Transcript SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03

SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter
Giltig från: 2011-01-01
Version
01
02
03
Datum
2010-03-30
2010-07-18
2010-09-11
Giltig till: Tillsvidare
Beskrivning
Ny bestämmelse för ansökan om särskilt tillstånd
Reviderad enligt Transportstyrelsens krav
Kompletterad enligt Transportstyrelsens krav
Handläggare
Björn Fura
B Fura
B Fura
Förslag till förändringar av denna föreskrift kan ställas till: Ansvarig för trafiksäkerhet i Svenska Motorvagnsklubben.
Innehållsförteckning
1
Syfte ...............................................................................................4
2
Omfattning ......................................................................................4
3
Ansvar .............................................................................................4
4
Definitioner och förkortningar.........................................................4
5
Bromsens allmänna uppbyggnad ....................................................9
5.1
Allmänt .................................................................................................................................... 9
5.2
Normal tryckluftsbroms .............................................................................................................. 9
5.2.1
Lastomställning ..................................................................................................................... 13
5.3
Elektropneumatisk broms ......................................................................................................... 15
5.4
Magnetskenbroms.................................................................................................................... 16
6
Krav på broms ...............................................................................16
6.1
Minimikrav på bromsprocent ..................................................................................................... 16
6.2
Broms vid tågfärd .................................................................................................................... 16
6.3
Broms vid spärrfärd ................................................................................................................. 16
6.4
Broms vid växling .................................................................................................................... 16
7
Huvudbromssystem ......................................................................16
7.1
Bromskategorier ...................................................................................................................... 16
7.2
Bromsgrupper ......................................................................................................................... 17
7.3
Avstängning av broms .............................................................................................................. 17
7.3.1
7.3.2
7.3.3
7.3.4
7.3.5
Avstängning på grund av fel ................................................................................................... 17
Avstängning av annan anledning ............................................................................................. 17
Avstängning av broms på drivfordon ........................................................................................ 17
Avstängning av normal tryckluftsbroms på vagnar..................................................................... 17
Åtgärd för korrigering av uppgift för bromsberäkning ................................................................. 19
8
Bromsberäkning för tåg och spärrfärd ..........................................19
8.1
Bromsvikter ............................................................................................................................ 19
8.1.1
8.1.2
Ånglok och tendrar ................................................................................................................ 19
Ellok .................................................................................................................................... 20
Sidan 1 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
8.1.3
8.1.4
8.1.5
Dieselllok och lokomotorer...................................................................................................... 20
Motor- och manövervagnar..................................................................................................... 21
Godsvagnar .......................................................................................................................... 21
9
Bromsprov ....................................................................................22
9.1
När bromsprov ska göras på ett spärrfärdssätt ............................................................................ 22
9.2
När bromsprov ska göras på ett växlingssätt ............................................................................... 22
9.3
Förberedelser .......................................................................................................................... 22
9.4
Laddning av normal tryckluftsbroms........................................................................................... 22
9.4.1
9.4.2
9.4.3
9.5
9.5.1
9.5.2
9.5.3
9.6
9.6.1
9.6.2
9.7
9.7.1
9.8
9.8.1
9.8.2
Om laddning med huvudbromsventil typ HEL och HSM ............................................................... 22
Om laddning med huvudbromsventil typ D2 och D3 ................................................................... 22
Om laddning med huvudbromsventil typ K8 och K16 ................................................................. 23
Täthetsprov av normal tryckluftsbroms ....................................................................................... 23
Täthetsprov med huvudbromsventil typ D2, D3, K8, K16 ........................................................... 23
Täthetsprov med huvudbromsventil typ HEL och HSM ................................................................ 23
Kontroll av om normal tryckluftsbroms är tillsatt och loss ........................................................... 23
Bromsprov på ett tågsätt med annat huvudbromssystem .............................................................. 24
Fordon littera X21 ................................................................................................................. 24
Fordon Y6, Y7, Y8, YS, X16 med tillhörande manöver- och släpvagnar ......................................... 24
Bromsprov på ett tågsätt utan huvudbromssystem ...................................................................... 24
Allmänt ................................................................................................................................ 25
Bromsprov på ett spärrfärdsätt eller växlingssätt med annat/utan huvudbromssystem ..................... 25
Annat huvudbromssystem ...................................................................................................... 25
Inget huvudbromssystem ....................................................................................................... 25
9.9
Kontroll av drivfordonets broms vid normal tryckluftsbroms .......................................................... 25
9.10
Kontroll av drivfordonets broms vid ångbroms ............................................................................. 25
9.11
Retardationskontroll, teknisk framräkning ................................................................................... 26
9.11.1
9.11.2
Allmänt ................................................................................................................................ 26
Hur framräkning ska ske ........................................................................................................ 26
10
Övriga åtgärder under färd ...........................................................26
10.1
Slangbrott .............................................................................................................................. 26
10.2
Bromsning vid nedsatt friktion och vid växling ............................................................................. 27
10.3
Bromsning med skivbromsade tåg ............................................................................................. 27
10.4
Användning av hand- och parkeringsbroms ................................................................................. 28
10.5
Nödbroms ............................................................................................................................... 28
10.6
Magnetskenbroms.................................................................................................................... 28
10.7
Tjuvbroms .............................................................................................................................. 28
10.8
Övertryck på fordon med normal tryckluftsbroms ........................................................................ 28
10.9
Manuell lossning av bromsen på vagnar med normal tryckluftsbroms ............................................. 28
11
Säkrande av fordon .......................................................................29
11.1
Säkrande av förarövervakade fordon .......................................................................................... 29
11.2
Säkrande av uppställda fordon .................................................................................................. 29
11.3
ATC-övervakad uppställning ...................................................................................................... 29
12
Vinterförhållanden ........................................................................30
12.1
Normal tryckluftsbroms – temperaturer under +2 grader .............................................................. 30
12.2
Normal tryckluftsbroms – temperaturer under – 10 grader ........................................................... 30
12.2.1
12.2.2
12.2.3
Täthetsprov vid lossad broms ................................................................................................. 30
Täthetsprov vid tillsatt broms ................................................................................................. 30
Självlossningsprov ................................................................................................................. 30
Sidan 2 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
12.2.4
12.2.5
Ensamt lok ........................................................................................................................... 31
Växlingsarbete ...................................................................................................................... 31
13
Arbete på fordon ...........................................................................32
13.1
Arbete på fordons bromssystem ................................................................................................ 32
13.2
Utbyte av felaktiga bromsdetaljer .............................................................................................. 32
Sidan 3 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
1
Syfte
Föreskriften innehåller det mesta om broms, för att SMoK ska ha regler även för andra typer
av huvudbromssystem
2
Omfattning
SMoKD 33.312 (Bromsföreskrifter) innehåller i huvudsak följande:
 De säkerhetsbestämmelser som JTF kräver att ett järnvägsföretag tar hand om.
 Delar av de säkerhetsbestämmelser som tidigare funnits i SJF 312.
Säkerhetsbestämmelserna är anpassade för trafik med museitåg på Banverkets järnvägsnät.
Regler för fordon som tillhör järnvägsföretag som kör ”modern” trafik finns ej med. Det som
benämns som tåg i denna föreskrift är tillämpligt även i delar på spärrfärd och växling.
3
Ansvar
Dokumentet är även avsett att användas vid revisioner och annan uppföljning av
verksamheten. SMoK styrelse godkänner och är ansvarig för att denna föreskrift är
uppdaterad. Denne är även ansvarig för att denna föreskrift är implementerad hos personal
inom ramen för SMoKs tillstånd som Järnvägsföretag.
Föreskriften riktar sig till all personal i trafiksäkerhetstjänst hos SMoK i egenskap av
Järnvägsföretag.
En lista över alla aktuella dokument finns i SMoKD 03.001 (Dokumentförteckning). JvSFS
2007.1 kräver att korsreferenser mellan detta dokument, och SMoK säkerhetsstyrning finns.
Denna lista finns i SMoKD 30.002 (Korsreferenslista).
4
Definitioner och förkortningar
I JTF kallas definitioner för termer. De termer som används i denna föreskrift finns i JTF
bilaga 1 ”Termer” samt i SMoKD 33.002 (Termer). Förutom dessa används i denna föreskrift
även följande nedanstående termer:
Blockering eftermatning
Anordning på huvudbromsventil HEL/HSM som blockerar förbindelsen mellan
huvudbehållare och huvudledning.
Bromscylinder
En cylinder vars kolv via bromsrörelsen påverkar bromsblock eller bromsbelägg.
Sidan 4 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Bromsindikering
Indikerar om bromsen är Till eller Loss eller ur funktion.
Bromsmanipulator
Anordning för att på elektrisk väg påverka dragfordonets bromsar. Se även Direktbromsventil.
Bromsregulator
Anordning som oavsett block- eller beläggtjocklek håller konstant slaglängd hos
bromscylinderkolven, även hjulrings- och bromsskiveslitage kompenseras.
Bromstryckreglerare
Anordning som via en tryckomsättare förändrar bromscylindertrycket vid en viss hastighet
(40-70 km/h).
Direktbromsventil
Anordning på dragfordon som endast påverkar direktbroms på dragfordon. Olika typer av
manövrering förekommer. Vanligast är att ventilen påverkas direkt av föraren.
Bromshandtagets läge är avgörande för bromsens tillsättning, En typ som endast finns på
äldre dragfordon, påverkas också direkt av föraren, den tid som bromshandtaget hålls i bromsrespektive lossläget avgör hur mycket bromsen tillsätts eller lossar.
En annan typ av direktbromsventil är den elektriskt manövrerade. Föraren manövrerar
ventilen indirekt via en bromsmanipulator. Den tid som manipulatorns handtag hålls i bromsresp lossläget avgör hur mycket bromsen tillsätts eller lossar.
På vissa dragfordon utrustade med huvudbromsventil HEL/HSM används direktbromsventilen för att manövrera huvudbromsen när nöddrift är inkopplad.
Eftermatning
Funktion hos huvudbromsventil som möjliggör att begärt huvudledningstryck kan
upprätthållas.
Elbroms
Anordning där bromsverkan erhålls genom att dragfordonets traktionsmotorer arbetar som
generatorer.
EP-broms (Elektropneumatisk broms)
Elektriskt styrd tryckluftsbroms. Finns bland annat på motorvagnar typ Y6-8, X16-17, med
tillhörande släp.
Fastbromsningsskydd
Anordning för att förhindra att hjulen låser sig vid bromsning.
Mekaniskt skydd
Består av en svängmassa som vid begynnande fastbromsning öppnar en ventil varvid
bromscylindern avluftas.
Elektroniskt skydd:
Består av givare på hjulaxeln, som förser en styrenhet med information som utvärderas. Vid
begynnande fastbromsning avluftas bromscylindern.
Sidan 5 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Förrådsluftbehållare
I denna föreskrift avses med förrådsluftbehållare den behållare, som är inkopplad i fordons
bromssystem. Förrådsluftbehållaren laddas med luft från huvudluftledningen och/eller
matarledningen och förser bromscylindern med tryckluft vid tillsättning av bromsen.
Handbroms
Mekaniskt handmanövrerad broms, som ska vara åtkomlig från fordonets plattform/vestibul
och även kunna användas då fordonet är i rörelse.
Huvudbehållare
Den tryckluftbehållare på dragfordon som används som tryckluftmagasin, för bromsens
laddning och manövrering.
Knapp för utjämning av överladdning
Anordning på huvudbromsventil typ D3L för för att höja huvudluftledningstrycket till mer än
5 bar. Återgång sker därefter till 5 bar i sådan takt att bromsen inte går till.
Kopplingsventil
Anordning för att öppna huvud-/matarledning efter det att luftslangarna kopplats ihop,
respektive stänga huvud-/matarledning innan luftslangarna kopplas isär.
Laddning
Uppladdning av huvudbromssystem för normal tryckluftsbroms med tryckluft till 5 bar.
Lastbromsautomat
Anordning för kontinuerlig lastutbromsning. Finns i två utföranden:
 Mekanisk, som kontinuerligt ändrar bromsrörelsens utväxling i förhållande till fordonets
bruttovikt (lastbromsautomat).
 Pneumatisk, som kontinuerligt ändrar bromscylindertrycket i förhållande till fordonets
bruttovikt (lastbromsventil).
Lastbromsventil
Se pneumatisk lastbromsautomat. Används även med fast inställning för att erhålla lämplig
utbromsning av skivbromsade personvagnar.
Lastväxel
Anordning som ändrar utväxlingen i ett steg hos bromsrörelsen så att större bromsvikt erhålls
när fordonet är lastat än när det är tomt. Lastväxeln kan manövreras manuellt med TOMLAST-handtaget, alternativt sker omställningen automatiskt när bruttovikten är lika med eller
överstiger omställningsvikten.
Ledningstryckreglerare
Anordning för att hålla begärt huvudluftledningstryck konstant.
Lokbroms
Bromssystem på dragfordon med normal tryckluftsbroms, som normalt kan manövreras med
både direktbromsventil och huvudbromsventil.
Sidan 6 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Lossning av bromsen med huvudbromsventil
Lossning av bromsen och laddning av huvudbromssystem (normal tryckluftsbroms).
Lossningsventil
Ventil för lossning av bromsen genom sänkning av trycket i styrkammaren. Två typer finns
 En typ där lossningsventilens handtag måste hållas utdraget tills dess att bromsen lossat
helt.
 En annan typ kräver endast en kort dragning i handtaget och kontroll av att
luftutströmning hörs, för att bromsen ska lossa helt. Denna typ kallas "snabb
lossningsventil". Snabblossningsventilens handtag är märkt "Autom". På lok finns i
förarhytten en lossningsventil som sätter bromscylindern i förbindelse med fria luften när
ventilen öppnas.
Magnetskenbroms (Mg-broms)
Nödbromsanordning bestående av en släde. Vid aktivering trycks denna ned mot rälen
samtidigt som den magnetiseras. Bromsverkan erhålls genom friktionen mellan släden och
rälen.
Matarledning (Högtrycksledning)
Används för att försörja olika anordningar i vagnarna med tryckluft och för att ladda
förrådsluftbehållaren/-na. Matarledningens kopplingsnävar är kryssmärkta, gulmålade och
spegelvända i förhållande till huvudluftledningens kopplingsnävar för att undvika felaktig
ihopkoppling.
Matarledningens arbetstryck ligger mellan 5-10 bar.
Nödbromsventil
Handmanövrerad ventil som används i nödfall för att sätta huvudluftledningen i förbindelse
med fria luften. Ventilen kan även vara elektriskt eller pneumatiskt manövrerbar och sätter då
huvudluftledningen i förbindelse med fria luften när luftmatningen bryts.
Nöddrift
Alternativ möjlighet till huvudbromsventil typ HEL/HSM att styra huvudledningstrycket.
Nöddriftventil
Ventil som på vissa dragfordon med huvudbromskontroll typ HEL/ HSM används för att styra
huvudledningstrycket när nöddrift är inkopplad.
Omställningshandtag
 G-P och G-P-R-omställare. Kulformat handtag med vilket tillsättnings och lossningstid
samt bromsvikt förändras.
 TOM-LAST-handtag. Vinkelformat handtag varmed en lastväxel kan manövreras.
Omställningsvikt
Den vikt som anger när den manuella lastväxeln ska ligga i läge TOM eller LAST, respektive
vilket läge den automatiska lastväxeln intar.
Sidan 7 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Parkeringsbroms
Broms avsedd att användas endast då fordonet står stilla.
Provbromsning
Kontroll av att retardationen vid bromsning känns rimlig i förhållande till det på
föraruppgiften uppgivna bromsprocenten.
Reläventil
Ventil som när den tillförs styrtryck, trycksätter eller avluftar annan pneumatisk utrustning, t
ex bromscylinder. Den utmatade luftens tryck står i direkt förhållande till styrtrycket.
Självlossningsprov
Kontroll av täthet styrventil-bromscylinder.
Slangkoppling
Isärkopplingsbar koppling på luftslang som utgör del av huvudluft-/matarledning mellan
fordon.
Snabbromsningsventil
Ventil som har till uppgift att öka genomslagshastigheten på trycksänkningen i
huvudledningen vid bromsning. Därigenom erhålls en snabb tillsättning av bromsen även i
slutet av tåget. Ventilen påverkar även de två närmast gående vagnarna även om dessa inte är
utrustade med snabbromsningsventil.
Styrkammare
(Styrventilens A-kammare) Luftkammare i styrventilen. Tryckskillnaden mellan
styrkammartryck och huvudledningstryck styr bromsens tillsättning respektive lossning.
Styrventil
Anordning för att styra bromscylindertrycket i förhållande till trycket i huvudledningen.
Tryckomsättare
Ventil som omvandlar bromscylindertrycket i ett steg beroende av hastighetssignal från
bromstryckreglerare, den är även beroende av G-P-R-omställarens läge. På skivbromsade
vagnar och blockbromsade vagnar som har block med konstant friktionsvärde (t ex
sinterblock), beror det enbart på G-P-R-omställarens läge.
Täthetskontroll huvudluftledning/matarledning
Bromsprovningspersonalens kontroll av att inga luftläckage hörs från dessa ledningar.
Täthetsprov huvudluftledning
Förarens kontroll av att huvudluftledningen har tillfredsställande täthet och att bromssystemet
är färdigladdat.
Täthetsprov matarledning
Förarens kontroll av att han kan upprätthålla dragfordonets huvudbehållartryck när tåget är
färdigladdat.
Sidan 8 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Utvägningsventil
Ventil som ger ett styrtryck, som är proportionellt mot lastens vikt. Detta styrtryck påverkar
en lastbromsventil, som reglerar fordonets utbromsning.
Överladdning
Tågets huvudluftledning har högre tryck än 5,5 bar.
Övertryck
Endast styrventilens styrkammare har högre tryck än 5,5 bar.
5
Bromsens allmänna uppbyggnad
Detta kapitel beskriver främst system för fordon som har normal tryckluftsbroms som
huvudbromssystem. För övriga fordon gäller en handhavandeinstruktion för respektive
fordon.
5.1
Allmänt
Huvudbromssystem på ett järnvägsfordon är vanligen uppbyggt av en tryckluftsdel och en
mekanisk del. Tryckluftsdelen kan vara kompletterad med en elektrisk del eller i vissa fall helt
ersatt av en elektrisk del. Bromsverkan styrs av tryckluftsdelen eller av eldelen.
Den mekaniska bromskraften uppstår när bromsblock pressas mot hjulens löpbanor
(blockbromsade fordon) eller genom att bromsbelägg pressas mot bromsskivor (skivbromsade
fordon). Vissa fordon med skivbroms kan även ha blockbroms som komplement.
Det finns också fordon med kompletterande bromssystem. Det kan vara t ex
magnetskenbroms eller elbroms.
Drivfordon kan vara utrustade så att traktionsmotorerna kan ställas om till att arbeta som
generatorer. Då bromsar traktionsmotorerna istället för att driva. Sådana system kan vara
återmatande, vilket innebär att de matar ut den genererade energin på kontaktledningsnätet.
För att någon bromsverkan ska uppnås när en återmatande elbroms används, måste den
alstrade strömmen kunna förbrukas eller avledas.
5.2
Normal tryckluftsbroms
Varje fordon har en huvudluftledning. Dessutom har många fordon förutom
huvudluftledningen en matarledning. Huvudluftledningen (och matarledningen om det finns
en sådan) kopplas samman med andra fordons huvudluft- och matarledningar till
sammanhängande ledningar, som alla fordon i ett tåg- eller spärrfärdssätt normalt ska vara
anslutna till. Ledningarna kopplas ihop med slangar som har kopplingsventiler. På fordon
med automatkoppel är tryckluftsledningarna och kopplingsventilerna normalt integrerade i
kopplet.
Innan slangar som inte är integrerade i ett automatkoppel kopplas isär, är det av skyddsskäl
viktigt att slangarna görs trycklösa. Därför finns det en kanal i varje kopplingsventil som
avluftar slangen när ventilen stängs.
Sidan 9 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Kopplingsventilerna och kopplingsnävarna för huvudluftledningen är vanligen rödmärkta,
medan motsvarande utrustning för matarledningen är gulmärkt. Matarledningens
kopplingsnävar är spegelvända för att förhindra att de av misstag kopplas ihop med
huvudledningen. Matarledningens kopplingsnävar kan dessutom ha en skyddsventil.
När bromssystemet är laddat och lossat är trycket i huvudluftledningen på fordon med normal
tryckluftsbroms 5 bar. Vid bromsning sänks trycket i huvudluftledningen. Då påverkas
fordonets styrventil och styr ut luft från en eller flera förrådsluftbehållare till bromscylindern
eller bromscylindrarna. När trycket i huvudluftledningen sänkts till 3,5 bar bromsar fordon
som har normal tryckluftsbroms med full kraft. När bromsen ska lossas höjs trycket till 5 bar
igen. Vissa äldre fordon har styrventiler som inte kan lossa bromsen gradvis (s.k. enkel
styrventil). På ett fordon med enkel styrventil lossar bromsen helt så fort huvudledningstrycket höjs bara lite. Bromsen på ett sådant fordon kan utmattas om inte huvudledningstrycket höjs till 5 bar igen när bromsen lossas, innan nästa bromsning görs. Annars kan
fordonet bli helt utan bromsverkan.
Från bromscylindrarna överförs bromskraften genom mekaniska häv- och dragstänger
(bromsrörelsen) till bromsblock eller bromsbelägg. Bromsblocken kan vara av trä (fordon från
1800-talet), gjutjärn, fiber- eller sintermaterial. Bromsbeläggen brukar bestå av ett
fibermaterial.
Tryckluftssystem för blockbromsad vagn med matarledning
Sidan 10 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Kopplingskranar
Typ Ackerman
Typ LH3
Blockbroms
Sidan 11 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Skivbroms
Fordon utrustade med skivbroms är märkta med bokstaven D inuti en ring. Symbolen är
gulmärkt.
Bromsskivor
monterade på
hjulen.
Bromsskiva monterad på hjulaxel.
1. Bromskiva
2. Bromsbelägg
3. Belägghållare
4. Låsning
5. Mellanstycke
6. Dragstång
7. Bromsbalans
8. Bromshänge
9. Fast punkt i boggin
Omställningshandtag G-P-R
G-P-R handtaget (som vanligen är kulformat)
kan ställas i läge G eller P och på många
fordon även i läge R.
Vagnar med elektropneumatisk broms kan
för bromsgrupp R ha två bromsvikter
angivna: R och R).
Sidan 12 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
5.2.1
Lastomställning
Allmänt
Godsvagnar brukar ofta vara utrustade med ett system för att anpassa vagnens utbromsning
till hur tungt lastad den är. Det är vanligt med tre olika huvudtyper av system:
 Manuell lastväxel
 Automatisk lastväxel
 Lastbromsautomat
På vagnar med automatiska och manuella lastväxlar kan bromsen arbeta i två fasta register.
Antingen bromsar vagnen i det högre registret (används när vagnen är lastad) eller så bromsar
den i det lägre registret (används när vagnen är tom).
Skillnaden mellan manuell och automatisk lastväxel är att den automatiska lastväxeln byter
register automatiskt när vagnen lastats till en förutbestämd vikt (omställningsvikten). Vagnar
med manuell lastväxel måste ställas om manuellt när vagnen väger mer eller mindre än den
förutbestämda vikten (omställningsvikten).
Vagnar med lastbromsautomat finns i två versioner. Den ena ändrar utbromsningen i
förutbestämda steg. Den andra bromsar i princip alltid ut 100 % av vagnvikten oavsett hur
mycket vagnen väger. Detta gäller dock bara upp till bromsens maximala kapacitet. Om
vagnen lastas till en högre vikt än bromsens maximala kapacitet, kommer utbromsningen att
bli lägre än 100 %.
Manuell lastväxel
Fordon med manuell lastväxel har ett omställningshandtag. Handtaget ska normalt ligga i läge
”LAST” om vagnens vikt överskrider eller är lika med den s k omställningsvikten. Annars ska
handtaget ligga i läge ”TOM”. Den lägre bromsvikten är alltid inställd när handtaget ligger åt
vänster då man står vänd mot vagnen.Man kan vanligen avläsa bromsvikten hos fordon med
olika typer av manuella lastväxlar på omställningshandtagets skylt. Om det saknas uppgift om
bromsvikt på fordonet bestäms bromsvikten enligt kapitel 4.4 nedan.
Omställningshandtaget ska ligga i läge TOM:
 När bruttovikten inte uppgår till omställningsvikten.
 På fordon utan bromsviktmärkning när fordonet är olastat eller lastens vikt inte uppgår till 5
ton.
 På fordon som utlämnas för lossning.
 Om det är tveksamt vilket läge som ska användas.
I övriga fall ska omställningshandtaget ligga i läge LAST.
Sidan 13 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Sidan 14 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Automatisk lastväxel
Uppgifter om omställningsvikt och
bromsvikter anges ofta i anslutning till
G-P omkopplaren.
1 anger den bruttovikt, vid vilken lastväxeln automatiskt ställs om (omställningsvikten). När
bruttoviken utan avrundning understiger 1, framgår bromsvikten av 2 vid läge GODST och av
3 vid läge PERST. När bruttovikten utan avrundning är lika med eller överstiger 1, framgår
bromsvikten av 4 vid läge GODST och av 5 vid läge PERST. I exemplet ovan innebär detta
att om bruttovikten är 20,9 ton är bromsvikten 13 ton i läge GODST och 14 ton i läge PERST.
Lastbromsautomat
Uppgifter om
bromsvikter anges ofta i
anslutning till G-P
omkopplaren.
Ex: Är bruttovikten 18-21,9
ton, är bromsvikten 16 ton
när G - P - handtaget ligger
i läge GODST och 17 ton
när handtaget ligger i läge
PERST.
Lastbromsautomat finns också i ett utförande
där bromsvikten är lika med bruttovikten
ända upp till ett maximalt värde. Är
bruttovikten större än detta maximala värde
är bromsvikten lika med det maximala
värdet. Vikter på ett 1/2 ton och däröver
avrundas uppåt, vikter under 1/2 ton
avrundas nedåt till helt tontal.
5.3
Elektropneumatisk broms
Normal tryckluftbroms kan vara kompletterad med en elektriskt styrd broms- och
lossningsventil som i så fall ska finnas på varje fordon i fordonssättet. Den
elektropneumatiska ventilen hjälper till att reglera huvudledningstrycket vid bromsning och
Sidan 15 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
lossning. På så sätt får alla fordon i fordonssättet en samtidig tillsättning och lossning av
bromsarna.
5.4
Magnetskenbroms
Magnetskenbromsar kan finnas som ett
komplement till huvudbromssystemet. De kopplas
in automatiskt vid nödbroms. På vissa fordon kan
de även tillsättas separat, men magnetskenbroms
bör användas restriktivt då användning av den kan
ge upphov till spårledningsfel.
Förutom att magnetskenbromsen utför ett eget
bromsarbete, förbättrar den också friktionen
mellan hjul och räler vilket förbättrar
huvudbromssystemets verkan.
6
Krav på broms
6.1
Minimikrav på bromsprocent
Bromsvikten kan vara angiven t ex så här:
R 57 t
R + Mg 76 t
Erforderlig bromsprocent vid tåg- och spärrfärd framgår av linjeboken.
Om tillgänglig bromsprocent understiger 61 ska operativ arbetsledning kontaktas och
bromsprocenttabell L användas. Se SJF 012.2.
6.2
Broms vid tågfärd
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 1.1
Ånglok med enbart ångbroms på loket, men där normal tryckluftsbroms på övriga fordon kan
manövreras av föraren, får användas först eller sist i ett tågsätt.
6.3
Broms vid spärrfärd
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 1.2
Ånglok med enbart ångbroms på loket, men där normal tryckluftsbroms på övriga fordon kan
manövreras av föraren, får användas först eller sist i ett spärrfärdssätt.
Handbromsat spärrfärdssätt ska minst bemannas med en bromsare på sista vagn med resande,
eller på vagn bakom.
6.4
Broms vid växling
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 1.3
Handbromsat växlingssätt ska minst bemannas med en bromsare på sista vagn med resande,
eller på vagn bakom.
7
Huvudbromssystem
7.1
Bromskategorier
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 2.1
Bromssystem för motorvagn typ Y6-8 samt X16-17 samt tillhörande släp jämställs med Rbroms.
Sidan 16 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
7.2
Bromsgrupper
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 2.2
Bromsgrupp G används normalt ej av museitåg. Om behov av detta uppstår ska
säkerhetsbestämmelser tas fram för varje enskilt tillfälle.
7.3
Avstängning av broms
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 2.3
7.3.1
Avstängning på grund av fel
Bromsen skall stängas av:
 om den inte går till även om tryckluft finns på fordonet.
 om den inte lossar av annan anledning än övertryck.
 om den självlossar.
 om bromsblocken inte uppfyller gällande krav.
 om den av annan anledning inte fungerar tillfredsställande.
Skadeanslag göras SJF 313 del 1. Skadeanmälan görs till operativ arbetsledning f.v.b
fordonsinnehavare.
7.3.2
Avstängning av annan anledning
Bromsen kan även behöva stängas av p g a att fordonets bromssystem inte kan ställas om till
en bromskategori som passar till bromsgruppen för ett tåg eller en spärrfärd. Då ska inte
skadeanslag sättas upp, men inrapportering om att bromsen är avstängd ska göras till operativ
arbetsledning.
7.3.3
Avstängning av broms på drivfordon
Bromsen på drivfordon stängs av enligt handhavandebeskrivningen för respektive fordon.
7.3.4
Avstängning av normal tryckluftsbroms på vagnar
Lägg avstängningshandtaget i läge S.
Öppna lossningsventilen.
Kontrollera att bromsen är loss.
Sidan 17 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Avstängningshandtag
Sidan 18 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
7.3.5
Åtgärd för korrigering av uppgift för bromsberäkning
Om det finns fordon med avstängd broms i ett fordonssätt ska i samband med bromsprov,
bromsprovaren meddela tågsättsklargöraren.
Om bromsen stängs av på fordon i tåg eller spärrfärd utan att det sker i samband med
bromsprov, skall den som stänger av bromsen meddela föraren (vid tåg) eller
tillsyningsmannen (vid spärrfärd).
Tågsättsklargöraren ska se till att föraren får korrekta uppgifter om tågets bromsvikt och
bromstal på blankett 26 eller 27 ”Uppgift till förare”. Har uppgift till förare redan lämnats,
skall den tågsättsklargöraren se till att uppgiften korrigeras.
Den som stänger av en broms skall meddela tågsättsklargöraren. Om föraren redan har fått
blankett 26 eller 27 ”Uppgift till förare”, ska tågsättsklargöraren också meddela föraren.
Föraren skall då själv ändra uppgifterna på blanketten om bromsvikt och tillgänglig
bromsprocent.
Om en broms stängs av på initiativ av föraren, skall föraren själv ändra uppgifterna på
blankett 26 eller 27 ”Uppgift till förare” om bromsvikt och tillgängligt bromsprocent.
8
Bromsberäkning för tåg och spärrfärd
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 3.1-2
8.1
Bromsvikter
De fordon som finns med i tabellerna avser museifordon. Vid inhyrning av andra fordon än
museifordon gäller att även uppgifter om vikter ska finnas tillgängliga i
fordonsdokumentationen, eller medelst märkning på fordonet.
Uppgifterna i tabellerna för lok gäller både verksamt och overksamt fordon om inte annat
anges. Dynamisk vikt som finns angiven på fordon, gäller före vikt i denna tabell, om dessa
skiljer sig åt.
8.1.1
Ånglok och tendrar
Fordonstyp
Lok (ång- eller
tryckluftsbroms)
Tender
Vid beräkning av
tågvikt, ton
Tjänstevikten
Bromsvikt i ton
-
Tjänstevikten
5 per bromsad axel
G
P
8 per bromsad drivaxel
5 ton per bromsad löpaxel
5 per bromsad axel
Overksamma ånglok bör transporteras med avstängd broms. Snabblossningsventiler på lok
och tender ska säkras i öppet läge. Antal lokaxlar i följd begränsas av gällande linjebok.
Tenderaxlar räknas inte in i antalet lokaxlar.
Efter obromsade lokaxlar ska följa bromsade vagnar till ett axelantal motsvarande minst de
föregående lokaxlarna (exkl. tenderaxlar). Vid fördelning av bromsvikt i tågsättet ska
Sidan 19 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
eftersträvas att en så stor del som möjligt placeras mot slutet av tåget. Bromsvagnarnas
axellast ska vara minst 9 ton.
8.1.2
Ellok
Fordonstyp
Bk
TGOJ Bt
Da
Dg trä
Dk,Du,Du2
Dm3
F
Hg/Hg2
Mg
Pa
Ra
Ub
Ud
Öc
Öd
NSB El11
Tjänstevikt
i ton
71
73
75
79,5
80
273
102
65
102
91
65
47
50
47
63
62
Dynamisk
vikt i ton
88
87
951)
1101)
1001)
3851)
118
75
125
110
74
791)
68
53
69
71
G
48
48
50
40
50
201
61
37
63
36
60
35
35
36
39
44
Bromsvikt i ton, olika lägen
G vid bromsgrupp P/R
P
-50
-50
-52
-42
-52
-207
-64
-39
-66
-36
-63
-37
-37
-38
-41
-46
R
------100
---82
------
1) Om loket är nedkopplat används istället tjänstevikten.
8.1.3
Dieselllok och lokomotorer
Fordonstyp
T21
T23
T41
T42
T43
V1
V3
Za
Z43/Z49
Z64
Z65
Z67
1)
Tjänstevikt
i ton
57
52
84
72
72
50
24
20
28
28
30
Dynamisk
vikt i ton
651)
601)
98
90
80
551)
581)
24
20
30
30
34
Bromsvikt i ton, olika lägen
G
P
R
48
50
--40
-44
46
--62
-62
64
--34
--35
--16
--15
--23
--23
--23
--
Om loket är nedkopplat används istället tjänstevikten.
Sidan 20 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
8.1.4
Motor- och manövervagnar
Fordonslittera
Y6-Y8
UB, UBF
UDFo15
UFV
X16-17
X7
X21, X22, därav
A-vagn
strömavt.vagn
X23, därav
ändvagn
strömavt.vagn
Tjänstevikt
i ton
18
15
15
8
22
46
35
16
19
55
17
20,5
Dynamisk
vikt i ton
22
---23
50
38
17
21
60
19
22
G
-------------
Bromsvikt i ton, olika lägen
P
R
-25
-15
-15
-8
-26
37
--47
-21
-26
-60
-19
-22
R+Mg1)
------65
29
36
120
38
44
1) Bromsvikt från Mg-broms får ej inräknas vid beräkning av tillgänglig bromsprocent.
Reduktion av bromsvikten vid avstängd broms för motor- och manövervagnar
Vid avstängning av bromsen reduceras bromsvikten med för boggin angivna värden enligt
nedan.
Fordon littera
Reduktion av bromsvikt i ton för
A-boggi
B-boggi
X16-17
13
13
X21, X22 A-vagn
11
11
Strömavtagarvagn
13
13
X23, Ändvagn
10
10
Strömavtagarvagn
11
11
Y6-8
13
12
Personvagnar
Vid beräkning av tågvikt används den på vagnen angivna fordonsvikten. Motsvarande gäller
vid beräkning av bromsvikt.
På vissa personvagnar kan två vagnviktuppgifter förekomma. Den högre vagnviktuppgiften
används när vagnen är upplåten för resande.
Undantag: För norska vagnar ska den lägre vagnviktuppgiften användas.
Exempel på vagnviktmärkning
44 t
49 t
80 pl
8.1.5
Godsvagnar
På vissa vagnar finns bromsviktsmärkning för hand-/parkeringsbromsen. Bromsvikten för
handbroms är angiven inom vit ram, för parkeringsbroms inom röd ram.
Sidan 21 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Bromsvikt för godsvagnar utan bromsviktsmärkning
Fordonstyp
Bromsvikt i ton. Tryckluftsbroms (P eller G) när
omställningsanordning "Tom-last" saknas eller har läget:
Treaxlig vagn
Tvåaxligvagn och vagn
med mer än tre axlar
Saknas
4 per bromsad axel
4 per bromsad axel
Tom
4 per bromsad axel
4 per bromsad axel
9
Bromsprov
9.1
När bromsprov ska göras på ett spärrfärdssätt
Last
4 per bromsad axel
9 per bromsad axel
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.4
Bromsprov av ett spärrfärdssätt ska göras enligt de bestämmelser som gäller för tågsätt och
som beskrivs i JTF bilaga 11 § 5.3
9.2
När bromsprov ska göras på ett växlingssätt
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.5
Bromsprov av ett växlingssätt ska ske ifall infrastrukturförvaltaren kräver det. Bromsprov ska
också alltid ske när resande ska medföras. Bromsprovet ska utgöras som grundprov eller
genomslagsprov.
9.3
Förberedelser
Detta är säkerhetsbestämmelser som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.6
På drivfordon svarar föraren för att rätt bromskategori är inställd.
Om ett drivfordon ska ha inkopplad ATC-utrustning, ska ATC om möjligt startas upp innan
drivfordonets och vagnsättets huvudluftledning kopplas ihop. Om det inte går, ska ATC
startas upp efter det att fordonens bromssystem laddats och före täthetsprovet.
Observera, att om fler än ett drivfordon finns i tåget skall huvudbromsventilernas
eftermatning vara spärrad på drivfordon som inte är ledande. Detta kan göras antingen genom
att avaktivera hytterna eller, beroende på typ av huvudbromsventil, genom att
huvudbromsventilerna läggs i mittläge, låses i mittläge eller att strömställare ”Blockering
eftermatning” slås till.
9.4
Laddning av normal tryckluftsbroms
Detta är säkerhetsbestämmelser som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.7
9.4.1
Om laddning med huvudbromsventil typ HEL och HSM
Huvudbromsventilens handtag läggs i gångläge. Nöddrift: Direktbromsventilen läggs i
lossläge. Härvid kommer ett huvudluftledningstryck på 5,2 bar att erhållas.
9.4.2
Om laddning med huvudbromsventil typ D2 och D3
Huvudbromsventilens handtag läggs i gångläge och ventilen för utjämning av överladdning
öppnas tills ledningstrycket stigit till 5,3 bar. Om trycket i huvudluftledningen sjunker under 5
Sidan 22 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
bar ska vid långa tåg ventilen öppnas på nytt så att huvudluftledningstrycket går upp till 5,3
bar. Varken täthetsprov eller bromsprov får göras förrän huvudluftledningstrycket återgått till
5 bar.
9.4.3
Om laddning med huvudbromsventil typ K8 och K16
Huvudbromsventilens handtag läggs i loss- och laddningsläget tills huvudluftledningstrycket
stigit till 5 bar, varefter handtaget förs mot gångläget. I gångläget får trycket inte sjunka under
5 bar.
9.5
Täthetsprov av normal tryckluftsbroms
9.5.1
Täthetsprov med huvudbromsventil typ D2, D3, K8, K16
Huvudbromsventilen läggs i Mittläget.
9.5.2
Täthetsprov med huvudbromsventil typ HEL och HSM
HEL och HSM i Normaldrift
Strömställare ”Blockering eftermatning” läggs i läge Till.
På dragfordon som saknar strömställare ”Blockering eftermatning” görs täthetsprov enligt
följande:
 Lägg manöverventilen (huvudbromskontrollen) för Nöddrift i ”Mittläge”.
 Lägg omställningshandtaget för Nöddrift i läge ”Nöddrift”.
HEL och HSM i läge Nöddrift
 Ställ omställningshandtaget för Nöddrift i läge ”Nöddrift”, ladda därefter fordonen med
direktbromsventilen i ”Lossläge”.
 Slå till strömställare ”Blockering eftermatning” och lägg därefter omställningshandtaget
för nöddrift i ”Normalläge”.
 Efter täthetsprovet ska omställningshandtaget återställas till läge Nöddrift. Slå därefter
ifrån strömställare ”Blockering eftermatning”.
På motorvagnståg läggs manöverventilen (huvudbromsventilen) i mittläge, efter det att
huvudledningen laddats.
9.5.3
Kontroll av om normal tryckluftsbroms är tillsatt och loss
Blockbroms
Man kontrollerar om bromsen är till eller loss genom att undersöka om bromsblocken med
kraft ligger an mot hjulen. På vagnar med fler än en bromscylinder ska minst en bromsbom
per bromscylinder kontrolleras.
På fordon med synlig bromscylinder eller markeringspinnar, bör slaglängden dessutom
iakttas. På personvagnar bör den normalt vara omkring 90-100 mm när
huvudluftledningstrycket sänkts med 0,6 bar. Är slaglängden uppenbart avsevärt för kort eller
för lång ska orsaken undersökas.
Skivbroms
Vagnar och motorvagnar har i de flesta fall en utvändig anordning som indikerar om bromsen
är loss eller till. Det kan även förekomma att fordonet är utrustat med en manometer.
Indikeringsanordningen visar oftast med någon form av skyltar rött för ”tillsatt broms” och
grönt för ”lossad broms”.
Sidan 23 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
På svenska personvagnar är det vanligt med skyltar som har en svart prick i det röda fältet
medan prick saknas i det gröna fältet. Nedanstående bild visar hur indikeringen brukar vara
ordnad för svenska personvagnar.
RÖD INDIKERING
Tryckluftsbromsen till
GRÖN INDIKERING
Tryckluftsbromsen loss
Hand- eller parkeringsbroms loss
RÖD OCH GRÖN INDIKERING
Hand- eller parkeringsbroms ej loss
VIT INDIKERING
Indikeringsanordningen är ur funktion eller
förrådsluftbehållaren är trycklös
9.6
Bromsprov på ett tågsätt med annat huvudbromssystem
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.8
Hur bromsprov ska göras på fordon med elektro-pneumatisk-hydraulisk broms (annat
huvudbromssystem) framgår av respektive handhavandeinstruktion:
9.6.1
Fordon littera X21
Kontrollera att bromssystemet är uppladdat: Manometer L visar 4,5 bar
 Ställ FB-valsen i läge 0
 Ställ reglervalsen i läge B
 Iaktta att utslag erhålls på bromscylindermanometer.
 Kontrollera att bromsen har gått till genom att med kraft känna på ett bromsblock i varje
vagn
9.6.2
Fordon Y6, Y7, Y8, YS, X16 med tillhörande manöver- och släpvagnar
Kontrollera att bromssystemet är uppladdat: Manometer L visar 4 bar
 Ställ manövervalsen i läge B
 Iaktta att utslag erhålls på bromscylindermanometer
 Kontrollera att bromsen har gått till genom att med kraft känna på ett bromsblock i varje
vagn
9.7
Bromsprov på ett tågsätt utan huvudbromssystem
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.9
Sidan 24 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
9.7.1
Allmänt
För bromsprov för ett tågsätt med ensamt drivfordon utan huvudbromssystem, sker detta
enligt handhavandebok för respektive fordon. För ånglok med ångbroms, se 9.9.
9.8
Bromsprov på ett spärrfärdsätt eller växlingssätt med annat/utan
huvudbromssystem
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 5.10
9.8.1
Annat huvudbromssystem
Vid bromsprov med annat huvudbromssystem än normal tryckluftsbroms ska reglerna i BVF
528.312 följas alt reglerna i resp. handhavandebok (exvis motorvagn).
9.8.2
Inget huvudbromssystem
För ensamt ånglok med enbart ångbroms, se 9.10.
När ett fordonssätt ska användas med bemannad handbroms gäller följande:
 Bromsrörelsen ska fungera som avsett och vara uppsmord.
 Bromsprov av handbromsat fordonsätt går till på följande sätt:
1) Bromsprovaren ska ombesörja att de handbromsar som ska användas under färd
tillsätts.
2) Bromsprovaren kontrollerar avsedd broms med fot alt.handspett, att bromblocken med
kraft ligger an mot hjulen.
3) Bromsprovaren lossar därefter bromsen.
4) Bromsprovaren kontrollerar avsedd broms med foten alt. handspett att blockbromsen
ej med kraft ligger an mot hjulen, eller att bromsblocken är rörliga.
5) Bromsprovaren meddelar tillsyningsmannen, att bromsprovet är klart.
9.9
Kontroll av drivfordonets broms vid normal tryckluftsbroms
När förarplatsen lämnas ska föraren kontrollera att huvudluftledningstrycket är det förväntade.
När en ny huvudbromsventil ska användas, ska föraren kontrollera att huvudledningen kan
manövreras med den nya huvudbromsventilen. Föraren ska också kontrollera att drivfordonets
bromsar fungerar, genom att kontrollera bromscylindermanometern eller signallamporna
”Broms till” och ”Broms från”.
På samma sätt ska föraren kontrollera direktbromsen innan den används efter att ett
drivfordon kopplats ifrån vagnar med inkopplad broms. Den åtgärden ska vidtas för att
kontrollera att växelventilerna fungerar.
För ett drivfordon som har direktbromsventil med flyttbart manöverhandtag, gäller att
manöverhandtaget första ska föras till lossläget och därefter till bromsläget när det satts på
plats. Detta ska göras för att säkerställa eftermatningen.
9.10
Kontroll av drivfordonets broms vid ångbroms
För ånglok med ångbroms gäller:
 Föraren tillsätter/lossar bromsen ett antal gånger för att värma upp ångbromscylindern.
 Om det finns en ångbromsmanometer, så ska denna ge utslag vid tillsättning/lossning.
 Föraren tillsätter bromsen.
 Föraren kontrollerar med fot alt.handspett, att bromsblocken med kraft ligger an mot
hjulen. Föraren kontrollerar också bromscylinderns slaglängd samt att dräneringshålet
släpper ut lagom mängd ånga.
Sidan 25 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3



Föraren lossar bromsen.
Föraren kontrollerar med foten alt. handspett att blockbromsen ej med kraft ligger an mot
hjulen, eller att bromsblocken är rörliga.
Omedelbart efter första igångsättningen provas ångbromsens verkan.
9.11
Retardationskontroll, teknisk framräkning
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 6
9.11.1 Allmänt
Vid retardationskontroll får elektrisk broms (motståndsbroms eller återmatande broms) eller
dynamisk broms (s.k. retarder) inte vara inkopplad.
9.11.2 Hur framräkning ska ske
Retardationskontroll R1
Vid retardationskontroll med teknisk framräkning utförs först en retardationskontroll R1 om
möjligt på horisontell bana enligt följande:
 På fordon med normal tryckluftbroms tillsätts bromsen genom att föraren driftbromsar
med en trycksänkning med 1,0 bar. På fordon med annat huvudbromssystem läggs
huvudbromskontrollen i motsvarande driftbromsläge.
 Föraren inväntar bromstillsättningstiden och att retardationen blir fullt utbildad.
 Föraren lossar bromsen och kontrollerar i ATC det uppmätta värdet för retardationen.
Erhålls lika värde som det inställda, är resultatet av retardationskontrollen godkänt. Om ett
lägre värde än det inställda erhålls, ska en retardationskontroll R1 utföras en gång till. Erhålls
återigen ett lägre värde än det inställda utförs en tredje retardationskontroll enligt följande:
Retardationskontroll R2
Utförs om möjligt på horisontell bana enligt följande:
 På fordon med normal tryckluftbroms tillsätts bromsen genom att föraren fullbromsar
(trycksänkning med 1,5 bar). På fordon med annat huvudbromssystem läggs
huvudbromskontrollen i fullbromsläge.
 Föraren inväntar bromstillsättningstiden och att retardationen blir fullt utbildad.
 Föraren lossar bromsen och kontrollerar i ATC det uppmätta värdet för retardationen.
Erhålls lika värde som det inställda, är resultatet av retardationskontrollen godkänt.
Om ett lägre värde erhålls gäller följande:
 Det uppmätta värdet ska matas in som värde för retardation i ATC. Inmatningen ska göras
omedelbart.
 Tågsättets sth ska anpassas till den lägre bromsprocent som motsvarar den uppmätta
retardationen.
 Avvikande retardationsvärden som förändrar tågets sth ska anmälas till operativ
arbetsledning för aktuell fordonstyp omgående. Operativ arbetsledning eller förare
underrättar tkl om tågets förändrade sth.
10
Övriga åtgärder under färd
10.1
Slangbrott
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 7.4
Sidan 26 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
Följande anvisningar gäller vid slangbrott på huvudluftledningen på tågsätt med normal
tryckluftbroms och där drivfordonet har en huvudbromsventil som efter¬matar i
driftbromsläget eller fullbromsläge.
Medan ett slangbrott lokaliseras ska tågsättet vara bromsat med huvudbromssystemet.
Huvudbromsventilen ska ligga i läge för fullbromsning, och drivfordonets parkeringsbroms
ska vara tillsatt.
Under pågående slangbyte ska kopplingsventilerna på var sin sida om slangbrottet vara öppna.
Är de fordon mellan vilka slangbrottet har inträffat utrustade med dubbla slangkopplingar,
behöver den skadade slangen inte bytas, utan det andra paret slagar inkopplas i stället.
Kopplingsventilerna på var sida om den skadade slangen får stängas först när det hela paret
slangar har kopplats ihop och dess kopplingsventiler har öppnats.
Efter genomfört slangbyte ska kontrollbromsprov göras.
10.2
Bromsning vid nedsatt friktion och vid växling
Friktionen mellan hjul och räler kan ibland vara avsevärt reducerad. Det kan inträffa
exempelvis om rälerna är fuktiga till följd av duggregn eller dagg, särskilt om rälerna också är
rostiga eller om det finns vegetation eller löv i spåret. Även rimfrost, snö och is kan medföra
försämrad friktion.
Vid nedsatt friktion måste man räkna med att bromsvägen kan bli dubbelt så lång som
normalt. Man måste därför avpassa bromsningen efter rådande friktionsförhållanden. Vid
körning med inkopplad ATC, ska föraren ställa in 10 bar på ”Omkopplare bromsverkan”, för
att minska risken för fastbromsning om ATC ingriper och driftbromsar.
Olika drivfordon har också olika bromskapacitet. Om enbart drivfordonets- eller ett fåtal
vagnars tryckluftsbroms används vid växling, kan bromsvägen bli lång. Detta är särskilt
påtagligt vid stor vagnvikt eller på spår i lutning.
10.3
Bromsning med skivbromsade tåg
Ett tåg anses vara skivbromsat när 50% eller mer av antalet vagnar i tåget är skivbromsade.
Uppgift om andelen skivbromsade vagnaxlar får föraren på föraruppgiften.
Den tid det tar innan föraren får fullgod bromsverkan i ett skivbromsat tåg vid snörök, när
föraren inte ser mer än ett par vagnar bakåt i tåget, är längre än för ett blockbromsat tåg.
Föraren skall därför med hänsyn till snöförhållandena göra provbromsningar så ofta, att
föraren alltid är säker på att tågets bromsförmåga räcker för den hastighet tåget håller. Föraren
skall vid bromsningen sänka huvudledningstrycket med 1,5 bar i ett steg. Först efter det att
föraren känner en tydlig bromsverkan manövrerar han/hon bromsen på vanligt sätt.
Tumregel: Genom att provbromsa regelbundet säkerställer föraren att tåget har tillräcklig
bromsverkan.
Om föraren, trots ovanstående handhavande av bromsen, upplever att bromsverkan är sämre
än förväntat, skall föraren göra en retardationskontroll med hjälp av ATC enligt 9.10.
Sidan 27 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
10.4
Användning av hand- och parkeringsbroms
Om en handbroms eller en parkeringsbroms sätts till när ett fordon är bromsat med
huvudbromssystemet, är det inte säkert att den manuella bromsen sedan kan lossas.
Om man ska använda en handbroms för att bromsa ett fordon i rörelse, måste man först
kontrollera att bromsen fungerar. Man bör i god tid skruva upp tärningen så mycket, till läge
från helt lossad, så att bromsen sedan kan tillsättas bara med några få varv.
När bromsen lossas och inte ska användas längre, ska tärningen skruvas ned helt.
10.5
Nödbroms
Nödbroms får bara användas vid fara. Sjunker huvudluftledningstrycket i fordon med normal
tryckluftsbroms utan att föraren själv bromsat eller ATC gripit in, ska föraren stanna och
undersöka orsaken. Föraren får under inga förhållanden försöka kompensera det lägre
huvudluftledningstrycket med en losstöt eller med knapplossning.
10.6
Magnetskenbroms
Magnetskenbromsen ska normalt användas endast vid fara. På fordon som har separat
aktivering av magnetskenbromsen, får den aktiveras manuellt.
Om magnetskenbroms tillsätts p.g.a. nödbroms, får den avaktiveras först när hastigheten
understiger 40 km/h och föraren bedömer att det kan ske utan fara.
10.7
Tjuvbroms
Om det finns anledning att misstänka att bromsen ligger till på en eller flera vagnar, ska
färden stoppas och orsaken undersökas och åtgärdas. Fordon som tjuvbromsat ska felanmälas
enligt fordonsinnehavarens rutiner.
10.8
Övertryck på fordon med normal tryckluftsbroms
Övertryck kan utjämnas manuellt med hjälp av vagnarnas lossningsventiler. Separatprov ska
efter detta göras på de vagnar vars lossningsventil har använts.
Om drivfordonet har huvudbromsventil av typen D2, D3, HEL eller HSM, kan övertryck i
styrventilernas A-kammare på fordon med KE-broms dessutom utjämnas genom att
huvudluftledningstrycket höjs med ventilen för utjämning av överladdning. Det går dock inte
att göra om drivfordonet har huvudbromsventil av typen HEL eller HSM som ligger i läge
”Nöddrift”.
Täthets- eller bromsprov får inte utföras förrän huvudluftledningstrycket återställts till 5 bar.
10.9
Manuell lossning av bromsen på vagnar med normal tryckluftsbroms
När huvudluftledningen är tömd lossar man bromsen genom att öppna lossningsventilen.
Normalt krävs bara en kort påverkan av lossningsventilen för att bromsen ska lossa helt, men
om det inte strömmar ut luft från styrventilen måste lossningshandtaget hållas utdraget tills
bromsen lossat.
Om bromsindikeringsutrustningen på en vagn med skivbroms visar två vita fält, innebär det
att indikeringen inte visar ifall handbromsen är tillsatt eller inte.
Sidan 28 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
11
Säkrande av fordon
11.1
Säkrande av förarövervakade fordon
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 8.3
I samband med kontroll av att broms är loss vid bromsprov kan säkrande mot rullning ske
genom att en annan person än föraren utses att befinna sig i förarhytten för att kunna
nödbromsa tågsättet, om det skulle komma i rullning. Föraren ska vid varje tillfälle instruera
personen:
 om hur bromsning utförs med huvudbromskontrollen eller annan nödbromsanordning
 att fordonssättet omedelbart ska nödbromsas om det kommer i rörelse
 att det bara är föraren som ska häva en eventuell nödbromsning
11.2
Säkrande av uppställda fordon
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 8.4
När huvudbromssystemet vid normal tryckluftsbroms används för att säkra en fordonsgrupp
mot rullning, ska huvudledningen tömmas. En kopplingsventil lämnas öppen; detta är dock
inte nödvändigt om ett drivfordon inom kort (t.ex. vid rundgång) kommer att kopplas till i
fordonsättets motsatta ände.
Uppställning på spår som lutar mer än 10 promille ska undvikas. Vid behov av
kompletterande bestämmelser eller närmare anvisningar för uppställning på spår som lutar
mer än 10 promille, ska det finnas regler i lokala bestämmelser. Om detta saknas gäller att
fordonsgruppen säkras mot rullning med minst en uppställningsbroms per påbörjad längd av
50 meter.
Uppställning på spår som lutar mer än 17 promille får endast göras i en nödsituation eller vid
störd drift. Det ska då ske enligt JTF bilaga 11 § 8.6 ”Säkrande av kvarlämnade fordon”.
11.3
ATC-övervakad uppställning
Detta är en säkerhetsbestämmelse som kompletterar JTF bilaga 11 § 8.5
Denna uppställningsform får endast tillämpas om det planenliga uppehållet är högst 1 timme
och på de driftplatser som finns angivna i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser.
Föraren har ansvaret för att tåget ställs upp på driftsplats som tillåter ATC-övervakad
uppställning
Tåget skall stoppas cirka 20 meter före tågfärdvägens slutpunkt. Tåget skall bromsas till stopp
på sådant sätt, att om möjligt alla bromsar är loss när tåget stannar. Detta för att undvika
fastfrusna bromsblock vintertid.
När tåg sedan stannat skall följande utföras/kontrolleras innan föraren får lämna
drivfordonet/manövervagnen:
 Fordonets direktbromsventil, om sådan finnes, föres till fullbromsläget.
 Fordonets parkeringsbroms skall tillsättas.
 Föraren skall kontrollera att fordonets ATC-utrustning är verksam.
(OBS! ATC får inte ligga i växlingsläge).
Sidan 29 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
 Huvudbromskontrollen ska ligga i gångläge
Kan inte ATC vara verksam, får föraren inte lämna tåget enligt denna uppställningsform.
12
Vinterförhållanden
12.1
Normal tryckluftsbroms – temperaturer under +2 grader
För att man ska vara säker på att bromsblocken inte bara är fastfrusna på hjulen skall kontroll
av att bromsen gått till på blockbromsade vagnar, ske med hjälp av handspett om man inte
tydligt kan se att bromscylinderns slaglängd gått ut och att slaglängden är korrekt.
12.2
Normal tryckluftsbroms – temperaturer under – 10 grader
12.2.1 Täthetsprov vid lossad broms
För att man ska vara säker på att bromsblocken inte bara är fastfrusna på hjulen skall kontroll
av bromsen ske enligt följande:
 Vid täthetsprov tillåts ett läckage i huvudledningen på högst 0,7 bar på 1 min.
 Vid större läckage, skall man i första hand försöka att täta hörbara läckage i
kopplingsnävarna.
Om inte det hjälper kan man försöka att tillföra frysskyddsvätska:
 Töm huvudluftledningen på luft.
 Töm med hjälp av lossningsventilen, styrventilens A-kammare på luft, på de fordon som
inte fungerar tillfredsställande.
 Fyll på cirka en deciliter frysskyddsvätska direkt i den slangkoppling på fordonet, som är
närmast utmatningsstället för luft (lok, manövervagn eller stationär
bromsprovningsanläggning).
 Koppla åter slangkopplingen och ladda på nytt fordonssättet.
 Upprepa bromsprovet.
Hjälper inte detta eller om läckaget finns i förrådsluftsbehållarkretsen, så skall bromsen
stängas av på den eller de vagnar som har störst läckage.
12.2.2 Täthetsprov vid tillsatt broms
Används huvudbromsventil typ D2, D3, HEL eller HSM skall tätheten vid tillsatt broms
kontrolleras vid utgångsprov.
Med huvudbromsventilen i driftbromsläge får inte indikeringslampa ”Eftermatning
huvudledning” tändas. Trycket i huvudluftledningen får inte heller sjunka under det begärda
med mer än 0,2 bar.
Om indikeringslampan tänds eller om trycket sjunker för mycket så måste ett
självlossningsprov göras. Självlossningsprov måste också göras om drivfordonets
huvudbehållartryck inte kan upprätthållas vid bromsprovet, då matarledningen är kopplad.
12.2.3 Självlossningsprov
Självlossningsprov utförs på följande sätt:
 Matarledningen får inte vara kopplad mellan drivfordonet och första vagnen
 Huvudbromskontrollen ska läggas i ”Snabbromsläge”.
Sedan kontrolleras om det finns några hörbara luftläckage från t ex styrventiler eller
bromscylindrar. På fordon som självlossar ska bromsen stängas av.
Sidan 30 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3
12.2.4 Ensamt lok
När ett ensamt lok framförs på ett snötäckt spår skall föraren:
 bromsa så tidigt att det inte finns någon risk för en hård stöt när loket går emot fordon.
 kontrollera bromsförmågan efter igångsättning.
 bromsa med huvudbromsventilen med så täta intervaller att god bromsverkan kan
upprätthållas på fordonet. Detta skall göras för att avlägsna eventuella snöanhopningar
mellan block och hjul, eller mellan belägg och bromsskiva och för att kontrollera
bromsförmågan.
 då loket kopplats av från ett vagnsätt kontrollera om tillräcklig bromsverkan finns. Det
kan ske genom att lokets broms hålls tillsatt då det körs från platsen.
12.2.5 Växlingsarbete
När ett fordon avkopplats:
 Lossa omedelbart bromsen med lossningsventilen sedan huvudluftledningen har tömts på
luft.
Sidan 31 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3


Var uppmärksam på att bromsblock kan vara fastfrusna. Bromsblocken kan frysa fast även
när bromsen är lossad.
Kontrollera att hjulen rullar när vagnar sätts i rörelse.
13
Arbete på fordon
13.1
Arbete på fordons bromssystem
Vid arbete på bromssystem skall hela eller delar av systemet stängas av och tömmas på luft,
om arbetet kan medföra olycksrisk. Hur stora delar som måste tömmas på luft, beror på
arbetets art och typen av bromssystem. På vagnar med KE-styrventil måste huvudledning och
A-kammare alltid tömmas – även om bromsen stängs av – för att skyddet ska vara tillräckligt.
13.2
Utbyte av felaktiga bromsdetaljer
Följande detaljer i bromssystemet får bytas ut på bangård eller i skötselhall av personal med
behörighet för bromsunderhåll av aktuell fordonstyp, utan att "bromsundersökning" behöver
göras. Kontroll ska dock ske av att luftläckage inte hörs vid den utbytta detaljen när fordonets
bromssystem är laddat och bromsen tillsatt.
1) Slang till bromstryckreglerare.
2) Slang till fastbromsningsskydd.
3) Slang till utvägningsventil.
4) Slang till bromscylinder.
5) Slang till styrventil.
6) Slang till förrådsluftbehållare.
Sidan 32 av 32
SMoKD 33.312 Bromsföreskrifter v03.doc3