Transcript Kommunens förstudie

Investering i vindkraft
Förstudie för Gällivare kommun och
bostadsbolag
Januari 2012
(Uppdaterad maj 2012)
Åsa Forsberg
[email protected]
076-2663852
Renée Klarberg
[email protected]
0708-276793
Sida 2 av 26
Uppdrag
O2 har fått i uppdrag av Gällivare kommun och bostadsbolag att utföra en förstudie med
syfte att utreda möjligheten att investera i vindkraft för egen förbrukning.
Ansvar
Det antecknas att denna förstudie bland annat baserar sig på den information som O2 har
erhållit från Gällivare kommun och bostadsbolag. O2 tar inget ansvar för felaktig information
och/eller inte fullständig information från Gällivare kommun och bostadsbolag. Förstudien
baserar sig vidare på antaganden om lagstiftning som kan komma att förändras genom
förändrad lagstiftning, nya domar och/eller beslut från domstolar och myndigheter.
O2:s ansvar för denna förstudie är begränsat till att avse direkt skada. Ansvaret omfattar
således inte utebliven vinst, utebliven besparing eller annan indirekt skada. Vidare är O2:s
ansvar begränsat till ett belopp motsvarande tre (3) gånger den ersättning Gällivare kommun
och bostadsbolag erlagt till O2 för förstudien. Anspråk på ersättning skall vidare framställas
senast ett (1) år efter att Gällivare kommun och bostadsbolag erhållit förstudien för att ansvar
skall kunna göras gällande.
Sida 3 av 26
Innehåll
1
Sammanfattning..........................................................................................................................4
2
Syfte och avgränsning .................................................................................................................5
3
Bakgrund.....................................................................................................................................5
4
Vindkraft .....................................................................................................................................6
4.1
Marknadsöversikt ................................................................................................................6
4.2
Svenska vindkraftsmarknaden och den framtida utvecklingen .............................................6
4.3
Ägarfördelning av svensk vindkraft ......................................................................................7
4.4
Opinionsstöd .......................................................................................................................7
4.5
Teknikutveckling ..................................................................................................................8
5
Elmarknaden ...............................................................................................................................9
5.1
Elcertifikat ...........................................................................................................................9
6
Miljöaspekter ............................................................................................................................ 11
7
Gällivare kommun och bostadsbolags elbehov .......................................................................... 12
7.1
Energiskattebefrielse ......................................................................................................... 12
7.2
Två investeringsalternativ .................................................................................................. 13
8
Ekonomisk kalkyl ....................................................................................................................... 16
9
Ekonomisk risk .......................................................................................................................... 19
10
Känslighetsanalys .................................................................................................................. 20
11
Upphandling.......................................................................................................................... 21
12
Referenser ............................................................................................................................ 23
Bilaga 1-2– Exempelkalkyl
Bilaga 3 – Företagspresentation O2
Sida 4 av 26
1
Sammanfattning
Gällivare kommun och bostadsbolag driver sedan en tid tillbaka ett aktivt miljöarbete. En väl
utvecklad strategi har tagits fram för att kartlägga och verkställa energibesparingsåtgärder
inom kommunen och i fastighetsbeståndet. Ett steg i denna miljöinriktning är en förstudie
som syftar till att utreda Gällivare kommun och bostadsbolags möjlighet att investera i
förnyelsebar energi – vindkraft.
Priset på el från den Nordiska elbörsen NordPool har under de senaste 10 åren fluktuerat
med upp till 500 procent vilket har lett till ett behov från större elförbrukare att låsa sina
elkostnader över tiden. Att äga egen vindkraft har visat sig vara den enklaste och mest
kostnadseffektiva metoden att både låsa sina elkostnader över tid och samtidigt kunna räkna
hem betydande miljövinster.
Baserat på uppgifter om Gällivare kommun och bostadsbolags elförbrukning, som uppgick till
totalt cirka 24,1 GWh år 2011, har två investeringsalternativ för vindkraft tagits fram. Det
första alternativet inkluderar energiskattebefrielse, medan det andra är exklusive
energiskattebefrielse.
Det första alternativet innebär att kommunen täcker ca 35 procent av sin förbrukning med
egen vindkraft, vilket motsvarar ett vindkraftverk med en produktion på ca 8,5 GWh per
vindkraftverk. Avkastningen, enligt de antaganden som presenteras i den ekonomiska
kalkylen, för detta alternativ ligger på 18,8 procent på eget kapital före skatt och en
genomsnittlig minskning av elkostnaderna på ca 3,2 MSEK årligen. Vindkraftverken prissätts
efter beräknad produktion och investeringen uppgår till ca 49 MSEK per vindkraftverk
baserat på tidigare försäljningar.
Investeringen i ett vindkraftverk blir enligt föreliggande studie återbetald efter ca 8 år. Att
återbetalningstiden blir så pass kort beror till stor del på de intäkter man får från
elcertifikathandel samt energiskattebefrielse.
Det andra alternativet innebär att Gällivare kommun och bostadsbolag täcker ca 71 procent
av sin förbrukning med egen vindkraft, vilket motsvarar två vindkraftverk med en produktion
på ca 8,5 GWh per vindkraftverk. Då produktionen ligger över 50 procent av kommunen och
bostadsbolagets förbrukning presenteras detta alternativ exklusive energiskattebefrielse.
Avkastningen, enligt de antaganden som presenteras i den ekonomiska kalkylen, för detta
alternativ ligger på 9,9 procent på eget kapital före skatt och en genomsnittlig minskning av
elkostnaderna på ca 3,3 MSEK årligen.
Vidare innebär en investering i vindkraft miljöbesparingar för Gällivare kommun och
bostadsbolag i linje med kommunens miljö- och energistrategi. Ett vindkraftverk med en
effekt om 2 MW bidrar till en minskning av koldioxidutsläppen med upp till 5000 ton per år –
samma minskning som 2 000 bilar i genomsnitt släpper ut per år. Vidare bidrar varje
vindkraftverk till att svaveldioxidutsläppen minskar med upp till sex ton och
kväveoxidutsläppen med upp till fem ton. Miljöbesparingarna kan också användas av
Gällivare kommun och bostadsbolag i pr- och marknadsföringssyfte. Kommunen och
bostadsbolaget får t.ex. använda sin egen logga på vindkraftverken. Vidare underlättar en
investering i vindkraft miljöklassning av byggnader enligt både svenska och internationella
standarder.
Sida 5 av 26
2
Syfte och avgränsning
Syftet med förstudien är att producera ett specifikt beslutsunderlag för Gällivare kommun och
bostadsbolags ledning och styrelse för en investering i egenägd vindkraft. Förstudien
behandlar endast vindkraft för Gällivare kommun och bostadsbolags egen elförbrukning och
berör inte investeringsmodeller för försäljning av el eller vindkraftetableringar i övrigt.
3
Bakgrund
Gällivare kommun och fastigheter driver sedan en tid tillbaka ett aktivt miljöarbete. En väl
utvecklad strategi har tagits fram för att kartlägga och verkställa energibesparingsåtgärder
inom kommunen och i fastighetsbeståndet. Utöver detta arbetar man övergripande med att
minska den totala energiförbrukningen i hela området.
Parallellt med Gällivare kommun och bostadsbolags egen strategi och allmänhetens intresse
av förnybar energi finns ambitiösa politiska mål både nationellt och på EU nivå. Sverige har
som mål att öka andelen förnybar el med 25 TWh till 2020 med hjälp av elcertifikatsystemet
som i sin tur bygger på EU’s förnybarhetsdirektiv som anger att Sverige skall använda 49
procent förnybar energi år 2020 (EU Direktiv 2009/28/EG). Den samlade bedömningen är att
det är den landbaserade vindkraften som kommer att stå för det största tillskottet av ny
produktion då det är ett av de mest konkurrenskraftiga förnyelsebara kraftslagen.
Sida 6 av 26
4
Vindkraft
4.1 Marknadsöversikt
Efterfrågan på förnybar elproduktionskapacitet ökar kraftigt och utbyggnaden av vindkraft
slog rekord såväl i världen som i Europa under 2011. Denna trend förväntas fortsätta.
Ur ett globalt perspektiv brådskar förnybara lösningar och utbyggnaden av vindkraft satte
rekord på världsmarknaden under 2011 med Kina, USA och Indien i tätposition. 42 GW ny
kapacitet från vindkraft tillfördes under året, vilket ger en total kapacitet på 239 GW. Det
motsvarar tre procent av världens efterfrågan på el (WWEA).
Elektricitet genereras idag framför allt av fossila bränslen i kraftverk (kol, gas eller olja) samt
av kärnkraft och vattenkraft. Det ökande energibehovet i kombination med en alltmer utbredd
insikt om globala miljöproblem, klimatförändringar samt de problem som kan kopplas till de
fossila bränslenas knapphet och ålderstigna fossilbränsledrivna produktionsanläggningar,
har medverkat till att efterfrågan på förnybar energi ökat kraftigt. Som framgår av figurerna
nedan förväntas andelen förnybar elproduktion öka stadigt de kommande åren samtidigt som
de andra kraftslagen minskar sin andel.
Figur 1: Global expansion för vindkraft
E
Figur 2: Prognos over elproduktionskapacitet i
Europa fram till 2030
4.2 Svenska vindkraftsmarknaden och den framtida utvecklingen
Såväl Sveriges regering som den politiska oppositionen uttrycker höga ambitionsnivåer för
utbyggnaden av förnybar elproduktion i sin energi- och klimatpolitik. Detta säkerställer
troligtvis ett långsiktigt politiskt stöd för svensk vindkraft, oavsett vilken regering Sverige har i
framtiden. Vindkraften har många fördelar som förnybar energikälla. Den har liten påverkan
på kringliggande omgivning, är en riklig resurs och har god potential för utbyggnad.
Härutöver är vindkraften kostnadsmässigt konkurrenskraftig i jämförelse med andra
energislag. Under 2011 driftsattes totalt drygt 750 MW vindkraft, vilket motsvarar en
investeringskostnad på cirka 11 miljarder SEK. På årsbasis ökade produktionen med 74
procent från 3,5 TWh till 6,1 TWh. Totalt genererar vindkraften nu energi motsvarande cirka
4,5 procent av den totala elkonsumtionen i Sverige.
Sida 7 av 26
Vindkraften förväntas spela en avgörande roll i utbyggnaden av förnybar elproduktion i
Sverige. Analyser genomförda av Energimyndigheten och Svensk Vindenergi visar på en
total vindkraftsproduktion 2020 mellan 12,5 och 15 TWh. Dessa prognoser baseras till stor
del på den reglerade efterfrågan som styrs av det svenska elcertifikatsystemet.
Elcertifikatsystemet är utformat för att stimulera en ökning av den förnybar elproduktion i
Sverige. Målet är att det från 2003 fram till 2020 successivt ska byggas ny förnybar
elproduktionskapacitet motsvarande en total tillkommande produktion på cirka 25 TWh.
Under 2011 producerades totalt 19,8 TWh inom ramen för elcertifikatsystemet, varav cirka
14 TWh var nytillkommen produktionskapacitet. Fram till 2020 återstår alltså cirka 11 TWh
för att uppnå det fastställda målet. Vindkraften förväntas stå för en majoritet av den
tillkommande produktionskapaciteten. Även om prognoserna är osäkra finns det goda
grunder att anta att det inom ramen för gällande regelverk kommer att byggas ytterligare
cirka 8 TWh vindkraft fram till 2020.
4.3 Ägarfördelning av svensk vindkraft
Det finns idag ca 2000 vindkraftverk i Sverige, där majoriteten samägs av mindre aktörer så
som lantbrukare, privata investerare och andelsägare i ekonomiska föreningar. Parallellt med
det decentraliserade ägandet byggs sedan ca 10 år tillbaka vindkraft i större parker och med
mer professionella investerare. Nedan är en sammanställning av ägarfördelningen av svensk
vindkraft 2011.
Figur 3: Ägarfördelning i procent, 2011
4.4 Opinionsstöd
Vindkraft är tillsammans med solenergi det kraftslag som har störst stöd i den Svenska
opinionen. Sedan opinionsmätningarna startade för drygt 10 år sedan har andelen som vill
satsa mer på vindkraft legat stabilt omkring 70 procent. Andelen som vill satsa ungefär som
idag har legat stabilt på omkring 15 procent. Detta kan jämföras med t.ex. kärnkraft där 20
procent vill satsa mer än idag eller kolkraft där endast 1 procent vill satsa mer än idag
(Holmberg, Hedberg. SOM Institutet, 2011).
Sida 8 av 26
4.5 Teknikutveckling
Vindkraften har på ett par decennier gått från att vara ett alternativt kraftslag med liten
påverkan till att vara det snabbast växande kraftslaget i Europa (EWEA 2010). Märkeffekten
på nya vindkraftverk har de senaste 30 åren fördubblats vart fjärde år och produktionen från
ett vindkraftverk har under samma tid ökat med över 6000 procent (se figur 4). Den
landbaserade vindkraften tillhör idag ett av de mest konkurrenskraftiga förnyelsebara
kraftslagen.
Figur 4: Teknikutveckling 1981-2010
Källa: O2
Sida 9 av 26
5
Elmarknaden
El är, sedan avregleringen av elmarknaden 1996, marginalprissatt vilket innebär att det är
det dyraste energislaget som bestämmer elpriset för hela marknaden. I praktiken innebär det
att de fossila energikällorna är prissättande eftersom de har högst rörlig kostnad.
Vindkraftens låga rörliga kostnader syns alltså inte i elpriset, även om man har ett avtal där
man endast köper miljömärkt el från vindkraft. All el på elmarknaden NordPool prissätts på
samma sätt. Det rörliga elpriset har fluktuerat kraftigt de senaste 10 åren och periodvis varit
uppe i 500 procents ökning. Detta har lett till stora osäkerheter för stora elförbrukare och en
oöverblickbarhet vad gäller elprisets utveckling. För att visa på de fluktuationer som finns på
elmarknaden har en jämförelse gjorts med Stockholmsbörsen, som anses ha stora
svängningar, vilken under de senaste 10 åren gått ned med närmare 10 procent och har haft
svängningar på uppemot 70 procent. KPI har under samma period ökat med 17 procent.
Figur 5: Prisindex jan 2000-dec 2011 över elpriset, Stockholmsbörsen och KPI
600
500
400
300
200
100
NordPool
Stockholmsbörsen
KPI
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0
Linjär (NordPool)
Källa: NordPool (Sverige), Nasdaq OMX (30 PI), SCB
5.1 Elcertifikat
I syfte att uppmuntra, stimulera och påskynda utvecklingen samt produktionen av förnybar el
införde Sverige under 2003 ett elcertifikatsystem vilket är ett marknadsbaserat stödsystem
för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas
ett certifikat för varje producerad MWh de första 15 åren som anläggningen är i drift.
Stödsystemet bygger på att elleverantörerna är förpliktade att införskaffa så kallade
elhandelscertifikat för förnybar elproduktion i proportion till hur mycket el som de levererar till
sina kunder, så kallad kvotplikt. Det är slutkunden som står för kostnaderna av
elcertifikatsystemet genom en elcertifikatavgift som är inkluderat i elpriset på elräkningen. I
januari 2012 skedde en sammanslagning mellan den svenska och norska
elcertifikatmarknaden. Det nya regelverket gäller fram till 2035 med ett gemensamt mål om
25 TWh ny förnybar elproduktion till 2020.
Sida 10 av 26
Det finns flera bedömningar om elprisets och elcertifikatens framtida utveckling. I denna
studie har två prisscenarier använts. Det första scenariot är ett enkelt, och konservativt,
antagande om att el- och certifikatpris ökar i takt med inflationen om 2 procent per år (fram till
2014 har NordPools terminspriser använts). Det andra scenariot är en mer detaljerad
prognos från konsult- och analysföretaget Pöyry som bygger på en teoretisk marknadsmodell
med antaganden kring bl.a. utbyggnad av förnybar energi, kostnader per kraftslag,
ekonomisk utveckling etc. De båda scenarierna har sammanställts i figur 6 nedan.
Figur 6: Prisscenario över elpriset och elcertifikat 2012-2035. Scenario 1; Dagens elpris justerat med
inflation om 2 %. Scenario 2; Prognos från konsultföretaget Pöyry från 2011
Öre/kWh
160,0
160,0
140,0
140,0
120,0
120,0
100,0
100,0
80,0
80,0
60,0
60,0
40,0
40,0
20,0
20,0
0,0
0,0
2012
2014
2016
Certifikatpris - Pöyry
2018
2020
Elpris - Pöyry
2022
2024
2026
Certifikatpris - Endast inflationsjusterat
2028
2030
2032
2034
Elpris - Endast inflationjusterat
Källa: Telge Kraft, Pöyry
Pöyrys prognos om stigande elpriser bygger till stor del på högre priser för utsläppsrätter
samt effekter från sammankoppling av den svenska elcertifikatmarknaden med den norska
elcertifikatmarknaden. Elprisutvecklingen drivs också av ett uppdämt behov av
nyinvesteringar i kraftproduktion samt en stark ekonomisk utveckling.
En gemensam marknad kan innebära ett högre efterfrågetryck, vilket i sin tur kan leda till att
elcertifikatpriserna kan öka. Även utfasningen av svensk biokraft from 2013 anses ligga till
grund för att utbudet av elcertifikat sjunker, vilket skulle kunna innebära ett högre pris på
elcertifikat.
Ingångspriserna i bägge dessa modeller ligger något över nuvarande marknadspriser på el
och elcertifikat. Dagens låga el- och certifikatpris förklaras framförallt genom kortsiktiga
faktorer såsom en mycket gynnsam hydrologisk balans och den ovanligt milda vintern. De
underliggande antagande i modellerna kvarstå dock, varför en långsiktig uppgång i både eloch certifikatpris är att vänta.
Sida 11 av 26
6
Miljöaspekter
För analys av miljöeffekter för elanvändning är det rekommenderat att använda
emissionsfaktorer som baseras på marginalel (IVL 2009, Persson 2008 Energimyndigheten).
En marginalansats ger en bedömning av vilken drift och utbyggnad som försvinner eller
tillkommer när energianvändningen förändras. Drifttekniken kan förändras under åtgärdens
livstid. En investering som påverkar elanvändningen kan således ha kolkondens som
marginalel initialt men skifta till biokondens i ett senare skede.
Den driftteknik som producerar energi på ”marginalen” är också den teknik som sätter priset
på marknaden. Det är således denna driftteknik som minskar eller ökar beroende på utbud
och efterfrågan av energibärare eller bränslen på kort sikt. Historiskt har marginalelen
bedömts vara dansk eller finsk kolkondens under ett så kallat normalår i termer av
temperatur och tillgång till vattenkraft. Via elnätets ökade integrering används idag också
Tysk och Polsk kol- och gaskraft.
Tabell 1: Emissioner av koldioxid (kg/MWh producerad el)
Teknik
Kolkondens
Gaskombi
Kärnkraft
Vindkraft
Koldioxid
800
400
66
5 – 8,2
Källa: Persson Energimyndigheten (2008), Sovacool, B. (2008), Y. Wang, (2012)
Den största miljönyttan får en nyinvestering i vindkraft om man antar att vinden tränger
undan kolkondens på marginalen. Ett vindkraftverk med en effekt om 2 MW bidrar till att man
minskar koldioxidutsläppen med upp till 5000 ton per år – samma minskning som 2 000 bilar
i genomsnitt släpper ut per år. Vidare bidrar varje vindkraftverk till att man minskar
svaveldioxidutsläppen med upp till sex ton och kväveoxidutsläppen med upp till fem ton
(Trafikanalys 2012, Trafikverket 2011).
Ett vindkraftverk producerar ca 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning,
uppförande, underhåll och skrotning. Efter cirka 6 månader har vindkraftverket producerat
den energi som det förbrukar under hela livscykeln (O2, 2012).
Sida 12 av 26
7
Gällivare kommun och bostadsbolags elbehov
Gällivare kommun och bostadsbolag hade tillsammans år 2011 en total elförbrukning på 24,1
GWh. Den totala förbrukningen har minskat med cirka 0,4 GWh sedan år 2010 och
kommunen och fastigheterna arbetar för att sänka förbrukningen ytterligare inom de
kommande åren.
Figur 5: Total elförbrukning för Gällivare kommun och bostadsbolag, MWh, år 2011
MWh
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
jan
feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
"Förbrukning 2011"
Förbrukningskurvan följer en schablonmässig förbrukningskurva och ligger som lägst under
månaden juli.
7.1 Energiskattebefrielse
Enligt lag 1994:1776 om skatt på energi, kap 11, 2 § framkommer att elektrisk kraft inte är
skattepliktig om den ”framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte
yrkesmässigt levererar elektrisk kraft”. Detta innebär att Gällivare kommun och bostadsbolag
enligt gällande lagstiftning endast är berättigat till energiskattebefriad el från egenägd
vindkraft så länge produktionen används för egen förbrukning och inte säljs vidare på
elmarknaden. Ägandet av vindkraftverket och förbrukningen av elen måste även ske inom
samma juridiska person för att det inte ska klassas som en yrkesmässig leverans. Eventuell
överproduktion får alltså inte säljas på marknaden och O2:s bedömning är att potentialen att
utnyttja energiskattebefrielsen finns så länge vindkraften producerar maximalt 30-50 procent
av Gällivare kommun och bostadsbolags egen förbrukning om timavräkning appliceras. Vid
en hög andel vindkraft riskeras överproduktion och energiskattebefrielsen försvinner
eftersom man då blir en yrkesmässig leverantör i lagens mening.
Den allmänna tolkningen hittills har varit att produktionen från vindkraftverket avräknas på
månadsbasis och kvittas mot kommunens och bostadsbolagets förbrukning. Den 30/1 2012
kom skatteverket med ett ställningstagande att avräkning ska ske på minst timbasis. Vi
rekommenderar en utredning av en skatteexpert för att analysera kommunens och
bostadsbolagets egna förutsättningar till skattebefrielse. Kontakt ges vid förfrågan.
I dagsläget finns ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som möjliggör för en
organisation, t.ex. en kommun, att tillsammans med en annan aktör samäga vindkraft, i ett så
Sida 13 av 26
kallat enkelt bolag. Detta innebär att vindkraftsel som produceras av det enkla bolaget, och
som används i delägarnas (kommunens och annan aktörs) näringsverksamheter, inte anses
vara levererad på marknaden. Detta möjliggör för Gällivare kommun och bostadsbolag att
äga vindkraft med energiskattebefrielse trots att producerad vindkraft utgör mer än 30-50
procent av kommunens egen förbrukning.
7.2 Två investeringsalternativ
Nedan redovisas två olika investeringsalternativ i vindkraft i form av kommunens och
bostadsbolagets elförbrukning i relation till den beräknade produktionen för ett 2,3 MW
referensvindkraftverk i ett av O2:s kommande projekt, Bösjövarden ca 3,5 mil norr om Mora.
7.2.1
Alternativ 1: Ett vindkraftverk på 8,5 GWh inklusive energiskattebefrielse
Figur 8: Alternativ 1: Gällivare kommun och bostadsbolags elförbrukning samt beräknad produktion för
ett 2,3 MW referensvindkraftverk – 8,5 GWh.
MWh
3300
2800
2300
Prod: 8,5 GWh.
Ca 35 % av total
förbrukning
1800
1300
800
300
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
"Förbrukning Gällivare kommun och bostadsbolag [MWh]"
"Alt 1: Ett vindkraftverk [MWh]"
För detta alternativ ligger vindkraftverkens produktion betydligt under Gällivare kommun och
bostadsbolags förbrukning samtliga månader under året. Den totala produktionen uppgår till
ca 35 procent av förbrukningen. Detta alternativ innebär, enligt de antaganden som
redovisas under avsnittet ”ekonomisk kalkyl”, en årlig avkastning på 18,8 procent före skatt
samt en genomsnittlig besparing på ca 3,2 MSEK på elkostnader årligen. Den el som
kommunen inte får från sitt eget vindkraftverk köps in på vanligt sätt från NordPool och
innebär inte någon merkostnad för kommunen eller bostadsbolaget.
Sida 14 av 26
7.2.2
Alternativ 2: Två vindkraftverk på 8,5 GWh vardera exklusive
energiskattebefrielse
Figur 9: Alternativ 2: Gällivare kommun och bostadsbolags elförbrukning samt beräknad produktion för
två 2,3 MW referensvindkraftverk – 17 GWh.
MWh
3300
2800
2300
1800
1300
Prod: 17 GWh.
Ca 71 % av total
förbrukning
800
300
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
"Förbrukning Gällivare kommun och bostadsbolag [MWh]"
"Alt 2: Två vindkraftverk [MWh]"
För detta alternativ ligger vindkraftverkens produktion under hela året något under Gällivare
kommun och bostadsbolags förbrukning. Den totala produktionen uppgår till ca 71 procent av
förbrukningen, vilket medför att Gällivare kommun och bostadsbolag inte kan använda sig av
den lagstiftade energiskattebefrielsen i detta alternativ. Detta alternativ innebär, enligt de
antaganden som redovisas under avsnittet ”ekonomisk kalkyl”, en årlig avkastning på 9,9
procent före skatt samt en genomsnittlig besparing på ca 3,3 MSEK på elkostnader årligen.
Den el som kommunen eller bostadsbolaget inte får från sitt eget vindkraftverk köps in på
vanligt sätt från NordPool och innebär inte någon merkostnad för kommunen eller
bostadsbolaget.
Sida 15 av 26
Nedan illustreras en prognos för kostnaden, reala priser, för fortsatt upphandling av el på
NordPool, jämfört med den totala kostnaden att producera egen vindkraftel, med eller utan
energiskattebefrielse (för samtliga antaganden angående vindkraftens kostnader se
ekonomisk kalkyl).
Figur 10: Kostnadsprognos 2013-2032, NordPool jämfört med vindkraft.
SEK/MWh
1200
1000
800
600
400
200
0
2013
2015
2017
2019
2021
2023
2025
2027
2029
2031
Prognos elpris, inflationsjusterat. Inkl. energiskatt
Vindkraft, totala kostnader (CAPEX + OPEX - elcertintäkt), inflationsjusterat. Inkl. energiskatt
Vindkraft, totala kostnader (CAPEX + OPEX - elcertintäkt), inflationsjusterat. Exkl. energiskatt
Prognos elpris,Pöyry, elpris inkl elcertifikatpris
Källa: O2.
Kostnaderna för vindkraft är lägre än det rörliga elpriset, mycket tack vare den
elcertifikatintäkt som kommer vindkraftsproducenten till godo de 15 första åren av verkets
produktion.
En exempelkalkyl finns bifogat längst bak i rapporten.
Sida 16 av 26
8
Ekonomisk kalkyl
8.1 Ekonomiska förutsättningar
O2 bifogar en exempelkalkyl, se bilaga 1, med ett grundantagande om en investering i ett 2,3
MW vindkraftverk. Ett av O2:s kommande projekt, Bösjövarden, har använts som exempel
för att illustrera lönsamheten. Kalkylen är en alternativkostnadskalkyl, dvs. den bygger på
vad det hade kostat för Gällivare kommun och bostadsbolag att i stället köpa den
producerade elen på den externa marknaden.
Observera att det rör sig om en exempelkalkyl. Val av leverantör av vindkraftverken görs vid
ett senare tillfälle vilket kommer påverka bl a produktionen och underhållsavtalen. Priset på
vindkraftverket varierar dessutom beroende på vilket av verken som köps och detsamma
gäller den förväntade produktionen. Kalkylen ger dock en god bild av lönsamheten i
investeringen – oavsett val av leverantör av vindkraftverken eller vilket av verken Gällivare
kommun och bostadsbolag förvärvar.
Nedan följer en förklaring till varje post i exempelkalkylen. Antagandena som används
bygger på ett referensvindkraftverk med en effekt om 2,3 MW. Observera att
exempelkalkylen kan komma att förändras när slutgiltigt val av turbinleverantör är genomfört.
I exempelkalkylen har en inflationstakt om 2 procent lagts på samtliga intäkter och kostnader.
Uppgifterna i kalkylen är beräknade värden enligt de antaganden som är gjorda och O2 tar
inget ansvar för det faktiska ekonomiska utfallet.
8.2
Intäkter
8.2.1 Försäljning av elcertifikat
Intäkten från försäljning av elcertifikat har beräknats genom att överskottet av elcertifikat, dvs
den del av elcertifikaten som inte används i egna konsumtionen, har multiplicerats med
marknadsvärdet för respektive år.
Exempel:
För 2014 är kvotplikten 14,2 procent, vilket innebär att 85,8 procent av tilldelade certifikat kan
säljas på marknaden. Marknadsvärdet baseras på Svenska Kraftnäts analys 2012-01-15.
Intäkten blir då Produktion (MWh) x 200 kr/MWh x (1-0,142)
8.2.2 Värde ej inköpt el
Alternativkostnaden för att inhandla den el och de elcertifikat som verket producerar
motsvarar värdet på el och elcertifikat. Värdet beräknas i kalkylen genom att produktionen
multipliceras med priset för el och elcertifikat (inklusive kvotplikt) från Svenska Kraftsnäts
analys 2012-01-15. Ett påslag på priset från NordPool om 2 öre/kWh har gjorts för att
avspegla priset till slutkund, dvs vad Gällivare kommun och bostadsbolag annars hade fått
betala.
Exempel:
Värdet av producerad el: Produktion (MWh) x 450 kr/MWh
Värdet för producerade elcertifikat: Produktion (MWh) x 200 kr/MWh x 0,142
Totalt värde för el och elcertifikat blir således: Värde av producerad el + Värde för
producerade elcertifikat
Sida 17 av 26
8.2.3 Värde energiskattebefrielse
Värdet för energiskattebefrielse år 2014 beräknas genom att multiplicera produktionen med
energiskatten: Produktion (MWh) x 19,2 öre/kWh
8.3 Kostnader
Kostnaderna består av tre huvuddelar, investeringskostnader, produktionskostnader och
kapitalkostnader.
8.3.1 Investeringskostnader
Vindkraftverken säljs nyckelfärdiga till ett pris baserat på vindkraftverkets förväntade årliga
produktion. För ett 2,3 MW vindkraftverk med en total årsproduktion på 8500 MWh blir
investeringen ca 49 MSEK. Investeringsbeloppet bygger på tidigare genomförda försäljningar
till kommunala aktörer.
De flesta vindkraftsägare väljer att skriva av investeringen på mellan 5 och 25 år.
För avveckling av vindkraftverket skall Gällivare kommun och bostadsbolag ställa en
bankgaranti om totalt 65 tkr enligt villkor i miljötillståndet.
8.4 Restvärde
I kalkylen finns inget restvärde för vindkraftverket. Detta anses vara en alltför osäker faktor
för att kunna anta ett restvärde av betydelse. Idag säljs dock gamla vindkraftverk vid
generationsskiften på bra vindlägen till ett restvärde om ca 5-10% av den ursprungliga
investeringen.
8.4.1
Produktionskostnader
8.4.1.1 Serviceavtal
Villkor och kostnader för ett serviceavtal varierar mellan olika leverantörer av vindkraftverk.
Typiskt är att leverantören kräver att ett serviceavtal tecknas under de två till tre första åren
för att deras garantier skall gälla. Serviceavtalen har vanligtvis en fast del och en rörlig del så
kostnaden varierar följaktligen med den verkliga produktionen.
Kostnaden om 320 tkr/år det första året baseras på vår uppskattning av ett slutförhandlat
serviceavtal med en av de tänkbara leverantörerna vid en produktion av 8500 MWh per år.
Ev tillkommer en förskottsbetalning för upprättande av reservdelslager och
serviceorganisation.
8.4.1.2 Arrende och bygdepeng
Kostnad för arrende uppgår till 3 % och avsättning för bygdepeng är 0,5 %, vilka beräknas
genom att multiplicera produktion med motsvarande intäkt som verket genererat om el och
certifikat såldes på NordPool.
8.4.1.3 Övervakning O2
O2 administrerar och övervakar samtliga vindkraftverk som säljs. Kostnaden på 105 tkr/år för
driftsövervakning och produktionsrapportering från O2 är en fast summa per verk.
8.4.1.4 Diverse kostnader
För snöröjning, röjning av sly, lokala miljöavgifter, hjälpkraft etc beräknas en kostnad om ca
40 tkr/år. Baseras på kostnader i motsvarande vindkraftparker.
Sida 18 av 26
8.4.1.5 Försäkring
Försäkringskostnaden uppskattas till 40 tkr/år. Försäkringen är beräknad att täcka
driftsbortfall, skador etc. Precis som vid försäkring av annan egendom kan försäkringar
tecknas med olika villkor och därmed också olik årskostnad. Försäkringskostnaden om 40 tkr
gäller ett heltäckande försäkringsavtal och ligger i linje med de försäkringskostnader som O2
har för övriga vindkraftverk.
8.4.1.6 Fastighetsskatt
Fastighetsskatten för vindkraftverk motsvarar 0,2 % av taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet
beräknas utifrån ett fast pris per installerad kilowatt, för 2008 uppgår taxeringsvärdet till 6400
kr/kW enligt Skatteverket.
Detta ger för ett 2,3 MW vindkraftverk en årskostnad på 29 tkr/år.
8.4.2 Elnätkostnader
Kostnad för inmatning av el på lokalnätet bedöms till ca 2,3 öre på kWh. Denna är en
uppskattning baserad på Fortums tariffer för nätområde Älvdalen.
Årligt pris för inmatning till Fortums elnät är 112 kr/kW. Nätnytta erhålls med 0,8 öre för varje
inmatad kWh.
Exempel:
Ägaren till en turbin på 2,3 MW betalar 112 kr/kW x 2300+8000 kW = 265 600 kr
Ägaren till en turbin som producerar 8,5 GWh ett visst år erhåller ca 68 000 kr/år
8.4.3 Kapitalkostnader
Investeringen antas finansieras till 70 procent via lån och 30 procent via eget kapital.
Bankräntan är satt till 5 procent. Finansieringsgraden avspeglar de villkor som O2 normalt
kan få via projektfinansiering. Observera att kalkylen kan skatteoptimeras med olika
alternativ för avskrivning.
Sida 19 av 26
9
Ekonomisk risk
Att investera i och äga vindkraftverk innebär exponering mot ett antal risker. Nedan listas
några av de risker en presumtiv ägare bör bedöma:
9.1 Beroende av regelverk, lagstiftning och politiska åtgärder
Vindkraften är idag beroende av industriellt stöd i form av elcertifikatsystemet. Det finns inga
garantier att politiska beslut i framtiden inte kommer att innebära försämrade villkor för
vindkraft i Sverige och därmed påverka en investering i vindkraft negativt. Dock är den
politiska enigheten kring elcertifikatsystemet mycket hög. Sverige har också en lång tradition
av att leva upp till EU lagstiftning vilket de Svenska förnybarhetsmålen i grunden bygger på.
En investering i vindkraft för egen förbrukning innebär också delvis ett beroende av den
lagstiftade energiskattebefrielsen. Det är därför rekommenderat att lönsamheten i en sådan
investering också analyseras även utan denna skattesubvention. O2 lämnar inga garantier
gällande förändrad lagstiftning.
9.2 Risk relaterad till produktionsestimat
Lönsamheten i ett vindkraftverk varierar kraftigt beroende på vindtillgången på den aktuella
platsen. Etablering av vindkraftverk på rätt platser och korrekta produktionsestimat är
således av yttersta vikt för en vindkraftinvestering. Om den faktiska produktionen blir
väsentligt lägre än de produktionsestimat O2 förlitar sig på, eller om produktionen av andra
skäl under längre tidsperioder reduceras helt eller delvis, kommer detta att påverka en
vindkraftinvestering negativt. Normalavvikelsen för produktionen vid en enskild anläggning är
+/- 15 procent mellan enskilda år beroende på normala vind variationer mellan åren.
9.3 Marknadspriset på el och elcertifikat
Marknadspriset på el och elcertifikat varierar över tiden. En ägare av vindkraft är beroende
av det så kallade avräkningspriset, det vill säga summan av elpriset och priset på elcertifikat.
Priset på el påverkas av det allmänna konjunkturläget samt flera andra faktorer såsom
världsmarknadspriser på fossila bränslen, vattenflöden i svenska älvar, tillgång på
produktionskapacitet, pris på utsläppsrätter och elkonsumtion.
9.4 Risk relaterade till driftkostnader
Driftkostnaderna varierar över tiden och det är svårt att förutse hur drift- och
underhållskostnader kommer att utvecklas på längre sikt. Förhöjda driftkostnader kan
påverkan en investering i vindkraft negativt.
9.5 Risk relaterade till stigande räntor
Stigande räntor leder till högre kostnader för investeringen i relation till den belåningsgrad
man har för investeringen. Stigande räntor hänger ofta ihop med en start ekonomisk
utveckling. I ett sådant läge kan man förvänta sig att även elkostnaderna stiger. Mervärdet av
investeringen behöver därför inte nödvändigtvis minska.
9.6 Teknisk risk
Lönsamheten i ett vindkraftverk är beroende av vindkraftverkets tekniska tillgänglighet. Dvs.
att vindkraftverket skall kunna producera när det blåser. Tekniska problem, såsom trasiga
komponenter, kan därför påverka lönsamheten negativt. Dessa risker hanteras genom
tillgänglighetsgarantier från turbinleverantören samt försäkringar för både skada och
driftbortfall.
Sida 20 av 26
10 Känslighetsanalys
Känslighetsanalysen är beräknad för ett referensvindkraftverk som producerar 8,5 GWh
inklusive energiskattebefrielse.
Kalkylvariabel
Grundkalkylen
Avräkningspris
(el- och
certifikatpris)
Avräkningspris
(el- och
certifikatpris)
Energiskattebefri
else
Energiskattebefri
else
Bankränta
Bankränta
Produktion
Produktion
Worst Case
Ursprungligt
värde
Nuvärde
totalkapital,
tkr
28 474
Avk.
Tot.
Kap,
%
11,3
Avk.
Eget
Kapital
,%
18,8
Diff avk.
EK, %enheter
-10 %
21 836
10,0
15,6
-3,2
9 år
+10 %
35 111
12,6
21,9
3,1
7 år
20 år
5 år
15 902
9,0
14,4
-4,4
9 år
20 år
5%
5%
8,5 GWh
8,5 GWh
10 år
3%
7%
-10 %1
+10 %
21 146
28 474
28 474
19 815
37 132
5 957
10,2
11,3
11,3
9,5
13,0
6,5
17,2
21,7
16,2
14,7
22,9
5,9
-1,6
2,9
-2,6
-4,1
4,1
-12,9
8 år
8 år
8 år
9 år
7 år
11 år
Terminspriser
tom 2013, sedan
inflationsjustering
Terminspriser
tom 2013, sedan
inflationsjustering
Nytt
värde
Återbetalningstid
8 år
Slutsatsen som kan dras av känslighetsanalysen är att investeringens lönsamhet, avkastning
på eget kapital före skatt, påverkas mest negativt av ett borttagande av
energiskattebefrielsen, ett lågt elpris (lägre alternativkostnad) samt ett lägre produktionsutfall
än beräknat. I övrigt är kalkylen relativt okänslig gentemot förändrade kalkylvariabler. Ett
Worst-case senario där samtliga variabler antar sämsta möjliga värden presenteras längst
ner i tabellen.
1
Produktionen mellan år kan variera upp till 15 procent. Över 20 år varierar produktionen mindre. En total
avvikelse på 10 procent är därför att betrakta som betydande.
Sida 21 av 26
11 Upphandling
Enligt en tolkning från konkurrensverket bedöms en investering i vindkraft för egen
förbrukning omfattas av lagen om offentlig upphandling, LOU. Gällivare kommun och
bostadsbolag bör därför ta in konkurrerande anbud vid ett eventuellt förvärv av vindkraft.
11.1 Kravspecifikation
Vid projektering av vindkraft finns ett antal osäkerhetsfaktorer som måste hanteras på ett
professionellt sätt för att säkerställa god lönsamhet i projektet. Följande krav ställs generellt
av bl.a. banker och investerare vid projektfinansiering och försäljning.
Vindkraftverk:
• Nyckelfärdigt vindkraftverk som ska uppföras för köparens räkning (nytt verk = grön
utbyggnad)
•
Vindkraftverk med genomsnittlig beräknad årsproduktion på minst 6 GWh
•
Pris enligt fast prisfaktor, I/P (Investering genom beräknad produktion)
•
Maskinvarugaranti med tillhörande serviceavtal på minst 5 år
•
Turbin leverantör med ”proven track record” (Ska accepteras av bank)
•
Tidigare erfarenhet av vindkraftprojekt i svenska klimatförhållanden
•
Vindkraftverk försedd med mätutrustning för elproduktion och elcertifikat
(debiteringsmätare)
•
Exit klausul om inte projektet blir av! (Utan denna inget anbudssvar från projektör)
Markavtal:
• Samtliga markavtal (nyttjanderätt/arrendeavtal) för etableringsområdet och
tillfartsvägar tecknade
•
Rätt att teckna arrendeavtal på minimum 20 år med överlåtelserätt
Tillstånd:
• Tillstånd enligt miljöbalken vunnit laga kraft
• Elnätsanslutning godkänd av mottagande nätägare
• Godkännande från Försvaret, LFV och PTS
Produktionsestimat:
• Vindmätning under minimum 12 månader på plats med kalibrerad mast och sodar.
• Produktionsrapport från av banker godkänd tredjeparts konsult
Skarpa offerter på alla komponenter vid tidpunkt för avtalstecknande

Fasta leveranstider och priser för; elnät, turbiner, serviceavtal, övervakning,
försäkring, fundament och väg/markarbete
11.2 Utmaningar LOU
För att en upphandling av ett nyckelfärdigt vindkraftverk skall bli lyckad krävs en tydlig
kravspecifikation som samtidigt är så pass bred att flera aktörer kan svara på upphandlingen.
Upphandlingen bör t.ex. endast ställa krav på det nyckelfärdiga vindkraftverket och inte den
underliggande byggentreprenaden. Byggentreprenaden upphandlas i sin helhet av
vindkraftprojektören. Kravspecifikationen bör även ha ett generöst spann för avtalsdatum
eftersom samtliga köpare i en park måste vara klara med LOU innan avtal kan tecknas. Det
skall även lämnas öppet för att vindkraftprojektet är beroende av att köpare av samtliga verk i
parken finns på plats för att projektet ska kunna genomföras.
Sida 22 av 26
Innan slutgiltigt förfrågningsunderlag utformas bör en dialog hållas med en branschkunnig
representant, förslagsvis direkt med vindkraftprojektörer, för att säkerställa att
förfrågningsunderlaget ställer rimliga krav som inbjuder till möjlighet för ett antal aktörer att
kunna svara samtidigt som kraven ska vara så pass tuffa att man får seriösa svar.
Nedan är ett exempel på en LOU process.
Figur 11: LOU process
Källa: O2
Sida 23 av 26
12 Referenser
Direktiv, A. D. (2009). 2009/28/EG. L 140/16. http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:140:0016:0062:sv:PDF
Energimyndigheten (2010). Kärnkraften nu och i framtiden. I Sverige och resten av världen.
En del i myndighetens omvärldsanalys. ER 2010:21
Energimyndigheten (2010). Vindkraftsstatistik 2009. ES 2010:03
Engström, R., Gode, J., & Axelsson, U. (2009). Vägledning till metodval vid beräkning av
påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen. IVL Svenska
European Comission (2011), EU Energy trends to 2030. Miljöinstitutet.
EWEA (2010). Wind in power. Wind Energy, (February), 1-9
Holmberg, S. Hedberg, P (2010). Forskningsprojekt Energiopinionen i Sverige. Åsikter om
energi och kärnkraft. SOM Institutet. Göteborg.
Olofsson, M. (2009). Regeringens proposition
O2 (2012), www.o2.se
Persson, T. (2008). Koldioxidvärdering av energianvändning. Energimyndigheten.
Prop. 2008/09:92 Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat- tilldelningsprinciper och
förhandsbesked
Pöyry rapporten (2011)
Sovacool, B. (2008). Valuing the greenhouse gas emissions from nuclear power: A critical
survey. Energy Policy, 36(8), 2950-2963
Trafikverket (2011) www.trafikverket.se,
Trafikanalys (2012) www.trafa.se
Unger, T., & Olofsson, M. (2006). Marginalel och miljövärdering av el. Elforsk.
Wang Y. (2012). Life cycle assessment of CO2 emissions from wind power plants:
Methodology and case studies. School of Environment, Tsinghua University Beijing, China
Bilaga 1: Exempelkalkyl – med ett vindkraftverk inkl. energiskattebefrielse
Bilaga 2: Exempelkalkyl – med två vindkraftverk exkl. energiskattebefrielse
Bilaga 3: Företagsbeskrivning O2
O2 uppför vindkraft över hela Sverige och är ledande inom landbaserad vindkraft. O2 har
tjugo års erfarenhet i branschen och står för en betydande del av den vindkraft som finns i
Sverige. Idag har O2 90 MW i drift, en årlig elproduktion om cirka 265 GWh och en
projektportfölj med projekt om sammanlagt ca 2 000 MW. Huvudägare i O2 är grundarna,
Proventus och FAM (Wallenbergstiftelsen).