvärde 14.1.2010
Försäljningskostnad
Värde försäljning
Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2008
Utsläpp från KN;s anläggningar
Nettotilldelning från Mariehamns Energi
Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2009
Utsläpp från KN;s anläggningar
Nettotilldelning från Mariehamns Energi
6000
3012
-517
-186
2309
Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2010
Utsläpp från KN;s anläggningar
Nettotilldelning från Mariehamns Energi
Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2011
Utsläpp från KN;s anläggningar
Nettotilldelning från Mariehamns Energi
25
9319
-718
-229
8372
9382
-298
122
9206
13,11 €/ton CO2
0,03 €/ton CO2
78480 €
16216
-251
224
21
Kraftnät Åland Ab
26
27
Förvaltning
Personal
Ordinarie bolagsstämma hölls den 8 juni med 32 005
aktier representerade.
Personalen den 31 december 2011:
Jan Kahlroth
verkställande direktör
Sven-Anders Eriksson
elnätschef
Henrik Sandqvist
nybyggnadsingenjör
Peter Selenius
underhållsingenjör
Ove Söderlund
ritningstekniker
Edward Branér
underhållstekniker
Henrik Johansson
eltekniker
Yngve Johansson
elmontör
John Lindström
elmontör
Christer Nordberg
elmontör
Niklas Nyman
elmontör
Jan Mörn
IT-chef
Stefan Mattsson
mätningsingenjör
Peik Björkqvist
IT-ingenjör
Susanne Karlsson
balanstjänst/admin. stöd
(moderskapsledig)
Bolagets aktieägare 2011-12-31:
Ålands landskapsregering 15 000aktier46,84 %
Ålands Elandelslag
9 000 " 28,10 %
Mariehamns stad
6 000 " 18,73 %
Mariehamns Energi Ab
2 000 "
6,24 %
Kumlinge kommun
10 "
0,03 %
Sottunga kommun
6 "
0,02 %
Föglö kommun
5 "
0,02 %
Ålands Producentförbund
5 "
0,02 %
32 026 aktier100,00 %
Styrelsens medlemmar 2011:
Tuula Mattsson, ordförande
Roger Slotte, viceordförande
Yvonne Aspholm
Karl-Göran Eriksson
Jan Wennström
Under året har 13 styrelsesammanträden hållits.
Jan Kahlroth, Sven-Anders Eriksson och Jan Mörn
ingick vid årsskiftet bolagets ledningsgrupp. Dessa
personer har tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist, Peter Selenius och Ove Söderlund även
haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Yngve Johansson, Niklas Nyman och
Susanne Karlsson deltog i driftcentralbemanningen.
Revisorer har varit:
Revisorsuppleanter:
Erika Sjölund, GRM Magnus Lundberg, GRM
Tage Silander, GRM Gunnar Mattsson, GRM
Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör
och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare
i styrelsen.
28
20
18
7,6
6,6
€/MWh
24
22
6,5
6,1
14
1,1
0,5
12
1,2
0,4
10
6
1,3
0,42
0,5
3,44
16
3,4
2,55
6,5
€/MWh
14
12
10
6,2
8
6
1,3
0,42
3,44
1,5
0,5
4
2
4,7
6,1ÅR 2000
1,2
0,4
6,2
1,1
0,5
3,4
3,5
1,5
3,8
1,2
0,5
4,9
4,7
3,8
ÅR 2000
2002 6,2
1,3
0,42
1,4
2,55
0,5
3,8
3,8
3,8
2002
3,8
2,1
2,2
5,3
5,4
6,6 6,22004
7,6
1,4
0,5
1,2
0,5
1,5
0,5
3,4 1,9 3,8
2,2
3,9
2002
2,2
2,4
6,1
7,6
0,4
2,1
3,4 3,9 3,5
8,2
2006
1,2
0,4
0,4
2,6
1,2
0,4
2,1
3,9
2,2
5,3
5,4
2004
2,2
Regionätsavgifter till Vattenfall Eldistribution
Sverigekabeln
2,3
Reservkraftkostnader
2,2
8,2
7,1
8,5
7,7
5,4
7,1
8,5
2008
1,9
2,6
1,4
0,5
2,7
2010
7,1
2,3
0,6
3,5
2,4
1,9
0,3
3,9
6,2
0,3
3,9
3,8
Fortum Sähkönsiirto Oy
4,3
2
6,6
1,9
Förluster
2,66,1
1,4
2,6
0,5
2,7
6,2
2,3
2,32
7,1
0,6
5,4
6,2
7,7
2,0
0,5
4,3
2,0
2,2
0,5
4,3
6,2
3,5
2,4
2006 2,6
2008
2010
2,2
2
5,4
6,1
6,2
7,1
5,4
3,5
2004
2006
2008
29
2010
Kraftnät Åland AB:s stamnätskostnader
Förluster
Fortum Sähkönsiirto Oy
Regionätsavgifter till Vattenfall Eldistribution
Sverigekabeln
Kraftnät Åland AB:s stamnätsk
Reservkraftkostnader
Förluster
Fortum Sähkönsiirto Oy
Regionätsavgifter till Vattenfall
Sverigekabeln
2,3
2,1
5,3
3,4
0,6
Kraftnät Åland AB:s stamnätskostnader
0,5
3,5
6,2
6,2
2,1
2,55
2,3
2,6
0
3,4
1,9
2,7
Stamnätskostnader
2000-2011
3,9
3,5
3,4
6,5
3,44
3,1
2,0
1,4
0,5
2,1
2,2
6,7
0
1,2
0,4
1,9
3,8
3,1
4,9
2
1,2
0,5
1,5
4
18
6,2
6,2
1,4
3,4
1,5
20
7,1
Stamnätskostnader
0,4 2000-2011
0,3
0,5
3,5
8
7,7
8,5
6,2
6,7
16
8,2
6,2
Reservkraftkostnader
KRAFTNÄT ÅLAND AB
PB 71, 22101 Mariehamn
Telefon: 018-5395
Telefax: 18-539 250
E-mail: [email protected]
www.kraftnat.ax