Transcript Tema: Säkerhet

Kunden
1 | 14
En tidning från
ABB Sverige
Tema: Säkerhet
Höga säkerhetskrav vid svårt ställverksbyte 6
Arbete nära högspänning krävde strikta rutiner
Riskfyllt jobb att vara astronaut 10
Intervju med Christer Fuglesang
Hårdare övervakning på Ringhals 46
ABB förnyar reaktorns turbinskydd
Power and productivity
for a better world ™
Innehåll
10
Sveriges första astronaut
Christer Fuglesang har gjort två rymdresor.
Kunden
Eva Kvist Östgren
Försäljningschef,
ABB på den svenska marknaden
31
Bowling – inte helt riskfritt
Moduluppbyggt system säkrar bowlinghallar.
1|14
Sedan två år tillbaka har jag glädjen att
ansvara för Svensk Försäljning på ABB
Sverige. Tillsammans är vi över 400 säljare, kundansvariga och produktchefer
som jobbar tätt ihop för att kunna serva
er på bästa sätt.
För egen del har jag arbetat i ABB i
drygt 20 år. I mina roller har det alltid varit
fokus på att förbättra vår verksamhet så
det skapar nytta för våra kunder vilket jag
ser som grunden för sunda affärer och
långsiktig konkurrenskraft.
Inom ABB har vi de senaste åren fokuserat och satsat mycket på säkerhet, vilket
du kommer att märka när du läser denna
tidning. Det handlar både om personsäkerhet och maskinsäkerhet. Säkerhetstänkandet präglar både vårt erbjudande men
också hur vi utvecklar vår egen verksamhet
Vi ser det som otroligt viktigt att öka
konkurrenskraften och produktiviteten
inom svensk industri. När vi effektiviserar
verksamheten är det ett måste att hålla säkerheten på topp. En olycka leder
allt för ofta till mänskligt lidande och att
anläggningar står stilla. För att kunna fortsätta rekrytera unga, duktiga människor
till industrin krävs det att vi har en säker
arbetsmiljö. Ingen vill jobba i en farlig miljö. Det är ett viktigt arbete och allas delaktighet behövs.
Vi måste alla leva som vi lär och aldrig
släppa vårt säkerhetstänk, vare sig det gäller på fabriken eller på tjänsteresan. Jag
vet ju själv hur svårt det är när man exempelvis kör bil och det piper till i mobiltelefonen från det där viktiga SMS:et man
väntat på. Då krävs det disciplin att hålla
händerna kvar på ratten. Att man tar sig
själv i hampan och tänker och gör rätt.
Att i mitt arbete få möta er kunder är ett
stort privilegium och jag ser fram emot en
fortsatt dialog om hur vi tillsammans kan
skapa en ännu säkrare arbetsmiljö och
stärka konkurrenskraften för den svenska
industrin. Hör gärna av er till mig med era
tankar och idéer. Ni når mig på:
[email protected].
ABB Kunden 1|14 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2014 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer:
Hans Westerlund 021-32 50 19, Nils Sundström, OTW Communication 0708-26 74 48 • Grafisk form och produktion: Katarina Sjöberg, OTW Communication •
Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslag: Pia Nordlander.
2
Kunden 1 | 14
Innehåll
44
36
Hållbar satsning
Energianalys ledde till
förbättringar hos Vopak.
Scania provkör lastbilsmotorer
Elmotorer och drivsystem från ABB simulerar verkliga förhållanden.
Aktuellt från ABB
Gästkrönika
5
51
Nytt miljöanpassat ställverk
ABB:s nya SafeRing Air-serie använder torr luft
som isolationsmedium.
Säkerhetsbrister hotar utvecklingen
Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på .SE, om IT-risker kring styrsystem.
Kundreportage
ABB-aktiviteter i vår
6
13
24
38
53
Riskfyllt ställverksbyte hos Vattenfall
Livsfarliga spänningsnivåer och ont om utrymme gjorde ombyggnationen extra komplicerad.
Västerås får en solcellspark
Mälarenergi satsar på solproducerad energi.
Raffinerad säkerhetssatsning
Preem bytte säkerhetssystem med hjälp av ABB.
Samarbete gav helhetslösning
Så hjälpte Sverull och ABB Service Munksjö Paper
Det senaste inom automationssystem
Missa inte ABB:s konferens och utställning om automation, den 7-8 maj i Västerås.
Intervju
18
Säkerhetsfrågor har högsta prioritet
Lena Westerholm, chef för Sustainability Affairs
på ABB, är inte rädd för tuffa kundkrav.
Kontakta ABB
Contact Center 021-32 50 00
[email protected]
Kunden 1 | 14
3
Aktuellt från ABB
Nyheter i korthet
ABB topprankat
bland ingenjörer
ABB hamnar på andra plats när
drygt 11 000 yrkesverksamma civiloch högskoleingenjörer från Sveriges
Ingenjörers medlemsregister rankar
sina drömarbetsgivare i ”Ingenjörsbarometern 2013”. ABB går från femte
till andra plats på endast ett år. Bara
Google kommer före på listan över
mest attraktiva arbetsgivare.
Skräddarsydda menyer
på robotstyrenhet
Med hjälp av ABB:s nya programvara, Production Screen, går det
numera att använda robotstyrenheten FlexPendant ungefär som
en smart mobiltelefon. Production
Screen bygger på samma logik som
smarta mobiler och skapar ett enkelt
gränssnitt mellan operatör och robot,
så att operatören kan interagera med
roboten direkt via FlexPendanten.
– Production Screen möjliggör att
enkelt kundanpassa menyerna på
FlexPendanten, på samma sätt som
i en smart mobil, säger Per Löwgren,
produktchef vid ABB.
Production Screen är gjord för att
passa ett antal olika robotapplikationer, inklusive bågsvetsning, punktsvetsning och limning/kittning.
ABB-forskarna Jürgen Häfner, Mikael Dahlgren och Lars Liljestrand tog emot innovationspriset.
ABB skänker pengarna till Mattecentrum.
ABB vann fint
innovationspris
ABB prisas för genombrottet med den ultrasnabba
brytaren för högspänd likström (HVDC). I november
utsågs ABB till vinnare av det Svenska Innovationspriset 2013 av Veckans Affärer och ÅF.
Foto Rickard Kilström/Veckans Affärer
Förlängt avtal
ger ostörd drift
Pappersbruket Mondi Dynäs i Väja har
förlängt samarbetet med ABB, som har
levererat underhåll, service och byten av
motorer åt kunden sedan 2001.
Det nya avtalet, som sträcker sig tre
och ett halvt år framåt, går ut på att jobba förebyggande med underhållet och
uppnå ostörd drift genom hela drivlinan.
– Genom det förlängda motorhanteringsavtalet kan vi ha fortsatt hög tillgänglighet och slippa kostsamma driftstopp, säger Kjell Erixon, inköpare på
Mondi Dynäs.
4
Kunden 1 | 14
P
riset delades ut för sjunde året
i rad och syftar till att uppmärksamma svenska innovationer som
nått ett kommersiellt genomslag.
I nomineringen står det bland annat:
”Med detta jättesprång i utvecklingen av
strömöverföring kan bolaget bidra till såväl
samhällsnytta, inte minst i Västerås och
Ludvika där tekniken är utvecklad, som
övergången till förnyelsebara energikällor
och en mer hållbar värld”.
– Innovation är nyckeln till ABB:s framgång och vi fortsätter att investera kraftigt i
det arbete som våra mer än 8 000 medarbetare utför inom våra globala FoU-team.
Vi tackar juryn för att ha fått äran att tillde-
las det Svenska Innovationspriset 2013,
säger Claes Rytoft, tillförordnad global
forskningschef på ABB.
Priset mottogs av ABB-forskarna Jürgen
Häfner, Mikael Dahlgren och Lars Liljestrand.
Förutom äran fick vinnaren 100 000 kronor.
ABB har beslutat att skänka pengarna till
den ideella föreningen Mattecentrum för att
stimulera barn och ungdomars intresse för
matematik och teknik.
Aktuellt från ABB
Nytt ställverk med torr luft
som isolationsmedium
Kompakt design, miljöanpassat och med hög
personsäkerhet. Det är några av fördelarna med
ABB:s nya ställverk, SafeRing Air.
Den nya SafeRing Air-serien bygger på
torrluftsteknik som isolationsmedium och
är avsedd för 12 kV-distributionsnät. Kompaktställverkets konstruktion är baserad på
den befintliga SafeRing/Safe Plus-serien,
vilket innebär att det är samma användargränssnitt, mått, reservdelar och funktioner som tidigare ställverk i nämnda serie.
– Drivkraften har varit ett ökat krav från
den svenska marknaden på en miljöanpassad anläggning. Ställverket uppfyller också andra viktiga krav – det är kompakt och
ger ökad personsäkerhet genom till exempel ljusbågseliminator som vi kan montera
in i anläggningen, säger Asgeir Gjengedahl
på ABB i Norge.
SafeRing Air är byggd som ett helt slutet system med en tank av rostfritt stål som
innehåller alla spänningsförande delar och
kopplingsapparater.
En tät ståltank med
konstant klimatsäker miljö betyder hög
pålitlighet och personsäkerhet och ett system som är i det närmaste underhållsfritt.
Det finns möjlighet att uppgradera lastfrån­
skiljarfack till brytarfack på site.
SafeRing Air är den mest kompakta lösningen på marknaden, vilket gör den till det
perfekta valet för applikationer inom kraft­
industrin, nätstationer, lättare industri, byggnader och infrastruktur.
Nya SafeRing Air är ett modernt ställverk med
kompakt design som bygger på befintliga
SafeRing/Safe Plus, vilket innebär att användaren kan nyttja välbeprövade tillbehör.
Bäst bland stora robotar
ABB leverantör till
årets solanläggning
ABB har tillverkat stora industrirobotar i
mer än 30 år, och nu lanseras den sjunde generationen – robotserien IRB 6700.
Den nya serien har förbättrats på en
rad punkter, vilket gör robotarna extremt
hållbara och kostnadseffektiva. Bakom
förbättringarna ligger noggranna studier
av fältrapporter från föregångaren till IRB
6700, samt nära kontakt med ABB-kunder.
– När vi frågade våra kunder vad de
värdesätter mest med våra stora robotar
var svaret så gott som enhälligt: tillförlitlighet. Den nya roboten ser måhända ut
som sin föregångare på utsidan, men det
är de hundratals förbättringarna på insidan som räknas, säger Ola Svanström,
produktchef för stora robotar vid ABB.
En viktig förbättring är att de nya robotarna är byggda för Lean ID (Integrated
Dressing). ID-lösningen innebär att det
blir enklare att programmera och göra
simuleringar. Roboten är också kompaktare, och klarar längre serviceintervaller
tack vare mindre slitage. Underhållet har
blivit enklare att läsa och förstå tack vare
Skanskas egenutvecklade kontor på Väla
Gård utanför Helsingborg har vunnit Solenergipriset 2013 för årets anläggning. Priset delas ut av branschföreningen Svensk
Solenergi för att premiera byggprojekt som
använder solvärme och solenergi på ett
tekniskt och ekonomiskt bra sätt.
Kontoret är Skanskas första plusenergi­
byggnad och producerar sin egen energi med hjälp av en geoenergianläggning
som hämtar kyla, värme och solceller på
taket för att förse huset med el.
Byggnaden är certifierad enligt det
världsomspännande miljöklassificeringssystemet LEED, högsta nivån Platinum,
och med högst poängresultat i Europa.
– Tiden är numera mogen för gröna
investeringar även ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Johan Gerklev, miljöchef,
Skanska Sverige AB.
ABB har levererat effektbrytare med
energimätningsfunktion, elmätare, fastighetsautomationssystemet KNX, rörelsedetektorer samt annat installationsmaterial.
förbättrad grafik och 3D-simuleringar, så
kallade Simstructions.
De viktiga förbättringarna, såsom förenklad service och underhåll kombinerat med högre energieffektivitet, sänker
den totala ägandekostnaden med upp
till 20 procent.
Robotserien IRB
6700 är vit – ABB:s
nya standardfärg på
robotar som successivt
kommer att fasas in
och gälla även övriga
robotmodeller.
Kunden 1 | 14
5
Kundreportage
Ställverksbyte på
6
Kunden 1 | 14
Kundreportage
trång yta
När ABB under
drift bytte ut ett av
Vattenfalls ställverk
i Västerås återfanns
säkerhetsfrågorna
alltid först på dagordningen – under
varje morgonmöte.
Text Lars-Göran Dybeck Foto Pia Nordlander
D
et nya ställverksbygget stod klart
i höstas. Ombyggnadsperioden
pågick i över ett år, och hela tiden
arbetade installatörer, markarbetare och maskinförare i närhet av hög
spänning med ett strikt säkerhetstänk som
grund. Ställverket kunde bara byggas på
ett område som var inklämt mellan ledningar och ställverksapparater på 220kV
och 130kV – livsfarliga spänningsnivåer.
– En stor del av våra ställverkprojekt
gäller reinvesteringar av den här typen.
Men det här projektet har varit komplicerat genom att vi bara kunde disponera en
yta som var insprängd i ett spänningssatt
område, säger Anders Olsson, projektledare hos beställaren Vattenfall Eldistribution.
Att arbeta granne med
högspänning blir aldrig
vardag. Varje moment
kräver genomgångar,
riskbedömningar och
ett ytterst varsamt
handlag med verktyg och
maskiner, betonar Anders
Olsson på Vattenfall
Eldistribution. Här med
ABB:s projektledare
Johanna Eriksson.
Liten byggyta till buds
Hela utbytet gjordes i etapper. Det nya
ställverket byggdes klart först. Därefter
kördes bägge ställverken parallellt under
en tid innan den gamla ställverkbyggnaden kopplades ur och revs.
– Det var en liten yta vi jobbade på.
Därför var det särskilt viktigt att hela tiden
hålla säkerhetsavstånd till högspänningsledningar och apparater. Allt som stod
på mark var avspärrat och för ledningar
och linor var säkerhetsavståndet 5 meter
horisontellt och 4 eller 3 meter vertikalt,
beroende på spänningsnivå, säger ABB:s
projektledare Johanna Eriksson, som ockKunden 1 | 14
7
Kundreportage
Projektledaren Anders Olsson, Vattenfall, tittar i en överskådlig lathund
framför relä- och kontrollskåpen. I bakgrunden Johanna Eriksson, ABB.
Delar av det gamla ställverket, som låg runt platsen för det nya
ställverket vid Mälarenergis anläggning.
”Jag kan villigt erkänna att det här var ett av de
svåraste ställverksbyggen jag arbetat med”
så tog fram ett speciellt utbildningspaket
för projektet som i detalj pekade ut och
beskrev riskzonerna.
Anläggningssäkerhet kräver rutiner
Allt säkerhetsarbete under ombyggnaden
grundade sig på de rutiner som ABB och
Vattenfall har tagit fram för arbete med
högspänning på ett driftområde. Rutiner
som omfattar allt från tillbudsrapportering
till regelbundna revisioner.
– Vi har höga säkerhetskrav på våra
entreprenörer. Alla som arbetar med den
här typen av projekt ska bland annat lämna
intyg om godkänd ESA, vilket är en utbildning i elsäkerhetsarbete enligt anvisningar
i Elsäkerhetsverkets föreskrifter, tillägger
Anders Olsson.
Även Johanna betonar givetvis vikten
av att följa metoder och rutiner.
– Förutom regelbundna genomgångar med alla entreprenörer gick vi skyddsrond varannan vecka och fanns hela
tiden tillgängliga för frågor som dykt upp
under dagen. Jag är mycket nöjd med
vårt gemensamma säkerhetsarbete som
också fick högt betyg vid en revision från
Elsäkerhetsverket. Vattenfall genomförde
dessutom under oktober en kontrollrevision av både miljöarbetet och arbetsmiljöarbetet med för ABB gott resultat.
Svårt projekt
En av de underentreprenörer som ABB
anlitade var Caverion (tidigare YIT) som
8
Kunden 1 | 14
utförde allt installationsarbete inklusive rivningen av det gamla ställverket.
– Under hela projektet hade vi inbokade
skyddsronder – varje vecka med min chef
och varannan vecka med Johanna, säger
Caverions platschef Stefan Malmström.
Som arbetsledare med högspänningsprojekt som specialitet är han en van bedömare av säkerhetsarbete.
– Samarbetet med både ABB och Vattenfall har fungerat mycket bra. Och under
det år vi arbetade med projektet så hade
vi inte ett enda olyckstillbud. Men jag kan
villigt erkänna att det här var ett av de svåraste ställverksbyggen jag arbetat med –
det var så trångt och vi fanns hela tiden
nära spänning.
En stor del av hans arbetsdag handlade därför om att vara tillgänglig för
medarbetarna.
– I ett projekt av den här typen är alla
inblandade extremt försiktiga och som
arbetsledare måste jag hela tiden vara närvarande. Bättre att man frågar en gång för
mycket än en gång för lite. Det går definitivt
inte att stressa i det här arbetet – säkerheten måste alltid sättas främst.
Fakta
Vattenfall Eldistribution
äger det ombyggda ställverket, som är på
130 kV, och tidigare tillhört Mälarenergi Elnät i
Västerås. Ställverket ingick, för något år sedan,
i en strukturaffär som renodlar gränsen mellan
Mälarenergis lokala nät och Vattenfalls regionala
nät. I höst tar Mälarenergis kraftvärmeverk i
bruk en helt ny sopförbränningsanläggning
där ställverket blir en viktig länk för
kraftdistributionen ut på det regionala nätet.
ABB
har ansvarat för en komplett totalentreprenad till
Vattenfall. I systemleveransen ingår totalansvaret
för de tekniska lösningarna från konstruktion,
beställning, planering och koordinering
till driftsättning. ABB:s projektledare har
koordinerat och samordnat mark-, byggnadsoch montagearbetet. ABB har levererat följande
till projektet:
Brytare: ABB:s LTB 145D1/B
jordningskopplare: NVA145
strömtransformatorer: IMB170
spänningstransformatorer: EMF145
ventilavledare: PEXLIM R120
kraftkabelavslut: APECM 1452P
kabelskarv: SMPGB 145 C
samt relä- och kontrollutrustning, bland annat
reläskydden RED670, REB670, SACO och
RTU560.
Skalbart och modulbaserat UPS-system?
Självklart.
ABB:s UPS-system anpassas alltid till aktuellt behov av elkraft.
UPS-enheten, Conceptpower DPA 500, erbjuder en skalbar lösning
i steg från 100 kW till 3 MW och även för stora kraftapplikationer.
Flexibilitet som gör att du aldrig använder mer kraft än du behöver.
www.abb.se/UPS
ABB AB
Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem
021-32 50 00
Kändisen
Fuglesang:
Nu dog min
rymddräkt
Christer Fuglesang vet vikten av ha det
rätta säkerhetstänket.
Han tror på bemannade rymdfärder till
Mars och anser att det är ett missförstånd
att rymdfart skulle vara dyrt. Spin offeffekterna är många.
Text Anders Edström Frejman/Smart Media Publishing Foto NASA/ESA
M
ed två rymdfärder och fem
rymdpromenader är Christer Fuglesang Sveriges förste och hittills ende astronaut.
Men vägen fram till hans första rymdfärd i
december 2006 var relativt lång.
Han tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan 1981. Sex år senare disputerade han
i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet där han fyra år senare blev docent. Till cv:t kan även läggas
att han forskade i partikelfysik vid CERN i
Schweiz där han bland annat var ansvarig för en del-detektor.
När det öppnades en möjlighet att
söka till europeiska rymdorganisationen
ESA:s astronaututbildning 1990 var han
inte sen att söka.
– Jag minns att jag redan någon gång
i 20–25-årsåldern tänkte tanken ”om jag
någon gång får chansen att åka ut till rymden så måste jag ta den”.
Han säger sig alltid ha varit fascinerad
av rymden, gillar att resa, tror på forskning
och på visionen att människor ska kunna
flytta ut i rymden en dag.
10
Kunden 1 | 14
– Att vara astronaut är en perfekt kombination av allt detta samtidigt som man
får göra något som är utöver det vanliga.
Kortfattat kan man säga att tiden från
hans ansökan hos ESA till hans första
rymdfärd med NASA:s rymdfärja Discovery var minst sagt innehållsrika. Fyllda
med flera års utbildning och olika typer av
tjänstgöring utomlands inom de europeiska, ryska och amerikanska rymdprogrammen. Bland annat med ansvar på marken
vid andra rymdfärder.
Som kuriosa kan nämnas att han har
”körkort” för att ta en Soyuz-kapsel för tre
personer från rymden till jorden. Han har
behörighet både som kosmonaut och astronaut. Det vill säga både rysk och amerikansk rymdfarare.
Två rymdresor
Christer Fuglesangs två resor – 2006 respektive 2009 med rymdfärjan Discovery –
har båda gått till den internationella rymdstationen ISS och i egenskap av ”mission
specialist” för vilken han formellt avslutade sin utbildning redan 1998.
Under hans rymdpromenader på ISS
Christer Fuglesang, Sveriges
hittills ende rymdfarare på
sin andra rymdpromenad för
arbete på den internationella
rymdstationen ISS.
Kändisen
”Jag hann börja
tänka på hur jag
skulle dra igång
batteribackupen
i dräkten innan det
upptäcktes att en
kollega ombord
av misstag stängt
av min rymddräkt”
installerade han bland annat en ammoniaktank, gps-antenner och utförde reparationsarbeten på en fallerande solpanel.
På frågan om hur farliga rymdresor
egentligen är svarar han:
– NASA:s egen uppskattning vid slutet av rymdfärjeprogrammet var att risken
för att en rymdfärd skulle sluta olyckligt är
ungefär en på hundra.
Förutom risker vid uppskjutningen och
återinträdet i atmosfären så är astronauter
väldigt hårt utsatta vid till exempel rymdpromenader. Mikrometeoriter som kan göra
hål i rymddräkten, kosmisk strålning och
säkerhetslinor som lossnar är exempel på
detta. Så här långt har dock ingen rymdpromenad haft dödlig utgång.
– Däremot har det varit några incidenter.
Vid den allra första rymdpromenaden svällde rymdräkten för Alexey Leonov så han fick
släppa ut luft för att kunna ta sig in i luftslussen igen. Det var inte en ofarlig manöver, men han var ju tvungen att göra det.
Christer Fuglesang berättar också att
en italiensk astronautkollega råkade ut för
ett vattenläckage på insidan av rymddräktens visir. Även en av Christer Fuglesangs
Kunden 1 | 14
11
Kändisen
I höstas besökte Christer Fuglesang ABBenheten Components i Ludvika. Provhallen
Uhven för ultrahöga spänningar upplevs av
många som lite ”spejsig” – vilket Christer
Fuglesang inte förnekade. Foto: Dan
Gustavsson.
egna rymdpromenader blev onödigt spännande när han var på väg ut genom slussen.
– Man är alltid omgiven av en massa ljud
i en rymdfarkost. Men plötsligt blev det helt
tyst. Jag tänkte ”shit, nu dog min rymddräkt!”. Jag hann börja tänka på hur jag
skulle dra igång batteribackupen i dräkten
innan det upptäcktes att en kollega ombord
av misstag stängt av min rymddräkt.
På frågan om skillnader i amerikansk
respektive rysk rymdteknologi svarar han:
– Ryssarna har alltid legat efter ”amrisarna” gällande elektronik och data, men
har varit duktiga på att bygga robusta konstruktioner. Soyuz-kapseln och raketerna
är i grunden 60-talsteknologi som gradvis moderniserats. Man hade två olyckor i början, men man har inte haft något
dödsfall sedan 1971. En nackdel med det
amerikanska rymdfärjeprogrammet har
varit att man haft nyttolast och personal
i en och samma farkost, vilket har gjort
rymdfärderna dyrare på grund av högre
säkerhetskrav.
Investering i framtiden
Att satsa på rymdteknologi och planera för
resor till Mars ser han som viktigt och väl
investerade pengar. Han tror att en permanent bas på månen skulle kunna vara
verklighet inom tio år och vara ett viktigt
steg mot Mars. De politiskt-ekonomska
utmaningarna är dock betydligt större än
de tekniska.
– Jag håller inte med om att rymdfart
skulle vara dyrt. Det bidrar till att pusha
12
Kunden 1 | 14
Så här såg ESA-astronauten Christer Fuglesang ut när han förberedde sig för sin första
rymdpromenad. Han är också utbildad kosmonaut.
mänskligheten framåt rent tekniskt och
även framtida spin off-effekter är viktiga.
Förutom väder-, kommunikations- och
navigationssatelliter – som vi i dag ser som
fullständiga självklarheter i vardagen – så
är till exempel även vissa vaccin indirekta
resultat av rymdteknik.
I Sverige satsas det cirka 100 kronor
per person och år på rymdteknik.
– Det handlar ändå om spetsteknik som
det är viktigt att våra företag och universitet är en del av. Jag tror att rymden är
viktig för ungas intresse för naturvetenskap, vare sig de blir mattelärare, läka-
re eller astronomer, säger Christer Fuglesang som själv skrivit fyra barnböcker om
rymden och nu själv är professor på KTH.
Fakta
Christer Fuglesang
56, från Stockholm, är en svensk astronaut
och kosmonaut. Han arbetar till 80 procent
sedan våren 2013 på KTH som adjungerad
professor bland annat med ansvar för
masterprogrammet ”Aerospace Engineering”
och till 20 procent för Rymdstyrelsen.
”Risken för att en rymdfärd skulle sluta
olyckligt är ungefär en på hundra”
Kundreportage
Den stora solcellsparken
tar form längs E18 mellan
Västerås och Enköping.
Fotomontaget visar hur det
kommer att se ut snart.
Solcellspark växer
fram i Västerås
Sveriges största solcellspark invigs i februari
utmed E18 strax öster om Västerås.
Text Mats Lundström Fotomontage Kraftpojkarna
I
ngen passerande bilist kan missa de
blänkande solpanelerna precis bredvid
motorvägen.
– Det är förstås meningen. På så vis
kan vi visa upp fördelarna med solenergi,
säger Christian Tapper, delägare i företaget
Kraftpojkarna som står bakom de knappa
20 miljoner kronor som anläggningen kommer att kosta.
Förbipasserande kommer också att upptäcka att parken ”rör på sig” genom att panelerna följer solens rörelse över himlen för att
optimera vinkeln. Och vid blåst eller snö fälls
panelerna automatiskt för att inte skadas.
Mälarenergi har åtagit sig att köpa den
solproducerade energin under 15 år.
– Vi erbjuder redan företagskunder att
abonnera på el från solcellsparken och
intresset är stort. Vi har även börjat sälja
solpanelspaket på konsumentmarknaden,
säger Jan Andhagen, vice vd på Mälarenergi.
Intressant projekt
ABB:s solenergiexpert, Bengt Stridh, som
också forskar vid Mälardalens Högskola
tycker att projektet är mycket intressant:
– Solceller har absolut framtiden för
sig, men vi behöver lära mer om teknik
och om ekonomi. Därför behövs verkliga
anläggningar.
ABB har nyligen köpt Power One, världens näst största tillverkare av växelriktare för solcellsparker.
– Det är ett tydligt tecken på att vi tror
på marknaden för solenergi, kommenterar Bengt Stridh.
ABB har bland annat levererat en torr
olika system på en och samma plats, berättar Bengt Stridh.
I slutändan är det produktionskostna­­­
den per kilowattimme som avgör lönsamheten.
– Med allt billigare solcellsystem och
troligen höjda elpriser blir solenergi mer
och mer konkurrenskraftig, menar han.
”Vi erbjuder redan företagskunder
att abonnera på el från solcellsparken
och intresset är stort”
transformator till solcellsparken utanför
Västerås, för att den ska kunna anslutas till ett mellanspänningsnät. Parken är
också en del i ett utvärderingsprojekt som
drivs av Mälardalens Högskola i samarbete med Kraftpojkarna och Mälarenergi,
med finansiering från Energimyndigheten.
– Vi kommer att pröva tio olika system
av solpaneler, med fast montage eller enoch tvåaxlig solföljning. Vi ska också titta
på effektoptimerare på panelerna. Detta
ger unika möjligheter att utvärdera många
Fakta
Kraftpojkarnas solcellspark
består av 92 solföljare med vardera 36 moduler
på 300 W och en yta på 70 kvadratmeter. 1,2
miljoner kilowattimmar kan utvinnas per år vilket
motsvarar årsförbrukningen i 400 lägenheter.
Systemintegratör är EA Elautomation.
ABB
har levererat en torr transformator samt S800
högeffektsbrytare och X1 effektbrytare.
Kunden 1 | 14
13
Kundreportage
Oljefritt i Karlshamn
AAK är en av världens största producenter av vegetabiliska
specialoljor. Däremot är kraftdistributionen snart helt
oljefri – gamla oljefyllda transformatorer ersätts nu med
ABB:s torrisolerade koncept.
Text Lars-Göran Dybeck Foto Charlotte Carlberg Bärg
A
AK måste kunna lita på sin produktionsapparat. Här pressas 90
procent av all rapsolja i Sverige
och produktionen pågår dygnet
runt – ett avbrott skulle vara förödande.
Det var också anledningen till att man började köpa ABB:s driftsäkra Resibloc-transformatorer redan i slutet av 1980-talet.
Anläggningen i Karlshamn har dock
en mycket äldre historia än så. Redan
1916 startade blekingska och nordskånska bönder ett kooperativt presseri nere i
hamnen. Nu närmar sig hundraårsjubileet
14
Kunden 1 | 14
och AAK har tagit stora steg sedan dess.
Idag är man en av världens ledande tillverkare av vegetabiliska oljor och specialfetter för livsmedelsindustrin.
Långt ABB-samarbete
Det senaste exemplet på samarbetet med
ABB är en beställning på fem Resibloc-
Kundreportage
Vid AAK:s anläggning i
Karlshamn pressas 90
procent av all rapsolja
i Sverige. Produktionen
pågår dygnet runt. Hög
driftsäkerhet är oerhört
viktigt.
transformatorer som under våren ska
installeras i ett nytt ställverk på området.
– Vi tycker ABB:s torra transformatorer är bra. De är driftsäkra och pålitliga. Vi
köpte vår första 1986, den körs med hög
belastning och fungerar fortfarande perfekt. Med Resibloc slipper vi både underhåll och hanteringen av miljöfarliga oljor
samtidigt som brandrisken elimineras. Vi
har mycket höga brandsäkerhetskrav här
i Karlshamn. Även om vegetabiliska oljor
inte är lättantändliga så är det trots allt en
oljeprocess vi arbetar med, säger Stefan
Edsö, elansvarig vid fabriken i Karlshamn.
Låga förluster
Det nya ställverket ska framförallt mata
kraft till ångcentralen – något av hjärtat i
anläggningen. Det krävs stora volymer het
ånga i produktionen, bland annat för att
mjuka upp rapskornen och få ut det där
lilla extra under pressningen.
– Transformatorerna till det nya ställver-
Kunden 1 | 14
15
Kundreportage
Thomas Pålsson, ansvarig säljare vid ABB, och Stefan Edsö, elansvarig vid AAK i Karlshamn.
Resibloc-transformatorerna ger låga förluster.
”Vi tycker ABB:s torra transformatorer är bra. De är driftsäkra
och pålitliga. Vi köpte vår första 1986, den körs med hög
belastning och fungerar fortfarande perfekt. ”
ket är dessutom specialutvecklade för att
ge mycket låga förluster. Med dagens elpriser har vi tjänat in investeringen på 17–18
månader, säger Stefan Edsö.
Genom att Resibloc-transformatorer
varken kräver speciella oljegropar eller
skalskydd så räknar Stefan Edsö med att
installationen, som ska vara klar till sommaren, blir enkel och smidig.
– Allt kommer att ske under drift, vi kopplar in de nya transformatorerna, flyttar över
drifterna och ser till att allt fungerar som
det ska innan vi stänger av de gamla. Produktionen kan fortsätta precis som vanligt.
Förutom Resibloc-transformatorerna
så ingår även ABB:s lågspänningsställverk
MNS 3.0 i beställningen från AAK.
– AAK ställer höga krav på driftsäkerhet
och arbetsmiljö och jag vet att våra produkter motsvarar förväntningarna både
när det gäller tillgänglighet och säkerhet,
säger Thomas Pålsson, ansvarig säljare
vid ABB i Malmö.
Stefan Edsö är också mycket tydlig när
det gäller framtida inköp.
– Vi kommer bara att köpa oljefria lågförlust-transformatorer framöver.
Vanligare produkt även hos energibolag
ABB:s torra transformatorer blir också allt
vanligare hos energibolag runt om i Sverige. I somras tog Ulricehamns Energi i bruk
sin första Resibloc-transformator.
– Bra att den är torrisolerad. Genom att
den inte innehåller olja så krävs heller ingen
speciell oljegrop och den blir mer brandoch explosionssäker. Kapslingen som ingår
ger också ett bra personskydd om någon
obehörig skulle komma in på vårt område,
säger Per Ingloff, vd Ulricehamns Energi.
16
Kunden 1 | 14
Ulricehamns Energi kommer inom kort
att bygga ut sin anläggning med ytterligare ett transformatorblock.
– Ulricehamn växer och vi ska snart
börja leverera kraft till ett helt nytt industriområde. Vi behöver därför förstärka
vår kapacitet. Jag hoppas att ABB är
intresserat att vara med på tåget. Vi är
mycket nöjda med den senaste leveransen som är specialbyggd för våra behov.
Fakta
AAK
bildades som koncern 2005. I Karlshamn
pressas främst rapsfrön till rapsolja, i
anläggningen vidareförädlas även bland annat
palmolja, sojaolja, majsolja och kokosolja.
ABB
har i projektet levererat:
2 Resibloc Eco Dry 99plus 6,3/0,5kV,
2000kVA
2 Resibloc 0,5/0,4kV, 300kVA
1 Resibloc Eco Dry 99plus 6,3/0,5kV,
1600kVA och
lågspänningsställverket MNS 3.0
Fakta
Ulricehamns Energi
är ett lokalt energibolag som helägs av
Ulricehamns kommun. Bolaget ansvarar bland
annat för elnät, fjärrvärme, bredband och
kabel-TV samt vatten och avlopp.
ABB
har i projektet levererat:
1 Resibloc 45/11kV, 16MVA
Kan man göra elnät mer tillförlitliga?
Självklart.
ABB har en lång historia av innovationer och vi har i nära samarbete med
våra kunder alltid legat i teknikens framkant när det gäller kraftöverföring
och distribution. Vi erbjuder ett komplett sortiment av produkter och system
för alla typer av kraftanläggningar. Trygg elförsörjning du kan lita på.
Läs mer på www.abb.se/energi
Interna profilen
Säkerheten kommer
alltid först
Tydligt ledarskap, engagerade medarbetare och att
dra lärdomar. Det är de tre grundpelarna i ABB:s
arbetsmiljöarbete. Tillsammans lägger de grunden för
en säkerhetskultur som aldrig tummar på kvaliteten.
Text Lena Bergman Foto Jonas Bilberg
– Vi är inte rädda för tuffa kundkrav, tvärtom.
De får oss bara att vässa oss ytterligare.
Orden är Lena Westerholms. Som chef
för Sustainability Affairs för ABB i Sverige är
hon ansvarig för frågor som rör hållbarhet,
hälsa och säkerhet. Hennes verksamhetsområden hör till de högprioriterade inom
ABB och säkerhet är alltid första punkten
på alla ledningsgruppsmöten.
– Vi har en ledning som brinner för säkerhetsfrågor och det stora engagemanget
ute bland enheterna gör jobbet både roligare och lättare, säger Lena Westerholm.
ABB har gjort en riktig säkerhetsresa
under det senaste decenniet. Det som
började med enkel olycksrapportering är
numera grundliga analyser av såväl tillbud
som risker. Analyserna är inte klara förrän
grundorsaken är funnen – och åtgärdad.
– Det har hänt oerhört mycket sedan
ABB:s första globala arbetsmiljöpolicy
kom för tio år sedan. Numera är det ett
helt annat fokus på säkerhet och vi jobbar tillsammans i breda nätverk av miljö-,
arbetsmiljö- och elsäkerhetsspecialister
som fungerar som rådgivare och pådrivare.
Det finns fortfarande mycket att förbättra, men när vi idag jämför oss med andra
företag ser vi att ABB ligger långt framme
inom flera områden.
Flera utbildningar
Utan engagerade medarbetare blir det ingen
säkerhetskultur. Att i både ord och handling
få med sig ABB:arna är en av Lena Westerholms utmaningar. Arbetsmiljöutbildningar
är ett av verktygen, och grundpelarna ledarskap, lärdomar och engagerade medarbetare löper som en röd tråd genom utbildning18
Kunden 1 | 14
arna. OHS leadership fokuserar på chefens
personliga ansvar. R U Safe (Jobba säkert)
riktar sig framför allt till medarbetare i produktion och handlar om hur man med sunda, kloka beteenden kan förhindra olyckor.
Team Safety skapar delaktighet och genomförs vid avdelnings- eller gruppmöten.
”Det är viktigt att
vi hela tiden är på
tårna och aldrig
slappnar av”
– Att jobba med beteenden i säkerhetsfrågor handlar inte bara om att få bort det
som är dåligt, lika viktigt är att stärka det
som är bra och alla dem som gör ett bra
jobb, säger Lena Westerholm.
Riskbedömningar är ett bra verktyg
för att undvika olyckor och många är de
ABB:are som lärt sig Take 5. Det handlar
om att stanna upp för fem minuters eftertanke, att göra en kort riskbedömning innan
ett arbetsmoment påbörjas. Riskbedömningar av maskiner och kemikalier är årets
fokusområde inom arbetsmiljö.
– Vi ska vässa våra riskbedömningar så
att de blir av ännu högre kvalitet.
Riskbedömningarna, precis som ABB:s
övriga arbetsmiljömål, följs upp kvartalsvis
och resultaten kommuniceras inom organisationen. Öppenhet och transparens är
viktiga delar av säkerhetskulturen.
– Vi motiverar våra medarbetare att rapportera eventuella problem och vill skapa en kultur där alla vet att vi säger nej
till arbetsuppgifter som inte kan göras på
ett säkert sätt.
– Arbetslivet förändras och tempot blir
allt högre. Men samtidigt som ledtiderna
blir kortare blir projekten allt mer komplexa. Ibland tror någon kanske att tid är
viktigare än säkerhet. Därför gäller det att
vara tydlig: vi tar aldrig några genvägar.
Helhetsperspektivet viktigt
Att arbeta säkert handlar mycket om att fatta kloka och medvetna beslut. Lena Westerholm pratar om det holistiska perspektivet, att se helheten och att förstå hur allt
hänger ihop. Hennes ansvarsområden, hälsa, säkerhet och hållbarhet, är alla viktiga
byggstenar i en större helhet.
– Inom ABB arbetar vi hela tiden för
att bli bättre inom de här områdena. Hållbart arbetsliv, affärsetik och integritet är
till exempel viktiga delar för att bygga det
långsiktigt hållbara samhället. Och energi
och resurseffektivitet är otroligt viktigt både
för oss och för våra kunder. Här har ABB
produkter och system som verkligen kan
bidra till det hållbara samhället.
Tack vare ett målmedvetet arbete har
ABB under det senaste decenniet skapat en gedigen säkerhetskultur. Men även
om mycket har hänt på tio år, säger Lena
Westerholm att det finns många utmaningar kvar:
– Det är viktigt att vi hela tiden är på
tårna och aldrig slappnar av. Själv upptäcker jag nya dimensioner och infallsvinklar varje dag. Jag har helt enkelt ett
väldigt roligt jobb!
Interna profilen
Personligt Lena Westerholm
Ålder: 40.
Bor: Västerås.
Familj: Sambo och två barn.
Fritidsintressen: Jag seglar på
sommaren och på vintern åker
jag gärna långfärdsskridskor och
skidor.
Skulle göra om veckan fick en
8:e dag: Då skulle jag vara ledig
och ta med barnen ut i skogen.
Favoritmat: Jag älskar mat! Både
att laga och äta. Det ska vara
rena råvaror och inte tillkrånglat.
Läser just nu: Varför har vi det
inte bättre när vi har det så bra?
av Per Arne Dahl
”Man får inte stirra sig blind på siffror när man
arbetar med hälsa och säkerhet, utan se frågorna
i ett bredare perspektiv. I grund och botten handlar
det om människor. Vi vill att alla våra medarbetare
ska var friska och må bra, ingen ska behöva skada
sig på jobbet!”, säger Lena Westerholm, chef för
Sustainability Affairs för ABB i Sverige.
Kunden 1 | 14
19
Kundreportage
Nytt driv
i gammal
pappersmaskin
Munksjö Paper i Billingsfors har
moderniserat sin pappersmaskin PM5
med drivsystem från ABB. En 65 år
gammal maskin har fått nya krafter.
Text Marianne Lindeborg Foto Hans Jonsson
V
ackert beläget vid Dalslands
kanal, mitt i Dalsland, ligger
Munksjö Paper AB i Billingsfors.
Bruket i Billingsfors har tre
pappersmaskiner och egen massatillverkning. En av pappersmaskinerna, PM5, sattes i bruk 1949 och har byggts om och
renoverats flera gånger sedan dess. Men
år 2012 behövde en del av dess utrustning bytas ut.
Ett nytt digitalt drivsystem, baserat på
styrsystem 800xA, har medverkat till att
kraftigt minska antalet banbrott i PM5,
liksom andra oplanerade stopp. Eventuella händelser loggas i drivsystemet och
kan följas upp.
– När vi nu fått stabila drifter blir andra
störningar tydliga och vi kan hitta och
åtgärda dem lättare. Vi har också hjälp av
verktygen i 800xA-systemet för att härleda problem med exempelvis lager, säger
Thomas Ebbesson, projektledare på Munksjö Billingsfors.
Istället för pensionering väntar många
nya, goda produktionsår för den 65-åriga
pappersmaskinen.
– Till en kostnad av runt 10 miljoner kronor har vi nu en pappersmaskin som ger
högre andel korrekt kvalitet och en jämnare
produktion. Därmed kan vi åta oss fler order
på möbelpapper, förklarar Lars Andersson,
produktionschef på Munksjö Billingsfors.
Noggrann planering
Moderniseringen av pappersmaskinen
krävde noggrann planering och hårt arbe20
Kunden 1 | 14
te under planerade produktionsstopp. Att
investera i en ny pappersmaskin, eller att
lägga ned den gamla, var aldrig något alternativ. Frågan var istället hur pappersmaskinen skulle kunna uppdateras.
– Vi hade lite bekymmer med den.
Drivsystemen hade hängt med sedan förra renoveringen på 1980-talet och började bli gamla. Det var svårt att få tag på
reservdelar och kunskapen om dem började försvinna, säger Thomas Ebbesson.
Med de gamla drivsystemen var det
också svårt för medarbetarna att klara
de krav på tillgänglighet och kvalitet som
Munksjö har ställt upp.
– Drivsystemen var analoga och de
kunde ändra sig lite under drift. Det var
inte bra.
Efter sedvanliga förarbeten beställde
Munksjö Billingsfors ett nytt digitalt drivsystem, baserat på 800xA, av ABB.
Thomas Ebbesson förklarar att de
sedan tidigare hade ABB:s drifter i en rullmaskin och var nöjda med dem och med
ABB som leverantör.
– Vi utvärderade noga och fann fördelar
i att ha ett liknande system på PM5 med
tanke på reservdelar. Vi vill också hålla
öppet för att kunna utöka systemet 800xA.
Ny fart på motordrifter
Bollen gick till ABB:s projektledare JanOlof Bergqvist som satte fart på design
och konstruktion hos ABB. Moderniseringen gällde sammanlagt 18 motordrifter, såväl växelström som likström. Några
”Det var svettigt, vi
jobbade hårt under
de korta stoppen.
Men det gick som
tåget och det har
funkat jättebra med
ABB”
av motorerna byttes till nya, några uppgraderades och några behölls befintliga. Samtliga drifter fick ny drivutrustning
med strömriktare respektive frekvensomriktare och kopplades samman med nytt
styrsystem ABB 800xA för kontroll och
enkel styrning.
Drivsystemet byttes i två etapper under
sommarstoppen 2012 och 2013. Munksjö
installerade med stöd av ABB som också
utförde idrifttagningen.
Kundreportage
Den 65 år gamla pappersmaskinen har nu fått
nytt liv som ger högre andel korrekt kvalitet och
en jämnare produktion.
Reidar Stenmyren, operatör vid Munksjö Billingsfors, inspekterar pappersbanan på pappersmaskin
PM5,
som fått nytt drivsystem.
– Det var svettigt, vi jobbade hårt under
de korta stoppen. Men det gick som tåget
och det har funkat jättebra med ABB. Vi
kunde ringa ABB när som helst om vi hade
någon fråga, säger Thomas Ebbesson.
I augusti 2013 var allt på plats och
igångkört. Dygnet runt mullrar nu den 60
meter långa pappersmaskinen med flödande pappersbana från vira till rulle. På
popen rullas upp färdigt, frasigt specialpapper som sedermera ska användas för
foliering av möbel- och inredningsskivor.
Här och där efter banan skymtar nya, blå
motorer och efter maskinens längd står flera pulpeter med nya processpaneler, fyllda med information. Inne i kontrollrummet
finns en ny 800xA operatörsstation som
ger operatörerna information i realtid om
drivsystemets status.
– Alla motorer drivs exakt lika och det
är betydligt enklare att ställa in för precisionskörning. Driften har blivit mycket stabilare och mer tillförlitlig. Underhållsteknikerna har inte behövt sätta sin fot här på
länge, säger Thomas Ebbesson.
Fakta
Munksjö
är en av världens ledande tillverkare
av specialpapper som exempelvis
dekorpapper, elektrotekniskt papper samt
slipbaspapper. I Munksjökoncernen ingår
elva produktionsanläggningar i Europa.
Huvudkontoret finns i Stockholm.
Munksjö Paper AB i Billingsfors har cirka 270
anställda och tillverkar pappersmassa samt
Spantex möbelpapper och tunnpapper i tre
pappersmaskiner.
ABB
har i två etapper levererat en genomgripande
modernisering av pappersmaskin PM5.
I leveransen ingår:
800xA styrsystem med koppling till överordnat
DCS-system
Pappersmaskinstyrning ABB
PMC800-koncept
2 operatörsstationer
4 ABB processpaneler
6 nya motorer
5 DCS800 strömriktare
13 ACS800 frekvensomriktare
Pappersmaskin PM5 hos Munksjö Billingsfors
har fått nytt och digitalt drivsystem.
”Det har märkbart ökat tillgängligheten”,
förklarar Thomas Ebbesson, projektledare
Munksjö. Till vänster Jan-Olof Bergqvist, ABB.
I kontrollrummet har nya drivsystemet en egen
skärm. ”Här ser vi motorernas moment och kan
köra med precision”, säger Anders Nettum,
operatör på Munksjö Billingsfors.
Kunden 1 | 14
21
Drömprojekt
på Forsmark
ABB har i ett helhetsåtagande bytt ut
fasmoduler till drivsystemet som styr
cirkulationspumparna i Forsmarks
kärnreaktorer. Bytet gjordes för att höja
driftsäkerheten och beskrivs som ett
drömprojekt.
Text Mats Lundström Foto Magnus Glans och Hanna Wigert
V
attenfalls kärnkraftverk Forsmark
i norra Uppland har tre reaktorer
som var för sig producerar lika
mycket energi på ett år som konsumeras i Storstockholm under samma tid.
Verket har därför en strategisk betydelse
för svensk energiförsörjning.
Forsmarks reaktorer är av kokvattentyp
vilket är den vanligaste reaktorn i svenska kärnkraftverk. Vatten strömmar genom
den varma reaktorhärden och förångas
för att driva turbiner som genererar el.
Systemet är slutet och för att vattnet ska
kunna cirkulera krävs cirkulationspumpar
som pressar upp vattnet genom härden.
Genom att styra pumparnas varvtal kan
reaktorns effekt sedan regleras.
Huvudcirkulationspumparna, som är
åtta stycken per reaktor, sitter på utsidan
av reaktortankens botten. Tanken består
av 15–20 cm stål och är dessutom innesluten i ett metertjockt betonghölje.
Pumparnas drivsystem, ACS600 Multidrive, levererades av ABB 1999. Varvtalet styrs av tre fasmoduler (växelriktare)
22
Kunden 1 | 14
per motor och är under långa tider relativt konstant, cirka 1500 varv per minut.
– Det finns ingen redundans i det här
systemet eftersom det inte handlar om ett
säkerhetssystem, säger Krister Öster, som
arbetar med elunderhåll inom Forsmarks
underhållsavdelning. Om en pump går sönder kan den ersättas av de övriga pumparna.
Konservativ industri
Kärnkraftsindustrin betraktas som en oerhört konservativ bransch där enbart utprovad utrustning används. Varje sommar,
när energibehovet är som minst i Sverige,
stoppas reaktorerna för revisioner. Samtidigt görs underhålls- och förnyelseåtgärder i anläggningen.
– Istället för att byta hela system byter
vi hellre delar som inte fungerar och behåller så mycket som möjligt av det övergripande systemet. Det är säkerhetsmässigt helt rätt, men handlar ofta om svåra
gränsdragningar. Större moderniseringar
är också administrativt tunga att genomföra, berättar Krister Öster.
”Det kan räcka
med att ett papper
saknas för att
stoppa hela projektet
och då måste man
vänta till nästa stopp
om ett år.”
Det övergripande planeringsarbetet ska
säkra driften i ett längre perspektiv. De
nuvarande pumparna ska bytas ut 2025
medan bytet av fasmoduler identifierades på allvar 2012 då problem uppstod.
– Modulerna är elektriska komponenter som ”stressas” av värme beroende
på hur de körs, men orsaken till bytet är i
huvudsak ett förebyggande arbete, förklarar Anders Jansson på underhållsavdel-
Kundreportage
Nils Andersson från ABB byter och kontakterar
en optofiberkabel i frekvensomriktarsystemet för
huvudcirkulationspumparna.
Byggnaderna för reaktor 1 och 2 är 60 meter höga och omgärdas av flera yttre ringar med stängsel.
Från vänster: Krister Öster och Anders Jansson från Vattenfall samt Håkan Persson från ABB.
ningen. Fasmodulerna är inte en säkerhetsfunktion i sig, men oförutsägbara fel
vill vi undvika.
Byte i två steg
Forsmark och ABB har sedan länge ett
djupt samarbete och en löpande dialog.
I början av 2012 drogs riktlinjerna upp
för bytet av fasmodulerna. Bland annat
bestämdes att bytet skulle ske i två steg
och att första steget skulle genomföras
på endast fem dagar per reaktor vid revisionsstoppen med början sommaren 2013.
Håkan Persson på ABB-enheten drivsystemservice:
– Vi har en så kallad rekonditioneringslösning där ABB:s enhet i Helsingfors skickar en ny uppsättning fasmoduler som sätts på plats hos Forsmark. De
gamla modulerna skickas sedan till Helsingfors där de rekonditioneras och får nya
komponenter. Därefter skickas de uppfräschade modulerna till Forsmark för att
vid nästa revisionstillfälle användas igen.
I det första steget byttes fasmodulerna
till fyra motorer per reaktor. Det var många
moment som skulle klaffa, inte minst beroende på Forsmarks mycket höga krav på
dokumentation.
– Det finns så många aspekter som
måste uppfyllas och man har bara en
knapp vecka på sig för själva bytet. För
att stoppa hela projektet kan det räcka
med att ett papper saknas och då måste
man vänta till nästa stopp om ett år, säger
Krister Öster.
– Det finns kvalitetsansvariga på båda
sidorna som håller koll så att inga fel uppstår. Forsmark är en mycket bra kravställare vilket också höjer kvalitén på vår
egen dokumentation, kommenterar Håkan
Persson.
Både Krister Öster och Anders Jansson är nöjda med projektet:
– Själva arbetet har flutit på bra och
ABB har visat stor flexibilitet. Vi har från
båda sidorna varit öppna när problem har
uppstått och det mesta har kunnat lösas.
Förväntningarna har till fullo infriats. Det
är helt klart ett genomfört drömprojekt.
Fakta
Forsmark kärnkraftverk
ägs av Vattenfall (66 procent), Mellansvensk
Kraftgrupp (25,5 procent) och E.ON (8,5
procent). Verket är Sveriges yngsta och började
leverera kommersiell el vid inledningen av 1980talet. De senaste åren har flera stora projekt
genomförts för att förlänga verkets livstid och
anpassa det till nya säkerhets- och miljökrav
samt förstärka det fysiska skyddet.
ABB
har i ett första steg i ett utbytesprogram
levererat 63 fasmoduler till drivsystemet
ACS600 Multidrive. Projektet inleddes med en
förstudie där projekt- och detaljplan granskades
noggrant. Riskmoment identifierades,
exempelvis logistik, kompetensresurser,
kvalitetssäkringar och lösningar på problemen
avhandlades i detalj. FAT (Factory Acceptance
Test) genomfördes vid ABB:s tillverkningsenhet
i Helsingfors där också ansvariga från Forsmark
deltog. Projektet var ett helhetsåtagande där
ABB även ansvarade för genomförande och
uppföljning.
Kunden 1 | 14
23
Kundreportage
Preem satsar på
maximal säkerhet
F
Preem fortsätter vara en föregångare
inom säkerhet. När säkerhetssystemet
på raffinaderiet i Lysekil skulle bytas
föll valet åter på ABB.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
24
Kunden 1 | 14
ör ett par år sedan bytte Preem delar
av processäkerhetssystemet på sitt
raffinaderi i Göteborg. I samband
med ett sex veckor långt, planerat
revisionsstopp gjordes i höstas motsvarande uppgradering i anläggningen i Lysekil.
Bytet föregicks av lång och noggrann
planering. Samt en jämförelse av ett antal
potentiella leverantörer. Pris och teknisk
kunskap väger tungt, men är inte alltid
helt avgörande.
– Närheten till leverantören är viktig.
Kundreportage
Förutom högre säkerhet har det nya kontrollrummet fått en bättre arbetsmiljö i form av större och
ljusare lokaler med bättre akustik.
arbete om att förfina en fungerande lösning.
En betydligt större del av den aktuella leveransen från ABB bestod av att ta
fram mjukvara som uppfyller den internationella standarden för funktionssäkerhet
IEC 61508 och processäkerhetsstandarden IEC 61511.
Preem har byggt ett nytt kontrollrum
som en del i säkerhetsinvesteringarna på
raffinaderiet i Lysekil. Från vänster Lars
Andersson, automationschef, Karin Persson,
kontrollrumstekniker och Jörgen Karlsson
från ABB.
Om den dessutom bedriver mycket av
sitt utvecklingsarbete i Sverige är det förstås positivt. ABB står för en bra helhet,
säger Lars Andersson, automationschef
på Preem.
ABB har designat projektstandard för
hård- och mjukvara enligt Preems önskemål och baserad på styr- och säkerhetssystemet 800xA som Preem införde
i Lysekil vid förra revisionsstoppet, 2007.
Med arbetet på Preem i Göteborg 2011
i bagaget handlade den delen av ABB:s
Högt säkerhetstänkande
Functional Safety Management enligt IEC
61511 är, till skillnad från i många andra
länder, helt frivilligt i Sverige. Det är dock
troligt att en lagstiftning på området kommer och då är Preem väl förberett.
– Men oavsett lagar och myndighetskrav vill vi ha en så säker anläggning som
möjligt. Det är därför företaget tagit beslut
om att följa både IEC 61508 och 61511,
säger Lars Andersson.
I arbetet har ABB haft stor nytta av det
safetybibliotek som finns inom koncernen.
– Det är ABB:s Olja & Gas-verksamhet som utvecklat det genom erfarenheter
från många projekt inom säkerhet, säger
Jörgen Karlsson, ABB:s försäljningschef
inom kemi, livs och läkemedel.
Han tycker att Preem är ambitiösare än
många andra företag i sitt säkerhetstänk.
– Många köper in säkerhetssystem
och annan utrustning av bra kvalitet, men
man gör inte klart arbetet i den meningen att man inte kvalitetssäkrar enligt IEC
61511. Då vet man inte om man får ut
maximal säkerhet ur systemet, säger Jörgen Karlsson.
IEC 61511 består bland annat av SILklassning (Safety Integrity Level) av alla
tusentals säkerhetskretsar och komponenter (sensorer, ventiler säkerhets-PLC
med mera). SIL-klassningen görs på en
skala från 1 till 4 och baseras på riskbedömning och konsekvenser i form av skador på människor, miljö och ekonomi om
något går fel.
En SIL-enhet är godkänd för användning ett visst antal år, exempelvis tio, men
för att veta att den fungerar görs regelbundna tester. En bränngasventil kan testas en gång i månaden genom ett så kal­
lat PST (Partial Stroke Test) där man bara
stänger en tiondel av ventilen och på så
vis förvissar sig om att den inte har fastnat i öppet läge.
– Om det blir stopp i rören som transporterar flytande kolväten till ugnen slår
flödesmätarna larm. Då ska bränngasventilen stängas så att bränngasen stoppas. Annars smälter rören och det finns
risk för explosion, säger Lars Andersson.
Jörgen Karlsson fyller i:
Kunden 1 | 14
25
Kundreportage
Fakta
Preemraff
är Sveriges största raffinör. De två
raffinaderierna i Lysekil och Göteborg räknas
till de modernaste i Europa och raffinerar
årligen 18 miljoner kubikmeter råolja.
Det motsvarar 80 procent av den totala
kapaciteten i Sverige och 30 procent av
kapaciteten i Norden.
Vid anläggningen i Lysekil, som funnits sedan
1975, produceras främst bensin, diesel,
propan, propen, tunga eldningsoljor och
bunkerolja.
ABB
har levererat en virtualiserad
automationsplattform baserad på 800xA
med Safety, SIL3-klassad Safety PLC och
Safetybiblioteket ReUse. I affären ingick
även projektdrivning, design, konfigurering,
testning samt en projektleverans med all
tillhörande granskning och dokumentation,
allt helt i enlighet med IEC 61511.
I investeringen ingår även fyra nya lågspänningsställverk där större delen av komponenterna kommer
från ABB.
– Därför är det viktigt att alltid få rätt
signaler. Bland det värsta som kan hända är att någon tror att det finns ett flöde
som inte existerar.
”Oavsett lagar och myndighetskrav vill vi
ha en så säker anläggning som möjligt”
Flera larm krävs
Samtidigt vill alla processindustrier undvika onödiga och dyra stopp. För att öka
drifttillgängligheten och samtidigt behålla
säkerheten kan man installera tre mätare
där det krävs att två mätare larmar samtidigt för att anläggningen ska stoppas.
– Vid ett osäkert läge måste säkerhetssystemet stoppa en process eller en anläggning. Men ett dåligt designat säkerhetssystem stoppar oftare än så och det kostar
mycket pengar, säger Jörgen Karlsson.
ABB och Preem genomförde tillsammans en kombinerad FAT och SAT (Factory
Acceptence Test respektive Site Acceptence Test) för att kontrollera att allt fungerade innan anläggningen öppnades igen i
slutet av oktober.
system som ger en bra dokumentation av
hur säkerhetssystem och kretsar fungerar.
– ABB har varit lyhört för hur systemet
ska fungera och utvecklas. De har verkligen lyssnat och tagit till sig våra synpunkter
och det är viktigt, säger Lars Andersson.
En annan stor investering som Preem
gjort på säkerhetsområdet är det nya kontrollrummet som stod klart i maj 2013 efter
en byggtid på cirka ett och ett halvt år.
– Det gamla kontrollrummet låg närmare processen och skulle inte ha tillräcklig
motståndskraft vid en eventuell explosion.
I det nya har vi väggar som är dimensionerade för det, förklarar Lars Andersson.
Flytten till det nya kontrollrummet, som
invändigt är indelat i tre areor, två produktionsareor och en distributionsarea, skedde under drift.
Förutom högre säkerhet har det resulterat
i bättre arbetsmiljö i form av större, ljusare
och luftigare lokaler med en bättre akustik.
Nya säkra ställverk
Preem har även köpt fyra stycken lågspänningsställverk där större delen av komponenterna kommer från ABB. De nya ställverken är betydligt säkrare än de gamla
och har bland annat ljusbågsvakter som
kan bryta spänningen på 30 millisekunder,
plåtkapslingar och beröringsskydd. Ställverken är testade av ABB och uppfyller
garanterat alla gällande normer.
Att Preem valt att bygga vidare på 800xAsystemet ger möjligheter att addera nya
funktioner. På inköpslistan finns ett rapport26
Kunden 1 | 14
Jörgen Karlsson från ABB och Lars Andersson,
automationschef på Preem i Lysekil, på
takterrassen till det nya kontrollrummet
som av säkerhetsskäl ligger längre bort från
anläggningen än det gamla kontrollrummet.
Kundreportage
Rätt klädd för spänning
Allt arbete nära spänningsförande anläggningar
kräver både riskbedömning och rätt klädsel för
att undvika allvarliga olyckor. Därför använder
ABB:s servicegrupper arbetskläder
med inbyggt ljusbågsskydd.
Text Nils Sundström Foto Jonas Bilberg
K
ortslutningar i elektriska installationer kan resultera i en ljusbåge
som under ett antal millisekunder
når mycket höga temperaturer –
uppåt 8 000 grader. Avstånd och klädsel
avgör hur den som utsätts klarar kroppen
från allvarliga brännskador.
– Idealläget är om man har en modern
elektrisk anläggning med ljusbågsvakter.
Då kan man komma under 50 millisekunder, vilket minskar risken för allvarliga skador om den som arbetar har rätt skyddsklädsel. I en äldre anläggning, med gamla
reläskydd och brytare ligger bortkopplingstiden på mellan 200 och 500 millisekunder,
säger Reine Fredengrener, elsäkerhetsrådgivare på ABB och svensk representant inom ABB-koncernen när det gäller
elsäkerhetsfrågor.
Koncept för säkerhet
ABB har sedan flera år ett koncept med
flamskyddskläder som skyddar mot ljusbåge och en modell för riskbedömningar,
Kunden 1 | 14
27
Kundreportage
”Det finns inga fältservicearbeten där
vi kan bortse från en ljusbågsrisk”
som gör att all servicepersonal i olika steg
kan säkerställa att de har ett så bra skydd
som möjligt i sitt fältarbete.
– Riskbedömningen handlar om att
bedöma risken, eliminera eller minimera
risken och – i tredje hand – applicera den
personliga skyddsutrustning som krävs
för den kvarvarande risken, säger Reine
Fredengrener.
Han betonar att arbetskläderna med
ljusbågsskydd är vardagskläder för såväl
ABB-personal som för entreprenörer som
är inhyrda av ABB vid samtliga arbeten i
hög- och lågspänningsarbeten.
– Det finns inga fältservicearbeten där vi
kan bortse från en ljusbågsrisk. Våra servicegrupper vet inte på morgonen vilken
situation de kommer att vara i vid lunchen.
Därför är de här arbetskläderna våra vardagskläder – de ska inte ligga ute i bilen,
förklarar Reine Fredengrener.
Generellt sett ökar risken för elsäkerhetsolyckor dramatiskt vid händelsestyrda
arbeten. Ett sådant jobb kan börja med
ett akut samtal till drivsystemsjouren och
sedan en felsökning på en anläggning.
– Om det istället handlar om ett planerat byte av exempelvis en frekvensomriktare är arbetet oerhört välplanerat vad
gäller tid, material, och resurser, säger
Reine Fredengrener.
Han framhåller att ABB sedan 2010
blivit mycket bättre på att göra riskbedömningar, inklusive att använda personlig skyddsklädsel. Ansvaret ligger på
den lokala arbetsledaren som inför varje arbete ska säkerställa att det görs en
riskbedömning.
Tillbud följs upp
Varje år inträffar ett par allvarliga ljusbågsolyckor i Sverige. På ABB Service har det i
skrivande stund på drygt ett år inte inträffat någon allvarligare olycka med sjukskrivning som följd.
– Vi har i Sverige tillräckligt med lagar,
förordningar, föreskrifter och instruktioner
för att det inte ska hända en enda elekt­
risk olycka. Problemet är att vi inte alltid gör som vi kommit överens om. Därför arbetar vi inom ABB med konceptet
Jobba Säkert (R U Safe), där vi diskuterar varför vi gör som vi gör och vikten av
att rapportera olika händelser och tillbud.
Att förbättra processen kring riskbedömningar är ett ständigt pågående arbete
som ABB tar på största allvar, säger Reine Fredengrener.
Reine Fredengrener bär sedan två år tillbaka alltid ljusbågsskyddade
kläder i tjänsten: ”Jag tycker att kläderna är riktigt bekväma”, säger han.
28
Kunden 1 | 14
Fakta
Kollektionen
Förutom jacka, skjorta och
byxor finns en hel kollektion
med kläder som skyddar
mot ljusbågar, inklusive
underkläder som andas,
handskar och huvor. Vilka
plagg och hur många
lager som behövs beror på
riskbedömningen. Konceptet
bygger på att huden inte ska
utsättas för en påfrestning
som passerar andra gradens
brännskada.
Sömmar
Även bärande sömmar
och reflexer ska ha ett
inbyggt flamskydd, enligt
designstandarden för
ljusbågeskydd IEC 61482-2
Vikt
Tyget har mycket bra
skyddsvärden för ljusbåge i
förhållande till sin vikt, vilket
ger lätta och komfortabla
plagg.
Fotnot:
Se videoklipp hur den amerikanska
flamskyddstillverkaren Westex testar
sina skyddskläder för att användaren
ska klara en ljusbåge.
http://www.westex.com/
resource-library/videos/
Kundreportage
Antistat
Tyget är försett med antistatfibrer för
att förhindra att det uppstår statisk
elektricitet i plaggen. Det är viktigt om
arbete ska utföras i ATEX-klassad miljö,
det vill säga explosionsfarlig miljö.
Safe Leif heter dockan som
är klädd i ABB:s varselkläder
med ljusbågsskydd och som
visas upp på ABB-dagar
och olika event runt om i
landet. På varje plagg finns
ett ATPV- och LOI-värde som
anger vilken skyddsnivå det
klarar.
ATPV-värde
Alla flamskyddskläder i Tranemo
Workwears kollektioner har ett angivet
ATPV-värde (Arc Thermal Protective
Value) som avser den infallande energin,
mätt i kalorier per kvadratcentimeter,
som plaggen tål att utsättas för. Varje
lager av ABB:s flamskyddskläder har
ett ATPV-värde över 8 kal/cam2, vilket
är vad som krävs för att förhindra
uppkomsten av en andra gradens
brännskada enligt den amerikanska
riskbedömningsstandarden NFPA70E,
nivå 2, samt EU-standarden EN 612821. Vid arbeten i högspänningsmiljö
(>1kV) krävs ATPV värde över 25, nivå
3, eller EN 61482-1–2 klass 2.
LOI-värde
För att bestämma ett materials relativa
flamskydd används ofta metoden LOI
(Limiting Oxygen Index). Ju högre
LOI-värde, desto bättre flamskydd har
materialet. Värdet mäter hur mycket
syre det måste finnas i rummet för att
ett material ska brinna. Vanlig bomull
har ett LOI-värde på 18 och antänds
direkt i vanlig rumsmiljö, medan ABB:s
flamskyddade kläder har ett LOI-värde
på drygt 31. Brandmän i USA har
utrustning med ett LOI-värde över 45,
vilket dock ger täta och tunga plagg.
Inbyggt flamskydd –
så funkar kläderna
Det varken känns eller
syns. Flamskyddet
i ABB:s arbetskläder
är inbyggt i fibrerna.
Precis som hos Formel
1-förare.
B
ehovet av skyddskläder kan tyckas självklart om det finns risk för
att utsättas för hetta och eld.
Men många kanske inte tänker
på att felaktiga kläder, som arbetskläder
i bomull/polyester, kan göra mycket mer
skada än nytta när de exponeras mot eld
och hetta.
– Fibrer från till exempel polyester och
nylon kan smälta in i huden och ge allvarliga och svårläkta brännskador, förklarar
Roger Johansson, kundansvarig för flamskyddskläder på Tranemo Workwear.
Företaget tillverkar ABB:s kläder med
inbyggt ljusbågsskydd, som på fackspråk
heter inherent flamskyddat tyg. ABB använder Tranemos aramidkollektion där flamskyddet, i likhet med Formel 1-förarnas
overaller, är invävt i tyget för att begränsa
flamspridningen.
– Tyget är tillverkat av konstfiber där
flamskyddet är en väsentlig karaktäristik
av fiberns kemiska uppbyggnad, berättar
Roger Johansson.
Invävt flamskydd går varken att tvätta
ur eller slitas ut, till skillnad från metoder
där skyddet impregnerats på kemisk väg.
Det invävda flamskyddet ger också mjukare kläder och är ett miljömässigt bättre
alternativ än impregnering.
– Konstfibrerna har blivit riktigt bra.
Man kan varken se eller känna att det är
ett inherent flamskyddad tyg. De har också samma värmegenomsläpp som vanliga
tyger, säger Roger Johansson och hänvisar till tygets andas-funktion.
Tygerna tillverkas i USA där de genomgår noggranna tester. Bland de svenska kunderna finns LKAB, Infratek och
Sandvik.
Kunden 1 | 14
29
Kundreportage
För ABB går säkerheten först, i alla lägen. Nyligen
firade den svenska serviceverksamheten ett helt år
utan allvarliga arbetsplatsolyckor.
Text Lena Bergman Foto Pär Rosén
Framgångsrikt säkerhetsarbete
inom serviceverksamheten
S
ervice ansvarar för eftermark- bättre säkerhetskultur genom att visa i
nad och service på alla ABB:s både ord och handling att säkerheten
produkter i Sverige. Det innebär kommer först.
verksamhet inom många olika
– Tack vare den investerade tiden och
områden, och på många platser. Trots för- engagemanget är säkerhet idag en naturutsättningarna kunde enhetens 750 med- lig del av det dagliga arbetet. Vi inleder till
arbetare i oktober fira ett helt år utan en exempel alla våra möten med en säkerenda olycka med sjukskrivning som följd. hetsgenomgång, då vi går igenom allt från
Framgången är ingen slump. På Ser- var nödutgångarna finns till att rapportera
vice har man genom målmedvetet arbete incidenter i organisationen eller betydelseunder lång tid skapat en gedigen säker- fulla händelser i omvärlden.
Inom Service bedrivs hela tiden projekt
hetskultur. Några genvägar finns det inte,
säger Tomas Holmgren, som är kvalitets-, för att ytterligare vässa säkerhetsarbetet.
miljö- och arbetsmiljöchef på Service:
Ett av projekten heter ”100 procent riskbe– Man måste vara
beredd på att lägga ner
”Tack vare den investerade tiden och
mycket tid, på alla nivåengagemanget är säkerhet idag en
er i organisationen. Vi har
naturlig del av det dagliga arbetet”
under flera år byggt en
dömningar”: minst en riskbedömning ska
göras på alla arbetsorder, stora som små.
– Riskbedömningar är vårt bästa verktyg
för att arbeta proaktivt och undvika olyckor.
Många av våra servicetekniker kommer
till nya anläggningar varje dag och då är
det extra viktigt att göra en riskbedömning innan arbetet startar. Det händer att
vi stoppar arbeten som bedöms som farliga, men med hjälp av diskussioner tillsammans med kunden brukar det alltid gå att
hitta bättre och säkrare lösningar för att
slutföra uppgiften, säger Tomas Holmgren.
ABB har även infört en säkerhetscertifiering av underleverantörer – Contractor
Safety Programme. Incidentrapporteringen visar nämligen att många incidenter
involverar entreprenörer som ABB anlitar.
– För att entreprenörerna ska dela vår
syn på säkerhet och ha samma möjlighet
som vi själva att arbeta säkert, har vi utbildat 600 personer hos de entreprenörer vi
anlitar. I praktiken innebär det att vi har
haft lärarledda utbildningar runtom i landet där vi bland annat utbildat i elsäkerhet
och hur vårt beteende kan ha stor betydelse för säkerheten, säger Tomas Holmgren.
Deltagarna får certifiera sig enligt industristandarden för arbetsmiljö, SSG-Entré,
samt inom elsäkerhet enligt metoden ELSA.
– Det är något som uppskattats mycket av de entreprenörer som deltagit, säger
Tomas Holmgren.
Varje morgonmöte på ABB:s
enhet Fullservice vid High Volt
Cables i Karlskrona börjar med en
säkerhetsgenomgång, här ledd av PerAnders Olsson. Genom att dela med
sig av information, samt att efterfråga
och följa upp rapporter, bidrar alla till
att skapa ett bra säkerhetsklimat.
30
Kunden 1 | 14
Säker bowling
med moduluppbyggt
system
Bowlinghallar ska vara en säker arbetsmiljö.
Med utrustning från ABB-enheten Jokab Safety har
maskin­säkerheten höjts i ett 40-tal hallar i Sverige.
Text Thomas Östberg Foto Sofia Sabel
Kunden 1 | 14
31
Kundreportage
V
åren 2011 började Arbetsmiljöverket inspektera säkerheten i
bowlinghallar runt om i Sverige.
Bakgrunden till myndighetens
intresse var bland annat att det inträffat
dödsolyckor i bowlinghallar, både i Europa och i USA, under 2000-talet.
Inspektionerna visade att i princip ingen av landets cirka 300 hallar uppfyllde de
grundläggande hälso- och säkerhetsdirektiv som finns angivna i EU:s maskindirektiv.
Direktivet gäller alla maskiner som
släpps ut på EU:s gemensamma marknad och finns i en svensk förordning, AFS,
som reviderats flera gånger sedan den
infördes 1995.
– Om någon får för sig att gå in i en
maskin i en bowlinghall ska den stanna så
att ingen skadar sig. Tidigare bröt man i bästa fall strömmen på en strömbrytare in­nan
man började greja, säger Jonas Nilsson
som genom det egna bolaget Jonas Nilsson
International AB är en av de utvalda system­
integratörer som ABB samarbetar med.
Inget skydd tidigare
I de svenska bowlinghallarna fanns före
inspektionerna i princip inget skydd alls
som hindrade personal, eller ännu värre
spelare som gett sig ut på banan, att komma i direkt kontakt med de stora maskiner
som hanterar käglor och klot.
– Så får man inte ha det. På en arbetsplats är det inte tillåtet att ha maskiner på
ett sådant sätt att människor kan komma
till skada, säger Anders Brunander, försäljningschef på ABB-enheten Jokab Safety.
Och han fortsätter:
– Vårt jobb är att hjälpa kunderna hitta den mest kostnadseffektiva lösningen.
Med hög tillgänglighet samtidigt som gällande direktiv och standarder uppfylls.
32
Kunden 1 | 14
Maskinsäkerheten behöver ses över i många av Sveriges bowlinghallar. Anders Brunander från ABBenheten Jokab Safety samtalar med Jonas Nilsson från egna bolaget Jonas Nilsson International.
”Tanken är att man snabbt och lätt
ska ta sig in, göra det man ska och
sedan gå ut igen”
Star Bowling i centrala i Göteborg är en
av de hallar där ABB och systemintegratör Jonas Nilsson tillsammans tagit fram
en säkerhetslösning.
Systemet består i grunden av fyra stycken Pluto säkerhets-PLC och 16 utgångsexpansioner, BT 51. På Star Bowling har
man valt att sätta ljusbommar både framför banornas käglor och i maskinrummet.
Om ljusbommarna, som är kopplade till
en programmerbar säkerhets-PLC, bryts
så bryts även strömmen till de dubblera-
de kontaktorerna. Då stoppas maskinerna och personal kan gå in och göra sitt
jobb under säkra förhållanden.
I maskinrummet finns på sidorna av
de åtta banparen numera också staket
som stoppar intilliggande maskiner om
någon kommer i kontakt med maskinen
när den är i gång.
Efter åtgärd måste systemet återställas genom en eller två knapptryckningar
innan maskinen kan startas igen.
– Tanken är att man snabbt och lätt ska
Kundreportage
Efter att det inträffat dödsolyckor i bowlinghallar, i både Europa och USA, började Arbetsmiljöverket
inspektera maskinsäkerheten i de svenska bowlinghallarna.
Fakta
Star Bowling
är en modern bowlinghall som ligger nära
Centralstationen i Göteborg och är inredd i
amerikansk stil. Erbjuder även restaurang, bar,
konferenslokaler och andra spel.
Ninas Bowling & Café
är en bowlinghall med åtta banor i västgötska
Kinna. Lars Flack driver hallen tillsammans med
dottern Nina Flack, internationellt känd bowlare
som bland annat vunnit flera Europa- och
världsmästerskap.
ABB
har till Star Bowlings 16 banor i Göteborg
levererat 16 Focus ljusbommar, 4 Pluto
säkerhets-PLC, 16 säkerhetsreläer BT51, 128
kontaktorer AF09 samt flera andra komponenter
och staketsystem Quick-Guard E.
ta sig in, göra det man ska och sedan gå
ut igen, förklarar Jonas Nilsson som tidigare bland annat byggt skyddslösningar
kring robotceller.
Satsar mer på underhåll
Bland personalen i hallarna finns uppfattningen att säkerhetskraven gjort jobbet
krångligare. Det tar längre tid att fixa en
kägla eller ett klot som fastnat. Samtidigt
tycker många att det är bra med en säkrare arbetsmiljö.
– Vi vill minimera driftstopptiden. Gästerna ska ju få den tid de betalat för. En
effekt har blivit att vi satsar lite mer på att
underhålla maskinerna för att minska antalet stopp, säger Jens Sjöbom som är teknisk chef på Star Bowling och dessutom
spelar bowling i allsvenskan med Örgryte.
Och egentligen spelar det ingen roll vad
ägare och personal tycker. Förordningen gäller och den som inte följer den får
stänga sin hall, vilket nyligen hände i Mölnlycke utanför Göteborg.
– Med den utgångspunkten måste jag
säga att den lösning vi har är den bästa tillgängliga, säger Lars Flack på Ninas
Bowling i Kinna.
Den hallen utrustades nyligen med i
princip samma tekniska säkerhetslösning
som Star Bowling. Systemintegratör var
AMM Styrteknik.
– Vi har haft ett väldigt bra samarbete
med både ABB och den lokale integratören. De är väldigt kunniga om vad direktivet innebär, säger Lars Flack.
Maskinrummet på Star bowling i Göteborg är
komplext. Här är ett av åtta kontaktorskåp.
Foto: Jonas Nilsson International.
ABB:s roll i sammanhanget kan kort
beskrivas som en kunskapsförmedlare
inom maskinsäkerhet som med ett moduluppbyggt säkerhetssystem hjälper integratören att skapa en användarvänlig och
kostnadseffektiv lösning.
– För att lyckas med det, för vi alltid
en dialog med alla inblandade. Det är inte
minst viktigt att den som ska arbeta i miljön
är med. Annars är risken stor att det kommer att fuskas med säkerheten. Ibland kan
riskanalysen leda till förändrade arbetssätt.
Målet är ju att minska riskerna så mycket som möjligt, säger Anders Brunander.
Av Sveriges cirka 300 bowlinghallar
uppfyller i dag uppskattningsvis hälften
gällande EU-direktiv.
Kunden 1 | 14
33
Kundreportage
Riskanalys gav nytt
säkert gruvspel
Ombyggnader av gruvspel innehåller många riskmoment.
I Sveriges djupaste gruva, Renströmsgruvan, har ABB
och Boliden satsat hårt på förebyggande riskanalyser
och åtgärder inför moderniseringen.
Text Lars Westerlund Foto Roger Holmgren och Lars Westerlund
G
ruvspelet som tidigare användes i Renströmsgruvan installerades 1953 av ASEA och hade
en ursprunglig produktionskapacitet på cirka 80 ton malm per dag. En
uppgradering gjordes 1996 av ABB efter
mer än 40 års drift.
– Med ett så gammalt spel blev det
mer och mer svårt att få tag på reservdelar. Detta visade sig tydligt när en motor brann, säger Christer Wiberg, projektledare på Boliden.
2010 påbörjade Boliden utreda möjligheten till ett gruvspelsbyte och våren
2012 fattade koncernstyrelsen beslut
om projektet som totalt skulle kosta 57
miljoner kronor.
– Ett viktigt beslut som visade att
ledningen verkligen tror på Renströmsgruvans framtid, menar Christer Wiberg.
ABB fick uppdraget att utföra moderniseringen av gruvspelet och utvecklade ett
koncept tillsammans med Boliden.
Högsta säkerhetsnivån
Syftet med moderniseringen var att uppnå den högsta nivån av tillförlitlighet och
säkerhet. En positiv effekt av arbetet var
att gruvans produktionstakt kunde öka.
– Det gamla gruvspelet klarade efter uppgraderingen 1996 att transportera upp 8 700
ton malm per vecka. Genom nyordningen
kommer vi upp i en volym på 10 000 ton.
Det är inte någon skillnad i hastighet – 7,5
meter per sekund – men tiden för i synner34
Kunden 1 | 14
”Det måste då vara
helt vindstilla så
att byggnaden inte
krängde”
het pålastning har reducerats något, vilket
har bidragit till produktionsökningen, säger
Christer Wiberg.
Delar av gruvspelet är inrymt i laven,
som är det torn som ställs ovanpå gruvhålet. För att minimera produktionsstoppet under projektet installerades toppskivorna till det nya spelet i en ny 15 meter
hög byggnad som placerades på marken
under byggtiden. De delar i gruvspelsutrustningen som skulle vara kvar togs då
ner från laven. När installationen var klar
i slutet av april 2013 lyftes den 17 ton
tunga byggnaden 70 meter upp till toppen av laven.
– Vi gjorde det en natt när det inte
fanns något folk på industriområdet. Det
måste då vara helt vindstilla så att byggnaden inte krängde, berättar ABB:s projektledare Roger Holmgren.
Byggnaden skulle egentligen ha målats
grå men den blev istället röd eftersom man
tagit fel på färgkoden.
– Om jag får säga det själv så blev det
riktigt snyggt. Vi är nog den enda röda
gruvlaven i världen. Den kallas i folkmun
för ”Rödluvan”, säger Christer Wiberg och
skrattar hjärtligt.
Efter ett fem veckor långt produktionsstopp kunde verksamheten i Renströmsgruvan dras igång igen.
Ett bra servicestöd
Boliden och ABB har sedan lång tid tillbaka ett nära samarbete och Christer
Wiberg konstaterar att ABB haft ett väl
fungerande servicestöd till det befintliga
gruvspelet och även till andra gruvspel
inom Boliden.
– Samarbetet oss emellan fungerade
också mycket bra i moderniseringsprojektet, berättar han.
Roger Holmgren betonar att ombyggnaden av ett gruvspel innehåller många
riskfyllda moment.
– Vi har varit mycket noggranna med
att följa Bolidens krav och alla som
arbetat för externa entreprenörer har
först fått gå igenom en arbetsplatsspecifik
utbildning, berättar han.
Vid varje projektmöte har det genomförts en riskgenomgång och varje vecka
har man gått en skyddsrond. Både ABB
och Bolidens projektledare har hela tiden
funnits på plats i Renström.
Kundreportage
Det nya gruvspelet vid Renströmsgruvan efter ombyggnaden. Den lyckade moderniseringen har också inneburit en produktionsökning.
Så blev projektet
säkert
■
■
■
■
■
■
Ett flertal faktorer har starkt bidragit till att
det inte inträffade några större incidenter eller
olyckor vid moderniseringen av gruvspelet i
Renströmsgruvan:
Boliden har tagit det ålagda övergripande
samordningsansvaret på site.
ABB och Boliden har arbetat nära tillsammans
och på så sätt tidigt identifierat riskfyllda
moment.
Detaljerade tidplaner. Eftersom det handlat om
en omläggning på kort tid har arbetet planerats i
detalj i ett tidigt skede.
Kompetent personal.
Byggmöten på site – forum för att lyfta och
åtgärda säkerhetsfrågor.
Förebyggande riskanalyser och åtgärder samt
dialog med kunden för att lyfta säkerhetsfrågor.
Fakta
Christer Wiberg, Boliden, och Roger Holmgren,
ABB, framför gruvlaven i Renström. ”För att
undvika incidenter och olyckor har vi och ABB
satsat hårt på förebyggande riskanalyser och
åtgärder”, berättar Bolidens projektledare
Christer Wiberg.
Boliden
är ett företag med kärnkompetens inom
prospektering, gruvor, smältverk och
metallåtervinning. Renströmsgruvan togs i
drift 1952. Här bryts komplexmalm med zink,
koppar, bly, guld och silver. Produktionen ligger
på cirka 300 000 ton malm per år. Med en
djupramp på 1 340 meter är Renström Sveriges
djupaste gruva. I Renström arbetar cirka 115
personer plus ett tiotal entreprenörer.
ABB
har tillhandahållit en stor mängd mekanisk och
elektrisk utrustning samt de installationstjänster
som krävdes för att modernisera gruvspelet.
Reservdelar och utbildning ingick också i ABB:s
uppdrag. Drivmotor M3BP 450 LA 8 450 kW,
frekvensomriktare ACS 800-17-0790-7
Kunden 1 | 14
35
Kundreportage
Magnus Hagman (till vänster) på Scania sökte en ny lösning och hittade frekvensstyrda växelströmsmotorer
med ett vattenkylt system tack vare PO Gelin som lett projektet för ABB.
Motstånd ger
rätt provkörning
Lastbilsmotorerna på Scania i Södertälje testas noggrant.
ABB:s motorer och drivsystem möjliggör simulering av
verkliga förhållanden i labbmiljö.
Text Mats Lundström Foto Magnus Glans
36
Kunden 1 | 14
Kundreportage
I
en korridor på tekniska centret hos lastbilstillverkaren Scania i Södertälje finns
ett trettiotal rum. Det skulle kunna vara
en sjukhuskorridor, men det luktar svagt
av diesel och det brummar mystiskt från
rummen. En av dörrarna öppnas och där
innanför syns en naken dieselmotor, en V8
på 730 hästkrafter. Hundratals sladdar är
kopplade till motorn, precis som om den
befann sig på en intensivvårdsavdelning.
Men avdelningen är Scanias provkörning av lastbilsmotorer. I provcellerna körs
motorer monterade i en motorbock mer
eller mindre dygnet runt. Det innebär testning av detaljer och komponenter, mätning av bränsleförbrukning, emissionsnivåer med mera.
– Det krävs oerhört mycket provning,
bland annat för att kraven är så olika i olika världsdelar när det gäller emission och
buller. För att få leverera lastbilarna gör
vi tester för att certifiera att våra motorer
lever upp till internationella krav, berättar
Scanias projektledare Magnus Hagman.
Nya motorkomponenter testas
Scanias center för teknikutveckling ligger
i Södertälje och har ett ständigt behov att
testa. Precis som på ett sjukhus finns det
ett väntrum med skillnaden att här väntar
ett tiotal stora motorer på sin tur att rul­
las in för provtagningar.
– Funktionsprov av nya komponenter
i motorerna görs långt innan de hamnar i
lastbilarna. Proverna behövs för att verifiera att nya komponenter ger de förbättringar av exempelvis bränsleförbrukning,
minskat slitage som avsetts. Proverna
pågår i upp till tre dygn. Långtidsprov, det
vill säga när motorerna testas i månader
i sträck för slutlig verifiering, sköts där­
emot ofta av externa samarbetspartners,
förklarar Magnus Hagman.
För att simulera verkliga förhållanden
ges dieselmotorerna ett lastmoment under
testerna, det vill säga en motkraft som
ska motsvara drivlinan, hjulfriktionen och
vägens topografi – backe upp och backe
ner. Motståndet utgörs av en kraftig elmotor som i det här sammanhanget i praktiken
fungerar som en dynamometer och generator. Dieselkraften vid testerna återvinns
till elenergi som sedan används av Scania.
I tre av rummen har ABB levererat nya
elmotorer med tillhörande drivsystem. De
gamla var för klena och omoderna.
– Våra dieselmotorer blir allt starkare
och då måste även elmotorerna hänga
med, men det har också varit svårt med
underhållet och med reservdelar till de äldre elmotorerna. Därför sökte vi en ny lösning, förklarar Magnus Hagman.
Vattenkylda drivsystem
Varje testcell har ett rejält betongfundament som sträcker sig ner till det sörmländska urberget. I våningarna under samt
över finns ett flertal rörsystem som servar de drygt 30 provcellerna med allt från
bränsle, olja, vattenkylning, lufttillförsel och
avgasevakuering. En trappa ner finns ock-
De frekvensstyrda växelströmsmotorerna som ABB levererat är av samma
typ som de som används i valsverk i
processindustrier.
– I industriella processer går motorerna sällan över 2000 varv per minut (rpm).
Scanias testriggar kräver ett högt moment
vid låga hastigheter, men som också ska
klara av höga varvtal, från i princip 0 och
upp till 3600 rpm beroende på vilken typ
av tester som pågår. Det är en krävande
applikation där elmotorn även måste klara snabba förändringar i varvtal, säger PO
Gelin som lett projektet för ABB.
De tre provcellerna renoverades och
fick nya elmotorer under sommaruppehållet 2012. Den komprimerade tids­planen
fungerade och Magnus Hagman är mycket nöjd med projektet.
– Utöver de vanliga projektmötena hade
vi exempelvis ett möte för installationsplanering som sparade mycket tid och krångel. Nu har vi option på ytterligare fem leveranser varav en redan är beställd med en
större motor på hela 1,2 MW, säger han.
”Det krävs oerhört mycket provning,
bland annat för att kraven är så olika
i olika världsdelar när det gäller
emission och buller”
så elmotorernas drivsystem. I lösningen
från ABB är både motorer och drivsystem
vattenkylda. Det är nytt i sammanhanget.
– Tidigare användes luft som kylmedel, vilket innebar stora och bullriga fläktsystem. Med vattenkylning slipper vi bullret samtidigt som överskottsvärmen från
vattnet kan återvinnas via värmepumpar,
säger Magnus Hagman.
Fakta
Scania AB
är en svensk lastbils- och busstillverkare som
ägs till största delen av tyska Volkswagen
AG. Verksamheten är i huvudsak förlagd till
Södertälje. Företaget producerar tunga lastbilar
över 16 ton, bussar, marin- och industrimotorer
och tillhandahåller servicetjänster för dessa
produkter.
ABB
har till tre existerande testriggar levererat
bromsmotorer, två AME 450 (1 MW vid 1200–3600
rpm, varv per minut), för att möta Scanias framtida
krav för utveckling och provning av lastbilsmotorer.
Dessutom har ABB i ett helhetsåtagande
levererat projektledning, anläggningskonstruktion,
installationsarbete samt mjukvarukonstruktion
av AC500 styrsystem med kommunikation mot
Scanias överordnade styrsystem. ABB skötte även
driftsättning fram till att installationen överlämnades
till Scanias projektgrupp. Drivsystemen kyls med en
luft till vatten värmeväxlare. Motorerna är utrustade
med inbyggd vattenkylning, momentgivare,
rotorlåsningsmekanism, automatsmörjningsenhet,
vibrationsövervakning, pulsgivare samt
temperaturövervakning av lindningen.
Kunden 1 | 14
37
Kundreportage
Med gott samarbete och en helhetslösning har Fredrik Magnusson och Kenneth Johansson, Munksjö Billingsfors, Henrik Bäckström,
Sverull, och Urban Wallin, ABB Service, fått till stånd en mer tillförlitlig drift av pappersbrukets rivare.
Samarbete gav
lyckad lösning
Hos Munksjö Billingsfors löste ABB:s
samarbetsföretag Sverull återkommande
problem med en motordrift. En helhetslösning med ABB:s frekvensomriktare
och samarbete med ABB Service, gav
önskat resultat.
Text Marianne Lindeborg Foto Hans Jonsson
38
Kunden 1 | 14
A
llt kasserat papper från en pappersmaskin hos Munksjö Paper
AB i Billingsfors rivs till flingor i
en kraftfull rivare.
– Rivaren gör det möjligt att elda flingorna till energi. Annars måste vi lägga dem
på deponi, kostsamt och sämre för miljön,
berättar Fredrik Magnusson, elingenjör på
Munksjö Billingsfors.
Rivaren består av en två meter lång,
grov och tandad vals som river sönder
pappret mot ett mothåll. Valsen drivs av två
75 kW-motorer med växellåda och kilrems­
koppling, en i var ände av valsens axel.
Växellådorna gick ideligen sönder.
– Om kilremmarna slirade på ena sidan så
ökade påfrestningen på den andra. Växellådan tog då stryk, säger Fredrik Magnusson.
Munksjö Billingsfors diskuterade olika
lösningar, bland annat hydrauldrift. En förfrågan ställdes bland annat till AB Sverull
i Karlstad som redan hade levererat flera
växellådor till rivaren.
Henrik Bäckström på Sverull berättar
att de tog fram en helhetslösning med
kuggremsdrift och ABB:s frekvensomriktare ACS800.
– Som ABB:s samarbetsföretag, Authorized Value Provider, har vi arbetat en hel
del med ABB:s frekvensstyrningar av olika slag och den tekniken skulle passa bra
för att driva och styra rivaren, säger han.
Munksjö tittade på olika erbjudanden
och valde Sverulls lösning.
Kundreportage
– Den var ekonomiskt fördelaktig och
dessutom var vi bekanta med ABB:s frekvensomriktare sedan tidigare, säger Fredrik Magnusson.
Trepartssamarbete
Den mekaniska och elektriska installationen
gjorde Munksjös egen underhållspersonal
men de ville ha hjälp med idrifttagning av
systemet. Sverull som ofta levererar nyckelfärdiga lösningar och helhetskoncept
vände sig till ABB Service för idrifttagning
och programmering av rivarens nya drift.
– Det har fungerat mycket bra och det
har känts säkert att ha ABB med sig i projektet. Tillsammans kunde vi erbjuda en
helhet, säger Henrik Bäckström.
Urban Wallin från ABB inflikar att denna typ av arbete är något de på Service
är vana vid.
– Vi har erfarenhet av alla typer av dessa
driftsystem.
Ombyggnaden genomfördes sommaren 2013 och drivsystemet driftsattes i
augusti. Nu roterar rivaren med väl avpassad kraft från sina båda kuggremsdrivna
motorer och växellådorna håller.
Fakta
Så här ser logotypen ut som används av ABB:s
auktoriserade partners.
– Samarbetet med Sverull och ABB har
fungerat bra, säger Fredrik Magnusson.
Kenneth Johansson, underhållschef på
Munksjö Billingsfors, tycker att det är en
bonus att Sverull är auktoriserat av ABB.
– Därmed är företaget valt med omsorg
av stora draken ABB, det ger mer tyngd
i samarbetet. Det känns tryggt att också
ha med ABB Service i projektet.
Munksjö
är en av världens ledande tillverkare
av specialpapper som exempelvis
dekorpapper, elektrotekniskt papper samt
slipbaspapper. I Munksjökoncernen ingår elva
produktionsanläggningar i Europa. Huvudkontor
finns i Stockholm. Munksjö Paper AB i
Billingsfors har cirka 270 anställda som tillverkar
pappersmassa samt Spantex möbelpapper och
tunnpapper i tre pappersmaskiner.
Sverull
finns på ett flertal orter i Sverige och förser
industrin med kullager, rullager, tätningar samt
transmissions- och servicelösningar. Sverull i
Karlstad, som är Authorized Value Provider till ABB,
har till Munksjö Paper AB i Billingsfors levererat
ett komplett drivsystem för två befintliga motorer,
inkluderande kuggremsdrift och frekvensomriktare
ACS800 från ABB. För programmering och
idrifttagning har Sverull anlitat ABB Service.
ABB:s AVP-program:
Value Provider Program, VPP, är ABB:s globala
satsning för att samordna partners under en hatt.
Det innefattar alla typer av partners till ABB,
exempelvis systemintegratörer, tekniska partners,
distributörer och skåpbyggare. Programmet
innebär att efter genomgången utbildning blir
partnern en ”Authorized Value Provider”. De får
då använda ABB-namnet i sin marknadsföring.
Ett kundcenter som
kopplar ihop dig med
rätt expert?
Absolut.
ABB:s Customer Contact Center hjälper dig att komma i kontakt med rätt expert
om du har en förfrågan och är osäker på var du ska vända dig. Du når oss via telefon
021-32 50 00 eller e-post [email protected]. www.abb.se
Kunden 1 | 14
39
Kundreportage
Produktionstekniker Tobias
Setterberg kontrollerar ett
robotverktyg i en av robotcellerna och är mycket nöjd
med både ABB-robotarna
och Plamex installationer.
Automation
I
för ny framtid
För tre år sedan var Talent Plastics Laxå
nedslitet och olönsamt. Idag besöker nöjda
kunder ett företag med rader av glänsande
nya robotceller, styrda av kompetenta
medarbetare.
Text Marianne Lindeborg Foto Hans Jonsson
40
Kunden 1 | 14
Laxå, fem mil sydväst om Örebro,
huserar Talent Plastics Laxå AB som
formgjuter och bearbetar plastdetaljer
till bland annat fordonsindustri och verkstadsindustri. Under de senaste åren har
företaget genomgått en kraftig omvandling genom automatisering, regisserad
av platschef Hans Granlöf som kom till
Laxåföretaget för tre år sedan.
– Här var en olönsam tillverkning i
nedslitna lokaler. Mycket manuell och
slitsam montering. Företaget var kört i
botten, berättar Hans Granlöf.
Första steget i räddningsaktionen var städning och renovering av de
stora fabrikslokalerna. Andra steget var
automation med åtföljande utbildning av
personalen.
Talent Plastics Laxå vände sig till
Plamex Automation i Anderstorp, system­
integratör med inriktning mot plasttill-
Kundreportage
”Vi är på väg mot en mycket flexibel
och konkurrenskraftig produktion.
Vår automatiserade fabrik med
kompetent personal är den bästa
marknadsföring vi kan få”
verkning och certifierad partner till ABB.
I början av 2011 gjorde de första automationscellerna entré hos Talent Plastics
och i slutet av 2011 de första med ABBrobotar i huvudrollen. Hela tiden har valet
av automationsutrustning skett i gott
samarbete mellan Talent Plastics och
Plamex.
Robotar på rad
Efter två år står robotcellerna på rad i
fabrikens lokaler. Nio blanka, orange ABBrobotar jobbar ihärdigt i treskift, vid lika
rena, blanka formgjutningsmaskiner eller
monteringsbord.
Bernt Björkman, VD för Plamex, berättar att det är en stor bredd på det arbete
robotarna utför hos Talent Plastics.
De flesta av robotarna plockar ur färdiggjutna plastdetaljer ur formgjutningsmaskiner och lägger dem på avsedd
plats. Någon robot är mer specialanpassad, bland annat en som med ”sax”
klipper detaljer rena från gjutrester.
Ännu mer avancerad och nära nog
unik är en dubbelcell där två ABB-robotar
samarbetar om komplicerad montering. I
dubbelcellen finns ett Vision-system med
13 kameror som styr robotarna att plocka
fram rätt komponenter och montera ihop
dem. För tillfället produceras strömfördelningskontakter till lastbilar, med tio–tolv
delar som ska förenas och skruvas ihop.
– Alla robotinstallationerna är flexibla
för de korta serier som tillverkas här, och
har den exakta precision som krävs för
de små detaljerna, säger Bernt Björkman.
Hans Granlöf är mycket nöjd med ABBrobotarna och pratar särskilt väl om den
avancerade monteringscellen.
– Den spar in fem personers monotona och slitsamma arbete, ett arbete som
ganska säkert gav arbetsskador. Givetvis är det en stor investering men den
ökar vår konkurrenskraft och kommer att
betala sig på bara något år.
När robotarna gjorde sitt intåg i företaget satte Hans Granlöf utbildning högst på
agendan för de anställda skiftarbetarna.
– Det krävs kompetens för vår produktion. Det räcker inte att de är operatörer eller ställare, de måste kunna mer
och fungera som plasttekniker. Vi arbetar
med många kunder och hundratals olika
produkter och plastsorter; vi är en länk i
våra kunders produktionskedja och vi lever
på att ge dem bra service.
Många förbättringar
Hans Granlöf har inte bara drivit fram
automation och utbildning. Medarbetarna inspireras till att arbeta med ständiga
förbättringar, MPS-systemet har uppgra-
derats och lagret av plastråvara minskats
och styrs med stor noggrannhet.
– Vi är på väg mot en mycket flexibel
och konkurrenskraftig produktion. Vår
automatiserade fabrik med kompetent
personal är den bästa marknadsföring vi
kan få – det hör vi när kunder är på besök.
Vi kan ta fler uppdrag och vi får fler uppdrag, tack vare det.
På tre år har företaget gått från uselt
till mycket gott resultat, omsättningen
per anställd har fördubblats och kunderna är positiva.
– Redan från början stod det klart att
det gällde att automatisera alltihop, säger
Hans Granlöf. Hade vi inte gjort det hade
företaget inte funnits kvar idag – då hade
detta varit en bowlinghall …
Fakta
Talent Plastics
är en ledande tillverkare av formgjutna och
förädlade plastkomponenter till bland annat
automotive, marin och verkstadsindustri. Talent
Plastics Laxå AB har 33 anställda och ingår i
koncernen Talent Plastics AB med verksamhet i
Sverige och Estland. Koncernen ägs av Ahlmark
Group.
Plamex Automation
arbetar med automation inom plastindustrin,
företrädesvis med ABB:s robotar.
Automationslösningarna inriktas på flexibla och
standardiserade moduler för effektivare och
lönsammare produktion. Plamex är certifierad
partner till ABB, finns i Anderstorp och har fem
anställda.
ABB
har levererat nio robotar för installation hos
Talent Plastics i Laxå.
Två ABB 120, två ABB 140, en ABB 1600 1,45
6 kg, en ABB 1600 1,45 10 kg, en ABB 2600
1,65 12 kg, en ABB 2600 1,85 12 kg samt en
2400 lätt begagnad från ABB Service.
Kunden 1 | 14
41
Kundreportage
Anna Nilsson visar med handen hur en ljusridå för personskydd fungerar. Bilden uppe till höger visar säkerhetskomponenter
som styr samtliga skydd i anläggningen, och nederst, en fotocell placerad på bansystemet.
Hög säkerhet på Scania
Rotech Tooling har med produkter från ABB hjälpt till att hålla
den höga säkerhetsnivån kring robotceller som Scania kräver.
Text Mats Lundström Foto Magnus Glans
P
å Scania i Södertälje går arbetet
som vanligt i treskift. Leveranserna av lastbilar pausar sällan. I en
av Scanias äldsta industrihallar,
nu nyrenoverad och vitmålad, finns fler linjer för shot peening. Det är en sorts blästring av metalldelar efter härdning för att
erhålla en mer slitstark produkt, till exempel för detaljer i motorer eller till växellådor.
– Det är små kulor som bombarderar
metalldelarna vilket skapar tryckspänningar i ytan. Det gör metallen mycket starkare, säger Tobias Arkbåge, projektchef
på Scania.
Tidigare användes shot peening-tekni-
42
Kunden 1 | 14
ken här och var på Scania, men för några
år sedan togs beslutet om att samla hanteringen i en och samma byggnad. Det
handlar om tre linjer med flera robotceller
för plockning och palletering, det vill säga
placering i en lastpall.
Integratören Rotech Tooling i Hjo har
konstruerat, tillverkat samt installerat cellerna och införskaffat allt skydd från ABB.
En fjärde linje
I början av 2012 konstaterade Scania att
det fanns ett behov av att höja kapaciteten med en fjärde linje. En investeringsprocess drogs igång och en förfrågan gick
ut. Valet föll på Rotech Tooling åter igen.
– Eftersom vi har levererat de tre tidigare robotlinjerna hade vi bra kläm på vad
som skulle göras. Vi har lärt oss Scanias process och krav mer i detalj. Den nu
installerade fjärde linjen blev mer en förfining av vad vi tidigare gjort. Det är en bra
känsla att ha jobbat länge med en kund
i flera projekt och på ett konstruktivt sätt
utbytt varandras erfarenheter, säger Anna
Nilsson, vd på Rotech Tooling.
De tre robotarna på den fjärde linjen
används i huvudsak för upp- och nedplockning. Pallar med artiklar matas in i cellen
som sedan går igenom processen med
Kundreportage
Anna Nilsson, vd för Rotech Tooling, och Tobias Arkbåge, Scania, står i den nya robotcellen med robotmodellen IRB 6600, med
säkerhetssystem från ABB-enheten Jokab Safety. Tobias Arkbåge är nöjd med leveransen: ”Allt har flutit på bra”, säger han.
tvättning och shot peening för att sedan
palleteras i lådor för vidare för transport
till någon av Scanias monteringshallar runt
om i världen.
– Det är inte någon vanlig hantering utan
sköts via ett vision-system från Scorpion.
Totalt finns det åtta kameror installerade,
fyra av dem arbetar i en tredimensionell
miljö för att hantera lutningar på artiklarna, säger Anna Nilsson.
Robotprogrammering har skötts via
Henrik Wallander på HW Automation
Charlottenberg.
– En väl gjord programmering via ABB:s
program RobotStudio har varit en stor fördel, säger Anna Nilsson.
Lars Karlsson, Elservice Tibro, har skött
programmering av den PLC som är överordnad i hela linjen och som styr de säkerhetskomponenter som även här kommer
från ABB:
– Det nya i den fjärde linjen är att vi
använder ett RFID-system som är en teknik för att läsa information på avstånd. Det
sitter en tag på varje pallett som kan läsas
av vilket underlättar kontrollen. Genom
detta vet vi exakt vad som cirkulerar i de
totalt 50 paletterna i anläggningen, säger
Lars Karlsson.
Rigorös säkerhet
Säkerheten i robotcellerna är rigorös. De
har staketsystem runt om och grindar för
passage med ABB:s säkerhetsgivare, Eden
och Magne 2B. Enstråliga ljusbommar från
ABB används för att skydda mot personintrång vid öppningar i bansystem där utoch intransport av pallar sker.
– För att komma in i cellerna måste man begära tillträde och då ställer sig
maskiner och robotar i säkert läge. Sedan
finns in- och utpassager för pallarna med
ljusbommar och så kallad mutingfunktion
som kan skilja på gods och person, säger
Håkan Magnusson på ABB och tillägger:
– Det är lätt att arbeta med Scania eftersom de är noga med att följa maskindirektivet och exempelvis inte bara har skydd
för klämskador utan också mot buller.
Fakta
Rotech Tooling
är ett bolag inom Rotech-koncernen med
huvudkontor i Göteborg, försäljning och
projektering i Hjo. Rotech erbjuder kompletta
helhetslösningar för produktionssystem samt
konstruktion, tillverkning och montering av
fixturer, gripdon och annan kringutrustning.
Företaget utför även ombyggnation och
optimering av befintlig produktionsutrustning.
Scania AB
är en svensk lastbils- och busstillverkare som
ägs till största delen av tyska Volkswagen
AG. Verksamheten är i huvudsak förlagd till
Södertälje. Företaget producerar tunga lastbilar
över 16 ton, bussar, marin- och industrimotorer
och tillhandahåller servicetjänster för dessa
produkter.
ABB
har levererat säkerhetssystem med QuickGuard staketsystem med galler, plastrutor av PC
(polycarbonat) och ljudabsorberande plåtskivor.
Pluto säkerhets-PLC med expansionsrelä och en
Profibus gateway för kommunikation till överordnat
system, Eden säkerhetsgivare, Magne magnetlås,
Spot och Focus ljusskydd.
Kunden 1 | 14
43
Kundreportage
Energiåtgång för pumpdrifter och rörens isolering granskades under energianalysen som Vopak lät ABB genomföra. Full koll på kundernas
flytande bulkvaror har Mårten Jerkenstam och Tom Lidengren, operatörer hos tanklagringsföretaget Vopak Sweden i Göteborg.
Sparar både miljö
och miljoner
Tanklagringsföretaget Vopak Sweden strävar mot att bli
ett hållbart företag. ABB:s energianalys visade svart på vitt
åtgärder som ger miljonbesparingar varje år.
Text Marianne Lindeborg Foto Sofia Sabel
44
Kunden 1 | 14
Kundreportage
”I många lokaler finns bra möjligheter att spara genom
att bättre styra ventilation, värme och belysning”
I
Göteborgs oljehamn trängs blanka
cisterner med långa rörledningar.
Några grupper av cisterner ägs av Vopak
Sweden, ett företag som lagrar flytande
bulkvaror åt olika kunder.
– Vi erbjuder lagringskapacitet och viss
service åt våra kunder som är allt från
oljebolag till processindustrier. Främst
lagrar vi petroleumprodukter, men också
en hel del kemikalier, berättar Kim Kautto,
ansvarig för energiprogram på Vopak
Sweden.
Största verksamheten och huvudkon­
toret finns i Göteborg. Tre mindre terminaler
har Vopak i Malmö, Södertälje och Gävle.
Miljötänket finns hela tiden med i
verksamheten. Tuffa regler styr miljöskydd,
arbetsmiljö och personsäkerhet, och uppvärmning av tankar drar mycket energi.
År 2012 beslutade Vopak Sweden
att ta rejäla steg mot att bli ett hållbart
företag. Som en grund för det anlitades
ABB:s energieffektiviseringsgrupp för att
göra en energianalys.
– Det handlar om både miljö och pengar.
Verksamheten drar mycket energi, främst i
form av el och fjärrvärme, och energikostnaderna står för en stor del av vår omsättning, säger Kim Kautto.
Han berättar att de visste att det
skulle finnas stora möjligheter att spara,
men att de ville ha in hjälp utifrån.
– Vi ville ha experter som kunde utföra
kartläggningen på ett effektivt och strukturerat sätt och bidra med ”nya ögon”.
ABB har konsulter som enbart arbetar med
energieffektivisering och det är en styrka.
Analys på tre orter
Energianalysen utfördes under försom­
maren 2013 i Göteborg, Malmö och
Södertälje. Vopaks terminaler fungerar
som buffertlager för kunderna. De flytande
produkterna kommer via fartyg eller via
rörledning. De lagras – oftast i uppvärmd
tank – och levereras till kunderna via rörledning eller med tankbil.
Fyra energikonsulter från ABB, under
ledning av Jan Lidström, besökte orterna
tillsammans med Kim Kautto. De samla-
de in data om energianvändningen och
grans­k ade utrustning.
Under besöken på terminalerna intervjuade energikonsulterna många av de
anställda.
– Intervjuerna är alltid en väsentlig del i en energianalys, säger Jan
Lidström. Genom samtalen plockar vi fram
kunskapen som finns hos de anställda och
lägger pussel för att få fram en hel bild av
energianvändningen
Energikonsulterna sammanställde en
rapport med energianvändning och förslag
till åtgärder. I augusti presenterades den
för Vopaks vd och ledningsgrupp.
– Vi fick se konkreta siffror på besparingsåtgärder och det var intressant, säger
Kim Kautto. Inga direkta överraskningar, vi hade en rätt så bra bild av vad vi
skulle kunna spara. Nu var det svart på vitt,
med återbetalningstid för varje investering.
År 2012 använde Vopak på de tre orterna totalt 35 000 MWh. 43 besparingsförslag visade på en möjlig energibesparing på
14 procent, 5 000 MWh, per år. Det motsvarar närmare fem miljoner kronor per år.
Investeringar och rutiner
Besparingsförslagen gällde såväl investeringar som förändringar i beteende och
rutiner.
– Nästan hälften av åtgärderna har
en återbetalningstid på mindre än ett år
och de som känns säkra och motiverade
genomför vi direkt.
Exempelvis ska styrsystemen som
reglerar tankvärmen modifieras så att
operatörerna kan ha bättre koll på att det
är rätt temperatur i rätt tank. Tryckluftsanläggningen ska byggas om så att den
inte går för fullt hela tiden utan enbart
efter behov.
– I många lokaler finns bra möjligheter att spara genom att bättre styra
ventilation, värme och belysning. Här
gjorde energikonsulterna skillnad – de fick
fram det genom att ha rätt kunskap om
kartläggning och ställa rätt frågor.
De utvalda åtgärderna samlas nu i ett
formellt projekt. Där ingår också andra
miljöåtgärder som var aktuella redan före
energianalysen.
– Alltsammans ska resultera i ett
program för ständiga förbättringar, som en
upptrampad väg mot ett hållbart företag.
En väg där ett första grundläggande steg
var ABB:s energianalys, säger Kim Kautto.
Miljö- och energifrågor står högt i kurs hos
Vopak Sweden. Kim Kautto, ansvarig för
energiprogram, är nöjd med ABB:s energianalys
som gav en bas för Vopaks utveckling mot
hållbart företag.
Fakta
Vopak Sweden
driver tanklagringsanläggningar i Göteborg,
Malmö, Södertälje och Gävle. Flytande bulkvaror
som petroleumprodukter och kemikalier lagras
för kunder i många branscher.
Vopak Sweden ägs av Royal Vopak, ett av
världens största oberoende tanklagringsföretag,
med terminaler i 31 länder.
Vopak Sweden har 80 anställda och
huvudanläggning i Göteborg.
ABB:s energikonsulter
ingår i ABB:s energieffektiviseringsgrupp,
Energy Efficiency, som hjälper kundföretag
att ta tillvara energin optimalt allt efter
förutsättningarna.
Energikonsulterna kartlägger verksamhet,
organisation, utrustning och energianvändning.
Analysen sammanställs i en rapport med förslag
till åtgärder. Konsulterna åtar sig uppdrag för att
effektivisera alla typer av energislag såsom el,
värme, gas, vatten, ånga och luft.
Kunden 1 | 14
45
Kundreportage
Millimeterkoll
på Ringhals
Vibrationer kan förstöra en ångturbin.
Därför satsar Vattenfall med hjälp av
ABB på hårdare övervakning av de
två turbinerna i Ringhals 1.
Text Göran Svedberg Foto Börje Försäter och Charlotte Carlberg Bärg
D
et handlar om avvikelser på
någon tiondels millimeter på en
50 meter lång och en halv meter
tjock axel. Så lite krävs för att något eller några
av turbinens tolv lager, drygt 30 centimeter långa, ska få problem. Blir problemen
för stora går larmet.
Varje lager har tre givare som kontrollerar tillståndet.
– Om två givare på samma lager larmar så slår styrsystemet till och stänger
turbinen, berättar Mats Hansson, Sweco,
46
Kunden 1 | 14
som varit projektledare när man installerat
det nya turbinskyddssystemet.
– Det man mäter är vibrationshastigheten, inflikar Krister Svensson, säljare
från ABB. I millimeter per sekund inom
gränserna 0–20 millimeter per sekund. Vi
har sedan två nivåer att ta hänsyn till: 3,5
mm/s är larm, 10 mm/s är stoppad turbin.
Dessutom dokumenteras trenderna i
varje lager. Man kan se om vibrationerna
där ökat eller minskat.
En skev axel ställer till det.
– Turbinaxeln är så pass lång att den
kan böja sig lite om det stått stilla, säger
Mats Hansson. När man kör igång den
låter man den därför gå på lågt varv till
dess man ser att den inte är skev.
Ett lossat turbinblad skulle få stora
konsekvenser för turbinanläggningen med
långa stopp som följd.
– Då kan det bli väldigt stora driftmässiga kostnader, säger Mats Hansson. Och
det är för att förhindra det som man behöver stänga turbinen innan det går så långt.
Kokvattenreaktor
Ringhals har fyra reaktorer. Tre av dem är
tryckvattenreaktorer men den fjärde, Ringhals 1, är en kokvattenreaktor, den sort
som också finns i Oskarshamn och Forsmark och fanns i Barsebäck.
I kärnkraftverk produceras el. Det sker
genom att vatten värms upp och förångas. Upphettning görs genom kärnklyvning
i själva reaktorn. Den heta ångan driver en
turbin som är kopplad till den generator
där elen produceras.
Ringhals 1 byggdes av Asea Atom och
togs i drift 1976. Reaktorns två turbiner
11 och 12 byttes 2011 och 2012.
– Generatorna ska bytas de närmaste
åren, säger Mats Hansson. De ingår ju i
samma system som turbinerna.
Det är alltså i samband med denna
modernisering som man ser över turbin-
Fakta
Ringhals
kärnkraftverk ägs av Vattenfall till 70,4 procent
och E.ON Kärnkraft Sverige AB till 29,6
procent. Ringhals har fyra reaktorer, varav en
kokvattenreaktor, R1, och tre tryckvattenreaktorer
R2, R3 och R4. Den första reaktorn, R2, togs i
drift 1975. Total produktionskapacitet: 28 TWh,
terawattimmar/år. Installerad effekt: 3746 MW,
megawatt. Antal anställda: cirka 1600.
ABB
har i detta Ringhals-projekt levererat
kontrollsystem 800xA i redundant utförande,
dubbla CPU:er AC800M, profibusinterface
redundant S800 I/O för strömsignaler 4-20
mA, tempmätning PT100, tempmätning och
termoelement, analoga utgångsmoduler, digitala
ingångsmoduler 110 VDC och 125VDC, digitala
utgångsmoduler. Vibrationsövervakning: 20
stycken MCM800, interface/utvärderingsenhet
vibrationer, 4 kanaler /modul, 80 stycken
vibrationsgivare. Support och utbildning
MCM800. Dessutom tillkommer utrustning för
komplettering av simulator.
Under 2012 genomförde Vattenfall ett
turbinbyte i Ringhals 1.
Med hjälp av ABB
har övervakningen av
turbinerna nu förstärkts.
skyddet, där skyddet mot skadliga vibrationer ingår. Det tidigare skyddet var gammalt
och det börjar bli svårt att hitta reservdelar.
Projektet med att förnya turbinskyddet påbörjades 2005. Att man vände sig
till ABB var naturligt, det var ju Asea som
byggde reaktorn en gång för 40 år sedan.
Automatiskt system
2008 köpte man kontrollsystemet 800xA
och de första processorerna, AC800M,
från ABB. En liten projektgrupp med Mats
Hansson, programmeraren Erik Falkenström och elkonstruktören Marie Ohlqvist, båda ÅF Industry, sattes ihop för
att göra arbetet.
Det system som tidigare använts för
att övervaka vibrationer analyserade vad
som hände, men lämnade avgörandet
om vad som skulle göras åt en operatör i
kontrollrummet. Turbinskyddet kompletterades med vibrationsmoduler, MCM800
och nya givare.
Det nya är automatiskt. När givarna
uppmätt för höga värden skickas dessa till
den processor som analyserar dem. Beslutet om att turbinen ska stängas tas av det
överordnade styrsystemet, ABB:s 800xA.
Att så sker betyder inte att reaktorn
behövers stoppas.
– Nej, varje reaktor har ju två turbiner,
säger Mats Hansson. Reaktorn kan fort-
Projektgruppen bakom det nya systemet som övervakar turbinerna i Ringhals 1. Från vänster: Krister
Svensson, ABB, Erik Falkenström och Marie Ohlqvist från ÅF Industry, samt Mats Hansson, Sweco.
sätta att gå om den upphettade ångan
från den stängda turbinen kan slussas
över till den andra turbinen eller dumpas
i en kondensor.
Inte oviktigt när man vet att varje generator är på över 500 megawatt (MW) och
att det tar ett par–tre dagar innan man kan
återstarta en stoppad turbin.
Det här händer kanske en gång under
en tre–fyraårsperiod. Skulle turbinerna
krångla samtidigt, och det inte går att
dumpa ångan i kondensorn, finns det två
alternativ: dra ner på reaktoreffekten eller
stoppa reaktorn. Om det inte ger resultat
tillräckligt fort kan man släppa ut ångan i
reaktorinneslutningen.
En reaktor stoppas alltså ännu mer sällan än att turbinerna gör det.
– Vi är mycket nöjda med samarbetet
med ABB, säger Mats Hansson. Grejorna vi fått är bra och lätta att hantera med
bra manualer. Det var därför vi valde att
bygga själva.
– Förutom hårdvaran ingick också en
del support och utbildning, berättar Krister
Svensson. Men här finns redan kompetent
personal som är duktig på vårt kontroll- och
styrsystem 800xA.
Kunden 1 | 14
47
Kundreportage
Henrik Hallin på ABB-enheten för styrsystemsservice, och Peter Ahlström, globalt produktansvarig på ABB för Cyber Security inom automationssystemet
800xA, rekommenderar ett skydd bestående av flera nivåer mot cyberattacker. ABB:s Cyber Security Fingerprint analyserar och prioriterar anläggningars skydd.
Säkra
styrsystemet
mot hackare
IT blir allt viktigare för industrin
och med det följer ökade risker för
virusattacker och obehörigt intrång.
Därför växer behovet av ABB:s
säkerhetslösningar.
Text Mats Lundström Foto Jonas Billberg
48
Kunden 1 | 14
H
oten mot styrsystem, framförallt
system som övervakar industriprocesser, har ökat markant de
senaste åren. Ett angrepp kan inte
bara orsaka produktionsbortfall utan också
skador på utrustning eller miljö vilket i sin tur
kan hota anställda och även allmänheten.
Det beror bland annat på industrins
ökande användning av mobila och trådlösa lösningar, samt en mer standardiserad IT-infrastruktur. Det är trender som
möjliggör effektivare arbetssätt, kostnadseffektiva lösningar och enklare informationsutbyte mellan system. Men det
ställer samtidigt högre krav på användare av automationssystem.
– De här trenderna påverkar industrin
och vi har sett en ökad efterfrågan från
våra kunder gällande tjänster inom området Cyber Security för industriella styrsystem, säger Henrik Hallin på ABB-enheten
för styrsystemsservice. Det kan handla om
att få hjälp med att komma igång med sitt
säkerhetsarbete, att utvärdera ett påbör-
Kundreportage
”Att agera proaktivt mot cyberattacker
är klokt då trenden knappast ser ut
att vända framöver.”
jat arbete eller om det finns ett behov av
en samarbetspartner. Därför känns det
bra att kunna erbjuda tjänster inom det
här området.
En ny säkerhetstjänst
För ABB är området säkerhet högprioriterat. För att skydda industriprocesser mot
exempelvis hackare och virusangrepp
erbjuder ABB en ny tjänst – Cyber Security Fingerprint (CSF). Det är ett kraftfullt
verktyg för att analysera och prioritera en
anläggnings skydd. Henrik Hallin berättar
att intresset för tjänsten är stort och att
den har köpts av företag både internationellt och i Sverige:
– Tjänsten är en form av tillståndskontroll som presenterar nuläget och
föreslår en handlingsplan med åtgärder. Därtill kan vi erbjuda implementering
av åtgärderna samt en mer kontinuerlig
tillståndsövervakning.
Cyber Security gäller inte bara hackar­
attacker med målet att ta över kontrollsystem – det gäller också otillåten användning av systemet eller skydd mot skadlig
kod som, medvetet eller omedvetet, kan
spridas via USB-stickor eller epost.
– Våra egna produkter är utvecklade
och testade för att vara säkra i sig själva,
men vi har även processer för hur våra
produkter och system ska konfigureras
och slutligen levereras som en säker lösning, säger Peter Ahlström, globalt produktansvarig på ABB för Cyber Security
inom automationssystemet 800xA.
Flera nivåer av skydd
ABB har dessutom ett samarbete med de
etablerade företagen Industrial Defender
och Crypzone vars övervaknings- respektive whitelistingprodukter är kompatibla
med 800xA och även kan köpas via ABB.
– Risker finns alltid och en ultimat lösning finns inte, men vi rekommenderar
att använda flera nivåer av skydd, säger
Peter Ahlström.
Henrik Hallin fortsätter:
– CSF kontrollerar så att ett skydd
bestående av flera olika nivåer är på plats.
Ett väl fungerande skydd försvårar angrepp
som kan leda till höga och onödiga kostnader. Att agera proaktivt mot cyberattacker är klokt då trenden knappast ser ut att
vända framöver, avslutar han.
Fakta
Cyber Security Fingerprint
kan appliceras på de styrsystem som använder
aktuella versioner av Windows operativsystem
i såväl fysiska som virtuella maskiner. Tjänsten
består av tre steg:
1
Ett ”fingeravtryck” tas på det befintliga
systemet för att identifiera styrkor och
eventuella svagheter. Analys och tolkning
av data sammanställs i en rapport, en
lättöverskådlig riskprofil och rekommendationer
för vad som ska göras för att få ett säkrare
system, baserat på praxis inom ABB och
industrin.
”Bekräftelse
på att vi
jobbar
effektivt”
Boliden är ett av de
svenska företag som
nyligen använt ABB:s
tjänst Cyber Security
Fingerprint på en av sina
anläggningar.
– Inom Boliden har vi ett stort fokus på ITsäkerhet. Vi jobbar kontinuerligt med dessa
frågor både inom traditionell IT, men också inom produktionsnära IT. När vi såg att
ABB erbjöd tjänsten Cyber Security Fingerprint så blev vi intresserade av att höra
mer då den är skräddarsydd för 800xA,
berättar Andreas Stenlund, systemtekniker på Corporate IT, Boliden.
Företaget har nu genomfört Cyber Security Fingerprint på en av sina anläggningar.
– Vi är mycket nöjda med utfallet. Vi har
dels fått en bekräftelse på att vi jobbar på
ett effektivt sätt med vår IT-säkerhet, men
vi har också uppmärksammats på förbättringsområden. En bonus är de konstruktiva och givande diskussioner angående
IT-säkerhet som vi haft med ABB:s kunniga personal, säger Andreas Stenlund.
2
Implementering av de åtgärder
som identifierats i det första steget.
Säkerhetsinställningar, riktlinjer och rutiner
förstärks för att uppnå ett väl fungerande skydd
i flera nivåer.
3
Kontinuerlig tillståndsövervakning (Cyber
Security Monitoring Service) för att
upprätthålla ett säkert system i en snabb
föränderlig miljö.
ABB erbjuder även utbildning inom Cyber
Security samt en kommunikationslösning för
användarna (My Control System) där man kan
logga in och få information om egna licenser,
nya hot och testade tredjepartsuppdateringar
från exempelvis Microsofts Windows och
McAfees antivirus. ABB publicerar även
bulletiner via My Control System som
användarna kan hämta.
Andreas Stenlund, systemtekniker på Boliden,
och Henrik Persson, serviceingenjör på ABB.
Kunden 1 | 14
49
Vila tryggt.
Den nya rörelsevakten är här.
Ny version av ABB:s traditionella rörelsevakter. Modern form kombinerad med teknisk
funktionalitet i toppklass. Nu med ett bredare urval av detektionsområden, från 70-280º.
I sortimentet ingår även en variant med trådlös radiofrekvens och en KNX-kompatibel
modell. Förutom den klassiska vita färgen finns produkterna även i färgerna aluminium,
antracit och brunt. www.abb.se/lagspanning
ABB AB
Lågspänningsprodukter
Telefon: +46 21 32 50 00
Email: [email protected]
www.abb.se/lagspanning
Krönika: Anne-Marie Eklund Löwinder
IT-säkerhet
i industrisamhället
Text Anne-Marie Eklund Löwinder
V
isst befinner vi oss i informationssamhället, men det är fortfarande mycket av industrisamhället
som omger oss, även om allt
mer styrs och hanteras av IT. Industriella
informations- och styrsystem, som ofta går
under benämningen SCADA-system, har
tidigare varit fysiskt isolerade och byggda på specialutvecklad teknik, men så är
det inte längre.
Det finns en historia från 1969 om ett
forskarteam lett av Leonard Kleinrock från
UCLA som fick en dator att kommunicera med en annan dator på ett annat institut. Omvärlden mest fnös åt hans förvissning om att datorer var som gjorda för att
tala med varandra och att nätverken skulle kunna bli lika enkla att använda som
telefoner. Det är där vi sedan länge befinner oss. Som jag skrev i en annan krönika: Aldrig tidigare har vi varit omgivna av
så mycket teknik som vi anser oss beroende av och aldrig förr har vi vetat så lite
om hur den fungerar.
Allt som kan brukas kan missbrukas.
Dagens styrsystem görs tillgängliga via
Internet. De bygger ofta på samma standardiserade teknik som ”vanliga” it-system
och dras därför med liknande säkerhetsproblem. Som ett resultat har en radikalt
förändrad riskbild växt fram. Allt kan hända.
Tekniken ger fantastiska möjligheter,
men samtidigt ökade risker. Framför allt
för att vi inte behärskar systemen, inte vet
vilka beroenden som finns till andra system och vilka konsekvenser som uppstår
om vi förändrar deras förutsättningar att
kommunicera med omvärlden. Ofta är det
ekonomi som styr varför och vad vi förändrar, medan säkerhet handlar om att göra
en avvägning mellan risker och kostnader.
Datoriseringen av de system som förser samhället med bränsle, el, värme, vatten och transporter går fort. Säkerhetsbrister är en faktor som kan begränsa
utvecklingen.
I dag finns flera säkerhetslösningar som
används i olika grad, men de hänger inte
ihop för användaren och de är ofta antingen
för enkla, och erbjuder därmed inte tillräcklig säkerhet, eller för komplicerade – och
kräver särskilda och ofta leverantörsspecifika produkter för att kunna användas.
”Aldrig tidigare har
vi varit omgivna av
så mycket teknik
som vi anser oss
beroende av och
aldrig förr har vi
vetat så lite om
hur den fungerar”
Anne-Marie Eklund Löwinder
Säkerhetschef, .SE, Stiftelsen för
Internetinfrastruktur
Kunden 1 | 14
51
www.abb.se/evenemang
Höstens stora händelse är ABB-dagarna som arrangeras
över hela landet. Ta del av det senaste inom kraft och
automation genom inspirerande seminarier och ABB:s
omfattande produktutställning.
ABB har mångsidiga och flexibla robotar anpassade för en mängd olika ändamål, bland annat maskinbetjäning.
Automationslösningar
för verkstadsindustrin
ABB deltar på M.A.X., Manufacturing and Automation Expo,
den 18–21 mars på Stockholmsmässan. Där visar vi ett brett
utbud av de senaste produkterna och lösningarna för bland annat
maskinbetjäning för såväl små som medelstora och stora företag.
M
.A.X. är en viktig mässa för verkstadsindustrin och vänder sig till
branschområden som är prioriterade hos oss, säger Stefan Drakensjö,
försäljningschef för Robotics på ABB.
– Kompletta robotlösningar är inte bara
anpassade för stora företag. På M.A.X. vill
vi visa att även små och medelstora företag
kan höja sin konkurrenskraft med hjälp av
robotlösningar i kombination med använ52
Kunden 1 | 14
darvänliga programvaror, fortsätter han.
Förberedelsearbetet inför mässan är i
full gång, men redan nu står det klart att
besökarna kommer att möta ett utbud av
de senaste produkterna i ABB:s monter,
A01:19, bland annat ABB:s nya visionteknik, sjunde generationen av stora robotar
(IRB 6700) och mycket mer.
– Med våra robotar och programvaror
för simulering, programmering samt pro-
duktion har vi en marknadsledande portfölj för användarvänlig robotautomation,
förklarar Stefan Drakensjö.
Målet är att de som besöker vår monter, oavsett om det är stora eller små företag, ska upptäcka de möjligheter våra lösningar ger i form av ökad produktivitet,
höjd säkerhet och förbättrad arbetsmiljö.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
www.abb.se/evenemang
EBR-dagarna
bjuder på nyheter
Konferens för gruvor
och processindustri
Den 7-8 maj arrangerar ABB en konferens och utställning i Västerås
med fokus på produktivitetshöjande lösningar.
Här kan du ta del av det senaste inom
automation såsom System 800xA och
specifika lösningar till olika branscher. Allt
från att effektivisera genom att installera
nytt eller trimma på det som redan finns.
Konferensen kommer att innehålla föredrag från flera externa föredragshållare,
experter från ABB och idéer från industrin.
Till detta arrangerar vi också en utställning
på nära 200 kvm där vi bland annat målar
upp olika scenarier som kan hända inom
en industri, i vår egen Automation Arena.
Vill du veta mer om det senaste
inom automation och bli inspirerad av
andra industrier och experter, boka in
den 7-8 maj. Mer information kommer
under våren.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
EBR Metod- och maskindagar hålls i vår i två
omgångar i Gävle, den 20–21 maj och den
22–23 maj. Arrangemanget riktar sig främst
till elnätsföretag och innehåller visningar av
allt från maskiner och verktyg till material. Vid
åtta visningsstationer kan besökarna ta del
av demonstrationer och själva ”känna på”
hur det fungerar. Stationerna besöks i mind­
re grupper i pass om 40 minuter.
ABB visar upp flera produkter och tjänster.
Kabelteknik: Här demonstrerar ABB Kabeldon kabeltillbehör för mellanspänning, kabelskåp och lågspänningsfördelningar.
Drift och underhåll: ABB visar DMS 600, ett
system som administrerar driften av eldistributionsnät vilket förbättrar informationsflödet mellan drift, konstruktion, administration
och kunder. Det ger ett bättre utnyttjande
av distributionsnätet och ökar personalens
produktivitet.
Planering, beredning och dokumentation:
ABB visar nyheten Kabeldon Connect IT 2.0
beredningsprogram för moderna kapslingar
och flexibla lågspänningsfördelningar av alla
slag. Dess­utom finns en visningsstation för
elnäts­automation på plats.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
Mingla och lyssna på föredrag under
ITF Automationsdagar i Friends Arena
Efter 15 år vid Globen flyttar ITF Automationsdagar 2014 till Quality Hotel Friends
nybyggda konferenslokaler i Friends Arena i Solna. Automationsdagarna hålls den
5–6 februari. Som vanligt blir det två dagar
fyllda med fokus på industriell automation
som ingen med intresse för automation eller
processinstrument bör missa.
Kom och lyssna på föredrag, mingla och
delta i djupa diskussioner. Här har du chansen att utöka ditt nätverk. Passa även på att
ta med dina frågor och ställ dem till ABB:s
experter på plats.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
© Frankie Fouganthin
Teman i
programmet:
■
■
■
Automation ökar konkurrenskraften
i Sverige
Grundläggande mät- och reglerteknik
– typexempel panna
Så skyddar vi automationssystem
mot sabotage
■
■
■
Automationsunderhåll – så hanterade
vi utmaningen
Energi- och miljökrav – automation är
lösningen
Nya smarta automationskomponenter
Kunden 1 | 14
53
www.abb.se/evenemang
Utbilda dig
inom KNX
Missa inte de KNX-kurser ABB arran­
gerar. Utbildningarna varvar föreläsningar med praktiska övningar. Vår grundkurs ger deltagarna kunskaperna som
krävs för projektering, programmering
och installation av KNX-anläggningar.
Vi erbjuder även en certifieringskurs
som vänder sig till dig som installerar,
projekterar eller som ansvarar för drift
och underhåll. För att kunna tillgodogöra dig utbildningen bör du vara en van
datoranvändare samt ha förståelse för
elinstallationsteknik och/eller elprojektering av fastigheter. Efter godkända prov
får du ett KNX-certifikat.
Samtliga kurser genomförs vid ABB:s
utbildningscenter för KNX i Nyköping.
För mer information:
www.abb.se/knx
Kontaktperson:
Roger Georgson,
[email protected]
Årets träff om
transformatorer
Den 6 februari håller ABB en transformatorträff på Arlanda Quality Airport Hotel.
Arbetar du med att specificera, köpa, äga
eller förvalta transformatorer är det här
en viktig träff. Förvänta dig en dag med
många konkreta förslag, tankeställare
och aha-upplevelser. Ledord för dagen
är kvalitet, krav, kostnader och kunskap.
– Våra transformatorexperter kommer
att vara på plats för att ge dig de flesta
av svaren. Men inte nog med det. Vi lyfter
även det högaktuella ämnet utvärderingsmodeller för investeringar och underhåll
och har därför kryddat talarlistan med en
gäst från Linköpings Universitet, berättar
Bo Silversten på ABB.
Anmäl dig snarast för att garantera en
plats på årets viktigaste möte.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
54
Kunden 1 | 14
Mässa med fokus
på lågspänning
På Easyfairs elmässa den 5–6 februari i
Malmö kan du botanisera bland flera av
ABB:s produktnyheter och breda sortiment
inom industrin, byggnader och fastigheter. Allt från vägguttaget med både el- och
USB-anslutning till nya kontaktorer med
AC/DC-drift.
Vid motsvarande elmässa i Stockholm
i höstas vann ABB priset ”Bästa elnyhet”
med det kombinerade el- och USB-uttaget.
– Det var fantastiskt roligt och nu bjuder vi in alla våra kunder i södra Sverige att testa, klämma och känna på våra
installationsprodukter och lösningar, säger
Anders Larsson på ABB.
Han berättar att ABB just nu har en
större satsning för att visa ABB:s utbud
av produkter inom bostäder och kommersiella fastigheter med nyheter för design
och funktion, mediecentraler och effektbrytare med energimätning.
– Självklart kommer vi att visa vår bredd
inom installationsprodukter, men också
vår nya generation av elmätare som bland
annat har finesser som ett omfattande
program med kommunikation för att fördela kostnader i fastigheter. Vi visar även
den smalaste trefasmätaren på marknaden, berättar Anders Larsson och hälsar
alla besökare välkomna till ABB:s monter.
Kontaktperson:
Anders Larsson, 021-320028
Update Forum Roadshow
nu i mellersta Sverige
Är du intresserad av de senaste nyheterna
inom styrsystem? Då ska du besöka ABB
Update Forum, ett mobilt arrangemang med
de senaste nyheterna inom styrsystem.
Rundturen var i höstas en succé i södra Sverige, med mycket god respons från
deltagarna. Nu fortsätter resan under våren
i Västsverige och i Mälardalen.
Seminarierna handlar bland annat om
de senaste uppdateringarna för AC500,
Compact 800, Freelance och 800xA.
Update Forum pågår under en heldag,
men det finns även möjlighet att delta bara på
förmiddagen eller eftermiddagen för dig som
har ont om tid. Seminarierna är kostnadsfria.
Mer information om datum och orter
presenteras i början av 2014 på:
www.abb.se/evenemang
www.abb.se/evenemang
Populär bussturné
fortsätter i vår
ABB-bussen på besök hos Sillfabriken Klädesholm på västkusten. Från vänster syns Peter Törn, ABB,
Elisabeth Kitzing, ABB, samt Patrick Lennermark och Roger Hansson från Sillfabriken.
ABB:s populära bussturné fortsätter att
rulla runt i Sverige. Utställningen i bussen
rör främst lågspänningsprodukter, motorer,
drivsystem, PLC och UPS (avbrottsfri kraft).
– Under våren fokuserar vi på besök hos
ABB:s slutkunder och systemintegratörer
inom tillverkningsindustri samt livsmedelsindustri som sysslar med materialhantering,
säger Mika Alakotila på ABB.
Han uppmanar alla intresserade kunder
att höra av sig.
– Gå in på ABB:s evenemangssida och
kolla turlistan. Kontakta oss om du vill ha
besök.
Produkterna i bussen är driftsatta och
på plats finns även en demo. Utifrån besökarnas önskemål håller ABB presentationer i bussen för specifika produktområden.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
ABB visar ny snabbladdningsstation
Vid EasyFairs mässa för Infrastruktur &
kommunalteknik på Malmömässan den
12–13 mars kan du få veta mer om ABB:s
erbjudanden inom energieffektivisering,
fastighetsautomation och laddinfrastruktur.
I montern finns bland annat en ny snabbladdningsstation för elfordon.
– Snabbladdaren är helt ny och har tre
olika uttag för AC och DC, vilket innebär att
alla elfordon kan laddas snabbt och effektivt. Det är ett viktigt steg framåt i utvecklingen, säger Jenny Miltell på ABB.
ABB kommer även att presentera andra
typer av laddapplikationer.
Kontaktperson:
Jenny Miltell, 021-32 49 48
Maskinsäkerhet
på Euro Expo
Vid vårens regionala industrimässor Euro
Expo visar ABB produkter för maskinsäkerhet och lågspänningsprodukter. Flera nyheter kommer att visas upp i montern: prisbelönade varianter av den beröringsfria givaren
Eden AS-i, robusta säkerhetsbrytare och nya
modeller av Pluto säkerhets-PLC.
– Mässan vänder sig till det lokala näringslivet och ger möjlighet till fler och intressanta
besökare som normalt inte besöker de större mässorna. Det är mycket positivt för oss
att träffa företag med inriktning mot industrioch tillverkningssektorn i närregionen, säger
Anders Brunander, ABB:s försäljningschef för
maskinsäkerhet och lågspänningsprodukter.
Förutom en rad nyheter visar ABB upp ett
brett sortiment inom maskinsäkerhets- och
lågspänningsprodukter samt helhetslösningar.
– Kom och besök oss i vår monter och
titta på befintliga och nya produkter och lösningar. Vi finns på plats för att diskutera fram
den bästa lösningen för just din applikation,
säger Anders Brunander.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
Upptäck ABB:s
erbjudande
Under våren kan du i stora delar av landet
ta del av ABB:s erbjudande inom industri- och fastighetsinstallation. Från Luleå i
norr till Malmö i söder deltar ABB:s säljare
tillsammans med partners och grossister
vid en mängd aktiviteter, frukostträffar och
mässor där du kan upptäcka ABB:s stora
utbud av lågspänningsprodukter. ABB deltar till exempel vid Voltimums elseminarier
och Elrätts mer riktade seminarier som
berör viktiga ämnen för installatörer, exempelvis brandsäkra elinstallationer.
För mer information:
www.abb.se/evenemang
Grafisk manual
Elrätt är ett samarbetsprojekt mellan Elektriska
Installatörsorganisationen, Sveriges Elgrossister
och utvalda leverantörer.
Kunden 1 | 14
55
Maskinsäkerhet. Helhetslösningar för en trygg
arbetsplats.
ABB erbjuder ett komplett sortiment av maskinsäkerhetsprodukter som gör det
tryggt att arbeta inom industrin. Vi levererar allt från enskilda säkerhetskomponenter
till kompletta skyddssystem för enskilda maskiner eller hela produktionslinjer. Vill du
skapa en säkrare arbetsplats med bibehållen produktivitet? Våra specialister inom
maskinsäkerhet har lång erfarenhet av praktiskt tillämpning av föreskrifter och
standarder. Vi kombinerar produktionskrav med skyddskrav för produktionsvänliga
lösningar. Kontakta oss så berättar vi mer! www.abb.se/jokabsafety
ABB AB
Jokab Safety
Tel. 021-32 50 00
[email protected]