Sigmabindningen som överlappande atomorbitaler av s-p eller p-p atomorbitaler - valensbindningsteori

σ bindning och π -bindning från p-orbitaler p z -p z resp.

p x -p x (x,y,z-ortogonala koord.)

σ -bindning och två π -bindningar från p-orbitaler p z -p z resp.

p x -p x o p y -p y (x,y,z-ortogonala koord.)

Valensbindningsteorin (VB) Enkelbindningen är en σ –bindning Dubbelbindningen är en σ –bindning och en π –bindning Trippelbindningen är en σ –bindning och två π –bindningar

Hur får vi den tetraedriska strukturen hos kol i diamant med bindningar från s-orbitalen och de ortogonala p x p y p z ?

Vi skapar 4 hybridorbitaler kallade sp 3 -orbitaler genom linjärkombinationer av de 4 s- och p-orbitalerna!

Linjärkombinationerna ger oss 4 sp 3 -hybridorbitaler i tetraedriskt elektronarrangemang som förutsäges av VSEPR metoden och som visar strukturen för kol i diamant!

Linjärkombinationer s- + en p-orbital ger sp-hybridorbitalen (linjär struktur) s- + två p-orbitaler ger sp 2 -hybridorbitalen (trigonal plan) s- + tre p-orbitaler ger sp 3 -hybridorbitalen (tetraedrisk str.)

Tetraedriska strukturen hos kol och sp 3 -hybridorbitalen

Hexagonala strukturen hos grafit sp 2 -hybridorbitalen

Hexagonala strukturen hos grafit s sp 2 -hybridorbital kan jämföras med sp 2 -hybridisering i bensen

π -bindning från p-orbitaler p x -p x som ej använts i sp 2 -hybridorbitalen i den trigonala strukturen hos kol i grafit och besen

π -bindning från p-orbitaler p x -p x som ej använts i sp 2 -hybridorbitalen i den trigonala strukturen hos kol i grafit och bensen

π -bindning från p-orbitaler p x -p x som ej använts i sp 2 -hybridorbitalen i den trigonala strukturen hos kol i grafit och besen

Molekylorbitaler MO som kombination av atomorbitaler för två atomer LCAO-MO: Linjärkombination av AO med konstruktiv och destruktiv interferens Atomer A och B från samma element, H 2

Krav på atomorbitalerna

1. Lämplig symmetri 2. Överlapp 3. Liknande energi

Densiteten hos de två linjärkombinationerna Bindande och antibindande MO i H 2 Mellan kärnorna om A o B lika

Energi hos bindande och antibindande MO i H 2

Energidiagram

Sigmabindningen är en bindande molekylorbital Populeras precis som atomorbitaler

LCAO-MO för diatomära molekyler av samma element i period 2 N 2 O 2 o F 2

LCAO-MO för diatomära molekyler av samma element i period 2 Påfyllnadspriciper som för atomorbitaler ex. N 2

LCAO-MO ger bindningstalet = 0,5 x [elek.-bindande-MO - elek.-antibindande-MO] N 2 har bindningstalet 3

LCAO-MO ger bindningstalet = 0,5 x [elek.-bindande-MO - elek.-antibindande-MO] O 2 har bindningstalet 2

LCAO-MO visar att O 2 har oparade elektroner som kan påvisas genom paramagnetiska egenskaper hos flytande syre