Transcript Leif tar ton för Sigtuna - Lars Clason Photographer

72 SIDOR — Höstläsning exklusivt för Sigtunahems hyresgäster
NR3 2010
Leif tar ton
för Sigtuna
Leif E Hellman, välkänd klarinettist på Stockholmsoperan
har flytta till Sigtuna
Märsta centrum blir som nytt
De unga vill sätta bo
Sigtuna vill bli First
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
2
Sigtuna äger!
LEIF BIDRAR MED SKÖN MUSIK
Sid 4
Trycket efter bostäder i Sigtuna är enormt. Det är något vi fått erfara
under inledningen av hösten. För nu är allt som står inflyttningsklart i
höst så gott som uthyrt. Men misströsta inte om du nu går i flyttankar.
Det kommer mera. Redan i början av oktober lanserar vi ytterligare
54 splitternya förstahandskontrakt i populära Steninge backe. Hälften
treor och hälften tvåor. Likaså ytterligare etapper i Steningehöjden.
Vi bygger om också. Redan i augusti påbörjades ombyggnationen på Tingvalla.
Och med erfarenheterna i Brännbo gjorde vi här på ett litet annorlunda sätt. Nu ger
vi våra hyresgäster valfriheten att själva välja hur stort ingrepp de är beredda att betala
för. Vi kallar varianterna för mini, midi och maxi. Under tiden bor man i barack.
Faktiskt mycket uppskattat. Om det kan du läsa mer om i det här numret av Glimten.
Det har väl inte undgått någon att vi arbetat igenom vårt varumärke och i samband
med det förändrat vår grafiska plattform. Som vi nu tycker på ett bra sätt symboliserar våra värderingar. Vi hoppas naturligtvis att du märkt av förändringen alla redan.
Och då tänker jag inte i första hand på vår nya logotype utan på vårt sätt att arbeta
och bemöta. På hur vi bygger relationer. Vilka förväntningar representanter för
hyresgästföreningen har på vårt framtida Sigtunahem kan du läsa mer om på sid 32.
Att Sigtunahems varumärke just nu äger är något vi får bevisat för oss i vår omvärld
nästan varje dag. En av anledningarna är naturligtvis att det byggs så mycket i Sigtuna
kommun. Mest i hela Sverige. Och att Sigtunahem är en aktiv aktör i den här utvecklingen. En annan att vi gått i bräschen för att även bygga destinationen Sigtuna i ett
lyckosamt samarbete med flera andra aktörer, däribland mäklare, banker, byggare,
fastighetsägare, Swedavia, Sigtuna kommun och inte minst Sigtuna Turism. Resultatet
av det samarbetet presenterades på Business arena, Nordens största fastighetsmässa i
slutet av september. Glimten var naturligtvis på plats. Missa inte det.
Njut höstens vackra färger tills vi hörs eller kanske ses igen.
Marina Ekdal, redaktör och marknadschef
Och du, hör gärna av dig med synpunkter i stort och smått. En av våra viktigaste
värderingar är att arbeta med ständiga förbättringar. [email protected]
Klarinettisten Leif E Hellman har Operan som sin
scen. Nyligen har han flyttat till Sigtuna.
AB Sigtunahem
Box 509, 195 25 Märsta
Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta
Kundservice och växel
Telefon: 08-591 796 00
Fax: 08-591 117 40
E-post: [email protected]
Hemsida: www.sigtunahem.se
Öppettider måndag–fredag:
Växeln: kl. 8–17
Kundservice besök: kl. 8–17
Kundservice telefontid: kl. 9–12
Avvikelser annonseras på hemsidan
Under perioden maj–augusti
stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar.
Lediga lägenheter och parkeringsplatser
publiceras tisdag–torsdag på www.sigtunahem.se
Områdeskontoren har
Telefontid vardagar kl. 7–9
Expeditionstid vardagar kl. 7–9
Akuta fel efter kontorstid:
Bravida Service AB, telefon: 020-212 112
STARK EXPANSION I ROSERSBERG
Upplaga: 6 500 exemplar
Ansvarig utgivare och redaktör:
Marina Ekdal, [email protected]
Skribenter: Marina Ekdal, Håkan Söderberg
Produktion: A plus M
Tryck: åtta.45
Fotograf omslag: Lars Clason
18 Barack i väntan på nytt
22 Högt hus vid Sätuna torg
24 På gång vid Steninge slott
30 Resa i tiden i Sigtuna
Sid 8
32 Flagghissning för ny tid
Posten är en av många nya aktörer i logistikcentret
som växer så det knakar.
34 Biologiskt bad öppnat
36 Pensionärskollo ger vänner
DE UNGA VILL TA OCH HA PLATS
Sid 10
Den kommande ungdomsexplosionen påverkar
bostadssituationen i Sverige och inte minst
i Sigtuna.
MÄRSTA FÅR
UPPRUSTAT CENTRUM
38 Kickis kommentar
40 Bovärd tar sig tid
42 Tingvalla fräschas upp
44 Antikrundan i Steninge
Sid 20
47 Pyssel på dagkollo
FastPartner och Sigtuna kommun gör en
storsatsning på att fräscha upp Märsta Centrum.
48 Valvet populärt fik
50 Tingvalladaggen på topp
Störningar efter kontorstid:
Securitas, telefon: 010-470 55 10
Glimten är en tidning för Sigtunahems
hyresgäster och utkommer med fyra
nummer per år.
3
BUSINESS ARENA MED
SIGTUNA I FOKUS
Sid 26
På Business Arena berättades om Sigtunas nya
varumärke och om samarbete som ger nya företag
och bostäder.
52 Så gick det på Masters
54 Områdescheferna svarar
62 Åke Ekdahl i kulturen
VÅFFLAN KAN BJUDA
PÅ ETT GLAS ROSÉ
66 Kultursidorna
Sid 56
70 Krysset
Det lilla caféet vid ångbåtsbryggan i Sigtuna
har ändrat karaktär.
4
Min plats i världen | Sigtunahem
Sigtuna är
ljuv musik för
Leif E Hellman
Under decennier har han bjudit tusen
och åter tusen förväntansfulla på
musikupplevelser från orkesterdiket
på den Kungliga Operan, när han som
medlem av Kungliga Hovkapellet
framfört de stora verken på sin
klarinett med känsla och fermitet.
Numera har han bytt scen. Operan
i Stockholm har fått ge vika för
solist- och kammarmusikkonserter
utomlands. Inte minst i Spanien och
Italien. Och vad passar bättre då än
att ha Sigtuna som utgångspunkt.
Det är bara ett par år sedan flyttlasset gick
från Luntmakargatan i centrala Stockholm till
en lägenhet i Sigtunahems regi på Stora gatan
i Sigtuna. Genom ett bytesföretag på internet
hittade Leif E Hellman med fru sitt drömboende, ett byte de aldrig ångrat.
– Här finns precis allt. Och för en globetrotter som jag är det mycket bekvämt att
kunna gå ut till busshållplatsen och vara på
Sky City 20 minuter senare.
De har flyttat mycket i sina dagar. Paret
har provat villa i Bollstanäs, Norrviken och
i Trollbäcken söder om Stockholm. Att bo
i våning på Kungsholmen och nu senast
lägenhet på Luntmakargatan. Han menar att
det kanske ligger i sakens natur att röra på sig
när man har ett jobb som är både omväxlande
och spännande. Och då spännande i ordets
rätta bemärkelse.
– Att vara musiker är inte bara ett yrke, det
är en livsstil. När du spelar en konsert får du
bara en chans, i samma ögonblick som stycket
framförts är det historia. Och du får naturligtvis lära dig leva med resultatet.
Leif E Hellman är född i Umeå, uppvuxen
i Vännäs – en järnvägsknut en bit in i landet
från Umeå sett. Musiken har han i blodet.
Både hans pappa Sven och farbror Marinus
Hellman var amatörmusiker. Pappan spelade
piano och klassisk gitarr, farbrodern klarinett
och saxofon. Båda var dessutom duktiga pedagoger, inte minst farbrodern som kom att bli
hans förste instrumentallärare och inspiratör.
Leif var bara ett par år när han fick sitta i sin
farbrors knä och leka med klarinetten. Noter
lärde han sig läsa före sagoböcker. Och fyra år
gammal äntrade han scenen för första gången
med tre evergreens på repertoaren.
– Pappa spelade upp till dans i parken med
sin dansorkester och jag uppträdde i pausen.
Mitt första gage blev 20 kronor och en gräddtårta med choklad. Tårtan minns jag mycket
väl, dock inte gaget. Att det var mycket
pengar vid den tiden, 1946, förstod jag först
långt senare. Pappa och de andra medlemmarna i bandet fick bara 5.75 vardera för att
spela en helkväll.
För Leif E Hellman har klarinett alltid varit
ett givet val. Och redan som liten var det
klassisk musik som gällde. Något han menar
inte alltid bara förde positivt med sig. Umeå
hade då liksom nu en mycket stark jazzprägel,
att då spela klassiskt samlade varken kompisar
eller tjejer. När han närmade sig 12 års ålder
kom så hans pappa med en genial idé.
”Om du aldrig ber om en moped, ska du
få en saxofon”. Gissa om jag var spänd av förväntan dagen då vi skulle kvittera ut paketet
och jag öppnade och fann en helt ny tenorsaxofon av bästa märke. En Selmer Mark VI
årgång 1954. Sedan dess finns även jazzmusik
med som en viktig del av mitt musikliv.
Leif E Hellman
Född:
I Umeå 1942.
Familj:
Gift.
Bor:
HR på Kyrkolunden i Sigtuna.
Karriär:
Klarinettist och saxofonist. 30 års
anställning i Kungliga Hovkapellet,
spelat i Sveriges Radios Symfoniorkester, Kungliga Operan i Stockholm. 24
års anställning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Medlem av
Marosensemblen i Stockholm. Ledare
av Kammarmusikgrupperna Trio-80
och Hellmanensemblen. Gästprofessor vid Lilla Akademien i Stockholm.
Kuriosa:
Spelat in ett otal skivor, varit med i
flera konsert- och underhållningsprogram på TV, spelat i schlagerfestivaler
under ledning av Anders Berglund,
Anders Ekdahl och Lasse Samuelsson.
Spelat i Telstars med flera orkestrar
som studiomusiker.
Aktuell som:
”Sigtuna – Min plats i världen.”
6
Min plats i världen | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Äta, sova och öva
Kungliga Hovkapellet
Kungliga Operans orkester, med anor
från 1526, är en av de äldsta ännu
existerande orkestrarna i världen.
Kungliga Hovkapellet – som spelar
opera, balett och konserter – är
Sveriges största orkester med
107 medlemmar.
Under och efter avslutad skolgång inledde
Leif E Hellman sin solistkarriär med att
ta lektioner för en militärmusiker i Umeå.
Därpå flyttade han till Köpenhamn för
vidare förkovran, efter det till Wien och
senare Berlin.
– Under de här åren handlade mitt liv mest
om att äta, sova och öva. Jag minns bland
annat när jag kom till Wien för att studera
för soloklarinettisten i Wiens Filharmoniska
Orkester, professor Rudolf Jettel. Jag visades
in i ett rum där alla elever satt bänkade utefter väggarna, professor Jettel själv satt vid en
flygel mitt i rummet. Undervisningen skedde
i seminarieform vilket var ovanligt ur svensk
synvinkel på den tiden. Konversationen
skedde naturligtvis på tyska och jag med min
studenttyska kände hur jag sakta krympte.
Dag två var det min tur att spela …
1964 spelade Leif E Hellman sin debutkonsert i Göteborgs Konserthus. I regi av
dåvarande Sveriges Rikskonserter gav han
sig därefter ut på turné runt om i Sverige
tillsammans med pianisten Jan Eyron.
Det var början på ett långt och aktivt svenskt
musikliv som inletts redan tidigare under
1960-talet med ett antal roliga projekt som
studiomusiker. Bland annat arbetade han en
tid tillsammans med George Riedel och gav
både röst och ton åt sjörövarsången i ”Pippi
på de sju haven”. Han spelade in ”Håll dig till
höger Svensson …” med Telstars och RockBoris i samband med övergången till högertrafik. Blockflöjt i vinjetten till ”Fem myror
är fler än fyra elefanter”, med Magnus och
Brasse. Och ett otal schlagerfestivaler på den
tiden när det fortfarande var levande musik i
dessa sammanhang.
– Parallellt provspelade jag för- och erbjöds
långtidsvikariat i såväl Sveriges Radios Symfoniorkester som dåvarande Stockholms Filharmoniska Orkester. Det var en rolig tid. Som
gav tillfälle till många fina musikupplevelser.
En av Leif E Hellmans absolut största
musikaliska höjdpunkter är ett engagemang i
7
Moskva i början av 1970-talet berättar
han. Dåvarande operachefen, Bertil Bokstedt,
ringde och frågade om Leif kunde tänka sig
vikariera i klarinettstämman i samband
med framförandet av en Richard Wagner
opera, Nibelungens ring, på Bolsjojteatern
med kort varsel. Dirigent var ingen mindre
än Berislav Klobucar, en av de riktigt stora
Wagnerdirigenterna.
– Jag tackade naturligtvis ja till erbjudandet
och hade ungefär en vecka på mig att repetera
en operaföreställning om totalt 17 timmar.
Nibelungens ring inkluderar nämligen fyra
operor; Rhenguldet, Valkyrian, Siegfried och
Ragnarök. Det gick bra och blev nog min
inträdesbiljett till en fast anställning senare.
Spelat med de flesta
I mer än 30 år var Leif E Hellman fast anställd
i Kungliga Hovkapellet. Och har spelat de
flesta opera- och balettverken. På scen har
många kända operadivor och fantastiska
operaartister uppträtt som Birgit Nilsson,
Elisabeth Söderström, Kerstin Dellert, José
Carreras och Ingvar Wixell för att nämna
några. Parallellt har han därtill arbetat halvtid
som klarinett- och kammarmusiklärare på
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
– Flera av mina elever har rönt stora framgångar. Bland andra den internationellt kända
klarinettisten Karin Dornbusch, numera
verksam i Basel. Liksom Magnus Lindgren,
en av Sveriges mest kända jazzsaxofonister.
Att det gått bra för många och att jag dessutom kunnat följa dem på olika scener genom
åren är naturligtvis mycket glädjande.
Trots att Leif E Hellman är pensionerad
från Kungliga Hovkapellet sedan ett antal år
är han fortfarande aktiv. Han säger sig fortfarande öva tre, fyra timmar om dagen och tar
flyget allt som oftast till scenerna i Italien och
Spanien där han håller konsert.
– Jag blir väl snart utslängd från lägenheten
i Sigtuna. Jag övar nämligen i klädkammaren
som jag inrett som studio.
Det fungerar till belåtenhet menar han.
Och än så länge har ingen klagat. Leif stormtrivs i Sigtuna och tycker både hyresvärd och
hyresgäster visat sig från sin bästa sida. Grannarna är utan undantag toppenfina människor
”med hjärtat på rätta stället”.
– Det har verkligen varit lätt att komma in
i gemenskapen i Sigtuna. Vi har känt oss välkomna från första början. Och det är viktigt
när man flyttar till ett nytt ställe. Folk hälsar
på varandra i staden och många har ett vänligt
ord att säga.
Leif menar att boendet i Sigtuna överträffat
hans förväntningar. Och sammanfattar flytten
med orden från ”en kulturens högborg till
en annan”. Så berättar han om ett utlandsbesök han hade för ett par veckor sedan. Att
han gick in på turistbyrån i Sigtuna för tips
och idéer och kom ut med en kasse full av
sevärdheter och kulinariska möjligheter. Han
tycker även kontakten med Sigtunahem varit
informativ, professionell och bra.
– Empati i betydelsen inlevelse är något
av ett ledord för mig, något man ibland i det
dagliga livet saknar. Att då finna att förståelsen
för att jag lever mitt liv här och nu och inte
bara är någon som betalar hyra finns så tydligt
hos Sigtunahem och dess medarbetare gör
mig varm om hjärtat.
Nytt i Sigtuna | Sigtunahem
8
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
9
Rosersberg
exploateras och
exploderar i företag
1,5 miljoner kvadratmeter industrimark är på väg att fyllas upp. Innan det
är klart arbetar mer än 2 000 anställda
här. Det handlar om Stockholm Nord
Logistic Center.
– Det här området har allt som krävs,
säger Owe Eklund, affärsutvecklare
hos Kilenkrysset AB som är det företag som utvecklar logistikcentret.
Det finns en rad fördelar med det nya logistikcentret efter östra stambanan i Rosersberg,
hävdar Owe Eklund.
Det ligger mitt emellan en internationell
flygplats och en huvudstad.
– Så mycket bättre läge går inte att få,
kommenterar Owe Eklund.
I och med nya påfarten till industriområdet
som invigdes i augusti är man nere på E4:an
på tre till fyra minuter. Investeringen, som är
en samfinansiering mellan Sigtuna kommun,
Trafikverket och näringslivsföreträdare är
beräknad till närmare 162 miljoner. Trafikverket står för 40 miljoner, Sigtuna kommun för
20 miljoner och näringslivet, huvudsakligen
Kilenkrysset, för 102 miljoner kronor.
Hela området ligger under flygets bullermatta och därför stör man inga närboende.
– Tung trafik är inte särskilt välkommen i
tätbebyggda områden så det här är perfekta
förutsättningar, säger han.
Idag arbetar cirka 1 200 personer i det
här området. Och det kommer att bli fler.
Många fler.
– I dagarna har Posten bestämt sig att lägga
hela sin sortertingsterminal här, det innebär
600-800 nya jobb. Och fler intressenter är på
ingång, säger Owe Eklund.
Idag finns DHL, Nokia Tyres, Dustin, Lidl,
DOKA, BASF, Bonniers samdistribution
bland de företag som redan är etablerade här.
Av de 1,5 miljoner kvadratmetrarna finns
snart bara 400 000–500 000 kvar att fördela.
– Ja, det rullar på. Det är ju ganska utrymmeskrävande verksamheter som kommer hit.
En sak som kommer att betyda mycket är
den kombiterminal för omlastning mellan
järnväg och långtradare som planeras att stå
färdig 2012–2013.
– Det är GCT, Gävle Container Terminal, som håller i den etableringen och att få
spårbunden trafik hit kommer att betyda hur
mycket som helst. Självklart DHL men här
kommer många andra att haka på. Järnvägen
betyder också mycket ur miljösynpunkt.
Det är med andra ord full fart på markområdet längs östra stambanan i Rosersberg.
Ett före detta ökenområde under Arlandas
bullermatta som håller på att förvandlas till
ett gigantiskt logistikcenter.
– Det känns fantastiskt. Vi märkte knappt
av finanskrisen. Det fanns ett så stort uppdämt behov för ett logistikcenter norr om
Stockholm, avslutar Owe Eklund.
Nytt hotell
på Arlanda
KILENKRYSSET:
Kilenkrysset är det namn som allmänt
används på den företagsgrupp som
består av ett 30-tal bolag. All personal
är anställd i Kilenkrysset AB.
Företaget bedriver byggverksamhet
och fastighetsförvaltning
Det udda namnet kommer sig av att
korsningen i Strängnäs mellan gamla
E20 och Riksväg 55 alltid har kal�lats ”Kilenkorset”. I anslutning till
denna korsning byggdes våra första
fastigheter och där finns också vårt
huvudkontor. ”Kilen” kommer från att
en av åkrarna i korsningen har formen
av en kil.
Jan Persson, vd.
Den 24 augusti togs första spadtaget till det
nya hotellet Clarion Hotel Arlanda. Hotellet,
som kommer att byggas ihop med Sky City,
blir en 30 000 kvadratmeter stor byggnad
i 14 plan. Målsättningen för byggherren
Stockholm – Arlanda Airport är att skapa ett
av Europas bästa flygplatshotell i samarbete
med operatören Choice Hotels Scandinavia.
Den färdiga byggnaden kommer att utgöra
navet i den nya utvecklingsregionen Stockholm Airport City.
– Sigtuna ligger redan i dag som nummer
fyra i Sverige när det gäller hotellövernattningar. Den här satsningen kommer att ge
än mer kraft åt besöksnäringen i vår kommun
med många värdefulla arbetstillfällen,
säger Anders Johansson (s), kommunalråd i
Sigtuna kommun.
Källa: www.sigtuna.se
Sigtuna
rankas högt
i miljö och
hållbarhet
Tidningen Miljöaktuellts rankning av Sveriges
kommuner utifrån deras miljö- och hållbarhetsarbete får Sigtuna kommun en andra plats
i Stockholms län och en 13:e plats i landet.
Rankningen utgår från en särkskild enkät
som Miljöaktuellt genomfört och som
kompletterats med betygskriterier från andra
viktiga aktörer inom miljöområdet, såsom
Svenska naturskyddsföreningen, Gröna
bilister och Energimyndigheten. I rankningen
bedöms bland annat kommunernas klimatarbete, naturvårdsarbete, andel ekologisk
mat i storkök och om kommunen samlar in
matavfall från hushåll separat.
– Placeringen ger oss en bekräftelse på
att vi har en bredd i våra insatser och kommit
långt i vårt miljöarbete. Som ekokommun
ser vi långsiktigt på miljöfrågorna. Vi satsar
på att underlätta för kommuninvånarna att
leva mer miljöanpassat och att ta del av vår
vackra natur, säger Ronnie Lundin (s)
ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden
i en kommentar.
Källa: www.sigtuna.se
10
Ung i Sigtuna | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
11
Ungdomsexplosionen
påverkar boendet
En ny ungdomsexplosion väntar.
De unga födda i slutet på 80-talet är
lika många som 60-talisterna. Detta
faktum fick bostadsforskaren Ulrika
Sax på SABO, Sveriges Allmännyttiga
bostadsföretags centralorganisation,
att fundera. Vad kommer det här att
innebära på bostadsmarknaden?
– De unga är en oerhört viktig grupp för de
allmännyttiga bostadsföretagen, så vi måste
fundera över hur det ska hanteras, säger
Ulrika Sax.
Nu har hon tillsammans med kollegan Therese Berg gjort en kartläggning av läget för
unga i de tre storstadsregionerna samt i ett
urval högskoleorter. Rapporten heter ”Ungas
boende i storstäder och högskoleorter”.
– Kanske inte särskilt oväntat visar den att
kostnaderna för bostäder är en stor akilleshäl
för ungdomar att komma in på bostadsmarknaden.Var fjärde klarar inte att betala hyran själv,
eftersom ungdomar får betala en större del av
sin disponibla inkomst än andra grupper.
Trots att ungdomarna är en oer-
hört viktig kundgrupp för företagen så är det
sällan man bygger bostäder som är speciellt
anpassade för dem. Anledningen är, konstaterar SABO, bland annat att produktionskostnaderna för nybyggen nära fördubblats de
senaste åren. Det blir därför svårt att erbjuda
rimliga hyror och samtidigt skapa lönsamhet
för bostadsbolagen vid nyproduktion. Istället
väljer de att på olika sätt få fram lägenheter till
unga och studenter i det befintliga beståndet.
Och det finns en viss idérikedom ute bland
bostadsföretagen konstaterar man i kartläggningen. En av de åtgärder som Ulrika Sax
framhåller är Kompisboende.
– Jag vet att exempelvis Sigtunahem har inspirerats att börja med det på
senare tid. Jag tror att det är jättebra och slår
gärna ett extra slag för detta.
– I andra länder, jag sitter just nu i Holland
och arbetar, exempelvis är det mycket vanligare än i Sverige. Även i USA och på många
andra ställen är det vanligt. Det är bra boende
ur alla perspektiv när man är ung. Både ekonomiskt och socialt.
– Det är också utmärkt att man får varsitt
kontrakt, så undviker man konflikter ungdomar emellan, säger hon.
Men det finns också andra sätt att underlätta för ungdomars boende och i kartläggningen pekas ett antal möjligheter ut.
• Kompisbokontrakt som underlättar för
unga att dela på större lägenheter
• Speciella köregler och kötider för unga
• Tjänstebokontrakt
• Ombyggnad av uthyrningslägenheter till
minilägenheter (många av miljonprogrammens hus byggdes med egen ”annexingång”
• Öronmärkta lägenheter för unga
• Bostadsgaranti för studenter
• Hyresfria sommarmånader för studenter
– Mini-lägenheterna är förstås ofta väldigt
små men å andra sidan blir det riktigt billiga
hyror så det är säkert ett bra alternativ för
många, säger Ulrika Sax.
Det finns också ett annat sätt. Nämligen att
de som har bostadsrätt kan hyra ut delar av
sina lägenheter på ett enklare sätt idag. Men
där är Ulrika Sax något mer skeptisk.
– Alla sätt som ungdomar får bostäder på är i
och för sig bra men för många är det viktigt att
få ett eget kontrakt. Det här med att hyra ut på
det sättet är alltid en tillfällig lösning, säger hon.
Men det är alltså en riktig explosion som
väntar. Under de närmaste åren kommer
640 000 stycken 15–19- åringar att vilja flytta
hemifrån. Oftast är det en hyresrätt i någon
av våra storstadsregioner eller på de större
högskoleorterna som hägrar. Den svenska
allmännyttan och även det privata hyresrättsbeståndet har den största andelen boende i
åldrarna 20–24 år.
Av många undersökningar framgår att unga människor föredrar en hyresrätt
som första bostad. Ungdomar är därför kort
och gott en av de allra viktigaste kundgrupperna för de allmännyttiga bostadsföretagen,
både bland dagens boende och bland framtidens hyresgäster.
– Vi har inte gjort några egna utredningar
på var ungdomar önskar sig att bo utan
exempelvis tittat på undersökningar som
hyresgästföreningar och Boverket gjort. Det
som är tydligt är just att de unga vill bo i hyresrätt. Senare i livet kanske de drömmer om
att bo marknära i eget hus och så vidare. Men
de riktigt unga vill ha hyresrätt som första
bostad, av ekonomiska skäl men också för att
det är mer flexibelt, säger Ulrika Sax.
Det är ingen tvekan om att det blir en
viktig uppgift för allmännyttan att locka till
sig ungdomar nu och i framtiden.
– Kan vi få in de unga i våra företag så kan
de mycket väl bli kvar hos allmännyttan också
när de senare byter, säger Ulrika Sax.
SABO jobbar också med vad man kal�lar Balanserade ekonomiska villkor som ska
förbättra balansen mellan de olika upplåtelseformerna, berättar Therese Berg. Det handlar
bland annat om möjligheter att göra ROTavdrag för byggande av flerfamiljshus.
– Får vi igenom det kommer även förhållandena för unga som många gånger vill bo i
hyresrätt att förändras till det bättre. Och minister Mats Odell har öppnat för att diskutera
de här frågorna, säger Therese Berg.
12
Ung i Sigtuna | Sigtunahem
Så vill de unga i
Sigtuna leva och bo
Under de närmaste åren kommer 640 000 stycken 15–19- åringar att vilja flytta
hemifrån. Oftast är det en hyresrätt i någon av storstadsregionerna eller på de
större högskoleorterna som hägrar. Den svenska allmännyttan och även det privata hyresrättsbeståndet har den största andelen boende i åldrarna 20–24 år.
Glimten gjorde en rundfrågning bland ungdomar i kommunen om hur de bor
idag och hur de vill bo i framtiden. De flesta trivs bra i kommunen men många
drömmer också om att någon gång i livet bo någon annanstans.
Rosersberg
Amanda Tiilikainen, 15
– Jag bor i en liten villa tillsammans med min
familj. Det är trivsamt men jag skulle vilja ha
fler djur. Vi har bott här i sex år nu, men jag
är uppvuxen i lägenhet och i framtiden vill jag
inte bo i villa. Allra helst vill jag inte bo i Sverige alls. Jag såg ett reportage på TV om West
Sussex, i Storbritannien. Det såg så fint ut
med vackra byggnader och trevliga personer.
Det är nog inte lättare att hitta lägenhet där
än i Sverige. Men man kan nog alltid få tag på
boende. Om man bara kämpar.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Märsta
Michael Ibragimovitch, 26
– Jag delar lägenhet tillsammans med tre
andra vänner. Det är en hyreslägenhet med
en hyra på 5 000 kronor i månaden så det är
en lagom kostnad. Jag skulle inte vilja betala
mer än 2 000 kronor i hyra för mitt boende.
Märsta är väldigt trevligt, man träffar alltid
intressanta människor och det är rent och
snyggt. Jag arbetar på Arlanda flygplats så jag
har hela mitt liv med jobb, boende och vännerna i lägenheten här. Varför skulle jag vilja
bo någon annanstans?
13
Sigtuna
Ellen Olofsson, 17
Märsta
Fredrik Johansson, 19
– Tillsammans med min familj bor jag i en
hyreslägenhet på fyra rum och kök i Märsta.
Det är lagom stort för mig och lillasyrran,
plus föräldrarna. Jag vill varken bo i storstan
eller på landet. I Sigtuna vill jag nog inte heller bo senare i livet. Jag har bott här hela mitt
liv och det börjar bli långtråkigt. Som första
boendeform skulle jag vilja bo med en kompis
i lägenhet. Det är ju mycket roligare att bo
ihop med någon.
– Jag bor i en femrummare i Märsta med
min pappa. Det fungerar väldigt bra att bo
tillsammans med honom. Däremot trivs jag
inte lika bra med Märsta, tycker det är för
litet och instängt. Lite för mycket ”alla
känner alla” atmosfär. Allra helst skulle jag
vilja flytta utomlands. Jag tycker ofta man hör
folk som kommer hit från andra länder säga
att det är så tryggt och bra här. Men man ser
ju inte det själv, så det vore nog bra att flytta
utomlands, få lite perspektiv. Så man ser det
med egna ögon.
Arlanda
Douglas Poppelstam, 17
Märsta
Filip Gustavsson, 19
Sigtuna
Robin Freij, 18
Märsta
Emma Ternman, 27
Stockholm
Axel Hammarbäck, 21
Steninge
Jasmin Zakariasen, 18
– Jag bor i en ganska stor villa ute vid Arlanda
tillsammans med familjen, samt hund och
katt. I framtiden skulle jag vilja bo mer centralt men just nu trivs jag med boendet. Att
bo i villa är ett måste, jag gillar inte lägenheter, så jag skulle inte vilja bo i innerstan heller.
Så antagligen något mer centralt än nu men
fortfarande på pendeltågslinjen. Mer exakt
vet jag inte ännu, men när det gäller hyran är
det pappa som betalar.
– Jag bor med min mamma och lillebror i
en lägenhet i Märsta. Eftersom jag inte är
hemma så mycket vet jag inte om jag skulle
vilja flytta hemifrån nu. Det är klart att det
är skönt att ha sitt eget ställe, men det är bekvämt att bo hemma. Komma hem ibland och
kunna sova och få lagad mat. För framtiden
skulle jag kunna tänka mig att bo varsomhelst
så länge det är inom Stockholm. Men det där
blir som det blir.
– Just nu bor jag på Sigtuna Folkhögskolas
internat. Där har jag ett dubbelrum för mig
själv och gemensamt kök med de andra studenterna På den Allmänna linje jag går läser
man in sin gymnasiekompetens och när jag är
klar här vill jag fortsätta studera på högskola,
troligtvis i Stockholm. Och i samband med
det ansöka om studentlägenhet.
– Fastän jag trivs med den här formen av
delat boende som jag har nu är det villa som
gäller i framtiden. Det är större än att bo i
lägenhet och man slipper störande grannar.
– Sedan ett och halvt år bor jag i ett litet
hus norr om Märsta. Det är ett hyreshus och
jag har haft flyt och fått en jättebillig hyra på
3 000 i månaden. Men egentligen skulle jag
vilja bo mer avskilt, vid västkusten. Jag bodde
i Göteborg några år och saknar havet. Men
jag har precis fått jobb här i Stockholm så det
kommer inte att ske de närmaste åren och de
jobb jag vill ha i framtiden finns här. Så det är
ju troligt att jag blir kvar. Jag skulle dock vilja
köpa ett hus. Annars så tjänar man inte riktigt
på att renovera.
– Jag har bott nästan hela mitt liv i Sigtuna. Men sedan ett år tillbaka bor jag i en
studentlägenhet på 17 kvadratmeter som
tillhör Stockholms Universitet. Det har varit
bra att växa upp i Sigtuna men jag kommer
inte att flytta tillbaka hit. Det är för avlägset.
Drömmen är en lägenhet i centrala Stockholm med en hyra på max fyra- till femtusen.
För känslan av att ha sin egen lägenhet, och
tryggheten det innebär, skulle det vara ultimat
med en egen bostadsrätt. Men det kommer
jag aldrig att kunna få och jag är kritisk till
omvandlingen av hyresrätter.
– Jag har precis flyttat hemifrån till en egen
lägenhet i Steninge. Jag är uppvuxen i Märsta
och valde att bo kvar i Sigtuna kommun nu
när jag flyttade eftersom det är lättast att få
en lägenhet i samma kommun. Sedan finns
ju såklart hela familjen här också. Men jag
vill definitivt flytta härifrån. Nu går jag sista
året på gymnasiet och tänker att jag kommer
börja plugga på universitet i Stockholm eller
Uppsala efter studenten. Helst av allt skulle
jag vilja ha en egen, lite lyxig, lägenhet.
Det skulle jag ändå vara bered att betala
fyra- till femtusen i månaden för.
14
Ung i Sigtuna | Sigtunahem
Att komma närmare storstaden, när-
80 sommarjobbare räknade Sigtunahem till innan sommaren led mot sitt
slut. Det var fler än antalet anställda. Och som de bidrog. Aldrig tidigare har
buskage varit så befriade från skräp, parkeringsplatser så välskötta, sandlådor
så rengjorda. Glimten träffade fyra av de lyckosamma på Lyckostigen.
Jag tycker dessutom det är jätteroligt. Det för
med sig en sådan känsla av tillfredställelse att
se hur ett nedslitet, gammalt rum blir som
nytt med färg och tapeter.
För Johanna Waering med journa-
listdrömmar är det andra året hon sommarjobbar på Sigtunahem. Hon har precis gått ut
Arlandagymnasiets IT-linje och har kommit
in på sitt fjärdehandsval vid Södertörns högskola, Informatörsprogrammet.
– Jag stormtrivs med mitt sommarjobb.
Det är så skönt att få vara ute och arbeta på
sommaren. Att sommarjobba på Sigtunahem
är verkligen något jag kan rekommendera.
Utöver Elina och Johanna är det mängder av Sigtunaungdomar som får sin första
kontakt med arbetslivet på Sigtunahem. Att
det blir en givande erfarenhet, fylld med både
krav och förståelse för att det är första jobbet,
är en strategisk målsättning. Förhoppningsvis
15
två dagar i veckan har alltså Victor gått som
lärling på Sigtunahem. Sigtunahem har tagit
emot två lärlingar toatalt berättar Catarina
Gimströmer, personalchef, Sigtunahem.
– Det har varit ett fantastiskt år. Med
lärlingar, praktikanter, sommarjobbare.
Och eftersom sommaren fungerat bra, över
förväntan, trots fler sommarjobbare än fast
anställda kommer vi med all sannolikhet
fortsätta. Vi ser det som ett naturligt led i vårt
samhällsansvar. Särskilt kul är det med samarbetet med Baggiums praktiska gymnasium.
Stefan Engqvist har just flyttat ner till Sigtuna från Bollnäs. Han är fast efter bara ett par
månaders säsongsanställning på Sigtunahem.
– Jag är helt lyrisk. Över både läget,
platsen och jobbet. Vi flyttade ner från Bollnäs
alldeles i dagarna och nu hoppas jag på förlängning som markvärd på Sigtunahem. Att
både bo och verka i Sigtuna är en dröm som
går i uppfyllelse.
Rent och snyggt
tack vare sommarungdomarna
Med krattor och räfsor, bakom högar av skräp
och gammalt löv hittade vi Johanna Waering,
Victor Nordensson och Stefan Engqvist i full
färd med att lasta avfallet på släpet till den lilla
elbilen. På plats finns även Elina Björk som
bytt krattor mot penslar. Det visade sig nämligen att Elina pluggade till målare och givetvis
ska rätt tjej vara på rätt plats.
– Jag blev jätteglad när det konstaterades
att jag kunde sommarjobba som målare istället för i parken och på köpet få nya erfarenheter och kunskaper som jag har nytta av när jag
är tillbaka i skolbänken i höst.
Elina bor i kommunen men pluggar i Solna-Sundbyberg eftersom det inte finns någon
målarlinje på Arlandagymnasiet eller Märsta
praktiska. Och något annat än måla kan inte
Elina tänka sig. Hon har velat bli målare så
länge hon kan minnas.
– Både min far och bror och farbror är
målare så det har liksom varit självklart.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
blir det för de allra flesta en positiv upplevelse
och ett minne för livet. Några kanske kommer tillbaka som hyresgäster, andra för ett
jobb som projektledare, förvaltare, bovärd,
marknadsförare eller varför inte vd!
På plats på Lyckostigen finns även två grabbar. Stefan Engqvist som har en säsongsanställning och Victor Nordensson som funnits
på plats sedan januari. Då började han som
lärling. Som belöning får han nu sommarjobba
två av tre perioder.
– Jag går på Märsta praktiska och pluggar
till fastighetsskötare. Det har varit jättebra
här som lärling. Mest har jag arbetat ute. Till
hösten kommer vi plugga typ innearbete och
då hoppas jag att få reparera så smått.
Victor går på Baggiums praktiska gymnasium i Märsta. Här finns ett antal praktiska
program bland annat bygg, el och energi som
är det program som leder till ett arbete som
fastighetsskötare.Teori varvas med praktik och
mare världen som Stefan uttrycker det, har
varit ett mål för honom och hans familj länge.
Han har tidigare arbetat i Norge som snickare
men söker nu fast arbete som markvärd i
Sigtuna. Han trivs med parkarbetet, trivs med
att vara ute. Totalt arbetar ett tiotal säsongsanställda på Sigtunahem under perioden
maj–september. Det handlar om gräsklippning, ogräsrensning och fastighetsskötsel i allmänna utrymmen. De säsongsanställda utgör
en viktig rekryteringsbas för Sigtunahem i fall
av vakanser.
– Vi samarbetar med olika skolor som
Såstaholm naturbruksgymnasium, Ulltuna
med flera för att lyckas extra bra med rekryteringen. Många kommer till oss den vägen,
berättar Catarina Gimströmer.
Just i år har varit ett särskilt bra år. Det
vackra vädret har gjort det underbart att vara
ute och hållit både gräs och ogräs på avstånd.
– Tillsammans med sommarjobbarna
har vi hunnit över i princip hela Tingvallaområdet. Och jag måste säga att sommarjobbarna varit ett välkommet tillskott. De har
fungerat väldigt bra. De har städat parkeringsplatser, sandlådor, lekytor, rensat buskage,
uppgifter jag tror vi annars skulle ha svårt
att hinna med, avslutar Kenneth Hedlund,
områdeschef Tingvalla.
Ung i Sigtuna | Sigtunahem
16
Sigtunahem
strävar mot att bli
Sveriges bästa
arbetsplats
När vi säger att vi vill vara den bästa
arbetsplatsen vet vi att det är en utmaning. En utmaning vi gärna antar. Det
är våra medarbetare som är avgörande
för hur framgångsrika vi blir.
Vi tävlar i hård konkurrens om de bästa medarbetarna och vi måste ständigt utvecklas för
att vara en attraktiv arbetsplats. Det försöker
vi på Sigtunahem att göra på flera sätt.
Det är en självklarhet med intressanta
och utmanande arbetsuppgifter hos oss. Vi
uppmuntrar egna initiativ. Det är högt i tak
och engagemang värdesätts. Den personliga
utvecklingen är viktig, vi satsar helhjärtat på
kontinuerlig kompetensutveckling och individuella karriärplaner.
– Vi brukar tala i termer av anställningsbarhet. Vi tycker det är viktigt med personlig
utveckling för alla även om det självklart
innebär att våra anställda blir attraktiva även
hos andra arbetsgivare, säger Catarina Gimströmer, personalchef på Sigtunahem.
På Sigtunahem arbetar nära 80
fast anställda. Här finns ett antal projektledare inom bygg och anläggning, miljö- och
energifrågor, drift- och underhåll. Liksom
landskapsarkitekter, socionomer, ekonomer,
HR-personal, folk inom informationoch marknad. Och inte minst hantverkare,
parkarbetare och kundservicepersonal.
Det vill säga de som dagligen möter våra
hyresgäster och framtida kunder.
– Jag tror inte att det alltid är känt att verksamheten inom bostadsbranschen är så bred
och slukar så många olika slag av kompetens.
Här finns människor med olika slags intressen, såväl män som kvinnor, äldre och yngre.
Vi är en ganska brokig samling och man lär sig
något nytt varje dag, inte minst av varandra.
Inom Sigtunahem har ett generationsskifte
skett under de senaste åren. Ledningsgruppen
är så gott som ny och fler kvinnor har tagit
plats. Utbildningsgraden har ökat i takt med
att ansvar och befogenheter delegerats. Genomsnittsåldern har av naturliga skäl sjunkit.
Sigtuna förvaltar och underhåller nära 6 000
lägenheter, nyförvärvade, ombyggda, nya och
gamla. Vi servar drygt 10 000 hyresgäster.
Därtill vill vi tillhandahålla ett trivsamt
och tryggt boende.
Det är ett arbete som kräver sin man
och kvinna.
Det vilar dessutom ett stort ansvar på oss
inom Sigtunahem att aktivt bidra i samhällsbyggnadsprocessen på olika sätt. Det gör
vi genom att utföra uppgifter som är mer
indirekt knutet till kärnverksamheten.
– I vårt varumärke ”Boende med omtanke
genom engagerat värdskap” ryms en rad olika
uppgifter som kanske inte är det första man
förknippar med ett bostadsbolag. Trivselpro-
jekt för både gammal och ung, stöttning av
föreningslivet, samverkansprojekt med andra
lokala aktörer och flera andra uppgifter inom
ramen för samhällsbyggnad med
sociala förtecken.
I vår strävan att bli Sveriges bästa
arbetsplats finns en ambition att vara ute
och berätta om vårt företag på grundskolor,
gymnasium och högskolor.
Vi ska även finnas på mässor, utställningar
och andra utåtriktade aktiviteter så att fler
kan upptäcka vilka möjligheter och intressanta uppgifter som finns inom ramen för vår
bransch. Så att vi i framtiden garanteras den
bästa och mest engagerade arbetskraften på
alla nivåer.
– Just nu har vi två lärlingar inom Sigtunahem som normalt pluggar på Märsta praktiska, Baggium gymnasiet. Vi har en praktikant
som pluggar fastighetsekonomi på KTH. Vi
samarbetar med Säbyholms naturbruksgymnasium varifrån vi rekryterat säsongsanställd
personal och markvärdar. Och vi erbjuder
mängder av Sigtunaungdomar sommarjobb.
Allt för att väcka intresset för Sigtunahems
verksamhet, rekrytera den bästa arbetskraften
och bli Sveriges bästa arbetsplats, avslutar
Catarina Gimströmer.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
17
Debatt om
kamphundar
Evenemangsguiden
Det finns en debatt kring frågan om
kamphundar. Antalet anmälda attacker
har fördubblats de senaste åren i
Sverige men å andra sidan är antalet
så kallade kamphundar femton gånger
fler än för tio år sedan.
14 oktober
OM PAKISTAN
Dagboksanteckningar och bilder från
Pakistan. Ulla och Lars Nopp berättar och
visar diabilder från 60-talet och 90-talet.
Tid och plats: kl.19. Kulturstugan, Stockholmsvägen 22.
Situation har väckt oro på många håll och i
Danmark har man exempelvis infört ett avelsoch inreseförbud för vissa typer av hundar
och det finns också de som anser att det bör
införas liknande förbud här.
På Stockholmspolisens hundenhet anser man
att problemet inte är raserna, utan ägarna.
– Har man en bra dressyr och kontroll på
hunden behöver aldrig problemet uppstå,
säger Göte Karlström till Dagens Nyheter.
Även bland Sigtunahems hyresgäster finns
en viss oro för lösspringande hundar. Sigtunahems ledning har bland annat fått mejl från
oroliga hyresgäster.
Sigtunahems vd Kicki Björklund har svarat
de oroliga hyresgästerna skriftligt och här
delger hon Sigtunahems uppfattning i den
infekterade frågan:
”Vi har full förståelse för att hyresgäster kan
känna otrygghet inför så kallade kamphundar i
våra bostadsområden.Vi känner till den danska
lagstiftningen som är ett avels- och införselförbud av ett antal specificerade hundraser. Det är
inget förbud att inneha kamphundar som fanns
vid lagens tillkomst. Vi vet också att det pågår
en debatt i Sverige om kamphundsförbud.
Denna förs av vissa politiska partier och inom
hyresgäströrelsen. Några enstaka bostadsbolag har infört en klausul för nyinflyttade där
kamphundar förbjuds.
Frågan om förbudsklausuler som hindrar
vissa boende oavsett skäl är en ägarfråga och
ska avgöras i styrelsen. Eftersom vi i Sigtunahem endast haft mindre problem med
aggressiva hundar och dålig hundägarkontroll
har inte frågan varit aktuell för diskussion i
styrelsen. De enstaka problem vi haft har vi
hanterat med respektive hyresgäst med gott
resultat. Vi arbetar ständigt för att förbättra
tryggheten i våra bostadsområden. Detta är
aldrig ett kollektivt problem utan problemen
är unika och kräver sin unika lösning.”
17 oktober
TEATER TUMMELITEN
Teater Tummeliten spelar för barn mellan
3–6 år i vuxens sällskap. Biljetter säljs på
Rosersbergs bibliotek i Rosersbergs
församlingsgård från 4 oktober
Tid och plats: kl.15.00–15.45.
Rosersbergs bibliotek, Rosersbergsv. 38.
23-24 oktober
KULTURHELGEN
23 oktober Har du träffat Hitler?
Har du träffat Hitler? är ett sång- och berättarprogram som utgår från två självbiografiska
böcker, där Jovan Rajs beskriver sin barndom i
en judisk familj i forna Jugoslavien. Då han var
åtta år kastades han ut i slavarbete och fångenskap i det nazistiska förintelsemaskineriet.
Jovan Rajs, är professor i rättsmedicin och
överlevare. Medverkar gör också Katarina
Hellgren, sångerska och tillhörande “andra
generationen”; Kim Rhedin, skådespelerska
och Jan Simonsson, skådespelare och musiker.
Tid och plats: kl. 20.15–21.15. Sigtunastiftelsen Manfred Björkquists allé 4.
24 oktober Föredrag av Steve Sem Sandberg
Steve Sem-Sandberg är författare, kritiker
och översättare, före detta debattredaktör på
Svenska Dagbladets kulturredaktion, sedermera skribent på Dagens Nyheter. Han debuterade som romanförfattare som 18-åring 1976.
Förutom romaner skriver Steve Sem-Sandberg
essäer, reportage och radiodramatik. Med den
Augustprisbelönade (2009) romanen De fattiga
i Lodz – om det judiska getto som nazisterna
inrättade i den polska staden Lodz – befäster
Steve Sem-Sandberg positionen som en av vår
tids viktigaste författare.
Tid och plats: kl.11–12. Plats: Sigtunastiftelsen, Manfred Björkquists allé 4.
20 juni-30 oktober
UTSTÄLLNING
Utställning om Axel von Fersen. Genom sitt
nära förhållande till de franska och svenska
kungahusen har Axel von Fersen en mycket
viktig plats i historien. Han är idag en av de få
svenskar från äldre tid som är internationellt
kända. Mest känd blev han för sin stora kärlek
till Frankrikes drottning Marie-Antoinette,
men även genom sin djupt tragiska död. Den
20 juni 1810, blev han brutalt misshandlad till
döds. I år är det 200 år sedan.
Tid och plats: Måndag–fredag 11–19,
lördag-söndag 11–19. Stenladans övre plan,
Steninge Slottsväg 141.
24 augusti-30 november
SOPPLUNCH
Varje tisdag serveras sopplunch vid
Maria Kyrka.
Tid och plats: kl.12.15–13.30.
Församlingsgården Munken,
Olofsgatan 2, Sigtuna.
Privat företag
bygger för ungdomar
Grästak, solfångare och tillgång till
elbil. Det är konceptet för det unika
bostadsprojekt som planeras i området
Övre Ekilla i Märsta. Huset som ska
byggas av det lokala företaget Gustavsson Bofrid AB rymmer fyra mindre
ettor som i första hand är tänkta som
hyresrätter för ungdomar.
– Bostäder för ungdomar är något
som det verkligen finns ett behov av
i vår kommun. Därför är det särskilt
roligt att se ett privat, lokalt företag
som går in och bygger på det här
kloka sättet, säger Anders Johansson
(S) kommunalråd i Sigtuna kommun.
18
Ombyggnad och förnyelse | Sigtunahem
Barack på
tapeten i Tingvalla
Nu får Tingvallaborna ombyggt.
Hur och på vilket sätt avgör de själva.
Samtliga boende har fått inbjudan att
titta på tre olika ombyggnadsalternativ. Mini, midi och maxi. I minialternativet byggs bara det nödvändigaste
om. Maxi innebär en totalrenovering.
Under tiden bor man i barack.
Fem veckor tar det att bygga om en lägenhet
i normalfallet. Då kan det vara ganska skönt
att komma ifrån och slippa buller, damm och
spring. Dessutom får man en månadshyra för
besväret. Och de allra flesta har visat sig positiva till evakuering menar Vance Beclijevski
som samordnar och koordinerar insatserna i
samband med ombyggnationen.
– Från början var ju tanken att bygga om
med kvarboende. Men efter diskussion med
bland annat byggentreprenören tänkte vi
om. Och det var bra. Med den här lösningen
slipper våra hyresgäster allt obehag i samband
med bilningar och borranden. Dessutom går
processen mycket snabbare då byggjobbarna
slipper städa efter sig dagligdags.
Tingvallavägen 4C var de första att få påhälsning av Byggconstruct som fick förtroendet. Och ombyggnationen har gått planenligt.
Berörda hushåll har bott i barackerna bakom
Tingvallavägen 18, vissa i de större om
48 kvadratmeter, andra i de mindre om 24.
Huhållens antal har avgjort. Barackerna är
relativt hemtrevliga, tapetserade i ljusa färger,
fullt utrustade med möbler, TV, husgeråd,
dusch, flera garderober och välfyllt städskåp.
Det är bara att plocka med sig det allra nödvändigaste och flytta ut på gården.
– Reaktionerna från berörda har varit
oväntat positiva. Merparten har tyckt det
varit väldigt bra trots att de gick in i processen med helt andra föresatser.
Utöver baracker har även två
tvättstugor ställts i ordning med anledning
av ombyggnationen. Det är tvättstugorna
på Tingvallavägen 10 och 14 som försetts
med bland annat dagrum med TV, pentry,
dusch och uttag för dator, för dem som inte
är direkt berörda men bor i nära anslutning till. Också de kan ju vara i behov av att
komma ifrån en stund. Barackerna, dagrummen liksom visningslägenheterna med de tre
ombyggnadsalternativen på Tingvallavägen
22A kommer finnas tillgängliga under hela
ombyggnadstiden.
– Det är nödvändigt också med visningslägenheterna eftersom alla inte kom till de
allmänna visningarna.
Dessutom är det naturligtvis en viss
omflyttning inom området med nya hyresgäster som följd som också de ska välja
ombyggnadsalternativ.
I samband med den allmänna
visningen erbjöds man lämna sina synpunkter på ombyggnationen genom att fylla i en
enkät. 66 hushåll tog chansen. Och resultatet
visade att de allra flesta var mycket nöjda med
vad de fick se.
– Jag förvånades främst över att så gott
som samtliga var så positiva till badrummen.
Det visar att vi tänkt rätt där. Viss kritik
förekom däremot kring detaljer i köket,
bland annat tyckte man att diskhon var för
liten. Det är nu åtgärdat med en ny diskbänk
och större ho som ett direkt resultat av
enkätundersökningen.
På tur står nu boenden på Tingvallavägen
4B. Efter hus fyra fortsätter vi med hus åtta,
därefter tolv och sexton. Planeringen är att
bygga om 36 lägenheter innan årets slut.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
19
20
Ombyggnad och förnyelse | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
21
Stark ekonomi
för Sigtuna
Trots lågkonjunkturen fortsätter
Sigtuna kommun att visa en stark
ekonomiskt utveckling. Resultatet
prognostiseras för 2010 att bli ett
överskott på 74,1 miljoner kronor.
Det är en resultatförbättring från
delårsrapporten per den sista april
med 11,7 miljoner och hela
40 miljoner kronor bättre än budget.
Nu skapas Nya
Märsta Centrum
Nu ska nya Märsta Centrum skapas.
Fastighetsägaren Fastpartner kommer
att investera 700–750 miljoner kronor
de närmaste åren där bostäder, en
ny galleria och ett nytt badhus finns
bland nyheterna.
– Det här har Märstaborna väntat på
i många år och jag är glad att vi fått
politisk enighet, säger kommunalrådet
Anders Johansson (s).
Och även FastPartners vd Sven-Olof Johansson sällar sig till de glada.
– Absolut, vi är glada, det är hög tid att
rusta upp Märsta centrum, säger Johansson.
Det återstår en del turer i beslutprocessen men en avsiktsförklaring finns mellan
FastPartner och Sigtuna kommun.
– Vi hoppas komma igång så snart som
möjligt och det handlar om en process på
fyra-fem år framåt, säger Sven-Olof Johansson.
Affären är en så kallad OPS-lösning
(Offentlig Privat Samverkan). Det innebär
att det inte är Sigtuna kommun som köper
Märsta Centrum. Istället är det FastPartner
som står för investeringar och byggande.
Kommunens del i det hela är att vara en framtida långsiktig hyresgäst i de olika lokalerna.
Här är något av allt det som ska hända:
• 300 nya bostäder, bland dem trygghetsboende och seniorboende.
• En ny galleria och nya lokaler för retail.
• Ett nytt större stadsbibliotek i två plan.
• En ny konsthall.
• En ny kulturskola. Kulturskolan har
en lång kö av intresserad och behöver
enligt kommunen byggas ut och få nya,
ändamålsenliga lokaler.
• Ett nytt badhus.
• En ny bowlinghall.
Utbyggnaden ska ske i etapper och inleds
med nytt stadsbibliotek och konsthall.
Den politiska majoriteten, socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet,
konstaterar att Sigtuna kommun växer och
utvecklas, att invånarantalet snart passerar
40 000 och antalet arbetstillfällen uppgår
till 26 000.
I Märsta bor tre av fem kommuninvånare,
och att stärka Märstas karaktär av stadsmiljö
och bygga samman samhället är viktiga politiska mål, anser ledningen som också gjort ett
gemensamt uttalande som vi redovisar här;
Märstas invånare säger i våra rådslag att ett
bra utbud av butiker och service är viktigt för
trivseln, och vi vill att fler ska kunna erbjudas
att bo centralt.
Nya Märsta Centrum kommer inte direkt
konkurrera med stora kommersiella centra i
närheten. Istället vill vi skapa trivsel, attraktivitet och hållbarhet i centrala Märsta genom
att utveckla och komplettera butiksutbudet
och föra in ett stort inslag av kultur- och
fritidsaktiviteter, kommunal service och
många bostäder.
Tydligare entréer, ett större butiksutbud
och inglasade affärsgator finns i planerna, liksom 200–300 nya bostäder, bland dem trygghetsboende och seniorboende. Förtätning
av kvarteren och en blandning av högre och
lägre hus kommer att bidra till en öppnare
och vackrare stadsmiljö i Märsta Centrum.
Nybyggda bostäder och andra lokaler ska
ha låg energiförbrukning och inglasningen av
gatorna kommer att spara energi.
Beroendet av bil, både för att handla
och för kultur- och fritidsaktiviteter, måste
minska. Daglig service ska inte ligga vid
motorvägarna. Dessutom har Nya Märsta
centrum bra utbud av kollektivtrafik som ska
tas tillvara bättre.
Det är några spännande år som väntar med
andra ord. Detaljplaner och ritningar för hur
det kan komma att bli finns på kommunhuset.
– Vi i kommunledningen valde att lägga en
offensiv budget för 2010 för att fortsätta hålla
hög kvalitet i kommunens verksamheter,
samtidigt som vi vidtog försiktighetsåtgärder
med både överskott och reserver. Dessutom
kunde vi genomföra en skattesänkning. Den
ekonomiska utvecklingen visar att vi gjorde
rätt. Vårt hårda arbete med näringslivsutveckling och bostadsbyggande bidrar till att
kommunen idag har ett gynnsamt läge och en
stark ekonomi, säger kommunalrådet Anders
Johansson (s) i en kommentar.
Särskilda satsningar görs också för att möta
effekterna av lågkonjunkturen genom mer
pengar till vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom har kommunkoncernen haft 270 anställda sommarjobbande
ungdomar detta år, fler än någonsin tidigare.
Det positiva resultatet beror på att verksamheten håller sin budget samtidigt som befolkningstillväxten är hög, att skatteintäkterna
är högre än planerat, att låneskulden är lägre
än budget och att räntan är fortsatt låg.
Låneskulden var sista maj 146,5 miljoner
kronor, exakt lika mycket som den var vid
årsskiftet. Det kan jämföras med att Sigtuna
kommun varje år omsätter cirka 1,8 miljarder
och att tillgångssidan i balansräkningen är
cirka 10 gånger så stor som låneskulden.
Enligt färsk statistik från SCB hamnar
Sigtuna på plats 37 av 290 bland Sveriges
vinstrikaste kommuner.
22
Ombyggnad och förnyelse | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
23
Ett nytt landmärke
vid Märsta station
Det första spadtaget tas enligt planerna i april 2011. I november 2012 ska
det vara klart. Då får Märsta ett nytt
landmärke. Ett femton våningar högt
punkthus vid Sätuna torg.
I huset ska finnas 42 lägenheter mellan ett och
fyra rum, samtliga bostadsrätter. Över hälften
är ettor och tvåor.
Det går att intresseanmäla redan nu, är
försäljningsstarten är planerad till november.
– Jag tror att det kommer att gå bra och
att det ska funka, säger Bo Albrektsson, vd,
HSB Arlanda.
30 procent förhandsbokningAR
vill HSB Arlanda gärna ha innan spaden sätts
i jorden.
Inledningsvis har man lagt starkt fokus på
den kommersiella servicen.
– Det är bra om de som funderar på en
lägenhet i huset vet ungefär vad för kommersiell service som kommer att finnas där. Det
är svårare att sälja in förhoppningar om vad
som ska komma dit. Intresset att etablera sig
här är dock stort så jag tror inte att det blir
några problem, säger Albrektsson.
Att bygga nytt är inte gratis och eventuella
spekulanter funderar förstås över hur dyra de
nya bostadsrätterna kan bli.
– Sådant är så svårt att spekulera om.
Om jag skulle säga något mellan tummen
och pekfingret så skulle jag gärna se att en
tvåa ska ha en avgift på runt 4 000 kronor i
månaden. Och då skulle den kosta runt en
och en halv miljon.
Det centrala läget vid Märsta pendeltågsstation ger pluspoäng.
– Det är utan tvekan så att läget
vid stationen är bra. Sedan får vi se vad som
händer med själva stationen. Där har det
varit en del turer fram och tillbaka som jag
hoppas mynnar ut i något positivt, säger
Bo Albrektsson.
En gammal bostadsrättsförening, Sätuna
torg, har väckts till liv och blir den förening som kommer att äga och driva det
nya området.
Ett nytt torg kommer också att anläggas
norr om Stationsgatan.
– Och den kommer att kommunicera med
parkområdet som idag finns utanför ICA.
Det finns också ett steg två i den här utvecklingen.Ytterligare 50 lägenheter planeras
i fyra- och sex-våningshus efter Stationsgatan.
Men när det gäller den utbyggnaden ligger Bo
Albrektsson ännu så länge lågt.
– Ja, det ligger en bit framåt i tiden. Det
är mycket som ska ses över först, bland annat
situationen för de kommersiella verksamheter
som bedrivs här idag och mycket annat. Så
idag finns inga beslut, säger han.
Om allt går som det ska så kommer Märstaborna att kunna följa uppbyggnaden av det
nya landmärket från och med april 2011.
Men det blir inget spektakulärt Turning Torso
som det har spekulerats om.
– Nej, det här blir mer vanligt, om än
ovanligt högt för det här området, säger
Bo Albrektsson.
SÄTUNA TORG
Brf Sätuna torg kommer att ligga
mellan Västra Bangatan, Stationsgatan
och Södergatan och tillhör Sigtuna
kommun.
I en första etapp blir det blir 42
lägenheter i storlekarna 1–4 rum
och kök i det 15 våningar höga huset.
Lokaler för kontor, butiker och restauranger är också planerade i de
två första våningarna liksom en förändrad torgyta.
I en andra etapp planeras ytterligare
50 lägenheter i hus mellan fyra och
sex våningar höga. Här finns ännu inga
beslut om tidplan.
Lägenheterna får fina balkonger i
skyddat västerläge och de flesta får fin
utsikt över samhället. Från de övre
våningarna blir utsikten betydande.
Ett nytt litet torg på norra sidan av
Stationsgatan ska skapas som ett komplement till nuvarande Sätuna torg.
Torget ska samordnas med södra sidan
till en enhetlig miljö.
Källa: www.hsb.se/arlanda
24
Ombyggnad och förnyelse | Sigtunahem
ANNONSE R
2010 Är det mycket på
gång i Pensionärsklubben
Orangeri
och ny
båthamn
på gång vid
Steninge
slott
För drygt ett år sedan förvärvade
Gelba fastigheter Steninge slott.
Och nu har det börjat hända saker.
Den anrika stenladugården har börjat
fyllas med hyresgäster.
Det berättar Leif West, vice vd i Gelba
Fastigheter som för drygt ett år sedan förvärvade slottet.
I Stenladugården finns sedan i mars Orrefors Kosta Boda bruksbutik, en ny restaurangidkare, en blomsterbutik samt på övre plan en
utställningshall. I den senare finns för övrigt
resten av 2010 en mindre utställning ”Axel
von Fersen 1755–1810”.
– Det här är första steget i vår satsning som
nu är på väg att genomföras, säger Leif West.
Men det finns också andra spännande planer kring Steninge kulturcenter
– Vi är långt fram när det gäller att öppna
ett orangerie utanför stenladugården där
det tidigare stod ett tält. Vi håller på att
knyta ihop ett avtal när det gäller det, fortsätter han.
Ett orangeri är ett uppvärmt växthus
för övervintring av träd som apelsin, fikon,
myrten med flera för den som inte kände
till det.
Också när det gäller båthamnen vid Mälaren intill slottet har det börjat röra på sig.
– Här vet vi att det finns ett stort intresse
för fler båtplatser, utvidgad hamn och kanske
ett café. Vi har lämnat in en ansökan till
kommunen för att få ett förhandsbesked.
Det handlar om ganska stora pengar och då
vill vi veta att det fungerar.
När Glimten intervjuade Gelbas vd Per
Taube för drygt ett år sedan berättade han att
det också fanns planer på att bygga 200–300
bostäder i den unika miljön kring slottet.
– Planerna finns fortfarande kvar men
det är mycket som ska stämma och många
intressenter som är inblandade så det är inte
högaktuellt för dagen, säger Leif West.
Själva slottet fortsätter att drivas som vanligt med i första hand guidade turer.
– Men det finns ett visst renoveringsbehov.
De är också något som vi håller på att se över.
Glimten följer med spänning utvecklingen i
och kring Steninge slott.
– Vi tar ett steg i taket. Vi vill utveckla det
här området i lugn takt så att det blir rätt,
säger Leif West.
Steninge Slott är idag ett av Stockholms
största besöksmål med närmare 300 000
besökare om året.
Slottets historia går tillbaka till 1200-talet
och det skapades av Nicodemus Tessin d.y.
Längre bak i Glimten kan ni läsa om en annan aktivitet som Steninge Slott stod värd för,
nämligen Antikrundan.
Sigtunahem och pensionärer boende i Sigtunahem startade
tillsammans 2004 en pensionärsklubb. Här planerar och
anordnar pensionärerna själva aktiviteter såsom pensionärskollo,
utflykter, modevisningar och uppträdanden. Minst en gång i
månaden träffas de och har trevligt och kul tillsammans.
Här kan du se vad som händer i höst.
Program hösten 2010
Måndag 25 oktober kl. 16–18
Workshop
Stationsgatan 6
Måndag 22 november kl. 16–18
Sång och musik Mattias Jansson
Stationsgatan 6
Måndag 13 december kl. 16–18
Lussefirande och underhållning PRO-kören Sigtuna
Stationsgatan 6
Med reservation för ändringar.
Vid frågor kontakta:
Margareta Bergman 08-592 551 48
Kerstin Sundman 08-592 509 12
Hjördis Ellenius 08-591 140 14
Berth Viksten 08-591 137 26
Ann-Britt Ludvigsson 0708-92 68 91
Dagny Lindström 08-591 160 22
Lola Svensson projektledare ”Boende med omtanke” 08-591 796 52
26
Affärsliv | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
27
Sigtunahem –
en partner på
Business Arena
Business Arena är Norra Europas
viktigaste och mest betydelsefulla
mötesplats för fastighetsbranschens
olika aktörer. En arena som funnits
sedan 2000. Kongressen arrangeras
av Fastighetsnytt och i år ägde den
rum på Clarion Hotell i Stockholm
den 29–30 september.
För första gången fanns ett kommunalt
bostadsbolag med bland partnerföretagen,
nämligen Sigtunahem.
– Det tillför viktig kompetens och förankrar arrangemanget i den viktiga Mälardalsregionen på ett bra sätt, säger Henrik
Zetterberg, affärsutvecklare på Fastighetsnytt
Förlags AB.
Sigtunahems vd, Kicki Björklund tog initiativet till att låta Sigtunahem ingå som partner
och utställare.
– Dagens samhälle handlar mycket om
nätverkande och kunskap. Det är en bra mötesplats för att lära känna branschen, konkurrenter, knyta nya kontakter och att lära. Det
kommer både personal och hyresgäster till
del på olika sätt. Att finnas i rätt sammanhang
är också viktigt för att locka rätt människor
till Sigtuna kommun såväl som Sigtunahem i
framtiden, menar Kicki Björklund.
15 000 delegater har deltagit sedan starten
2000. I år deltog mellan 2 0-00 och 3 000
personer.
Det unika med Business Arena
är att fastighetsbranschen i vid bemärkelse samlas vid ett och samma tillfälle.
Det kommer delegater från fastighetsbolag,
investerare, konsulter, arkitektkontor, kommuner, byggföretag med flera. Näringslivets
företrädare och högt uppsatta politiker har
också funnits representerade i alla år. I år
talade bland andra Karolina Ekholm, vice
riksbankschef och professor vid Stockholms
universitet, Cecilia Hermansson, chefekonom
Swedbank, Peter Bodin, vd Grant Thornton
och Jan Birgersson, vd Ernst & Young.
Här fanns en rad spännande seminarier
som tog upp viktiga framtidsfrågor. Ett av heldagsseminarierna handlade om ”En bostadsmarknad under utveckling” där frågor som
den nya spelplanen för hyresförhandlingar och
om hyresrättens roll i framtiden. Ämnen som
vi berättat om i glimten tidigare och säkert
kommer att återkomma till.
Miljön hade också en central roll under de
två dagarna. ”Den gröna värdekedjan – klimatanpassning som kommersiell drivkraft” var
ett seminarium som väckte stort intresse.
Planerna för nästa års Business Arena är
redan igång. Det blir den 21–22 september
i Stockholm Waterfront Congresscenter, den
stora hotell-och konferensanläggningen som
öppnar i höst vid Klarabergsbron i centrala
Stockholm.
Sigtuna kommun hade ett eget seminarium
där man bland annat presenterade nyheten
om det nya varumärket för kommunen
och berättade om den stora expansionen på
bostadsmarknaden i Sigtuna som underlättas
av det goda samarbetsklimatet (se artikel
sid 28–29).
28
Affärsliv | Sigtunahem
Sigtuna First –
så ska destinationen
marknadsföras
”S1gtuna First” och ”S1gtuna – where
Sweden begins” är uttryck som ska
marknadsföra Sigtuna som en plats att
leva och verka i.
Den arena där det nya varumärkesbygget för Sigtuna presenterades blev
Business Arena på seminariet ”Destination Sigtuna och Stockholm Airport
City – investeringsmöjligheter och
utvecklingspotential”.
På plats på Clarion Hotell på Söder i Stockholm fanns kommunstyrelsens ordförande
Anders Johansson, Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör i Swedavia (Arlanda),
Per Taube ägare av Gelba fastigheter AB,
Camilla Zedendahl, vd på Sigtunaturism och
marknadsföringsexperten Julian Stubbs.
– De som tänker på Sigtuna tänker ofta
på den idylliska Stora Gatan med gammal
bebyggelse och på att Sigtuna är Sveriges
första stad, grundad för tusen år sedan. Det
är jättebra men vi ville visa att Sigtuna också
är en plats att leva och verka på nu, här och
i framtiden. Till slut hamnade vi på Sigtuna
First, berättade Julian Stubbs.
Så nu har vägen inletts för att försöka leva
upp till att Sigtuna är First eller strävar efter
att bli det på många olika områden.
Det som lyftes fram allra mest var det goda
samarbetsklimatet mellan samtliga aktörer i
Sigtuna. Kommunen, näringslivet, bostadsbolagen, Luftfartsverket, Sigtuna Turism, ja,
listan kan göras lång. Ett unikt klimat och
kanske går man Först även här.
– Det är en fröjd att jobba i Sigtuna.
Det här samarbetet gör att man kan lösa alla
problem som uppstår på ett bra och snabbt
sätt, konstaterade Per Taube, vd i Arlandastad
Holding och ägare av Steninge slott.
Kommunalrådet Anders Johansson uppehöll sig också vid det goda samarbetsklimatet.
Som kan vara en av förklaringarna till det
unika valresultatet.
Socialdemokraterna fick 28 procent av
Sigtunaborna i riksdagsvalet, men 42,5 procent i kommunalvalet.
– Men nu var det ju inte det jag skulle
tala om, sade Anders Johansson med glimten i ögat och övergick till att prata om den
enorma explosion som Sigtuna kommun nu
genomgår med utvecklingen av Arlandastad
och logistikcentrat i Rosersberg.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
29
Sigtunahems vd Kicki Björklund lovordade
också det goda samarbetsklimatet.
– Jag valde att jobba i Sigtuna på grund av
det öppna klimat som finns här, sade hon och
illustrerade det med en bild av en rad positivt
laddade ord och meningar som ”vi bryr oss”
och ”vi håller löften”.
– Men de tre viktigaste orden är Laget,
Dialog, Energi, konstaterade hon.
Och nämnde ett unikt samarbete som sker
nu under oktober.
– Vi bussar folk från Stockholm för att
intressera dem för att bo i Sigtuna. Det gör
vi tillsammans med Wåhlin fastigheter och
Peab Bostads AB. Ett sådant samarbete är
vi Först med. Två bussar är redan bokade,
konstaterade hon.
– Vi måste våga leverera. Ibland
kan vi misslyckas men då får vi lära oss av det.
I Sigtuna finns ett klimat där vi vågar leverera,
sade Kicki Björklund.
I publiken fanns representanter från andra
kommuner, fastighetsförvaltare och fastighetsägare och många andra.
Anders Johansson adresserade direkt till de
närvarande från fastighetsbranschen när han
talade om satsningen på Valsta Centrum.
– Vi som är socialdemokrater måste ju
ha ett socialiseringsprojekt, sade han och
väckte munterhet.
– Men när vi har satt det här i sjön så vill
vi sälja det vidare så det blir ett kort socialiseringsprojekt. Kanske finns det någon här som
vill köpa? Ni vet väl att vi fixar ett bygglov på
tre dagar här i kommunen? Hör av er till mig
så tar vi en lunch, skämtade Anders Johansson
med en underton av allvar.
Lunchtemat var för övrigt återkommande
bland talarna.
Och efter seminariet utväxlades visitkort i
en omfattning som talar om många framtida
luncher.
– Det finns ju 16 000 dagliga pendlare
från Stockholm, där har ni en del luncher
att bjuda på, påpekade dagens moderator
Lydia Capolicchio.
Och en sak är i alla fall klar.
Sigtuna kommun är den första som möter
turister som anländer till Arlanda.
Det har man tagit fasta på i varumärkesbygget och lanserat sloganen ”Sigtuna –
where Sweden begins”.
Det är kommunen definitivt First med.
30
Sigtunahems trivselaktiviteter | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
31
för många tidigare okända kunskaper
om Sigtuna.
Visste ni exempelvis att det finns ett buddistiskt tempel i Rosersberg dit det kommer
buddister från hela världen på besök?
Eller att Sigtuna är Sveriges hundrastgårdstätaste kommun?
En resa i tiden
för Kjell och Eira
1968 kom Kjell och Eira Ekblom för
första gången till Märsta. 2010, 42 år
senare, tar de bussen för att titta på
hur kommunen ser ut idag.
– Kjell, minns du hur folk tyckte vi
var tokiga som flyttade till Märsta.
Och se nu hur fantastiskt det är,
säger Eira.
Ett hundratal pensionärer har samlats utanför
Sigtunahems huvudkontor på Stationsgatan.
Två bussar väntar på att bli fullsatta.
Kommunalrådet Anders Johansson och Sigtunahems vd Kicki Björklund gör sig beredda
att greppa mikrofonen i var sin buss med
uppdraget att guida pensionärerna och berätta
om utvecklingen i Sigtuna kommun.
Det är Sigtunahems pensionärsklubb som
bjudit in till resan som har två stopp. Ett i
ombyggda Tingvalla för att titta på ombyggda
lägenheter och ett för att inta lite gott fika på
Frejgården i Valsta.
Glimten följer med bussen som har Anders
Johansson som guide.
En av de första anhalterna är Rosersberg,
en plats som genomgår en nästan osannolik
utveckling.
I augusti tog kommunalrådet det första
spadtaget för den nya infarten till Rosersberg.
Och det blev punkten för en diskussion som
inleddes 1962.
– Jag måste säga att jag är stolt över
att vara det kommunalråd som äntligen sätter
spaden i jorden i den här segslitna historien,
säger Anders Johansson till resenärerna.
Och han verkar inte mindre stolt över att
berätta om det logistikcenter som växer fram
i Rosersberg. Stora, mellan och småföretag i
en starkt expansiv blandning.
Resan går runt i hela kommunen och det
finns en hel del att visa upp:
• Många nya bostadsbyggen i kommunens
samtliga delar. Under två år skapas 660 nya
bostäder i kommunen.
• Nya Rosersbergs sportcentrum med bland
annat en fullstor hall för basket, handboll
och innebandy.
• Sigtunas nya sportcenter vid Prästängarna
som invigdes i början på september.
• Resenärerna kunde också glädjas åt flera
nya gångvägar, bland annat en i Märsta
som sträcker sig från Stationsgatan utefter
Västra Bangatan och Norrbackavägen och
en ny gång- och cykelväg intill Prästgatan i
Sigtuna stad.
• Och så en hel radda med nyanlagda eller
redan befintliga rondeller.
– Jag gillar rondeller. De är bra för trafiken, konstaterade Anders Johansson.
Passagerarna berikades också med en del
Kjell och Eira Ekblom tycker att
Anders Johansson skötte sitt jobb som guide
mycket bra, men Kjell undrar om inte han
själv lika gärna hade kunnat ta över.
– Ja, vi har bott här i över 40 år och jag har
jobbat många år åt kommunen och även åt
Sigtunahem så jag skulle nog kunna berätta en
hel del om den här bygden, säger Kjell med
Glimten i ögat.
I knappt fyra timmar har guidningen pågått
innan den avslutas men paret Ekblom ser
fortfarande mycket pigga ut.
– Det är roligt att se att den kommun man
bor i utvecklas så jättemycket. Jag passar
faktiskt på att skryta om den här när släkt och
vänner hör av sig, säger Eira Ekblom.
Det var arbetslösheten som en gång drev
Kjell och Eira att flytta till Märsta.
– Jag blev arbetslös i Eskilstuna där jag
kommer ifrån. Här fanns det jobb så vi flyttade hit, säger Kjell.
Första lägenheten låg i Norrbacka.
– På den tiden såg Märsta inte mycket ut
för världen och det var många som tyckte att
vi inte var riktigt kloka som flyttade hit och
de trodde att vi inte skulle bli så långvariga
här. Men nu har det gått 42 år och
vi stortrivs.
Eira jobbade innan hon pensionerades
många år på Arlandapolisen.
– En fantastisk arbetsplats med många fina
arbetskamrater. Jag är glad att jag fick jobba
där, säger Eira.
Ett par som ser ljust på tillvaron trots
en del krämpor och som är nöjda med
bussturen när de åker hem till lägenheten
på Odensalavägen.
32
Boende med omtanke | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Boende med omtanke
mot nya höjder
Splitternya
förstahandskontrakt
Den 24 maj lanserade vi de 86 första nyproducerade lägenheterna på Södergatan Nord
etapp I, där inflyttning sker den 1 december
2010. Av dessa lägenheter har 23 stycken
förmedlats i samarbete med Stockholms stads
bostadsförmedling. Lägenheterna låg ute för
intresseanmälan i tre veckor och vi hade cirka
150 unika sökanden. Per den 15 september
hade vi skrivit 77 kontrakt. Av dessa kommer
Just dagen innan Kronprinsessan
Victoria gifte sig med Prins Daniel
hissade Sigtunahem sina nya flaggor.
Två av flaggorna nådde position med
hjälp av Sigtunahems styrelseordförande, Anders Johansson (s) och
Sigtunahems vd, Kicki Björklund.
Bland åskådarna fanns både Sigtunahems personal och hyresgäster.
– Vi går nu en spännande tid till mötes och
som en symbolhandling plockar vi ned det
gamla för att ge plats åt det nya. Vi tar härmed
vårt boende med omtanke till en ny nivå.
Inledde Kicki Björklund.
Anders Johansson instämde och menade att
det nya varumärket kom mycket lägligt med
tanke på alla utmaningar Sigtunahem står
inför med nyförvärv och egen nyproduktion
i miljardklassen, ombyggnation av miljonprogrammet och köp av Valsta centrum .
– Sigtunahem skyltar nu med förändring,
men det stora arbetet återstår. Att fylla nya
loggan med innehåll. Och jag tycker Sigtunahem redan visat prov på det, poängterade
Anders Johansson vidare.
Trots att vädergudarna inte var
med oss just denna dag, var det ett 40-tal
personer som kom för att vara med vid den
symboliska flaggskiftningen utanför Sigtunahems huvudkontor. Två av dem var Margareta
Karlsson och Margareta Billegren, båda aktiva
inom Hyresgästföreningen.
– Det tar nog ett tag innan man vänjer sig
vid det nya varumärket, men vi tycker nya
loggan är fin, sade de samstämt.
– Det höjer onekligen förväntningarna
fortsatte Margareta Karlsson. Nu gäller det
att gå från ord till handling. Det är viktigt att
Sigtunahem på ett mer påtagligt sätt visar att
man menar allvar. Och verkligen levererar
något nytt och mycket bättre.
– Omtanke har funnits hela tiden, menade
Margareta Billegren. Nu måste det också kännas med omtanke.
– Omtanke för oss hyresgäster hand-
lar om respons, förklarar Margareta Karlsson. Det måste finnas ett system, rutiner, för
respons. Hör man inget när man lämnat ett
meddelande på telefonsvararen, skickat ett
mail, lämnat nyckeln i tub. Om det bara hamnar ut i rymden, så finns ingen respekt.
– Nej, fyllde Margareta Billegren på, man
kan ju inte låta nyckeln ligga i tuben hur länge
som helst.
– Det vore väl den enklaste sak i världen
att bara lägga en lapp att ”Nu har jag varit här
och åtgärdat det och det”. Eller ”Det gick inte
att åtgärda idag, återkommer den och den
dagen”, avslutade Margareta Karlsson.
För oss i Sigtunahem handlar vårt nya
varumärke till stor del om det som Margareta
och Margareta tar upp. Nämligen dialog. Allt
vi gör i framtiden, ska vi göra i dialog med
våra hyresgäster. Det är en av fem värderingar
i vårt manifest, ”Det lilla extra”. De övriga
handlar om att bry sig om, att hålla löften,
att arbeta med ständiga förbättringar och att
arbeta som ett lag.
Efter manifestationen utanför Sigtunahems
huvudkontor fortsatte festligheterna under
vattentornet i Valsta. Dit hittade ytterligare
ett hundratal som åt silltallrik, drack kaffe och
tog sig en svängom trots regn, rusk och kyla.
Har du synpunkter på vårt nya varumärke,
på vårt bemötande eller i övrigt. Så tveka inte
höra av dig. Vår ambition är ju att arbeta med
ständiga förbättringar.
Maila gärna [email protected]
Vi bygger vidare
I Steningehöjden bygger vi vidare fram till
och med 2012. Totalt kommer det stå 137
lägenheter färdigställda i den nya stadsdelen.
Vi bygger i olika etapper med inflyttningar
preliminärt enligt följande:
34 lägenheter 1 juni 2011.
21 lägenheter 1 december 2011.
16 lägenheter 1 februari 2012.
16 lägenheter 1 maj 2012.
16 lägenheter 1 juli 2012.
Håll dig uppdaterad om lanseringsdatum
på vår hemsida www.sigtunahem.se alt.
www.splitternytt.se.
Vid Ekilla planerar vi för 40–60 lägenheter där vi kommer att bygga i egen regi. Just
nu håller vi på med programarbetet kring
projektet. Vårt mål är att bygga så yteffektivt
och energisnålt som möjligt. Vi tittar på vilka
storlekar och lägenhetstyper vi har efterfrågan
och behov av.
På Lyckostigen förtätar vi och i Sigtuna på
Rådmansängen bygger vi 24, 55+ lägenheter.
Det blir två hus med 2 våningar fördelade på
1:or och 4:or.
33
cirka 36 procent från Sigtuna kommun, 33
procent från Stockholm, 11 procent från närliggande kommuner, 19 procent från övriga
Sverige och 1 procent från utlandet.
Den 30 augusti släppte vi 34 lägenheter
på Steningehöjden i en första etapp med
inflyttning 1 december 2010 och 1 februari
2011. Vi har per den 15 september skrivit
29 kontrakt. Dessa lägenheter har haft cirka
100 unika sökanden. Cirka 50 procent av dem
kommer från Sigtuna kommun, 20 procent
från Stockholm, 10 procent från närliggande
kommuner och 20 procent från övriga landet.
Nästa etapp av Steningehöjden, 33 lägenheter med inflyttning 1 juni 2011 kommer att
publiceras för intresseanmälan preliminärt i
mitten av januari 2011.
Södergatan Nord etapp II med 84 lägenheter publicerades den 6 september. 64 av
dessa lägenheter förmedlas helt och hållet av
Stockholms stads bostadsförmedling.
Södergatan Nord etapp II innehåller också
20 lägenheter avsatta för dig som är 55 år
eller äldre, ett så kallat 55+ boende. Dessa
lägenheter förmedlar vi själva via vår intressebank. Lägenheterna ligger i ett och samma
hus på Södergatan 41 och är ett perfekt boende för dig som är äldre och vill bo med närhet
till service och kommunikationer, i hus med
hiss och generösa utrymmen för till exempel
cyklar, permobiler och rollatorer. Lägenheterna är också utrustade med tvättmaskin och
torktumlare samt förberedda för diskmaskin.
Vill du veta mer om detta 55+ boende, hör
av dig till våra nyproduktionssäljare, Dorothy
Bagge 08-591 796 11 eller Jenny Wallén 08591 796 48 eller gå in på vår hemsida www.
sigtunahem.se alt. www.splitternytt.se.
Den 20 september lanserade vi 54 lägenheter i natursköna Steninge backe med
inflyttningar den 1 februari och 1 april 2011.
Lägenheterna är fördelade på 2:or och 3:or i
tre 5-våningshus med souterräng.
Våra ombyggnationer
Brännbo
Garage inför vintern
Ombyggnationerna i Brännbo löper på och
vi har nu renoverat totalt 9 hus på adresserna
Ormbergsvägen 13–23 och 26–30. Nu kvarstår två hus, Ormbergsvägen 32 och 34. Den
1 november renoverar vi 32:an som förväntas vara inflyttningsklar 31 januari 2011. På
Ormbergsvägen 34 börjar renoveringen den
1 februari och står färdig den 30 april 2011.
Norrbacka
I Norrbacka har vi renoverat två hus på Norrbackavägen 21 och 23. Här fortgår ett utvärderingsarbete av ombyggnationerna innan vi
fortsätter planeringen för området.
Tingvalla
Vi har också påbörjat ombyggnationerna i
Tingvalla utifrån vårt nya koncept, ”mini”,
”midi” och ”maxi”. Starten för ombyggnationen gick den 23 augusti och under 2010 kommer vi att ha renoverat totalt 36 lägenheter.
Behöver du en garageplats inför vintern så
kan du gå in på vår hemsida och titta. Vi publicerar lediga garageplatser varje vecka.
Vi har flera olika typer av garage allt från
varmgarage, garageplatser i längor till garagedäck. Priser för garageplatser är följande:
Varmgarage från cirka 400 kr till 627 kr
beroende på storlek, garage från 379–400 kr
beroende på utformning till exempel separat
garage, delat, plats på p-däck, elstolpe etc.
För att kunna söka en garageplats ska du
vara registrerad i vår intressebank för p-platser. Är du registrerad för lägenhet behöver
du alltså komplettera din ansökan genom att
gå in på ”Ändra din registrering och klicka i
bilplats.”
WWW.SPLITTERNYTT.SE
Vill du veta mer om våra nyproduktionsprojekt, håll dig då uppdaterad på vår hemsida och
på vår projekthemsida, www.spiltternytt.se.
Här kan du få information om alla våra
projekt, i form av planlösningar, information
om området, inredning, när vi publicerar
lägenheterna på vår hemsida och när du kan
anmäla dig till lägenheterna.
34
Fritid i Sigtuna | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
35
Nordens första
biologiskt renade
utomhusbad
har öppnat
Mitt i sommaren, när solen stod som
högst på himlen och svetten lackade
vid minsta ansträngning invigdes
Midgårdsbadet i Märsta. Först att
ta sig ett dopp var kommunalrådet
självt, Anders Johansson (s). Sedan
dess har tusen och åter tusen provat
hopptorn, lianer och klättervägg på
sin väg ner i plurret.
Den 10 juli öppnades portarna till Nordens
första biologiskt renade utomhusbad i Tingvalladalen. Som nu är fylld med aktiviteter.
Här finns kommunens huvudidrottsplats med
konstgräs, friidrottsbanor, BMX, fotboll,
amerikansk fotboll och nu en badanläggning utomhus stor som tio inomhus. Men till
skillnad från inomhusbassängerna finns här
inte en droppe klor. Här renas vattnet på ett
biologiskt sätt.
– Det är bra för miljön, det är inget klor
i det här vattnet och ingen mekanisk rening
utan det sköts på naturlig väg, berättar Anders
Johansson under presskonferensen som hölls
dagen innan invigningen.
– Dessutom är det bra för ekonomin, det
är billigare att bygga och drifta en sådan här
anläggning jämfört med en vanlig bassäng,
fortsätter han.
Ungefär 45 miljoner kronor har projektet
kostat. Väl investerade pengar som fyller ett
stort behov.
– Sigtunaborna åker i dag till Fyrishov i
Uppsala, till Väsby och Vallentuna. Det visar
att det finns behov av en badanläggning.
Vi har visserligen Mälarstrand men säsongen
är alltför kort. Det här blir ett trevligt inslag i
stadsbilden. En samlingsplats för sol och bad,
konserter och musikuppträdanden, inhägnat
mitt i Märsta.
Badanläggningen har kapacitet för
3 500 personer och består av fyra bassänger
med allt från noll till fyra meter djupt vatten.
Totalytan är 3 000 kvadratmeter fördelade
på en hoppbassäng med hopptorn, lianer och
klättervägg, en ordinär simbassäng, strandbassäng med rutschkana och grotta. Och
en barnbassäng för de minsta. Förutom en
samlingsplats för sol och baddyrkare är Midgårdsbadet tänkt som konsertplats, inhägnad,
centralt belägen. Vintertid är den tänkt för
skridskoåkning, med musik i högtalarna och
varför inte Glühwein till försäljning. Det var i
alla fall ett önskemål från Anders Johanssons
sida om än med Glimten i ögat.
Polvattnet renas som berättats helt på biologisk väg i en särskild reningsbassäng med ett
grovfilter, kiselsten och särskilda vattenväxter.
Reningsprocessen tar ungefär ett dygn.
Midgårdsbadet
Total badyta är 3 000 kvadratmeter
fördelade på:
Hoppbassäng 4,0 meter djup
Simbassäng 2,2 meter djup
Strandbassäng 0–1,5 meter djup
Barnbassäng 30 centimeter djup
Därutöver finns duschar och
toaletter, handikappanpassat.
Kiosk med lättare förtäring.
Gott om parkeringsplatser.
Isak Norén och
lillasyster Elina och
kompisen Ester Holmgren
– Vi tycker att det är jätteroligt här. Det bästa
är hopptornet men det är ju stängt just idag så
det tycker vi inte är så bra. Men nu måste vi
åka i vattenrutschkanan igen, hej då.
Rasmus Nordin
och Anton Nyström
– Rasmus är min kusin och han är här och
hälsar på hos mig. Jag bor i Sigtuna och har
besökt badet en gång tidigare. Jag tycker
verkligen att det är toppen här och det allra
roligaste är hopptornet. Nu ska vi kasta oss
ner i vattenrutschkanan.
Anna Ström med barnen
Dexter, Viggo och
kompisarNA Oliver, Samuel
– Jag tycker att det är väldigt trevligt här.
Och det här är absolut ett ställe som behövs i
Märsta. Det bästa är att det är så anpassat för
barnen. De här barnen är mellan sju och elva
och det här passar dem alla.
Sigtunahems trivselaktiviteter | Sigtunahem
36
För sjunde året i rad fick ett 50-tal
pensionärer boende i Sigtunahem möjlighet till en veckas rekreation ute på
Rönneberga kursgård på Lidingö.
Ögonblick av ögonfröjd, smakupplevelser,
nya och nygamla bekantskaper. Många
skratt och upptåg. Det vittnar bland annat
Inga Löhtbom 85 år från Brännbo om som
är här för första gången. ”Jag har aldrig
haft en så fin upplevelse tidigare”.
Tänk att han sitter här. Han som då (1950-tal)
var Märstas ende kommunale tjänsteman och
den som skakade hand om en flygplats, och
en flygplatsstad. Ett stycke levande svensk historia. Och än en gång ber jag honom berätta
historien om oxfilén.
– Det var jag och Tore Jansson,
dåvarande kommunalnämndens ordförande i
Märsta, som blev uppringda av minister Gösta
Skoglund och kallades till Rosenbad för att diskutera huruvida det var realistiskt att förlägga
en flygplats till Märsta och därmed etablera en
flygplatsstad.Vi satt i ena ändan av sammanträdesbordet, Tore med korslagda fingrar inunder, tittade på varandra och nickade. Något
senare vankade vi fram och tillbaka utanför det
kungliga slottet med en cigarett i mungipan.
Varpå Tore sa. Nu går jag och köper en oxfilé
och du en flaska rödvin så åker vi hem, lagar
en god middag och diskuterar upplägget.
37
som alla pratar med alla, skrattar och berättar.
”Några längtar hem så här i slutet av veckan
men inte jag”, kvittrar Berit Fahlström som
är här för första gången. ”Här är underbart
och jag älskar miljöombyte”, fortsätter hon.
”Och Kerstin Sundman lagar så fantastisk god
mat”. Frukostbuffé, lagad lunch, middag och
jordgubbstårta. Två dagar i rad”.
I det varma köket står mycket riktigt
Livskamrat eller vän för livet –
allt är möjligt på pensionärskollo
Även om allt är vackert en sådan här varm
och ljuvlig sommar är vistelsen för Sigtunahems pensionärer något alldeles extra.
Under en vecka stiftas nya bekantskaper för
trots ett helt liv i Märsta eller Sigtuna, finns
det fortfarande nya att göra. Bland bekanta
och bekantas, bekanta återuppväcks minnen
och skapas nya. Själv är jag här för att insupa
stämningen och skriva reportage för Glimten.
Några ansikten känner jag igen sedan tidigare
somrar, inte minst från Lillebo utanför Enköping där pensionärskollot höll till de första
fyra åren. Särskilt minns jag den sommar
kärleken slog rot. Och just föremålen för den
kärleken är de första personerna jag träffar
här ute i Rönneberga, nämligen Nils Westerberg och Gunvor Brandt från Sigtuna. De bor
båda i Brännbo numera men inte tillsammans
får jag veta. Ett annat känt ansikte om än
inte från kollo är Bertil Franzén. Landsfader
i det lilla perspektivet, Märsta-Arlandas.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Här finns också en sångfågel viskas i mitt
öra. Hon heter Siv Hellqvist och kommer från
Märsta. Rönnebergas svar på Egon Kjerrman.
Som leder allsången med bravur. Hon sjunger
både till frukost och middag fyller Berth Viksten i och kan alla texter. ”Jag gick på Internatskola i fyra år och var medlem i flera körer.
Det är därifrån jag fått mitt stora sångintresse
och fallenhet för texter”. Säger hon medan
hon låter stämma in i en sommarschlager jag
inte kan namnet på. Också andra i soffhörnan
sjunger med, medan skärgårdsbåtarna ångar
förbi på fjädern alldels utanför fönstret.
Berth Viksten och Hjördis Ellenius är båda
medlemmar i Sigtunahems pensionärsklubb
och ledare ute i Rönneberga den här första
veckan. Ledare i den bemärkelsen att man
kan fråga dem om det är något man undrar.
Och det är dem som håller ett särskilt öga
på gruppen så att alla är med och har roligt.
Förmodligen inte allt för betungande efter-
Kerstin Sundman, Sonja Hurtig och Kerstins
barnbarn, Sara, som är här och sommarjobbar. Frukost, lunch, middag, bak, disk för
25 personer. Just den här dagen är det flygande Jakob till lunch. Och det fattas inget.
Till och med en stor skål extra jordnötter för
den som vill och orkar. Därpå kaffe och frukt.
Och jag kan vittna om att detta smakade
super. ”Man är verkligen privilegierad” säger
Maj-Britt Doverlöf lite i förtroende. Och
påminner om att hon var en av dem som var
med på Lillebo när TV4 var där och filmade
pensionärskollot för några år sedan. ”Det är
lika bra varje gång” fortsätter hon. ”Den här
omvårdnaden, maten, alla nya vänner. Jag
älskar Sigtunahem, har bott hos Sigtunahem
sedan 1982”, avslutar hon.
Förutom att veckan bjudit på tropisk
värme, sol och bad för den som vill och orkar,
ljumma kvällar med allsång ute på terrassen
och vidunderlig utsikt över inloppet mot
Stockholm. Har det brukligt bjudits massor
av aktiviteter berättar Berth Viksten. ”Vi har
spelat boule, i måndags ordnade Hjördis med
tipspromenad, i lördags bjöds underhållning
med gitarr och dragspel – svenska schlagers,
vi har haft allsångskvällar, suttit på bryggan
och börjat dagarna med Qi Gong. Mycket
uppskattat så det är bara att hoppas vi får
komma tillbaka nästa år igen”.
50 hyresgäster fyllda 65 år får möjlighet
att tillbringa en vecka ute på Rönneberga
kursgård varje sommar till en kostnad av
400 kronor. Då ingår helpension och inkvartering i eget rum med toalett, badkar och TV.
Tyvärr är området kuperat och lämpar sig inte
för dem som är beroende av rullstol
eller rollator.
Medlemmar ur Sigtunahems pensionärsklubb organiserar och administrerar uttagning
och program till pensionärskollot under
ledning av Lola Svensson, projektledare –
Sigtunahem.
38
Boende med omtanke | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
39
Kicki kommenterar
En visningslägenhet
för tryggt boende
Samarbete gör
Sigtuna till nummer ett
Sigtuna växer och utvecklas i snabb
takt. Detta förutsätter att alla krafter
i kommunen tar gemensamt ansvar
och samarbetar. Hur vi arbetar för att
bygga och utveckla destination Sigtuna
kommer vi att dela med oss av på ett
seminarium på Business Arena, fastighetsbranschens ledande mötesplats,
den 30 september. Sigtunahems bidrag
är att vi bygger massor av nya hyresrätter. Nya hem där vi kan välkomna
nya invånare till vår fantastiska destination. En destination som präglas av
framåtanda, omtanke och samarbete.
Ett varumärke och en destination
byggs inte utan kommunikation. Under lång
tid har vi visat vårt erbjudande ”Boende med
omtanke”. Det har gjort oss till ett självklart
alternativ för många som söker ett splitternytt förstahandskontrakt i Stockholmsområdet. Ett erbjudande vi sprider till alla
trångbodda Stockholmare. Hos oss kan du
som boende få ökad livskvalitet, ett boende
som ligger 20 minuter från Stockholm och
10 minuter från världen. Mitt i naturen och
ändå nära storstaden. Inte utan att alla vi
som arbetar i Sigtunahem är stolta. Stolta
medarbetare driver en positiv utveckling som
kommer alla er som bor hos oss tillgodo.
kommer att erbjuda potentiella hyresgäster
en bussutflykt, där vi visar vår fantastiska
destination och alla de olika bostadsalternativ
vi har att erbjuda; hyresrätter, bostadsrätter
och äganderätter
Att bygga bostäder är en viktig
nyckel för all expansion av destinationer. Vi på
Sigtunahem har hittat drivet och kittet som
gör att vi vågar investera i nya hem. Genom
vår intensiva marknadsbearbetning har vi
gjort oss kända på bostadsmarknaden. Det
gör att vi känner oss säkra på att vi kan attrahera nya invånare. Vi är övertygade om att vi
vinner på att tala om för alla hur fantastiskt
det är att bo i hyresrätt, ett bostadsalternativ
med många fördelar. Hyresrätten är ett flexibelt alternativ med mycket hög servicegrad.
Människor är olika därför måste
det finnas många olika alternativa former
för boende. Vi jobbar ständigt med att finna
nya attraktiva former som ger ökad valfrihet.
Just nu jobbar vi på ett spännande bostadsalternativ för mindre villor och radhus med
hyrköps-lösning. En variant av hyresrätt med
möjlighet att i framtiden köpa bostaden och
därmed bli fastighetsägare. Ett alternativ som
kan attrahera unga familjer som ännu inte har
den ekonomi som krävs för att köpa en villa.
Med denna variant kan de hyra villan för att
sedan förvärva den till ett förutbestämt pris
minskat med hyran i erlagda amorteringar.
Varför inte sälja villan och flytta
in i hyresrätt och få hjälp med fastighets- och
markskötsel och på det sättet få tid över till
annat. Detta är bara ett av våra viktiga budskap till nya boende.
Ett nytt grepp för att ytterligare sätta
vår destination på bostadskartan är att vi i
samarbete med Peab Bostad och Wåhlins
Ett starkt varumärke och en stark
destination med ett gott samarbete mellan
alla aktörer borgar för att Sigtuna blir nummer ett. Och vem vill inte vara med i det
vinnande laget.
Kicki Björklund, vd Sigtunahem
I november 2011 är det tänkt att 22
lägenheter ska vara klara att flytta in i.
Men redan nu finns en visningslägenhet för de kommande trygghetslägenheterna i höghuset på Arhem i Märsta.
I september bjöds det in till visning och ett
20-tal nyfikna var på plats.
– Det fanns en hel del frågor och tankar
kring boendet. Några var beredda att
flytta in direkt med möbler och allt, berätta
Sigtunahems byggchef Jenny Berglund med
ett leende.
En del som diskuterades var priset och att
det inte längre finns någon busshållplats.
I den detaljplan som för tillfället är överklagad finns dock planer på en ny busshållplats.
Den vanligaste lägenhetstypen, en
tvåa på 60 kvadratmeter, kostar 7 875 kronor
i månaden. En trea på 75 kvadratmeter
9 418 kronor i månaden.
Att lägenheterna blir relativt dyra har en
förklaring.
– Det här handlar om en total renovering
som vi har gjort, det är hög standard på lägenheterna, fortsätter Jenny Berglund.
Det kommer fler visningar och Jenny
Berglund hoppas också att det ska komma fler
förslag om vad man ska göra med gemensamhetslokalerna som ska finnas i det nedre
planet.
– Det är viktigt att det kommer från de
som ska bo här och inte är något som vi bestämmer uppifrån, fortsätter Jenny Berglund.
Personal kommer också att finnas på
trygghetsboendet.
– Det här är saker som inte heller är
färdigdiskuterat men någon form av personal
kommer det att finnas.
Ännu går inte att göra någon konkret intresseanmälan men det kommer inte att dröja
allt för länge, tror Jenny Berglund.
– Normalt sett släpper man intresseanmälningarna kanske fyra månader innan, men här
har vi tänkt göra det tidigare men jag kan inte
säga exakt när.
Tidplanen är något osäker över huvud taget.
– Ja, vi måste ta beslut om projektledning
och entreprenörer och sådant. Men ungefär
ett år från nu, säger Jenny Berglund.
För att komma ifråga för ett boende
här ska man ha fyllt 70 och stå i Sigtunahems
intressebank.
40
Boende med omtanke | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
41
En bovärd som tar
sig tid för en pratstund
Nej, kaffe dricker han inte hos hyresgästerna. Men en pratstund tar han sig
oftast tid med. Det handlar om Roger
Gustafsson, bovärd i Centrala Märsta.
Vi träffas på områdeskontoret på Sätunavägen
i centrala Märsta.
Och vi möter en man som tycker att han
hamnat på rätt plats i livet.
– Absolut, jag gillar verkligen det här jobbet. Den ena dagen är aldrig den andra lik
och man har många positiva kontakter med
hyresgästerna. Jag lär mig något nytt varje
dag. Dessutom är vi ett sammansvetsat gäng
här, säger Roger Gustafsson.
Roger jobbade i många år som murare
innan han tröttnade på det. Ryggen började
ta skada, han sökte sig bort och fick jobb som
väktare på Arlanda.
– Men det var verkligen inte min grej,
konstaterar han.
En kompis – Göran Skånberg, idag områdeschef i centrala Märsta tipsade honom om
att Sigtunahem behövde folk.
– Jag började som trappstädare och det
gick bra det också. Sedan har jag haft andra
jobb, bland annat jobbade jag sex år i maskingruppen, berättar Roger.
Men nu är det bovärdskapet i centrala
Märsta som gäller.
– Absolut. Det här är ett riktigt bra jobb.
Arbetsdagen börjar kring 7 på morgonen.
Fram till klockan nio handlar det ofta
om rondering.
– Vi vill ju gärna hinna fixa saker
innan folk ringer och det lyckas vi ofta med,
säger han.
Nu är klockan runt tio, vi har bestämt att
följa med Roger ut i området för att utföra
lite jobb.
Då möter vi en av de andra värdarna,
Åke Åberg. Han är för tillfället tämligen lättklädd. Arbetskläderna har åkt in i tvätten.
– Ja, det blev en del skit på kläderna, säger
Åke och det visar sig att det handlar om ett
bokstavligt uttryck.
Det är inte alla jobb som är så där otroligt
trevliga att utföra.
– Det är sånt som händer. Att rensa avlopp är
ju en del av vårt jobb, säger Roger Gustafsson.
En bovärd får utföra många typer av jobb.
– Vi räknar med att ta sådant som inte tar
mer än 30 minuter att fixa. Annars är det
effektivare om någon annan gör det. Visst
händer det också att man stöter på saker där
jag inte riktigt vet hur man ska göra. Men det
finns många duktiga människor i Sigtunahem
så jag skäms inte för att fråga någon som kan
om hur man gör, säger han.
Nu är vi beredda att åka vidare.
Och Roger sätter sig i en av Sigtunahems
elbilar som värdarna använder.
– Den funkar kanon. Den är lite större än
tidigare elbilar och rymmer lätt både verktyg
och material.
Vi åker ut på en liten runda och Roger
fixar ett lysrör i ett trapphus i Norrbacka.
Sedan åker vi vidare till Lennart och Anita
Gustafsson på Lindvägen. Och så lilla hunden
Cherie förstås.
Det är en fläkt ovanför spisen som krånglar.
Paret har flyttat hit efter 42 år i norrbottniska Boden.
– För mig känns det som om att ha vunnit
högsta vinsten på Lotto. Det är en fantastisk
lägenhet. Vi bor i bottenvåningen och har
dessutom två uteplatser, säger Anita.
Roger fixar fläkten och Lennart och Anita
är nöjda och glada. Fast i det här fallet kanske
det inte är så konstigt. Det är nämligen Rogers svärföräldrar som flyttat ner.
Även Roger med fru Jessika, dottern Jennifer, 21 och tvillingarna Joakim och Elin, 16
år gamla bor på Lindvägen.
Och även här finns det en hund, Gismo.
– Ja, här har vi hittat vår plats på jorden.
Lindvägen är ett mycket trevligt område.
Men är det inte lite jobbigt att vara bovärd i
just det område där man själv bor?
– Nej, på något sätt har jag lyckats hålla
mig någorlunda anonym. Men det är klart att
det händer att det kommer grannar på någon
helg och vill att man ska göra något. Och det
gör jag också om det är något som är akut
och enkelt att åtgärda.
Och så det där med att ha tid för hyresgästerna?
– Jag försöker alltid ta mig tid att prata en
stund. Många har bott här i många år och det
är jätteroligt att lyssna på lite minnen och
sådant. Jag tror det känns bra också för dem.
Och kaffet?
– Nej, då skulle jag nog få lite jobbigt med
magen om jag sa ja till det. Men en pratstund
gillar jag, säger Roger Gustafsson.
42
Boende med omtanke | Sigtunahem
ANNONSE R
Tingvallavägen
till våren
Tryggare och säkrare utemiljö,
trevligare uterum och förhöjda
upplevelsevärden. Det kan Tingvallaborna förvänta sig i vår när
400 000 scilla och vårstjärnor
kommer lysa blått längs vägrenen,
övergångsställen försetts med crosslight, skogspartier och dungar röjts
och förstärkt belysning monterats.
Aldrig tidigare har så många lökar planterats
på ett och samma ställe lät Lisa Kennerfeldt,
parkingenjör på stadsbyggnadskontoret, meddela i samband med att första spadtaget togs
för samarbetsprojektet kring utveckling av
utemiljön i Tingvalla av Anders Johansson, (s)
kommunstyrelsens ordförande.
– Nu tar vi ett spadtag för en tryggare start
på promenaden för alla boende i Tingvalla och
Vänortsringen. För en förhöjd upplevelse av
uterummet inte bara för dem som bor i området, utan även för alla oss som kör förbi.
Projektet är ett resultat av ett samarbete
mellan framför allt personalen på stadsbyggnadskontoret och eldsjälarna i Trivsamma
Tingvalla. Det har föregåtts av möten där
önskemål framförts från de boende och nu
har spaden så satts i jorden.
– Äntligen har vi fått gehör,
På gruppbilden ser vi följande personer från vänster räknat.
Benita Törngren – eldsjäl Tingvalla. Mirella Laitinen – eldsjäl. Mikael Söderlund – eldsjäl. Hedde – områdeschef,
Sigtunahem. Bo Wallin – eldsjäl. Lisbeth Rehnberg – eldsjäl. Lola Svensson – projektledare, Trivsamma Tingvalla.
Lisa Kennerstedt – Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna kommun. Lennart Johansson – SBK.
Hans-Åke Johansson – underentreprenör – Johansson & söner.
säger Kenneth Hedlund, Sigtunahems områdeschef i Tingvalla. Det skulle till eldsjälar för
det säger han med glimten i ögat.
– Det här blir jättebra. Härligt för alla som
bor med vardagsrumsfönstret mot Tingvallavägen, som kan ta del av all färgprakt
under såväl vår som sommar och höstsäsong,
fortsätter han.
För det är inte bara vårlökar som planteras.
En stor anläggning ska göras med inspiration
av Midgårdsrondellen med belysta stenar,
olika prydnadsgräs och buskar med effekter
från tidig vår till sen höst. Bland annat forsythia, aronia, häggmistel och syren. Därtill
ska skogen norr om Tingvallavägen röjas och
gallras ur liksom dungen mellan Graflunds
hus och centrumleden. Också hundrastgården
ska göras mer tillgänglig. Så Tingvallaborna
har mycket att se fram emot till nästa år.
– Vi börjar arbetet nu med detsamma och
räknar med att allt ska vara klart senare i höst.
Det ska bli mycket spännande i vår när vi får
ta del av resultatet, avslutar Lisa Kennerfeldt.
Välkommen till
Trivsamma Tingvalla
Varje tisdag mellan klockan 12 och 15 träffas vi och fikar tillsammans och vissa gånger erbjuds aktiviteter och föreläsningar gratis.
Varje torsdag mellan klockan 11 och 15 erbjuder vi en enkel
sopplunch till självkostnadspris för 15 kronor.
Vid träffarna finns representanter från de samverkande
aktörerna på plats.
Program hösten 2010
19 oktober 26 oktober 2 november 9 november
16 november
23 november
30 november
7 december
Bingo
Anhörigkonsulent och frivillig
samordnarna informerar
Närpolisen informerar
Bingo
Bingo
Allsång, John Spernes
Bingo
Lucia fika
Öppet hus för alla Trivsamma Tingvalla, Tingvallavägen 14E
Huvudarrangörer: Hyresgästföreningen, Sigtunahem och
Sigtuna kommun
Medarrangörer. Anhörigföreningen, Väntjänsten,
PRO Märsta, SPF Oden och ABF Norra Stor-Stockholm
LOGO
44
På besök i Sigtuna | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
45
Steninge ramade in Antikrundan
Det är sista söndagen i augusti.
Utanför Stenladan vid Steninge slott
ringlar en lång kö med förväntansfulla
besökare. Alla bär de på föremål,
stora och små. Inslagna i filtar,
papperskassar och korgar. Det är inspelning av Antikrundan och Steninge
i Sigtuna har valts ut som en av sex
inspelningsplatser för den kommande
säsongens program.
Text: Marie Louise Bergh Foto: Lasse Clason
Inför den nya säsongen av programmet har
Sveriges Television lagt ner särskild vikt vid
att hitta ”miljöer med karaktär”. Därför valde
man 1700-talsslottet Steninge, eller mer
exakt Stenladugården, som beskrivs som en
av ”1800-talets mest monumentala ladugårdsbyggnader” och som 1979 förklarades som
byggnadsminne.
Som besökare kan man bara instämma
i att platsen är väl vald och som gjord för
”Antikrundemiljö”.
Inför programmet har SVT uppmanat människor att skicka in bilder på större föremål
och utifrån det har man valt ut de pjäser som
ska visas upp i TV. Det gör att de flera hundra
besökarna som tålmodigt väntar i kön utanför
ladan bär på ”mindre objekt” som tavlor,
leksaker och porslin. Väl på plats inne i ladan
bildas nya köer till de åtta olika stationerna,
där föremålen delas in i olika kategorier. Det
är vapen, klockor, textil, glas, keramik, ostindiskt, silver och smycken.
– Vi spelar in mellan klockan 12 och 18
och alla som kommer hit får sina föremål värderade, oavsett hur mycket folk det kommer.
Är det folk i kö när klockan är sex får de ändå
komma in med sina saker, förklarar SVT:s
pressrepresentant Anna Barata.
Produktionen i sig kräver en logistik i den
högre skolan. Under eftermiddagen går det
runt ”flygande team” mellan inspelningsplatserna inne i ladan. Utomhus, bredvid kön,
står programledaren Anne Lundberg och gör
inslag på inslag med fynd som upptäcks bland
besökarna.
Att identifiera och värdera
föremålen är en grannlaga uppgift även för
experterna. Bredvid varje station står hyllor
med referenslitteratur och flera av experterna
sitter böjda över datorer i jakten på information. Ingenting lämnas åt slumpen. Förutom
själva värderingen är det meningen att besökarna ska få med sig kunskap om hur deras
föremål ska skötas på bästa sätt.
En av dem som har fått sina föremål värderade är Kerstin Mattsson från Uppsala. Hon
har med sig en korg fylld med riktigt gamla
och fina leksaker.
– Det var min man som samlade, men han
har varit borta i 25 år nu och det här har jag
haft upp på vinden, säger hon.
Hur mycket leksakerna värderades till får
vi inte berätta eftersom programmet inte
sänds förrän i början av nästa år, men Kerstin
avslöjar att hon är nöjd med resultatet.
Men leksakerna är egentligen bara bonus.
Den egentliga anledningen till att hon är här
är den ask med ordnar som hennes dotter
väntar på att få värderade i en annan kö.
– De mest intressanta ordnarna har jag
redan fått värderade i sändning, berättar
Monika Wetterdahl. Men jag hade så många
att de inte kunde ta alla, säger Monika, som
också är nöjd med utfallet.
Vid en annan station har Marie Sellberg
hamnat i sändning. Med sig har hon en stor
vattentunna i koppar. Av experten Bo Knutsson får hon veta att tunnan är från senare
delen av 1800-talet och att det är ett ovanligt
vackert föremål. Han passar också på att dela
ut några skötselråd.
Efteråt berättar Marie att de själva använder tunnan till vattenförvaring, men att hon
trodde den var ungefär hundra år äldre. Men
hon och familjen är nöjda med besöket. Förutom tunnan har de fått veta värdet på ett par
tavlor, en ishink och diverse smycken.
I samma kö står en pappa och med sin dot-
ter. Med sig har de ett par beslag från torpet i
norduppland. Bo Knutsson granskar föremålen
och konstaterar att det är 1700-talssmide det
handlar om och att pjäserna är i gott skick.
Vid stationen bredvid har leksaksexperten
Peter Pluntky fått en stunds välbehövlig paus
i granskandet.
Sigtuna – en av sex
inspelningsplatser
Antikrundan
veteran i SVT
Inspelningen av de sex avsnitten av
Antikrundan spelades in i slutet av
augusti till början av september på
följande platser Ystad, Kalmar,
Örebro, Sigtuna, Umeå och Kiruna.
Sändningsdatum är ännu inte fastställda, men programmen kommer att
visas under januari och februari 2011.
Antikrundan sändes i SVT för första
gången 1989. Trots att drygt 20 år har
gått är flera av de första experterna
fortfarande med i programmet. Sammanlagt har det spelats in drygt 100
program från 70-talet orter runt om i
landet. Någon avmattning av intresset
för programmet verkar det inte finnas.
– Det är alltid mycket att göra eftersom jag
också värderar teleteknik. Idag har jag bland
annat tittat på en falsk dockvagn och en radioapparat, säger Pluntky och reser sig för att gå
ut och ta en titt på Sveriges äldsta Ford.
Och mycket riktigt, utanför ladan står en
klarröd, skinande blank och extremt välvårdad
veteranbil. Bilen är Fords första modell som
började tillverkas 1903. Just det här exemplaret har tillverkningsnummer 83, av 1 700.
Stolta ägare är Sigtunaborna Göte och Margareta Ryd, som har haft bilen i sin ägo i 15 år.
Denna dag är de lämpligt nog uppklädda i
högtidskläder från seklets början.
– Vi har tidigare idag varit på Sigtuna Möte*
och kört runt med borgmästarinnan. Det är
egentligen därför vi har de här kläderna på oss.
Peter Pluntky inspekterar bilen med stort
intresse och snart är ett inspelningsteam på
plats för att göra inslag till programmet. Vad
bilen är värd? Ja just det, det får vi svar på när
programmet sänds.
Tillbaka i ladan fortsätter aktiviteterna i flera timmar till. En kvinna får ett stort
konstverk granskat av en av experterna. Efter
en kort inspektion försvinner värderaren bort
till den plats där huvudinspelningen äger rum.
Några minuter senare kommer han tillbaka
och meddelar att tavlan ska värderas i TV. Sannolikt ett napp alltså. Och hur det gick? Ja det
får vi se i sändningen …
En extra krydda i just detta program lär
bli det exceptionella tavelfyndet som gjordes
samma eftermiddag. Så här uttryckte sig producenten Pernilla Månsson Colt i Aftonbladet
dagen efter:
”Det här blev en värdering som toppar allt jag
sett under Antikrundan.Tavlan visade sig vara
värd väldigt, väldigt, väldigt mycket pengar.”
* Sigtuna Möte är en marknad anno 1912.
Den arrangeras varje år sista helgen i augusti.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
47
AN N O N S ER
Träffar på Frejgården
Pyssel och lek
under sommarlovet
Valstasatsningen, Anhörigföreningen, Väntjänsten och anhörigkonsulenten/anhörigstödjarna hälsar alla välkomna.
Vi träffas tisdagar mellan klockan 13 och 15 och äter något lätt
tillsammans och erbjuder en rad intressanta aktiviteter. Vi håller
som vanligt till i Frejgården.
Där träffar du anhörigkonsulenten och/eller anhörigstödjarna
som kommer att informera, svara på frågor och hjälpa dig
till rätta.
Mycket välkommen till oss!
Program hösten 2010
19 oktober
26 oktober
2 november 9 november 16 november 23 november
30 november
7 december
Tillgängligheten i kommunen.
Margareta Billegren
Vår resa i medelhavet med segelbåt.
Karl-Gustav Eriksson och Monica Fagerlund
Bingo
Hattparad. Medtag egen hatt till vår
egen modevisning.
Nattvandrarna. Åsa Nordin
Fågellivet i märsta. Åke Ekdahl
Information om Diabetes.
Diabetessjuksköterksan
Lucia lunch
kontakta:
Frejgården 08-591 153 27
Anhörigkonsulent/Anhörigförening 08-591 162 63
Väntjänsten 08-591 188 20
Frejgårdens besöksadress: Frejgatan 20–22 (baksidan)
Sigtunahem upplät även denna sommar lokaler för att bedriva dagverksamhet för barn och unga under sex
sommarveckor tillsammans med ABF
och föreningslivet. Förmiddagarna
ägnades åt pyssel och eftermiddagarna
åt fotboll och brännbollspel.
– Det är jätteroligt att vara här, säger syskonen Victoria och Aleksandra Andersson i mun
på varandra när Glimtenredaktionen är på besök i Norrbacka Kulturverkstad en dag under
sista öppetveckan i mitten av augusti.
I ett rum längst in i lokalen sitter fem tjejer
och spelar fiol, flöjt och sjunger under ledning
av Hanna Grahm, 21 år, till vardags musiker
och jazzsångerska. De är fullt koncentrerade
och följer instruktionerna. Två elever i taget,
laget runt. Det låter riktigt bra. Förvånad får
jag höra att de bara övat tillsammans under en
vecka och spelar redan i stämmor. De gillar
sin fröken Hanna. Och de gillar att ha något
att göra under sommarlovet.
– På förmiddagarna brukar vi måla stenar,
rita, spela spel och pyssla. På eftermiddagarna
är vi oftast ute eller som nu, spelar instrument, säger Magdalena Ömur.
– Vi har jättesnälla fröknar
och får god mat, fyller Vilde Hirdman och
Vera Engvall i.
Det är tredje året Sigtunahem arrangerar
dagkollo för barn mellan 6 och 15 år. Under
fyra veckor stod portarna öppna på Frejgården i Valsta mellan 10 och 16 och nu två
veckor i Norrbacka Kulturverkstad. Ett 20-tal
barn och ungdomar har kommit på besök
dagligen berättar Veronica Jacobsson som är
huvudansvarig för verksamheten.
– Vi har haft stor konkurrens av Midgårdsbadet i sommar – vädret inbjöd ju som bekant
till bad och dessutom var det ju gratis ett par
veckor under högsommaren.
Gratis är även dagkollot vilket utöver vuxenledd lek inkluderar ett lättare mål mat samt
mellanmål. Ugnspannkaka, tortellini och wok
har stått på menyn får vi veta.
– Det är jättegod mat här tycker lilla Selma
som storögd står och tittar på medan de andra
barnen spelar och sjunger.
Hon bor här i Norrbacka precis som flera
av de andra barnen på besök.
För pyssel och aktiviteter inomhus svarar
ledare anställda av ABF och leken utomhus,
killar och tjejer från någon av de föreningar
som erhåller sponsring från Sigtunahem.
Bland annat Skånela och Valsta Syrianska.
– Det har fungerat bra. Och fyller definitivt ett behov för de barn som är hemma
om somrarna. Organiserade lekar och pyssel
är väldigt uppskattat av barnen, avslutar
Veronica Jacobsson.
48
Våra kommersiella hyresgäster | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
49
Valvet – populärt fik
med välskyddad gurka
På Stora Gatan 40, vid Postnisses
gränd, ligger Café Valvet. Här huserar
bröderna Abraham och Antony
Gumussoy, syrianer med rötter i
Turkiet. Och en historia om världens
mest beskyddade gurka och en
salladsdisk som lockar både turister
och Sigtunaborna själva.
Det började för drygt fyra år sedan när systern Kristina tröttnade på att driva barnklädesaffär i lokalen.
Då slog bröderna till och gjorde kafé av det
hela istället.
– Det var tufft och spännande från början.
Vi finansierade det med något banklån men
framför allt med stöd från släkt och vänner.
Så man ville inte göra bort sig, säger han.
Det gjorde inte bröderna heller och nu
rullar det på enligt Abraham.
Sommaren är förstås den mest lönsamma
tiden.
– Ja, det är klart att det blir en dramatisk
ökning när turisterna kommer, det gäller
hela Sigtuna.
Men också under övriga årstider hittar
gästerna hit.
– Studenterna vid SSHL och även andra
skolor tillhör våra stamkunder. Jag tror många
unga känner sig hemma här. Vi som driver
stället är också unga och det tror jag bidrar
till att de gärna hänger här. Inte minst har de
soffor som vi i år har satt ut på uteserveringen
blivit populära, säger han.
Valvet fick 2007 priset Gevalia Coffee Award.
Motiveringen är spännande. Juryn konstaterar att Valvet på bara något år blivit en
självklar mötesplats i Sigtuna och har visat att
”… kaffe och kärlek hör ihop”. Inte illa.
– Vi vill att alla ska känna sig välkomna hit.
Vi har förutom ungdomarna många barn-
familjer och andra gäster här och det är vi
förstås glada för. Våra lokaler är barnvänliga
och handikappanpassade, säger han.
Sigtunahem är hyresvärd och Abraham
tycker att det fungerar bra.
– Absolut, vi har inte alltid samma åsikt om
allting men i stort sett fungerar det bra det
tycker jag verkligen, säger han.
Abraham bor själv på Frejgatan i Märsta.
– Så jag slipper aldrig undan Sigtunahem,
säger han med ett skratt.
Att bo på FrejGATAN har också en
annan stor fördel.
– Det är bra att bo så nära. Då kan jag och
brorsan turas om på ett bra sätt. Är det lite
folk kan jag åka hem och slagga om jag behöver det och så vidare, säger han.
Att fiket kom att heta Valvet har en speciell
bakgrundshistoria. Lokalerna har tidigare
varit banklokal.
I och med det finns ett kassavalv och en
gigantisk dörr.
– De skulle kosta hur mycket som helst
att montera ner den. Därför behöll vi den
så nu har vi världens mest skyddade gurka,
säger Abraham och syftar på att det bara är
ett beredningskök, det vill säga man lagar inte
varm mat här.
På Valvet erbjuds ett brett sortiment av
fikabröd men även sallader, smörgåsar och
lagad mat.
Mest populärt är salladerna som man får
plocka ihop själv.
– På många ställen finns det salladsblad
och sådant som grund men här får man
plocka på allt själv. Det är verkligen uppskattat, säger Abraham.
Valvet har avtal med Sigtuna Turism men
menar att läget är så bra att man egentligen
inte behöver så mycket mer marknadsföring
gentemot bussbolag eller andra.
Fakta utmärkelsen
–Vi är det första fiket man får syn på
när man åker in i Sigtuna. Det betyder hur
mycket som helst.
Förutom de båda bröderna har Valvet två
deltidsanställda.
– Vi har också extrapersonal som vi kan kalla
in vid arbetstoppar och så, säger Abraham.
Och syrran med barnklädesaffären, var tog
hon vägen?
Jodå, kontakten finns kvar.
Hon jobbar numera för ett känt kaffeföretag med säte i Gävle.
Så gissa vilket kaffe som serveras på
Café Valvet?
Café Valvet
Adress:
Stora Gatan 40.
Öppettider:
Måndag–fredag 8–22.
Lördag–söndag 10–22.
Gevalia Coffee Award är en årlig utmärkelse till den restaurang/det café
i Sverige som på mest framstående
sätt arbetat för att främja kaffekulturen i Sverige.
Här motiveringen när Café Valvet
fick priset 2007:
”Med storslagen passion och vilja så
har en syskonskara visat att kaffe och
kärlek verkligen hör ihop. På deras
café så sätter man alltid kunden i första rummet och atmosfären ändras under dagen för att alla gäster ska trivas
och känna sig hemma oavsett om man
har barnvagnen eller portföljen med
sig. Här arbetar man med en mycket
smakfull inredning som blandar arvet
från Sveriges äldsta stad med modern
design, och detta sätter sin tydliga
prägel på caféet. Man strävar alltid
efter att vara förespråkare för kvalitet
när det kommer till sitt kaffe. Kunden
skall serveras en upplevelse och detta
innebär att nya idéer aldrig är långt
borta ifrån att förverkligas. Vinnaren
är en ambassadör för god smak och
i synnerhet Gevalias kaffe och vi ser
dem som ett föredöme i branschen.
Allt detta tillsammans gör dem till
värdiga vinnare av årets pris.”
50
Sigtunahems trivselaktiviteter | Sigtunahem
Humöret på topp
under Tingvalladagen
Det var mycket folk och humöret var
på topp när Tingvalladagen genomfördes den 4 september i Rakvereparken.
– Det var verkligen jättetrevligt. Vi
körde i större format än tidigare och
det fungerade utmärkt, konstaterar
projektledare Mats-Åke Gustafsson.
Mellan 11 och 17 var det full fart i Rakvereparken minst sagt.
Det stora namnet för dagen var Mojje som
uppträde för barnen.
Han fick publiken att sjunga med och dansa,
eller åtminstone gunga, i takt med musiken.
Efter sin show signerade han sitt nya album
och många barn passade på att ta ett foto
tillsammans med sin idol.
Mojje är musiker och bland annat känd
som programledare för Lattjo Lajban och
TV-serien Nicke & Mojje i TV 4.
Visste ni förresten att han heter
Morgan Johansson?
Mojje var dragplåster för de små
men i övrigt låg fokuset under dagen på det
lokala livet i Tingvalla.
Bland annat fanns stora delar av det lokala
föreningslivet på plats. Kulturföreningar,
idrottsklubbar, Röda Korset, Läkare utan
gränser med flera.
Ett spännande inslag var lokala producenter
av ekologiska produkter.
– De uppskattade att kunna visa upp vad de
har att erbjuda för Tingvallaborna, säger MatsÅke Gustafsson.
Det var 14 dagar före valet så politik stod
också på programmet. Det fördes en politisk
bostadshearing mellan de lokala politikerna
och folk hade möjlighet att ställa frågor.
Flera lokala band uppträdde. Bland
annat SAB, Steel Acoustic Band som gjorde
stor succé.
– De var faktiskt grymma. Och jag måste
säga att just den musik vi hade var verkligen
något utöver det vanliga. Tänk att det finns så
bra lokala band.
Popgänget Fun House 21, hårdrockbandet
Borgit och coverbandet som tagit steget fullt
ut och även heter Cover Express var andra
som förgyllde dagen.
Dans stod också på programmet
med uppträdande från Kulturskolan och folkdans med Danslyckan liksom Crazy Flutters
som till vardags driver kurser i square-, lineoch rounddance i kommunen.
En rad prova-på aktiviteter genomfördes
under dagen. Här fick man chansen att testa
fotboll, basket, handboll och amerikansk
fotboll.
Hoppborg, ansiktsmålning och ballonger
fanns på barnkontot.
Uppdukat fanns också ett antal grillar så
ingen skulle behöva gå vare sig hungrig eller
törstig under dagen
– Nu hoppas vi att kunna köra det här lite
större formatet även nästa år, avslutar MatsÅke Gustafsson.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
51
Sigtuna bygger destinationen | Sigtunahem
52
”I Naturskolan får vi titta efter
hösten, och det är jättespännande.”
Allt fler familjer väljer sigtuna kommun.Här finns unika förutsättningar för barn och ungdomar att växa upp och utvecklas.
Utbudet av skolor är rikt, från grundskolans naturskola och
Kulturskolan, till sigtunaskolan Humanistiska läroverket och
elitidrottsprogrammet. titta in på sigtunahem.se och hitta
din plats i världen.www.sigtunahem.se
Min plats i världen
Sigtunahem på Masters
Premiären av Nordea Scandinavian
Masters på Bro Hof gick av stapeln
den 23 juli i somras. Under fyra dagar
fanns förutom tävlande, åskådare i
10 000-tal som så småningom kunde
ta del av en oerhört spännande upplösning med svenskt på topp i form
av Richard Stanley Johnson. I tältbyn
fanns ett 50-tal utställare, däribland
Sigtunahem.
Tillsammans med Arlandastad golf och
Wåhlin fastigheter representerade Sigtunahem, Sigtuna kommun. En brokig samling
kan tyckas. Men ett välkommet inslag för
att marknadsföra destinationen Sigtuna. En
strid ström av nyfikna kom förbi för en paus i
golftittandet och höra om Sigtuna kommun,
bostadsbyggandet och golfmöjligheterna.
Från baksidan av tältet kunde den som ville
ta del av inspelet mot första green. Där fanns
såväl press som radio och TV bänkade, liksom
några lyckligt utvalda Sigtunabor. Här hade
man också en bra översyn av banan som förde
tankarna till ett tecknat Disneylandskap med
sina gröna, perfekt klippta greener och fairways inramat av blå vattenlandskap. Och med
slottet i fonden från vilken tee man än slog ut.
Bro Hof har stora planer.
Förutom arena för Masters – en tävling som
man hoppas ska bli nummer två på Europatouren så småningom. Har man förväntningar
på Ryder cup 2018. Och kanske finns chansen.
Verkställande direktören för Scandinavian Masters Fredrik Nilsmark säger till Golf.se att han
är mycket nöjd med premiären på Bro Hof.
– Totalt sett är vi jättenöjda. När man
spelar på ett nytt ställe finns det alltid lite
barnsjukdomar eftersom man inte vet hur det
ska bli. Det är inget publiken märker något
av utan det är vi som jobbar i organisationen
som tänker på det. Allt har funkat fantastiskt
bra. Första oron är alltid startfältet och det
är jätteskönt att det blev så bra, det här känns
som det starkaste på 2000-talet, åtminstone
det mest intressanta.
Och mer spännande än upplösningen på
Masters 2010 kan det knappast bli. Publiken
höll verkligen andan inför åttametersputten
för birdie och seger för Richard S Johnson
på sista hålet. Och det jubel som därpå följde
berättade att ingen som trotsat vädret denna
söndag efter 60 millimeter regn, ångrade
sig. Det gjorde inte vi som representerade
Sigtuna kommun heller. Det tar bara 20
minuter från Arlanda/Sigtuna till Bro Hof.
Något flera besökare på Masters dessa dagar
redan räknat ut.
54
Våra kvarter | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
55
Våra områdeschefer om:
Sommaren, kundenkät och prioritering
?
5 Frågor
Centrala Märsta
Göran Skånberg
1. – Hur har sommaren varit inom
ditt område? Något som varit särskilt
lyckosamt? Något som kommit att
påverka planeringen?
2. – Vad är på gång inom ditt
område just nu?
3. – Vilka synpunkter ur årets
kundenkät kommer att sätta avtryck
inom ditt område?
4. – Vad tycker du bör prioriteras
inom ditt område inför nästa års
budget?
5. – Varför ska man bo i Sigtunahem?
Och vilken specifik adress skulle du
rekommendera?
1. – Relativt lugn med färre felanmälningar
än övriga delen av året. Det varma vädret
har gjort att mycket tid har fått ägnas åt
bevattning. Vi har haft duktiga sommarjobbare
och säsongare som jag ber att få tacka för
sina insatser.
2. – Alla större planerade projekt och förbättringar är genomförda som beskrivits i
områdesinfon som kom med förra numret av
Glimten. Vi inriktar nu oss på att gå igenom
mindre omfattande önskemål som framkom i
hyresgästundersökningen.
3. – Trygghetsfrågor kommer vi att fortsätta
arbeta med i hög grad. Vi har målat en hel del
källare och satt in starkare lampor för att öka
trygghetskänslan och vi fortsätter det jobbet.
I samband med att de äldre fastigheterna så
småningom skall renoveras så hoppas vi kunna
genomföra en del förbättringar.
4. – Förutom då trygghetsfrågor så är utemiljön mycket viktig tycker jag så förnyelse
av vissa rabatter och förbättring av uteplatser
för ”vuxna” är saker som jag tittar på inför
nästa år.
5. – Alla områden har sin charm, vad man
föredrar beror nog lite på var man står i livet.
Singel, barnfamilj eller pensionär. Själv bor
jag i Pilsbo och trivs utmärkt med närheten
till Sigtuna stad.
Tingvalla
Kenneth Hedlund
Norrbacka
1. – Utemiljön på alla områden har väsentligt
förbättrats vilket också många hyresgäster
märkt. Det har lagts ner mycket arbete på att
hålla rent och snyggt på grönytorna och nära
ytor runt husen. Sommarungdomarna har
också utfört ett alldeles utmärkt arbete med
att hålla rent och bekämpa ogräs. Slutligen är
vi mycket glada åt att alla 13 tvättstugorna nu
är färdigreparerade enligt den treårsplan vi
påbörjade 2008.
1. – Det har varit en härlig sommar med massor av sol och regn om vartannat. Fördelen
med en längre period med sol och torka är att
inte gräset växer vilket gjort att markvärdarna
hunnit med annat. Men för mycket torka låser
dem till vattning.
2. – Renoveringen/stambytena av lägenheterna har nu äntligen startat, de ska fortsätta
över hela området ett par år framåt. En
hel ”barackby” med lägenheter är nu under
uppförande bakom Tingvallavägen 18 dit
hyresgäster som är berörda evakueras under
arbetets genomförande i respektive lägenhet.
3. – Alla gamla avskrapsmattor är utbytta och
trappsteg i entréerna är reparerade.
Säkerheten/ordning och reda har åtgärdats
i källare, barnvagnsrum, cykelrum. Vi håller
på att säkra dörrlåsningar, bättra belysningen,
sätta upp nya informationer samt måla de ytor
som var slitna.
4. – Det är inte möjligt att idag fastställa med
säkerhet vad som kommer att åtgärdas nästa
år, 2011. En ide som vi ska förhandla med
lokala Hyresgästföreningen om är att vi
vill riva den gamla kallgaragelängan vid
Tingvallavägen 22/24 och ersätta den med
p-platser inklusive motorvärmare uttag.
5. – Naturligtvis är Tingvallaområdet med
Lyckostigen och Tvärvägen de områden jag
vill rekommendera.
Henrik Lindvall
2. – Södergatan Nord har börjat putsa sina fasader och balkongerna hamnar på plats. Vi ska
byta låssystem på garagen på Västra bangatan
och på Norrbackaområdet ska vi komplettera bommar och åtgärda problemen med
utebelysningen som verkar leva ett eget liv
och lyser när det behagar. På Drottningvägen
ska det återställas efter att dagiset flyttar till
sina nya lokaler. I övrigt så blir det rensning av
dagvattenbrunnar för att systemen skall kunna
svälja kommande höstregn.
3. – Några synpunkter var möjligheterna
till att kasta grovsopor och rent och snyggt
i bland annat förråds- och tvättstugor och i
gångar vilket vi letar en lösning på.
4. – Fortsätta införandet av elektroniskt
bokningssystem i tvättstugor, förbättra
trafiksäkerheten inne i områdena, öka takten
av garageportsbyten på Norrbackområdet,
utomhusprojekt såsom nya planterings och
rekreationsytor. Nedtagning och beskärning
av diverse träd och buskar.
5. – Enkelt och trivsamt. Drottningvägen och
Norrbacka-/Odensalavägen för deras grönytor och låga bebyggelse med möjlighet till lite
egen utemiljö.
Sigtuna
Helena Bodin
Valsta
Harry Savolainen
1. – Sommaren har gått bra. Vi har haft bra
med personal i markgruppen och har hunnit
med den yttre miljön på ett helt annat sätt
än tidigare. Det känns jätteskönt. Det finns
såklart alltid mer att göra, men vi har förbättrat oss, det är viktigt. Det har varit lite mer
ansträngande för bovärdarna.
1. – Det har varit en bra sommar. Inga större
händelser som har påverkat vår planering.
2. – Det känns som att det är jättemycket
på gång. Vi håller på med trafikgupp både på
Marmorvägen och Melcher Skoughsgata, vi
sätter upp staket bakom Ormbergsvägen 1,
återställer mark på Ormbergsvägen, bygger
om garage på Hagtorn- och Nyponvägen,
rättar till garage på Granitvägen, åtgärdar ett
bullerplank på Nyponvägen och mycket mer.
Vi ska också börja arbeta med Falkvägen och
se vad vi kan göra där.
3. – Vi arbetar hårt med att få förståelse för
våra hyresgästers synpunkter hos våra entreprenörer gällande nyproduktion och ombyggnation, det hoppas vi att vi kan ro i hamn. Det
är viktigt att våra hyresgäster känner att vi tar
dem på allvar.
4. – Det finns många små saker som vi skulle
vilja göra men det är de stora kostnaderna
som kommer att styra. Vi har flera områden
där underhåll behöver göras och vi tittar nu
på vilka prioriteringar som skall göras.
5. – Man ska bo hos oss för att vi försöker att
göra bra saker för våra hyresgäster. Personligen så skulle jag vilja bo antingen på Glimmervägen eller Melcher Skoughsgata för att
de har så fantastiska balkonger.
2. – Det händer en hel del över hela området.
Ett par exempel är att det läggs ny asfalt på
flera ställen, nya tvättstugor etableras, sittbänkar målas eller byts ut. Under oktober/
november ska alla blivit tilldelade kärl och
påsar för kompostering. Information kommer
under oktober månad till alla.
3. – Snyggt och rent är något vi ser ska prioriteras i våra områden. För att kunna höja nivån
på skötsel av utemiljön kommer vi att utöka
vår markvärdsgrupp med ytterligare
en markvärd.
4. – Se över personalstyrkan då vi får nya lägenheter på Steninge Backe och Steningehöjden.
5. – Sigtunahem är ett företag som inte slutar
att utvecklas. Vi försöker hela tiden att bli
bättre på det vi gör. Jag vet att alla områden
har sin speciella charm för de som bor där.
Men Steninge Backe med sin närhet till naturen och den fantastiska utsikten är ett ställe
som jag kan rekommendera.
56
Destination Sigtuna | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
57
Café Våfflan
Café Våfflan –
glasskiosk, barhäng
och sjörestaurang
Det gröna lilla caféet nere vid ångbåtsbryggan i Sigtuna stad är numera
mycket mer än våfflor och glass. Sedan
i början av juli kan du hänga i baren
och läppja på ett glas rosé medan du
tar del av den magnifika utsikten över
Mälaren. Eller puttra över i egen båt,
lägga till vid bryggan och inta en
härlig kvällsmåltid i solnedgången.
Menyn bjuder 150 rätter, allt från
smörgåsar, sallad och grill till mer
marina inslag som fisk och skaldjur.
Robert Gustafsson är en av delägarna
med höga ambitioner.
– Det här är ett led i att förhöja upplevelsen
av hela hamnområdet utan att göra intrång
på charm och tradition. Utvecklingen måste
göras med varsam hand, det är viktigt säger
han med eftertryck.
Det är en otroligt varm och skön sommardag en vecka in i juli och staden kryllar
av turister. Några av dem har letat sig ner till
hamnen och café Våfflan som bara dagarna
innan utrustats med ytterligare ett 20-tal sittgrupper i klassiskt teaksnitt. Och som nu pryder den stora uteplatsen. Här ryms närmare
200 mat- och cafégäster. Flera av borden är
trots den tidiga timmen upptagna av barnfamiljer som vilar trötta ben och svalkar sig
med en glass i det gassande solskenet. Andra
har slagit sig ned på bryggkanten med tårna
i det över 20 gradiga Mälarvattnet. Byggjob-
bare förbereder det sista inför invigningen av
baren fredag kväll, så det väsnas lite grand av
förståeliga skäl. Mitt i skaran av gäster och
personal står Robert Gustafsson i samspråk
med några av entreprenörerna. Det är mycket
i görningen.
”Ja, hej, kom ska jag visa dig hur det är
tänkt att bygga ut strandpromenaden”. Så
pekar Robert Gustafsson mot vassen i kanten
av hamnen. ”Från Stadshotellet kommer
strandpromenaden runda Våfflan och skära
genom vassen och sedan följa sjösidan ända
bort mot Sjudargårdsbadet med trolig byggstart i september”, avslutar han.
Robert Gustafsson är en ny kraft i folket
runt café Våfflan, med många idéer. En sann
entreprenör av stora mått. Och rollen är just
att utveckla verksamheten som rörelsens vd.
Utöver ökat utbud av maträtter, nytt barhäng,
ny dragning av strandpromenaden och förhandling med kommunen om större arrendeområde har han ambitioner om en flytbrygga
i storleken två till tre hundra kvadratmed
vad han hoppas ska bli Sigtunas svar på
Stockholms Mälarpaviljong eller Norr
Mälarstrands, Gerdas. Eller varför inte gamla
Tvillingarnas eller Strandbryggan som det
nu heter.
– Jag är så glad om jag kan ge något
tillbaka till Sigtunaborna. Vi flyttade hit för
fyra år sedan och har blivit så väl mottagna.
Bättre ställe att bo och verka på än Sigtuna,
finns inte.
Och merparten av Sigtunaborna är positiva
till utvecklingen av hamnområdet menar
Robert Gustafsson som mest mötts av nyfikenhet och glada tillrop. Viktigt är dock poängterar han, att man är lyhörd för synpunkter och för med sig traditionen. Han förklarar.
– Även om menyn utökas med marina
inslag, vi bygger ny bar, är det viktigt att
glassen och våfflan finns kvar. MC-åkarna
ska även fortsättningsvis vilja leta sig hit om
onsdagskvällarna. Sigtunaborna stanna till en
stund under kvällspromenaden och turisterna
svalka sig i avvaktan på båten till Stockholm
och Skokloster.
Robert Gustafsson uppehåller
sig även kring hamnens alla andra viktiga uppgifter. Inte minst att driva trafik till och från
Sigtuna stad. En förutsättning för god kommers. Båtturister kommer sommartid för att
se, äta och shoppa. Skridskoåkarna vintertid.
Ju fler besökare desto bättre förutsättningar
för handel. Så att förhöja känslan av Sigtuna
som vinterstad finns också på agendan.
– Vi har talat om att glasa in vissa partier
av restaurangen så vi bättre kan tillhandahålla
service även när vädrets makter inte är med
oss. Liksom under höst och vintersäsongen.
Vi får se hur det tas emot. Målsättningen är
att få rörelsen att bära sig året om.
En av flera anledningar till att det varit
möjligt att utveckla och expandera Café Våfflan är det goda samarbetet med Sigtuna kommun. Något Robert Gustafsson framhåller
flera gånger. Han påpekar även hur viktigt det
är att lyssna och ta till sig synpunkter >>>
Etablerades:
1969.
Tänkt som:
Samlingspunkt för den sällskapsspelintresserade lokalbefolkningen.
Antal ägare:
Tre olika.
Antal anställda:
Sommartid, 20–25.
Känt för:
Sin goda glass och goda våfflor
samt samlingsplats för ”Hoj-åkare”
tisdagskvällar.
Nu:
Café, sjörestaurang och barhäng
för 200 personer.
Öppettider:
Juni–september, alla dagar 10–24.
Oktober måndag–torsdag, söndag
11–20, fredag–lördag, 11–24.
Oktober–december, endast
helger 11–18.
Destination Sigtuna | Sigtunahem
58
ANNONSE R
Mötesplats för alla
Intresseanmälan till
Frejgården studiecirklar hösten
2010
Jag är intresserad av:
både från experter och allmänhet. Att så
mycket som möjligt sker i samråd.
– Kommunens tjänstemän har varit delaktiga i både den estetiska utformningen och
inramningen av caféet. Vidare har vi använt
oss av lokala samarbetspartners så långt det
varit möjligt. Sigtuna smide har tillverkat och
monterat vårt nya gröna staket och vindskydd
runt anläggningen. Lundqvist & Lindroth har
stått för material. Köpmangården för arbetskläder och Ombonat för inredning. Dipart
entreprenad och Peter Jern med Jernab har
stått för bygg- och elinstallationerna. Alla har
stöttat oss på olika vis och det är jag väldigt
tacksam för.
Café Våfflan har drygt 40 år på nacken,
men enbart haft tre ägare. Nu ägs rörelsen av
förutom Robert Gustafsson, Kenneth Walhner och Ronny Clementson. Och det är inte
första gången Robert driver något i egen regi.
– Jag har haft ett antal olika egna verksamheter, bland annat inom vaktbolag, datasäkerhet och byggentreprenad. Nu kände jag att
det var dags att göra något eget här i Sigtuna
stad och hamnområdet passar mig perfekt då
jag har ett genuint marint intrese.
Robert Gustafsson med familj flyttade från
Uppsala till Sigtuna för fyra år sedan. Tillsammans med fru och barn gjorde han upp vad
han kallar en livsplan, i den ingick bland
annat var familjen skulle slå ner sina bopålar.
Mycket skulle stämma och kraven var höga.
Efter att ha varit runt i Stockholmstrakten
och kring Göteborg hittade de vad de sökte i
Sigtuna.
– Tänk att vårt drömhus fanns alldeles
runt hörnet. Flytten hit är verkligen något
vi aldrig ångrat. Bättre livskvalitet går inte
att uppbringa. Vi bor i vår drömkåk. De två
äldsta barnen går i en kanonskola, S:t Pers.
Och de två små går på världens bästa dagis,
Lyckan i Hällsbo.
Frejgården är öppen måndag till fredag klockan 8–17. Oavsett
om du är gammal eller ung så kan du komma hit för att träffa
människor, ta en promenad, dricka en kopp kaffe, surfa på nätet,
spela spel eller göra något annat som du känner för.
Robert Gustafsson
Ålder:
42 år.
Familj:
fru och fyra barn 3–12 år.
Bor:
Villa i Sigtuna stad.
Utbildning:
Jur. kand samt ingenjör.
Erfarenhet:
Tidigare vd för tre egna bolag
inom vaktbolag, datasäkerhet
och byggentreprenad.
Fritid:
Golf hcp 10, jakt, båt, skidor,
livets goda.
Aktuell som:
Ny delägare i Café Våfflan.
Data grundkurs
Data, fortsättningskurs
Internet, 55+
Släktforskning
Kortmålning
Découpage
Hälsa
Batik
Svenska
Engelska
Stavgång
Matlagning
Internetcafé
Här finns tretton datorer som är uppkopplade mot internet.
Du kan kostnadsfritt använda dessa för att söka information,
söka jobb eller ha kontakt med olika myndigheter. Du kan också
använda datorerna för att skriva dokument.
Namn:
Gatuadress:
Studiecirklar
Hela veckan förekommer olika studiecirklar i Frejgården. Studiecirklarna är helt gratis. Nedan kan du anmäla dig till de studiecirklar du är intresserad av att delta i.
Mycket välkommen till Frejgården,
Lola Svensson, Valstasatsningen.
Frejgårdens besöksadress
Postnr:
Ort:
Frejgatan 20–22, telefon 08-591 153 27
Telefon:
E-post
kontakta:
Lämna talongen på Frejgården eller skickar den till:
AB Sigtunahem, Lola Svensson, Box 509 195 25 Märsta.
Du kan också mejla till [email protected]
60
Fritid i Sigtuna | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Rosersbergs nya
sportcenter invigdes
Sigtunas nya
sportcenter invigdes
Ny gång och- cykelväg
i Märsta
Söndagen den femte september invigdes Rosersbergs nya sportcenter av Anders Johansson (s) och Bosse Andersson (c).
Peter Blom – aktiv i Rosersbergs IK som
vann namngivningstävlingen för sporthallen
fick sitt pris av Maria Rosén ordförande i
Rosersbergs Idrottsklubb. Hallen döptes
enligt Peters förslag till Rosershallen.
Många Rosersbergsbor deltog i aktiviteterna i samband med invigningen. Det var en
dag fylld av sport och underhållning. Fika och
korv gick åt som smör i solsken.
Närmare 1 500 nyfikna besökte invigningen
av Sigtunas nya sportcenter vid Prästängarna
i söndags. Det blev högklassig underhållning
med uppvisningsmatch mellan världstennisstjärnan Anders Järryd och Sigtuna kommuns
mest framgångsrike spelare Jörgen Windahl.
SM-finalisterna Solna Vikings bjöd även på
basketshow tillsammans med Sigtuna baskets
talanger. Sigtuna Budoklubb firade invigningsdagen med en gemensam marsch från den
gamla hallen vid Hällsbo till den nya Dojon i
Prästängshallen.
Sigtuna IF arrangerade även fotbollsmatcher på idrottsfältet under dagen. Den
officiella invigningen firades högtidligt med
en avtäckning av Sigtunakonstnären Bo Ahlströms väggmålning. Sigtunas kommunalråd
Anders Johansson s), kultur- och fritidsnämndens ordförande Bosse Andersson (c) och Sigtunas Tennisklubbs ordförande Kari Mickamo
hjälptes åt att klippa bandet i samband med
invigningsceremonin. www.sigtuna.se
Den nya gång- och cykelvägen i Märsta
sträcker sig från Stationsgatan utefter Västra
Bangatan och Norrbackavägen, en sträcka på
cirka 1 000 meter. Boende på Norrbacka har
tills idag tvingats att gå längs Västra Bangatan
eller dess boendeparkeringar för att ta sig till
stationen. Den nya gång- och cykelvägen är
ett efterlängtat tillskott som gör att man som
gång- och cykeltrafikant numera kan ta sig till
stationen på ett säkert sätt.
I samband med anläggningen av den nya
cykelvägen har Norrbackavägen fått ny belysning. www.sigtuna.se
Ny förskola i Steningehöjden
Johansson blir kvar
Kommunalrådet Anders Johansson
blir kvar i Sigtuna kommuns styre.
Det stod klart efter valnatten den
19 september.
Det innebär att Sigtuna går emot
den allmänna trenden i Sverige.
Socialdemokraterna ökade sin andel
av väljarna samtidigt som moderaterna minskade sin valmanskår.
Socialdemokraterna ökade med 3,4
procent och fick ytterligare två platser
i kommunfullmäktige.
Noterbart är också att Samling för
Sigtuna ökade från två till tre mandat.
I riksdagsvalet röstade däremot
Sigtunaborna mer likt rikstrenden och
Alliansen gick segrande ur striden.
61
Förskolan Pysslingen ska etablera en ny verksamhet i det nya bostadsområdet Steningehöjden mellan Sigtuna och Märsta. Det beskedet
gav kommunledningen i Sigtuna kommun
under onsdagen.
– Vi har en muntlig överenskommelse med
Pysslingen om att etablera en ny förskola i
Steningehöjden. Med tanke på alla de barnfamiljer som bor i området känns det särskilt
roligt att kunna ge detta besked, säger kommunalrådet Anders Johansson (s).
Förskolan Pysslingen byggs i samarbete
med Peab och kommer att ha kapacitet för
cirka 80 barn. Tanken är att byggnaden ska
stå klar under hösten 2011, men redan till
årsskiftet kommer verksamheten att börja i
provisoriska lokaler för 35–40 barn.
Pysslingen Förskolor och Skolor AB är ett
av Sveriges största friskoleföretag. Pysslingen är öppen för alla barn och elever och
verksamheten finansieras via den kommunala
skolpengen. Pysslingen bedriver sedan tidigare verksamhet i Rosersberg.
Källa: www.sigtuna.se
Anders Johansson
”Socialdemokraterna i Stockholms
län vill starta en ny egnahemsrörelse
som gör att vanliga inkomsttagare
även i vår region har råd att bo i
ett eget hus. Därför har min kollega
i Södertälje, kommunalrådet
Anders Lago (s) och jag vi tagit fram
ett koncept tillsammans med Peab
som vi kallar för Johansson-villan
efter Sveriges vanligaste efternamn.”
Skriver Anders Johansson, kommunalråd i
Sigtuna på sin blogg. Villan är alltså inte uppkallad efter honom personligen.
Ny gång och- cykelväg
i Sigtuna stad
En ny gång- och cykelväg har invigts i Sigtuna
stad.
Prästgatan är en väl trafikerad väg i centrala
Sigtuna stad. Den är också den skolväg många
elever väljer till och från St: Pers och St: Olofs
skola. För att skapa en tryggare och säkrare
situation för både gående och cyklister har en
ny gång och cykelväg anlagts intill Prästgatan.
Det kommer även att göras avsmalningar för
biltrafiken för att öka säkerheten.
Ny båtuppläggningsplats
Onsdagen den 15 september invigde kommunalrådet Anders Johansson (s) Sigtuna Båtklubbs nya båtuppläggningsplats vid Flottvik
i Rävsta.
Det är den sista pusselbiten för att möjliggöra omdaningen av Sigtuna hamn. Båtuppläggningsplatsen på 5 000 kvadratmeter kommer att ersätta den tidigare vid Varvsgränd i
Sigtuna stad.
62
Strövtåg i Sigtuna | Sigtunahem
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
63
Sibbe – en lokal
kändis i Steninge
Har ni träffat Sibbe på Steninge? Skulle
inte tro det. Egentligen hette han Säbjörn och var en av de storbönder som
hade sina hem och gårdar på stränderna runt Mälaren för ganska precis
tusen år sedan.
Brytningstid
mellan hedendom
och kristendom
Flertalet av de cirka 150 runstensristningar vi har i Sigtuna kommun kom
till i en brytningstid mellan hedendom
och kristendom på 1000-talet.
Text: Åke Ekdahl
Att skifta religion från asatro till den nya läran
innebar säkerligen kännbara konflikter hos gemene man. Det kan man ana i det namnskick
vi ser bevarat i runtexterna. Många ristningar
andas kristendom med kors och kristna böner
i ornamentet, men namnen på de personer
som nämns knyter an till de gamla asagudarna
Tor och Frö.
Vi har Frörik i Arenberga, Frösten
i Bärmö; Torbjörn i Sigtuna, Tollsta och
Åshusby; Tord i Odensala och Skånela; Tore i
Åshusby; Torgunn i Skråmsta; Torgärd i Steninge; Torkel i Kumla; Torsten i Norrsunda,
Vallstanäs och Harg, för att namna några.
Barn och vuxna fick sina namn för att bli
identifierade och då låg det nära till hands
att begåva dem med namn som visade deras
karaktär, ungefär som de indelta soldaterna
fick sina nya efternamn 800 år senare.
Pampiga naturnamn passade ju bra som
jämförelse. Som Ulf, Björn och Örn (Arn).
Men hur uppfattades den man som fick nam-
net Igul – igelkotte – i Odensala och Vidbo,
eller Järpe i Skepptuna?
Kanske gjorde Gammal i Lövstaholm skäl
för namnet. Est i Skråmsta hade kanske varit i
Estland. Kvinnonamnet Estrid är ett kvinnligt
högreståndsnamn.
Så var det några som tog det säkra för
det säkra i sina tvivel om den rätta läran och
valde ett allmänt Gud som namnled, Gudlög
i Lunda och Åshusby, Rudrik i Mörby och
Gudrun i Ekilla.
Mansnamn dominerar klart i runtexterna.
Kvinnonamnen förekommer mest på dem som
rest stenen till minne av avlidna släktingar.
Det mycket vanliga namnet Kättil, ensamt
eller i sammansättningar, har överlevt till våra
dagar i formen Kjell.
Runstenarna restes som minnesmonument,
men många av dem fungerade dessutom som
arvsdokument. Rikedom mättes i jorden man
ägde och det var viktigt att slå fast vem som var
rättmätig ny ägare till gården när ägaren avlidit.
På så vis kan vi få namnen på bönder i
många släktled. Den berömda Jarlabankesläkten i Täby finns på en ristning i Skånela och i
Bromsta i Odensala kan vi läsa en släkttavla
i tre led.
I Skråmsta och Torslunda finns
ristningar på flera stenar som tillsammans ger
en släktbild som ser ut så här:
Gamle Svarthövde och hans fru Torgunn
Text: Åke Ekdahl
hade sönerna Anund och Est. Den senare var
gift med Fastlög som hade sonen Saxe. Saxe
kom antagligen från ett tidigare äktenskap
eftersom han inte fick vara med när deras
gemensamma barn Fastulv, Öring, Ger och
Holmlög reste en sten efter pappa Est.
Arvsrätten gick först till sonen I andra
hand till dotter med full arvsrätt. Fanns inga
barn tog hustrun hela arvet efter maken
som bakarv.
Runstenen framför Lunda kyrka berättar
att systrarna Gudlög och Holma ska ärva sin
döde bror Sven som tidigare tagit över gården
efter deras far Varve.
I kyrkväggen på Husby kyrka, strax intill
vapenhuset berättar Björn Finnvidsson på
Älgesta gård, strax norr om kyrkan, kort
och gott att han finns på gården. Björn och
hans bror Olev finns nämnda på en arvsristning i Danderyd som säger att bröderna
ärvde flera gårdar, däribland Älgesta, efter
sin pappa Finnvid.
Om ni gör en rundtur till kommunens
runstenar så glöm inte den mycket pampiga
runsten vid Näsby där Ingefast talar om att
han tagit över gården efter föräldrarna som
drunknat, ristat av den berömde runkonstnären Fot.
De vackraste runstenarna ristades av yrkesskickliga mästare eller deras arbetslag. Vissa av
dem signerade sina verk. Vid Kumla är en av
stenarna signerad av ristaren Visäte.
Sibbe var en lokal kändis på sin tid. Han fick sitt
smeknamn och sitt bittra öde berättat i runor,
huggna i sten som kunde läsas långt in i vår tid.
På så vis känner vi till vad han hade för
sig år 1036. Redan på våren sjösatte han ett
långskepp och började värva manskap som
roddare på gårdarna runtomkring Märsta och
Sigtuna för en lång resa österut till Särkland,
det vill säga länderna runt Svarta havet.
Thorsten på Måby var en av dem som
nappade på erbjudande att tillsammans med
20 eller kanske 30 andra unga män delta i det
stora vikingatåg som leddes av en avlägsen
släkting till kungen i Sigtuna, Olof Eriksson
Skötkonung.
Denne högättling hette Ingvar
och han fick tillnamnet Vittfarne i de isländska
sagorna. Hans namn var på allas läppar även
i sin egen tid, åtminstone i Mälardalen, men
hade ingen aning om att han skulle gå till
historien som en av våra stora äventyrare.
Att det skulle gå så illa som det gjorde var
inte självklart. Många hade rest ut på långresa
före honom. Ingvar bodde troligen i trakterna
av Mariefred och han kallade samman stormän från östra delarna av Mälardalen för
att med 30 skepp söka kunskap och rikedom
i länderna långt bortom Gårdarike,
nuvarande Ryssland.
Så bar det iväg över Östersjön, upp på
floderna mot Novgorod och Kiev, och vidare
till Svarta havet. Allt gick bra och troligen
nådde de fram till Kaspiska havet. Men på
vägen hem gick hela expeditionen över styr.
En teori säger att en smittsam sjukdom drabbade flottan som skingrades. Bara några få
kom tillbaka fem år senare, 1341, och kunde
berätta vad som hänt.
Sibbe och Thorbjörn från Märsta kom
aldrig hem igen. På åsar och gårdar runt om
Mälaren står minst 25 runstenar som berättar
om några av de andra cirka 600 män som
förolyckades i denna sjökatastrof. I omfattning
var det kanske tusentalets motsvarighet till
vår Estoniakatastrof.
På Steninge reste barnen en runsten
efter sin far och ristade minnestexten i runor:
Härlev och Torgärd lät resa denna sten efter
Säbjörn sin fader. Han styrde skeppet öster ut
med Ingvar till Estland.
På en annan runsten vid Måby ristade tre
bröder en minnessten efter sin omkomne
bror: Gunnar och Björn och Torgrim reste
denna sten efter Thorsten sin broder. Han
blev död österut med Ingvar och…
Runstenen vid Steninge är numer försvunnen. Den stod på sin plats till slutet på
1600-talet, men när slottet började byggas
”kastades den ner i stenbryggan”, berättar en
av dalkarlarna som var anställd vid slottsbygget.
Troligtvis menade han stenterrassen framför
slottet och där ligger den gömd fortfarande.
Måbystenen hittades så sent som 1990
vid bygget för påfarten till motorvägen vid
Arlanda och finns nu bevarad på flygplatsens
terminal 2.
Runt om i landet finns omkring 3 000
kända runstenar, hälften av dem i Uppland
och flertalet i vårt hörn av landskapet. På
så gott som alla finns namn på de personer
som levde här för tusen år sedan. Många av
namnen är gångbara även idag. Visst känner
ni någon Sven, Gunnar, Björn, Olov eller
Torsten. Andra namn används inte längre.
Se namnlistan på de 270 personer som fått
sina namn ristade på stenar där de bodde och
levde i nuvarande Sigtuna kommun för tusen
år sedan.
64
Strövtåg i Sigtuna | Sigtunahem
Namn för 1 000 år sedan
Namnlistan över 270 personer som var bosatta inom nuvarande
Sigtuna kommun för tusen år sedan och som fått sina namn
förevigade på runstenar:
Albod bolagsman i Sigtuna
Andvätt i Skepptuna
Anund i Rosersberg
Anund i Skråmsta
Arger i Bärmö
Arne i Sigtuna
Arnili, Odensala prästgård
Arnkel i Skepptuna
Assur i Sigtuna
Björn i Gårdersta
Björn i Harg
Björn i Kimsta
Björn i Måby
Björn i Norrsunda
Björn i Rosersberg
Björn i Sälna
Björn i Älgesta
Björn i Ängby, Lunda
Borgulv i Bromsta
Borgulv i Åshusby
Borgunna i Harg, Skånela
Brune i Ekilla
Brunkättil i Lövhamra
Bruse i Pasta
Dyrver i Sigtuna
Est i Skråmsta
Estrid i Harg, Skånela
Farulv i Harg, Skånela
Fastger i Harg
Fastlög i Skånela
Fastulv i Torslunda
Fiauar i Fransåker
Finnvid i Pasta
Finnvid i Älgesta
Folkbjörn i Skepptuna
Folkmar i Skepptuna
Forkunn i Lövstaholm
Fot (ristare) i Ekeby
Frödis i Sigtuna
Frörik i Arenberga
Frösten i Bärmö
Fulluge i Bensta
Fulluge i Skånela
Gammal i Lövstaholm
Ganse i Kumla
Ger i Torslunda
Gerbjörn i Gårdersta
Gere i Gårdersta
Germund i Sigtuna
Gilla i Ånsta
Gillög i Bromsta
Gillög i Sigtuna
Ginlög i Vidbo
Gisl i Kumla
Gislaug i Skånela
Gislög i Gårdersta
Grimulv i Sigtuna
Gudlög i Lunda
Gudlög i Åshusby
Gudmar i Rosersberg
Gudrik i Mörby, Lunda
Gudrun i Ekilla
Gullev i Harg, Skånela
Gullög i Viggeby
Gunhild i Näsby
Gunna i Broby
Gunnar i Harg, Skånela
Gunnar i Måby
Gunnar i Norslunda
Gunnar i Rissne
Gunnar i Rosersberg
Gunnar i Velamby, Vidbo
Gunnar i Viggeby
Gunnar i Åshusby
Gunne i Ekeby
Gye i Rosersberg
Gyrid i Rosersberg
Gyrid i Tjusta
Gärdar i Sigtuna
Halvdan i Sigtuna
Halvdan i Skånela
Hedenfast i Husby
Hemlög i Harg, Skånela
Holma i Gårdersta
Holma i Lunda
Holmdis i Harg, Skånela
Holme i Fansåker
Holme i Skepptuna
Holmfast i Gårdersta
Holmfast i Lunda
Holmfrid i Lunda
Holmlög i Torslunda
Holmsten i Til
Häming i Bromsta
Häming i Fransåker
Häming i Åshusby
Härbjörn I Bromsta
Härlef i Steninge
Igul i Harg
Igul i Åsby, Vidbo
Igulfast i Åsby, Vidbo
Illuge i Bensta
Ilturi i Odensala/ St Olof
Inga i Vidbo
Ingefast I Näsby
Ingefast i Skråmsta
Ingegärd i Harg, Skånela
Ingemar i Dal
Ingemar i Ekeby
Ingemar i Harg, Skånela
Ingemund i Sigtuna
Ingemund i Skånela
Ingevald i Dal
Ingevald i Harg, Skånela
Ingevald i Skånela
Ingjald i Gårdersta
Ingrid (två stycken) i Dal
Ingrid i Harg, Skånela
Ingrid i Skånela
Ingvar i Ekeby
Ingvar i Gårdersta
Ingvar i Harg ( två ggr), Skånela
Jarl i Ekeby
Jarlabanke i Harg, Skånela
Jobjörn i Dal
Jobjörn i Skånela
Jorund i Ekeby
Jorund i Sälna
Josten i Kimsta
Jovur i Kimsta
Juvurfast i Harg, Skånela
Järpe i Örby, Skepptuna
Järund i Norrsunda
Järund i Rosersberg
Järund i Vallstanäs
Karl i Dal
Karl i Harg, Skånela
Karl i Sigtuna
Karl i Skalmsta
Karse i Gårdersta
Krok i Åshusby
Kus i Sigtuna
Kvick i Hova
Kylving i Bromsta
Kylving i Kimsta
Kylving i Norslunda
Kättil i Husby
Kättil i Kimsta
Kättil i Lövhamra
Kättil i Rosersberg
Kättilfast i Gårdersta
Kättilmund i Ängby, Lunda
Kättilvi i Brista, Norrsunda
Kättilvi i Kimsta
Kättilvi i Rosersberg
Kättilö i Ekeby
Kättilö i Sigtuna
Kättilö, i Velamby, Vidbo
Mule i Rosersberg
Måne (Manne) i Bensta
Näsbjörn i Bromsta
Näsbjörn i Bärmö
Ofeg i Gårdersta
Ofeg i Sigtuna
Olev i Harg, Skånela
Olev i Skråmsta
Olev i Älgesta
Olog i Velamby, Vidbo
Olov i Bärmö
Orm i Sigtuna
Orökja i Viby
Ragne i Vidbo
Ragnfrid i Ängby, Lunda
Ragnhild i Vidbo
Ragnvald i Harg, Skånela
Rike i Ekilla
Roda i Åshusby
Rodvi i Sigtuna
Rodälv i Skepptuna
Rörik i Norrsunda
Salse i Sigtuna
Saxe i Skråmsta
Sibbe i Bärmö
Sibbe i Viby
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Sigbjörn i Broby
Sigbjörn i Lunda
Sigbjörn i Skånela
Sigfast i Husby
Sigfast i Norslunda
Sigfast i Vidbo
Sigfuss i Husby
Sigger i Odensala/ St Olof
Sigger i Til
Signy i Bensta
Sigrid i Odensala
Sigsten i Til
Sigtor i Odensala
Sigvat i Ånsta
Sigvid i Harg, Skånela
Själve i Ånsta
Slode i Sigtuna
Spjallbude i Gårdersta
Sten (ristare) i Vidbo
Sten i Gårdersta
Sten i Hova
Stenfrid i Norslunda
Styrbjörn i Kumla
Styrbjörn i Til
Sune i Lunda
Sutare i Broby
Svarthövde i Skråmsta
Sven (ristare) i Velamby, Vidbo
Sven i Harg, Skånela
Sven i Lunda
Sven i Sigtuna
Sven i Skalmsta
Sven i Åsby, Vidbo
Säbjörn i Steninge
Säfare i Kumla
Säve i Husby
Tafse i Rosersberg
Tjudborg i Stensta
Tjägn i Gårdersta
Tjägn i Lunda
Tora i Sigtuna
Torbjörn (ristare) i Sigtuna
Torbjörn i Sigtuna
Torbjörn i Tollsta
Torbjörn i Åshusby
Tord i Harg, Skånela
Tord i Odensala
Tore i Åshusby
Torfast i Brista, Norrsunda
Torgrim i Måby
Torgunn i Skråmsta
Torgärd i Steninge
Torgöt (ristare) i Ekeby
Torkel i Husby
Torkel i Kumla
Torkel i Näsby
Torkel i Sigtuna
Torsten i Brista, Norrsunda
Torsten i Gårdersta
Torsten i Harg
Torsten i Måby
Torsten i Vallstanäs
Torsten i Ånsta
Tova i Åshusby
Tove i Sigtuna
Trånd i Ekilla
Tyre i Viby
Tyrvi i Skånela
Tägn i Tollsta
Tägn i Ånsta
Uddulv i Skalmsta
Ulv i Bromsta
Ulv i Gårdersta
Ulv i Lövhamra
Ulv i Norrsunda
Ulv i Sigtuna
Uno i Lövstaholm
Ussi i Sigtuna
Vargas i Skepptuna
Vavre i Lunda
Vedraldi i Odensala
Vifast i Husby
Viger i Skånela
Viking i Åshusby
Vimund i Harg
Vinaman i Vidbo
Visäte (ristare), Kumla, Odensala
Åbjörn i Bärmö
Åsbjörn i Harg
Åsbjörn i Åshusby
Åsgärd i Harg, Skånela
Åskatla i Bensta
Åsmar i Skånela
Åsmund (ristare) i Ängby, Lunda
Åsälv i Åsby, Vidbo
Ärenmund i Gårdersta
Ärmund i Odensala
Ärnfast i Gårdersta
Äsbjörn i Sigtuna
Öd i Skråmsta
Öpir (ristare) i Ekeby
Öring i Torslunda
Östen i Norslunda
Östen i Odensala
Östen i Sälna
65
66
Sigtuna kulturförening informerar | Sigtunahem
Waltraut Petterssons
spännande historia
1952 kom författaren Waltraut
Pettersson från Tyskland till Sverige
och Stockholm med två pappersväskor, delvis fyllda med böcker. Hon var
då 22 år. Egentligen ville hon ha rest
tidigare men kunde inte få papper för
utlandsvistelse förrän hon hade blivit
myndig. Hon fick från första dagen ett
arbete som barnflicka i en familj. Läste
svenska, utbildade sig till sekreterare
och fick så småningom jobb på Statens
strålskyddsinstitut. Hennes ambition
var emellertid att bli författare.
Text: Karen Salmose
Det började med noveller och slutade med en
hel romansvit om hennes tysk-polska uppväxt
och flykt undan ryssarna i slutskedet av Andra
Världskriget.Waltraut bor idag i Pilsbo i
Sigtuna.
Waltraut föddes 1930 i en liten by i den
östra delen av Pommern, som vid slutet på
Andra Världskriget blev polskt område. Hennes föräldrar var fattiga bönder, som arbetade
hårt för sin överlevnad på det lilla jordbruket.
Waltraut hade fem syskon.
Två yngre bröder dog i tvåårsåldern, den
ena av dem försvann under flykten i krigets
slutskede. En äldre broder drunknade när
han var tio år. Kvar var tre systrar. Den äldsta
systern var i krigstjänst och lillasystern, som
var tio år yngre än Waltraut var med i flykten
när ryssarna kom. Kriget och flykten undan
den ryska framryckningen medförde stora
umbäranden och lidanden.
– Jag kommer aldrig att glömma det jag
har varit med om, men jag älskar Sverige och
det svenska språket och nu har jag varit här i
65 år, säger Waltraut.
– Det var en skön känsla att komma till
Sverige. För första gången i mitt liv kunde jag
äta mig riktigt mätt efter svälten i Tyskland.
De svenska kvinnorna var så vackra och så
bar de smycken till vardags. Jag hade fått
öronclips i guld av min mormor i doppresent.
Men jag fick inte ta hål i öronen, så jag fick
bara titta på dem emellanåt.
Waltrauts pappa var nazist och det var
många andra också, vilket antagligen berodde
på att bönderna, som ofta var skuldsatta fick
sina skulder efterskänkta av den tyska staten.
– Jag älskade min far trots hans nazistiska
synpunkter.
1991 var hon tillbaka i Pommern och såg
bondgården, som hon hade växt upp i. Den
var märkligt nog helt oförstörd.
– Det kan möjligen bero på att min far
hade tagit ner skylten ”Gruppledare” innan
ryssarna kom. Han var nämligen ledare för
ortens nazister, säger Waltraut.
Polackerna, som hade tagit över gården, var
vänliga människor och de hade skött den väl.
Waltraut fick en fin kontakt och bjöds på
te och smörgåsar. Under lång tid brevväxlade
hon med den polska familjen.
Besöket i Pommern väckte många minnen
till livs. Om det har Waltraut berättat om i
boken ”Mitt Pommern – Tankar och minnen”,
som gavs ut 2006.
Väl i Sverige förstod Waltraut att hon fick
utbilda sig. Hon lärde sig stenografi och maskinskrivning, for till England och blev bra på
engelska. Den första boken av Strindberg hon
läste var Hemsöborna.
– Jag blev förtjust i Strindberg. Kunde han
skriva på tyska, så kunde jag skriva på svenska.
Då bestämde jag mig för att bli riktigt bra på
svenska språket, säger Waltraut.
Waltrauts utbildning och språkkunskaper
ledde henne så småningom till SSI, Statens
strålskyddsinstitut, där hon jobbade som sekreterare. Som chef fick hon en viss Lars Persson,
som så småningom skulle bli hennes make.
Waltraut har dottern Rosemarie (fil.dr. i historia) i ett tidigare äktenskap och tre barnbarn.
Sin första man träffade hon på dans 1955.
– Det var väldigt svårt att få uppehållstillstånd vid den tiden som ogift, men då beslöt
jag mig för att gifta mig och då var det inga
problem.
Hennes dåvarande mans goda författarkontakter gav henne inspiration att skriva,
så 1966 utkom den första novellen, som
handlade om en drunkning. Det blev flera
noveller och några av dessa har fått pris i
novellpristävlingar. Det här blev inkörsporten till ett större författarskap, 1978 utkom
hennes första roman ”Tid att leva”, som bland
annat gavs ut som ungdomsbok i en ”Bok för
alla”. Boken är självbiografisk och handlar
om flickan Irenes uppväxt på bondgården i
Östpommern. Andra världskriget kommer
allt närmare byn. Pappan, som lyssnar till
Hitler och är med i partiet, tror i det längsta
att ”de våra” skall segra, men till sist tvingas
familjen fly undan de framryckande ryssarna.
En familjetragedi inträffar och Irene blev svårt
skadad i ett öga.
– Den här boken ledde till resor i hela Sverige – föreläsningar i skolorna från Ystad till
Wilhelmina. Jag fick en verkligt god kontakt
med ungdomarna. De skrev många fina brev
och några ringde och ville intervjua mig. Ja,
de stod i kö för att läsa mina böcker. Mitt
budskap var inga flera krig, säger Waltraut.
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
Waltraut fick så bra inkomster på den första boken, så att hon kunde vara hemma och
skriva en ny bok ”Förlorat land”. Som är en
fristående fortsättning på hennes resa genom
Tyskland till släktingar i Hamburg. Flera
böcker följde i snabb takt.
– Jag älskade mitt arbete, men när jag var
60 år fick jag ett författarstipendium på fem
år och då slutade jag att arbeta för att ägna
mig åt skrivandet. 1993–96 följde jag med
Lars till Wien, där han hade fått ett arbete vid
IAEA, Internationella atomenergi organisation. Under den tiden förlorade jag kontakten
med förlagen i Sverige och det blev svårt att
få ut böckerna på de tidigare förlagen. Då
beslöt jag mig för att ge ut böckerna själv på
Books-on-Demand, som betalar ut arvode för
de böcker som säljs.
Waltrauts författarskap vilar
på hennes egna erfarenheter och upplevelser.
Barnavärn, som kom ut 2007 handlar om
hur ogifta mödrar kunde ha det för femtio
sedan. ”Att råka illa ut” och vara ogift ansågs
opassande. Inspirationen till den boken fick
Waltraut från föreståndaren ”tant Titti” på
mödrahemmet, där hon själv arbetade som
kokerska.
– Tant Titti blev min vän för livet. Hon tog
mig ut, gav mig böcker att läsa, hjälpte mig
att studera på NKI, berättar Waltraut.
Nio böcker har Waltraut hittills gett ut. 2003
flyttade Waltraut och hennes man Lars från
Järfälla till ett parhus i Pilsbo. De tyckte att
Sigtuna framstod som en fin liten stad att bo i
som pensionärer. Ganska snart hyrde Waltraut
en kolonilott, som hon älskar att påta i. Här
odlar hon grönsaker, men hemma i trädgården är det rosor som gäller.
Waltraut har varit medlem i Författarförbundet sedan början av 80-talet. Under en
period var hon aktiv styrelseledamot i Sigtuna
Kulturförening, numera är hon medlem.
Waltraut har i Kulturföreningens regi vid ett
flertal tillfällen berättat om sitt författarskap
för kommuninvånarna.
– Jag är något av en ensamvarg, som gärna
sitter för mig själv och läser böcker och lyssnar på klassisk musik. Det finns två författare,
som jag ser upp till och beundrar och det är
Kerstin Ekman och Per Westberg. För att hålla
hjärnan i trim och mitt modersmål levande
löser jag tyska korsord, avslutar Waltraut.
67
Tankar och
minnen…
Vi är många i dag i Sverige, som
har minnen av krig och förföljelse, vilka inte
alltid är så behagliga. Själv har jag som barn
fått uppleva krigets otrevligheter, även om de
inte har varit lika traumatiska, som de Waltraut Pettersson beskriver i sina böcker.
Jag föddes på en bondgård i södra Danmark
nära den tyska gränsen. Mina föräldrar, som
kom uppifrån Jylland, hade slagit sig ner här
1930. De levde av mjölkproduktion och hade
ett eget mejeri. Mjölken slogs på flaskor och
kyldes ner och kördes sedan till närmaste stad
i små röda bilar.
Det var en idyllisk plats för oss barn. Vi
hade stork på taket, hundar och katter och en
hel del exotiska djur. Dessutom en get, som
vi kunde sätta framför en liten kärra. Men
orosmolnen tornade upp sig. Det blev svåra
tider och nazismen var på väg framåt, även i
vår lilla del av världen.
Danmarks sydligaste del
Schleswig förlorades till Tyskland i ett krig
med Preussen 1864. Hälften av den förlorade
delen kom tillbaka till Danmark vid en folkomröstning 1920
De flesta söder om den nuvarande gränsen
ville tillhöra Tyskland, men det fanns också
danskar, som gärna ville tillbaka till det gamla
landet. Dessutom fanns det danskar, som
inspirerades av Hitler och nazismen. Allt det
tillsammans skapade konflikter. Min far tog
tidig ställning mot nazismen och började tillsammans med likasinnade köra runt på båda
sidor om gränsen och agitera mot nazismen.
Hemma på gården hade vi alltid många feriebarn från båda sidor om gränsen på somrarna.
Jag minns hur min fars lilla röda bil var
nerklottrad med ägg och annat när han kom
hem från sina turer. Vi barn brukade på kvällarna springa över till mejeriet för att dricka
kall mjölk och grädde, men det hände ibland
att det kastades sten efter oss, när vi sprang
tillbaka. Ofredandet blev bara värre med tiden. När mina föräldrar kom på obestånd vid
krigsutbrottet på grund av mul- och >>>
68
klövsjukan, som tvingade dem att slakta
besättningen fick de lämna gården och det var
nog tur, annars hade de kanske blivit internerade då tyskarna gick in över gränsen.
9 april 1940 kommer jag aldrig
att glömma. Jag var tio år och mitt i händelseförloppet. Mina föräldrar hade arrenderat
en gård tio kilometer utanför Esbjerg. Vi barn
hade gått till skolan som vanligt på morgonen, men skickades omedelbart hem igen. Vi
hann inte långt förrän himlen förmörkades av
svarta flygplan med röda hakkors. Strax därpå
kom tyskt infanteri med hästar, bilar, kanoner
och trupper körande i långa kolonner. Vi barn
hoppade ner i dikeskanten när de körde förbi
och skyndade vidare över fälten. Hemkommen till gården var gårdsplanen redan fylld
av tyska soldater. Min mor var ganska orolig
dels för oss barn och dels för min far, som
ännu inte hade kommit hem efter ett besök
hos sin bror, som var kriminalpolis söderut på
Jylland. Min fars hemfärd i bil hade praktiskt
taget skett med tyskarna i hälarna. Vi var väldig rädda när vi lade oss på kvällen. Vad skulle
hända? Jag minns att vi barn låg tillsammans
med våra föräldrar i dubbelsängen högst upp
i huset bakom neddragna mörka rullgardiner,
som snabbt hade inköpts. När vi vaknade
dagen därpå hade tyskarna dragit vidare.
De hade bråttom norrut, Norge skulle ju
också ockuperas.
Det blev slutet på bondelivet för mina
föräldrar och vi flyttade till Esbjerg, en viktig
hamnstad på Danmarks västkust. Här låg
delar av den tyska flottan, ammunitionslager,
oljecisterner med mera. Det blev efterlängtade mål för engelska flygplan. Mina föräldrar
hade hyrt en villa, som låg nära havet, där
också min skola låg.
En dag när jag och några
skolkamrater gick från skolan såg jag ett
flygplan komma ur molnen för att sedan
försvinna och komma ut igen. Under planet
hängde något, som såg ut som grodyngel. Jag
förstod genast att det var bomber och de blev
större och större ju närmare de kom marken.
Hur vi än gick så hängde de hela tiden rakt
över våra huvuden. Till sist fick vi springa in i
en herrfrisersalong, där gubbar med raklödder kring hakorna såg mycket förvånade på
oss. Flyglarmet hade ännu inte gått, så de
visste inget.
Sigtuna kulturförening informerar | Sigtunahem
Vi hann precis in när det stora fönstret
trycktes in. Bomberna hade fallit i kvarteret intill. Ljudet var så öronbedövande att
det fullständigt slog ut min hörsel. Jag såg
människor springa runt och gestikulera utan
att förstå vad de sade. Jag fick förfärligt ont
i öronen och det skulle dröja en hel månad
innan jag kunde höra igen. Det visade sig att
mina trumhinnor hade blivit helt förstörda.
Min hörsel blev aldrig som förr. Än i dag hör
jag sämre än andra, men det har jag lärt mig
att leva med.
när ett flertal ämnen drogs in.
1944 upplöste tyskarna den danska poliskåren. En del poliser internerades bland annat
min farbror, som var kriminalpolis. Polisens
försvinnande gjorde det möjligt att göra sig av
med en antagonist om man hade någon. Motståndsrörelsen intensifierade sina aktiviteter.
Nattetid sprängdes hus, fabriker och tåg. När
sådant skedde utlöstes alltid en hämnd från
tyskarnas sida och då blev det utegångsförbud.
Hämnden på en sådan attack
kom en söndag då vi barn var på matiné.
Biografen låg i slutet av en lång korridor och
där brukade vi barn stå glada och förväntansfulla och vänta på att biografen skulle öppna.
En söndag, när jag var där med mina två
yngre bröder, hände något alldeles förfärligt.
Nära oss i kön stod en pappa med sina två små
barn. Plötsligt hördes tunga steg i korridoren och två män i mörka kostymer stannade
och drog ut pappan mot väggen. Han sköts i
huvudet med en revolver, sedan lämnade de
båda männen snabbt korridoren. De små barnen skrek förtvivlat och alla försökte komma
ut ur den långa korridoren. Jag tryckte mina
bröder mot korridorens väggar och det var
med nöd och näppe vi slapp att bli nertrampade av flyende och skrikande barn. Väl ute
sprang vi sedan hela vägen hem utan att
stanna. Efter det blev det undantagstillstånd
i staden i flera dagar. Den händelsen har för
evigt etsat sig fast på min näthinna.
När vi förstod att tyskarna
Bombningarna blev bara värre och tvingade
oss till slut ner i källaren varje natt. När
larmet gick, kände jag ångest för jag visste ju
inte vart bomben skulle falla. Skulle det bli
min sista natt? När vi kom upp på morgonen
kunde vi hitta splitter från bomber eller granater i hall och trappor. Vi flyttade ut till mina
morföräldrar, som hade en bondgård utanför
staden. Där kunde vi på kvällarna se när luftvärnselden korsade den mörka himlen. Det
var som ett fyrverkeri.
Det blev under åren mycket
flyttande. Det sista året av ockupationen
bodde vi i Holstebro långt upp på Jylland.
Då hade jag hunnit bli tonåring. Det kryllade
av tyska soldater, som gärna tittade på unga
flickor. Så det gällde att aldrig möta deras
blickar. Många skolor var stängda och fylldes
av tyska flyktingar. Skoltiden blev begränsad,
var på väg att förlora, minns jag, att mina
föräldrar oroade sig för att Jylland skulle bli
ett slagfält, ifall de allierade skulle gå i land
och försöka slå tillbaka tyskarna den vägen.
Nu gick de istället i land i Normandie, så
när de kom upp till Danmark hade redan
tyskarna börjat dra sig tillbaka och min far
kunde ta fram den sparade vinflaskan och
skåla för freden.
Vi bytte namn och flyttade mycket under
ockupationen. Jag minns att jag hade mina
aningar om varför vi gjorde det, men det
talades aldrig om hemma. På fredsdagen
6 maj 1945 fick jag mina misstankar bekräftade. Min far hade varit med i den danska
motståndsrörelsen.
Text: Karen Salmose
Sigtunahem | Glimten NR3 2010
69
HÖSTENS PROGRAM
I Sigtuna Kulturförening
6 oktober
Chopinkonsert
med Kulturskolan
Samverkan mellan Sigtuna Kulturförening
och Kulturskolan.
Tid och plats: kl. 19 på Kulturum.
9–17 oktober
Höstsalong med Konst
och Konsthantverk
Anm. Karen Salmose, Sigtuna Kulturförening,
Dalgatan 3A, 195 47 Märsta eller maila [email protected]. Vernissage lördag.
9 oktober kl. 12–16. Invigning kl. 13.
Plats: Museets Utställningshall i Sigtuna.
Tid: kl. 11–16 vardagar, 12–16
lördag–söndag.
17 oktober
Sjunger visor
Maria Westerlind och Ingela Berger sjunger
visor ackompanjerade av Barbro Jävert. Kaffe
med bröd och inträdesavgift.
Tid och plats: kl. 13.30 i Märsta kyrka.
24 oktober
Sång och piano
Catarina Lindskog, sång och Michael Bäck,
piano. Kaffe med bröd och inträdesavgift.
Tid och plats: kl. 18 i Sätunakyrkan.
3 november
Författarafton
Författarafton med Agnes Hellström, som har
skrivit en bok om sin tid som elev på Humanisten SSHL i Sigtuna. Kaffe med bröd 20 kr.
Tid och plats: kl. 19 på Sigtuna Bibliotek.
7 november
Basfiol och Flöjt
Järfällasymfonikerna på Kulturum med
konserten ”Basfiol och Flöjt”, Beethoven.
Tid och plats: kl. 14 på Kulturum.
Inträde: 100 kr. Gratis för ungdomar
upp till 20 år.
24 november
Lyrik- och språkafton
Lyrik- och språkafton med Katarina Torfason,
som berättar om och läser ur sin nya
diktsamling ”Ögonsten”. Du som vill presentera och läsa egna dikter är välkommen att
höra av dig till Katarina på tel. 08-591 273 81.
Kaffe med bröd 20 kr.
Tid och plats: kl. 19 på Märsta bibliotek.
28 november
Pergolesi 300 år
Konsert ledd av Torsten Englund i
Valsta kyrka.
Tid och plats: kl. 16 i Valsta kyrka.
10 december
Julfest i Sockenstugan
Julbord till självkostnadspris och underhållning. Anmälan till Kirsti Malmgren på
tel. 08-592 556 84 eller
maila [email protected]
Tid och plats: kl. 19 i Sockenstugan i Sigtuna.
Barn och ungdomar
Teaterprojekt: Sigtuna Kulturförening
har av Kultur och Fritid beviljats projektpengar för att starta upp teaterverksamhet för barn och ungdomar.
Projektet kommer att ske i samarbete
med ABF Norra Stor-stockholm.
I höst startar vi verksamheten, som
kommer att förlägga till de nya bio/
teatersalongen på Forum. Du, som
gärna vill pröva på att spela teater,
spexa, sjunga eller helt kort underhålla kan anmäla ditt intresse till
Karen Salmose, Sigtuna Kulturförening, telefon 591 128 40 eller maila
[email protected] Du kan
också anmäla dig till Ann Bly Lässman,
ABF, telefon 505 868 32 eller maila
[email protected]
Teckna och måla
Du som är intresserad av att teckna
och måla kan nu anmäla dig till sådana
kurser som kommer att förläggas på
Forum. Anmälan: se ovan.
70
PUBLIK
I TVÅ
DELAR
LITER
M I N P L AT S I VÄRL DE N
TALGDANK HAN VAR
ELAK, HAN
PÅ MENYN
I PALÄT
FÖRR, MED I
NR 19 I
GREKLAND
TIDSFÖRKORTNING
DIGNAT
TRÄD
Nu kan vi erbjuda splitternya lägenheter på Södergatan Nord,
Steningehöjden och Steninge Backe. Vi planerar även att bygga
Vid Ekilla, Tingvalla och Rådmansängarna.
UTSPÄTT
PÅ PORT
ÄR SPÖKENAS TING
KÄRLEKSLIV
Håll dig uppdaterad på www.splitternytt.se och www.sigtunahem.se
DÖD RÖD
TAKLAG
FÖR
GUTEN
KASSERAD
ÄR FINT
VÄRRE TILL
MATEN
SJUKHUS
SMAKAR
EXTRA
GOTT
I SALT
FÅ
REDA
PÅ
FOBI
FRÄMMANDE
BEKRÄFTAS
HÅLLER
ORDNING
PÅ VÄVEN
K
A
R
L
TÅLA
JAKTHUND
FÖRE
VÄXTFÄRGNING
TOMT
BÄST SOM
VATTENTÄTT
GRÖNSAK,
FAKTISKT
VÅTMARK
GRUND
GROVT
KOMISK
EN GARDNER
DET STORA
HAVET
TOTALT SÄTTS TILL
VÄNNER
DEN FINSKA
KRAFTEN
VARDAGSSPRÅK
RÄKNEORD
GÖRA RENT
ÅTHUTNING
STADIGA
MUSLIMSK
PRÄST
SÄNDER UT
RYSK BIL
NUMERA?
50LAPP
FÖR
CAESAR
SOM SOM
IBLAND
CELLSTOFF
I SNÖRSKO
MER FAN- TRAVTASTISKA VINNARE
DJURLIVET
ÖNSKAR
TJUVNAD
RASERA
HAR
ETIKETT
MED
CHATEAU
IDROTTSLIGA LEKAR
BEFOLKA
MARKNADSPLATS
POPGRUPP
TVÅ
LAGAN
ARBETSDJURET
1000 I ROM
HQ-BOSS:
”EN GÅNG ÄR PROINGEN GÅNG, TVÅ NOGÅNGER ÄR EN...” MEN
HÖJDARGRANNÄ
SÄTE
KORT
KANSKE
ELDVATTEN
PAKT
TANKE
SVAVEL
VÄXTREST
VATTEN I
ITALIEN
MYCKET
MER
USASTAT
MATRIXBOSS
VAPEN
... SA
KASPER
LITTERÄR
TRÄGUBBE
DÖD RÖD
”Där skulle man bo…”
SPANKULERA
STAD I
’U-LAND’
RENAR
EUROPAS
STÖRSTA
JÖKULL
VIKTIGT
KÄRL
VISAR SIG
PÅ STYVA
LINAN
MINIBUSS
AKTERSNURRA
©urre-10
LÖS GlimtenS KORSORD
Skicka lösningen senast den 20 november till
Marina Ekdal, Box 509, 195 25 Märsta
VINN
en bok
Namn:
Adress:
Tel:
Fem lyckliga vinnare får boken ”Sigtunastiftelsen – en vandring
genom rum och tid” av Berit Carlström.
M I N P L AT S I VÄ R LD EN
Börja njuta av livet.
Sälj villan och flytta
till splitternytt
förstahandskontrakt.
Nu har vi hållit undan 20 lägenheter, ett helt hus,
i vår nyproduktion på Södergatan Nord särskilt
till dig som är 55 år eller äldre.
För mer information ring
Dorothy Bagge 08-591 796 11 eller
Jenny Wallén 08-591 796 48.
Du kan också läsa mer om 55+ boendet på
www.splitternytt.se och www.sigtunahem.se