Transcript 3.44 G880 Bearbeta kontur längs med

Användarhandbok
Ändringar och tillägg
från V520
MillPlus IT
V530
Giltig till
V520/00e
V521/00f
V522/00c
V530/00f
Svensk (sv)
06/2007
579 536-60
1 Snabböversikt ..... 11
1.1 Sammanfattning ..... 12
V520 ..... 12
V521 ..... 12
V522 ..... 13
V530 ..... 14
2 Allmänt ..... 15
2.1 Små ändringar ..... 16
Positioneringslogik i U-huvuddrift ..... 16
Positioneringslogik i svarvningsdrift ..... 16
Axeltilldelning i nollpunktstabellerna ..... 16
G17/G18 Arbetsytor för svarvningsdrift ..... 16
Svarvverktygsdata i verktygstabellen ..... 17
Systerverktyg ..... 17
Pallstyrning ..... 17
Styrning ..... 18
Blocksökningar ..... 18
Maskinstatus med piktogram ..... 18
Handaxel-dialogstyrning ..... 19
EASYoperate ..... 19
Blocksökningar vid mätcykler ..... 19
2.2 Rörelseaktivering efter blockingång ..... 21
Användning ..... 21
Förlopp ..... 21
2.3 ICP-konturprogrammering för svarvning ..... 22
Manövrering ..... 22
2.4 U-huvud ..... 23
Användning ..... 23
Programmering ..... 24
2.5 Inledning mätcykler ..... 27
Nollpunkt ..... 27
Förklaring av adresserna ..... 27
2.6 Verktygsmätcykler för mätsystem "Tisch-Taster" (TT) ..... 29
3 G-funktioner ..... 31
3.1 G23 Aktivera huvudprogram ..... 32
3.2 G28 Positioneringfunktioner ..... 33
Adressbeskrivning ..... 33
Grundläge ..... 33
Användning ..... 33
3.3 G39 Aktivera verkt.förskjut. ..... 34
Verktygsradie ..... 34
3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt ..... 35
Format ..... 35
HEIDENHAIN MillPlus V53x
3
Adressbeskrivning ..... 35
3.5 G77/G79 Bulthål cirkel och aktivera cykel ..... 38
3.6 G84 Gängskärningscykel ..... 39
Adressbeskrivning ..... 39
Grundläge ..... 39
Användning ..... 39
3.7 G126 Lyfta verktyg vid avbrott ..... 40
3.8 G141 verktygskorrigering 3D ..... 41
Adressbeskrivning ..... 41
Format ..... 41
Grundposition ..... 42
Användning ..... 42
Exempel ..... 46
3.9 G151 Upphäva G152 ..... 48
Format ..... 48
Adressbeskrivning ..... 48
Användning ..... 48
3.10 G152 Begränsning av arbetsområdena ..... 49
Format ..... 49
Adressbeskrivning ..... 49
Användning ..... 49
Exempel ..... 49
3.11 G195 Grafisk fönsterdefinition med start- och slutblock ..... 50
Format ..... 50
Adressbeskrivning ..... 50
Användning ..... 50
Exempel ..... 51
3.12 G303 M19 med programmerbar riktning ..... 52
3.13 G321 Läsa verktygsdata ..... 53
Adressbeskrivning ..... 53
Läsa systerverktygsdata ..... 53
3.14 G325 Läsa M-grupp ..... 54
3.15 G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell ..... 55
Adressbeskrivning ..... 55
Verktygets uppehållstid ..... 55
G350 Skriv i fönster ..... 56
3.16 G606 TT: kalibrering ..... 57
Adressbeskrivning ..... 57
Användning ..... 57
3.17 G611 TT: mätning svarvningsverktyg ..... 58
Adressbeskrivning ..... 58
Grundposition ..... 58
Användning ..... 58
3.18 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg ..... 61
Adressbeskrivning ..... 61
4
Grundläge ..... 61
Användning ..... 61
3.19 G621 Mäta position ..... 64
3.20 G622 Hörnmätning utsidan ..... 65
3.21 G623 Hörnmätning insidan ..... 66
3.22 G626 Mäta rektangel utvändigt ..... 67
Adressbeskrivning ..... 67
Grundläge ..... 67
Användning ..... 67
Förlopp ..... 68
Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i nollpunktsförskjutningen. ..... 68
3.23 G627 Mäta rektangel invändigt ..... 69
Adressbeskrivning ..... 69
Grundläge ..... 69
Användning ..... 69
Förlopp ..... 70
Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i nollpunktsförskjutningen. ..... 70
3.24 G628 Mäta cirkel utvändigt ..... 71
Adressbeskrivning ..... 71
Grundläge ..... 71
Användning ..... 72
Förlopp ..... 72
Exempel ..... 72
3.25 G629 Cirkelmätning insidan ..... 73
Adressbeskrivning ..... 73
Grundposition ..... 73
Användning ..... 73
Förlopp ..... 74
Exempel ..... 74
3.26 G636 Mäta cirkel invändigt (MP) ..... 75
Adressbeskrivning ..... 75
Grundläge ..... 75
Användning ..... 76
Förlopp ..... 76
Exempel: Lagra en cirkels mittpunkt och diameter i E-parameter. ..... 76
3.27 G638 Kalibrera mätsond för kula ..... 77
Adressbeskrivning ..... 77
Grundposition ..... 77
Användning ..... 77
Förlopp för sondlängdskalibrering (I1 = 1) ..... 77
Förlopp för kalibrering av sondradie/sondradie+längd (I1 = 2, I1 = 3) ..... 78
Exempel ..... 78
3.28 G639 Kalibrera mätsond ..... 79
Adressbeskrivning ..... 79
Grundläge ..... 79
HEIDENHAIN MillPlus V53x
5
Användning ..... 79
Förlopp för sondlängdskalibrering (I1 = 1) ..... 79
Förlopp för kalibrering av sondradie (I1 = 2) ..... 80
Exempel ..... 80
3.29 G645 Bestämma bordshöjd ..... 81
Adressbeskrivning ..... 81
Grundläge ..... 81
Användning ..... 81
Förlopp för rundbord C och fast bord ..... 82
Förlopp för rundbord B (horisontalmaskin) ..... 82
Exempel ..... 82
3.30 G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd ..... 84
Adressbeskrivning ..... 84
Grundposition ..... 84
Användning ..... 84
Förlopp för rundbord C ..... 86
Förlopp för rundbord B (horisontalmaskin) ..... 86
Exempel ..... 87
3.31 G647 Bestämma svänghuvudets centrum ..... 89
Adressbeskrivning ..... 89
Grundläge ..... 89
Användning ..... 89
Förlopp ..... 90
Exempel ..... 91
3.32 G648 Bestämma svängbordets centrum ..... 92
Adressbeskrivning ..... 92
Grundläge ..... 92
Användning ..... 92
Förlopp för tippbord A eller B (vertikalmaskin), 3 uppmätta positioner ..... 94
Förlopp för tippbord B, 2 uppmätta positioner ..... 94
Förlopp för tippbord A (horisontalmaskin), 3 uppmätta positioner ..... 95
Exempel ..... 96
3.33 G691 Mäta obalans ..... 97
3.34 G710 Bearbeta U-huvud på längden ..... 98
3.35 G711 Bearbeta U-huvud plant ..... 99
3.36 G714 Bearbeta U-huvud på längden, finbearbetning ..... 100
3.37 G715 Bearbeta U-huvud plant, finbearbetning ..... 101
3.38 G740 Gängfräsning, invändigt ..... 102
Adressbeskrivning ..... 102
Grundinställningar ..... 102
Tips och användning ..... 102
3.39 G741 Gängfräsning, utvändigt ..... 105
Adressbeskrivning ..... 105
Grundinställningar ..... 105
3.40 G771 Bearbeta på linje ..... 106
6
Adressbeskrivning ..... 106
Grundläge ..... 106
Användning ..... 106
Förlopp ..... 106
Exempel ..... 107
3.41 G772 Bearbeta på fyrkant ..... 108
Adressbeskrivning ..... 108
Grundläge ..... 108
Användning ..... 108
Förlopp ..... 108
Exempel ..... 109
3.42 G773 Bearbeta på nät ..... 110
Adressbeskrivning ..... 110
Grundläge ..... 110
Användning ..... 110
Förlopp ..... 110
Exempel ..... 111
3.43 G777 Bearbeta på cirkel ..... 112
Adressbeskrivning ..... 112
Grundläge ..... 112
Användning ..... 112
Förlopp ..... 112
Exempel ..... 113
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med ..... 114
Adressbeskrivning ..... 114
Grundläge ..... 114
Användning ..... 114
Förlopp ..... 117
3.45 G881 Spånbearbetning kontur, plant ..... 121
Adressbeskrivning ..... 121
Grundläge ..... 121
Användning ..... 121
3.46 G884 Bearbeta kontur längs med, polering ..... 123
Adressbeskrivning ..... 123
Grundläge ..... 123
Användning ..... 123
3.47 G885 Bearbeta kontur plant, polering ..... 124
Adressbeskrivning ..... 124
Grundläge ..... 124
Användning ..... 124
HEIDENHAIN MillPlus V53x
7
8
©Heidenhain Numeric B.V.Eindhoven, Nederländerna 2007
Utgivaren tar inget ansvar för specifikationer baserade på
informationen i dessa anvisningar. Specifikationer för den numeriska
styrningen finns endast i orderdata och motsvarande
specifikationsbeskrivning.
Med ensamrätt. Den här handboken, eller delar av den, får endast
kopieras med upphovsrättsinnehavarens skriftliga medgivande.
Med reservation för ändringar och fel.
Inga anspråk kan ställas på uppgifter, illustrationer eller beskrivningar.
HEIDENHAIN Millplus V53x
9
10
Snabböversikt
HEIDENHAIN MillPlus V53x
11
1.1 Sammanfattning
1.1 Sammanfattning
Den nyaste versionen av MillPlus IT programversion
V520/00 har utökats med följande ändringar och
tillägg.
Tilläggen finns från och med följande
programversioner:
„ V520/00e
„ V521/00f
„ V522/00c
„ V530/00f
Den här bruksanvisningen kompletterar därmed
bruksanvisning V520.
Kontakta maskintillverkaren vid frågor rörande
funktionsinnehållet i respektive program.
V520
Beskrivning
G17 / G18
G23
G77/G79
G126
G141
G303
G325
G350
G691
G321
G331
G801
G802
Positioneringslogik efter blocksökningar, bortkörningar och inkörningar
(U-huvud)
Inkörningsrörelse efter blocksökning vid svarvningsdrift
Axeltilldelning i nollpunktstabellerna (gaffelhuvud)
Bearbetningsytor för svarvningsdrift
Svarvverktygsdata i verktygstabellen
Systerverktyg
Aktivera huvudprogram
Bulthål cirkel och Aktivera cykel
Lyfta verktyg vid avbrott
3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM
M19 med programmerbar riktning (avaktiverad)
Läsa M-grupp
Skriva i fönster
Mäta obalans
Läsa verktygsdata
Skriv verkt.data i verkt.tabell
Svarvningsdrift
Fräsningsdrift
Giltig från:
V520/00
Ändring:
Funktion
V520/00
V520/00
V520/00a
V520/00
V520/00
V520/00
V520/00
V520/00
V520/00d
V520/00
V520/00e
V520/00a
V520/00
V520/00a
V520/00
V520/00
V520/00
Text
Text
Text
Text
Text
Text
Text
Text
Funktion
Text
Funktion
Text
Text
Funktion
Funktion
Text
Text
Pallstyrning
Styrning
Blocksökningar
Maskinstatus med piktogram
Giltig från:
V521/00
V521/00
V521/00
V521/00
Ändring:
Funktion
Funktion
Text
Funktion
V521
Beskrivning
12
G885
G885
Handaxel-dialogstyrning
Aktivera pallnollpunktsförskjutning
G615 Lasersystem: L/R-mätning av svarvverktyg (mätning mejselbredd C6)
Gängfräsning, invändigt
Gängfräsning, utvändigt
Bearbeta kontur, längs med
Bearbeta kontur, längs med (skärbreddskorrigering C6)
Bearbeta kontur, plant
Bearbeta kontur, plant (skärbreddskorrigering C6)
Bearbeta kontur, längs med (polering)
Bearbeta kontur, längs med (polering) (skärbreddskorrigering C6 och fri vinkel
A1)
Bearbeta kontur, plant (polering)
Bearbeta kontur, plant (polering) (skärbreddskorrigering C6 och fri vinkel A1)
ICP konturprogrammering för vridning
U-huvud
V521/00
V521/00
V521/00c
V521/00
V521/00
V521/00
V521/00c
V521/00
V521/00c
V521/00
V521/00c
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
V521/00
V521/00c
V521/00
V521/00
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Giltig från:
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00c
V522/00c
V522/00a
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00b
V522/00b
V522/00
V522/00b
V522/00c
V522/00c
V522/00c
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
V522/00
Ändring:
Funktion
Text
Funktion
Text
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
1.1 Sammanfattning
G52
G615
G740
G741
G880
G880
G881
G881
G884
G884
V522
Beskrivning
G28
G39
G84
G141
G141
G151
G152
G195
G626
G627
G628
G628
G629
G636
G636
G646
G647
G648
G771
G772
G773
G777
G880
G881
G884
G885
G28 Positioneringfunktioner
G39 Aktivera verkt.förskjut.
G84 I2=1 för snabb acc/dec med små gängor
G141 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM
G141 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM
G151 Upphäva G152
G152 Begränsning av arbetsområdena
G195 Grafisk fönsterdefinition med start- och slutblock
G626 utökad med B3= och B4=
G627 utökad med B3= och B4=
G628 utökad med D3=
G628 utökad med R1=, R2= och O7=
G629 utökad med R1=, R2= och O7=
G636 Mäta cirkel invändigt (MP)
G636 utökad med R1=, R2= och O7=
G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd
G647 Bestämma svänghuvudets centrum
G648 Bestämma svängbordets centrum
Bearbeta på linje
Bearbeta på fyrkant
Bearbeta på nät
Bearbeta på cirkel
Bearbeta kontur, längs med (omvänd konturriktning)
Bearbeta kontur, plant (omvänd konturriktning)
Bearbeta kontur, längs med (polering) (omvänd konturriktning)
Bearbeta kontur, plant (polering) (omvänd konturriktning)
Rörelseaktivering efter blockingång
HEIDENHAIN MillPlus V53x
13
1.1 Sammanfattning
Inledning
mätcykler
Inledning
mätcykler
Om G7 är aktiv går det inte att nollställa den uppmätta vinkeln med I5 = 2 med
hjälp av G620 eller G633.
Exempel: ange referenspunkt i 90°-hörn på en sned yta
V530
Beskrivning
G606
G611
G621-G636
G638
G639
G645
G646, G647,
G648
G710, G711,
G714, G715
G645, G646,
G648
14
G606 kan användas för kalibreringen av en bordssond (TT) eller för en
kombination av laser med bordssond (TT)
mätning svarvningsverktyg med laser av bordssond (TT)
Sondorientering
G638 Kalibrera mätsond för kula
G639 Kalibrera mätsond
Bestämma bordshöjd
3D-QuickSet
Giltig från:
V530/00a
Ändring:
Funktion
V530/00a
V530/00f
V530/00f
V530/00f
V530/00a
V530/00a
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Funktion
Bearbeta U-huvud
V530/00a
Funktion
3D-QuickSet (horisontalmaskin)
V530/00c
Funktion
Allmänt
HEIDENHAIN MillPlus V53x
15
2.1 Små ändringar
2.1 Små ändringar
Positioneringslogik i U-huvuddrift
I U-huvuddrift är positioneringslogiken inte aktiv när en svarvyta
(t.ex. G17 U1=1 Z1=2 eller G18 U1=2 Y1=1) är aktiverad.
T.ex. körs alla axlar samtidigt efter blocktillval i U-huvuddrift.
Kommentar:
Axlarna körs med positioneringslogik om ingen svarvyta är aktiverad i
U-huvuddrift G180 U1 Y1 Z1.
Positioneringslogik i svarvningsdrift
I svarvningsdrift där en specialyta (t.ex. G17 Y1=1 Z1=2) alltid är aktiv
finns ingen positioneringslogik.
T.ex. körs alla axlar samtidigt efter blocktillval i svarvningsdrift.
Axeltilldelning i nollpunktstabellerna
Om maskinen har ett gaffelhuvud och om detta är aktiverat ersätts
adressen C av C2 i nollpunktstabellerna (ZO, ZE och PO).
G17/G18 Arbetsytor för svarvningsdrift
I svarvningsdrift definieras vinkelns (positiv) och cirkelns riktning
(moturs) i koordinatsystemet från Y-axeln till Z-axeln G17= Y1=1 Z1=2
och G18=Y1=1 Z1=2 (se kapitel 32.4).
Hänvisning till program skapade med en tidigare
programversion:
I svarvningsdrift (G36) var definitionen av vinklarna B1 och B2 i ytan
G17 Y1=1 Z1=2 och G18 Y1=1 Z1=2 felaktig. B1 och B2 används i
geometrin (G64) och vid polarkoordinater. Befintliga program måste
korrigeras genom att dra av 90 grader från de programmerade värdena
B1 och B2.
Exempel: Programrad
Program V511: N... G1 B1=120
Program V520:
N... G1 B1=30 (120-90 grader).
16
2.1 Små ändringar
Svarvverktygsdata i verktygstabellen
Funktionen Q3= i verktygstabellen kan bara användas om det
förberetts av maskintillverkaren (se kapitel 32.8).
Systerverktyg
I verktygstabellen står t.ex. verktyg T1 med systerverktyg T1.01 och
T1.02.
Vid automatiskt verktygsbyte (M6) byts T1 in (T1 M6).
Systerverktygsprotokollet aktiveras. Om T1 är spärrat byts
automatiskt ett systerverktyg in. (T1.01).
Vid automatiskt verktygsbyte (M6) byts T1.01 in (T1.01 M6).
Systerverktygsprotokollet aktiveras inte då. Om T1.01 är spärrat byts
inget systerverktyg in. Fel P118 visas.
Kommentar:
Om verktyget T1.01 mäts sist vid verktygsmätningen måste
operatören först byta ut det verktyget om han vill fortsätta arbeta med
T1. Om T1.01 befinner sig i spindeln kopplas inte verktyget T1 in med
T1 M6.
Pallstyrning
Pallstyrningssystemet är en maskinberoende funktion. MillPlus
erbjuder därför en funktionsstödd manövrering. Se medföljande
maskindokumentation från maskintillverkaren för en fullständig
funktionsöversikt.
Nollpunkter
1 I pallnollpunktstabellen har en knapp (F2) Radera tabell lagts till.
Hela tabellen raderas.
2 Vid redigering av pallnollpunkter G52 Ixx anpassas den aktiva
pallnollpunkten G52 I0.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
17
2.1 Små ändringar
Styrning
Översikten i fönstret verktygsstatus har kompletterats med S5 och ser
ut så här:
S0
S1
S2
S3
S4
S5
Tom
Ämne
Skär
Klar
Kasserad
Spärrad
Blocksökningar
Sök efter ett block i ett processprogram med funktionen Sök block och
starta programmet från detta block genom att trycka på knappen
START.
Observera att du endast trycker på START omedelbart
efter blocksökningen i driftsättet Automatik för att starta
det sökta blocket.
Maskinstatus med piktogram
Maskinstatusvisningen har utökats med olika piktogram för
1
2
18
svarvbord
Detta piktogram visas när G36 är aktivt.
Arbetsyta.
Detta piktogram visas när G36 och en bearbetningsyta är aktiva,
t.ex.
- G17 Y1= 1 Z1=2 eller G18 Y1= 1 Z1=2
- G17 U1=1 Z1=2 eller G18 U1=2 Y1=1
2.1 Små ändringar
Handaxel-dialogstyrning
Inledning
På enkla CNC-maskiner används ofta rundaxlar som manuellt
justerbara handaxlar, ett komplement till huvudaxlarna. De manuella
rundaxlarna programmeras i programmet och måste ställas i position
för hand.
Förlopp
Om de manuella rundaxlarna ska positioneras via programmet får
operatören veta det via skärmbilden. Programförloppet stannar och
följande meddelanden visas på skärmbilden:
„ INT: Matningsstopp. Spindelstopp kan utföras manuellt
„ Statusraden visar meddelandet "Positionera handaxel".
„ Restvägen visas med gul bakgrund för axeln i fråga.
Operatören roterar de manuella axlarna tills restvägen är 0. Så snart
restvägen är inom angiven toleransgräns blir bakgrundsfärgen grön
och programmet kan startas. Om en manuell axel ännu inte är inom
toleransgränsen vid start visas felmeddelandet "Handaxel ej i position".
„ Om en manuell axels arbetsrörelse är mindre än
toleransen, avbryts programmet och restvägen visas
grön.
„ Avvikelser mellan bör- och är-position som är mindre än
programmeringsformatet (0,001 eller 0,0001 grader)
betraktas inte som arbetsrörelse och leder inte till att
programmet avbryts.
„ Det är inte tillåtet att interpolera NC-axlar och handaxlar.
Felmeddelandet "Axel och manuell axel ej tillåtet" visas.
EASYoperate
I driftsättet EASYoperate är knappen "Ink <>abs" avaktiverad under
datainmatningen.
Blocksökningar vid mätcykler
Vid blocksökningar i mätcykler gäller att:
„ de modala funktionerna G90, G40, G72 och G39 R0 LO anges
„ inga korrigeringar genomförs
HEIDENHAIN MillPlus V53x
19
2.1 Små ändringar
„ mätvärdena i E-parametrarna (O1 =, O2 =, ...) nollställs.
Hoppa över bearbetningen av mätvärdena via E-parametrar vid
blocksökning i programmet. Kontrollera om mätvärdet är lika med noll
i hoppfunktionen eller om CNC:n är inställd på blocksökning. Med
G148 kan man alltid kontrollera driftsättet.
20
2.2 Rörelseaktivering efter blockingång
2.2 Rörelseaktivering efter blockingång
Operatören bestämmer själv rörelseaktiveringen efter blockingång
med knappen "Enkelrörelse".
Obs! För varje start måste de beräknade axelrörelserna
kontrolleras. Kollisionsrisk.
Användning
Funktionen "Rörelseaktivering efter blockingång" aktiveras med
MC701 enkelrörelse (0:av, 1:på, 2:auto).
0
1
2
Tillval ej aktivt: Knappen "Enkelrörelse" finns inte.
Tillval aktivt: Knappen "Enkelrörelse" finns.
Samma som 1, med skillnaden att knappen
"Enkelrörelse" kan väljas automatiskt efter
blockingången.
Förlopp
1
2
3
4
Styrningen står på sökt block (grundläge: "Enkelrörelse aktiv").
Efter start pausar MillPlus vid den första rörelsen. Axlarnas restväg
visas med gul bakgrund i maskinstatusfältet. Matning och
snabbkörning nollställs.
Ytterligare en start förflyttar axlarna till nästa rörelse.
Positioneringslogik beaktas.
Med knappen "Enkelrörelse" avaktiverad och Start fortsätter
programmet.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
21
2.3 ICP-konturprogrammering för svarvning
2.3 ICP-konturprogrammering för
svarvning
Med MillPlus kan ett NC-program skapas med ICP-programmeringen,
t.ex. en konturprofil. Detta NC-program har programmerats mellan de
geometriska funktionerna G63/G64 och kan skrivas in både i
huvudprogrammet (*.PM) och i makro (*.MM).
För konturbearbetningarna G880 till G885 måste ICP-programmet vara
skrivet i en makro (*.MM).
Manövrering
„ ICP-fräsning
ICP-programmet skapas i den senast programmerade fräsytan.
„ ICP-svarvning
Programmet skapas i svarvytan; G17 Y1=1 Z1=2 eller G18 Y1=1
Z1=2 (se figur).
Geometriprogrammet programmeras med koordinaterna Y och Z.
I programredigeraren startas ICP-programmeringen med knappen
"ICP" och därefter med knappen "ICP-fräsning" eller "ICP-svarvning".
Exempel: N880.mm (ICP-konturmakro)
N1 G1 Y0 Z0
N2 G64
N3 G1 Y=200:2
N4 G1 I2
N5 G1 Z-50
N6 G1 B1=255
N7 G1 Y=184:2 Z-10 B1=270
N8 G3 R5
N9 G1 Y250:2
N10 G1 I2
N11 G1 Z-120
N12 G63
22
2.4 U-huvud
2.4 U-huvud
Utstyrningsverktyget (plansvarvning, planslid) i U-axeln används för
svarv- och borrbearbetning (se figur).
Användning
Verktygsbyte, aktivera U-axel
Utstyrningsverktyget kopplas in/ur med det vanliga kommandot Txx
M6 eller M66 :
- Med M6 kopplas verktyget in och U-axeln referenskörs automatiskt.
Med M66 referenskörs U-axeln automatiskt efter det att manuellt byte
slutförts.
- Funktionen M67 påverkar inte U-axeln.
Manövrering
U-axeln kan bara användas om ett U-axelverktyg finns i axeln. Om
U-axeln används utan U-axelverktyg resulterar det i en störning. Uaxeln kan väljas ut för manuellt arbetssätt (jog).
Koordinatsystem U-axel
U-axeln visas alltid i displayen och kan bara programmeras när
verktyget sitter i spindeln. U-axeln definieras: G180 U1 Y1 Z1 (U =
huvudaxel 1, Y = huvudaxel 2, Z = verktygsaxel). Bearbetningsytan för
skärradiekorrigering definieras med G17 U1=1 Z1=2 eller G18 U1=2
Y1=1.
U-axels nollpunkt
U-axelns position ska vara det äkta avståndet till spindelns mitt.
Nollpunktsförskjutningen U kan t.ex. vara användbar för
formförskjutning, grov- och finbearbetning (polering).
Verktygstabell
Verktyget visas som ett speciellt U-axelverktyg med verktygstyp
Q3=9997. Verktygsspetsens radiella kompensation definieras av
verktygsorienteringen O och verktygsradien R (+R4). Dessa adresser
beskrivs på samma sätt som svarvningen G36. Skillnaden är att
U-axelverktygets radie mäts från en fast placering av U-axeln. Detta är
positionen U=R eller R=0. Skärradien anges med adressen C. För CNC
är längden L, radien R och hörnradien C nödvändig.
Skärradiekorrigering
Skärradiekorrigeringen programmeras med G41 och G42. Innan
radiekorrigeringen slås på måste ytan G17 U1=1 Z1=2 programmeras.
Verktygsorienteringen måste programmeras i programmet med G302
O. Verktyget rör sig i U-axelriktning. Därför definieras radien R som
radie i position U=0. Den aktiva radien är R+U.
Konstant skärhastighet
Konstant skärhastighet programmeras med funktionen G96 S.
Radiens spindelvarvtal beräknas utifrån U-axelns faktiska position.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
23
2.4 U-huvud
Verktygsmätning
Konstant skärhastighet programmeras med funktionen G96 S.
Radiens spindelvarvtal beräknas utifrån U-axelns faktiska position.
Programmering
Koordinatsystem
För att definiera koordinatsystemet måste funktionen G180 användas.
Exempel på ett koordinatsystem UYZ, G180 U1 Y1 Z1 (se figur).
Bearbetningsyta
Liksom med andra svarvverktyg definieras bearbetningsytan med två
huvudaxlar. Definitionen av dessa två axlar måste programmeras med
funktionerna G17 eller G18 och tillhörande argument. Om ett
U-axelverktyg används för en svarvning måste en huvudaxel definieras
som U-axel. Den andra huvudaxeln måste vara lodrät mot U-axeln och
parallell med verktygsaxeln.
Exempel: G17 och G18 konfiguration
UZ-yta (G17 U1=1 Z1=2), U-axeln som huvudaxel 1 och Z-axeln som
huvudaxel 2 (eller G18 U1=2 Y1=1)
(se bilder).
Vrida bearbetningsytan
U-axeln är inte del av den vridna bearbetningsytan (G7). Aktiveringen
av G7 påverkar alltså inte U-axelns positioner.
Nollpunktsförskjutning
Nollpunktsförskjutning G54, G54 I1 = och G93 U
Absoluta och inkrementella koordinater
Rörelser i U-axeln kan programmeras absolut med G90 eller
Inkrementellt med G91.
Verktygsradiekorrigering
Svarvverktyg har en radie (C) på verktygsspetsen. Detta visar sig i form
av bristande precision vid bearbetning av konor, avfasningar och
radier, som dock kan kompenseras med en skärradiekorrigering.
Programmerade körvägar beror på skärspetsen S.
Skärradiekorrigeringen beräknar en ny körväg (ekvidistant) för att
kompensera felet.
24
2.4 U-huvud
Korrigering av verktygsradien till/från
Skärradiekorrigeringen slås till och från med följande G-funktioner:
- G40: från
- G41: verktyget till vänster om kontursidan
- G42: verktyget till höger om kontursidan
Verktyget måste ha tillräcklig för- och efterrörelse vid in- och
urkoppling för att kunna skära hela kontursidan.
Programmeringsenhet
U-axeln kan programmeras i tum (G70) eller metriskt (G71).
Absolutposition
Funktionen G74 absolutposition är inte tillåten ihop med
U-axelverktyg!
Konturövervakning
Konturövervakningen (G241) skapar ett fel under produktionen om den
programmerade formen inte kan tillverkas.
Lutning verktygsriktning
Använd inte G8 med U-axeln.
Referenspunktskörning
Referenspunktskörning behövs ej i manuell drift. U-axeln startas
automatiskt efter inkopplingen. Om verktyget är i spindeln så kan det
aktiveras med M141 och avaktiveras med M142.
Varning!
Se till att U-axelns position alltid är referenskörd.
Efter ändring av exempelvis en MC, uppstart av CNC eller efter
programmering av G180 är U-axelns position okänd.
Utstyrningsverktyget måste referensköras igen med hjälp av M141.
Konstant skärhastighet
Konstant skärhastighet aktiveras med G96 S. Funktionen G96
beräknar matningen i [mm/min (tum/min)] utifrån den programmerade
matningen i [mm/varv], [tum/varv] och det aktiva spindelvarvtalet.
Returrörelse
Verktygets returrörelse får endast ske i verktygsaxelns riktning.
Använd G174.
När G126 programmeras måste det resultera i ett FEL.
Avbryt
Rörelserna i U-axeln kan avbrytas.
Blocksökningar
Alla aktiva axlar inklusive U-axeln tas med vid en blocksökning.
Rörelser i U-axelriktning gäller bara om ett U-axelverktyg finns i
spindeln.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
25
2.4 U-huvud
Positioneringslogik efter blocksökningar, bortkörningar och nya
inkörningar
Kör axlarna med positioneringslogik vid nya konturinkörningar:
1. Rundaxlar, biaxlar och huvudaxlar
2. U-axel
Startrörelse efter blocksökningar med aktiv U-axel
Kör de linjära axlarna med en rörelse utan positioneringslogik till
startpositionen efter blocktillval med aktiv U-axel.
Obs!
Startrörelsen är beroende av den aktuella arbetsytan. I svarvningsdrift
finns det alltid en specialyta, t.ex. G17 U1=1 Z1=2, G18 U1=2 Y1=1,
aktiv, och specialytan har ingen positioneringslogik.
Manuell drift och handhjul
U-axelverktyget kan röras manuellt med jog-knappen eller med
handhjulet.
Simulering
Simulering är möjlig i linjegrafiken. Simuleringsgrafik ej möjlig!
26
2.5 Inledning mätcykler
2.5 Inledning mätcykler
Nollpunkt
Om G7 är aktiv går det inte att nollställa den uppmätta
vinkeln med I5 = 2 med hjälp av G620 eller G633.
Programmera G620 och G633 med I5 = 0 O3 =... och
använd respektive E-parameter i en inkrementell G7förskjutning, t.ex. G7 C6 = E10 L1 = 1.
Förklaring av adresserna
De adresser som beskrivs här används i de flesta cykler. Specifika
adresser beskrivs vid cykeln.
8
8
8
8
B3 = Avstånd till hörn i huvudaxelAvståndet i huvudaxeln mellan första startpunkt och arbetsstyckets hörn.
B4 = Avstånd till hörn i biaxelAvståndet i biaxeln mellan första
startpunkt och arbetsstyckets hörn.
O1 = till O7 = Lagra mätvärdenMätvärdena kan lagras i E-parametern. E-parameterns värde måste matas in. Om inget nummer har
matats in lagras ingenting. Exempel: O1 = 10 innebär att uppgiften
lagras i E-parametern 10.
I2= Sondorientering
„ I2 = -1 Automatiskt val av orienteringsmetod, beroende på sondtyp (grundläge).
MC846=0,1: mäta utan orientering, som för I2 = 0
MC846?= 2: mäta med omslag, som med I2 = 1
MC846 = 3: mäta med orientering, som för I2 = 2
„ I2 = 0 Mäta utan orientering
„ I2 = 1 Mäta med omslag
„ I2 = 2 Mäta med orientering i mätriktning
Om I2 = 2 programmerats måste den orienterade
verktygsradien R1 = anges i verktygstabellen.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
27
2.5 Inledning mätcykler
Exempel: ange referenspunkt i 90°-hörn på en sned yta
I det här exemplet anges en referenspunkt med
hjälp av flera mätcykler i 90°-hörnet på en sned yta.
Följande gäller:
„ Vrid ytan vinkelrätt mot verktygsaxeln genom
att:
„ mäta ytans rymdvinkel genom en 3punktsmätning (G631).
„ vrida ytan vinkelrätt mot verktygsaxeln genom
en G7-rörelse med de uppmätta rymdvinklarna.
„ Flytta X-axeln parallellt med ytan genom att:
„ mäta vinkeln mellan yta och X-axel (G620).
„ vrida ytan mot X-axeln genom en G7-rundaxelförskjutning över de uppmätta vinklarna.
„ Mät hörnpositionen (se 1 på bilden) och spara
den uppmätta positionen i den aktiva
nollpunktsförskjutningen (G622).
„ Mät arbetsstyckets ovansida och spara den
uppmätta positionen i den aktiva
nollpunktsförskjutningen (G621).
G17
Aktivera G17-ytan.
G54 I1 X0 Y0 Z0 B0 C0 B4 = 0
Återställ och aktivera nollpunkt.
T1 M6
Hämta verktyg.
G631 I1 = -3 X100 Y5 Z1 X1 = 165 Y1 = 5
Z1 = 15 X2 = 100 Y2 = 45 Z2 = 3 O1 = 10
O2 = 11 O3 = 12
Mät planlutningen och lagra de absoluta rymdvinklarna A5 =, B5 =
und C5 = i E10, E11 och E12.
G0 X100 Y5 Z100
Positionera i snabbgång.
G7 A5 = E10 B5 = E11 C5 = E12 L1 = 1
Vrid ytan vinkelrätt mot verktyget.
G620 I1 = 2 X0 Y0 Z10 B1 = 20 B2 = 5 C1 = 10
L2 = 100 I5 = 0 O3 = 14 F2 = 150
Mät vinkeln mellan rektangelns långsida och X-axeln och spara i E14.
G7 C6 = E4 L1 = 1
Flytta X-axeln parallellt mot rektangelns långsida.
G622 I4 = 1 X12 Y1 Z18 B3 = 20 C1 = 10
L2 = 100 I5 = 1 O1 = 16 O2 = 17 F2 = 150
Mät rektangelns hörn 1 och spara hörnet i nollpunkten samt i E16
och E17.
G621 I1 = -3 X10 Y10 Z22 C1 = 10 L2 = 100
I5 = 1 O1 = 18 F2 = 150
Mät arbetsstyckets ovansida och spara i nollpunkten samt i E18.
M30
Programslut.
28
2.6 Verktygsmätcykler för mätsystem "Tisch-Taster" (TT)
2.6 Verktygsmätcykler för
mätsystem "Tisch-Taster" (TT)
TT betyder "Tisch-Taster" = "bordssond", t.ex.
TT130 eller en liknande apparat.
Allmän information om mätsystemen
"bordssond" (TT)
Tillgänglighet
Maskin och CNC måste ha preparerats för mätinstrumentet av
maskintillverkaren. Se efter i maskinhandboken om inte Gfunktionerna som beskrivs här är tillgängliga för din maskin.
Programmering
Innan en av funktionerna G606-G611 används måste en M24
programmeras (sätt på mätutrustningen), vilket innebär att
mätutrustningen placeras i rätt mätposition. I slutet måste en M28
programmeras (stäng av mätutrustningen) vilket innebär att
mätutrustningen dras tillbaka igen.
Maskinkonstanter
G-funktionen och tillhörande maskinkonstanter aktiveras via följande
maskinkonstanter:
MC261 > 0
MC254 > 0
MC840 = 1
MC854 = 2
Mätcykelfunktioner
Mäta verktyg
Sond finns
Verktyg mätinstrument (0 = ingen, 1 = laser,
2 = TT)
MC 350
MC 352
MC 354
Position axel 1 ?m
Position axel 2 ?m
Position axel 3 ?m
Koordinaterna för TT-nålens centrum avser
maskinnollpunkterna G51 och G53
I MC350 till MC355 skrivs de exakta
positionerna efter kalibreringen.
Mäter: radialaxel: 1 = X, 2 = Y, 3 = Z
Mäter: verktygsaxel 1 = X, 2 = Y, 3 = Z
Mäter: 3:e axeln 0 = nej, 1 = ja
Radiell mätn. sida: -1 = neg, 0 = aut, 1 = pos
Är avsedda för ett andra lasermätinstrument
inom ett annat arbetsområde eller en
försättsspindel. Vilket område som används
bestäms av IPCL.
Kalibr. radiellt: 2 sidor 0 = nej, 1 = ja
Maximalt tillåtet mätfel vid verktygsmätning
med roterande verktyg. (2 - 1 000 µm)
MC 356
MC 357
MC 358
MC 359
MC360-MC369
MC391
MC392
HEIDENHAIN MillPlus V53x
29
2.6 Verktygsmätcykler för mätsystem "Tisch-Taster" (TT)
MC393
MC394
MC395
MC396
MC397
MC398
MC399
MC400-409
30
Nålens bredd i tvärriktning (µm)
Kontaktframmatning vid verktygsmätning
med icke-roterande verktyg. (10 - 3 000 mm/
min)
Halva avståndet mellan mätnålens under- och
överkant vid verktygsradiemätning. (1 100 000 µm)
Nålens bredd respektive kantlängd i radiell
riktning (1 - 100 000 µm)
Säkerhetsområde kring TT-nålen vid
positionering. (1 - 10 000 µm)
Snabbgångshastighet i kontaktcykel för TT.
(10 - 10 000 mm/min)
Maximal hastighet vid verktygsskäret. (1 - 120
m/min)
Är avsedda för kombinationen bordssond och
laser.
G-funktioner
HEIDENHAIN MillPlus V53x
31
3.1 G23 Aktivera huvudprogram
3.1 G23 Aktivera huvudprogram
På olika ställen i beskrivningen för G23-funktionen står "N** G23
N1007".
Den informationen måste ges på följande sätt: "N** G23 N=1007".
32
3.2 G28 Positioneringfunktioner
3.2 G28 Positioneringfunktioner
Contour smoothing by path jerk reduction.
Adressbeskrivning
8
I2= Path jerk reduction [%]
Grundläge
I2=100 to be compatible with existing programs.
Användning
Path jerk reduction (I2=)
100
50
10
HEIDENHAIN MillPlus V53x
Obtained accuracy
Kontur tolerans I7
1.5 * kontur tolerans I7
2.0 * kontur tolerans I7
33
3.3 G39 Aktivera verkt.förskjut.
3.3 G39 Aktivera verkt.förskjut.
Verktygsradie
I svarvningsdrift (G36) har spelet R inverkan på verktygshörnradien C
och fungerar bara vid aktiv radiekorrigering.
Verktygets hörnradiespel läggs till runt hörnradiens mittpunkt (samma
som orientering 0), vilket gör att spelet inte är beroende av den aktiva
verktygsorienteringen.
34
3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt
3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt
Koordinatvärdena från flera pallnollpunkter kan anges i
pallnollpunktstabellen.
Pallnollpunkterna används i pallstyrningens automatik.
Med G52 Ixx aktiveras dessa nollpunkter via IPLCprogrammet och xx överensstämmer med
pallnollpunkten.
I NC-programmet kan den valda nollpunkten aktiveras
med G51 och avaktiveras med G52. Programmet är
därmed oberoende av pallnumret.
Format
Aktivera pallnollpunkt med:
G52, I0
G52, Ixx
Aktivera nollpunktsvärde i G52 I0 eller aktivera endast en
pallnollpunkt
Aktivera nollpunktsvärde i G52 Ixx och kopiera till I0.
Adressbeskrivning
8
I nollpunktsindex Nollpunktens indexnummer som ska aktiveras.
Tips och användning
Gruppering
G52 är grupperad med G51.
Tillhörande funktioner
G51, G52, G52 I [nr], G53, G54... G59, G54 I [nr], G92, G93, G149,
G150
Antal nollpunkter
Antalet möjliga nollpunkter i tabellen bestäms av en maskinkonstant
(MC26) (0<= MC26 <= 99). MC26 finns bara om MC84>0.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
35
3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt
Ändra maskinkonstant MC26
Vid ökning eller minskning (MC26 > 0) anpassas antalet nollpunkter i
tabellen. De befintliga nollpunkterna bibehålls. Utökade nollpunkter
nollställs.
När MC26 är noll reduceras tabellen (PO.PO) till ett block.
Alla inmatade värden tas bort.
Dessutom kan inget index Ixx programmeras.
Aktivera en pallnollpunkt
Vid pallbyte (M60/M61) kan PLC:n aktiveras med ett maskinmakro
G52 Ixx.
Märk: G52 Ixx kan även aktiveras i delprogrammet. Vid aktiveringen
kopieras den aktiva nollpunktsförskjutningen till G52 I0.
Inmatade värden i nollpunktstabellen
En nollpunkt kan innehålla upp till 6 axelkoordinater.
Nollpunkternas koordinatvärden G52 Ixx matas in i tabellen via
manöverpanelen eller en databärare före programutförandet.
Märk: Om nollpunktsvärdena för en aktiv förskjutning ska ändras, så
övertas dessa värden automatiskt i I0. Själva I0 kan dock varken
redigeras eller in-/utläsas direkt.
Maskinnollpunkter
Om en verktygsmaskin har flera pallar eller bord, så måste flera
nollpunkter anges. Nollpunkterna gäller alltid för den geometriska
maskinnollpunkten (MO). Avstånden mellan axlarna, mätt från
nollpunkten MO, anger nollpunkternas positioner och visas i
pallnollpunktstabellen.
G52-nollpunktsförskjutning, I0
G52 påverkar inte funktionen G54 I-[nr]. Om G52 är aktiv, är G54 I-[nr]
aktiv från den här förskjutningen.
Absoluta/inkrementella nollpunktsförskjutningar G92/G93
En programmerad nollpunktsförskjutning (G92 eller G93) tas bort av
G52 I-[nr].
Ökning/minskning, spegelvänt och axelvridning (G73, G92/G93)
Det går att använda G52 I-[nr] i ett programsteg som ska ökas/
minskas, spegelvändas eller vridas. Nollpunktsförskjutningen sker i
verktygsmaskinens koordinatsystem och påverkas inte av den
programmerade koordinatförändringen.
36
3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt
Avaktivera en pallnollpunkt
„ Med knappen RENSA KONTROLL och programmering av G51
avaktiveras G52 I-[nr].
„ Med knappen RENSA KONTROLL och radering av tabellen tas I0
bort.
„ Med knappen ANNULLERA PROGRAM eller M30 avaktiveras G52
I-[nr] inte.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
37
3.5 G77/G79 Bulthål cirkel och aktivera cykel
3.5 G77/G79 Bulthål cirkel och
aktivera cykel
Beräkna kinematiken.
Vid G77 och G79 får inga rundaxlar (A, B, C) programmeras
(felmeddelande O141).
Vanligtvis visas felmeddelandet O144 vid en blocksökning efter G79,
om sökningen gjordes via en programmerad rundaxelrörelse i
verktygshuvudet. I så fall måste verktygshuvudet först köras till
önskat läge.
Tillägg från version V520/00e
Felmeddelandet O144 visas ej om G7 och/eller G8 är aktiva, eller om
rörelsen är mindre än 0,01 grader.
38
3.6 G84 Gängskärningscykel
3.6 G84 Gängskärningscykel
Snabb in-/utkörning vid gängskärning för att undvika att verktyget går
sönder vid gängskärning med små radier.
Adressbeskrivning
8
I2= snabb acc/dec (0=av, 1=på)
Grundläge
I2=0 för kompatibilitet med befintliga program.
Användning
Fungerar endast vid interpolerande gängskärning (I1=1)
MC726 är maximalt ryck för G84
HEIDENHAIN MillPlus V53x
39
3.7 G126 Lyfta verktyg vid avbrott
3.7 G126 Lyfta verktyg vid avbrott
På ett ställe i beskrivningen för G126-funktionen står "MC756".
Den här informationen måste anges "MC758".
40
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
Tillåter en korrigering av verktygsmåtten för en 3D-verktygsbana som
är uppbyggd av korta, raka sträckor, för 3- och 5-axelbearbetning.
Rundaxlar kan programmeras direkt med vinkel eller indirekt med en
verktygsvektor. Radiekorrigering sker när normalvektorn
programmerats i slutpunkten. Typisk användning är bearbetningen av
fria formytor.
Stödbild
Adressbeskrivning
I block G141
8
8
8
8
R nominell verktygsradie
R1 = nominell verktygshörnradie
L2 = rundaxlar (0 = kortast, 1 = absolut)
F2 matningsbegränsning
I block G0/G1
8
8
8
8
8
X, Y, Z linjära slutpunktskoordinater
I, J, K axelkomponenter för ytans normalvektor
I1 =, J1 =, K1 = (TCPM) axelkomponenter för verktygsvektorn
A, B, C (TCPM) rundaxelkoordinater för verktygsvektorn
F matning på banan
Adressbeskrivning
8 R nominell verktygsradie definierar verktygsradien med vilken
slutpunkterna för G0/G1-blocken beräknades i CAD-systemet.
8 R1 nominell verktygshörnradie definierar verktygshörnradien
med vilken slutpunkterna för G0/G1-blocken beräknades i CADsystemet.
8 L2 = rundaxlar
„ L2 =0 rundaxlar kör den kortaste vägen (grundposition).
„ L2 =1 rundaxlar kör till sina absoluta positioner (vid
programmering av rundaxlar).
8
F2 = matningsbegränsning vid kraftigt svängda ytor kan
rundaxlarna plötsligt röra sig med maximal frammatning. F2 =
begränsar denna frammatning. F2 = programmeras i raden G141
och fungerar för alla G0/G1-rörelser, till och med G40.
Format
3-axelbearbetning med normalvektor (I ,J, K) för radiekorrigering:
„ G141 {R...} {R1 =...} {L2 =...} {F2 =...}
„ G0/G1 [X..Y.. Z..] {I... J... K...}
HEIDENHAIN MillPlus V53x
41
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
5-axelbearbetning med TCPM (Tool Center Point Management).
Normalvektor (I ,J, K) för radiekorrigering.
„ G141 R.. {R1 =..} {L2 =..} {F2 =..}
„ G0/G1 [X..Y.. Z..] [I.. J.. K...] {I1 =.. J1 =.. K1 =..}/{A.. B.. C..}
Radera 3D-verktygskorrigeringen:
„ G40
Grundposition
G141 L1 = 0 R1 = 0 R = 0
Användning
Vid 5-axelbearbetningen av en svängd arbetsstyckesyta leds
verktyget ovanpå ytan med en perfekt vinkel. För denna 5axelbearbetning används dynamiskt TCPM som styr rund- och
linjäraxlarna med hänsyn till aktuell verktygslängd och -radie. I G0/G1blocket kan rundaxlarna programmeras direkt med vinkel (A, B, C) eller
indirekt med en verktygsvektor (I1 =, J1 =, K1 =). Radiekorrigeringen
beräknas av MillPlus när normalvektorn (I, J, K) programmerats i G0/
G1-blocket.
„ N = normalvektor (I, J, K) (se bild)
„ O = verktygsvektor (I1 =, J1 =, K1 =)
G7 får vara aktiv. I detta fall är normal- och verktygsvektorerna
definierade på G7-ytan.
Möjliga verktyg
För användning av olika verktygstyper kan följande måttangivelser
laddas i verktygsminnet (se bild):
Radiefräs:
R (verktygsradie)
L (verktygslängd)
C (rundningsradie) C = R
Radieskaftfräs R (verktygsradie)
L (verktygslängd)
C (rundningsradie) C<R
Skaftfräs:
R (verktygsradie)
L (verktygslängd)
C=0
Om inget C-värde angivits blir C automatiskt 0.
Rundningsradien i G141-blocket programmeras med ordet
R1 =. Med C-ordet lagras rundningsradien i
verktygsminnet.
Radiekorrigering
Radiekorrigeringen beräknas av MillPlus när normalvektorn (I, J, K)
programmerats i G0/G1-blocket. Om ingen normalvektor
programmerats kommer ingen radiekorrigering att aktiveras.
42
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
Verktyget placeras så att denna vektor alltid går igenom
hörnrundningens mittpunkt. Om slutpunkterna i CAD/CAM-systemet
beräknades med den nominella radien och hörnradien kan detta
definieras i G141-blocket med R och R1 =. I verktygstabellen anges då
den verkliga radien R och hörnradien C. Differensen mellan nominell
och verklig radie korrigeras av styrningen.
R radie definierar verktygsradien med vilken slutpunkterna för G0/G1blocken beräknades i CAD-systemet.
R1 = radie definierar verktygsradien med vilken slutpunkterna för G0/
G1-blocken beräknades i CAD-systemet.
Normalvektor (I, J, K)
Normalvektorn står vinkelrätt mot arbetsstyckesytan. I, J, K är
vektorkomponenterna i X-, Y-, Z-riktning. Verktyget placeras så att
denna vektor alltid går igenom verktygshörnrundningens mittpunkt. Se
bild.
Verktygsvektor med (I1 =, J1 =, K1 =) (TCPM)
Den här vektorn pekar i verktygsaxelns riktning. I1 =,J1 =,K1 = är
vektorkomponenterna i X-, Y-, Z-riktning. I G0-blocket kan
arbetsstyckesvektorn programmeras i stället för rundaxlarna. Under
rörelsen interpoleras rundaxlarna A, B, C samt linjäraxlarna så att en rät
linje uppstår i rummet. I rörelsens slutpunkt pekar verktyget i vektorns
riktning.
Vektorkomponenter
En vektor programmeras med minst en komponent i G0/G1-blocket.
Icke programmerade komponenter är lika med noll.
Vektornoggrannhet
Inmatningsformatet för vektorerna (I, J, K, I1 =, J1 =, K1 = ord) har
begränsats till tre decimaler. Ytnormal- och verktygsvektorerna
behöver emellertid inte ha längden 1. För att höja måttnoggrannheten
kan de aktuella värdena multipliceras med en skalningsfaktor mellan 1
och 1 000. Med faktor 1 000 höjs exempelvis
inmatningsnoggrannheten av vektorkomponenterna sexsiffrigt.
Aktivering av G141
I det första blocket efter G141 kör fräsen från den aktuella
verktygspositionen till den korrigerade positionen i detta block. G141
tar bort en radiekorrigering som programmerats med G41...G44.
Borttagning av G141
Funktionen G141 tas bort med G40, M30, knappen Avbryt program
eller Återställ CNC. Fräsen stannar vid den senast korrigerade
positionen. Rundaxlarna vrids inte tillbaka automatiskt.
Inkopplingsvillkor före G141
Innan G141 kopplas in måste följande funktioner stängas av: geometri
G64, ändring av skala G73 A4 =, axelrotation B4 = vid G54-G59, G54
I.. , G92/G93, cylinderkoordinater G182
HEIDENHAIN MillPlus V53x
43
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
När G141 kopplas in är följande funktioner tillåtna:
Grundrörelser
Fri bearbetningsyta
Plan
Programstyrning
Positionsmatning
Verktygsmått aktivera/
avaktivera
Radiekorrigering
Nollpunkter
Geometri
Absolut/inkrementell
Grafik
0, 1
7
17, 18
14, 22, 23, 29
25, 26, 27, 28, 94, 95, 96, 97
39
40
51, 52, 53, 54-59, 54 I.., 92, 93
72, 73
90, 91
195, 196, 197, 198, 199
Följande G-funktioner är tillåtna när G141 är aktiv:
Grundrörelser
Programstyrning
Positionsmatning
Radiekorrigering
Nollpunkter
Geometri
Absolut/inkrementell
0, 1
14, 22, 23, 29
4, 25, 26, 27, 28, 94, 95, 96, 97
40
51, 52, 53, 54-59, 54 I.., 92, 93
72, 73
90, 91
Om en icke tillåten G-funktion programmeras visas ett felmeddelande.
Programmeringsbegränsningar
G-funktioner som inte nämns får ej lov att användas. Punktdefinitioner
(P) får ej lov att användas. Efter att G141 aktiverats får inget
verktygsbyte äga rum.
Slutpunktskoordinater
Det går bra att använda absoluta eller inkrementella (X, X90, X91)
kartesiska måttuppgifter.
G1
Om en verktygsvektor I1 =,J1 =,K1 = programmeras måste G0 eller
G1 stå i samma block.
Spegelvändning
Om funktionen "Spegelvändning" (G73 och axelkoordinater) är aktiv
innan G141 aktiveras kommer de spegelvända koordinaterna att
användas under 3D-verktygskorrigeringen. När G141 aktiverats är
spegelvändning möjlig på samma sätt som tidigare. Spegelvändning
avaktiveras med funktionen G73.
Underskärning
CNC kan inte känna igen underskärning eller kollisioner mellan verktyg
och material vid punkter som inte bearbetas.
44
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
Modulfunktion
En rundaxel som kan vridas ändlöst ska definieras som modulaxel för
användning vid G141 (MC713 = 1). Är-positionens visning har då
begränsats till 0° till 360°. Dessutom ska L2 = 0 (rundaxel kör den
kortaste vägen) programmeras vid G141.
Modulfunktionen gäller för alla rundaxlar där avståndet
mellan gränslägesbrytarna är större än 720°.
Modulfunktionen avaktiveras efter: G141 L2 = 1, G40, M30, knappen
AVBRYT PROGRAM eller ÅTERSTÄLL CNC.
Om modulfunktionen inte är aktiverad kan axeln få en
oönskad riktningsändring vid gränslägesbrytaren för den
ändlöst roterande rundaxeln.
Rundaxlarnas beteende vid gränslägesbrytarna
Om rundaxlarna vid G141 programmeras direkt med A.. B.. C.. visas
ett felmeddelande om den programmerade positionen ligger bortom
gränslägesbrytaren.
Val av lösning vid vektorprogrammering
Om rundaxlarna programmeras via verktygsvektorn I1 =, J1 =, K1 =
finns det ofta två lösningar för rundaxelpositionerna. Val av lösning:
„ Lösningen som går förbi gränslägesbrytaren är ogiltig.
„ Lösningen som vid interpolering går förbi en linjäraxels
gränslägesbrytare är ogiltig.
„ Om två lösningar är giltiga väljs den lösning som har kortast väg,
även vid L2 = 1 (rundaxel absolut).
„ Om båda lösningarna är ogiltiga visas ett felmeddelande som säger
att den programmerade ytan inte kan nås.
Slutpunktskoordinater
Vid slutpunktskoordinater förflyttas bara de programmerade axlarna.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
45
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
Exempel
Exempel 1: G141 och TCPM med verktygsvektor I1 =, J1 =, K1 =
Den här programmeringen är oberoende av maskinen.
N113
G17
T6 M67 (T6 R5 C5)
G54 I10
G0 X0 Y0 Z0 B0 C0 S6000 M3
F50 E1 = 0
G141 R0 R1 = 0 L2 = 0
G0 X-1 Y = E1 Z0 I1 = -1 K1 = 0
G1 X0 Y = E1 Z-4 I1 = -996,195 K1 = 087,156
G1 X0,001 Z-3,930 I1 = -994,522 K1 = 104,528
G1 X0,002 Z-3,860 I1 = -992,546 K1 = 121,869
G1 X0,005 Z = -3,791 I1 = -990,268 K1 = 139,173
G1 X3,791 Z-0,005 I1 = 34,899 K1 = 999,391
G1 X3,860 Z-0,002 I1 = 52,336 K1 = 998,626
G1 X3,930 Z-0.001 I1 = 69,756 K1 = 997,564
G1 X4 Z0 I1 = 87,156 K1 = 996,195
G1 X36 Z0 I1 = 87,156 K1 = 996,195
G1 X36,070 Z-0,001 I1 = 104,528 K1 = 994,522
G1 X36,140 Z-0,002 I1 = 121,869 K1 = 992,546
Exempel 2: G141 och TCPM med rundaxel A, B, C
Samma arbetsstycke.
Den här programmeringen är beroende av maskinen.
Det här programmet är till för en maskin med en B-axel på bordet
under 45° och en C-axel ovanpå den.
N114
G17
T6 M67 (T6 R5 C5)
G54 I10
G0 X0 Y0 Z0 B0 C0 S6000 M3
F50 E1 = 0
G141 R0 R1 = 0 L2 = 0
G0 X-1 Y = E1 Z0 B180 C-90
G1 X0 Y = E1 Z-4 B145,658 C-113,605
G1 X0,001 Z-3,930 B142,274 C-115,789
46
3.8 G141 verktygskorrigering 3D
G1 X0,002 Z-3,861 B139,136 C-117,782
G1 X0,005 Z-3,791 B136,191 C-119,624
G1 X3,791 Z-0,005 B2,829 C1
G1 X3,860 Z-0,002 B4,243 C1,501
G1 X3,930 Z-0,001 B5,658 C2,001
G1 X4 Z0 B7,073 C2,502
G1 X36 Z0 B7,073 C2,502
G1 X36,070 Z-0,001 B8,489 C3,004
G1 X36,140 Z-0,002 B9,906 C3,507
HEIDENHAIN MillPlus V53x
47
3.9 G151 Upphäva G152
3.9 G151 Upphäva G152
Upphäv G152.
Format
G151.
Adressbeskrivning
Inga adresser.
Användning
Med den här funktionen kan G152 avaktiveras.
Tillhörande funktioner
G152.
48
3.10 G152 Begränsning av arbetsområdena
3.10 G152 Begränsning av
arbetsområdena
Begränsning av arbetsområdena. De programmerade positionerna
står i relation till referenspunkten.
Format
G152 X1 =... Y1 =... Z1 =... {B1 =...} {B2 =...} X2 =... Y2 =... Z2 =...
{C1 =...} {C2 =...}
Adressbeskrivning
Se bild.
Användning
Den här funktionen gör det möjligt att begränsa arbetsområdet i NCprogrammet. Vid G141 kan man på så vis exempelvis förhindra att Caxeln (bord) roterar ytterligare en vektorlösning, vilket inte är tillåtet.
Det är även möjligt att programmera en gränsnivå.
De programmerade positionerna måste befinna sig inom
gränslägesbrytarens MC3n18/MC3n19 område, annars visas ett
felmeddelande.
Tillhörande funktioner
G151
Avaktivering
G152 avaktiveras med hjälp av:
„ G151
„ Programslut M30
„ Avbryt program
„ Återställ CNC
„ Slå på styrningen
Exempel
Begränsa C-axelns arbetsområde
G152 C1 = 30,000 C2 = -30,000
G152
C-axeln tillåts endast för området +30 till -30
grader, annars visas ett felmeddelande.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
49
3.11 G195 Grafisk fönsterdefinition med start- och slutblock
3.11 G195 Grafisk fönsterdefinition
med start- och slutblock
Definiera dimensionerna för ett grafikfönster och dess läge i
förhållande till nollpunkten W. Med hjälp av adresserna N1 = och N2 =
kan en programdel definieras som sedan visas i den grafiska
simuleringen.
Format
G195 X... Y... Z... I... J... K... {B...} {B1 =...} {B2 =...} {N1 =...} {N2 =...}
Adressbeskrivning
Se bild.
Användning
I program med flera plandefinitioner visas endast de bearbetningar
från den senast programmerade bearbetningsytan i den grafiska
framställningen.
Med adresserna N1 = "Startblock grafik" och N2 = "Slutblock grafik"
hålls ett grafikfönster för en viss programdel kvar. I grafikfönstret visas
alla rörelser i blocken från adress N1 = till (exklusiv) blocknumren i
adress N2 =.
T. ex. kan en valfri programdel med svarvning eller fräsning visas i
program med både svarvning och fräsning.
50
3.11 G195 Grafisk fönsterdefinition med start- och slutblock
Exempel
Definiera grafikfönster för programdelen Svarvning
N1
G195 X0 Y45 Z-25 I45 J60 K45 N1 = 17 N2 = 128
N8
G36
N10
G17 Y1 = 1 Z1 = 2
N17 (Start svarvning)
N...
N128 (Slut svarvning)
N135
G37
N138
G17
N150 (Start fräsning)
N...
N178 (Slut fräsning)
G195
G36
G17 Y1 = 1
Z1 = 2
G37
G17
Definiera grafikfönster och programdel
"Svarvning" för simulering
Aktivera svarvdrift
Aktivera bearbetningsytan för svarvdrift
Aktivera fräsningsdrift
Aktivera bearbetningsytan för fräsningsdrift
HEIDENHAIN MillPlus V53x
51
3.12 G303 M19 med programmerbar riktning
3.12 G303 M19 med programmerbar
riktning
Denna funktion är avaktiverad i V520.
52
3.13 G321 Läsa verktygsdata
3.13 G321 Läsa verktygsdata
Läsa värden från verktygstabellen
Adressbeskrivning
I1=
I1=13
I1=30
Valbara funktioner:
M verktygets uppehållstid (tidsenheten är minuter)
C6 skärbredd (endast vid tillvalet svarvningsdrift)
I2=
I2=1
I2=0
Systerverktyg
Verktygsdata hämtas (grundläge).
Systerverktygsdata hämtas.
Läsa systerverktygsdata
Med I2=1 visas data om systerverktyget (t.ex. T1000.01).
HEIDENHAIN MillPlus V53x
53
3.14 G325 Läsa M-grupp
3.14 G325 Läsa M-grupp
Adressen I1= kan utökas till 15.
I1=14 Av. M78, M79.
I1=15 Av. M130, M131.
54
3.15 G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell
3.15 G331 Skriv verkt.data i
verkt.tabell
Skrivning av värden i verktygstabellen
Adressbeskrivning
I1=
I1=13
I1=30
Valbara funktioner:
M verktygets uppehållstid (tidsenheten är minuter)
C6 skärbredd (endast vid tillvalet svarvningsdrift)
Verktygets uppehållstid
Om M (G331 I1=13 E...) skrivs in i verktygsminnet, skrivs samtidigt
även M1= in i verktygsminnet (G331 I1=14 E...).
Tidsenheten är minuter.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
55
3.15 G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell
G350 Skriv i fönster
Format:
G350 N1=... I1=... {I2=…}
I1= måste programmeras,
I2= tillval.
Grundläge:
I2=0
56
3.16 G606 TT: kalibrering
3.16 G606 TT: kalibrering
Söker mätverktygets position och lagrar denna position i de därför
avsedda maskinkonstanterna.
Adressbeskrivning
8
X, Y, Z mätpunkt
Användning
Mätinstrument
G606 kan användas för kalibreringen av en bordssond (TT) eller för en
kombination av laser med bordssond (TT).
Kalibreringsverktyg
Före kalibrering måste du i verktygstabellen ange den exakta radien
och längden för kalibreringsverktyget.
Förlopp
Kalibreringen körs automatiskt. MillPlus IT fastställer även automatiskt
mittpunktsförskjutningen för kalibreringsverktyget. När halva
kalibreringscykeln har gått vrider MillPlus IT spindeln 180°. Som
kalibreringsverktyg används en exakt cylindrisk del, t.ex. ett
cylinderstift. MillPlus IT lagrar kalibreringsvärdena i
maskinkonstanterna och tar hänsyn till dem vid efterföljande
verktygsmätningar.
I MC350, MC352 och MC354 har läget fastställts för TT i maskinens
arbetsutrymme. Om MC350, MC352 eller MC354 ändras måste
kalibreringen göras om.
Vid en kombination av laser och TT i MC400-406 har sondläget
fastställts i maskinens arbetsutrymme. Om MC400-406 ändras måste
kalibreringen göras om.
Kör till
Ange position i X, Y och Z om mätinstrumentet ännu inte kalibrerats
och maskinkonstanternas positioner därför ännu inte fastställts exakt.
Toppläge
G606 kan man endast använda med ett vertikalt toppläge.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
57
3.17 G611 TT: mätning svarvningsverktyg
3.17 G611 TT: mätning
svarvningsverktyg
Denna cykel mäter längd, radie och spetsbredd på svarv- och
spetsverktyg av standardtyp samt svarvverktygsplattor monterade i
ett U-huvud. Svarvningsverktyg mäts stående i G17-planet. Både
inner- och ytterverktyg kan mätas.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
D orienteringsvinkel I säkerhetspositionen placeras verktyget i
programmerat läge (D). Verktygsspetsen måste vara parallell med
axeln och lodrätt mot sonden.
O verktygsorientering Verktygsspetsens orientering (O)
bestämmer om mätning ska ske:
„ före eller efter sonden
„ under eller över verktygsskäret (spårverktyg)
I1 = säkerhetsavstånd Säkerhetsavståndet i spindelaxelns riktning
måste vara så stort att kollision med arbetsstycket eller
fastspänningsanordningen är utesluten. Säkerhetsavståndet bygger
på nålens övre kant.
I2 = Mäta skärbredd Verktygets skärbredd beräknas genom två
mätningar: invändig och utvändig mätning. Bearbetningsriktningen
för mejselspårytan (axiell eller radiell) måste anges.
„ I2 = 0 nej
„ I2 = 1 mätning verktyg, axiellt
„ I2 = 2 mätning verktyg, radiellt
I4 = mätning: 0 = L+R 1 = L 2 = R
Om ingen verktygsorientering finns i verktygstabellen
lagras den programmerade verktygsorienteringen (O). Om
verktygsorienteringen i verktygstabellen inte
överensstämmer med den programmerade, stannar
cykeln och ett felmeddelande visas.
Grundposition
I1 = 30, I2 = 0, I4 = 0
Användning
Adresser i verktygsminnet:
8 L verktygslängd
8 R verktygsradie
8 C hörnradie
8 C6 = skärbredd
8 L4 = längd
8 R4 = radie
58
8
8
8
8
8
3.17 G611 TT: mätning svarvningsverktyg
8
L5 = längdtolerans
R5 = radietolerans
L6 = mätförskjutning längd
R6 = mätförskjutning radie
E verktygsstatus
O verktygsorientering
Var noga med att den inmatade längden (L) och radien (R)
är inom toleranserna (MC397) eftersom systemet annars
ger ett felmeddelande.
Verktygstyper
Det går bra att använda svarvningsverktyg av standardtyp (fixerat i
huvudspindeln) och roterande svarvningsverktyg (U-huvud). Båda
svarvningsverktygstyperna mäts stående och fixerade. Svarvningsoch spetsverktyg med ett bakåtliggande huvud- ochbiskär (orientering
1 eller 7) kan mätas (se bilder).
Längd-, radie- och breddmätning
Verktygslängd (L), verktygsradie (R) och skärbredd (C6 =) måste vara
lagrade i verktygsminnet. Före den första mätningen måste ungefärlig
längd och radie anges (max. avvikelse +/-MC397).
Felangivelser kan leda till felmeddelanden eller till och
med till kollision med sonden.
Hörnradie
Vi rekommenderar att en hörnradie (C) alltid anges i verktygsminnet.
Mäta eller kontrollera verktyget
„ Mäta verktyget (E = 0 eller inget värde). Vid den första mätningen
skrivs verktygslängden (L) och -radien (R) över. Spelet sätts till
L4 = 0/R4 = 0 och verktygsstatusen till E = 1. När en hörnradie C
matats in korrigeras den också.
„ Kontrollera verktyg (E = 1):
Den uppmätta avvikelsen läggs till L4 =/R4 = i verktygstabellen.
Cykelprocess
MillPlus IT mäter upp verktyget efter ett programmerat förlopp:
1
2
3
4
5
Vid cykelstarten snabbkörs axlarna med positioneringslogik till
säkerhetspositionen.
I säkerhetspositionen placeras och kläms verktyget fast i
programmerat läge (D).
Verktyget körs med mätframmatning till mätposition.
Mätningen utförs.
Efter mätningen körs Z-axeln tillbaka till säkerhetspositionen.
Kommentar
„ Cykeln kan utföras i fräsnings- och svarvningsdrift.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
59
3.17 G611 TT: mätning svarvningsverktyg
„ Verktyget kan mätas både före och efter sonden. Högsta
noggrannhet uppnås när verktyget mäts i bearbetningsläget.
„ Vid mätning av U-huvudverktyg måste lyftjusteringen i U-axeln stå i
neutralt läge.
„ Mätning av den axiella skärbredden (I2 = 1) med orientering O3 eller
O5 är ej tillåten.
„ Sonden ska vara monterad så att den mäter från de båda radiella
sidorna samt underifrån.
60
3.18 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg
3.18 G615 Lasermätning, mätning
svarvningsverktyg
Denna cykel mäter längd, radie och spetsbredd på svarv- och
spetsverktyg av standardtyp samt svarvverktygsplattor monterade i
ett U-huvud. Svarvverktyget mäts stående, både i G17- och i G18-ytan.
Det går att mäta svarvverktyg i de olika verktygsfästena såsom:
„ Inner- och ytterverktyg
Adressbeskrivning
8
8
8
D orienteringsvinkel I säkerhetspositionen orienteras verktyget till
programmerat läge (D). Verktygsspetsen måste vara parallell med
axeln och lodrätt mot lasern.
O verktygsorientering Verktygsspetsens orientering (O)
bestämmer om mätning ska ske:
„ före eller efter lasern
„ under eller över verktygsskäret (spårverktyg)
I2 = Mäta skärbredd Verktygets skärbredd beräknas genom två
mätningar: invändig och utvändig mätning. Bearbetningsriktningen
för mejselspårytan (axiell eller radiell) måste anges.
„ I2 = 0 nej
„ I2 = 1 mätning verktyg, axiellt
„ I2 = 2 mätning verktyg, radiellt
Den programmerade verktygsorienteringen (O) lagras i
verktygstabellen om ingen verktygsorientering finns.
Om verktygsorienteringen i verktygstabellen inte
överensstämmer med den programmerade, stannar
cykeln och ett felmeddelande visas.
Grundläge
I2=0
Användning
Använd adresser från verktygsminnet:
8 L* verktygslängd
8 R* verktygsradie
8 C verktygets skärradie
8 L4= längd
8 R4= radie
8 L5= längdtolerans
8 R5= radietolerans
8 L6= mätförskjutning längd
8 R6= mätförskjutning radie
HEIDENHAIN MillPlus V53x
61
3.18 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg
8
8
8
8
8
R6= mätförskjutning radie
C6= skärbredd
R verktygsradie
E verktygsstatus
O verktygsorientering
Var noga med att den inmatade längden (L) och radien (R)
är inom toleranserna (MC397) eftersom systemet annars
ger ett felmeddelande.
Verktygstyper
Det går bra att använda standardsvarvverktyg (fixerade i
huvudspindeln) och roterande svarvverktyg (U-huvud). Båda typer av
svarvverktyg mäts stående och fixerade. Svarv- och spetsverktyg med
ett tillbakaliggande huvud- ochbiskär (orientering 1 eller 7) kan mätas
(se bilder).
Längd-, radie- och breddmätning
Verktygslängd (L), verktygsradie (R) och verktygsbredd (C6=) måste
vara lagrade i verktygsminnet. Före den första mätningen måste längd
och radie anges på ett ungefär (max. avvikelse +/-5 mm) och +/- 50 %
av mejselbredden.
Felaktiga uppgifter kan leda till felmeddelanden eller
rentav kollisioner med laserapparaten.
Hörnradie
Vi rekommenderar att hörnradie (C) alltid anges i verktygsminnet.
Cykeln blir på så vis klar snabbare.
Aktiviteter
„ Mäta verktyg (E=0 eller inget värde). Vid den första mätningen skrivs
verktygslängden (L) och -radien (R) över. Spelet sätts till L4=0/R4=0
och verktygsstatusen till E=1. När en hörnradie C matats in
korrigeras den också.
„ Kontrollera verktyg (E=1):
Den uppmätta avvikelsen läggs till L4=/R4= i verktygstabellen.
Cykelförlopp
MillPlus IT mäter upp verktyget efter ett programmerat förlopp:
1
2
3
4
5
62
Vid cykelstarten snabbkörs axlarna med positioneringslogik till
säkerhetspositionen.
I säkerhetspositionen orienteras och kläms verktyget i
programmerat läge (D).
Verktyget körs med mätframmatning till mätposition.
Mätningen utförs.
Efter mätningen körs Z-axeln tillbaka till säkerhetspositionen.
3.18 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg
Kommentar
„ Cykeln kan utföras i fräsnings- och svarvningsdrift.
„ Verktyget kan mätas både före och efter lasern. Högsta
noggrannhet uppnås när verktyget mäts i bearbetningsläget.
„ När cykeln är klar stannar spindeln i programmerat läge (D) och
orienteringen (O) aktiveras av mätningen.
„ Vid mätning av U-huvudverktyg måste lyftjusteringen i U-axeln stå i
neutralt läge.
„ Cykeln kan endast användas med ett vertikalt toppläge.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
63
3.19 G621 Mäta position
3.19 G621 Mäta position
G621 utökades med adress I2 = för sondorientering. Mer information
hittar du i Inledning mätcykler.
64
3.20 G622 Hörnmätning utsidan
3.20 G622 Hörnmätning utsidan
G622 utökades med adress I2 = för sondorientering. Mer information
hittar du i Inledning mätcykler.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
65
3.21 G623 Hörnmätning insidan
3.21 G623 Hörnmätning insidan
G623 utökades med adress I2 = för sondorientering. Mer information
hittar du i Inledning mätcykler.
66
3.22 G626 Mäta rektangel utvändigt
3.22 G626 Mäta rektangel utvändigt
Mäta mittpunkten i en axiell rektangel.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
I5= Lagra mätvärden i en nollpunktsförskjutning I5=0 Lagra inte,
I5=1 Lagra i aktiv nollpunktsförskjutning i l linjära axlar (X/Y/Z). Vid
lagringen läggs mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Nominell mitt När de uppmätta koordinaterna lagras
i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0) korrigeras börvärdet. I
den fortsatta programmeringen får den uppmätta positionen
börvärdet.
B3= Avstånd till huvudaxelns hörn
B4= Avstånd till biaxelns hörn Om B4= inte matats in, blir B4=B3
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna
Grundläge
I4=1, B3=10, B4=B3, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0,
Y1=0, Z1=0.
Användning
Mäta
Två arbetsstyckeshörn mittemot varandra mäts (1+3 eller 2+4).
Startriktning för den första hörnmätningen
„ Den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln.
„ Den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln.
Startriktning för den andra hörnmätningen
„ Medurs från hörnnummer 1 --> 3 eller 3 --> 1.
„ Moturs från hörnnummer 2 --> 4 eller 4 --> 2.
Stödbilden är i G17. Vid en axelbytesmaskin (G18)
stämmer inte bilden. Vinkel 1 måste bytas mot vinkel 2
och vinkel 3 mot vinkel 4.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
67
3.22 G626 Mäta rektangel utvändigt
Förlopp
1
Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z). Den aktuella
positionen används som startpunkt om X, Y och Z inte har
programmerats.
Första mätning med mätframmatning (F2=) till arbetsstycket eller
tills den maximala mätsträckan (C1=) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till första startpunkten. Ett felmeddelande
skapas om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala
mätsträckan (C1=).
Snabbrörelse beroende på I3= förbi säkerhetsavståndet (L2=) till
andra mätningens startpunkt.
Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
Hörnet mittemot mäts genom en tredje och fjärde mätning
(samma som punkt 2 och 3).
Slutligen så snabbrörelse till säkerhetsavståndet (L2=).
Mätvärdet lagras beroende på värdet I5=.
2
3
4
5
6
7
8
Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i
nollpunktsförskjutningen.
G54 I3
G626 X-45 Y-3 Z-5 B1=100 B2=20 B3=5 I3=1 I5=1
G54
G626
68
Ställa in nollpunkt
Definiera och utföra mätcykel (B4=B3). Efter
mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54.
3.23 G627 Mäta rektangel invändigt
3.23 G627 Mäta rektangel invändigt
Mäta mittpunkten i ett axiellt rektangulärt hål.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
I5= Lagra mätvärden i en nollpunktsförskjutning I5=0 Lagra
inte, I5=1 Lagra i aktiv nollpunktsförskjutning i l linjära axlar (X/Y/Z).
Vid lagringen läggs mätvärdena till den aktiva
nollpunktsförskjutningen.
X1=, Y1=, Z1= Nominell mitt När de uppmätta koordinaterna lagras
i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0) korrigeras börvärdet. I
den fortsatta programmeringen får den uppmätta positionen
målvärdet.
B3= Avstånd till hörn i huvudaxeln
B4= Avstånd till hörn i biaxeln Om B4= inte matats in, blir B4=B3
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna
Grundläge
I4=1, B3=10, B4=B3, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0,
Y1=0, Z1=0.
Användning
Mäta
Två arbetsstyckeshörn mittemot varandra mäts (1+3 eller 2+4).
Startriktning för den första hörnmätningen
„ Den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln.
„ Den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln.
Startriktning för den andra hörnmätningen
„ Medurs från hörnnummer 1 --> 3 eller 3 --> 1.
„ Moturs från hörnnummer 2 --> 4 eller 4 --> 2.
Stödbilden är i G17. Vid en axelbytesmaskin (G18)
stämmer inte bilden. Vinkel 1 måste bytas mot vinkel 2
och vinkel 3 mot vinkel 4.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
69
3.23 G627 Mäta rektangel invändigt
Förlopp
1
Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z). Den aktuella
positionen används som startpunkt om X, Y och Z inte har
programmerats.
Första mätning med mätframmatning (F2=) till arbetsstycket eller
tills den maximala mätsträckan (C1=) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till första startpunkten. Ett felmeddelande
skapas om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala
mätsträckan (C1=).
Snabbrörelse beroende på I3= förbi säkerhetsavståndet (L2=) till
andra mätningens startpunkt.
Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
Hörnet mittemot mäts genom en tredje och fjärde mätning
(samma som punkt 2 och 3).
Slutligen så snabbrörelse till säkerhetsavståndet (L2=).
Mätvärdet lagras beroende på värdet I5=.
2
3
4
5
6
7
8
Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i
nollpunktsförskjutningen.
G54 I3
G627 X-45 Y-3 Z-5 B1=100 B2=20 B3=5 I3=1 I5=1
G54
G627
70
Ställa in nollpunkt
Definiera och utföra mätcykel (B4=B3). Efter
mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54.
3.24 G628 Mäta cirkel utvändigt
3.24 G628 Mäta cirkel utvändigt
Mäta cirkelns mittpunkt.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
R1 = minimiradie Den uppmätta radien måste vara lika med eller
större än R1, annars visas ett felmeddelande.
R2 = maxradie Den uppmätta radien måste vara lika med eller
mindre än R2, annars visas ett felmeddelande.
D1= Startvinkel Cirkelmätningens vinkelförskjutning, baserat på
huvudaxeln.
D2= 2. Vinkel Vinkeln mellan den första och andra mätningen och
mellan den tredje och fjärde mätningen. Minsta inmatningsvärde är
5°.
D3= 3. Vinkel Vinkeln mellan den första och den tredje mätningen.
D3 måste vara minst 5° större än D2. Om D3 och D2 är lika stora
utförs en trepunktsmätning.
I2= Sondorientering i mätriktning Sondens orienteringsmöjlighet
är fastlagd i MC846.
„ I2=0 Mäta utan vridning,
„ I2=1 Mäta med hjälp av 2 mätningar med 180° vridning. Första
mätning med standardorientering (MC849). Andra mätning med
180° vridning. Mätvärdet är medelvärdet av dessa två mätningar.
„ I2=2 Mäta med orientering i mätriktning. Endast möjligt med
infrarödsond med strålning runtom.
8
I5= Lagra mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
„ I5=0 Lagra inte.
„ I5=1 Lagra i de linjära axlarnas nollpunktsförskjutning (X/Y/Z). Vid
lagringen läggs mätvärdena till den aktiva
nollpunktsförskjutningen.
8
O7 = E-par radiedifferens Differensen mellan den uppmätta radien
och den programmerade cirkelradien R lagras i en E-parameter. Eparameterns värde måste matas in. Om inget nummer har matats in
lagras ingenting.
X1=, Y1=, Z1= Nominell mitt När de uppmätta koordinaterna lagras
i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0) korrigeras börvärdet. I
den fortsatta programmeringen får den uppmätta positionen
börvärdet.
8
Den högsta noggrannheten uppnås vid en symmetrisk
mätning med standardvärdena D2 = 90 och D3 = 180.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundläge
D1=0, D2=90, D3=180, C1=20, L2=10, I2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843,
X1=0, Y1=0, Z1=0.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
71
3.24 G628 Mäta cirkel utvändigt
Användning
Startpunkt
Cirkelmätningens startpunkt ska väljas så att den första mätningen så
exakt som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt.
Mätriktning
Cirkelmätningen utförs moturs.
Förlopp
1
Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z). Den aktuella
positionen används som startpunkt om X, Y och Z inte har
programmerats.
Första mätning med mätframmatning (F2=) till arbetsstycket eller
tills den maximala mätsträckan (C1=) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till första startpunkten. Ett felmeddelande
skapas om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala
mätsträckan (C1=).
Snabbrörelse beroende på I3= förbi säkerhetsavståndet (L2=) till
startpunkten för den andra mätningen.
Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
Slutligen så snabbrörelse till säkerhetsavståndet (L2=).
Mätvärdet lagras beroende på värdet I5=.
2
3
4
5
6
7
Exempel
Lagra mittpunkt för cirkeltapp i nollpunktsförskjutningen
G54 I3
G628 X-45 Y-3 Z-5 R50 I3=1 I5=1
G54
G628
72
Ställa in nollpunkt
Definiera och utföra mätcykel.
Efter mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54.
3.25 G629 Cirkelmätning insidan
3.25 G629 Cirkelmätning insidan
Mäta cirkelns mittpunkt.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
R1 = minimiradie Den uppmätta radien måste vara lika med eller
större än R1, annars visas ett felmeddelande.
R2 = maxradie Den uppmätta radien måste vara lika med eller
mindre än R2, annars visas ett felmeddelande.
D1 = Startvinkel Cirkelmätningens vinkelförskjutning, baserat på
huvudaxeln.
D2 = 2:a vinkeln Vinkeln mellan den första och andra mätningen
och mellan den tredje och fjärde mätningen. Minsta
inmatningsvärde är 5°.
D3 = 3:e vinkeln Vinkeln mellan den första och den tredje
mätningen. D3 måste vara minst 5° större än D2. Om D3 och D2 är
lika stora utförs en trepunktsmätning.
Den högsta noggrannheten uppnås vid en symmetrisk
mätning med standardvärdena D2 = 90 och D3 = 180.
8
I5 = Lagra mätvärdena i en nollpunktsförskjutning
„ I5 = 0 Lagra inte.
„ I5 = 1 Lagra i de linjära axlarnas nollpunktsförskjutning (X/Y/Z). Vid
lagringen läggs mätvärdena till den aktiva
nollpunktsförskjutningen.
8
O7 = E-par radiedifferens Differensen mellan den uppmätta radien
och den programmerade cirkelradien R lagras i en E-parameter. Eparameterns värde måste matas in. Om inget nummer har matats in
lagras ingenting.
X1 =, Y1 =, Z1 = Nominell mitt När de uppmätta koordinaterna
lagras i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5 > 1) korrigeras
börvärdet. I den fortsatta programmeringen får den uppmätta
positionen börvärdet.
8
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundposition
D1 = 0, D2 = 90, D3 = 180 C1 = 20, L2 = 10, I2 = 0, I3 = 0, I5 = 0,
F2 = MC843, X1 = 0, Y1 = 0, Z1 = 0.
Användning
Startpunkt
Cirkelmätningens startpunkt ska väljas så att den första mätningen så
exakt som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
73
3.25 G629 Cirkelmätning insidan
Mätriktning
Cirkelmätningen utförs moturs.
Förlopp
1
Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte
har programmerats används den aktuella positionen som
startpunkt.
Första mätning med mätframmatning (F2 =) till arbetsstycket eller
tills den maximala mätsträckan (C1 =) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till första startpunkten. Ett felmeddelande
skapas om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala
mätsträckan (C1 =).
Snabbrörelse beroende av I3 = förbi säkerhetsavståndet (L2 =) till
andra mätningens startpunkt.
Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
Snabbrörelse till säkerhetsavståndet (L2 =).
Mätvärdet lagras beroende på värdet I5 =.
2
3
4
5
6
7
Exempel
Lagra mittpunkt för cirkeltapp i nollpunktsförskjutningen
G54 I3
G629 X-45 Y-3 Z-5 R50 I3 = 1 I5 = 1
G54
G629
74
Ställa in nollpunkt
Definiera och utför mätcykel.
Efter mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54.
3.26 G636 Mäta cirkel invändigt (MP)
3.26 G636 Mäta cirkel invändigt
(MP)
Mäta mittpunkten i ett hål.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
X, Y, Z cirkelmittpunkt Teoretisk mittpunkt för den cirkel som ska
mätas.
D1= Startvinkel Cirkelmätningens vinkelförskjutning, baserat på
huvudaxeln.
D2= 2. Vinkel Vinkeln mellan den första och andra mätningen
och mellan den tredje och fjärde mätningen. Minsta
inmatningsvärde är 5°.
D3= 3. Vinkel Vinkeln mellan den första och den tredje mätningen.
D3 måste vara minst 5° större än D2. Om D3 och D2 är lika stora
utförs en trepunktsmätning.
Den högsta noggrannheten uppnås vid en symmetrisk
mätning med standardvärdena D2 = 90 och D3 = 180.
8
C2= Avstånd mätning Avståndet mellan mätrörelsens startpunkt
och den teoretiska cirkelradien. Grundläget är MC844.
8
I2= Sondorientering i mätriktning Sondens orienteringsmöjlighet
är fastlagd i MC846.
„ I2=0 Mäta utan vridning.
„ I2=1 Mäta med hjälp av 2 mätningar med 180° vridning. Första
mätning med standardorientering (MC849). Andra mätning med
180° vridning. Mätvärdet är medelvärdet av dessa två mätningar.
„ I2=2 Mäta med orientering i mätriktning. Endast möjligt med
infrarödsond med strålning runtom.
8
F5= Matning cirkelrörelse Cirkelrörelsernas frammatning mellan
mätningarna. Grundläget är MC740.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundläge
D1=0, D2=90, D3=180, C2=MC844, L2=10, I2=0, I3=0, F2=MC843,
F5=MC740
HEIDENHAIN MillPlus V53x
75
3.26 G636 Mäta cirkel invändigt (MP)
Användning
Startpunkt
Cirkelmätningens startpunkt ska väljas så att den första mätningen så
exakt som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt.
Mätrörelsens startpunkt bestäms av cirkeln mittpunkt, mätavståndet
och startvinkeln. Härifrån utförs mätcykeln. Om inte alla mittpunktens
koordinater matats in övertas mätsondens aktuella position.
Mätriktning
Cirkelmätningen utförs moturs.
Förlopp
1
Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z, R och C2). Den
aktuella positionen används som startpunkt om X, Y och Z inte har
programmerats.
Första mätning med mätframmatning (F2=) till arbetsstycket eller
tills den maximala mätsträckan (C2+MC845) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till första startpunkten. Ett felmeddelande
skapas om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala
mätsträckan (C2+MC845).
Snabbrörelse beroende av I3= förbi säkerhetsavståndet (L2=) eller
med en cirkelrörelse (F5=) till startpunkten för den andra
mätningen.
Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3).
Slutligen så snabbrörelse till säkerhetsavståndet (L2=).
2
3
4
5
6
Exempel: Lagra en cirkels mittpunkt och
diameter i E-parameter.
G636 X-45 Y-3 Z-5 R5 O1=1 O2=2 O6=3
G636
76
Definiera och utföra mätcykel. Efter mätcykeln
anpassas E-parametrarna E1, E2 och E3.
3.27 G638 Kalibrera mätsond för kula
3.27 G638 Kalibrera mätsond för
kula
Kalibrering av mätsondens längd, radie och orienterad radie med hjälp
av en kula.
Adressbeskrivning
8
8
8
I1 = kalibrering 1 = längd 2 = radie 3 = båda
B1 = börposition Om I1 = 1 eller 3 jämförs de uppmätta
koordinaterna med börpositionen. Differensen beräknas i den nya
sondlängden.
R kulradie Om I1 = 2 eller 3 måste kulradien fyllas ut.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundposition
C1 = 20, L2 = 0.
Användning
Allmänt
Mätsonden måste kalibreras när:
„ den används för första gången
„ mätsondsstiftet byts ut
„ mätsondsstiftet är krökt.
Kalibrera sondlängd
För kalibrering av sondlängden måste en börposition anges vid adress
B1. Den nya sondlängden lagras i adress L i verktygstabellen. Om det
rör sig om en sond med strålning runt om (MC846 = 3) lagras den nya
sondlängden i adress L1 =.
Kalibrera sondradie
Genom en kalibreringsring bestäms den mellersta sondradien R och
lagras automatiskt i verktygstabellen. Om det rör sig om en sond med
strålning runt om (MC846 = 3) lagras den orienterade sondradien i
adress R1 =.
Maskinkonstanter
MC848
Radiekalibrering
Förlopp för sondlängdskalibrering (I1 = 1)
1
Snabbrörelse till startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte har
programmerats används den aktuella positionen som startpunkt.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
77
3.27 G638 Kalibrera mätsond för kula
2
Mätning i verktygsaxeln tills kulan eller den maximala mätsträckan
(C1 =) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande skapas
om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala mätsträckan
(C1=).
I slutet en snabbrörelse tillbaka till säkerhetsavstånd (L2 =).
3
4
Förlopp för kalibrering av sondradie/
sondradie+längd (I1 = 2, I1 = 3)
1
Snabbrörelse till startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte har
programmerats används den aktuella positionen som startpunkt.
Grov mätning av mittpunkten. Ett felmeddelande skapas om
mätsonden inte har aktiverats inom den maximala mätsträckan
(C1=).
Exakt mätning av mittpunkten.
Endast om MC846 = 3: orienterad mätning för att bestämma R1
Icke orienterad mätning för att bestämma R
I slutet en snabbrörelse tillbaka till säkerhetsavstånd (L2 =).
2
3
4
5
6
Exempel
Kalibrera sondradie
G54 X0 Y0 Z0
G638 R10 I1 = 2 X-45 Y-3 Z342,651 C1 = 20
G54
G638
78
Radera nollpunktsförskjutning
Kalibrera mätsondsradien (R). Adress R och R1
anpassas automatiskt i verktygstabellen.
3.28 G639 Kalibrera mätsond
3.28 G639 Kalibrera mätsond
Kalibrering av mätsondens längd, radie och orienterad radie.
Adressbeskrivning
8
8
I1 = kalibrering 1 = längd 2 = radie
B1 = börposition Om I1 = 1 eller 3 jämförs de uppmätta
koordinaterna med börpositionen. Differensen beräknas i den nya
sondlängden.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundläge
C1 = 20, L2 = 0.
Användning
Allmänt
Mätsonden måste kalibreras när:
„ den används för första gången
„ mätsondsstiftet byts ut
„ mätsondsstiftet är krökt.
Kalibrera sondlängd
För kalibrering av sondlängden måste en börposition anges vid adress
B1. Den nya sondlängden lagras i adress L i verktygstabellen. Om det
rör sig om en sond med strålning runt om (MC846 = 3) lagras den nya
sondlängden i adress L1 =.
Kalibrera sondradie
Genom en kalibreringsring bestäms den mellersta sondradien R och
lagras automatiskt i verktygstabellen. Om det rör sig om en sond med
strålning runt om (MC846 = 3) lagras även den orienterade sondradien
i adress R1 =.
Maskinkonstanter
MC848
Radiekalibrering
Förlopp för sondlängdskalibrering (I1 = 1)
1
2
3
Snabbrörelse till startpunkten (X, Y, Z). Om X, Y, Z inte har
programmerats används den aktuella positionen som startpunkt.
Mätning i verktygsaxeln tills bordet (eller mätblocket) eller den
maximala mätsträckan (C1 =) har uppnåtts.
Snabbrörelse tillbaka till startpunkten. Ett felmeddelande skapas
om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala mätsträckan
(C1=).
HEIDENHAIN MillPlus V53x
79
3.28 G639 Kalibrera mätsond
4
I slutet en snabbrörelse tillbaka till säkerhetsavstånd (L2 =).
Förlopp för kalibrering av sondradie (I1 = 2)
1
Snabbrörelse till startpunkten (X, Y, Z) i kalibreringen. Om X, Y, Z
inte har programmerats används den aktuella positionen som
startpunkt.
Grov mätning av mittpunkten. Ett felmeddelande skapas om
mätsonden inte har aktiverats inom den maximala mätsträckan
(C1 =).
Exakt mätning av mittpunkten.
Endast om MC846 = 3: orienterad mätning för att bestämma R1.
Icke orienterad mätning för att bestämma R
I slutet en snabbrörelse tillbaka till säkerhetsavstånd (L2 =).
2
3
4
5
6
Exempel
Kalibrera sondlängd
G54 X0 Y0 Z0
G639 I1 = 1 X-45 Y-3 Z342,651 C1 = 20 B1 = 309,769
G54
G639
80
Radera nollpunktsförskjutning
Kalibrera mätsondslängden (L). Adress L anpassas
automatiskt i verktygstabellen.
3.29 G645 Bestämma bordshöjd
3.29 G645 Bestämma bordshöjd
Mätning och korrigering av bordshöjden i kinematisk modell. Den
aktiva nollpunkten förblir oförändrad. Den här cykeln är endast
tillgänglig med ett lösenord i MC342 "3D QuickSet".
Adressbeskrivning
8
L3 = slutmåtthöjd
„ L3 = 0 bordshöjden bestäms.
„ L3 > 0 slutmåttets längd beräknas.
8
I5 = korrigering: 0 = nej 1 = ja 2 = inläsning Beroende på MC349
korrigeras de programmerbara elementen eller huvudelementen.
„ I5 = 0 Korrigeringsvärdet mäts men lagras inte i den kinematiska
modellen
„ I5 = 1 Korrigeringsvärdet mäts samt lagras och beräknas i den
kinematiska modellen
„ I5?= 2 Inläsning av korrigeringsvärden i den kinematiska modellen
ur array G645RESU.ARR i D:\STARTUP\.
8
O2 = E-par. Z-avvikelse [mm/tum] Differensen mellan den
uppmätta positionen och den som programmerats i den kinematiska
modellen lagras i en E-parameter. Om inget nummer angivits lagras
ingenting.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundläge
C1 = 20, I5 = 0.
Användning
Maskinkonstanter
MC342
MC349
3D QuickSet (0 = av,?????? = på)
3D QuickSet-läge
Villkor
„ Alla axlar måste först korrigeras med axelkompensering.
„ Den kinematiska modellen måste anges.
Nollpunktsförskjutning
„ Om en nollpunktsförskjutning är aktiv väljs den inte bort utan tas
med i beräkningen.
„ Den aktiva nollpunkten korrigeras inte. Den förblir oförändrad.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
81
3.29 G645 Bestämma bordshöjd
Mätresultat
„ I5 = 0 De senast uppmätta värdena lagras i:
D:\STARTUP\G645RESU.TXT och i array G645RESU.ARR. Om
dessa filer ännu inte finns skapas de av G645. Vid manuell drift visas
ett fönster vid cykelns slut.
„ I5 = 1 De uppmätta avvikelserna anges automatiskt i elementen i
den kinematiska modellen (MC_0500-MC_0699) och lagras på
hårddisken, se I5 = 0.
„ I5 = 2 Inläsning av en lagrad arrayfil G645RESU.ARR av
D:\STARTUP\. Värdena anges i elementen i den kinematiska
modellen (MC_0500-MC_0699).
Förlopp för rundbord C och fast bord
1
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
Om A- eller B-rundaxlar finns positioneras de på noll.
Mätsonden är positionerad på startpunkten och mäter i negativ Zriktning.
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare (G174)
eller, om ett sådant programmerats, till säkerhetsavståndet (L2 =).
Cykeln beräknar bordshöjden och anger den, enligt I5 =, som Eparameter, fil eller kinematik.
2
3
4
5
Förlopp för rundbord B (horisontalmaskin)
1
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
A-rundaxeln positioneras på noll.
Mätsonden är positionerad på startpunkten och mäter med
orientering i negativ Y-riktning.
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare (G174)
eller, om ett sådant programmerats, till säkerhetsavståndet (L2 =).
Cykeln beräknar bordshöjden och anger den, enligt I5 =, som Eparameter, fil eller kinematik.
2
3
4
5
Exempel
Beräkna bordshöjd och korrigera automatiskt
G54 I3
G645 L3 = 15,000 C1 = 10 L2 = 130 X0 Y0 Z0 I5 = 1 O2 = 1
G54
G645
82
Ställa in nollpunkt
Beräkna bordshöjd och korrigera automatiskt (I5 = 1)
3.29 G645 Bestämma bordshöjd
Mätresultat
I manuell drift öppnas ett fönster med det gamla och det nya värdet
för det programmerade elementet (se bild).
Mätresultaten lagras i D:\STARTUP\ G645RESU.TXT (se bild).
Array
[BEGIN]
MC-nr | Value
|
527 | 298647 |
531 |
4|
535 |
0|
[END]
Maskinkonstantlista
N531 C4
E-parameterlista
E1
C-0,002
HEIDENHAIN MillPlus V53x
83
3.30 G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd
3.30 G646 Bestämma vridcentrum
och bordshöjd
Mätning och korrigering av svängbordets mittpunkt i kinematisk
modell. Den aktiva nollpunkten förblir oförändrad. Den här cykeln är
endast tillgänglig med ett lösenord i MC342 "3D QuickSet".
Adressbeskrivning
8
8
8
R kulradie
L3 = kulstavlängd Längd på kulstaven. Om L3 = inte anges
kommer bordshöjden ej att fastställas.
D1 = slutvinkel Vinkeln mellan första och sista mätningen. Om
D1 = 180 eller -180 eller om den inte anges kommer kulan att mätas
vid två positioner, i övriga fall vid tre.
Högsta noggrannhet uppnås vid en symmetrisk mätning
med standardvärdet D1 = 180.
8
8
8
D2 = mellanvinkel vid kulmätning Den här adressen är endast
användbar för ett BA-bord. Om mätsonden kommer ifrån sidan är
D2 = ett säkerhetsmått för att undvika kollision med kulan.
I5 = korrigering: 0 = nej 1 = ja 2 = inläsning Beroende på MC349
korrigeras de programmerbara elementen eller huvudelementen.
„ I5 = 0 Korrigeringsvärdet mäts men lagras inte i den kinematiska
modellen
„ I5 = 1 Korrigeringsvärdet mäts samt lagras och beräknas i den
kinematiska modellen
„ I5 = 2 Inläsning av korrigeringsvärden i den kinematiska modellen
ur array G646RESU.ARR i D:\STARTUP\.
O4 =, O5 =, O6 = E-par. X-, Y-, Z-avvikelse [mm/tum]
Differensen mellan den uppmätta positionen och den som
programmerats i den kinematiska modellen lagras i en E-parameter.
Om inget nummer angivits lagras ingenting.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundposition
C1 = 20, D1 = 180, D2 = 60 (endast BA-bord), I5 = 0.
Användning
Maskinkonstanter
MC342
MC349
3D QuickSet (0 = av,?????? = på)
3D QuickSet-läge
Villkor
„ Alla axlar måste först korrigeras med axelkompensering.
84
3.30 G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd
„ Den kinematiska modellen måste anges.
Startpunkt
„ Cykelns startpunkt ska väljas så att den första mätningen så exakt
som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt.
„ På en BA-maskin definieras mätriktningen genom D2 =. Se bild.
Mätriktning
Cirkelmätningen utförs moturs.
Nollpunktsförskjutning
„ Om en nollpunktsförskjutning är aktiv väljs den inte bort utan tas
med i beräkningen.
„ Den aktiva nollpunkten korrigeras inte. Den förblir oförändrad.
Mätsondtyp
Mätsonder som inte kan vridas måste riktas in (utan snedställning) för
exakt mätning.
Mätresultat
„ I5 = 0 De senast uppmätta värdena lagras i:
D:\STARTUP\G646RESU.TXT och i array G646RESU.ARR. Om
dessa filer ännu inte finns skapas de av G646. Vid manuell drift visas
ett fönster vid cykelns slut.
„ I5 = 1 De uppmätta avvikelserna anges automatiskt i elementen i
den kinematiska modellen (MC_0500-MC_0699) och lagras på
hårddisken, se I5 = 0.
„ I5 = 2 Inläsning av en lagrad arrayfil G646RESU.ARR av
D:\STARTUP\. Värdena anges i elementen i den kinematiska
modellen (MC_0500-MC_0699).
HEIDENHAIN MillPlus V53x
85
3.30 G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd
Förlopp för rundbord C
1
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
2 Om A- eller B-rundaxlar finns positioneras de på noll.
3 För att fastställa kulans mittpunkt positioneras mätsonden på
startpunkten. Kulan mäts axiellt på de fyra mittemot liggande
positionerna samt på ovansidan utan mätsondsorientering.
4 Detta upprepas med orientering eller omslag av mätsonden för att
exakt kunna fastställa kulans mittpunkt.
5 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare (G174)
eller, om ett sådant programmerats, till säkerhetsavståndet (L2=).
6 Rundbordet roteras.
7 Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5).
8 Om D1 = inte är lika med 180 och -180, vrids rundbordet och kulan
mäts vid en tredje position.
9 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare (G174)
eller, om ett sådant programmerats, till säkerhetsavståndet (L2 =).
10 Rundbordet körs tillbaka till startpositionen.
11 Cykeln beräknar bordets mittpunkt och anger den, enligt I5 =, som
E-parameter, fil eller kinematik.
Förlopp för rundbord B (horisontalmaskin)
1
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
2 A-rundaxeln positioneras på noll.
3 För att fastställa kulans mittpunkt positioneras mätsonden på
startpunkten. Kulan mäts diagonalt på de fyra mittemot liggande
positionerna samt på den främre sidan utan mätsondsorientering.
Mätningens mellanvinkel definieras genom D2 = och har
grundläget 60°
4 Detta upprepas med orientering eller omslag av mätsonden för att
exakt kunna fastställa kulans mittpunkt.
5 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare (G174)
eller, om ett sådant programmerats, till säkerhetsavståndet (L2=).
6 Rundbordet roteras.
7 Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5).
8 Om D1 = inte är lika med 180 och -180, vrids rundbordet en sista
gång och kulan mäts vid en tredje position.
9 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare (G174)
eller, om ett sådant programmerats, till säkerhetsavståndet (L2 =).
10 Rundbordet körs tillbaka till startpositionen.
11 Cykeln beräknar bordets mittpunkt och anger den, enligt I5 =, som
E-parameter, fil eller kinematik.
86
3.30 G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd
Exempel
Beräkna svängbordets förskjutning och korrigera automatiskt
G54 I3
G646 L3 = 73,448 R9 C1 = 10 L2 = 130 X0 Y0 Z0 I5 = 1 O4 = 4
O5 = 5 O6 = 6
G54
G646
Ställa in nollpunkt
Beräkna svängbordets förskjutning och korrigera
automatiskt (I5 = 1)
Mätresultat
I manuell drift öppnas ett fönster med det gamla och det nya värdet
för det programmerade elementet (se bild).
Mätresultaten lagras i D:\STARTUP\ G646RESU.TXT (se bild).
Array
[BEGIN]
MC-nr | Value
|
503 | 298647 |
507 |
5|
511 |
0|
515 | -480046 |
519 |
4|
523 |
0|
527 | -118333 |
531 |
6|
535 |
0|
[END]
Maskinkonstantlista
...
N507
...
...
N519
...
...
N531
...
...
C5
...
...
C4
...
...
C6
...
HEIDENHAIN MillPlus V53x
87
3.30 G646 Bestämma vridcentrum och bordshöjd
E-parameterlista
E4
E5
E6
88
C0,004
C0,002
C0,006
3.31 G647 Bestämma svänghuvudets centrum
3.31 G647 Bestämma
svänghuvudets centrum
Mätning och korrigering av huvudförskjutningen i kinematisk modell.
Den aktiva nollpunkten förblir oförändrad. Den här cykeln är endast
tillgänglig med ett lösenord i MC342 "3D QuickSet".
Adressbeskrivning
8
8
8
8
R kulradie
I5 = korrigering: 0 = nej 1 = ja 2 = inläsning Beroende på MC349
korrigeras de programmerbara elementen eller huvudelementen.
„ I5 = 0 Korrigeringsvärdet mäts men lagras inte i den kinematiska
modellen
„ I5 = 1 Korrigeringsvärdet mäts samt lagras och beräknas i den
kinematiska modellen
„ I5 = 2 Inläsning av korrigeringsvärden i den kinematiska modellen
ur array G647RESU.ARR i D:\STARTUP\.
D2 = mellanvinkel vid kulmätning Om mätsonden kommer ifrån
sidan är D2 = ett säkerhetsmått för att undvika kollision med kulan.
O3 =, O4 = E-par. Avvikelse axel 1, 2 [mm/tum] Differensen
mellan den uppmätta positionen och den som programmerats i den
kinematiska modellen lagras i en E-parameter. Om inget nummer
angivits lagras ingenting.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundläge
C1 = 20, I5 = 0, D2 = 60.
Användning
Maskinkonstanter
MC342
MC349
3D QuickSet (0 = av,?????? = på)
3D QuickSet-läge
Villkor
„ Alla axlar måste först korrigeras med axelkompensering.
„ Den kinematiska modellen måste anges.
Startpunkt
Cykelns startpunkt ska väljas så att den första mätningen (i negativ Xriktning) så exakt som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt.
Mätriktning
Cirkelmätningen utförs moturs.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
89
3.31 G647 Bestämma svänghuvudets centrum
Nollpunktsförskjutning
„ Om en nollpunktsförskjutning är aktiv väljs den inte bort utan tas
med i beräkningen.
„ Den aktiva nollpunkten korrigeras inte. Den förblir oförändrad.
Mätsondtyp
Mätsonder som inte kan vridas måste vara väl inriktade (utan
snedställning) för att ett acceptabelt resultat ska nås.
Mätresultat
„ I5 = 0 De senast uppmätta värdena lagras i:
D:\STARTUP\G647RESU.TXT. Om denna fil ännu inte finns skapas
den av G647. Vid manuell drift visas ett fönster vid cykelns slut.
„ I5 = 1 De uppmätta avvikelserna anges automatiskt i elementen i
den kinematiska modellen (MC_0500-MC_0699) och lagras på
hårddisken, se I5 = 0.
„ I5 = 2 Inläsning av en lagrad arrayfil G647RESU.ARR av
D:\STARTUP\. Värdena anges i elementen i den kinematiska
modellen (MC_0500-MC_0699).
Förlopp
1
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
2 Om sådana finns tillgängliga, positioneras B-axeln och A-axeln på
noll.
3 För att fastställa kulans mittpunkt positioneras mätsonden på
startpunkten. Kulan mäts axiellt på de fyra mittemot liggande
positionerna samt på ovansidan utan mätsondsorientering.
4 Detta upprepas med orientering eller omslag av mätsonden för att
exakt kunna fastställa kulans mittpunkt.
5 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
6 Huvudet vrids horisontellt.
7 Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5). Mätningens mellanvinkel definieras genom D2 =.
8 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
9 Verktygshuvudet körs tillbaka till startpositionen.
10 Cykeln beräknar huvudförskjutningen och anger den, enligt I5 =,
som E-parameter, fil eller kinematik.
90
3.31 G647 Bestämma svänghuvudets centrum
Exempel
Bestämma huvudförskjutning utan automatisk korrigering
G54 I3
G647 C1 = 10 R9 X0 Y0 Z0 I5 = 0 D2 = 60 O3 = 3 O4 = 4
G54
G647
Ställa in nollpunkt
Bestämma huvudförskjutning utan automatisk
korrigering (I5 = 0)
Mätresultat
I manuell drift öppnas ett fönster med det gamla och det nya värdet
för det programmerade elementet (se bild).
Mätresultaten lagras i D:\STARTUP\ G647RESU.TXT (se bild).
Array
[BEGIN]
MC-nr |
543 |
547 |
551 |
559 |
563 |
567 |
[END]
Value |
-8 |
0|
0|
-99711 |
-1 |
0|
E-parameterlista
E3
E4
C0
C-0,001
HEIDENHAIN MillPlus V53x
91
3.32 G648 Bestämma svängbordets centrum
3.32 G648 Bestämma svängbordets
centrum
Mätning och korrigering av svängbordets centrum i kinematisk modell.
Innan du kan använda G648 måste du först korrigera bordets
mittpunkt med G646. Den aktiva nollpunkten förblir oförändrad. Den
här cykeln är endast tillgänglig med ett lösenord i MC342 "3D
QuickSet".
Adressbeskrivning
8
8
8
8
R kulradie
I5 = korrigering: 0 = nej 1 = ja 2 = inläsning Beroende på MC349
korrigeras de programmerbara elementen eller huvudelementen.
„ I5 = 0 Korrigeringsvärdet mäts men lagras inte i den kinematiska
modellen
„ I5 = 1 Korrigeringsvärdet mäts samt lagras och beräknas i den
kinematiska modellen
„ I5 = 2 Inläsning av korrigeringsvärden i den kinematiska modellen
ur array G648RESU.ARR i D:\STARTUP\.
D2 = mellanvinkel vid kulmätning Om mätsonden kommer ifrån
sidan är D2 = ett säkerhetsmått för att undvika kollision med kulan.
O3 =, O4 = E-par. Avvikelse axel 1, 2 [mm/tum] Differensen
mellan den uppmätta positionen och den som programmerats i den
kinematiska modellen lagras i en E-parameter. Om inget nummer
angetts lagras heller ingenting.
Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till
mätcyklerna.
Grundläge
C1 = 20, I5 = 0, D2 = 60.
Användning
Maskinkonstanter
MC342
MC349
3D QuickSet (0 = av,?????? = på)
3D QuickSet-läge
Villkor
„ Alla axlar måste först korrigeras med axelkompensering.
„ Den kinematiska modellen måste anges.
Innan G648 kan användas måste först bordets mittpunkt
korrigeras med G646 och eventuellt G645.
Startpunkt
92
3.32 G648 Bestämma svängbordets centrum
Cykelns startpunkt ska väljas så att den första mätningen så exakt som
möjligt kör mot cirkelns mittpunkt.
På en vertikalmaskin med A-svängbord definieras mätriktningen
genom D2 =. Se bild.
Mätriktning
Cirkelmätningen utförs moturs.
Nollpunktsförskjutning
„ Om en nollpunktsförskjutning är aktiv väljs den inte bort utan tas
med i beräkningen.
„ Den aktiva nollpunkten korrigeras inte. Den förblir oförändrad.
Mätsondtyp
Mätsonder som inte kan vridas måste inriktas (utan snedställning) för
att kunna mäta exakt.
Mätresultat
„ I5 = 0 De senast uppmätta värdena lagras i:
D:\STARTUP\G648RESU.TXT. Om denna fil ännu inte finns skapas
den av G648. Vid manuell drift visas ett fönster vid cykelns slut.
„ I5 = 1 De uppmätta avvikelserna anges automatiskt i elementen i
den kinematiska modellen (MC_0500-MC_0699) och lagras på
hårddisken, se I5 = 0.
„ I5 = 2 Inläsning av en lagrad arrayfil G648RESU.ARR av
D:\STARTUP\. Värdena anges i elementen i den kinematiska
modellen (MC_0500-MC_0699).
HEIDENHAIN MillPlus V53x
93
3.32 G648 Bestämma svängbordets centrum
Förlopp för tippbord A eller B (vertikalmaskin), 3
uppmätta positioner
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
Om sådana finns tillgängliga, positioneras B-axeln och A-axeln på
noll.
För att fastställa kulans mittpunkt positioneras mätsonden på
startpunkten. Kulan mäts axiellt på de fyra mittemot liggande
positionerna samt på ovansidan utan mätsondsorientering.
Detta upprepas med orientering eller omslag av mätsonden för att
exakt kunna fastställa kulans mittpunkt.
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
Svängningsaxeln vrids över vinkeln D3 =.
Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5). Mätningens mellanvinkel definieras genom D2 =.
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
Svängningsaxeln vrids över vinkeln D4 =.
Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5). Mätningens mellanvinkel definieras genom D2 =.
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
Tippbordet körs tillbaka till startpositionen.
Cykeln beräknar bordsförskjutningen och anger den, enligt I5 =,
som E-parameter, fil eller kinematik.
Förlopp för tippbord B, 2 uppmätta positioner
1
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
2 Om sådana finns tillgängliga, positioneras B-axeln och A-axeln på
noll.
3 För att fastställa kulans mittpunkt positioneras mätsonden på
startpunkten. Kulan mäts axiellt på de fyra mittemot liggande
positionerna samt på ovansidan utan mätsondsorientering.
4 Detta upprepas med orientering eller omslag av mätsonden för att
exakt kunna fastställa kulans mittpunkt.
5 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
6 Bordet vrids vertikalt.
7 Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5). Mätningens mellanvinkel definieras genom D2 =.
8 Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
9 Svängbordet körs tillbaka till startpositionen.
10 Cykeln beräknar bordsförskjutningen och anger den, enligt I5 =,
som E-parameter, fil eller kinematik.
94
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
3.32 G648 Bestämma svängbordets centrum
Förlopp för tippbord A (horisontalmaskin), 3
uppmätta positioner
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174). När alla positioner är övertagna bortfaller denna rörelse.
A-rundaxeln positioneras på noll.
För att fastställa kulans mittpunkt positioneras mätsonden på
startpunkten. Kulan mäts axiellt på de fyra mittemot liggande
positionerna samt på ovansidan utan mätsondsorientering.
Mätningens mellanvinkel definieras genom D2 =.
Detta upprepas med orientering eller omslag av mätsonden för att
exakt kunna fastställa kulans mittpunkt.
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
Svängningsaxeln vrids över vinkeln D3 =.
Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5).
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
Svängningsaxeln vrids över vinkeln D4 =.
Kulan mäts vid den nya positionen på samma sätt (3 - 5).
Mätsonden dras tillbaka till programmets gränslägesbrytare
(G174).
Tippbordet körs tillbaka till startpositionen.
Cykeln beräknar bordsförskjutningen och anger den, enligt I5 =,
som E-parameter, fil eller kinematik.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
95
3.32 G648 Bestämma svängbordets centrum
Exempel
Beräkna tippbordshöjd och korrigera automatiskt
G54 I3
G648 R9 X0 Y0 Z0 C1 = 10 I5 = 1 D2 = 60 D3 = -45 D4 = 45
O3 = 3 O4 = 4
G54
G648
Ställa in nollpunkt
Beräkna tippbordsläge och korrigera automatiskt
(I5 = 1)
Mätresultat
I manuell drift öppnas ett fönster med det gamla och det nya värdet
för det programmerade elementet (se bild).
Mätresultaten lagras i D:\STARTUP\ G648RESU.TXT (se bild).
Array
[BEGIN]
MC-nr |
Value |
543 |
-8 |
547 |
0|
551 |
0|
559 | 154970 |
563 |
-1 |
567 |
0|
[END]
Maskinkonstantlista
...
N547
...
...
N563
...
...
C0
...
...
C-1
...
E-parameterlista
E3
E4
96
C0
C-0,001
3.33 G691 Mäta obalans
3.33 G691 Mäta obalans
Hittills har det bara gått att beräkna en radiell position för en vald
massa.
Dialogfönstret har utökats så att en massa för en vald radiell position
kan beräknas.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
97
3.34 G710 Bearbeta U-huvud på längden
3.34 G710 Bearbeta U-huvud på
längden
Konturbearbetningen av U-huvudet på längden bearbetar
arbetsstykket axiellt från hela materialet eller från ämnesmåttet ända
fram till programmerad konturprofil eller finbearbetningsmått.
Konturbeskrivningen är fastställd i ett makro.
Cykeln är endast tillgänglig om MC_0343 "U-huvudcykler" är lika med
1.
En detaljerad beskrivning av cykeln finns under G880 "Bearbeta kontur
på längden".
En allmän beskrivning av plansvarvningshuvudet finns i handboken.
98
3.35 G711 Bearbeta U-huvud plant
3.35 G711 Bearbeta U-huvud plant
Den plana konturbearbetningen av U-huvudet bearbetar arbetsstycket
axiellt från hela materialet eller från ämnesmåttet ända fram till
programmerad konturprofil eller finbearbetningsmått.
Konturbeskrivningen är fastställd i ett makro.
Cykeln är endast tillgänglig om MC_0343 "U-huvudcykler" är lika med
1.
En detaljerad beskrivning av cykeln finns under G881 "Bearbeta kontur
plant".
En allmän beskrivning av plansvarvningshuvudet finns i handboken.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
99
3.36 G714 Bearbeta U-huvud på längden, finbearbetning
3.36 G714 Bearbeta U-huvud på
längden, finbearbetning
Konturbearbetningen och finbearbetning av U-huvudet på längden
bearbetar arbetsstycket axiellt från hela materialet eller från
ämnesmåttet ända fram till programmerad konturprofil eller
finbearbetningsmått. Konturbeskrivningen är fastställd i ett makro.
Cykeln är endast tillgänglig om MC_0343 "U-huvudcykler" är lika med
1.
En detaljerad beskrivning av cykeln finns under G884 "Bearbeta kontur
på längden, finbearbetning".
En allmän beskrivning av plansvarvningshuvudet finns i handboken.
100
3.37 G715 Bearbeta U-huvud plant, finbearbetning
3.37 G715 Bearbeta U-huvud plant,
finbearbetning
Den plana konturbearbetningen och finbearbetningen av U-huvudet
bearbetar arbetsstycket axiellt från hela materialet eller från
ämnesmåttet ända fram till programmerad konturprofil eller
finbearbetningsmått. Konturbeskrivningen är fastställd i ett makro.
Cykeln är endast tillgänglig om MC_0343 "U-huvudcykler" är lika med
1.
En detaljerad beskrivning av cykeln finns under G885 "Bearbeta kontur
plant, finbearbetning".
En allmän beskrivning av plansvarvningshuvudet finns i handboken.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
101
3.38 G740 Gängfräsning, invändigt
3.38 G740 Gängfräsning, invändigt
Med den här funktionen fräses en invändig gänga.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
D diameter Nominell gängdiameter.
F2= Gängstigning och -riktning Förtecknet bestämmer
gängstigningen: högergängning ( + ) och vänstergängning ( - ).
Intervall: +/- 99,9999 mm.
L djup Avstånd mellan arbetsstyckesyta och gänga.
I2= Antal gängor per steg Antal gängtänder per verktyg:
„ I2=1 en tand. Kontinuerlig skruvlinje över gänglängden
„ I2>1 flera tänder. Flera helixbanor med in- och utkörningar.
Däremellan förskjuts verktyget I2 ggr stigningen.
L1= säkerhetsavstånd 1 avstånd mellan verktygsspets och
arbetsstyckesyta.
L2= säkerhetsavstånd 2 Avstånd i verktygsriktning, där verktyg och
fastspänning inte kan kollidera.
I1= Fräsa Typ av fräsning: +1 = likgång, –1 = motgång.
F5= Snabb dykfräs/återgång Maximal hastighet vid instick/
dykning eller tillbakagång. Kan påverkas med
snabbgångsöverbelastning.
F Matning
S Spindelvarvtal
Grundinställningar
I1=1, L1=F2, L2=0, F5=F
Tips och användning
Verktyg för gängfräsning
Verktyget för gängfräsning behöver ett särskilt kompensationsvärde
som finns i verktygstillverkarens katalog. Det värdet måste föras in
under radiespelet (R4=) i verktygstabellen.
Observera att verktyget kör förbi det programmerade djupet vid
tangentiell in- eller utkörning, vilket kan leda till kollision om det inte
finns tillräckligt med fritt utrymme.
Beräkning av tangentiell in- och utkörning i G740 och G741:
„ Tangentiell in- och utkörning utförs med en halvcirkel med radie =
stigning.
„ Fram-/övergång = F2 * F2/ 2 * helixdiameter (helixdiameter
gängdiameter / 2 - verktygsdiameter)
„ För det mesta är helixradien mindre än stigningen vilket medför att
övergången är mindre än hälften av stigningen.
102
3.38 G740 Gängfräsning, invändigt
Fräsbearbetningen börjar i verktygsaxeln vid startpunkten eller vid
gängan. Denna riktning bestäms av stigningsriktningen (F2=+/-) och
fräsriktningen (I1=).
För högerroterande verktyg är sambandet mellan
inmatningparametrarna:
Invändig gängning
Utvändig gängning
Stigning (F2=)
Fräsriktning (I1)
+1 likgång, -1 motgång
Arbetsriktning verktygsaxel
+ högergängning
I1=+1
Z+
+ högergängning
I1=-1
Z-
- vänstergängning
I1=+1
Z-
- vänstergängning
I1=-1
Z+
Stigning (F2=)
Fräsriktning (I1)
+1 likgång, -1 motgång
Arbetsriktning verktygsaxel
+ högergängning
I1=+1
Z-
+ högergängning
I1=-1
Z+
- vänstergängning
I1=+1
Z+
- vänstergängning
I1=-1
Z-
Cykelförlopp
1 Gängfräsen positioneras med en snabbrörelse på
säkerhetsavståndet ovanför arbetsstyckesytan.
2 Gängfräsen förflyttar sig till startpositionen med en snabbrörelse.
Denna position bestäms av gängstigningen (F2=), löpriktningen
(I1=) och antal gängor per steg.
3 Fräsen utför en kompensationsrörelse för att få rätt startposition.
Därefter kör fräsen tangentiellt i helix mot gängradien.
4 Beroende av inmatningsparametern "Antal gängor per steg" (I2=)
fräser verktyget gängan i ett eller flera steg eller i en kontinuerlig
helixrörelse.
5 Slutligen kör fräsen tangentiellt i helix bort från arbetsstycket.
Därefter kör fräsen med ökad matning tillbaka till startpositionen.
6 I slutet av cykeln snabbkör verktyget tillbaka till första
säkerhetsavståndet, och om så programmerat även till det andra.
Matning
Normalt baseras matningen på verktygets mittpunkt. I detta fall
baseras matningen på verktygsradien (se F1=, konstant skärmatning
vid radiekompensation av cirklar).
Varning!
Fräsriktningen är som standard inställd underifrån och upp (se
exempel). Beroende på parametrarna I1=/F2= kan fräsriktningen
också ske uppifrån och ner.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
103
3.38 G740 Gängfräsning, invändigt
Exempel
T2 M6
S800 F120 M3
G740 D=60 F2=5.5 L16 I2=1 F5=1500 I1=1 L1=5 F=200
G79 X0 Y0 Z0
104
3.39 G741 Gängfräsning, utvändigt
3.39 G741 Gängfräsning, utvändigt
Med den här funktionen fräses en utvändig gänga.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
8
8
8
8
D diameter Nominell gängdiameter.
F2= Gängstigning och -riktning Förtecknet bestämmer
gängstigningen: högergängning ( + ) och vänstergängning ( - ).
Intervall: +/- 99,9999 mm.
L djup Avstånd mellan arbetsstyckesyta och gänga.
I2= Antal gängor per steg Antal gängtänder per verktyg:
„ I2=1 en tand. Kontinuerlig skruvlinje över gänglängden.
„ I2>1 flera tänder. Flera helixbanor med in- och utkörningar.
Däremellan förskjuts verktyget I2 ggr stigningen.
L1= säkerhetsavstånd 1 avstånd mellan verktygsspets och
arbetsstyckesyta.
L2= säkerhetsavstånd 2 Avstånd i verktygsriktning, där verktyg och
fastspänning inte kan kollidera.
I1= Fräsa Typ av fräsning: +1 = likgång, –1 = motgång.
F5= Snabb dykfräs/återgång Maximal hastighet vid instick/
dykning eller tillbakagång. Kan påverkas med
snabbgångsöverbelastning.
F Matning
S Spindelvarvtal
Grundinställningar
I1=1, L1=F2, L2=0, F5=F
Exempel
T2 M6
S800 F120 M3
G740 D=60 F2=5.5 L16 I2=1 F5=1500 I1=1 L1=5 F=200
G79 X0 Y0 Z0
HEIDENHAIN MillPlus V53x
105
3.40 G771 Bearbeta på linje
3.40 G771 Bearbeta på linje
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på
ständigt samma avstånd på en linje.
Adressbeskrivning
Se bild
Grundläge
A1=0, A2=90, A5=0.
Användning
Bearbetningsposition
Bearbetningspositionen definieras med hjälp av X,Y,Z eller
punktdefinitionsnummer P1=.
Hopp i mönster
I enkeldrift går det att hoppa till en bestämd position (bearbetning) i
mönstret. Det önskade bearbetningsnumret matas in i
inmatningsfönstret (se bild).
1
2
Efter starten utförs en snabbrörelse till säkerhetsavståndet via
önskad bearbetningsposition.
Efter omstart sker bearbetningen.
Mönsternumrering
Bearbetningen på position X,Y,Z är den första.
Fickvinkel
Fickvinkeln definieras med A5.
Förlopp
1
2
3
4
Snabbrörelse till position.
Den tidigare definierade bearbetningscykeln utförs nu.
Efter utförande intas nästa position.
Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=) har bearbetats.
106
3.40 G771 Bearbeta på linje
Exempel
G781 L30 F100 F5=6000
G771 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4
G781
G771
Definiera borrcykel
Utför borrcykel vid 4 positioner
HEIDENHAIN MillPlus V53x
107
3.41 G772 Bearbeta på fyrkant
3.41 G772 Bearbeta på fyrkant
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på
ständigt samma avstånd på en fyrkant.
Adressbeskrivning
Se bild
Grundläge
A1=0, A2=90, A5=0.
Användning
Bearbetningsposition
Bearbetningspositionen definieras med hjälp av X,Y,Z eller
punktdefinitionsnummer P1=.
Hopp i mönster
I enkeldrift går det att hoppa till en särskild position (bearbetning) i
mönstret. Det önskade bearbetningsnumret matas in i
inmatningsfönstret.
1
2
Efter starten utförs en snabbrörelse till säkerhetsavståndet via
önskad bearbetningsposition.
Efter omstart sker bearbetningen.
Mönsternumrering
Numreringen startar från och med X,Y,Z.
Fickvinkel
Fickvinkeln definieras med A5.
Förlopp
1
2
3
4
Snabbrörelse till position.
Den tidigare definierade bearbetningscykeln utförs nu.
Efter utförande intas nästa position. Fyrkantens riktning bestäms
av vinkeln A1=.
Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=, K2=) har bearbetats.
108
3.41 G772 Bearbeta på fyrkant
Exempel
G781 L30 F100 F5=6000
G772 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4 B2=30 K2=3
G781
G772
Definiera borrcykel
Utför borrcykel på fyrkant med 10 positioner
HEIDENHAIN MillPlus V53x
109
3.42 G773 Bearbeta på nät
3.42 G773 Bearbeta på nät
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på
ständigt samma avstånd på ett nät.
Adressbeskrivning
Se bild
Grundläge
A1=0, A2=90, A5=0.
Användning
Bearbetningsposition
Bearbetningspositionen definieras med hjälp av X,Y,Z eller
punktdefinitionsnummer P1=.
Hopp i mönster
I enkeldrift går det att hoppa till en särskild position (bearbetning) i
mönstret. Det önskade bearbetningsnumret matas in i
inmatningsfönstret.
1
2
Efter starten utförs en snabbrörelse till säkerhetsavståndet via
önskad bearbetningsposition.
Efter omstart sker bearbetningen.
Mönsternumrering
Numreringen startar från och med X,Y,Z.
Fickvinkel
Fickvinkeln definieras med A5.
Förlopp
1
2
3
4
Snabbrörelse till position.
Den tidigare definierade bearbetningscykeln utförs nu.
Efter utförande intas nästa position. Positionerna intas sicksack i
startriktningen baserade på vinkeln A1=.
Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=, K2=) har bearbetats.
110
3.42 G773 Bearbeta på nät
Exempel
G781 L30 F100 F5=6000
G773 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4 B2=30 K2=3
G781
G773
Definiera borrcykel
Utför borrcykel på nät med 10 positioner
HEIDENHAIN MillPlus V53x
111
3.43 G777 Bearbeta på cirkel
3.43 G777 Bearbeta på cirkel
Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på
ständigt samma avstånd på en cirkelbåge eller helcirkel.
Adressbeskrivning
Se bild
Grundläge
A1=0, A2=360.
Användning
Bearbetningsposition
Bearbetningspositionen definieras med hjälp av X,Y,Z, B2, L2 eller
punktdefinitionsnummer P1=.
Bearbetningsriktning
Om A2= negativ är hålen medurs.
Om A2= positiv är hålen moturs.
Hopp i mönster
I enkeldrift går det att hoppa till en särskild position (bearbetning) i
mönstret. Det önskade bearbetningsnumret matas in i
inmatningsfönstret.
1
2
Efter starten utförs en snabbrörelse till säkerhetsavståndet via
önskad bearbetningsposition.
Efter omstart sker bearbetningen.
Mönsternumrering
Numreringen startar från startvinkel A1 och sedan i A2-riktning.
Fickvinkel
Om A5 inte är programmerad, så är fickvinklarna mittemot huvudaxeln
samma.
Om A5=0, så roterar fickvinkeln med cirkeln.
Om A5 inte är lika med 0 läggs en extra vridning till.
Förlopp
1
2
3
4
Snabbrörelse till position.
Den tidigare definierade bearbetningscykeln utförs nu.
Efter utförande intas nästa position. Positionernas riktning
bestäms av A1= och A2=.
Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=) har bearbetats.
112
3.43 G777 Bearbeta på cirkel
Exempel
Cykel på en helcirkel
G781 L30 F100 F5=6000
G777 X50 Y20 Z0 R=25 K1=6 A1=0 A2=300
G781
G777
Definiera borrcykel.
Utföra borrcykel på cirkel med 6 positioner.
„ K1=6 (antal hål)
„ A1=0 (startvinkel)
„ A2=300 (slutvinkel)
Borrhålens riktning på en cirkelbåge
G781 L30 F100 F5=6000
G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=180 A2=-150 K1=4
G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=-180 A2=210 K1=4
G781
G777
G777
Definiera borrcykel.
Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågen, start vid
180 grader, slut vid 30 grader medurs (CW).
Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågen, start vid
180 grader, slut vid 30 grader moturs (CCW).
Spårvinklar på en cirkelbåge
G788 B1=16 B2=8 L5 F5=6000
G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=90 A2=180 K1=4
G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=90 A2=180 K1=4
G788
G777
G777
Definiera spårcykel.
Spåren har alla samma riktning.
Spårvinkeln beror på positionen på cirkelbågen
HEIDENHAIN MillPlus V53x
113
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
3.44 G880 Bearbeta kontur längs
med
Konturbearbetningen längs med bearbetar arbetsstycket axiellt från
hela materialet eller från ämnesmåttet ända fram till programmerad
konturprofil eller slutförskjutning. Konturbeskrivningen är fastställd i
ett makro.
Konturbearbetningar med spårverktyg utförs av spårverktygets båda
sidor med hänsyn till verktygsbredden.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
8
8
8
Y, Z startpunkt Konturbearbetningens startpunkt.
C Skärdjup Mått med vilket verktyget skärs i radiell riktning. Djupet
får inte bestå av flera skärdjup.
N1= Konturmakro Makro (*.MM) i vilket konturbeskrivningen är
lagrad.
I1= Avslut Det sista stegets bearbetningsriktning: 0: konturriktning,
1: nedåt.
I2= Omvänd konturriktning 0=nej 1=ja Omvänd konturriktning om
dessa skiljer sig från stödbilden.
N2= Ämneskontursmakro Makro (*.MM), i vilket
ämneskontursbeskrivningen är lagrad.
B Ämnesmått Spelrum runt konturen (N1=) eller ämneskonturen
(N2=) (0 till 100 mm).
A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°) .
I, K Slutförskjutning Spelrum i Y- och Z-axel.
Grundläge
I=0, K=0, B=0, A1=90, I1=0, I2=0
Användning
Cykelns startpunkt (Y/Z)
Cykelns startpunkt måste ligga utanför konturstartpunkten. Observera
verktygsorienteringen med hänsyn till bearbetningsriktningen.
Vid behov är det tillåtet att lägga konturens slutpunkt för Y-axeln under
eller över konturens startpunkt.
Felmeddelanden: (beroende på bearbetningsriktning)
P362 Verktyg med felaktig orientering :Startpunkt i Y mindre/större än
konturens startpunkt Y i makrot.
P363 Startpunkt i material:Startpunkt i Z mindre/större än konturens
startpunkt Z i makrot.
114
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
Fri vinkel (A1)
Den fria vinkeln (A1=) känner av om restmaterialet stannar under
bearbetningen av inmatande konturelement. Ett meddelande "Obs!
Restmaterial" visas.
Den fria vinkeln (A1=) måste matas in i cykeln eller i verktygstabellen.
Om A1=0 ignoreras inmatande konturelement.
Matning (F)
På inmatande konturelement minskas insticksmatningen (dykning) vid
en konturvinkel mellan 0° och 30° med 1/3xF och mellan 30° och 90°
proportionellt från 1/3xF till F.
Verktygsorientering (O)
Se till att verktygsorienteringen (O) överensstämmer med
bearbetningsriktningen (-/+Z), bearbetningssättet (invändigt/utvändigt)
och arbetsytan G17/G18.
Om verktygsorienteringen (O) inte finns i verktygstabellen eller inte
har programmerats med G302 Oxx, så härleds denna ur
bearbetningsriktningen och arbetsytan.
Skärradiekorrigering (C i verktygstabellen)
Skärradiekorrigeringen fungerar under bearbetningen
Konturriktning finslipning I1 (se bild)
„ I1=0 Bearbetningsriktningen för det senaste steget är i
konturdefinitionsriktning. (se bilder)
„ I1=1 Bearbetningsriktningen för det senaste steget är längs med
konturflanken mot konturdjuppunkten.
Var uppmärksam på följande vid finslipning i flankriktning (I1=1):
„ Spårverktyget uppmätta skärposition måste överensstämma med
den aktuella verktygsorienteringen.
„ Verktygets skärbredd (C6=) för spårverktyget måste stå med i
verktygstabellen. Om inget värde har matats in korrigeras bara
verktygets skärradie (C).
„ Om den fria vinkeln A1=0 ignoreras de inmatande konturdelarna.
„ Om bredden på en inmatande konturdel är mindre än skärbredden
(C6=), ignoreras denna.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
115
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
Omvänd konturriktning
„ Om konturriktningen (N1=) går mot bearbetningsriktningen
anpassas konturriktningen till bearbetningsriktningen med I2=1.
„ I2=0 Konturriktningen definieras från konturens startpunkt till
konturens slutpunkt och ska beskrivas enligt
cykelbearbetningsriktningen.
„ I2=1 Konturriktningen har inte beskrivits enligt
cykelbearbetningsriktningen.
Konturerna för N1 och N2 måste programmeras i samma
riktning.
Konturbeskrivning N1= (se bild)
„ Konturens startpunkt måste programmeras i absoluta koordinater
med G1 Y Z.
„ Konturbeskrivningen skapas med G-funktionerna G1 och G2/G3.
„ I stödbilden markeras konturens startpunkt och konturriktningen.
„ Konturriktningen definieras från konturens startpunkt till dess
slutpunkt. Om konturriktningen inte beskrivits enligt
cykelbearbetningsriktningen måste adress I2=1 (omvänd
konturriktning) programmeras.
„ Inmatande konturelement i (-Z)- och (-Y)-riktning är tillåtna.
116
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
Ämneskonturbeskrivning (se bild)
På gjutgods eller förbearbetade delar är konturprofilen försedd med ett
gjut- eller grovbearbetningsspel. På en ämneskontur med detta spel
utförs alla verktygsrörelser endast i mätområdet med matning för att
minska bearbetningstiden:
Ämneskontursvarianter
1
2
3
Med adress B härleds ämneskonturen ur konturprofilen med ett
spel (B).
Med N2= programmeras och fastläggs ämneskonturen i ett makro
(*.MM). Konturbeskrivningen sker på liknande sätt som med N1=,
men konturbeskrivningen N2= måste ha ett avslut, dvs.
konturbeskrivningen N2= måste börja vid startpunkten N1= och
sluta antingen vid slutpunkten N1= eller startpunkten N1=.
Inmatande konturer får programmeras, men utförs inte med
snabbrörelse.
Med N2= och B förses ämneskonturen N2= med ett spel (B).
Förlopp
Grovbearbetning
Konturbearbetningen bearbetar arbetsstycket axiellt från hela
materialet ända fram till programmerad konturprofil. Konturprofilen är
fastlagd i ett makro. Om konturprofilen är gjuten och försedd med olika
gjutstyrkor kan ett ämnesmått läggas över konturprofilen.
Ämnesformen kan härledas ur konturprofilen eller programmeras som
fri form. Bearbetningen äger endast rum i ämnesmåttsområdet.
Finslipning
Vid den avslutande finslipningen i flankriktning (I1=1) bearbetas
konturen som vanligt axiellt med djupmatning från cykelns startpunkt
till konturens startpunkt. Det sista steget utförs antingen fram till
konturprofilen eller spelrumsvärdet och sker enligt beskrivningen
nedan (se bild).
1
2
3
4
Det sista steget sker från konturens startpunkt i konturriktning
fram till den första stigande konturdelen.
Här utförs en snabbrörelse tillbaka till startpunkthöjd och vidare till
konturslutpunkt.
Från konturens slutpunkt skärs konturen i vridmittriktning till
konturdelen, som under punkt 1.
Efter den fria rörelsen snabbkörs tillbaka till startpunkthöjd och till
cykelns startpunkt.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
117
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
Exempelprogram konturbearbetning (axiellt)
Förlopp (se ritning)
„ Från startpunkt Y/Z, matning med C (-Y-riktning)
och första steg med matning i (-Z-riktning) till
konturslutpunkt.
„ Snabbrörelse tillbaka till Y/Z
„ Matning med C och nästa steg med matning
fram till konturens slutpunkt.
Detta upprepas fram till konturens startpunkt. De
inmatande konturelementen bearbetas inte.
„ Sista steget från konturens startpunkt längs
med konturen (I/K) fram till sista inmatande
konturelement.
„ Matning med C och bearbetning i konturform.
Sista steget längs med konturen fram till det
andra inmatande konturelementet.
„ Matning med C och bearbetning i konturform.
Sista steget längs med konturen fram till
konturens slutpunkt. Snabbrörelse tillbaka till
startpunkten
Obs! Konturparallell bearbetning
Om värdet under C (skärdjup) ökas med ett värde
(avstånd mellan cykel- och konturstartpunkt) utförs
en axiell bearbetning i stället för en konturparallell.
Om konturbearbetningar med olika spelrum I och K
sätts efter varandra uppstår en konturparallell
bearbetning.
G36
Svarvningsdrift
G17 Y1=1 Z1=2
Svarvyta G17
G98 X0 Y0 Z100 I0 J50 K-250
Fönsterdefinition grafik
G99 X0 Y0 Z0 I0 J125 K-100
Ämnesdefinition grafik
G0 Y150 Z50
Snabbrörelseposition
T1 M67
Hämta verktyg
G96 S1=200 M1=4 F0.15 D500
Bordsvarvtal konstant skärhastighet
G880 N1=88001 Y130 Z5 C0.5 I0.5 K0.5S1=200
F0.15
Kontur, grovbearbetning
G884 N1=88001 Y130 Z5 S1=300 F0.1
Kontur, finslipning
G0 Y150 Z50
Snabbrörelseposition
G97 M1=5 S1=0
Avsluta konstant skärhastighet
G37
Fräsningsdrift
118
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
Exempelprogram konturbearbetning (konturparallell)
Förlopp (se ritning)
„ Från startpunkt Y/Z, snabbrörelse till
konturstartpunkt
„ Med matning längs med konturen, med spel I/K
fram till konturslutpunkt
„ Snabbrörelse tillbaka till startpunkt Y/Z
Upprepa detta med anpassat spel I/K
G0 Y150 Z200
Snabbrörelseposition
G36
Svarvningsdrift
G17 Y1=1 Z1=2
Svarvyta G17
G98 X0 Y0 Z100 I0 J50 K-250
Fönsterdefinition grafik
G99 X0 Y0 Z0 I0 J125 K-100
Ämnesdefinition grafik
G0 Y150 Z50
Snabbrörelseposition
T1 M67
Hämta verktyg
G96 S1=200 M1=4
F0.15 D500
Bordsvarvtal konstant skärhastighet
G880 N1=88001 Y130 Z5 C120 I1 K1 S1=200 F0.15
Kontur, grovbearbetning (I1 / K1)
G880 N1=88001 Y130 Z5 C120 I0.5 K0.5 S1=200
F0.15
Kontur, grovbearbetning (I0.5 / K0.5)
G884 N1=88001 Y130 Z5 S1=300 F0.1
Kontur, finslipning
G0 Y150 Z50
Snabbrörelseposition
G97 M1=5 S1=0
Avsluta konstant skärhastighet
G37
Fräsningsdrift
HEIDENHAIN MillPlus V53x
119
3.44 G880 Bearbeta kontur längs med
Exempelprogram Omvänd konturriktning
Konturprogrammering
Konturen övertas från verktygsritningen. Om
konturriktningen inte beskrivits enligt
cykelbearbetningsriktningen måste adress I2=1
(omvänd konturriktning) programmeras.
Exempel: N88001.mm (ICP-konturmakro)
I konturmakro 88001.mm har konturen för
ritningen här bredvid programmerats.
Cykelprogrammering
Eftersom konturriktningen för konturmakrot
88001.mm programmerats i motsatt riktning med
hänsyn till den riktning som cykeln kräver måste
adress I2=1 (omvänd konturriktning)
programmeras.
Förlopp
Cykelförloppet sker på samma sätt som i exemplet
axiell konturbearbetning.
G0 Y150 Z200
Snabbrörelseposition
G36
Svarvningsdrift
G17 Y1=1 Z1=2
Svarvyta G17
G98 X0 Y0 Z100 I0 J50 K-250
Fönsterdefinition grafik
G99 X0 Y0 Z0 I0 J125 K-100
Ämnesdefinition grafik
G0 Y150 Z100
Snabbrörelseposition
T1 M67
Hämta verktyg
G96 S1=200 M1=4 F0.15 D500
Bordsvarvtal konstant skärhastighet
G880 N1=88001 Y130 Z90 C0.5 I2=1 I0.5
K0.5S1=200 F0.15
Grovbearbetning av kontur med omvänd konturriktning
G884 N1=88001 Y130 Z90 I2=1 S1=300 F0.1
Finslipning av kontur med omvänd konturriktning
G0 Y150 Z100
Snabbrörelseposition
G97 M1=5 S1=0
Avsluta konstant skärhastighet
G37
Fräsningsdrift
120
3.45 G881 Spånbearbetning kontur, plant
3.45 G881 Spånbearbetning kontur,
plant
Den plana konturbearbetningen bearbetar arbetsstycket radiellt från
hela materialet eller från ämnesmåttet ända fram till programmerad
konturprofil eller slutförskjutning. Konturbeskrivningen är fastställd i
ett makro.
Konturbearbetningar med spårverktyg utförs av spårverktygets båda
sidor med hänsyn till verktygsbredden.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
8
8
8
Y, Z startpunkt Konturbearbetningens startpunkt.
C Skärdjup Mått med vilket verktyget skärs i axiell riktning. Djupet
får inte bestå av flera skärdjup.
N1= Konturmakro Makro (*.MM) i vilket konturbeskrivningen är
lagrad.
I1= Avslut Det sista stegets bearbetningsriktning: 0: konturriktning,
1: nedåt.
I2= Omvänd konturriktning 0=nej 1=ja Omvänd konturriktning om
dessa skiljer sig från stödbilden.
N2= Ämneskontursmakro Makro (*.MM), i vilket
ämneskontursbeskrivningen är lagrad.
B Ämnesmått Spelrum runt konturen (N1=) eller ämneskonturen
(N2=) (0 till 100 mm).
A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°) .
I, K Slutförskjutning Spelrum i Y- och Z-axel.
Grundläge
I=0, K=0, A1=90 I1=0 I2=0
Användning
Se avsnitt "Hänvisningar och användning G880" förutom:
Cykelns startpunkt (Y/Z)
Cykelns startpunkt måste ligga utanför konturens startpunkt.
Observera verktygsorienteringen med hänsyn till
bearbetningsriktningen.
Vid behov är det tillåtet att lägga konturens slutpunkt för Z-axeln under
eller över konturens startpunkt.
Felmeddelanden: (beroende på bearbetningsriktning)
P362 Verktyg med felaktig orientering :Startpunkt i Z mindre/större än
konturstartpunkten Z i makrot.
P363 Startpunkt i material:Startpunkt i Y mindre/större än konturens
startpunkt Y i makrot.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
121
3.45 G881 Spånbearbetning kontur, plant
Verktygsorientering (O)
Se till att verktygsorienteringen (O) överensstämmer med
bearbetningsriktningen (-/+Y).
122
3.46 G884 Bearbeta kontur längs med, polering
3.46 G884 Bearbeta kontur längs
med, polering
Bearbeta kontur längs med (polering) finslipar arbetsstyckeskonturen
axiellt. Konturbeskrivningen är fastställd i ett makro.
Konturbearbetningar med spårverktyg utförs av spårverktygets båda
sidor med hänsyn till verktygsbredden.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
Y, Z startpunkt Konturbearbetningens startpunkt.
N1= Konturmakro Makro (*.MM) i vilket konturbeskrivningen är
lagrad.
I1= Avslut Det sista stegets bearbetningsriktning: 0: konturriktning,
1: nedåt.
I2= Omvänd konturriktning 0=nej 1=ja Omvänd konturriktning om
dessa skiljer sig från stödbilden.
A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°)
I spelrum Spelrummet utgör ett säkerhetsavstånd där verktyget kan
köra fritt.
Om I1=1 programmerats (finslipning i flankriktning) måste
även spelet I programmeras.
Grundläge
A1=90 I1=0 I2=0
Användning
Se avsnitt "Hänvisningar och användning G880" förutom:
Matning (F)
Om ett konturelement måste tillverkas med separat matning
programmeras det med en separat matning (F6=) i makrots
motsvarande konturelement.
HEIDENHAIN MillPlus V53x
123
3.47 G885 Bearbeta kontur plant, polering
3.47 G885 Bearbeta kontur plant,
polering
Konturbearbetningscykeln plant (polering) finslipar
arbetsstyckeskonturen radiellt. Konturbeskrivningen är fastställd i ett
makro.
Konturbearbetningar med spårverktyg utförs av spårverktygets båda
sidor med hänsyn till verktygsbredden.
Adressbeskrivning
8
8
8
8
8
8
Y, Z startpunkt Konturbearbetningens startpunkt.
N1= Konturmakro Makro (*.MM) i vilket konturbeskrivningen är
lagrad.
I1= Avslut Det sista stegets bearbetningsriktning: 0: konturriktning,
1: nedåt.
I2= Omvänd konturriktning 0=nej 1=ja Omvänd konturriktning om
dessa skiljer sig från stödbilden.
A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°)
K spelrum Spelrummet utgör ett säkerhetsavstånd där verktyget
kan köra fritt.
Om I1=1 programmerats (finslipning i flankriktning) måste
även spelet K programmeras.
Grundläge
A1=90 I1=0 I2=0
Användning
Se avsnitt "Hänvisningar och användning G880" förutom:
Matning (F)
Om ett konturelement måste tillverkas med separat matning
programmeras det med en separat matning (F6=) i makrots
motsvarande konturelement.
124
3D-verktygskorrigering med dynamisk
TCPM ... 41
A
Aktivera verkt.förskjutning ... 34
Allmän information om
programmering ... 16
Axeltilldelning i
nollpunktstabellerna ... 16
B
Bearbeta kontur axiellt ... 98, 114
Bearbeta kontur axiellt, polering ... 123
Bearbeta kontur radiellt ... 121
Bearbeta kontur radiellt, polering ... 124
Bearbeta på cirkel (DIN) ... 112
Bearbeta på fyrkant (DIN) ... 108
Bearbeta på linje (DIN) ... 106
Bearbeta på nät (DIN) ... 110
Begränsning av arbetsområdena ... 49
Bestämma bordshöjd ... 81
Bestämma svängbordets centrum ... 84
Bestämma svänghuvudets
centrum ... 89, 92
Blocksökningar ... 18, 58, 61
Blocksökningar vid mätcykler ... 19
C
Cirkelmätnning utvändigt ... 73
G
G039 ... 34
G126 Lyfta verktyg vid avbrott ... 40
G141 ... 41
G151 ... 48
G152 ... 49
G17/G18 arbetsytor för
svarvningsdrift ... 16
G195 Grafikfönsterdefinition ... 50
G23 Aktivera huvudprogram ... 32
G28 ... 33
G303 med programmerbar
riktning ... 52
G321 ... 53
G325 Läsa M-grupp ... 54
G331 ... 55
G350 Skriva i fönster ... 56
G52 ... 35
G52 Aktivera pallnollpunkt ... 35
G606 ... 57
G611 ... 58
G615 ... 61
HEIDENHAIN MillPlus V53x
G615 Lasersystem
L/R-mätning av svarvverktyg ... 61
G621 ... 64
G622 ... 65
G623 ... 66
G626 ... 67
G627 ... 69
G628 ... 71
G629 ... 73
G636 ... 75
G638 ... 77
G639 ... 79
G645 ... 81
G646 ... 84
G647 ... 89
G648 ... 92
G691 Mäta obalans ... 97
G710 ... 98
G711 ... 99
G714 ... 100
G715 ... 101
G740 ... 102
G741 ... 105
G77/G79 Bulthål cirkel och Aktivera
cykel ... 38
G771 ... 106
G772 ... 108
G773 ... 110
G777 ... 112
G84 ... 39
G880 ... 114
G881 ... 121
G884 ... 123
G885 ... 124
Gängfräsning invändigt ... 102
Gängfräsning utvändigt ... 105
Gängskärning kona ... 98, 114
H
Handaxel-dialogstyrning ... 19
Hörnmätning invändigt ... 66
Hörnmätning utvändigt ... 65
I
ICP-konturprogrammering för
svarvning ... 22
Inledning ... 12
Inledning mätcykler ... 27
Index
SYMBOLE
huvud ... 100
Kontur, finbearbetning plant Uhuvud ... 101
Kontur, plan U-huvud ... 99
L
Läsa verktygsdata ... 53
M
Maskinstatus med piktogram ... 18
Mäta cirkel utvändigt ... 71
Mäta position ... 64
Mäta rektangel invändigt ... 69, 75
Mäta rektangel utvändigt ... 67
P
Pallstyrning ... 17
Positioneringslogik efter Uhuvuddrift ... 16
Positioneringslogik i
svarvningsdrift ... 16
Positioneringslogik i U-huvuddrift ... 16
Positionierfunktionen ... 33
R
Rörelseaktivering efter
blockingång ... 21
S
Skriva verkt.data i verkt.tabell ... 55
Snabb acc/dec med små gängor ... 39
Svarvverktygsdata i
verktygstabellen ... 17
Systerverktyg ... 17
T
TT Kalibrering ... 57
U
U-huvud ... 23
Upphäva G152 ... 48
V
Verktygsmätcykler för mätsystem
"Tisch-Taster" (TT) ... 29
K
Kalibrera infraröd mätsond ... 79
Kalibrera mätsond med kula ... 77
Kontur, finbearbetning på längden U-
125
126
Index