Transcript Individ- och familjeomsorg en jämförelse

Individ- och familjeomsorg
en jämförelse
2010 - 12 - 01
Nätverket LUFSA:
Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda
Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se
Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Rådet för
främjande av Kommunala Analyser (rka) och Finansdepartementet
1
Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:
Alingsås kommun Charlotte Karlsson
Falköpings kommun Elisabeth Gerhardsson, Johan Magnusson
Lidköpings kommun Kurth Johansson
Lilla Edets kommun Helena Grimm
Ulricehamns kommun Daniel Levisson
Vårgårdas kommun Jenny Andersson
Produktion: Sveriges Kommuner och Landsting
118 82 Stockholm. • Besök Hornsgatan 20
Tfn 08-452 70 00. • Fax 08-452 70 50 •
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................5
Bakgrund och inledning ...........................................................................................7
Metod och avgränsning ............................................................................................8
Bakgrundsdata .......................................................................................................10
Kommunens informationsgivning ..........................................................................14
Kommunens tillgänglighet .................................................................................... 15
Från aktualisering till insats ................................................................................. 20
Utredningstid - handläggningstid ......................................................................... 23
Handläggarnas klienttid ....................................................................................... 27
Bedömning av några fallbeskrivningar ................................................................. 29
Rättsäkerhet .......................................................................................................... 32
Vad kostar insatser ................................................................................................ 35
Resultatuppföljning - återaktualisering ................................................................ 39
Bilaga .....................................................................................................................41
Servicemätning via telefon och e-post
42
3
Sammanfattning
Den här rapporten handlar om resultat, kvalitet och kostnader för kommunens
verksamheter för individ- och familjeomsorgen (IFO). Rapporten rör sex
kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna bildar ett nätverk, kallat
LUFSA, som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. Nätverket leds av
Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av
Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Alingsås,
Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Tillsammans har de
drygt 150 000 invånare. Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva
arbetsmodeller där jämförelser mellan kommuner och nätverk leder till praktiska
förbättringar i verksamheterna. Detta är LUFSA:s fjärde undersökningsområde.
Det tre övriga handlade om kommunernas äldreomsorg, LSS och grundskolan.
Nätverket jämför i den här rapporten bland annat kommunernas
informationsgivning och tillgänglighet, klienternas väntetider, beslutens
rättsäkerhet, kostnader för insatser, hur många av klienterna som återkommer efter
avslutad utredning, handläggarnas bedömning av några autentiska
fallbeskrivningar och hur stor del av deras arbetstid som utgörs av klientkontakter.
När det gäller information om individ- och familjeomsorgen på kommunernas
hemsidor så har samtliga förbättrat sina resultat från förra årets jämförelse.
Falköping och Alingsås uppnår 100 respektive 92 procents svarsfrekvens på de
ställda frågorna. Vid mätning av kommunernas tillgänglighet, svar och bemötande
inom området visade en jämförelse med 52 andra kommuner att LUFSA:s resultat
i många fall låg över snittvärdena för jämförelsegruppen. Trots relativt goda
värden för information och tillgänglighet finns förbättringspotentialer för flera av
LUFSA:s kommuner inom dessa områden.
Alingsås är den kommun som har längst utredningstider för barn och ungdom
medan Vårgårda har kortast utredningstider. Falköping är den kommun som har
kortast utredningstider när det gäller vuxna missbrukare medan Lilla Edet har
längst utredningstider för samma målgrupp. Utredningstiden i sig visar dock inte
automatiskt vad som är mest effektivt och framgångsrikt behandlingsarbete. En
del utredningar behöver ta lång tid för att klienten ska få rätt insats. I många fall
sätts också insatser in redan under utredningstiden.
Handläggarna gjorde en tidsstudie över hur deras arbetsuppgifter fördelade sig
över en ”normal” arbetsvecka. Generellt hade kommunerna en hög andel
brukartid per vecka i förhållande till många andra jämförelsestudier i landet.
LUFSA: s handläggare har en brukartid som spänner från drygt 20 till drygt 40
procent. I samtliga de mätta kommunerna har närmare 25 % av den tid som inte
räknas som brukartid använts för dokumentation medan ärendediskussion utgör
mellan 10-15%.
4
Vårgårda är den kommun som, mätt över en treårsperiod, har lägst totalkostnad
för insatser för barn och unga. En iakttagelse är att samtliga kommuner förutom
Vårgårda och Falköping lägger mer pengar på institutionsvård än på
familjehemsvård. Lidköping är den kommun som i relation till sin totalkostnad
lägger mest resurser på öppna insatser för barn och unga.
För att få en bild av kommunernas rättsäkerhet i de beslut som fattas så jämförs i
rapporten andel avslag, besvärsinlämningar samt domar i förvaltningsrätten där
kommunens beslut ändrats. Det finns en klar skillnad mellan beslut för
försörjningsstöd, där avslagen är betydligt fler, än för beslut för barn och unga
respektive vuxna. Gemensamt är dock att det är en försvinnande liten del av alla
beslut som fått ändrats efter prövning i förvaltningsdomstolen.
Även avseende vuxna missbruksklienter är Vårgårda den kommun som har lägst
totalkostnad i kronor per invånare. En iakttagelse här är att Falköping är den enda
kommun som lägger mer pengar i kronor per invånare på öppna insatser än på
placeringar. För vuxna är annars institutionsvård helt dominerande. Alingsås är
den kommun i LUFSA som har mest familjehemsvård för vuxna missbrukare.
5
Bakgrund och inledning
Nätverket LUFSA består av kommunerna Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla
Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Kommunerna ligger i Västra Götalandsregionen
och har sammanlagt drygt 150 000 invånare. Nätverket är ett av de ca 30 nätverk
som ingått i det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av Kommunala Analyser (RKA).
Projektet finansieras av Finansdepartementet.
Varför Jämförelseprojekt?
Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där
jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna.
Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är
också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser
blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina
verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på
kommunernas egen kraft och kreativitet.
Organisation för hållbar utveckling och lärande
Nätverken har en styrgrupp där varje deltagande kommunledning finns
representerad. Projektledarna är ofta ekonomer eller utvecklings- och
kvalitetsansvariga och arbetar nära verksamhetskunniga kollegor. Projektteamen
har på så sätt en förankring både i kommunledning och i verksamhet.
Nätverksformen i sig skapar arenor som ger möjlighet till gemensam dialog och
lärande. Projektorganisationen ger på det sättet förutsättningar för ett hållbart
utvecklingsarbete i kommunerna.
Rapportens upplägg
Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag,
tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter.
Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna
kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med
andra kommuners resultatbild. Goda exempel ska lyftas fram och bli en
inspirationskälla för andra. I rapporten beskrivs måtten ofta utifrån tre perspektiv,
utgångspunkt och bakgrund, resultat och kommentar. Kommentaren värderar och
analyserar inte kommunernas resultat. Den har bara till syfte att lyfta de eventuella
skillnader som finns i resultatbilden. Analysen görs i respektive kommun.
Tack!
Vi vill till sist tacka alla er som deltagit i mätningar och sammanställningar av
denna rapport. Utan er medverkan och ert engagemang hade den här rapporten
inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det
egna kvalitets- och förbättringsarbetet.
6
Metod och avgränsning
Individ- och familjeomsorgen organiseras på olika sätt utifrån kommunernas olika
förutsättningar vilket i viss mån kommer att avspeglas i rapporten. Det är inte
möjligt att ta fram en ”sann” och heltäckande bild av individ och
familjeomsorgens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och
jämförelserna visar bara på några av de skillnader som finns mellan kommunerna.
De flesta resultaten har tagits fram av respektive kommun som har hämtat statistik
och uppgifter från centrala dataregister, lokal dokumentation och verksamheternas
ekonomi. För att mäta brukartid gjorde personalen en egen tidsstudie, likaså ligger
deras professionella bedömningar till grund för resultaten av fallstudierna.
Informations- och tillgänglighetsmätningarna utfördes externt.
För att respektera sekretess och integritetsskydd har bara den personal som haft
behörighet gjort granskningarna. Etiska riktlinjer har varit vägledande i de
undersökningar som rört klienternas dokumentation och personliga uppgifter.
Mätperioderna för de olika måtten har framförallt legat under 2009 eller/och 2010.
Det gör att resultaten får ses som en ögonblicksbild av verksamheten under just
den aktuella mätperioden. För att kunna se trender och tendenser krävs att vi kan
följa resultaten under en längre mätperiod.
Projektets vägledande riktlinjer för ett lyckat jämförelsearbete.
Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller
mindre ”givna” mått ska ges uppmärksamhet.
Vi ska ta fram kvalitetsmått. I första hand ska detta ske utifrån ett
kommunlednings- eller medborgarperspektiv och inte ett professionellt
perspektiv.
Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram
och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna
verksamheten.
Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att
se om det finns ett direkt samband mellan hög kostnad och hög kvalitet.
Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att
analysera.
Det är omöjligt att ta fram en helt ”sann” och heltäckande bild av
verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer
på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika
förklaringar.
7
Styrgruppen för Jämförelseprojektet LUFSA:s nätverk träffades för fjärde gången,
våren 2010, för att välja nytt undersökningsområde för nätverket. Styrgruppen
valde IFO- området.
Följande tio mått har undersökts av nätverket:
Kommunens informationsgivning
Kommunens tillgänglighet
Relationen mellan aktualisering – utredning och insats
Utredningstid/handläggningstid för barn och ungdom samt vuxna missklienter
Handläggarnas brukartid
Bedömning av några fallstudier
Beslutens rättsäkerhet
Vad kostar en utredning
Vad kostar de olika insatstyperna
Återaktualisering
8
Bakgrundsdata
För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå
något av de olika betingelser som råder i respektive kommun. Vi har därför valt
att börja rapporten med lite bakgrundsfakta.
Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde
Alingsås
Antal
Invånare
2009-12-31
Varav andel
0 -12 år
Varav andel
13 – 20 år
Varav andel
21 – 64 år
Andel
arbetslösa,
2009*
Andel av IoF
som utförs i
enskild regi,
2009.
Andel med
bra
självskattat
hälsotillstånd
18-80 år,
2006-08
Andel med
nedsatt
psykiskt
välbefinnand
e, 18-80 år,
2006-08
Barnfattigdom
sindex. Andel
barn i hushåll
med låg
inkomst eller
social-bidrag,
2008
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
37 515
31 419
37 989
12 773
22 753
10 967
14,9 %
14,1 %
13,9 %
14,1 %
14,2 %
15,5 %
11,1 %
10,9 %
11,2 %
11,6 %
11,0 %
12,2 %
55,0 %
53,8 %
55,1 %
56,9 %
53,7 %
55,5 %
4,3 %
4,3 %
3,3 %
4,0 %
3,9 %
4,1 %
13,0 %
12,1 %
26,4 %
27,4 %
6,1 %
22,1 %
72,0 %
73,7 %
72,1 %
67,6 %
75,7 %
69,3 %
14,4 %
15,3 %
15,8 %
17,5 %
15,3 %
14,7 %
7,6 %
10,5 %
6,2 %
12,5 %
8,4 %
9,9 %
* Avser öppet arbetslösa
9
Kostnad kr/invånare per verksamhetsområde och kommun, IoF, 2009
0
Alingsås
500
802
482
1 386
Lilla Edet
2 000
417
1 303
Lidköping
Vårgårda
1 500
1 247
Falköping
Ulricehamn
1 000
511
566
404
271
593
889
3 500
4 000
4 500
100 304
Övriga vuxna
Familjerätt
Ekonomiskt bistånd
Missbruksvård
Barn-/ungdomsvård
90 149
713
1 031
3 000
53
16
1 132
1 633
944
2 500
1 549
6153
7675
82
424
Den sammantagna kostnadsbilden för kommunernas individ- och familjeomsorg
delas vanligtvis in i ovanstående verksamhetsområden. Denna rapport handlar
huvudsakligen om verksamhetsområdena barn- och ungdomsvård respektive
missbruksvård för vuxna.
Vårgårda har lägst kostnad per invånare för barn- och ungdomsvård och Lilla Edet
har den högsta kostnaden. Samma förhållande gäller för missbruksvården.
Ekonomiskt bistånd är ett område som inte behandlas lika ingående i denna
rapport. Här uppvisar Lidköping den lägsta kostnaden per invånare. Lilla Edet har
den högsta kostnaden, följt av Falköping som även uppvisar jämförelsevis höga
kostnader.
Insatser för övriga vuxna, personer med psykiska och sociala problem som inte är
relaterade till eget missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel,
visar på stor variation allt från Alingsås med 16 kr/invånare till Falköping med
304 respektive Vårgårda med 424 kr/invånare.
10
Andel % barn av befolkningen 0-20 år med insatser, 2008-11-01
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00
0,18
Alingsås
0,45
1,40
0,11
Falköping
0,43
1,29
HVB-vård
Familjehemsvård
Öppna insaster
0,06
Lidköping
0,24
1,43
0,32
Lilla Edet
0,50
1,77
0,17
Ulricehamn
0,38
1,27
0,13
Vårgårda
0,16
1,23
Lilla Edet har högst andel barn och unga, av befolkningen, som har insatser
genom socialtjänsten oavsett insatsform. Lidköping har lägst andel med HVBvård. Vårgårda har lägst andel med familjehemsvård och öppna insatser.
Ulricehamn har högst andel av befolkningen, som har öppna insatser inom
missbruksvården. Lilla Edet har högst andel med institutionsplaceringar. Alingsås
har mest varierat utbud och högst andel med familjehemsvård och boende.
Antal per 1000 invånare 21-64 år med insatser, 2008-11-01
0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
3,50
0,39
0,24
Alingsås
1,02
1,85
0,47
Falköping
0,00
0,24
2,25
Institutionsvård
0,71
Lidköping
Familjehemsvård
Boende
Öppna insaster
0,00
0,00
1,47
0,96
Lilla Edet
0,00
0,68
1,64
0,41
Ulricehamn
0,08
0,49
3,25
0,49
Vårgårda
0,00
0,16
0,99
11
Andel av totala antalet placerade barn och unga fördelade på familjehem
respektive institution 2009
Vid jämförelser mellan kommunerna av det totala antalet barn placerade för vård
utanför det egna hemmet framgår att samtliga kommuner i större utsträckning gör
placeringar i familjehem än på institution. Falköping uppvisar högst andel
placerade i familjehem, medan Vårgårda har en mer jämn fördelning mellan
placeringsformerna.
Statistikkällor: SCB - befolkningsstatistik, Socialstyrelsen – Jämförelsetal för
socialtjänsten 2008-2009 och Folkhälsorapport 2009, Kommundatabasen.
12
Kommunens informationsgivning
Utgångspunkt och beskrivning
Resultaten nedan härrör från Sverige Kommuner och Landstings (SKL) andra
nationella granskning av kommunernas webbsidor. Undersökningen gjordes våren
2010.
Granskningen har genomförts av externa personer på uppdrag av SKL. För varje
fråga har granskaren haft två minuter på sig att hitta svaret. Bedömning har sedan
gjorts av om man på denna tid, funnit fullständigt svar på frågan, delvis svar på
frågan respektive inte funnit svaret alls. Detta innebär alltså att svar kan finnas på
hemsidan trots att kommunen fått noll poäng. Nollan berättar bara att granskaren
inte funnit på svaret efter två minuters sökning på hemsidan.
För att göra mätningsresultatet överskådligt har dessa sorterats i olika färger.
Ärg
= tjänsten finns (3 p)
= tjänsten finns delvis (1 p)
= tjänsten finns inte i kommunen (0 p)
Sveriges Kommuner och Landsting gjorde en första granskning, enligt samma
modell som beskrivits ovan, våren 2009. I slutet av resultattabellen nedan finns
uppgift om resultatet från förra årets mätning för att läsaren ska kunna se
utvecklingen från förra året.
Kommentar
Det är glädjande att kommunernas informationsgivning visar att alla kommuner i nätverket
har förbättrat sina resultat från 2009 års mätning. Mätningen visar också att alla kommunerna
har information om hur man söker hjälp, vilka insatser som finns och vad som ingår i
försörjningsstödet, samt till vem man kan vända sig i akuta situationer.
Ett tydligt förbättringsområde, för alla utom Falköping som redan har detta, är att presentera en
kvalitetsredovisning där resultat kan jämföras.
13
Alingsås
Det finns information om
hur man gör för att söka
hjälp. (ansöka om
bistånd, hjälp utan
biståndsbeslut)
Det finns information om
vilka olika
insatser/bistånd/hjälp
man kan få.
Det finns information om
vad som ingår i
försörjningsstödet
Det finns information om
väntetider efter sökt
hälp/stöd
Det finns en samlad
faktainformation om de
enskilda
verksamheterna med
kontaktuppgifter till
ansvarig chef och andra
nyckelpersoner
Det finns information om
hur man överklagar ett
beslut
Det finns information om
eventuella avgifter
Det finns information om
hur och till vem man kan
framföra synpunkter och
klagomål.
Det finns information om
servicedeklaration/mots
varande för
verksamheten
Det finns en samlad
kvalitetsredovisning
riktad till allmänheten
där bland annat
brukarundersökningar
presenteras
Det finns information om
sekretessregler
Det finns information om
vad man gör när barn
far illa, vid misshandel,
kvinnofrid, dvs. anmälan
till myndighet
Det finns information om
var man kan vända sig
efter kontorstid med
akuta problem.
Summa (max 39) år
2010
Andel % av maxpoäng
2009
Andel % av maxpoäng
2010
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
0
0
0
3
3
3
0
3
0
3
3
3
1
3
0
3
3
3
0
0
0
3
3
1
3
3
0
3
3
3
3
0
0
0
3
0
0
0
0
3
3
3
3
0
0
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
0
0
36
39
34
25
21
12
87
87
85
62
51
23
92
100
87
64
54
31
14
Kommunens tillgänglighet
Utgångspunkt och bakgrund
Jämförelseprojektet har haft ambitionen att mäta medborgarnas tillgänglighet till
den kommunala servicen. Angreppssättet har varit att Sveriges Kommuner och
Landsting har engagerat ett företag, JSM Telefront, som för projektets räkning
tagit kontakt med kommunen via telefon och e-post. Resultatet redovisas i
rapportform. Här visas några av de resultat som framkommit vid undersökningen.
Under respektive diagram återfinns företagets egna kommentarer till resultatet.
Rapporten i sin helhet finns i Bilagan till denna jämförelserapport.
Syftet med mätningen har varit att skapa ett antal bilder av den kommunala
servicen baserat på de telesamtal och e-brev som företaget skickat. Mätningen
visar delar av den kommunala servicen och beskriver, enligt företagets subjektiva
bedömning, vad som hänt när de varit i kontakt med kommunen. Resultatet av
mätningen ska ses som ett arbetsinstrument för målsättning, policy, riktlinjer, etc.
Mätningen, som har utarbetats i samarbete med SKL, har skett genom
uppringning och skickande av e-post till kommunerna inom LUFSA.
De nio frågeområden inom individ- och familjeomsorg som valdes är relativt
vanligt förekommande medborgarfrågor både via telefon och via e-post. Företaget
har ringt till växeln och skickat e-breven till kommunens officiella e-adress.
Kommunerna har blivit uppringda en gång per fråga. Totalt 9 sökningar via
telefon har genomförts under en tvåveckors period. Samma omfattning och
fördelning har skett via e-post.
Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva
telefonsamtalens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, information,
tillgänglighet och svar på frågan. Som hjälp vid bedömning av faktorerna har
kriterierna god, medelgod och dålig använts. Mätperioden var under veckorna 37
och 38.
De jämförelser med andra kommuner som görs i rapporten baseras på mätningar
inom området Individ och Familj via telefon och e-post av kommunerna Arboga,
Avesta, Botkyrka, Bromölla, Dals Ed, Färgelanda, Gnesta, Haninge, Huddinge,
Håbo, Klippan, Knivsta, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå,
Lysekil, Malung-Sälen, Mariestad, Mora, Munkedal, Nacka, Nynäshamn,
Olofström, Orsa, Orust, Sala, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Sollefteå, Sotenäs,
Strömstad, Sundsvall, Södertälje, Tanum, Tjörn, Tomelilla, Torsås, Trelleborg,
Trosa, Tyresö, Södertälje, Sölvesborg, Umeå, Uppvidinge, Vimmerby, Ystad,
Åtvidaberg, Örkelljunga och Östersund.
15
Resultat och kommentar
Tillgänglighet
Kontakt med handläggare
Ingen kontakt
I Falköping var andelen telefonsökningar där man kommit fram till en
handläggare 56 procent. De andra kommunerna i Lufsa hade en lägre andel på
44 respektive 33 procent.
Vid ev. talsvar har man inte lämnat något meddelande om återuppringning,
eftersom sökningen handlar om tillgänglighet.
Kommentar: det undersökande företagets, JSM Telefronts, tidigare erfarenhet av
tillgängligheten hos kommuner totalt är att man som uppringare får svar drygt var
tredje gång när man sökt en specifik person inom kommunen. I denna typ av
mätning har vi sökt en funktion och då borde man också få svar oftare.
16
Svarstider e-post
I diagrammet nedan redovisas tiden från skickandet av e-post till det att svar lämnats av
kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (kl 08:00-17:00).
Inom 1 dygn
1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor
Ej svar inom 2 veckor
Diagrammet visar svarstiderna för kommunerna.
Lilla Edet besvarade alla brev inom två dygn. Snittet för andra kommuner är 70 procent
(53 procent + 17 procent) för svar inom två dygn. Ulricehamn och Alingsås har båda
bättre utfall än snittet. Hälften av kommunerna hade en andel brev som blev obesvarade
upptill 2 veckor. De breven hade ännu vid rapportskrivandet inte besvarats.
Kommentar: JSM Telefront brukar rekommendera kommunerna att till minst 90 procent
svara inom 2 dygn på frågorna.
17
Svar via telefon
Nedan följer en sammanställning som visar om man vid genomförda
frågetillfällen erhållit svar på de frågor man ställt.
God
Medelgod
Dålig
Hög andel ”Dåligt svar” på frågan, beror främst på att vi inte fått kontakt med
någon handläggare, t ex pga. möten och telefontider (inget svar = dåligt svar).
Andra orsaker till ”Dåligt svar” på frågan är att vi fått kontakt, men med en
handläggare som inte har det ansvarsområde som vår fråga gällde.
Om vi fick svaret redan i växeln, har vi gjort en bedömning av svaret, men inte av
information, bemötande, etc.
18
Bemötande
Intervjuarna har, efter varje samtal, graderat hur de tycker de blivit bemötta av
personalen.
God
Medelgod
Dålig
Bemötandet hos handläggarna har av intervjuarna alltid bedömts som ”God” hos
Vårgårda.
19
Från aktualisering till insats
Utgångspunkt och bakgrund
En aktualisering uppkommer när någon ansöker eller anmäls kunna vara i behov
av individ- och familjeomsorgens insatser (IFO). De som ansöker om ekonomiskt
bistånd räknas inte med i denna jämförelse. Inflödet till IFO per 1000 invånare i
aktuella åldersgrupper skiljer sig mycket mellan de olika kommunerna.
Det varierade inflödet gör att kommunerna hanterar andelen aktualiseringar som
leder till utredning och hur många av utredningarna som leder till beslut om insats
på olika sätt. För att det ska vara så enkelt som möjligt att jämföra de olika
kommunerna grundar sig merparten av diagrammen på hur stor andel det är per
1000 invånare i aktuell åldersgrupp som har aktualiserats, utretts eller fått en
insats.
Ulricehamns kommun byter system för handläggare, nuvarande system kan inte
hantera korsreferensarbeten.
Resultat
Antalet aktualiseringar skiljer sig kraftigt åt mellan de olika kommunerna där
Lilla Edet har absolut flest medan Vårgårda har minst. Antalet vuxna som
aktualiseras skiljer sig dock inte lika mycket åt mellan de olika kommunerna utom
för Lidköping och till viss del Vårgårda som sticker ut med väldigt få personer.
Aktualiseringar per 1000 invånare
250
Antal aktualiseringar
200
150
100
50
0
Alingsås
Falköping
Lidköping
0-12 år
13-20 år
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
21-64 år
20
Hur många utredningar inleds av det som aktualiserats?
Många av de aktualiseringar som inkommer bedöms sakna anledning för att gå
vidare med och inleda en utredning. Skillnader i bland annat arbetssätt gör dock
att det är mycket stora skillnader i hur många aktualiseringar som går vidare till
utredningar i LUFSAs kommuner.
Av Lidköpings totalt ca 120 aktualiseringar ledde drygt 90 (snitt i åldersgrupperna
75 procent) till utredningar, medan Alingsås som också hade ca 120
aktualiseringar inledde knappt hälften så många, 42 st (snitt i åldersgrupperna 35
procent), utredningar. Även Lilla Edet har få utredningar i förhållande till antalet
aktualiseringar (snitt i åldersgrupperna 33 procent).
Antal utredningar per 1000 invånare
St
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Alingsås
Falköping
Lidköping
0-12 år
Lilla Edet
13-20 år
Vårgårda
21-64 år
I följande diagram ser vi skillnader mellan kommunerna i vilken utsträckning
aktualiseringar leder till utredning. Lilla Edet har en mycket jämn fördelning
mellan samtliga åldersgrupper medan övriga kommuner när det gäller vuxna
oftast har en något lägre andel aktualiseringar som leder till utredning, än
framförallt för barn.
21
Andel utredningar av aktualiserade
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Alingsås
Falköping
Lidköping
0-12 år
Lilla Edet
13-20 år
Ulricehamn
Vårgårda
21-64 år
Hur många aktualiseringar leder till insatser?
Utifrån hur många aktualiseringar som inkom till kommunerna är det även
intressant att se hur många av dessa som ledde till insatser. I nedanstående
diagram syns en tydlig skillnad i förhållande till det första diagrammet i avsnittet
som visade totala antalet aktualiseringar per 1000 invånare.
Andel insatser av aktualiserade per 1000 invånare
%
60
50
40
30
20
10
0
Alingsås
Falköping
Lidköping
0-12 år
Lilla Edet
13-20 år
Ulricehamn
Vårgårda
21-64 år
22
För vuxna är förhållandet snarlikt oavsett vilken kommun man tittar på medan det
framför allt när det gäller ungdomar men även barn syns stora skillnader mellan
kommunerna.
När det gäller ungdomar leder en aktualisering i Lidköping till insats i hälften av
fallen medan det i Lilla Edet och Alingsås sker betydligt mer sällan. Lilla Edet
sticker ut med en överlag mycket låg andel av aktualiseringarna som leder till
insats.
Utredningar som går vidare i insatser
Tittar vi sedan på hur många av utredningarna som leder till insatser så är bilden
något mer liktydig för de olika åldersgrupperna. I samtliga kommuner är det dock
fler utredningar för ungdomar som leder till insatser än för barn och vuxna. Lilla
Edet och Lidköping avviker när det gäller barn och i Ulricehamn får vuxna i
mycket stor utsträckning en insats om det har gjorts en utredning. Lilla Edet har å
andra sidan betydligt färre utredningar bland unga som leder till insats än övriga
kommuner.
Andel utredningar som leder till insatser per 1000 invånare
%
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Alingsås
Falköping
Lidköping
0-12 år
Lilla Edet
13-20 år
Ulricehamn
Vårgårda
21-64 år
23
Kommentar
Lilla Edet har en mycket stor andel aktualiseringar att hantera medan en betydligt
mindre andel utreds och leder till insatser. För Lidköping är fallet istället det
omvända. De resurser som läggs på respektive del i handläggarnas arbete kan vara
intressant att titta vidare på. Exempelvis har fyra kommuner i nätverket mätt
kostnader per utredning, (sid 27).
Att utifrån detta göra någon bedömning av hur mycket tid som läggs på insatser är
näst intill omöjligt då vi i den här rapporten inte har mätt insatsernas omfattning
och komplexitet. Ofta kan också insatser utgöra en del av själva utredningen och
då i våra mätningar snarast återfinnas under måttet ”utredningstid”.
Lilla Edet har sedan några år tillbaka arbetat med att, genom råd och stöd, lösa,
mycket redan inom aktualiseringstiden. Utredning öppnas i alla tveksamma fall
och alltid vid ansökningar och vid allvarliga anmälningar. Genom att ha en
relativt hög ribba för beslut som leder till utredning, klarar ändå den lilla
organisationen av att hantera det mycket stora inflödet av
ansökningar/anmälningar. Detta förhållande avspeglas även i kostnad för
utredning (sid 27). Lilla Edet gör relativt få utredningar men har ändå lägst
kostnader för dem.
24
Utredningstid - handläggningstid
Utgångspunkt och bakgrund
I ett försök att mäta kvalitet har vi valt att mäta hur lång tid det tar från att en
utredning inleds till dess att beslut fattas om eventuell insats. Tiden är en viktig
kvalitetsfaktor för den enskilde klienten. Att inte behöva vänta för länge på
kontakt och insats när man är i en utsatt situation har stor betydelse. I barn- och
ungdomsutredningar, och även vuxenutredningar, är det dock inte väntetiden
innan en utredning startar som är den generella problematiken. Det är ofta
utredningens tidslängd i sig. I tolkningen av resultaten nedan ska man veta att
insatser också kan vara en del av utredningsarbetet. Exempelvis samtalsstöd.
Utredningstidens längd styrs i lagstiftningen av en bortre gräns på fyra månader.
Vid mätningen fann nätverket att det skiljde sig i vissa kommuner om man
räknade 120 dagar eller 4 månader som kan vara upp till 122 dagar.
Resultat och kommentar
Barn och ungdom
Utredningstid Barn & Ungdom
140
120
100
80
Antal dagar
60
40
20
0
Alingsås
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Genomsnittligt antal dagar
Ulricehamn
Vårgårda
Medianvärde
25
Utredningstid barn och ungdom
Alingsås Falköping Lidköping Lilla
Edet
Andel
utredningar
längre än 120
dagar
Andel
utredningar
som är längre
än 4 månader
Ulricehamn
Vårgår
da
49 %
29 %
13 %
19 %
25 %
4%
28 %
25 %
6%
10 %
15 %
4%
Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde
Av diagrammet ovan framgår att Alingsås är den kommun som har längst
utredningstider medan Vårgårda har kortast utredningstider. Alingsås har också
flest andel utredningar längre än 120 dagar. Nästan 50 % av utredningarna som
rör barn och unga varar längre än 120 dagar. Alingsås är även den kommun där
det skiljer sig mest om man gör skillnad på 120 dagar och 4 månader, men det
skiljer sig i alla kommuner utom Vårgårda. Kan det vara så att kommunerna har
som praxis att vänta med att ta beslut till 4 månader gått? En del utredningar
behöver ta lång tid för att klienten ska få rätt insats. I många fall sätts också
insatser in under utredningstiden.
Missbruksklienter
Utredningstid vuxna
140
120
100
80
Antal dagar
60
40
20
0
Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda
Genom s nittligt antal dagar
Medianvärde
26
Utredningstid vuxna
Alingsås
Falköping Lidköping
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
Andel utredningar
längre än 120 dagar
11 %
0%
10 %
38 %
9%
0%
Andel utredningar
som är längre än 4
mån
11 %
0%
3%
38 %
9%
0%
Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde
Falköping är den kommun som har kortast utredningstider medan Lilla Edet har
längst utredningstider. Lilla Edet har också flest andel utredningar som är längre
än 4 månader. Inom vuxenutredningar finns inte samma skillnad mellan 120 dagar
och 4 månader. Har kommunerna ett annat arbetssätt när det gäller vuxna eller är
det lättare att besluta om insatser? Även när det gäller vuxna kan klienten få insats
under tiden utredning pågår som ett led i behandlingen.
Kostnad per utredning
Fyra kommuner valde att titta närmare på kostnader för en utredning. Detta är en
grov skattning där kostnaden per utredning är baserad på totala lönekostnader och
omkostnader för handläggare inom verksamheten och utfallet är baserat på antalet
avslutade utredningar. Genom detta skapar man en bild av vad en utredning kostar
för respektive kommun.
Kostnad per utredning efter typ av utredning. 2009
I figuren ovan beskrivs kostnader per utredning för fyra av nätverkets kommuner.
Lilla Edet har låga kostnader per utredning. Falköping redovisar de högsta
kostnaderna för Barn och Ungdom samtidigt som kostnaderna för missbruk vuxen
är lägst bland de fyra kommunerna.
27
Kommentar
Kostnad per utredning är ett intressant mått att redovisa. Små kommuner har
generellt färre anställda handläggare men resultatet behöver per automatik inte
vara åt endera hållet. Vårgårda och Lilla Edet är de två befolkningsmässigt minsta
kommunerna i LUFSA men deras kostnader per utredning är mycket olika. Lilla
Edet redovisar låga kostnader för samtliga 3 typer av utredning som ligger under
IFO. Vårgårda ligger betydligt högre i kostnader per utredning för Barn och unga.
Återkopplar man detta med den bortre gräns för vad som anses som en rimlig tid
för utredning, 120 dagar, finner man att Vårgårda ofta klarat detta bra medan Lilla
Edet har betydligt fler utredningar som passerat denna rimliga bortre tidsgräns
som lagstiftats.
28
Handläggarnas klienttid
Utgångspunkt och bakgrund
Handläggarnas arbetstid fördelas på direkt klienttid då man har direkt- eller
telefonkontakt med klienten eller företrädare för klienten och övrig tid. Den
övriga tiden används för e-post, dokumentering, resa, kompetensutveckling,
ärendediskussion och handledning samt olika sorters mer eller mindre
klientrelaterade kontakter. Ärendediskussion och dokumentering är viktiga för
rättsäkerheten då samma ärende i största möjliga mån ska behandlas lika oavsett
vem som utreder det och var i landet det utreds.
Mätningen av hur arbetstiden fördelas har gjorts under en (1) normalvecka.
Samtliga kommuner har mätt handläggare med ansvar för barn och ungdomar
samt missbruk vuxna. Handläggare som har hand om försörjningsstöd mättes inte
av Falköping och Ulricehamn.
Resultat
Barn och ungdom
Av den tid som används för klientkontakter (i diagrammen kallade klienttid) är
större delen, ofta drygt hälften av tiden, direkta kontakter med klienten. Övriga
klientkontakter är via telefon, med företrädare eller via telefon med företrädare. I
merparten av kommunerna har närmare 25 procent av den övriga tiden använts för
dokumentation, här utmärker sig Lilla Edet med att drygt 15 procent av tiden
används för dokumentation. Ungefär 10 procent utgörs av ärendediskussioner
utom i Ulricehamn och Falköping som använder 5 procent respektive 15 procent
av tiden till detta.
29
Tidsmätning handläggare, barn och ungdom
Vårgårda
Ulricehamn
Lilla Edet
Lidköping
Falköping
Alingsås
0%
10%
Klienttid
20%
30%
Dokumentation
40%
50%
60%
70%
80%
Ärendediskussion och handledning
90%
100%
Övrig tid
Missbruk
På missbrukssidan har handläggarna mer klienttid än på barn och ungdomssidan
utom i Lidköping och Alingsås. Vårgårda och Ulricehamn utmärker sig å ena
sidan med mycket hög andel klienttid som tillsammans med dokumentationen
utgör kring hälften av handläggartiden. I båda dessa kommuner är dessutom
närmare 30 procent direkta möten med klient. I andra änden av skalan finns
Lidköping och Alingsås som har hälften så mycket klienttid som Vårgårda. Den
direkta tiden som klienten har med sin handläggare i dessa kommuner utgör
endast cirka 12 procent av tiden.
Tidsmätning handläggare, missbruk vuxen
Vårgårda
Ulricehamn
LillaEdet
Lidköping
Falköping
Alingsås
0%
10%
Klienttid
20%
30%
Dokumentation
40%
50%
60%
70%
80%
Ärendediskussion och handledning
90%
100%
Övrig tid
30
Dokumentation utgör även här den största delen av övrig tid medan däremot
ärendediskussionerna tar mindre tid och restiden ökas. Tiden för resor skiljer sig
dock mycket mellan kommunerna. Falköping har 18 procents restid medan
Vårgårda har 2 procent.
Försörjningsstöd
Försörjningsstödet skiljer sig från övriga mätningar genom att dokumentationen i
flertalet av kommunerna tar mer handläggningstid än klientkontakterna. Resorna
är väldigt få för alla kommuner utom för Vårgårda som lägger mer tid för resor
när det gäller försörjningsstöd än för övriga mätta områden.
Handläggartid försörjningsstöd
Vårgårda
Ulricehamn
LillaEdet
Lidköping
Falköping
Alingsås
0%
10%
20%
30%
40%
Klienttid
50%
60%
Dokumentation
70%
80%
90%
100%
Övrig tid
Kommentar
De största posterna i handläggningstiden är ungefär desamma oavsett vilken av
LUFSA:s kommuner som man tittar på även om de dem emellan skiljer sig åt i
storlek.
Trots individuell planering av mätvecka fick både Lilla Edet och Ulricehamn med
några kompetensutvecklingsdagar, vilket gör att tiden för detta naturligtvis sticker
ut i deras mätningar.
Alla kommuner har inte mätt handläggningstiden hos alla sina handläggare och
därför saknas en del kommuner i vissa av diagrammen.
31
Bedömning av några fallbeskrivningar
Utgångspunkt och bakgrund
Tommy 11 år
Tommy är en pojke som ska fylla elva år. En anmälan inkom 081125 från
skolsköterskan på den skola Tommy går. Enligt sköterskan hade Tommy sagt att
han fått ”stryk” hemma av sin pappa. Han har också ett blåmärke på kinden och
ett märke på bröstet. Utredningen har genomförts genom samtal med Tommy,
Tommys mamma och pappa, mammas nuvarande man, skolkuratorn, psykologen
på BUP samt genom att inhämta information från Tommys lärare,
Rikspolisstyrelsen och familjeterapeuten. Enligt Tommys mamma kan Tommy
ibland få stora och svåra vredesutbrott då han kastar saker omkring sig. Under
utredningstiden har Tommys mamma och hennes nuvarande man vid flera
tillfällen bestämt sig för att gå isär. Vid varje tillfälle har de sedan sagt att de
pratat ut om situationen och bestämt sig för att göra ett nytt försök att leva
tillsammans. Tidigare anmälningar finns angående Tommys agerande, både från
utomstående och från förälder. Tidigare utredningar finns gällande att Tommy har
blivit misshandlad av sin pappa. Tommys föräldrar har gemensam vårdnad.
Tommy bor stadigvarande hos sin mamma och har regelbundet umgänge med sin
pappa.
Bedömning
Alla kommuner bedömer att det behövs insatser som inriktas på kommunikation
och förhållningssätt för att stötta familjen. Samtliga kommuner trycker på
familjebehandling med modern och sonen förutom Falköping som förordar en
familjehemsplacering. Alingsås, Lidköping och Lilla Edet anser att det behövs
ytterligare aktörer såsom experter på våld i nära relationer samt att man har ett
nära samarbete med andra huvudmän. Ulricehamn är inte med i jämförelsen.
Edit 2 år
Vid ett möte på Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås informeras Socialtjänsten om
sjukvårdens oro för en mamma och hennes tvååriga dotter. En läkare som träffat
mamman och dottern gör en orosanmälan gällande anknytningen mellan mamman
och dottern. Samma dag inkommer en anmälan från kurator i samma ärende för
mammans och barnets mående. Fyra veckor efter dessa två orosanmälningar
inkommer en gemensam anmälan från läkare och kurator gällande föräldrars
bristande föräldraförmåga.
32
Bedömning
Alla kommuner beslutar att inleda utredning. Alingsås, Lidköping, Lilla Edet och
Vårgårda föreslår mor- barnplacering. De tre förstnämnda kommunerna föreslår
placering på utredningshem för att se på föräldraförmågan och barnets behov.
Vårgårda vill placera modern och barnet i ett familjehem. Ulricehamn är inte med
i jämförelsen. Falköping föreslår bistånd i form av stadigvarande
familjehemsplacering (uppväxtplacering).
Kalle 24 år
Ensamstående 24 årig man som trots sin unga ålder har ett mångårigt missbruk
bakom sig. Han är arbetslös och bor i egen lägenhet, men känner sig ensam och
har mest vänner som drogar. Han har tidigare erhållit olika typer av stöd såsom
delar av 12-stegsprogrammet och en tid på behandlingshem men detta har inte
förmått honom att bryta med sitt missbruk. Han har nu en motivation och en vilja
att förändra sitt liv. Han har själv tagit kontakt med socialtjänsten för att få hjälp
att ta sig ur sitt missbruk.
Bedömning
Samtliga kommuner inleder utredning och beslutar om bistånd. Biståndet utgår
ifrån mannens missbruksproblematik. Diverse olika hemmaplansinsatser föreslås
utifrån vad som finns tillgängligt i respektive kommun. Ulricehamn är inte med i
jämförelsen.
Britta 41 år
Medelålders kvinna, 41 år. Ensamstående sedan tre år. Tre barn i åldrarna 21, 16
och 14 år. Ingen av barnen bor hos henne. De är utflugna eller placerade i
familjehem. Kvinnan bor i en tvårumslägenhet. Hon har på grund av missbruk av
tabletter och alkohol förlorat sitt arbete. Hon har också förlorat körkortet. Hon får
försörjningsstöd. Hennes missbruk har pågått under de senaste 20 åren men har
accelererat efter separationen. Hon har genom arbetsgivarens försorg genomgått
12-stegsprogram. Hon har erbjudits slutenvård i kombination med 12stegsbehandling. Under de senaste nio månaderna har hon rapporterats för LOB
vid sex tillfällen. Det har även funnits misstanke om prostitution. Hon har även
avtjänat ett fängelsestraff efter att ha dömts för rattfylleri under sommaren. Efter
detta återföll hon omgående i missbruk. Överenskommelser som har gjorts med
kurator i öppenvård har inte fullföljts. I dagsläget tackar hon nej till samtliga
erbjudna insatser. Anhöriga är mycket oroliga. Hon har ingen fungerande kontakt
med barnen trots aktivt arbete från socialtjänstens sida.
Bedömning
Alla kommuner föreslår beslut om att inleda utredning enligt den tvingande lagen,
Lag om vård av vuxna missbrukare i vissa fall (LVM), förutom Lilla Edet, som
bedömer att det inte finns skäl att göra utredning.
33
Camilla 16 år
En 16- årig flicka som lever tillsammans med sin ensamstående mor då fadern
gått bort för två år sedan. Flickan har två äldre syskon som flyttat ut från hemmet.
Modern ansöker om kontaktperson för flickan hos socialtjänsten då flickan har få
vänner och då hon skolkar mycket från skolan. Flickan har sömnsvårigheter och
är rädd för att plötslig dö i samband med att hon ska sova. Hon upplever sig
tidigare ha blivit mobbad av kamraterna i skolan. Hon har haft kontakt med
psykolog men avbrutit detta då hon inte trivdes med denna. Hon har nu kontakt
med skolkuratorn som hon tycker bra om. Flickan och modern har en varm och
god relation till varandra. Modern uttrycker att det är svårt att vara ensam
vårdnadshavare.
Bedömning
Samtliga kommuner beslutar att inleda utredning. Bistånd föreslås i form av
föräldrastärkande åtgärder. Alingsås, Lidköping och Vårgårda kompletterar
insatsen med att även bevilja bistånd i form av kontaktperson. Lidköping och Lilla
Edet trycker på att behovet delvis kan tillgodoses av annan huvudman. Lilla Edet
och Ulricehamn motiverar ett avslagsbeslut gällande ansökan om kontaktperson
då behovet kan tillgodoses på annat sätt.
Fritjof 43 år
Ensamstående man med dotter som bor hos mamman, god kontakt med familjen
men saknar nära vänner och behöver gemenskap för att må bra och förbli nykter.
Mannen har tidigare haft en lång tids anställning på ett större företag som han fick
avsluta på grund av knäproblem. De senaste åren har han varit arbetssökande,
sjukskriven eller haft någon form av arbetsmarknadsåtgärd. På grund av
alkoholberoende och psykisk ohälsa i form av tvångssyndrom och depressioner
har han svårigheter i arbetslivet. Han har som mål att inte dricka överhuvudtaget
men har på grund av missbruket haft återkommande tankar på självmord.
Mannen har tidigare fått olika behandlingar, medicinerat mot alkoholen och nu
senast varit på HVB. Mannen vill må bättre, vara nykter och få en bedömning av
sin arbetsförmåga för att i framtiden ha en meningsfull sysselsättning som han
klarar av och även på sikt bli självförsörjande.
Bedömning
Samtliga kommuner inleder utredning och bistånd i form av strukturerade
hemmaplanslösningar. Det saknas grund för vård enligt LVM.
34
Rättsäkerhet
Utgångspunkt och bakgrund
Rättsäkerheten för den enskilde och medborgarnas bild av i vilken omfattning
socialtjänsten lever upp till de riktlinjer som styr verksamheten är två viktiga
anledningar till att titta på detta mått. Det vi mäter här är alla beslut inom
försörjningsstöd, barn och ungdom samt vuxna missklienter.
En ansökan i ett behandlingsärende är oftast mer allmänt hållen än vid
försörjningsstöd. Exempel på detta kan vara att den enskilde ansöker om stöd på
grund av svåra familjeförhållanden till skillnad från när den enskilde ansöker om
hjälp till försörjning. Riktlinjerna när man är berättigad till försörjningsstöd är
tydligare och gränserna är klara i många fall. Utredningsförfarandet är ofta kort.
Vid ansökan om stöd eller behandling är gränsdragningen mer flytande och
utredningen processas fram tillsammans med den enskilde under en längre tid.
Detta kan vara en orsak till varför så få ärenden avslås och överklagas i
behandlingsärenden.
Resultatet nedan visar på en stor skillnad gällande andelen avslag i
behandlingsärenden (missbruk, barn och ungdomar) och andelen avslag gällande
försörjningsstöd. Av totalt 7 353 beslut avslås 0,8 procent i behandlingsärenden,
mot försörjningsstöd där av totalt 29 198 beslut 12,5 procent avslås.
Resultat och kommentarer
Försörjningsstöd
Alingsås Falköping Lidköping Lilla
Edet
Ulriceh
amn
Vårgårda
Antal beslut
7280
7601
5887
4339
2480
1611
Antal avslag
914
773
1139
298
421
108
10,17 %
19,35 %
6,87 %
17, 0 %
6,70 %
44
16
18
53
11
1
2
0
5
1
12,55 %
Andel avslag
Antal överklaganden
som gått till
70
förvaltningsdomstolen
Antal som ändrats i
6
förvaltningsdomstolen
Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde
35
Resultatet i mätningen gällande försörjningsstöd visar på olikheter i andel avslag
och andel överklaganden som gått vidare till domstol. Spännvidden mellan
kommunerna väcker flera frågeställningar. Bland annat om det finns ett samband
mellan antalet beslut, kommunens barnfattigdom och arbetslöshet? Av resultatet
framgår att det är en stor spännvidd mellan andel avslag där Vårgårda och Lilla
Edet ligger lägst (6,7 procent) medan Lidköping ligger högst (19,4 procent).
En fråga som skulle kunna vara intressant att diskutera vidare är varför det finns
en skillnad hos kommunerna? Hur ser till exempel kulturen ut kring prövandet av
ansökningar som uppenbart inte berättigar till bistånd? Råder man den sökande
att ta tillbaka sin ansökan eller prövas ärendet med följd att den enskilde får ett
avslagsbeslut?
Det är få överklagade beslut (212) när man jämför med det totala antalet beslut
(29 198) i förhållande till det totala antalet avslag (3 653). Av jämförelsen framgår
också att spännvidden mellan kommunerna är stor. Andelen överklagade beslut i
förhållande till antal avslag skiljer sig från 1,4 procent till 10,2 procent.
Vilka faktorer kan vara orsaker dels till det totalt låga antalet överklaganden, dels
till skillnaderna mellan kommunerna? Beror det till exempel på dålig information
till den enskilde om hennes/hans rätt att överklaga? Är förfarandet kring
överklagandet för komplicerat för den enskilde? Är motiveringen till avslag så
klar för den enskilde att hon/han därmed avstår från att överklaga?
Andelen beslut som ändrats i förvaltningsdomstolen är få. Av totalt 212
prövningar ändras endast 15 beslut. Är detta ett mått på rättssäkerhet?
Resultat och kommentarer kring ärenden rörande, barn, ungdomar och vuxna
missbruksklienter:
Ulricehamn har inte kunnat få fram uppgifter och ingår inte i underlaget gällande
barn och ungdomar.
Barn och ungdom
Alingsås Falköping Lidköping Lilla
Edet
Vårgårda
Antal beslut
708
1188
1708
472
673
Antal avslag
2
2
4
13
0
0,39
0,16
0,23
2,75
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
Andel avslag
Antal överklaganden
som gått till
förvaltningsdomstolen
Antal som ändrats i
förvaltningsdomstolen
Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde
36
Missbruk vuxen
Alingsås Falköping Lidköping Lilla
Edet
Ulriceh
amn
Vårgårda
Antal beslut
340
471
827
528
271
167
Antal avslag
5
0
4
16
19
0
2,38 %
0%
0,48 %
3,03 %
3
0
0
1
0
0
0
Andel avslag
Antal överklaganden
som gått till
förvaltningsdomstolen
Antal som ändrats i
förvaltningsdomstolen
1
7,01 %
0%
2
0
1
0
Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde
Få ärenden avslås, som tidigare nämnts, i behandlingsärendena. Några större
skillnader i antal avslag går inte att se i kommunerna förutom hos Lilla Edet och
Ulricehamn. Lilla Edet skiljer i såväl barn- och ungdomsärenden som
missbruksärenden. Uppgifter kring förhållandena i Ulricehamn gällande barn- och
ungdomar saknas. Dock visar Ulricehamn en högre andel avslag gällande
missbruksvård. Anledningarna till varför fler ärenden avslås i dessa två
kommuner, vore intressant att fördjupa sig kring.
En annan frågeställning är om få antal överklaganden är positivt eller negativt ur
rättsäkerhetssynpunkt? Liknande resonemang framkom i ett motsvarande
jämförelseprojekt (nätverket ZAC) våren 2010. Deras frågeställning var om
”kommunerna är allt för generösa i sin biståndsgivning? Eller är informationen så
tydlig om vilka möjligheterna till bistånd är så att den sökande avstår från att
ansöka om bistånd?”
37
Vad kostar insatser
Utgångspunkt och bakgrund
Strukturella skillnader påverkar
Eftersom de kostnader som presenteras för olika insatstyper nedan, redovisas i
kronor per invånare, spelar naturligtvis den sociala strukturen i kommunen in då
antalet personer som kan vara i behov av individ- och familjeomsorgens tjänster
ser olika ut i kommunerna. Ett sätt att belysa detta genom standardkostnaderna för
individ- och familjeomsorgen totalt1. Standardkostnaden är grunden i
kostnadsutjämningssystemet och skall utjämna för strukturella kostnader, sådana
som beror på faktorer som kommunerna inte själva kan påverka. Systemet
utjämnar dock inte för kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå
eller effektivitet. Att ligga över standardkostnaden innebär därför inte att
kommunen nödvändigtvis har en högre ambition eller lägre effektivitet. Vi tar här
inte ställning till huruvida standardkostnaden ger en rättvis bild av alla kommuner
utan vi konstaterar att det är en komplex beräkning som ligger till grund för de
statliga bidrag som ges ut till kommunerna. Jämförelsen har ändå tagits med på
grund av att det är vanligt att ta med standardkostnader när man jämför
kommuner. Tabellen visar indextal för standardkostnaden (snitt för 2007-2009)
jämfört med riket (100). Enligt detta borde Falköping vara den kommun som har
högst kostnader för individ- och familjeomsorg och Ulricehamn vara den kommun
som har lägst kostnader när vi sedan tittar på kostnader per invånare för olika
insatstyper. Standardkostnaderna för IFO har en låg prediktion, under 50 procent
enligt pågående översyn av skatteutjämningssystemet.
Indextal för standardkostnaden jämfört med riket (100)
Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda
76
1
80
67
75
60
67
Utjämningssystemet för IFO ska utjämna kostnader som uppstår inom följande områden:
Barn- och ungdomsvård
• Andel barn till ensamstående föräldrar
• Andel barn med utländsk bakgrund
• Andel lagförda ungdomar
Ekonomiskt bistånd, missbruksvård och övrig IFO
• Andel ensamstående kvinnor med barn
• Andel flyktingar och övriga utrikesfödda
• Andel arbetslösa utan arbetslöshetsersättning
• Andel män i åldersgruppen 25-64 år med låg inkomst
• Antal personer boende i tätort
38
Ambitioner och effektivitet
Vid en jämförelse av hur kommunernas nettokostnader avviker från
standardkostnaden (procentuella avikelser) för individ- och familjeomsorg där
kommunens ambitionsnivå och effektivitet vägs in kan vi se att de flesta av
LUFSA- kommunerna över tiden har haft högre kostnader än sin standardkostnad,
dvs. har haft en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar.
Avvikelse från standardkostnad
60
50
40
30
20
10
0
-10
Alingsås
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
-20
2007
2008
2009
Vad kostar verksamheten i din kommun
Lilla Edet, Falköping och Lidköping är de kommuner som haft störst skillnad
mellan standardkostnad och verklig kostnad.
Barn och unga
I jämförelsen har genomsnittet av tre års kostnader jämförts (2007-2009) för att
minska effekten av tillfälliga toppar eller nedgångar. Kostnaderna visas i kronor
per invånare totalt för barn och unga samt uppdelat på kategorierna
institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser. Som underlag till siffrorna
ligger Webors (räkenskapssammandraget) uppgifter kring kostnaden för dessa
olika insatser.
39
Barn och unga, årssnittkostnad (2007-2009)
Kr per invånare
Alingsås
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
0
200
400
Institution
600
800
Familjehem
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
Öppna insatser
Vårgårda är den kommun som har lägst totalkostnad för barn och unga i kronor
per invånare. Vårgårda är också den kommun som har lägst kostnad per invånare
för institutionsvård. En intressant iakttagelse här är att samtliga kommuner
förutom Vårgårda och Falköping lägger mer pengar på institutionsvård än på
familjehemsvård. Lidköping är den kommun som i relation till sin totalkostnad
lägger mest resurser på öppna insatser.
Vuxna missbruksklienter
I jämförelsen har genomsnittet av tre års kostnader jämförts (2007-2009) för att
minska effekten av tillfälliga toppar eller nedgångar. Kostnaderna visas i kronor
per invånare totalt för vuxna missbruksklienter samt för kategorierna
institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser för vuxna missbruksklienter.
Som underlag till siffrorna ligger Webors (räkenskapssammandraget) uppgifter
kring kostnaden för dessa olika insatser.
40
Vuxna missbrukare, årssnittkostnad (2007-2009)
Kr per invånare
Alingsås
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Ulricehamn
Vårgårda
0
100
200
Institution
300
Familjehem
400
500
600
700
Öppna insatser
Även avseende vuxna missbruksklienter är Vårgårda den kommun som har lägst
totalkostnad i kronor per invånare. Vårgårda var ju också den enda kommun som
hade lägre nettokostnad än standardkostnad för två av de tre jämförda åren. En
intressant iakttagelse här är att Falköping är den enda kommun som lägger mer
pengar i kronor per invånare på öppna insatser än på placeringar. För vuxna är
institutionsvård helt dominerande, lite kostnader läggs på familjehemsvård.
Alingsås är den kommun i LUFSA har mest familjehemsvård för vuxna
missbruksklienter.
Kommentar
Kostnaden för vården per kommuninvånare redovisade Vårgårda som mest
effektiva kommunen i jämförelsen av både Barn och unga samt Vuxna
missbruksklienter sammantaget. Lilla Edet ligger i den andra änden av skalan, de
redovisar de högsta snittkostnaderna per kommuninvånare för både Barn och
Unga samt Vuxna missbruksklienter. En kommuns kostnader för olika
verksamheter är sällan baserade på kommunens storlek utan varierar efter andra
faktorer.
41
Resultatuppföljning - återaktualisering
Utgångspunkt och bakgrund
Utgångspunkten för de utredningar och insatser som görs av socialtjänstens
individ- och familjeomsorg är att stärka den enskildes möjligheter att leva ett
självständigt liv utan att behöva en fortsatt kontakt.
Uppföljningar av klienter som återkommer och återaktualiserar sina behov är
sällsynta, men viktiga för att se om socialtjänsten når sina resultat.
Inledningsvis mätte kommunerna alla klienter som hade avslutat sin kontakt under
första halvåret, januari-juni 2009, uppdelat på barn 0-12 år, ungdom 13-20 år,
vuxna 21-64 år och kön. Av dessa togs sedan fram vilka klienter som hade
återkommit och aktualiserat sitt behov under första halvåret, januari-juni 2010.
Av erfarenhet ansågs tiden mellan avslut och återkomst var alldeles för kort att
mäta varför kommunerna bestämde att mäta andelen av de klienter som
återkommit och återaktualiserat sitt behov under första halvåret 2010 och som
avslutat sin kontakt under fyra år före 2010, d.v.s. 2006-2009.
Lidköping har inte kunnat delta i denna mätning fyra år bakåt i tiden då
förvaltningen bytt verksamhetssystem under dessa år, och det skulle vara ogörligt
att göra en manuell jämförelse av alla akter för denna tid. Ulricehamn visade sig
så småningom endast kunna se två år bakåt i tiden.
Resultat
Vid sammanställningen av kommunernas olika resultat har det visat sig att måtten
inte blivit helt säkra för att redovisa. Det beror dels på att det vid kontroller visat
sig att kommunerna inte haft helt likartade underlag vad gäller antalet personer
som omfattats av dessa mätningar och dels på att metoden inte varit helt
färdigutvecklad för att ge tillräckligt bra kvalitetsmått. En redovisning skulle
kunna ge fel bild då det inte funnits tillräckligt med tid för att säkerställa
materialets korrekthet.
Kommentar
I det ofullständiga materialet finns dock vissa tecken på att man genom att mäta
under en längre tid än ett år bättre fångar den andel personer som av olika
anledningar återkommer eller inte återkommer för kontakt med socialtjänsten.
Mätperioden behöver förmodligen inte vara längre än tre år. Bilden är dock inte
entydig.
42
Fortsatt utveckling av metod och mått
Att finna ett mått på andelen klienter som återkommer efter att tidigare ha avslutat
sin kontakt med socialtjänsten är ett viktigt kvalitetsmått. Ett rätt konstruerat mått
skulle påvisa vilka resultat socialtjänsten uppnår. De mätningar som gjorts i
LUFSA:s nätverk kan inte sägas nått ända fram.
En fråga för framtiden är om det bör formuleras en ny mätmetod för
återaktualisering. Får vi ett betydligt bättre underlag om vi förlänger mätperioden
från att en klient avslutas hos socialtjänsten till en eventuell återaktualisering?
Hur ska andelen återkommande tas fram? Ska de klienter som återkommer ställas
i förhållande till alla som är aktuella eller alla som är aktualiserade under en viss
period? En stor eller liten andel nya aktualiseringar kan ju påverka andelstalet
trots att antalet återkommande är det samma. Kan det uppstå administrativa och
mätmässiga hinder ju längre mätperiod som används? Skulle det vara bättre att
fånga återaktualiseringen på individnivå, d.v.s. går det att mäta den individuella
tiden för eventuell återaktualisering och utifrån detta få ett medelvärde på alla
klienter som återkommer inom en bestämd tidsrymd?
Resultatuppföljning - ungdomar
En annan uppföljningsmetod prövades av en kommun i nätverket. För att, utifrån
det material som nätverket fick fram i sina första mätförsök av återaktualisering
ville man veta hur det går för de klienter som inte återkommer till socialtjänsten.
Ett urval av de i klientgruppen som är 18 eller äldre och som inte återkommit till
socialtjänsten efter att de avslutat sin insats under 2009 kontaktades telefonledes
eller via post. Detta för att få fram en mer detaljerad information om hur deras
situation ser ut idag.
Falköping, som var den enda kommunen i nätverket som hade möjlighet att göra
undersökningen fick följande resultat.
Sammantaget var det 18 klienter som inte var återaktualiserade. Av dessa var det
två tredjedelar som avböjde att svara eller inte gick att nå varken per telefon eller
brevledes. En person fick intervjuaren kontakt med via brevpost och de övriga per
telefon. Största problemet med att nå personer i efterhand är att det ofta inte finns
tillgång till aktuella personuppgifter.
På frågan vad de gjorde idag, blev resultatet:
Tre arbetade, och två studerade, en person hade varken arbete eller studerade.
Samtliga var mycket nöjda över att socialtjänsten var intresserade av vad de
gjorde idag.
43
44
Bilaga
Servicemätning av JSM Telefront
Kommunernas bedömning av på fallstudier
45
Servicemätning via telefon och e-post
LUFSA
Individ o Familj
Oktober 2010
BOX 55650 102 14 STOCKHOLM
TEL 08 783 82 90 E-MAIL [email protected]
BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19
www.jsm-telefront.se
46
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
Bakgrund, syfte, metod och genomförande
3
Resultat; telefon
Tillgänglighet
4
Svar på frågan
5
Information
6
Intresse och engagemang
7
Bemötande
8
Resultat; e-post
Svarstider
9-10
Avsändare
11
Svarskvalitet
12
Ej besvarade brev
13
47
BAKGRUND
Nätverket LUFSAs kommuner ville erhålla mått på den nuvarande servicenivån i
teleservice och e-posthantering inom området Individ o Familj.
SYFTE
Syftet med mätningen har varit att skapa ett antal bilder av den kommunala
servicen baserat på de telesamtal och e-brev som vi skickat.
Mätningen visar delar av den kommunala servicen och beskriver, enligt vårt sett
att bedöma, vad som hänt när vi varit i kontakt med kommunen.
Resultatet av mätningen ska ses som ett arbetsinstrument för målsättning, policy,
riktlinjer, etc. Rapporten är utformad så att den kan användas även till egna
rapporteringar och presentationer.
METOD
Mätningen, som har utarbetats i samarbete med SKL, har skett genom
uppringning och skickande av e-post till kommunerna inom LUFSA.
De frågeområden som valdes är relativt vanligt förekommande från kommuninvånare, både via telefon och via e-post. Vi har ringt till växeln och skickat ebreven till kommunens officiella e-adress. Frågorna var nio olika inom området
Individ och Familj. Vi har ringt kommunerna en gång per fråga. Totalt 9
sökningar via telefon har genomförts under en tvåveckors period. Samma
omfattning och fördelning har skett via e-post.
Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva
telefonsamtalens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, information,
tillgänglighet och svar på frågan. Som hjälp vid bedömning av faktorerna har
kriterierna god, medelgod och dålig använts.
GENOMFÖRANDE
Mätperioden var under veckorna 37 och 38.
JÄMFÖRELSER
De jämförelser med andra kommuner som görs i rapporten baseras på mätningar
inom området Individ och Familj via telefon och e-post av kommunerna Arboga,
Avesta, Botkyrka, Bromölla, Dals Ed, Färgelanda, Gnesta, Haninge, Huddinge,
48
Håbo, Klippan, Knivsta, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå,
Lysekil, Malung-Sälen, Mariestad, Mora, Munkedal, Nacka, Nynäshamn,
Olofström, Orsa, Orust, Sala, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Sollefteå, Sotenäs,
Strömstad, Sundsvall, Södertälje, Tanum, Tjörn, Tomelilla, Torsås, Trelleborg,
Trosa, Tyresö, Södertälje, Sölvesborg, Umeå, Uppvidinge, Vimmerby, Ystad,
Åtvidaberg, Örkelljunga och Östersund.
Resultat telefon
TILLGÄNGLIGHET
Andelen lyckade kontaktförsök med en handläggare.
Kontakt med handläggare
Ingen kontakt
Andelen kontakt med en handläggare var 56 % för Falköping, de andra
kommunerna i Lufsa hade en lägre andel (44 % respektive 33 %) .
Vid ev. talsvar har vi inte lämnat något meddelande om återuppringning, eftersom
det då mest handlar om att vi ska vara tillgängliga.
Kommentar: JSM Telefronts tidigare erfarenhet av tillgängligheten hos
49
kommuner totalt är att man som uppringare får svar drygt var tredje gång när man
sökt en specifik person inom kommunen. I denna typ av mätning har vi sökt en
funktion och då borde man också få svar oftare.
SVAR PÅ FRÅGAN
Nedan följer en sammanställning som visar om man vid genomförda
frågetillfällen erhållit svar på de frågor man ställt.
God
Medelgod
Dålig
Hög andel Dåligt svar på frågan, beror främst på att vi inte fått kontakt med någon
handläggare, t ex pga. möten och telefontider (inget svar = dåligt svar).
Andra orsaker till Dåligt svar på frågan är att vi fått kontakt, men med en
handläggare som inte har det ansvarsområde som vår fråga gällde.
Om vi fick svaret redan i växeln, har vi gjort en bedömning av svaret, men inte av
information, bemötande, etc.
50
INFORMATION
Gradering av informationen i svaren från handläggarna.
God
Medelgod
Dålig
Informationen uppfattades alltid som God i kontakterna med Lilla Edet. Bra!
Kommentar: Informationen vi fått uppfattas oftast som God och/eller Medelgod,
trots att svaren ibland tvingades bli allmänt hållna.
51
INTRESSE OCH ENGAGEMANG
Intresse och engagemang i svaren från de handläggare vi talat med.
God
Medelgod
Dålig
Intresset och Engagemanget för oss och våra frågor uppfattades alltid som God
när vi ringde till Vårgårda.
52
BEMÖTANDE
Våra intervjuare har, efter varje samtal, graderat hur de tycker de blivit bemötta av
personalen.
God
Medelgod
Dålig
Bemötandet hos handläggarna har av intervjuarna alltid bedömts som God hos
Vårgårda.
53
Resultat e-post
SVARSTIDER
Tiden från skickandet av e-post till svar av kommunen. Tidsangivelsen är i
arbetstid (8-17).
Inom 1 dygn
1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor
Ej svar inom 2 veckor
Diagrammet visar svarstiderna för kommunerna. Lilla Edet besvarade alla brev
inom två dygn.
Snittet för andra kommuner är 70 % (53 % + 17 %) för svar inom två dygn.
Ulricehamn och Alingsås har båda bättre utfall än snittet.
Hälften av kommunerna hade en andel obesvarade brev inom 2 veckor och de
breven har ännu inte besvarats vid rapportskrivandet (se sid. 13).
54
Kommentar: JSM Telefront brukar rekommendera kommunerna att svaren, på
denna typ av frågor som vi ställt, borde till minst 90 % komma inom 2 dygn.
SVARSTIDER forts
Diagrammet visar genomsnittliga svarstiden på besvarade brev. Tidsangivelsen är
i arbetstimmar (8-17).
Kortast svarstid har Lilla Edet – 4 timmar. Falköping är den enda kommunen i
nätverket som har längre svarstid än snittet.
55
AVSÄNDARE
Avsändaruppgifter i e-postbreven vi fått från kommunen.
Namn, Befattn/Funkt/Förv, Namn+Förvaltn/Funktion
Kommun, Tel Nr.
Namn+Tel
övrigt
Generellt hög andel fullständiga avsändaruppgifter, men Lidköping och Lilla Edet
svarade alltid med fullständiga avsändaruppgifter. Bra!
Kommentar: Avsändare, innehållandes namn, funktion/förvaltning och
telenummer, är det lättaste målet att nå och kan/bör vara 100 %.
56
SVARSKVALITET
Andel svarsbrev innehållande merinformation, d.v.s. mer än bara svar på frågan,
t.ex.
hänvisning till hemsidan, uppmaning att ringa kommunen eller annan för mer
information och då med telefonnummer samt ev teletider, bifogande av länk eller
tips och idéer om något som inte direkt efterfrågats.
Exempel
Fråga:
Jag har en kompis som jag tycker spelar väldigt mycket
bl.a nätpoker. Jag tycker att det verkar som att han har tappat
kontrollen. Vad ska jag göra? Kan han få hjälp från kommunen?
Svar: Hej Lisa.
Du kan vända dig till vår Rådgivnings centrum, angående
spelproblem. Rådgivningscentrum – Ungdomar och vuxna med ett
missbruk/beroende
Vill du förändra dina alkoholvanor?
Vill du ha stöd att sluta med narkotika?
Vill du ha hjälp med medicinmissbruk eller spelberoende?
Vi erbjuder…
Kontakta Rådgivningscentrum
Krister Svensson, kurator
Telefon: 0510- 77 10 39…
Fax: 0510- 77 04 80
Annelie Svensson, behandlingsassistent
Telefon: 0510- 77 10 80…
Med vänlig hälsning
Anders Svensson, Enhetschef, Vuxenenheten, Lidköpings kommun,
Social &…
Fiskaregatan 4 C, 531 88 Lidköping, Tel 0510-77 04 44,
Fax 0510-77 04 80
57
Varierat utfall från kommunerna i Lufsa. Högst andel brev med merinformation
hade Ulricehamn, 83 %.
Kommentar: Exemplet ovan är ett bra svar från Lidköping och är av
utrymmesskäl förkortat.
Obesvarade brev
Ibland fick vi bekräftelse från registratorn eller annan att brevet hade kommit fram
och att det är vidarebefordrat. Detta upplever vi som positivt, dock har vi inte
räknat det som svar i denna mätning.
Följande brev (eller med liknande formulering) som vi har skickat, har vi inte fått
svar på.
Till:
Lidköping
Fråga:
Min syster har en son på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har
förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och
annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp?
Skickat:
Till:
Tis 14/9 16:40
Ulricehamn
Fråga:
Skickat:
Min syster har en son på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har
förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och
annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp?
Tis 14/9 16:40
58
Fråga:
Jag har en kompis som jag tycker spelar väldigt mycket
bl.a nätpoker. Jag tycker att det verkar som att han har tappat
kontrollen. Vad ska jag göra? Kan han få hjälp från kommunen?
Skickat:
Till:
Ons 15/9 20:05
Vårgårda
Fråga:
Skickat:
Fråga:
Skickat:
Fråga:
Skickat:
Fråga:
Min syster har en son på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har
förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och
annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp?
Tis 14/9 16:40
Jag har en kompis som jag tycker spelar väldigt mycket
bl.a nätpoker. Jag tycker att det verkar som att han har tappat
kontrollen. Vad ska jag göra? Kan han få hjälp från kommunen?
Ons 15/9 20:05
Jag är orolig för min kompis som jag tycker dricker för mycket, vad
kan jag göra?
Fre 24/9 11:00
Min sambo dricker för mycket på helgerna. Finns det någon hjälp
som vi kan få?
Skickat:
Bilaga Fallbeskrivningar
I nedanstående tabeller redovisas varje kommuns beslut i de sex fallen
59
Kommunernas bedömning av fallstudier
Tommy 11 år
Alingsås
Bistånd i form av IHF (intensiv hemmaplansbaserat familjearbete), familjen
skall dessutom hjälpas till kontakt med Utväg (myndighetssamverkan för
kvinnofrid i Södra Älvsborg)
Falköping
Bistånd i form stadigvarande familjehem.
Lidköping Utredning inleds. Risk- o skyddsbedömning. Modern bedöms hjälpsökande
och om skyddsbehov finns erbjuds familjebehandling. Samverkansmöte med
samtliga aktörer för att samordna insatserna.
Lilla Edet
Fortsatt insats i form av familjepedagog är nödvändig. Familjearbetet inriktas
på kommunikation och förhållningssätt – insatsen riktar sig till de vuxna i
nätverket runt barnet. Barnet bedöms ha behov av en fortsatt kontakt med
Barn- och ungdomspsykiatri.
Vårgårda
Insats i form av Familjeterapeut
Edit 2 år
Alingsås
Falköping
Lidköping
Lilla Edet
Bistånd i form av föräldra- och barnplacering på utredningshem (exempelvis
Fyrbodal eller Hässlehem)
Bistånd i form av stadigvarande familjehem.
Utredning inleds. Bistånd i form av mor- och barnplacering på institution.
Skyddsbehov finns samt att utreda barnets behov kontra moderns förmåga.
Barnet ska placeras med sin mamma för fortsatt utredning av
föräldraförmåga. Ett motivationsarbete med pappan till barnet för att han ska
ta del av – och ta ansvar för barnet.
Ulricehamn
Vårgårda
Familjehemsplacering tillsammans med mamman
Kalle 24 år
Alingsås
Eventuellt är Kalle mer motiverad att ta emot motiverande insatser nu. Om
möjligt att uppsökande motivatör kommer hem till Kalle. Kalle kan erbjudas
drogtester. Kalle har kontinuerlig kontakt med öppenpsyk och socialtjänsten
har kontinuerlig samverkan med dem. På sikt att Kalle går i behandling igen
(var drogfri som längst i 5 månader efter en 3 månaders placering), om
möjligt i öppen form, han får sysselsättning och en ordnad fritid
Falköping
Bistånd i form av öppenvårdsinsats via stödteamet. Beslutet ska omprövas
om sex månader.
Lidköping Utredning inleds, ASI- utredning, bistånd i form av
haschavvänjningsprogram genom öppenvård. Samverkan med
Ekonomienheten och Arbetsmarknadsenheten för försörjning och
sysselsättning.
Lilla Edet
Öppenvård med dagliga kontakter i 2 veckor därefter utglesning
Ulricehamn
Vårgårda
Abstinensbehandling inom hälso- och sjukvården. Därefter
missbruksbehandling med eventuella övriga stödåtgärder
60
Britta 41 år
Alingsås
LVM-vård bedöms vara adekvat då man har prövat behandling i öppen form
men ej kunna fullfölja och hon erbjudits vård i sluten form men ej velat ta emot
den eller fullföljt förutsättningarna för att kunna börja den. Bedömningen är att
Britta har ett missbruk i sådan omfattning att hon håller på att förstöra sitt liv.
Under LVM-vård erbjudas vård i annan form gärna kvinnobehandling i 12stegsform eftersom hon anammar den formen.
Efter/under LVM-vård ev. påbörja en långsiktig kontinuerlig kontakt med en
stödperson på hemmaplan om Britta är villig att ta emot en sådan, gärna
kvinnlig.
Falköping
Inleda utredning gällande tvångsvård, jämlikt LVM § 7
Lidköping
LVM-utredning inleds. Motiverande samtal och behandlande insatser erbjuds
under utredningens gång.
Lilla Edet
Det finns inte tillräckligt beslutsunderlag för att inleda utredning enligt 7 §
LVM, att bli omhändertagen enligt LOB 6 ggr på ett år är inte i sig skäl att
bereda någon tvångsvård. Utöver detta har hon nyligen avtjänat ett
fängelsestraff utan att anstalten har påtalat att det finns behov av vård för
psykisk/fysisk hälsa.
Ulricehamn
Då kvinnan synes ha ett destruktivt drickande. Rapporteras om flera Lobbar på
kort tid mm. Det första som bör göras är ett hembesök för att göra en LVMbedömning om kvinnan helt motsätter sig frivilliga insatser. Gör hon det bör en
LVM-utredning öppnas. Om utredningen inte håller för LVM-vård får
regelbunden tillsyn av kvinnan genomföras samt om möjligt motiverande
samtal.
Vårgårda
Utredning utifrån LVM bör inledas
61
Camilla 16 år
Alingsås
Ansökan beviljas i form av Föräldrarådgivning till mamma och professionell
kontaktperson genom vårt Mellanvårdsteam (anställda ungdomsbehandlare som
ingår i Stöd och behandlingsenheten) till flickan.
Falköping
Bistånd med öppenvårdsinsats i form av familjebehandling.
Lidköping
Utredning inleds. Bistånd i form av kontaktperson för att bryta sin isolering.
Modern stöd via familjeteam. Flickan behov av samtalskontakt som kan
tillgodoses av annan huvudman.
Lilla Edet
Motivera till samtalskontakt för flickan med skolkurator/Barn- och
ungdomspsykiatri. Ge föräldrastöd till mamma för att hon på bästa sätt ska
fortsätta stötta sin dotter. Kontaktperson bedöms inte vara den lämpligaste
insatsen varför den ansökan avslås, flickan har väl fungerande kontakter.
Ulricehamn
Familjebehandlare med uppdrag att hjälpa både modern och dottern att närma
sig varandra i olika delar av kommunikation. Denna behandlare skulle också
kunna ta sig an mor och dotter var för sig. Avslag gällande kontaktperson,
istället insats i form av familjebehandlare. Anledningen är att dottern anger att
hon alltmer tar kontakt med klasskamrater och bedömning är att man bör
avvakta insatsen kontaktperson. Ev behov av stöd som person och även som
dotter i den jobbiga situationen att man bor ensam med sin mor och att fadern
gått bort.
Vårgårda
Bevilja kontaktperson samt familjestöd. Föräldrautbildning Cope
Fritjof 43 år
Alingsås
Gå 12-steget igen, få stöd i att gå på AA-möten, att det blir en rutin för
honom. Erbjudas boendestöd. Hemtjänst? Kontakt på öppenpsykiatrin,
samarbete och samplanering med socialtjänsten. Efter 12-stegsbehandling,
arbetsförmågeutredning/bedömning.
Falköping
Bistånd i form av öppenvårdsinsatserna; VOAB (tolvstegprogrammet);
Snickeriet (dagverksamhet) samt stöd- och behandlingsteamet.
Lidköping
Bistånd i form av strukturerad missbruksbehandling i grupp på hemmaplan
samt boendestöd. Nära samarbete med psykiatrin och frivilliga organisationer
för tillhörighet och gemenskap samt samverkanspartners för sysselsättning.
Lilla Edet
Öppenvård men ingen LVM utredning
Ulricehamn
Förutsätter att ASI utredning genomförts. Erbjuds vård- och behandling på
Åsundens behandlingsenhet. Uppnå varaktig drogfrihet. Detta är nödvändigt
för att få del av öppenpsykiatrins insatser då de kräver 6 månaders drogfrihet.
Efter hand kalla till nätverksmöte med övriga inblandade.
Vårgårda
Öppenvård. Tvångsvård enligt LVM ej tillämplig
62
63