Transcript Verksamhetsberättelse - Sveriges Kyrkosångsförbund

Verksamhetsberättelse
för Sveriges Kyrkosångsförbund
november 2009–oktober 2011
www.sjungikyrkan.nu
Verksamhetsberättelse nov 2009–okt 2011
Innehåll
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Sveriges Kyrkosångsförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Vintermöten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Ungdomskörfestival . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Nationella ungdomskören. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Barn- och ungdomssektionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Funktionärskonferens. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Dirigent- och körledarkurser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Riksfest 2012 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Körjournalen och Information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Utmärkelser och medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Nordiskt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Delförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
SKsf Förlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Stadgar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Foton där inget annat anges: Marita Sköldberg
1
Inledning
Det är med glädje vi nu överlämnar verksamhetsberättelsen för perioden 2009–2011 för
Sveriges Kyrkosångsförbund. Det har varit väldigt roligt för mig som ny ordförande att gå in
i det kreativa och nytänkande arbete som pågår i hela kyrkosångsrörelsen. Det är en speciell
utmaning att arbeta i organisationer som har funnits under lång tid. Utmaningen består i
att värna traditioner och samtidigt förändra och verka för förnyelse. För Kyrkosångsförbundet är i synnerhet riksfesterna den tradition vi bär med oss. Under den här perioden har
vårt arbete bestått i att förbereda för riksfesterna som går av stapeln 2012. Ungdomskörfestivalerna, som under 2010 och 2011 varit i Linköping och Falun, kan nog nu betecknas som
en tradition som är omistlig.
Vi vill säga tack till våra medarbetare som under den här perioden har gått i pension.
Anki Lindström Larsson har lämnat oss lite i omgångar. Vi vill säga tack också till Jan
Rudérus som nu lämnar sin tjänst som förbundskamrer. Anki och Jan har under många år
varit själva sinnebilden av kontinuitet och kunskap om förbundet.
Om saknaden är stor efter de vi förlorar genom att Anki och Jan går i pension är glädjen
lika stor över att välkomna nya medarbetare; Marita Sköldberg som är ansvarig för Kyrkokörjournalen och hemsida, och Agneta Lundell som är vår nya förbundskamrer. Båda
har kommit in i arbetet med energi och stort engagemang och har redan gjort synbara
förändringar på olika sätt.
Våra nya satsningar är framför allt inom området barn- och ungdomskörer. Birgitta Rosenquist Brorson är vår körpedagog som har som sitt huvudsakliga ansvar att leda Nationella Ungdomskören och vara konstnärlig ledare för ungdomskörfestivalerna. Men hon reser
också runt i landet och inspirerar och utmanar Svenska kyrkan att våga satsa på ungdomskörer. I november 2011 kommer den första riksfesten för unga röster att gå av stapeln.
Kyrkosångsförbundet har vid många tillfällen anordnat utbildningar för körledare. 2010
var det första tillfället där förbundet gick in i ett samarbete med Sveriges Körförbund och
Förbundet Sveriges Körledare i en veckolång dirigentkurs. Det blev en väldigt uppskattad
kurs och ett givande samarbete vilket innebar att under sensommaren 2011 upprepades
kursen. Vi hoppas att samverkan mellan de olika körförbunden i Sverige ska fördjupas och
utvecklas på många sätt.
I styrelsen har vi börjat diskutera hur vår organisation ska se ut framöver. Det finns stora
fördelar med att ha ett enskilt medlemskap och vi undersöker också hur organisationen ska
kunna förändras så att servicen från riksförbundet till delförbunden ska bli bättre.
Lena Fagéus
Styrelseordförande
2
Sveriges Kyrkosångsförbund
Kyrkosångsrörelsen – mitt i kyrkan
Över 100 000 personer sjunger i Svenska kyrkans körer och körsångarna utgör den allra
största lekmannagruppen som aktivt deltar i Svenska kyrkans verksamhet. En majoritet av
körsångarna är genom sina körer medlemmar i Sveriges Kyrkosångsförbund. Inom SKsf
finns 23 delförbund, de flesta indelade efter landets stift.
Sveriges Kyrkosångsförbund bildades 1925 och är en självständig organisation som har
ett nära samarbete med Svenska kyrkan och dess församlingar. Förbundets huvuduppgift
är att stödja körerna – körledarna och körsångarna – med en utvecklande och inspirerande
verksamhet. Det gör vi genom att anordna riksfester och festivaler, kurser och kördagar, och
genom tidningen Körjournalen som kommer ut sex gånger om året. Att utveckla och stimulera gudstjänsterna och att värna det kyrkomusikaliska arvet såväl som att initiera nyskapande inom församlingsmusiken är andra viktiga delar i förbundets syfte och verksamhet.
Sveriges Kyrkosångsförbund är också landets i särklass största körorganisation sett till
antalet körsångare.
3
Vintermötet i
Sigtuna
2011
Vintermöten
Sedan tidigt 70-tal har Sveriges Kyrkosångsförbund
anordnat Vintermöten vid ungefär samma tid
varje år – början av januari. Vid några tillfällen har
mötena hållits på annan ort än Sigtuna eller Rättvik,
men de senaste åren har vi hållit till på dessa orter.
Kursen, som numera sträcker sig från måndag
lunch till onsdag lunch, riktar sig främst till
kyrkomusiker och präster, men även hela arbetslag
dyker ibland upp, och har det som sin fortbildning.
Kursens målsättning har varit bred:
1) Att få möta någon ännu levande tonsättare
2) Att få möta någon ännu levande poet
3) Att få möta någon inspirerande kördirigent
4) Att få möta en sångpedagog och utsättas för
pedagogik
5) Att få möta en spännande och utmanande
teolog
6) Att få fira gudstjänst tillsammans
7) Att få sjunga mycket tillsammans
SKsf:s Gudstjänstgrupp
Gudstjänstgruppen (GUG) som ansvarar för
kursen har bestått av Inger Knecht Lindmark,
kyrkomusiker, Sverker Linge, kyrkoherde, (båda
2010), Madeleine Nordell, präst, Anna Renström,
kyrkomusiker, (båda 2011), Carl Sjögren,
kyrkoherde, Drew Baldwin, förbundssekreterare
och Lars Åberg, domkyrkoorganist
4
8) Att fördjupa körens liturgiska roll i
gudstjänsten
9) Att få pröva ny liturgisk musik
10) Att få lyssna till och delta i en konsert
11) Att få samtala i mindre grupper, allt efter
intresse
12) Att få ha någon form av festlighet tillsammans
2010 och 2011 års gästande föreläsare har varit:
Niklas Adell, Marie-Louise och Lars Beckman,
Anders Bergqvist (London), Anders Björnberg,
Tomas Boström och Johan Lindström, Anna Braw,
Fredrik Brosché, Bob Chilcott, Karin Ingebäck,
Jonas Jonsson, Elin Klemetz, Jörgen Ralphsson,
Ulf Samuelsson, Fredrik Sixten samt Boel Hössjer
Sundman.
Kurserna har samlat mellan 55 och 90 deltagare,
och vi har fått övervägande positiva utvärderingar.
Detta kan också uttydas, genom att många deltagare
återkommer år efter år. För många är vintermötet
den enda kurs de åker på.
2012 hålls kursen (liksom 2011) vid Sigtunastiftelsen, som har goda lokaliteter för både kursverksamhet och boende. Priset är ganska högt, men
vi förhandlar stadigt med stiftelsen, för att försöka
hålla ner priserna så mycket som möjligt.
Vi försöker också att nästa år rikta oss ännu
mer till prästerna, bland annat genom att kontakta
föreläsare som kan locka teologerna till kursen.
Ungdomskörfestivaler
Ungdomskörfestivalen 2010
2010 var festivalen förlagd till Linköping
över Valborgshelgen, 30 april-2 maj.
Förberedelserna och arbetsgruppen
sköttes med bravur av den lokale
festivalgeneralen Torbjörn Boström
samt organisten Jörgen Ralphsson.
UngdomsÖvrig personal är även de värda en stor
körfestivalen
eloge. Fantastiskt vaktmästeri!
i Falun 2011
Antalet deltagare var ca 140 stycken.
Alla fyra stämmor representerade. Dessutom var Nationella ungdomskören med.
Ungdomskörfestivalen 2011
Fredagen började med en konsert i Domkyrkan
Uk-festivalen 2011 var förlagd till Falun 13–15 maj
med Nationella ungdomskören och Domkyrkokören
Förberedelserna och planeringen sköttes på ett
Accentus. De framförde bl.a. Bob Chillcott´s
professionellt och kraftfullt sätt under ledning av
Credo. Detta följdes av en gemensam promenad
Anna Kjellin och Håkan Ahlinder. Ovärderliga!
till Tannefors slussar, där ett traditionellt
Antalet deltagare uppgick till 215 stycken och
valborgsmässofirande tog vid. Deltagandet vid
så gott som alla Sveriges hörn var representerade!
valborgsmässofirandet gjordes delvis i samarbete
Nationella ungdomskören deltog också.
med Akademiska kören, Linköping. De sjöng
Fredagen började med en invigningskonsert
traditionella vårsånger tillsammans.
med blandad repertoar, framförd av Nationella
Lördagen innehöll diverse workshops såsom
ungdomskören. I kvällsmässan i Falu Kristine
Afrikansk dans, skrivar- och diskussionsverkstad,
kyrka sjöng ungdomskören, Vox Kristine och
hur läser jag notblad? samt möjlighet till individuell
musikkonfirmander. Efteråt serverades korv med
röstträning.
bröd i kyrkporten.
Lördagens musikgudstjänst innehöll en bred
Lördagen började med en härlig mix av arbetsrepertoar med allt från Öhrwalls Brudmarsch från
bodar – kulning, sång i folklig tradition, från ton
Jämtland och Mendelssohns Förlän oss, Herre, helig
till not m m. Nationella ungdomskören bjöd på
frid till Afrikansk dans och Chitsva.
lunchkonsert på Holmtorget och alla fick en guidad
Festmåltiden på lördagskvällen inramades av
visning av Falu Koppargruva och Stora Stöten. Där
ungdomarnas egna professionella, fantasifulla
fick vi även lyssna på kulning. Musikgudstjänsten
uppträdanden! Stämningen var varm och trevlig.
i Falu Kristine kyrka präglades av Medley ur Jesus
Söndagen avslutades med en ståtlig festhögmässa i
Christ Superstar. Men det gavs även plats för Bäcks,
domkyrkan med biskop.
Som hjorten törstar och Beckers Uti din nåd.
Ungdomskörfestivalen arrangeras sedan 2005 av
Sveriges Kyrkosångsförbund i samarbete med de
lokala församlingarna. Festivalgeneral från SKsf:s
sida är Sussi Redig och dirigent Birgitta Rosenquist Brorson.
Därpå följde en helt magisk afton i Dalasalen med
utsökt mat och musik som både rörde, berörde och
lockade till skratt.Utvärderingarna visade att kvällen
var något alldeles extra.
Söndagens festmässa och tillika avslut innehöll
mässmusik, Missa Vretensis av Håkan Alinder.
5
Nationella ungdomskören
I december 2009 åkte NUK till London, inbjudna av
Svenska kyrkan i London för att medverka i ett antal
luciatåg. Kören sjöng på Svenska Ambassaden och
i Engelska kyrkans Hus, för all deras personal och
till slut i en fullsatt St Paul’s Cathedral. NUK:s första
del följdes av St Paul’s gosskör och därefter skred
NUK och Svenska kyrkans kyrkokör i London, 80
körsångare, in i fyra led sjungandes ”Sankta Lucia”
i ett nytt arr av Alf Bengtsson och körens dirigent
Birgitta Rosenquist Brorson. De som reste från
Arlanda hade vid hemkomsten ytterligare en uppgift,
nämligen att i Haga kyrka utanför Sigtuna spela in
sex körsånger till en högmässa som skulle sändas i
SVT på kyndelsmässodagen.
Våren 2010 träffades kören i Vingåker, med
den största snömängd som skådats på länge.
Ungdomarna kom fram många timmar senare än
beräknat. En hel del
övning och medverkan
Nationella ungdomskören
på söndagens högmässa
under repetition i Ersta
hanns ändå med.
kyrka
I mitten av april
2010 medverkade
kören i Stockholms
kyrkosångsförbunds
årsmöte. NUK sjöng
några egna sånger och
tillsammans med ett
antal kyrkomusiker
avslutades konserten
med Jennefelts ”Av
någon sedd” i Ersta
kyrka. Några veckor
senare var det dags för
Ungdomskörfestivalen
i Linköping där NUK i
invigningsgudstjänsten
bland annat sjöng
Credo av Bob Chilcott
tillsammans med domkyrkans ungdomskör
Accentus. Under festivalen arbetade fyra körsångare
ur NUK som sångpedagoger och gav sånglektioner
till många ungdomskörsdeltagare.
2010 års sommarturné var planerad av Marie
Englund Hyllstam. Det blev konserter och
högmässor i kyrkorna i Skene, Hyssna, Lysekil,
Backa, Varberg och Söndrum, men även en hel del
repetioner och samtal.
Höstens arbete 2010 startade med körläger
i Arboga i augusti med siktet inställt på
Kyrkomusiksymposiet i Uppsala i början av
6
september. Ungdomarna har tillsammans med Lena
Fagéus skrivit texter som kompositörerna skrev
musik på. Truls Nilssons stycke heter: Om kärlek,
Anton Leanderson-Andréas heter: Drömmen,
hoppet, tron.
Under kyrkomusiksymposiet fanns NUK
med när Lena Fagéus under sitt seminarium
berättade och lät alla prova på att skriva text. NUK
bjöd också på några sånger i SKsf:s monter. På
kvällen var det konsert i Domkyrkan med bland
annat uruppförande av beställningsverken. Båda
kompositörerna fanns på plats. Kerstin Linzander
hade hjälpt till med koreografi.
Den 1-3 oktober hade Gbg:s norra och södra och
Sjuhäradsbygden inbjudit sina ungdomskörsångare
till läger i Åh stiftsgård. Tolv ur NUK fanns
med och sjöng och några av dem gav dessutom
sånglektioner till deltagarna. Allt avslutades med en
musikgudstjänst i Åh kyrka både med NUK själva
och alla tillsammans.
I oktober hade kören ett litet läger i Älmhult
med körövning, notläsning och medverkan vid en
konsert tillsammans med Johannes Landgren och
andra advent träffades man i Örebro och Nikolai
kyrka. Fredag kväll och lördag förmiddag fanns
Kjell Fagéus med och arbetade med mental träning
inför framträdande. Närvaron och den mentala
laddningen märktes på högmässan på söndagen.
I januari 2011 medverkade NUK i en kördag
för ungdomskörer som delförbunden i Skara
Körskolan i Tibble
kyrka, Täby, där
Riksfest för unga
röster äger rum i
november 2011
Barn- och ungdomssektionen, BUS De vartannat år återkommande sommarkurserna, med inriktning på barn- och ungdomskörverksamheten har fått stå över under den senaste
verksamhetsperioden. Annan verksamhet,
såsom Ungdomskörfestivalen och Nationella
ungdomskörens egna repetitioner med samlingar i
olika församlingar, har prioriterats.
2009 väcktes tanken på allvar att tillgodose
behovet av lite större samlingar för barn, två
dagar med övernattning för barn i åldern 9-13
år. Vi planerade för en Riksfest för unga röster i
Täby församling 2010, vilken tyvärr inte kunde
genomföras. I stället kommer den att hållas
innevarande år i Tibble kyrka den 12-13 november
på temat ”Barn och stjärnor”.
2012 inbjuder Skara stift till ett liknande
arrangemang med temat ”Barn och tacksamhet”
och Sjuhäradsbygden hade inbjudit till och i
mars träffades NUK på Ersta i Stockholm. På
fredagskvällen var det övning tillsammans med
koreografen Maria Hammarlund, som satte
koreografi till medleyt ”Jesus Christ Superstar”. Detta
framförde kören sedan i söndagens högmässa.
Efter sopplunch ledde Anton Leandersson-Andréas
repetitionen med NUK i hans egna arrangemang
av ”What a wonderful world” som sedan
sjöngs på Ungdomskörfestivalen i Falun och på
sommarturnén.
2011 års sommarturné var förlagd till Värmland.
Kören sjöng på konserter och gudstjänster i Karlstad
domkyrka, Väse kyrka och Sunne kyrka. Turnéns
program innehöll bl.a. Kung Liljekonvalj, Kom
Sommarljus, Midsommarmässa av Rolf Gravé,
”Drömmen, hoppet, tron” av Anton LeanderssonAndréas, Halleluja av L Cohen sjungen av
ackompanjatören Tobias Granbacka där NUK
improviserade in stämmor i slutet av sången och till
sist framförde NUK hela medleyt ur Jesus Christ
Superstar med solister ur kören.
I november 2011 firar Nationella ungdomskören
sitt femårsjubileum i Örebro.
7
Fredrik
Hedlund
Jonas
Bromander
Funktionärskonferens
I oktober 2010 ägde den traditionsenliga funktionärskonferensen rum, då ett 40-tal av delförbundens
och rikförbundets funktionärer samlades för ett
dygns konferens i Uppsala. Temat var ”Kyrkokörens
identitet som frivillig rörelse i kyrkan”, vilket
förbundsordförande Biskop Erik Aurelius
introducerade när han inleddes årets konferens.
Frågan om inställningen till kyrkokörer som
ideella krafter i kyrkan väcktes hos styrelsen på
riksnivån som en reaktion på vad man uppfattade
som forskningens (kanske även Svenska kyrkans?)
osynliggörande av kyrkokörer som centrala
arenor för frivillighet i kyrkan. I Kyrkans tidnings
rapportering om idealitet och frivillighet under
hösten 2009 skriver man till exempel om de ideellt
aktiva inom kyrkan att ”... här talar vi inte om att...
enbart sjunga i kör – utan vi talar om att göra en
insats, att göra något för någon annan” (Kyrkans
tidning, 17 dec 2009).
Styrelsen bjöd in tre gästtalare för att hjälpa till
att bena ut problematiken från olika perspektiv.
Johan von Essen, idealitetsforskare på Ersta
Sköndal Högskola, presenterade en definition
på ideellt arbete som utgick från fem ledord:
oavlönat, frivilligt, mottagarnytta, engagemang och
gemenskap. Mottagarnyttan definieras med att ”det
skall vara till nytta för andra än den egna familjen
och vänkretsen, annars blir det meningslöst”. Detta
gör frågan ”Finns det en mottagarnytta?” till en
kritisk fråga när det gäller kyrkokörers identitet för
ideellt arbete, enligt von Essen.
Jonas Bromander, chef för Svenska kyrkans
8
analysenhet berättade i sin tur om resultaten av
Svenska kyrkans statistiska undersökningar. Där kan
man konstatera att Svenska kyrkans olika kyrkokörer
samlar cirka 100 000 körsångare. Forskningen visar
att man går med i en kyrkokör av tre anledningar:
1. Man tycker om musik. 2. Man tycker om kyrkan/
är troende. 3. Man vill prova något nytt. Körer ”kan
verkligen möta ett behov” när det gäller att skapa
gemenskap för ensamma, menar Bromander.
Fredrik Hedlund, samordnare för nätverket Ideellt
Forum, berättade från sitt arbete i församlingars
arbetslag att åtta av tio anställda inte räknar med
körsångare bland de frivilliga. Skälen anges vara att
körsångare sjunger i kyrkans körer för att de gör
det för sig själva och för att det är roligt att göra
något tillsammans med andra. Hedlund själv menar
att det är förvånande att inte körsångare får mer
erkännande att vara den största gruppen ideella.
Konferensen lämnades med en stor fråga – varför
är det viktigt för oss att körsångare räknas som
frivilliga i kyrkan? Vice ordförande Peter Lundborg
svarade ”Jag tror att det är viktigt för vår plats i
församlingen, eftersom det talas så mycket om
idealitet idag... Kyrkokören är prototypen för ideellt
arbete, det är så tydligt att vi inte ens tänker på det”.
Förutom dessa innehållsrika och tankeväckande
föreläsningar, kunde deltagarna ta del av en
konsert med Boo Egebjer och Irma Schultz Keller,
tillsammans med Ekerö kyrkokör under ledning
av Kerstin Baldwin, samt varandras inspirerande
sällskap under den påföljande middagen och
diskussionerna morgonen därpå.
Barn ur Hyllie församlings barn- och
juniorkörer var övningskör för barnkörledarkursen.
Foton: Kerstin Evén
Dirigent- och
körledarkurser
Sommaren 2010 var Sveriges Kyrkosångsförbund
för första gången medarrangör för de dirigentoch körledarkurser som Sveriges Körförbund har
anordnat sedan länge. Året innan hade Föreningen
Sveriges Körledare gått in i arrangemanget. Medarrangör är även Körcentrum Syd och Musikhögskolan i Malmö. Kurserna ägde rum i Malmö under
en vecka i augusti, i Malmö Högskolas lokaler.
Totalt 64 körledare från hela landet deltog i sex
olika grupper. En enkät med samtliga deltagare
visade att tillhörigheten till de tre olika arrangerande
förbunden var jämnt fördelad. 30 av kursdeltagarna
var anställda i Svenska kyrkan.
Dirigentkurserna A (grundläggande), B
(fortsättning) och C (avancerad) följde formen
sedan tidigare år. Men bland annat i och med
Kyrkosångsförbundets medverkan utökades
kursutbudet. En kurs handlade om scenisk kör
(kurs E)och en annan hade rubriken ”den kreativa
körledaren” (kurs F), där gruppen under veckan
fördjupade sig i nya aspekter på körledarskap.
Många kursdeltagare i de två senare kurserna gav
i utvärderingarna uttryck för vilken stor betydelse
kursinnehållet haft för dem.
Två seminarier bjöds också under denna vecka.
Töres Theorell föreläste om samband mellan
musik och hälsa. Mats Hultqvist och Maria Videll
berättade om ett utvecklingsprojekt där Musik i Syd
samarbetar med Svenska kyrkan när det gäller att
arrangera konserter.
Kursdeltagarna i kurserna A, E och F utgjorde
själva kör. Övningskörer till dirigentkurserna B och
C var 35 sångare ur Körcentrum Syds Sångarpool.
Kurserna avslutades med Finalkonsert i Caroli
Ros-Marie Ekwall
och Petter Ekberg
kyrka, där kursdeltagarna i kurserna B och C
dirigerade och kurs E framträdde sceniskt.
Lärare på kursen 2010 var Ove Gotting, Peter
Holmstrand, Gunno Palmquist, Cecilia Rydinger
Alin, Karin Oldgren och Anci Hjulström.
Utvärderingarna visade generellt att kursdeltagarna
och lärarna var mycket nöjda.
Även 2011 genomfördes dirigent- och körledarkurser på Malmö Högskola med samma koncept
och program som året innan. I år var även Ung i kör
medarrangör. Detta år genomfördes alla planerade
kurser, det vill säga samtliga som gavs 2010 plus en
barnkörledarkurs som 2010 blev inställd på grund av
för få deltagare.
I årets kursvecka fanns möjlighet att välja till ett
andra mindre kursspår om tre föreläsningar tre
dagar i rad á 75 min. Dessa var: Körsång för den
äldre rösten med Solvig Ågren. Arrangering för
kör med Kjell Edstrand. VoiSing – Röstträning och
sånggympa med Inger Ohlén-Reingoldt.
2011 deltog 73 personer i sju olika kurser. Cirka
25 av dessa är anslutna till Kyrkosångsför-bundet.
Lärare 2011 var Petter Ekberg, Ove Gotting,
Maria Goundorina, Anci Hjulström, Christoffer
Holgersson, Peter Holmstrand och Christina
Hörnell. Kursen ger åtta högskolepoäng till aktiva
kursdeltagare genom att Musikhögskolan i Malmö
medverkar.
9
Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad. Foto: Claes Sandén
Klosterkyrkan, Vadstena.
Foto: Torbjörn Ahlund
Landskyrkan, Skellefteå.
Foto: Skellefteå landsförsamling
Riksfest 2012
Sveriges Kyrkosångsförbund har sedan 1927 anordnat och bjudit in till Riksfester/Kyrkosångsfester.
Numera återkommer riksfesterna vart tredje år och
på tre olika platser. I 2009 års riksfester i Tallinn,
Lysekil och Sunne deltog omkring 1900 kyrkokörsångare.
Redan i början av 2010 inleddes planering och
förberedelser inför riksfesterna 2012. Dessa kommer att hållas i Vadstena och Kristianstad under
Kristi himmelsfärdshelgen, 18-20 maj, och i Skellefteå 21-23 september. I september 2011 kunde körer
börja anmäla sig till evenemanget.
Förberedelserna pågår inom Sveriges Kyrkosångsförbund, men också i hög grad lokalt. De arrangerande församlingarna har tillsatt lokalkom-mittéer
som arbetar för fullt med arrangemanget och alla de
praktiska förberedelserna.
Beställningsverk detta år är gudstjänstmusik till
den avslutande högmässan ”Mässa i presens” med
text av Tomas Boström och musik av Johan Lindström. Repertoaren i övrigt är en blandning av äldre
och nyare musik, av lite större och mera krävande
stycken och enklare i det mindre formatet.
Johan Lindström och Tomas Boström
som skrivit Mässa i presens som är ett
beställningsverk till Riksfest 2012. Här
Bilden är från Vintermötet i Sigtuna
2011, då de presenterade delar av
mässan.
10
Körjournalen och information
Körjournalen
Kyrkokörjournalen har under 2010–2011 kommit
ut med sin 21 och 22 årgång. Mångåriga redaktören
Anki Lindström Larsson lämnade vid årskiftet 20092010 sin tjänst, och i februari 2010 tillträdde Marita
Sköldberg som redaktör. Layoutarbetet av tidningen
har utförs av MWGrafisk Form i Knivsta.
Tidningen har kommit ut med sex 20-sidiga nummer per år. I varje nummer finns intervjuer med
körsångare, reportage om olika körer eller evenemang, en tävling och kortare artiklar från olika håll
i landet. Information om förbundets och delförbundens kommande arrangemang finns också. Under
2011 har Hannah Lindgren, som sjunger i Nationella
ungdomskören gjort en körskola.
Upplagan har varit omkring 5000 ex. Dessvärre är
upplagan långsamt minskande.
Priset på tidningen har varit 132 kr/år. Priset sjunker gradvis beroende på hur många exemplar man
prenumererar på.
MariAnne Widner, som gör tidningens layout, är
också annonsackvisitör. Även på annonssidan märks
en svag minskning.
Till nr 1 2011 bytte tidningen tryckeri, till Trydells
tryckeri i Laholm. Detta medförde ett betydligt lägre
pris, men minst lika hög kvalitet.
Webbplatsen
Den 1 januari 2011 togs Sveriges Kyrkosångsförbunds nya webbplats i bruk. Adressen förblev densamma; www.sjungikyrkan.nu, liksom webbhotellet
som byttes under 2010. Huvudsyftet med den nya
sidan var att den skulle vara enklare att hantera. Nu
behövs inget särskilt program utan uppdateringar
sker direkt på sidan. För att bygga systemet och göra
layouten anlitades företaget Computer Logistics.
En nyhet är Månadens kör, där en kör per månad
presenteras i ljud, bild och text. I övrigt innhåller
webbplatsen kalendarium, information om SKsf:s
evenemang, historia, delförbund, utmärkelser, styrelse och anställda samt nyheter. Det finns även en
körshop, där man kan beställa bland annat smycken.
Redaktör är Marita Sköldberg.
Övrigt informationsmaterial
Under 2010 producerades en enkel folder om Sveriges Kyrkosångsförbund, den var dock tidsbunden.
Ett bildspel och ett par rolluper har gjorts, vilka tas
med till våra olika evenemang. Några annonser har
satts in i bland annat Kyrkans Tidning. Information
och marknadsföring av våra evenemang sker ofta i
samarbete med lokala arrangörer, till varje körfest
görs en programbok som detagarna får.
11
Utmärkelser och medaljer
1927 var året då centralrådet började diskutera
anskaffandet av ett förbundstecken. Men det skulle
komma att ta ytterligare 19 år innan det blev
verklighet. 1946 tillsattes en kommitté. Det blev
skulptören Tore Strindberg som fick uppdraget att
göra ett förslag.
Märket (Musica Sacra) fick formen av en medalj
som skulle utdelas i tre valörer: en av guld 36mm
med violett band; ett av förgyllt silver 36mm
med violett medaljband samt en av förgyllt silver
31mm med violett band/rosett. För att kunna få
denna utmärkelse krävs minst 20 års tjänst i en av
kyrkosångsförbundets körer.
1954 tillkom förbundsnålen, barn- och
ungdomsmärket tillkom 1963 och fem- och tioårsnål
1969 respektive 1972. 1972 kom även plaketten
Musica Sacra i guld, silver och brons.
Efter 1972 har ingen översyn gjorts av förbundet.
Förbundsstyrelsen ansåg det 2010 därför
nödvändigt att göra en förenkling och förnyelse
kring utmärkelser, medaljer och kriterier. Efter
förändringarna ser kriterierna ut på följande sätt
Märken och medaljer
Antal år
utmärkelse
5
Silvermärket
10
Guldmärket
20
Medaljen ”Musica sacra”
20
Dirigentmedaljen
30 Bronsplaketten
40
Silverplaketten
50
Guldplaketten
Den stora guldmedaljen delas ut för särskilt viktiga
insatser inom Kyrkosångsförbundet och endast efter
beslut av förbundsstyrelsen.
Medalj och plakett Musica Sacra.
Femårsnål och förbundsnål.
Tioårspin och barn- och ungdomsmärke.
Märken och medaljer delas lämpligen ut på
tacksägelsedagen, 1:a Advent, kyndelsmässodagen
eller konsert; gärna under högtidliga former av
kyrkorådets ordförande och kyrkoherde eller
ansvarig musiker, helst av samtliga.
Övrigt
Förbundsnålen kan köpas via webbshopen av
medlem i kyrkosångsförbundet. Likadant är det med
berlock, örhängen och manschettknappar.
Barn- och ungdomsmärket i tyg säljs tills vidare,
men förslaget är att det ska bytas ut mot något mer
tidsenligt. Det finns också planer på ett 15-årsmärke.
Glasblocket har blivit en gåva till person, förening,
församling som verkat för Kyrkosångsförbundets
väl. Den delas ut under högtidliga former
av kyrkoråd, kyrkoherde, ansvarig musiker,
förbundsdirigent eller delförbundsrepresentant/
12
Manchettknappar och berlock.
förbundsstyrelserepresentant. Styrelsen har för avsikt
att förnya glasblocket med den nuvarande logotypen.
Till Riksfest 2012 kommer, efter initiativ av en
riksfestförsamling, en pin att tas fram och delas
ut till deltagarna. Detta kan även ses som ett
test, då det i styrelsen har förts diskussioner om
att införa riksfestmärken och även ett märke för
ungdomskörfestivalen.
Märkesförsäljningen har sedan länge skötts av
Erik Svensson, Smedjebacken.
Nordiskt samarbete
Nordisk kyrkosångsfest
I september 2010 23/9-26/9 genomfördes den 3:e
Nordiska kyrkosångsfesten i Vasa, Finland. Cirka
800 deltagare från de nordiska länderna slöt upp i en
fest som bjöd på ett längre och ett kortare program
som deltagarna kunde anpassa efter eget önskemål.
Man kunde välja bland ett flertal olika seminarier,
som också framfördes av deltagarna under helgen.
Det fanns även tillfälle att lyssna till konserter med
det lokala musiklivet i Vasa och inte minst festens
huvudspår med nordiska psalmer arrangerade för
orkester som framfördes i sin helhet under fredagens
stora kyrkosångshögtid.
En lyckad festmiddag i Idrottshallen blev även en
konsertkväll med helgens höjdpunkter där flera seminarieledare också fick framträda. Stora delar av det
symfoniska psalmmaterialet framfördes också i Festhögmässan i den stora landsortskyrkan i Lappfjärd.
De positiva intrycken var många och arbetskommittén är värd all uppskattning för denna sångarfest.
Sveriges Kyrkosångsförbunds representant i
samarbetet kring de nordiska kyrkosångsfesterna har
varit Sven-Åke Svensson. Ersättare Sussie Redig.
Nordisk kyrkosångsfest
i Vasa 2010
Foton: Carl Anders
Markström
KOSK
Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté
Verksamheten inom KOSK och Nordiska kyrkomusikrådet pågår med blicken riktad mot Island och
Reykjavik där nästa Nordiska Kyrkomusiksymposium äger rum den 6-9 september 2012.
Ledamot i Nordiska kyrkomusikrådet har varit
Sven-Åke Svensson är och Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté, ersättare Sussi Redig.
13
Delförbund
Det är i Sveriges Kyrkosångsförbunds olika delförbund som den största delen av verksamheten
pågår. De flesta arrangerar kurser och körfester,
läger och inspirationsdagar, resor och övningstillfällen för både körsångare och körledare.
De flesta delförbunden är indelade efter geografi och följer Svenska kyrkans stiftsindelning,
men några är särskilda intresseförbund. Det är
delförbunden som utgör medlemmarna i Sveriges
Kyrkosångsförbund. Körer, grupper och i vissa fall
enskilda personer är medlemmar i ett delförbund.
Sveriges Kyrkosångsförbund har 23 delförbund:
Förbundet Kyrkomusik i Uppsala stift (FKU), Linköpings stifts kyrkosångsförbund, Skara stifts kyrkosångsförbund, Sjuhäradsbygdens kyrkosångsförbund, Strängnäs stifts kyrkosångsförbund, Västerås
stifts kyrkosångsförbund, Växjö stifts kyrkosångsförbund, Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift (FKL),
Hallands kyrkosångsförbund, Göteborgs stifts norra
kyrkosångsförbund, Karlstads stifts kyrkosångsförbund, Kyrkosångsförbundet i Härnösands stift,
Luleå stifts södra kyrkosångsförbund (LUSK), Luleå
stifts norra kyrkosångsförbund (LUNK), Gotlands
körförbund, Stockholms stifts kyrkosångsförbund,
Svenska Schütz-sällskapet, Laurentius Petri-sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS), Svenska Kyrkans
Gosskörförening, Kristna Dansgemenskapen i
Sverige (KDGS), Kyrkosångens vänner i Skara stift,
Kyrkosångens vänner i Göteborgs stift och Kyrkosångens vänner i Linköpings stift.
Delförbundens arrangemang finns på varje
delförbunds sida på www.sjungikyrkan.nu och i
delförbundskalendarium där och i Körjournalen.
Sing-along-konsert januari 2011 i S:t Matteus kyrka i
Stockholm, Stockholms stifts kyrkosångsförbund.
Ljungskilekursen augusti 2010, Skara stifts kyrkosångsförbund. Foto: Erik Johansson
Kristna Dansgemenskapens riksmöte september 2010.
Foto: Elisabet Josefsson
Barnkörläger i mars 2010, Hallands Kyrkosångsförbund. Foto: Thobias Nylander
14
Foto: Jan Rudérus
Förlagsverksamhet
Kyrkosångsförbundets försäljningsverksamhet,
förutom försäljning av förtjänsttecken, bedrivs
sedan år 2000 genom ett helägt bolag, Sveriges
Kyrkosångsförbunds Service AB (SKsf Förlag).
Förlagets har producerat material som är
komplement till musiktryck och material utgivet
på andra förlag. Försäljningen av musiktryck
har successivt blivit allt mer inriktad på ”print
on demand”, det vill säga notoriginalen finns
digitalt lagrade hos tryckeriet och nya noter
trycks efter hand i efterfrågad upplaga. Detta
har inneburit att behovet av lagerhållna noter
har minskat och lagrets faktiska värde har
minskat jämfört med bokfört värde.
Förlaget hade 2009 en ovanligt stor
omsättning, drygt 420 000 kr, beroende på
försäljning av musiktryck till deltagarna i 2009
års riksfester och ungdomskörfestival. Del
av den uppkomna vinsten har använts för att
skriva ner lagervärdet till en realistisk nivå.
Årets resultat 2009 blev, efter nedskrivning av
lagervärdet, drygt 5 000 kronor.
Försäljningen 2010 återgick till mer normala
nivåer och verksamheten genererade då en
mindre vinst på 1 500 kronor vid en omsättning
på 179 000 kronor.
Under 2010 har förhandlingar om försäljning
av förlagsverksamheten förts med Wessmans
Musikförlag AB. Delar av distributionen har
redan under 2010 övertagits av Wessmans
och försäljningen kommer att fullföljas 2011.
SKsf kommer, inom ramen för avtalet med
Wessmans, även fortsättningsvis att initiera
musiktryck under förlagsnamnet SKsf Förlag,
men de kommer att produceras, förläggas och
distribueras av Wessmans.
Vd för Sksf Förlag är Jan Rudérus.
Utgivning 2009-10 bland annat
Kom, sommarljus, kör a cappella SATB
Musik Lars Åberg, text Åsa Hagberg
Utgiven som notbilaga till Kyrkokörjournalen
(art nr SKsf 397)
Missa Vretensis, kör SAB och orgel
Musik Håkan Alinder
Utgiven inför ungdomskörfestivalen 2011
(art nr SKsf 1001)
15
Ekonomi
Grunden för Sveriges Kyrkosångsförbunds ekonomi har under en följd av år utgjorts av rikskollektmedel.
Så har det varit även 2009 och 2010. Båda åren har vi haft förmånen att få uppbära hel rikskollekt på
Tacksägelsedagen. Under 2010 har vi dessutom fått uppbära en halv rikskollekt, riktad till barn- och
ungdomsverksamheten i förbundet. Vi har också erhållit ett årligt bidrag från Statens Kulturråd, 2009 på 450
tkr och 2010 på 400 tkr.
År 2009 genomfördes tre riksfester. Ekonomin för riksfesten Stockholm/Tallinn och Sunne administrerades
helt genom förbundet, vilket inte brukar vara fallet. Detta innebär att omsättningen detta år har varit ovanligt
hög eftersom alla deltagar-, logi- och matkostnader passerat förbundets kassa.
Resultaträkning
Intäkter (tkr)
Kollekter
Medlemsavgifter
Försäljning
Prenumerations- och annonsintäkter
Kurs- och deltagaravgifter
Bidrag
Summa intäkter 2009
1 615,7 116,7
215,6
513,8
4 235,4
524,2
7 221,4
2010
1 970,5
113,5
183,5
503,6
378,6
414,4
3 564,1
Kostnader (tkr)
Anslag och avgifter
Sammanträden och stämmor
Projekt
Kursverksamhet
Information
Försäljningskostnader
Administration
Summa kostnader
65,0
261,8
5 025,0
131,8
910,2
199,5
809,2
7 402,5
70,8
421,8
699,2
328,2
854,2
159,1
912,4
3 445,7
Resultat
-181,1
+ 118,4
Tabellerna ovan är en bruttoredovisning av intäkter och kostnader, det vill säga samtliga intäkter och
kostnader för verksamheten finns med i redovisade summor. Nettoresultatet för vissa verksamheter framgår av
nedanstående tabell:
Nettoresultat för vissa verksamheter (tkr)
Kyrkokörjournalen (inkl lön redaktör)
Försäljning Märken & medaljer
Vintermötet
Ungdomskörfestivalen
Nationella Ungdomskören
Riksfesterna
16
2009
– 367,0
+ 13,0
– 5,0
– 140,0
– 199,0
– 201,0
2010
– 267,1
+ 30,7
– 60,8
– 91,5
– 91,1
– 35,2
Redaktörstjänsten (50%) har kostnadsmässigt belastat Kyrkokörjournalen och kostnaderna för körpedagogen
(40%) har belastat ”Barn- och ungdomsprojekt”. Övriga personalkostnader, förbundssekreterare (50 %) och
förbundskamrer (100% 2009 och 75 % 2010) har redovisats under rubriken ”administration”. Där finns också
kostnader för arvoden till förtroendevalda, hyreskostnader, resor för kanslipersonalen, kostnader för revision,
kostnader för kontorsutrustning, IT-kostnader, kostnader för porto och telefon med flera kontorsomkostnader.
Förbundets finansiella ställning framgår av nedanstående tabell
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Ingående eget kapital
Uttag ur fonder
Årets resultat
Utgående eget kapital
Avsättning pensionsåtaganden
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
2009-12-31
212,0
2 207,3
2 419,3
2010-12-31
170,2
2 307,4
2 477,6
1 657,7
– 22,9
– 181,1
1 453,7
320,2
1 453,7
0,0
+ 118,6
1 572,3
290,4
0,0
645,2
0,0
614,9
2 419,3
2 477,6
Kyrkosångsförbundets soliditet (andelen tillgångar som är finansierade med eget kapital) har sjunkit jämfört
med tidigare år men ligger fortfarande på en acceptabel nivå. Vid årets utgång var soliditeten för 2009 60,0 %
och för 2010 63,5 %.
Likviditeten (möjligheten att fortlöpande kunna betala räkningarna) beräknad som en jämförelse mellan
omsättningstillgångarna och de kortfristiga skulderna visar att likviditeten är tillfredsställande. Kvoten ska, för
att löpande räkningar ska kunna betalas, vara större än 1. Den är 3,4 för 2009 och 3,7 för 2010. Men eftersom
förbundet traditionellt erhåller rikskollekten i slutet av året kan betalningsförmågan bli ansträngd under
oktober-november om likviditeten blir lägre.
Detaljer om förbundets ekonomi framgår av separat årsredovisningar för 2009 och 2010.
17
Organisation
Funktionärer
Biskop Erik Aurelius har varit förbundsordförande
för Sveriges Kyrkosångsförbund under de två
senaste åren. Styrelsen har utgjorts av: Lena Fagéus,
vice förbundsordförande och styrelseordförande,
Peter Lundborg, styrelsens vice ordförande,
Kerstin Baldwin, förbundsdirigent, Alf Bengtsson,
förbundsdirigent, samt ledamöterna Marie Englund
Hyllstam, Lars Lind, Susanne Redig, Sven-Åke
Svensson, Lars Åberg.
Styrelsen har varit samlade till styrelsemöte
sammanlagt nio gånger. Sammanträdeslokalen har
sedan hösten 2010 varit vid kansliets lokaler på
Skeppsholmen i Stockholm.
Arbetsutskottet har under perioden bestått av
Lena Fagéus och Peter Lundborg, med deltagande av
förbundskamreren och förbundssekreteraren. Åtta
möten har hållits under perioden.
Kansliet
Kansliet har bestått av Drew Baldwin, förbundssekreterare på 50% av heltidstjänst, Jan Rudérus,
förbundskamrer (t o m 31 dec 2010), därefter Agneta
Lundell, förbundskamrer på 75% av heltidstjänst,
Marita Sköldberg, redaktör, 50% av heltidstjänst,
samt Birgitta Rosenquist Brorson, körpedagog, 40%
av heltidstjänst t o m 31 dec 2010, därefter 50%.
Samtliga anställda har under den gångna
verksamhetsperioden haft sina tjänsterum i
bostaden. Från och med oktober 2010 har dock ett
kanslikontor upprättats i Stiftelsen Carpe Vitams
lokaler på Skeppsholmen (adress: Slupskjulsvägen
34, 111 49 Stockholm) som huvudsakligt
tjänsterum åt förbundssekreteraren. Kansliet
har därmed även tillgång till Carpe Vitams olika
sammanträdeslokaler, vilka utgjort förbundets
huvudsakliga möteslokal sedan dess.
Funktionärer och
anställda, oktober 2010
Slutord
Kyrkosångsförbundet är i ständig rörelse. Det visar inte minst vår verksamhetsberättelse för den gångna perioden. Det är intensivt och roligt att vara engagerad bland människor som bågnar av kreativitet och brinner för
körerna och för att lovsången till Guds ära alltid ska klinga.
Ett särskilt tack vill styrelsen rikta till våra medarbetare på kansliet och till alla goda medarbetare i delförbunden.
Lena Fagéus
Peter Lundborg
Kerstin Baldwin
Alf Bengtsson
Marie Englund Hyllstam Lars Lind
Sussi Redig
Sven-Åke Svensson 18
Lars Åberg
Stadgar
för Sveriges Kyrkosångsförbund
1. Ändamål
1.1 Sveriges Kyrkosångsförbund är en organisation inom Svenska kyrkan för körsångare, kyrkomusiker, präster och
andra som är intresserade av kyrkomusik.
1.2 Förbundets syfte är - att stärka kyrkomusikens och särskilt körsångens ställning i Svenska kyrkan
- att initiera
och vara en pådrivande kraft för den kyrkomusikaliska utvecklingen och förnyelsen i Svenska kyrkan
- att vara ett
forum för samtal om kyrkomusikaliska och andra frågor som berör körsångare, kyrkomusiker och präster i deras
gemensamma uppgift
- att företräda medlemmarnas intressen i dialog med andra kyrkomusikaliska organisationer
och med Svenska kyrkans ledning - att företräda kyrkosångsrörelsen i svenskt och internationellt musikliv
2. Organisation
2.1 Sveriges Kyrkosångsförbund är ett riksförbund som består av regionala kyrkosångsförbund och vissa
rikstäckande organisationer vilka representerar olika inriktning av kyrkans sång, musik och dans. Regionala
kyrkosångsförbund och rikstäckande organisationer benämns regionala respektive rikstäckande delförbund.
2.2 Sveriges Kyrkosångsförbund är demokratiskt uppbyggt med förbundsstämman som högsta beslutande organ.
Förbundsstämman utgörs av representanter för förbundets samtliga delförbund. En förbundsstyrelse utsedd av
förbundsstämman leder den löpande verksamheten inom förbundet
3. Medlemskap
3.1 Riksförbundets medlemmar utgörs av delförbunden. Delförbunden består av kollektiva och/eller enskilda
medlemmar. Delförbundens kollektiva medlemmar utgörs av kyrkomusikgrupper eller motsvarande (körer,
instrumentalensembler eller liknande). Delförbundens individuella medlemmar utgörs av enskilda personer
direktanslutna till delförbundet.
3.2 Delförbunden beslutar själva om formerna för individuellt och/eller kollektivt medlemskap i delförbundet.
3.3 Samtliga medlemmar i delförbunden är medlemmar i riksorganisationen genom delförbundets medlemskap i
riksförbundet.
3.4 Inträde i Sveriges Kyrkosångsförbund vinns genom beslut av förbundsstämman.
3.5 Delförbund som inte uppfyller förpliktelser i enlighet med dessa stadgar eller som agerar i strid med dess anda
kan uteslutas ur förbundet genom beslut av förbundsstämman.
4. Förbundsstämman
Allmänt
4.1 Övergripande och principiella beslut om riksförbundets verksamhet fattas av förbundsstämman som är
förbundets högsta beslutande organ.
4.2 Förbundsstämv oman består ambud utsedda av delförbunden samt förbundsstyrelsens ledamöter.
4.3 Ordinarie förbundsstämma hålls vartannat år
4.4 Extra förbundsstämma hålls då förbundsstyrelsen finner det erforderligt eller då minst en fjärdedel av anslutna
delförbund kräver det.
Ombud
4.5 Delförbunden utser ombud och personliga ersättare till förbundsstämman och en personlig ersättare för varje
ombud. Delförbunden har rätt att utse ett ombud för varje påbörjat 50-tal kollektiva medlemmar och/eller ett
ombud för varje påbörjat 100-tal, dock minst 25, enskilda medlemmar. Antalet ombudsberättigande medlemmar
baseras på de avgifter som erlagts till riksförbundet senast den 1 juli det år förbundsstämman äger rum eller, om
särskilda skäl föreligger, under föregående år. 19
4.6 Utöver de ombud som får utses baserat på antalet kollektiva och enskilda medlemmar har förbundsstyrelsen rätt
att tilldela tre delförbund vardera ett extra ombud.
Förbundsstämmans genomförande
4.7 Förslag till dagordning för förbundsstämman upprättas av förbundsstyrelsen. Förhandlingarna leds av
förbundsordföranden.
4.8 Vid ordinarie förbundsstämma ska förekomma
a) upprop av ombud
b) val av två personer som tillsammans
med ordföranden ska justera förbundsstämmans protokoll c) fastställande av föredragningslista
d) beslut om nya
ärendens upptagande till behandling
e) föredragning av verksamhetsberättelse samt årsredovisning
f) föredragning
av revisionsberättelse
g) beslut om ansvarsfrihet
h) Behandling av ärenden väckta av förbundsstyrelsen
i) behandling
av ingivna motioner
j) beslut om arvoden till styrelsens funktionärer för nästkommande två kalenderår
k)
föredragning av verksamhetsplan och ekonomisk plan för nästkommande två kalenderår l) beslut om årsavgift
nästkommande två kalenderår
m) val av förbundsordförande
n) val av ordförande i styrelsen tillika vice
förbundsordförande
o) val av åtta ledamöter i förbundsstyrelsen
p) val av två revisorer och två personliga ersättare
varav en ordinarie revisor och dennas ersättare är godkänd eller auktoriserad. q) utseende av valberedning för
nästkommande förbundsstämma
4.9 Samtliga val vid förbundsstämman avser nästkommande två kalenderår.
4.10 Kollektiva och enskilda medlemmar i förbundet samt delförbundens styrelser har rätt att genom motion lägga
fram ärenden för förbundsstämman. Sådant ärende ska tillställas förbundsstyrelsens kansli senast två månader före
den förbundsstämma då ärendet önskas behandlat. Förbundsstyrelsen ska därefter bereda ärendet och lägga fram
det för förbundsstämman för beslut.
4.11 Varje ärende utom valärende, som förekommer vid förbundsstämman, skall innan avgörande sker, beredas av
förbundsstyrelsen.
4.12 Kallelse till och handlingar rörande förbundsstämman tillställs, genom förbundsstyrelsens försorg, de utsedda
ombuden senast en månad innan stämman äger rum.
4.13 Beslut vid förbundsstämman fattas genom öppen omröstning och med enkel majoritet utom då fråga är om
stadgeändring. För beslut om ändring av stadgarna krävs två tredjedels majoritet vid ordinarie förbundsstämma. Val
ska, om något ombud yrkar det, ske med slutna sedlar.
4.14 Varje närvarande ombud och styrelseledamot äger en röst. Ledamot i förbundsstyrelsen får dock inte delta i
beslut om ansvarsfrihet för styrelsen eller vid val av revisorer.
4.15 Vid lika röstetal i omröstning äger förbundsstämmans ordförande utslagsröst. Vid lika röstetal i sluten
omröstning avgör lotten.
4.16 Medlem i riksförbundet, som inte är ombud, äger rätt att närvara vid förbundsstämman och delta i
överläggningarna men inte delta i besluten.
5. Förbundsstyrelsen
5.1 Förbundets löpande angelägenheter handhas av en förbundsstyrelse, utsedd av förbundsstämman bestående
av nio ledamöter inklusive styrelsens ordförande. Vid valet bör om möjligt såväl olika medlemskategorier som
verksamhetsformer bli representerade.
5.2 Förbundsstyrelsen konstituerar sig vid första sammanträdet efter förbundsstämman på det sätt som den själv
önskar, dock att en ledamot inom styrelsen utses till vice ordförande och att en eller flera förbundsdirigenter utses
inom eller utom styrelsen men att minst en förbundsdirigent är ledamot i förbundsstyrelsen.
5.3 Förbundsstyrelsen sammanträder minst två gånger varje år och är beslutsmässig då minst fem ledamöter är
närvarande.
5.4 Förbundsstyrelsen kan fördela arbetet till arbetsgrupper, kommittéer och sektioner och anvisar ekonomiska
resurser för deras arbete.
5.5 Förbundets ordförande och revisorer äger rätt att delta vid styrelsens sammanträden
5.6 Styrelsen har rätt att adjungera personer till sina sammanträden för enstaka ärenden, enstaka uppdrag eller viss tid.
20
5.7 Förbundsstyrelsen bör söka samarbete med närstående organisationer och utser representanter för detta arbete. 5.8 Förbundsstyrelsen informerar på lämpligt sätt kontinuerligt förbundets medlemmar om den löpande
verksamheten. Förbundsstyrelsen etablerar kontakter för informationsutbyte med Svenska kyrkans ledande organ
och organisationer.
6. Delförbunden
6.1 Delförbunden har en demokratisk uppbyggnad grundad på stadgar som delförbundet antagit. Delförbundets
stadgar får inte stå i strid med riksförbundets stadgar.
6.2 Delförbunden bedriver verksamhet i enlighet med sina stadgar.
6.3 Delförbunden ska föra medlemsförteckning så att antalet anslutna individer tydligt kan utläsas.
6.4 Delförbunden betalar årsavgift till riksförbundet i enlighet med principer och till det belopp förbundsstämman
beslutar. Delförbunden beslutar själva om formerna för och storlek på medlemmarnas avgift till delförbundet.
6.5 Delförbunden avrapporterar kontinuerligt till riksförbundet genom att lämna protokollskopior och relevanta
handlingar från styrelsemöten och årsmöten till förbundskansliet.
6.6 Delförbunden lämnar statistikuppgifter till riksförbundet i enlighet med förbundsstyrelsens anvisningar.
6.7 Delförbunden meddelar uppgifter om namn och adress på valda ombud för förbundsstämman senast två
månader före förbundsstämman till förbundskansliet.
6.8 Delförbunden svarar för de kostnader som är förenade med ombudens deltagande i förbundsstämman.
7. Ekonomin och arbetsgivaransvar
7.1 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets löpande ekonomiska beslut och för att den ekonomiska
dokumentationen följer god redovisningssed. 7.2 Förbundsstyrelsen beslutar om arvoden för tillfälliga uppdrag i kommittéer och arbetsgrupper. 7.3 Förbundsstyrelsen anställer erforderlig personal, fastställer löner och fullgör förbundets skyldigheter som
arbetsgivare.
7.4 Förbundets räkenskaper förs per kalenderår. Årsredovisningen tillställs revisorerna senast den 1 maj året efter
varje räkenskapsår, som senast den 1 juli samma år har fullgjort sitt uppdrag.
7.5 Styrelsen fastställer, i samråd med förbundets revisorer, attestordning och beslutar om firmatecknare.
7.6 Styrelsen ansvarar för att ekonomisk plan upprättas för kommande mandatperiod och föredras för
förbundsstämman.
8. Förbundets upplösning
8.1 Förbundet kan upplösas genom beslut av förbundsstämman med minst två tredjedels majoritet. Om
förbundsstämman beslutar att upplösa förbundet ska dess tillgångar överlämnas till någon verksamhet närstående
förbundets ändamål. Förbundsstämmans beslut om upplösning innefattar också beslut om hur tillgångarna ska
fördelas.
21
Ungdomskörfestivaler
Vintermöten
Foto: Anki Lindström
Förbundsdirigenter
– Svenska kyrkans
körförbund sedan 1925
www.sjungikyrkan.nu
Funktionärskonferens
Nationella ungdomskören
Styrelsemöte