Transcript Miljökonsekvensbe Miljökonsekvensbeskrivning eskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning
Fördjupad översiktsplan
Svappavaara
November 2013
1
Innehållsförteckning
0. Sammanfattning
3
1. Inledning
6
2. Aktuella planförhållanden
10
3. Gällande bestämmelser
10
4. Förslag till ny fördjupad översiktsplan
12
5. Alternativ
14
6. Miljökonsekvenser
15
7. Förutsättningar
20
Bilaga: Fördjupad översiktsplan 1988
Bilaga: Fornlämningar, Skogsstyrelsen
Bilaga: Bullerberäkning, Trafikverket
2
0. Sammanfattning
Bestämmelserna för miljökonsekvensbeskrivning MKB finns i Miljöbalken 1998:808 kap
6:11-18§§
18§§ och ska tillämpas för planer och program. Av MKB-förordningen
MKB förordningen 1998:905 4§ p2,
bilaga 1 och 3, framgår att översiktsplaner enligt planplan och bygglagen, som berör vis
vissa
infrastrukturprojekt ska anses medföra betydande miljöpåverkan.
En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för förslaget till fördjupad översiktsplan i
Svappavaara. Ett förslag till avgränsning av vilka miljöaspekter som kan ge betydande
miljöpåverkan samråds med länsstyrelsen. Kommunen föreslår följande förslag till
avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen:
•
Området för den fördjupade översiktsplanen omfatta Svappavaara samhälle och dess
närmaste omgivning, karta 2. Verksamheterna i Mertainen,
Mertainen, Pitkäjärvi och Leveäniemi
kommer endast att beskrivas översiktligt, karta 1.
•
Miljö- och hälsoaspekter såsom nedfallande stoft, vibrationer/luftstötar, små
partiklar och buller, samt stoftemissioner från pelletstillverkningen men även
föroreningar från övrig verksamhet i samhället t ex uppvärmning av lokaler
•
Dagvatten i samhället
•
Trafikbuller från väg E10
•
Påverkan på naturmiljö och då främst Natura 2000-områden
2000
•
Riksintresset mineraler berör inte befintlig bebyggelse i någon större omfattning me
men
kan beröras av ny bebyggelse i mindre omfattning
Identifierade risker för påtaglig miljöpåverkan har omhändertagits i detta förslag till
fördjupad
översiktsplan
genom
att
särskilda
överväganden
lagts
in
i
planeringsövervägandena. De flesta identifierade risker kan lösas i detaljplaneskedet där
lämpliga åtgärder tas fram. En stor del av riskerna är relaterade till gruvverksamheten, som
miljöprövas i mark- och miljödomstolen.
LKAB:s kartläggning av bullerspridning visar att på eventuella överskridanden. L
LKAB avser
tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. Mätning av
buller i samtliga kontrollpunkter kommer att utföras 2012, då det konstaterades att
nattbuller översteg villkoret för buller.
Åtgärder för att minska stoft och buller kan bara lösas genom åtgärder vid källan. Vibrationer
och luftstötar hanteras också i miljötillståndet.
Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden 2010-05-27
2010
till 2011-09-01.
01. Mätplatsen var
placerade i centrala Svappavaara, (vid skolan).
skolan). Mätprogrammet omfattade aktiv
dygnsprovtagning av PM10 och PM2,5, kontinuerliga mätningar av kväveoxider och
kontinuerliga mätningar av svaveldioxid. Resultat från luftkvalitetsmätningar 2010
2010-2011
visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO2, SO2,
SO2, bensen, PM10 och PM2,5
3
överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp.
HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökar halterna av NO2, SO2,
bensen, PM10 och PM2,5 under vintermånaderna. Nedfallande stoft mäts på nio platser i
Svappavaara under barmarkssäsong, varav en mätplats utgör referenspunkt. Vid några av
provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. (Uppgifterna är från LKAB).
LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande
nedfallande stoft på 250 g/100m2/månad.
Mätpunkten ligger i Vargbacksområdet, men indikerar högre stoftspridning. Även
snöproverna visar en stigande Påverkan från sprängning, såsom vibrationer, stenkast,
luftstötar, kommer att hanteras i en riskanalys för verksamheten,
verksamheten, så att relevanta
skyddsåtgärder kan vidtas.
Ombyggnaden av väg E10 och ökningen av trafiken har utretts av Trafikverket. Åtgärder har
föreslagits för befintlig bebyggelse. I Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning konstateras
att för bebyggelse
se närmare än 100m kan riktvärdena för trafikbuller överstigas. Förslag till
bostadsbebyggelse ligger inte närmare väg E10 än 100m.
Lagring av malm i Pitkäjärvi kan ge Bestämmelserna för miljökonsekvensbeskrivning MKB finns
i Miljöbalken 1998:808 kap 6:11--18§§
18§§ och ska tillämpas för planer och program. Av MKB
MKBförordningen 1998:905 4§ p2, bilaga 1 och 3, framgår att översiktsplaner enligt plan
plan- och
bygglagen, som berör vissa infrastrukturprojekt ska anses medföra betydande miljöpåverkan.
En miljökonsekvensbeskrivning
ensbeskrivning har upprättats för förslaget till fördjupad översiktsplan i
Svappavaara. Ett förslag till avgränsning av vilka miljöaspekter som kan ge betydande
miljöpåverkan samråds med länsstyrelsen. Kommunen föreslår följande förslag till
avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen:
•
Området för den fördjupade översiktsplanen omfatta Svappavaara samhälle och dess
närmaste omgivning, karta 2. Verksamheterna i Mertainen, Pitkäjärvi och Leveäniemi
kommer endast att beskrivas översiktligt, karta 1.
•
Miljö- och
ch hälsoaspekter såsom nedfallande stoft, vibrationer/luftstötar, små
partiklar och buller, samt stoftemissioner från pelletstillverkningen men även
föroreningar från övrig verksamhet i samhället t ex uppvärmning av lokaler
•
Dagvatten i samhället
•
Trafikbuller från väg E10
•
Påverkan på naturmiljö och då främst Natura 2000-områden
2000
•
Riksintresset mineraler berör inte befintlig bebyggelse i någon större omfattning men
kan beröras av ny bebyggelse i mindre omfattning
Identifierade risker för påtaglig miljöpåverkan
miljöpåverkan har omhändertagits i detta förslag till
fördjupad
översiktsplan
genom
att
särskilda
överväganden
lagts
in
i
planeringsövervägandena. De flesta identifierade risker kan lösas i detaljplaneskedet där
lämpliga åtgärder tas fram. En stor del av riskerna är
är relaterade till gruvverksamheten, som
miljöprövas i mark- och miljödomstolen.
LKAB:s kartläggning av bullerspridning visar att på eventuella överskridanden. LKAB avser
tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. Mätnin
Mätning av
4
buller i samtliga kontrollpunkter kommer att utföras 2012, då det konstaterades att
nattbuller översteg villkoret för buller.
Åtgärder för att minska stoft och buller kan bara lösas genom åtgärder vid källan. Vibrationer
och luftstötar hanteras också i miljötillståndet.
Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden 2010-05-27
2010
till 2011-09-01.
01. Mätplatsen var
placerade i centrala Svappavaara, (vid skolan). Mätprogrammet omfattade aktiv
dygnsprovtagning av PM10 och PM2,5, kontinuerliga mätningar av kväveoxider och
kontinuerliga mätningar av svaveldioxid. Resultat från luftkvalitetsmätningar 2010
2010-2011
visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5
överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider
klorider i gasfas (HF resp.
HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökar halterna av NO2, SO2,
bensen, PM10 och PM2,5 under vintermånaderna. Nedfallande stoft mäts på nio platser i
Svappavaara under barmarkssäsong, varav en mätplats utgör
ut
spridning av fina partiklar ända
in i Svappavaara. Lagringen bör inte ske utomhus.
Ändrade utsläpp av dagvatten till Kotijoki som är Natura 2000-område
2000 område kan behöva tillstånd
enligt miljöbalken 1998:808 kap 7:28. Dagvattenhantering i nya bostadsområden bör i första
hand ske genom lokalt omhändertagande om avledning är nödvändig hanteras frågan i
detaljplan. För industriområden gäller att dagvattenfrågan hanteras i detaljplanen.
Inga överskridanden av miljökvalitetsnormen förväntas.
5
1. Inledning
Bakgrund
Den första fasta bebyggelsen i Svappavaara tillkom under 1600-talet
1600 talet när man började bryta
koppar i Gruvberget. Det finns lämningar
lämningar längs Kotijoki efter den äldre gruvbrytningen
såsom en hyttruin, rester av en rostugn, kvarn, fördämningsvall, vattenränna,
vattenränna, husgrunder,
slaggvarp och gruvhål.
Leveäniemimalmen bröts i dagbrott under perioden 1961-1982.
1961 1982. Pelletstillverkningen i
Svappavaara har pågått efter det att gruvbrytningen lades ned. Efter nedläggningen av
gruvan har befolkningen i Svappavaara mer än
ä halverats.
Järnmalmsfyndigheten i Mertainen upptäcktes i slutet av 1800-talet
1800 talet och en mindre mängd
järnmalm bröts 1956-58
58 av Norrbottens Järnverk AB. Under 2011 genomförde LKAB en
provbrytning i Mertainen.
Svappavaara har en historia av förändrad befolkningssammansättning
befolkningssammansättning till följd av
konjunktursvängningar inom gruvdriften.
gruvdriften Idag pågår återigen gruvdrift i Gruvberget och
brytningen i Mertainen beräknas komma igång 2014.
2014 Miljöprövning av verksamheten pågår.
Senast
enast 2015 är även gruvan i Leveäniemi planerad
d att öppna igen och därmed är tre dagbrott
i närheten av Svappavaara beräknade att vara igång inom en snar framtid.
framtid Tillstånd finns för
produktion av 4 miljoner ton pellets. Dagbrotten Leveäniemi och Gruvberget ligger 1km
respektive 2 km från samhället. Pelletsverket
elletsverket ligger drygt 1 km från samhället.
Återupptagning av gruvbrytningen har medfört en ökad efterfrågan på industrimark och en
ökad efterfrågan på bostäder, både tillfälliga och permanenta, för den arbetskraft som
behövs. Området Vargbacken, som ligger söder om E10 och mellan LKAB:s nuvarande
verksamhetsområde och Svappavaara by behövs för bland annat upplag av massor. Idag finns
ett fåtal bostadshus samt fritidshus inom det aktuella området. Ett större antal
skogsfastigheter kommer
er också att beröras. Det finns även småindustri inom området
området.
Det finns även en efterfrågan på industrimark för tyngre industri utanför Svappavaara by.
Olika externa lägen för denna typ av industri behöver undersökas, däribland Pitkäjärvi.
I området vid Pitkäjärvi har Northland Resources AB idag en omlastningsterminal för
Kaunisvaaramalmen från lastbil till järnväg.
Gruvbrytningen i Leveäniemi, Gruvberget, Mertainen och Kaunisvaara kommer att generera
en ökad trafik på E10. Vid de tidpunkter då sprängning
sprängning pågår i Mertainen, måste den del av
E10 som ligger inom säkerhetsavståndet för sprängning stängas av. Även trafiken på
Svappavaarajärnvägen kommer att öka.
Fördjupad översiktsplan och miljökonsekvensbeskrivning
En översiktsplan ska fungera som en vision
vision för kommunens framtida utveckling och redovisa
den huvudsakliga tanken för markmark och vattenanvändningen under 10-20
20 år framåt. I
översiktsplanen ska såväl allmänna intressen som miljömiljö och riskfaktorer redovisas. Syftet
med den fördjupade översiktsplanen
översiktsplanen är att ge en samlad bild av behov och förutsättningar för
en utveckling av Svappavaara. Denna bild har fokus både mot ett kort tidsperspektiv, mot de
närmaste åren framöver och mot ett betydligt längre tidsperspektiv. Den fördjupade
översiktsplanen är ettt viktigt underlag för arbetet med kommande detaljplaner.
Bestämmelserna för miljökonsekvensbeskrivning MKB finns i Miljöbalken 1998:808 kap
6:11-18§§
18§§ och ska tillämpas för planer och program.
6
Syfte och avgränsningar
Kommunstyrelsen beslutade 2012-06-04
2012
04 § 192 att en ny fördjupad översiktsplan för
Svappavaara ska upprättas. I översiktsplanen ska såväl avsedd markanvändning som
allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer redovisas. Den fördjupade översiktsplanen är
en plan som ska miljöbedömas och inom ramen för miljöbedömningen ska en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Syftet är att integrera miljöaspekter i den fördjupade
översiktsplanen för Svappavaara för att främja en hållbar utveckling.
Ett förslag till avgränsning
ning av vilka miljöaspekter som kan ge betydande miljöpåverkan
samråds under samrådstiden med länsstyrelsen. Kommunen föreslår följande
öljande förslag till
avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen:
•
Området för den fördjupade översiktsplanen omfatta Svappavaara samhälle och dess
närmaste omgivning, karta 2. Verksamheterna i Mertainen, Pitkäjärvi och Leveäniemi
kommer endast att beskrivas översiktligt,
översiktligt karta 1.
•
Miljö- och hälsoaspekter såsom nedfallande stoft, vibrationer/luftstötar, små
partiklar och buller, samt stoftemissioner
stoftemissioner från pelletstillverkningen men även
föroreningar från övrig verksamhet i samhället t ex uppvärmning av lokaler
•
Dagvatten i samhället
•
Trafikbuller från väg E10
•
Påverkan på naturmiljö och då främst Natura 2000-områden
2000
•
Riksintresset mineraler berör inte befintlig bebyggelse i någon större omfattning men
kan beröras av ny bebyggelse i mindre omfattning
Vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Jämställdhet och hållbarhet är aspekter som ska tas in i allt arbete. Jämställdhet är en viktig
del i att få ett hållbart samhälle.
Mål: Arbetsmarknaden har en bredd som attraherar både kvinnor och män samt att
förutsättningarna att driva företag är bra.
Mål: En välfungerande offentlig service tryggar invånarnas hälsa, sociala välfärd och ska
finnas nära invånarna. Här betonas särskilt att landsbygden ska leva. I visionen framhålls att
kommersiell och offentlig service ska samordnas över sektorsgränserna i effektiva
helhetslösningar.
Mål: En god och trygg livsmiljö där god tillgång till ett varierat utbud av bostäder är en
självklarhet.
Mål: Kiruna ska ha goda kommunikationer mot omvärlden och tidsenliga lösningar för att
klara omställningar och framtida klimatkrav. Det är viktigt att boende utanför centralorten
också omfattas av miljövänliga
a och lättillgängliga kommunikationslösningar där en viktig
demokratifråga är god IT-kommunikation
kommunikation i hela kommunen.
7
Mål: Kultur och idrott ska vara lättillgängligt och ge medborgare och besökare ett rikt liv.
Genom bostadsnära och centrumnära anläggningar och lokaler får man möjlighet även från
byarna att miljövänligt ta sig till olika aktiviteter.
Mål: Kiruna har god kvalitet i utbildningen från grundskola till högskola och forskningen
fokuserar på starka sektorer som miljö, rymd, gruva och turism.
Organisation och tidplan
Den fördjupade översiktsplanen drivs av kommunkontoret. Beslut om samråd och
granskning tas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar planen. Enligt tidplanen
ska den fördjupade översiktsplanen för Svappavaara antas i september 2014.
201
Pitkäjärvi
Karta 1: Översiktskarta över utredningsområdet
8
Karta 2: Översiktskarta över Svappavaara
9
2. Aktuella planförhållanden
Översiktsplaner
Översiktsplan för Kiruna kommun är antagen 2002 och fördjupad översiktsplan är antagen
1988.
Förutsättningarna när den gällande fördjupade översiktsplanen för Svappavaara togs fram
skiljer sig från dagens. Efter lågkonjunkturen på början av 80-talet
80 talet som ledde till att
Leveäniemigruvan stängdes samt att befolkningen nästan halverades från början av 70-talet,
gällde det att istället försöka hitta industrier som kunde ersätta arbetsplatserna i gruvan.
Trots överskottet på bostäder var den fördjupade översiktsplanen, som antogs 1988, även
anpassad för en konjunktursvängning och möjliggjorde utbyggnad av
av både bostäder och
arbetsplatser.
Karta över fördjupad översiktsplan 1988 finns i bilaga 1.
Detaljplaner
Stora delar av Svappavaara är detaljplanelagt och mycket är också uppfört. Ralph Erskine
planerade ett bostadsområde kring sjön Palojärvi i norra Svappavaara som inte är uppför
uppfört.
En ny detaljplan gjordes 2011-12
2011 12 i Backaområdet för att möjliggöra flerbostadshus.
Byggnation har inte påbörjats.
3. Gällande bestämmelser
Miljöbalken
Bestämmelserna i miljöbalkens kapitel 1 miljöbalkens mål, kapitel 2 hänsynsreglerna,
hänsynsreglerna, kapitel
3-4
4
hushållningsbestämmelserna,
kapitel
5
miljökvalitetsnorme ,
miljökvalitetsnormer,
kapitel
6
miljökonsekvensbeskrivning, kapitel 7-8
7 skydd av naturen.
Plan- och bygglagen
Bestämmelser om översiktlig planering, hushållning av mark och vatten, lokalisering av
bebyggelsen.
Kulturmiljölagen
I lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) finns bestämmelser om ortnamn,
fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och
återlämnande av kulturföremål.
Miljökvalitetsmål
Det finns 16 nationella miljömål. Norrbottens länsstyrelse har tagit fram regionala miljömål.
Kommunerna har det samlade ansvaret lokalt att åstadkomma en god livsmiljö genom att
utveckla och omsätta miljömålen på lokal nivå. Miljömålen kopplas till översiktsplanen.
Det ska framgå
gå i den fördjupade översiktsplanen hur de aktuella centrala, regionala och
lokala miljömålen uppnås. Lokala miljömål finns i Översiktsplanen 2002 och sammanfattade
i bilagan till miljökonsekvensbeskrivningen för fördjupade översiktsplanen för Kiruna 2006.
Det pågår ett arbete i kommunen för att ta fram lokala miljömål.
Aktuella miljökvalitetsmål är nr 15 God bebyggd miljö, nr 1 Begränsad klimatpåverkan, nr 2
10
Frisk luft, nr 9 Grundvatten av god kvalitet.
God bebyggd miljö
Delar av kulturmiljön i Svappavaara är av riksintresse. När Svappavaara byggdes ut under
1960-talet
talet anlitades arkitekten Ralph Erskine. En stor del av hans förslag genomfördes. De
små villorna i kvarteret Bergsmannen och Ormen Långe är exempel på byggnader som
Erskine ritade. Den del av Ormen Långe som har varit kallställd under många år är nu riven.
Den gamla bykärnan planlades 2003 för att bevara de gamla ängarna med ladorna. Flera
lador har idag förfallit.
Längs med bäcken Kotijoki finns fornlämningar från den tidiga gruvepoken.
gruve
I Svappavaara sker uppvärmning av villor i egna anläggningar. Vedeldning är vanlig
vanlig. Skolan,
sporthallen och Ormen Långe har gemensam värmecentral som även levererade värme till
Solbacken innan kallställningen.
Begränsad klimatpåverkan
Energianvändning i form av en mindre gemensam värmecentral finns i Svappavaara.
Kollektivtrafik finns men turtätheten är låg.
Frisk luft
Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa inte
skadas. Det finns teknik för att minska utsläppen från småskalig vedeldning. Den framtida
utvecklingen är bland annat beroende av i vilken takt gamla pannor byts ut mot nya så
kallade miljögodkända vedpannor. Ett annat sätt att minska utsläppen kan vara att
kommuner ges möjlighet till lokala
ala föreskrifter om utsläppskrav eller motsvarande.
Målsättning för PM 2,5 och PM 10 är betydligt lägre än miljökvalitetsnormen. I Svappavaara
kan framtida mätningar av partiklar vara av intresse.
En ökning av pendling till och från Svappavaara kan öka biltrafiken
biltrafiken om inte goda
förutsättningar för kollektivtrafik finns.
Grundvatten av god kvalitet
Skyddsområde för vattentäkterna saknas. Tidigare föreslaget skyddsområde måste
omarbetas med hänsyn till nya bestämmelser.
11
4. Förslag till ny fördjupad översiktsplan
Bostäder
Förslaget till ny fördjupad översiktsplan skiljer sig inte särskilt mycket från gällande
fördjupade översiktsplan.
Bebyggelse på Vargbacken, söder om E10 ska avvecklas till förmån för gruvbrytningen och de
få obyggda tomterna i Svappavaara
ppavaara har reserverats för de som måste lämna Vargbacken.
Bostadsområdet Solbacken är strategiskt beläget mellan Backaområdet och övrig bebyggelse.
Det har varit kallställt under många år och kan behöva rivas.
Tidigare förslag till utbyggnad av bostäder norr om Backaområdet runt sjön Palojärvi behålls.
Området är detaljplanelagt med relativt omfattande bebyggelse, som kan behöva ändras för
att få ökad flexibilitet.
Område för tillfälliga bostäder och husvagnsparkering föreslås vid gamla Folketes Hus och
vid brandstation längs Kirunavägen.
Det gamla bykärnan och dess jordbrukslandskap är detaljplanelagt som ladulandskap och
bör bevaras för att värna om samhällets historia och identitet.
För Texasområdet föreslås även nu bostäder med hantverk eller småindustri i begränsad
omfattning. Området är detaljplanelagt för bostäder och småindustri som inte får vara
störande.
I området för centrumbebyggelse ingår möjlighet att bygga bostäder.
För befintlig bebyggelse utmed Sofia Lindmarks väg i östra delen av byn föreslås ing
inga
åtgärder annat än att eventuell förtätning bör föregås av detaljplaneläggning.
detal
Ingen föreslagen bostadsbebyggelse påverkas av rikintressen i och kring Svappavaara. Alla
områden finns inom kommunalt verksamhetsområde för VA.
Service
iksom tidigare föreslås centrumservice förläggas utmed Kirunavägen. I begreppet innefattas
Liksom
t ex handel, mötesplatser, restaurang,
estaurang, café, kontor, frisör och annan serviceverksamhet.
Mötesplatser, handels- och restaurangverksamhet bör anläggas i närheten av n
nuvarande
närbutik och även bostäder och service bör möjliggöras här. Centrum- och
ch serviceverksamhet
kan i med fördel kombineras med bostäder, kategoriboende, seniorboende eller vård.
Skola och förskola bedöms ha tillräckliga lokaler för lång tid framåt.
Bensinstationens
ensinstationens placering är inte tillräckligt attraktiv utan det finns önskemål om en
lokalisering
ring utmed i första hand E10:an.
Industrier
Området i kvarteret Pendlaren är inte lämpligt för transportintensiv industri, eftersom tung
trafik eller större trafikmängder inte bör gå genom byn. Pendlaren ligger delvis inom område
för kommande skyddsområde för vattentäkt. Området
det finns kvar i planförslaget för mindre
störande verksamhet. Andra
ndra områden för industrilokaliseringar föreslås.
Kommunens fastighet på Vargbacken där GMKAB har sin verksamhet bör utredas för en
12
liknande verksamhet.
Tidigare industriområde
område vid väg E45 behålls.
behålls
Två områden föreslås för bensinstation vid väg E10.
E10 Område
mråde 1 ligger vid västra infarte
infarten och
område 2 är på Gruvköketss fastighet.
Under det senaste året har frågor ställts om möjlig plats för industri i anslutning till
järnvägen. Möjligheten till etablering av verksamhet vid Northland Resources
rces terminal vid
Pitkäjärvi bör utredas.
Befintlig detaljplan för industri vid
vi kommunens reningsverk har inte genomförts
genomförts. I
föregående plan föreslog kommunen att detaljplanen för industri vid kommunens
reningsverk skull upphävas på grund av sitt läge vid kyrkogården och lutningsförhållandena i
området. Samma ställningstagande görs även nu.
Kommunikationer
Central busshållplats i byn bör finnas för att ge goda pendlingsmöjligheter till och från
Svappavaara.
Fritid och rekreation
Området kring fotbollsplanen och sjön Palojärvi är ett viktigt närrekreationsområde. En
exploatering av bostadsbebyggelse i området måste ske så att tillgängligheten
tillgängligheten till området
fortsättningsvis blir god.
östra delen av Svappavaara i närheten av korsningen mellan
En campingplats föreslås i sydöstra
E10 och E45.
I Svappavaara finns skoterleder som kan komma att påverkas av nybyggnation. Vissa
justeringar kan komma att behövas i samhället.
13
5. Alternativ
Utöver 0-alternativet
alternativet föreslås endast ett alternativ, eftersom befintligt planläge är fullt
genomförbart och områden
den som kan innebära betydande miljöpåverkan antingen väljs bort
eller om det är möjligt föreslås skadeförebyggande åtgärder.
0-alternativet
alternativet utgörs av att befintlig fördjupad översiktsplan från 1988 tillämpas. Gällande
O-alternativet
detaljplaner genomförs. Behov som inte överensstämmer med denna får hanteras genom
beslut i kommunfullmäktige om avvikelse från gällande fördjupad översiktsplan.
Alternativ 1
Alternativ 1 utgörs av förslag till ny fördjupad översiktsplan enligt kap 4.
14
6. Miljökonsekvenser
Gruvverksamheter
Gruvverksamhet Mertainen
Planerad gruvbrytning ligger ca 15 km norr om Svappavaara. 15 miljoner ton malm beräknas
brytas i dagbrott per år och transporteras till LKAB:s
LKAB: järnvägsterminal i Svappav
Svappavaara för
vidare transport till någon av malmförädlingsanläggningarna
malm
anläggningarna i Kiruna, Svappavaara eller
Malmberget. Gruvan i Mertainen är synlig från Svappavaara. Miljökonsekvenserna har
beskrivits i miljötillståndsansökan och i detaljplanen för Mertainengruvan.
Mertainengruvan. Verksamheten är
inte påbörjad.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Transporterna bidrar till ökad damning i anslutning till LKAB:s järnvägsterminal. Inga nya
bostäder planeras i området, men förslag till bensinstation på Gruvköket finns.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Gruvverksamhet Gruvberget
Verksamheten har miljötillstånd från 2010-05-10
2010
10 att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton
per år. Gruvberget ligger ca 1,5 km från bebyggelsen i Svappavaara. Gruvan ligger högt och är
exponerad mot samhället. Krossning och sovring
sovring sker i anslutning till brytningen.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Verksamheten i Gruvberget har påverkat miljön i Svappavaara genom ökad damning.
Klagomål har förekommit till både kommunen och länsstyrelsen. Se vidare under avsnittet
Damning.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Gruvverksamhet Leveäniemi
Tömning av vatten i dagbrottet pågår. Produktionen är beräknad att återupptas 2015.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Verksamheten kan öka störningarna i befintligt samhälle både
damningssituationen och buller. Se vidare under avsnitten buller och damning.
vad
avser
Samma påverkan även i nollalternativet.
Övrig verksamhet i LKAB i Svappavaara
Miljöprövning av verksamheten pågår. LKAB har för avsikt att höja produktion
produktionen från 4
miljoner ton till 4,5 miljoner ton pellets. Ny stoftrening ska installeras under hösten 2013.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Överskridande av bullervillkoren för natt har konstaterats vid mätning i Svappavaara.
Utsläppen från pelletsverket har överskridit utsläppsvillkoret under 2012 och man har också
noterat högre värden på nedfallande stoft än 2011. Se vidare under avsnittet buller och
damning.
Samma påverkan även i nollalternativet.
15
Järnvägsterminal Pitkäjärvi
Järnmalmalm transporteras från Kaunisvaara till Northlands järnvägsterminal i Pitkäjärvi
som ligger några kilometer norr om Svappavaara. Malmen transporteras vidare med tåg till
hamnen i Narvik. Malmen transporteras i täckta 90 tons bilar och lastas över till tåg, men
företaget ansöker om lagring utomhus.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Risk finns för att damning från verksamheterna
verksamhete
kan påverka Svappavaara,, eftersom malmen
är mycket finkornig.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Miljö- och hälsoaspekter
Buller
Riktvärden
Aktuella bullerriktvärden för industri
Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i dBA
Områdesanvändning
Ekvivalent ljudnivå i dBA
Högsta
ljudnivå i dBA
Dag
kl
0718
Natt
kl
2207
Momentana
ljud nattetid kl
22-07
07
55
Kväll
kl 18-22,
samt lörsön- och
helgdag
kl 07-18
Bostäder och rekreationsytor i
bostäders grannskap samt
vårdbyggnader[1]
50
45
40
Utbildningslokaler[2]
50
50
50
16
Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i dBA
Områden för fritidsbebyggelse
och rörligt friluftsliv där
naturupplevelsen är en viktig
faktor[3]
40
35
35
50
[1] För vårdlokaler bör riktvärdet tillämpas då verksamhet pågår. [2] Med
utbildningslokaler avses även lokaler för förskoleverksamhet och liknande
inklusive skol- och förskolegårdar. Riktvärdet bör tillämpas då verksamhet
pågår. [3] Avser områden som planlagts
planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt
friluftsliv.
Riktvärden för vägtrafikbuller
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Industribuller
Industribuller i Svappavaara härrör sig huvudsakligen från LKAB:s verksamhet. Bolagets
mätningar omfattar den totala verksamheten, inklusive lossningsstationen ssamt
verksamheten vid Gruvberget. Driften
Driften bedömdes som normal vid mättillfället.
Nattmätningarna omfattar inte verksamheten vid Gruvberget,
Gruvberget eftersom den pågår under dag
dagoch kvällstid.
En bullerkartläggning utfördes under 2011. Den visar på eventuella överskridanden. LKAB
avser tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen
bullerspridningen mot samhället.
LKAB:s villkor för buller överensstämmer med aktuella bullerriktvärden. Vid LKAB:s
mätningar 2011 klarade man villkoren men vid mätningarna 2012 konstaterades att värdena
nattetid överskred villkoren.. Mätningarna sker på tre ställen i Svappavaara,, vid Gruvköket,
Vargbacken och vid Kirunavägen (Ryttigården).
(Ryttigården)
Under kvartal 1 2011 installerade LKAB bullerskärmar för att dämpa bullerspridningen mot
bebyggelsen. Dessa hindrar även spridning av damm. LKAB har utfört en bullerkartläggning
för att erhålla en samlad bild över bullersituationen. I kartläggningen ingår även
verksamheten
en vid Gruvberget. Arbetet med att ta fram bullerdämpande åtgärder kommer att
påbörjas under 2012.
Vägtrafikbuller
E10 vid Svappavaara trafikerades år 2010, när de senaste mätningarna gjordes, av 2480
fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav 530 var
var lastbilar. E45 trafikerades av 1160
17
fordon per dygn varav 190 lastbilar. Den framtida trafiken ligger på ca 4000 ÅDT. Trafiken
beräknas öka kraftigt och en stor andel är tung trafik.
Väg 876, med 400 fordon per dygn, leder trafiken till huvuddelen av Svappavaara
Svappavaara som ligger
vid sidan av europavägarna. Vägtrafikbuller i Svappavaara kommer huvudsakligen från väg
E10. Trafikverket har gjort bullerberäkningar i MKB och redovisar i arbetsplanen
bullerpåverkan i Svappavaara.
I stort kommer riktvärden för trafikbuller,
trafikbuller, ekvivalent och i vissa fall även maximal ljudnivå,
att överskridas vid hus som ligger mindre än ca 100 meter från vägen. Se Trafikverkets
bullerberäkning bilaga 3.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Påverkan av industribuller överstiger
överstiger riktvärdena och därmed villkoren i LKAB:s
miljötillstånd. Det är mätningarna vid Kirunavägen som är relevant för planen.
Trafikbuller från väg E10 påverkar inte föreslagen centrumbebyggelse eller föreslagen
camping. Ingen bostadsbebyggelse föreslås närmare E10 än 100m.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Vibrationer och luftstötar
Vibrationsstörningar från vägtrafik är relativt sällsynt, däremot är inte effekten från 90 tons
lastbilar känd. (Arbetsplan
rbetsplan + MKB Trafikverket 2013)
Vibrationer och luftstötar från sprängningar i dagbrotten regleras i miljötillstånden.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Eftersom planen endast hanterar förtätning i området närmast gruvverksamheten,
Kirunavägen,
vägen, och därmed ingår i miljöprövningen så bedöms vibrationer och luftstötar
hanteras i miljötillståndet och inte medföra betydande miljöpåverkan.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Partiklar
Gruvverksamhet medför risk för spridning av partiklar av olika storlek.
Krossningsverksamhet, sprängning i dagbrott, sidobergsupplag, transporter, ytor utan
vegetation och pelletstillverkning ger upphov till damning. Närheten till bebyggelse ökar
risken för påverkan. Klagomål har framförts till tillsynsmyndigheten. Partiklar som sprids
har olika karaktär. De riktigt små partiklarna PM10 och PM2,5 är hälsofarliga och omfattas
av miljökvalitetsnormer. De större partiklarna är störande på grund av nedsmutsning
nedsmutsning.
LKAB mäter nedfallande
edfallande stoft på nio platser i Svappavaara under barmarkssäsong, varav en
mätplats utgör referenspunkt. Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid
ett tillfälle per år. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft
under den snötäckta delen av året. LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande
stoft på 250 g/100m2/månad. Under 2011 uppnåddes målsättningsvärdet vid 86 % av alla
mättillfällen. Målsättningsvärdet uppnåddes inte vid 58 % av mättillfällena
ttillfällena för provpunkt
SNE12. Det högsta uppmätta värdet 881g/100m2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i
januari. Under 2012 har max värdet ökat i punkt SNE12. Mätpunkten ligger i
Vargbacksområdet. Mätningarna indikerar högre stoftspridning. Även snöproverna visar en
stigande trend.
Utsläppen från pelletsverket 2012 överskred villkoret i miljötillståndet. LKAB kommer att
18
installera ny stoftrening i pelletsverket 2013.
Den tillfälliga kross-/sovringsanläggningen
/sovringsanläggningen har orsakat relativt kraftig damning inom
närområdet kring anläggningen. Tidvis har förhöjda nivåer av nedfallande stoft observerats
även i samhället. LKAB har vidtagit åtgärder som bevattning, skärm mot vindpåverkan mm
för att minska dammspridningen. LKAB arbetar med att identifiera damningsskällor
damningsskällor inom
industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder.
Under kvartal 1 2011 installerades bullerskärmar för att dämpa bullerspridningen mot
bebyggelsen. Dessa hindrar även spridning av damm.
Övrig spridning av partiklar kommer från bland annat vedeldning och gator. En del bedöms
följa med fordon som varit inne på gruvområdet.
Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet
Bedömningen är att stoftspridningen ger en osäkerhet om det kan komma att föreligga
betydande miljöpåverkan i de föreslagna
för
närmast liggande centrumområdet längs
Kirunavägen. Effekterna av utförda åtgärder och kommande miljökrav bör utvärderas i
samband med kommande detaljplaner längs Kirunavägen. Vid utökning av bebyggelsen bör
möjligheten till samordning av uppvärmning
uppvärmnin utredas.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Dagvatten i samhället
I de tätbebyggda delarna, skolan, Solbacken och kvarteret Bergsmannen samt utmed
Kirunavägen i centrala Svappavaara finns dagvattenledningar. Systemet härstammar från
utbyggnaden av Svappavaara under 1960-talet.
1960 talet. Dagvattnet avleds till Kotijoki.
Dagvattensystemet avvattnar bostadsområden och skolområdet. Övriga delar
delar av Svappavaara
har lokalt omhändertagande av dagvatten.
Utbyggnad av verksamhet längs Kirunavägen innebär en utökning av dagvattenmängden.
Hantering av dagvatten i området kring Palojärvi och nya industriområden bör utredas i
detaljplan.
Påverkas av föreslagen plan och nollalternativet
Ändrade utsläpp av dagvatten till Kotijoki som är Natura 2000-område
2000 område kan behöva tillstånd
enligt miljöbalken 1998:808 kap 7:28. Dagvattenhantering i nya bostadsområden bör i första
hand ske genom lokalt omhändertagande om avledning är nödvändig hanteras frågan i
detaljplan.. För industriområden gäller att dagvattenfrågan hanteras i detaljplanen.
Samma påverkan även i nollalternativet.
Påverkan på riksintressen
Påverkan beskrivs i kapitel 7 i anslutning till beskrivningen av riksintressen som bedömts
kunna påverkas betydligt.
19
7. Förutsättningar
Riksintressen och allmänna intressen
I Svappavaara finns flera riksintressen och allmänna intressen. Aktuella riksintressen är
kulturmiljö, mineraler och värdefulla ämnen, kommunikationer väg E10 och E45, rennäring
samt Torne- och Kalixälvens Natura 2000 status.
Karta 5: Riksintressen i Svappavaara samhälle
Karta 6: Riksintressen i området kring Svappavaara
20
Värdefulla ämnen och material
Riksintresse enligt miljöbalken 1998:808 kap 3:7 avseende värdefulla ämnen och material
gäller för Gruvberget och Leveäniemi (Svappavaara) samt för Mertainen. Tillgångarna är i
första hand järnmineraliseringar.
mineraliseringar. Tillgångarna är välundersökta. Gruvberget med
malmreserven
n 10 miljoner ton har en järnhalt av ca 53 %.. Leveäniemigruvan har en känd
malmreserv på ca 80 miljoner ton och en indikerad reserv på 30 miljoner ton med en
järnhalt på ca 47 %. Riksintresset omfattar inte bebyggelsen förutom Vargbacken och några
bostadshus längs med Olof Tålcks
cks väg och Sofia Lindmarks väg.
Även fyndigheten i Mertainen utgörs av järn som har en känd mineraltillgång på 23 miljoner
ton med mindre än 30 % och 51 miljoner ton med mer än 30 % . LKAB håller på att göra en
malmberäkning i området enligt SGU:s beslut om riksintresse.
Se karta 5 och 6.
Påverkan på riksintresse värdefulla ämnen och material av båda alternativen
I planen finns förslag på bensinstation tillsammans med begränsad industriverksamhet p
på
Gruvkökets fastighet och vid västra infarten till Svappavaara. Även förslaget att anlägga
ytterligare en industrifastighet vid GMKAB på Vargbacken ligger inom riksintresset.
Bedömningen är att föreslagna lokaliseringar inte ger påtaglig skada på riksintresset, då det
redan finns infrastruktur
struktur mellan befintlig gruvverksamhet och platserna samt att
omfattningen är förhållandevis liten.
I nollalternativet saknas förslag till nya industriområden inom riksintresset. Däremot finns
ett bostadsområde väster om Backaområdet som ligger inom riksintresset.
riks
Natura 2000
Svappavaara har ett vattensystem med sjöar och bäckar mellan bebyggelsen och gruvan.
Dessa ingår i Kalix- och Torneälvens Natura 2000-område
2000
med skydd enligt miljöbalken
1998:808 kap 7:27 och är riksintresse enligt kapitel 4:8.
4:8 Avrinningen
ningen sker till Torneälven.
Tillståndskravet aktualiseras när det finns risk för en negativ påverkan av betydelse för
naturmiljön i ett Natura 2000-område.
område.
Påverkan på Natura 2000 av båda alternativen
Centrumbebyggelsen längs med Kirunavägen ligger nära Kotijoki som ingår i Torne- och
Kalixälvens Natura2000-område.
område. Natura 2000 omfattar enbart vattenområdet. Bebyggelsen
bedöms inte påverka Natura 2000-värdena,
2000
, men ökad avledning av dagvatten till Kotijoki
kan ge betydande miljöpåverkan om inte åtgärder vidtas.
vi
Samma påverkan även i nollalternativet.
Förslag till åtgärder
Rening av dagvatten utreds innan fler områden ansluts
anslut till befintligt utsläpp i Kotijoki.
Hantering av dagvatten i kommande bebyggelse hanteras i aktuella detaljplaner.
Rennäring
Inom planområdet finns inget riksintresse för rennäring men markanvändning för rennäring
förekommer i hela Svappavaaraområdet. Särskilt samråd ska ske snarast.
21
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vvattenkvalitet i
fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika
parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660).
Luftkvaliteten påverkas av utsläppen från LKAB:s gruvverksamhet.
verksamhet. Mätningar har gjorts av
LKAB med avseende
nde på kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, PM10 och PM2,5 under perioden
2010-05-27 till 2011-09-01.
01. Emissionsmätningar visar förhållandevis låga utsläpp av stoft
under 2010-2011,
2011, medan utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxid var relativt höga. LKAB
planerar att installera förbättrad rening i kulsinterverket under 2013. Miljöprövning av
verksamheten i Svappavaara pågår.
Förändringar i trafiken längs väg E10 har miljöbedömts i arbetsplanen för väg E10.
Slutsatsen i Trafikverkets MKB är att ändringar i trafik och åtgärderna inte
inte leder till att
miljökvalitetsnormer påverkas. Resultat från luftkvalitetsmätningar 2010-2011
2010 2011 visar på att
ingen av de uppmätta parametrarna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5 överskrider
aktuella miljökvalitetsnormer (LKAB).
Kommunen omfattas inte av kraven på kartläggning i SFS 2004:675,, omgivningsbuller
omgivningsbuller.
Förordningarna SFS 2001:554, vattenkvaliteten
attenkvaliteten i fiskfisk och musselvatten eller SFS 2004:660,
olika parametrar i vattenförekomster är inte aktuella i denna plan.
Liksom det utredda
miljökvalitetsnormerna.
planalternativet
har
nollalternativet
inge
påverkan
på
Miljökvalitetsmål
Aktuella miljökvalitetsmål är nr 15 God bebyggd miljö, nr 1 Begränsad klimatpåverkan, nr 2
Frisk luft, nr 9 Grundvatten
ten av god kvalitet.
God bebyggd miljö
Delar av kulturmiljön i Svappavaara är av riksintresse. När Svappavaara byggdes ut under
1960-talet
talet anlitades arkitekten Ralph Erskine. En stor del av hans förslag genomfördes. De
små villorna i kvarteret Bergsmannen och Ormen Långe är exempel på byggnader som
Erskine ritade. Den del av Ormen Långe som har varit kallställd under många år är nu riven.
Den gamla bykärnan planlades 2003 för att bevara de gamla ängarna med ladorna. Flera
lador har idag förfallit.
ed bäcken Kotijoki finns fornlämningar från den tidiga gruvepoken.
Längs med
I Svappavaara sker uppvärmning av villor i egna anläggningar. Vedeldning är vanlig. Skolan,
sporthallen och Ormen Långe har gemensam värmecentral som även levererade värme till
Solbacken innan kallställningen.
Begränsad klimatpåverkan
Energianvändning i form av en mindre gemensam värmecentral finns i Svappavaara.
Kollektivtrafik finns men turtätheten är låg.
Frisk luft
Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa inte
skadas. Det finns teknik för att minska utsläppen från småskalig vedeldning. Den framtida
utvecklingen är bland annat beroende av i vilken takt gamla pannor byts ut mot nya så
22
kallade miljögodkända vedpannor. Ett annat sätt att minska utsläppen kan vara att
kommuner ges möjlighet till lokala föreskrifter om utsläppskrav eller motsvarande.
Målsättning för PM 2,5 och PM 10 är betydligt lägre än miljökvalitetsnormen. I Svappavaara
kan framtida mätningar av partiklar vara av intresse.
En ökning av pendling till och från Svappavaara kan öka biltrafiken om inte goda
förutsättningar för kollektivtrafik finns.
Grundvatten av god kvalitet
Skyddsområde för vattentäkterna saknas.
saknas
Förutsättningarna i Svappavaara beskrivs för relevanta miljökvalitetsmål. De identifierade
behoven finns i planeringsövervägandena. Påverkan är densamma för både nollalternativet
och planalternativet.
23
Bilaga 1
24
Bilaga
Bilaga22
Fornlämningar inne i Svappavaara (källa Skogsstyrelsen)
25
Bilaga 3
26
Källor
Kompletteras
27