Transcript FÅ OFFENTLIGANSTÄLLDA VILL SLÅ LARM

FÅ OFFENTLIGANSTÄLLDA VILL SLÅ LARM
Nästan helt tyst i kommunernas nya visselblåsarfunktioner SID 5
T
TO
TOR
TORSDAG
OR
O
RSDAG 5 SEPTEMBER NUMMER 30 2013
111þ!(--'"&&þ-ŗĄŗ,#-Ā øùŗ%,)(),
”Finns det
en välfärdssskapande
framtid i
gurka?”
STIG-BJÖRN
LJUNGREN,
SID 13
POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER
JURIDISKT BRÅK
OM NON-PROFIT
Västmanlands läns landsting vill upphandla en ny lättakut av icke vinstdrivande vårdaktörer.
Det får Moderaterna och fyra stora vårdbolag att rasa.
SID 4
Nu ligger ärendet i förvaltningsrätten.
UPPHANDLING
SVERIGE
Q
54 superkommuner
Q
Hit går flyttlassen
Q
Här föds det flest
Q
De blir större tack
vare invandringen
SID 2–3
208 000
röstar om
vård i norr
SKOLA Resultaten för
niondeklassare i kommuner med bara en högstadieskola halkar efter
övriga kommuner, enligt
SID 6–7
ny rapport.
FOKUS På söndag
folkomröstar ett län
för första gången,
Västerbotten. På spel
står resursfördelningen
i vården. SID 14–15
FOTO: CHRISTINA SJÖGREN
SÅ VÄXER
Resultaten
rasar utan
konkurrens
Tomas Kåberger,
tidigare generaldirektör för Energimyndigheten
”KOMMUNERNA
FÖRLORADE PÅ
ATT SÄLJA SINA
ELBOLAG” SID 16–18
AFA-MILJARDER
GER KORTLIVAT
RESULTATLYFT
VÅRDBOLAG
NEKAR TILL
KARTELL
SID 9
SID 19
Offside: INGEN GUD SÄNKTE SOCIALDEMOKRATIN I JÖNKÖPING
SID 31
2 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
Sveriges växande
Invandring driver befolkningsökning O Storstadsnära
BABY BOOM!
VI FLYTT HIT
INVANDRINGSETTAN
Det föds många barn i Bålsta,
huvudort i Håbo kommun. På tio år
har befolkningen ökat med drygt
2 000 personer, varav födelsenettot
genererat 1 323 nya invånare.
Lomma är den kommun vars
befolkning ökar mest genom
inrikes inflyttning. På tio år har
11 600 personer flyttat till kommunen.
Av superväxarna växer Landskrona mest tack vare invandringen. På tio år har 6 900 personer invandrat till kommunen
medan 3 100 har utvandrat.
Här står nyfödda
för växtkraften
Plac. Kommun
kso
Nyfödda
Nyfödda
Inflyttning
19%
2
KRISTIANSTAD
FP
14%
3
ÅSTORP
S
31%
20%
4
ESKILSTUNA
S
11%
HELSINGBORG
M
17%
S
27%
2
TROSA
M
12%
62%
31%
3
STRÄNGNÄS
C
9%
35%
4
VARBERG
M
16%
8%
26%
35%
9%
FP
66%
1%
7%
57%
Nyfödda
69%
64%
M
MÖLNDAL
kso
1
69%
TYRESÖ
Plac. Kommun
12%
19%
3
Invandring
LANDSKRONA
M
2
S
kso
LOMMA
65%
UMEÅ
Plac. Kommun
1
S
4
Invandring
17%
HÅBO
M
Inflyttning
18%
1
Invandring står
för tillväxten
Kommuner som ökar
mest genom inflyttning
65%
5
ÖSTERÅKER
M
54%
24%
21%
5
ALINGSÅS
M
11%
64%
25%
5
6
JÄRFÄLLA
M
50%
3%
47%
6
KUNGSBACKA
M
29%
61%
9%
6
VÄSTERÅS
7
LERUM
M
49%
41%
11%
7
ENKÖPING
M
9%
59%
31%
7
NORRKÖPING
S
22%
LINKÖPING
M
36%
VÄXJÖ
M
34%
JÄRFÄLLA
M
50%
8
EKERÖ
M
48%
27%
24%
8
TRELLEBORG
M
5%
54%
40%
8
9
UPPSALA
M
47%
13%
40%
9
STENUNGSUND
M
36%
52%
12%
9
SOLLENTUNA
M
47%
21%
32%
10
HÖÖR
M
10%
50%
39%
10
10
Befolkningstillväxt är alla kommunpolitikers
dröm. Men bara 54 kommuner kvalificerar sig
som superkommuner. De har lyckats öka antalet invånare över rikssnittet och utan avbrott
de senaste tio åren.
DEMOGRAFI Superkommu-
nerna har fler som invandrar
än som utvandrar, fler som
föds än som dör och fler som
flyttar dit från andra delar
av Sverige än som flyttar ut.
De här 54 kommunerna har
växt vartenda år det senaste
decenniet och ökat sin befolkning snabbare än Sverige som
helhet.
Enligt EU:s statistikbyrå
Eurostat genomgår Sverige
Europas snabbaste urbanisering och de flesta av snabbväxarna ligger i storstadslänen Stockholm, Skåne och
Västra Götaland.
Tre av de extrema tillväxtkommunerna ligger vid havet
i Halland, de övriga är oftast
högskoleorter. Men bland superväxarna finns också mer
överraskande Trosa, Kumla,
Håbo och Enköping.
I Håbo är det framför allt
de nyfödda som ökat på befolkningen, medan Trosa,
Kumla och Enköping har en
stor inflyttning från andra
kommuner.
Trosa har nu 11 500 invånare, tusen fler än för tio år
sedan.
– De som flyttar hit är oftast i förvärvsaktiv ålder och
många har små barn, säger
Trosas kommunchef Johan
Sandlund.
För kommunen har den
stora utmaningen varit att de
nya invånarna behöver för-
skolor, skolor, bostäder och
bra kommunikationer.
– Vi har haft höga investeringsnivåer, men ändå lyckats hålla ekonomin i balans,
säger Johan Sandlund.
I Håbo är invånarna unga
och föder många barn. Befolkningen har på tio år ökat
med 2 000 personer, varav
två tredjedelar är bebisar.
”Bara positivt”, tycker kommunstyrelsens ordförande
Agneta Hägglund (S), som
planerar nya förskolor och
välkomnar barnfamiljer som
flyttar från Stockholms län.
– Här är det nära till större
”De som flyttar hit
är oftast i förvärvsaktiv ålder och
många har små
barn.”
Johan Sandlund, kommunchef
Trosa
städer, Mälaren och till världen. Arlanda är inte långt
bort, säger Agneta Hägglund.
Vinnarna i tillväxtligan är ofta
små kommuner som ligger
nära större städer. För Kumla
är närheten till Örebro avgörande. Många flyttar till Kumla på grund av lägre tomtpriser och lägre kommunalskatt,
men pendlar till arbetet i Örebro.
På tio år har kommunen
vuxit med 1600 personer till
21 000 invånare, men siktar högre. År 2025 ska det bo
25 000 personer i Kumla, är
målet. Så det byggs bostäder,
förskolor, resecentrum och
badhus.
Kommunstyrelsens vice
ordförande Annica Moberg
(S) säger att kommunen hela
tiden planerar för fler invånare.
– 25 000 invånare är en vision vi jobbar för, men om
vi når dit år 2030 i stället är
det inget misslyckande, säger hon.
Men vanligtvis f lyttar
svenskarna inte från en kommun till en annan. När Statistiska centralbyrån granskade
flyttmönstren år 2011 visade
det sig att de flesta som flyttat under året inte hade korsat kommungränsen.
Och även om det blivit vanligare att flytta till ett annat
län så bor tre fjärdedelar av
de svenskar som fötts i Sverige i det län där de föddes.
Det län som flest flyttar till
är förstås det största, Stockholms län. Dit flyttade förra
året 39 000 personer från andra delar av Sverige. Men nettotillskottet blev bara 5 000 personer, eftersom 34 000 flyttade ut.
Länets befolkningsökning
på 35 500 invånare förra året
beror till stor del på invand-
”25 000 invånare är
en vision vi jobbar
för, men om vi når
dit år 2030 i stället
är det inget misslyckande.”
Annica Moberg (S), kso i Kumla,
om målet att ha 25 000
invånare år 2025.
ring (17 000) och födelseöverskott (13 500).
Invandringen är den främsta
orsaken till att Sveriges befolkning vuxit med drygt
600 000 personer under tio
år. Samtliga svenska kommuner, utom en, har haft fler
invandrare än utvandrare.
Bara från Haparanda är det
fler som flyttat utomlands än
flyttat in från andra länder
Bland invandrarna finns
både flyktingar, EU-medborgare som arbetar i Sveri-
DAGENS SAMHÄLLE 3
Nummer 30 2013
superkommuner
kommuner ökar mest
54 KOMMUNER SOM VÄXER PÅ ALLA PLAN
Kommunerna med tillväxt samtliga år de senaste tio åren samt positivt netto
i antal födslar, invandring och inrikes inflyttning. Dessutom har de växt mer
än riket under samma period.
FÖRDELNING NYA INVÅNARE
TOTALSEGRAREN
Solna har vuxit mest av superväxarna under tioårsperioden,
från 57 600 till 71 300 invånare.
Tillväxten är jämnt fördelat över
födslar, inflyttning och invandring.
Inflyttning
Invandring
2%
90%
8%
79%
4%
65%
30%
60%
30%
54%
Plac. Kommun
kso
Befolkning
2012
Förändring 10 år
Inrikes
InvandNyfödda inflyttade
rade
34%
35%
31%
23%
19%
69%
12%
21%
45%
47%
9%
92 873
21%
36%
42%
23%
M
39 387
21%
38%
48%
14%
M
31 215
20%
37%
50%
13%
S
42 272
18%
37%
26%
37%
M
29 427
17%
40%
48%
12%
M
881 235
16%
43%
10%
47%
1
SOLNA
M
71 293
24%
2
LOMMA
M
22 298
3
KNIVSTA
M
15 279
4
NACKA
M
5
VÄRMDÖ
6
VALLENTUNA
7
SIGTUNA
8
KÄVLINGE
9
STOCKHOLM
10
KUNGSBACKA
M
76 786
15%
29%
61%
9%
11
NYKVARN
NP
9 442
15%
42%
49%
10%
12
SALEM
M
15 881
14%
45%
28%
27%
13
STENUNGSUND
M
24 868
14%
36%
52%
12%
14
SOLLENTUNA
M
66 859
14%
47%
21%
32%
15
HÄRRYDA
M
35 223
14%
46%
44%
10%
16
EKERÖ
M
26 160
14%
48%
27%
24%
17
VÄXJÖ
M
84 800
13%
34%
18%
48%
18
ÖSTERÅKER
M
40 269
13%
54%
24%
21%
19
UPPSALA
M
202 625
13%
47%
13%
40%
20
ÅSTORP
S
14 806
13%
31%
4%
65%
21
LUND
M
112 950
12%
39%
14%
47%
22
STAFFANSTORP
M
22 534
12%
47%
34%
19%
23
HÅBO
S
19 883
11%
65%
18%
17%
24
JÄRFÄLLA
M
68 210
11%
50%
3%
47%
25
VARBERG
M
59 186
11%
16%
65%
20%
26
ÖREBRO
S
138 952
11%
32%
28%
40%
27
LANDSKRONA
FP
42 560
11%
8%
2%
90%
28
HELSINGBORG
M
132 011
11%
17%
30%
54%
29
STRÄNGNÄS
C
33 072
10%
9%
66%
26%
30
TYRESÖ
M
43 764
10%
64%
1%
35%
31
KUNGÄLV
M
41 753
10%
37%
49%
14%
32
UMEÅ
S
117 294
10%
57%
9%
35%
LINKÖPING
M
148 521
10%
36%
14%
50%
54%
40%
21%
53%
33
27%
51%
34
TRELLEBORG
M
42 605
10%
5%
14%
50%
35
LERUM
M
39 070
10%
49%
41%
11%
18%
48%
36
TROSA
M
11 529
10%
12%
69%
19%
3%
47%
37
ESKILSTUNA
S
98 765
10%
11%
30%
60%
38
HÖÖR
M
15 526
10%
10%
50%
39%
39
ESLÖV
S
31 744
10%
29%
28%
44%
40
JÖNKÖPING
M
129 478
9%
30%
28%
43%
41
VÄSTERÅS
S
140 499
9%
27%
21%
53%
42
ALINGSÅS
M
38 355
9%
11%
64%
25%
43
KUMLA
S
20 738
9%
17%
46%
38%
44
PARTILLE
M
35 837
8%
47%
28%
25%
45
VELLINGE
M
33 615
8%
31%
39%
30%
46
MÖLNDAL
M
61 659
8%
62%
7%
31%
47
LIDINGÖ
M
44 434
8%
28%
33%
39%
48
ALE
M
27 842
8%
46%
26%
28%
49
HALMSTAD
M
93 231
8%
19%
35%
47%
50
KRISTIANSTAD
FP
80 507
7%
14%
8%
79%
51
DANDERYD
M
31 960
7%
23%
45%
32%
52
KARLSTAD
M
86 929
7%
23%
46%
31%
53
ENKÖPING
M
40 349
7%
9%
59%
31%
54
NORRKÖPING
ge och svenska medborgare
som flyttar hem från utlandet.
23 kommuner som ökat
sin befolkning mellan 2003
och 2012 skulle inte ha gjort
det utan invandringen. För i
dessa kommuner är det fler
som dör än som föds och fler
som flyttar till andra delar av
Sverige än som flyttar in från
andra kommuner.
Flyttströmmarna inom landet
går bort från två tredjedelar
av kommunerna och in till
107 kommuner, främst i storstadsområdena. Stockholms
stad har på tio år ökat sin befolkning med 123 000 personer, varav 58 000 är invandrade, 53 000 nyfödda och 12 000
inrikes inflyttade. Totalt har
442 000 personer flyttat till
Stockholm det senaste decenniet, men 430 000 har under
samma tid flyttat därifrån.
CECILIA GRANESTRAND
[email protected]
Härifrån kommer
tillväxten
Q Genomsnittlig fördelning
av superkommunernas befolkningsökning.
Invandringsnetto
40%
Födelsenetto
35%
Inrikes
flyttnetto
25%
Här ligger
superkommunerna
Q De flesta superkommunerna
ligger i närheten av storstadsregionerna. Värt att notera är att
Umeå är den enda Norrlandskommunen som kan titulera
sig superkommun.
S
132 124
7%
22%
27%
51%
SUPERVÄXARNA TOTAL
4 451 357
12%
35%
24%
40%
RIKET
9 555 893
7%
27%
0%
73%
LÄS ÄVEN: KOMMUNERNA SOM RISKERAR ATT DÖ
19 kommuner har förlorat invånare 20 år i rad WW.DAGENSSAMHALLE.SE
4 DAGENS SAMHÄLLE
290
KOMMUNER
... åläggs av regeringen att från
1 januari 2015 anordna årliga
ceremonier för dem som får
svenskt medborgarskap. Fem
miljoner kronor avsätts för att
alla nya svenskar ska kunna
närvara vid ceremonierna.
Nummer 30 2013
Gruvboomen trycker upp bostadspriserna
QVad sägs om en trea för drygt 3 miljo-
ner kronor i Pajala? Just nu är fem topprenoverade lägenheter i Gamla skolan
i centrala Pajala till salu och det är den
extrema bostadsbristen i kommunen
som trissar upp priserna. 1 600 personer står i den kommunala bostadskön.
Utgångspriset ger ett kvadratmeterpris
på mellan drygt 26 000 och 30 000 kronor, kostnader som närmar sig dem i
Stockholms innerstad.
Det är gruvboomen i kommunen
som i kombination med ett litet bostadsbyggande ligger bakom bostadsbristen.
3 069 243 kronor kostar den här lägenheten i
Pajala. Plus en månadsavgift på 5 210 kronor.
SKOLORNAS ARBETSMILJÖ SYNAS
Q Arbetsmiljöverket inleder en landsomfattande
granskning av arbetsmiljön i skolan. Till och med
2016 ska 30 procent av skolorna inspekteras.
Flertalet kommuner och 25–30 privata skolor kan
räkna med besök.
Skadlig stress, hot, våld, buller, dålig ventilation,
smutsiga och trasiga toaletter är vanliga problem.
I Arbetsmiljöundersökningen år 2011 uppgav 60
procent av de som arbetade inom utbildning att de
hade svårt att koppla bort tankarna på jobbet. För
samtliga branscher var siffran 43 procent. 2010
uppgav 5 procent av de kvinnliga lärarna och 7
procent av de manliga att de blivit utsatta för slag,
sparkar eller andra fysiska skador.
POLITIKERBRÅK OM
VÅRDUPPHANDLING
Vårdbolag överklagar S krav på non profit O Kan strida mot LOU
En ny lättakut vid Västmanlands sjukhus ska helst drivas
av en ickevinstdrivande aktör,
tycker landstingsstyrelsen.
Men fyra privata vårdföretag
protesterar och har överklagat
politikernas beslut.
SJUKVÅRD Landstingsstyrelsen
var inte enig när den i juni beslöt
att Landstinget Västmanland ska
rikta upphandlingen av en ny primärvårdsakut till icke-vinstdrivande vårdaktörer. Ledamöterna från
de fyra borgerliga partierna reserverade sig.
En månad senare hamnade
ärendet hos förvaltningsrätten i
Uppsala. De fyra vinstdrivande
vårdföretagen Aleris, Capio, Praktikertjänst och Servicehälsans Familjeläkare hävdar att det är olagligt att hindra dem från att lämna anbud på den nya akutmottagningen.
Det skulle strida mot principen
om likabehandling i lagen om offentlig upphandling (LOU), menar
bolagen, som alla utom Servicehälsans Familjeläkare, driver åtskilliga lättakuter runt om i landet. Servicehälsans Familjeläkare är ett lokalt bolag som driver en vårdcentral i Västerås.
”Varför skulle bolag vars
huvudsyfte är att tjäna pengar
per automatik leverera bättre
kvalitet? Vi har ju snarare sett
exempel på motsatsen.”
DENISE NORSTRÖM (S),
landstingsstyrelsens ordförande, Västmanland
Landstinget har å sin sida invänt att
det ännu inte finns någon utannonserad upphandling att överklaga.
Förberedelser pågår, men något
förfrågningsunderlag är ännu inte
formulerat.
Och enligt landstingsstyrelsens
ordförande Denise Norström (S)
kommer vinstdrivande företag att
ha möjlighet att lämna anbud. Men
förfrågningsunderlaget ska innehålla ett särskilt önskemål om att
entreprenören som får uppdraget
ska vara ickevinstdrivande. De som
uppfyller denna önskan kommer
att viktas högre i upphandlingen,
alltså få någon typ av extra poäng.
– Vi kan inte hindra företag från
att lägga bud, men vi vill se om det
går att få in fler aktörer. Därför ska
vissa kriterier väga tyngre. Att inte
ha som affärsidé att göra vinst ska
ses som ett plus, säger Denise Norström.
Oppositionsrådet Tomas Hög-
ström (M) anser dock att landstingsstyrelsens beslut begränsar
vinstdrivande aktörers möjligheter att lämna anbud, vilket i sin tur
riskerar att leda till att landstinget
får betala för mycket för driften av
primärvårdsakuten.
– Om det inte enbart ska vara
pris och kvalitet som avgör betyder det ju att landstinget är berett
att ta högre kostnader, säger Tomas Högström.
Han tycker att vårdaktörer utan
vinstintresse kan delta i upphandlingen på samma villkor som vinstdrivande företag.
– Ickevinstdrivande aktörer har
och har alltid haft möjlighet att
lämna anbud i landstingets upphandlingar, men det har de aldrig
gjort. Så jag förstår inte varför vi
ska utestänga aktörer som redan
driver lättakuter på andra håll i
landet och kan visa goda resultat.
Det är ju rent ut sagt dumt.
I sitt överklagande skriver de fyra
företagen att skattebetalarna i
Västmanlands län riskerar att få
en verksamhet med lägre kvalitet
när inte alla vårdgivare får vara
med och konkurrera om uppdraget. Men det oroar inte landstingsstyrelsens ordförande Denise Norström.
– Varför skulle bolag vars huvudsyfte är att tjäna pengar per automatik leverera bättre kvalitet? Vi har ju
snarare sett exempel på motsatsen.
Den nya primärvårdsakuten ska
ligga på sjukhusområdet i Västerås och vara öppen alla dagar och
kvällar i veckan. Den ska ta emot
cirka 30 000 besök per år och avlasta akutmottagningen vid Västmanlands sjukhus.
Att driva primärvårdsakuten i
landstingets regi är inte aktuellt.
– Vi har redan problem med att
bemanna vår primärvård, så vi har
nog med att rekrytera till den, säger Denise Norström.
Förvaltningsrättens besked om
huruvida upphandlingen är laglig
lär dröja några månader och innan
beslutet är fattat får landstinget förbereda, men inte avsluta upphandlingen.
CECILIA GRANESTRAND
[email protected]
”Om det inte enbart ska vara
pris och kvalitet som avgör
betyder det ju att landstinget
är berett att ta högre
kostnader.”
TOMAS HÖGSTRÖM (M),
oppositionslandstingsråd, Västmanland
DAGENS SAMHÄLLE 5
Nummer 30 2013
Överraskande lite väsen
i kommunala visselpipor
Kommunerna satsar ändå på visselfunktioner O ”Bra nödventil”
Ingen anmälan i Falun.
”Överraskande få” i Göteborg.
Kommunala funktioner för
visselblåsare har inte direkt
överhopats med ärenden.
14 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 28 2013
Nummer 28 2013
KARIN TÖRNQVIST
DAGENS SAMHÄLLE 15
Allt fler kommuner inrättar visselblåsarfunktioner. Meningslöst, problemet
är fega
chefer, säger konsulten Karin Törnqvist – som själv fått pris för att hon visslat.
text MAGNUS WREDE foto CICCI JONSON
KORRUPTION Spel för galleriet.
”Funktion för
visselblåsare är
spel för galleriet”
Det var visselblåsaren Karin TörnD
qvists hårda dom över visselblåsarfunktioner i en intervju i Dagens
Samhälle nr 28.
Hon blev känd efter att ha avslöjat oegentligheter inom Göteborg
Energi. Just Göteborg är pionjär när
det gäller ett system för att ta emot
anmälningar om missförhållanden.
På två år har ett 40-tal tips inkommit i Göteborg. I några fall har
de utmynnat i kritik, men i de fles- DS nr 28/2013: Visselblåsaren Karin Törnqvist sågar funktionen med
ta fallen har ärendena avslutats ef- tipsartjänster i kommunerna.
ter en kort utredning.
– Jag trodde att det skulle bli rena
Hittills har inte ett enda ärende hetsventil om kulturen av någon
anstormningen, efter all uppmärk- inkommit.
anledning blir osund.
samhet kring händelser i Göteborg,
– Väldigt glädjande, det är ett
Som Karin Törnqvist ser det finns
säger Jan Persson, chef på juridiska tecken på att det är lugnt, säger det i dag ”alldeles för många fega
avdelningen på stadsledningskon- kommunrevisionens ordförande och inkompetenta kommunala chetoret.
Leif Bergh (M).
fer”, och då blir visselblåsarfunktio– Men så blev det
Liksom i Göte- ner bara en undanmanöver och ett
inte. Och inget rikborg var det diverse alibi för att visa handlingskraft.
tigt allvarligt finns
oegentligheter som
med bland anmälpåskyndade inrät- Men allt fler kommuner är på väg
ningarna. Men själtandet av en vissel- att inrätta sådana funktiova funktionen är en
blåsarfunktion. Det ner. I Örebro tar fullmäkviktig nödutgång
var också ett vallöf- tige beslut i september
och ventil om andte från Miljöpartiet, och man räknar med
ra kanaler inte fungsom ingår i Faluns start i oktober.
erar. I normalfallet
rödgröna styre.
När frågan var
Förhandlingsuppe i komska man kunna vän”Jag trodde att
da sig till sin chef.
chefen Ri chard munstydet skulle bli rena Mårtensson på per- relsen var
Göteborg har satsat
sonalkontoret var politikerna
anstormningen.
med och utarbeta- eniga.
på en extern motMen så blev det
de modellen. Man
– Hos oss
tagningsfunktion
inte.”
har studerat lös- har det inte vavia en advokatbyningar i Göteborg, rit några speciella affärer,
rå. Sedan skickas
Jan Persson, chef juridiska
Jönköping, Norge men vi har i likhet med många
ärendena till stadsavdelningen på stadsledningskontoret i Göteborg.
andra kommuner sett över frågor
ledningskontoret
och inom Sida.
för utredning och
– Jag håller del- kring tagande och givande av muutlåtande. Alla fall registreras och vis med Karin Törnqvist, säger Ric- tor och liknande, säger chefsjuristen Pernilla Wikström Pehrsson.
rapporteras till kommunstyrelsen. hard Mårtensson.
Örebro satsar på en intern motEn rad kommuner har visat in– Det måste framför allt handla
tresse för Göteborgs visselblåsar- om ett bra ledarskap och en sund or- tagningsfunktion kopplad till jurifunktion. I Falun startade man i vå- ganisation med högt i tak, som hon dikenheten på kommunledningsras, men där fungerar den interna framhåller. All rekrytering måste kontoret.
kommunrevisionen som mottag- ske utifrån kompetens. Men visselMAGNUS WREDE
ningsinstans.
blåsarfunktioner är en bra sä[email protected]
et är nu tre år sedan hon såg sig tvungen att slå larm till Uppdrag Granskning
om oegentligheter inom Göteborg Energi. Något hon fått betala ett högt pris
för. Smutskastad, utfryst, utan jobb.
Men i somras blev hon mycket glatt överraskad. Det var när granskningskommissionens slutbetänkande om den så kallade muthärvan i Göteborg presenterades.
– Jag tänkte att det skulle bli som vanligt, en
slätstruken rapport som lades till handlingarna. Men den var väldigt upplyftande att läsa!
Här kommer fram så mycket om alla missförhållanden.
– Bara en sån sak som att dom såg sig tvungna att bland sina rekommendationer ha med
något så självklart som att chefer och andra
tjänstemän bör rekryteras utifrån meriter.
Men det var nog nödvändigt.
Karin Törnqvist är egen företagare och jobbar som teknisk konsult. Året efter hennes
avslöjanden om hur det gick till på Göteborg
Energi hamnade hon i frysboxen. Alla tänkbara arbetsgivare med kopplingar till kommunkoncernen vände ryggen till.
– Dörrarna stängdes, allt bara dog. Har man
ett eget litet konsultbolag måste man ha kontakter och rekommendationer för att få jobb.
Men alla jag tog kontakt med beklagade, jag
hade jättebra cv och så, men de måste tänka
på att själva inte förlora jobb.
Samtidigt deltog hon i seminarier och före-
läsningar om det som skett och fick höra ”Å, och ett nytt avläsningssystem.
Det handlade
vad modig du var!”
om en jätteaffär på 700 miljoner kronor. Or– Och jag har mött fantastiskt mycket upp- dern gick till norska
Embriq med sydkoreansskattning från vanliga människor.
ka Nuri Telecom som underleverantör.
Hjälte och paria på samma gång. I dag har
Karin Törnqvist jobbade som teknisk konhon åter jobb, nu åt privata företag.
sult åt Göteborg Energi och fungerade som
Hur hon mådde under den tuffaste tiden testledare. Hon var
med och skrev kravspevill hon inte prata om. Någon offerroll vill hon cifikationer och
avtal.
absolut inte ha, markerar hon tydligt.
Så småningom upptäckte hon att det som
Mer i förbifarten, på en fråga om familjen stod i avtalet inte
levererades. Ändå betaladrabbades, skakar hon först på huvudet och de Göteborg Energi
– för ett system som de
vill inte tala om det, men säger till slut kort:
inte fick.
– Vi var ju lite fattiga ett tag.
– Jag undrade mycket över projektledarens
Själva historien har berättats tidigare. Nå- roll, varför han inte
reagerade. Till slut uppgot åtal blev det aldrig för de utpekade chefer- täckte jag att han
fick bonus och ersättningar
na på Göteborg Energi. Men i efterhand fick från leverantörerna,
att han var kompis med
Karin Törnqvist rätt på de avgörande punk- dem. Han var helt
enkelt köpt.
terna. Revisionen grävde, felaktigheter till– Det blev ju bekräftat senare. Och i dag jobstods, chefer försvann.
bar han åt dem! Också jag fick i början en del
Och konsulten som vägrade tystas ner fick feta erbjudanden om
att åka till Norge och tjäutmärkelsen som Årets visselblåsare av orga- na miljoner.
nisationen Transparency International.
Men när hon tog upp missförhållandena i
projektet med cheferna hände ingenting. TiI en tid när kommunal korruption debatteras den gick. Under
nästan två år försökte Karin
allt livligare, till exempel på fem seminarier Törnqvist få gehör
för att det man köpt och
i Almedalen, kan det vara intressant att lyss- betalade för inte
levererades.
na på Karin Törnqvists historia. Hur ser hen– Jag började förstå att jag uppfattades som
nes erfarenheter ut? Vilka slutsatser har hon besvärligare och
besvärligare. Tonen blev allt
dragit?
vresigare.
Först till det som hände på Göteborg Energi. Bolaget, för övrigt Sveriges största kommu- Först hade hon vänt
sig till linjechefen, senare
nala energibolag, skulle införa nya elmätare till affärsområdeschefen.
Hon försökte kon-
HAR TJUVÅKT
PÅ BUSSEN
NAMN: Karin Ingegerd
Törnqvist.
ÅLDER: 50 år.
FAMILJ: Make och fyra barn,
två bor kvar hemma.
BOR: Hus i Partille.
BAKGRUND: Civilingenjör,
teknisk konsult, tidigare anställd på bl a Sandvik, egen
konsultfirma.
FRITID: Vandrar i skogen,
springer, läser.
SENAST LÄSTA BOK: Vindens
skugga av Carlos Ruiz Zafón,
”den var ljuvlig”.
EGET SYNDAREGISTER? ”Absolut, jag har tjuvåkt på buss
nån gång. Men jag är väldigt
försiktig, jag skulle skämmas
så in i bängen om jag blev
tagen för fortkörning eller
annat. Inga p-böter och ingen
svart städhjälp.”
SETT DEN FRANSKA FILMEN
MUTA OCH KÖR? ”Ja! Men oj,
det var länge sen, den kanske
man skulle återuppliva!”
Effektiv styrning
Hur får vi en effektiv styrning i offentlig verksamhet?
Seminarium i Stockholm den 8 november.
Föreläsare är Lars Stigendal och Håkan Steenberg
Anmäl dig på www.verksamhetslyftet.se
6 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
SÄMRE SKOLRESULTAT
Fler underkända i kommuner med bara
en högstadieskola O Ockelbo rasade mest
Eleverna i högstadieskolor utan
någon lokal konkurrens halkar
efter jämfört med elever som
kan välja mellan flera skolor.
Det hävdas i en ny rapport från
Reforminstitutet.
SKOLA Reforminstitutet har grans-
kat resultaten för eleverna i årskurs
9 i det man kallar enskolekommuner.
Totalt finns det 55 kommuner med
endast en högstadieskola.
Med hjälp av Skolverkets statistik
visar Reforminstitutets rapport utvecklingen för niorna mellan 1999
och 2012 i enskolekommunerna
jämfört med kommuner som har
flera högstadieskolor.
O I gruppen skolor utan konkurrens
i kommunen nära fördubblades andelen nior utan behörighet till gymnasiet från 7,8 procent 1999 till 15,5
i fjol. Ökningen i flerskolekommunerna var 36 procent, från 9,9 procent till 13,5.
O Andelen elever i årskurs 9 med
underkänt i ett eller flera ämnen
har i enskolekommunerna gått
från drygt 20 till nära 26 procent.
I kommuner med flera högstadier
har siffran däremot minskat med en
procentenhet till 21,5 procent.
– Vi visar att i kommuner där eleverna saknar valfrihet har resultatet
rasat dramatiskt, säger Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och
adjungerad professor vid Kungliga
INSTITUT FINANSIERAT
AV SVENSKT NÄRINGSLIV
QBakom nybildade Reforminstitutet står stiftelsen Fritt näringsliv, som i sin tur har grundats av
Svenskt Näringsliv.
Tekniska Högskolan (KTH). Han anser att det är märkligt att ingen tidigare gjort jämförelsen mellan skolorna i de 55 kommuner där de bara
finns en högstadieskola och de 235
där det finns valmöjligheter.
– Förmodligen har ingen heller
tänkt på att de är så många, säger
han.
Stefan Fölster pekar på att skoldebatten på senare tid till stor del handlat om nackdelar med konkurrens.
Med rapporten om enskolekommunerna vill
han visa att bristen på
konkurrens är ett större problem.
– Även om den inte
en gång för alla bevi- Stefan
sar att brist på kon- Fölster
kurrens är boven i den
svenska skolan så skiftar bevisbördan över till dem som hävdar att det
är dåligt med friskolor, säger han.
I rapporten framhåller Reforminstitutet att skillnaderna inte kan förklaras av att enskolekommunerna
har högre andel invandrare, sämre
lärartäthet eller lägre utbildningsnivå bland föräldrarna.
Lärartätheten har ökat med 18
procent i skolorna utan lokal konkurrens och 11 procent i flerskolekommunerna. Rapporten pekar
också på att andelen med invandrarbakgrund är lägre, 11 procent
jämfört med 14,7, i enskolekommunerna jämfört med övriga. Här kan
dock påpekas att många av de 55
kommunerna som Reforminstitutet listar har haft ett stort flyktingmottagande per invånare de senaste
åren. Exempelvis Sorsele, Dorotea,
Lessebo ligger i den absoluta toppen
i det avseendet.
När det gäller utbildningsnivån
bland föräldrarna är enskolekommunernas utgångsläge sämre. Dock
har de närmat sig snittet under mätperioden.
Stefan Fölster framhåller att han
inte anklagar enskolekommunerna för att ”blockera konkurrens”.
De väljer ju inte om de ska finnas
friskolor.
– Det finns inte underlag för ytterligare en skola i dessa kommuner. En uppenbar sak som regeringen borde ta itu med är att tillåta att dessa skolor får köpa in distansutbildningar från andra håll,
säger han.
Stefan Fölster anser att det borde vara möjligt för kommuner att
även i kärnämnen köpa in delar av
undervisningen för att ”benchmarka sig” och konkurrensutsätta den
egna verksamheten. Han pekar på
att man i exempelvis Finland har
goda erfarenheter av distansundervisning i matematik.
JOHAN DELBY
[email protected]
”Även om rapporten inte en gång för alla bevisar att
brist på konkurrens är boven i den svenska skolan
så skiftar bevisbördan över till dem som hävdar att
det är dåligt med friskolor.”
Niornas resultat har
försämrats mer i de kommuner där det bara finns
ett enda högstadium,
visar nya siffror.
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet
Beredda att pröva distansundervisning
FOTO: JESSIKA JELLBOM / HELSINGBORGS DAGBLAD
Ett sätt att höja kvaliteten
i kommuner med bara ett
högstadium kan vara distansundervisning. I enskolekommunerna Gullspång och Perstorp är
toppolitikerna positiva.
I Gullspång är Gullstensskolan det
enda högstadiet. Andelen nior med
underkänt i ett eller flera ämnen
har, enligt Reforminstitutets rapport, gått från knappt 12 procent
1999 till 43 i fjol. Kommunstyrelsens ordförande, Carina Gullberg
(S), anser att kommunens stora flyktingmottagande är en del av förklaringen.
– Många av barnen vi tagit emot
kliver in i årskurs 6 eller 7 och ska
försöka jobba ikapp och det är omöjligt, säger hon.
Arnold Andréasson (C),
ks-ordförande i Perstorp,
tror inte att bristen på
konkurrens är förklaringen till niornas dåliga
resultat.
Det har aldrig varit aktuellt med någon friskoleetablering i Gullspång.
Underlaget är för litet. Det finns bara
tre parallellklasser på högstadiet.
Carina Gullberg framhåller att
skolresultaten måste lyftas och är
beredd att prova mer distansundervisning om de lagliga möjligheterna
till det utökas.
På Centralskolan i Perstorp har
andelen nior med underkänt i minst
ett ämne gått från 7 procent 1999 till
31 procent i fjol. Kommunstyrelsens
ordförande, Arnold Andréasson (C),
avvisar tanken på att bristande konkurrens är förklaringen.
– Det är skitsnack, säger han, och
pekar på en ökad andel elever med
invandrarbakgrund och strukturomvandlingen med många förlorade arbetstillfällen som troligare förklaringar.
”Många av barnen vi
tagit emot kliver in
i årskurs 6 eller 7 och
ska försöka jobba ikapp
och det är omöjligt.”
Carina Gullberg (S), Gullspång
Inte heller i Perstorp har någon visat intresse av att starta en friskola.
– Det är inget vi arbetar aktivt
med att åstadkomma. Jag är väldigt
intresserad av privat företagsamhet,
men i det här fallet ska det inte spela någon roll. Oavsett om det är en
privat eller en kommunal skola ska
man kunna prestera, säger Arnold
Andréasson.
Också han är beredd att diskutera
en ökad satsning på distansundervisning om möjligheten utökades.
JOHAN DELBY
DAGENS SAMHÄLLE 7
Nummer 30 2013
Sämre resultat i kommuner
med bara en högstadieskola
OBEHÖRIGA TILL GYMNASIET
QFörändring 1999–2012 av andel
obehöriga elever till gymnasiet
+99%
+36%
55 kommuner
med bara en
högstadieskola
235 kommuner
med flera
högstadieskolor
FOTO: COLOURBOX
UTAN KONKURRENS
Kommuner där niorna blev sämre
#
Kommun med bara ett högstadium,
årskurs 9
Andel under- Andel underÄndring
kända 1999, kända 2012,
procent
1999–2012
procent
1
Ockelbo, Perslundaskolan
4
29
-615%
2
Norsjö, Norsjöskolan
3
16
-394%
3
Perstorp, Centralskolan
7
31
-338%
4
Tomelilla, Kastanjeskolan
5
Gullspång, Gullstensskolan
9
35
-301%
12
43
-268%
6
Ydre, Ydreskolan
4
13
-191%
7
Tibro, Nyboskolan
10
28
-176%
8
Vingåker, Vidåkersskolan
12
33
-171%
9
Lessebo, Bikupan
11
30
-165%
10
Hjo, Guldkroksskolan
12
32
-164%
11
Lysekil, Gullmarsskolan
8
21
-155%
12
Hylte, Örnaskolan
16
39
-150%
13
Laxå, Centralskolan
17
40
-134%
14
Grästorp, Centralskolan
14
28
-101%
15
Dals-Ed, Hagaskolan
13
24
-92%
Kommuner där niorna blev bättre
#
Kommun med bara ett högstadium,
årskurs 9
Andel under- Andel underÄndring
kända 1999, kända 2012,
procent
1999–2012
procent
1
Sorsele, Vindelälvsskolan
29
11
62%
2
Essunga, Nossebro skola
38
16
59%
3
Skinnskatteberg, Klockarbergsskolan
42
20
52%
4
Norberg, Centralskolan
28
17
40%
UNDERKÄNDA I NIAN
5
Malå, Nilaskolan
13
8
38%
QFörändring 1999–2012 av andel
underkända i ett eller flera ämnen i åk 9.
6
Olofström, Högavångsskolan
34
21
37%
7
Nora, Karlsängsskolan
25
17
33%
8
Kil, Sannerudsskolan
29
20
31%
9
Habo, Hagabodaskolan
17
12
30%
10
Lekeberg, Lekebergsskolan
27
20
29%
11
Karlsborg, Carl Johanskolan
15
11
28%
12
Nordmaling, Artediskolan
35
26
27%
13
Vårgårda, Gullhögskolan
27
20
26%
14
Töreboda, Töreboda Centralskola
32
24
24%
15
Vännäs, Hammarskolan
30
24
19%
+27%
55 kommuner
med bara en
högstadieskola
235 kommuner
med flera
högstadieskolor
-4%
FOTNOT: Andel underkända i ett eller flera ämnen.
KÄLLA: Reforminstitutet/Skolverket
8 DAGENS SAMHÄLLE
FOTO: RICKARD KILSTRÖM
Nummer 30 2013
Läkarföretaget TryggHälsa, som var inblandat i
konflikten på Koppargården
2010, får hård kritik för sin
årsredovisning.
Revisorn godkänner inte
Trygg-Hälsas redovisning
Läkarföretaget Trygg-Hälsa, som ansvarar för 50
omsorgsboenden i Stockholms län, gör förlust och
har enligt revisorn så skakiga finanser att styrelsen
är skyldig att upprätta
kontrollbalansräkning.
Det framgår av bokslutet
för 2012, som nyligen blev
offentligt.
EKONOMI Revisorn Raili
Lundquist har allvarliga reservationer mot företagets
redovisning och vägrar tillstyrka förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning.
”Jag kan inte uttala mig om
huruvida årsredovisningen
upprättats enligt årsredovisningslagen eller om den ger
en rättvisande bild av TryggHälsas finansiella ställning.
Jag kan inte heller uttala mig
om förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens övriga delar”, skriver hon.
Styrelsen, läkarparet Anders och Inger Hellström,
har motsatt sig att upprätta
en kontrollbalansräkning.
Även tidigare har verksamhetschefen Anders Hellström
haft bråk med sina revisorer.
Företagets konflikter med
sjuksköterskorna på Koppargården 2010–2012 och
våldsamma anklagelser mot
Carema Care, liksom tidigare
misstankar om ekonomiska
oegentligheter, har inte fått
landstinget eller kommunerna i Stockholms län att sätta
företaget under lupp.
Geriatriskt inriktade
Trygg-Hälsa är i dag en av de
största leverantörerna av läkartjänster i Stockholms län.
Företaget, med 13 anställ-
da, har läkaransvar för cirka 50 omsorgsboenden. Det
har också ett samarbete med
Norrtälje kommun och driver
en ny vårdscentral i Bromma.
Det privata läkarföretagets
intäkter har ökat snabbt från
13 miljoner 2009/2010 till nästan 19 miljoner under 2012.
Expansionen väntas ta ytterligare fart i år.
”Det kan ej uteslutas
att bolagets egna
kapital understiger
hälften av aktiekapitalet, varför styrelsen i så fall har en
skyldighet att
upprätta kontrollbalansräkning.”
Men vid senaste årsskiftet var
soliditeten negativ. Företaget
har gjort förluster varje år sedan 2010. Om inte verksamhetschefen Anders Hellström
sänkt sitt eget löneuttag från
1,2 miljoner till 250 000 kronor 2012 hade bolaget åkt på
en miljonsmäll.
Revisorn, Raili Lundquist,
ifrågasätter framför allt en
fordran (ett kortfristigt lån,
som normalt ska betalas tillbaka inom ett år) på 1,2 miljoner på ett nystartat dotterbolag, Beckomberga Vårdcentral AB.
Raili Lundquist, Trygg-Hälsas
revisor
Den nya vårdcentralen omsatte i fjol 2,5 miljoner men
gjorde en förlust på 2 miljoner. Värderingen av TryggHälsas fordran påverkas också av att Beckomberga Vårdcentral har ett negativt eget
kapital på minus 2 miljoner.
”Jag kan inte bedöma fordrans värde. Det kan ej uteslutas att bolagets egna kapital
understiger hälften av aktiekapitalet, varför styrel-
sen i så fall har en skyldighet
att upprätta kontrollbalansräkning. Någon kontrollbalansräkning har inte upprättats”, konstaterar revisor Raili Lundquist.
Kontrollbalansräkning är en
varningslampa. En större
nedskrivning av internlånet
till Beckomberga skulle sätta Trygg-Hälsa i gungning.
Ägarnas totala insats är bara
100 000 kronor. Det minimala
aktiekapitalet uppges ha återställts våren 2013, men företaget är trots det nästan helt
skuldfinansierat.
Likviditeten var dock under kontroll i fjol, enligt bokslutet. Företaget finansieras i
princip av kundförskott, krediter från leverantörer, staten (obetalda skatter) samt
en checkräkningskredit på
1,5 miljoner.
TORBJÖRN CARLBOM
[email protected]
3 SKÄL FÖR ATT INTE GODKÄNNAS
O Låg kreditvärdighet, om det bedöms påverka förmågan att
driva verksamheten.
O En ny verksamhet som inte kan redovisa en ekonomisk stabilitet eller saknar ekonomiska garantier för verksamheten.
O Risk för inställda betalningar, ackordsförhandlingar, likvidation eller om fara för obestånd föreligger.
KÄLLA: Stockholms läns landstings ska-krav för läkare inom Säbo,
Vårdval Stockholm
DAGENS SAMHÄLLE 9
Nummer 30 2013
AFA betalar tillbaka
elva miljarder kronor
Räddar resultaten i flera kommuner O Döljer växande ekonomiproblem
Inom kort beslutar AFA
om återbetalning av ytterligare 11 miljarder till
kommuner och landsting.
Pengarna räddar året för
de flesta. Men bonusmiljarderna är kosmetika som skyler växande
problem med ökande
kostnader.
”Problemet är ju att
det är ettåriga
pengar, de kan inte
användas i verksamheten nästa år.”
Annika Wallenskog, sektionschef på SKL
ÅTERBETALNING Överso-
lida försäkringsbolaget AFA
fortsätter att återbetala premier för de kollektivavtalade
sjuk- och arbetsmarknadsförsäkringarna. Förra året
fick kommuner och landsting
dela på 11 miljarder, premierna för åren 2007 och 2008.
Det skickade upp resultaten
i sektorn till rekordnivå: 19
miljarder.
Nu är det dags igen. Premierna för 2005 och 2006 är
på gång att återbetalas. Det
betyder ytterligare 11 miljarder till sektorn, 8 till kommunerna och 3 till landstingen.
Det förvandlar för många ett
knapert 2013 till ett år med
stort överskott.
– Så blir det. Problemet är
ju att det är ettåriga pengar,
de kan inte användas i verksamheten nästa år, säger Annika Wallenskog, sektionschef på Sveriges Kommuner
och Landsting.
I grunden spökar däremot allt
större problem. I den årsprognos kommunerna gjorde förra
sommaren fanns inga räddande AFA-pengar. Då räknade
”Behoven äter upp
skattehöjningen rakt
av, vi har lagt ut 65
miljoner kronor till skola
och äldreomsorg.”
Pierre Månsson (FP), kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad
105 kommuner med underskott i år. Överansträngd ekonomi skymtar här inte bara i
krympande kommuner utan
i alla kommunkategorier. Gemensamt i problembilden är
att kostnaderna fått i en högre
växel än intäkterna.
I Kristianstad räddade
bland annat AFA-pengarna
resultatet förra året. Men ett
befarat underskott på 40 miljoner i år blev knuffen mot
beslut om skattehöjning nästa år: 60 öre.
– Vi klarar inte de volymökningar som kommer de
närmaste åren annars, säger
Pierre Månsson (FP), kommunstyrelsens ordförande.
Förskolan växer snabbt,
barnen blir fler och vistas
längre tider; på några år har
nyttjandet ökat från i snitt 28
timmar per vecka till 33. Kostnaderna för äldreomsorg och
omsorg och stöd inom socialtjänsten växer också kraftigt.
Skattehöjningen ger dryga 70
miljoner.
– Behoven äter upp skattehöjningen rakt av, vi har lagt
ut 65 miljoner kronor till skola och äldreomsorg, säger
Pierre Månsson.
Ända sedan 2005 har kommunerna legat på starka resultat, en historiskt oöverträffad resultatserie väl infriande god ekonomisk hushållning. Det och mer eller
mindre tursamma pengar,
som AFA-återbetalningarna,
har möjligen vaggat in somliga i falsk säkerhet.
– Resultaten har varit höga
och då har många kanske inte
riktigt tagit tag i de underliggande problemen, säger Annika Wallenskog.
Nu måste de. Ett gäng kostnadsdrivande faktorer slår
sig samman närmsta åren
och formar en kommunal
kostnadstornado:
O Antalet äldre, och äldreäldre, ökar snabbt.
O Antalet barn ökar snabbt.
O Investeringarna
ökar
snabbt, vilket leder till högre
kostnader.
O Räntekostnaderna ökar.
O Utbetalningarna av pensioner till den stora 40-talistkullen kulminerar.
– Demografin slår till med
utmaningar i alla våra ålderskategorier på ett sätt vi
inte sett på många år, säger
Annika Wallenskog och fortsätter:
– Vi är lite oroliga för hur
kommuner och landsting ska
klara det här.
Ett annat tecken på allvaret
i det ekonomiska läget är de
signaler om skattehöjningar som kommit redan under
sommaren.
Normalt brukar de beskeden dröja tills dess att budgeten slutklubbas i november.
Fast nu har skattehöjningar
annonserats i Region Skåne,
landstinget Kronoberg, Gävle, Skövde, Uddevalla, Vetlanda och Värnamo med flera kommuner.
MÅNS WIKSTRAND
[email protected]
Saknar du Almedalen?
Längtar du till valet
nästa år?
Politikerveckan i Almedalen är ett inferno av åsikter och utspel. Vem sa egentligen vad och
vilka intressanta seminarier hölls? På dagenssamhalle.se/play har vi samlat en del av allt
som hände, så att du kan ta del av det du missade eller vill se igen. Och nu laddar vi upp inför
valet 2014!
Med Dagens Samhälle Play erbjuder vi ytterligare en kanal för att nå beslutsfattarna på den
off entliga marknaden, de som varje år köper varor och tjänster för 860 miljarder kronor.
dagenssamhalle.se/play
Vi hjälper dig att nå hela den offentliga marknaden!
Ring Informa: 08-34 03 05 eller mejla: [email protected]. Mer information hittar du på dagenssamhalle.se/play
För hög soliditet ger återbetalningar
QFörsäkringsbolaget AFA tecknar kollektivavtalade sjukoch arbetsskadeförsäkringar för merparten av den svenska
arbetsmarknaden. På senare år har bolaget ”drabbats” av
kraftig översoliditet. Åtstramade regler för förtidspensionering och långtidssjukskrivning ligger bakom, det blir inte så
mycket utbetalningar längre.
Redan 2009 återbetalades premierna för det året, 5 miljarder till kommuner och landsting. Därefter har inga premier
betalats in, det har inte behövts.
2012 återbetalades 11 miljarder, premierna för 2007 och
2008. Förslaget nu är att återbetala också 2005 och 2006
års premier – ytterligare 11 miljarder. Beslut fattas vid styrelsemöte den 3 september.
Bolaget sitter på cirka 200 miljarder i tillgångar och
avkastningen förra året blev 18 miljarder. Det gjorde att
kapitalet växte trots stora premieåterbetalningar. AFA ägs
gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
Kommunernas rekordresultat 2012
QSveriges kommuner gjorde rekordresultat 2012. Det samlade resultatet blev 25 miljarder kronor, kommunkoncernerna inräknade, och kommunernas förmögenhet ökade med
40 miljarder kronor.
Det samlade överskottet i de kommunala verksamheterna
uppgick till 14 miljarder. Men resultatet var rejält stärkt av
8 miljarder i återbetalda premier från AFA-försäkringen.
Överskotten landar på 3,2 procent, en marginal långt över
de 2 procent som anses behövas över tid.
Totalt gjorde 200 kommuner överskott förra året.
10 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
DEBATT
5
Vill du debattera marknadshyror?
Just nu söker vi dig som vill tycka till om marknadshyror på dagenssamhalle.se/debatt.
Mejla till: [email protected]
Info: Max 3 700 tecken (inkl blanksteg),
repliker max 2 500. Underteckna med namn
och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto
(200 dpi). Kontakta Andreas Henriksson för
mer information (08–452 73 16).
MEST LÄSTA
PÅ WEBBEN
dagenssamhalle.se/debatt
LÄGG NER SKOLAN
Per Åhlström, författare och debattör
DET DAGS ATT BÖRJA
ÄR
SÄLJA CANNABIS PÅ
SYSTEMBOLAGET?
Daniel Somos, ledamot (M), kommunfullmäktige, Stockholm
AV SKANDALERNA
LÄR
PÅ LUNDSBERG
Problem med mobbning och kränkande behandling finns dessvärre på
många skolor och arbetsplatser. Därför är det viktigt att alla skolor drar
lärdomar av händelserna på Lundsberg och skolledningens felaktiga
agerande.
Klas Lindström, vice vd och krisexpert, 4C
Strategies
Korpens ungdomsverksamhet växer
så det knakar. På cirka tio år har
antalet unga medlemmar ökat från
1 500 till i dag nära 48 000.
INOMHUSLUFT
DÅLIG
FÖRSÄMRAR SKOLAN
Hannu Saastamoinen, vd, Swegon
GER EN OSANN
MEDIERNA
BILD AV ÄLDREOMSORGEN
Kristina Bardh, styrelseordförande, Kosmo,
m fl
Webbfråga: Håller du med?
1499
JA
97%
röster
1201
NEJ
3%
JA
88%
röster
NEJ
12%
”Lägg ner skolan”
”Ska Systembolaget sälja
cannabis?”
Debattör:
Per Åhlström
Debattör:
Daniel Somos
Så skriver du ett eget debattinlägg:
VILLKOR: Max 3 700 tecken inkl blanksteg, repliker
max 2 500. Underteckna med namn och egenskap
som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Artiklarna redigeras och kortas vid behov. Texten publiceras
också på debattsajten,lagras elektroniskt och finns i
Retriever/Mediearkivet. Inget arvode utbetalas.
MAILA TILL: [email protected]
LÄS MER PÅ WEBBEN!
Följ debatten eller driv den! Läs fler
debattinlägg på www.dagensamhalle.se
Gratis nyhetsbrev
Anmäl dig här:
dagenssamhalle.se/nyhetsbrev
Hämta förra veckans
nyhetsbrev via QR:
Följ oss på Twitter
@dagenssamhalle
Kontakta oss
[email protected]
Så läser du Dagens Samhälle digitalt:
PRENUMERANT: Som prenumererant kan du logga in på
dagenssamhalle.se/loggain med din e-postadress och
lösenord (postnummer dit du får tidningen).
LÖSNUMMER: Du kan köpa lösnummer av tidningen genom
apparna Qiozk och Paperton.
Kommunerna missar
idrottande ungdomar
Ungas motionsidrottande hos Korpen växer – men kommunerna hänger inte med. Fler ungdomar måste ges chansen att fortsätta idrotta och vara aktiva i idrottsrörelsen.
IDROTT Bilden som finns av Korpen
Svenska Motionsidrottsförbundet är
ofta förlegad och felaktig, visar en
färsk rapport som undersökningsföretaget Novus har gjort på uppdrag av
Korpen. Vi anser att det är hög tid att
kommunerna börjar se på Korpen som
den stora ungdomsorganisation som
Korpen växt till under senare år.
Vad vi sett är att många unga som
slutar i sin förening därmed inte slutar
med idrott, utan väljer att aktivera sig
hos Korpen. I början av 2000-talet hade
Korpen runt 1 500 medlemmar i åldrarna 16–25 år, i dag är den siffran nära
48 000. Bara det senaste året ökade
Korpen med 7 000 unga medlemmar.
Det gör Korpen till en av de största ungdomsorganisationerna i Sverige och ett av de större specialidrottsförbunden inom Riksidrottsförbundet.
Ökningen har skett utan att väcka större uppmärksamhet men är av betydande vikt för utvecklingen av idrotten ute
i kommunerna.
de hör Korpen, 18 procent uppger däremot att de tänker på äldre!
Novus har även frågat förtroendevalda inom Korpen om hur de ser på
relationerna med kommunen. Hälften
svarar att de upplever att kommunen
ser deras verksamhet som mindre viktig i förhållande till andra idrottsförbunds verksamhet.
Synen på Korpen som en organisation för äldre lever alltså ofta kvar
hos ansvariga tjänstemän i kommunerna, vilket får konsekvenser när
kommunen tilldelar ortens föreningar planer och hallar. Det finns flera
exempel, till exempel från kranskommuner i Stockholm, där korpföreningar tvingats tacka nej till nya
ungdomslag för att kommunen inte
kunnat erbjuda fotbollsplaner.
Undersökningen visar att barn 7–12
år och yngre ungdomar 13–15 år är de
absolut mest prioriterade grupperna
vad gäller fördelning av aktivitetsytor
för idrottsverksamheter. Att barn och
Under våren har Korpen genomfört en
unga i de åldrarna ska ha bra tillgång
Novusundersökning där vi frågat komtill aktivitetsytor är självklart, men det
munalråd och handläggare i kommuär också av största vikt att även ungdoner som handhar lokalfrågan om hur
de resonerar när de fördelar tillgång till mar från 16 år och uppåt som vill fortsätta motionsidrotta när
aktivitetsytor, och deras
”Hälften svarar att de lämnar sin förening
kunskaper om Korpen.
ges den möjligheten.
Vad vi ser i undersökde upplever att
Bristen på aktivitetsningen är att kunskapen
kommunen
ser
ytor är akut, inte minst i
är låga om Korpen som
deras verksam- storstäderna och det är
en stor ungdomsorganisation som växt kraftigt.
het som mindre gemensamt problem för
idrotten. Tillgång till akKnappt hälften av komviktig i förhåltivitetsytor är givetvis en
munerna svarar att de
förutsättning för att alls
känner till vår verksamlande till andra
motionera, men
het väl. Enbart 2 procent
idrottsförbunds kunna
även kvaliteten på lokalerav de svarande uppger
verksamhet.”
na är viktig för att skapa
att de tänker på unga när
trivsel och säkerhet hos utövarna. Det
gäller inte minst alla unga tjejer som
grupptränar med Korpen i gympasalar och liknande ställen. 66 procent av
kommunerna svarar här att deras lokaler håller hög kvalitet, något som bara
en dryg tredjedel av de förtroendevalda
inom Korpen håller med om.
Det finns förstås även goda exempel
på välfungerande samarbete mellan
kommuner och korpföreningar. Ett sådant är i Stockholm. Där har korpföreningen gått från att känna sig förfördelad och bortglömd till en givande relation där kommunen ger föreningen
bra hjälp och stöd i frågan om aktivitetsytor.
Ett resultat av detta är att Korpen
Stockholm nu har över 700 lag i seriespel i fotboll, rekord i föreningens historia. Vi är glada och stolta över att
Korpen har blivit ett naturligt val för
så många unga tjejer och killar som vill
fortsätta att idrotta. Vi är ett komplement till övriga specialidrottsförbund
och vi hoppas nu att även kommunerna runt om i Sverige får upp ögonen
för det ”nya” Korpen, så att vi tillsammans kan ge landets unga motionärer
de bästa tänkbara förutsättningarna
för att fortsätta med sin
idrott.
EVA BJERNUDD
Generalsekreterare, Korpen
TOMMY OHLSTRÖM
Ordförande, Korpen
DAGENS SAMHÄLLE 11
Nummer 30 2013
”Nu vet jag inte om vi har några klassskillnader i Sverige längre, enligt
sociologer har vi inte det.”
DEBAT TREDAKTÖR
DEBAT TREDAKTÖR
Andreas
AndreasHenriksson
Henriksson
[email protected]
[email protected]
08–452
08–45273
7316
16
EBBA WALLMÉN , frilansjournalist och fd elev på Lundsberg
! LÄSVÄRT DEN
SENASTE VECKAN
dagenssamhalle.se/debatt
(Aktuellt 29 augusti)
Marknadshyror löser
inte bostadsbristen
I veckan lämnade vi över
drygt 62 000 namnunderskrifter till regeringen och
finansminister Anders
Borg, för att visa det
orimliga i den ekonomiska
orättvisa som råder bland
olika boendeformer. Nu
har regeringen chansen
att ta sitt ansvar och
ge hyresrätten rättvisa
ekonomiska villkor.
ra delar förklaras av hyressättningssystemet där hyrorna förhandlas och sätts
med hänsyn till både kostnadsutveckling och fastigheternas standard och kvalitet (bruksvärdet).
Trots detta återkommer
kraven på marknadshyror
med jämna mellanrum. Det
är dock mer önsketänkande än verklighets-
anknutet. De flesta politiker,
med något enstaka undantag, inser vad konsekvenserna skulle bli om marknadshyror infördes. Det finns
inget land med marknadshyror som inte också tvingas ha en subventionerad hyressektor. Det leder också
till att människor tvingas
lämna sina hem, för
att de inte längre har
BOENDE De flesta politiker är i dag eniga med Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen om att
hyresrätten är skattemässigt
missgynnad. Rot- och ränteavdragen innebär subventioner med 40 miljarder kronor per år till det ägda boendet. När investeringsstödet
och räntebidragen till hyresrätter togs bort ökade skillnaderna. Denna obalans utgör i praktiken en hyrskatt
som drabbar hyresgästerna och försvårar förutsättningarna för byggandet av
hyresrätter. Det är dags för
regeringen att åtgärda denna orättvisa. För det finns
många goda anledningar till
att bygga fler hyresrätter.
r.
Att äga och förvalta hyressfastigheter långsiktigt är
mycket lönsamt. Statistik
k
från IPD Svenskt bostadsinsindex visar att totalavkastningen för bostadsfastig-heter under de senaste
tio åren legat på i genom-snitt 7,6 procent per år. Bostäder är därmed den faststt
ighetstyp som gett allra bäst
avkastning till sina investerare. Stabiliteten kan, enligt
både bostadsbolag, analytiker och investerare, till sto-
””D
Det är inte
i
rimligt
i li att h
hyresgäster i llandets kommunala bolag ska betala extra för
kommunens verksamhet via sina hyror.
råd att bo kvar. Frågan om
vart de ska ta vägen när deras hyror har höjts, talas det
alltid märkligt tyst om.
I nyproducerade hyresrätter
ger lagen möjlighet att tilllämpa en friare hyressättning, så kallade presumtionshyror. Hyresnivåerna i
nyproduktionen ligger dock
på nivåer som gör det omöjligt för merparten av hushållen att efterfråga en lägenhet. Det är alltså inte
genom allt högre boendekostnader vi kommer till
rätta med den omfattande
bostadsbristen.
Den nya lagen om allmännyttiga bostadsbolag säger
att kommunala bostadsbolag
ska verka efter affärsmässiga principer. Detta tolkas på
olika sätt. På vissa håll görs
stora överföringar från bolagen till kommunen i stället för att låta pengarna
göra nytta i bolagen. Kommunerna måste se till att
pengarna används i
företagen till underhåll, renoveringar, stambyten,
ombyggnader
och nyproduktion
i stället för att låta dem
gå till annan kommunal
ve
verksamhet. Det är inte rimlig
ligt att hyresgäster i landets
ko
kommunala bolag ska betala
ex
extra för kommunens verksam
samhet via sina hyror.
BARBRO
ENGMAN
F
Förbundsordförande, Hyresfö
gästföreningen
FOTNOT: En längre version av artikeln finns publicerad på Dagens
Samhälles debattsajt.
Legal cannabis är inte framtiden
Sverige är inte ett land
fritt från droger. Men att
legalisera en erkänt farlig
och hälsovådlig drog som
cannabis är inte vägen
framåt. Ett ökat användande av cannabis vore ett
stort bakslag.
REPLIK Trender i ungas
droganvändande går åt olika håll. Samtidigt som unga
i dag utsätts för en lång rad
fler droger än tidigare ungdomsgenerationer, finns
också en trend som pekar
mot minskat bruk av såväl
alkohol som andra droger.
Problemet nu finns framför
allt med en mindre grupp
unga med en hög konsum-
tion. De är knappast hjälpta
av lättare tillgång till droger.
De medicinska argumenten för reglerad försäljning av
cannabis är populära bland legaliseringsförespråkare, men
är inte heller något tungt vägande argument. Nya,
effektiva läkemedel utvecklas successivt eller finns
redan att tillgå. En satsning
på att ta fram nya läkemedel är betydligt bättre än att
slappt ge upp för legaliseringsivrarna.
Cannabis faror kan inte
viftas bort. Förutom den
långvariga ökade risken för
schizofreni finns en påtaglig risk för även tillfälliga psykoser.
Därtill kommer
förstås de rent
hälsofarliga aspekterna som
kraftigt ökad
risk för lungcancer vid rökning
av marijuana och
hasch.
Potentiella faror och hot
finns det gott om i vårt samhälle. Våra ungas väg mot
vuxenlivet är ofta besvärlig och utmanande nog utan
att vuxensamhället ska god-
käntstämpla ytterligare en
farlig drog. På många håll i
världen pågår aktiviteter för
att legalisera droger i stället för att kämpa emot spridning av dem.
Om hasch legaliseras och
säljs på Systembolaget är risken alldeles för stor för ytterligare spridning utöver
det som redan sker på den
illegala marknaden. Är det
på gång en omsvängning
av narkotikapolitiken av
nya Moderaterna, som Daniel Somos framför i sin artikel i Dagens Samhälle (nr
28/2013)?
BIRGITTA RYDBERG (FP)
Sjukvårdslandstingsråd,
Stockholms läns landsting
Sverige har för
många kommuner
REFORM För att säker-
ställa den goda kvalitet i välfärden som medborgarna har rätt till
behövs en kommunreform som framförallt
berör landsbygdskommuner som saknar befolkningstillväxt. Denna reform kommer dock
aldrig bli verklighet genom att kommunerna själva får besluta om
sammanslagningar. Faktum är att det kommunala utjämningssystemet
och kommunallagen i vissa delar motverkar sam-
manslagningar då kommunerna ekonomiskt
förlorar på att gå ihop. Vidare torde viljan att hos
landets kommunpolitiker
att göra sig själva överflödiga vara begränsad. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är dock
behovet stort. För att klara framtida utmaningar krävs större och färre kommuner. Därför är
det hög tid för regeringen
att ta initiativ till en genomgripande kommunreform.
BJÖRN-OWE BJÖRK
Bullerregler kväver
bostadsbyggandet
MILJÖ Stora delar av
Stockholms innerstad
skulle i dag vara obebyggda om dagens bullerkrav
hade gällt när dessa hus
byggdes. Vi kan inte på
2000-talet göra misstaget att bara bygga kontor
i lägen där människor vill
bo. Vi måste helt enkelt
inse att det i en storstad
bullrar i citynära delar.
Vi ska bygga en blandad
stad och bygga bostäder
i attraktiva lägen. För att
klara det måste dagens
bullerregler ändras. Al-
liansen i Stockholm har
föreslagit att samma undantag som gäller för trafikbuller också ska gälla
för industribuller, det vill
säga att man ska kunna
bygga bostäder med en
tyst sida. Ett i de flestas
öron rimligt resonemang.
Men när frågan beslutades på kommunfullmäktige röstade oppositionen
med Miljöpartiet i spetsen emot.
ERIK SLOTTNER
Ledamot (KD), stadsbyggnadsnämnden, Stockholm
VECKANS FORMULERING
”Frågan om hur vi ska få bort riskkapitalisterna och i stället få in
långsiktiga ägare till friskolorna är
fel ställd. Det är bättre att fråga sig
varför företagens intresse för att
starta friskolor är så stort.”
Folkpartisten Johan Enfeldt föreslår en ny modell
för skolpengen där friskolor ersätts på samma
sätt som vårdcentraler. Då minskar skolornas
möjlighet att smygvägen spara in på lärare och
lektioner, samtidigt som skolor i socialt utsatta
områden får högre ersättning.
Lär av skandalerna
på Lundsberg
SKOLA Det är viktigt att
vi lär av Lundsbergs interna incidenthantering
och frånvaro av adekvat
agerande. För den stora frågan är: Hur ska skolor agera i framtiden och
hur redo är de för den
verkligheten? Hur hanteras incidenter och brottsliga handlingar på allvar,
utan att avfärda dessa
som ”pojkstreck”? Utvärdering av incidenthantering är ett viktigt verktyg
för en organisation som
vill lära från såväl framgång som motgång och
skapa möjligheter för att
utvecklas mot målet en
tryggare skola för barnen.
KLAS LINDSTRÖM
Vice vd och krisexpert,
4C Strategies
12 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
DEBATT
REDAKTÖR
Andreas Henriksson
[email protected]
08–452 73 16
Forskarutbildning för lärare
ger skolan vetenskaplig grund
I forskningspropositionen föreslår regeringen att forskarskolorna för lärare och förskollärare permanentas. Vi som
representerar skolans huvudmän, skolledare och professionen
välkomnar förslaget. Nu krävs ett gemensamt arbete från
samtliga parter för att forskarskolorna både ska ge karriärmöjligheter och bidra till skolutveckling.
PEDAGOGIK Forskarskolor
innebär att lärare har möjlighet att gå forskarutbildning
med bibehållen lön. Syftet med
satsningen är både att skapa
karriärvägar för lärare och höja
kvaliteten i skolan.
Högskolverkets utvärdering
av den första omgången visar att
deltagande lärare, huvudmännen och forskarskolorna på det
stora hela är positiva till satsningen. Forskarskolorna har gett
mer forskarkompetens om bland
annat ämnesdidaktik till såväl
skola som forskarsamhället.
Men utvärderingen visar också att satsningen har haft vissa brister. Forskarskolorna är
ändå framtidens modell. De är
viktiga, både som karriärväg
för en enskild lärare och för att
främja ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan. Det är därför
mycket positivt att regeringen
vill permanenta försöket. Samtidigt är det naturligt att fundera
över vad förslaget innebär när
arbetsgivarna nu ska stå för lönekostnaderna under forskarutbildningen. Vi hoppas att det
leder till ett mer strategiskt arbete där lärarnas forskarkompetens tas tillvara i verksamheten. För att förslaget ska lyckas
”Vi välkomnar den statliga satsningen och de
nya karriärstegen för
lärare i grundskolan
och gymnasieskolan.”
Sökes: Bollplank som
vill bidra till en bättre tidning!
Jag har i många år granskat den lokala politiken och demokratin. Jag vågar påstå att
Dagens Samhälle är den tidning som har klart bäst koll på makten på den nivå där
de avgörande besluten om skola, vård och omsorg fattas.
Men det finns alltid skäl att fundera över om vi missar viktiga infallsvinklar. Därför
vill jag ha din hjälp! Gå med i vår läsarpanel, ge oss ris eller ros, kom med idéer – vi är
öppna för förslag.
Som tack för hjälpen får du en liten belöning varje gång du deltar. Gå in på
dagenssamhalle.se/lasarpanel. Där kan du läsa mer och anmäla dig! Välkommen!
Magnus Wrede, reporter.
måste vi dock dra lärdomar av
tidigare brister. Fyra centrala
punkter är:
Samverkan behöver utvecklas. Alla; såväl huvudman, lärosätet som den enskilde läraren, har ett ansvar för att
samverkan fungerar före, under och efter utbildningen. Några viktiga frågor är vilket område som ska studeras, vilka lärare som ska omfattas, hur det
ordinarie arbetet ska organiseras och hur resultaten ska spridas och komma verksamheten
tillgodo.
En grund för att fler lärare
ska vilja forska och sedan
stanna i sin skola är att forskarutbildningen tydligare ses som
en del i huvudmannens och
skolans utvecklingsarbete.
Arbetsvillkoren för de lärare som går forskarutbildning behöver klargöras i nära dialog mellan den enskilde läraren
och huvudmannen. Regeringens
förslag om att studera på halvtid
och arbeta på halvtid är rimligt.
Lärare ska kunna göra
karriär hos huvudmannen efter avslutad forskarutbildning. Det kan till exempel ske
genom att kombinera arbete i
skola med forskning i en lektorstjänst.
Vi välkomnar den statliga
satsningen och de nya karriärstegen för lärare i grundskolan
och gymnasieskolan. Många huvudmän har redan i dag inrättat
karriärtjänster. På det här sättet
kommer huvudmännens och de
statliga satsningarna att gå hand
i hand. Det är viktigt att karriärvägarna inom förskola och skola
är tydliga så att det finns möjligheter och incitament för lärare
att fortsätta utvecklas.
Regeringens förslag, att huvudmännen ska ta hela löneansvaret för lärarna under forskarutbildningen, innebär en besparing för staten. Vi förutsätter
därför att dessa närmare 60 miljoner kronor per år i stället används till insatser regeringen av-
iserat för att stärka kopplingen
mellan skola och forskning. Regeringens förslag innebär också en utmaning för mindre kommuner. Det finns därför ett behov av att följa utvecklingen och
lyfta fram exempel på hur mindre huvudmän exempelvis kan
samverka.
Att få en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ett långsiktigt
arbete som måste ske på flera
fronter och på olika sätt. Forskarutbildade lärare är en viktig
pusselbit i det arbetet.
HÅKAN SÖRMAN
Vd, Sveriges Kommuner
och Landsting
EVA-LIS SIRÉN
Ordförande, Lärarförbundet
ANDERS ALMGREN
Vice ordförande, Lärarnas
Riksförbund
MATZ NILSSON
Ordförande, Sveriges
Skolledarförbund
DAGENS SAMHÄLLE 13
Nummer 30 2013
STIG-BJÖRN LJUNGGREN
Kruxet med Skånes
alla mentala spärrar
S
å hamnade jag i Eslöv. För att delta i ett seminarium
mö och Köpenhamn? Gå in i den digitala världen? Utröna den
om Eslövs kompetensförsörjning i framtiden.
upplevelseindustriella möjligheten? Åtminstone bygga SveriVisst, jag har varit där förut. Beundrat den stoges största handbollsarena?
ra fina trappan som förbinder hotellet
Inlagd gurka, finns det en industriell välSten Stensson med torget. Och spanat efter Ösfärdsskapande framtid i den nischen?
ten Warnebrings berömda bensinmack från slagSvaret verkar vara ”ja”. Det finns ingen andängan 15 minuter till Eslöv.
ledning att överge den ”klustertendens” som
Jag hörde också med min twittrande bekantetablerats. Uppdraget är att ta tillvara kompeskapskrets vad de associerade med denna skånstensen och försöka föra upp den högre i värdeka ort.
kedjan. Forskning. Större kluster och ökat närSven Hedin hade fastnat i Skåne.
Spydigheter som ”Lund nästa. Nästa Lund” elhet till Europa.
ler ”Sveriges tråkigaste stad” kom förstås som
En kommun har förstås små möjligheter att
svar. Eller namn som Erik Penser, Ulla Billqvist och Johan
delta i företagens operativa verksamhet.
Glans. (Däremot inte Alice Timander eller Karl-Eric BjörkeMen däremot kan kommunen påverka att det levereras
gren.)
”infrastruktur” i bred mening. Attraktivt boende, livaktig
Ett tips på Eslövkoppling var Mårtenstorget i Lund. Där
kultur i staden (om det inte finns en schackklubb blir det helbrukade nämligen Eslövsraggarna fordom samlas på lördaler ingen Erik Penser) och framför allt skolor som fungerar
gar. I samma anda nämndes Nile City och Nils Poppe/Sten
bra. Samt infrastruktur i traditionell mening: tåg, väg, buss.
Stenson Stéen, och med samma nostalgi Åkermans grävskopor. Någon hävdade att Eslöv ibland kallas ”Lilla Ukraina”.
Det finns också en mental spärr att forcera. För oss norrlänSkälet till det senare är förstås, som mina Twitterkompiningar är avståndet mellan Eslöv och ställen som Lund och
sar påpekade, att Eslöv består till två tredjedelar av åker och
Malmö i princip cykelavstånd. För skåningarna mäts inte av600 bönder.
ståndet i kilometer utan består av mentala barriärer som skulDet är också därför Eslöv framför allt associeras med inle fått Otto Nordenskiöld och Sven Hedin att stanna hemma.
lagd gurka, Felix Ketchup, Johnnys Senap, Salubrin, BostonOm en kommun ska växa in i ett allt större arbetsmarkgurka och en del andra livsmedelsprodukter.
nadsområde räcker det inte med Pågatåg och klusterskapande åtgärder. Så länge en nybakad student hellre väljer
att jobba som timanställd i Lund än att ta ett fast jobb i KrisFrågan är då vad en ort som med rätta förknippas med mat ska
tianstad – på grund av ”det långa avståndet” – så återstår en
göra? I ett kunskapssamhälle, borde inte Eslöv öka sammandel svårbearbetad terräng att angripa. Q
kopplingsgraden med de dynamiska närorterna Lund, Mal-
”
För oss norrlänningar är avståndet
mellan Eslöv och
ställen som Lund
och Malmö i princip
cykelavstånd.”
STIG-BJÖRN LJUNGGREN
Statsvetare och författare
Mötesplatsen
för hela
it-organisationen.
Är ni intresserade av trender, smarta tekniska it-lösningar och söker
inspiration till er it-vardag? Kom och träffa aktiva i it-branschen på
en plats nära er. Vi bjuder på ett program som innehåller både
teknik och taktik och hälsar Sveriges alla it-avdelningar välkomna.
Atea IT-arena på en ort nära dig:
25/9 - Umeå
22/10 - Borlänge
26/9 - Luleå
23/10 - Gävle
1/10 - Linköping
24/10 - Sundsvall
3/10 - Stockholm
5/11 - Jönköping
8/10 - Kalmar
6/11 - Eskilstuna
10/10 - Göteborg
7/11 - Örebro
15/10 - Lund
12/11 - Skara
17/10 - Karlstad
14/11 - Uppsala
Lägg er i startblocken redan nu och
säkra er plats på it-arena2013.atea.se
OFFICI E LL SPONSOR
TI L L SV E N S K F R I I D R OTT
14 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
FOLKOMRÖSTNINGAR
DEMOKRATI Yrvakna, osäkra, irriterade. Politikerna värjer sig
mot vågen av lokala folkomröstningar. ”Det är en ny tid, de får
leva med att makten delas”, säger en statsvetare.
text MAGNUS WREDE foto ERIK ÅSTRÖM
S
öndagen blir historisk i Västerbotten. För första gången ordnas en lokal folkomröstning i ett helt län.
Det handlar om att stärka sjukvården i några inlandskommuner. Det började
med att ortsbor ockuperade en nedrustad
sjukstuga, det så kallade Doroteaupproret.
Landstingsstyrelsens ordförande Peter
Olofsson (S) är frustrerad. Den här omröstningen om fördelningen av resurser till sjukvård inom länet ville han absolut inte ha.
– Här rycker man ut en liten del ur ett stort
sammanhang. Vad händer om folk skulle rösta ja? Det startar en lavin. Det är ju vi förtro-
endevalda som måste ta ansvar för helheten.
Som på så många andra håll är den politiska oppositionen positiv till folkomröstningen,
majoriteten negativ.
– Det här är en legitim fråga att pröva, majoriteten har vägrat att lyssna på en stor och
kraftfull opinion.
Det säger oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M).
Omröstningen beräknas kosta mellan 10 och 15
miljoner kronor. Nästan 200 röstningslokaler
ska bemannas. En minst sagt het fråga är nu:
Hur många kommer att gå och rösta?
Om politikerna ska beakta folkomröstningen bör minst 50 procent delta, anser Peter
Olofsson. Inte alls, det räcker med betydligt
färre, hävdar Nicklas Sandström.
Här ställs flera principiella frågor kring representativ demokrati kontra direktdemokrati på sin spets. Det är dilemman som allt
fler kommuner ställs inför, när namninsamlingar och folkinitiativ nu drar som en löpeld
över landet.
Tillspetsat: Hur förena folkets vilja med politikernas ovilja?
Ta fallet Årjäng. Det blixtbelyser problemet. Efter namninsamling blev det folkom-
röstning om nedläggning av några byskolor.
Lägg inte ner, blev resultatet. 59 procent röstade nej.
Men den politiska majoriteten med kommunalrådet Katarina Johannesson (C) i spetsen gjorde en annan bedömning. Eftersom 51
procent deltog kom man fram till att bara 30
procent av alla röstberättigade i kommunen
sagt nej till nedläggningen.
– De som inte röstar överlåter beslutet till oss
politiker, och i fullmäktige fanns en majoritet
för nedläggning, säger Katarina Johannesson.
Hon ser det som mycket problematiskt att
det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige för att driva fram en folkomröstning.
– Ett olyckligt dubbelkommando, och en
krock mellan representativ och direktdemokrati. Om enskilda frågor kan ryckas ut på det
här sättet blir det omöjligt att ta ansvar för
helheten.
– Särintressen kan driva frågor där känslor
styr mer än förnuft. Och så skapas falska förhoppningar. Man ska komma ihåg att folkomröstningar bara är rådgivande.
DAGENS SAMHÄLLE 15
Nummer 30 2013
Så lyder frågan i Västerbotten
Q Invånarna i Västerbotten ska på söndag ta ställning till besparingar i sjukvården. Frågan de ställs inför i folkomröstningen
är inte alldeles enkel: ”Som en del i att nå balans i ekonomin
beslutade landstinget 2011 att minska antalet vårdplatser i
Dorotea och ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med
en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag
att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att
Dorotea får vårdplatser med läkarjourkedja som 2011 och att
Åsele får en stationerad ambulans?”
SÖNDAG
8
SEPTEMBER
Nya regler efter skendemokrati
Q Om 10 procent av de röstberättigade invånarna i en kommun eller ett landsting med
hjälp av namnunderskrifter (där giltigheten granskats) begär en folkomröstning måste
frågan behandlas i fullmäktige.
För ett nej till folkomröstning krävs numera två tredjedels majoritet, efter en regeländring 2011.
Tidigare var gränsen för underskrifter 5 procent. Men då kunde en enkel majoritet i
fullmäktige säga nej. Vilket också skedde – i 140 av 153 fall. Det gjorde att flera utredningar pekade på skendemokrati. Till slut ändrade riksdagen reglerna.
Folket säger nej, nej, nej ...
Q Ett tiotal lokala folkomröstningar har hållits de senaste två åren och flera
väntar, efter beslut i fullmäktige. Dessutom pågår en rad namninsamlingar.
Deltagandet varierar stort. I Strängnäs på försommaren röstade bara
17 procent om kommunens skolorganisation. Högst har Sunne nått: 54
procent deltog när folket sade nej till att lägga ner byskolor. Snittet ligger klart
under 40 procent.
Och hur röstar folk? Kort sagt, de säger nej. Nej till att sälja allmännyttan i Ekerö, nej
till ny äldreomsorgstaxa i Tyresö, nej till stängda skolor på flera håll, nej till att byta län i
Trosa, nej till ny trafikled i Ängelholm, nej till att flytta elever i Grums.
I Botkyrka röstade politikerna nej till själva folkomröstningen (om försäljning av en
del av allmännyttan). Ett antal namnunderskrifter underkändes av formella skäl.
Men i Kristianstad tog kommunledningen initiativ till att släppa fram frågan om en
folkomröstning om ett nytt köpcenter till fullmäktige, trots att antalet namnunderskrifter inte nådde upp till de lagstadgade 10 procenten.
MP och SD älskar folkomröstningar
Q Stora partier är lika med
stort motstånd mot folkomröstningar. Små partier
är lika med stor entusiasm.
I den kommande kommunundersökningen från
Göteborgs universitet finns
svaret på vad partierna
tycker.
Drygt 9 300 lokalt
förtroendevalda har tagit
ställning till förslaget ”Genomföra fler kommunala
folkomröstningar”. Så här
många i respektive parti
tycker att förslaget är bra:
Procent
100
Q Så många procent i respektive parti
är för fler kommunala folkomröstningar
80
60
40
20
0
M FP
C KD S
V MP SD
PRESSAR POLITIKER
Det är inte bara i Årjäng som politikerna re inför folkomröstningen i Västerbotten och
fattat beslut som går stick i stäv med resul- deltagit i debatter där.
tatet i folkomröstningar. Många kommunal– Det växande antalet lokala folkomröstråd resonerar precis som Katarina Johannes- ningar är ett sundhetstecken. Nu ser vi att
son. De värjer sig mot att
det här instrumentet börjar få kraft.
få ”onödiga” folkomröst- ”Kommunalråden får
ningar på halsen. De är ju
Han avvisar kritiken
acceptera att den gamla mot att folkomröstningar
valda för att ta ansvar och
de ställs till svars vart fjärskulle strida mot den repaternalistiska tiden är
de år.
demokratin.
över. Det är inte så enkelt presentativa
Resonerar de fel?
– Tvärtom, de förstärsom att majoriteter får
– Ja, tänk om, uppmaker den. Den blir mer renar statsvetaren Bruno
presentativ när folket får
göra precis som de vill.”
Kaufmann, som också
möjlighet att göra sin röst
Bruno Kaufmann (MP), statsvetare
är ordförande (MP) i valhörd oftare. Det handlar
och ordförande i valnämnden och i
demokratirådet i Falun
nämnden och i demokrainte om krig och undantirådet i Falun.
tagstillstånd, folkomröstningar är ett betydelsefullt komplement.
Tillsammans med förre språkröret Peter Eriks– Kommunalråden får acceptera att den
son (i dag ordförande i riksdagens konstitu- gamla paternalistiska tiden är över. Det är inte
tionsutskott) skrev han för några år sedan en så enkelt som att majoriteter får göra precis
handbok om just folkinitiativ och direktde- som de vill. De får leva med att ingen längre
har hela makten.
mokrati.
Bruno Kaufmann har också varit rådgivaHelgens kontroversiella folkomröstning
i Västerbotten, tycker Bruno Kaufmann är
mycket bra.
– Landstingsfrågor lever ju ofta i skymundan. Här lyfts en angelägen sjukvårdsfråga
upp i offentligheten. Uppmärksamheten skapar också något av en regional identitet i Västerbotten.
Och valdeltagandet? Det kan räcka med
20–25 procent, anser Bruno Kaufmann, som
är kritisk till att de som är motståndare till
folkinitiativet inte bedriver någon kampanj.
Då blir det haltande.
En annan het folkomröstningsfråga behandlades i fullmäktige i Göteborg förra veckan. Beslutet blev att göteborgarna på valdagen nästa
år får ta ställning till om trängselskatten ska
vara kvar efter valet.
Den frågan är åtminstone rakare än formuleringarna i Västerbotten, tycker statsvetaren
Henrik Oscarsson, professor vid Göteborgs
universitet.
Han har i sin blogg kommenterat turerna
kring folkomröstningen i Göteborg och kon-
staterar att det finns en hel del förvirring
kring hur kommunerna hanterar det här instrumentet. Han efterlyser en praxis eller ett
regelverk och varnar: ”Innan vi hittat fram
till en svensk praxis, kod eller regelverk för
att hantera lokala folkomröstningar riskerar
folkinitiativet så som det i dag är utformat att
leda till ökad politikermisstro och sjunkande
legitimitet för det demokratiska systemet.”
Henrik Oscarsson är inte emot folkomröstningar, men slår fast att det krävs ”en intensifierad diskussion om direktdemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin”.
Också Bruno Kaufmann påpekar att kommunerna har mycket att lära, och att erfarenheterna hittills visar att de ”inte är redo”. I Falun har han varit med om att ta fram ett så
kallat ”Demokratipass till det aktiva medborgarskapet”.
Under en demokrativecka i Falun i slutet av
september diskuteras och granskas de lokala
folkomröstningarna. Q
16 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
Han ska
rädda Japans
elförsörjning
DAGENS SAMHÄLLE 17
Nummer 30 2013
*D
AG
ÄL
MH
SA
A PAN
S
IJ
LE
TOMAS
KÅBERGER
EN
Energimyndighetens
förre generaldirektör Tomas Kåberger
tar med sig erfarenheterna av svensk
avreglering till Japan.
Uppdrag: skapa en
fungerande energimarknad och sälja in
förnybara alternativ.
text HANNA SISTEK
foto CHRISTINA SJÖGREN
T
omas Kåberger kliver in med bestämda steg, i prydlig kostym och imponerande längd och sträcker fram
handen. Han är just åter från Korea
och diskussioner om ett asiatiskt superelnät, som hade kunnat förflytta exempelvis
vindenergi från den mongoliska slätten till
Kina, Ryssland, Korea och Japan.
Om nationerna lyckas komma överens, vill
säga.
Men samarbetsförhandlingar är endast en
av många uppgifter som ska hinnas med på
Mölndalsbons 25-procentiga tjänst i Tokyo.
När Tomas Kåberger efter kärnkraftsolyckan i Fukushima fick frågan om han ville leda
arbetet i den nystartade stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation (JREF) var det
svårt att säga nej.
Sverige hade redan klarat målen för 2020;
mer än 49 procent förnybar energi, 10 procent
förnybara drivmedel, och reducerade utsläpp
med 20 procent jämfört med 1990.
– Fukushima gjorde att Japan fick en energipolitisk kris och blev intresserat av internationellt idéutbyte. Jämfört med att administrera en stagnation i Sverige så kändes det
viktigare att ta sig an Japans utmaning, säger
Tomas Kåberger.
Tomas Kåberger är
även styrelseledamot i
den gröna och liberala
tankesmedjan Fores.
JREF startades av Japans tredje rikaste man,
Masayoshi Son, ett halvår efter kärnkraftsolyckan i Fukushima för två år sedan. Han
satsade nästan 70 miljoner kronor i organisationen av sin privata förmögenhet.
Tanken är att JREF ska påskynda skiftet
från kärnkraft till förnybara energikällor och
förhindra ytterligare Fukushimaolyckor. Son
har uppmanat regeringen och näringslivet att
hoppa på tåget och ytterst ansvarig är alltså
Tomas Kåberger. Det är ingen lätt uppgift.
Japan hör till världens mest kärnkrafttäta
länder och är beläget på en kontinentalplatta i ständig rörelse. I snitt skakar marken här
två gånger i månaden.
Sedan den stora jordbävningen och tsunamin 2011 har Japans 54 kärnkraftverk släckts
ner, ett efter ett. I dagsläget är bara två i gång.
För att täcka bortfallet tvingas Japan att importera ytterligare runt 25 procent av den totala energiförbrukningen. Hela importen är
därför nu så hög som 84 procent. Att både betala för fossila bränslen och för kärnkraftverk
som inte producerar, det är dyrt.
– Men japanerna har betalat Asiens högsta
elpriser långt före Fukushima, säger Tomas
Kåberger.
Det beror på att privata bolag har regionala monopol på den japanska energimarknaden. De äger både kraftverken och elnäten
och kan diktera priserna. De har dessutom
försvårat för nya spelare att ta sig in på energimarknaden.
– De har tjänat mycket pengar och har använt dem för att skaffa sig stort politiskt och
medialt inflytande, säger Tomas Kåberger.
I Europa är elnät och produktion separerade. I Sverige äger Svenska Kraftnät
transmissionsnäten, och när energi-
18 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
”
I Tjernobyl
blåste hela härden iväg men i
Fukushima har
man fortfarande
bränsle som man
måste kyla.”
te aktier för motsvarande 67 miljarder kronor lationer, berättar han.
i bolaget och staten har sedan dess lånat ut 315
Japans utbyggnad av förnybar el skulle kunmiljarder till för att täcka kostnader. Ytterli- na gå snabbt om bara de byråkratiska hindren
gare 670 miljarder kronor kommer att krä- undanröjdes, tror han. För i Asien kan saker
och ting gå undan.
vas, tror statsförvaltningen.
Köpet satte statsmakten
– När man ser vad man inpå två olika stolar: nu ska
dustriellt klarat av på ett par
FULL MED
den värna medborgarnas
decennier i Korea och Kina
PERSPEKTIV
hälsa och samtidigt försöka
förstår man Europas induPÅ ENERGI
minimera kostnaderna för
stri-politiska självdestruktivitet, säger han.
upprensningen.
NAMN: Tomas Kåberger.
Hittills är solenergi den
ÅLDER: 52 år.
enda förnybara energikälFlera japanska kraftbolag har
UTBILDNING: Civilingenjör, tekla som har fått riktig fart i
balansräkningar som knapnologie doktor och professor.
Japan. Under fjolåret ökapast skulle accepteras i Eude den solgenererade elropa, enligt Tomas KåberKARRIÄR: ”Prövat många perspektiv på energi.”
ger, som påpekar att det är
produktionen med knappt
ett problem att låta dem gå
2 GW. Men en utbyggnad av
FAMILJ: Gift, två vuxna söner.
omkull. För vem skulle i så
fler förnybara energikällor
BOR: Mölndal.
fall betala för slutförvaring
borde kunna gå fort.
FRITID: ”Inte så mycket.”
– Eftersom alla skulle tjäav det radioaktiva avfallet?
BRINNER FÖR: ”Det är dumt att
Tanken är att JREF ska bina på det utom kraftbolabrinna upp om man vill åstadstå japanska beslutsfattare
gen så tror jag att det komkomma något.”
med kunskap, forskningsmer att hända, fortsätter KåUPPDRAG I JAPAN: Leder
insatser och internationelberger.
arbetet vid stiftelsen Japan
la kontakter för att påskynMen inte i en handvändRenewable Energy Foundation
da övergången till förnybar
ning. Japans stora industri
(JREF).
energi.
kommer knappast klara att
UPPDRAG I SVERIGE: Professor
betala för dyr energiimport
Om Tomas Kåberger fick
i industriell energipolicy vid
till dess att förnybara alterbestämma så skulle politiChalmers Tekniska Högskola i
nativ finns på plats. I stället
kerna börja med att öppna
Göteborg och styrelseuppdrag
upp elmarknaden för kontippar Tomas Kåberger att
i Industrifondens bolag Cleankurrens. Som i Sverige.
några av kärnkraftverken
ergy och Sustainable Energy
– De har hemmagjorda
kommer att dra i gång igen
Angels.
till hösten.
kostnader som gör energin
onödigt dyr. Kraftbolagen
– Vad resten av världen
får skydda sina egna kraftverks kon- kan lära sig av Japan är vilka enorma problem
kurrenskraft genom att ställa onö- man får när staten måste ta konsekvenserna
diga krav på sol- och vindinstal- för en kärnkraftsolycka, säger han. Q
Ett grundläggande problem är att TEPCO
är konkursfärdigt och vare sig har råd att
hantera miljökonsekvenserna av strålningen
eller ge vettig kompensation till de drabbade.
I april 2012 gick japanska staten in och köp-
SVENSKA VÄLFÄRDSBOLAG I JAPAN
Japan utvecklas robotar för äldreomsorgen och på
plats finns svenska entreprenörer som driver välfärdsbolag. Dagens Samhälle återkommer med fler artiklar om
landet i öst. LÄS MER SENARE I HÖST
PAN
G
*DA
E
JA
LL
När jordbävningen slog till så stängdes kärnkraftsreaktorerna av automatiskt, men de
skadades och behövde fortsatt kylning på
grund av den spontana bränsleklyvningen
som utvecklar värme. Tsunamin slog ut pumpar och generatorer och det blev härdsmälta
i tre reaktorer.
Det tog nio månader för kraftbolaget TEPCO att förklara reaktorerna kalla och avstängda, även om de alltjämt behöver kylas. Även
bränslebassänger några våningar upp i en
byggnadskonstruktion som är lite skadad
måste kylas. Och nyligen framkom att 300
ton radioaktivt vatten fortfarande läcker ut
i havet, varje dag.
Japan surrar av rykten kring haverihanteringen, allt ifrån att radioaktivt skrot stjäls
och säljs på den vanliga skrotmarknaden.
– Det tycker TEPCO inte är något stort problem, då slipper de betala för radioaktiv hantering, säger Tomas Kåberger,
Ett annat rykte är att rekryteringen av arbetare till det läckande kärnkraftverket – en process i många led
– kan spåras ända till japanska maffian och personer som står den i skuld.
I
Efter Fukushimaolyckan talade den japanska regeringen om att fasa ut kärnkraften till
2040. Men planen övergavs efter påtryckningar från kraftbolagen. Sedan dess har regeringen bytts ut till mer konservativa LDP, och
i februari sa premiärminister Shinzo Abe att
reaktorerna kommer att startas om de klarar
de nya säkerhetstesterna. Det trots att 70 procent av befolkningen inte vill ha kärnkraft.
Numera har strålningsmätare blivit en del
av gatubilden i Fukushima. I Minamisoma,
två mil från de havererade reaktorerna, har
en hjälporganisation byggt en sandlåda och
en lekplats för de minsta barnen inuti en gammalt lagerlokal, som skyddar mot strålningen.
Det kommer att ta år för myndigheterna
att skrapa bort invånarnas strålningsskada-
de gräsmattor. För att inte tala om de minst
40 år som IAEA (Internationella atomenergiorganet) beräknar att det kommer att ta att
stoppa läckagen av radioaktiva ämnen från
anläggningen och riva reaktorerna.
Vansinneshistorier som att råttor har orsakat strömavbrott av reaktorernas vitala kylningssystem, eller att nya läckor av radioaktivt vatten uppdagats, är en del av vardagen
i Fukushima.
Ingen vet riktigt hur man ska hantera situationen, säger Tomas Kåberger.
– Det är inte gjort förut. I Tjernobyl blåste
hela härden iväg men i Fukushima har man
fortfarande bränsle som man måste kyla, säger han.
HÄ
sektorn avreglerades 1996 sjönk elpriserna på grund av överkapacitet inom
kärnkraften och ökad konkurrens.
Tomas Kåberger ser positivt på den svenska reformen.
– Den bidrog till en effektivisering genom
att vindkraft och nya kraftvärmeverk fick tillgång till elnäten och marknaden utan att de
gamla kraftbolagen kunde missbruka sin storlek, säger han.
Men reformen ledde också till att kommunala el- och fjärrvärmeföretag såldes ut till
underpriser, vilket minskade ägarspridning
och konkurrens.
– Framför allt ledde det till att kommuninvånarna förlorade pengar. Invånarna i Skellefteå, Västerås och Göteborg har det bättre
i dag än de i Uppsala, Stockholm och Malmö,
menar Tomas Kåberger.
I Japan kan de existerande kraftbolagen än
i dag vägra att ansluta nya kraftverk.
– Formellt säger de att det hotar stabiliteten i nätet, men vad det gäller är att sol- och
vindkraftverk kan konkurrera ut kol och
kärnkraftverk när de väl är anslutna, säger
Tomas Kåberger.
I det blåsiga norra Japan ansökte företag
förra året om att anlägga vindkraftverk för
motsvarande 5 000 megawatts elproduktion,
men fick bara tillstånd av kraftbolagen att ansluta 400 MW vindkraft.
EN
SS
O I
AM
Est 1988
Tänk att få
Den oberoende konferensen som inte styrs av leverantörer,
utställare och sponsorer, utan bara av ett engagerat sökande efter bästa tänkbara seminarier med allt som handlar om
verksamhetsutveckling i det digitala samhället.
Sundsvall 42
Den stora samlingsplatsen för alla oss som arbetar på
riktigt med e-samhällets förändringar i alla sektorer.
100-talet programpunkter med alla tänkbara perspektiv på digital verksamhetsutveckling.
gå på 42!
15-17 oktober 2013
Bästa platsen för kompetensutveckling, inspiration och nätverkande! All information och anmälningsmöjlighet på www.sundsvall42.se.
Välkommen dit direkt! Vi ses i vecka 42!
www.sundsvall42.se
DAGENS SAMHÄLLE 19
Nummer 30 2013
FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN/SCANPIX
Hans Perkiö
[email protected]
08–452 73 32
STÄMD 1
Capios vd
Thomas
Berglund.
FOTO: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
UPPHANDLING
REDAKTÖR
STÄMD 2
Aleris vd
Liselott
Kilaas.
Landsting vill ha
SOS Alarm igen
QLandstingen i Sörmland, Västmanland,
Uppsala län och Region Gotland förhandlar med SOS Alarm om att ta över ambulansdirigeringen från och med den 15 november. Tjänsten ska direktupphandlas.
Medhelp, som har haft ansvar för ambulansdirigeringen sedan hösten 2011, har
tvistat med landstingen om ersättningen,
vilket ledde till att landstingen beslutade
att avveckla samarbetet.
Stämd på 1 mkr
Stämd på 27 mkr
Konkurrensverket får
mothugg av vårdbolag
Konkurrensverket stämmer Aleris, Capio och Hjärtkärlgruppen på 30 miljoner kronor för brott mot konkurrensreglerna 2008. Vårdbolagen slår ifrån sig och
hävdar att KKV:s stämningsansökan saknar grund.
KONKURRENS Upphandling-
en gällde klinisk fysiologi och
neurofysiologi till ett värde av
211 miljoner per år.
Konkurrensverket hävdar i sin stämningsansökan
till Stockholms tingsrätt att
Aleris Diagnostik gjorde upp
med Capio S:t Görans sjukhus
och två andra företag att bolagen skulle dela på uppdragen oavsett vem som vann
upphandlingen. Enligt myndigheten har företagen också gjort så sedan 2010.
– Den här typen av otillåtet samarbete, som kan liknas vid en anbudskartell, är
en allvarlig överträdelse av
konkurrensreglerna, säger
Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Konkurrensverket kräver att
Aleris bötar nära 27 miljoner kronor och Capio drygt
en miljon. Hjärt-kärlgruppen, som tagit över uppdragen och avtalen från två andra företag, krävs på knappt 2
miljoner.
Enligt myndighetens chefsjurist Per Karlsson bedöms
Aleris agerande som allvarligare eftersom företaget gjort
upp med två parter.
”Vi kommer att
visa i processen
att detta avtal
kom som en
överraskning för
landstinget.”
Per Karlsson, chefsjurist,
Konkurrensverket
Aleris hävdar att man har
följt regelverket och välkomnar den rättsliga prövningen.
– Vi anser att vi handlat kor-
rekt. Men när Konkurrensverket har motsatt uppfattning är
det viktigt att frågan prövas
juridiskt, säger Karin Kaloczy, vd för Aleris Diagnostik.
Aleris anser att företaget
öppet redovisat vilka avtal
som träffades i samband med
upphandlingen 2008. Karin
Kaloczy säger att upphandlingen var så omfattande att
den krävde underleverantörer för att säkra kvaliteten.
Capio hävdar att underleverantörsförhållandena redovisades helt öppet.
– Vi anser att det inte fanns
några konkurrensnedsättande inslag i avtalet, säger Anders Persson, informatör på
Capio S:t Görans sjukhus.
Per Karlsson på Konkurrensverket håller inte alls
med om att företagen var
öppna med sitt samarbete.
– Vi kommer att visa i processen att detta avtal kom
som en överraskning för
landstinget.
Avtalet om samarbetet upptäcktes av Stockholms läns
landsting först 2011 i samband med upphandlingen
av vården på S:t Görans sjuk-
hus. Landstinget meddelade då Konkurrensverket. I
fjol genomförde myndigheten gryningsräder mot Aleris
och Capio.
Landstingets chefsjurist Anne
Rundquist säger att det var
klart att upphandlingen möjliggjorde underleverantörer
och att företagen också sade
att de skulle använda sådana.
Hur avtalet mellan dem såg ut
var dock okänt innan det hittades tre år senare.
Anne Rundquist vill inte
göra någon värdering av om
något otillbörligt skett.
– Det är inte vår uppgift.
Men det finns en skyldighet,
om vi ser något som skulle
kunna vara det, att underrätta Konkurrensverket.
Anser du att landstinget
blivit förfördelat?
– Vi har ett avtal med de
här företagen och de har levererat tjänsterna. Om vi blivit förfördelade kan jag inte
svara på.
Dagens Samhälle har utan
resultat försökt nå en representant för Hjärt-kärlgruppen
för en kommentar.
JOHAN DELBY
[email protected]
ÄLDREMAT TOG
KOSTBAR OMVÄG
Q Två gånger per dag levererar taxi 24
portioner mat från ett äldreboende till
ett annat boende i Kristianstad. En gång
i veckan körs torr-, kyl- och frysvaror.
Gångvägen mellan boendena är 120
meter. Omvägen med taxi blir 350 meter.
Totalt kostar transporterna kommunen
drygt 550 000 kronor per år, skriver
Kristianstadsbladet. Det tidigare
ramavtalet med Samhall var 200 000
kronor billigare, men Samhall bröt det
i förtid.
Kommentus får sitt
arbetssätt godkänt
QEtt antal domar i förvaltningsrätt som
gällt både rekryteringstjänster och elevdatorer har slagit fast att SKL Kommentus
Inköpscentrals (SKI) arbetssätt är förenligt med lagen om offentlig upphandling.
SKI har kritiserats för att det varit oklart
vilka myndigheter som hade rätt att avropa ramavtal. Genom att införa en serviceavgift på 1 000 kronor och möjligheten för
myndigheter att avstå från upphandlingar
godkänns modellen.
Processledarutbildning
i Äldres behov i centrum
För ett behovsinriktat och systematiskt
arbetssätt inom äldreomsorgen.
Läs mer på:
www.socialstyrelsen.se/
aldres-behov-i-centrum
20 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
TRENDER
DS OPINIONSPROGNOS AUGUSTI
Prognos för augusti 2013. Bas: Alla opinionsundersökningar mars-juli.
M
FP
C
KD
S
V
MP
SD
25,5 5,6 3,8 3,9 32,4 7,3 10,1 11,4
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Procent
Trend
Trend
Trend
Trend
Trend
Regeringspartier: M+FP+C+KD
Trend
Total
Trend
Oppositionspartier: S+V+MP+SD
39%
Trend
61%
Trend
Total
Regering och opposition
Trend
Partier inbördes storlek
35
Procent
30
25
20
15
10
5
M+FP+C+KD
0
S+V+MP+SD
M FP
C KD S
MARKNADEN
V MP SD
VÄRDE
TREND*
INFLATION, juli, förändring KPI 12 mån (SCB)
0,1%
KPIX, (underliggande inflation), juli, förändring 12 mån (SCB)
0,8%
KORTA RÄNTAN, statsskuldsväxlar 3 mån (Riksbanken)
0,9%
LÅNGA RÄNTAN, statsobligationer 5 år (Riksbanken)
2,0%
STOCKHOLMSBÖRSEN, förändring 12 mån (OMXS PI)
+20%
TILLVÄXTEN
VÄRDE
TREND*
+0,6%
BNP, K2 2013, förändring 12 mån (SCB)
NYSTARTADE FÖRETAG, juli, förändring 12 mån (Bolagsverket)
-5%
SYSSELSÄTTNINGSGRAD, (15–74 år), juli (SCB)
69%
ARBETADE TIMMAR, K2 2013, förändring 12 mån (SCB)
+1,2%
BEFOLKNING, juni, förändring 12 mån (SCB)
+0,9%
{FALUN
+0,7%
{HÄRRYDA
+1,4%
{STRÄNGNÄS
+0,9%
{VANSBRO
-0,8%
0%
{ÄLVKARLEBY
+27%
INVANDRINGSNETTO, ackum. juni, förändring 12 mån (SCB)
+6,5%
FÖDELSENETTO, ackum. juni, förändring 12 mån (SCB)
JOBBEN
VÄRDE
TREND*
ARBETSKRAFTEN, juli, förändring 12 mån (SCB)
+1,2%
SYSSELSATTA, juli, förändring 12 mån (SCB)
+1,0%
OFFENTLIGT ANSTÄLLDA, K2 2013, förändring 12 mån (SCB)
+1,2%
PRIVAT ANSTÄLLDA, K2 2013, förändring 12 mån (SCB)
+1,2%
ARBETSLÖSHET, (15-74 år) internationellt jämförbar, juli (SCB)
7,2%
ÖPPEN ARBETSLÖSHET, (16–64 år) juli (Arbetsförmedlingen)
4,7%
17%
UNGDOMSARBETSLÖSHET, (15-24 år) juli (SCB)
10
DS JOBBSÖKARINDEX, juli, nya lediga jobb per 100 arbetslösa
(SCB/Arbetsförmedlingen)
* TREND = Aktuell utveckling de senaste veckorna (i vissa fall månaderna)
STATISTIKEN
35 000
2,5
Kr/månad
Procent
30 000
2,0
25 000
1,5
20 000
15000
10 år
5 år
Landsting
Kommun
2000
2005
2010
2013
1,0
jan
feb
mars
apr
maj
jun
juli
aug
19 procent mer
Stigande räntor
Genomsnittslönen inom landstinget är 19 procent högre än inom
kommunen. Ökningen sedan år
2000 är 61 respektive 56 procent.
De långa räntorna fungerar som
konjunkturmätare. Stigande räntor
betyder starkare konjunktur, men
även dyrare bolån.
KÄLLA: SCB
KÄLLA: Riksbanken
DAGENS SAMHÄLLE 21
Nummer 30 2013
RESEARCHCHEF
465
Erik Juhlin
[email protected]
08–452 73 13
… MILJARDER var hushållens aktieförmögenhet
i juni. 14,5 procent av befolkningen direktäger
aktier och 5 procent av dessa äger 77 procent
av aktieförmögenheten.
KÄLLA: SCB
Färre lever på bidrag
Andelen som får ekonomiskt bistånd, socialbidrag, har
minskat i nästan 7 av 10 kommuner det senaste året,
och samhällets bidragskostnader sjunker. Men de som
lever på bidrag gör det allt längre.
BISTÅND Andelen personer som får
ekonomiskt bistånd har minskat i
många kommuner det senaste året.
I Valdemarsvik har biståndsmottagarna, som andel av befolkningen i
kommunen, nästan halverats, från
2,6 till 1,4 procent.
Andra kommuner där mottagandet sjunker är Piteå, Åre och Vaggeryd. Totalt minskade bidragstagandet i 190 av de 278 kommuner
som redovisar data för de senaste
två åren.
HÄR BLIR BIDRAGSTAGARNA FÄRRE
Minskningen av andelen bidragstagare under 1 år, 2 år respektive 5 år.
1 år
nen i stället för att flytta vidare. När
den statliga etableringsersättningen försvinner efter två år övergår
många till försörjningsstöd.
Eskilstuna var den kommun som
hade allra högst andel mottagare av
ekonomiskt bistånd under 2012: 9,9
procent av befolkningen. Det kan
jämföras med Vellinge som ligger
på 0,5 procent.
Totalt sett minskar antalet biståndsmottagare i Sverige. Trenden pekar
tydligt nedåt från toppen 2010 då
Över längre tid är det färre som lyck- drygt 435 000 personer erhöll soas hålla den nedåtgående trenden.
cialbidrag, till förra året då antalet
De senaste fem åren har andelen hade sjunkit till knappt 400 000.
Men nedgången har med arbetsbiståndsmottagare minskat i 91 av
283 redovisade kommuner. Störst marknad och konjunktur att göra.
skillnader uppvisar Vansbro och Och innehållet i statistiken.
Jokkmokk. Där är
– Ett problem
minskningen på ”Biståndsprövningarna med den årsbase48 respektive 43
statistiken är
har blivit hårdare. När rade
att någon som har
procent.
en månads bidrag
– En orsak är att kvalifikationsregler
vi i tre år har haft och ersättningsnivåer räknas lika som
ett projekt som
en som har bidrag
heter Communi- förändras påverkar det elva månader, säcare, som riktar vilka som får ekonoger Åke Bergmark,
sig till unga melprofessor i socialt
lan 18 och 24 år misk ersättning och
arbete vid Stockför att få ut dem hur länge.”
holms universitet.
i arbete eller stu- Åker Bergmark, professor socialt
Sedan 2010 har
den totala kostdier, säger Malou arbete vid Stockholms universitet
naden för utbeLarsson, individoch familjeomsorgschef i Vansbro talat bistånd minskat med en milkommun.
jard kronor. Att kostnaderna per biFörutom särskilda satsningar på ståndsmottagare inte minskar trots
ungdomar har Vansbro ett genom- nedgången beror på allt längre bigående samarbete med arbetsför- dragstider.
medlingen och försäkringskassan.
Siffror från Socialstyrelsen visar
– Det gör att personerna som att den genomsnittliga biståndstikommer till oss hamnar hos rätt in- den per hushåll har ökat från 4,3
stans och får den hjälp de behöver, månader 1990 till 6,6 månader 2012.
säger Malou Larsson.
Att andelen bidragsmottagare var I dag är antalet hushåll som har birelativt hög 2007 tror hon har med drag i 10–12 månader dubbelt så
förändringar i försäkringssystemet högt jämfört med 1990. Som andel
att göra.
av alla hushåll har de med lång bi– Andra myndigheters regelverk dragstid ökat från 14 procent då till
slår direkt på socialtjänsten. Det gäl- 31 procent i dag.
ler alla kommuner, även Vansbro.
– Många av de hushåll som har bidrag under längre perioder är nyinMen en del kommuner har inte haft vandrade. De har en större risk att
samma positiva utveckling. I Ydre vara beroende av bidrag de första
har andelen bidragstagare ökat med åren, men det klingar successivt av,
hela 218 procent sedan 2007. Visser- säger Åke Bergmark på Stockholms
ligen från låga nivåer, från 1,1 till 3,5 universitet.
procent av befolkningen.
En annan förklaring är en förändAnledningen är allt fler arbetslösa rad arbetsmarknad med allt högre
unga och en högre andel flyktingar. krav på kompetens.
– Ungdomar som inte går vidare i
– Tillfälliga anställningar har förutbildning efter gymnasiet har svårt svunnit och folk som befinner sig på
att få jobb. I stället har de praktik- marginalen har svårare att få jobb,
platser och får utvecklingsersättning säger Åke Bergmark.
genom jobbgarantin för ungdomar,
– Biståndsprövningarna har dessmen det kompletteras med försörj- utom blivit hårdare. När kvalifikaningsstöd, säger Gunnar Johansson, tionsregler och ersättningsnivåer
socialsekreterare i Ydre kommun.
förändras påverkar det vilka som får
– En annan anledning är att de ekonomisk ersättning och hur länge.
flyktingar vi tar emot i högre utKINA LUNDQVIST
sträckning stannar kvar i [email protected]
FOTO: MOSTPHOTOS
Många kommuner sänker kostnaderna O Valdemarsvik bäst i klassen
2 år
Förändring
2011-2012
#
Kommun
1
VALDEMARSVIK
2
3
5 år
Förändring
2010-2012
#
Kommun
-46%
1
VALDEMARSVIK
PITEÅ
-32%
2
ÅRE
-28%
3
4
VAGGERYD
-28%
5
HALLSBERG
6
Kommun
-50%
1
VANSBRO
-48%
GÄLLIVARE
-41%
2
JOKKMOKK
-43%
PAJALA
-37%
3
ÄLVDALEN
-39%
4
VAGGERYD
-37%
4
NACKA
-38%
-27%
5
VANSBRO
-36%
5
TROSA
-35%
FAGERSTA
-26%
6
LIDINGÖ
-35%
6
KROKOM
-35%
7
JOKKMOKK
-26%
7
ÖVERKALIX
-35%
7
STOCKHOLM
-34%
8
HAPARANDA
-26%
8
KIRUNA
-34%
8
MUNKFORS
-33%
9
ÖVERKALIX
-24%
9
MARKARYD
-33%
9
SJÖBO
-31%
ESSUNGA
-24%
10
LAXÅ
-33%
10
PAJALA
-29%
10
De utbetalda
beloppen minskar …
… och antalet bistånds- … vilket ger lägre
mottagare likaså …
kostnader totalt
Q Utbetalt belopp per biståndstagare, Q Antal biståndsmottagare,
tusentals kronor
tusental personer.
27
Förändring
2007-2012
#
450
tusen kronor
Q Kommunernas totala kostnader
för ekonomiskt bistånd, miljarder kr.
12
tusen personer
425
11
400
10
375
9
miljarder kronor
25
23
21
2007
2008
2009
2010
2011 2012
350
2007
2008
2009
2010
2011 2012
8
2007
2008
2009
2010
2011 2012
Valdemarsviks kommun har
lyckats bäst med att sänka
kostnaderna för ekonomiskt
bistånd. På bilden ses det
vackra inloppet till Harstena.
KÄLLA: Socialstyrelsen
22 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
E SAMHÄLLE
REDAKTÖR
Torbjörn Carlbom
[email protected]
08–452 73 45
O
DI kräver medicin
mot smygläsning
QKarolinska universitetsjukhuset mås-
te göra en analys av hur känsliga personuppgifter hanteras i det omdiskuterade
journalsystem Take Care. Det kräver Datainspektionen, som vill att sjukhuset begränsar personalens tillgång till personuppgifter. Även hur sjukhuset följer upp
obehörig journalläsning måste förbättras.
Datainspektionen är inte nöjd med
de åtgärder som Karolinska vidtog efter
en granskning 2012. Därför inleds en ny
granskning.
658
... MILJARDER kronor, eller strax över den
magiska gränsen 100 miljarder dollar, är
Facebook numera värt på börsen.
Facebook används av de flesta kommuner som en kommunikationskanal till
medborgarna.
LAGERKOLL PÅ APOTEKEN
QDe forskande läkemedelsföretagens organisation LIF och Sveriges Apoteksförening är överens – och den heta frågan om
apotekens lagerhållning av läkemedel på
väg att lösas.
Inom ett år kommer apotekens kunder att få information om lagerstatus via
webbplatserna fass.se och sverigesapoteksforening.se.
Ända sedan omregleringen 2009 har det
saknats ett gemensamt informationssystem
för de olika apoteksbolagen på marknaden.
VECKANS APP
Karlskrona blir
gatumuseum
Q Karlskronas gator och torg blir ett
”levande bildmusem” med hjälp av
ny app. Tanken är att invånare och
besökare ska leta upp platser och
sedan i mobilen se hur de såg ut för
till exempel 100–150 år sedan genom
att föra mobilen runt i gatumiljön.
Bilderna kommer från befintliga
arkiv.
Bakom appen står Blekinge
Tekniska Högskola, Blekinge
Museum och företaget Hi-Story.
Ska kommunerna slippa
sådana här
rubriker i framtiden? Uppföljningsguiden kan
vara ett verktyg.
Nätet ska rensa
bort skandaler
Ny sajt hjälper kommuner med uppföljning
Skandaler är ordet för
dagen inom vård och
omsorg. Med den nya
webbplatsen Uppföljningsguiden och andra
strategiska nätinitiativ
med fokus på kvalitet och
uppföljning ska de undvikas i framtiden.
INTERNETSTÖD Återkommande skandaler och rapporter om vanvård inom vård
och omsorg har skapat braskande rubriker och bidragit
till en stormig politisk debatt
om välfärden. På vägen har
bolag som Carema och Aleris
hamnat i skottgluggen, samtidigt som kommuner och
landsting fått hård kritik för
bristande kontroll och uppföljning.
På flera håll har kontrollen skärpts – men fortfarande upplever många kommuner att de saknar verktyg för
att göra bra kvalitetsuppföljningar.
Genom den nya webbplatsen
Uppföljningsguiden vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stötta medlemmarna i uppföljningsarbetet och
på så sätt kvalitetssäkra välfärden.
– Uppföljning inte minst
av äldreomsorg är minst sagt
i ropet i kommunerna just nu.
Alla vill skaffa sig koll på lä-
get, säger Torkel Wadman,
projektledare på SKL.
Uppföljningsguiden innehåller både övergripande information om hur kvalitetsoch uppföljningsarbete kan
bedrivas, och konkreta metodstöd. Här finns till exempel beskrivningar av det praktiska uppföljningsarbetets olika steg, illustrerat med goda
exempel från hela landet.
– Internet är en viktig kanal
som vi använder för att det
är så lättillgängligt. På Uppföljningsguiden samlar vi filade inslag, skrifter, metodbeskrivningar och verktyg
så att guiden fungerar som
kunskapsbank, säger Torkel
Wadman.
Den nya guiden riktar sig till
förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, landsting
och regioner som jobbar med
kvalitets- och uppföljningsfrågorna.
Gensomlaget blev omedelbart när Uppföljningsguiden
lanserades i förra veckan, och
speglar det stora intresset för
uppföljning.
– Vi såg ett stort intresse
från kommunerna och landstingen redan dag ett, säger
Torkel Wadman.
Sajten är framtagen inom
SKL:s projekt Kvalitetssäkrad
välfärd, som erbjuder kommuner och landsting att del-
ta i nätverk för att få stöd och
vinna kontroll över kvalitetsfrågorna.
Under 2013 är Kvalitetssäkrad välfärd en av SKL:s prioriterade frågor, och projektet ingår i överenskommelsen ”Mest sjuka äldre” med
Socialdepartementet. Tanken är att arbetet ska bidra
till att kommuner, landsting
och regioner ska utveckla
system, rutiner och arbetssätt som kan kvalitetssäkra
välfärdstjänster oavsett vem
som utför dem.
Alla kommuner och lands-
”Uppföljning inte
minst av äldreomsorg är minst
sagt i ropet i
kommunerna
just nu.”
Torkel Wadman, projektledare på SKL
ting har bjudits in att delta i
nätverk eller få enskilt stöd.
Samtliga landsting och drygt
80 kommuner deltar i nätverken och ett 20-tal kommuner
har fått enskilt stöd.
Tidigare i år lanserade Kvalitetssäkrad välfärd ett annat
hjälpverktyg på nätet, Egenvärdering, där kommuner och
landsting kan ta reda på om
man har vettiga system och
rutiner för uppföljning och
kontroll, och om de används.
Egenvärdering har i dagsläget 135 registrerade kommuner och 16 landsting som användare.
– Vi försöker skapa en gemensam plattform. Men kommunerna har extremt olika
förutsättningar. Det går inte
att jämföra en kommun med
3 000 invånare utan privata
utförare och Stockholm med
en miljon invånare och 230
privata alternativ, säger Torkel Wadman.
Webbplatsen kommer att
utvecklas och uppdateras
med ny information och nya
hjälpverktyg i takt med behov
och efterfrågan.
– Nästa steg är att utveckla
analysmetoder som kan hjälpa kommuner, landsting och
regioner att värdera sina uppföljningsresultat.
TORBJÖRN CARLBOM
[email protected]
DAGENS SAMHÄLLE 23
Nummer 30 2013
Sex åtalas
för mutbrott
FOTO: MICKE GUSTAFSSON / SCANPIX
Falun dömdes att betala
sju miljoner i böter för ett
olagligt avtal med Peab.
Nu blir också kommunens
tjänstemäns umgänge
med byggföretaget en
rättssak när sex personer
åtalas för mutbrott.
KORRUPTION Riksenheten
Utredningen om det flitiga umgänget mellan Peab och kommunens tjänstemän inleddes
sedan lokala medier 2011 avslöjat att kommunen i slutet
av 2010, utan upphandling
tecknat ett avtal om underhåll av gator och vägar med
byggföretaget.
”Det handlar mera
om ett allmänt
smörjmedel. Man
vill väl ha en bra
relation.”
Kammaråklagare Thomas
Forsberg
Avtalet skrevs under av förvaltningschefen. Hon fick lämna sitt jobb, men stämde kommunen för att få avskedandet
ogiltigförklarat. Efter en förlikning slutade hon med en ersättning på fem månadslöner.
I februari i år dömdes Falun att betala 7 miljoner i konkurrensskadeavgift för det
felaktiga avtalet, som var värt
161 miljoner kronor.
Förvaltningschefen har i
dag ett liknande jobb i en annan kommun. Ledningen där
anställde henne med vetskap
om att hon är misstänkt för
mutbrott.
Kammaråklagare Thomas
Forsberg hävdar inte ett direkt samband mellan det han
anser är mutbrott och det faktum att Peab fick avtalet om
skötsel av gator och vägar
– Det är inte så att man sagt
att om du får gå på Melodifesti-
Att bli bjuden på ishockeymatch ...
Vid några tillfällen varje år tar vi ett rejält grepp om
ett tema i tidningen. Det kan vara Sveriges största
arbetsplats skolan eller det offentliga byggandet.
För att ta ett par exempel. Våra tema-nummer ger
oss möjlighet att skriva brett och att gå på djupet.
Varje gång är det en kraftsamling av tidningens resurser.
Belöningen är all respons vi får från våra läsare.
Men du kanske saknar något tema som vi borde ta
upp i tidningen? Gå med i vår läsarpanel, ge oss ris eller
ros, kom med idéer – vi är öppna för förslag.
Som tack för hjälpen får du en liten belöning varje
gång du deltar. Gå in på dagenssamhalle.se/lasarpanel.
Där kan du läsa mer och anmäla dig! Välkommen!
Cecilia Granestrand, reporter.
... Melodifestival ...
FOTO: THOMAS KARLSSON / SCANPIX
mot korruption har åtalat
fyra dåvarande tjänstemän
på Falu kommuns trafik- och
fritidsförvaltning och två
från Peab för mutbrott under åren 2009–2011.
Kammaråklagare Thomas
Forsbergs stämningsansökan
gäller sju fall av bestickning
där Peab ska ha betalat notan för kommunens tjänstemän. Det rör sig bland annat
om ett besök på Melodifestivalen, där även anhöriga till
tjänstemän ska ha deltagit; en
ishockeymatch; julbord och
krogbesök. Vid samtliga evenemang som ingår i åtalet har
det druckits alkohol.
De sex åtalade medger i varierande grad att de deltagit
vid de olika evenemang som
tas upp i åtalet. Samtliga nekar dock till brott. Bland de
misstänkta finns den dåvarande chefen för trafik- och
fritidsförvaltningen, som
ställs inför rätta för tre fall av
mutbrott.
Saknar du
något tema i
Dagens Samhälle?
... samt att få krogbesök betalda, anser kammaråklagaren
vara fall av bestickning.
”Det som skett gör ju
att man kan fundera
på vår objektivitet
som kommun.”
Dan Nygren, kommunchef, Falun
valen så får vi ett kontrakt 161
miljoner. Det handlar mera
om ett allmänt smörjmedel.
Man vill väl ha en bra relation, säger han.
Faluns kommunchef Dan Nygren ser fram emot att med
den rättsliga prövningen få
”ett avslut” på den uppmärksammade Peabhistorien. Han
ser åtalet som en bekräftelse
på att kommunen gjorde rätt
som polisanmälde.
– Det som skett gör ju att
man kan fundera på vår objektivitet som kommun. Det
ska man aldrig behöva göra
när det gäller skattefinansierad verksamhet, säger han.
Kommunen har infört en
visselblåsarfunktion, sett
över sina upphandlingsrutiner och policyn mot mutor.
– Men det viktigaste är att
vi fått en ödmjukhet kring att
sådant här kan hända. Den
insikten gör att man diskuterar att det inte är jättelätt hur
man ska hantera sådant här
och att det finns gråzoner, säger Dan Nygren.
JOHAN DELBY
[email protected]
24 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
Storbritannien ändrar
regler för OPS-projekt
Staten satsar mer kapitalO Risken kvar hos företag
SAMVERKAN Runt 60 brit-
tiska sjukhus har ekonomiska problem. OPS anses vara
en bidragande orsak. Det
vill säga det som på engelska
kallas Private Finance Initiative (PFI).
– Projekten blir för dyra.
Följderna för sjukvården är
katastrofala, säger Allyson
Pollock, professor vid Queen
Mary University of London.
Allyson Pollock har forskat om PFI i sjukvården i 20
år och är en internationell
auktoritet på området.
PFI innebär att ett konsortium av privata företag finansierar och bygger sjukhus och
andra offentliga nyttigheter,
som sedan hyrs ut
till olika utförare i uppemot
25–30 år. I Storbritannien
finns över 715 PFI-projekt,
som omfattar allt från sjukhus, skolor och vägar till fängelser och avloppsverk.
I Sverige blev OPS känt och
omdebatterat när Stockholms läns landsting upphandlade Nya Karolinska
sjukhuset 2010.
Förespråkare av OPS hänvisar ofta till rapporter om erfarenheter från just Storbritannien. Men här har OPS på
senare år blivit starkt ifrågasatt. Allyson Pollock är övertygad om att PFI inte tillför
mer värde för pengarna än en
traditionell upphandling. Det
har hennes forskning visat.
– Värst är att vårdplatser
och personal måste dras
in, eftersom PFI leder till så
enorma skulder, säger hon.
Hon känner till att Nya Karolinska sjukhuset byggs
på liknande sätt, men frågar
sig varför Sverige använder
sig av modellen.
– I Storbritannien är den
årliga återbetalningen för
PFI inom sjukvården mellan 1,5 och 2 procent högre
än om regeringen hade lånat
pengarna själv, säger hon.
– För varje PFI-sjukhus tar
banker och kapitalinvesterare ut avgifter som skulle ha
räckt till två sjukhus.
Kritiken har fått den brittiska regeringen att överge den
gamla PFI-modellen och i
stället lansera Private Initiative 2 (PF 2). Det innebär
bland annat att staten går in
med kapital för att säkerställa plats i företagens styrelser
och se till att skattebetalarna
får del av eventuella vinster.
Men trots kritik och regeljusteringar finns förespråkare av OPS i sin nuvarande
form, som hävdar att det är
den enda vägen att gå i framtiden.
Den svenska byggjätten
Skanska, som bygger Nya
Karolinska sjukhuset, är inblandad i en lång rad brittiska PFI-projekt, däribland
ombyggnation av Barts sjukhus mitt i London. Skanskas
förvaltningsdirektör på
plats, Martine Gagnon, brinner för PFI. Hon håller med
om att privat finansiering är
dyrare över projektets hela
liv blir det ändå billigare och
bättre. Bartskontraktet löper
i 42 år.
– Under den tiden sköter vi
fastigheterna på bästa sätt.
– Men media utgår från
vad det kostar att bygga, inte
vad det kostar att hålla byggnaden i bra skick. När media
påstår att det blir dyrare beror det på att vi också tar affärsmässiga risker, säger hon.
En annan som tror på PFI
är Rob Mallows på CBI, det
brittiska industriförbundet.
– Visst, ibland har den offentliga sektorn fått betala
rena rövarpriser men senare har kontrakten fungerat
bra, säger han.
Han anser att det inte är
något fel på PFI utan att den
offentliga sektorn inte duger
till att förhandla komplicerade kontrakt.
gar, vägar och energi, måste komma från den privata
sektorn, enligt CBI:s beräkningar.
– Regeringen kommer inte
att ha alla pengar som krävs.
Den privata sektorn kommer
att få en större roll och då är
och förblir PFI ändå en lösning, anser han.
Det nya PF 2 kallar han gammalt vin i nya buteljer.
– Det innebär att risken
fortfarande tas av den privata sektorn. Nu går regeringen
in med kapital för att få större kontroll och hålla nere
kostnaderna. Detta gör att
PF 2 inte är så attraktivt för
företagen, eftersom vinstmarginalen har minskat.
70 procent av all finansiering för framtida nödvändig
infrastruktur; såsom järnvä-
103 brittiska
sjukhus byggda
i samverkan
ANN-CHRISTIN SJÖLANDER
[email protected]
Q OPS, offentlig-privat
samverkan, är en översättning av det engelska PPP,
Public Private Partnership.
PFI, Private Finance Initiative, är ett program inom
PPP.
2010 rapporterade det
brittiska hälsodepartementet att skulderna inom
sjukvården för PFI var
motsvarande drygt 650
miljarder kronor, för 103
sjukhusprojekt som värderats till 115 miljarder kronor. 2012 hade skulderna
ökat till motsvarande runt
800 miljarder kronor.
FOTO: ROBBAN ANDERSSON / XP / SCANPIX
Den brittiska regeringen gör om de regler för
offentlig-privat samverkan (OPS) som legat till
grund för finansieringen
av Nya Karolinska sjukhuset (NKS). Det gamla
systemet blev för dyrt.
Brittiska erfarenheter låg till grund för finansieringen och bygget av
Nya Karolinska sjukhuset i Solna utanför Stockholm. Det nya sjukhuset
är det största OPS-projektet i Sverige hittills, värt över 50 miljarder.
Ett eget exemplar
av Dagens Samhälle?
Beställ 5 nr gratis!
Ja tack.
Portot
är betalt.
Posta idag!
Ord. pris
150:-
Sänd mig 5 nummer av
Dagens Samhälle gratis.
Fyll i och posta kupongen eller gå in på dagenssamhalle.se/5nr
NAMN
EV. KOMMUN/LANDSTING/FÖRETAG
Svarspost
20450268
110 17 Stockholm
ADRESS
POSTNR
ORT
E-POST
Jag provar tidningen i egenskap av
Politiker
Tjänsteman
Annat
DAGENS SAMHÄLLE 25
FOTO: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Nummer 30 2013
Det nya BB-huset på Sophiahemmet har byggts för att smälta in
i den känsliga miljön och i sluttningen, säger vd Peter Seger.
Sophiahemmet
storsatsar med BB
Det ena är det enorma behovet av nya förlossningsplatser i Stockholm.
Det andra är vårdvalet inom förlossningsverksamheten, infört av Stockholms läns
landsting 2009, som ger mer långsiktighet än
vanlig upphandling där vårdgivare kan bytas
ut efter några år.
VÅRD På ett av landets första privatsjukhus,
– Vårdvalet ger vårdgivare en ärlig chans att
anrika Sophiahemmet i Stockholm, bedrivs driva verksamhet på egna meriter. Upphandredan sjukvård för omkring en miljard kro- ling är ett lotteri som handlar om att pricka
nor om året. Nu byggs verksamheten ut med rätt till lägsta pris, säger Peter Seger.
en jättesatsning på en ny förlossningsklinik,
Ett 15-årigt avtal har tecknats med PraktiBB Sophia.
kertjänst.
Det är Sophiahemmet som bygger. PrivaAtt bolaget driver förlossningsvård på BB
ta Praktikertjänst hyr och driver sedan verk- Stockholm sedan tio år är ett tungt vägande
samheten.
skäl bakom Sophiahemmets val av samarbetsKliniken ska kunna hantera 4 200–4 500 partner.
De två aktörerna har också liknande syn på
förlossningar per år och beräknas öppna i
mars 2014. Bygginvesteringen ligger runt 200 sjukvård och vill ha långsiktighet.
– Ingen av oss är ute efter snabba klipp. Somiljoner kronor.
phiahemmet står för bra vård, stor lyhördhet
Sophiahemmets planer stoppar dock inte med och hög kvalitet, och där finner vi varandra,
säger Carola Lemne, vd för Praktikertjänst.
en ny förlossningsklinik.
BB Sophia skulle egentligen öppna vid årsJust nu jobbar Stockholms läns landsting
med sin stora omorganisaskiftet men starten flyttion av sjukvården, där ett
tas fram ett par månader.
”Upphandling är ett
par bärande tankar är att
Framför allt på grund av
lotteri som handlar
sjukhusvård ska flyttas ut
att landstinget håller på att
till öppenvård och att delar
om att pricka rätt till ändra regelverket för vårdav den vård som finns på det
valet, vilket varit ett oroslägsta pris.”
gamla Karolinska Universimoln.
Peter Seger, vd för Sophiahemmet
tetssjukhuset ska läggas ut
– Det har varit tal om
på andra sjukhus.
mycket stora förändringar,
Sophiahemmet är väl rustat för att ta plats men nu verkar det landa på en nivå som går
när förändringarna tråder i kraft, menar Pe- att uppfylla, säger Carola Lemne.
ter Seger.
Bland annat kräver det nya regelverket
– Vi har tränat på det här ett tag. Och vi att det ska finnas neonatalavdelning på den
har stora möjligheter till satsning på forsk- nya kliniken. Ett tidigare krav på fullvärdig
ning och utbildning som få andra har. Vi läg- intensivvårdsavdelning, tror hon inte komger cirka 15 miljoner per år på forskning, sä- mer med.
ger han.
Det finns två skäl till att Sophiahemmet vå- Koncernen Sophiahemmet omsätter drygt 340
gar göra satsningen på en förlossningsklinik, miljoner kronor. Men totalt på sjukhuset drivs
enligt vd Peter Seger.
vård för cirka en miljard.
Verksamheten kan närmast beskrivas som
en vårdgalleria, där privata vårdgivare hyr
lokaler.
I Sophiahemmets fastigheter driver företag som Aleris, Capio och mindre läkargrupper ett fyrtiotal kliniker och mottagningar,
bland annat planerad ortopedi och kirurgi.
Systrarna kom
före sjukhuset
QSveriges mest kända privatsjukhus,
Sophiahemmet i Stockholm, invigdes
1889. Namnet kommer från drottning
Sophia, som tillsammans med kung
Oscar II, lät uppföra sjukhuset. Syftet
var att erbjuda god och tidsenlig vård
åt människor i alla samhällsklasser.
Redan några år tidigare startade
drottningen en sjuksköterskeskola, inspirerad av Florence Nightingale. Den
första kursen bestod av fyra kvinnor.
Än i dag utbildas Sophiasystrar vid Sophiahemmets högskola. Sedan några
år finns även specialistutbildning i demensvård för undersköterskor, Silviasystrarna.
Sophiahemmet bedriver verksamhet inom tre områden: sjukvård, högskola och forskning.
Runt 80 procent av alla intäkter kommer från
landstingsuppdrag, 15 procent är försäkringsbetalt och övrigt är rent privat.
Ett problem har länge varit det privata
barnsjukhuset Martina, som har gått back alla
år sedan starten på grund av för få patienter.
Men en ny ägare har tagit över, som hoppas
att kommande vårdval inom barnmedicinen
ska ge bättre intäkter.
Sophiahemmet är icke vinstsyftande, inga
ägare tar pengarna. Men det betyder ju inte
att de inte vill gå med vinst.
– Vi har en bra kapitalbas vilket gör att vi
har råd att ha tålamod, säger Peter Seger.
HANS PERKIÖ
[email protected]
Sophiahemmet
QPrivat sjukhus som driver både egen verk-
samhet och hyr ut lokaler åt andra vårdgivare.
O Ägare: Ideell förening som stöds av 25
stiftelser.
O Styrelseordförande: Per Lundberg.
O Vd: Peter Seger.
NYCKELTAL
Omsättning, mkr
Förändring
Resultat före skatt, mkr
Vinstmarginal
Anställda
Löneskatter, mkr
2010 2011
2012
305 334
344
u.s 10%
3%
0
14
6
0%
4%
2%
230 240
255
45
47
50
KÄLLA: Årsredovisning/DS
I vår startar verksamheten på Sophiahemmets nya BB i Stockholm. Men det
är bara början på det anrika privatsjukhusets framtid. Nya vårdval och landstingets planer på omorganisation öppnar
för nya satsningar.
Nybakade Sophiasystrar 1897.
Sophiahemmet är en ideell förening,
som äger bolagen Sophiahemmet AB
som bedriver sjukvård och Sophiahemmet Uppdragsutbildning AB, som
är en del av högskolan. Tillsammans
med försäkringsbolaget Skandia äger
Sophiahemmet dessutom ett rehabcenter.
I egen regi driver Sophiahemmet tre
mottagningar: en husläkarmottagning
där intäkterna kommer från landstingets vårdval, en försäkringsmottagning
för patienter med privat sjukvårdsförsäkring och en mottagning för företag.
Även om Sophiahemmet är en icke
vinstsyftande organisation så inhyser
sjukhuset ett 40-tal kliniker och specialistmottagningar som drivs av vanliga vårdföretagare.
26 DAGENS SAMHÄLLE
Nummer 30 2013
Veckans yrke: Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
KARRIÄR 30 500kr
Anna Eriksson, 08–452 73 11 OAnne Lagerdahl-Willis, 08-452 73 18
MEDELLÖN PER MÅNAD, 2012
(Källa: SCB)
31 300 kr 30 300 kr
MÄN
KVINNOR
33 500 kr 30 300 kr
PRIVAT
OFFENTLIGT
FOTO: LASSE MODIN
REDAKTÖRER:
Ulf Backeus, projektledare på Region Dalarna,
raggar personal utanför tågstationen i Uppsala.
Marknadsföringen av Dalarna gör han tillsammans
med fr v Alexander Klein Storm, Hannah Eriksson,
Cecilia Andersén, Frida Ols-Åström och Jennie-Lee
Hermansson.
Dalarna har landets äldsta personal. För att möta pensionsavgångarna har landstinget
och kommunerna gett sig ut på raggningsturer till Uppsala och Stockholm.
Dalarna åker till Uppsala
för att jaga vårdpersonal
Hitta ett arbete i Dalarna och upptäck ett rikare liv” står det på den
vita skåpbilen som placerats strategiskt vid stationen i Uppsala. Regionens och
landstingets utsända delar ut broschyrer och
bjuder på godis i form av små Dalahästar till
förbipasserande.
Första anhalt på programmet skulle ha varit Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men så
blev det inte.
Fick ni nobben av landstinget?
– Nej, vi sökte någon plats i närheten men
var osäkra på var det fanns någon lämplig,
säger Ulf Backeus, projektledare på Region
Dalarna som arrangerar resorna till Uppsala
och Stockholm.
Ingen annanstans i landet är generationsväxlingen så påtaglig som i Dalarna. Särskilt
vården har stora personalbehov. Fem personer från landstinget är på plats för att informera om lediga jobb, ett 90-tal för dagen men
på sikt betydligt fler.
– Läkare, specialistsjuksköterskor, sjukhustekniker, administratörer. Pensionsavgångarna slår rakt över hela verksamheten, säger
Ulf Backeus.
Kommunerna behöver flera tusen nya un– Det får stå för regionen. Vårt huvudsyfte
dersköterskor, vårdbiträden och personliga är inte att ragga personal. Vårt fokus är att visa
assistenser men även nyckelpersoner som VA- att man kan flytta till Dalarna och få ett annat
tekniker och VA-ingenjörer.
liv. Landstinget är länets största arbetsgivare,
Med besöket i Uppsala vill regionen också men också vårdgivare och utbildningsanorduppmärksamma evenemanget ”Träffa Dalar- nare. Det finns ett naturligt utbyte av persona” den 6–8 september då alla dalakommuner nal, vi har en europeisk vårdmarknad.
ordnar öppet hus för att visa
Vad tycker landstinget i Uppvad de har att erbjuda av jobb,
sala län om Dalarnas raggbostäder, natur med mera.
ningsförsök?
– Här finns både jobb och ett
– Det har vi inga synpunkter
annat liv, säger Britt-Marie Erspå. Det står dem fritt att välja
mark, HR-strateg på landstingsina platser och metoder för att
et Dalarna i Falun och själv insäkra sin bemanning, säger HRflyttad.
direktör Eva Wikström.
Men är det schyst att ragga
Gör Uppsala på samma sätt
personal från ett annat landssom Dalarna?
– Nej vi har inga planer på att
ting på det här sättet?
”Pensionsavgöra så just nu. Vi väljer de plat– Ja, tycker Ulf Backeus. Uppser och kanaler som vi tycker är
sala är en utbildningsort och vi
gångarna slår
lämpliga.
vill visa att det finns jobb i Darakt över hela
larna. Att man drar i folk från
olika håll är inget ovanligt.
verksamheten.” Andra landsting i behov av läkare
Men Britt-Marie Ersmark på
vänder blickarna utomlands. NyUlf Backeus, projektlelandstinget vill inte använda orligen ordnade Sveriges Kommudare på Region Dalarna
det ragga arbetskraft.
ner och Landsting tillsammans
med nio landsting, Läkarförbundet och andra läkarorganisationer en gemensam träff för
svenska läkarstudenter som studerar i Europa.
Totalt finns knappt 3 000 svenskar som studerar till läkare i Europa. Ett 60-tal av dem
mötte arbetsgivare från Skåne till Norrbotten och fick information om hur man söker
allmäntjänstgöring (AT) och specialisttjänstgöring (ST). Landstingen är särskilt intresserade av att rekrytera nyutbildade läkare som
vill specialisera sig inom allmänmedicin och
psykiatri där pensionsavgångarna är störst de
kommande åren.
Läkarutbildningen ser olika ut i andra europeiska länder. I vissa ingår motsvarande ATtjänstgöring, i andra inte. Efter avslutad utbildning och examen kan de ändå få svensk
legitimation.
– Men de som studerar utomlands har inte
de naturliga kontakterna som AT ger utan behöver hitta andra vägar till praktik eller anställning. Studenterna var väldigt nöjda med
att få träffa de landsting som var på plats, säger Carin Renger, handläggare på SKL.
ANNA ERIKSSON
[email protected]
DAGENS SAMHÄLLE 27
Nummer 30 2013
(Källa: SCB)
HÅLL KOLL PÅ JOBBEN
Medellön 2012
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m fl
31 500 kr
Sjuksköterskor, medicin/kirurgi
31 200 kr
LEDIGA JOBB: dagenssamhalle.se/jobb
Distriktssköterskor
30 700 kr
BEVAKA JOBB VIA TWITTER: @DSJobb
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
30 500 kr
ANNONSERA: E-posta [email protected]
eller ring oss på 08–34 03 04.
Mer lönestatistik hittar du på dagenssamhalle.se/jobb/lönestatistik
VI BYTER JOBB
Christina Josefsson som varit t f
chef för utbildningsförvaltningen i Lidköping är
nu ordinarie. Utöver stor skolerfarenhet har hon
varit kommundirektör i Skövde
och Falköping.
för att i stället arbeta som fastighetsingenjör på flygflottiljen i
Ronneby.
Morgan Olsson,
tidigare förbundschef för Jämtlands
Räddningstjänst,
är nu räddningschef i Oskarshamn,
där han var brandman 1978–1992.
Räddningschef Lars Nyman är t f
förbundschef i Jämtland.
Kristina Grubbström, kulturchef
i Arvidsjaur, är t f kommunchef
sedan Johnny Högberg slutat för
att bli kommunchef i Sollefteå.
Kurt-Allan Egelby är ny t f kommunchef i Nordmaling till
december. Han har fram till pension, drygt tjugo år, varit kommunchef i Bjurholm.
Sara Eklund är ny
ekonomichef i Arvidsjaurs kommun,
där hon tidigare varit näringslivschef.
Senast var hon delägare i en redovisningsbyrå, och
hon har även arbetat på Ernst &
Young samt Skatteverket.
Viveka Leksell heter Mora kommuns
första kommunikationschef. Hon har
haft samma tjänst
inom Sundbybergs
kommun, Fortum och Eriksson.
Ann-Christine
Jenvén tillträder i
oktober som
stadsdelsdirektör
för Kungsholmen i
Stockholm. Hon
har varit biträdande primärvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen och före det direktör för
Primärvården Skaraborg.
Thea Boman, tidigare fastighetschef i Herrljunga, har slutat
Christian Hallberg är ny räddningschef i Herrljunga , efter att
ha jobbat inom räddningstjänsten sedan 2008 och varit ställföreträdande chef sedan 2011.
Maria Säterdal blir
1 oktober vd för nybildade Växjöbostäder (nu Växjöhem och
Hyresbostäder).
Hon är i dag vd för Vöfab, Växjö
Fastighetsförvaltning, och var
tidigare utvecklingschef på Getinge Disinfection AB.
Nima Poushin tillträder 15 oktober
som kommunchef
i Skinnskatteberg.
Han kommer från
finansdepartementet och har tidigare arbetat
på justitiedepartementet, samt
med samordning på länsstyrelsen i Östergötland.
Stefan Eglinger
blir i höst trafikdirektör i Göteborg.
Han är chef för
hamn- och gatuförvaltningen i
Varberg och har tidigare arbetat
på Trafikverket/Vägverket, både
på nationell och regional nivå.
Terje Johansson,
vd på Halmstads
Fastighets AB, blir
1 november ny vd
för MKB Fastighets
AB i Malmö. T f vd
Sven Alexandersson, som sitter
i ledningsgruppen och har ett
förflutet inom Svenska Bostäder
och Poseidon.
HAR DU OCKSÅ BYTT JOBB?
Mejla [email protected] (bifoga porträttbild)
Eller fyll i formulär på dagenssamhalle.se/nyttjobb
MONICA HAGMAN
Lämnar Apoteket
efter trettio år
för drömjobb i vården
Monica Hagman beskriver arbetet som närsjukvårdsdirektör i Östergötland som en dröm
i dubbel bemärkelse. Dels för
att hon efter en lång karriär i
den angränsande apoteksvärlden får ta steget in i vården,
”som jag ju alltid samarbetat
med på något sätt”. Dels för att
hon får arbeta där hon bor.
När Monica Hagman som ung
student från östgötska landsbygden valde apotekarutbildningen, framför något av de
vårdyrken som hon också
sneglat åt, spelade kundkontakten in. Och den finns också
med som en röd tråd genom
hennes karriär. Inledningsvis i
rollen som informationsapotekare, då hon ansvarade för utbildning av apotekspersonal
och skrev egenvårdshäften.
Sedan som nära stöd för vården
under åren på sjukhusapotek i
Östergötland, där hon fick sitt
första chefsjobb och avslutade
som länets apoteksdirektör.
Från millennieskiftet har hon
arbetet inom Apoteket centralt
och i olika chefsroller — samt
åtta år i företagsledningen —
lett omfattande utvecklingsarbete och deltagit i förberedelserna för monopolets
avveckling. Med förhoppning
om att de värden som hon satsat på, starkt kundfokus och
hög kompetens hos personalen, ska föras vidare av andra
lämnar hon nu över stafettpinnen.
När det sedan 1 november
blir dags för Landstinget i Östergötland väntar en liten ceremoni: ”Då åker jag till tippen
med min veckopendlarväska”,
säger hon med ett skratt.
ANNE LAGERDAHL-WILLIS
[email protected]
Therese Carlborg
Ulrica Messing
Politik och PR
Ulrica Messing, tidigare S-minister i tio år, blir seniorkonsult på kommunikationsbyrån Prime.
Therese Carlborg, ordförande (M) i stadsdel Östermalm/Stockholm som arbetat nära landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M), är ny governmental
affairs director på läkemedelsbolaget Abbvie.
Till Diplomat Communications går Mark Johnsson, politisk handläggare för M i skatte- och näringsutskottet samt huvudsekreterare för partiets
nya handlingsprogram. Därtill Lisa Stern Ödmark,
som varit politisk sekreterare och pressekreterare
på Socialdemokraternas kansli, samt i riksdagen
och Stockholms stadshus.
Moderaterna har också tappat sin kampanjchef
Karin Swanson till Springtime.
Erik Hjalmarsson (S) har beretts plats i juryn för
reklamtävlingen 100-wattaren.Q
Mitt CV
ONamn: Monica Hagman, 58.
ONytt jobb: Närsjukvårdsdirek-
tör i Östergötland.
OFamilj: Man, två vuxna barn.
OBor: Vreta Kloster, utanför
Linköping.
OYrkesbakgrund: Apotekare
med 33 år i Apotekets tjänst.
Började som informationsapotekare, slutar som tjänsteansvarig
inom affärsutveckling. Kort
tid läkemedelskonsulent inom
Astrakoncernen.
ODrivkrafter: ”Vill jobba med
meningsfulla saker som är viktiga för andra. Vill skapa goda
förutsättningar för medarbetare att göra ett bra jobb. Gillar
egentligen inte tävlingar, men
vill vara bland de bästa – och
gärna bäst.”
OPersonligt: ”Tycker om att vara
i naturen; promenera, springa,
åka skidor. Har sommarställe i
Tjusts skärgård. Åker gärna bak
på min mans motorcykel.”
ODold talang: ”Har skjutit en
ripa – jaktens formel 1.”
FOTO: STEFAN JERREVÅNG / SCANPIX
LÖNESTATISTIK
LEDIGA JOBB
Vill du arbeta med
genomförandet av
framtidsplanen för
hälso- och sjukvården?
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen söker
Erfarna projektoch processledare
Läs mer på www.sll.se under
Arbeta hos oss, sök Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen.
Kumla kommun söker
Vill du ha ett spännande jobb i växande Kumla?
Kommundirektör
Nu söker vi
Redovisningsekonom
,-.)"&#.(
!"!
#$#%&'()'*#
!
&LPOPNJDIFG
6UCJMEOJOHTGzSWBMUOJOHFO
`SEFUEV -jTNFSQlXXXCPULZSLBTF
I Flens kommun lever drygt 16 000 människor på en yta som är ungefär fyra gånger så
stor som Stockholms kommun. Myllan passar olika kulturer, både äppelplockare och trendkänsliga. Inom kommunens åtta orter, alla med egna karaktärer, kan du odla ditt livsrum.
Mellan dem finns sjöar, ekhagar och skog – samt en och annan leråker och hästgård
förstås. Välkommen till Flens kommun!
Enhetschef
samhällsutveckling
Alingsås är en kommun med attraktivt läge, fem
mil nordost om Göteborg, och ett växande invånarantal. Kommunen är under ständig förändring.
Nu söker vi en chef för samhällsutvecklingsenheten på kommunledningskontoret.
Mer information om tjänsten hittar du på
www.alingsas.se/ledigajobb
Vid frågor om tjänsten, kontakta rekryteringskonsult Håkan Olsson, Ledarskaparna,
tel: 0705-81 79 18, e-post: [email protected]
Vi söker en modig socialchef
Läs mer om tjänsten på www.source-executive.se, här kan du göra
din intresseanmälan fram till 25 september.
www.flen.se
Med en
platsannons i
Dagens Samhälle
får du:
Högst räckvidd mot chefer och kvalificerade
tjänstemän i offentlig sektor.
Publicering i alla våra kanaler. Tidning, jobbsajt,
twitter och jobbmejl.
Årsprenumeration till den ni anställer.
Nyhe
t
Nyhe
t
LEDIGA JOBB
Vill du ansvara för professionell
förvaltning av naturmark — för biologisk
mångfald, rika naturupplevelser och ett
aktivt friluftsliv?
Förvaltningschef till fastighetskontoret i Halmstads kommun
Fastighetskontoret förvaltar och utvecklar kommunens fastigheter
och ansvarar för byggproduktion och anpassning av bostäder.
Förvaltningen erbjuder kvalificerade tjänster och utför arbete
inom ny- och ombyggnation, uthyrning till kommunala verksamheter, fastighetsunderhåll och fastighetsservice.
Din kunskap gör skillnad.
Huddinge har en ung befolkning
och växer snabbt – med 100 000
invånare är vi den största kommunen i länet efter Stockholms stad.
Huddinge ligger bara 15 minuter
från Stockholm C och kännetecknas av stark utveckling, unika
naturmiljöer och ett mångsidigt
näringsliv.
I samarbete med Mercuri Urval genomför vi nu rekrytering av en
ny förvaltningschef via search.
Naturvårdschef
Läs mer på
huddinge.se/ledigajobb
eller vinator.se
Eda kommun är vackert belägen i västra Värmland. Kommunen
ligger utefter den svensk-norska gränsen, vilket har påverkat utvecklingen med bl.a. en expansiv gränshandel och ett välutvecklat
näringsliv. Detta gör att kommunen står inför flera intressanta utmaningar. Befolkningen uppgår i dagsläget till ca 8 500 invånare.
Läs mer om staden på www.halmstad.se
För ytterligare information om befattningen kontakta
Jonas Bengtsson, Mercuri Urval, på telefon 031-333 52 13
Huddinge kommun söker
Socialchef
till Eda kommun
Vi söker en ny socialchef, tillika verksamhetschef, till Vård och stöd. Verksamheten ansvarar för omsorg om äldre och människor med psykiska och
fysiska funktionshinder. Den kommunala barn- och ungdomsvården samt
individ och familjeomsorg hör också till verksamhetens uppgifter.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret söker
Trafikingenjör
Vi förväntar oss att du som söker har utbildning på högskolenivå eller
annan liknande utbildning samt erfarenhet av kvalificerat ledningsarbete,
helst inom motsvarande områden. Erfarenhet av arbete inom socialtjänsten är meriterande. Som person är du strukturerad, målinriktad med
en tydlig framtidsbild och en kommunikativ ledare som kan tillvarata och utveckla kompetensen hos medarbetarna.
Vid frågor kontakta Thomas Bylund, 070-264 40 09.
Läs mer och ansök via www.proffice.se senast 23 september 2013.
Läs mer och sök tjänsten på www.varnamo.se/ledigajobb
Välkommen med din ansökan!
Vi söker
Regionplanerare
För mer information: www.ostsam.se
NYKVARNS KOMMUN SÖKER
Sista ansökningsdag 15 september
Assistent/registrator
Läs mer på vår hemsida
www.nykvarn.se
27 minuter till Stockholm 30 minuter till Eskilstuna
4PDJBMGÕSWBMUOJOHFO*OEJWJEPDIGBNJMKFPNTPSHTÕLFS
"WEFMOJOHTDIFG
Torsby kommun söker personal
Miljösamordnare / Energi- och klimatrådgivare
4JTUBBOTÕLOJOHTEBUVN
-ÅTNFSQÇXXXKBSGBMMBTFMFEJHBKPCC
utveckla den utifrån din läggning och kompetens. Du bör ha goda kunskaper
Läs mer på www.torsby.se/ledigajobb och www.torsby.se/mob-kontoret.
Välkommen med din ansökan och till Torsby kommun och vackra Värmland !
.ÅMBSOÅSB+ÅSGÅMMBNJOVUFSOPSEWÅTUPN4UPDLIPMNDJUZ
LEDIGA JOBB
gävle kommun söker
Förhandlare
till Kommunledningskontoret
som vill utveckla och stärka
arbetsgivarrollen i vår organisation!
MER EFFEKT AV DIN ANNONS
Ny smartare jobbsajt
www.gavle.se/ledigajobb
Regionförbundet Sörmland är ett politiskt samverkansorgan för
Sörmlands nio kommuner och landstinget. Vårt uppdrag är att främja
Har du besökt vår nya jobbsajt? Här finns intressanta lediga
jobb inom stat, landsting och kommuner. Här samlar vi lönestatistik och här kan arbetssökande lägga in bevakning på
lediga jobb för framtiden. Dagens Samhälle JOBB ger dig nya
möjligheter att rekrytera chefer och kvalificerade medarbetare.
utvecklingen i länet. Vi arbetar för våra medlemmar i frågor som rör
infrastruktur och transporter, näringsliv och entreprenörskap samt
utbildning och kompetensförsörjning.
Till vårt förbundskontor i Nyköping söker vi nu en...
Regionsekreterare
Du kommer att ha en central funktion att samordna och
utveckla stödet till den politiska ledningen, med ansvar
för bland annat beredningsprocess, ärendeplanering och
sekreterarskap för regionförbundets politiska sammanträden.
Läs mer på vår webbplats. Sista ansökningsdag är 2013-09-23.
www.region.sormland.se
Stockholms läns landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning
SLL Tillväxt, Miljö och Regionplanering
söker
Regionplanerare
till Regionplaneavdelningen
Läs mer på www.jobb.sll.se
Sök Landstingsstyrelsens förvaltning,
ref nr LSF-13-160016
www.dagenssamhalle.se/jobb
DAGENS SAMHÄLLE 31
Nummer 30 2013
OFFSIDE
TIPSA OSS!
08-452 73 45, [email protected]
FOTO: HANNA LUNDQUIST / ARBETARBLADET
O ”När jag tog på mig det här upp-
Velkomen till Gävle
stavas på franska? Det är
inte lätt eftersom ordet
faktiskt i vissa fall kan böjas efter både kön och antal som du riktar dig till.
Helt klart stavas det
dock aldrig som på de nya
”
Hon är störtskön.
(…) Hon har en härlig
personlighet och det
i kombination med
hennes erfarenheter
är toppen.”
Representation
– nej tack
SVÅRT STAVA RÄTT PÅ FRANSKA
O Vet du hur välkommen
VECKANS RETROCITAT
FOBI FÖR FIKA
välkomstskyltarna längs
huvudgatan i Gävle. Kommunens kommunikationschef Johan Adolfsson säger till Arbetarbladet att
han inte kan franska.
Le français est très difficile oui.
draget fick jag höra att jag skulle
springa runt på middagar och fika
och det var jag livrädd för” säger
Ulla-Maj Andersson (S), kommunalråd i Nordmaling.
Kanske är det denna fikafobi
som gjort att Nordmaling ligger
sist på listan över kommunerna
som spenderar mest på representation i Västerbottens län.
Ulla-Maj (S)
räds fikat.
KÄLLA: Västerbottens-Kuriren
ETT HIMLA LIV I JÖNKÖPING
Gör dig redo i soffan för
de nya tv-hjältarna
G
Gud finns VISST
i Jönköping!
jorde du också som Sallys dotter efter premi- de att följa hur Yngve står sig som hjälte i konkurrens
äravsnittet av SVT:s dokumentärserie Sveri- med Björn Bragée, smärtläkaren som själv blev sjuk,
ges bästa äldreboende? Ringde din 88-åriga insåg vårdens baksidor och nu har fått en egen serie:
hjärtsjuka mamma och sa triumferande: ”Tr- Arga doktorn.
ombyl och Enalapril fungerar INTE ihop. Det måste
du ta upp med vårdcentralen. Genast. Säg att Yngve Fler cliffhangers väntar på svar. Kommer Georg på
Gustafson har sagt det i tv, de kan kolla själva på SVT äldreboendet Smedsberget i Lycksele att lära sig gå
Play om de inte tror dig”.
igen efter blodförgiftningen nu när personalen inser
För redan efter ett avsnitt står det
vikten av rehabilitering? Och kom”Säg att Yngve
klart: Sveriges äldre och demer alla att gilla Margits val av tavras anhöriga har fått en Gustafson har sagt lor till matrummet? Kommer äldreny hjälte – riddaren det i tv, de kan kolla omsorgsexperten Jane Lindell Ljungmot felaktig läkegren att vara lika beskäftig serien
själva på SVT Play
medelsbehandigenom?
om de inte tror dig.”
ling av gamla.
Helt klart är att vi står inför en raffHan heter
lande tv-höst tack vare kommuner
Yngve Gustafson och är prooch landsting. Och då har vi inte ens nämnt serien
fessor i geriatrik vid Umeå
som börjar den 10 september: Kommunpampar.
universitet. Att han får full
– När vi började med det här projektet hade vi ingtillgång till Sveriges tv-tittare en aning om det otroliga engagemang som våra komkan komma att innebära en
munpolitiker lägger ner på sitt jobb. Det är sällan vi
hel del merarbete i vården.
skrattat och gråtit så mycket under en produktion,
Eller kanske tvärtom, berosäger Niklas Fröberg, producent på Silvio AB, i ett
ende på hur man ser det. Det pressmeddelande. Visst låter det lovande? Offsides
blir onekligen spännan- reportrar kommer i alla fall sitta som klistrade. Q
Offentliga sektorn står
för tv-underhållningen i
höst. ”Arga doktorn” Björn
Bragée är en av dem som
syns i rutan.
På tv i höst: Margit inreder
matsalen på äldreboendet ...
... Yngve Gustafson och de andra
förbättrar för de boende ...
Facebook bättre för mys
än politik
Så gör fritidshemmet
pojkar av män. Not.
O Hade Annie Lööf (C)
verkligen förväntat sig
samma uppmuntran på
Facebook när hon skrev
att regeringen godkänt
gruvprojekt i Storuman,
som när hon statusuppdaterar efter en joggingrunda?
Då har man en del kvar att
lära om sociala medier.
O Är det en bra idé
Besöksadress:
Götgatan 14
Telefon 08-452 73 00
Fax (marknad) 08-642 30 13
118 82 Stockholm
dagenssamhalle.se
E-post redaktionen: redaktion@
dagenssamhalle.se
E-post pressmeddelanden:
[email protected]
Vd, chefredaktör och
ansvarig utgivare:
Mats Edman 08-452 73 01
[email protected]
Kundservice:
Pia Höjd 08-452 73 10
kundservice@
dagenssamhalle.se
ETT HIMLA LIV I UPPSALA
Politiskt mål föra
fler till himlen?
O ”Det jag brinner för är att få med mig
så många som möjligt till himlen, och
att dessförinnan ge mig in i striden för
det sanna, det goda och det sköna här
på jorden.” Så kan man beskriva sig
själv om man är KD-politiker i Uppsala.
Ett inlägg på Jonas
Segersams blogg heter
”Blivande kommunalråd?!”. Tja, om Gud vill,
skorna håller och Ebba Busch
Thor kommer in i EU-parlamentet så ...
Jonas Segersam (KD)
längtar upp.
SLÖTT I FULLMÄKTIGE
OMOGET TILLTAG
att låta 11-åriga
pojkar hoppa från
en sju meter hög
bro under vilken
det kör båtar,
medan fritidspersonalen fotograferar hoppen? Är det
sedan en ännu
O Att säga att Gud inte finns, som f d
ks-ordföranden, numera riksdagsmannen Peter Persson (S)
i Jönköping nyligen gjorde, skapar starka känslor
hos andra socialdemokrater i länet.
Det har skadat det
socialdemokratiska
partiet, menar Anci Magnusson, vice ordföPartiet
rande i Socialdekräver att
mokrater för tro
Peter Persoch solidaritet i
son (S) tror.
Jönköpings län.
... och kommunpamparna bestämmer på bästa sändningstid.
VECKANS FELBEDÖMNING
D negativa
ti k
t
De
kommentarerna haglade in.
Och nu går det inte längre
att få upp uppdateringen.
(Om man inte sparat länken
som vi …)
Dåvarande arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) om
Arbetsförmedlingens numera
kickade gd Angeles BermudezSvankvist till svd.se 13 juni 2008.
bättre idé att sätta
upp bilderna med
rubriken ”Vi som
vågade” på fritids?
Nej och nej,
tycker skolans
rektor Bertil Karlsson i Karlskrona.
Skylten som
Vi håller med.
kanske borde
KÄLLA: SVT
suttit uppe.
Alla DS medarbetare samt
annonseringsvillkor presenteras
på www.dagenssamhalle.se
Högsbypolitiker
dåliga på motion
O I Högsby kommun
har politikerna annat
att göra än att motionera. Förra året blev
bara åtta motioner inlämnade till fullmäktige. Och det var M, S
och SD som stod för
dem.
C, KD, V och MP
Prenumerationspris:
Helår 1 390:– exkl moms
ISSN 1652-6511
Annonsering:
Text- och platsannonser:
Informa AB
Telefon 08-34 03 05
Upplaga:
28 600 ex (helår 2012)
Tryckeri:
MittMedia Print AB
skrev inte en enda.
– Jag erkänner att
vi har varit lite dåliga
på motioner. Det finns
nog saker att motionera om. Vi får helt enkelt bättra oss, säger
Mikael Jonnerby, ordförande i Högsby Centerkrets, till Östran.
Dagens Samhälle utges av
Sveriges Kommuner och
Landsting genom Dagens
Samhälle AB.
341
673
Trycksak
POSTTIDNING A
#30-2013
TRENDOMETERN
Barack
Obama
holm och halva
Sverige under
sitt dygnslånga
besök.
Linköpings kommun
Uppmärksammas för
C
sitt arbete att hjälpa
funktionsnedsatta till jobb.
Skolinspektionen
Kritiserar
även skolor
i Ragunda,
Gullspång,
Borås,
Mjölby,
Vilhelmina,
Jokkmokk,
Kalix ...
C
Karlskrona kommun
Har lånat 4,5 miljarder
D
och har slagit i lånetaket hos Kommuninvest.
Vårdbolaget
Tiohundra AB
100 miljoner back, vdbyte och kommunala
D
räddningsinsatser pågår.
Stora Teatern,
Göteborg
Stor rättegång om
D
oegentligheter, sedan
kulturarbetare ägnat sig åt
vilda affärer och krogrunkrogrun
dor.
Allt detta fagra tal om
vetenskap och evidens
POLITIKER BRYR SIG FÖR MYCKET OM MEDIERNA
O VI GÅR MOT STRÖMMEN MED STÖD AV STATISTIK
O
D
ser den rådande tidsandan struntar journaet är mycket fagert politikerprat om
lister och politiker i forskningen.
att beslut och viktiga reformer ska baI likhet med kapitalismen kan politiken
seras på vetenskap och evidens. Inte
vara bedrövligt kortsiktig. Är det inte nästa
minst inom skola, vård och omsorg.
års vinst som styr så är det nästa års val. BoÄndå styrs debatten, och besluten, ständigt
lagsvinst och politisk vinst handlar om egen
av vad som förstoras upp i medierna.
överlevnad och ledarna söker makt att både
Journalistiken är nu inte vetenskaplig, i
förvärva och fördärva.
bästa fall saklig. Medierna lever på undantag och nyheter där det normala är att det
abnormala premieras särskilt
Välfärdspolitiker är i år mer
högt på redaktionerna.
kortsiktiga än välfärdsbolag.
Att avslöja att inget riktigt
Politikerna vill vinna 2014.
nytt har hänt är en kommerBolagen undrar om det blir
siell dödsekvation. Journalisnågon bra avkastning till
tikens credo (latin: “jag tror”)
pensionsspararna, deras
är därför besattheten vid det
ägare, efter 2014.
abnormala, gärna kryddat av
Medierna – och deras
konspirationstänkande.
”tipsare” i politiken – spinI det medialiserade samhälner nyheter ihop. 7 av 10
let fastnar politiken lätt i denjournalister är grönröda,
na ”dagens rätt”. Forskare och
enligt SOM-institutet. Det
statistiker suckar och säger att
kan påverka. Som kår är vi
”det är svårt att dra generelinte särskilt representatiBättre att städa framför egen
la slutsatser” och ”vi behöver
va för folket, som i dagslädörr än skylla på nya grannen.
forska mer för att bli säkra”.
get består av 4 blå, 4 röda, 1
grön och 1 brun.
Varför går Dagens Samhälle ofta motForskare, åtminstone de som sätter forskningströms? Det beror på att vi ser mer till forsken främst, förtjänar både respekt och ifråganing och statistik än politik och romantik. Vi
sättande. Den vetenskapliga metoden bygbearbetar oceaner av data från SKL, Skolverger på att studera mängder av data. Hypoteket, Socialstyrelsen och andra.
ser formuleras och sedan trycktestas de med
Då kommunerna dominerar så stort inom
mothypoteser. Här syns dialektikens sunvälfärden är det statistiskt omöjligt att hävda
da bidrag; tes, antites och syntes. Det kan bli
att deras problem är ”de andras” fel.
långa kedjor av argument och motargument.
Statistiken pekar snarare på ett behov av
Till slut når vetenskapen slutsatser som är
självrannsakan. Och det är, sannolikt, bätthyfsat sannolika.
re att sopa rent framför egen dörr än att skylNederlag för forskare kan bero på metodla röran på de nya grannarna i huset intill, ni
fel eller slumpen men även på rent politiskt
vet de där som har så konstiga åsikter. Q
motstånd. Passar inte forskningens slutsat-
FOTO: EVA BERGSTRÖM
Vände
C
upp och
ned på Stock-
”
Passar inte
forskningens slutsatser
tidsandan struntar
medier och politik i
forskningen.”
MATS EDMAN
Chefredaktör
”KORPEN HJÄLPER UNGDOMAR SOM KOMMUNER MISSAR” DEBATT SID 10
Rättigheterna i barnkonventionen
medför även att barn har skyldigheter.
Testa vad du vet om barnets rättigheter. Använd vår vägledning Gör barn starkare för att barnkonventionen
ska få fullt genomslag på din arbetsplats.
Testa dina kunskaper
på gorbarnstarkare.skl.se
eller scanna QR-koden