Transcript CV. Ann-‐Catrine Edlund. Senast uppdaterad januari 2014

Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
1 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] CV. Ann-­‐Catrine Edlund. Senast uppdaterad januari 2014 CV. Ann-­‐Catrine Edlund. Senast uppdaterad januari 2014 .......................................... 1 1. CV. Ann-­‐Catrine Edlund ......................................................................................... 2 1.1. Personuppgifter ............................................................................................................................................... 2 1.2. Examina .............................................................................................................................................................. 2 1.3. Anställningar vid Umeå universitet ........................................................................................................ 2 1.4. Föräldraledighet .............................................................................................................................................. 2 2. Vetenskapliga meriter ........................................................................................... 3 2.1. Beskrivning av vetenskaplig verksamhet ............................................................................................ 3 2.2. Fullständig publikationslista ..................................................................................................................... 4 2.3. Externa forskningsmedel ............................................................................................................................ 7 2.4. Vetenskapliga priser ...................................................................................................................................... 8 2.5. Bedömning och kritisk granskning av vetenskapliga arbeten .................................................... 8 2.6. Vetenskapliga nämnduppdrag (se även 4 .4) ..................................................................................... 9 2.7. Nationella och internationella projekt och nätverk ......................................................................... 9 2.8. Medverkan i internationella konferenser ......................................................................................... 10 2.9. Medverkan i nationella konferenser ................................................................................................... 12 3. Pedagogiska meriter ............................................................................................ 13 3.1. Pedagogisk utbildning ............................................................................................................................... 13 3.2. Pedagogisk grundsyn ................................................................................................................................. 13 3.3. Undervisningserfarenhet på grundnivå och avancerad nivå ................................................... 15 3.4. Handledarerfarenhet ................................................................................................................................. 18 3.5. Kursutveckling och utbildningsadministration .............................................................................. 19 3.6. Pedagogiska arbeten och läromedel .................................................................................................... 23 3.7. Utvecklingsarbete inom grundutbildning i nordiska språk och lärarutbildning ............. 23 3.8. Utvecklingsarbete inom forskarutbildning ...................................................................................... 24 3.9. Forskarhandledning inom det utbildningsvetenskapliga området ....................................... 25 4. Administrativa meriter och ledningsuppdrag ....................................................... 26 4.1 Uppdrag och erfarenhet ............................................................................................................................. 26 4.2. Konferenser – Arrangemang av vetenskapliga möten ................................................................ 26 4.3. Övrig fortbildning ........................................................................................................................................ 27 4.4. Forsknings-­‐ och utbildningspolitiska uppdrag ............................................................................... 27 5. Omvärldskontakter ............................................................................................. 29 5.1. Samverkan med det omgivande samhället med utgångspunkt i den egna verksamheten
...................................................................................................................................................................................... 29 5.2. Nätverksbyggande nationellt och internationellt .......................................................................... 30 Vardagligt skriftbruk – nätverkskoordination 2009–2012 ............................................................... 30 Reading and Writing from Below .................................................................................................................. 30 The common People and the Processes of Literacy in the Nordic countries ............................. 31 5.3. Information om forskning och utvecklingsarbete ......................................................................... 31 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 1. CV. Ann-­‐Catrine Edlund 1.1. Personuppgifter Ann-Catrine Edlund, 29/12 1959.
1.2. Examina 2008
2000
1986
Docent i nordiska språk, Umeå universitet (bil. 1).
Fil. dr i nordiska språk, Umeå universitet (bil. 2).
Ämneslärarexamen, språkvetenskaplig inriktning med ämnena franska,
svenska, historia, Umeå universitet (bil. 3).
1.3. Anställningar vid Umeå universitet Tjänstgöringsintyg bil. 4.
2001-07-01--
Tillsvidareanställd universitetslektor i nordiska språk.
Föräldraledig på deltid under 2 år.
Forskarassistent inom Humanistiska fakultetens
profilprogram genus.
Doktorandtjänst och forskningsassistent. Föräldraledig
under totalt 3 år.
Forskningsassistent på deltid inom två externfinansierade
projekt: Nordsverige i språkgeografisk belysning och
Säljägarkulturer i det bottniska området.
2001-07-01—2004-11-30
1993-07-01—2001-06-30
1986-07-01—1993-06-30
1.4. Föräldraledighet Föräldraledig under totalt 5 år. Tre års föräldraledighet under doktorandtiden, två år
föräldraledig på deltid därefter.
2 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
3 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2. Vetenskapliga meriter 2.1. Beskrivning av vetenskaplig verksamhet I presentationen av min vetenskapliga verksamhet innefattar jag dels min egen forskning dels
min erfarenhet av att leda och planera forskning. Hänvisningar till ”2.2 Publikationslista” görs
här genom att förteckna publikationens nummer.
2.1.1. Egen forskning Min egen forskning är inriktad mot skilda teoretiska forskningsområden: kognitiv lingvistik,
literacy-teori och genusteori. I mitt avhandlingsarbete studerade jag de bottniska säljägarnas
begreppssystem för säl med teoretisk utgångspunkt i kognitiv lingvistik och kognitiv antropologi
(nr 2, se även 7, 11, 13–19). Fokus i denna semantiskt orienterade studie är på språkets
betydelsebärande och kunskapsbärande dimensioner. Här förenas modern språkvetenskaplig
teori med ett klassiskt nordistiskt material – de talade dialekterna. Studien kan anses vara
metodologiskt nyskapande i tillämpandet av kognitiv teori på ett empiriskt material med en
sociolingvistisk ambition – att beskriva terminologin hos en specifik yrkesgrupp. Vid tidpunkten
då avhandlingen publicerades var studier inom kognitiv lingvistik nästan uteslutande
introspektivt orienterade. Det är först nu på senare år som empiriska studier genomförts och
som man har börjat ta hänsyn till språkbrukarnas sociala tillhörighet. För avhandlingen har jag
erhållit pris från Gustav Adolfs Akademien och Uppsala universitets umeåfond (se 2.4).
Min fortsatta forskning har varit inriktad på literacy-processer i början av 1900-talet,
inom det som brukar kallas historisk skriftbruksforskning. Jag har här tillämpat literacy-teori
och i viss mån aktör-nätverksteori (för aktör-nätverksteori se nr 3, 8). Jag har studerat
vardagligt skriftbruk under tidigt 1900-tal i dagböcker, visböcker och vykort (nr 1, 3–6, 8, 12,
20). I min mest omfattande studie har jag undersökt kvinnors dagboksskrivande i Övre
Norrland (nr 1). Frågeställningarna kretsar kring dagboksskrivandets funktioner och dess
samband med identitetsskapande processer. Genusteori har tillämpats för att fördjupa
diskussionen av identitetsfrågorna. Studien har inneburit metodologiska utmaningar. I analysen
har en etnografiskt inspirerad metod tillämpats – med de uppenbara svårigheter som det
innebär på ett historiskt material. I samtida skriftbruksstudier studeras sällan de producerade
texterna, endast de aktiviteter/skrifthändelser som texterna deltar i. I historiska
skriftbruksstudier får texten däremot en central position. Min studie har texternas tematik och
perspektiv i fokus (se nr 3 för metodologisk diskussion).
I ett genusteoretiskt sammanhang bör två publikationer nämnas: Bilagan i SOU 2004:43
(nr 10) där jag redogör för studier av samband mellan yrkesbeteckningar och kön – artikeln kan
inte klassas som egen forskning utan är en forskningsöversikt. Läroboken ”Språk och kön” som
har en tydlig språkvetenskaplig och genusvetenskaplig förankring (nr 22, se också 3.6.1).
2.1.2. Erfarenhet av att leda och planera forskning De senaste åren har min vetenskapliga verksamhet i första hand inriktats mot att planera och
leda forskning. Jag presenterar här min erfarenhet av planering och ledning inom
forskarutbildning, uppdrag som koordinator i nätverket ”Vardagligt skriftbruk”,
konferensansvar och redaktörskap. Inom forskarutbildningen vid Institutionen för språkstudier,
Umeå universitet, har jag deltagit i utarbetandet av forskarutbildningsplaner i språkvetenskap
och språkdidaktik med inriktning mot svenska. Jag är också examinator i språkdidaktik. Jag
handleder inom teoretiska områden som jag själv beforskat: kognitiv lingvistik, genus och
skriftbruk, men också inom språkdidaktik och SFL (totalt 1 000 klocktimmar se 3.4.2).
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
4 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Handledningen inom didaktik och pedagogiskt arbete bedrivs i samarbete med forskare som är
didaktiskt orienterade i sin forskning.
I det RJ-finansierade nätverket ”Vardagligt skriftbruk” har jag som koordinator verkat för
att bygga upp ett nordiskt nätverk kring historisk skriftbruksforskning (se 2.3, 2.7, 5.2.1).
Historisk skriftbruksforskning har ambitionen att ge en alternativ beskrivning av
språkhistoriska förlopp. Uppgiften är angelägen eftersom språkhistorien hittills ofta byggts upp
kring auktoriserade författarskap och normerat språk vilket inneburit att vardagens
skriftpraktiker kommit i bakgrunden. När de vardagliga skriftpraktikerna tidigare lyfts fram i
forskningssammanhang har det vanligen varit för att visa upp ”fel” eller dialektala drag. För
svenskspråkigt vidkommande saknas studier som mer konsekvent arbetat inom denna
forskningstradition. I det tvärvetenskapliga nätverket har jag samordnat tjugotalet nordiska
forskare och anordnat två symposier, två internationella konferenser samt redigerat två
antologier (nr 20a, nr 20b; se 4.2 för konferensansvar). Jag har redaktionellt huvudansvar för
ytterligare en antologi som förväntas publiceras i juni 2014 (se 2.2. redaktörskap). Nätverket
har även samarbetat med ett Helsingforsbaserat literacy-nätverk (se 5.2.1). Tack vare det NOSHS-finansierade projektet ”Reading and Writing from Below” har vi fått möjlighet att vidga det
nordiska nätverket kring historisk skriftbruksforskning till ett europeiskt sammanhang (se 2.3,
4.2, 5.2.1). Projekt- och nätverkssamverkan har båda gett mig viktig inblick i likheter och
skillnader i forskningsvillkor mellan de nordiska länderna och också stärkt min förmåga att
samarbeta med forskare inom andra ämnesområden, eftersom samarbetena genomgående varit
av tvärvetenskaplig natur. Mitt engagemang i nätverk och projekt har utgjort en del i en
långsiktig satsning för att bidra till att etablera och stärka historisk skriftbruksforskning som ett
nytt forskningsområde i Norden genom att bygga upp nordiska och internationella nätverk.
Utöver min erfarenhet av konferensansvar och redaktörskap i skriftbrukssammanhang
har jag även erfarenhet av detsamma i ämnessammanhang – som arrangör för ”Svenskans
beskrivning 31” (se 4.2) och medredaktör för konferensvolym (nr 21). De senaste fyra åren har
jag alltså sammanlagt varit redaktör för fyra antologier/konferensvolymer som samtliga varit
referee-granskade (två av dessa är alltså under utgivning 2014) – vilket inneburit att jag haft
huvudansvar för att redigera 40-talet vetenskapliga artiklar (mina medredaktörers artiklar
oräknade).
2.2. Fullständig publikationslista Monografier Nr 1. 2007. Ett rum för dagen. En studie av två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk
jordbruksmiljö. (Kulturens frontlinjer 53. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns
Norr.) Umeå. (282 sidor)
Nr 2. 2000. Sälen och Jägaren. De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt
perspektiv. Umeå. (Diss. 323 s.)
Peer-­‐review granskade artiklar Nr 3. 2013. A Country Maid and her Diary. Methodological Reflections on Historical Literacy
Practices. I: Matthew Driscoll & Anna Kuismin (eds), White Field, Black Seeds: Nordic Literacy
Practices in the Long Nineteenth Century, s. 89–100. (Studia Fennica: Studia Fennica Litteraria
7.) Finnish Literature Society: Helsinki. (11 sidor)
Nr 4. 2004. Det enda privata rummet? Tankar kring dagboksskrivandets rumsskapande
funktion för kvinnor i agrar miljö under tidigt 1900-tal. I: Kulturella perspektiv 13:1, s. 53–64.
(11 sidor)
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
5 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Övriga vetenskapliga artiklar Nr 5. 2012. Att skriva vykort. En vardaglig skriftpraktik i början av 1900-talet. I: Ann-Catrine
Edlund (red. ), Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–
2000, s. 137–160. Umeå: Umeå universitet. (23 sidor)
Nr 6. 2012. Två vågor av vardagligt skriftbruk 1800–2000. I: Ann-Catrine Edlund (red.), Att
läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk 1800–2000, s. 9–17). Umeå: Umeå
universitet. (9 sidor)
Nr 7. 2010. Sälens taxonomi. Ur den bottniske jägarens perspektiv. I: Thule. (Kungl.
Skytteanska Samfundets Årsbok 2010), s. 223–235. Umeå. (13 sidor)
Nr 8. 2009. Visboken – en deltagare i flera skriftpraktiker. I: Gunnar Ternhag (utg.), Samlade
visor. Perspektiv på handskrivna visböcker, s. 51–68. Uppsala. (17 sidor)
Nr 9. 2005. Samverkan över vetenskapens gränser. Några reflektioner om metod utifrån en
språkvetares samarbete med en zoolog respektive en konstnär. I: Språk på tvärs. Rapport från
ASLA:s höstsymposium Södertörn, 11–12 november 2004, s. 71–79. Uppsala. (9 sidor)
Nr 10. 2004. Kan män vara sjuksköterskor och kvinnor brandmän? Om sambandet mellan
yrkesbeteckningar och kön. I: SOU 2004:43, Den könsuppdelade arbetsmarknaden, s. 263–
280. (Betänkande av utredningen om den könssegregerade arbetsmarknaden) Stockholm. (18
sidor)
Nr 11. 2004. The Swedish seal-hunters’ conceptual system for seal – a cognitive, cultural and
ecological approach. I: Augusto Soares da Silva, Amdeu Torres & Miquel Gonçalves (red.),
Linguagem, cultura e cogniçao. Estudos de linguistíca cognitiva, s. 215–229. Coimbra:
Almedina. (15 sidor)
Nr 12. 2003. Från avskrift till egen textproduktion – Två ångermanländska visböcker från 1930tal. I: Gunvor Flodell, Anna Greggas Bäckström & Asbjørg Westum (red.), Ord i Nord. Vänskrift
till Lars-Erik Edlund 16 augusti 2003, s. 33–50. Umeå. (18 sidor)
Nr 13. 2000. Ekosemantik – ett ekologiskt perspektiv på kategorisering av sälar. I: Studier i
svensk språkhistoria 5. Förhandlingar vid Femte sammankomsten för svenska språkets
historia. Umeå 20–22 november 1997, s. 151–162. (Nordsvenska 11.) Umeå. (12 sidor)
Nr 14. 1997. Semantik och etymologi – några reflektioner utifrån ett avhandlingsarbete. I:
Studier i svensk språkhistoria 4. Förhandlingar vid Fjärde sammankomsten för svenska
språkets historia. Stockholm 1–3 november 1995, s. 55–61. (Meddelanden från Institutionen för
nordiska språk vid Stockholms universitet. MINS 44.) Stockholm. (7 sidor)
Nr 15. 1992. Språklig tabuering vid säljakt. Kring ord för sälar på svenskspråkigt område. I:
Tabu, verklighet, språk. Tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier,
s. 54–88. Stockholm. (35 sidor)
Nr 16. 1992. Säljägarnas indelning av sälar. Ett exempel på folklig systematisering. I: Tabu,
verklighet, språk. Tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier, s. 164–
187. Stockholm. (24 sidor)
Nr 17. 1992. Ränner en rännkut och en rant omkring? Diskussion kring två ord för ’säl’. I:
Language – the Time Machine. Papers in Honour of Bengt Odenstedt, s. 31–36. Umeå 1992. (6
sidor)
Nr 18. 1989. Är sälar drunknade människor? En presentation av folkliga föreställningar och
folkliga sälbeteckningar. I: Bottnisk kontakt 4, s. 29–31. Skellefteå. (4 sidor)
Nr 19. 1989. Sjökatt och svarttjäder. Studier över säljägares noaord för säl inom det bottniska
området och Östersjöområdet. (Center for Arctic Cultural Research. Umeå University. Research
Reports nr 15.) Umeå. (59 sidor.)
Redaktörskap Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
6 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] u.u. december 2014. ”Jag får aldrig tid att skriva om veckorna”. Vardagligt skrivande i
Storkågeträsk under sent 1800-tal. Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund & Ulf Lundström
(red.). Kommenterad dagboks- och visboks utgåva som publiceras med stöd av Kungl. Gustav
Adolfs Akademien. (Vardagligt skriftbruk 4.)
u.u. juni 2014. Vernacular Literacies – Past, Present and Future. Redigeras av Ann-Catrine
Edlund, Lars-Erik Edlund & Susanne Haugen. Konferensvolym från literacy-konferens som
hölls i juni 2012. (Vardagligt skriftbruk 3.)
Nr 20b.2013. Människor som skriver. Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet.
Redigerad av Ann-Catrine Edlund och Susanne Haugen. (Vardagligt skriftbruk 2.) Umeå: Umeå
universitet. (200 sidor)
Nr 20a. 2012. Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000.
Redigerad av Ann-Catrine Edlund. (Vardagligt skriftbruk 1.) Umeå: Umeå universitet. (256
sidor)
Nr 21. 2011. Svenskans beskrivning 31. (Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för
svenskans beskrivning. Umeå den 20–21 maj 2010.) Redigerade av Ann-Catrine Edlund &
Ingmarie Mellenius. Umeå: Umeå universitet. (370 sidor)
Undervisningsmaterial/kurslitteratur Nr 22. 2007. Ann-Catrine Edlund, Eva Erson & Karin Milles. Språk och kön. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag. (256 sidor)
Populärvetenskapliga publikationer Nr 23.2007. Ann-Catrine Edlund & Maria Sundström. Sex dagböcker genom två betraktare. I:
Västerbotten, s. 23–28. (6 sidor)
Nr 24. 2007. Med dagboken som följeslagare – en pigas dagboksskrivande. I: Västerbotten, s.
15–21. (7 sidor)
Nr 25. 2007. Vardagens skrivande – sex norrländska dagböcker från tidigt 1900-tal. I:
Västerbotten, s. 3–13. (11 sidor)
Nr 26. 2006. En säljägare från Obbola berättar. I: Obbola Krönika, s. 37–41. Obbola
hembygdsförening. (5 sidor)
Nr 27. 2005. Vem behöver hundra ord för säl? I: Västerbotten, s. 26–32. (7 sidor)
Nr 28. 2003. Kustbefolkningen och sälen. I: Kustbefolkningen och gråsälen i Kvarken s. 8–10.
(Handlingsplan för bevarandet och nyttjandet av gråsälsbeståndet i Kvarken.) Kvarkenrådet. (3
sidor)
Nr 29. 2001. Då säljakt bedrevs – en tillbakablick på 1900-talets säljakt via jägarnas ord för säl.
I: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 1 2001, s. 59–65 (årg. 140). (7 sidor)
Nr 30. 1996. Artiklar i Norrländsk uppslagsbok: Storartikeln "Säljakt" och artiklarna
"skredstång" och "väckare".
Recensioner Nr 31. 2013. I erfarenhetens gränsland. Om levnadsberättelse och identitet (recension av
samlingsvolym). I: Finsk tidskrift 2, s. 65–68.
Nr 32. 2011. Recension av avhandling. ”Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och
konstruktioner”, förf. Sinikka Segerståhl”. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 205–207.
Nr 33. 2002. Recension av Folkmålsstudier 39. Förhandlingar vid Sjätte nordiska
dialektologkonferensen i Karis 12-16 augusti 1998. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s.
244–251. Uppsala.
7 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2.3. Externa forskningsmedel Större anslag Rikbankens Jubileumsfond NOS-­‐HS Riksbankens Jubileumsfond. Riksbankens Jubileumsfond. Totalt Konferensanslag. ”Vernacular Literacies – Past, Present and Future” ”Reading and Writing from Below. Toward a New Social History of Literacy in the Nordic Countries”. Huvudsökande: Taru Nordlund, Helsingfors Medsökande: Anna Kuismin, Helsingfors, Matthew Driscoll, Köpenhamn, David Olafssson, Reykjavík. Fortsatt nätverksstöd Huvudansvarig 2011 110 000 Medsökande 2010 600 000 € (ca 5,5 miljoner SEK) Projektledare 2010 200 000 Nätverksstöd. ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” Projektledare 2009 100 000 5,9 milj SEK Mindre anslag – publiceringsbidrag och resebidrag 2012 2011 2011 2009 2009 2008 2006 2006 2006 2003 2002 2000 Totalt Publiceringsbidrag. ”Vardagligt skriftbruk och identitet”. Magn. Bergvalls stiftelse Resestipendium Kungl. Skytteanska samfundet Publiceringsbidrag. ”Aspekter på vardagligt skriftbruk” Magn. Bergvalls stiftelse Arkivresor och teknisk utrustning. Magn. Bergvalls stiftelse Resestipendium Kungl. Skytteanska samfundet Resestipendium Kungl. Skytteanska samfundet Publiceringsbidrag. ”Ett rum för dagen”. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Publiceringsbidrag ”Ett rum för dagen”. Kungl. Patriotiska sällskapet Publiceringsbidrag ”Ett rum för dagen”. Magn. Bergvalls stiftelse Bidrag till två veckors vistelse i Paris. Helge Ax:son Johnsons stiftelse Resebidrag och omkostnader för ”Mobila tidsrum”. Magn. Bergvalls stiftelse Publiceringsbidrag till min doktorsavhandling erhölls från följande finansiärer: • Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur • Kungl. Vitterhetsakademien • Längmanska företagarfonden • Svenska Jägareförbundet • Västerbottens Jägareförbund 40 000 9 000 40 000 30 000 10 000 10 000 20 000 25 000 30 000 8 000 30 000 100 000 352 000 8 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2.4. Vetenskapliga priser 2010. Stiftelsen Språk och kulturs pris för framstående forskning inom området Språk och
kultur. (35 000 kronor)
2003. Uppsala universitets Umeåfonds pris. Ur prismotiveringen: ”för framstående insatser
inom området övre Norrlands kultur och historia”. (72 000 kronor)
2001. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens fond för svensk folklivsforskning, belönade mn
avhandling ”Sälen och Jägaren”, med motiveringen ”en gedigen välskriven och teoretiskt
nyskapande undersökning i en kulturell och ekologisk kontext” (diplom saknas, priset finns
omnämnt i verksamhetsberättelse i Saga och sed 2000:165). (20 000 kronor)
2.5. Bedömning och kritisk granskning av vetenskapliga arbeten Jag har god erfarenhet av att bedöma och kritiskt granska vetenskapliga arbeten. Jag har
genomfört fyra sakkunniguppdrag för lektorstillsättningar vid tre olika lärosäten: vid Karlstads
universitet, Uppsala universitet och Högskolan Kristianstad och därmed deltagit i bedömningen
av totalt 9 sökande med stor vetenskaplig bredd: svenska som andraspråk, språkhistoria,
generativ grammatik, samtalsanalys, sociolingvistik, ämnesdidaktik, interaktionell lingvistik.
Vid fyra tillfällen har jag fungerat som betygsnämndsledamot, vid tre doktorsdisputationer och
ett licentiatseminarium. Vid ett tillfälle har jag varit skuggopponent vid slutseminarium vid
Göteborgs universitet. Jag har deltagit i beredning av doktorandtjänster, både vid institutionen
och i fakultetsgemensamt sammanhang. Därutöver är jag sedan 2008 ordinarie ledamot i
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå vilket innebär en omfattande granskning av
vetenskaplig verksamhet inom vitt skilda ämnesområden utifrån etiska riktlinjer. Se vidare 4.4.
Sakkunniguppdrag för universitetslektorat År 2011 2011 2010 2010 Universitetslektorat i: Svenska med inriktning mot svenska som andraspråk, Högskolan i Kristianstad Svenska språket vid Uppsala universitet. Svenska språket. Karlstads universitet Nordiska språk/svenska språket. Karlstads universitet Sökande Yair Sapir Gustav Bockgård, Håkan Landqvist, Maria Ohlsson, Camilla Thurén, Maria Westman Peter Andersson, Lena Lötmarker, Camilla Thurén Peter Andersson, Helena Wistrand Medsakkunnig Prof. Niclas Abrahamsson, Stockholms universitet Prof. Marianne Nordman, Vasa universitet Docent Per Stille, Linnéuniversitetet Docent Per Stille, Linnéuniversitetet Betygsnämndsledamot År 2010 2010 2004 2001 Uppdrag Nordiska språk, Örebro universitet. Lena Lind Palicki: Normaliserade föräldrar. En undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974–2007. Pedagogiskt arbete, Umeå universitet. Anna Lindqvist: Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Licentiatseminarium i etnologi, Umeå universitet. Veronika Abnersson: Djurrättsveganism. Social rörelse, identitet, livsstil. Nordiska språk, Umeå universitet. Nils Granberg: The Dynamics of Second Language Learning. A longitudinal and qualitative study of an adult’s learning of Swedish. Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
9 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Beredning av doktorandtjänster
År 2012 2010 2009 2003 2001 Uppdrag Två doktorandtjänster i språkvetenskap, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Två doktorandtjänster i språkdidaktik, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Doktorandtjänst i nordiska språk, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Doktorandtjänst i språkdidaktik, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Doktorandtjänst i nordiska språk, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet Två doktorandtjänster inom humanistiska fakultetens profilområde ”Genus, offentlighet, förändring” 2.6. Vetenskapliga nämnduppdrag (se även 4 .4) Jag har erfarenhet av vetenskapliga nämnduppdrag både nationellt och på fakultetsnivå.
År Uppdrag 2011-­‐ Ledamot i Anställningskommittén vid Humanistisk fakultet, Umeå universitet. 2008–
Ordförande i ”Forskningsnämnden för svenska språket” med ansvar för att arrangera 2010 ämneskonferensen Svenskans beskrivning, publicera en konferensvolym och föra konferensen vidare. 2008–
Ledamot i ledningsgruppen för nationella nätverket ”Svenska med didaktisk inriktning” 2009 (SMDI). 2.7. Nationella och internationella projekt och nätverk 2011–2014. Reading and Writing from Below (NOS-­‐HS-­‐finansierat) Jag medverkar i projektet ”Reading and Writing from Below. Toward a new social history of
literacy in the Nordic Sphere during the long nineteenth century”. Projektet finansieras av NOSHS med 600 000 €, perioden 2011–2014, och koordineras från Helsingfors universitet. Jag var
medsökande i projektansökan. Min medverkan i projektet består dels av mitt uppdrag i
projektets ”Advisory board”, dels har en forskningstermin finansierats för mig via projektet (vt.
2012). http://blogs.helsinki.fi/nord-corp/
2009–2012. Initiativtagare och koordinator för nordiskt nätverk (RJ-­‐finansierat) Jag är initiativtagare och koordinator för det nordiska nätverket ”Vardagligt skriftbruk.
Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden”. Nätverket finansierades via det
s.k. nätverksstödet från Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och har varit verksamt under en
treårsperiod, mellan 2009–2012, med mig som koordinator. Nätverket har en tvärvetenskaplig
uppbyggnad och här ingår tjugo forskare både från Umeå universitet och andra svenska och
nordiska universitet och institutioner. I nätverket deltar nordister, historiker, etnologer,
litteraturvetare och didaktiker. Nätverket syftade till att utveckla ett nytt forskningsområde där
det vardagliga skriftbruket i Sverige, men också i övriga Norden, studeras ur ett diakront
perspektiv.
I nätverkets regi har det parallellt bedrivits en seminarieserie för literacy-forskare lokalt vid
Umeå universitet och en workshop-verksamhet som samlat nationella och nordiska forskare i
nätverket. Lokala seminarier har arrangerats två-tre gånger per termin, totalt ca 15 seminarier.
Två nordiska workshopar har genomförts i nätverket: ”Vardagligt skriftbruk i Norden. Källor
och källkritik" i Umeå 18–19 mars 2010; ”Vardagligt skriftbruk och identitet" i Umeå 18–19 maj
2011. Bidragen från den första workshopen har publicerats i en refereegranskad antologi ”Att
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
10 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000” (A.-C. Edlund red.
2012, nr 20). Publiceringen finansierades med tryckningsbidrag från Magn. Bergvalls stiftelse.
Bidragen från den andra workshopen är under utgivning. Också denna volym finansieras med
bidrag från Magn. Bergvalls stiftelse.
Nätverkets treåriga verksamhet avslutades med en internationell literacy-konferens: ”Vardagligt
skriftbruk - igår, idag och imorgon/Vernacular Literacies - Past, Present and Future”.
Konferensen anordnades i samarbete med det nordiska literacy-projektet ”Reading and Writing
from Below” vid Helsingfors universitet. Konferensen finansierades med ett kompletterande
initieringsstöd från Riksbankens Jubileumsfond.
2008–2010. Literacynätverk med bas i Helsingfors (NOS-­‐HS-­‐finansierat) Jag har blivit kallad som deltagare i ett nordiskt literacy-nätverk med bas i Helsingfors: ”The
Common People and the Processes of Literacy in the Nordic Countries”. Nätverket erhöll
finansiering från NOS-H för att genomföra ”explorative workshops” inför en gemensam
forskningsansökan. Jag har deltagit i två workshopar i nätverket under 2009, i Helsingfors resp.
Köpenhamn, samt medverkat i ett projektmöte i Reykjavík 2010 inför arbetet med nätverkets
projektansökan till NOS-HS. Projektansökan blev framgångsrik – se ovan ”Reading and Writing
from Below”.
2006. Projektmedverkan – forskarassistent 2006. Forskarassistent inom det projektet ”Kulturgräns Norr”, RJ-finansierat. Avslutade här
den dagboksstudie som påbörjats inom en fakultetsfinansierad forskarassistenttjänst (”Ett rum
för dagen. En studie av två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö”).
1986–1997. Projektmedverkan som doktorand 1993–1997.”Gråsälen i Östersjön och Bottniska viken i zooekologisk vetenskap och folklig
tradition” i samarbete med Mikael Sjöberg, doktorand i zooekologi. Projektet finansierades av
Centrum för miljövetenskaplig forskning (CMF) vid Umeå universitet och har presenterats vid
ett antal konferenser, både nationellt och internationellt.
1986–1990. Forskningsassistent inom två externfinansierade projekt innan jag fick
doktorandfinansiering: ”Nordsverige i språkgeografisk belysning” och i ”Säljägarkulturer inom
det bottniska området”.
2.8. Medverkan i internationella konferenser 2013. juni. The agents and artefacts of vernacular literacy practices in late premodern Europe,
13–15 juni 2013. Humboldt-universitetet, Berlin. Medarrangör och moderator.
2009. december. En andra exploratory workshop i Köpenhamn 3–4 december 2009, inom det
nordiska nätverket ”The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic Countries”.
2009. juni. En första exploratory workshop i Helsingfors den 3–5 juni 2009, inom det nordiska
nätverket ”The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic Countries”.
Föredrag: ”Vernacular literacy, literacy practices and literacy events – some useful concepts”.
2006. Technologies of the Word. Literacies in the History of Education. ISCHE 28, i Umeå 16–
19 augusti 2006. Föredrag: ”From one literacy event to another – a case study of vernacular
literacy in northern Sweden in the 1930s.”
2004. Language, Politeness and Gender: The Pragmatic Roots, i Helsingfors 1–5 september
2004. Föredrag: ”Att skriva sig själv. Dagboksskrivande och identitet i norrländsk agrar miljö
under tidigt 1900-tal”. (Föredraget insändes för publicering men tyvärr blev den planerade
konferensvolymen aldrig utgiven.)
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
11 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2003. Language, Culture and Cognition i Braga, i Portugal 16–18 juli 2003. Föredrag: ”The
Swedish seal-hunters’ conceptual system for seal – A cognitive, cultural and ecological
approach.” (Publikationsförteckning nr 12. 2004.)
1995. Eleventh Biennial Conference on the Biology of Marine Mammals 14–18 december 1995,
i Orlando, Florida. Poster tillsammans med Mikael Sjöberg, doktorand på skoglig zooekologi:
"The grey seal in the Baltic in folk tradition and in a zoological perspective".
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
12 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2.9. Medverkan i nationella konferenser 2011. Konferens: Svenskans beskrivning 32, i Karlstad 13–14 oktober: ”Byn skriver, läser och
sjunger. Möten mellan lokala och globala skriftpraktiker i Västerbotten under sent 1800-tal”.
2011. Workshop: Vardagligt skriftbruk och identitet, 20–21 maj 2011 i Umeå. Föredrag
tillsammans med Lars-Erik Edlund & Ulf Lundström: ”Byn skriver. Vardagligt och dominant
skriftbruk i norra Västerbotten under sent 1800-tal”.
2010. Workshop: Vardagligt skriftbruk i Norden – källor och källkritik, 18–19 mars 2010 i
Umeå. Föredrag: ”Dagböcker, visböcker och ett och annat vykort. Framväxande skriftpraktiker
under tidigt 1900-tal”. Jag arrangerade även workshopen. (Publikationsförteckning nr. 5.)
2008. Symposium: Samlade visor – perspektiv på den handskrivna visboken, 5–6 februari
2008 vid Svenskt visarkiv i Stockholm. Föredrag: ”Visboken – en deltagare i flera
skriftpraktiker”. Jag var även medarrangör av symposiet. (Publikationsförteckning nr 9. 2009.)
2005. Symposium: Peter Artedi – samtid och vetenskaplig gärning, 16–17 september 2005 i
Gideå. (Arrangör Kungl. Skytteanska samfundet) med föredraget ”Sälens taxonomi ur den
bottniske jägarens perspektiv”. (Publikationsförteckning nr 8. 2010.)
2004. Konferens: Språk på tvärs, anordnad av ASLA i Södertörn den 11–12 november 2004.
Föredrag: ”Samverkan över vetenskapens gränser. Några reflektioner om metod utifrån en
språkvetares samarbete med en zoolog och en konstnär.” (Publikationsförteckning nr 10. 2005.)
2003. Konferens: Genus och alternativa offentligheter i Umeå 27-28 oktober 2003, med
föredraget ”Det enda privata rummet? Kvinnors dagboksskrivande i norrländsk agrar miljö
under tidigt 1900-tal”. (Publikationsförteckning nr 21. 2004.)
2001. Konferens: Nybyggarens värld – existentiella drivkrafter, historiska och ekologiska
ramar i Vilhelmina, 27–28 september 2001. Föredrag: ”Med dagboken som följeslagare – en
ung kvinnas möten med människor och miljöer i Västerbottens inland under 1930-talet.”
1997. Konferens: Svenska språkets historia 5, 20–22 november 1997 i Umeå. Föredrag:
”Ekosemantik – ett ekologiskt perspektiv på kategorisering av sälar”. (Publikationförteckning nr
14. 2000.)
1995. Konferens: Svenska språkets historia 4 i Stockholm 1–3 november 1995. Föredrag:
”Semantik och etymologi – några reflektioner utifrån ett avhandlingsarbete”
(Publikationsförteckning nr 15. 1997.)
1988. Minisymposium: Folkliga taxonomier och folkliga tabueringsföreställningar, Umeå 3–4
oktober 1988. Två föredrag: ”Språklig tabuering vid säljakt” och ”Säljägarnas indelning av sälar.
Ett exempel på folklig systematisering.” (Publikationsförteckning nr 16 & 17. 1992.)
1988. Symposium: Maritimhistoriskt symposium i Skellefteå 5–7 februari 1988. Föredrag: ”Är
sälar drunknade människor? En presentation av folkliga föreställningar och folkliga
sälbeteckningar.” (Publikationsförteckning nr 19. 1989.)
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
13 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 3. Pedagogiska meriter 3.1. Pedagogisk utbildning År 2012 2011 2010 2008 Kurs Seminarium för erfarna lärare: Vad är rubrics? Hur kan rubrics underlätta mitt arbete som undervisare och examinator ”Reflekterande praktiker”. Verkstadsserie som behandlade dokumentation och reflektion i en professionsutbildning, dvs. lärarutbildningen Genomgått forskarhandledningskurs ”Forskarhandledning i praktiken”. Två veckors universitetspedagogisk grundutbildning ”Från Campus till nät – och tillbaka”. Endagskurs om nätutbildning. 3.1.1. Pedagogiskt projekt – För en könsmedveten och jämställd utbildning Under min doktorandtid deltog jag i en arbetsgrupp som hade ansvar för det pedagogiska
utvecklingsarbetet vid institutionen. I uppdraget ingick att utveckla och omstrukturera både
kursinnehåll och pedagogiska arbetsformer för A- och B-kurser i nordiska språk. Vi anlade
också ett tydligt genusperspektiv i utvecklingsarbetet. År 1996 erhöll vi medel från
Utbildningsdepartementet för projektet För en könsmedveten och jämställd utbildning. Från
lärarcentrering till studentcentrering i Svenska/nordiska språk. Se vidare 3.7.1. Pedagogiskt
utvecklingsarbete.
3.2. Pedagogisk grundsyn 3.2.1. Helhet, reflektion och samverkan Jag presenterar här min pedagogiska grundsyn. I min undervisning utgår jag från ett
sociokulturellt perspektiv på lärande där jag har ambitionen att tillämpa studentaktiva
arbetssätt i ett dialogiskt klassrum (se t.ex. Säljö 2000 för sociokulturell teori). Min pedagogiska
grundsyn har präglats av det pedagogiska utvecklingsarbete som jag deltog i vid dåvarande
Institutionen för nordiska språk år 1995–1998 (se 3.1.1 och 3.7). Vår utmaning var då att
anpassa rådande undervisningsformer till allt större undervisningsgrupper. För att säkerställa
kvaliteten på utbildningen och i syfte att stärka studenternas eget ansvar fokuserade vi på
studentaktiva arbetssätt där studenten förväntas ta eget ansvar för lärandet, problematisera
kunskapen och reflektera över den.
Helhet, reflektion och samverkan var tre pedagogiska begrepp som vi använde i
utvecklingsprojektet och som fortfarande är centrala för mig liksom studentaktiva arbetssätt.
Med helhet avses att studenten ska ges förutsättningar för att själv skapa sig en helhetsbild av
kursinnehållet. Läraren bidrar här till att syntetisera kunskapen. Med reflektion betonas de
reflekterande och värderande inslagen i undervisningen där läraren bidrar till att
problematisera kunskapen. Strävan är här att studenten ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt
genom att reflektera över både kunskapens förutsättningar och innehåll så att grunden läggs för
ett vetenskapligt förhållningssätt. Med samverkan betonas att undervisningen bedrivs både i
samverkan mellan lärare och elever, och mellan elever. Begreppet samverkan betonar också en
kommunikativ syn på lärande – att lärande äger rum i samspel med andra i en specifik social
och kulturell kontext.
3.2.2. Pedagogik i praktik Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
14 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Under senaste året har man i pressen kunnat läsa debattartiklar där studenters studiekapacitet
ifrågasätts – ibland uttryckt som bristande kognitiv förmåga, ibland uttryckt som bristande
skriftspråklig kompetens. Jag delar inte denna negativa värdering av dagens studenter. De
studenter jag möter är nästan undantagslöst kunskapssökande och därtill socialt kompetenta –
och fungerar därför väl i ett lärande sammanhang. Dessutom drivs de ofta av ett starkt
demokratiskt engagemang, vilket jag möter både hos lärarstudenter och hos de studenter som
läser fristående genuskurser och literacykurser. Jag anser att det som lärare är en fantastisk
förmån att få ta del av studenternas entusiasm och engagemang. Men jag kan dock instämma i
att det fortsättningsvis kommer att vara en utmaning att hantera studenters varierade
studiebakgrund. Jag exemplifierar här min pedagogiska praktik och redovisar hur jag arbetar
praktiskt med ett dialogiskt klassrum, genus, studiehandledningar, utvärdering, bedömning och
återkoppling.
Ett dialogiskt klassrum. Jag eftersträvar att föra en kontinuerlig dialog med studenterna. Dialog
är bland annat viktigt för att nå studenternas förförståelse och erfarenheter av de ämnen som
undervisningen behandlar. I kursen ”Språk och kön” inleder vi exempelvis alltid med att ringa
in studenternas föreställningar om ämnet. Men det är lika aktuellt vid exempelvis undervisning
om språkförändringar under det sena 1900-talet. För att kunna tillägna sig ny kunskap och
kunna aktivt reflektera över denna anser jag att man först måste aktivera och synliggöra den
kunskap och de föreställningar som man redan bär med sig. Och särskilt när det gäller språk och
språkanvändning så finns det många föreställningar som måste synliggöras. I små grupper kan
denna dialog föras i klassrummet, i större grupper kan den äga rum genom t.ex. bikupor eller
genom gruppdiskussioner.
Genus ser jag som ett självskrivet perspektiv i undervisningen - jag har också utvecklat kurser
med genomgående genusperspektiv både på grundnivå och avancerad nivå (se 3.5.1).
Studiehandledningar är för mig ett viktigt redskap i undervisningen. Handledningarna fyller
flera funktioner. De ger studenterna tydlig överblick över föreläsningar, seminarier och
examination. Dessutom underlättar de utvärdering och revidering av undervisningens
uppläggning. Kunskapsöverföring till nya lärare underlättas också.
Bedömning och återkoppling. En av de svåraste pedagogiska utmaningarna idag är att
upprätthålla kvalitet i utbildningen samtidigt som studenternas förkunskaper är av allt mer
varierad karaktär. Alla kategorier av studenter bör beredas samma möjligheter för att tillägna
sig en akademisk literacy-kompetens, oavsett studiebakgrund. För att både jag och studenterna
ska vara helt på det klara med vad som bedöms som godkänd, respektive väl godkänd,
sammanställer jag bedömningskriterier som naturligtvis från kursplanens förväntade
studieresultat. Kritierierna fungerar samtidigt som tydliga instruktioner framför allt för de
studieovana studenterna. I bedömningen av de enskilda arbetena används en mall där
kriterierna används. Bedömningsmallen lämnas ut till studenten och möjliggör en enkel form av
återkoppling, vilket dels förtydligar hur långt studenten kommit i sitt lärande, dels lindrar
arbetsbördan vid bedömning. Mallarna utvärderas kontinuerligt. Det är först vid bedömning
som det visar sig om kriterierna varit funktionella både för bedömning och för att vägleda
studenterna in i den aktuella genren och den specifika uppgift som bedöms. (Mitt arbete med
bedömningsmallar är inspirerat av s.k. ”rubrics”. Se t.ex. Goodrich Andrade 2001.)
15 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Utvärdering. Vid Umeå universitet har det länge varit obligatoriskt att genomföra
kursutvärderingar. Från och med 2013 är det också obligatoriskt med momentutvärderingar.
Jag har dock alltid valt att genomföra momentutvärderingar eftersom de ligger i direkt
anslutning till lärandetillfället och är nödvändiga för att kunna kvalitetssäkra momenten och i
förlängningen hela kursen. Relationen mellan förväntade studieresultat, examinationsformer
och bedömningskriterier behöver säkras kontinuerligt.
3.3. Undervisningserfarenhet på grundnivå och avancerad nivå 3.3.1. Tjugo års erfarenhet av undervisning på grundnivå Jag har undervisat inom universitetet i 20 år – i mer eller mindre utsträckning. Undervisningen
har alltid funnits närvarande, även under doktorandstudier och under de år då min tjänst varit i
stort sett forskningsfinansierad. Merparten av min undervisning har bedrivits på grundnivå, ca
5 000 klocktimmar både inom grundutbildningen i vårt ämne nordiska språk/svenska,
lärarprogrammet i svenska, språkkonsultprogrammet och inom lärarfortbildning. Jag har även
undervisat i språk och kön vid andra utbildningar inom universitetet. De ämnesområden jag
främst undervisat inom är: språksociologi, språkhistoria, skrivande, retorik, språkpolitik,
språkvård och uppsatshandledning. I undervisningen inom lärarutbildningen läggs därtill ett
didaktiskt perspektiv på dessa områden.
Jag har mycket god erfarenhet av samtliga led i undervisningsprocessen i och med att jag
nästan alltid haft kursansvar. Det innebär alltså att jag både planerat, genomfört, examinerat
och utvärderat i stort sett samtliga kurser. Som framgår av min redovisning av pedagogiskt
utvecklingsarbete så har jag även i betydande omfattning utvecklat de kurser som jag sedan
undervisat på.
Min erfarenhet av handledning på grundnivå är också mycket god för examensarbeten
inom nordiska språk, lärarprogrammet och språkkonsultprogrammet. Handledningen
genomförs om möjligt genom grupphandledning, men jag har också erfarenhet av individuell
handledning. Uppsatsernas ämnen uppvisar en stor teoretisk bredd: kognitiv lingvistik,
språksociologi, diskursanalys, skriftbruk i skolan, svenska som andraspråk och språkpolitik.
Nedan redovisas kurser och antal timmar inom grundutbildningen.
Undervisning på grundnivå År 2004–2010 2008–2009 2008–2013 Kursmoment ”Språk och kön” inom andra utbildningar • Makt och kön (Centrum för genusvetenskap) • Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap-­‐programmet (Inst. för kultur och medier) Lärarfortbildning inom Lärarlyftet. ”Att läsa, tala och skriva svenska i dagens språksamhälle” • Skolan i ett flerspråkigt samhälle 7,5 hp • Läsa för livet 7,5 hp • Skriva för livet 7,5 hp • Samtal och talande i skolan 7,5 hp Språkkonsultprogrammet • Genusperspektiv på språk 4,5 hp • Skriftlig framställning 4,5 hp • Skrivande i praktik och teori 9 hp • Forskning om språk 7,5 hp Klocktimmar 240 366 600 16 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 1993–2013 Totalt • Examensarbete 7,5 hp Grundutbildning i nordiska språk och på lärarprogrammet i svenska (här redovisas ett urval av moment) • Handledning examensarbeten i lärarutbildningen 15 hp • Handledning C-­‐uppsatser 15 hp • Handledning B-­‐uppsatser 7,5 hp • Att forska om språk 7,5 hp • Skriva för livet 7,5 hp • Språkhistoria 7,5 hp • Språkfärdighet och språkvård 7,5 hp • Språk i variation 7,5 hp • Texter och skrivande 7,5 hp • Dagens svenska språksamhälle 7,5 hp • Språk och kön 7,5 hp • Genus, representation och rum 7,5 hp 3 900 5106 3.3.2. Undervisning på avancerad nivå – nätundervisning Jag har undervisat på två kurser på avancerad nivå – kurser som jag också utvecklat.
År Kursmoment Klocktimmar 2013 Literacy. Perspektiv på skriftbruk. Blended learning -­‐ nät och campus 80 2012-­‐13 Språklig representation av kön. Blended learning -­‐ nät och campus 160 Totalt 240 3.3.3. Undervisning inom forskarutbildningen År 2011 2009-­‐2010 2007–1013 Totalt Kursmoment Workshop i Utbildningsvetenskapliga forskarskolan om etikprövning Språkvetenskaplig teori och metod Forskarhandledning Klocktimmar 8 16 1 000 1 024 3.3.4 Erfarenhet av skilda studentgrupper, undervisningsformer och examination Jag har bred erfarenhet av olika studentgrupper – både vad avser gruppens storlek och
studenternas förkunskaper. På lärarutbildningen är grupperna ofta förhållandevis stora, 30–45
studenter, medan vi på grundutbildningen i nordiska språk möter grupper om ca 10 studenter.
Undervisningsformerna måste naturligtvis anpassas därefter. I en liten grupp är det exempelvis
lätt att bedriva en dialogpedagogik i klassrummet, medan man i den stora gruppen måste
aktivera studenterna på annat sätt, genom t.ex. bikupor, gruppdiskussioner och seminarier i
halvgrupp. Jag möter också både kunskapsmässigt homogena resp. heterogena grupper. På
lärarutbildningen är grupperna förhållandevis homogena, medan grupper på fristående kurser
kan vara ytterst heterogena. På kurserna Språk och kön (7,5 hp - grundnivå) och Språklig
representation av kön (7,5 hp - avancerad nivå) kan man möta studenter som studerat både
språkvetenskap och genusvetenskap, samtidigt som det kan finnas studenter med en grund
kunskapsbas som möter både språkvetenskap och genusvetenskap för allra första gången. Min
ambition har varit att dels ta vara på de pålästa studenternas kunskap, dels försöka höja den
teoretiska nivån så att kursinnehållet blir intressant också för dem.
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
17 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Jag har också erfarenhet av nätundervisning. De kurser jag gett på avancerad nivå har
getts i form av blended learning – med en kombination av undervisning på campus och på nätet.
I realiteten har det huvudsakligen blivit nätundervisning, eftersom de flesta studenter befunnit
sig på annan ort. Det har varit lärorikt att anpassa undervisningsformerna till de pedagogiska
möjligheter som nätet erbjuder – att utveckla arbetsformerna, särskilt i ett nytt medium som
nätet är för mig, ser jag som en ständigt pågående process.
När det gäller examination har jag erfarenhet av salstentamen, hemtentamen,
rapportskrivande, essä m.m. På kurser i retorik har examinationen varit i muntlig form.
18 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 3.4. Handledarerfarenhet 3.4.1. Handledning av examensarbeten Jag har en bred erfarenhet av handledning av examensarbeten, både inom grundutbildning,
svenska/nordiska språk, språkkonsultprogrammet och lärarutbildningen. Sedan 2002 har jag
totalt handlett 30 examensarbeten. År 2007 hade jag ansvar för att utveckla kursen
”Examensarbete” 15 hp inom lärarprogrammet i svenska och år 2009 ”Examensarbete” 15 hp
inom Språkkonsultprogrammet.
Examensarbeten Nordiska språk/svenska Grundnivå 7 Avancerad nivå 1 Totalt Språkkonsultprogrammet Lärarutbildningen Totalt 8 12 2 25 3 30 3.4.2. Forskarhandledning Jag har undervisat i betydande omfattning inom forskarutbildningen, ca 1 000 klocktimmar.
Mitt handledaransvar har också inneburit att jag tillsammans med doktoranderna utvecklat
specialiseringskurser inom deras teoretiska fält, t.ex. genuskurser med specialinriktning eller
literacy-kurser. Kurserna har examinerats i nära anslutning till deras avhandlingsarbete.
Exempelvis kan examinationen bestå av att skriva en forskningsöversikt eller att motivera valet
av teoretiskt angreppssätt. Eftersom dessa forskarkurser endast getts en gång, i och med att de
varit starkt vinklade mot doktorandens specialområde, så har de inte varit föremål för
utvärdering.
Avslutad forskarhandledning Två av de doktorander i nordiska språk, för vilka jag varit handledare, har disputerat (2009 och
2011). En doktorand i pedagogiskt arbete disputerade 2013.
Översikt över avslutad forskarhandledning Antag-­‐
Disputa-­‐ Forskarutbild-­‐
ningsår tionsår ningsämne 2008 2013 Pedagogiskt arbete 2004 2011 Nordiska språk 2005 2009 Nordiska språk Ansvar Avhandlingens titel och författare Biträdande handledare – 43% handledaransvar. Huvudh.: Professor Karin Sporre Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet Katarina Kärnebro ”Ja bare skriver som e låter”. En grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Anna Greggas Bäckström Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor. Könsrelaterade ordspråk i norrländsk agrar miljö belysta ur ett kognitivt perspektiv. Daniel Andersson Biträdande handledare. (Jag kom in i ett sent skede i arbetet) Huvudh.: Lars-­‐Erik Edlund Huvudhandledare Bitr. handledare: Lars-­‐Erik Edlund 19 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Pågående forskarutbildning För närvarande är jag handledare för fyra doktorander, tre i nordiska språk och en i
språkdidaktik med inriktning mot svenska. Samtliga fyra pågående avhandlingsarbeten
fortskrider som planerat, med viss förlängning av tjänsterna på grund av undervisning och
föräldraledighet. Avhandlingarna spänner över skilda teoretiska områden: kognitiv lingvistik,
genusteori, literacy-teori och SFL. Metodologiskt används bland annat etnografisk metod och
samtalsanalys.
Översikt över pågående forskarhandledning Antagnings-­‐ Planerad Forskarutbild-­‐
år disputation ningsämne 2009 2014 Nordiska språk 2009 2014 slutseminarium maj 2014 Ansvar Biträdande handledare Språkdidaktik Huvudhandledare med inriktning mot svenska 2010 2015 Nordiska språk Huvudhandledare 2012 2016 Nordiska språk Huvudhandledare Preliminär avhandlingstitel och doktorandens namn Skriftbruk i vardagsliv och SFI-­‐
klassrum. Annika Norlund Shaswar Klassrummets semiotiska resurser – undervisning och meningsskapande i No-­‐ och Hkk-­‐
klassrum. Anna-­‐Maria Hipkiss ”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll”. Iscensättande av kön i politisk parodi på TV. Hanna Söderlund Kärleksmetaforik i samtalsinteraktion Per Boström 3.5. Kursutveckling och utbildningsadministration 3.5.1. Kursutveckling Jag har utvecklat ett stort antal kurser inom grundutbildningen, i nordiska språk, på
språkkonsultprogrammet, inom lärarprogrammet, i lärarfortbildning och en fakultetsgemensam
kurs. På avancerad nivå har jag utvecklat tre kurser.
Översikt över kursutveckling År Kurser på avancerad nivå/nordiska språk 2012 Literacy/perspektiv på skriftspråk 2012 Språklig representation av kön 2002 Språkvetenskapens utveckling i Västerlandet Poäng 7,5 hp 7,5 hp 5 p (7,5 hp) 2012 2006 2006 2006 2004 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp Kurser i nordiska språk på grundnivå Skrivande i utbildning och yrkesliv Dagens svenska språksamhälle Att forska om språk Textanalys Språk och kön Ansvar för kursutvecklingen Huvudansvar Huvudansvar C/D-­‐kurs som utvecklats tillsammans med docent Eva Erson vid Södertörns högskola. Huvudansvar Huvudansvar Huvudansvar Delansvar Huvudansvar 20 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2005 Genus, representation och rum 5 p (7,5 hp) 2005 Genusperspektiv på språk och litteratur 20 p (30 hp) 2011 2012 2012 2007 2007 Lärarprogrammet i svenska Skriva för livet Samtal och talande i skolan Svenska språkets historia Examensarbete Lärarfortbildning Att läsa, skriva och tala svenska i dagens språksamhälle 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 15 hp 30 hp 2009 2008 2008 Språkkonsultprogrammet Examensarbete Genusperspektiv på språk Skrivande i praktik och teori 15 hp 4,5 hp 9 hp 2008 Fakultetsgemensam kurs Humanister i praktiska projekt 7,5 hp Fristående kurs som utvecklades i samverkan mellan ämnena nordiska språk och litteraturvetenskap där jag representerade nordiska språk. Ett kurspaket som utvecklades i samverkan mellan ämnena nordiska språk och litteraturvetenskap, där jag representerade nordiska språk. Huvudansvar Delansvar Delansvar Huvudansvar Huvudansvar. Lärarfortbildningskurs på uppdrag av Skolverket inom ”Lärarlyftet”. Samarbete med Berit Lundgren, dåvarande Inst. för svenska och samhälls-­‐
vetenskapliga ämnen. Huvudansvar Huvudansvar Huvudansvar. Utvecklats i samarbete med Designhögskolan vid Umeå universitet. Fakultetsgemensam kurs som utvecklats av arbetsgrupp vid fakulteten där jag ingick. 3.5.2. Utbildningsplanering och utbildningsadministration Jag har erfarenhet av utbildningsplanering och utbildningsadministration både för grundnivå,
avancerad nivå (svenska/nordiska språk, språkkonsultprogrammet, lärarprogrammet,
lärarfortbildning) och för forskarutbildning. Jag har varit förordnad som studierektor i nordiska
språk, varit ansvarig för samordning inom ”Lärarlyftet” och ansvarat för årlig fortbildningsdag
för lärare ”Språkfestivalen”. Jag är för närvarande examinator för forskarutbildning i
språkdidaktik med inriktning mot svenska.
Jag har också erfarenhet av rådsarbete inom grundutbildning och avancerad nivå som
ledamot i ”Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå” och som ledamot i
ämnesrådet för svensklärarprogrammet.
21 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Översikt över utbildningsplanering och utbildningsadministration År Uppdrag 2011-­‐ Ledamot i ämnesrådet för ämnet svenska inom nya lärarprogrammet vid Institutionen för språkstudier 2009– Examinator för forskarutbildning i språkdidaktik med inriktning mot svenska 2008-­‐10 Ledamot i Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GA-­‐rådet) vid Institutionen för språkstudier 2007-­‐2009 Arrangör av årlig fortbildningsdag för lärare ”Språkfestivalen” under tre år. Festivalen vänder sig till yrkesverksamma lärare och erbjuder föredrag med tillresande och lokala föreläsare samt ett författarbesök, ca 60–80 lärare brukar delta. Förutom kontakter med föredragshållare innebär ansvaret samordning mellan flera institutioner: Institutionen för språkstudier, RUC (Regionalt utvecklingscentrum) och DAUM (Dialekt-­‐ ortnamns-­‐ och folkminnesarkivet i Umeå). 2007-­‐2011 Lärarfortbildning inom ”Lärarlyftet” för Svenska och Svenska som andraspråk. Samordningsansvarig för utvecklingsgrupp i ”Lärarlyftet” vid Umeå universitet med ansvar för Svenska och Svenska som andraspråk, vilket innebar samordning av kursutveckling mellan lärare vid tre institutioner (Språkstudier, Kultur-­‐ och medievetenskaper, Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen), skolrepresentanter och RUC (Regionalt utvecklingscentrum 2007–2008.) Deltagit i utvecklingsgrupp vid Umeå universitet inom ”Lärarlyftet” med ansvar för utveckling av kurser inom ämnena Svenska och Svenska som andraspråk. 2007 Studierektor i nordiska språk. Studierektor med ansvar för grundutbildning i svenska/nordiska språk, svenska som andraspråk, lärarprogrammet i svenska (språkvetenskaplig del) och språkkonsultprogrammet. Uppdraget som studierektor innebar följande: • Ledning av personalmöten för medarbetare i nordiska språk. • Bemanningsplanering. Institutionen var under extremt hård ekonomisk press under denna termin. Flera medarbetare slutade under terminen, vilket innebar att bemanningen fick revideras fortlöpande. • Ansvar för utveckling av kurser inom ”Lärarlyftet”. Två kurser inom nordiska språk utvecklades och upphandlades sedermera av Skolverket. Jag var huvudansvarig för en av dessa. • Ansvar för fortlöpande studieadministrativa ärenden för både fristående kurser och institutionens två programutbildningar: Lärarprogrammet i svenska och Språkkonsultprogrammet. 2005–
Samordningsansvar för revidering av grundutbildning i nordiska 2006 språk Ansvar Ledamot Examinator Ledamot Huvudansvar Samordningsansvar Leda personalmöten Bemanningsplanering Studieadministrativa ärenden Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 22 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
23 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 3.6. Pedagogiska arbeten och läromedel 3.6.1 Lärobok i Språk och kön Jag har publicerat en lärobok i språk och kön tillsammans med två kollegor, docent Eva Erson,
Södertörns högskola och fil. dr Karin Milles, Stockholms universitet: ”Språk och kön”. Boken är
utgiven på Norstedts akademiska förlag år 2007 (Edlund, Erson & Milles 2007, se
publikationsförteckning nr 22). Boken vänder sig både till grundutbildning inom
språkvetenskap och till lärarutbildningen, men även till samtliga högskoleutbildningar där man
lyfter in ett genusperspektiv. Läroboken är indelad i tre delar. I bokens första del presenteras
och diskuteras bokens två centrala begrepp, språk och kön, därefter introduceras feministisk
språkvetenskap och föreställningar om skillnader mellan kvinnors och mäns språk diskuteras. I
bokens andra del fokuseras på samband mellan språk och kön i olika praktikgemenskaper: i
privatlivet, i skolan, i offentligheten och i arbetslivet. I den tredje delen uppmärksammas
sambandet mellan dialekt och kön, språklig sexism och slutligen kopplingen mellan språk, kön
och sexualitet.
Jag har skrivit ca 45 % av texten och hade huvudansvar för samordning och slutredigering av
boken. (Mitt garantihonorar och min royalty för boken uppgår till 50 %.) Boken trycktes i 4.300
exemplar varav 2.900 exemplar har sålts till dags dato.
Jag ansvarade särskilt för följande kapitel:
• Kap. 4. Kvinnospråk och mansspråk – finns det?
• Kap. 5. Privatsamtal.
• Kap. 6. I skolmiljö.
• Kap. 9. Dialekt, kön och identitet.
• Kap. 10. Språklig sexism (detta kapitel är i vissa delar samskrivet med Karin Milles).
3.6.2 Läromedel: Studiehandledningar I min undervisning sammanställer jag alltid studiehandledningar för varje enskilt moment i
egenskap av kursansvarig (vilket jag vanligtvis är). I studiehandledningen finns vanligen
följande innehåll:
• Kursens mål och förväntade studieresultat (alltså desamma som i kursplanen)
• Presentation av arbetsformer under kursen
• Instruktioner till seminarier
• Momentschema med information om inläsning till respektive träff
• Kurslitteratur
• Bedömningskriterier för godkänt och väl godkänt
• Ledstångsfrågor – frågor som studenterna kan använda som ledstänger i läsningen av
litteraturen. Frågorna synliggör bl.a. centrala teoretiska begrepp och vetenskapliga metoder.
Studiehandledningen fungerar som ett stöd både för mig som lärare och för studenterna. Den
underlättar också utvärdering och revidering av kurserna, eftersom all information om kursens
praktiska genomförande finns samlad här. Att inskola andra lärare i kursens planering och
genomförande underlättas avsevärt.
3.7. Utvecklingsarbete inom grundutbildning i nordiska språk och lärarutbildning Jag har haft huvudansvar för omfattande utvecklingsarbete inom både grundutbildning i
nordiska språk och inom lärarutbildningen. Under min doktorandanställning deltog jag i ett
omfattande pedagogiskt projekt vid dåvarande Institutionen för nordiska språk som innebar att
både revidera grundutbildningen och utveckla nya pedagogiska arbetsformer. Vi erhöll också
medel från Utbildningsdepartementet för delprojektet: ”För en könsmedveten och jämställd
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
24 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] utbildning”. Under 1997–98 ansvarade jag för det pedagogiska seminariet vid institutionen.
Knappt tio år senare var det återigen dags att revidera grundutbildningen i nordiska språk,
2005–2006. Jag ledde då revideringsarbetet, både planeringen och genomförandet. År 2007
hade jag en befattning som studierektor vid dåvarande Institutionen för litteraturvetenskap och
nordiska språk. Jag ansvarade då för Bologna-anpassningen av kurser på grundnivå i nordiska
språk och på lärarprogrammet i svenska. Som studierektor hade jag även ansvar för
revideringen av Svenska 1 (15 hp) och svenska 2 (15 hp). År 2009 genomfördes en
genomgripande omarbetning av lärarprogrammets struktur och innehåll. Jag hade
huvudansvaret för revideringen av de språkvetenskapliga inslagen i svensklärarutbildningen.
År 2009 Utvecklingsuppdrag Utveckling av nytt lärarprogram i svenska 2007 Revidering av lärarprogrammet i svenska 2007 Bologna-­‐anpassning 2005–
2006 Revidering av grundutbildning i nordiska språk 1997–
1998 Pedagogiska seminarier 1995–
1998 Revidering av grundutbildning i nordiska språk Ansvar Inför upphandling av USE (Umeå School of Education) av lärarutbildning i svenska ht 2009 gjordes en genomgripande omarbetning av lärarprogrammets struktur och innehåll. Jag hade huvudansvaret för utvecklingen av de språkvetenskapliga inslagen i utbildningen. Ansvar för revideringen av de språkvetenskapliga inslagen i de två första terminerna på lärarprogrammet Svenska 1 (15 hp) och Svenska 2 (15 hp). Huvudansvaret för bologna-­‐anpassning av kurser på grundnivå i nordiska språk och på lärarprogrammet i svenska. Vid denna andra revidering av grundutbildningen i nordiska språk ledde jag revideringsarbetet både vad avsåg planering och genomförande. Under läsåret 1997–98 ansvarade jag för det pedagogiska seminariet vid Institutionen för nordiska språk. Ingick i den arbetsgrupp som reviderade grundutbildningen i nordiska språk. Vi erhöll medel från Utbildningsdepartementet 1996 för det pedagogiska projektet: ”För en könsmedveten och jämställd utbildning”. 3.8. Utvecklingsarbete inom forskarutbildning 2013 2008–
2009 I egenskap av examinator för forskarutbildningen i språkdidaktik med inriktning mot svenska ansvarig för framtagandet av lokala mål för forskarutbildningen. Jag deltog aktivt i utvecklingen av två nya studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Institutionen för språkstudier år 2008–2009: • Studieplan för utbildning på forskarnivå i språkvetenskap. • Studieplan för utbildning på forskarnivå i språkdidaktik. Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
25 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 3.9. Forskarhandledning inom det utbildningsvetenskapliga området Jag bedriver inte själv forskning inom det utbildningsvetenskapliga området. Men eftersom jag
är handledare för tre doktorander vars avhandlingsarbeten anknyter till utbildningsvetenskap på
skilda sätt så har det gett mig god förtrogenhet med utbildningsvetenskapliga teorier och
metoder (Katarina Kärnebro - pedagogiskt arbete), Anna-Maria Hipkiss - språkdidaktik med
inriktning mot svenska, Annika Norlund Shaswar - nordiska språk.
26 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 4. Administrativa meriter och ledningsuppdrag 4.1 Uppdrag och erfarenhet Här ges en sammanställning av mina administrativa meriter med hänvisning bakåt i
meritförteckningen där uppdragen presenteras mer i detalj.
Utbildningsadministration 2007 2007–
2009 2007–
2009 2011– 2008–
2010 2005–
2006 Studierektor med ansvar för grundutbildning i svenska/nordiska språk, svenska som andraspråk, lärarprogrammet i svenska (språkvetenskaplig del) och språkkonsultprogrammet. Samordningsansvarig för utvecklingsgrupp inom ”Lärarlyftet” vid Umeå universitet med ansvar för Svenska och Svenska 2. Samordnare för lärarfortbildningsdagen Språkfestivalen vid Institutionen för språkstudier Ledamot i Ämnesrådet för ämnet svenska inom nya lärarprogrammet Ledamot i Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GA-­‐rådet) vid Institutionen för språkstudier Samordningsansvar för revidering av grundutbildning i nordiska språk Se 3.5.2 Se 3.5.2 Se 3.5.2 Se 3.5.2 Se 3.5.2 Se 3.5.2 Forskningsadministration 2009–
2012 2008–
2010 Koordinator för nordiskt RJ-­‐finansierat nätverk: Vardagligt skriftbruk Se 2.7 Ordförande i Forskningsnämnden för svenska språket Se 2.6 Övrigt 2002–
2007 2002–
2007 Jämställdhetsföreträdare vid Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet Ledamot i Institutionsstyrelsen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet 4.2. Konferenser – Arrangemang av vetenskapliga möten Jag har erfarenhet av att arrangera både stora internationella konferenser och mindre nordiska
symposier. De senaste fyra åren har jag haft huvudansvar för två stora konferenser ”Vernacular
Literacies – Past, Present and Future” (2012) och ”Svenskans beskrivning 31” (2010). I juni
2013 var jag medarrangör av europeisk literacy-konferens vid Humboldt-universitetet i Berlin.
Inom det RJ-finansierade nätverket ”Vardagligt skriftbruk” har jag i egenskap av koordinator
anordnat två nordiska workshops. Jag har också varit medarrangör av ett nordiskt symposium
vid Svenskt visarkiv. I samband med två projektplaneringar har jag arrangerat möten med
nordiska referensgrupper.
Översikt över konferensansvar År Konferens 2013 ”The agents and artefacts of vernacular literacy practices in late pre-­‐
Ansvar Medarrangör 27 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] modern Europe”. 13–15 juni 2013. Internationell literacy-­‐konferens vid Humboldt-­‐universitetet, Berlin: 60 deltagare. 2012 ”Vernacular Literacies – Past, Present and Future” (Vardagligt skriftbruk – igår, idag och imorgon) Nordisk/internationell literacy-­‐
konferens i Umeå 13–15 juni 2012. Tre plenarföreläsningar med internationella literacy-­‐forskare. 77 deltagare. tillsammans med ”Reading and Writing from Below” Huvudansvar http://eventus.trippus.se/Vardagligtskriftbruk2012 http://www.eventus.trippus.se/vernacularliteracy2012 2011 2010 2010 2008 ”Vardagligt skriftbruk och identitet”. Workshop inom det nordiska nätverket ”Vardagligt skriftbruk” i Umeå 20–21 maj 2011. ”Svenskans beskrivning 31”. Nationell ämneskonferens i svenska som hölls i Umeå 20–21 maj 2010. 110 deltagare. ”Vardagligt skriftbruk i Norden – källor och källkritik”. Workshop inom det nordiska nätverket ”Vardagligt skriftbruk” i Umeå 18–19 mars 2010. ”Samlade visor”. Nordiskt symposium vid Svenskt Visarkiv, Stockholm, den 5–6 februari 2008. 2004 Möte med nordisk referensgrupp för planering av projektet ”Spektakel och skådespel”. 2003 Möte med nordisk referensgrupp för planering av projektet ”Hällarnas budskap”. Huvudansvar Huvudansvar. Medansvarig Ingmarie Mellenius. Huvudansvar Medarrangörer: prof. Gunnar Ternhag, högskolan Dalarna, och fil. dr Karin Strand, Svenskt visarkiv Medarrangör: prof. Claes Rosenqvist, Umeå universitet Medarrangör: docent Lena Holm, Inst. för arkeologi och samiska, Umeå universitet 4.3. Övrig fortbildning 2008 Deltagit i ”Utvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären” – ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet. 4.4. Forsknings-­‐ och utbildningspolitiska uppdrag Ledamot och vetenskaplig sekreterare i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Sedan 2008 är jag ordinarie vetenskaplig ledamot i Regionala etikprövningsnämden i Umeå.
Etikprövningsnämnden är en självständig myndighet underställd Utbildningsdepartementet
http://www.epn.se/sv/start/startsida/ . Nämnden har till uppgift att se att Etikprövningslagen
efterlevs. Nämnden sammanträder en gång i månaden och hanterar tiotalet ansökningar vid
varje möte – i första hand ansökningar inom humanistiska och samhällsvetenskapliga
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
28 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] forskningsområden. Arbetet som vetenskaplig ledamot innebär att föredra ärenden i nämnden
samt granska övriga ansökningar och väga den vetenskapliga nyttan med den aktuella studien
mot de risker som den kan medföra. Mitt deltagande i nämndarbetet under 5 år har gett mig en
mycket god erfarenhet av att granska forskningsplaner och värdera deras kvalitet.
Från och med den 1 januari 2014 är jag utsedd till vetenskaplig sekreterare i nämnden.
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
29 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 5. Omvärldskontakter 5.1. Samverkan med det omgivande samhället med utgångspunkt i den egna verksamheten 5.1.1. Medverkan i statlig offentlig utredning Jag har medverkat i den statliga offentliga utredningen Den könsuppdelade arbetsmarknaden
(2004). Jag sammanställde här en forskningsöversikt över studier av samband mellan
yrkesbeteckningar och kön som förankrades i genusteori: Den könsuppdelade
arbetsmarknaden. Betänkande av utredningen om den könssegregerade svenska
arbetsmarknaden (SOU 2004:43). Bilagans titel: Kan män vara sjuksköterskor och kvinnor
brandmän? Om sambandet mellan yrkesbeteckningar och kön. (S. 263–280.)
5.1.2. Remissvar Jag har deltagit i arbetsgrupp vid Institutionen för språkstudier som skrivit remissvar till
”Läsandets kultur – slutbetänkande av Litteraturutredningen” (SOU 2012:65). Jag var ansvarig
för att skriva och sammanställa remissvaret.
5.1.3. Lärarfortbildning Arrangör av årlig fortbildningsdag för lärare ”Språkfestivalen” under tre år (2007–2009).
Festivalen vänder sig till yrkesverksamma lärare och erbjuder föredrag med tillresande och
lokala föreläsare samt ett författarbesök, ca 60–80 lärare brukar delta. Förutom kontakter med
föredragshållare innebär ansvaret samordning mellan flera institutioner: Institutionen för
språkstudier, RUC (Regionalt utvecklingscentrum) och DAUM (Dialekt- ortnamns- och
folkminnesarkivet i Umeå). (Se vidare 3.5.2.)
5.1.4. Utvecklingsarbete med Designhögskolan Andra året på Språkkonsultprogrammet avslutas med momentet ”Skrivande i teori och praktik”
(10 hp). Undervisningen har vid två tillfällen getts i samarbete med Designhögskolan.
Språkkonsulter och designhögskolestudenter har här samarbetat kring ett gemensamt projekt.
Jag har tillsammans med Monica Lindh-Karlsson som ansvarar för Industridesignprogrammet
utvecklat detta undervisningsmoment 2008. Samarbetet var framgångsrikt och uppskattades av
både språkkonsulter och industridesignstudenter.
5.1.5. Samarbete över vetenskapens gränser – Mobila tidsrum I min studie av dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö har jag under flera år samarbetat
med bildkonstnär Maria Sundström i projektet Mobila tidsrum (2003–2007). Vi har
gemensamt närmat oss dagboksmaterialet utifrån vår position som forskare respektive konstnär
och utforskat sex norrländska dagböcker där vi studerat relationen mellan skribenternas levda
rum och de skrivna rum som dagböckerna kan sägas utgöra. I detta samarbete har alltså
gränsen mellan vetenskap och konstnärlig verksamhet korsats. Vi har i första hand varit
intresserade av den process som tar form när konstnärlig och vetenskaplig metod möts och
samverkar och har provat arbetsformer där våra båda kompetenser kombineras i den
utforskande processen. Möjligheter och svårigheter med vår process har presenterats i ett
temanummer av tidskriften Västerbotten med Mobila tidsrum som tema: ”Sex dagböcker
genom två betraktare” (Edlund & Sundström 2007). Jag har också presenterat vårt samarbete
över vetenskapens gränser vid ett språkvetenskapligt symposium som sedermera publicerats (se
publikationsförteckning nr 9). Min vetenskapliga studie har publicerats i monografin Ett rum
för dagen (2007). Vårt gemensamma projekt Mobila tidsrum har presenterats i en
Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
30 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] konstutställning på fyra museer. Utställningen innehöll fotografi, teckning, video- och
ljudinstallationer och har senare bearbetats digitalt och visats på HUMlab Umeå universitet.
Utställningen har fått stöd av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och har blivit mycket
uppmärksammad.
• Västerbottens museum (28/1–11/3 2007)
• Skellefteå museum (15/3–18/5 2008)
• Norrbottens museum (6/6–31/8 2008)
• Örebro länsmuseum (5/12 2009–10/1 2010).
• HUMlab, Umeå universitet (juni 2012 och september 2013). En digital version av utställningen
utarbetades i samarbete med HUMlab.
5.1.6. Övrig samverkan med samhället -­‐ aktuell säljakt I samband med mitt avhandlingsarbete om jägares begreppssystem för säl, har jag knutit
kontakt med Svenska Jägareförbundet både på riksnivå och regional nivå. Jag har även
medverkat i en konferens anordnad av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och
Kvarkenrådet den 3–4 april 2000, där representanter för fiskerinäringen, jägare och
myndigheter deltog. Jag deltog där med föredraget ”Då säljakt bedrevs…”. År 2003 medverkade
jag med ett kort bidrag i Kvarkenrådets ”Handlingsplan för bevarandet och nyttjandet av
gråsälsbeståndet i Kvarken”.
5.2. Nätverksbyggande nationellt och internationellt 5.2.1. Nordisk literacyforskning De senaste fem åren har jag arbetat långsiktigt för att bygga upp ett nordiskt och internationellt
nätverk med literacy-forskare – i första hand inriktade mot historisk literacy-forskning men
även med inriktning mot samtida literacy-forskning. Jag har deltagit i två nordiska nätverk, The
Common People and the Processes of Literacy in the Nordic counturies (Helsingfors) och
Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden (Umeå)
och deltar i ett nordiskt projekt Reading and Writing from Below. Toward a New Social
History of Literacy in the Nordic Countries (Helsingfors). Genom min medverkan i nätverk och
projekt har jag byggt upp ett brett kontaktnät med literacy-forskare i Norden – ett nätverk som
även breddats till övriga Europa genom den konferens som vi anordnade i Berlin juni 2013 (se
4.2. Konferenser). Projekt- och nätverkssamverkan har båda gett mig viktig inblick i likheter och
skillnader i forskningsvillkor mellan de nordiska länderna och också stärkt min förmåga att
samarbeta med forskare inom andra ämnesområden, eftersom samarbetena genomgående varit
av tvärvetenskaplig natur. Nedan presenteras mina insatser inom dessa nätverk och projekt.
Vardagligt skriftbruk – nätverkskoordination 2009–2012 År 2009 tog jag initiativ till det nordiska nätverket ”Vardagligt skriftbruk” som samlade
tjugotalet nordiska literacy-forskare inriktade mot både historisk och samtida literacyforskning. Nätverket hade en tvärvetenskaplig uppbyggnad: nordister, historiker,
musiketnologier, litteraturvetare och didaktiker. Arbetet som koordinator för nätverket har bl.a.
gett mig god erfarenhet av att planera och leda forskning, söka medel och samverka med andra
forskarnätverk. Nätverket samarbetade med literacy-nätverket i Helsingfors ”The Common
People…”.
Reading and Writing from Below Jag deltar i det tvärvetenskapliga projektet ”Reading and Writing from below” (2011–2014) där
jag ingår i ”the advisory board”. Projektet finansieras alltså av NOS-HS och koordineras från
31 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Helsingfors. Jag deltog i arbetet med projektansökan. Som tidigare nämnts har även en
forskningstermin finansierats för mig vt 2012. (Se vidare 2.3 och 2.7.) Som ledamot i ”the
advisory board” deltog jag våren 2011 i den utlysning av det ”call for proposals” som vände sig
till nordiska junior researchers och doktorander inom literacyforskning i historisk tid. Jag
deltog också i bedömningen och beslutet om tillsättande av de utlysta tjänsterna. I november
2012 besökte jag Humboldt-universitetet i Berlin och deltog i förberedelserna inför den
europeiska literacy-konferens som hölls där i juni 2013 (se vidare 4.2).
The common People and the Processes of Literacy in the Nordic countries Den framgångsrika projektansökan till ”Reading and Writing from Below” förbereddes i det
nordiska literacy-nätverket ”The Common People and the Processes of Literacy in the Nordic
Countries” (också finansierat via NOS-HS) vid två ”explorative workshops” i Helsingfors resp.
Köpenhamn (2008–2010) och ett projektmöte i Reykjavik (2010). Jag blev kallad till nätverket
och deltog aktivt i alla tre förberedande möten.
5.2.2. Svenska med didaktisk inriktning Jag har under två år varit ledamot i ledningsgruppen för nationella nätverket ”Svenska med
didaktisk inriktning” (SMDI) (2008–2009). I arbetet inom nätverket breddades mina
kontaktytor mot forskare med didaktisk inriktning – något jag haft stor nytta av i mitt uppdrag
med att utveckla ett nytt lärarprogram i svenska (se 3.7.1).
5.2.3. Svenskans beskrivning Mina uppdrag som ordförande för ”Forskningsnämnden för svenska språket” och arrangör av
ämneskonferensen ”Svenskans beskrivning” har avsevärt breddat mina kontaktytor inom
svenska/nordiska språk nationellt (se 2.6. och 4.2).
5.3. Information om forskning och utvecklingsarbete Föreläsningar utanför högskolan och framträdande i olika media Jag har vid många tillfällen presenterat min forskning om säljaktens begreppssystem och om
dagboksskrivande och annat vardagligt skriftbruk i populärvetenskapliga sammanhang. Jag har
hållit drygt ett trettiotal föredrag och även informerat om min forskning i radio och tv och vid
ett tillfälle i ett tv-program inspelat på Holmöns säljaktsmuseum. Min ambition är att hålla
minst två populärvetenskapliga föreläsningar per termin. Jag ger här exempel på ett antal
offentliga föreläsningar och framträdanden i media de senaste åren:
Exemplifiering av offentliga föreläsningar År Titel 2007 Föredrag på Bokmässan i Göteborg i samband med lanseringen av läroboken ”Språk och kön” 2010 Med dagboken som följeslagare. En pigas dagboksskrivande i Doroteatrakten 2010 ”Skulle ni vilja korrespondera med mig på vykort?” Sociala medier 100 år före Facebook. 2010 Ett rum för dagen. Två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö. 2011, 2012 Västerbotten skriver. Vardagligt skrivande i Västerbotten under tidigt 1900-­‐tal Uppdragsgivare Norstedts Akademiska förlag Dorotea/Föreningen Norden Prisföredrag/Umeå universitet Umeå universitetsbibliotek Umeå stadsbibliotek Föreningen Norden i Bjurholm 32 Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] 2013 Vem behöver 40 ord för säl? Frimurarna, Umeå Ann-Catrine Edlund, Docent i nordiska språk
33 http://www.sprak.umu.se/om institutionen/personal/ann-catrine-edlund
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Institutionen för språkstudier
E-post: [email protected] Exemplifiering av framträdanden i media År Mediekanal 2007–
Intervjuer i lokalpress i samband med öppnandet av utställningen ”Mobila 2008 tidsrum” 2007 Reportage i P1 om ”Mobila tidsrum”. Kulturradion Snittet (16 april) 2010 Press: Intervju i Västerbottens-­‐Kuriren, Reportage i tidningen Elle Radiointervjuer: Studio 1 i P1, Västerbotten direkt, P4 Vaken TV: Medverkat i Gokväll. 2011 Press: Intervju med tidningen Vi Recensioner Nr 1. 2013. I erfarenhetens gränsland. Om levnadsberättelse och identitet (recension av
samlingsvolym). I: Finsk tidskrift 2, s. 65–68.
Nr 2. 2011. Recension av avhandling. ”Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och
konstruktioner”, förf. Sinikka Segerståhl”. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 205–207.
Nr 3. 2002. Recension av Folkmålsstudier 39. Förhandlingar vid Sjätte nordiska
dialektologkonferensen i Karis 12-16 augusti 1998. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s.
244–251. Uppsala.