Transcript Årsredovisning

Årsredovisning
2012
Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun 2011–2012.
Kungsbacka 2013
Produktion Kommunikatörerna på Service
Redaktör Erik Sjöberg
Grafisk form Fredrik Simson
Reportage- och omslagsfoto Hannah Larsson
Övriga fotografer Anna Rehnberg, Sofia Sabel, Adam Folcker, Hannah Larsson,
Erik Sjöberg, Louise Petersson, Marie Olofsson, Eva Ralph, Fredrik Simson
Tryck Grafika
2
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Kungsbacka – en av landets
bästa kommuner att bo
och driva företag i
I september 2012 kom ett stort antal tjänstemän och politiker från andra kommuner till Kungsbacka för att lära sig
mer om vad som gjort oss till Sveriges kvalitetskommun.
Det stora intresset för vår kommun är tillsammans med priset Sveriges kvalitetskommun, som vi fick 2011, ett tydligt
bevis på att vi nu bedriver en verksamhet som är bland de
bästa i Sverige och som är till stor glädje för våra invånare.
Det betyder också att du som skattebetalare får en mycket
god återbäring på dina satsade skattekronor.
2012 var ett år då vi, istället för att luta oss tillbaka och
njuta av priset, tog tag i arbetet med att utveckla de delar av
vår verksamhet som kan förbättras ytterligare. Vi har gjort
en bred analys av våra framtida utmaningar, att fortsätta
balansera vår kraftiga tillväxt mot kvalitet och ekonomi och
att möta invånarnas behov av bättre service och förenklade
möten med kommunen. Vi vill fortsättningsvis vara en
attraktiv arbetsgivare för att locka till oss kompetenta medarbetare. Vår kommun ska bidra till den regionala utvecklingen i Halland, Göteborgsregionen och Västra Götaland
och dra nytta av fördelarna av att vara en del i flera regioner.
I centrum står kvalitet och ökad nytta för alla invånare och
företagare i Kungsbacka.
Kungsbacka har under många år varit en av Sveriges främsta tillväxtkommuner. Tillväxten skedde tidigare ofta på
bekostnad av kommunens ekonomi och underskotten var
stora under många år. I slutet av 1990-talet och i början
på 2000-talet genomfördes därför en mängd åtgärder som
sedan dess har gett en stabil och god ekonomi med hygglig
soliditet.
Rent ekonomiskt var 2012 ett bra år för Kungsbacka.
Nämnder och förvaltningar sköter sig mycket väl och har
god ekonomisk balans och stabilitet i sina verksamheter.
Måluppfyllelsen är som helhet god även detta år. Kommunens befolkning har ökat i förväntad takt, och nya bostäder
enligt uppställda målsättningar har gett en önskad inflyttning. De största områdena för bostadsbyggande har varit
Björkris och Kolla. Behovet av verksamhetsområden har
varit fortsatt stort och antagandeprocessen för två områden,
Mariedal och Fjärås, är klar.
För drygt tio år sedan inleddes en stor satsning på att verksamhet och service för kommuninvånarna skulle bli en av de
bästa i landet. Kungsbacka ska vara en riktigt bra kommun
att bo, verka och arbeta i. I denna årsredovisning finns en
utförlig redovisning över vad vi åstadkommit under 2012,
och även över de viktigare händelserna i varje verksamhet
under året. Läs och begrunda. Det är i huvudsak en mycket
rolig läsning, och visar väl vilket fantastiskt förändringsoch utvecklingsarbete som bedrivs i vardagen.
Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång.
Ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för ert
engagerade och väldigt goda arbete under 2012.
Med hälsningar
Per Ödman
Ann-Charlotte Järnström
kommunstyrelsens ordförande
kommundirektör
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
3
6157 Så många var anställda i kommunen
i slutet av 2012. Läs om hur det är att
arbeta i Kungsbacka på sidan 44.
Om klass två på Fjärås räckaskolan
Här har barnen
inflytande över
lärandet
sidan 16
Särö skola byggdes under året
som gick. Läs om fler stora
­investeringsprojekt på sidan 66.
innehåll
Inledning ................................................ 3
Politik och organisation ........................ 6
De tar chansen att påverka................... 9
En attraktiv kommun att bo i.............. 10
Vi jämför oss
med andra kommuner..........................12
Så har vi arbetat med vår värdegrund .14
Maria låter barnen bestämma ............17
Visionen visar vart vi vill...................... 18
Prioriterade mål och direktiv............... 19
Kort om ekonomin............................... 26
Ungdomsröster ger bättre beslut ...... 28
4
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Ungdoms­
röster ger
bättre beslut
19
prioriterade mål.
Läs om dem på sidan 19.
Sidan 28
125 miljoner Tar chansen
Läs om årets resultat på sidan 49.
att påverka
Sidan 8
Barn och utbildning................................. 30
Stöd och omsorg .................................... 34
Bygga, bo, trafik och parker ................... 36
Miljö....................................................... 38
Fritid, kultur, turism och trygghet ........... 40
Arbete och näringsliv ............................. 42
Förvaltningsberättelse ............................ 48
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
5
Politik och organisation
Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av
kommun­fullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommun­
styrelsen och elva av nämnderna har egna förvaltningar som sköter
det dagliga arbetet.
Samägda uppdragsföretag
Räddnings­tjänsten Storgöteborg
och Renova.
Entreprenadföretag
Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenadföretag. På
sidan 81 kan du läsa om de största
driftsentreprenaderna.
Gemensamma nämnder
Kungsbacka kommun samverkar med
Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden
och i Hjälpmedelsnämnden.
Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region
Halland och hallandskommunerna
samverkar kommunen i Samordningsförbundet i Halland.
Fullmäktiges möte i Särö i december 2012.
Kommunfullmäktige
De politiska nämnderna
Politikerna i kommunfullmäktige har
det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar
om vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service
kommunens invånare ska få och hur
pengarna i kommunens budget ska
användas.
Kommunfullmäktige kontrollerar
också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin
hjälp har man kommunrevisionen.
Varje politisk nämnd fattar beslut om
vilka tjänster och vilken service man
ska erbjuda kommuninvånarna inom
det område som man ansvarar för,
till exempel inom förskola, grundskola
och äldreomsorg.
Kommunstyrelsen
Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens
verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det
som kommunfullmäktige beslutat om.
6
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Kommunala bolag
och stiftelse
Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen Kungsbacka kommun.
Helägda bolag och stiftelse
Eksta Bostads AB, Fastighets AB
S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm.
Delägda bolag
HallWan AB och Kungsbacka
Innerstads AB.
Kommunalråd
Per Ödman, Moderaterna
Ulrika Landergren, Folkpartiet
Eva Borg, Socialdemokraterna
Kommunfullmäktige
2011–2014
Moderaterna (M) ............................ 24
Folkpartiet (FP) ................................. 7
Centerpartiet (C) ............................... 5
Kristdemokraterna (KD) ................... 3
Socialdemokraterna (S) .................. 10
Vänsterpartiet (V) ............................. 1
Miljöpartiet de Gröna (MP) ............. 4
Kungsbackaborna (KB) ..................... 4
Sverigedemokraterna (SD) ............... 3
Totalt antal platser ......................... 61
Kommunfullmäktige
Bolag och stiftelse
Kommunrevision
Kommunstyrelse
Valberedning
Individ &
Familjeomsorg
Byggnadsnämnd
Förskola &
Grundskola
Gymnasie- &
vuxenutbildning
Äldreomsorg
Miljö & Hälsoskydd
Kultur & Turism
Teknik
Funktionsstöd
Överförmyndarnämnd
Fritid & Folkhälsa
Krisledningsnämnd
Service
Valnämnd
Kommunstyrelsen 2011 – 2014
ordför ande
Per Ödman (M)
Per Stenberg (M)
1: e v i ce o r d f ö r a n d e
Ulrika Landergren (FP)
Jan Österdahl (M)
2 : e v i ce o r d f ö r a n d e
Hans Forsberg (M)
Kjell-Åke Andersson (M)
Lisa Andersson (M)
Thure Sandén (M)
Eva Borg (S)
Ann Molander (FP)
Fredrik Hansson (C)
Johan Tolinsson (S)
Maj-Britt Rane
Andersson (S)
Roger Larsson (KB)
Lars-Anders
Lundberg (MP)
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
7
De tar chansen
att påverka
Invånardialog är ett nytt sätt att påverka beslut som tas i kommunen.
Annette Göterling och Ing-Britt Svensson är två invånare som tar
chansen att säga sitt.
Text: Katarina Strandberg
Foto: Hannah Larsson
Annette Göterling har bott i Kungsbacka i 18 år och brinner för idrottsfrågor. Hon har alltid varit samhällsintresserad och var också politiskt aktiv
på 1980-talet. Nu har hon inte lika
mycket tid. Därför passar invånarpanelen bra.
Aktuella ämnen
Anette anmälde intresse via Facebook
och sedan dess får hon med jämna
mellanrum ett mejl med en länk till
en enkät. Efter en tid får hon sedan en
sammanfattning av hur gruppen har
svarat.
– Enkäterna kan handla om vad som
helst som påverkar mig som invånare
och frågorna är aktuella och enkla
att svara på. Det är positivt, jag kan
påverka på den nivån jag vill och har
tid med idag. Det är ett smidigt sätt att
vara med och tycka till. Jag kan svara
var som helst: på tåget, hotellrummet
eller hemma i soffan och det tar bara
tio minuter.
Fler snabba frågor
Det här är
invånardialog
Under 2011 och 2012 pågick projektet Invånardialog, där kommunens politiker testade olika sätt för
invånarna att påverka i ett tidigt
skede i beslutsprocesserna. Dialogerna rörde kollektivtrafiken, Inlags
idrottsområde och framtidens
boende. Invånarpanelen startade
som en del i projektet.
I Kungsbackas invånarpanel
kan du lämna synpunkter kring
aktuella frågor till kommunens
politiker på ett smidigt sätt. Du
kan anmäla dig till panelen via
www.kungsbacka.se/invanarpanel.
8
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Annette tror att enkäterna i invånarpanelen går att utveckla med fler snabba
frågor och oftare.
– Vi skulle kunna få tycka till i mindre frågeställningar när något är riktigt
aktuellt. Jag tror att kommunen har
nytta av att redovisa det inför viktiga
beslut, att kunna berätta vad ett urval
av invånarna tycker i just den frågan,
säger hon.
Viktigt få säga sin åsikt
Ing-Britt Svensson är pensionär och
ordförande i den lokala psoriasisföreningen och engagerad i frågor som rör
funktionsnedsättning. Nyfikenheten
är en drivkraft och för Ing-Britt är det
viktigt att få säga sin åsikt. Hon såg
mötena i invånardialogen som ett sätt
att föra tillgänglighetsfrågorna högre
upp på dagordningen.
– För mig är det viktigt med en stad
där alla kan ta sig fram och ta del av
den miljö som finns, berättar hon.
Flera dialogmöten
Ing-Britt har varit med på flera
invånardialogsmöten, till exempel om
kollektivtrafiken, och utvecklingen av
Paneldeltagarna Annette Göterling och Ing-Britt Svensson testar maten i den omdebatterade kiosken på Kungsbacka torg.
Kungsbacka kommuns nya webbsida.
– Har man något som man vill föra
fram så ska man vara med. Man behöver inte skilja på en pensionärsfråga
eller ungdomsfråga. Många saker kan
ha stort värde för olika människor, även
om en viss grupp driver frågan.
– Dialogmötena får gärna vara fler
och komma tidigare i beslutsprocessen,
fortsätter hon.
Viktigt att påverka
Tror att förtroendet kan öka
Annette Göterling tycker att varje
invånare har en skyldighet att påverka
på det sätt man själv väljer.
– Man ska rösta i kommunvalet, man
kan vara med i arbetsgrupper, svara
på enkäter. Har man en möjlighet till
inflytande så ska man utnyttja den. Det
är så lätt att bara tycka. Jag har tagit
min chans.
Hon är övertygad om att förtroendet
för politikerna kan öka genom att kommunen bjuder in till den här typen av
dialog.
– Jag tycker att det är viktigt att de
förtroendevalda tar till sig åsikterna
och lyssnar på vad invånarna tycker,
säger hon.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
9
En attraktiv
kommun att bo i
Kungsbacka kommun genomför årligen Statistiska Centralbyråns
­medborgarundersökning. Resultaten visar att Kungsbacka är en attraktiv
kommun att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera
vänner och bekanta att flytta till Kungsbacka.
Medborgarundersökningen är en
attityd­undersökning där invånarna ger
sin bild av hur de uppfattar kommunen
och dess verksamheter. Under 2012
deltog 120 kommuner. Kungsbackas
resultat från 2012 finns att läsa i sin
helhet på kommunens hemsida.
Undersökningen består av tre delar:
• Nöjd-Region-Index, NRI
Mäter hur det är att bo och leva
i kommunen.
• Nöjd-Medborgar-Index, NMI
Mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter.
• Nöjd-Inflytande-Index, NII
Mäter vilket inflytande invånarna har
i kommunens verksamheter och
beslut.
Fortsatt gott resultat
Kungsbacka får jämna och goda resultat vilket visar på en genomgående hög
kvalitet.
Precis som tidigare år bedömer invå10
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
narna att kommunen är bra att bo och
leva i. Vi får ett NRI som ligger bland
de absolut bästa i landet.
När det gäller den upplevda tryggheten kan vi se att våra resultat är
jämförbara med små kommuner där
invånarna generellt sätt upplever en
högre grad av trygghet än i större
kommuner.
Kungsbacka uppvisar också återigen
ett starkt resultat för NMI som innebär att våra invånare generellt sett är
väsentligt mer nöjda med de kommunala verksamheterna än rikssnittet.
Bemötande och tillgänglighet är
prioriterade frågor att förbättra. Vi
ligger över rikssnittet, men har inte
förbättrat dessa områden trots stora
ansträngningar.
Vi ser att NII som mäter invånarnas
upplevelse av inflytande över kommunens beslut och verksamheter har ökat
mest jämfört med föregående år. Både
när det gäller helhetsbedömningen och
bedömning av vår information ligger vi
bland de högsta i undersökningen.
Öppna svar
Drygt 100 öppna svar kom in i årets
undersökning. De flesta av dem berörde
områdena fysisk planering, kollektivtrafik, bostäder, gator, gång- och
cykelvägar och fritid.
Den bild vi ser i de öppna svaren
bekräftar att vi ligger rätt i många av
våra strategiska satsningar.
Svårt att hitta bostad
Bostäder fortsätter att vara ett område
där vi ligger under snittet. Flera av dem
som svarat tycker att det är svårt att
hitta ett bra boende och att vi borde
erbjuda fler boendeformer. Vi anstränger
oss hårt för att möta den stora efterfrågan på att bo i Kungsbacka.
Under det senaste året har cirka 400
nya bostäder färdigställts, där både
hyresrätter och bostadsrätter ingår.
kvalitet
Synpunkter ger
ökat inflytande
Under 2012 fick vi in 629 synpunkter
via Kommentaren som är vårt kommungemensamma system för synpunktshantering. Vi använder synpunkterna
till vårt ständiga förbättringsarbete.
Utöver Kommentaren finns andra
kanaler och system för synpunktshantering. Den vanligaste kanalen är
personliga möten eller direktkontakt
per telefon, men det finns också andra
förvaltningsspecifika system.
Kommentaren 2012
Förvaltning
SCB:s medborgarundersökning
• 2012 deltog 120 kommuner
• Sedan starten 2005 har 254 kommuner genomfört undersökningen
• Betygsindex kan ligga mellan 0–100
– under 40 betraktas som inte godkänt.
– över 55 betraktas som nöjd.
– över 75 betraktas som mycket nöjd.
Totalt
Obesvarade
Teknik
261
20
Fritid & Folkhälsa
138
0
Kommunstyrelsens
förvaltning
61
6
Förskola
& Grundskola
40
11
Kultur & Turism
27
0
Plan & Bygg
27
0
Service
24
10
Äldreomsorg
23
0
Miljö & Hälsoskydd
13
0
Gymnasie
& Vuxenutbildning
7
0
Individ
& Familjeomsorg
6
0
Funktionsstöd
Totalt
2
0
629
47
Håller vi det vi lovar?
Utfall
Kungsbacka
Utfall
Medel
Lägsta
Utfall
Högsta
Utfall
Nöjd-Region-Index, NRI
72
60
43
73
Rekommendation
81
64
36
81
Trygghet
65
60
38
80
Bostäder
55
58
41
70
Nöjd-Medborgar-Index, NMI
64
54
38
66
Bemötande och tillgänglighet
60
56
49
68
Nöjd-Inflytande-index, NII
48
39
27
50
Information
62
53
41
64
Påverkan
46
39
26
50
En kvalitetsdeklaration beskriver
en tjänst och talar tydligt om vilken
service invånaren ska få. I Kungsbacka
finns 104 kvalitetsdeklarationer uppdelat på 10 av våra förvaltningar.
• Vi har infriat våra löften för 80 av
dem.
• Vi har delvis infriat våra löften för 17
av dem.
• Vi har inte infriat våra löften för 3 av
dem.
• Vi har inte kunnat följa upp om vi
infriat våra löften för 4 av dem.
Läs mer om våra kvalitetsdeklarationer
på www.kungsbacka.se.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
11
kvalitet
Vi jämför oss
med andra kommuner
Kommunens Kvalitet i Korthet är ett
verktyg för att jämföra kommuner med
varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv.
Kommunens Kvalitet i Korthet drivs
av Sveriges Kommuner och Landsting.
För närvarande deltar 200 kommuner i
detta jämförelsenätverk.
Kommunens kvalitet undersöks årligen
ur fem perspektiv:
• Tillgänglighet
• Trygghet
• Information och delaktighet
• Effektivitet
• Kommunen som samhällsutvecklare
Resultaten kan ge ett bra stöd för våra
förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens
kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra
underlag i dialogen med invånarna.
Här nedan anger vi hur Kungsbacka
placerar sig jämfört med andra kommuner.
Kungsbacka tillhör
den bästa gruppen
2
Kungsbacka tillhör
näst bästa gruppen
3
Kungsbacka tillhör
näst sämsta gruppen
4
Kungsbacka tillhör
den sämsta gruppen
Läsanvisning
För att ge en snabb och enkel överblick
över hur Kungsbacka står sig jämfört
andra kommuner har vi delat upp utfallet i fyra grupper, från mörkgrönt till
rött.
Trygghet
Tillgänglighet
Andel inskickade e-postbrev med en enkel fråga som får
svar inom två arbetsdagar
4
Hur trygga invånarna känner sig i kommunen
2
Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare via
telefon för att få svar på en enkel fråga
2
Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med
hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar
3
Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när
de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen
3
Antal barn per personal i kommunens förskolor,
planerat antal
2
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen
har öppet utöver tiden 8–17 på vardagar
1
Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen
utöver tiden 8–17 på vardagar
2
Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på
önskat placeringsdatum
2
Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom
förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum
3
Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från
ansökan till erbjudande om plats*
4
Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd
3
* Vår bedömning är att denna placering kommer förbättras avsevärt
när planerade äldreboenden blir klara
12
1
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
kvalitet
Delaktighet och information
Samhällsutveckling
Hur god kommunens webbinformation är
till ­medborgarna
1
Andel förvärvsarbetande invånare 20–64 år
1
Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta
i kommunens utveckling
2
Förändring i antalet förvärvsarbetande per 1 000 invånare
i kommunen *
3
Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över
kommunens verksamhet
1
Antal nya företag som startas per 1 000 invånare
i ­kommunen
1
Företagarnas sammanfattande omdöme om företags­
klimatet i kommunen **
3
Ohälsotalet hos kommunens invånare
1
Så effektiv är kommunens hantering och återvinning
av hushållsavfall ***
3
Effektivitet
Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan
4
Andelen miljöbilar i kommunens organisation
2
Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska,
engelska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor
1
Andel inköpta ekologiska livsmedel
2
Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska
och matematik i årskurs 3, kommunala skolor
2
Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv
plats att leva och bo i
1
Elever i årskurs 9 med minst godkänt i svenska,
­matematik och engelska
1
Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8
2
Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad
per betygspoäng
1
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år
1
Kostnad i förhållande till andel som inte fullföljer ett
­gymnasieprogram
1
Omsorgsutbud inom särskilt boende finansierat av
­kommunen
2
Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg*
4
Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende
3
Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst finansierat
av kommunen
1
Kostnad för hemtjänst i kronor per brukare
3
Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst
3
Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende
­finansierat av kommunen
3
Ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter
avslutad utredning eller insats
2
* Äldreomsorgen har genomgått en organisationsförändring där äldrelägenheter särskiljts
från äldreboendena för att renodla boenden med heldygnsomsorg. I samband med detta
arbete har höga kostnader i äldreboendena upptäckts och åtgärder vidtagits. Bland annat
har planeringssystemet Medvind införts för att möjliggöra effektivare schemaläggning.
* Kungsbacka är en av de kommuner med högst sysselsättningsgrad i Sverige, vilket
innebär att vi missgynnas i jämförelse med kommuner som har låg sysselsättningsgrad
för detta mått.
** Mäts vartannat år. Utfallet är från 2011, nästa mätning 2013.
*** Här ser vi en försämring jämfört andra kommuner från förra året, som vi idag inte vet
orsaken till. Vi kommer under våren att analysera vad denna försämring beror på. I
första hand kommer vi analysera all grunddata för att uteslutna eventuellt räknefel.
Kungsbacka har en hög
andel egenföretagare.
Karin Ehweiner driver
Kungsbacka bilsadelmakeri.
kvalitet
Så har vi arbetat
med vår värdegrund
Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott Bemötande och
ge möjligheter för kommuninvånarna att ha Inflytande över hur vi utför
våra tjänster. Vi ska vara Tillgängliga för kommuninvånarna. På detta
sätt skapar vi Trygghet. Detta är Bitt – vår värdegrund.
Vår värdegrund Bitt ska genomsyra
hela organisationen på alla nivåer. Den
återfinns bland kommunfullmäktiges
prioriterade mål och den omsätts till
praktik på våra arbetsplatser.
Att jobba med en värdegrund kräver
både fokus och resurser. Alla chefer
har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina
verksamheter. I medarbetarenkäten
uppger åtta av tio medarbetare att de
arbetar mycket aktivt med såväl bemötande, inflytande som tillgänglighet.
Endast fem procent anger att de inte
jobbar aktivt med dessa frågor.
Kenneth, Sture, Kent och Lennart bidrar till
grannsamverkan i Åsa.
14
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Projekt under 2012
Förutom det vardagliga arbetet på
våra arbetsplatser har vi jobbat med
projekt och aktiviteter som syftar till
att förbättra oss. Exempel på sådana
initiativ är:
•Ett aktivt brottsförebyggande arbete
tillsammans med närpolisen inom
ramen för Överenskommelse om samverkan mellan polis och kommun.
•Arbetet med grannsamverkan har
intensifierats och aktiva hushåll har
ökat med 977.
•Vi har slutfört ett projekt för att
utveckla invånardialogen. Projektet var lyckat och gav många goda
erfarenheter och lärdomar. Dessa
har utgjort grunden till Kungsbacka
kommuns handbok för invånardialog.
En stor utmaning i detta arbete
är att hitta frågor som är möjliga att
påverka, samtidigt som det finns ett
engagemang från invånarna att vilja
vara med och påverka och ta ansvar.
•Vi har genomfört en förstudie för
hur vi ska utveckla vår e-förvaltning.
Under 2013 kommer arbetet påbörjas
mot Kungsbacka 2020, där vi fokuserar
på att bli effektivare, smartare och att
skapa en enklare vardag för invånarna
genom att ta tillvara digitaliseringens
möjligheter.
•Vi fortsätter utbyggnaden av kommunens bredbandsnät.
•Vi har förbättrat våra öppettider på
bibliotek och simhall.
Pågående arbete i kommunen
Vi har många goda exempel på utvecklingsarbete som ständigt pågår i kommunen för att stärka vår värdegrund.
Flera är strålande inspirationskällor där
vi inom kommunen har mycket att lära
av varandra. Exempel på sådan är:
•Barbro betalar och Barnkonventionsarbetet
•Hur förvaltningen Fritid & Folkhälsa
arbetar med synpunktshantering
•Hur många grundskolor och förskolor
involverar eleverna i planeringen
•Måltidsverksamhetens kostråd
•Hur träffpunkterna för seniorerna
planerar sin verksamhet utifrån besökarnas önskemål.
Ofta är det det enkla som är det
geniala. Avgörande framgångsfaktorer
är chefer och medarbetare som faktiskt
tror att verksamheten kan bli bättre
med Bitt som verktyg.
kvalitet
Pilarnas riktning anger trenden sett över
3 år. Pilarnas färg indikerar kommunens
värden i förhållande till övriga kommuner
i Sverige.
Grön pil
Vi ligger över rikssnittet.
De här nyckeltalen använder vi för att följa upp arbetet
med Bitt. Vi kan se att vi har bra värden och att vi ligger
bra till jämfört med andra kommuner. En skillnad mot föregående är att vår förbättring över tid har planat ut.
Gul pil
Vi ligger lika med rikssnittet eller att
det inte går att jämföra med riket.
Röd pil
Vi ligger under rikssnittet.
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2012
Nöjd-Medborgar-Index, NMI
65
65
64
54
Bland de högsta värdena i 2012 års
undersökning
Nöjdhet med bemötandet vid kontakt
med kommunen
6,9
7,1
6,6
6,6
Vi ligger på snittet för riket
Nöjdhet med servicen vid kontakt
med kommunen
6,8
6,8
6,6
6,4
Vi börjar närma oss snittet för riket
85%
93%
80%
82%
Möjlighet till information om verksamheten
genom personliga möten
6,2
6,3
6,1
ingen
uppgift
26% svarade 8–10 på
den tiogradiga skalan
Möjlighet att framföra synpunkter genom
personliga möten
6,2
6,3
6,1
ingen
uppgift
30% svarade 8–10 på
den tiogradiga skalan
Hur upplever invånarna att de har inflytande
över kommunens verksamhet?
49
44
48
39
Väsentligt över riket men landets
kommuner har överlag låga värden
Hur väl kommunen möjliggör för invånarna
att delta i kommunens utveckling
48
49
51
49
Positiv trend över tid
Hur god kommunens webbinformation
är till invånarna
87
88
83
74
Kriterierna för mätningen
är ändrade mellan 2011–2012
Antal inlämnade synpunkter
610
516
629
ingen
uppgift
Information om vår tillgänglighet
6,1
6,1
5,8
ingen
uppgift
23% svarade 8–10 på
den tiogradiga skalan
Efterfrågestyrda öppettider
6,1
6,5
6,3
ingen
uppgift
30% svarade 8–10 på
den tiogradiga skalan
Andel invånare som skickar in en enkel fråga
via e-post får svar inom två arbetsdagar
70%
98%
59%
72%
Ett kraftigt fall jämfört
med tidigare år
Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga
54%
42%
42%
41%
Både vi och riket backar
Hur trygga känner sig invånarna i kommunen?
63
66
65
60
Ett mycket starkt resultat
för en stor kommun
Detta mätte vi
Andel som uppfattar att de får
ett gott bemötande vid telefonkontakt
Kommentar
20% uppfattar att de får
ett medelgott bemötande.















Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
15
Maria låter
barnen bestämma
På dörren till tvåornas klassrum på Fjärås Bräckaskolan trängs idélistorna
med varandra. Där kan eleverna lämna förslag på det mesta som rör
skolan. ”Man får skriva precis vad man vill, det är bra att få vara med
och bestämma”, säger eleven Oskar Walding.
Text: Katarina Strandberg
Foto: Hannah Larsson
Läraren Maria Hagelin har jobbat som
lärare på Fjärås Bräcka-skolan i 17 år.
Under sin första tid som lärare blev hon
inspirerad av kollegorna som såg till att
barnen hade stort inflytande över hur
dagen skulle se ut. Hon har följt klass
2 sedan förskoleåret och nu har hon
infört förslagslistor för att eleverna ska
få ökat inflytande.
– Jag använder mig inte av någon
särskild metod, det här har vuxit fram.
Det är roligare att jobba med barn om
de får vara med och välja själva. Och de
tycker också att det är roligare, säger
Maria Hagelin.
Djupare kunskaper
Eleverna skriver upp förslag och idéer
som klassen sedan röstar om på klassrådet. Förslagen blir ofta en konkret del av
undervisningen.
– Inför vårt tema om världsdelar gav
jag dem en övergripande presentation av
de olika delarna. Sedan lät jag dem välja
själva och sa att om de kom på något
mera vi kunde göra på temat så kunde de
skriva upp det på listan. Vi samlade ihop
två A4-sidor med nya idéer. Jag tror att
kunskaperna sitter djupare när de får
vara med och bestämma.
Det märks att barnen är ivriga att
lämna förslag och att de verkligen vill
vara med och påverka. Kanske är det för
att de har fått bevis på att någon lyssnar
på deras idéer. Klassen har till exempel
fått igenom en ändrad tid för lunchen
i bamba genom att kontakta skolledningen.
– Vi har också skrivit brev till vaktmästaren om trasiga saker som behöver
lagas, berättar Emil Edman, en av
eleverna.
Tar mera ansvar
Ibland bildar eleverna arbetsgrupper för
att genomföra idéerna som de har röstat
fram. En av listorna handlar om vart
klassen ska åka på utflykt. Efter att de
tillsammans resonerat sig fram till vad
de ville göra och hade råd med bestämde
de sig för Fjärås bräcka och sju sorters
hembakade kakor i matsäcken. Några
elever fick uppdraget att leta recept.
”Ju mer ansvar jag
lämnar, desto mer
ansvar tar de.”
De önskemål som varje elev lämnar på
sitt utvecklingssamtal samlas också in
och sätts upp så att alla kan ta del av
dem om eleven vill det. Maria Hagelin
är övertygad om att inflytande i klassrummet lägger grunden till hur barnen
i framtiden kommer att tänka kring
demokrati.
– Ju mer ansvar jag lämnar, desto mer
ansvar tar de. Att våga hävda sin röst
har man alltid nytta av. Det är också
bra att de får lära sig att bli nedröstade
ibland, säger Maria Hagelin.
Våga tänka nytt
Om man som lärare låter eleverna vara
med och ta besluten är det viktigt att
våga tänka nytt:
– Det passar mitt sätt att vara. Ofta
får jag styra utifrån mål och skolplan,
men har jag bara en tydlig ram så är jag
ganska impulsiv. Jag kan lätt ändra mig
om andra kommer med nya idéer. Jag
lär mig också av deras förslag och det
ger livet mera krydda.
Under året hoppas Maria kunna
utveckla föräldrarnas inflytande med
hjälp av en webbenkät.
– Visst har vi föräldramöten, men det
är inte alla som är bekväma med att
säga sin åsikt i en sådan grupp. Jag vill
gärna ha tips på förändringar i undervisningen, säger Maria Hagelin.
Unga lär äldre sms
På träffpunkterna, mötesplatser för
kommuninvånare över 65 år, jobbar
man också med inflytande. Det är
besökarna själva som bestämmer
aktiviteterna.
Louise Eriksson, elev på Aranäs­
gymnasiet, demonstrerar surfplattan
för Maj-Britt Nilsson.
På träffpunkten i Älvsåker finns en
låda där seniorerna kan lämna förslag
på saker de vill göra. En sådan idé
blev en kurs där gymnasieelever
lärde ut konsten att skicka sms och
använda surfplatta.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
17
Visionen visar vart vi vill
Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov
av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får
företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa.
Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll
utvecklingen ska gå.
Kungsbacka skall utvecklas
till en ekologiskt,
ekonomiskt och
socialt hållbar kommun
Vi har nolltolerans
för hårt språk, våld,
­kriminalitet
och nonchalans
Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också
en del av Halland. Kommunen består
även av landsbygd med dess lugnare
rytm.
Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra
innerstaden, gör Kungsbacka till en
attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka
skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun.
Detta sammantaget leder till det goda
livet och gemenskap människor emellan.
Vi har nolltolerans för hårt språk, våld,
kriminalitet och nonchalans oavsett
om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en
hjälpande hand om det trots allt går
snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till
hands när vi behöver den.
Kungsbacka kan ligga i
­spetsen och erbjuda nya
­möjligheter till information, insyn och demokrati
Kungsbacka är bra för invånarna såväl
unga som gamla. Våra skolor skall vara
bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet
och miljö.
I den kommunala verksamheten
bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden
av bredband kan Kungsbacka ligga i
spetsen och erbjuda nya möjligheter till
information, insyn och demokrati.
18
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Kungsbacka skall bli
ett starkare alternativ för
företag som söker etablering i Göteborgsregionen
Ett levande och livligt Kungsbacka
behöver en bättre balans mellan
boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ
för företag som söker etablering i
Göteborgsregionen.
Handelsplatsen Kungsbacka blir
en del av dynamiken i det moderna
Kungsbacka med fler etableringar och
satsning på utbildning.
Nya företag och arbetsplatser skall
etableras längs såväl E6 som västkustbanan.
Småindustri och hantverk skall
utvecklas i kommunens olika delar.
Valfrihet i bostadsutbud
med fler mindre
­lägenheter
Kungsbacka stad skall växa och bli ett
mer framträdande nav i kommunen.
Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och
högre än tidigare.
Utvecklingen skall präglas av
variation, valfrihet och verksamhet.
Variation i stadsplanering med en
nybyggnation som har mer djärv stil
och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud
med fler mindre lägenheter...
Ett stadsliv med rika
möjligheter till möten,
kulturupplevelser
och restaurangbesök
...verksamhet med nya arbetsplatser
inom service- och tjänstesektorn samt
ett stadsliv med rika möjligheter till
möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter.
Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas.
Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och
Region Halland skall stärkas genom
bättre kommunikationer. Flaskhalsar
för både väg- och järnvägstrafiken
byggs bort, och möjligheten att åka
kollektivt utökas.
Kungsbackaån är en tillgång vars
närområde skall utvecklas till en unik
miljö för boende, aktiviteter och arbete.
Området längs Kungsbackaån med
närhet till innerstaden, pendel och
handelscentra kan skapa spännande
förutsättningar för stadsliv ute och
inne, som gör området känt och ger
Kungsbacka profil i hela regionen.
vision & mål
Prioriterade mål
och direktiv
Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett ­antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad våra verksam­heter ska uppnå och kan
ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv
är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd
under ett eller två år.
Mål 1: Trygghet
Kommentarer
Andelen invånare som upplever att de är
trygga ska öka
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
63
66
65
64
Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning
Vi har nått målet
Undersökningen visar att vi nått målet 2012. I jämförelse
med kommuner i samma storlek är den upplevda tryggheten
dessutom betydligt högre i Kungsbacka.
• Kommunen har samverkat med polisen genom överenskommelsen Vi samarbetar för ökad trygghet i Kungsbacka.
• Antalet aktiva hushåll i grannsamverkan har ökat med nästan
1 000.
• Vi gjorde en kartläggning av elevers upplevda trygghet i syfte att
identifiera och åtgärda förbättringsområden. Exempel på förbättringsområden 2012 var ökad vuxennärvaro på raster, extra tillsyn
på vissa platser och ökad belysning.
• Det finns numera en tjänsteman i beredskap redo för att hantera
större samhällsstörningar. Ledande tjänstemän har dessutom
utbildats och övats i krishantering.
• Vi har arbetat skadeförebyggande med belysning, lås, larm och
övervakningskameror.
• Antalet belysningspunkter på gång- och cykelvägar har ökat.
Kommentarer
Mål 2: Inflytande
Andelen invånare som upplever att de har
inflytande ska öka
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
49
44
48
50
Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Av 120 kommuner som genomförde undersökningen 2012
var det endast Olofström som nådde ett index på 50, och det
var bara fem kommuner som hade över Kungsbackas utfall
på 48. Medel för riket backar något medan Kungsbacka går
framåt. Vår bedömning är därför att ett index på 48 är att
betrakta som ett mycket gott resultat.
• Vi har genomfört ett lyckat projekt där vi utvecklat dialogen
mellan invånare och politiker. Vi har anställt en utvecklare för
invånardialogen och kommer att fortsätta arbetet under 2013.
• Under sommaren arbetade tolv ungdomar som kommunutvecklare och tog fram förslag på hur man kan utveckla Kungsbacka.
• Arbetet med biblioteken som demokratiska rum har fortsatt.
Man har haft Barbro betalar-rådslag och man har skapat förutsättningar för tjänstemän och politiker att möta besökarna.
• Vi har infört en sms-tjänst för felanmälningar på idrottsanläggningar och motionsspår.
• Vi arbetar för att skolbarn ska få möjlighet att tycka till om gångoch cykelvägar.
• Ung i Kungsbacka arbetar på ett sätt som innebär att fritidsaktiviteter utgår från barn och ungdomarnas egna idéer, drivkraft och
engagemang istället för personalens.
• Inom stöd och omsorg använder vi individuella planer med stor
möjlighet till inflytande för den enskilde.
• Inom skolan används digitala verktyg i kommunikationen med
elever och föräldrar för att ge möjlighet till mer inflytande.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
19
vision & mål
Mål 3: Bemötande och tillgänglighet
Kommentarer
Andelen invånare som upplever ett gott
bemötande och god tillgänglighet ska öka
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
61
61
60
62
Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Detta får anses vara ett bra resultat, vi ligger över snittet för
riket som i år är 56. Lägsta utfallet för riket är 49 och högsta
värdet för riket är 68, vilket visar att vi har en bit kvar till de
allra bästa. Vi har stabila resultat över tid och försämringen
jämfört med föregående år är inte statistiskt säkerställd.
• Inom Funktionsstöd arbetar vi aktivt med lågaffektivt bemötande, inom Förskola & Grundskola har samtliga medarbetare
utbildats inom kommunikation, där bemötande till föräldrar och
elever är centralt. Miljö & Hälsoskydd har deltagit i ett projekt för
att utveckla bland annat bemötande och konflikthantering.
• Vi behöver bli bättre på att svara på e-post förbättra vår tillänglighet per telefon.
• Vi har gjort en förstudie kring hur Kungsbacka ska utveckla sin
e-förvaltning. Under 2013 påbörjar vi arbetet mot Kungsbacka
2020, där vi kommer att fokusera på att bli effektivare, smartare
och att skapa en enklare vardag för invånarna genom att ta
tillvara digitaliseringens möjligheter.
• En förstudie för en kommungemensam kundtjänst gjordes under
året och vi uppgraderade vår plattform för e-tjänster i samarbete
med övriga Hallandskommuner.
• Vi fortsätter utbyggnaden av kommunens bredbandsnät.
• Vi har förbättrat öppettiderna på bibliotek och simhall, och vi har
kraftigt ökat tillängligheten till simskolan.
Mål 4: Hälsosam kommun
Andelen invånare som upplever att de bor
i en hälsosam kommun ska öka
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
6,7
6,8
6,6
6,8
Mätning: SCB:s Medborgarundersökning. Mål och utfall redovisas som ett medeltal på
en tiogradig skala.
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Målet har inte uppnåtts, men det är små variationer i utfallet
de senaste åren. Det pågår ett brett arbete som har utvecklats positivt det senaste året, och det finns en tydligare koppling till målet i det arbete vi lagt ned. Därför finns det goda
chanser att nå målet 2014.
Kommentarer
• Vi har arbetat med överviktiga barn och ungdomar.
• Elva föreningar med totalt 3 500 aktiva barn och ungdomar
idrotts- och hälsocertifierades.
• I hemtjänsten i kommunal regi används så kallade aktiveringsryggsäckar utifrån olika intressen och teman.
• Personer med funktionsnedsättning har erbjudits friskvårdsaktiviteter och fått kost efter behov och förutsättningar.
• I skolan har man arbetat med förebyggande insatser mot kränkande behandling, för jämställdhet och för mångfald.
• Uppsökande fältarbete har gjort att missbrukare sökt hjälp och
avbrutit pågående missbruk i ett tidigare skede.
• Vi har arbetat med utbyggnad och underhåll av kommunens
gång- och cykelvägar och planerat för en bra kollektivtrafik.
• Vi har arbetat för att underlätta vägen till kulturaktiviteter för
vuxna med invandrarbakgrund.
• Fortlöpande arbete med tillsyn och livsmedelskontroll.
• Vi har börjat arbetet med att ta fram en plan för hantering av
buller.
20
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
vision & mål
Mål 5: Alkohol och tobak
Vi har nått målet
Totalkonsumtionen av alkohol och tobak
bland ungdomar ska minska
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
Nytt mål 2011
78 %
91 %
77 %
Mätning: Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol.
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
Nytt mål 2011
86 %
94 %
84 %
Mätning: Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker.
Utfallet för 2012 baseras på ungdomsenkäten som skickats hem till samtliga elever
i årskurs 8. Uppföljningen av målet genom LUPP som genomförs vart tredje år och
ungdomsenkäten som genomförs där emellan, resulterar i varierande utfall. Det finns
metodskillnader mellan de två enkäterna vilket innebär att man ska vara försiktig med
jämförelser mellan åren.
Mål 6: Fritid
Totalt sett genomför vi bra insatser utifrån våra olika roller
i förvaltningarna. Det är en bra mix av opinionsbildande
arbete, operativt arbete med ungdomar, informationsinsatser
och strategiskt arbete som bidrar till att vi uppnår målet.
Kommentarer
• Det drogfria arrangemanget School’s out hade 3 000 besökande
ungdomar i samband med skolavslutningen.
• En utställning som beskriver tobakens skadeverkningar cirkulerar
mellan skolorna. Vi har också tagit fram riktlinjer kring hur skolorna ska agera om drogmissbruk upptäcks. På gymnasieskolorna
arbetar vi med utbildning och rådgivning till både medarbetare
och elever.
• Runt 350 medarbetare kompetensutvecklades om cannabis.
• Vi arbetar med tillsyn för att säkerställa att regler för försäljning
av alkohol och tobak följs.
• Utvecklandet av projektmodellen Länken har lett till ett samarbete mellan flera förvaltningar, studieförbund och kyrkan. Målgruppen är särskilt utsatta barn och ungdomar som har problem med
alkohol, tobak och andra droger.
Kommentarer
Andelen av kommunens invånare som är
nöjda med sin fritid ska öka
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
Nytt mål 2012
Nytt mål 2012
80 %
75 %
Mätning: SCB:s medborgarundersökning
Vi har nått målet
Det finns goda förutsättningar och möjligheter att ha en
bra fritid i Kungsbacka. Arbetet och aktiviteterna i de olika
verksamheterna har både bredd och kvalitet, något som
tillsammans med ett stort utbud bidrar till måluppfyllelsen.
Mål 7: Försörjningsstöd
• Folkhälsobidraget för de som är 21 år och äldre redovisade
62 590 deltagartillfällen 2012 jämfört med 58 996 deltagartillfällen 2011.
• Vi har arrangerat 13 sommarläger och en sommarbuss med
ungefär 600 barn och ungdomar samt dj-kurser, spelningar
och konserter, LAN och dataspelsturneringar, HBTQ-festival och
street-artfestival.
• Tolv ungdomar i riskzon har haft sommarsysselsättning. Feriearbetande ungdomar i åldern 17 år utbildades av en regissör och
lajvade under sex sommarveckor i Äskhults by.
• Vi har ordnat 35 olika fritidsaktiviteter för funktionshindrade med
328 deltagare. I bostad med särskild service erbjuds personalstöd
en gång per vecka för att delta i en fritidsaktivitet och en gång
om året till en resa inom landet eller till ett annat nordiskt land.
• Äldreomsorgens verksamheter erbjuder ett utbud av fysiska och
kulturella aktiviteter, och minst tre gruppaktiviteter per vecka.
Kommentarer
Andelen personer med försörjningsstöd
ska minska
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
3,2 %
3%
2,8 %
3%
Mätning: Hämtas från eget verksamhetssystem
Vi har nått målet
• Gemensam handlingsplan för den enskilde invånaren görs tillsammans med andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen.
• Unga vuxna har genom satsningen på ungdomsjobb fått möjlighet till sysselsättning. Detta tillsammans med arbetet inom Kicken
har lett till att färre ungdomar behövt söka försörjningsstöd.
• Made by Kungsbacka är en samverkan mellan utbildning och
näringsliv som på sikt minskar behovet av försörjningsstöd.
• Sommarlovsentreprenör och Ung Företagsamhet är aktiviteter
där unga personer tränar sin förmåga att driva företag. Nyföretagarkvällar och Kungsbacka entreprenörsskola bidrar till att
inspirera och stödja företagande.
Antal hushåll som ansökt om försörjningsstöd har minskat
under 2012. Fler personer har fått sysselsättning och unga
vuxna har genom riktade ungdomsjobb fått möjlighet att
komma ut i någon form av sysselsättning. Detta har inneburit att färre ungdomar sökt försörjningsstöd.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
21
vision & mål
Mål 8: Skola
Vi har inte nått målet
Våra skolor ska vara bland de bästa
i landet
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
14
27
Ingen uppgift
13
Eleverna i Kungsbackas skolor har fortsatt höga betygsresultat, men vi når inte målnivåerna i de tre mätningarna.
Kungsbacka är fjortonde bästa kommun i landet när det
gäller andelen elever i grundskolan som når målen. Andelen
behöriga till universitet och högskola har ökat och ligger
över snittet för riket.
Kommentarer
Mätning: Placering bland landet 290 kommuner, sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Utfall för 2012 publiceras under 2013. Resultatet bygger på flera
indikatorer, som till exempel andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt
meritvärde och andel elever som nått godkänt på ämnesproven i årskurs 9.
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
88,2 %
87,4 %
87,1 %
100 %
Mätning: Andelen elever i skolår nio som uppnår målen i alla ämnen
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
86 %
89 %
90 %
92 %
• Vi har satsat på kompetensutveckling med inriktning att införa de
nationella reformerna. Dessutom har vi kompetensutvecklat för
att ytterligare höja nivån på utbildningarna, genom till exempel
coachingutbildning för lärare och utbildningar i digital kompetens
och entreprenöriellt lärande.
• Ett projekt för att öka samverkan med universitet och högskolor
har startats.
• Vi arbetar med en etablerad metod för att fånga upp elevers
läsutveckling.
• Elever i behov av särskilt stöd har fått åtgärdsprogram, samordnade individuella planer och deltagit i satsningen En dörr in.
• Inom Gymnasie & Vuxenutbildning har stort fokus legat på att
minska avhopp och studieavbrott, till exempel genom projektet
Plug in.
• På Lärcentrum kan studenter läsa kurser i individuell takt.
Mätning: Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och
högskola
Mål 9: Företagsvänlig kommun
Kungsbacka ska vara känd som
en ­företagsvänlig kommun
Utfall 2009
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
63
66
Ingen mätning
Ingen mätning
Mätning: Insikt, nöjd kund-undersökning från SKL
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Eftersom det inte gjorts någon mätning under
2012 vet vi inte om vi når upp till målet, men
utvecklingen av Kungsbackas näringsliv är
fortsatt god. Det startades 600 nya företag
under året och i den senaste mätningen från
Svenskt näringsliv låg Kungsbacka på plats
19 av sammanlagt 290 kommuner.
Kommentarer
• Vi informerar och skapar mötesplatser för företag. Det sker genom nyhetsbrevet Näringsrikt,
webbplatsen och genom Frukostklubben som
är ett samarbete mellan kommunen, Svenskt
näringsliv och Kungsbacka innerstad.
• Företagslotsen lanserades under hösten för att
förenkla för företagen och ge förvaltningarna
en gemensam kunskap kring näringslivsfrågor.
22
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
• Vi har erbjudit utbildning till företagen om upphandling och om
att göra affärer med kommunen.
• Vi arbetar aktivt för att öka nyföretagandet i kommunen. Under
2012 genomfördes konceptet Sommarlovsentreprenörer för
första gången, där ungdomar får möjlighet att driva företag under sommaren. Dessutom arrangerades en nyföretagarkväll och
Kungsbacka entreprenörskola.
• Samverkan mellan skola och näringsliv har utvecklats genom
Made by Kungsbacka som fått en webbplats under året.
vision & mål
Vi har inte nått målet
Mål 10: Jämställd arbetsgivare
Kungsbacka kommun som arbetsgivare
ska arbeta aktivt för att öka jämställd­
heten mellan kvinnor och män
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
108
104
redovisas vår
2013
112
Vi har blivit bättre på jämställdhetsarbetet i enskilda delar.
Satsningar för att motverka osakliga löneskillnader på
grund av kön har gett ett positivt resultat. Antalet män
som tar ut föräldradagar har ökat och vi erbjuder i större
utsträckning lika möjligheter till att bli chef. Men vi tappar
i Jämix eftersom vi har fler kvinnor än män med tillsvidareanställningar och många kvinnor jämfört med män med
deltidstjänster.
Kommentarer
• Vi har arbetat med utbildning och samtal kring värderingar, attityder och förhållningssätt.
• Vi har utvecklat den kompetensbaserade rekryteringsprocessen
och dess tillämpning.
• Vi erbjuder en ökad sysselsättningsgrad till medarbetare som inte
arbetar heltid.
• Vi diskuterar jämställdhet på våra arbetsplatsträffar.
Mätning: Undersökningen Jämix, ökning av antal punkter per år
Mål 11: Attraktiv arbetsplats
Kommentarer
Kungsbacka kommun ska vara och upp­
levas som en attraktiv arbetsplats av
­medarbetarna
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
8,1
8,3
7,3
8,3
Mätning: Ett medeltal av fyra utvalda frågor ur medarbetarenkäten. Utfallet för 2012 är
inte jämfört med föregående år då undersökningen ändrats.
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare och vi får
överlag höga värden i medarbetarenkäten. Att vi inte når
målet kan förklaras av att undersökningen ändrats jämfört
med föregående år.
Mål 12: Bostadsbyggande
Kommunen har som mål att planera för ett
bostadsbyggande om 500 bostäder per år
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
579
535
400
500
Mätning: Antal färdigställda bostäder
Vi har inte nått målet
Även om statistiken är osäker så tyder våra beräkningar
på att ungefär 400 bostäder färdigställdes under året. Vår
• Projektet Attraktiv arbetsgivare drog igång under året för att
tydligare kommunicera vårt varumärke som arbetsgivare.
• Medarbetarenkäten har uppgraderats och reviderats för att
bättre stödja vårt förbättringsarbete och mäta hur motiverade
våra medarbetare är.
• Det centrala introduktionsprogrammet för nyanställda utvecklades, med mer kommunkunskap och en busstur på temat Kungsbacka som tillväxtort.
• Vi har arbetat med studentaktiviteter, arbetsmarknadsdagar och
studiebesök för studenter.
• Mångfaldspolicy och handlingsplan som stöd vid kränkande
särbehandling togs fram.
• Chefer och medarbetare fick utbildning i verksamhetsutvecklande lönesättning. Införandet av modellen pågår och ska användas
som ett styrverktyg för att nå uppsatta mål och öka lönespridningen.
• Vi arbetar målmedvetet för att kunna erbjuda ökad sysselsättningsgrad, något som är en konkurrensfördel vid nyrekrytering.
bedömning är att ett minskat byggande av styckebyggda
småhus är huvudorsaken till differensen. Under 2012
startade byggnation av betydligt fler än 500 bostäder, vilket
tyder på att antalet färdigställda bostäder under 2013 åter
når 500.
Kommentarer
• Planering och genomförande pågår för drygt ett 20-tal stora
bostadsprojekt. Totalt omfattas ungefär 2 000 bostäder.
• Utbyggnad pågår av stora projekt, som till exempel Björkris stadsdel, Kolla Parkstad och kvarteret Sågen.
• Under 2013 och 2014 förväntas byggstart för stora projekt, som
till exempel Tölö ängar etapp 2, Särö centrum, kvarteret Valand,
Sandlyckan och Tingberget.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
23
vision & mål
Mål 13: Kollektivtrafik
Kommentarer
Antal resor med kollektivtrafiken ska öka
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
7 432
8 262
6 900
7 947
Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik, pendeltåg och Blå Express
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
På grund av att Västtrafik ändrat sitt sätt att mäta resor på
pendeltåget är siffrorna mellan åren inte jämförbara. Vi vet
därför inte säkert om målet är uppfyllt.
Mål 14: Energianvändning
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Energianvändningen i kommunens lokaler
ska minskas
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
177
185
176
175
Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2. Justerat för temperaturavvikelser
i förhållande till normalår.
Mål 15: Ekologiska livsmedel
24
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
12 %
13 %
16 %
25 %
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Energiprojektet, som syftar till att energieffektivisera kommunens lokaler, har drivits intensivt under 2012. Verksamhetsförändringar tillsammans med vissa förseningar i
projektet har gjort att målet inte nåtts fullt ut ännu.
Kommentarer
• Vi har driftoptimerat våra lokaler med fokus på belysning, värmesystem och ventilation.
• Vi har tagit fram riktlinjer för temperaturer i våra lokaler.
• Ett system för energiuppföljning har installerats som ska ge oss
en bättre överblick över energiförbrukningen.
• Vi bygger nya fastigheter med hårdare energikrav än tidigare.
Vi har inte nått målet, men är på rätt väg
Andelen inköpta ekologiska livsmedel
ska öka
Mätning: Följs upp i ekonomisystemet
• Vi har projekterat för byggandet av Åsa station i samarbete med
Trafikverket.
• Flera infrastrukturprojekt för att öka kapaciteten inom kollektivtrafiken har genomförts, bland annat förlängning av plattformar i
Anneberg och Kungsbacka.
• Kommunfullmäktige har antagit en utvecklingsplan för Hede
station. Under 2012 har planering pågått för förlängning av plattformar samt ett stort antal pendelparkeringar på den östra sidan.
• Vi har planerat för en utökning av antalet busshållplatser vid
stationen i Kungsbacka.
• Tillsammans med Västtrafik har planering pågått för att bygga
fler pendelparkeringar, inom ramen för Västsvenska paketet.
Förutom Hede station är Anneberg, Snipen och Vallda utpekade
platser som kommer att byggas ut under 2013.
• Vi har arbetat med förbättringar av hållplatser och gång- och
cykelvägar.
Ekologiska produkter är förenat med en merkostnad som till
viss del täcks av ett extra bidrag på runt 1 miljon kronor till
de beställande nämnderna. Den återstående merkostnaden
för att nå upp till målet på 25 procent är svårfinansierad och
kräver ett enhetligt agerande från beställande nämnder.
Kommentarer
• Vi satsar på att köpa in ett antal utvalda produkter med hög
inköpsvolym som mjölk, fil, yoghurt, bananer och kaffe.
• Ekologiska produkter prioriteras om de vid inköpstillfället kostar
mindre eller lika mycket som den konventionella varan.
• De upphandlade anbuden på fisk har gått mot mer miljömärkta,
så kallade msc-märkta råvaror och produkter. Vi räknar numera
detta som en ekologisk vara.
vision & mål
Mål 16: Matavfall
För att öka återvinningen ska minst 35%
av matavfallet återvinnas till biogas
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
16 %
23 %
50 %
25 %
Mätning: Avfall Sveriges beräkningsmodell
Vi har nått målet
Insamlingen av matavfall går över förväntan. Fler än väntat
ansluter sig till abonnemanget och invånarna följer generellt
sett abonnemangsvillkoren väl. De sorterar ut sitt matavfall
i mycket hög utsträckning och med god kvalitet. De stora
informationsinsatserna tillsammans med ett strukturerat
arbetssätt har bidragit till att vi nått målet med så stor
marginal.
Kommentarer
• Samtliga skolor och förskolor har i etapper börjat sortera
ut matavfall.
• Livsmedelsbutikerna i kommunen har kartlagts och
kontaktats för uppstart av insamling, vilket kommer
bidra till ökade mängder insamlat matavfall. Vissa
butiker kommer dessutom att dela ut bruna påsar för
insamling av matavfall till sina kunder.
Direktiv om konkurrensprövning
Direktiv om samordnade
individuella planer
Nämnden ska upprätta en plan över vilka
verksamheter som kan konkurrensprövas
Direktiv till Fritid & Folkhälsa, Funktionsstöd, Förskola
& Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ &
Familjeomsorg, Kommunstyrelsen, Kultur & Turism, Miljö
& Hälsoskydd, Byggnadsnämnden, Service, Teknik, Äldreomsorg, Valnämnd, Överförmyndarnämnd.
Socialt utsatta barn och unga ska få samordnade insatser. Andelen samordnade
individuella planer ska öka med 10 procent per år
Direktiv till Funktionsstöd, Förskola & Grundskola och
Gymnasie & Vuxenutbildning.
Ej påbörjad
Ej påbörjat
Pågående
med avvikelse
Pågående
enligt plan
Klart
1
2
3
8
Pågående
med avvikelse
Pågående
enligt plan
Klart
2
1
Genom samverkansarbetet inom En dörr in, som utvecklats under året, har antalet barn
och unga som har en samordnad individuell plan ökat. Funktionsstöd och Förskola &
Grundskola rapporterar att de ännu inte är klara men att de arbetar på enligt plan.
Förskola & Grundskola och Individ & Familjeomsorg rapporterar att arbetet pågår med
avvikelse. Miljö & Hälsoskydd har inte påbörjat arbetet då deras arbetsuppgifter till stor
del måste ske av en kommunal myndighet. Service, Teknik och Äldreomsorg arbetar på
enligt plan men är inte klara.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
25
ekonomi
Finansiella mål
Kommunfullmäktiges prioriterade mål innehåller också finansiella mål
där kommunfullmäktige beskriver hur ekonomin ska utvecklas.
Mål 17: Budgetföljsamhet
Budgetföljsamhet för nämnderna
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
1,9%
1,3%
-0,2%
-0,5%– 1%
Mätning: Avvikelse uttryckt i procent av nettobudgeten för nämnderna
Vi har nått målet
Skillnaden mellan nämnderna varierar mellan en avvikelse
på -1,5 procent och +17,7. Den genomsnittliga avvikelsen är
-0,2 procent. För att kunna beräkna avvikelsen rätt måste
hänsyn tas till om nämnderna använt sin resultatfond eller
om det finns andra avvikelser.
Mål 18: Nettokostnader
Mål 19: Soliditet
Verksamhetens nettokostnadsutveckling
ska vara mindre än intäktsökningen för
skatter och statsbidrag
Intäktsökning
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
5,0%
5,9%
1,8%
-0,5%
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
1,7%
9,3%
0,9%
-0,5%
Kostnadsökning
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
Mål 2012
25,6%
22,5%
23,2%
26%
Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder
Vi har inte nått målet
Syftet med målet är att ha kontroll över nettokostnadernas
utveckling. Om nettokostnaderna beräknas utan jämförelsestörande poster blir ökningen 3,6 procent. Räknar
man däremot utan att ta bort några poster blir ökningen av
nettokostnaderna 0,9 procent. Skatter och statsbidrag ökade
med 1,8 procent jämfört med föregående år.
De jämförelsestörande posterna är en intäkt från AFA
försäkringar på 60 miljoner som avser tidigare inbetalda premier och en intäkt på 33 miljoner för en markförsäljning.
26
Soliditeten inkl pensionsskuld ska i slutet
av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst
den nivå som gällde vid periodens början
med oförändrade redovisningsprinciper
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Vi har inte nått målet men är på rätt väg
Soliditeten ökade marginellt från 22,5 procent föregående
år till 23,2 procent. Trots att soliditeten förstärktes uppnåddes inte målet eftersom mätningen ska ske mot 2010. Att
soliditeten sjönk så mycket 2011 beror bland annat på den
stora kostnad som uppstod med anledning av att diskonteringsräntan för pensionsskulden sänktes. Ökad kostnad för
räntan var 123 miljoner som påverkade det egna kapitalet
negativt och därmed soliditeten. Utöver detta bokades en
ferielöneskuld för lärare in 2011. Skulden som var 41 miljoner hade tidigare inte varit medtagen och belastade soliditetstalet negativt. Diskonteringsräntan och ferielöneskulden
påverkade soliditetsnivån med 4 procentenheter.
ekonomi
Ekonomin i korthet
125 miljoner
Årets resultat för kommunen visar ett
överskott på 125 miljoner kronor. Av
resultatet är 60 miljoner en återbetalning från Arbetsmarknadens
försäkringsbolag (AFA). Utöver detta
så finns en försäljningsintäkt på 33
miljoner som påverkar resultatet.
Hur kostnaderna och intäkterna
fördelades ser du i diagrammen här
intill.
Läs mer om kommunens ekonomi
från sidan 48
Försäljning
3,1%
Taxor
och
avgifter
Hyror och arrenden,
exploatering och
övriga intäkter
6,9%
Vart gick skattepengarna?
100 kronor som betalades i skatt
till Kungsbacka kommun under
2012 användes som i illustrationen här intill.
1,0%
Övriga
verksamhets­
kostnader
2,2%
Anläggningsmaterial,
­entreprenader
och konsulter
18,2%
Bidrag
16,5%
6,2%
Utjämning
och statsbidrag
Kostnader för 2012
4,2%
4 299 635 864 kronor
Intäkter för 2012
4 424 486 543 kronor
Personalkostnader
64,2%
Kommunalskatt
77,6%
Skatten
På varje hundralapp betalar
invånarna 21,33 kronor i skatt till
kommunen och 10,42 kronor i
skatt till landstinget. Alla betalar
också en begravningsavgift på
mellan 10,5 och 23 öre beroende
på i vilken församling man bor.
Den som är medlem i Svenska
Kyrkan betalar kyrkoavgift på
mellan 88 öre och 1,37 kronor
beroende på församling. Alla som
har en inkomst över 401 100 kronor betalar också statlig skatt.
Finansiella
kostnader
43,66 kronor
F örskola
& Grundskola
0,36 kronor
­Byggnadsnämnden
2,83 kronor
Fritid & Folkhälsa
12,75 kronor ymnasie
G
& Vuxen­utbildning
8,62 kronor
Funktionsstöd
5,08 kronor
Individ & Familjeomsorg
1,35 kronor
Kollektivtrafik
1,91 kronor
Kommungemensamma
kostnader och
politisk verksamhet
0,25 kronor
Miljö & Hälsoskydd
1,65 kronor
Kultur & Turism
18,96 kronor
Äldreomsorg
2,58 kronor
Teknik skattefinansierat
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
27
Ungdomsröster
ger bättre beslut
Text: Katarina Strandberg
Foto: Hannah Larsson
Barbro betalar är en direktkanal för ungdomar till politikerna i
stadshuset. Kampanjer, rådslag och röstning har gett dem större
inflytande över beslut som rör unga i kommunen. ”Nu förstår
politikerna att vi inte är en homogen grupp utan individer med
olika tankar och åsikter”, säger Jesper Larsson.
Redan 2002 började Kungsbacka
pröva olika sätt att ge ungdomar större
möjlighet att påverka samhället och
sin vardag, med utgångspunkt i FN:s
konvention om barns rättigheter. 2005
startade Barbro betalar, ett demokratiskt verktyg för unga i Kungsbacka.
På hösten samma år ordnade Barbro
betalar sin första kampanj för att hjälpa
ungdomar att föra fram sina förslag till
Maria Nilsson är ungdomsutvecklare på
Fritid & Folkhälsa.
28
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
dem som fattar besluten.
– Vi hoppas att ungdomar i kommunen ska engagera sig i det de tycker är
intressant i sitt närområde, säger Maria
Nilsson, ungdomsutvecklare på förvaltningen för Fritid & Folkhälsa.
Tre lokalgrupper
Ett femtontal ungdomar mellan 14
och 20 år är aktiva i tre lokalgrupper.
Under kampanjerna samlar grupperna
in förslag som publiceras på en webbsida. Där kan unga i kommunen rösta
på sitt favoritförslag via webben eller
sms. Ibland kan det komma så många
som 200 förslag under en kampanj.
Ämnena berör ofta frågor om kultur,
miljö och trygghet, och allt från
synpunkter på skolmaten till billigare
kollektivtrafik. Många av idéerna har
också blivit verklighet, som till exempel
ett staket mellan spåren på Kungsbacka
station, fler bussar på vissa linjer och en
ny fritidsgård i Fjärås.
De förslag som får flest röster under
kampanjen tas med till så kallade
rådslag, som arrangeras på olika platser
i kommunen. Kommunalråden eller
någon från nämnden eller förvaltningen finns ofta med för att diskutera
med ungdomarna inför sina beslut.
Bättre kontakt med politiker
En bra kommunikation med poli-
tikerna är en förutsättning för att
rådslagen ska fungera. För ungefär ett
år sedan ordnade Andreas Johansson,
” Vi vill förstås ha ännu
mer att säga till om.”
Jesper Larsson och de andra i Barbro
betalar-gruppen en mingelkväll med
lekar och god mat för att politiker och
ungdomar skulle lära känna varandra.
Det gav resultat.
– Vi känner igen varandra och de har
mer förståelse. De frågar mer, lyssnar
mer och våra möten är mera avslappnade, säger Andreas Johansson.
Förutom att samla in förslag och
arrangera rådslag förfogar Barbro
betalar-grupperna över tre olika kassor
där ungdomar i Kungsbacka kan söka
pengar till olika projekt. De ordnar
också föreläsningar och andra aktiviteter.
Föränderlig grupp
Barbro betalar-gruppen är föränderlig. Några ungdomar slutar och nya
kommer till, men alla får med sig en
bra erfarenhet, gemenskap och ett
större nätverk. De får också inflytande över de politiska besluten, även
om de ibland känner sig frustrerade
över att saker ofta tar lång tid att
förändra.
– Vi vill förstås ha ännu mera att
säga till om, säger Jesper Larsson.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
29
vår verksamhet
Barn och utbildning
som upptagningsområde och verksamheten omfattar skolår F–9. Dessutom
stod Björkris förskola & skola klara
till höstterminen och Varla förskola
öppnade i centrala Kungsbacka.
Ny kommunal gymnasieskola
Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutade under 2012 att
starta en ny gymnasieskola, Beda
Hallbergs gymnasium. Skolan startar
under 2013 och ska tillgodose elevers
behov av alternativa driftsformer och
studiestarter och en mer individualiserad utbildning.
Plug in ska minska avhoppen
från gymnasiet
Under hösten 2012 startade projektet
Plug in. Syftet med projektet är att
minska avhoppen från gymnasiet och
skapa bättre förutsättningar för ungdomar att fullfölja sin gymnasieutbildning genom att erbjuda en kombination
av studier, praktik och arbete.
Certifiering som Vårdoch omsorgscollege
Fler barn men mindre pengar
till förskolorna
Under våren 2012 märktes en ökning
av antalet barn i förskoleverksamheten.
Då den nya befolkningsprognosen kom
våren 2012 framgick det att åldersgruppen 1-5 år hade ökat jämfört med
prognosen 2011. Eftersom tillgängliga
resurser inte räckte till det ökade antalet
barn beslutade nämnden för Förskola &
Grundskola att sänka ersättningen per
barn i förskoleverksamheten.
Detta påverkade både förskolor i egen
och fristående regi från och med augusti
2012.
Ipads i förskolor och skolor
Under 2012 infördes Ipads på förskolor
i kommunen och som pilotprojekt på
två skolor. Den digitala utvecklingen
har också fortsatt i form av kompetensutveckling för medarbetarna. En
uppskattad inspirationsdag med 90
30
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
kortare seminarier genomfördes i maj
för närmare 2 000 medarbetare och
chefer inom Förskola & Grundskola.
Nya Särö skola öppnade
Med plats för 600 elever öppnade nya
Särö skola upp portarna höstterminen
2012 och elever från Bukärrsskolan
och Ekenässkolan flyttade in i den nya
skolan. Nya Särö skola har främst Särö
Vård- och omsorgsprogrammet blev
under året certifierade som vård- och
omsorgscollege. I Vård- och omsorgs­
college Kungsbacka ingår Elof Lindälvs
gymnasium, Aranäsgymnasiet och
Komvux. Vård- och omsorgscollege
innebär att utbildningsanordnare och
näringsliv samverkar kring utbildning och kompetensförsörjning.
Certifieringen är en kvalitetsgaranti
som gynnar både den studerande och
arbetsgivaren.
Centrala ämnesgrupper för
mer enhetliga bedömningar
En likvärdig bedömning av elevers
kunskaper är viktig i skolan. Under
2012 avslutades ett utvecklingsarbete
som kallats Centrala ämnesgrupper, där
syftet varit att gemensamt utveckla förmågan att bedöma kunskaper och att
ta fram stöd och verktyg som pedagogerna kan använda sig av i det arbetet.
vår verksamhet
100
Snabbare bredband till skolor
megabit fick flera skolor när
­radiolänkar ersattes med fiber.
Många skolor har fått snabbare bredband med upp till 100 megabit per
sekund genom att radiolänkar ersatts
med egna fiberanslutningar eller hyrd
fiber. Kullaviksskolan, Maleviksskolan,
Kapareskolan, Fjordskolan, Iseråsskolan och Presseskolan har alla fått
snabbare bredband.
Omvårdnadslyft till med­
arbetare inom äldreomsorgen
På uppdrag av förvaltningen för Äldreomsorg utbildade Komvux under året
drygt 30 av förvaltningens medarbetare.
Förskola & Grundskolas verksamhet
­kostade 1,68 miljarder kronor under 2012.
­Fördelningen till olika verksamheter beskrivs
i diagrammet.
Inom ramen för omvårdnadslyftet blev
de validerade och studerade för att höja
sin kompetens till motsvarande gymnasieskolans vård- och omsorgs­program.
Ny skolorganisation i Onsala
I november beslutade nämnden för
Förskola & Grundskola att genomföra en ny organisation för skolorna i
Onsala. Den nya organisationen ska
gälla från och med höstterminen 2013
och innebär att Kapareskolan samlar
alla elever i årskurs 7–9 medan Fjord-,
Iserås- och Presseskolan kommer att ha
elever från förskoleklass till årskurs 6.
Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet
kostade 541 miljoner kronor under 2012.
Fördelningen till olika verksamheter beskrivs
i diagrammet.
Korttidstillsyn LSS 1%
Flykting­­
mottagande 1%
Gemensam verksamhet 6%
Grund­
särskola
2%
Gemensam
verksamhet
19%
Arbetsmarknads­
åtgärder 3%
Förskole­
verksamhet 32%
Kulturskola 4%
Vuxen­
utbildning 9%
Förskoleklass,
grundskola 37%
Fritids­
hem 9%
Gymnasieskola 77%
För mer information om nämnderna som arbetar inom utbildning och barnomsorg, se sidan 68–77.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
31
vår verksamhet
Så påverkade
omvärlden oss
Färre elever i gymnasieskolan
Till höstterminen minskade antalet
elever i gymnasieskolorna med 180.
Minskningen följer prognosen om en
minskning fram till läsåret 2015/2016.
På grund av för få sökande startade
inte humanistiska och estetiska programmet med inriktning dans.
sättning som uppdrag har utbildats.
Medarbetare och skolledare på alla nivåer upplevde under året en stor stress,
bland annat på grund av större krav
på dokumentation. Förvaltningen för
Förskola & Grundskola har också fått
ett tydligare uppdrag att stå för tillsyn
av fristående verksamhet i förskola och
pedagogisk omsorg.
Ny lagstiftning
Förändringarna i skollagen har resulterat i många nya rutiner. Dubbelt så
många betyg jämfört med tidigare sattes under höstterminen 2012 på grund
av införandet av betyg från årskurs 6.
De lärare som inte tidigare haft betyg-
Under året infördes också Vux 2012,
med ny läroplan, ny betygsskala och
nya kursplaner inom vuxenutbildningen. I anslutning till detta genomfördes
flera kompetenshöjande aktiviteter
både för medarbetare i kommunen och
Nyckeltal
Förskola & Grundskola
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i
alla ämnen, kommunala skolor
88,2%
87,4%
87,1%
77,4%
(2012)
Andel elever i årskurs 9 med behörighet till
gymnasieskolan, kommunala skolor
95,4%
94,8%
93,3%
86,6%
(2012)
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor. Maximalt meritvärde 320
222,1
221,5
220,7
211,4
(2012)
14:e plats 27:e plats
Ingen
uppgift
5:e plats 10:e plats
Ingen
uppgift
Slutbetyg för elever i årskurs 9, kommunens
placering bland landets 290 kommuner
Effektivitetsindex grundskola, kommunens
placering bland landets 290 kommuner
Nöjd kund-index grundskolan, elever.
­Maxpoäng 100
Ingen
uppgift
60,37
57,48
Ingen
uppgift
Kostnad per grundskoleelev, kronor
76 600
82 700
Ingen
uppgift
88 000
Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem, kronor
39 500
40 800
Ingen
uppgift
34 500
122 300
127 100
Ingen
uppgift
123 600
94 000
94 700
Ingen
uppgift
100 200
Antal lärare per 100 elever, heltidstjänster
7,4
7,9
8,1
8,3
Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola
5,2
5,4
5,2
5,3
Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola, kronor
Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk
omsorg, kronor
32
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
för utbildningsanordnare. Den nya gymnasiesärskolan, Gys 2013, beslutades
av riksdagen under året. Arbetet med
reformen, som sjösätts hösten 2013,
påbörjades under hösten.
Behörighetskrav
och introduktionsperiod
Kravet om behörighet och legitimation
för lärare och förskollärare ledde till en
kartläggning av behörigheterna inom
kommunen. Kartläggningen visade
att behöriga lärare ibland undervisar i
­ämnen de inte har behörighet för. Under
året har kompetensutveckling skett inom
ramen för Lärarlyftet 2, och under 2013
vår verksamhet
8,1
var antalet lärare per 100 elever
i grundskolan under 2012
startar uppdragsutbildningar för att höja
behörighetsnivån.
Från och med höstterminen fick kommunerna ansvar för kompletterande
bedömning av lärares kompetens under
deras första år efter lärarutbildningen,
den så kallade introduktionsperioden.
För att klara det har det tagits fram rutiner där det är rektor eller förskolechef
som är ansvarig för bedömningen.
Fortsatt fokus på pojkars
och flickors resultat
En av Framtidskommissionens utredningar handlar om betygsgapet mellan
flickor och pojkar och vilka konsekvenser
det kan få för framtidens arbetsmarknad. Skolmyndigheternas regleringsbrev
har fortsatt fokus på uppföljning av
elevernas resultat fördelat på kön.
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
Andel folkbokförda 20-åringar med fullföljd
gymnasieutbildning
81%
86%
84%
74%
(2012)
Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning
inom 4 år
83%
83%
85%
76%
(2012)
Genomsnittligt betygspoäng i kommunens
gymnasieskolor. Maximalt betygspoäng 20
13,7
13,9
14,1
14,0
(2012)
Nöjd kund-index. Maxpoäng 100
71,5
71,5
71
Ingen
uppgift
16 966
16 709
14 200
24 200
101 377
Ingen
uppgift
96 700
104 263
102 000
Ingen
uppgift
98 300
2 325
2 494
Ingen
uppgift
2 828
Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial
vuxenutbildning, inkl köpt utbildning, kronor
65 899
59 900
Ingen
uppgift
43 400
Andel elever i kommunens skolor från andra
kommuner
19%
20%
22%
Ingen
uppgift
60,2%
62,3%
62,5%
53,3%
8,6
9,4
9,2
8,1
Gymnasie & Vuxenutbildning
Effektivitetsindex gymnasieskola: kostnad för
de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, kronor/elev
Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen, kronor
Kostnad per gymnasieelev i kommunens
skolor, kronor
Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15
år, kronor
Andel folkbokförda elever i kommunens egna
skolor
Antal lärare per 100 elever i gymnasieskolan
98 273
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
33
vår verksamhet
Stöd och omsorg
utökad hemtjänst i avvaktan på de nya
platserna.
Samordnade planer underlättar
för barn och ungdomar
Äldre kan välja bland fler rätter
Satsningen på ökad kvalitet och valfrihet i måltider till äldre fortsatte under
året. Alla som bor på ett boende eller
som får mat hem till sig kan nu välja
mellan två rätter. Äldreboendena har
infört frukost- och kvällsbufféer som
dels ökat valfriheten, dels förlänger
tiden som det är möjligt att äta sitt
morgon- eller kvällsmål. Även andelen
ekologiska livsmedel har ökat.
Avgift för inte verkställda beslut
Förvaltningsrätten dömde kommunen
att betala böter, så kallat vite, för beslut
som inte verkställts inom förvaltningen
Äldreomsorgens verksamhet kostade 953
miljoner kronor under 2012. Fördelningen till
olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
Gemensam
verksamhet 10%
Hemsjukvård
och rehabilitering
7%
för Funktionsstöd. Den största delen
av böterna, drygt 2,8 miljoner kronor,
gäller åtta beslut om boendeplatser som
inte verkställts. Drygt 100 000 kronor
gäller andra insatser. Anledningen till
att besluten om boende inte kunnat
verkställas är att det saknats platser.
Nya boendeplatser håller på att byggas.
Långa väntetider
Ett nytt äldreboende i Vallda ska vara
klart för att ta emot de första boende
under 2013. I väntan på det har väntetiden för en boendeplats för äldre
med demenssjukdom blivit lång. De
äldre har erbjudits korttidsplatser och
Individ & Familjeomsorgs verksamhet
kostade 203 miljoner kronor under 2012.
Fördelningen till olika verksamheter
beskrivs i diagrammet.
Flykting­­
Gemensam
verksamhet 13% mottagande 5%
Bättre styrning och granskning
inom äldreomsorgen
Inom äldreomsorgen har ett kvalitetsledningssystem införts som ett verktyg
för att leda, planera, kontrollera och
bättre kunna följa upp verksamheten.
Syftet är att förvaltningen ska ha god
kvalitet i verksamheten och leva upp
till de krav som lagstiftningen ställer.
Funktionsstöds verksamhet kostade 368
miljoner kronor under 2012. Fördelningen till
olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
Köpt verksamhet 9%
Daglig
verksamhet 10%
Hemtjänst
och larm
41%
Äldre­
boende
36%
Institutions­
vård 15%
Försörjningsstöd 26%
Öppna
­insatser,
familjehems­
vård 41%
LSS 3%
Förebyggande
verksamhet,
kvarboende 3%
För mer information om nämnderna som arbetar inom stöd och omsorg, se sidan 68–75.
34
En dörr in är ett arbetssätt där aktörer
inom kommunen och regionen samlas
kring barn och ungdomar i behov av
stöd. Under året har man arbetat för
att utveckla den samordnade individuella planen, som används som ett
verktyg i arbetet. Tidigare hade varje
aktör sin egen plan, men med den nya
planen samlas insatserna i en plan, där
familjen själv äger dokumentet. Tanken
är att planen ska underlätta både för
ungdomen eller barnet och för myndigheterna. Under året har ungefär 30
barn och ungdomar fått en samordnad
individuell plan.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Stödfamiljer,
­ledsagning,
­avlösarservice 2%
LSS-boende,
korttids­
verksamhet 29%
Gemensam
­verksamhet 11%
Personlig
­assistans 25%
Hemtjänst 4%
Hemsjukvård,
­rehabilitering 3%
Socialpsykiatriskt
stöd 7%
vår verksamhet
Så påverkade
omvärlden oss
Förändringar i försäkringssystemen påverkar
Förändringarna i försäkringssystemen
fortsätter att ge negativa konsekvenser för många människor. Många
bedöms vara för friska för ersättning
från Försäkringskassan men för sjuka
för att kunna få ett arbete. Den enda
utvägen blir då försörjningsstöd.
Större flyktingströmmar
Oro i omvärlden har gjort att
flyktingströmmen ökat. Flera av de
ensamkommande barnen har svår
problematik med sig, vilket gör det
svårt att placera dem i familjehem.
Institution blir då den enda möjligheten att kunna ge dem den vård och
omsorg de är i behov av.
Brist på bostäder
till olika grupper
Bristen på mindre billiga bostäder i
Kungsbacka fortsätter att ge konsekvenser för Individ & Familjeomsorg
i frågor som rör hemlöshet och
boendefrågor. För Funktionsstöd
har förseningar i större bostadsprojekt, såsom Kolla parkstad, gjort att
antalet boendeplatser inte tillkommit
i den takt som förväntats.
Nya regler och lagstiftning
Under hösten infördes parboendegaranti i socialtjänstlagen. Vi har sedan tidigare erbjudit parboende, men
under året märktes en liten ökning av
medflyttande.
Socialstyrelsen presenterade under
året nya föreskrifter för demensboenden som innebär att det ska ske en
individuell behovsbedömning av alla
boende.
Nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
Nöjd kund-index, medelvärde för Funktionsstöd,
maxpoäng 10
8,2
7,8
8,2
Ingen
uppgift
Budgetföljsamhet
0,3
1,3
-0,3
Ingen
uppgift
5 368
5 934
Ingen
uppgift
Ingen
uppgift
Antal fattade beslut enligt socialtjänstlagen och
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
841
869
838
Ingen
uppgift
Antal avslag och delavslag vid beslut enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade
59
54
71
Ingen
uppgift
Antal överklagade beslut till Förvaltningsrätten
eller Kammarrätten
19
13
35
Ingen
uppgift
Antal ändrade beslut i Förvaltningsrätten eller
Kammarrätten
6
1
4
Ingen
uppgift
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
6,4%
5,9%
5,6%
Ingen
uppgift
Andel barn och ungdomar i befolkningen med
insats eller stöd
5%
5,1%
4,9%
Ingen
uppgift
Andel vuxna av befolkningen med insats eller
stöd
2%
1,8%
1,7%
Ingen
uppgift
3,2%
3%
2,8%
6%
4,9
5,4
5,4
6,6
Funktionsstöd
Kostnad per invånare 0-64 år, kronor
Individ & Familjeomsorg
Andel personer av befolkningen med insats eller
stöd
Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd
Genomsnittslig bidragstid för försörjningsstöd,
antal månader *
Genomsnittslig bidragstid för försörjningsstöd,
unga vuxna 18-24 år, antal månader
3,8
4,1
4,3
Ingen
uppgift
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
Nöjd kund-index, äldreboende,
maxpoäng 100 **
77
73
Ingen
uppgift
Ingen
uppgift
Nöjd kund-index, hemtjänst, maxpoäng 100 **
75
74
Ingen
uppgift
Ingen
uppgift
23,5%
17,6%
Ingen
uppgift
Ingen
uppgift
2,6%
1,5%
-1,8%
Ingen
uppgift
Samlat värde på omsorgsutbudet i äldreboenden
enligt undersökningen Kommunens kvalitet i
korthet, en undersökning där olika faktorer i
omsorgen vägs samman
74%
67%
76%
71%
(2012)
Samlat värde på omsorgsutbudet i hemtjänsten
enligt undersökningen Kommunens kvalitet
i korthet, där olika faktorer i omsorgen vägs
­samman
70%
73%
79%
69%
(2012)
Äldreomsorg
Avvikelse från standardkostnad ***
Budgetföljsamhet
* Den genomsnittliga bidragstiden ligger fortfarande högt, dock lägre än riksgenomsnittet.
** Frågan är inte med i Socialstyrelsens brukarundersökning 2012.
*** Uppgifterna hämtas från tabell 11 i skriften Vad kostar verksamheten i din kommun?, SKL 2011.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
35
vår verksamhet
Bygga, bo, trafik och parker
Förtätning med tyngdpunkt
på Kungsbacka stad
Utbyggnaden av bostäder har fortsatt
inom Björkris, Kolla parkstad och
kvarteret Sågen. Under året har vi också
bland annat arbetat med planering
för kvarteret Valand, Särö centrum,
Sandlyckan och Tingberget samt verksamhetsområdena Mariedal och Fjärås.
Detaljplanen för Kungsmässans parkering vann laga kraft under året. Dessutom har arbetet med den fördjupade
översiktsplanen för Åsa fortsatt och ett
tillägg till kommunens översiktsplan
gällande vindkraft tagits fram.
Upprustningen av
Kungsbacka torg klar
Upprustningen av Kungsbacka torg
blev klar och det nya torget invigdes
i tre dagar runt nationaldagen i juni.
Torget fick ny beläggning, bänkar
som markerar den gamla kyrkans
placering och Livets träd fick ett nytt
fundament. Den nya torgkiosken och
toaletten väckte debatt under året. Nya
trafik­regler innebär gångfartsområde
runt hela torget och 30 minuters gratis
gatuparkering i hela innerstaden.
Utveckling av webbkartan och
detaljplaner på nätet
Åtgärder för att minska
­översvämningar
Matavfallsprojektet genomförde ytterligare fyra etapper. Resultatet blev att
ytterligare 7 300 hushåll i Kungsbacka
började lämna sitt matavfall till biogas.
Åtgärderna för att minska risken för
översvämningar har fortsatt under året.
Det har bland annat byggts en jordvall
i Hede och en ny pumpstation för spillvatten i Östra villastaden. Åtgärderna
har varit framgångsrika då det under
det kraftiga regnet i början av augusti
endast rapporterades in ett mindre
antal översvämningar från tidigare hårt
drabbade områden.
Kommunens webbkarta har utvecklats.
Hela Kungsbacka har flygfotograferats
och detaljplaner har lagts ut på kungsbacka.se som en form av e-tjänst.
Ytterligare 7 300 hushåll lämnar
matavfall till biogas
Utveckling av kollektivtrafiken
De första markarbetena för Åsa station
drog igång under sommaren. Stationen ska vara klar i december 2013.
Plattformarna vid Annebergs station
förlängdes som en del av Västsvenska
paketet och ett nytt linjeupplägg för
kollektivtrafiken infördes i nordvästra
Kungsbacka.
vår verksamhet
Nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
239
255
134
18
21
10
336
143
242
11
2
4
344
320
213
103
121
65
4
4
1
32
27
15
500
535
400
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
Nöjd medborgar-index, NMI, gator
och vägar. Maxpoäng 100
60
57
57
53
Nöjd medborgar-index, NMI, gångoch cykelvägar. Maxpoäng 100
56
54
57
53
12 200
12 573
13 100
Ingen
uppgift
Plan & Bygg
Beviljade bygglov, antalet nya en- och tvåbostadshus
Beviljade bygglov för verksamheter, nybyggnad
Beviljade bygglov, antalet lägenheter i flerbostadshus
Handläggningstid för bygglov, nya en- och tvåbostadshus, antal veckor i genomsnitt
Från 2011 räknas tiden från datum då ärendet är fullständigt.
Husutstakningar
Minskning beror på färre beviljade bygglov för en- och tvåbostadshus.
Vid större byggnationer som flerfamiljshus sker utstakning i egen regi.
Nybyggnadskartor
Minskning beror på färre ansökningar om bygglov för en- och tvåbostadshus
Upprättade detaljplaner
Minskningen beror på att planavdelningen arbetat nästan enbart i
­tidiga skeden med översiktsplanering och planprogram. Tre detalj­
planer har inte vunnit laga kraft.
Upprättade detaljplaner med enkelt planförfarande
Planavdelningen har jobbat med de uppdrag som varit aktuella.
Antal färdigställda bostäder
Teknik
Antal belysningspunkter
Tekniks verksamhet kostade 106 miljoner
kronor under 2012. Fördelningen till olika
verksamheter beskrivs i diagrammet.
Byggnadsnämndens verksamhet kostade 31,7 miljoner kronor under 2012.
­Fördelningen till olika verksamheter
beskrivs i diagrammet.
Planering 10%
Gemensam
­verksamhet 10%
Färdtjänst och riksfärdtjänst 1%
Nämnd 1%
Vägbelysning 12%
Parkverksamhet 16%
Gator,
vägar
och
­parkering
50%
Nämnd
3%
Kart­
avdelningen
26%
Plan­
avdelningen
13%
Gemensam
­verksamhet
18%
Administration
17%
Så påverkade
omvärlden oss
Färre ärenden till Plan & Bygg
Den finansiella situationen i omvärlden har skapat osäkerhet och ett avvaktande förhållningssätt som visar
sig i antalet ärenden till Plan & Bygg.
Under 2012 tog dock byggandet av
flerbostadshus åter fart. Minskade
ärendemängder har inneburit färre
nybyggnadskartor och utstakningar.
Däremot har inte arbetsmängden
minskat, arbetet har istället fokuserat på tidiga och utredande skeden.
Stort intresse från
­allmänheten
Omvärlden ställer allt större krav på
snabbhet och tillgänglighet. Förvaltningen för Teknik har märkt att
allmänhetens intresse för att lämna
synpunkter och kommentarer på
verksamheten ökat. Det har gjort att
nya kanaler som till exempel Facebook används i större utsträckning.
Nya plan- och bygglagen
fortsatte påverka
Den nya plan- och bygglagen innebar även 2012 en stor påverkan på
arbetsformerna. Nyheterna i lagstiftningen har lett till ett hårt tryck när
det gäller utbildning för medarbetarna. Erfarenheten efter drygt ett
och ett halvt år med den nya lagen
visar också att den medför mer administrativt arbete och mer tid som
går åt till arbetsplatsbesiktningar för
bygglovsavdelningen.
Svårt att bli av med
­avloppsslam
Det är fortfarande svårt att få
avsättning för det kalkade avloppsslammet i kommunen. Slamhanteringen bygger på ett kretsloppstänkande, men tendensen där små
lantbruk lägger ned och den debatt
som pågår om slammet har gjort att
möjligheten att avsätta det lokalt
blivit mer osäker.
Bygglov 23%
För mer information om nämnderna som arbetar inom bygga, bo, trafik och parker, se sidan 68–75.
Läs mer om den avgiftsfinansierade verksamheten på sidan 76–79.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
37
vår verksamhet
Miljö
Fler avlopp inventerades
Under året inventerades enskilda avlopp
i 514 fastigheter i kommunen. Arbetet med att inventera de runt 8 000
enskilda avlopp som finns i kommunen, och att komma till rätta med de
avlopp som är bristfälliga, kommer att
fortsätta i flera år.
Fler nyckeltal på kungsbacka.se
Kungsbacka kommun är sedan flera
år medlem i Sveriges ekokommuner, en
sammanslutning av 88 kommuner och
landsting som arbetar för en hållbar
samhällsutveckling. Sveriges ekokommuner har tagit fram tolv nyckeltal som
kan ge en fingervisning om hur miljösituationen i kommuner ser ut. Läs mer
på www.kungsbacka.se/ekokommun.
Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd undersökte 514 enskilda avlopp under året.
Minskade utsläpp på egna ben
Med tävlingen På egna ben minskade
skolungdomar i kommunen utsläppen
av koldioxid genom att promenera till
skolan istället för att åka bil. Till tävlingen fanns ett pedagogiskt material
som klasserna arbetade med.
Ingen fördjupad
utvärdering av målen
I Kungsbacka arbetar vi för att nå våra
67 lokala miljömål som är kopplade till
de 16 nationella miljömålen. Arbetet
för att nå målen pågår, men ingen fördjupad utvärdering av arbetet ägde rum
under 2012. En ny miljörapport med
utvärdering av målen kommer att göras
senast utgången av 2014.
Luftmätning i centrala
­Kungsbacka
I början av 2012 gjordes en luftmätning i centrala Kungsbacka. Mätningen gjordes av Göteborgsregionens
luftvårdsprogram i samarbete med
miljöskydds- och naturvårdsavdelningen i kommunen. Resultatet visade
att halterna av partiklar och kvävedioxid generellt var relativt låga och låg
under miljökvalitetsnormerna, även
om gränsvärdena överskreds vid ett par
tillfällen.
Energieffektiviseringar fortsatte
Projektet med att minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter
fortsatte under året med målet att arbetet ska vara klart 2013. Åtgärderna rör
bland annat ventilation, belysning och
värmesystem. Hittills har åtgärderna
medfört att mängden förbrukad energi
minskat från 185 till 176 kilowattimmar per kvadratmeter.
38
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Så påverkade
omvärlden oss
Klimatmöte i Doha
Miljöfrågor och klimatproblematiken har diskuterats mycket och
länge, men trots det blev klimatmötet i Doha i Qatar i slutet av 2012
en besvikelse för dem som hoppats
på konkreta miljöåtgärder. Resultatet blev en kompromiss och en
överenskommelse om att fortsätta
diskussionerna, men inga bindande
avtal slöts. Samtidigt rapporterade
Naturvårdsverket att endast två av
riksdagens 16 miljömål kommer
att nås till 2020 om inte resurserna
förstärks märkbart.
Kungsbacka växer
Det byggs mycket i Kungsbacka
och befolkningen växer fort. Förtätningar och att bostäder samlas
kring kollektivtrafiken leder till
att mycket fokus måste läggas på
att värna om naturmiljöer för den
biologiska mångfaldens skull och
för rekreationsändamål.
Halter av partiklar och kväveoxid mättes.
vår verksamhet
Nämnd 4%
Miljöskydd 21%
Gemensam
­verksamhet 28%
Naturvård 10%
Hälsoskydd
22%
Nyckeltal
Miljö & Hälsoskydd
Livsmedel 14%
Finansieringsgrad, andel av verksamheten
som finansieras av taxor och avgifter
Lägre debiterat på grund av vakanser i personalstyrkan
Vattenvårdsförbund
1%
Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 15 miljoner kronor under 2012.
­Fördelningen till olika verksamheter
beskrivs i diagrammet.
Kostnad per invånare, kronor
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
42%
47%
41%
51%
103
102
113
108
För mer information om nämnderna som arbetar inom miljö, se sidan 68–75.
Klass 5A på Tingbergsskolan vann tävlingen På egna ben.
vår verksamhet
Fritid, kultur, turism
och trygghet
Torget invigdes i dagarna tre
Det var folkfest Kungsbacka när det
nya torget invigdes på nationaldagen.
Underhållningen på scenen bestod av
allt från folkdans till Amanda Fondell,
och tårtan som delades ut till de 1 000
första besökarna tog slut på sju minuter.
Programmet som planerats av Kultur &
Turism sträckte sig över tre dagar och
innehöll också marknadsdag, centimetermara och gospelkonsert för att
nämna några aktiviteter.
Ökning av lån och besök
går mot trenden
Söndagsöppet på Fyrens bibliotek, lördagsöppet på närbiblioteken, ny teknik
för självbetjäning och en ökad tillgänglighet till informationspersonal i
biblioteken. Det är några av anledningarna till den stora ökningen av utlåning
och besök på biblioteken i Kungsbacka
under 2012. Lån per invånare och år
ökade från 10,1 till 10,8 och biblioteken hade 40 000 fler besök än under
2011. Ökningen går emot en annars
nedåtgående trend i övriga landet.
på Kaparevallen i Onsala vilket innebär
att det nu finns sju stycken elvamanna
konstgräsplaner och en sjumanna
konstgräsplan i Kungsbacka.
Vallda idrottshall invigdes
på nytt i november
Taket på Vallda idrottshall rasade
under snömassorna 2010. I november
invigdes den återigen, nu med både
sammanträdesrum och möjlighet till
servering när det är arrangemang. I
augusti invigdes också konstgräsplanen
Fler simskoleplatser
Kommunens simhallar har tillsammans
med Kungsbacka simsällskap erbjudit
700 fler simskoleplatser än 2011. Totalt
har det funnits 3 200 simskoleplatser
och ytterligare 1 700 platser för obligatorisk simskola i årskurs 2. För att
förenkla för föräldrar att anmäla barn
till simskolan togs ett digitalt anmälningsformulär fram under året.
Drogfri skolavslutning
Det drogfria skolavslutningsarrangemanget School’s out lockade ungefär 3
000 besökare till Kungsbacka torg. I
samband med skolavslutningen genomfördes också anti-langningskampanjen
Var schysst, köp inte ut!
Kultur för barn och unga
Amanda Fondell uppträdde under
invigningen av Kungsbacka torg.
Sommarverksamheten inom scen och
konst riktad till barn och unga genomfördes i parken, som ligger mellan
Kungsbacka teater och Kungsbackaån.
Under året anställde förvaltningen för
Kultur & Turism också en kultursocial
utvecklare. Utvecklaren har i samarbete
med andra förvaltningar börjat använda
kulturen som ett verktyg i arbetet med
utsatta barn och ungdomar.
vår verksamhet
Nyckeltal
Så påverkade
omvärlden oss
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Nöjd kund-index, biblioteken och bokbussen
Maxpoäng 100
85
87
83
Nöjd kund-index, scen & konst
Maxpoäng 100
82
85
86,5
Nöjd kund-index, turistbyrån
Maxpoäng 100
91
85
89
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
Invånarnas upplevelse av att de bor i en
­hälsosam kommun
Medelbetyg på en 10-gradig skala
6,7
6,8
6,6
Ingen
uppgift
Invånarnas upplevelse av att det finns ideala
möjligheter till idrotts- och friluftsliv i kommunen
Medelbetyg på en 10-gradig skala
7,7
7,9
7,6
7,2
Invånarnas upplevelse av möjligheterna till
att utöva fritidsaktiviteter i kommunen.
­Medelbetyg på en 10-gradig skala
7,7
7,9
7,6
7,2
4
6
10
Ingen
uppgift
14%
14%
12%
Ingen
uppgift
Kultur & Turism
Fritid & Folkhälsa
Antal genomförda rådslag, Barbro betalar
Totalt har 25 förslag diskuterats, 9 på våren och 16 på
hösten.
Andel 6–9-klasser med dialog om alkohol och
droger på föräldramöten, ÖPP-metoden
Kultur & Turisms verksamhet kostade 57
miljoner kronor under 2012. F­ ördelningen till
olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
Fritids & Folkhälsas verksamhet kostade 130
miljoner kronor under 2012. F­ ördelningen till
olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
Nämnd 1%
Allmän fritidsverksamhet 9%
Turism 13%
Bidrag 6%
Bibliotek 40%
Fritidsgårds­
verksamhet 13%
Demokrati­
arbete 1%
Folkhälsa
4%
Kultur, scen
och konst 41%
Gemensam
verksamhet 8%
Fritidsanläggningar 64%
Digitaliseringen förändrar
­samhället
I samband med digitaliseringen förändras också medielandskapet. Den
ökande utlåningen av e-böcker är
dyrt för biblioteken, och avtalet med
e-boksdistributörer debatteras flitigt
på nationell nivå. Digitaliseringen
gör också att stugbokningen via
turistbyrån minskar kraftigt.
Klyftan mellan datoranvändare och
icke datoranvändare har också blivit
tydligare. Det har lett till programpunkter som riktat sig till de digitalt
ovana under rubriken Digital höst.
Kunskap kring sexuella
­övergrepp
Mediernas uppmärksamhet kring
sexuella övergrepp i föreningslivet
har ökat behovet av kunskap i ämnet från flera föreningar i Kungsbacka. Det ledde till en föreläsning
för idrottsföreningar i kommunen
och till att ett kriterie om sexuella övergrepp numera finns med i
idrotts- och hälsocertifieringen.
Ungas läsande allt viktigare
Litteraturutredningen presenterades
under Bokmässan och underströk
att det behövs kraftfulla åtgärder
för att förbättra ungas läsförståelse
och öka lusten att läsa. Uppgiften
för biblioteken att stimulera ungas
läsande blir allt viktigare.
Kartläggning av
passiv ­rökning
Folkhälsoinstitutet fick i uppdrag av
regeringen att kartlägga den passiva
rökningen på offentliga platser, en
fråga som blir allt viktigare. Livsstilsenheten inspirerades att redan
nu starta upp ett arbete med rökfria
lekplatser.
För mer information om nämnderna som arbetar inom fritid, kultur och turism, se sidan 68–75.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
41
vår verksamhet
Arbete och näringsliv
Ungdomar från Onsala Montessoriskola på Made by Kungsbacka inspirationsdag.
Madebykungsbacka.se
­lanserades
I september lanserades madebykungsbacka.se som ger möjlighet till långsiktig och kontinuerlig dialog mellan
skola, utbildning, näringsliv och
omvärld. Madebykungsbacka.se ska
vara en inspirationskälla där näringsliv,
lärare och elever hittar goda exempel
på samarbete mellan utbildning och
näringsliv, men ska också fungera
som en ingång för alla som vill skapa
nya samarbeten. I slutet av november
anordnades också inspirationsdagen
Made by Kungsbacka på Aranäsgymnasiet.
Nyföretagande i topp i Halland
Utvecklingen av näringslivet i Kungsbacka är fortsatt god. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att
42
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011
Kungsbacka ligger i topp i Halland när
det gäller företagsamhet och nyföretagsamhet. Under året startades 600
nya företag i Kungsbacka, vilket ger en
topp 20-placering bland Sveriges 290
kommuner i fråga om nyföretagande.
Ungdomsjobb är en timanställning
under sex månader med garanterat
30 timmar arbete per vecka. Under
2012 satsade vi särskilt på att rekrytera
Arbetslöshet 2012 i Kungsbacka
i förhållande till hela riket
20%
15%
Ungdomsjobb väg
till egen ­försörjning
19,1
18,4
10%
10,8
2011
2012
12,3
5%
8,6 8,9
4,4 4,5
0%
Riket
18–24 år
Kungsbacka
18 –24 år
Riket
16–64 år
Kungsbacka
16–64 år
vår verksamhet
ungdomar med försörjningsstöd, vilket
ledde till att 15 av de 40 ungdomarna
som fick anställning var inskrivna hos
Individ & Familjeomsorg. Efter avslutad anställning gick 12 av 40 ungdomar
vidare till egen försörjning.
1 600 besökare
på ­Frukostklubben
Frukostklubbarna för näringslivet
intresserade många besökare under
2012. Vid de nio tillfällena hade
Frukostklubben totalt 1 600 besökare.
Frukost­k lubben arrangeras av kommunen tillsammans med Företagarna,
Svenskt Näringsliv och Kungsbacka
Innerstads AB. Målgruppen är Kungsbackaföretagare, ledande politiker och
tjänstemän.
Ungdomar drev
­sommarlovsföretag
Så påverkade
omvärlden oss
Svag ekonomisk utveckling
Den svaga ekonomiska utvecklingen
i Europa har bidragit till en avvaktande hållning hos både näringslivet
och offentlig verksamhet. Utvecklingen och den avvaktande hållningen har under året påverkat den
svenska arbetsmarknaden negativt.
Det är framför allt exporterande
företag som påverkats, men i slutet
av 2012 påverkades också sektorer
som handel, hotell och restaurang,
och byggsektorn. Varsel inom ett
flertal branscher har skapat oro och
osäkerhet som påverkat ungdomar
och i synnerhet unga män.
Högre ungdomsarbetslöshet
i Kungsbacka
Arbetslösheten i Kungsbacka kommun är fortsatt låg i förhållande till
våra grannkommuner och riket, och
ligger kvar på ungefär samma nivå
som 2011. Ungdomsarbetslösheten
i Kungsbacka har ökat, men siffran
ligger under snittet för riket.
8 225
För första gången genomfördes konceptet
Sommarlovsentreprenörer i Kungsbacka.
Syftet med satsningen var att uppmuntra
ungdomar att utveckla sitt entreprenörAntal aktiva företag registrerade
i Kungsbacka vid utgången av 2012.
skap och att ett antal av dessa ungdomar
2011 var motsvarande siffra 7833,
skulle få träna och få erfarenhet av företa2010 var den 7645.
gande. Av 34 sökande fick 20 ungdomar
i åldern 14–20 år möjlighet att driva
sommarlovsföretag från mitten av juni till
då ett samarbetsavtal med Erikshjälpen
mitten av augusti.
som öppnade en secondhand-butik i
Arbetsträningsplatser
Kungsbacka. Samarbetsavtalet innebär
hos ­Erikshjälpen
att Gruvan rustar upp och renoverar
Under sommaren stängde arbetsde möbler som Erikshjälpen har till
träningsverksamheten Gruvan den
försäljning i sin butik. Genom avtalet
secondhand-butik som tidigare drivits i
garanteras tio arbetsträningsplatser i
kommunens regi. Kommunen tecknade butiken.
Debattören och
f­ örfattaren Johan
­Norberg talade på
­Kungsbacka frukostklubb i oktober.
medarbetare
En attraktiv
arbetsgivare
En motiverad och kompetent personal är
grunden för en god service till invånarna
i kommunen. Att ge medarbetarna rätt
förutsättningar för att kunna prestera
är kärnan i kommunens personalarbete.
Vårt personalpolitiska program lyfter
fram bland annat det goda ledarskapet
och medarbetarskapet. Det gäller att
balansera långsiktighet och kontinuitet
med kreativitet och nytänkande när
omvärlden förändras och verksamheterna
måsta anpassa sig.
Att vara en attraktiv arbetsgivare är en
förutsättning för att locka, behålla och
utveckla rätt personer som kan upprätthålla och bidra till utveckling av en god
service. Med fortsatt strukturerat kvalitetsarbete, tydligt och synligt ledarskap
och kompetenta och motiverade medarbetare kan vi uppnå nöjda kunder, stolta
medarbetare och ett starkt varumärke.
Vi mäter och jämför
För att mäta hur medarbetarna upplever
Kungsbacka kommun som arbetsgivare
och som arbetsplats gör vi årliga medarbetarenkäter. 78 procent av medarbetarna
svarade på enkäten 2012. Detta är en hög
svarsfrekvens i en så stor organisation
som Kungsbacka. Vår målsättning är att
vi ska nå 80 procent.
Resultatet har genomgående goda
värden. Medarbetarna är generellt sett
nöjda, motiverade och engagerade och
har konstruktiva förslag till hur vi ska
bli en ännu bättre kommun och arbetsgivare.
I diagrammet visas resultatet i form av
indexvärden per frågeområde.
44
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Under året har vi omarbetat vårt omställningsprogram vid övertalighet. Syftet
med programmet är att underlätta vid
behov av omställning i verksamheterna
och göra generationsväxlingen till en
positiv och smidig övergång.
Ett projekt har startats som ett led i
kommunens strategiska satsning att vara
en attraktiv arbetsgivare. Dessutom har
ett arbete påbörjats med att ta fram en
mångfaldspolicy. Att ta emot praktikanter och trainee är ett av flera sätt att
skapa en positiv image av vår verksamhet.
Exempel på detta är Äldreomsorg och
Förskola & Grundskola som under året
tog emot många praktikanter.
I Göteborgsregionen pågår ett arbete som
handlar om att gemensamt lyfta fram och
vara ambassadörer för kommunala jobb.
Där har Kungsbacka tagit ett särskilt
ansvar för yrken inom kommunikation
samt yrken som förvaltningshögskolan
utbildar till.
Kungsbacka kommun är som arbetsgivare representerad på den årliga inspirationsdagen Made by Kungsbacka för
grundskole- och gymnasieelever. Syftet
är att genom utställning och dialog med
besökarna marknadsföra den mängd
Kungsbackas monter på Made by Kungsbacka olika yrken som finns inom kommunen.
föreställde ett samhälle i miniatyr.
100
Motiverad medarbetarindex 69
80
Hållbart medarbetarengagemang
81
60
Stanna kvar i organisationen
närmaste framtiden
Stolt över att arbeta
i kommunen
Talar positivt om mitt
jobb inför andra
76
40
72
20
73 Ledarskap
74 Mål, ansvar och delaktighet
62 Arbetsbelastning
76 Arbetsuppgifter
75
Kompetensutveckling
67
72 Krav och befogenheter
64 Medarbetarskap
Förbättringsarbete
78
BITT Kungsbackas värdegrund
77
78 Arbetsmiljö
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
45
medarbetare
Kompetensförsörjning
I vår kompetensförsörjning har vi fokus på att attrahera
rätt medarbetare, att ha en effektiv rekryteringsprocess,
att introducera, utveckla och behålla medarbetare samt att
avsluta anställningar på ett professionellt sätt.
Vi rekryterar medarbetare baserat på kompetens. I enlighet med rekryteringspolicyn strävar vi efter att alla som
söker arbete hos oss ska få positiv bild av Kungsbacka kommun.
Så här många anställda med månadslön hade
­kommunens förvaltningar i november 2012
Förvaltning
Antal anställda 2012
Totalt
Kvinnor
Jämfört
2011
Män
Fritid
106
54
52
+2
Funktionsstöd
576
514
62
+26
Förskola
& Grundskola
2542
2227
315
+39
Gymnasie
& Vuxenutbildning
561
346
215
-27
Individ
& Familjeomsorg
152
127
25
+2
Kommunstyrelsens
förvaltning
35
25
10
+3
Kultur & Turism
66
50
16
+4
Miljö & Hälsoskydd
26
19
7
0
Plan & Bygg
55
35
20
+4
Service
734
586
148
+24
Teknik
123
41
82
0
Äldreomsorg
1197
1121
76
+58
Totalt
6157
5129
1028
+148
I slutet av 2012 var 6 157 medarbetare anställda i kommunens cirka 255 olika yrken. 83 procent var kvinnor och 17
procent var män, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Antalet anställda har ökat med sammanlagt 2,5 procent.
Framförallt har ökningen skett inom förvaltningarna för
Äldreomsorg, Förskola & Grundskola och Funktionsstöd.
Gymnasie & Vuxenutbildning har minskat antalet medarbetare på grund av minskat antal elever.
89 procent av medarbetarna hade en tillsvidareanställning,
89 procent av kvinnorna och 85 procent av männen.
Åldersstruktur,
andel i procent
Ålder
2010
29 år och yngre
46
2011
2012
9
9
11
30–49
52
50
51
50–59
26
26
26
60 och äldre
13
15
12
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
En genomsnittligt anställd
i Kungsbacka kommun är en
kvinna på 45 år med en sysselsättningsgrad på 90%.
Under kommande femårsperiod kommer runt 750 medarbetare att gå i pension. 2012 slutade 97 personer sin anställning för att gå i pension. Medelåldern för de som slutade
med pension var 65,1 år. 16 medarbetare valde att arbeta till
67 år och 13 medarbetare till 66 år. Trenden i landet är att
medarbetare väljer att arbeta längre.
Personalomsättningen i kommunen är cirka 10 procent.
Personalkostnader
Total personalkostnad
Personalkostnadernas andel
av totala kostnader
2012 = 2594 miljoner kronor
2012 = 58%
2011 = 2467 miljoner kronor
2011 = 56%
2010 = 2249 miljoner kronor
2010 = 57%
2009 = 2273 miljoner kronor
2009 = 58%
Personalkostnaderna har ökat med 5 procent jämfört med
2010. Ökningen beror på volymökning och löneökning.
Verksamhetsutvecklande lönesättning
En modell för verksamhetsutvecklande lönesättning håller
på att introduceras och genomföras. Modellen stämmer
väl överens med intentionerna i de avtal som vi har sedan
många år och syftet är att på ett mer medvetet sätt använda
lönesättning som ett styrmedel och också få en ökad
lönespridning baserat på prestation. Samtliga chefer har
utbildats i modellen och under hösten har medarbetarna fått
en föreläsning som information i ämnet.
Arbetsmiljö och hälsa
I kommunen finns en lång och god erfarenhet av samverkan mellan arbetsgivare, fack och medarbetare. Den
samverkansmodell som vi har underlättar samverkan mellan
parterna och ger medarbetarna ökade möjligheter till delaktighet. Syftet är att integrera verksamhetsfrågor med hälsa,
arbetsmiljö och medbestämmande.
Friskvårdssubventionen är en del i kommunens förebyggande arbete. Den har nyttjats av 48 procent av medarbetarna (45 procent 2011).
I vårt arbete med arbetsmiljö och hälsa är företagshälsovården en viktig samarbetspartner. Satsningarna har dels
fortsatt fokus på förebyggande och hälsofrämjande, dels
på rehabilitering. Tillsammans med företagshälsovården
medarbetare
utvecklar vi nya arbetssätt till exempel för att minska korttidssjukskrivning. Återkommande korttidsfrånvaro är ofta
början på mer omfattande ohälsa och nu kan berörd personal
erbjudas hälsouppföljning.
Det så kallade personalvårdsprogrammet är ett komplement till företagshälsovården och ger medarbetarna vägledning och stöd i arbetsrelaterade och privata frågeställningar.
Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid
201112 01–2012 11 30
2010
2011
2012
Samtliga anställda
5,0
5,0
5,4
29 år eller yngre
4,3
4,9
5,3
30–49 år
4,6
4,7
4,9
50 år eller äldre
5,6
5,5
6,2
Kvinnor
5,3
5,4
5,8
Män
3,3
3,3
3,7
Andel i procent av sjukfrånvaron som är 60 dagar eller mer
36
32
33
Sjukfrånvaron har ökat från 5,0 procent till 5,4 procent.
Detta är en utveckling som gäller även i landet i övrigt.
Andelen långa sjukfrånvaroperioder har ökat från 32 procent
till 33 procent.
Kungsbacka kommun har en tydlig intern process för
arbetslivsinriktad rehabilitering. Processen är anpassad till
gällande sjukförsäkringsregler.
Sysselsättningsgrader
2010
2011
2012
100% Andel medarbetare
100% Andel kvinnor
100% Andel män
Sysselsättningsgrad
65
61
87
66
61
86
67
63
86
75 – 99% Andel medarbetare
75 – 99% Andel kvinnor
75 – 99% Andel män
21
26
6
22
25
8
24
24
8
Mindre än 75% Andel medarbetare
Mindre än 75% Andel kvinnor
Mindre än 75% Andel män
12
13
7
12
14
6
12
13
6
Andelen medarbetare som arbetar heltid har ökat med en
procentenhet om året.
För kommunen som helhet arbetar 86 procent av männen
och 63 procent av kvinnorna heltid. I sysselsättningsintervallet 75–99 procent finns 24 procent av kvinnorna och 8
procent av männen. Lägre sysselsättningsgrad än 75 procent
har 13 procent av kvinnorna och 6 procent av männen.
Inom bland annat Äldreomsorg, Funktionsstöd och
Service pågår arbete med att minska andelen ofrivilliga
deltidstjänster, och här har andelen heltidstjänster ökat med
flera procentenheter de senaste åren.
Jämställda löner
Lön i kronor
50 000
2011
Män
40 000
Kvinnor
2004
30 000
20 000
Basintervall
10 000
A1 A B C D E F G H I
J K L M
Inom respektive basintervall finns arbeten, där grundkraven i befattningen är
likvärdiga beträffande kunnande, problemlösning, ansvar och arbetsförhållanden.
Jämställdhet
Jämix är Nyckeltalsinstitutets verktyg för att
undersöka hur jämställd en
organisation är
Jämix
2009
2010
2011
109
108
104
Ju högre poäng desto mer jämställdhet har
organisationen. Resultatet av mätningen för
2012 kommer att presenteras
under våren 2013.
Kungsbacka skilde sig framförallt inom dessa områden jämfört med övriga organisationer i
mätningen 2011:
•Många kvinnor jämfört med
män har d
­ eltidstjänster, vilket
ger organisationen ett lägre
värde.
•Många kvinnor jämfört med
män har tillsvidare­tjänster,
vilket ger organisationen ett
lägre värde.
•Ett högt uttag av föräldra­
dagar för män, vilket ger organisationen ett högre värde.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
47
Ekonomisk redovisning
Här berättar vi om det ekonomiska resultatet och hur det utvecklats. Vi redogör för hur nämnderna klarat att hålla sina budgetar och för vilka investeringar som gjorts. Dessutom får du en
bild av den samlade kommunala verksamhetens ekonomi.
Ekonomisk översikt och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49–53
Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54–55
Resultaträkning och kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58–65
Stora investeringsprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66–67
Nämndsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68–75
Vatten och avlopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76–77
Renhållning och bredband . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78–79
Den samlade kommunala verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 –81
ekonomi
Översikt och analys
Fullmäktiges styrning
Målstyrning
Kungsbacka kommun har en traditionell organisation med kommunstyrelse
och nämnder. Eksta Bostads AB och
Tjolöholms slott i stiftelseform är de
största intressenterna i Kungsbacka
kommuns koncern.
Kommunfullmäktige styr nämnderna
genom mål och medel. För Eksta finns
ägardirektiv och för Tjolöholms slott
stadgar som är fastställda.
Fullmäktige tilldelar varje nämnd en
ekonomisk ram och fastställer prioriterade mål, som adresseras till de olika
nämnderna. För 2012 har fullmäktige
beslutat om 19 prioriterade mål, varav
tre avser ekonomin.
Varje nämnd kan konkretisera de
prioriterade målen genom att bryta ner
dem till resultatmål för nämnden. En
nämnd kan även lägga till egna resultatmål som är specifika för det uppdrag
som ligger inom nämndens ansvarsområde. Hur förvaltningarna arbetar med
målen beskrivs i genomförandeplaner
som är en del av förvaltningsbudgeten.
På detta sätt säkerställs att de politiska prioriteringarna får genomslag i
verksamheterna och den röda tråden
från våra förtroendevalda till invånarna
i Kungsbacka blir tydlig.
Direktiv
Fullmäktige har för 2012 beslutat att
nämnderna aktivt ska verka för ökad
valfrihet för kommuninvånarna genom
konkurrensutsättning.
Två direktiv gäller för 2012:
•Varje nämnd ska upprätta en plan
över vilka verksamheter som kan
konkurrensprövas.
•Socialt utsatta barn och unga ska få
samordnade insatser. Andelen samordnade individuella planer ska öka
med tio procent per år.
Uppföljning av direktiven finns på
sidan 25 efter måluppföljningen.
Övergripande planer
och program
Utöver prioriterade mål styr fullmäktige med inriktningar och direktiv.
Utöver fullmäktiges prioriterade mål,
inriktning och direktiv, som beslutas i
samband med budgeten, finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa
uttrycker fullmäktiges ambitioner
för ett antal sakfrågeområden och är
riktade till fler än en nämnd.
Exempel på sådana dokument är:
•Översiktsplan, antagen 2006-04-27
•Mål för bostadsbyggande,
antagen 2009-12-08
•Ny mark för näringslivet,
handlingsplan 2009/2012
•Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012-2015
•Policy för konkurrensprövning,
antagen 2010-11-03
Inriktning
Ekonomistyrning
Inriktningar och direktiv
Kungsbacka har antagit en värdegrund
som benämns Bitt. Bitt står för bemötande, inflytande och tillgänglighet,
som tillsammans skapar trygghet. Bitt
redovisas på sidan 14 och 15.
Fullmäktige har också beslutat om
inriktningen att nämnderna aktivt ska
verka för ökad valfrihet för kommuninvånarna genom konkurrensutsättning.
Nämnderna har ansvar för att hålla
sina nettokostnader inom tilldelad
ram. Nämnderna upprättar rutiner för
budgetuppföljning och intern kontroll.
Första budgetuppföljningen som sker
efter ett tertial redovisas till kommunstyrelsen och andra tertialet redovisas
till kommunfullmäktige.
För att ha en smidig hantering av de
avvikelser som uppstår vid årsskiftet
finns ett system för resultatfonder.
Principen är att alla överskott och
underskott tas med i en resultatfond.
Fonden redovisas sidoordnat i en not
till det egna kapitalet. Uttag ur fonden
får endast ske för kostnader som inte är
driftskostnadshöjande.
Kvalitetsuppföljning
Fullmäktiges mål följs upp genom att
samtliga adresserade nämnder lämnar en redovisning på hur de fördelat
resurser och arbetat för att bidra till
att uppfylla de övergripande prioriterade målen. Dessa redovisningar
sammanställs till en kommungemensam uppföljning som presenteras för
fullmäktige. På kommunövergripande
nivå görs en kvantitativ mätning av
respektive mål. Då vi ofta använder
undersökningar, som kan påverkas av
omvärldsfaktorer utanför vår kontroll,
är det nödvändigt att göra en avvägning mellan vad som berättas i den
kvalitativa uppföljningen och det utfall
den kvantitativa uppföljningen visar
när bedömning av måluppfyllelse görs.
Resultat utöver mål, inriktning och
direktiv redovisas genom verksamhetsnyckeltal. Många av dessa redovisar
uppnådda effekter för dem vi är till för.
Varje nämnd beslutar vilka nyckeltal
som är väsentliga att redovisa för fullmäktige och vilka som enbart redovisas
för den egna nämnden.
En mer detaljerad redovisning om
hur vi arbetar med värdegrunden Bitt
återfinns i respektive nämnds årsredovisning. I Kommunens kvalitet i korthet
följer vi upp hur vi står oss jämfört med
andra kommuner.Läs mer om Kommunens kvalitet i korthet på sidan 12
och 13.
Vi har ett system för ständiga
förbättringar där synpunktshantering
och kvalitetsdeklarationer ingår. En
översiktlig redovisning om hur väl vi
lever upp till de utfästelser som vi ger
i deklarationerna och vårt arbete med
synpunktshantering finns på sidan 11.
En mer detaljerad redovisning finns i
respektive nämnds årsredovisning.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
49
ekonomi
Ekonomiskt resultat
Balanskravsresultat
Positivt resultat
Årets resultat för kommunen visar ett
överskott på 125 miljoner kronor. Av
resultatet är 60 miljoner en återbetalning från Arbetsmarknadens försäkringsbolag, AFA. Pengarna avser
avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och
AGS-KL samt en avgiftsbefrielseförsäkring. Anledningen till återbetalningen är att sjukförsäkringssystemet
reformerades 1 juli 2008 och antalet
personer som beviljats sjukersättning
har minskat avsevärt, och därmed har
AFA kunnat minska sina reserver för
framtida utbetalningar. Återbetalningen avser premier som är inbetalda
2007 och 2008. Utöver detta finns en
försäljningsintäkt på 33 miljoner som
påverkar resultatet.
Årets resultat
300
278
262
Miljoner
250
Kommunen
Koncernen
200
144
125
150
87 92
100
50
60 62
-31 -27
0
2008
2009
2010
-50
2012
2011
Koncernresultat
I koncernen ingår Eksta Bostads
AB. Undantagsregeln har tillämpats
för övriga företag, som är Stiftelsen
Tjolöholm, Fastighets AB S:ta Gertrud, HallWan AB och Kungsbacka
Innerstad AB.
Koncernresultatet för 2012 är 144
miljoner kronor. Det påverkas av ytterligare en jämförelsestörande post, förutom de som angivits för kommunen,
och det är en försäljning av småhus
i Vallda och tomter i Fjärås på sammanlagt 12,6 miljoner. Eksta gjorde ett
positivt resultat om 7,3 miljoner. I det
resultatet ingår avskrivningar utöver
plan på 15,8 miljoner.
50
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Riksdagen har beslutat att kommuner
och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste
överstiga kostnaderna. När avstämning
av balanskravet görs ska vissa poster
undantas. Exempelvis ska inte realisationsvinster räknas in, inte heller den
diskonteringsränta på 123 miljoner som
belastade resultatet 2011. Kungsbacka
har inget underskott som ska arbetas
in. För mer information om balanskravsresultatet, se not 7.
God ekonomisk
­hushållning
God ekonomisk hushållning innebär att både de finansiella målen och
verksamhetens mål är godtagbart
uppfyllda eller att de har en positiv
riktning. Vid en analys av fullmäktiges
19 prioriterade mål kan slutsatsen dras
att kommunen har en god ekonomisk
hushållning men att det finns vissa
förbättringar som kan göras. Framför­
allt är det nettokostnadsutvecklingen
som kan bli ett gränsfall men eftersom
balansräkningen är relativt stark är
detta inte ett bekymmer 2012 men bör
tas i beaktande framöver. Kungsbacka
redovisar pensionerna enligt fullfondering och har trots detta en relativt stark
soliditet som dessutom förbättrats.
Finansiella mål
De finansiella målen är inte helt
uppfyllda enligt de definitioner som
är satta. Fullmäktige har noterat att
definitionerna behöver justeras och
vissa av målen är förändrade från och
med 2013.
Verksamhetsmål
Av de 16 verksamhetsmålen var det tre
som inte uppfylldes utifrån den kvalitativa uppföljningen. Det är dock viktigt
att notera att vi har goda resultat jämfört andra på två av dessa mål.
En utförlig målredovisning för både
de finansiella och verksamhetsmålen
finns på sidorna 19–27.
Omvärlden
Samhällsekonomisk situation
Världsekonomin utvecklades oväntat
svagt under slutet av 2012. I de flesta
europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var
utvecklingen svag. Under de tre första
kvartalen 2012 kan tillväxten i svensk
ekonomi betecknas som relativt god
med en tillväxt på drygt två procent.
Under fjärde kvartalet hann problemen
i omvärlden upp svensk ekonomi och
BNP backade något. Exporten och
produktionen inom industrin föll tillbaka ett par procent och även hushållens ekonomi utvecklades svagt.
Uppbromsningen i ekonomin 2012
innebar att enhetsarbetskostnaderna,
det vill säga företagens lönekostnader
per producerad enhet, ökade snabbare
än företagens priser. En sådan utveckling brukar indikera en försvagad
lönsamhet.
Skatteunderlaget för 2012 har justerats upp två tiondelar, främst till följd
av att lönesumman ökade något mer än
väntat under slutet av året, men även
pensionsinkomsterna är uppjusterade.
Det svaga fjärde kvartalet 2012 har
inte slagit igenom fullt ut på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar är ungefär lika stort nu som för
drygt ett år sedan. I vissa avseenden
har arbetsmarknaden uppvisat tydliga
signaler på försämring – antalet tidsbegränsade anställda har minskat, arbetslöshetstiderna har ökat och varslen om
uppsägning blivit fler. Samtidigt finns
också indikationer på en ljusning i
konjunkturen 2013.
Sveriges kommuner och landsting
bedömer att den förbättring som sker i
ekonomin 2013 inte är tillräckligt stark
för att snabbt vända utvecklingen på
arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter att öka till och med kvartal tre
och når 8,2 procent som mest. Under
2014 sker en mer påtaglig förbättring
av sysselsättningen.
ekonomi
Arbetsmarknaden
Befolkningstillväxt
Sett till omvärlden och Göteborgsregionen har Kungsbacka en relativt låg
arbetslöshet. Det är fyra kommuner
som har lägre arbetslöshet än Kungsbacka. Hur Kungsbacka arbetat med
arbetsmarknadsfrågorna går att läsa på
sidorna 42–43.
Befolkningsutvecklingen är fortsatt
hög och Kungsbacka tillhör de kommuner i landet som ökar sin befolkning
mest. Tillväxten ställer stora krav på
kommunen att tillhandahålla kommunal service till alla nya invånare. Förskolor och grundskolor måste byggas
ut. Även äldreomsorgen och omsorgen
för personer med funktionsnedsättning
känner av befolkningsökningen.
Det är inte bara den verksamhet som
har en direkt koppling till att ge service
till enskilda medborgare som känner av
ett ökat tryck. Även våra verksamheter
för kultur, fritid, bygglov och teknisk
förvaltning får en högre belastning.
Arbetslösa samt i program
med ­aktivitetsstöd 18–24 år
Tjörn 9,1
Kungälv 9,3
Lerum 10,6
Mölndal 11,1
Kungsbacka 12,3
Invånare
Öckerö 12,3
78 000
Stenungsund 12,6
76 786
Härryda 12,7
75 954
76000
75 025
Partille 13,4
74 000
Ale 15,8
72 676
Göteborg 16,2
72000
Lilla Edet 17,1
70000
Alingsås 17,4
%
Riket 17,6
0
5
73 938
10
15
20
2008 2009 2010 2011 2012
Kommunen växte med 832 invånare
under året, eller med 1,1 procent. Riket
växte med 0,8 procent. Det var 38
kommuner som ökade mer än Kungsbacka gjorde. Mest ökade Sundbyberg
med 3,2 procent. I närområdet var det
Bollebygd som ökade mest med 1,8
procent. Göteborg, Kungsbacka, Stenungsund och Härryda låg alla på en
ökning med 1,1 procent. Kungsbacka
är den 26:e största kommunen i riket.
För att klättra en placering och gå förbi
Haninge som har plats 25 behöver vi
bli drygt 2 600 fler invånare.
Bostadsbyggande
Kungsbacka har som mål att bygga
500 bostäder om året. Under 2012 har
det byggts cirka 400 bostäder. Anledningen till att målet inte uppnåtts
bedöms vara ett minskat byggande av
styckebyggda småhus.
Kommunens bostadsbolag Eksta
Bostads AB har under året färdigställt
21 passivhuslägenheter i hyresrätt
på Rosengatan i Kungsbacka och 26
passivhuscertifierade villor i Vallda
Heberg. Ett pågående projekt är Kolla
Parkstad, där Eksta svarar för byggproduktion av cirka 80 hyresrätter i
passivhusteknik.
Ekonomisk analys
Resultatutveckling
Årets resultat
Kungsbackas resultat per invånare är
1 624 kronor, totalt 125 miljoner.
I resultatet finns jämförelsestörande
poster och resultatet exklusive dessa är
418 kronor per invånare. Vid en jämförelse med kommunerna i Göteborgsregionen har Kungsbacka det femte
bästa resultatet 2012. I tabellen visas
kommunernas resultat per invånare
rensat från jämförelsestörande poster.
De jämförelsestörande posterna är
främst återbetalningen från AFA. Den
varierar mellan 750 och 900 kronor per
invånare i de olika kommunerna. Men
de jämförelsestörande posterna innehåller även reavinster och liknande.
Uppgifterna i tabellen är preliminära.
Årets resultat
i kronor per invånare
Partille* -1 582
Öckerö -877
Lerum -840
Lilla Edet* -827
Tjörn* -60
Härryda 162
Alingsås* 329
Kungsbacka 418
Stenungsund 483
Ale* 528
Mölndal 730
Kungälv 1107
-1500 -1000 -500
0
500 1000 1500
*Kommuner som redovisar p
­ ensionsåtagande enligt
blandmodell.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
51
ekonomi
Nettokostnadsandelen
Procent av skatt
och statsbidragsintäkterna
Nettokostnader
Jämförelsestörande poster,
posterna avser intäkter
Finansnetto
Jämförelsestörande
­finansposter
Summa använda skatter
och statsbidrag
Resultat
2008
2009
2010
2011
2012
Genomsnitt
2008–2012
97,2
96,8
95,4
96,8
98,4
97,7
0
0
-1,6
0
-2,6
-0,7
0,8
0,4
0,6
0,7
0,7
0,6
0
0
0
3,5
0
0,6
98,1
97,3
94,3
100,9
96,5
98,1
1,9
2,7
5,7
-0,9
3,5
1,9
Nettokostnadsandelen visar hur stor
andel av skatten som använts till nettokostnader. Inklusive de finansiella
nettokostnaderna bör det inte gå åt mer
än 98 procent totalt för en långsiktigt
hållbar utveckling.
De senaste åren har det förekommit
ett antal jämförelsestörande poster.
2011 var det diskonteringsräntan som
påverkade finansnettot med 123 miljoner och 2012 var det återbetalningen
av AFA-medel samt en försäljningsintäkt som påverkade nettokostnaderna
positivt med 93 miljoner.
2010 avser den jämförelsestörande
posten de ovanligt låga pensionskostnaderna. Pensionskostnaderna var
cirka 55 miljoner lägre än normalt med
anledning av sänkningen av basbeloppet och bromsen i pensionssystemet.
2010 fick dessutom alla kommuner
ett extra konjunkturstöd i form av ett
statsbidrag. Det extra statsbidraget på
72 miljoner är inte inräknat i tabellen.
Sett till genomsnittet för hela perioden 2008–2012 ligger kostnaderna
relativt väl till. Resultatet når nästan
upp till 2 procent. Det som vi måste
vara vaksamma på är att nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag
har ökat till 98,4 procent 2012, vilket
är den högsta siffran under femårsperioden.
Utveckling av intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter har ökat
med 92 miljoner jämfört med 2011. I
utfallet 2012 ingår jämförelsestörande
poster om 93 miljoner för reavinst
exploatering och återbetalning av
avgifter för 2007 och 2008 från AFA. I
utfallet 2011 ingår intäkter om 29 mil52
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
en skatteväxling med Region Halland
med anledning av att kollektivtrafiken
bytte huvudman. Sänkningen på 20 öre
motsvarar ungefär 30 miljoner.
De generella statsbidragen minskade
med 87 miljoner, 32 procent. En del av
detta beror på förändringar i kostnadsutjämningen för kollektivtrafiken där
Kungsbacka förlorade 35 miljoner. För
åren 2012 och 2013 får kommunen
12,5 miljoner per år från regionen som
kompensation för försämringen.
Tillgångsökning
joner för kollektivtrafiken, som numera
drivs i Region Hallands regi. Jämför
man utfallet utan dessa poster har
intäkterna ökat med cirka 29 miljoner
eller 4 procent.
Verksamhetens kostnader har ökat
med 103 miljoner kronor eller 2,6
procent jämfört med 2011. Personalkostnaderna har ökat. Kostnaderna för
löner och sociala avgifter har stigit med
cirka 6 procent. En bidragande faktor
är löneökningarna om drygt 4 procent
för lärarpersonal. Kostnaderna för
entreprenader har minskat med anledning av att Region Halland tagit över
kollektivtrafiken.
Avskrivningarna har ökat med 18
miljoner. Under året har flera stora
lokalinvesteringar färdigställts, exempelvis Björkris skola och Särö skola.
Kungsbackas befolkningstillväxt på
en dryg procent årligen medför att
investeringar i skolor och förskolor
är en väsentlig post. Under perioden
2008–2012 har nettoinvesteringarna
varit drygt 1,6 miljarder kronor. 2012
var nivån på nettoinvesteringarna 487
miljoner kronor.
Skatteintäkter
och generella statsbidrag
Pensionskostnad och
­pensionsavsättning
Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 1,8 procent. Delar
man upp det kan man utläsa att skatteintäkterna ökat med 151 miljoner,
4,6 procent, trots att skatten sänktes
med 20 öre. Sänkningen berodde på
Skulder och åtaganden
Låneskuld
För att klara årets investeringsnivå
räcker inte resultatet till, utan nya lån
måste tas upp. Nya lån har tagits upp
med 250 miljoner. 2011 minskade låneskulden med 50 miljoner kronor.
Sett över perioden 2008–2012 har
låneskulden ökat med 200 miljoner.
Den totala låneskulden är nu 650
miljoner.
De löpande pensionskostnaderna minskade 2012 till 217 miljoner från föregående års höga kostnad på 337 miljoner.
De 337 miljonerna innehåller den stora
förändring av diskonteringsräntan
som belastade pensionskostnaden med
Pensionskostnad och ­pensionsavsättning
Miljoner kronor
2008
2009
2010
2011
2012
173
210
130
337
217
5,6%
6,6%
3,8%
9,5%
6,0%
131
161
189
225
237
Intjänade före 1998
1 320
1 358
1 312
1 446
1 452
Pensionsåtagande
1 451
1 519
1 501
1 670
1 689
Pensionskostnad
Pensionskostnad/skatter och statsbidrag
Avsättning till pensioner
Intjänade efter 1998
ekonomi
123 miljoner. 217 miljoner är jämfört
med åren 2008 och 2009 en rimlig
nivå. 2010 var pensionskostnaderna
ovanligt låga av flera anledningar.
Bland annat sjönk basbeloppet och den
så kallade bromsen slog till.
Pensionsavsättningen för den del
som tjänats in före 1998 ökar inte lika
mycket längre. För 2012 ökade den
med 6 miljoner. Pensionsskulden efter
1998 är en effekt av ett avtal som heter
KAP-KL och som reglerar pensionsförmåner för de som tjänar över 7,5
gånger basbeloppet. Här finns fortfarande en förmånsbaserad del i avtalet.
Det är den förmånsbaserade delen som
är avsatt i balansräkningen och som för
2012 är 237 miljoner. KAP-KL är uppsagt av arbetsgivarparten och förhoppning finns om ett avgiftsbaserat avtal.
Borgensåtaganden
Borgensåtagandena har ökat med 121
miljoner. De flesta har amorterat på
sina skulder och borgen till föreningar
har minskat med nästan 2 miljoner.
Borgensåtagandet till kommunens
bostadsbolag Eksta har ökat med 125
miljoner.
Sammanlagda lån och åtaganden
Den sammanlagda skulden och borgensåtagandet utslaget per invånare
har ökat från drygt 50 000 kronor till
nästan 55 000 kronor sedan 2008. Det
är framförallt låneskulden som ger
utslag. Se tabell nedan.
Risker
Finansiella risker
Kommunens låneportfölj har spridning
på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen
är 2,51 procent. Alla lån är så kallade
fasträntelån. Ett lån har rörlig ränta.
Inga derivat eller andra ränteprodukter
finns. 550 miljoner är upptagna hos
Kommuninvest och 100 miljoner finns
hos Nordea.
Kommunens låneskuld u
­ ppställd
efter förfallotid
200
miljoner
150
hört av sig till borgenären, kommunen.
Det finns dock föreningar som inte har
någon säkerhet eller något värde som
går att realisera vid betalningssvårigheter. Övriga borgensåtaganden bedöms i
dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet.
De borgensåtaganden som gäller Eksta
kan inte anses vara någon risk, då det
är kommunen som äger bolaget.
Viten och rättstvister
100
50
0
2013 2014 2015 2016 2017 2018
En risk som bör beaktas är det nya
internationella regelverket Basel-III.
Regelverket är framtaget efter finanskrisen och ska stärka den finansiella
stabiliteten och förhindra framtida
bankkriser. Regelverket ställer ett
högre kapitaltäckningskrav på bankerna och det kommer att innebära
höjda utlåningsräntor. Regelverket
kommer att införas successivt och
förväntas vara fullt genomfört 2019.
Det innebär även ökade kostnader för
kontokrediter.
En uppenbar risk är att diskonteringsräntan som styr beräkningen
av pensionsskulden sänks. Det finns
indikationer på att det kommer att ske
2013. En möjlig sänkning kan vara 0,5
procent. Det blir en ökad kostnad med
i runda tal 80 miljoner.
Borgensåtaganden
Borgensåtaganden med högst risk är
de dryga 16 miljoner som kommunen
har mot föreningar. Ingen förening har
under 2012 haft så stora problem med
sina amorteringar att utlånande bank
En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts. I fem
nämnder är detta aktuellt med ett totalt
belopp på knappt sex miljoner kronor.
Största delen är en tvist med Region
Halland angående kostnader i samband
med att kollektivtrafiken övergick från
kommunen till regionen. I några fall
finns oklarheter när det gäller vatten
och avlopp. En rättstvist som nämnden
för Gymnasie & Vuxenutbildning haft
om en studieresa för lärare avgjordes i
början av 2013. En förlikning är gjord
och utbetalning ska ske med drygt
300 000 kronor.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av ett
flertal faktorer. En förenklad kalkyl
kan göras för att få en uppfattning om
hur stor påverkan de olika faktorerna
har på kommunens ekonomi.
Förändring
Prisförändring 1%
Kronor/invånare
2008
2009
2010
2011
2012
Låneskuld
6 192
6 086
5 998
5 266
8 465
Pensionsskuld
19 958
20 542
20 011
21 990
21 996
Borgensåtagande
23 923
24 216
23 300
22 718
24 054
Summa
50 073
50 844
49 309
49 974
54 515
15
Ränteförändring, placerade
och upplånade medel 1%
1–3
Ränteförändring på
­pensionsskulden 1%
164
Justering av skattesatsen
10 öre
17
Löneökning 1%
24
Taxor och avgifter för
den skattefinansierade
­verksamheten 1%
Sammanlagda lån och åtaganden
Effekt
i miljoner
4
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
53
ekonomi
Redovisnings­principer
Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och
när ansvar ska utkrävas. Den ska förmedla en rättvisande bild av det
ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi följt när
vi redovisar resultaten.
Den kommunala redovisningen
regleras genom lagen om kommunal
redovisning. Den stadgar bland annat
att bokföring och redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket
definieras som praxis hos en kvalitativt
representativ krets av bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras
med rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning, RKR.
Kungsbacka kommun följer lagen
och rekommendationerna med några
undantag. Till exempel räknas upplupen amortering på utlämnade lån
inte som kortfristig fordran. De övriga
undantagen kan du läsa om under
respektive rubrik nedan.
Pensioner
Kommunens pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt den så kal�lade fullfonderingsmodellen. Motiven
för fullfondering är att det ger en
mer rättvisande bild av kommunens
finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och
tydlig redovisning följs på ett bättre
sätt. Pensionsåtagandet uppfyller de av
Rådet för kommunal redovisning, rek
nr 10.2/2010, definierade villkoren för
avsättningar, även om denna rekommendation inte omfattar redovisning
av pensioner. Det finns en befintlig
förpliktelse som en följd av inträffade
händelser, det är troligt att ett utflöde
av resurser kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen och det går att
göra en tillförlitlig uppskattning av
beloppet.
54
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Avsättningens storlek baserar vi på
KPA pensions beräkning, gjord enligt
RIPS07. Den avgiftsbestämda delen
redovisas som kortfristig skuld. Vid
utbetalning beräknas ålderspension till
förtroendevalda och pensionsförmån
till chefspersonal av KPA och ingår i
redovisad avsättning.
Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner beräknas och
redovisas som ansvarsförbindelse för
förtroendevalda, vars uppdrag motsvarar minst 40 procent av heltid. För de
som har intjänad pensionsrätt och är
under 50 år beräknas en inkomstgaranti under 12 månader, och för de som
är över 50 år beräknas visstidspension
fram till 65 år. Beräkningen görs brutto
utan samordning. Eftersom pensionsförmånen är relaterad till förändringar i
basbeloppet görs ingen nuvärdesberäkning.
Avskrivningar
Vi använder nominell metod för
beräkning av avskrivningar, det vill
säga linjär avskrivning på ursprungligt
anskaffningsvärde. Huvudprincipen är
att avskrivning påbörjas månaden efter
att tillgången tas i bruk.
För projekt som pågår över årsskiftet
gäller att årets investeringar aktiveras
i samband med bokslutet, även om de
inte tagits i bruk. Undantag kan göras
för större fleråriga investeringar med
beloppsgräns om minst 30 miljoner
kronor.
Nyttjandeperioden bestämmer
vi efter en bedömning av hur länge
tillgången beräknas användas för sitt
ändamål.
Som vägledning använder vi Sveriges
Kommuner och Landstings skrift om
avskrivningstider.
Huvudsakligen tillämpas följande
avskrivningstider:
• Maskiner och inventarier över
50 000 kronor – 3, 5, 10 år
• Fastigheter och anläggningar
– 20 och 33 år
• Mark och konst – ingen avskrivning
Komponentavskrivning
Under året har komponentavskrivning
tillämpats på investeringar i energi­
effektivisering. Investeringarna är
av olika typ och har bedömts utifrån
beräknad livslängd.
ekonomi
räntesats, kommunens internränta, för
både utgifter och inkomster.
Motivet är att internräntan bättre
avspeglar kommunens kostnader över
tiden och är mer fast än marknadsräntan. Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser tillämpas
för tillgodohavanden och skulder.
Under 2012 har kreditivränta om 5
miljoner kronor inräknats i tillgångars
anskaffningsvärde.
Bidrag till statlig infrastruktur
Under 2011 har kommunfullmäktige
fattat beslut om att lämna bidrag till
statlig infrastruktur i samband med
byggandet av Åsa station. Bidraget ska
upplösas under 25 år. Det preliminärt
beräknade bidraget, 35–40 miljoner
kronor i prisnivå december 2010, ska
enligt avtalet betalas ut 2011–2013.
35 miljoner har redovisats som en
investering och en avsättning 2011.
Under 2012 har utbetalning gjorts med
15 miljoner kronor.
Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats upplösning av
det beslutade bidraget med ett belopp
motsvarande en tjugofemtedel på året.
Leasing
Kommunens leasingavtal betraktar vi
som operationella och de redovisas inte
via balansräkningen.
Jämförelsestörande poster
Gränsdragning mellan kostnad
och investeringar
För gränsdragning mellan investering
och drift tillämpar vi att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en
beloppsgräns om 50 000 kronor. För
gränsdragning mellan investering och
underhåll gäller att när en byggdel byts
ut i sin helhet eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Underhåll
definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som driftkostnad vid
anskaffningen.
Finansiella tillgångar
Kommunens avsatta pensionsmedel
är klassificerade som omsättningstillgångar. Placeringsreglemente är
fastställt av kommunfullmäktige
§ 195/2009. Pensionsmedlen är värde-
rade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med 2009 tagits
upp till anskaffningsvärde efter avdrag
för investeringsbidrag och verkställda
avskrivningar. Från och med 2010
redovisas investeringsinkomster med
avdrag för periodiserade intäkter som
långfristig skuld.
Lånekostnader
Lånekostnader räknar vi in i tillgångars anskaffningsvärde. Ränta under
byggtid, kreditivränta, tillämpas för
projekt över 5 miljoner kronor, som
pågår under mer än ett kalenderår.
Kreditivränta beräknas med samma
De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande
har bedömts att på ett tydligt sätt
påverka jämförelsen med motsvarande
poster tidigare år. Någon beloppsgräns
har inte fastställts eftersom exempelvis
skillnaden mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader skiljer
sig från vad som är jämförelsestörande i
verksamhetens kostnader.
Sammanställd redovisning
– koncernredovisning
Den sammanställda redovisningen
om­fattar enbart kommunens och Eksta
Bostads AB:s verksamhet. Undantagsregeln om företag vars verksamhet är
av obetydlig omfattning har til�lämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets
AB S:ta Gertrud, HallWan och
Kungsbacka Innerstad AB.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
55
ekonomi
Resultaträkning och kassaflödesanalys
Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det egna kapitalet förändrats. Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur kommunens rörelsekapital förändrats.
RESULTATRÄKNING miljoner kronor
Verksamhetens intäkter
Kommunen
Not
Budget 2012
1
718
700
699
885
0
0
93
0
105
-4 079
-3 964
-4 067
-4 026
-4 126
Jämförelsestörande intäkter
Verksamhetens kostnader
Koncernen
2
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Utfall
2011
Utfall
2012
Utfall
2011
2012
Utfall
885
-206
-173
-190
-213
-231
-3 567
-3 437
-3 465
-3 354
-3 367
Kommunalskatt
3
3 419
3 281
3 432
3 281
3 432
Generella statsbidrag och utjämning
4
170
271
184
271
184
Finansiella intäkter
5
9
21
16
19
15
Finansiella kostnader
6
-36
-44
-42
-119
-117
Jämförelsestörande kostnader
0
-123
0
-123
0
-5
-31
125
-25
147
Aktuell skatt
0
0
0
-2
0
Uppskjuten skatt
0
0
0
0
-3
-5
-31
125
-27
144
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto
Årets resultat
7
Kommunen
KASSAFLÖDESANALYS miljoner kronor
Not
Budget 2012
Koncernen
Utfall
2011
Utfall
2012
Utfall
2011
Utfall
2012
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändrat rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder
-5
-31
125
-27
144
206
173
189
213
229
0
0
204
-2
204
54
-79
2
-78
7
255
267
314
312
380
-10
0
0
0
0
12, 13
8
-82
-9
-116
13
21
0
30
37
56
213
263
215
342
252
596
-777
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar
-661
-375
-507
-491
8
0
4
4
61
4
Investeringsinkomster
20
0
61
19
4
17
Förändring finansiella anläggningstillgångar
10
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0
0
0
-1
0
-661
-310
-484
-427
-756
400
0
250
0
325
0
-50
0
-5
0
0
5
1
5
1
400
-45
251
0
326
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
19
Amortering av skuld
Förändring långfristiga fordringar
11
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
56
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
14
2
-140
109
-175
166
307
447
307
501
326
309
307
416
326
492
ekonomi
Balansräkning
Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Under rubriken tillgångar visas
hur kapitalet använts. Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder visar hur kapitalet anskaffats.
Kommunen
BALANSRÄKNING miljoner kronor
Not
Koncernen
2011
2012
2011
2012
2 620
290
2 878
343
4 953
403
5 390
505
9
2 910
3 221
5 356
5 895
10
11
68
16
68
15
19
16
19
15
84
35
83
33
35
35
34
33
4
407
0
0
307
4
400
17
306
110
6
417
19
10
316
16
407
17
306
186
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital
Långfristig utlåning
Summa finansiella anläggningstillgångar
Bidrag till statlig infrastruktur
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
Fastigheter för försäljning
Placeringar
Kassa och bank
12
13
14
14
Summa omsättningstillgångar
718
837
768
932
3 747
4 174
6 194
6 894
915
-41
-31
843
0
125
1 072
-41
-27
1 004
0
144
15
843
968
1 004
1 148
16
17
1 670
31
0
35
1 689
25
0
20
1 670
31
48
35
1 689
25
51
20
1 736
1 734
1 784
1 785
2 794
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Eget kapital vid årets början
Direktbokning mot eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Pensioner inklusive särskild löneskatt
Övriga avsättningar
Avsättning för skatter
Avsättning bidrag till statlig infrastruktur
18
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
19
400
650
2 469
Investeringsinkomster, periodiseras
20
98
115
98
115
Kortfristiga skulder
21
670
707
839
1 053
Summa skulder
1 168
1 472
3 406
3 962
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
3 747
4 174
6 194
6 894
22,5%
23,2%
16,2%
16,6%
1 726
0
17
7
29
1 847
0
17
9
31
79
985
17
7
29
75
1 088
17
9
31
Soliditet
POSTER INOM LINJEN
Borgensförbindelser
Övriga säkerheter och panter
Andel pensionsutfästelse Räddningstjänsten
Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner, 4 personer
Förvaltade stiftelsers kapital
22
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
57
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
Koncernen
2011
2012
Försäljning, taxor och avgifter
463,0
333,4
Bidrag
231,2
212,1
Försäljning exploateringsfastigheter och anläggningstillgångar
1,2
3,0
Övriga intäkter
3,3
148,8
Periodiserade inkomster
1,7
2,3
2011
2012
885
990
-4 026
-4 126
Not 1 Verksamhetens intäkter
Jämförelsestörande poster
Realisationsvinst exploatering
32,6
Återbetalning AFA försäkring 2007-2008
60,2
Summa verksamhetens intäkter
700
792
Not 2 Verksamhetens kostnader
Anläggningsmaterial, entreprenader och konsulter
-969,9
-928,3
-2 466,6
-2 594,2
Övriga verksamhetskostnader
-527,4
-545,1
Summa verksamhetens kostnader
-3 964
-4 067
3 215,8
3 384,4
Personalkostnader
Not 3 Kommunalskatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning 2010/2011
10,6
0,5
Preliminär avräkning 2011/2012
54,4
34,1
3 281
3 432
Mellankommunal kostnadsutjämning
Summa kommunalskatteintäkter
12,5
Slutavräkningen för 2011 blev totalt +734 kronor per invånare. I bokslutet 2011 redovisades en preliminär slutavräkning om +727 kronor per invånare. En korrigering av denna om
+7 kronor per invånare har gjorts i bokslutet för 2012.
Preliminär slutavräkning för 2012 har redovisats enligt SKLs prognos, cirkulär 2012:71 med +451 kronor per invånare, +34,1 miljoner kronor.
Not 4 Generella statsbidrag och utjämning
Fastighetsavgift
114,5
123,9
Inkomstutjämning, bidrag
68,1
43,5
Kostnadsutjämning, bidrag
78,4
50,0
Regleringsavgift/-bidrag
76,6
37,2
-66,6
-70,3
271
184
Utjämningsavgift LSS
Summa generella statsbidrag och utjämning
Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna för att tillhandahålla service till invånarna.
Not 5 Finansiella intäkter
Ränteintäkter
18,7
12,6
19,2
13,6
Utdelning på aktier och andelar
1,9
2,3
0,0
0,4
Övriga finansiella intäkter
0,2
1,2
0,2
1,2
21
16
19
15
Summa finansiella intäkter
58
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
Koncernen
2011
2012
-29,2
-25,3
2011
2012
-29,2
-25,3
Not 6 Finansiella kostnader
Ränta på pensionsavsättning
Jämförelsestörande post sänkt diskonteringsränta
Räntekostnad på långfristiga lån
-123,2
-123,2
-14,8
-15,5
-90,2
Övriga räntekostnader
-0,2
-0,8
-0,3
-90,1
-2
Summa finansiella kostnader
-167
-42
-243
-117
282,7
285,5
Not 7 Balanskravsutredning
Årets resultat enligt resultaträkning
-31
125
Justerat för realisationsvinst fastighetsförsäljning
-3,7
-4,2
123,0
0
88
121
Ingående bokfört värde
429,0
415,8
Ianspråktaget, KS § 148/11, reglering underskott
-13,2
Justerat för diskonteringsränta pensionsskuld
Balanskravsresultat
Öronmärkt för framtida pensionskostnader
Årets öronmärkning
Utgående bokfört värde
415,8
415,8
Not 8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Fastigheten Kolla 5:6
2,5
Fastigheten Åsa 5:246
1,7
Fastigheten Ysby 3:26
0,7
Fastigheten Frillesås Rya 3:77
2,0
Fastigheten Vallda Lunden 1:59
0,1
Fastigheten Ysby 1:12
0,4
Övrigt
Summa försäljning av materiella anläggningstillgångar
1,2
4
4
103,2
106,0
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
Mark
Ingående bokfört värde
Överfört från exploateringsfastigheter
Överfört till annan anläggningstyp
Nyanskaffningar
Försäljningar
Utgående bokfört värde
2,6
2,6
-10,3
-10,3
3,0
20,6
3,1
-0,3
-0,5
-0,3
20,6
-1,9
106,0
118,4
285,5
296,5
1 748,9
1 674,9
1 748,9
1 674,9
Verksamhetsfastigheter
Ingående bokfört värde
Färdigställda projekt
285,8
285,8
Överföring till annan anläggningstyp
0,0
-9,2
0,0
Överföring från annan anläggningstyp
1,1
7,8
1,1
7,8
Nyanskaffningar
13,6
57,9
13,6
57,9
Utrangeringar, netto
-0,4
-5,2
-0,4
-5,2
Årets avskrivningar
Utgående bokfört värde
-9,2
-88,3
-95,6
-88,3
-95,6
1 674,9
1 916,4
1 674,9
1 916,4
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
59
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
Koncernen
2011
2012
2011
2012
128,6
158,5
128,6
158,5
29,4
-28,6
29,4
-28,6
8,8
205,8
8,8
205,8
Fastigheter för affärsverksamhet
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Överfört från exploateringsfastigheter
Överföring från annan anläggningstyp
Utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående bokfört värde
5,3
5,3
0,1
0,0
0,1
0,0
-8,3
-11,8
-8,3
-11,8
158,5
329,2
158,5
329,2
362,5
386,9
362,5
386,9
16,1
41,3
Publika fastigheter
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
41,3
16,1
Överföring från exploateringsfastighet
39,3
39,3
Färdigställda projekt
36,7
36,7
Årets avskrivningar
Utgående bokfört värde
-16,8
-18,1
-16,8
-18,1
386,9
461,0
386,9
461,0
17,3
16,4
2078,4
2080,3
42,7
25,8
Fastigheter för annan verksamhet
Ingående bokfört värde
Överföring från annan anläggningstyp
Nyanskaffningar
11,4
0,2
Utrangeringar, netto
Årets avskrivningar
0,0
11,4
-3,9
-1,1
-1,4
-36,9
-38,0
16,4
26,5
2 080,3
2 079,5
Ingående bokfört värde
6,2
13,2
6,2
13,2
Nyanskaffningar
7,4
5,4
7,4
5,4
Överföring till annan anläggningstyp
-1,9
0,3
-1,9
0,3
Utgående bokfört värde
Övriga fastigheter
Överföring från annan anläggningstyp
2,0
0,0
2,0
0,0
Årets avskrivningar
-0,5
-2,4
-0,5
-2,4
Utgående bokfört värde
13,2
16,5
13,2
16,5
264,2
81,1
Pågående ny-, till- och ombyggnad
Ingående bokfört värde
56,2
Färdigställda projekt
60
-514,3
353,5
-582,6
Nyanskaffningar
208,0
259,9
272,4
520,2
Utgående bokfört värde
264,2
9,7
353,5
291,1
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
Koncernen
2011
2012
2011
2012
286,2
290,1
397,5
450,8
4,1
6,8
7,8
Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde
Färdigställda projekt
Överfört från annan anläggningstyp
0,0
0,1
Överfört till annan anläggningstyp
-1,3
-2,2
-1,3
-2,2
63,5
112,9
63,5
115,1
-1,3
0
Nyanskaffningar
Utrangeringar, netto
-1,0
0,1
Årets avskrivningar
-57,4
-61,5
-61,8
-67,0
Utgående bokfört värde
290,1
343,5
403,4
504,6
Summa materiella anläggningstillgångar
2 910
3 221
5 356
5 895
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Not 10 Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital
Aktier
Fastighets AB S:ta Gertrud
Fastighets AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott
0,1
0,1
50,0
50,0
HallWan AB
0,0
0,0
0,0
0
Kungsbacka Innerstads AB
0,1
0,1
0,1
0,1
Eksta Bostads AB
Nedskrivning AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott
Renova
Summa aktier
-0,1
0,2
0,2
50,5
50,4
-0,1
0,5
0,4
Andelar
Kommuninvest
1,6
1,6
1,6
1,6
Räddningstjänsten Storgöteborg
6,6
6,6
6,6
6,6
0,8
0,8
Övriga
0,4
0,4
0,6
0,6
Summa andelar
8,6
8,6
9,6
9,6
Grundfondskapital Tjolöholm
8,8
8,8
8,8
8,8
Bostadsrätter
0,3
0,3
0,3
0,3
Summa grundfondskapital och bostadsrätter
9,1
9,1
Summa aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital
68
68
19
19
Vindkraftsandelar
Grundfondskapital och bostadsrätter
Not 11 Långfristiga fordringar
Utlämnade anslagstäckta lån
2,6
2,4
2,6
2,4
VA-lån
5,3
4,3
5,3
4,3
Förlagslån Kommuninvest
7,8
7,8
Lån fjärrvärme- och villakunder
Deposition till organisationen Husbyggnadsvaror
Summa långfristiga fordringar
16
15
7,8
7,8
0,4
0,4
0,3
0,4
16
15
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
61
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
2011
Koncernen
2012
2011
2012
Not 12 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Diverse kortfristiga fordringar
63,4
96,1
66,9
94,6
135,4
65,4
141,4
72,6
208,8
239,6
417
407
varav skattekonto
55,6
0,3
varav fordran mervärdesskatt
79,8
63,2
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
61,9
73,1
146,8
165,5
varav kommunalskattefordran
98,6
89,1
varav fordran fastighetsavgift
33,5
46,6
Summa kortfristiga fordringar
408
400
-30,5
-30,5
Not 13 Fastigheter för försäljning, exploateringsfastigheter
Björkris, Borgås verksamhetsområde etapp 2
Ingående balans
Överfört till hyresfastighet/mark
-1,9
Slutredovisning, resultat 2012
26,4
Omfört till anläggningstillgångar
Utgående bokfört värde
6,0
-30,5
0,0
13,2
-75,2
-108,4
-3,1
Björkris stadsdel, bostäder
Ingående balans
Inkomster
Utgifter, nedlagda kostnader
Utgående bokfört värde
20,0
22,4
-75,2
-55,9
Kolla, exploatering
Ingående balans
-13,1
76,4
Inkomster
-3,2
-41,9
Utgifter, nedlagda kostnader
92,7
44,5
Utgående bokfört värde
76,4
79,0
17,8
17,8
Hede 9:26
Ingående balans
Överfört från mark
0,8
Slutredovisning, resultat 2012
6,3
Omfört till anläggningstillgångar
Utgående bokfört värde
62
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
-24,9
17,8
0,0
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
Koncernen
2011
2012
Ingående balans
-0,5
-6,5
Inkomster
-6,0
0,0
-6,5
-6,3
2011
2012
-18
17
2011
2012
2011
2012
Övriga exploateringsområden
Utgifter, nedlagda kostnader
Utgående bokfört värde
Summa fastigheter för försäljning
0,2
2011 redovisades exploateringsfastigheterna som kortfristig skuld. Under 2012 har delredovisning gjorts för verksamhetsområdena Borgås och Hede 9:26
Not 14 Kassa, bank och kortfristiga placeringar
Kassa och handkassor
Plusgiro
Bank
0,1
0,1
0,1
0,1
10,1
6,7
10,1
6,7
296,6
103,4
306,1
179,3
Kortfristiga placeringar
0,0
305,5
10,0
305,5
Summa kassa, bank och kortfristiga placeringar
307
416
326
492
Ingående balans eget kapital
915,8
843,4
1072
1003,7
varav resultatfonder ingående balans
161,3
195,1
varav resultatfonder förändring
33,8
0,7
Direktbokning mot eget kapital
-41,3
Årets resultat
-31,1
124,9
-27
144
843
968
1 004
1 148
Not 15 Eget kapital
Utgående balans eget kapital
-41,3
Resultatfonderna infördes 2002 och är specificerade för respektive nämnd inom eget kapital. Särskilt regelverk för avsättning och uttag ur resultatfonden har fastställts av kommunfullmäktige.
Not 16 Värdering av och upplysning om pensionsförpliktelser
Avsättning till pensioner inklusive ÖK-SAP
Ingående avsättning
189,3
224,7
Pensionsutbetalningar
-16,3
-15,0
Nyintjänad pension inklusive efterlevandepensioner
23,8
11,9
Ränte- och basbeloppsuppräkning
28,3
11,4
Övrigt
Utgående avsättning
-0,4
3,8
224,7
236,8
Avsättning till pensioner intjänade före 1998
Ingående avsättning
1 312,0
1 445,5
Pensionsutbetalningar
-52,1
-57,1
Ränte- och basbeloppsuppräkning
143,1
71,7
Övrigt
Utgående avsättning
Summa avsättning
Aktualiseringsgrad
42,5
-7,4
1 445,5
1 452,7
1 670
1 689
82%
85%
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
63
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
Koncernen
2011
2012
15,2
15,2
15,2
14,7
2011
2012
Not 17 Övriga avsättningar
Avveckling av Barnamossens återvinningscentral
Ingående balans
Ianspråktagna belopp
Utgående balans
-0,5
Avsättningen gäller återställning av avfallsdeponi. Barnamossen stängdes 31 december 2008. Återställningsarbetena beräknas pågå kontinuerligt 2009–2016. Därefter kommer
medel att behövas för lakvattenbehandling under lång tid framöver.
Tidpunkten när sluttäckningen kan vara klar är beroende av hur mycket vegetationsjord som kan produceras. Det avsatta beloppet bedöms väl räcka för hela sluttäckningen och
framtida kostnader för lakvattenbehandlingen.
Lerkils reningsverk
Ingående balans
15,6
Ianspråktagna belopp
Utgående balans
15,6
-5,5
15,6
10,1
31
25
Avsättningen avser investeringsfond för byggande av nytt reningsverk i Lerkil enligt beslut i nämnden för Teknik, § 79/08.
Entreprenaden blev klar i februari 2012. Från och med mars har uttag gjorts för kapitaltjänstkostnader.
Summa övriga avsättningar
Not 18 Bidrag statlig infrastruktur
Ingående balans
Årets avsättning
35,0
35,0
Ianspråktagna belopp
Utgående balans
0,0
-15,0
35
20
Avsättningen gäller byggande av ny tågstation i Åsa, enligt kommunfullmäktiges beslut om godkännande av genomförandeavtal 2011. Bidragets storlek bedöms vara 35–40 miljoner
kronor i prisnivå december 2010 och ska upplösas under 25 år. Under 2012 har utbetalning av bidrag gjorts med 15 miljoner kronor.
Not 19 Långfristiga skulder
Ingående låneskuld
450,0
Årets amorteringar
-50,0
Nyupptagna lån
400,0
250,0
Kortfristig del av långfristig skuld
Summa
400
650
Nordea
100,0
100,0
Kommuninvest
300,0
550,0
400
650
Kreditgivare
Summa
Not 20 Investeringsinkomster
Pågående investeringar
Statliga investeringsbidrag
Anslutningsavgifter
36,2
3,3
3,3
60,7
88,4
Gatukostnadsersättning
Ackumulerade periodiserade inkomster
Summa
64
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
27,2
-1,9
-3,7
98
115
2 501,0
2 495,9
-72,5
-25,2
67,4
350,0
-27,0
-27,0
2 469
2 794
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys miljoner kronor
Kommunen
2011
Koncernen
2012
2011
2012
Not 21 Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och koncern
Leverantörsskulder
11,2
11,3
39,1
38,3
169,4
180,8
169,7
237,9
Moms och särskilda punktskatter
16,8
14,5
16,7
14,5
Personalens skatter och avgifter
35,6
42,9
35,5
43,3
150,2
239,0
63,6
58,1
364,8
421,5
839
1 053
varav källskatt
35,6
42,9
Övriga kortfristiga skulder
55,8
26,3
varav statsbidragsskuld
36,6
25,2
varav exploateringsfastigheter
18,0
0
Förutbetalda intäkter
27,3
29,5
varav VA- och renhållningsabonnenter
27,3
29,5
Upplupna kostnader
353,7
401,4
varav upplupna löner
20,6
23,4
varav semesterlöneskuld
156,7
172,4
varav arbetsgivaravgifter
42,4
69,5
varav upplupen pensionskostnad för avgiftsbestämd del
77,1
83,2
Summa kortfristiga skulder
670
707
1 646,8
1 772,1
Not 22 Borgensåtagande
Kommunägda företag, Eksta Bostads AB
Bostadsförsörjning
Föreningar
Övriga bolag
Summa borgensåtagande
4,7
3,7
4,7
3,7
18,0
16,2
18,0
16,2
56,0
54,7
56,3
55,0
1 726
1 847
79
75
Det totala borgensåtagandet har ökat med 121,2 miljoner kronor, vilket förklaras av byggnation inom Eksta Bostads AB.
Kommunen har utöver ovanstående i september 1994 ingått en solidatisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser.
Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvar mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförbindelsen. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest
i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungsbackas ansvar enligt borgensförbindelsen kan noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008 miljoner kronor och totala tillgångar till 272 786 miljoner kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 158 miljoner kronor och andelen av de
totala tillgångarna uppgick till 2 200 miljoner kronor.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
65
ekonomi
Stora investerings­projekt
under 2012
1
De första markarbetena för Åsa station påbörjades under
sommaren. Stationen byggs av Trafikverket, men bekostas
av kommunen. Ritning för stationsbyggnaden togs fram
och målet är att stationen ska stå klar i december 2013.
3
2
66
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Exploateringen av bostadsområdena Björkis (bild till
vänster) och Kolla parkstad fortsätter. Under 2013
planeras för försäljning av de två återstående kvarteren
i Björkris. I Kolla Parkstad har en stor utbyggnad av den
grundläggande infrastrukturen gjorts.
Gäller till största delen inköp av en gård i Åsa. Gården
kommer att avveckla sin verksamhet under de närmsta
åren, och marken kommer att exploateras i framtiden.
4
Konstgräsplanen på Kaparevallen blev klar under året
och arbetet med en konstgräsplan i Kullavik pågår.
6
Utbyggnaden av Kullaviks reningsverk påbörjades under
hösten. Arbetet beräknas vara klart till sommaren 2014.
ekonomi
Stora investeringsprojekt 2012
Belopp i miljoner kronor
Bokslut 2012
Budget 2012
-1
-1
Kommunstyrelsen
1
Åsa Station
IT-Plattform
5
Upprustningen av Stortorget blev
klar och torget invigdes i början
av sommaren. Torget bytte också
namn till Kungsbacka torg. Slutredovisning av projektet sker 2013.
-4
-4
2
Verksamhetsområden, exploatering
-22
-25
3
Björkris stadsdel bostäder,
­exploatering
-19
10
-3
2
-12
-40
-1
0
Fotbollsplaner, konstgräs
-5
-9
Investeringar i idrott och motion
-7
-7
-11
-36
Infrastruktur för Säröskolan
-5
-11
Breddning av Varlavägen
-5
-3
Stortorget i Kungsbacka
-18
-16
-13
-17
-7
-31
Kolla Parkstad, exploatering
Gymnasie & Vuxenutbildning
Inventarier, datautrustning
och maskiner
Aranäsgymnasiet, ombyggnad
Fritid & Folkhälsa
4
Förskola & Grundskola
Inventarier, datautrustning
och maskiner
Teknik, skattefinansierat
5
Teknik, bredband
Investeringar Kungsbacka bredband
Teknik, vatten och avlopp
6
Valldahallen, Björkrisskolan (bild
nedan) och Varla förskola färdigställdes under året. På Särö skola återstår
rivning och saneringsarbeten.
Kullaviks reningsverk
Lerkil utloppstub
-10
-3
Lerkil reningsverk
-3
-5
-2
-2
Särö skola
-72
-96
Varla förskola
-22
-27
Teknik, renhållning
7
Kompostkärl matavfall
Service
7
Björkris skola
-52
-57
Valldahallen
-29
-33
Energieffektiviseringar
-17
-29
-4
-4
Äldreomsorg
Kompletterande inventarier,
­utrustning och datautrustning
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
67
ekonomi
Nämndsredovisning
I nämndsredovisningen beskriver vi hur de politiska nämnderna arbetat
och hur de klarat att hålla sin budget. Dessutom beskriver vi hur nämnderna
klarat sina investeringsbudgetar och vilka avvikelser som gjorts.
Byggnadsnämnd
Miljoner kronor
Viktiga händelser
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Intäkter
16,6
15,2
19,3
Kostnader
-27,4
-28,9
-31,7
Netto
-10,8
-13,7
-12,4
Budget, netto
-14,4
-14,9
-15,0
3,6
1,2
2,6
Avvikelse
Nämnden redovisar ett överskott på 2,6 miljoner kronor.
Avvikelsen består i högre intäkter med 0,7 miljoner kronor,
främst på grund av att bygglovsavdelningen har högre intäkter än budgeterat. Nämnden har lägre kostnader än budgeterat med 1,9 miljoner beroende främst på budgeterade men
inte tillsatta tjänster under året, men även outnyttjad budget
på ett pågående driftsprojekt.
Fritid & Folkhälsa
Miljoner kronor
Intäkter
Kostnader
Utfall
2011
Utfall
2012
31,1
31,3
31,6
-118,3
-123,4
-130,5
-87,2
-92,1
-98,9
Budget, netto
-88,5
-95,3
-101,6
1,3
3,2
2,8
Nämnden redovisar ett överskott på 2,8 miljoner kronor,
varav 0,9 miljoner avser hyreskostnader som ska återlämnas.
0,6 miljoner avser förstudie av kommunala ridklubbar och
bidrag till en ridled, som flyttas över till 2013.
68
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
Utgifter
-0,3
-0,2
-0,1
Netto
-0,3
-0,2
-0,1
Miljoner kronor
Inkomster
0
Årets investering består av inventarier till förvaltningen.
Orsaken till överskridande av budget är en central fördelningskostnad för trådlöst nätverk. Nämnden redovisar en
budgetavvikelse på 63 000 kronor.
Viktiga händelser
Utfall
2010
Netto
Avvikelse
Antalet bygglov för lägenheter i flerbostadshus blev fler än
beräknat. Övriga verksamhetsmått blev lägre än planerat.
Arbetet har i högre grad inriktats mot långsiktiga och utredande uppgifter samt tidiga skeden i planeringsprojekten.
Förvaltningen har arbetat aktivt med kompetensförsörjning,
då det råder en rörlighet inom verksamhetens arbetsmarknad.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Hösten 2012 beslutades att nämnden byter namn till
nämnden för Fritid & Folkhälsa. Den nya Valldahallen har
tagits i drift under hösten. 700 nya simskoleplatser skapades
i samarbete med Kungsbacka simsällskap. En konstgräsplan
har färdigställts på Kaparevallen.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
Inkomster
0,02
0,0
0,0
Utgifter
-13,9
-42,3
28,5
Netto
-13,8
-42,3
28,5
Miljoner kronor
Avvikelse
Nämnden redovisar en avvikelse på 28,5 miljoner kronor.
Överskottet beror på förseningar av ett antal olika projekt, bland annat samlingslokal i före detta Kyrkbyskolan,
omklädningsrum i Rydet samt omklädningsrum och fotbollsplan i Ängås.
ekonomi
Förskola & Grundskola
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
172,7
155,0
158,4
Kostnader
-1 530,6
-1 591,4
-1 682,8
Netto
-1 357,9
-1 436,4
-1 524,4
Budget, netto
-1 374,7
-1 433,1
-1 515,4
16,8
-3,3
-9,0
Avvikelse
Nämnden redovisar en budgetavvikelse på -9 miljoner
kronor, varav intäkter 11,8 miljoner och kostnader -20,8
miljoner. Detta innebär en avvikelse på -0,6 procent.
Viktiga händelser
Året har präglats av god utveckling inom ramen för arbetet
med en lärande organisation, där vi delar kunskap med
varandra. Vi har framför allt arbetat med våra tre fokusområden, de nationella reformerna kopplade till skollagen,
elevernas måluppfyllelse samt utvecklingen av den digitala
kompetensen i hela organisationen.
Förskolorna har under året fortsatt sitt arbete med att
utveckla innehåll och pedagogisk dokumentation som gynnar lärandet. Den pedagogiska omsorgen, våra kommunala
dagbarnvårdare, har vi under året samlat i en och samma
enhet.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
0,0
0,0
0,0
Utgifter
-16,9
-59,9
43,0
Netto
-16,9
-59,9
43,0
Miljoner kronor
Inkomster
Avvikelse
Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 43 miljoner kronor som beror på pågående projekt som ska slutföras under
kommande år. Under året har Särö skola, Varla förskola och
Björkris skola färdigställts. Förvaltningen har investerat i
inventarier, datautrustning, gjort handikappanpassningar
och arbetsmiljöåtgärder samt standardiserat lekytor.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
69
ekonomi
Gymnasie & Vuxenutbildning
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Viktiga händelser
Utfall
2011
Utfall
2012
116,4
105,7
107,3
Kostnader
-542,9
-550,3
-552,6
Netto
-426,5
-444,6
-445,3
Budget, netto
-439,0
-441,7
-432,7
12,5
-2,9
-12,6
Avvikelse
Nämnden redovisar ett underskott på -12,6 miljoner kronor.
Under året har det bedrivits projekt som ska finansieras med
medel ur resultatfonden för 7,6 miljoner.
Nämndens nettokostnader har ökat med 0,7 miljoner jämfört med 2011, vilket motsvarar 0,2 procent. Personalkostnaderna har minskat något jämfört med föregående år, trots
kraftiga löneökningar för lärarna i och med lönerevisionen
2012. Anledningen är att antalet årsarbetare har minskat
och att arbetsgivaravgiften har sänkts.
Kostnaderna för friskolebidrag har varit lägre än föregående år. De interna kostnaderna har ökat med 2,7 miljoner
kronor på grund av ett utökat köp av tjänster.
Funktionsstöd
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
62,9
64,4
66,5
Kostnader
-313,5
-337,4
-367,6
Netto
-250,6
-273,0
-301,1
Budget, netto
-251,3
-276,5
-300,1
0,7
3,5
-1,0
Avvikelse
Nämnden för Funktionsstöd redovisar en budgetavvikelse
på -1 miljon kronor. Fler och dyrare externa placeringar har
medfört att kostnaderna för köpt verksamhet ökat. Redovisningen omfattar viten som kommunen dömts att betala för
beslut om bostad med särskild service som inte verkställts,
motsvarande 2,8 miljoner kronor. Intäkterna har ökat marginellt mellan 2012 och 2011.
Viktiga händelser
Nämnden beslutade att inte förlänga entreprenadkontraktet
med Carema Orkidén AB för gruppbostäderna Kyviks-
70
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Projektet Plug in startade med medel från svenska ESFrådet. Syftet med Plug in är att halvera avhoppen från gymnasiet och få fler elever att fullfölja sin gymnasieutbildning.
Nämnden beslutade också att inrätta en ny gymnasieskola,
Beda Hallbergs Gymnasium.
Ansökan om att bli certifierade som Vård- och omsorgscollege, VOC), godkändes. I VOC Kungsbacka ingår Elof
Lindälvs gymnasium, Aranäsgymnasiet och Komvux.
Ett samarbetsavtal tecknades med Erikshjälpen. Avtalet
innebär att secondhandverksamheten drivs av Erikshjälpen
medan arbetsträningsverksamheten blir kvar på Gruvan.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
0,1
0,0
0,1
Utgifter
-9,0
-10,3
1,3
Netto
-8,9
-10,3
1,4
Miljoner kronor
Inkomster
Avvikelse
Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 8,9 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på att en
ombyggnad på Elof Lindälvs gymnasium blivit senarelagd.
Under året har investeringar gjorts i datorer, inventarier,
fastigheter samt fordon.
gården och Kollagården, och servicelägenheter i Björkris
stadsdel, när kontraktet löper ut i september 2013.
Hela förvaltningen har deltagit i föreläsningar och cirklar
för att införa metoder i lågaffektivt bemötande.
Sjöallén, Kungsbackas äldsta och största lokal för daglig
verksamhet, stängde för att totalrenoveras. Lokalen beräknas tas i bruk igen under våren 2013.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
Utgifter
-2,2
-4,2
2,0
Netto
-2,2
-4,2
2,0
Miljoner kronor
Inkomster
0
Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 2,2 miljoner
kronor. Överskottet beror på att budgeterade investeringsmedel för dataprogrammet Medvind redovisats på driftbudgeten. Det beror också på att nämnden har pågående
projekt, Sjöallén 1,1 miljoner och Pölabo 0,2 miljoner.
ekonomi
Individ & Familjeomsorg
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
5,7
14,8
26,0
Kostnader
-170,0
-184,6
-203,5
Netto
-164,3
-169,8
-177,5
Budget, netto
-158,0
-168,4
-173,1
-6,3
-1,4
-4,4
Avvikelse
Nämnden redovisar en budgetavvikelse på -4,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,5 procent av årsbudgeten.
Nämnden har under året fått ett tilläggsanslag på totalt 10
miljoner kronor, varav sex miljoner avser försörjningsstöd.
Nämndens nettokostnader har ökat med 7,7 miljoner kronor
jämfört med 2011. Detta motsvarar en ökning med 4,5
procent.
Viktiga händelser
Förvaltningen genomförde en organisationsförändring
under året. Tre verksamhetsområden är numera två. Motivationsboendet Lotsen avvecklades och ersattes av Fältteamet
som arbetar uppsökande inom missbruksvården. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat något, men
fler blir kvar längre i systemet med försörjningsstöd.
Kommunstyrelsen
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
40,2
11,9
40,1
Kostnader
-189,9
-173,0
-181,7
Netto
-149,7
-161,1
-141,6
Budget, netto
-179,4
-182,5
-190,6
29,7
21,4
49,0
Avvikelse
Nämnden redovisar ett överskott på 49 miljoner kronor,
varav 32,6 miljoner avser reavinst i samband med slutredovisning av Björkris verksamhetsområde. Kommunstyrelsen
redovisar ett överskott på ett antal projekt där Handlingsplan
IT, Dator som tjänst och övriga IT-projekt utgör en stor del,
6,6 miljoner. Lägre personalkostnader på grund av vakanser under året har också bidragit till överskottet. Baksidan
av detta är att projekt blivit försenade och därför kommer
medel begäras ombudgeterade till 2014.
Viktiga händelser
Två inspirationsdagar ordnades under hösten med anledning
av att Kungsbacka blev utsedd till Sveriges Kvalitetskommun 2011.
Projektet Trygga boendet startade i syfte att ge större
möjligheter att få en bostad för människor som har svårt att
etablera sig på bostadsmarknaden. Ett omfattande arbete för
att skapa en omsorgs-och boendekedja för ensamkommande
barn har bedrivits i samarbete med Service Fastigheter.
Flera yngre barn har placerats i familjehem där båda
familjehemsföräldrarna varit tvungna att vara hemma för
att stödja barnen. Det innebär att nämnden har betalat
inkomstbortfall med högre belopp än tidigare år.
Ett projekt har startats för att utveckla utredningsarbetet,
då många utredningar gällande barn och unga inte blir klara
i tid.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
Utgifter
-1,3
-2,1
0,8
Netto
-1,3
-2,1
0,8
Miljoner kronor
Inkomster
0
Nämnden har en investeringsbudget på 2,1 miljoner kronor,
ett utfall på 1,3 miljoner och redovisar en avvikelse med 0,8
miljoner kronor. Flytten till Teknikgatan som påbörjades
2012 kommer att slutföras under 2013. För att möta behovet
av inventarier och datorer i de nya lokalerna har förvaltningen gjort en investeringsplan.
Utbyggnad av bostäder har fortsatt enligt plan inom exploateringsområdena Björkris och Kolla. Planering av utbyggnad av kvarteret Valand och Särö centrum har fortsatt.
Utvecklingen av näringslivet i Kungsbacka är fortsatt
god och för första gången genomfördes konceptet Sommarlovsentreprenörer där ungdomar fick chansen att driva företag
på sommaren, något som föll väl ut. I augusti anställdes
ny kommundirektör och verksamhetschef för Planering &
Exploatering.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
Inkomster
48,2
118,7
-70,5
Utgifter
-96,7
-130,4
33,8
Netto
-48,5
-11,7
-36,8
Miljoner kronor
Nämnden redovisar ett investeringsutfall på -36,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att ett antal stora
exploateringsprojekt blivit fördröjda. I Björkris budgeterades
försäljning av två tomter som kommer att ske 2013. För
kvarteret Valand är inte detaljplanen klar och inkomster
väntas under 2013. En gård har köpts in i Åsa för att kunna
använda marken för exploatering i framtiden.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
71
ekonomi
Kommunstyrelse – kollektivtrafik
Miljoner kronor
Intäkter
Kostnader
Utfall
2010
Utfall
2011
Viktiga händelser
Utfall
2012
32,4
31,0
1,4
-108,6
-119,1
-48,6
Netto
-76,2
-88,1
-47,2
Budget, netto
-86,1
-94,6
-48,7
9,9
6,5
1,5
Avvikelse
Nämnden redovisar ett överskott för kollektivtrafiken på 1,5
miljoner kronor.
Åsa station har börjat byggas i nära samverkan med Trafik­
verket. Grundarbeten för perronger utfördes under sommaren och projektering för gång- och cykelväg pågår.
Plattformarna vid Annebergs station har förlängts.
Samprojektering och förberedelse för bussuppställning vid
Kungsbacka station sker tillsammans med Trafikverket.
Investeringar
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
Utgifter
-1,8
-1,5
-0,3
Netto
-1,8
-1,5
-0,3
Miljoner kronor
Inkomster
0,0
Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 1,8 miljoner
kronor.
Kultur & Turism
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
10,6
9,5
9,7
Kostnader
-60,3
-63,5
-67,3
Netto
-49,7
-54,0
-57,6
Budget, netto
-50,6
-54,1
-57,4
0,9
0,1
-0,2
Avvikelse
Nämnden redovisar ett underskott på -0,2 miljoner kronor.
Under året har förvaltningen gjort medvetna satsningar
på tjänster, varav vissa arbetats in i ram medan andra är
projektbaserade och kommer att finansieras ur resultatfonden. Bland annat har man under året anställt en kultursocial
utvecklare.
Viktiga händelser
Söndagsöppet på Fyrens bibliotek, permanentat lördagsöppet på närbiblioteken, ny teknik för självbetjäning för utlån
och återlämning och en ökad tillgänglighet till informationspersonal för besökarna i biblioteken, har lett till en
markant ökning av utlåning och besök som går emot en
annars nedåtgående trend i övriga landet. Det ökade trycket
på våra verksamheter har föranlett att en förstudie om
Fyrens eventuella om- och tillbyggnad har genomförts.
Investeringar
Miljoner kronor
Inkomster
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
0
0
0
Utgifter
-4,7
-6,3
1,5
Netto
-4,7
-6,3
1,5
Nämnden redovisar en avvikelse på 1,5 miljoner. Avvikelsen
beror dels på projekt som påbörjats 2012 och som kommer att slutföras under 2013, dels på projekt som kommer
genomföras helt 2013. Den nya tekniken för självservice
på biblioteken, RFID, är i drift, men några mindre investeringar återstår och kommer genomföras i början av 2013.
Offentlig utsmyckning av nybyggda lokaler har genomförts
på flera platser, bland annat av Varla förskola samt Särö
skola. Utsmyckning av Björkris nya skola har också påbörjats, men kommer slutföras under 2013.
72
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
ekonomi
Miljö & Hälsoskydd
Miljoner kronor
Intäkter
Kostnader
Viktiga händelser
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
5,7
6,9
6,0
-13,5
-14,6
-14,7
Netto
-7,8
-7,7
-8,7
Budget, netto
-7,5
-7,4
-9,2
Avvikelse
-0,3
-0,3
0,5
Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 0,5 miljoner
kronor som beror på minskade personalkostnader. Då
förvaltningschefstjänsten varit vakant under del av året har
inte övriga vakanser tillsatts. Det innebär även att planerad
tillsyn inte kunnat utföras, vilket måste tas igen 2013.
Teknik – skattefinansierad verksamhet
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
12,6
20,0
16,5
Kostnader
-91,2
-102,1
-106,5
Netto
-78,6
-82,1
-90,0
Budget, netto
-79,9
-86,5
-90,5
1,3
4,4
0,5
Avvikelse
Den skattefinansierade delen av Teknik redovisade en
budgetavvikelse på cirka 0,5 miljoner kronor. Intäkterna
var 1,5 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket bland
annat berodde på försäljning av avskrivna inventarier, ökade
AMS-bidrag och ersättning för påkörda belysningsstolpar.
Kostnaderna var cirka 1 miljon kronor högre än budgeterat,
bland annat beroende på ökade verksamhetsområden samt
kostnader i samband med invigningen av Kungsbacka torg
i juni. Personalkostnaderna har ökat med cirka 0,7 miljoner
kronor på grund av nya tjänster och 2012 års lönerevision.
Viktiga händelser
Kungsbacka torg blev klart och invigdes i tre dagar runt
nationaldagen i juni. Nya trafikregler innebär gångfartsområde runt hela torget och 30 minuters gratis gatuparkering
i hela innerstaden. Ett antal p-automater utrustades med
kortbetalning.
Vi ändrade hastighetsgränser i flera orter, 30, 40 och 60
Mycket tid har gått åt till att införa den nya taxemodellen
som träder i kraft 2013. Detta arbete innefattar genomgång
av samtliga objekt.
Förvaltningen deltar aktivt i flera projekt, till exempel
EU-projektet Tillsynsutveckling i väst, Tuv, som fokuserar
på bemötande, effektivisering och kommunikation.
Investeringar
Nämnden har inte haft några investeringar under året.
km/tim blev vanligare utifrån Trafikverkets rekommendationer för att skapa säkrare trafik och en bättre miljö.
Vi lade nästan 52 000 kvadratmeter ny beläggning på
gator och cykelvägar i Kungsbacka. Gång- och cykelplanen
2013-2016 antogs av kommunfullmäktige. Ny gång- och
cykelväg byggdes vid Skansen i Innerstaden och vi påbörjade
bygget av gång- och cykelvägen längs Höglandavägen. Det
har tillkommit cirka 200 nya belysningspunkter.
Investeringar
Miljoner kronor
Inkomster
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
0,3
0
Utgifter
-57,6
-75,2
17,6
Netto
-57,3
-75,2
17,9
Årets utfall visar en avvikelse mot budget med 17,9 miljoner
kronor. Avvikelsen beror bland annat på projekt som blivit
försenade. Projektet Kungsbackaån försenades på grund av
förorenad mark, gång- och cykelväg i Höglanda försenades
på grund av överklagande och startade i december.
Projektet Stortorget kommer att slutredovisas i september
2013.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
73
ekonomi
Investeringar
Äldreomsorg
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
88,1
87,3
90,0
Kostnader
-673,5
-705,3
-752,0
Netto
-585,4
-618,0
-662,0
Budget, netto
-600,7
-627,2
-650,4
15,3
9,2
-11,6
Miljoner kronor
Intäkter
Avvikelse
Bokslut
2012
Budget
2012
Utgifter
-4,2
-4,2
0
Netto
-4,2
-4,2
0
Miljoner kronor
Avvikelse
Inkomster
0
Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 4,2 miljoner
kronor. Årets investeringar avser återinvesteringar i form av
bland annat möbler, sängar och datorer.
Nämnden redovisar ett underskott på -11,6 miljoner kronor.
Faktorer som påverkar underskottet är en ramanpassning
på -20 miljoner, vilken förvaltningen inte fullt ut lyckats
anpassa sig till. Under 2011 togs ett strategiskt beslut om
att erbjuda tillsvidareanställda vårdbiträden att utbilda sig
till undersköterskor genom Omvårdnadslyftet. Vikariekostnaderna som uppstod skulle tas från resultatfonden. Dessa
kostnader motsvarade -3,5 miljoner kronor. Under 2011
gjorde äldreomsorgen en större omorganisation för att renodla äldreboenden med heldygnsomsorg. Då förändringen
har fått helårseffekt under 2012 syns kostnadsökningar
framförallt för ökad nattbemanning och förändrad timersättning.
Viktiga händelser
Särskilt boende har varit i fokus under 2012. Väntetiden till
särskilt boende har blivit lång, vilket har påverkat övriga
verksamheter. Alternativa insatser har beviljats, såsom utökade nattinsatser, korttidsplatser och dagomsorg.
Viktiga händelser
Service
Miljoner kronor
Intäkter
Kostnader
Netto
Budget, netto
Avvikelse
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
690,1
709,2
748,8
-694,2
-710,9
-758,8
-4,1
-1,7
-10,0
-11,0
-4,2
-17,3
6,9
2,5
7,3
Nämnden redovisar ett överskott på 7,3 miljoner kronor. I
resultatet finns pågående drifts- och underhållsprojekt som
ska begäras ombudgeterat till kommande år. Resultatet efter
ombudgetering blir 4,5 miljoner. Överskottet beror framförallt på minskad energiförbrukning på grund av aktivt
arbete med driftoptimeringar och effekter av energisparprojektet. Även lägre sociala avgifter för yngre och äldre
påverkar resultatet positivt.
74
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Stora kommunövergripande projekt har pågått för bland
annat förbättring av kommunens IT-miljö och modernisering av ekonomisystemet. Fortsatt satsning inom Måltider
på ökad kvalitetet och valfrihet genom möjlighet att välja
alternativa rätter. Även andelen ekologiska livsmedel har
ökat.
Investeringar
Miljoner kronor
Inkomster
Bokslut
2012
Budget
2012
Avvikelse
0,1
0
Utgifter
-249,6
-337,5
87,9
Netto
-249,4
-337,5
88,1
Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 249,4 miljoner
kronor. De största byggprojekten har varit färdigställandet av Björkris skola, Säröskolan, Valldahallen och Varla
förskola.
ekonomi
Valnämnd
Kommunfullmäktige
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Kostnader
-0,2
-0,1
-0,1
Netto
-0,2
-0,1
Budget, netto
-0,1
-0,2
Avvikelse
0,0
0,0
0,1
Miljoner kronor
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Kostnader
-2,7
-3,2
-2,3
-0,1
Netto
-2,7
-3,2
-2,2
-0,2
Budget, netto
-2,7
-2,8
-2,6
Avvikelse
0,0
-0,4
0,4
Intäkter
Miljoner kronor
Intäkter
Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 0,1 miljoner kronor. Då det inte har varit något val under 2012 har nämnden
endast haft två sammanträden.
0,1
Kommunfullmäktige redovisar en budgetavvikelse på 0,4
miljoner kronor. Under året har kommunfullmäktige haft
två inställda sammanträden på grund av för få ärenden.
Kommunen har dessutom fått en gåva på 100 000 kronor
från en anonym givare.
Viktiga händelser
Kommunfullmäktige har under året haft sammanträde vid
två tillfällen i olika kommundelar, under våren i Åsa och
under hösten i Särö.
Överförmyndarnämnd
Kommunrevision
Utfall
2010
Utfall
2011
0,2
0,1
Intäkter
0,0
0,0
0,0
Kostnader
-1,2
-1,3
-1,2
Kostnader
-2,0
-2,1
-2,2
Netto
-1,2
-1,2
-1,2
Netto
-2,0
-2,1
-2,2
Budget, netto
-1,3
-1,2
-1,3
Budget, netto
-2,0
-2,1
-2,2
Avvikelse
0,1
0,1
0,1
Avvikelse
0,0
0,0
0,0
Miljoner kronor
Intäkter
Utfall
2012
Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 0,1 miljoner kronor. Större delen av överskottet förklaras med lägre kostnader för nämndsarvoden.
Miljoner kronor
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Kommunrevisionen redovisar en avvikelse jämfört med budget om -31 000 kronor. Underskottet beror på att upphandling av revisionstjänster tog mer tid och resurser än planerat.
Viktiga händelser
Överförmyndarenheten har haft en hög personalomsättning under året. Då enheten endast har fyra medarbetare
har detta påverkat arbetssituationen. Länsstyrelsen anförde i
sin tillsynsrapport i november att verksamheten sköts på ett
mycket bra sätt, att den samlade kompetensen hos nämnden
är god och att handläggningen är ambitiös och noggrann.
Ensamkommande asylsökande barn är ett nytt handläggningsområde som ökat ärendemängden.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
75
ekonomi
Vatten och avlopp
Vatten och avlopp redovisade 2012 ett
resultat på plus 5,5 miljoner kronor.
Det positiva resultatet bokförs som en
skuld mot VA-kollektivet på balansräkningen. Personalkostnaderna var 1,5
miljoner kronor högre än föregående år
beroende på löneökningar och tillsättning av vakanta tjänster. Elkostnaderna
blev 1 miljon kronor lägre på grund av
lägre elpriser och på grund av investeringar i nya pumpar, luftare i Hammargård och borrning i Fjärås Bräcka.
Borrningen genom Fjärås Bräcka förväntas minska elkostnaderna med cirka
0,25–0,3 miljoner kronor årligen.
Den 14 augusti 2011 drabbades Kungsbacka innerstad av ett kraftigt skyfall
med över 200 källaröversvämningar
som följd. I budgeten 2012 var det
avsatt 4 miljoner kronor för försäkringskostnader. De är ännu inte utbetalade på grund av att ansvarsfrågan inte
är klarlagd.
Det har varit fortsatt svårt att få avsättning för slam till det lokala jordbruket. VA har tagit emot mer slam från
enskilda avlopp, vilket har lett till mer
intäkter än kostnader.
Lerkils reningsverk togs i drift under
2012. I samband med att verket togs i
drift ökade kapitalkostnaderna. Totalt
uppgick kapitalkostnaderna 2012 till
19,5 miljoner kronor jämfört med
2011 då kostnaderna var 11,6 miljoner
kronor.
Resultaträkning
Miljoner kronor
Intäkter
Not
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
1
102,0
107,4
113,8
-30,5
-31,1
-32,7
-53,1
-62,5
-67,9
-8,6
-9,6
-13,3
9,8
4,2
0,0
Personalkostnader
Övriga kostnader
2
Avskrivningar
Resultat före avsättning
Avsättning för Lerkil fond
Resultat före bokslutsdisp.
Fordran/Skuld till VA-abonnenter
Årets resultat
-12,6
0,0
5,5
-2,8
4,2
5,5
2,8
-4,2
-5,5
0
0
0
2011
2012
158,4
329,1
7,3
13,4
3
Balansräkning
Not
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Pågående investeringar
Summa materiella anläggningstillgångar
4
119,7
5,3
285,4
347,8
4,1
3,7
37,8
42,3
-1,1
-1,1
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
5
Osäkra fordringar
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
40,8
44,9
326,2
392,7
15,6
10,1
15,6
10,1
Avsättningar och skulder
Avsättningar
Lerkil fond
6
Summa avsättningar
Skulder
Långfristig skuld, anslutningsavgifter
Långfristig skuld till kommunen
Kortfristiga skulder
76
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
82,9
264,9
21
25,1
4,2
9,7
Summa skulder
310,6
382,6
Summa avsättningar och skulder
326,2
392,7
Skuld till VA-abonnenter
7
75,3
210,1
ekonomi
Noter till resultat- och balansräkning, Vatten och Avlopp
Not 1 Verksamhetens intäkter
2011
2012
Pågående investeringar
Brukningsavgifter
92,0
102,2
Ingående bokfört värde
42,9
119,7
Brukningsavgifter, interna
5,0
4,9
Nyanskaffning
76,8
-114,4
Övriga intäkter
7,0
2,1
Utgående bokfört värde
119,7
5,3
Periodiserad inkomst och ränta
3,4
4,6
107,4
113,8
Summa
materiella anläggnings­tillgångar
285,4
347,8
Not 5 Kortfristiga fordringar
2011
2012
Kundfordringar
29,3
41,3
Summa verksam­hetens intäkter
Från 2010 tillämpar Kungsbacka kommun Rådet för kommunal redovisnings, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning. Rekommendationen innebär
att inkomster från avgifter, bidrag och försäljning ska periodiseras. Denna rekommendation tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade inkomster.
Not 2 Övriga kostnader
2011
2012
Kortfristig fordran, kommunen
Entrepenad-, material- och konsultkostnader
22,1
22,2
Förutbetalda kostnader
7,2
0
0
0,1
Interna kostnader
12,9
18,5
Upplupna intäkter
1,3
0,9
Övriga kostnader
27,5
27,2
Summa kortfristiga fordringar
37,8
42,3
Summa övriga k
­ ostnader
62,5
67,9
Not 6 Fond för Lerkils reningsverk
2011
2012
Ingående bokfört värde
15,6
15,6
Avsättningar under året
0
-5,5
Summa Fond för Lerkils reningsverk
15,6
10,1
Not 7 Kortfristiga skulder
2011
2012
Kortfristig skuld, kommunen
0
10,1
Fördelningsnyckel för interna kostnader
De interna kostnaderna gäller köp från förvaltningarna Service och Teknik. Direkta
kostnader används där det är möjligt. Övriga interna kostnader fördelas med fyra olika
fördelningsnycklar.
Fördelningsnycket 1: Antal anställda.
Används för personaltjänster från Sverige.
Fördelningsnyckel 2: 50 procent av kostnaderna är fördelade. Med antal anställda
och procent med bruttokostnad 2012. Används för ekonomi- och informationstjänster
från Sverige.
Fördelningsnyckel 3: Bruttokostnad bokslut 2012.
Används för övriga tjänster från Sverige.
Fördelningsnyckel 4: 50 procent vatten och avlopp och 50 procent renhållning.
Används för köp av kundtjänst från Teknik.
Leverantörsskulder
Not 3
Från och med 2010 ändrades redovisningen av VA-verksamhetens resultat i enlighet
med RKR:s rekommendationer. Det innebär att i samband med årsbokslutet regleras
över- och underskott mot skuldkonto på balansräkningen, så att verksamhetens
resultaträkning alltid visar ett nollresultat.
Not 4
Materiella anläggningstillgångar
2011
2012
128,5
158,4
Nyanskaffningar
36,6
182,4
Årets avskrivningar
-6,7
-11,7
Anläggningar vatten och avlopp
Ingående bokfört värde
Utgående bokfört värde
Nyanskaffningar
Upplupna kostnader
Summa kortfristiga skulder
Investeringar
158,4
329,1
Maskiner och i­nventarier
Ingående bokfört värde
Moms och särskilda punktskatter
5,5
7,3
3
6,7
Årets avskrivningar
-1,2
-0,6
Utgående bokfört värde
7,3
13,4
Inkomster
9
3
10,7
10,9
1,3
1,1
21,0
25,1
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2012
43,0
29,6
28,4
Utgifter
-89,0
-106,1
-89,7
Netto
-46,1
-76,4
-61,3
Årsbudget
-69,3
-147,0
-80,0
23,2
70,6
18,7
Årets resultat/
avvikelse
Under året har VA-saneringar pågått enligt plan. Stort fokus 2012 har varit i Lerkil.
Projektet Lerkils utloppstub inkluderar även överföringsledningar till reningsverk och
saneringsområden. Inkomsterna 2012 är 11,6 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det
beror på att alla VA-saneringar som gjorts under året inte har debiterats i år. Utgifterna
är 30 miljoner lägre än förväntat. Det beror till största delen på att kostnader för Kullaviks reningsverk inte belastat projektet under året på grund av förseningar.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
77
ekonomi
Renhållning
Renhållning redovisade 2012 ett resultat på minus 3,3
miljoner kronor. Det negativa resultatet är enligt plan för
att minska på verksamhetens ackumulerade överskott. Det
är framför allt kostnader för att genomföra insamlingen av
matavfall och flera sänkningar på renhållningsavgifterna
som är anledningen till årets underskott.
Brukningsavgifterna har minskat med 4,8 miljoner kronor mellan 2011 och 2012. Det är resultatet av de tidigare
beslutade avgiftssänkningarna. Kostnaderna har ökat med
1,1 miljoner kronor mellan åren. Främst är det matavfallsprojektet som genererat de ökade kostnaderna. Det har
varit positivt att kunna hålla låga renhållningsavgifter vid
införandet av matavfallsinsamlingen. Det har gjort att fler
abonnenter än förväntat har anslutit sig.
Under 2012 fortsatte projektet med att samla in matavfall i bruna
kärl för produktion av biogas.
Resultaträkning
Miljoner kronor
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
55,3
52,5
47,6
Inkomster
Intäkter
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
0,0
0,0
0,0
Utgifter
-0,6
-1,6
-2,4
Netto
-0,6
-1,6
-2,4
Investeringar
Miljoner kronor
Personalkostnader
-2,0
-2,5
-2,5
Övriga kostnader
-41,8
-46,8
-47,8
Avskrivningar
-0,5
-0,6
-0,6
Årsbudget
-5,0
-3,0
-2,1
Resultat före bokslutsdisp.
11,0
2,7
-3,3
Årets resultat/avvikelse
4,5
1,4
-0,3
Överfört till ackumulerat
resultat
-11,0
-2,7
3,3
0
0
0
Årets resultat
Projektet Matavfall blir biogas har investerat 2 miljoner kronor i kärl för matavfall.
Avvikelsen mot budget är -314 000 kronor. Projektet löper vidare och beräknas vara
klart sommar 2013.
Nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
73
72
73
64
196
196
159
Ingen
uppgift
Avfall från flerbostadshus, kronor per år
Ingen
uppgift
15,88
36,38
Ingen
uppgift
Avfall från villor, kronor per år
Ingen
uppgift
Ingen
uppgift
Nöjd medborgar-index, NMI, renhållning
Maxpoäng 100
Insamlade mängder hushållsavfall, kg/person
Avser abonnemang för sortering till biogas.
78
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
Ingen
uppgift
ekonomi
Kungsbacka bredbandsnät
Under 2011 flyttades Kungsbacka Bredbandsnät till nämnden för Teknik och redovisades då som en del av den skattefinansierade verksamheten. I år redovisas verksamheten
som en del av den avgiftsfinansierade delen och därför finns
inga jämförbara siffror mellan åren.
Kungsbacka Bredbandsnät redovisade 2012 ett resultat på
minus 1 miljon kronor. Efterfrågan har inte varit så hög som
man förväntat. Under året har det gjorts stora besparingar
på konsultkostnader för att hålla kostnaderna nere.
Utfall
2012
Resultaträkning
Miljoner kronor
Intäkter
7,9
Personalkostnader
-0,8
Övriga kostnader
-6,0
Avskrivningar
-2,1
Resultat före bokslutsdisp.
-1,0
Överfört till ackumulerat resultat
1,0
Årets resultat
0
Investeringar
Miljoner kronor
Utfall
2012
Inkomster
1,4
Utgifter
-14,8
Netto
-13,4
Årsbudget
-17,7
Årets resultat/avvikelse
Vid utbyggnad av gång- och cykelvägar eller vatten och avloppsnät
läggs ofta rör för fiberkabel med.
Nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Utfall
2012
Riket
2011
Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-LAN
5,9 %
7,9 %
Ingen
uppgift
39,2 %
Andel arbetsställen med faktisk tillgång till
bredband via fiber eller fiber-LAN
5,6 %
8,8 %
Ingen
uppgift
34,8 %
12,3 %
14,2 %
Ingen
uppgift
45,8 %
7,7 %
11,4 %
Ingen
uppgift
38,3 %
Andel invånare med faktisk tillgång till bredband med minst 50 Mbits/s
Andel arbetsställen med faktisk tillgång till
bredband med minst 50 Mbits/s
4,3
Investeringarna för 2012 visar en avvikelse mot budget med 4,3 miljoner kronor.
Det beror på förseningar och förskjutningar i ett antal projekt: gång- och cykelväg
Höglanda, Åsa pendelstation, Spårhaga förskola, VA-sanering Tollesbur, Lannekulla
med flera. Inkomsterna visar ett överskott mot budget med 0,9 miljoner kronor.
En del anslutningsarbeten har krävt mer arbete, vilket gjort att man har debiterat
högre anslutningsavgift än budgeterat.
Post & telestyrelsens mätning för 2012 publiceras juni 2013.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
79
ekonomi
Den samlade
kommunala verksamheten
Koncernen Kungsbacka kommun består förutom av själva kommunen av
koncernföretag, samägda uppdragsföretag och entreprenadföretag. Den här
sammanställningen ger en bild av den samlade kommunala verksamheten.
Koncernföretagen
Fastighets AB S:ta Gertrud är
vilande.
Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i Kungsbacka kommun
och erbjuda hyresgästerna möjligheter
till boendeinflytande. Ekstas innehav
av hyresrätter är ett viktigt inslag i
kommunens ambitioner att tillhandahålla bostäder för alla och att ta ett
socialt ansvar på bostadsmarknaden.
Eksta ska samverka med kommunens
förvaltningar och vara en resurs i
genomförandet av dessa ambitioner.
Eksta Bostads AB har till uppgift
att köpa och sälja fastigheter för att
bygga och förvalta bostadshus med
hyresrätter. Bolaget kan undantagsvis
bygga lokaler där det drivs kommunal
verksamhet, kollektiva anordningar
som energiproduktionsanläggning och
till hyresfastigheterna hörande kom-
mersiella lokaler, samt bygga och sälja
bostadsrätter. Eksta producerar även
energi till externa kunder i de områden
där bolaget har energiproduktionsanläggning för egna fastigheter, och där
det är det mest effektiva sättet att ordna
energiförsörjningen. Eksta kan också
bygga småhus för försäljning.
Stiftelsen Tjolöholm äger Tjolöholms
gods. Kungsbacka kommun är stiftelsens huvudman. Stiftelsens uppdrag
är att förvalta och utveckla egendomen till ett västsvenskt turistmål med
utgångspunkt i områdets värdefulla
natur- och kulturvärden. Stiftelsen
Tjolöholms verksamhet består av kultur- och programverksamhet, skötsel
av slottsträdgård, park och naturområden, evenemang i egen regi, uthyrning
av mark och byggnader, servering till
allmänheten samt fest- och konferensverksamhet.
Hallwan AB är ett bolag som bildats
av kommunerna Kungsbacka, Hylte,
Laholm och Halmstad för att ha hand
om den frekvens för bredbandskommunikation via radiolänk som Post- och
telestyrelsen delat ut. Inga väsentliga
händelser har skett under året.
Kungsbacka Innerstads AB ägs till
lika delar av Kungsbacka kommun,
Fastighetsägarna Göteborg Första
Regionen AB samt Köpmannaföreningen Kungsbacka Innerstad. Syftet
är att förvalta och utveckla Kungsbackas innerstad som en socialt levande
mötesplats och kommersiellt attraktiv
marknadsplats för dem som bor, arbetar, besöker och verkar i innerstaden.
Innerstaden ska utvecklas genom att i
första hand tillvarata och utveckla sin
småskalighet och unika karaktär.
Koncernen Kungsbacka kommun 2012
Miljoner kronor
Koncernföretag
Kungsbacka
kommun
Eksta
Bostads AB
Intresseföretag
Stiftelsen
Tjolöholm
Fastighets AB
S:ta Gertrud
Kungsbacka
Innerstads AB
HallWan AB
Omsättning
4 299,6
288,7
21,1
0,0
2,1
0,2
Tillgångar
4 173,8
2 816,4
23,6
0,1
0,5
0,3
Skulder
3 205,6
2 547,3
9,1
0,0
0,3
0,2
Eget kapital + obeskattade reserver
968,2
269,2
14,5
0,1
0,3
0,1
Årets resultat
124,9
7,3
0,8
0,0
0,0
0,0
Bidrag, tillskott och utdelningar
Ägartillskott
Koncern- och driftbidrag
Utdelning
inga givna eller mottagna
-8,5
1,8
7,9
0,6
-1,8
Kostnader, intäkter och skulder
Försäljning
80
- säljare
24,1
79,8
0,1
- köpare
79,4
23,8
0,6
Lån
inga givna eller mottagna
Borgen
-1 772,2
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
1 772,2
0,1
ekonomi
Kommunala uppdragsföretag
De kommunala uppdragsföretagen
omfattar enligt Rådet för Kommunal
Redovisnings definition samägda företag och entreprenadföretag, där kommunen inte har betydande inflytande,
det vill säga har mindre än 20 procent
av röstetalen.
De stora uppdragsföretagen i
­Kungsbacka:
Räddningstjänstförbundet Stor­
göteborg är ett kommunalförbund
bildat av kommunerna Göteborg,
Mölndal, Kungsbacka, Härryda,
Partille och Lerum. Kungsbackas andel
har ett bokfört värde om 6,6 miljoner
kronor.
Räddningstjänstens verksamhet omfattar bland annat ansvar för räddningstjänsten inom medlemskommunernas
geografiska område, att tillse att åtgärder vidtas för att förebygga bränder
och skador till följd av bränder och att
kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och sotning av fasta förbränningsanordningar uppfylls.
Under 2012 ökades bemanningen
med en brandman i Kungsbacka, det
innebär en ökad trygghet och tillgänglighet för invånarna, och en förbättrad
arbetsmiljö för de anställda.
Renova AB sköter transport och
återvinning av hushållsavfall. Renova
ägs av kommunerna Ale, Göteborg,
­Härryda, Kungsbacka, Kungälv,
Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn,
Stenungsund och Öckerö. Kungsbackas aktier har ett bokförd värde om
248 000 kronor. Renovas ägarråd tillsatte för ett par år sedan en arbetsgrupp
med tjänstemän från ägarkommunerna för att ta fram nya uppdaterade
bolagsdokument. Aktieägaravtalet för
Renova, där kommunerna förbinder sig
att leverera hushållsavfall för förbränning, har sagts upp till avtalstidens
slut 2013 12 31. Arbetsgruppen har
även beaktat EU-regler om så kallade
inhouse-köp, det vill sägas möjligheten
att köpa från eget bolag utan offentlig
upphandling. Arbetsgruppens förslag
innebär bland annat att Renova AB
omstruktureras. Förslaget som innebär
att den konkurrensutsatta delen av
verksamheten skiljs från den direkttilldelade delen av det kommunala avfallsuppdraget är under politisk behandling
i de olika ägarkommunerna.
Entreprenadföretag
Äldreboende är den verksamhet inom
kommunen som har störst andel
driftsentreprenader, men även inom
Funktionsstöds boenden finns driftsentreprenader.
Förenade Care AB driver Ekhaga äldreboende samt Vickans äldreboende.
Aleris driver Kolla äldreboende och
vann under året upphandlingen för
ytterligare sju år.
Orkidén AB, tidigare Carema Orkidén
AB, driver sedan 1 september 2010
verksamheten på gruppbostäderna
Kollagården och Kyviksgården samt
tio servicelägenheter Björkris stadsdel.
Orkidén AB har haft svårigheter att
upprätthålla den kvalitet som krävts
utifrån lagstiftning, kravspecifikationer och avtal. Det kom under året att
resultera i omfattande kontakter mellan
företaget och förvaltningen. Bristerna
bedömdes inte vara av den omfattningen att skäl för hävande av avtalet
förelåg. Orkidén AB redogjorde för
sina förbättringsåtgärder för nämnden.
Nämnden kom dock att besluta att inte
förlänga Orkidén AB:s entreprenad på
driften för de tre enheterna efter att
avtalet löper ut efter tre år, 1 september 2013. Förvaltningen har genom
sin socialt ansvariga samordnare och
sin medicinskt ansvariga sjuksköterska täta, kontinuerliga kontakter med
företaget och de tre enheterna för att
säkerställa insynen i verksamheten och
verksamhetens kvalitet.
Konkurrensprövning och alternativa driftformer
Kommunfullmäktige fastställde 2011
policyn för konkurrensprövning.
Policyn ska underlätta för att pröva
om det är i egen regi eller i alternativ
driftsform som kommunalt finansierad
verksamhet ska bedrivas.
Alternativa driftformer finns i form
av kundval, bidragsfinansierad enskild
verksamhet och verksamhetsentreprenader. Kundval innebär att kommunen
fastställer en kostnad och godkänner
leverantörer, som sedan brukaren eller
kunden kan välja bland för att utföra
tjänsten.
I budget 2012 har kommunfullmäktige lämnat direktiv till nämnderna
att upprätta en plan över vilka verksamheter som kan konkurrensprövas.
Uppföljning av direktivet redovisas på
sidan 25.
Grindstugan vid ­Tjolöholms slott.
Ett byggnadsminne som nyligen
åter­invigdes efter flera
års restaurering.
ekonomi
Revisionsberättelse
Vi har som valda revisorer i Kungsbacka kommun granskat
kommunens styrelse och nämnders verksamhet och som
utsedda lekmannarevisorer granskat Eksta Bostads AB,
Fastighets AB S:t Gertrud och stiftelsen Tjolöholm.
Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt
kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet
och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft
den omfattning och inriktning som god revisionssed kräver.
Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a § granskat om
resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och
riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt
väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns.
Vår bedömning är att årsredovisningen för räkenskapsåret
2012, med undantag av att även pensionsförmåner intjänade
före 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen,
i allt väsentligt är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed och därmed ger en
rättvisande bild av kommunens resultat och ställning.
Vi tillstyrker att styrelsen och nämnderna samt de enskilda
förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2012.
kungsbacka april 2013
Odd Hessler
Marianne Wallengren
ordför ande
Bernt Axelsson
vice ordför ande
Gerhard Isacsson
Hans-Åke Fryklund
Revisorernas redogörelse
Granskning av uppföljning av externa
och fristående utförare inom ett urval
av nämnder
Granskningen visade att nämnderna
för äldreomsorg och funktionsstöd
säkerställt insyn och möjlighet till uppföljning och kontroll av externa utförare samt att uppföljningar genomförs.
Nämnden för förskola och grundskola
utövar tillsyn över fristående förskolor,
fritidshem och pedagogisk omsorg.
Granskningen visade att kommun82
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
styrelsen utövar sin uppsiktsplikt av
nämndernas uppföljning av externa
utförare.
Nämnden för individ och familjeomsorg köper platser vid konsulentstödda
familjehem som inte är upphandlade.
Detta bedöms vara i strid mot lagen
om offentlig upphandling. En risk finns
därmed att utföraren inte lever upp till
de krav som kommunen ställer på en
utförare och dess insatser. Förutsätt-
ningar för uppföljning är inte reglerade.
Utifrån granskningen lämnas rekommendationer till styrelsen och nämnderna.
Granskning av nämnden för Fritid
avseende likställighetsprincipen vid
utdelning av föreningsstöd
Granskningen visade att förvaltningen
lever upp till de fastställda bestämmelser som finns för handläggning och
beslut om föreningsstöd. Granskningen
ekonomi
visade dock att det saknas en strukturerad dokumentation där samtliga riktlinjer, regler och rutiner för kontroller
avseende föreningsstöd finns samlade.
Nämnden rekommenderas bland annat
att genomföra en översyn av gällande
regler för bidrag samt kontinuerligt
revidera styrdokument för att säkerställa att gällande principer och riktlinjer finns samlade och lättillgängliga.
Nämnden bör tillse att uppföljningar
och kontroller av bidragsverksamheten
dokumenteras.
Granskning av nämnden för Äldreomsorg avseende omvårdnaden i den
kommunala äldreomsorgen
delningen mellan nämnden för Service
och kommunstyrelsen inte är tillräckligt tydlig avseende Fastighets- och ITfrågor. Kommunikation och återkoppling är områden som beställarna anser
att Service behöver utveckla.
Nämnden bör tillse att det finns
möjligheter till specificerad och noggrann uppföljning av utförda tjänster.
Detta för att beställar-/utförarmodellen ska fungera som avsett och att
intentionerna i regelverket ska uppnås.
Nämnden bör utveckla arbetet med
att säkerställa kvalitet och effektivitet
inom de olika serviceområdena.
Granskningen visade att det finns
förutsättningar och rutiner för att
omsorgsverksamheten vid äldreboenden bedrivs ändamålsenligt men att
det finns vissa utvecklingsområden.
Äldreomsorgen arbetar med överenskommelser mellan enhetschefer och
medarbetare, vilket bedöms tydliggöra
ansvar och uppdrag för personalen och
innebär goda förutsättningar för att
omsorgspersonalen är väl införstådda i
kommunens värdegrund BITT.
Granskning av ärendehantering och
diarieföring inom nämnden för Teknik
Granskningen visar att det finns en
kommungemensam handbok för
ärendeprocessen, vilken bedöms utgöra
en god rutin och stuktur för ärendeprocessen och beredning av ärenden.
Av granskningen framkommer att det
finns brister avseende hanteringen av
allmänna handlingar. Det finns också
ett behov av att tydliggöra hur kommunikation till allmänheten ska ske under
ett ärendes gång.
Nämnden rekommenderas bland annat
att tillse att överenskommelser mellan
enhetschef och medarbetare finns på
samtliga äldreboenden. Nämnden bör
också tillse att bemanningen vid boendena avspeglar vårdtyngden i större
utsträckning samt att kompetensförsörjningsplanen tydliggörs.
Nämnden rekommenderas bland annat
att prioritera att åtgärder vidtas för att
hanteringen av allmänna handlingar
är i enlighet med ställda lagkrav och
kommunens egna riktlinjer och rutiner.
Nämnden bör tillse att det tydliggörs
hur kommunikation till allmänheten
ska ske under en ärendeprocess.
Granskning av styrning utifrån
kommun­fullmäktiges mål och uppdrag avseende nämnden för Service
Granskning av elevhälsan inom
nämnden för Förskola & Grundskola samt nämnden för Gymnasie &
­Vuxenutbildning
Granskningen visar att arbetet med
verksamhetsplanering och uppföljning sker i enlighet med kommunens
styrmodell. Det sker dock inte några
strukturerade uppföljningar av hur kvaliteten och kostnaden för Service tjänster förhåller sig till liknande tjänster
som tillhandhålls av andra utförare. Av
granskningen framkom att ansvarsför-
Granskningen genomfördes i samarbete mellan revisorerna i kommunerna
i Halland samt Region Halland. Vid
granskningen framkom att samtliga
utvalda skolor i Kungsbacka har ett
elevhälsoteam samt en lokal handlingsplan med mål för elevhälsoarbetet.
Skolorna upplevde att elevhälsans
arbetsformer anpassats till kraven i den
nya skollagen. Skolorna bedömde att
de har ett välfungerande samarbete
mellan elevhälsan och den pedagogiska
personalen.
Nämnderna rekommenderas bland
annat att utveckla och stärka uppföljningen av elevhälsans arbete och de
resultat som uppnås samt stärka samverkan med externa aktörer. Nämnden
för Gymnasie och Vuxenutbildning
bör se över samverkansformerna med
BUP och vuxenpsykiatrin. Nämnden
för förskola och grundskola bör se över
och tydliggöra Specialpedagogiskt
centrums roll.
Bokslutsgranskning 2012
I avlämnad revisionsrapport anges
att kommunen gör vissa avsteg från
lagkrav och rekommendationer, främst
i avseende att kommunen valt att
redovisa samtliga pensionsförmåner,
inklusive pensioner intjänade före 1998,
som en avsättning i balansräkningen.
Vidare framkommer att kommunens
avsättning för Lerkils reningsverk
uppgår till 10 miljoner kronor, vilket
är ca 60–70 miljoner kronor lägre än
beräknat. Kommunen ska göra en ny
utredning.
Övrigt
Under 2010 genomfördes en IT-revision. Revisionen har under året förhört
sig om vilka åtgärder som nämnden för
service och kommunstyrelsen vidtagit
mot bakgrund av de iakttagelser och
rekommendationer som lämnades i
IT-revisionen 2010 samt vilka åtgärder som vidtagits mot bakgrund av
intrånget i kommunens diarium under
2012.
Utöver ovan nämnda granskningar
har kommunrevisionen träffat nämnder och styrelser, löpande följt deras
arbete samt genomfört en rad mindre
uppföljningar under året. Samtliga
granskningsrapporter finns att läsa på
www.kungsbacka.se/kommunrevision.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2012
83
Fem år i sammandrag
Här får du en snabb överblick över kommunens
ekonomiska utveckling de senaste fem åren.
2008
2009
2010
2011
2012
Skatt och invånare
Kommunal utdebitering, procent
21,53
21,53
21,53
21,53
21,33*
72 676
73 938
75 025
75 954
76 786
Årets resultat, miljoner kronor
60
87
262
-31
125
Årets resultat i andel
av skatteintäkter och statsbidrag, procent
1,9
2,7
7,6
-0,9
3,5
Pensionskostnader, miljoner kronor
179
210
130
337
217
2 380
2 840
1 733
4 437
2 826
Nettoinvesteringar, miljoner kronor
364
250
179
339
487
– varav inom skattefinansierad verksamhet
350
218
165
260
365
– varav inom avgiftsfinansierad verksamhet
14
32
47
78
77
-33
1
45
Antal invånare 31 december
Resultat och volymer
Pensionskostnader, kronor per invånare
– varav inom exploateringsområden
Tillgångar, miljoner kronor
Tillgångar, kronor per invånare
Soliditet, procent
Likviditet, miljoner kronor
Likviditet, kronor per invånare
Låneskuld, miljoner kronor
Låneskuld, kronor per invånare
Pensionsskuld, miljoner kronor
Pensionsskuld, kronor per invånare
Borgensåtagande, miljoner kronor
Borgensåtagande, kronor per invånare
3 058
3 326
3 575
3 748
4 174
42 077
44 989
47 651
49 339
54 359
19,1
20,2
25,6
22,5
23,2
204
373
447
307
416
2 807
5 038
5 962
4 039
5 418
450
450
450
400
650
6 192
6 086
5 998
5 266
8 465
1 451
1 519
1 501
1 670
1689
19 958
20 542
20 011
21 990
21 996
1 739
1 791
1 748
1 726
1 847
23 923
24 216
23 300
22 718
24 054
*20 öres skatteväxling med Region Halland
Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00
[email protected] • www.kungsbacka.se