Transcript Nedanstående är en annons från Abetong

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING
5 10
Nedanstående är en annons från Abetong
nr 5 B 2010 husbyggaren
1
2
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
3
4
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 · 2010 | Årgång 52
SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING
ISSN 0018-7968
Organ för SBR–Svenska
Byggingenjörers Riksförbund
Ansvarig utgivare
Lars Hedåker
Redaktör
Margot Granvik, Granvik Produktion
Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm
Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33
e-brev: [email protected]
Annonsavdelning
Björn Mårtenson
Lena Rösund
Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60
e-brev: [email protected]
Djursholmsvägen 62
183 52 Täby
Prenumerationsärenden
Tfn: 08-462 17 90
e-brev: [email protected]
Sidan 63
Den lösa leran i Göteborg är som vanligt en utmaning, denna gång när grunden ska läggas för Partihallsbron. Husbyggaren berättar också om kajer längs Göta Kanal som
har stärkts genom injektering, samt om en renässans för den gamla tekniken med yt-stabilisering. En lyckad renovering visar att energideklarationer lämnar mycket kvar att önska. Det
har även blivit dags för vår andra händelsekedja, som denna gång tar upp kugghjulet, hur
man vinklar om krafter och mycket mer. Detalj ur illustration: Jessica Palmgren
Prenumerationspriser
Prenumeration, kronor per år 395:–
Lösnummer, plus porto
70:–
Samtliga priser exkl moms.
Plusgiro: 55 34 25-0
Bankgiro:
241-0058
Utgivningsplan 2010
Nr 1 v 5 Nr 5 v 37
Nr 2 v 11 Nr 6 v 43
Nr 3 v 17 Nr 7 v 49
Nr 4 v 22
Tryckeri
Prinfo Ystads Centraltryckeri
Box 82, 271 22 Ystad
Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53
e-brev: [email protected]
Husbyggaren är medlem
i Sveriges Tidskrifter
Upplagan är ­11 200 ex.
Kontrollerad av
Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella
uppfattning endast då det särskilt
­anges.
Innehåll
6
10
14
18
22
26
32
34
36
38
42
44
45
49
59
63
Utmaning påla för lång bro som vilar på lös lera
Stenkistor i Göta Kanal stärks genom injektion
Bioanalys av förorenad jord kan visa på hälsorisker
Yt-stabilisering minskar behov av krossmaterial
Bergets förmåga leda värme styr energiuttaget
Äldre hus blir energisnålare med välkända åtgärder
Vasstak med rätt lutning kan hålla i 60 år
Juridik: Konkurrenspräglad dialog vid offentlig upphandling
IT: Smarta nät handlar om mer än att trycka på en knapp
Form & Teknik: Väljer vi byggplatser som parerar klimateffekter?
Debatt: Mer forskning behövs när storstäder ska växa neråt
Debatt: Offentliga beställare måste börja väga in kompetens
Noterat
Marknadsnytt
Nytt från SBR
Händelsekedja med kugghjul och gravitation
Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.
Bilaga medföljer
I nästa nummer:
Fastighetsförvaltning & Energi och miljö
Tidningen utkommer i vecka 43
nr 5 B 2010 husbyggaren
5
GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Partihallsbron i Göteborg
vilar på lös lera. En utmaning var att klara pålningen utan att skada en intilliggande
järnvägsbro. ­Pålningen skedde i etapper.
Utmaning påla för lång bro
som vilar på lös lera
P
är i Göteborg, det vill säga stora delar av
bron ska grundläggas inom områden där
undergrunden utgörs av lös lera till cirka
60–100 m djup. Vidare pågår omfattande
marksättningar, som mest cirka 13 mm
per år, inom stora delar av området. Bron
passerar dessutom i nära anslutning till
den befintliga järnvägsbron Skäran, se
f­igur 1.
2000 pålar slås ned i leran
Bron grundläggs på ett stort antal stöd
och inom projektet slås cirka 2 000 pålar
ned i leran, varav merparten utgörs av
cirka 50–80 m långa kohesionspålar. I byggskedet har bland annat omgiv-
Torbjörn Edstam, civ ing V och tekn
dr geoteknik CTH, är geoteknisk specialist
på Skanska Sverige AB, teknik och projekteringsledning. Han har tidigare arbetat med
geoteknikrelaterade frågor ur konsult-,
forsknings- och myndighetsperspektiv.
FÖRFATTAREN
artihallsförbindelsen ska
vara klar hösten 2011 och är då
den första färdiga delen av den
planerade Marieholmsförbindelsen, som skapar en ny koppling mellan
vägarna E20, E45 och E6 i Göteborg.
Den drygt en km långa Partihallsbron,
som är en viktig del av Partihallsförbindelsen, byggs som en fyrfältig bro och
sträcker sig från E20 vid Ånäsmotet (i öster) till en ny trafikplats i anslutning till
E45 på Marieholm (i väster), se figur 1.
Den framtida Marieholmstunneln under Göta älv kommer att koppla ihop E45
och E6.
Grundförhållandena är så som de ofta
FÖRFATTAREN
Av torbjörn edstam , tekn dr, Skanska Sverige AB och anders hansson , civ ing, Skanska Sverige AB
Figur 1. Vyn åt
nordost
(överst) respektive åt väster (vänster)
visar läget för
den blivande
Partihallsbron.
I den nedre bilden framgår
även hur den
befintliga järnvägsbron Skäran ligger i relation till Partihallsbron.
­Illustration:
­Trafikverket
6
Anders Hansson, civ ing V CTH, arbetar som geoteknisk specialist på Skanska
Sverige AB, teknik och projekteringsledning.
Han har tidigare arbetat med geoteknik­
relaterade frågeställningar ur ett konsult­
perspektiv.
ningspåverkan, i form av massundanträngning vid pålslagning, varit en viktig
frågeställning. Omfattade erfarenheter
har erhållits, dels ”i produktionen” och
dels inom ramen för ett FoU-projekt som
utförs i nära samarbete med den ordinarie produktionen. Brostöden sätter sig
På 120 år sikt, vilket motsvarar brons tekniska livslängd, kommer brostöden att
sätta sig, dels på grund av brons tyngd och
husbyggaren nr 5 B 2010
Figur 2. Vy åt nordost över fältmätningar vid pålslagning för ett av Partihallsbrons blivande
brostöd. Cirkelsymboler visar lägena för markpeglar. Kvadratsymboler visar lägen där
markpeglar, inklinometrar och bälgslangar installerats. Foto: Skanska
Figur 3. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta hävningar och sidorörelser i markytan
längs norra och södra mätlinjerna (överst) respektive västra mätlinjen (nederst). ­­­
Diagram: Skanska
dels på grund av de pågående marksättningarna. Detta ställer stora krav på de
beräkningsmodeller som används för den
konstruktiva utformningen av såväl pålar
som brokonstruktionen som sådan.
Å enda sidan är kohesionspålar med så
stor lutning som möjligt önskvärt för begränsning av sättningarna i brostöden. Å
andra sidan leder de pågående marksättningarna till att leran hänger sig på pålarna, vilket ger upphov till stora och
­oönskade böjande moment i pålarna om
de lutar för mycket. Således är det slutliga
valet av pålarnas lutning en kompromiss.
Skanskas brokonstruktörer har därför
lagt ned ett mycket omfattande arbete för
att finna den kompromiss som är mest
ekonomisk med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna.
FoU-projekt mätte markrörelser
Som en del i entreprenaden ingår FoUprojektet Massundanträngning vid pål­
nr 5 B 2010 husbyggaren
slagning. Syftet är att studera hur omgivningen påverkas när massor trängs undan
vid pålslagning.
Inom ramen för FoU-projektet genomfördes omfattande fältmätningar av hur
markrörelserna växer till i takt med pålslagningen i läget för ett av de blivande
brostöden, se figur 2.
Instrumenteringen utgjordes av såväl
markpeglar som bälgslangar och inklinometrar. Bälgslangarna och inklinometrarna mätte markrörelser ned till cirka
45 m djup.
Räknade på tre olika sätt
Tre olika beräkningsmetoder, som kräver
olika stora arbetsinsatser, har nyttjats i
syfte att prognostisera markrörelserna
till följd av pålslagningen.
Innan genomförandet av fältförsöken
prognostiserades de förväntade markrörelserna enligt ”svensk praxis”, det vill
säga Hellman/Rehman-metoden, (se till
exempel Olsson & Holm, 1993) samt en i
Sverige tidigare okänd metod, ”The
­shallow strain path method” (SSPM),
som utvecklats i Spanien (se Sagaseta,
1987).
I ett senare skede nyttjades även finita
element metoden (FEM) för simulering
av fältmätningarna. Några exempel på uppmätta och beräknade markrörelser redovisas i figur 3.
Som framgår resulterar Sagaseta-metoden och FEM i markrörelser som stämmer väl med de uppmätta rörelserna.
”Svensk praxis” resulterar i markrörelser
som är av samma storleksordning som de
uppmätta rörelserna, men överensstämmelsen är inte lika bra som hos de övriga
metoderna.
Utöver simulering av den situation som
rådde vid fältmätningarna har några hypotetiska situationer analyserats med
hjälp av FEM. I den studien analyserades
effekten av närliggande ytlaster samt ytoch pålgrundlagda betongfundament, (se
Edstam & Kullingsjö, 2010).
Slog pålar intill järnvägsbro
En av projektets geotekniska utmaningar
är slagning av pålar för grundläggning av
Partihallsbron i närheten av den befintliga Skäranbron. Det kortaste fria avståndet mellan nya och befintliga brostöd är
cirka tio meter, se figur 1 och figur 4.
Den befintliga järnvägsbron byggdes
på 1980-talet och är grundlagd på såväl
kohesionspålar som spetsburna pålar. En
eventuell uppkomst av horisontella differensförskjutningar mellan stöden ger
upphov till tvångskrafter i överbyggnaden vilket innebär att brons lager kan skadas. För att förhindra detta har lagren
låsts med en speciell anordning. Den
största tillåtna relativa förskjutningen
mellan två intilliggande brostöd begränsades dock till 10 mm, med hänsyn till
låsanordningens konstruktiva utformning.
Pålade i etapper
Inledande prognoser av förväntad storlek
på de pålslagningsinducerade rörelserna
av Skäranbron, visade att arbetet krävde
noggrann styrning och kontroll för att
inte förskjuta bron mer än tillåtet.
Därför delades pålningsarbetet upp i
ett flertal etapper, se figur 4, med mellanFortsättning s. 8 P
7
Figur 4. Planritningen visar Skäransbrons brostöd (röda) och Partihallsbrons blivande brostöd (gröna). Siffrorna anger i vilken ordning pålningsarbetena utfördes. Skiss: Skanska
mätningar av Skäranbrons stöd, vilka
kontrollerades mot upprättade prognoser som successivt uppdaterades och användes för styrning av pålningsarbetet
och eventuella förändringar av den ursprungliga arbetsordningen. Pålningsarbetet kunde dock utföras i stort sett enligt
upprättad plan.
Totalt uppmätt horisontell förskjutning efter avslutad pålning uppgick till
som mest cirka 40 mm, medan den största differensförskjutningen mellan två
stöd uppgick till cirka 6 mm, se figur 5. D
Fotnot:
FoU-projektet Massundanträngning vid pålslagning drivs i samarbete mellan Skanska
Sverige AB och Trafikverket, med finansiellt
stöd från SBUF, Skanska Sverige AB, Trafik­
verket, Pålkommissionen, Svenska geotekniska föreningen, Ruukki och Kompetenscentrum Infra på Chalmers. FoU-projektet
kommer att slutrapporteras i en SBUF-rapport som beräknas vara klar till årsskiftet
2010/2011.
Referenser:
Figur 5. Uppmätt och prognostiserad horisontell förskjutning efter avslutad pålning. Heldragen linje visar absolut förskjutning och streckad linje relativ förskjutning. Diagram: Skanska
P
liggande förflyttning mellan etapperna,
för att ge bron en jämn förskjutning utefter dess längd.
För att minimera förskjutningarna för-
8
borrades också med så kallad Augerskruv
ner till största möjliga djup, i detta fall
cirka 10–12 m.
Under arbetets gång utfördes rörelse-
Edstam, T. Kullingsjö, A. (2010). Ground displacements due to pile driving in Gothenburg clay. Proc. 7th European Conference
on Numerical Methods in Geotechnical
­Engineering, Trondheim, Norway.
Olsson, C., Holm, G. (1993). Pålgrundläggning. Statens geotekniska institut, Linköping.
Sagaseta, C. (1987). Analysis of undrained
soil deformation due to ground loss. Geotechnique, Vol. 37, No. 3, pp. 301-320.
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
9
GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING För 200 år sedan byggdes Göta Kanal,
som är Sveriges största byggprojekt genom tiderna. Nu har kajerna stabiliserats, bland annat
med nya så kallade frontväggar och injektering i stenkistorna.
Stenkistor i Göta Kanal
stärks genom injektion
Behöver ses över
Efter alla år behöver nu kajer längs Göta
Kanal restaureras och stabiliseras. År
2010 i samband med stabiliseringen fick
vi en för regionen extraordinär parameter att lägga till protokollet, och det var all
snö och kyla, men trots detta har projektet gått att genomföra med ett bra resultat.
När det gäller Söderköpings kaj så är
den konstruerad som en stenkista. Översidan är en gång åtgärdad genom att man
Formbyggnad, plankvägg. Foto: Triodev
10
göt på en betong för att fördela laster och
åstadkomma en slät översida. Detta har
troligtvis påverkat sättningen. Trämaterialet i stenkistan ruttnar bort och stenfyllningen riskerar att rasa ut med effekter både för hamnen och på ytan ovanför.
En omläggning av stenkistan och alternativa metoder som spontning skulle
innebära stora effekter för användningen
av kajen och omkringliggande fastigheter. Spontning innebär med stor sannolikhet vibrationer och rörelser i mark och i
byggnaderna, vilket innebär avsevärda
olägenheter, inte minst för boende. Dessutom finns stor risk för skador i kringliggande fastigheter, i form av sprickor och
sättningar. Skadorna skulle medföra en
avsevärd kostnad.
Formbyggnad med funktion
Eftersom trämaterialet på framsidan var
så dåligt i Söderköpings kaj blev den
­första åtgärden att skapa en så kallad
”frontvägg”. Den blir ett horisontellt stöd
och samtidigt gjutform för den senare åtgärden. Väggen består av A-klassat imp­
regnerat trä 45x145 för montage i vatten
och fäst med gängstänger, (M12) av syrafast stål, in i stenkistan i två nivåer.
Infästningen gjordes i horisontella träbalkar som i sin tur håller den stående
frontväggen. Nedre infästningen borrades in cirka 1,5 till 2 meter. Övre infästningen borrades in 75 cm i betongen och
fästes där med kemankare.
Göt bakom vägg
Bakom frontväggen gjordes en gjutning
med ett hydrofobt betongmaterial, som
inte blandar sig med vatten vid applicering och inte heller släpper in vatten efter
att det härdat på plats. Den första gjutningen gjordes med en densitet av 600
kg/m³ för att täta utrymmet i direkt anslutning till frontväggen.
Leif Nyquist är vd på Triodev entre­
prenör. Han är marknadsekonom och har
­arbetat inom flera branscher med marknadsföring och försäljning.
FÖRFATTAREN
N
är vi arbetat med kajstabilisering vid Söderköpings kaj
och Bergs slussar känns det
lite som om vi beskyddar och
bevarar historisk mark. Det har nu gått
200 år sedan det första spadtaget togs.
Göta Kanal är ju Sveriges största byggnadsprojekt och är hela 190 km lång med
58 slussar.
Baltzar von Platen drev igenom projektet som startades år 1810. Till sin hjälp
hade han 58 000 soldater.
FÖRFATTAREN
Av leif nyquist, vd, Triodev entreprenad AB och mats bränström, teknisk chef, Triodev entreprenad AB
Mats Bränström är teknisk chef på
­ riodev entreprenör. Han är civilingenjör
T
från KTH, väg och vatten, bärande konstruktioner, och verksam som konsult och konstruktör. Han har varit med och utvecklat ett
lättbetongsystem.
Vi avslutade fyllningen i den övre delen
av plankväggen med en starkare betong,
med en densitet på 800 kg/m³, för att stå
emot kraftiga stötar av båtar.
Ytterligare åtgärder gjordes också för
att förstärka mot andra eventuella skador
på formen. Fransk skruv, 35 cm lång, borrades in i den övre horisontella plankan,
med c-avstånd på 50 cm, detta för att förstärka konstruktionen för eventuella båtpåkörningar. Hela åtgärden skapade en
Fortsättning s. 12 P
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
11
Borrning av injekteringshål för betongmassan. Foto: Triodev
Byggande av förlorad form, 125 meter vägg.
Foto: Triodev
P
tät skärm mot stenkistan för nästa del av
åtgärden.
Stenkistan injekteras
Stenkistan injekterades sedan uppifrån
genom rör som borrats ner (850 mm och
350 cm djupt) genom det övre lagret av
asfalt/fyllnadsmassor/betong, till nedre
delen av stenkistan. Foderrörsborrningen består i att rör med diameter 54 mm
borras ner i borrhålen, i detta fall till överkant på stenkistan 1,5 meter. På det sättet
nådde vi ner i stenkistan för att stabili­
sera.
Betongen fixerade stenarnas läge och
samtidigt kapslar betongen in det kvarvarande virket i ett material med förhållandevis högt pH så att de pågående nedbrytningsprocesserna avstannar.
Injekteringen fortgick tills att vi såg att
vi fick kommunikation i intilliggande hål
eller tills vi uppnådde ett maxtryck.
Tekniken att fylla
Vi började med att fylla utrymmet mellan
frontväggen och stenkistan. Fyllningen
12
utfördes genom att en slang fördes ner i
utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Efter detta pumpades massan med
lågt pumptryck (cirka 1–3 bar) för att massan av sig själv successivt skulle fylla utrymmet. Mängden massa var beräkningsbart i frontväggen men svårare att bedöma i stenkistan.
Därefter övergick vi till att injektera
stenkistan via de förborrade hålen. Då
konstaterades, genom borrningen och
mängd massa, att det varierade en hel del
när det gäller hålrummen längs kajen. Injekteringen fortsatte tills ett mottryck
uppnåddes och, i förekommande fall,
kommunikation med intilliggande borrhål.
I det här fallet användes en blandare
med en kapacitet på 4 m³ per timme och
en pump, samt 30–150 meter slang.
Massan tätar inifrån
Fyllningen började från norr med en hastighet av 10–21 m³ per dag. En del av fyllningen gick in i stenkistan vilket ger dubbel effekt av åtgärden. Massan tätar ut­
ifrån och dessutom från insidan vid injekteringen av borrhålen. Materialet adderar till varandra även om det skett en viss
härdning av den första åtgärden.
Antalet kubikmeter betong per borrhål
varierade på grund av storleken på hålutrymmet i stenkistan per meter. Möjligheten att kontrollera att utrymmet i stenkistan verkligen fylldes var dels den på förhand beräkningsbara mängden massa,
dels att registrera mottryck, samt kommunikation mellan injekteringshålen.
Det medförde att vi med stor säkerhet
kunde avgöra om utrymmet var fyllt eller
inte. I de allra flesta fall stämde mängden
kubikmeter betong med den beräknade
massan för respektive rör. I några fall reducerades mängden av minskat hålrum i
stenkistan.
Vid varje fyllning av respektive injekteringsrör och fyllning av frontsida kontrollerades volymen. Löpande kontroller
gjordes också via maskinens data där man
kan följa antal producerade batcher per
rör. En batch motsvarar 1 m³.
Tanken med denna lösning var att använda en betongmassa som inte tynger
ner konstruktionen, men samtidigt går in
i håligheter och stabiliserar stenkistan. Vi
valde att använda en massa med en densitet på cirka 650 kg/m³ inuti stenkistan
Injektering bakom plankvägg. Foto: Triodev
Borrning av injekteringshål för betongmassan. Foto: Triodev
för att ge en tillräcklig hållfasthet på betongen som stabiliserar stenarna i sitt
läge, samtidigt som den går att pumpa in
med låga tryck och mycket god inträngning. Bärigheten för konstruktionen för
de belastningar som kommer uppifrån är
fortfarande helt beroende av stenarna i
kistan, men de stabiliseras i horisontalled
av betongen.
Skyddar mot syre
Inträngningen i konstruktionen har
fungerat bra trots att vi använt låga tryck
hela tiden, vi har konstaterat kommunikation mellan hålen och god spridning.
Området har fyllts ut på ett bra sätt och
det kvarvarande trämaterialet har blivit
inkapslat och kommer att behålla sin tidigare funktion men nu skyddat från påverkan av syret.
I väggen användes en något högre densitet för att motsvara den eventuella påverkan som kan komma ifråga, denna
betong samverkar med träväggen på utsidan och de gängstänger och fransk skruv
som fästes där. Åtgärden säkerställer att
sättningar på ovansidan och risken för ras
i framkant minimeras.
Mängden massa var svårberäknad i ett
fall som detta, på grund av att vi inte visste
hur stenkistan verkligen ser ut på insidan.
De mängder vi kan konstatera ligger inom
vår ursprungliga beräkning och de verifierar också att tillräcklig mängd massa
har gått in i konstruktionen så att den blir
stabil och säker i framtiden. D
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
13
GEOTEKNIK Det finns ännu ingen säker metod för att bedöma om sanerad jord kan
skada människor. En bioanalytisk metod kan dock ge en bättre bedömning av om förorenad
mark riskerar människors hälsa än de kemiska analysmetoder som används idag.
Bioanalys av förorenad jord
kan visa på hälsorisker
F
örorenad mark är ett stort
samhällsproblem. I Sverige finns i
dag enligt Naturvårdsverket drygt
80 000 potentiellt förorenade områden. Ett flertal av dessa områden är i
stort behov av åtgärder för att inte utgöra
en risk för omgivande miljö och människors hälsa.
Ofta innehåller marken en komplex
blandning av kemikalier vilket komplicerar riskbedömningen och efterbehandlingen av områdena. I dag finns ingen
tillräcklig metod för att säkerställa att den
färdigsanerade jorden inte kan ha en
skadlig effekt på människor och miljö.
Polycykliska aromatiska kolväten
(PAH:er) är en stor grupp av ämnen som
är relativt vanliga i förorenade områden,
särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar. På grund av deras toxicitet så
är efterbehandling av PAH-förorenade
områden av hög prioritet. Exponering
kan ha mutagena och cancerogena effekter hos människor och djur.
Ofullständig förbränning
PAH:er består av två eller flera sammanfogade aromatiska ringar. De bildas som
oönskade biprodukter vid ofullständig
förbränning av organiskt material. Exempel på antropogena (icke naturligt förekommande) källor är bilavgaser, slitage
av bildäck och vägmaterial, vedeldning,
kreosotimpregnerat virke, gummitillverkning och bensinstationer.
För att minska risken med förorenad
jord, både före och efter sanering, är det
viktigt att åstadkomma en heltäckande
riskbedömning och säker riskklassning
av jordmassorna.
Naturvårdsverket har tagit fram 52
stycken generella riktvärden för förorenad mark. I Sverige genomförs marksanering vanligtvis genom vägledning av
14
dessa riktvärden. I de fall föroreningarna
understiger riktvärdena anses jorden
vara okej för slutanvändning beroende på
markanvändningstyp. De flesta förorenade jordmassor saneras ned till mindre
känslig markanvändning (MKM) och kan
därmed användas som fyllnadsmassor i
deponier och vägbyggen.
Ger inte hela bilden
De generella riktvärdena är användbara
och mycket viktiga för att garantera en
säker marksaneringsverksamhet, men de
ger sällan hela bilden.
Riskbedömning av PAH-förorenad
mark baseras på kemisk analys av 16 standard PAH:er (PAH16), trots att det ofta
förekommer 100-tals PAH:er och PAHmetaboliter i jordarna. Detta betyder:
a)att endast en bråkdel av alla föroreningar i marken är känd,
b)att gränsvärden saknas för många kemikalier, och
c)att det är omöjligt att ta hänsyn till
eventuella samverkanseffekter, ökad/
minskad giftighet i jorden.
Dagens analysmetodik bygger dess­
Små barn tillhör de mest utsatta grupperna
då de ofta vistas nära marken och ”smakar”
på sin omgivning. Foto: Johan Bülow
FÖRFATTAREN
Av maria larsson, doktorand, Örebro universitet
Maria Larsson är doktorand i kemi vid
forskningscentrum Människa Teknik Miljö
vid Örebro universitet. Hon studerar föroreningars tillgänglighet och toxicitet i jord.
utom på kemisk analys av den totala halten av specifika ämnen som finns i jorden.
Ämnenas biotillgänglighet
Viktigt att ta hänsyn till när det handlar
om förorenade jordar är ämnenas biotillgänglighet. Biotillgängligheten av ett
ämne avser den fraktion av ämnets totala
halt som kan tas upp av levande organismer.
Människor och djur kan ta upp PAH:er
som finns i jorden via munnen (vatten,
föda, jord) och huden, samt genom inandning (damm, ånga). Små barn tillhör de
mest utsatta grupperna då de ofta vistas
nära marken och ”smakar” på sin omgivning.
Flertalet levande organismer kan omvandla PAH:er och nedbrytningsprodukterna (metaboliterna) som bildas är
­ibland giftigare än ursprungsämnena.
Biotillgängligheten av PAH:er i marken minskar med tiden på grund av att
ämnena långsamt diffunderar in djupare
i det organiska materialet. Totalhalten av
PAH:er i mark som förorenats för länge
sedan kan därför fortfarande vara hög,
men risken den utgör för människor och
Fortsättning s. 16 P
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
15
Skillnad mellan kemisk analys och mekanismspecifik bioanalys av jordprover. Kemisk analys ger information om halten hos
utvalda ämnen, övriga gifter i provet vet
man inget om. Bioanalys mäter den totala
mekanismspecifika effekten av alla ämnen i
provet som verkar via den studerade mekanismen, men ämnenas identitet är okänd.
Cellerna exponeras för jordextrakt. Foto: Anna Rotander
Skiss: MTM
P
djur kan vara mindre eftersom ämnenas
mobilitet och biotillgänglighet minskat.
Aktiverar dioxinreceptor
Vid forskningscentrum Människa Teknik
Miljö (MTM) har vi under ett antal år studerat toxiciteten i förorenad jord med
bioanalytisk metodik. Fördelen med bioanalyser är att de ger den sammanlagda
biologiska effekten av alla ämnen som
finns i ett prov, något som det saknas kunskap om i dag. Detta är en principiell skillnad mot traditionell kemisk analys där
specifika ämnen kan analyseras men urvalet av ämnen måste bestämmas i förväg.
Bioanalysen (H4IIE-luc) som vi använder är en mekanismspecifik cellbaserad bioanalys som detekterar alla ämnen
som binder till och aktiverar Ah-receptorn, också kallad dioxinreceptorn. Dioxinreceptorn aktiveras av en lång rad miljögifter som PCB, dioxiner och PAH:er
som är vanligt förekommande i förorenad
mark.
Analyserade jordprover
I ett projekt finansierat av Naturvårdsverkets kunskapsprogram ”Hållbar sanering” var ett av syftena att studera om
PAH-förorenade färdigsanerade jordar
verkligen minskade i giftighet i proportion till minskningen av PAH:er.
Prover insamlades från ett tiotal sanerade PAH-förorenade jordar. Kriterierna
för de insamlade proverna var att jordarna skulle ha varit förorenade med PAH:er
och sanerade ned till MKM med avseende på PAH:er. Tillgången på sanerade
PAH-jordar var låg då de flesta PAH-föro­
16
renade jordar deponeras idag utan att ha
undergått någon form av behandling.
Alla jordprover analyserades med både
traditionell kemisk analys (GC-MS) av
PAH16 och bioanalys (H4IIE-luc). På så
sätt ville vi undersöka ifall dagens riktvärden för PAH:er i sanerade PAH-förorenade jordmassor är rimliga som grund
för respektive markanvändningstyp eller
om man med dagens analysmetodik riskerar att missa andra PAH:er och liknande ämnen med skadlig effekt.
Resultaten visade att alla jordar efter
avslutad sanering uppvisade en stor andel biologisk effekt som inte var PAH16.
Andelen skilde sig åt mycket mellan jordarna, men i alla prov syntes detta mönster tydligt. Det betyder att det fanns
många fler potentiellt giftiga ämnen i jordarna än de 16 PAH:er som den kemiska
analysen inriktar sig på och att jordarna
trots sanering fortfarande innehöll en
stor andel ämnen som aktiverade dioxinreceptorn.
I tidigare studier i vår grupp har vi
­kunnat visa att jordar förorenade med
PAH:er utgör en ytterst komplex matris
med hundratals toppar som kan detekteras vid tvådimensionell GC-MS. Det är
troligen likadant i dessa jordar, vilket
också våra resultat tyder på.
Våra resultat visar på svagheten med
kemisk analys av ett mindre antal ämnen
som underlag för klassning av sanerade
massor. Att inkludera bioanalytisk metodik vid riskbedömningar av förorenad
mark skulle kunna minska riskerna dessa
jordar kan utgöra för människor och miljö, samt medföra att man med större sä-
kerhet och i större utsträckning ska kunna återanvända sanerade jordmassor.
Daggmask tar upp förorening
Ett annat syfte i projektet var att utveckla
en enkel kemisk metod för biotillgänglighet. En metod för att uppskatta biotillgänglighet är att mäta upptag av en för­
orening i daggmask.
Mask är lämplig som referensorganism
på grund av att den lever i jorden, bearbetar jorden och spelar en stor roll för transporten av föroreningar från jorden till
organismer högre upp i näringskedjan.
Användning av mask i detta syfte kan
dock vara ganska besvärligt och tidskrävande och de tål inte exponering av vissa
ämnen eller vissa koncentrationer.
Studien utfördes på en biologiskt renad
jord där upptaget av PAH:er i mask, Eise­
nia fetida, studerades. Ett flertal extraktioner med olika lösningsmedel (n-hexan, butanol och metanol) genomfördes på
samma jord. En mild skakmetod med metanol stämde bäst överens med PAHmönstret i masken.
Skakmetoden ger inget kvantifierbart
mått på den biotillgängliga fraktionen då
det inte direkt går att jämföra halten som
en mask tar upp med den som metanolen
extraherar ut. Man får dock en uppskattning om andelen PAH:er som är tillgängliga och som kan lakas ut relativt lätt med
ett polärt lösningsmedel.
Tid behövs för nedbrytning
Vi har funnit att biologisk behandling av
PAH-förorenad jord leder till en minskning av totalhalten PAH16 i jorden men att
husbyggaren nr 5 B 2010
av toxiska ämnen i jorden, eftersom det är
den del som kan orsaka skador i miljön.
Tabell 1. Resultat från analyser.
den biotillgängliga fraktionen av PAH:er
ökar och att den därmed kan vara högre i
slutet av en behandling än vid dess början.
Vid biologisk behandling av förorenade
jordar är det en del i processen att göra
föroreningarna mer tillgängliga för nedbrytning och det är därför viktigt att behandlingen pågår under tillräckligt lång
tid så att gifterna kan reduceras.
nr 5 B 2010 husbyggaren
Vi har även i ett flertal studier funnit att
det inte förekommer något samband mellan att de jordar som har högst totalhalter
också har högst andel biotillgängliga
PAH:er, vilket tyder på att det är jordens
egenskaper som styr tillgängligheten mer
än PAH-halterna i jorden.
Riskbedömning av förorenad mark bör
baseras på den biotillgängliga fraktionen
Sanering påverkar jorden
Man kan vara ganska säker på att det efter
de flesta saneringar kommer att återstå
en stor mängd icke-analyserade, biologiskt aktiva ämnen i jorden, som bildats
under saneringen eller funnits där från
början. Den risk som dessa kemikalier utgör är okänd men kan i princip vara allt
från försumbar till betydande.
Markens egenskaper kan förändras
under saneringen, vilket kan bidra till att
kemikalierna blir mer tillgängliga för
upptag och spridning. Flera kemiska
identifieringsstudier samt bioanalytiska
studier krävs för att utröna risken för
människa eller miljö. D
17
GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Yt-stabilisering kan minska behovet av krossmaterial och naturgrus. Vid fyllnaden av en parkeringsplats vid Malmö Arena användes schaktmassor
av lermorän. Bindemedel frästes ner och ytornas packades. Inga eftersättningar har noterats.
Yt-stabilisering minskar
behov av krossmaterial
I
infrastrukturbyggande är jordoch stenmaterial mycket viktiga
komponenter. De ingår i allt från betong och asfalt till att vara en del av
undergrunden. I till exempel betong har
materialet nått en hög förädlingsgrad i
form av cement men innehåller även lågförädlade komponenter som ballast och
filler. Även i asfalt ingår krossmaterial
som ballast och filler.
En vägkropp kan bestå av bundna och
obundna komponenter eller en kombination av dessa. De obundna lagren består
vanligtvis av krossat berg eller krossad
sten men kan också bestå av naturgrus.
Som komplement och ibland också
som ersättning kan in-situ stabiliserade
material användas. Stabiliseringen kan
ersätta krossmaterial men också minska
tjocklekarna på de ingående materialskikten.
Stabilisering innebär att blanda naturlig jord eller krossprodukter med ett bin-
Figur 1. Användningsområde för levererat
krossmaterial i Sverige 2008 (efter Anon,
2009).
18
demedel. Stabilisering ska inte förväxlas
med cementstabiliserat grus (CG). Metoderna har stora likheter men skiljer sig åt
när det gäller önskad hållfasthet. En CG
har en tryckhållfasthet på cirka 9 MPa
emedan en stabiliserad jord har hållfastheter från några hundra kPa till maximalt
cirka 4 MPa.
Mest kross till vägar
Figur 1 visar fördelningen av det totalt
­levererade krossmaterialet i Sverige år
2008 (Anon, 2009). Av den totala mängden producerat krossmaterial används 51
procent för vägändamål medan endast
13 procent används till betongen. När det
gäller användandet av naturgrus är betongtillverkning det klart dominerande
användningsområdet (40 procent), följt
av väggbyggnad (24 procent), se figur 2.
Fördelningen av levererat ballast baserat på materialslag visas i figur 3. Figuren
visar att naturgrus, som är en ändlig re-
Figur 2. Användningsområde för naturgrus i
Sverige (efter Anon, 2009).
FÖRFATTAREN
Av per lindh, geotekniker, Peab
Per Lindh är geotekniker på Peab. Han arbetar med infrastruktur och har stabilisering
som specialitet. Per Lindh arbetar även med
stabilisering av förorenad jord.
surs, fortfarande år 2008 svarar för en
ganska betydande del av ballastproduktionen. Morän, som visserligen också är
en ändlig produkt, svarar endast för
3 procent av ballastproduktionen trots att
morän täcker 70 procent av Sveriges
landyta.
Skatt kan minska användning
Hur ser framtiden ut? I en inte allför djärv
gissning fortsätter branschen ungefär
som tidigare. Möjligtvis kommer en ökad
skatt på naturgrus att minska dess användning.
I vissa fall är det svårt att ersätta naturgrus med krossprodukter eller morän.
Denna svårighet kan till viss del överbryggas av ekonomiska incitament som
till exempel den ovan nämnda skatten. I
andra fall måste nya tekniska lösningar
hittas för att kunna ersätta naturgrus med
krossmaterial eller morän. Ett ekonomiskt och miljömässigt bra alternativ till
krossmaterial och naturgrus är in-situ
stabiliserat material.
Materialförädling in-situ
Genom att använda befintliga massor
som finns i väglinjen eller vid en sidotäkt
Fortsättning s. 20 P
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
19
Figur 3. Leveranser av ballast i Sverige uppdelat efter materialslag år 2008 (efter Anon,
2009).
Figur 5. Fotot visar uppackning av terrasseringsytor. Foto: Per Lindh
P
Figur 4. Stabilisering och modifiering med
Wirtgenfräs. Foto: Per Lindh
Ett innovativt stabiliseringsprojekt har
utförts åt Malmö gatukontor. Projektet är
intressant inte bara ur gestaltningssynpunkt utan även för den ovanliga användningen av stabilisering och naturliga material.
om den tillhörde den baltiska moränen
eller nordostmoränen. Skillnaderna består i lerhalt samt i kalkhalt (kalciumkarbonat). I samband med schakter i lermorän förekommer även intermoräna sediment vilka kan bestå av slit, sand och grus.
kan behovet av både krossmaterial och
naturgrus minskas. I dagsläget sker en
viss materialförädlig in-situ i form av
krossning av berg och genom sortering av
massor i schakt.
En gammal teknik som fått en renässans är yt-stabilisering. Metoden innebär
att befintligt material i linjen används och
förädlas till önskade egenskaper. Förädlingen sker framförallt med hjälp av oorganiska bindemedel som till exempel
kalk, cement och slagg. Metodiken gör att
behoven av externt material i form av
krossmaterial och naturgrus minskar och
detta minskar också behovet av transporter och sidotippar.
Projekt vid Malmö Arena
Projektet är en större parkeringsplats vid
Malmö Arena. Projektet har en yta på
cirka 47 000 m2 och startade våren 2008
för att färdigställas hösten 2008.
Den befintliga marknivån var låg och
behövde fyllas upp. Fyllningshöjden varierade mellan noll och fyra meter. I området består den naturliga marken av lermorän. Schaktningsarbeten pågick i den
närliggande omgivningen för olika byggprojekt, bland annat Citytunneln.
Schaktmassorna som användes för fyllning bestod till största delen av lermorän
men kom från flera olika lokaler. Kvaliteten på lermoränen varierade beroende på
Fräser ner bindemedel
Utgångspunkten i projektet var att använda så mycket naturliga material som
möjligt.
För att kunna utföra en rationell fyllning utan liggtid valdes kalkmodifiering
av fyllningsmassorna. Modifiering är en
stabilisering fast med lägre bindemedelshalt och utförs för att bättre kunna packa
massorna (Lindh, 2004). Denna modifiering utfördes i omgångar under fyllningsarbetet.
Metodiken innebär att erforderlig
mäng bindemedel (bränd alternativt
släckt kalk) sprids på marken varefter
bindemedlet fräses ner, se figur 4. Samma
metodik användes när fyllningen nått rätt
höjd men då för att erhålla erforderlig
hållfasthet för att materialet skulle fungera tillsammans med vältbetongen respektive grusöverbyggnaden.
Normalsektionen för vältbetongdelen är:
140 mm
Vältbetong C 32/40
1,0 kg/m2 + grus 4/6 4kg/m2 Bitumenemulsion
250 mm
Stabiliserad lermorän, tryckhållfasthet på 650 kPa.
300 mm
Terrassen stabiliseras med kalk. Tryckhållfasthet 650 kPa.
Motsvarande för grusöverbyggnaden är:
50 mm Grusslitlager
80 mm
Bärlagergrus
1,0 kg/m2 + grus 4/6 4kg/m2 Bitumenemulsion
400 mm
Terrassen stabiliseras med kalk. Tryckhållfasthet 650 kPa.
20
Grävmaskin packade ytor
Huvuddelen av parkeringsytan består av
vältbetong samt en mindre yta med grusöverbyggnad. I projektet ingick även terrasseringar av växtytor och dammar för
avvattning.
För terrasseringsarbeten användes
husbyggaren nr 5 B 2010
Figur 6. Färdiga terrasseringsytor. Notera den avgrusade bitumenemulsionen. Till höger i bilden ses delar av grusöverbyggnaden. Foto: Per Lindh
stabiliserad lermorän. Lermoränen stabiliserades med ett långsamthärdande bindemedel för att sedan placeras på terrasseringsytorna. Placeringen utfördes med
grävmaskin vilken även användes för att
packa ytorna, se figur 5. De färdiga ytorna
som består av stabiliserad lermorän visas
i figur 6.
Minskar behov av kross
Stabiliseringsmetoden fungerade bra till-
nr 5 B 2010 husbyggaren
sammans med välbetong i denna lite speciella tillämpning. Inga eftersättningar i
fyllningen har uppkommit och den stabiliserade fyllningen har fungerat bra som
plattform för vältbetongen.
Ett minimum av krossat material har
behövt transporteras till och användas i
projektet.
Fotnot: Projektör för stabiliseringsprojektet var landskapsarkitekterna NOD
medan Peab var entreprenör. D
Referenser:
Anon. (2009) ”Grus, sand och krossberg,
Produktion och tillgångar 2008”. Per. publ.
2009:3. SGU.
Lindh, P., (2004) “Compaction- and
strength properties of stabilised and unstabilised fine-grained tills”. Doktorsavhandling. ISBN 91-973723-5-8. Lund University,
Lund 2004.
21
GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Termiska parametrar, som bergets temperatur och
förmåga att leda värme, avgör vad man får ut av en bergvärmeanläggning. Bäst blir det där berget
har hög värmeledningsförmåga. Därför behövs det fler detaljerade lokala undersökningar.
Bergets förmåga leda värme
styr energiuttaget
Torr sand sämst
Värmeledningsförmågan (λ) mäts i W m-1
K-1 och karakteriserar bergets egenskaper som ledare av värmeenergi. Vissa
bergarter ger ett bättre utbyte av värme
än andra beroende på att värmeledningsförmågan hos bergarterna varierar, till
exempel mellan 1,7 och 3,4 W m-1 K-1 för
basalt respektive granit (till exempel
Schön 2004).
Mineralogisk sammansättning, struktur, porositet och vattenhalt hos bergar22
Borrhålens djup kan variera
Rätt planering av bergvärmeanläggningen sparar installations- och driftskostnader. Vid dimensioneringen av system är
berggrundens temperatur, värmeledningsförmåga och vattenföring avgörande faktorer. Dessa parametrar bestämmer borrhålets nödvändiga djup.
Berggrundens temperatur på 100 m
djup kan förenklat antas vara lika med
årets genomsnittliga utomhustemperatur. För att kunna bedöma vattenföringen
i berget krävs information ur befintliga
databaser eller ytterligare undersökningar. Det borrdjup som krävs för att uppnå
en bestämd energieffekt kan variera med
upp till 40 procent beroende på berggrundens variation i värmeledningsförmågan, se figur 1.
Idag används schablon
Vid dimensionering av ett bergvärmesystem används idag i regel ett branschgemensamt program. Bergets värmeledningsförmåga har stor betydelse för dimensioneringen, men har hittills enbart
beaktats schablonartat.
Fortsättning s. 24 P
Gerhard Schwarz är geofysiker vid
Sveriges geologiska undersökning och docent i fasta jordens fysik vid Uppsala universitet. Hans intresse för fysiska processer i
jordens inre sträcker sig från ytan ner till
stora djup.
FÖRFATTAREN
Mest från markytan
Bergvärme går att utvinna ur all berggrund. Effekten av en energibrunn är
dock främst beroende av värmeledningsförmågan i materialet ( jord/berg) i anslutning till borrhålet, det vill säga effekten blir bättre när värmeledningsförmågan är högre.
Det bör noteras att huvuddelen av energin utgörs av solenergi från markytan
och att värmetillskottet från jordens inre
(geotermisk energi) endast utgör några få
procent.
ten är egenskaper som påverkar värmeledningsförmågan. Det mest kritiska mineralet för värmeledningsförmågan i
vanliga bergarter är kvarts, SiO2. Värmeledningsförmågan är störst i kvartsrika
stenar, som kvartsit eller sandsten, där
dock även spridningen i ledningsförmåga
kan vara stor.
Spridningen hos kristallina bergarter
är generellt sett lägre än för sedimentära
bergarter. Lösa sediment, som torr sand,
har de lägsta λ-värdena. I vattenförande
sedimentlager är λ beroende av stenmatrisen samt porvatten. Det finns även en
empirisk funktion mellan bergartens värmeledningsförmåga och dess densitet.
Mattias Göransson är berggrundsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning. Han arbetar bland annat med att identifiera och utveckla geologisk information,
samt med frågor kring materialförsörjning.
FÖRFATTAREN
E
nergipriserna har stigit markant under de senaste decennierna. Det har lett till att användningen av bergvärme (geo-energi) från mindre djup (10 m till några 100
m) samt lagring av värme har blivit mer
och mer intressant ur ekonomisk synvinkel. Även utsläppen av koldioxid minskas
avsevärt när ”grön el” eller absorptionsvärmepump används.
Antalet
energibrunnsanläggningar
ökar markant i Sverige. Mer än 200 000
bergvärmebrunnar har sedan år 1980
rapporterats till brunnsarkivet på Sveriges geologiska undersökning, SGU, och i
genomsnitt har det tillkommit cirka
20 000 nya brunnar per år under de senaste åren.
FÖRFATTAREN
Av gerhard schwarz, docent, SGU, mattias göransson, statsgeolog, SGU och bo thunholm, dr, SGU
Bo Thunholm är hydrogeolog vid Sveriges geologiska undersökning och arbetar
med grundvattenövervakning och databaser, samt utvärderar och sammanställer olika data.
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
23
P
Bättre kunskap om bergets termiska
egenskaper är viktigast på de platser där
man planerar för större anläggningar
med flera borrhål. Den enskilde villaägaren med en mindre tomt som planerar att
installera bergvärme har däremot ofta
inga större valmöjligheter när det gäller
att placera borrhålen, men vill där­emot
ha information om värmeledningsförmågan för att bedöma vilket brunnsdjup som
behövs.
Med rätt kunskap om bergarternas värmeledningsförmåga kan brunnsdjupen
anpassas mycket bättre till anläggningens
energiomsättning.
Bergarters värmeledningsförmåga kan
beräknas teoretiskt utifrån deras mineralogiska sammansättning (Horai & Baldridge, 1972). Undersökningar som vi presenterar här bygger på den tekniken. Tidigare har Sundberg et al. (1985) använt
sig av ett liknande schema.
Röntgar borrkax
I vanliga fall bestäms bergartens mineralogiska sammansättning genom att analysera tunnslipprov som tas från bergstuffer med avseende på provets mineral­
innehåll. Denna metod kallas för modal­
analys. Fördelen med att använda den här
informationen är att dessa data samlas in
i samband med den reguljära berggrundskarteringen över stora områden i Sverige
och redan finns inlagrade i SGU:s databaser.
En annan möjlighet för att bestämma
bergartens mineralsammansättning är
röntgendiffraktionsanalys (XRD). Metoden har visat sig även vara lämplig för att
analysera borrkax. Därmed kan mineralhalten analyseras under borrningens
gång utifrån borrmaterialet, och värmeledningsförmågan kan beräknas.
Vi har även försökt att använda oss av
den geokemiska databasen vid SGU för
att få fram bergarters mineralogiska sammansättning. Tusentals analysdata finns
inlagda i arkiven. Resultatet av beräkningen av vilka mineral ett geokemiskt
prov består av, normativ beräkning, har
dock visat sig att avvika alltför mycket
från de reella halterna. Den metoden
kunde därför inte användas för att räkna
fram värmeledningsförmåga.
Kan mäta på borrkärna
Det finns olika metoder för att mäta upp
24
Figur 1. Simulerad borrhålsdjup (djupet i meter under grundvattenytan) i förhållande till
­bergets värmeledningsförmåga (i W m-1 K-1 (Watt per meter och Kelvin)) och temperatur
(5 till 7 °C) vid 100 meter djup för att täcka ett energibehov av 25 MWh årligen för uppvärmningen av en villa (efter Kalskin Ramstad et al. 2008).
Figur 2. Pilotstudie för en värmeledningskarta över Stor-Stockholm (50 x 50 km2), där berg­
arter har klassats utifrån deras värmeledningsförmåga. Provpunkter visar var värmeledningen har beräknats eller uppmätts.
bergarters värmeledningsförmåga direkt
på stuffmaterial i laboratoriet. I våra studier har vi använt oss av TCS-metoden,
som står för Thermal conductivity scanning (Popov et al. 1999).
Klassade värmeledningsförmåga
Jämfört med de mer traditionella metoderna för att mäta värmeledningsförmågan är TCS-metoden enkel att använda,
snabb och noggrann samt mycket kostnadseffektiv. Ytterligare en fördel med
TCS-metoden är, att man även kan mäta
direkt på borrkärnor. Utifrån samma
bergmaterial kunde vi verifiera resultaten genom att jämföra teoretiskt framtagna data med uppmätta data.
Med alla samlade data från området
Stor-Stockholm som utgångspunkt har vi
framställt en pilotkarta med värmeledningsförmågan över regionen utgående
ifrån den geologiska kartan som bas, se
figur 2. Värmeledningsförmågan för olika
bergarter har indelats i fem kategorier,
från 2,5 till mer än 4,5 W m-1 K-1. Samtidigt
visas också grunddata från de olika provpunkterna.
Bergarterna i området utgörs mest av
husbyggaren nr 5 B 2010
metasedimentära och granitoida gnejser
samt granit. Generellt sett har dessa bergarter en stor spridning i värmeledningsförmågan och medelvärden ligger mellan
3,0 och 3,5 W m-1 K-1. Bergarter som täc­ker
mindre ytor i regionen utgörs mestadels
av sandiga metasedimentära gnejser och
gnejsiga graniter med medelvärden mellan 3,5 och 4,5 W m-1 K-1. Områden där
medelvärden ligger mellan 2,5 och 3,0 W
m-1 K-1 klassificeras som mest som basiska
(kvartsfattiga) bergarter, till exempel
gabbro och diorit.
Bergarten med den minsta ytan i regionen (på Ekerö) utgörs av jotniska sandstenar, där värmeledningen är högst med
värden större än 4,5 W m-1 K-1.
Sönderfall frigör värme
Förutom värmeledning kan även värmeproduktion i berggrunden vara betydelsefylld för bergvärmeanläggningar. I geologiska formationer som utgörs av yngre
graniter och pegmatiter kan det finnas
nr 5 B 2010 husbyggaren
förhöjda halter av uran, torium och ka­
lium. Vid sönderfallet av dessa element
frigörs värme som leder till en högre temperaturgradient i berget. Detta i sin tur
ökar verkningsgraden i bergvärmeanläggningen.
Halterna av de nämnda elementen har
bestämts genom radiometriska mätningar som utförs inom SGU:s karteringsarbeten på marken eller i luften. Arbeten med
att analysera värmeproduktionen i berggrunden har påbörjats. Det återstår dock
att sammanköra alla termiska parametrar
i en gemensam temakarta.
Viktigt att utveckla
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att
de termiska parametrarna temperatur,
värmeledning och värmeproduktion är
av stor vikt vid planeringen av bergvärmeanläggningar.
Bättre kunskap om parametrarna kan
bli värdefulla för översiktliga bedömningar för dimensionering av bergvärme-
anläggningar samt bilda underlag för ytterligare och mer detaljerade undersökningar på lokal nivå. Temat geo-energi
har i samhället identifierats som ett nyckelord. Därför anses projektet som ett viktigt framtida utvecklingsområde inom
SGU. D
Referenser:
Horai, K. & Baldridge, S. (1972): Phys. Earth
Planet. Inter. 5, 157-166.
Kalskin Ramstad, R., Tiarks, H., Midtømme
K. (2008): 33. Internat. Geol. Congr., Oslo.
Popov, Y.A. et al. (1999): Geothermics 28,
253-276.
Schön, J. (2004): Physical Properties of
Rocks, Elsevier, Amsterdam.
Sundberg, J., Thunholm, B., Johnson, J.
(1985): Byggforskningsrådet R97.
25
ROT Hur ska en renovering av en äldre fastighet projekteras? Hur ska fuktsäkerhet,
­ nergibesparing och luftkvalitet lösas? Lösningar från projekt beskrivs för att inspirera andra
e
aktörer. Det går nämligen utmärkt att sänka energiåtgången. Lufttätheten avgör.
Äldre hus blir energisnåla
med välkända åtgärder
D
e befintliga fastigheterna
utgör stora värden i kapital och
kostnaderna för drift och underhåll är ofta stora i jämförelse med nyproducerade hus.
Energideklarationer som hittills utförts på dessa fastigheter ger sällan ägaren underlag som konkret visar på hur en
renovering bör utföras för att få ner
driftskostnaderna och minska energiförbrukningen.
Med kunskap om klimatskalets betydelse och noggranna analyser av lufttäthet, köldbryggor, fuktvandring, solinstrålning och ventilation har några projekt av äldre fastigheter genomförts med
gott resultat. Projekten visar att det är
möjligt att gå från energislukande standardhus till energieffektiva byggnader
med bra inomhusklimat.
Energideklarationer brister
Inom överskådlig framtid är det de be­
fintliga husen som står för 35 procent av
Sveriges totala energiförbrukning. Förnyelsetakten i fastighetsbeståndet understiger två procent per år.
Lagen om energideklarationer från EU
kunde ha varit ett startskott för Sverige
att minska energianvändningen inom
fastighetssektorn. Tyvärr är det en verkningslös lag. Samtliga energideklarationer som jag sett under de senaste två åren
har alla liknande generella åtgärdsförslag
som inte i något fall beskriver hur fastigheten verkligen ska minska sin energiförbrukning. Det står om tilläggsisolering,
byte av fönster, injustering av värme- och
ventilationssystem, snålspolande kranar
etcetera.
Genom att skapa en detaljerad modell
av vad den aktuella fastigheten borde förbruka, kan relevanta åtgärdsprogram tas
fram. Detta tar dock längre tid och kräver
betydligt större insats av energiexperten
26
än dagens urvattnade system. Först då
kan fuktsäkra, energieffektiva och skräddarsydda åtgärdsförslag tas fram.
Men inte heller myndigheterna i form
av Boverket ställer några krav på energiförbrukningen i fastigheter som renoveras. Krav ställs dock redan idag i flera
­andra europeiska länder. Detta är märkligt eftersom den svenska regeringen har
åtaganden om att minska fastighetssektorns energianvändning.
Utan myndighetskrav på energieffektiviteten vid renovering av fastigheter
kommer energiförbrukningen att fortsätta ligga högt i det svenska fastighetsbeståndet.
Traditionell renovering
Ett av de genomförda renoveringsprojekten rör en trevånings fastighet i Mellansverige. Fastigheten har en 250 mm lättbetongstomme och kräver 150 kWh/m2
och år för uppvärmningen. Denna siffra
är utan tappvarmvatten. Taket är i behov
Blower-Door. Foto: Per Karnehed
FÖRFATTAREN
Av per karnehed, Karnehed Design & Construction AB
Per Karnehed är civilingenjör väg- och
vatten, Chalmers. Idag driver han en egen
konsultfirma med inriktning på energieffektivitet, fuktsäkerhet och tester av klimatskal.
av omläggning, fasaden har sprickor och
viss fuktinträngning sker på slagregnsutsatta sidor.
När det gäller inomhusklimatet upplever de boende att de fått dras med ojämna
temperaturer.
De ansvariga för fastigheten funderar
på följande möjligheter efter förslag som
framkommit i energideklarationen:
- isolera taket med lösull
- tilläggsisolering 80 mm på fasaden
- fönsterbyte från 2-glas till isolerglas
- värmeåtervinning ur frånluften
Alla ovanstående åtgärder är positiva,
men i praktiken tas kostnadskalkyler
fram och de olika åtgärdsförslagen ställs
sedan mot varandra. Utfallet blir endast
en bråkdel av vad som skulle kunna göras.
Nytt angreppssätt
Genom att ta ett helhetsgrepp på energiförbrukningen, och beakta orsaken till att
isolering eller styrning av ventilationen
inte kommer att fungera som tänkt, nämligen lufttätheten, kan helt andra nivåer
på energibesparingen nås.
Lufttäthet är ett ofta underskattat eller
till och med missförstått begrepp. I daghusbyggaren nr 5 B 2010
ligt språkbruk och bland personer som
inte ägnar sig åt byggfysik, betraktas lufttäthet fortfarande med skepsis. Fuktproblem, instängdhet, plastpåse och liknande associationer är vanliga bland personer jag mött när lufttäthet tas upp till
diskussion.
Däremot brukar de flesta vara intresserade av ämnet och villiga att lyssna, vilket ger en bra möjlighet att förklara hur
värme, fukt, luftrörelser och inomhusklimat hänger ihop. Det är nämligen så att
alla fuktberäkningar, U-värden och så vidare bygger på att luften inte obehindrat
kan vandra genom klimatskalet. Luftrörelsen kan istället orsaka fuktproblem,
ohälsa och energislöseri. Framför allt i
samband med ogenomtänkt tilläggsisolering av befintliga konstruktioner.
Genom att fokusera på lufttätheten faller ofta de andra energibesparande åtgärderna på plats av sig själv.
Ger stabil grund för åtgärd
Traditionella förslag på åtgärder utgår
från att de fungerat i liknande projekt och
att fastigheten inte behöver bli så mycket
bättre ur ett energiperspektiv. Nej, det är
sant. Kravet från myndigheterna finns
inte idag!
Men genom att tillämpa kunskap från
passivhus, kan uppvärmningsbehovet
sjunka från 150 kWh till 20 kWh/m2 och
år. Och på köpet fås ökad fuktsäkerhet,
bättre inomhusklimat och lägre driftskostnader.
För en fastighetsägare eller bostadsrättsförening är detta normalt intressant.
Genom att diskutera nivån på åtgärderna
och definiera målsättningen för fastighe-
Fastighet som ska renoveras. Foto: Per Karnehed
nr 5 B 2010 husbyggaren
Tabell 1
tens energiförbrukning i projektet, ges en
stabil grund och förutsättning för att genomföra åtgärderna.
Aktiv renovering
För att kunna sänka uppvärmningsbehovet från 150 till 20 kWh/m2 och år krävs
en helhetssyn. Klimatskalet måste uppgraderas och detaljprojekteringen bli lika
bra eller bättre än i nyproduktion eftersom många lösningar utgår från en be­
fintlig fastighet och inte kan optimeras
från början. Åtgärderna måste anpassas
för att kostnaderna ska hållas nere. Det
krävs därför extra god kunskap om äldre
hantverk och de risker eller möjligheter
som varje ny åtgärd kan medföra.
Beräkningsprogram för modellering
av köldbryggor, dynamiska fuktberäkningsprogram, typ WUFI, och analyser av
solinstrålning genom fönster är viktiga
hjälpmedel för att välja rätt lösning.
Den grundläggande svårigheten är att
i klimatskalet definiera konvektionsskyddet och i praktiken få den befintliga byggnaden lufttät. Utan lufttätheten betyder
nämligen inte de teoretiska beräkningarna speciellt mycket. Okontrollerade
luftrörelser kan kortsluta åtgärderna och
styrningen av ventilationen riskerar att
inte fungera som avsett.
Lufttätheten är precis så svår att få till
som den låter. Luft har en benägenhet att
hitta otätheter eftersom det vid normal
drift är en tryckskillnad mellan inne och
ute. Blåser det även lite utomhus, byggs
en tryckskillnad upp som transporterar
stora mängder luft genom byggnadens
klimatskal.
Lufttäthet
Fastighetens konvektionsskydd definie­
ras. Detta sker vanligtvis genom att be­
fintliga ytterväggar och tak lufttätas på
utsidan. För att i praktiken få en fungerande lufttätning i befintliga fastigheter,
är det lämpligt att utgå från byggnadens
utsida eftersom det är den yta som enklast
kan lufttätas. Det finns inga innerväggar,
bjälklagskanter eller takstolar som försvårar för hantverkaren.
Samtliga genomföringar och kanaler
tätas alltså mot byggnadens utsida. Genom att räkna på fuktvandring i konstruktionen kan sedan en lämplig isolertjocklek väljas så att konstruktionen blir
varm och torr. Tabell 1 över energiförluster illustrerar hur det kan se ut.
Ventilationsanläggning
Ett FTX-aggregat med 85 procent återFortsättning s. 28 P
Komplicerad takkonstruktion lufttätad från utsidan. Foto: Per Karnehed
27
Simulerad mögeltillväxt med WUFI Bio (ovan). Illustration: Per Karnehed
Fuktanalys med WUFI (t v). Illustration: Per Karnehed
P
vinning ur frånluften installeras och ger
de boende en hög komfort. De nya kanalerna tar plats från lägenheterna men
ryms vanligtvis i en garderob. Ventilationsaggregatet kan placeras på vinden
som nu blir uppvärmd med den nya taklösningen.
Taklösning
Taket kompletteras med en 12 mm plywoodskiva ovanpå befintliga takstolar.
Skivorna skarvtätas och målningsbehandlas med en diffusionsöppen och vattenavvisande lufttätning.
Därefter monteras 300 mm takisolering med λ=0,031 W/mK och ny taktäckning. Lämpligen förbereds konstruktionen för solel och solvärmesystem. Platsbyggen eller mer eller mindre prefabricerade element kan användas. Takkon-
Lufttätt klimatskal. Foto: Per Karnehed
28
struktioner med så få infästningspunkter
som möjligt bör väljas eftersom varje förankringspunkt genom den lufttätande
ytan bidrar till sämre lufttäthet. Organiskt material som trä, pappklädd gips
etcetera bör undvikas på den kalla sidan
av konstruktionen. Det finns färdiga takkassetter med falsat plåttak konstruerat
som 300 mm sandwichpaneler som elegant undviker båda dessa faror.
monteras. Energieffektiviseringen av en
befintlig fastighet kan inte motiveras om
en kylanläggning behöver installeras för
att undvika övervärme när glasytorna redan är angivna på den befintliga byggnaden. Därför kan ett lågt g-värde vara nödvändigt vid en renovering till skillnad
från vid nyproduktion där placeringen av
fönster kan ske så att höga g-värden istället tillför fastigheten solvärme.
Fasaden
Fasaden lufttätas vid behov med samma
diffusionsöppna, vattenavvisande och
lufttätande stomskydd som taket. Framför allt runt fönster, balkonger och genomföringar krävs en noggrann åtgärd.
Därefter isoleras fasaden med två lager
130 mm isolerskivor med λ=0,031 W/mK
och ny fasadputs. Vid takfot ansluts det
lufttätande skiktet mot den nya plywood­
en. Detta binder samman fasaden med
taket som nu blir en lufttät enhet.
Fuktsäkerhet
Varje åtgärd beräknas vid behov med det
dynamiska fuktberäkningsprogrammet
WUFI. Aktuell fuktkvot, byggfukt, luftrörelser, vädersträck, nederbörd etcetera
tas med i beräkningarna och olika risker i
konstruktionslösningarna
analyseras
och bedöms.
En renovering innehåller vanligtvis
fler osäkra faktorer än nyproduktion och
kräver därför större säkerhet för att resultatet ska bli bra.
Fönster
Fönster byts ut och flyttas ut i fasaden så
att utvändigt smygdjup bara förändras
marginellt. Det medför att fönstret hamnar ute i den nya fasadisoleringen. Det är
positivt ur köldbryggesynpunkt men kräver bra projektering för att fungera.
Lufttäthet, värmeflöden och materialparametrar måste beaktas. U-värdet för
de nya fönstren bör väljas så lågt som
­möjligt. Vanligtvis 0,9 W/m2K för karm,
båge och glas.
För att minska riskerna för övervärme
i fastigheten ska g-värdet, det vill säga genomsläppligheten för solenergi vara så
låg som möjligt. Helst under 0,4. Det gör
att solvärmen reflekteras bort från fönstret utan att solavskärmning behöver
Blower-Door
Både före, under och efter renoveringen
testas byggnadens olika delar med hjälp
av Blower-Door, läcksökning och värmekamera. Det är ett starkt instrument för
att visa på förbättringspotential och hitta
brister i klimatskalet medan de ännu kan
åtgärdas med enkla medel.
Hantverkarna har i samtliga genomförda projekt förstått vikten av lufttät­
heten när den visas i praktiken och läckor
pekas ut och åtgärdas med en gång under
renoveringen.
Utan dessa praktiska tester av klimatskalet hade resultatet inte blivit så bra
som det nu har blivit. Lufttätheten vid 50
Pa har legat på 3 l/s m2 innan åtgärderna
Fortsättning s. 30 P
husbyggaren nr 5 B 2010
nr 5 B 2010 husbyggaren
29
P
Svårt med invändig lufttäthet.
Tak med renoveringsbehov.
Utvändig lufttätning runt fönster.
Foto: Per Karnehed
Foto: Per Karnehed
Foto: Per Karnehed
och hamnar runt 0,4 l/s m2 efter renovering. Ingen inblandad tror att en invändigt monterad PE-folie hade kommit ens
i närheten av detta resultat eftersom anslutningar till befintliga bjälklag, innerväggar och takkonstruktioner inte hade
fungerat i praktiken i något av projekten.
Energiförbrukningen för fastigheten
har nu sänkts från 150 kWh/m2 till 20
kWh/m2 och år. Värmesystemet behöver
åtgärdas eller förnyas för att fungera bra
med det markant lägre behovet.
energisystem vid Linköpings universitet
doktorerar inom detta område.
Köldbryggor
Genom kraftig utvändig isolering av
stommen och taket minskar köldbryggornas andel av energiförlusterna med en
faktor 50. Befintliga balkonger kapas och
byggs upp på nytt med minimala värmebryggor. Skorstenar tas bort och ersätts
med attrapper utanpå det nya taket om så
krävs av arkitektoniska skäl. Friser, takfötter och andra murade element byggs
upp på nytt med isoleringsmaterial som
utformas med samma mått som de
befintliga.
Det är av stort värde att bevara eller till
och med återskapa fastighetens yttre till
hur den ursprungligen såg ut. Ett välisolerat hus behöver inte se ut som en tråkig
låda.
Blir som passivhus
Tappvarmvatten är nu sannolikt den post
som står för merparten av energibehovet
och om takytan förses med solvärme kan
en stor del av detta behov täckas. Även
solel kan installeras på den resterande
­takytan mot söder, väster och öster vilket
teoretiskt medför att fastigheten skulle
kunna bli ett plusenergihus, det vill säga
sett över hela året så kan fastigheten
­leverera mer energi än vad den förbrukar.
Om energileverantören i området kan
acceptera en årsnettodebitering, kan åtgärden även i praktiken bli lönsam för
både energileverantören och fastighets­
ägaren. Det är ett nytt angreppssätt som
skulle kunna ge ekonomiska villkor för
fastighetsägare att bli småskaliga elproducenter. Andreas Molin på avdelningen
Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45
30
•
Fax: 08-718 29 07
•
Känd kunskap räcker
Befintliga fastigheter som är i behov av
åtgärder av tak, fönster, fasad eller ventilationssystem kan alltså byggas om till
passivhus. Och detta är något som kan ske
med dagens teknik. Ingen utveckling av
nya material eller system behövs. Det
handlar om konkret ingenjörskunskap
och byggfysik.
För att detta ska få något genomslag är
det däremot önskvärt att myndigheterna
ger incitament till fastighetsägaren. Det
kan ske med statligt subventionerade lån,
villkorade ROT-avdrag eller lagstiftning.
De projekt som jag själv varit delaktig i
har helt och hållet drivits av en fastighetsägare som verkligen velat nå så långt
som det med dagens teknik varit ekonomiskt försvarbart. Resultaten har varit
positiva och lärdomen har varit att lufttätheten måste sättas i centrum när åtgärder utformas om målen på 20 kWh/m2
och år ska nås. D
E-post: [email protected]
husbyggaren nr 5 B 2010
Ny entré?
Det är enkelt att byta
plats för
automatisk
dörröppnare
personsäkra glas
e-karm med
elektronik
visuell
markering
klämfri
bakkant
porttelefon
brytsskydd
Våra specialister hjälper dig med
dörrlösningar till bostäder
De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och
montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver
befintliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det
också. Välkommen med din förfrågan.
Din närmaste tillverkare hittar du under support på:
sapabuildingsystem.se
Sapa Building System AB
574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 Fax 0383-76 19 80
nr 5 B 2010 husbyggaren
31
ROT Vass är ett utmärkt material att lägga tak med. Rätt lagd i rätt längd på
tak med rätt lutning håller den i 60 år. Det underhåll som krävs är att ryggningen av själva
­taknocken byts ut något oftare. Brandduk skyddar mot brandrisken.
Vasstak med rätt lutning
kan hålla i 60 år
Av margot granvik, redaktör
N
liga raka ytor och 45–50 cm i hörn, förklarar Calle Ericsson.
är sommaren kommer får
taktäckaren Calle Ericsson
från Vitaby i Skåne bråda dagar med att byta vasstak.
– Vass är ett naturmaterial, och ett äldre material än halm. Det växer fritt och
det är fantastiskt hållbart. Om man jämför med ett halmtak som lite beroende på
kvaliteten kan hålla i runt 20 år så klarar
sig ett vasstak tre gånger så lång tid. 60 år
är ingen ålder alls för ett vasstak, förklarar Calle Ericsson.
Han borde ju veta, efter 41 år i yrket.
Ingen luft
En fara ser han dock, och det är risken för
brand.
­– Det har blivit mycket bättre i och med
att vi nu lägger brandduk eller råspont
med duk emellan, och sedan vassen direkt emot. Det finns alltså inget mellanrum mellan vassen och undertaket där
luften kan komma in. En brand fördröjs
genom att den enbart ligger och pyr.
Rätt längd på kärven
Det viktigaste om man vill ha vass är lutningen på taket.
– Den ideala lutningen är mellan 45–50
– Ett vasstak håller vanligen tre gånger så
länge som ett halmtak, uppger Calle Eriksson. Foto: Rune Henriksson
grader. Sedan bör man även välja rätt
längd på materialet så att vattnet inte kan
gå in i strået. För korta kärvar ger en lägre
hållfasthet.
– Vi har gått ifrån riktigt tjocka tak, eftersom de riskerar att få en lutning som
gör att strået exponeras för vatten.
– Numera lägger vi 28 cm tjockt på van-
Vasstak har gamla anor. Vass och halm användes redan på brons­
åldern. Verktygen… Foto: Rune Henriksson
32
Använder rostfritt
I början av juni kunde han avsluta bytet
av vasstak på ett 140 m2 stort hus i Sandbystrand.
– Vi började med att riva ner det gamla
taket, som legat sedan år 1973. Taket har
faktiskt en lutning på enbart 42 grader,
lite lägre än vi vanligen önskar. Men i och
med att vassen klarat sig sedan förra omläggningen för 17 år sedan så verkar det
fungera bra även här. Det gamla taket var
inte heller så tjockt.
– Man hade använt en galvad tråd och
den var så gott som borta. Idag använder
vi rostfria trådar.
– När vi rivit bort den gamla vassen så
satte vi in nya läktar där det behövdes och
gjorde det lite tätare mellan läktarna, plus
att vi satte på nya vindskivor. Vassen lägger vi sedan direkt på.
Underhåll av taknock
Regn kan försinka arbetet. Vid regn är det
bara att täcka över och vänta. Även tillgängligheten avgör hur smidigt en takomläggning går.
… och resultatet. Foto: Rune Henriksson
husbyggaren nr 5 B 2010
Roland Mohlin och Thomas Carnesir arbetar med det nya vasstaket.
Före. Efter. Foto: Rune Henriksson
Foto: Rune Henriksson
– Just vid det här huset har det tagit lite
längre tid eftersom det har varit svårt att
komma till. Helst vill vi kunna köra fram
kranbilen intill huset. Nyligen gjorde vi
ett tak på 250 kvm och det tog oss, tre
man, elva arbetsdagar. Bättre kan det inte
gå.
Calle Ericsson arbetar ihop med Roland Mohlin, som började hos honom
som lärling för nästan 30 år sedan.
nr 5 B 2010 husbyggaren
– Han är en fullfjädrad taktäckare idag.
Till trion hör även Thomas Carnesir
som arbetat i cirka åtta år med att lägga
vasstak.
– Jag ser bara fördelar med vass. Det är
ett material som man kan lägga på nästan
allting. Egentligen på vilket hus som helst
som har rätt lutning på taket, uppger
­Calle Ericsson.
– Det som behövs är att man underhål-
ler nocken med ryggning, det vill säga att
man lägger på ny linhalm eller vanlig råghalm längst upp på nocken med jämna
mellanrum. När det gäller lin kan man
räkna med vart åttonde till tolfte år, och
med halm, beroende på kvaliteten, vart
femte till tionde år. En vassrygg klarar
­uppemot 15 år. Man kan även göra en
bastryggning, som är mera tyskt, förklarar Calle Ericsson. D
33
JURIDIK Sedan den 15 juli 2010 gäller nya lagar för offentlig upphandling.
En ny upphandlingstyp, en så kallad konkurrenspräglad dialog, har införts, som
kan leda till fler partneringprojekt vid byggnadsentreprenader. Numera är det
upphandlaren som ska kolla att leverantören sköter sina skatter.
Av andreas magnusson, advokat, Foyen Advokatfirma
Konkurrenspräglad dialog
vid offentlig upphandling
N
yligen trädde förändringar
i regelverket om offentlig upphandling i kraft. Den nya lagstiftningen tillämpas från den
15 juli 2010 och gäller för upphandlingar
som påbörjas, det vill säga annonseras,
efter detta datum. Förändringarna är dels
föranledda av ett nytt EG-direktiv för
rättsmedel som nu införlivas i svensk rätt.
För upphandlande enheter och anbudsgivare innebär reglerna en del nyheter, bland annat införs nya upphandlingsförfaranden och Konkurrensverket får
möjlighet att påföra upphandlande enheter som inte sköter sig en sanktionsavgift.
Syftet med lagändringarna har varit att
ge upphandlingsreglerna ett ökat genomslag genom att försvåra för de upphandlande enheterna att kringgå lagen, men
även att förenkla regelverket. Förändringarna har genomförts i både Lagen om
offentlig upphandling (LOU) och dess
tvillinglag inom försörjningssektorerna
(LUF). De viktigaste nyheterna presenteras för Husbyggarens läsekrets nedan.
Avtalsspärr införs
Den kanske viktigaste nyheten är att det
införs en så kallad avtalsspärr i 16 kap
LOU och LUF, som handlar om överprövning och skadestånd.
Avtalsspärren innebär att det finns ett
uttryckligt förbud för den upphandlande
parten att teckna kontrakt med den valda
anbudsgivaren. Förbudet gäller under en
minimifrist om 10 eller 15 dagar räknat
från tilldelningsbeslutet. Den kortare
fristen om 10 dagar kan väljas under förutsättning att den upphandlande enheten
tillämpar elektronisk kommunikation
under upphandlingen, det vill säga samtliga anbudsgivare måste ha underrättats
om tilldelningsbeslutet per e-post. Fristens längd måste anges i tilldelningsbeslutet och den räknas från första varda34
gen efter dagen för tilldelningsbeslutet.
Om upphandlingsbeslutet överklagas
gäller automatiskt en förlängd avtalsspärr under den tid som domstolarna
hanterar målet. Den tidigare ordningen
att förvaltningsrätten (tidigare länsrätterna) kunde besluta att en upphandling
inte fick slutföras gäller alltså inte längre.
Hädanefter gäller förbudet automatiskt
så länge domstolsprövning pågår.
§ §§
Omvänt kan en upphandling inte angripas när avtalsspärrtiden väl löpt ut.
Om den upphandlande enheten skulle
dröja med att teckna kontrakt, innebär
det alltså inte att möjligheten att överklaga hänger kvar. Reglerna om avtalsspärr gäller samtliga upphandlingar (det
vill säga även sådana som är under tröskelvärdena) med två undantag: de tillämpas inte vid direktupphandling enligt 15
kap 3 § LOU och LUF och inte heller vid
förhandlade upphandlingar som sker
utan annonsering.
Möjligt föra ogiltighetstalan
En annan nyhet är att anbudsgivare ges
möjlighet att föra talan i domstol om ogiltighet av ett avtal som har slutits mellan
upphandlande enhet och annan leverantör.
Ogiltigförklaring av ett avtal ska kunna
ske bland annat vid så kallad otillåten direktupphandling (det vill säga vid upphandling som sker utan föreskriven annonsering) och vid överträdelse av bestämmelserna om avtalsspärr i kombination med överträdelse av någon annan
bestämmelse i LOU eller LUF. Överträdelsen ska ha lett till att anbudsgivare
drabbas av skada. Ogiltigförklaring ska
också kunna ske om en upphandlande enhet struntar i att tillämpa reglerna om
konkurrensutsättning inom ramavtal.
Om en upphandling förklaras ogiltig
innebär det att avtalet upphör att gälla
och den upphandlande enheten får då
göra om upphandlingen, undantaget förstås om enheten bestämmer sig för att
inte genomföra upphandlingen alls.
Ett avtal, som är drabbat av en ogiltighetsgrund, ska få bestå om det föreligger
tvingande skäl med hänsyn till ett allmänintresse. Bestämmelsen är avsedd att
skydda samhällsviktiga funktioner och
ska endast tillämpas i rena undantagsfall.
Skadeavgift vid upphandling
Som framgår ovan ska en upphandling
som sker i strid med LOU/LUF inte ogiltigförklaras i samtliga fall. Förutom när
det finns tvingande allmänintresse, finns
möjligheten att en överträdelse avser enbart en bestämmelse om avtalsspärr eller
en överträdelse av en bestämmelse om
avtalsspärr i kombination med överträdelse av någon annan bestämmelse i upphandlingslagarna som inte inneburit att
leverantören lidit eller kan komma att
lida skada. Sådana överträdelser ska inte
medföra att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande enhet och en eller
flera anbudsgivare kan förklaras ogiltigt.
För sådana fall har lagstiftaren ändå ansett att den upphandlande enheten ska
drabbas av en sanktion och man har därför i enlighet med EG-direktivet infört
upphandlingsskadeavgiften.
Upphandlingsskadeavgift ska dessutom få påföras när en upphandlande enhet
och en eller flera leverantörer har slutit
avtal utan att upphandlingen har annonserats på sätt som är föreskrivet i LOU
eller LUF. Syftet med upphandlingsskadeavgiften är alltså att verka i avskräc­
husbyggaren nr 5 B 2010
kande syfte, i det fall när det inte finns
tillräckliga skäl att ogiltigförklara upphandlingen som sådan.
Beträffande avgiftens storlek, ska den
uppgå till lägst 10 000 kronor och högst
10 000 000 kronor, dock maximalt 10 procent av kontraktsvärdet. Det kan således
bli dyrt att bryta mot upphandlingsreglerna.
Konkurrenspräglad dialog
Den fjärde större nyheten som införts är
en helt ny upphandlingstyp: så kallad
konkurrenspräglad dialog.
Detta förfarande får användas av en
upphandlande myndighet som genomför
särskilt komplicerade kontrakt, om myndigheten anser att användningen av öppet eller selektivt förfarande inte är lämpligt för att tilldela kontraktet. Den upphandlande myndigheten ska offentliggöra ett meddelande om upphandling och
inleda en dialog med de anbudssökande
som valts ut.
Syftet med dialogen är att identifiera
och definiera hur myndighetens behov
bäst kan tillgodoses. Under dialogen får
den upphandlande myndigheten inte
röja för de övriga deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit. Efter
att ha förklarat dialogen avslutad ska
myndigheten uppmana deltagarna att
lämna sitt slutgiltiga anbud. Slutlig till-
nr 5 B 2010 husbyggaren
delning av kontrakt får ske enbart på
grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Konkurrenspräglad dialog får än så
länge bara användas vid upphandlingar
enligt LOU, det vill säga inte inom försörjningssektorerna. EG-direktivet är dock
utformat på så sätt att det inte finns något
som hindrar att tillämpningsområdet utökas till att avse även LUF i framtiden.
Den konkurrenspräglade dialogen ger
alltså myndigheten möjlighet att låta anbudsgivarna lämna förlag på tekniska lösningar i komplicerade projekt och på så
sätt dra nytta av anbudsgivarnas kompetens i ett tidigare skede än vid ordinärt
upphandlingsförfarande. Därmed kan
den konkurrenspräglade dialogen bidra
till en ökad användning av partneringformen vid offentlig upphandling av exempelvis byggnadsentreprenader.
Man har tidigare gjort försök att genomföra offentliga upphandlingar med
”rörliga mål” och mjuka parametrar som
urvalskriterier. Det har dock varit ganska
problematiskt och slutresultatet har trots
allt skiljt sig avsevärt ifrån den partnering
som tillämpas mellan privata aktörer. Genom att använda sig av konkurrenspräglad dialog vid sina upphandlingar kan offentliga myndigheter börja dra nytta av
fördelarna som partnering erbjuder på
ett mer systematiskt sätt.
Begreppet lågt värde – när det gäller
direktupphandlingar – ersätts med fasta
be­loppsgränser.
Regler förenklas
I LOU ska direktupphandling få användas om kontraktets värde uppgår till
högst 15 procent av det tröskelvärde som
gäller för kommuner och landsting vid
upphandling av varor och tjänster (cirka
287 000 kronor).
I LUF ska direktupphandling få användas om kontraktets värde uppgår till 15
procent av det tröskelvärde som gäller vid
upphandling av varor och tjänster (cirka
577 000 kronor).
Direktupphandlingsgränserna i LOU
och LUF gäller vid upphandling av såväl
byggentreprenader som varor och tjänster och gäller per räkenskapsår för direktupphandlingar av samma slag, vilket
i praktiken omöjliggör direktupphandlingar av entreprenadarbeten.
Vidare kommer det i framtiden att åligga den upphandlande enheten att hämta
in uppgifter från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten om att en leverantör
sköter sina skatter och socialförsäkringsavgifter, istället för att leverantören själv
som idag kan åläggas att lämna in dessa
uppgifter, exempelvis genom SKV 4820;
måhända en liten tröst för regeltyngda
företagare. D
35
IT Smarta nät, det är sådana som räknar med dig och mig. I början
stod begreppet för vanliga elnät men med mer datorkraft, men numera
omfattar begreppet även människor som lär sig samarbeta med den
tekniska infrastrukturen och gör sin egen el.
Av kerstin lundell, frilansjournalist
Smarta nät handlar om mer
än att trycka på en knapp
E
lnäten behöver hjälp fram­
över, om de ska klimatanpassas.
Det är en av de viktigaste orsakerna till att fler och fler pratar
om smarta nät.
Det började hos kraftbolagen som tänker på datorer när de pratar om smarthet.
Intelligensen enligt kraftbolagen består i
att kunna räkna ut hur nätet ska kompensera för bortfall av kärnkraft när det strular och för vindkraften den dag det inte
blåser.
Men nu när begreppet spridits i vidare
kretsar så omfattar det också verklig intelligens, sådan som bara går att finna hos
människor. De riktigt smarta näten behöver även smarta människor som kopplar
upp sig.
Se över infrastrukturen
Ska vi klimatanpassa oss kan vi inte bara
nöja oss med att trycka på knappar för att
få ljus och värme, utan vi måste börja
samarbeta med den tekniska infrastruk-
www.behovsbo.se
36
turen. Vi kan ladda vår elbil på natten när
industrierna står stilla till exempel, och
installera olika funktioner som sparar el
och kopplar ner tvättmaskinen när efterfrågan plötsligt blir större än väntat.
Det kräver förstås att vanliga hem också har datorer som kan styra elförbrukningen smartare än idag. Men det förutsätter också att vi själva tänker mer på hur
vi använder el. Och så kan vi börja producera el och annan energi själva, det är
verkligen smart.
Ingenjören och journalisten Anders
Kjellström visar ett embryo av det hela på
www.behovsbo.se. Där samspelar de olika tekniska systemen så att energibehovet ska gå ner mot noll. Nu finns här ännu
inte en dator installerad men vad jag förstår så finns ändå intelligens i systemet i
form av Anders Kjellström själv, som ser
till att de olika delarna av energisystemet
samspelar.
Han pläderar för elbilar i det här smarta systemet. Ett riktigt smart hem tar hän-
syn till hur man tar sig dit och därifrån
också, det samverkar och nätverkar.
I väntan på solen
Själv har jag fuskat lite med smart energi
under sommaren. I sommarstugan finns
fler möjligheter än i stan, att värma varmvatten med sol till exempel. Där finns
också mer tid så att vi kan ställa om våra
vanor en aning. Vi låter bli att diska på
kvällen för att istället vänta till mitten av
dagen när solen hunnit sköta sitt jobb och
fått upp temperaturen på vattnet. Någon
morgondusch blir det inte heller, i alla fall
inte för den som vill duscha varmt, utan
det blir till att vänta till senare på dagen.
Den som måste åka till jobbet tidigt på
morgonen får det alltså besvärligt i sommarstugan.
Vårt sommarstugesystem är alltså inte
så vidare värst smart, det är mer tanke än
verkstad egentligen, men gör ändå att jag
känner mig lite smartare än förr och att
jag drar mitt strå till klimatstacken och
inte bara lullar runt i världen utan en
tanke på något annat än mitt eget energibehov.
Nästa steg skulle ha blivit en solpanel
på gäststugan för att förse den med elbelysning. Men då dök Ikeas utmärkta sollampa upp. Den laddar sig själv om man
ställer den ute i solen och behöver inte
ens ett nät. Det är förstås det allra smartaste.
Smarta elbolag
Om jag bodde i stugan under en längre tid
och utnyttjade solsystemet under fler dagar vore det smart ekonomiskt också.
Det går nämligen att tjäna pengar på att
producera egen energi, och fler och fler
gör det i större och större skala, i alla fall
vad gäller el. Uppenbarligen är det här
med smart boende något som journalister
gillar. Journalisten Johan Ehrenberg har
husbyggaren nr 5 B 2010
engagerat sig så mycket i energifrågorna
att han dragit igång en mindre folkrörelse
för människor som själva vill styra över
vilken sorts ström de konsumerar.
Med tanke på att Johan Ehrenberg och
många andra av dem som engagerar sig i
alternativ el har en dokumenterad förmåga att övertyga många andra människor, är det förmodligen smart av elbolagen att haka på.
Ändlig vara
Elbolagen har förstås inget egenintresse
av att konsumenterna börjar konkurrera
och levererar egen el. Men somliga köper
ändå överskottet från villor och lägenheter – som till exempel kan producera solel
på balkongen – och stödjer därmed de
konsumenter som vill producera själva.
Det är väldigt generöst och det borde elbolagen få mer applåder för än vad de fått.
För det verkar ju uppenbart att de stora
energisystemen har nått vägs ände. De
stora kolkraftverkens tid måste ta slut
snart. Kärnkraften hoppas många på,
men med tanke på hur segt det är att bygga färdigt kärnkraftverket i finländska
Olkiluoto, och på hur kostnaderna skenare iväg, är jag misstänksam mot kärnkraften. Och så räcker ju inte uranet så länge
till heller.
Kompetens som energibyggare
Så den som tittar något sekel framåt borde
se hus som även är energianläggningar.
Precis som det var förr faktiskt, när elden
var i centrum av en boning. I framtiden
kommer vi förhoppningsvis fortsätta att
ha mer avancerad energitillförsel och då
är det nog smart att fundera över om inte
småskaligheten kan bli storskalig, alltså
nr 5 B 2010 husbyggaren
www.egenel.se
att normaltillståndet blir ett hus med solpaneler, vindsnurror med mera.
För byggbranschen borde det hela vara
positivt. Det betyder behov av modernisering av hus som idag saknar energiproduktion. Men det kräver förstås ny sorts
kompetens med folk som ser till att huset
byggs så att solpanelerna riktas åt rätt
håll, alltså tak som lutar åt söder, och som
kan hitta rätta platsen för en vindsnurra.
Nu finns det ju många som inte gillar
vindsnurror. Jag tycker att de är vackra,
men skulle säkert störas av ljudet som lär
vara irriterande. Men om vindsnurrorna
är små borde de störa mindre. Då bekymrar jag mig faktiskt mer för solpanelerna.
Idag är de erbarmligt fula. Det behövs nog
också arkitekter som kan bygga snygga
smarta hus.
Det finns säkert mycket att fundera på
för en byggbransch, och mycket görs också. Det visar inte minst alla intressanta
exempel som de båda journalisterna Ehrenberg och Kjellström samlat ihop.
Så de stora elbolagen får nog se upp, för
snart tänder Svensson alla sina lampor
med egen ström. D
37
FORM & TEKNIK Att vara utsatt för vädrets makter är det många
som berörs av. Många förskräcks, en del njuter, andra berörs inte alls utan
rycker på axlarna. Men vad har vi för ansvar som samhällsbyggare? Ska vi ta
hänsyn till klimatet och dess verkningar – som en eventuellt höjd havsyta?
Av andreas falk, [email protected]
Väljer vi byggplatser som
parerar klimateffekter?
H
ittills har detta år inneburit en hel del extrema väderförhållanden, till och med i den
lugna svenska avkroken, där
allt fler vill bygga strandnära, och rentav
grundlägger på sanka strandängar. Ett
par dagar på annan ort ger perspektiv och
distans, så också till byggda miljöer i Sverige.
Det har länge talats om den globala
uppvärmningen och diskuterats huruvida glaciärer smälter och havsytan riskerar att stiga. Det räcker dock med rejäla
regnoväder för att människor ska råka illa
ut.
Norges meteorologiska institut har på
sin hemsida bildgallerier som bär vittnesbörd om översvämningar helt nyligen i
polska Bogadynia (700 evakuerade), i
tyska Görlitz (1 500 evakuerade) och i
Figur 1. Luis I-brons norra fäste, högt över
Portos gamla stadskvarter. Foto: Andreas Falk
38
tjeckiska Chrastava. Efter ett kraftigt lördagsregn står gator helt under vatten, hus
har fyllts av vatten och bottenslam och ytterligare hus har helt eller delvis demolerats av vattenmassorna.
I det perspektivet är det anmärkningsvärt att det numera så ofta byggs nära vattenlinjen i Sverige – men det är klart, det
där, det händer ju inte här…
Historiska linjer
Ett par arkeologer, verksamma i Stockholmsområdet, företog under några somrar för en del år sedan, exkursioner i Södertörns skogar, där de följde höjdkurvorna på sina topografiska kartor. I landskapet kunde de upptäcka spår av boplatser och gravar från järnåldern, som tidigare inte varit registrerade i Riksantikvarieämbetets arkiv.
När man följer höjdkurvor med fingret
kan man få en fingervisning om hur kustlinjer och farleder gått tidigare och, förvisso, se hur vattenlinjen skulle slingra sig
om havsnivån åter steg si och så många
meter.
Idag byggs mycket på lösan sand, samtidigt som teknikutvecklingen medger
bebyggande av tidigare otänkbara områden med helt orimliga grundläggningsförhållanden. I dagsläget åtgärdas exempelvis Centralstationen i Stockholm, där
limträbågar från år 1925 får nya grundförstärkningar och omfattande projekt pågår under mark för den nya underjordiska
tågstationen.
Lager på lager
I Porto, portvinets historiska Mekka,
återfinns en åldrad stadskärna i relativt
slitet skick. Under två dagars flanerande
i stadens centrala delar blir kontrasterna
mellan gammalt och nytt uppenbara,
samtidigt som de överlagras och flikas in
i varandra.
Den Eiffeltornsrefererande Luis I-bron av Eiffeleleven Theophile Seyrig,
som spänner över floden Douro brakar,
som kan ses i figur 1, rakt över den världsarvsklassade stadskärnans yttersta kvarter, just innanför stadsmuren. Brons övre
däck befars idag av toppmoderna tunnelbanetåg, vilka rusar upp ur underjorden
precis före brofästet, högt över flodens
vatten.
Längs floden avläses tidslagren med
lätthet då man, som på så många håll, anlagt allt modernare vägar längs vattnet.
Anpassad efter nya färdmedel, högre hastigheter och modernare projekteringsoch konstruktionsmetoder höjs sträckvis
den senast adderade vägbanan över den
innanförvarande bebyggelsen eller, som i
figur 2, sträcks den ut i en båge utanför
kajen och skapar en ny gräns i staden, en
ny skiktning.
Men ekonomin brister förvisso och en
hel del av underhållet släpar efter. Med
världsarvsklassning följer ansvar och i
strävan att i det längsta bibehålla obrutna
fasadkaraktärer stagas fallfärdiga byggnader och ibland blotta skalen av något
som en gång varit beboeligt, som i figurerna 3 och 4.
Främlingar i staden
Frontlinjen av samtida arkitektur representeras av öar, eller snarare enstöringar
i stadsbilden. Casa da Música från år 2001
av Rem Koolhaas och Ellen van Loon,
­Office for Metropolitan Architecture
(OMA) ligger, som ses i figurerna 5 och 6,
på ett stycke uppfläkt markbeläggning på
platsen för Portos gamla spårvagnsgarage
och är i flera avseenden en avvikelse i
­områdets byggnadsstruktur. Precis som i
Köpenhamn, där tunnelbanan är ett jämförelsevis sent tillskott i staden och av
tydligt sentida arkitektoniskt snitt, er­
Fortsättning s. 40 P
husbyggaren nr 5 B 2010
ETA godkända och
CE-märkta byggbeslag
DIMENSIONERING AV BYGG­
BESLAG ENLIGT EUROCODE 5
Fr.o.m. 2011 gäller Eurocode 5 för
­dimensionering av träkonstruktioner.
Du kan redan nu förhandsboka vår nya
dimensioneringsanvisning.
Gå in på www.joma.se/dimensionering,
ladda ner den nu gällande handboken
enligt BKR och du har bokat dig för den
nya handboken som du kommer att få
automatiskt när den är klar i slutet av
året. Du kan även beställa boken genom
att skicka mail till [email protected]
made in Gnosjö
nr 5 B 2010 husbyggaren
39
Figur 5. Casa da Música, sett från tunnelbanestationen med samma namn.
Foto: Andreas Falk
Figur 2. Promenaden längs floden Douros norra strand. Foto: Andreas Falk
P
Figur 3. Ett stagat bostadshus i centrala Porto, vars granne rivits. Foto: Andreas Falk
40
Figur 4. En stöttad fasad intill den gamla
centralstationen. Foto: Andreas Falk
bjuder tunnelbanehållplatsen Casa da
Música en modern port till ett nedgånget
område, varifrån själva byggnaden som
givit stationen dess namn förvisso är
inom synhåll.
Alla dessa lager. Alla dessa varierade
mönster. Det är en stimulerande upplevelse av urbanitet när allt inte är av samma datum utan erbjuder sekvenser och
brutna sekvenser av historiska förlopp
och representationer. En stad måste användas, förändras och utvecklas för att
inte förvandlas till ett gigantiskt museum.
En stad i en region med lång historia
gynnas också av historisk variation och
avläsbara epoker, som talar om hur människan levt, format och formats av den
stad som är hennes habitat.
Insprängt i staden Porto ligger även
verk av den portugisiska arkitekturhimlens stjärna Alvaro Siza, verk som i fallet
med Casa Serralves museum för samtida
konst rymmer kontraster och variationer
inom sina egna gränser, som kan ses i figurerna 7 och 8.
Museet ligger i en stor park, en reminiscens av ett privat gods på platsen, byggt
åren 1925–44 med art deco-präglad form
av arkitekten José Marques da Silva. Parken rymmer franskinspirerade parterrer,
dammar, örtträdgårdar och en liten bondgård. Och så tillkom år 1997 byggnaden
som utgör själva museet.
Varaktiga tillskott i rummet
Vad är det då för tråd i denna text och vart
leder den? Vi ser att vare sig det blir en
global höjning av havsytan på en meter
eller inte inom hundra år, så är vi utsatta
för väderleken och dess verkningar. Har
vi ett ansvar som samhällsbyggare att ta
hänsyn till detta?
Genom hur vi producerar kan vi, eventuellt, påverka utvecklingen av klimatet,
men genom att bygga på lämpliga platser
kan vi, definitivt, parera effekterna av klimatet och klimatförändringarna – både
faktiska och eventuella. Det finns klara
poänger med att lappa och laga det redan
husbyggaren nr 5 B 2010
Figur 6. Markutformningen längs gränsen
mellan Casa da Música och de omgivande
gatorna. Foto: Andreas Falk
Figur 8. Bondgården inom Serralvesparkens
hägn. Foto: Andreas Falk
Figur 7. En vy från gården som omsluts av
Casa Serralves. Foto: Andreas Falk
Figur 9. Lager av epoker och nyttjanden, en
vy över Douro. Foto: Andreas Falk
byggda, både samhällsekonomiska, resursrelaterade, historieförklarande och
variationsbejakande. Det finns klara poänger med att fylla ut hålrum som gamla,
utrangerade byggnader lämnar efter sig
och att utnyttja obebyggd mark, av sam-
ma skäl. Om vi emellertid väljer lokalisering av nytillskotten och tekniska lösningar för desamma utan att ta hänsyn till
uppenbara klimateffekter, både de normala och de på sistone noterade abnorma
varianterna, då riskerar nytillskottens
visa få kort efterklangstid i stadsrummet. D
nr 5 B 2010 husbyggaren
Refewrenser:
http://www.yr.no
http://alvarosizavieira.com
41
DEBATT Det finns ett stort behov av att öka geologiforskningen! Särskilt nu när vi står inför gigantiska – och globala – infrastruktursatsningar
när städerna ska växa neråt under jord. Vad kan till exempel sprickor i
en berggrund leda till? Vad är livstiden för virus i grundvatten?
Av lars persson, fil dr, forskningschef, Sveriges geologiska undersökning, SGU och
björn sellberg, fd forskningssekreterare, fil dr, docent, Forskningsrådet Formas
Mer forskning behövs när
storstäder ska växa neråt
I
takt med att inflyttningen till
våra städer fortskrider ställs allt
större krav på markplanering och
markanvändning för utveckling av
infrastruktur, bostadsbyggande, rekreationsområden och industriell aktivitet.
Forskningsinsatserna i dessa sammanhang är mycket underdimensionerade.
Nio miljarder
Den omfattande urbaniseringen är inte
endast ett svenskt utan ett globalt problem. Befolkningsökningen tilltar och
man räknar med nio miljarder människor
på jorden år 2050. År 2060 bor två tredjedelar av jordens befolkning i städer.
Befolkningsökningen är i sig ett myc­
ket stort problem när det gäller användningen av resurser, men den medför också en rad problem då stadsområdena breder ut sig över bra odlingsmark, våtmarker och instabila områden.
Från dagens debatt vet vi att grönområdena i städerna hela tiden naggas i kanterna. Detta sker trots att man vet att
grönområden och parker utgör tätortens
lungor och är av stor betydelse för människor och djur. Sammanhängande gröna
korridorer i stadsmiljö är väsentliga.
Lägg trafik i tunnlar
Förtätningen orsakar många miljöproblem som rör hälsa, avfallshantering,
förorenad mark, ökade transporter, ren
luft och rent vatten. I samband med förtätningen reses ofta krav på allt högre
byggnader och en tydlig konsekvens av
platsbristen blir att öka underjordsbyggandet.
Berggrunden kan utnyttjas för transporter, garage, förrådsutrymmen och
som i många andra länder även för kontor
och bostäder. Om fler genomgående trafiksystem kan läggas under jord i tunnlar
är det i sig en fördel eftersom ytorna ovan
jord då kan formas mera miljömässigt och
med ökad trivsel för människor som vistas ovan mark.
Undermarksutnyttjande i urban miljö
erbjuder en fantastisk möjlighet att främ-
Transportleder från Södermalm mot Riddarholmen. Foto: Lars Persson
42
ja miljön samt bättre och hållbar stadsutveckling. Den kommer att expandera
stort i framtiden och kräver bättre planering, mer kunskap genom utökad forskning och utveckling samt kunskapsöverföring och samarbete!
Arbetsgrupp prioriterade
I vårpropositionen 2010 aviserar rege­
ringen satsningar på 482 miljarder kronor på infrastruktur fram till år 2021, varav 100 miljarder i Stockholmsregionen
och 61 miljarder i Västsverige. Men hur
stor är forskningsandelen?
Forskningsbehovet är omfattande och
behöver startas omgående! Under år
2009 bildades därför en arbetsgrupp med
representanter från Formas, Sveriges
geologiska undersökning (SGU), Statens
geotekniska institut (SGI), Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och
Stiftelsen svensk bergteknisk forskning
(BeFo).
I december arrangerades ett arbetsmöte med en bred diskussion där en rad
frågor diskuterades såsom angelägna
forskningsområden, forskningsmiljöer,
möjliga finansiärer, vilka problem som
inte löses med forskning samt problem
där kunskap för lösning redan finns.
Ett 30-tal forskare, industrirepresentanter, myndighetsföreträdare i form av
beställare och finansiärer samt rena
forskningsfinansiärer deltog aktivt i diskussionerna. Resultaten utmynnade i
enighet om att föreslå ett antal prioriterade forskningsområden. Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, samt
Trafikverket, har senare anslutit sig till
arbetsgruppen.
Kunskap om berggrund krävs
Trots värdefulla insatser i flera tidigare
FoU-program behövs nu intensifierad
och uthållig FoU, bland annat för att undhusbyggaren nr 5 B 2010
Getingmidjan, Stockholm. Foto: Lars Persson
vika stora extrakostnader – orsakade av
bristande kunskapsunderlag – vid den
stora infrastrukturutbyggnad, som har
påbörjats och kommer att fortsätta i stor
omfattning. Föreslaget forskningsprogram har övergripande fokus på hållbar
utveckling och klimat – anpassning, hänsyn och minskning av växthusgaser.
Urbant undermarksbyggande ställer
mycket stora krav på geovetenskapliga
och andra tvärvetenskapliga undersökningar för ökad kunskap om geologi. Hit
hör frågor om berggrund, sprickor, rörelsezoner och jordlager, geoteknik, materialegenskaper och bergteknik, samt hydrogeologi tillsammans med befintlig infrastruktur i underjorden, varvid flerdimensionellt modellbyggande blir ett
nödvändigt redskap. Temat är ”transparent underjord”.
Vattnets samspel
Viktiga frågor är bland annat vatten och
dess samspel med berg och jord, riskanalys, arbetsmiljö, förundersökningsmetodik samt drift och underhåll.
Forskning på bergmaterial, till exempel användning av krossat berg till betong
är angeläget, liksom anpassningen av material till förbudet att använda dubbdäck
i innerstadsområden.
Förståelsen av vattnets roll i undernr 5 B 2010 husbyggaren
marksanläggningar är central och konceptuella modeller som beskriver grundoch ytvattnets beteendemönster är angelägna att utveckla. Det finns behov av
bättre förståelse av uppkomsten och livstiden för bakterier och virus, mänskligt
genererade föroreningar och naturligt
närvarande toxiska element i grundvattenområdet.
Infrastruktur byggs ut
FoU-programmet Geoinfra har initierats
som ett kraftfullt och långsiktigt forskningsprogram för att minimera kostsamma överraskningar, när den massiva infrastrukturutbyggnaden nu kommer att
realiseras.
Programmet ska omfatta georelaterade forsknings- och utvecklingsprojekt
med relevans för hållbar utveckling i urbana områden. Det övervägande temat är
att bidra till hållbar utveckling med klimathänsyn av urban infrastruktur i samhället – och att verka för en utveckling för
att värna om jordens ändliga resurser och
för att ta hänsyn till miljö och kommande
generationers välfärd.
Anpassning till klimatförändringar
samt minimering av utsläpp av växthusgaser är viktiga faktorer att ta hänsyn till
i FoU-programmen. Även nordiskt och
europeiskt samarbete måste utvecklas.
Programmet föreslås bestå av tre faser
under totalt sex år; en uppbyggnadsfas
under de första 1–1,5 åren, en fulldriftsfas
under de mellersta 3–3,5 åren och en avvecklingsfas under de sista 1–1,5 åren.
Formas har nyligen beslutat att bidra
uthålligt under hela sexårsperioden med
en basfinansiering om 10 miljoner kronor
per år, förutsatt att andra finansiärer ansluter sig. Under hösten 2010 planeras
detaljerna för utlysningar av FoU-projekt
hos respektive finansiär. Nu arbetar vi, en
grupp bestående av representanter från
Formas, BeFo, MSB, SBUF, SGI, SGU och
Trafikverket, för ett brett finansierat och
långsiktigt FoU-program under etiketten
Geoinfra med start från år 2011. Fler finansiärer kan ansluta sig under hösten
2010 och våren 2011.
Spara på sikt
Med denna artikel visar vi en metod för
att finna innehåll i en bred FoU-satsning
där de inblandade parterna är överens om
behovet av satsningar och kan samarbeta
mot gemensamma mål.
Stora tekniska, miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga värden kan sparas genom beslut baserade på relevant
information. D
43
DEBATT Bland 18 slumpvist valda offentliga upphandlingar av entreprenad­
besiktning ställdes det krav på certifierade besiktningsmän i ett enda fall! Offentliga
byggbeställare måste nu börja ta sitt ansvar. Om kompetens blir ett villkor vid upphandling minskar de extrakostnader som idag uppstår när ”lägsta pris” gäller.
Av magnus janson , förbundsdirektör SBR
Offentliga beställare måste
börja väga in kompetens
Å
rligen investeras cirka
160 miljarder kronor i lokaler
och anläggningar i Sverige och
av detta står den offentliga
sektorn för 70 miljarder, eller mer än 40
procent. Det betyder att staten, kommuner och landsting har en mycket betydelsefull roll för byggsektorn.
Med detta följer också ett ansvar, eftersom de genom sitt sätt att upphandla och
genom de krav de ställer på anbudsgivarna, påverkar byggsektorns förutsättningar och utveckling. Inte minst avseende
kompetens och kvalitet. Tyvärr är de offentliga upphandlarna alltför sällan medvetna om detta.
Kompetens krävs sällan
En grundförutsättning för hög kvalitet i
byggandet är att de byggingenjörer som
ansvarar för byggledning, kontroller och
besiktning har en hög kvalitet på sitt kunnande. Att vara SBR-medlem är ett sätt att
dokumentera detta, och många väljer
därutöver att löpande vidareutbilda sig
och kanske också skaffa sig en personlig
certifiering.
Men idag hör det till ovanligheterna att
offentliga upphandlare kräver eller meriterar dokumenterad kompetens annat än
när föreskrifterna kräver det. Ett talande
exempel är den genomgång som nyligen
gjordes av en av våra lokalavdelningar,
där 18 slumpvis valda offentliga entreprenadbesiktningsupphandlingar sedan år
2007 granskades. I dessa krävdes certifierade besiktningsmän endast i ett fall.
Att exemplet inte är ett undantag kan
bekräftas av SBRs expertgrupper och av
SBR-medlemmar över hela landet.
Ofta är också beställarna omedvetna
om skillnaden mellan att företaget är
­certifierat jämfört med personlig certi­
fiering. De förstår inte alltid att företagscertifieringen inte är detsamma som att
44
den ingenjör som utför arbetet är certifierad.
Inget isolerat problem
När upphandlarna inte värderar dokumenterad kompetens blir priset – oavsett
vilken kompetens som samtidigt erbjuds
– mycket tungt avgörande för vem som får
uppdragen. Byggkonsulter och besiktningsföretag med kvalificerade ingenjörer som behöver täcka in kostnader för
vidareutbildning och certifiering i sina
anbud får då en konkurrensnackdel.
Utifrån sett kanske detta kan uppfattas
som ett isolerat problem för dessa företag, men då har man inte hela bilden klar
för sig.
Inom de närmaste tio åren går 4 000 av
landets byggingenjörer i pension. Därmed försvinner en stor del av den svenska
byggkompetensen. Frågan är hur många
av de tillkommande som är villiga att investera i vidareutbildning eller certifiering om det snarare försvårar än underlättar för dem att få offentliga uppdrag.
En annan lika allvarlig fråga är vilka som
ska utbilda dem, om de äldre kollegorna
lämnat yrkeslivet innan deras kunskap
och erfarenheter hunnit förmedlas.
Leder till extrakostnader
Bryts inte utvecklingen kan det som alltför länge bara betraktats som en intressefråga för byggingenjörer förvandlas till
något som får långtgående och allvarliga
konsekvenser för hela samhället.
Kan vi inte upprätthålla kvaliteten i
byggandet innebär det inte bara sämre
skolor, sjukhus, vägar och på sikt allt
­högre underhållskostnader. Det leder
också till en lång rad följdkostnader för
samhället om byggprojekt försenas eller
om byggnaderna inte fungerar som de
ska. Måste exempelvis en skola eller en
vårdcentral stängas till följd av mögelska-
dor tvingas samhället till extrakostnader
för ersättningslokaler, längre resvägar
och annat under den tid felen åtgärdas.
Samtidigt kan hälsovådliga byggnader ge
ökade vårdkostnader och förlorade arbetsinsatser.
Effekten kan inte heller begränsas till
offentliga verksamheter. Försämras
byggkompetensen drabbas till slut allt
byggande.
Kompetens behöver villkoras
Vad detta sammantaget kan komma att
kosta samhället på sikt är svårt att överblicka, men det är ingen överdriven gissning att kostnaderna vida överstiger vad
dagens offentliga upphandlare kortsiktigt sparar in genom att inte betala för den
kompetens vi än så länge kan erbjuda.
De offentliga verksamheterna har ett
egenintresse i att motverka den utveckling vi ser framför oss, och de har genom
sin betydelse för byggsektorn både kraft
och ansvar för att göra det. Om dokumenterad och hög kompetens blir ett viktigt
villkor vid upphandling av byggkonsulter
och besiktningsmän, får de ett argument
för att skaffa sig det. Det behövs för att vi
i framtiden ska kunna bygga och underhålla skolor, sjukhus, vägar och annan
infrastruktur med en kvalitet som samhället och brukarna har rätt att förvänta
sig.
Från SBRs sida har vi ett ansvar för att
lyfta fram och tydliggöra situationen och
medverka till att den tas upp på den politiska agendan. Vi kommer att arbeta för
detta, inte bara för att det är en viktig
fråga för byggingenjörer utan också för
att det är en viktig fråga för det samhälle
vi är en del av. D
husbyggaren nr 5 B 2010
Noterat
Miljövänligt med limträ
De som valde limträ till sommarens byggprojekt gjorde ett
bra val för miljön. Detta enligt
beräkningar från Martinsons,
som har studerat klimatpåverkan hos de limträprodukter
som lanserats för privatmarknaden.
Balkar, såväl som pelare och
den nya limträtrallen som företaget lanserat är att betrakta
som klimatneutrala. Det innebär att produkterna inte ger
något nettoutsläpp av växthusgaser. En viktig del i att
limträet kan betraktas som klimatneutralt är att träet är en
naturlig kolsänka, som binder
koldioxid.
Företagets beräkningar gäller tillverkning av limträ från
vagga till grav. Från skog till
nr 5 B 2010 husbyggaren
färdig produkt står en kubikmeter limträ för ett nettoupptag av 729 kilo koldioxid. Beräkningarna inkluderar samtliga delar av tillverkningen och
även en lastbilstransport på
200 mil till kund. Koldioxiden
är bunden i limträet under
hela dess livslängd och frigörs
först vid förbränning, då den
tidigare bundna koldioxiden
återgår till atmosfären.
Bland de produkter som säljer allra bäst bland produkterna i Martinsons butikskoncept
är balkar och pelare som används för byggen till altaner,
uterum och carports. Den nya
produkten som lanserats för
året, limträtrallen, har även
den mottagits väl av kunderna. D
Fler värmepumpar såldes
Den ökande försäljningstrenden för värmepumpar håller i
sig och förstärktes ytterligare
under det andra kvartalet
2010. Det är bergvärmepumparna som står för den största
ökningen under det andra
kvartalet, med plus 27 procent.
– Hushållens goda ekonomi,
ROT-avdrag och den gångna
vinterns stränga kyla med
höga energipriser i färskt minne har stimulerat försäljningen av värmepumpar, säger
Martin Forsén, VD Svenska
Värmepumpföreningen.
Under den gångna perioden
har försäljningen av luft-vattenvärmepumpar och frånluftvärmepumpar
minskat
med 12 procent respektive 5
procent. Försäljningsminsk-
ningen för dessa två produktsegment har bromsats upp
jämfört med det första kvartalet. Trots fortsatt minskad försäljning för frånluft- och luftvattenvärmepumpar har det
totala antalet försålda värmepumpar ökat med 8 procent
under det andra kvartalet.
I konsumentled beräknas
värdet av försäljningen under
andra kvartalet uppgå till 1,6
miljarder kronor. Detta motsvarar en ökning med 12 procent jämfört med motsvarande
period 2009. D
45
Noterat
Bygger Nordens längsta träbro
Arbetet med att bygga Nordens längsta snedstagsbro i trä
har inletts. Gång- och cykelbron ska gå mellan Anderstorp
och Älvsbacka i Skellefteå och
blir 180 meter lång.
– Valet att bygga i trä är en
del av en långsiktig strategi.
Träbroar har varit högintressanta för oss ända sedan början
av 1990-talet då vi byggde två
vägbroar i trä. Vår satsning på
träbyggande har varit mycket
omfattande. Dels är det en lokal råvara och dels ett mycket
konkurrenskraftigt byggmaterial, säger Ola Burström, ordförande i tekniska nämnden i
Skellefteå kommun.
– Det kan bli ett landmärke
för Skellefteå som tydligt visar
kommunens vilja att bygga
hållbart, samt den kompetens
som finns på orten, både hos
oss som leverantör och inom
forskningssamhället,
säger
Mikael Lindberg på Martinsons.
Bron är även en viktig del i
ett EU-finansierat forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet. Syftet med forskningsprojektet är att skapa nya
modeller och verktyg för att
mäta prestanda och kvalitet på
avancerade träkonstruktioner.
Bron blir 180 meter lång och
fyra meter bred, pylonpelarnas höjd blir 23 meter, spännvidden 130 meter och totalvikten 270 ton. Den ska vara färdig i december 2010.
Gång- och cykelbron konstrueras och byggs av Martinsons, och landfästena byggs av
Skanska. Skellefteå kommun
är beställare av projektet. D
Vill minska byggkostnader
​ öreningen Byggherrarna och
F
dess medlemmar arbetar för
att stärka byggherrens roll och
kompetens. Byggherrarna har
ordföranderollen i det utvecklingsprojekt som finansdepartementet och Mats Odell initierat med stöd från bland and­
ra Byggherrarna och Sveriges
byggindustrier.
Styrgruppen samlades i maj
med visionen ”Hållbart samhällsbyggande i världsklass”.
Projektets övergripande mål
är att bygga till lägre kostnader
och med högre kvalitet. Målet
är att göra något konkret åt de
nedslående resultat som visats
i de statliga utredningarna
”Skärpning gubbar”, med hård
kritik mot strukturer i byggbranschen, och 2009 års uppföljningsrapport ”Sega gubbar”.
Styrgruppen har konstaterat att byggsektorn har bättre
insikt nu efter all kritik. Försöket med en statlig byggsamordnare fungerade inte men
nu försöker man alltså med nya
former. Denna gång går parterna själva in och tar ansvar
tillsammans med staten. Med
en av dessa parter – Byggherrarna – som leder diskussio-
nerna, kan man lyckas bättre
än när staten tar ordförandeskapet.
Byggherren har en naturligt
ledande roll eftersom byggherren initierar, organiserar
och finansierar byggprojekten
och därmed står med ena benet i samhället och det andra i
byggsektorn.
– Vi har tyvärr fått se att
byggherrerollen har urholkats
och att resurser och kompetens har minskat under många
år. Det som behövs för att få
branschen att samlas är en gemensam vision och färdplan
där man har överblick för att
skapa samhälleliga värden. De
förutsättningarna finns nu.
Projektet kommer att generera ett klimat där det blir viktigt
för företagen och organisationerna att agera för att de har
fördel av det, säger Mats Björs,
vd Byggherrarna. D
Fotnot:
Byggherrarna är en intresseorganisation med drygt 130 medlemmar som finns inom privata
näringslivet och offentlig sektor.
Lång träbro byggs. Foto: Patrick Degerman
Gör dammsugare av plastskräp
Plast i haven är ett globalt problem. I till exempel Bohusläns
skärgård flyter 5 000 kubikmeter i land varje år. Electrolux
tänker samla in plast från
världshaven och göra ett antal
dammsugare av det insamlade
materialet. Initiativet kallas
”Vac from the Sea” och syftar
till att öka medvetenheten om
problemet med plastavfallet.
Electrolux planerar att tillverka ett antal konceptdammsugare av plastskräp som samlats in från Stilla havet, Indiska
oceanen, Atlanten, Medelha46
vet, Östersjön och Nordsjön. D
Svårare för kvinnliga byggchefer
Att svensk byggnäring har lång
väg kvar innan den kan kallas
jämställd framgår ur en Novusrapport. I rapporten uppger 67
procent av de kvinnliga byggcheferna att de upplever att
kvinnor inte ges samma möjlighet att bli chef i branschen
som vad män ges.
Det främsta skälet till att
kvinnorna är i så stor minoritet
idag tror de kvinnliga byggcheferna är den grabbiga jargong som råder på bygget. 38
procent av kvinnorna upplever att det finns en misstro hos
manliga chefer gentemot
kvinnliga ledare. Sex av tio
kvinnor upplever dessutom att
det ställs högre krav på dem än
på deras manliga kollegor. Enligt rapporten listar dagens byggchefer följande åtgärder som viktigast för att
uppnå ökad mångfald: 1. Att företrädare inom branschen blir bra förebilder. 2. Att kunskapen ökar hos
medarbetarna. 3. Tydligare etiska riktlinjer
från företagsledningen. D
husbyggaren nr 5 B 2010
Noterat
Bygger energisnål skola
Landskrona stad bygger, enligt
vad man uppskattar, Sveriges
energieffektivaste skola i Häljarp, strax utanför Landskrona. Skolan kommer att bli en
passivhusbyggnad och den
specifika energianvändningen
är satt till 42 kWh/m² och år.
Skolan, som ska arbeta enligt Reggio Emilia-pedagogiken, har många tekniska lösningar och speciella detaljer
som ska öka barnens förståelse
för teknik. Byggnaden, som
både inrymmer skola och för-
skola med barn i åldrarna 1–10
år beräknas stå klar sommaren
2011.
– Vi har suttit med i projektgruppen tillsammans med
byggare och arkitekter. De har
lyssnat på oss och vi tycker att
vi fått gehör för våra önskemål,
säger rektorn Lena Johnsson.
– Arkitektkontoret har tidigare ritat lokaler för Reggio
Emilia-pedagogiken och de
förstod vad vi pratade om, konstaterar skolans rektor. D
Nöjd rektor fick gehör.
Vill ha logistik med klass
Vid regeringens Logistikforums öppna möte i Jönköping
i augusti undertecknade representanter från stat och näringsliv en deklaration om
samarbete för att utveckla
svensk logistik. – Undertecknandet av Jönköpingsdeklarationen innebär
en kraftsamling från stat och
näringsliv för att genom ständiga förbättringar av logistiken bidra till en ökad välfärd
och internationell konkurrenskraft som utgår ifrån hållbara lösningar, säger infrastrukturminister Åsa Tors­
tensson.
Särskilt angelägna åtgärder
som nämns i Jönköpingsdek­
larationen är bland annat:
• En offensiv och långsiktig
svensk godstransportstrategi där de olika trafikslagen
samverkar.
• Ett harmoniserat och tidsenligt regelverk som stödjer
utvecklingen av effektiva
transporter.
• Förbättrade beslutsunderlag
och planeringshjälpmedel,
bland annat genom en översyn av kalkylmodellerna för
ökad precision när det gäller
effekterna av investeringar,
drift och underhåll ur ett
stråkperspektiv.
• Ett fördjupat samarbete mellan näringslivet och akademin för en effektivare transportforskning.
• Att säkra logistikbranschens
kompetensförsörjning.
• En fortsatt gemensam satsning på klimatsmarta lösningar.
• En samlad översyn av den
svenska transportnäringens
kostnadsläge och konkurrensförmåga i syfte att stärka
konkurrenskraften.
• Ett aktivt svenskt agerande i
EU och andra internationella fora.
Det var vid ett möte med regeringens Logistikforum som
företrädare för svenskt näringsliv, varuägare, transportföretag och fordonsindustrin,
samt forskning och offentliga
aktörer kom överens om att
det behövs fortsatta strategiska insatser för att säkerställa
en stark svensk position inom
logistikområdet. D
så på stor frustration bland
många rektorer. De påtalar
problemen för sin kommun
och ibland får de till och med
löften om att trafikmiljön ska
förbättras, men ingenting händer. 45 procent av rektorerna
anser att deras kommun inte
gör tillräckligt för att säkra trafikmiljön runt deras skola.
– Den siffran verkar tyvärr
stiga. Rektorerna känner miljön runt sin skola. Därför är det
olyckligt om rektorernas synpunkter inte når fram, säger
Henrik Ask.
I några kommuner fungerar
det bättre, främst där man ut-
arbetat former för direkta
samtal inom kommunen kring
trafiksäkerheten. I de fallen
uttrycker rektorerna stor uppskattning för kommunernas
arbete.
Störst oro för trafiksäkerheten uppger rektorerna i Västmanland, Stockholm och Gävleborg. Minst är oron i Jämtland, där antalet trafikincidenter är allra lägst, och i Kalmar
och i Norrbotten. D
Farlig trafikmiljö vid skolor
Trafiksäkerheten utanför skolor är ett stort problem, enligt
en undersökning som försäkringsbolaget If har gjort. Den
största trafikrisken är enligt
rektorerna när föräldrarna kör
sina barn med bil till skolan.
1 195 rektorer vid grundskolor
i hela landet deltog i undersökningen.
– Samhället måste öka satsningen på trafiksäkerheten
kring skolorna. Många föräldrar behöver lämna sina barn
med bil, exempelvis för att
man valt en skola som ligger en
bit hemifrån. Miljön runt skolan måste anpassas efter det,
nr 5 B 2010 husbyggaren
säger Henrik Ask, personskadechef på If.
– Men det räcker inte med
det för att säkra trafikmiljön.
Fortkörare på 30-vägarna utanför skolor och dagis måste
hejdas. Vidare bör man uppmuntra samåkning och kanske
gemensamma
promenader
med föräldrar och barn där det
går, säger Henrik Ask.
En paradox i sammanhanget är att de föräldrar som oroar
sig för barnens väg till skolan
– och därför skjutsar dem – i
sig utgör en fara för trafiksäkerheten.
Undersökningen visar ock-
47
Noterat
Hittade exklusiv slottstapet
Fler skador inom bygg
När Statens fastighetsverk renoverade matsalen på Bäckaskogs slott, beläget strax utanför Kristianstad, påträffades
en exklusiv tapet från senare
delen av 1800-talet. Matsalen
har under renoveringen målats i varma kulörer men en bit
av tapetfyndet har bevarats
som ett titthål in i historien.
Matsalen på Bäckaskogs
slott i Skåne har länge varit i
behov av ytskiktsrenovering.
Då den nu skulle målas om
ville Statens fastighetsverk gå
tillbaka i historien för att hitta
rätt färgnyanser. De tidigare
färgerna stämde inte överens
med hur färgsättningen var på
mitten av 1800-talet – den period som man strävade efter att
bevara.
Under renoveringsarbetet,
under lager av färg, fann man
en vacker tapet. Tapeten, som
har undersökts av en byggnadsantikvarie, är valstryckt.
Den mörka bakgrundsfärgen
talar för en inredning från slutet av 1800-talet. Tapeten är
Antalet skador inom bygg och
entreprenad ökade med nästan en femtedel det senaste
året. Det visar Trygg-Hansas
senaste försäkringsskaderapport för företag. Den största
ökningen står ansvarsskadorna för med 33 procent, medan
brandskadorna gick i motsatt
riktning och sjönk med 12 procent.
Trygg-Hansa har analyserat
de skador som inkommit från
företagskunder under det senaste året. Bygg- och entreprenadsektorn stod för 1 977 skador, vilket är en ökning med 18
procent jämfört med föregående år.
En stor del av de skador som
drabbar bygg- och entreprenadföretag är ansvarsskador,
som står för 34 procent av den
branschens skador. Med totalt
673 skador det senaste året
ökade de med 33 procent. Ansvarsskador uppkommer när
företaget blir ersättningsskyldigt för en person- eller sakskada som företaget eller dess
anställda orsakat.
– Det kan exempelvis handla om att en rörmokare orsakar
en vattenskada eller att en fasadmålare stänker målarfärg
på parkerade bilar. Många av
dessa skador hade kunnat
undvikas om man varit mer
noggrann och försiktig, säger
Bit av exklusiv tapet.
Foto: Erik Møller Arkitekter
påkostad. Den har heltäckande bakgrundsfärg, guldornamentik och är tryckt på blekt
papper – material som då var
dyra och exklusiva.
Väggarna i matsalen har målats i tidstypiska nyanser men
på en av väggarna i matsalen
har Statens fastighetsverk sparat en bit av den funna tapeten,
inramad och klädd med plexiglas. På så sätt kan matsalens
gäster få en känsla av hur det
en gång såg ut på Bäckaskogs
slott. D
Gör solfångare som byggsats
För att öka tillgängligheten
finns SolTechs produkter numera som byggsatser.
– Vi har en stark tradition av
självbyggeri i Sverige. Det
finns helt enkelt en stolthet att
bygga själv, och dessutom sparar kunden installationskostnaden. Andelen självbyggare
ökar kraftigt, vilket också bekräftas av ökad försäljning i
bygghandeln, säger VD Frederic Telander i en kommentar.
SolTech Energy utvecklar
och säljer solenergisystem,
som är en del av en fastighets
yttre skal i form av ett tak och/
eller en vägg i glas och fungerar både som klimatskydd, aktiv tilläggsisolering och solfångare. D
Beräknar betongkonstruktioner
Fönsterlöst fikarum fick in solljus
Ett fikarum för personalen på
Handelshögskolans ekonomprogram i Göteborg saknar
fönster, men får in solljus ändå.
Solljuset leds in från taket med
hjälp av Göteborgsföretaget
Parans Solar Lightings patenterade solljussystem.
– Det är förvånansvärt hur
48
ljust det blir när solen skiner,
det blir en skillnad som verkligen känns, säger Toril Brandt­
zäg som är studieadministratör för ekonomprogrammet.
Akademiska Hus Väst AB
var byggherre för projektet
och NCC entreprenör. D
Emile Vasseur, produktspecialist inom företagsförsäkringar
på Trygg-Hansa.
Den vanligaste skadan som
drabbar bygg- och entreprenadbranschen är allriskskador, och står för 35 procent av
skadorna.
Allriskskadorna
ökade även de kraftigt, med 23
procent, under det senaste
året. Allriskskador uppkommer när oförutsedda skador
inträffar på entreprenaden.
Det kan exempelvis vara att
den tillbyggnad man arbetat
med skadas av en brand- eller
vattenskada.
– Se till att alltid skriva ett
avtal, så att det inte finns någon
tvekan om gränsdragningen
för var ansvaret mellan entreprenörer och beställaren går,
säger Emile Vasseur.
Rättskyddsskadorna utgör
16 procent av totala antalet
skador inom branschen. De
uppstår när företaget hamnar i
tvist, oftast med sin beställare
eller sina leverantörer. Antalet
rättsskyddsskador har ökat
med 13 procent från föregående år. Försäkringen ersätter
ombudskostnaderna som uppkommer i tvisten. Rättsskadorna är vanligare bland byggoch entreprenadföretag om
man jämför med andra branscher. D
Nu kan den 550-sidiga handboken för dimensionering av
betongkonstruktioner beställas både som trycksak och i digitalt format.
Handboken är ett hjälpme-
del för byggkonstruktörer när
de nya normerna kommer att
gälla från år 2011. Den är resultatet av ett kommittéarbete i
Svenska betongföreningen.
Handboken, som kan ses
som en förlängning av Eurokoden, utges i två volymer. Volym 1 innehåller instruktiva
tolkningar av det nya regelverket och volym 2 utgörs av beräkningsexempel för typiska
konstruktionsdelar.
Se mer på www.betong.se D
husbyggaren nr 5 B 2010
Marknadsnytt
Torkar fuktig luft
Analyserad färgskala
OBM Norden AB har utvecklat
en ny typ av sorptionsavfuktare. Den kallas MUD 900 och
kan kompletteras med 9 kW
elvärme.
Maskinen har hygrostatoch termostatfunktion. Den
fuktiga luften leds ut ur fastigheten, och den torkade luften
renas genom filter, innan den
går tillbaks i lokalen.
Sorptionsavfuktaren passar
till avfuktning vid exempelvis
lägenhetsproduktion,
betonguttorkning samt vid stora
måleriarbeten. D
OBM Norden AB
070-591 07 33
[email protected]
Skandinaviska Färginstitutet har bytt namn till NCS
Colour AB. Samtidigt presenterar företaget ett nytt
färgurval för utvändig färgsättning: NCS Exterior.
Urvalet är baserat på en
kombination av forskning
och modern färgdesign och
bakom ligger timmar av
undersökningar och analyser av de variabler som påverkar hur vi uppfattar och
använder färg i vår byggda
miljö uppger företaget.
NCS Exterior har lanserats
internationellt i två versioner,
en anpassad för färgindustrin
och deras kunder samt en mer
Stoppar kylig vind
Skyddar växt från kyla
Tidigare i år installerade Boon
Edam, genom Nabco System
LTD, en 4 800 mm i diameter
Duotour karuselldörr, på det
japanska Röda Korset sjukhuset i Nagano.
Karuselldörren ersatte den
existerande automatiska skjut­
Före.
Efter.
nr 5 B 2010 husbyggaren
dörren, som hölls stängd sju
månader om året på grund av
den starka kyliga vind som
kom in genom entrén. D
Boon Edam
08-753 60 30
[email protected]
Företaget Living
Plant har tillsammans med Lantbruksuniversitetet i Alnarp utvecklat Plant in
Pod som är ett system för att vinterskydda
växter.
Systemet består
av tre delar som
tillsammans ger
ett skydd mot vinterkyla:
En isolerande
cellplast som med
ett enkelt ”brytsystem” kan anpassas till de flesta
krukor. Finns i
både rektangulär
och rund form.
En doppvärmare med tillhörande belysning som
sticks ned i jorden och ger rötter och krona en värme på 3–5
grader Celsius.
Ett kronskydd som enkelt
”kläs på” växten och försluts
med en dragkedja. Tältet finns
i tre standardhöjder och kan
förankras i kruka eller direkt i
marken.
exklusiv version för professionella färgsättare, med stora
matta färgprover. D
NCS Colour AB
+46 8 617 47 00
[email protected]
Resultatet blir ett lokalt
mikroklimat med bibehållet
dagsljus som är lagom svalt för
de flesta medelhavsväxter. D
Vansta Trädgård
+46 8 520 274 80
[email protected]
49
Marknadsnytt
Vinyl för badrum
badrummet. Vinylkollektionen är gjord i olika mönster
och färger, som pärlemorskimmer eller småsten i 3Deffekt.
Aquarelle är VT-godkänd
enligt golvbranschens våtrumskontroll och uppfyller
branschens krav på vattentäthet. D
Med Aquarelle för Tarkett in
vardagsrummets formspråk i
Enklare välja bredd på fog
Alla kan lägga en fog, men resultatet blir inte alltid så bra
som man önskar. Relekta 101
fogglättare har två olika profiler, en i varje ända, för olika
bredder på fogarna. Den har
även ett ergonomiskt grepp
med gummierad yta. D
Novatech
031-13 54 90
[email protected]
Tarkett
+46 8 625 19 28
[email protected]
Golvbrunn för butiken
Spärrar fönster
Blücher lanserar en ny golvHoppe AG är ett förebrunn speciellt lämpad för
tag som specialiserat
livsmedelsbutiker. Golvbrunsig på att utveckla
nen är en variant av Drain 206
handtag i olika design
elektroniska låslösningar med hög säkerhet. År 2008 vann iLOQ två viktiga
internationella utmärkelser för säkerhet, IFSEC Security Industry 2008
Multi, men med Ø110-utlopp
och material för fönsaward och Detektor International Award.Mera information via
istället för Ø75 mm.
ter och dörrar. FöretaGolvbrunnen är tillverkad
get kommer med en
helt och hållet i rostfritt stål,
förbättrad barnspärr
och finns med sidoutlopp alför fönster och fönsternativt bottenutlopp, inkluterdörrar. Bland annat
sive vattenlås som är delbart passar i butiksmiljöer. Det har ökar säkerheten geför en enklare rengöring. Med ett slitstarkt tåligt galler med nom att det krävs maolika montageset kan golvbe- hygieniska egenskaper. D
läggning av plastmatta, massa- Blücher Sweden AB
golv eller klinker anslutas.
0480-44 47 04
Det nya gallret Hygienic Pro [email protected]
Keddy presenterar kaminserien K800, som består av tio
modeller och tillverkas helt i
gjutjärn.
K800 är utrustad med ett
självreglerande spjäll. Funktionen optimerar förbränningen och förhindrar övereldning i kaminen. Det är även
növrering med
fingrar. D
två
Beslagskonsult AB
+46 31 91 40 30
[email protected]
elektroniska låslösningar med hög säkerhet. År 2008 vann iLOQ två viktiga
internationella utmärkelser för säkerhet, IFSEC Security Industry 2008
award och Detektor International Award.Mera information via
OQ två viktiga
Industry 2008
Styrbar kamin i gjutjärn
Krypterade lås
Låssystemet iLOQ Privus är
avsett för privatkunder. Det
har utarbetats för att ge hög
säkerhet för lås i hem, fritidsbostäder och små företag. Systemets lås och nycklar fungerar helt elektroniskt. De tillträdesrättigheter för nycklarna
som inprogrammeras i låsen är
krypterade med hjälp av digital teknik. Mekaniskt är alla
50
möjligt att ställa in önskad uteffekt med förinställda effektlägen. Det innebär att temperaturen i huset kan styras med
kaminen. D
Keddy AB
0322-781 84
[email protected]
nycklar likadana.
Systemet består av låscylindrar, bruksnycklar och programmeringsnycklar.
Även
om systemet är elektroniskt
kräver det inte batterier eller
kablar för att fungera. Den
ström det behöver får det när
man för in nyckeln i låset. D
iLOQ Oy
+358 40 3170 222
husbyggaren nr 5 B 2010
Marknadsnytt
Snabbskruvande verktygssats
Tät ved i trähus
Kamasa Tools lanserar en sats
med både ¼-hylsor och bits. I
satsen ligger också en superliten 60-kuggs minispärrnyckel, som gör det lättare att komma åt olika skruvar och bultar.
Minispärrnyckeln har en vridskiva på huvudet som underlättar vid snabbskruvning. D
Kamasa Tools
08-92 31 29
[email protected]
Mäter pH och temperatur
Karl Deutsch Nordiska AB i
Västerås kommer med ett nytt
instrument för mätning av pH
och temperatur. Med Elcometer 148 mäter man både pHvärde och temperaturen hos
en vätska med en och samma
sensor. D
Karl Deutsch Nordiska AB
021-35 70 00
[email protected]
Minskar tjocklek på vägg
Den metod som används idag
för att förbättra isoleregenskaperna i klimatskalet på ett lågenergihus och passivhus är att
öka tjockleken på den traditionella isoleringen. I vissa fall
nr 5 B 2010 husbyggaren
behöver
isoleringen vara nästan dubbelt så
tjock för att klara
kraven för exempelvis ett passivhus.
Isovers premiumprodukter är
byggisolering av
glasull med ett
lambdavärde för
mineralull
på
0,033 W/mºC eller lägre. Företaget menar att det
genom att välja
Isovers premiumprodukter i
klimatskalet går att minska
väggtjockleken med upp till 50
mm. D
Saint-Gobain Isover AB
042-843 22
[email protected]
Den finländska trähustillverkaren Kontio satsar på den
svenska marknaden.
Företaget har en mängd olika timmerhus som spänner
från tidlösa timmerstugor till
trevåningshus i modern design. Ett långsamt växande
nordligt trä med tät ved, som
ger ett virke som är hårt, rötbeständigt och stabilt, används. D
Kontio
070-821 58 16
[email protected]
Blandare med svängbar pip
Damixa lanserar en ny
tvättställsblandare
i
Osier-serien.
Osier tvättställsblandare är försedd
med en 135
mm hög Cpip som är svängbar. Blandaren är lämplig för de lite större
handfaten där svängbarheten
gör att man kan skölja ur handfatet lättare.
Blandaren har utrustats
med Damixas X-Change-system vilket betyder att blandaren enkelt kan tas av från tvättstället så att man kan rengöra
ordentligt runt blandaren. D
Damixa
070-668 69 64
[email protected]
Tålig skiva till våtrum
Sedan den 1 augusti gäller nya
branschregler för våtrum.
Med delvis skärpta krav på tätning i våtzoner, som exempelvis duschutrymmen, ökar kra-
ven på rätt byggmaterial.
Knauf Danogips
har tagit fram en cementbaserad skiva
som varken sväller,
bryts ner av fukt eller börjar mögla.
Aquapanel Indoor är
enligt företaget även
smidig och följsam
att arbeta med. D
Knauf Danogips
044-28 78 18
[email protected]
51
BYGGLEVERANTÖRER
Betong
ett naturligt val
www.kc-betong.se
0150-34 99 00
www.svenskbetong.se
52
husbyggaren nr 5 B 2010
BYGGLEVERANTÖRER
EUROTAK AB
Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.
Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53.
[email protected] www.tata-tak.com
www.pordran.se
nr 5 B 2010 husbyggaren
53
BYGGLEVERANTÖRER
Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post [email protected]
54
husbyggaren nr 5 B 2010
BYGGLEVERANTÖRER
Annonsörer
Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund
Djursholmsvägen 62
183 52 Täby
Tfn 08-644 79 60
Fax 08-643 11 60
[email protected]
Sid
Abetong �������������������������������������������������������������������� 1:a omslag, 4
Bergsäker ������������������������������������������������������������������� 4:e omslag
Bostik ������������������������������������������������������������������������������������������� 19
Brandskyddsföreningen Sverige ������������������������������������������� 41
Byggelit ��������������������������������������������������������������������������������������� 9
Byggkeramikrådet �������������������������������������������������������������������� 45
Eurotak ��������������������������������������������������������������������������������������� 33
Finisterra ������������������������������������������������������������������������������������� 30
GBR Service ������������������������������������������������������������������������������� 39
H-Fönstret i Lysekil ����������������������������������������������������������������� 35
Hercules Grundläggning ������������������������������������������������������� 11
Joma ��������������������������������������������������������������������������������������������� 39
Lättklinkerbetong ��������������������������������������������������������������������� 23
MRD Koljern ������������������������������������������������������������������������������ 15
NCS Colour ������������������������������������������������������������������������������� 1
Nibe ��������������������������������������������������������������������������������������������� 2
Oras ����������������������������������������������������������������������������������������������� 29
Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas ����������������������� 37
nr 5 B 2010 husbyggaren
Sid
Plast- & Kemiföretagen ����������������������������������������������������������� 25
Pålplintar ����������������������������������������������������������������������������������� 19
Saint Gobain Isover ����������������������������������������������������������������� 13
Sand & Grus Jehander ������������������������������������������������������������� 8
SAPA Building System ������������������������������������������������������������� 31
SP Sitac ��������������������������������������������������������������������������������������� 15
SP Trätek ������������������������������������������������������������������������������������� 37
Stockholms Geomekaniska ��������������������������������������������������� 17
Svensk Byggtjänst ������������������������������������������������������ 2:a omslag
Svensk Våtrumskontroll ��������������������������������������������������������� 35
Teliasonera �������������������������������������������������������������������������������� 3
TerraTec ������������������������������������������������������������������������������������� 21
ThermiSol Sweden ������������������������������������������������������������������� 23
Thomas Eriksson Arkitekter TEA ��������������������������������������� 15
Trelleborg Waterproofing ����������������������������������������������������� 31
ViaCon ����������������������������������������������������������������������������������������� 21
WSP group ��������������������������������������������������������������������������������� 19
ÅF Infrastruktur ����������������������������������������������������������������������� 4
55
KONSULTERANDE INGENJÖRER
BORLÄNGE
HELSINGBORG
LUND
ESKILSTUNA
STOCKHOLM
Tel 016-51 80 10
Fax 016-51 80 44
Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna
• BYGGPROJEKTERING
• KONTROLLER
• BESIKTNINGAR
• KVALITETSANSVARIG-K
GÖTEBORG
Mårtensson
& Håkanson AB
B Y G G R Å D G I V A R E
Tänker du bygga om eller bygga nytt?
Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!
Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll,
­kostnadsberäkningar och besiktningar.
Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg
Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33
BKN - KONSULT
BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR
E A Rosengrens gata 27
421 31 V. Frölunda
Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60
e-post: [email protected]
HELSINGBORG
Av SBSC cert. besiktningsföretag
Av SP SITAC cert. besiktningsman
för entreprenadbesiktningar
Besiktning/Konsultation/Utbildning
• Sprinkler
• Brandlarm
• Gassläcksystem
www.brandskyddsbesiktning.com
Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS
[email protected]
08 - 510 104 70
ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG,
TEL. 042-12 00 10
www.akermans.se
BESIKTNINGAR BYGGLEDNING
KONSTRUKTIONER
HUDIKSVALL
Arkitekter o Ingenjörer
Arkitekt- och byggprojektering
Byggadministration
Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50
www.cao.se • [email protected]
KARLSKRONA
Gudmundson Byggråd AB
SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR
Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar
Byggskadeutredningar
e-post: [email protected]
Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg
Tel 042-18 19 10
56
husbyggaren nr 5 B 2010
KONSULTERANDE INGENJÖRER
STOCKHOLM
STOCKHOLM
STOCKHOLM
NITRO CONSULT AB
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Planering och projektering av berg och markanläggningar
Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys
Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan
Instrument (hyra och försäljning)
Utbildning och Träning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg
UMEÅ
UPPSALA
Projektledning
Byggledning
Projekteringsledning
Kvalitetsansvar
Besiktningar
Öppenhet-Mod-Utveckling
Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge
Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36
E-post [email protected]
Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och
­Besiktningar.
Kanalvägen 17
183 30 Täby
Växel 08-638 23 30
Fax 08-768 23 70 [email protected]
www.markstyrkan.se
ETT MEDLEMSFÖRETAG I
nr 5 B 2010 husbyggaren
Tel 018-37 03 19
mobil 070-657 21 45
Genvägen 14
fax 018-37 06 83
740 30 BJÖRKLINGE
E-mail: [email protected]
www.jankallman-ingbyra.se
Kontroll, Besiktning,
Måleribeskrivning,
Inventering m.m.
Kontakta
Tel 08-580 321 49
[email protected]
Medlem i
Sveriges Målerikonsulters Förening
57
KONSULTERANDE INGENJÖRER
VISBY
VISBY
ÖSTERSUND
www.projektengagemang.se
Arkitekt SAR/MSA
Byggnadsingenjörer SBR
www.projektengagemang.se
•
•
•
•
Byggnadsingenjörer SBR
Arkitekter SAR / MSA
Byggnadsingenjörer SBR
Certifierade besiktningsmän – SBR
Arkitekter SAR / MSA
Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL
Certifierade besiktningsmän – SBR
Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL
- Arkitektur
Projektering
Projektering
Byggadministration
Byggadministration
Box 47146 (Årstaängsvägen 19B)
100 74 STOCKHOLM
Tel:
30
Box 08-15
4714640
(Årstaängsvägen
19B)
Fax:
08-15
40 36
100 74
STOCKHOLM
Tel: 08-15 40 30
Fax: 08-15 40 36
Box 1344 (Söderväg 3A)
621 24 VISBY
Tel:
63 50 3A)
Box 0498-21
1344 (Söderväg
Fax:
0498-21
621 24
VISBY66 20
Tel: 0498-21 63 50
Fax: 0498-21 66 20
- Inredning
- Byggteknik
- Byggledning
- Värderingar
- Kontroll
- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K
ETT MEDLEMSFÖRETAG I
ETT MEDLEMSFÖRETAG I
Repslagaregatan 12
602 25 NORRKÖPING
Tel:
011-18 60 95 12
Repslagaregatan
Fax:
011-18
60 95
602 25
NORRKÖPING
Tel: 011-18 60 95
Fax: 011-18 60 95
Tullgatan 35, 831 35 Östersund
Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40
www.mansson-hansson.se
Marknadsnytt
Batteridriven färgspruta
Ryobi lanserar en ny serie med
målerimaskiner. I serien ingår
bland annat färgsprutan P621
Speedsprayer som är batteridriven. Färgsprutan levereras
med två spraymunstycken; ett
cirkulärt och ett justerbart
mellan vågrätt och lodrätt.
Sprutan har en flexibel upp-
58
sugningsslang som gör att man
kan spruta i olika vinklar och
använda upp det sista av färgen
vilket minimerar spill. Maskinen är enkel att ta isär och rengöra. D
Ryobi
+46 732 30 78 44
[email protected]
Toastol döljer avlopp
Med WC-nyheten Monolith
skapar Geberit en funktionell
designlösning. Monolith kan
beskrivas som en hybrid mellan en traditionell golvtoalett
och en inbyggd lösning.
Nyheten är anpassad för befintliga anläggningar och
fungerar därför vid renoveringar. Cistern och toalettstol
installeras där den gamla toa-
letten stod. Den döljer avlopp
samt hål i vägg och golv. Cisternen är gömd i en låda av aluminium täckt av ett glas i grönt,
vitt eller svart. D
Geberit
+46 70 859 78 27
husbyggaren nr 5 B 2010
Nytt från SBR
Nya medlemmar
Christen Aasen, konstruktör,
Kansli
Byggingenjörerna SBR
Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm
Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]
Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96
Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97
Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92
Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94
Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93
Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96
Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00
Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98
Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se
Förbundsstyrelsen
Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande
Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande
Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen
Björn Selling, Stockholmsavdelningen
Veronica Jensen, Malmöavdelningen
Anders Nordström, Umeåavdelningen
Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen
Byggingenjörerna SBR
som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på
si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för
diskussion och fortbildning som tar
sikte på att stödja medlem­mar­nas
yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har
2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.
Kraven för medlemskap är:
• Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­
examen.
• Ett aktat namn.
• Att efter examen under minst två
år ha utövat självständiga och
­kvalificerade arbetsuppgifter in-
­om byggverksamhet, alt hög­
skoleexamen från 3 års studier.
• Rekommendationer från med­­­
lemmar och lokalavdelningar.
Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller
­hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se
Förbundsverksamheten
Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­
givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med
lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.
Försäkringar
Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,
nr 5 B 2010 husbyggaren
olycksfall-, barn och sjukförsäkring
men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.
Bengt Dahlgren Stockholm
AB, Nacka
Jan Andersson, egen företagare, SWFAB AB, Kristianstad
Jimmy Andersson, byggingenjör, Arlöv
Henrik Andrésen, egen företagare, Aleva Consulting AB,
Göteborg
Ove Bregéus, egen företagare,
Banab, Göteborg
Håkan Bäckström, byggingenjör, Grontmij AB, Malmö
Henrik Ehrin, projektledare,
Dyna Mate AB, Södertälje
Torvald Farebo, platschef,
Primwork AB, Berga
Henrik Hoffman, Supply Chain
Manager, Bombardeier transportation, Västerås
Charlie Höglund, egen företagare, Charlie Höglund El, styr
och byggnadsteknik, SaltsjöBoo
Magnus Jareland, projektledare, Ramböll Sverige AB, Linköping
Kursverksamheten
Omfattar kurser i allmänna äm­nen i
branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning,
miljöinvente­ring och utbildning till
kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra
sistnämnda kurserna leder till certifiering.
Husbyggaren
är en etablerad facktidning som
­ renumereras och läses av branschp
folk, medlemmarna i Byggingen­
jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund,
Arkitektservice m fl.
Fredrik Larsson, Site engineer,
Enercon Energy Converter
AB, Malmö (tidigare ansluten)
Thomas Linder, egen företagare, Carpri AB, Strängnäs
Marina Litsén, byggnadsingenjör, Arkitekterna Krook &
Tjäder, Stockholm
Bo Lundberg, egen företagare,
Boma HB, Bjärred
Bengt Martell, VD, Tema­
hallen AB, Vinslöv
Haval Murad, byggnadsingenjör, Berg Arkitektkontor AB,
Stockholm
Ulf Persson Pilhall, Trollhättan
Sören Skeppar, byggingenjör,
Töreboda
Erik Tegvald, konstruktör,
Maddison Konsult AB, Halmstad
Johan Zellbi, projektledare,
Grontmij AB, Malmö
Nya anslutna
Caroline Abrahamsson, Uppsala
Per Hurtig, Sigtuna
Hans-Michael Mertel, Lund
Bästa betyg belönat
Helsingborgsavdelningen utdelar årligen ett stipendium på
10 000 kronor som delas mellan den kvinnliga och manliga
student på bygg- och arkitekt
programmet som har det bästa
genomsnittliga betyget efter
årskurs 3.
I hård konkurens stod Kat­
rin Almquist och Salam Jassim
som vinnare år 2010.
Stipendiet utdelades vid
studenternas avslutningsmiddag i juni på Restaurang Pålsjö
Krog vid strandkanten av
Öresund. Utdelare var styrelsemedlemmen Jonas Rosberg. D
Konsultgruppen
med 250 företag och sammanlagt
1 000 anställda har till uppgift att
­tillvarata de mindre konsultföre­
tagens möjligheter och problem.
Övriga grupperingar
Entreprenadbesiktning
Överlåtelsebesiktning
Kvalitetsansvariga enligt PBL
Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via
­Internet.
59
Nytt från SBR
Aktuella kurser
Entreprenadbesiktning
Eurokoder
Byggarbetsmiljösamordnare,
Kvalitetsansvarig enligt PBL*
Grundkurs, 28–29 september,
Malmö
Steg 2, 6 oktober, Stockholm
Prov 6 oktober, Stockholm
Steg 2, 25 oktober, Malmö
Prov 25 oktober, Malmö
21 oktober, Göteborg
11 november, Stockholm
1 december, Malmö
Grundutbildning, steg 1*
Nivå N
21, 22, 28 september, Malmö
19, 20, 26 oktober, Göteborg
9, 10, 16 november, Stockholm
Natursten i husbyggnad på rätt
sätt
27 oktober, Stockholm
Överlåtelsebesiktning
Steg 1, 18–19 oktober,
­Stockholm
Steg 2, 20–21 oktober,
­Stockholm
Prov 22 oktober, Stockholm
Plåt i teori och i verklighet
9 november, Stockholm
13–14 september, Göteborg
14–15 september, Karlskoga
20–21 september, Luleå
27–28 september, Kalmar
30 september–1 oktober, Malmö
4–5 oktober, Örnsköldsvik
18–19 oktober, Stockholm
28–29 oktober, Göteborg
9–10 november, Malmö
Byggarbetsmiljösamordnare,
Fördjupningspaketet, steg 2*
Energideklaration för småhus
Fuktmätning – fukt och mögel­
26–28 oktober, Stockholm
skador
23–24 november, Stockholm
Entreprenadbesiktnings­
symposium
Skadeutredningar
11–12 november, Stockholm,
FULLTECKNAD
2–3 december, Stockholm
30 november, Stockholm
Överlåtelsebesiktnings­
symposium
AMA Anläggning 07*
12–13 oktober, Göteborg
16–17 oktober, Stockholm
KA-symposium
23 september, Stockholm
29 september, Gävle
6 oktober, Göteborg
17 november, Malmö
20–21 oktober, Göteborg
24–25 november, Stockholm
MER Anläggning 07*
ABK 09
6 oktober, Malmö
12 oktober, Göteborg
19 oktober, Stockholm
27 september, Stockholm
20 oktober, Luleå
26 oktober, Kalmar
18 november, Göteborg
29 november, Stockholm
6 december, Malmö
7 december, Örnsköldsvik
AMA Hus 08, grundkurs*
20 september, Stockholm
6 oktober, Malmö
26 oktober, Stockholm
11 november, Göteborg
Projektledning*
26–27 oktober, Stockholm
16–17 november, Göteborg
25–26 november, Malmö
*Kurser markerade med* ge­
Entreprenadjuridik, grundkurs*
nomför SBR i samarbete med
5 oktober, Malmö
21 oktober, Stockholm
9 november, Göteborg
10 november, Skellefteå
EGA
Entreprenadjuridik,
­fortsättningskurs*
30 september, Gävle
21 oktober, Stockholm
10 november, Göteborg
18 november, Malmö
LOU – upphandling av bygg­
entreprenader och tjänster*
Putsade fasader
17 november, Stockholm
Nivå K
29 september, Malmö
27 oktober, Göteborg
17 november, Stockholm
20 oktober, Stockholm
25 oktober, Göteborg
8 november, Malmö
Företagsanpassade kurser
SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en
kurs för just ditt företag.
Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.
För ytterligare information
och kursanmälan, se
www.sbr.se/kurser
eller ring 08‑462 17 94. D
Byggingenjörsstudent prisad av SBR
Byggingenjörsstudenten Therese Remlén har utsetts av
Svenska
Byggingenjörers
Riks­förbund (SBR) till Årets
avgångsstudent på linjen för
Byggteknik vid Malmö högskola.
Priset utgörs av ett stipendium på 10 000 kronor. Det
delas sedan år 2008 ut till den
student som uppvisar en kombination av goda studieresultat och social kompetens.
– Avsikten med priset är inte
bara att stimulera till goda studieresultat, vi vill också uppmärksamma studenterna på
vikten av att utveckla sin samarbetsförmåga och sociala
kompetens eftersom det har
stor betydelse i arbetslivet, säger Emma Carlbom vid SBR i
Malmö, som överlämnade priset. D
Kalender
Konsultgruppens
styrelsemöte i ­Skåne
30 september–1 oktober
Ordförandeträff
i Köpenhamn
23–24 september 2010
Therese Remlén
60
husbyggaren nr 5 B 2010
Nytt från SBR
Firade 50 i våtmark med coolt träskhus
Kristianstadsavdelningen in­
om SBR firade den 29 maj sitt
50-års jubileum som lokalavdelning med en heldag. Det
började med en båttur och
sightseeing-runda i biosfärområdet som kallas Kristianstads Vattenrike. Biosfärområdet omfattar Helgeåns avrinningsområde i Kristianstads
kommun och de kustnära delarna av Hanöbukten och godkändes sommaren 2005 av
Unesco. Det blev det första
biosfärområdet i Sverige som
inrättades enligt Unesco:s nya
krav. Ett biosfärområde ska utgöra ett modellområde för
samspelet mellan natur och
människor i världen.
Båtturen varade i två timmar, med mellanspel i skepparen Lennart Björks egna restaurang som kallas ”restaurang vassruggen”. Vädrets
makter var oss bi och endast
några lokala, mindre regnstänk kom från ovan.
Inom vattenriket uppförs
för tillfället ett byggnadsprojekt som heter Naturum, där vi
som första grupp fick möjligheten att göra ett studiebesök.
Vi fick en intressant genomgång av projektet och dess
framskridande av entreprenadchef Lars Bengtsson på
NCC Construction.
Naturum Vattenrike i bio­
sfärområde Kristianstads Vat-
Båttur i Kristianstads våtmarker.
nr 5 B 2010 husbyggaren
tenrike ligger mitt i naturen
men ändå på bara fem minuters promenadavstånd från
järnvägsstationen och centrum.
Naturum Vattenriket har ritats av Fredrik Pettersson,
White Arkitekter AB, Köpenhamn, som med bidraget
”Rede i vassen” vann Kristianstads kommuns arkitekttävling år 2007.
NCC Construction är huvudentreprenör för Naturumbygget. Kostnaden är cirka 90
miljoner kronor och det ska stå
färdigt i september/oktober
2010.
Naturum Vattenriket får en
yta på cirka 1 000 kvadratmeter. Huset byggs på en gjuten
platta som vilar på betongpelare cirka 3,5 meter över markytan. I huset ryms bland annat
utställningar, restaurang, naturskola och konferenslokaler.
Fasaden kläs med värmebehandlad furu, som är motståndskraftig mot röta.
Tidningen Byggvärlden har
rankat ”träskhuset” som det
tredje coolaste byggprojektet i
Sverige, efter Botniabanan i
Umeå och Victoria Tower i
Stockholm!
Kring huset anläggs en
konstgjord våtmarkssjö på ett
ett hektar stort område. Sjön
blir en hemvist för mycket av
det djurliv som finns på andra
Naturum växer.
Middag på Kippers källare.
håll inom Vattenriket och som
därigenom kan beskådas på ett
lättåtkomligt sätt.
Mer än 10 000 kubikmeter
torv och jordmassor har grävts
bort med hjälp av en specialkonstruerad grävmaskin som
flyter på pontoner. De uppgrävda massorna ska senare
användas för uppbyggnaden
av backarna på den gamla tippen som görs om till rekreationsområde.
Efter en välbehövlig paus
samlades vi åter för högtids­
middag på Kippers källare,
som är en anrik restaurang,
lika gammal som Kristianstad.
Den danske kungen Christian
IV – grundare av Kristianstad
– var också gäst i Kippers hus
och lät sig väl trakteras från
den förmögne handelsmannens kök och vinförråd.
God traktering är en kunglig
tradition som Kippers är angelägna att slå vakt om, och käl-
laren är densamma som den
var då den byggdes i början på
1600-talet.
Som ett trevligt inslag kom
självaste Christian IV och berättade anekdoter och historier om sina skiftande bravader,
emellan de välsmakande rät­
terna.
Ett stort tack till skepparen
Lennart Björk som undvek
grundpåstötningar, entreprenadchef Lars Bengtsson som
öppnade upp Naturum, Kippers källare för gomretningar,
Kent Roos för middagsunderhållning, förbundsordförande
Lars Hedåker för standar och
flagga, samt festarrangörerna
Hans Siöström och Peter
Bengtsson för att 50-årsfirandet blev lyckat. Snart fyller vi
60 år…
Av Magnus Svensson,
sekreterare
­Kristianstadsavdelningen
61
Nytt från SBR
Besåg Uppsalas största bygge
Uppsala-avdelningen gjorde i
maj ett studiebesök på Uppsala nya resecentrum. Vi samlades vid Trafikverkets projektkontor där SBR bjöd på kaffe
och smörgås. Cathrina Danckwardt-Lillieström vid Uppsala
kommun och Göran Löfstrand
från Trafikverket hälsade oss
välkomna och berättade om
projektets historia och svårigheter under projektets gång,
därefter gjorde vi en spännande rundvandring på området.
Uppsala resecentrum är ett
av de största byggprojekten i
Uppsala genom tiderna. Det är
ett gemensamt projekt för
Banverket (numera Trafikverket), Jernhusen och Uppsala
kommun. Arbetena började
hösten 2005 och ska vara klara
december 2011.
Varför byggs Uppsala resecent­
rum?
Tågtrafiken till och från Upp-
sala har ökat kraftigt och omfattar idag cirka 20 000 personer per dygn. Stationsområdet
behöver moderniseras för att
klara kraven. Ett nytt stationshus byggs, som ansluter till
Centralpassagen, den nya
gång- och cykelpassagen under spåren, med uppgångar till
plattformarna. Passagen underlättar också förbindelsen
mellan stadens östra och västra delar.
Det skapas även utrymme
för ett nytt hotell och ett helt
nytt bostadsområde med 150–
200 lägenheter. Hela området
snyggas även upp. Uppsala resecentrum blir en modern
knutpunkt för all trafik.
Varför tar det så lång tid att
bygga resecentrumet?
Framför allt för att man bara
kan arbeta med en plattform i
taget. Detsamma gäller järnvägsbron över Strandbodga-
Guiden Göran Löfstrand med intresserade SBR:are. Foto: Dick Söderholm
tan. Bygget får inte orsaka
några förseningar i tågtrafiken
och hade man kunnat stänga
av tågtrafiken hade bygget varit klart redan idag.
Vad kostar det att bygga rese­
centrumet?
Totalkostnaden beräknas bli
cirka två miljarder, varav Banverket står för drygt 1 100 miljoner, Jernhusen drygt 150
miljoner samt Uppsala kom-
Uppsala träffade studenter
Brita Gilén, Lars Sjölund och
undertecknad från Uppsalaavdelningen har träffat ett
stort antal kvinnliga studerande på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid
Uppsala universitet eftersom
de önskade en dialog med personer verksamma inom branschen. Även Ylva Hedstrand
som är deras studievägledare
deltog på mötet.
Anledningen till mötet var
ett tidigare möte med de
kvinnliga byggteknikstuderandenas lärare Patrice Godonou. Eleverna hade framfört
ett önskemål om att få träffa
personer i byggbranschen och
höra vilken verksamhet de i
framtiden kan komma att arbeta med.
Brita Gilén har en gedigen
bakgrund som kartriterska,
därefter examen som högskoleingenjör och arbeten inom
62
byggbranschen. Hon har byggt
flera egna villor, arbetat som
byggnadsinspektör i Uppsala
och innehar nu en anställning
som projektledare på Tema arkitekter och projektadministratörer i Uppsala.
Lars Sjölund arbetar på
Sunnerstabygg, Uppsala. Han
arbetar framför allt med reparationer av vattenskador. Vattenskadorna kostar försäkringsbolagen runt 5,5 miljarder kronor årligen.
Jag själv har erfarenhet från
att ha drivit arkitektkontor,
dagens Tema projektledare,
med mera, samt har arbetat
som egen företagare, framför
allt som besiktningsman och
kvalitetsansvarig.
Vi berättade om våra erfarenheter och intresset var
stort. Några få elever hade
egen erfarenhet från byggbranschen.
Vi kom även in på om vi kunde bistå som mentorer, samt
möjligheten att ordna praktikplatser. De studerande har stor
svårighet att få kortare eller
längre praktiktid.
Deltagarna
uppskattade
vårt stipendium till någon förtjänt elev i avgångsklassen,
som kommer att överlämnas
första gången år 2011.
Eleverna erbjöds och välkomnades att bli medlemmar
anslutna till SBR vilket skulle
ge dem möjlighet att delta i
­lokalavdelningens infoträffar,
studiebesök och i vissa fall
även kurser. De får också information från förbundet samt
vår tidning Husbyggaren. De
ges därmed en stor möjlighet
att lära känna personer inom
byggbranschen.
Av Lennart Wågström
mun drygt 700 miljoner. Kommunen får statsbidrag på 183
miljoner kronor.
Uppsala-avdelningens 18
deltagare blev mycket imponerade av projektet, med det
moderna stationshuset och
den uppseendeväckande arkitekturen, samt den detaljrika
planeringen och logistiken av
projektet.
Av Bengt Härlin
Rabatt
på fack­
litteratur
Beställ facklitteratur
och handböcker
direkt från
Svensk Byggtjänst
www.byggtjanst.se
Medlemmar och
anslutna i SBR får tio
procents rabatt!
Gå in på Svensk
Byggtjänst
och registrera dig.
Har du glömt din
rabattkod?
Ring SBRs kansli,
08-462 17 90
husbyggaren nr 5 B 2010
!
Stort kugghjul
Ta ett litet
lock och
limma fast
det i mitten
mellan två CD-skivor.
Limma kardborreband
runt CD-skivorna, med
den taggiga sidan utåt.
Litet
kugghjul
Ta ett lock
eller en
skruvkork.
Limma fast kardborreband runt locket, med
den taggiga sidan utåt.
Limma fast en symaskinsspole på locket.
nr 5 B 2010 husbyggaren
63
träskiva
Limma fast
träklossen.
små ”kugghjul”
Gör en spak av ståltråd.
byggklossar
vattenfylld
ballong
silvertejp
Fäst spaken löst
med en skruv.
påtejpad ring
stoppnål
idé och text
Gör en bil av träklossar.
Spika på hjul av rundstav.
Sätt fast en
ballong med
dubbeltejp.
stålmåttband
startknapp
© harriet aurell bild © jessica palmgren
tungt
föremål
symaskinsspolar
gummisnodd
grov tråd
grov tråd
ståltråd
Limma eller skruva fast snöret.
stora ”kugghjul”
Bind fast en liten spann med kaffe
på trästången så att den hänger
till vänster ovanför kaffekoppen.
64
husbyggaren nr 5 B 2010
Stort kugghjul
ta ett litet
lock och
limma fast
det i mitten
mellan två CD-skivor.
Limma kardborreband
runt CD-skivorna, med
den taggiga sidan utåt.
träskiva
Limma fast
träklossen.
3
Fäst spaken löst
med en skruv.
påtejpad ring
tungt
föremål
4a 6
stoppnål
2
symaskinsspolar
gummisnodd
grov tråd
5
grov tråd
ståltråd
Limma eller skruva fast snöret.
stora ”kugghjul”
1
Sätt fast en
ballong med
dubbeltejp.
4b
stålmåttband
Startknapp
5
Inuti talmetern finns en fjäder som ser
ut som en spiral och består av ett band av
fjäderstål som både är segt och hårt. Om
spiralen vrids ihop vill den återgå till sin
ursprungliga form. Många leksaker och
gammaldags klockor har sådana fjädrar.
De kallas vanligen klockfjädrar.
harriet aurell bild
Stålmåttbandet, en så kallad ”talmeter”, är först utdraget och låst i ut-läge med en bromsknapp. Måttbandet
dras in med viss kraft då spärren släpps. Den tråd som
är fäst runt stödet för den vattenfyllda ballongen till
vänster drar omkull stödet.
4b
Längst till höger ger gummibandet en rörelse som får
bilens nål att punktera ballongen.
4a
På två ställen i händelsekedjan utnyttjas elasticitetskraft.
idé och text
Gör en bil av träklossar.
Spika på hjul av rundstav.
Då ballongen punkteras sker en kraftig och plötslig utströmning av luft ur ballongen, en tryckutjämning.
Lufttrycket inuti ballongen har från början varit riktat
åt alla olika håll inuti ballongen. När ballongen punkteras trycker elasticiteten i ballongmaterialet ut luften
genom det hål som bildats av nålen, eftersom motståndet plötsligt upphört där. Mängden luft och materialet
i ballongen avgör hur hastigt luften trycks ut. Trycket i
utströmningen kan användas som kraft för att till exempel blåsa rent föremål från damm, mjöl eller annat lätt
material, eller för att blåsa en såpbubbla med.
6
jessica palmgren
Vinkeln för den lutning som behövs på
spannen för att vätskan ska hällas ner i
Gör en spak av ståltråd.
kaffekoppen
behöver beräknas eller prö©
©
vas fram. De faktorer som behöver bestämmas är hur högt upp spannen ska
faller ner mot golvet dras det lilla kugghjulet runt med
hängas. Var, i förhållande till kaffekophjälp av tråden som lindats upp på symaskinsspolen.
pen, ska spannen börja vältas? Hur förflyttas spannen
Tyngdkraft används också för att hälla ut vätskan ur då tyngden ovanpå ballongen sjunker? Var ska trissorna
den lilla spannen. Tyngden ovanpå ballongen till höger fästas?
ger kraften.
byggklossar
vattenfylld
ballong
små ”kugghjul”
Bind fast en liten spann med kaffe
på trästången så att den hänger
till vänster ovanför kaffekoppen.
Övningen tar upp kugghjulsväxel, omvinkling av kraft, gravitation, elasticitetskraft, vinkelberäkning och tryckutjämning.
Gravitation används som kraftkälla för att få det minsta
kugghjulet att snurra. När den vattenfyllda ballongen
3
En tillgänglig kraft kan vinklas om så att en sjunkande
rörelse i stället omvandlas till en lyftande rörelse, på
samma sätt som när en gungbräda som trycks ner på ena
sidan rör sig uppåt på den andra. För att ändra riktningen på kraften används ofta trissor. De kallas ibland
linhjul. I vårt exempel sjunker den tyngd ner, som vilar
ovanpå ballongen. Det leder till att den lilla spannen
lyfts i nederkant så att vätskan kan rinna ner i kaffekoppen. Symaskinsspolar som hängs i ståltrådsöglor används som trissor.
2
Kugghjul används för att hjul ska kunna
kopplas ihop utan att slira mot varandra.
Här används hakarna från den ena delen
av ett kardborreband för samma sak.
Olika stora kugghjul som kopplas ihop
påverkar hastighet och kraft, och ibland
också rörelseriktning. Ett litet kugghjul
kopplat till ett stort, minskar hastigheten
och ökar kraften och vise versa. En anordning som ändrar hastighet, kraft och/
eller riktning på en roterande rörelse
kallas växel. När det sista kugghjulet i
händelsekedjan rör sig medsols, dras en
spärr upp med hjälp av en tråd och släpper loss bilen.
1
Litet
kugghjul
ta ett lock
eller en
skruvkork.
Limma fast kardborreband runt locket, med
den taggiga sidan utåt.
Limma fast en symaskinsspole på locket.
silvertejp
thermisol.se
TÄTA TAK
DERBIGUM
EUROTAK AB
www.tata-tak.com
w
masonite
lättelement
www.m-l.se
Posttidning B
Husbyggaren
Folkungagatan 122
116 30 Stockholm
1 1 1 0 9 6 2 0 0