Transcript Trygghetens Hus - Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund

 Trygghetens Hus
Ystad-Österlen
Programskrift 2012
Version 1.0
Thomas Andersson
Tom Setterwall
Anders Telsing Innehåll 1.
2.
3.
4.
Sammanfattning och förslag Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen Trygghetens Hus Östersund Samverkan mellan Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen och Östersund 5. Hur går vi vidare 6. Seminarium 10-­‐12 oktober 2011 -­‐ rapport Bilagor 1. Letter of Intent 2. Inbjudan till Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen 3. Seminarierapport 4. Pressklipp Sidan 1 av 6 Programskrift 2012 Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen 1. Sammanfattning och förslag Enigheten kring utvecklingen av ett Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen är bred. Det visar inte minst resultatet av seminariet i höstas. De kontakter som tagits sedan dess visar också på en tydlig uppbackning från bland andra Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Regionstyrelsen och ett flertal nyckelintressenter i ett framtida Trygghetens Hus. Intresset från de involverade kommunerna är också stort – från ledningshåll vill man skynda på projekteringen av Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen. Från Östersund, där Trygghetens Hus existerar sedan 2009, kommer tydliga signaler om de stora fördelar man redan noterat hos de tio myndigheter och organisationer som är hyresgäster i huset. För att driva projektet Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen vidare bör nu -­‐ utan ytterligare dröjsmål -­‐ följande åtgärder vidtas: Projektledare/Projektplan En projektledare måste snarast tillsättas för att säkerställa projektets framdrift. En projektplan ska utvecklas. Regionstyrelsens ordförande, Region Skåne, ställer sig positiv till att bidra till finansieringen av projektutvecklingen. Polisens genomlysning/beslut Projektledningen ska noga följa Polisens utredningsarbete. De beslut som Polisen fattar under 2012 blir också startskottet för Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen. Fastighetsutveckling En fastighet av denna dignitet ska inte ägas av kommunerna. Därför bör något/några av de större byggbolagen omgående ges möjlighet att komma med förslag. Markanvisning Den formella beredningen inför ett beslut om var i Ystad ett Trygghetens Hus fysiskt ska placeras bör påskyndas. Arbetsgruppen för Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen Thomas Andersson Tom Setterwall Anders Telsing Sidan 2 av 6 2. Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen Idén om ett Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen har vuxit fram under de senaste åren, inte minst som en följd/utveckling av erfarenheterna från det goda samarbete som redan existerar. Ett samarbete som fungerar mycket bra, men som kan bli ännu mycket bättre. En samlokalisering i ett Trygghetens Hus kan ge många ytterligare fördelar i verksamheten, särskilt om ”hyresgästerna” i ett Trygghetens hus representerar en bredare del av samhället, inte minst på den kommunala nivån. Det förebyggande arbetet, relationen med medborgarna i det dagliga arbetet, har hela tiden stått i fokus i diskussionerna kring Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen. Ett Trygghetens Hus, där delar av den kommunala servicen samlas, ger medborgarna möjlighet att få svar på flera olika typer av frågor på ett och samma ställe. Beslutsvägarna och därmed handläggningstiderna skulle bli avsevärt mycket kortare. Ett Trygghetens Hus ger bland annat följande fördelar: • Ökad effektivitet i det förebyggande arbetet • Vardagssamarbete underlättar samordning • Gemensamma lokaler och utrustning för till exempel fordons-­‐ och materielvård • Tydlig och samordnad information till allmänheten • Effektivare hantering av larmärenden • Gemensamma, dagliga genomgångar • Ökade utvecklingsmöjligheter för personalen • Mindre sårbarhet vid frånvaro • Gemensam debriefing och uppföljning • Tekniksamverkan • Gemensamma utbildningar/övningar • Effektivare resursutnyttjande (ekonomi, personal med mera) 3. Trygghetens Hus i Östersund Den första hyresgästen i Trygghetens Hus i Östersund blev Polisen, som flyttade in i sina nya lokaler i september 2009. Sedan dess har mycket hänt, enligt länspolismästaren i Jämtland, Stephen Jerand, intervjuad i januari 2012: – Idag har vi sammanlagt tio hyresgäster i Trygghetens Hus: Polisen, Räddningstjänstförbundet, Åklagarkammaren, Landstinget (sjukvårdsrådgivning och ambulans), Tullen, Svenska Kyrkan, Kriminalvården, Länsstyrelsen och SOS Alarm. För samtliga parter är fördelarna med samlokalisering redan uppenbara. Sidan 3 av 6 Stephen Jerand exemplifierar: – Det förebyggande arbetet har utvecklats väl. Så kan till exempel kommunernas säkerhetssamordnare, Räddningstjänsten och försäkringsbolagen dagligen samverka på ett smidigt sätt. – Genom Svenska Kyrkan har vi också goda ingångar till de andra trossamfunden – och det vill vi utveckla vidare. – Polis, räddningstjänst och åklagare har kommit varandra nära och har till exempel gemensamma debriefingar där även prästen är närvarande. Närheten ger oss också en gemensam lägesbild vid olika insatser. – Polisen och kriminalvården har utvecklat samarbetet så långt att vi sparar 3,5 miljoner kronor årligen – detta därför att kriminalvården hjälper polisen med att bevaka de som omhändertagits. Kriminalvården i sin tur kan använda Polisens arrest även för dem som häktats. – Vår vision med Trygghetens Hus har varit ett tydligt fokus på medborgarna, samhällsnytta och prestigelös samverkan för att kunna hantera de påfrestningar av olika slag som samhället utsätts för – och också att samverka i vardagen. – Vi är på god väg att uppfylla den visionen tillfullo, konstaterar Stephen Jarend. 4. Samverkan mellan Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen och Östersund De erfarenheter som finns i Jämtland, inte minst kring utvecklingsarbetet före, under och efter tillkomsten av Trygghetens Hus i Östersund, kommer att vara till stor hjälp för Ystad-­‐Österlen-­‐projektet. Dessutom finns det tydliga fördelar med ett fortsatt samarbete den dag Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen står färdigt. Självklart kommer man att arbeta olika, husen kommer att ha olika ”hyresgäster” osv. Men syftet -­‐ att underlätta för medborgarna och ge förutsättningar för ett bättre förebyggande arbete -­‐ är desamma. Trygghetens Hus har alla möjligheter att bli det samlande namnet för liknande verksamheter över hela landet. Det finns redan nu tankar kring samverkan under ett och samma varumärke, gemensam portal på webben med mera, allt för att de olika projekten ska kunna dra så stor nytta av varandras erfarenheter som möjligt. Den samlade erfarenheten kan sedan bli till stor nytta för liknande projekt på andra orter som kan komma att dyka upp i kölvattnet. I Stockholm pågår redan arbetet med en omfattande satsning på en samverkanscentral. Liknande lösningar finns också i andra delar av världen, inte minst i USA, där de är en del i en ny praxis för medborgarnas säkerhet. Även i Finland och i Nederländerna sker en liknande utveckling. Sidan 4 av 6 5. Hur går vi vidare? Under januari 2012 tillfrågades de myndigheter och organisationer som deltog i seminariet i oktober 2011 (Bilaga 3) om de ytor man idag disponerar och vad det kostar. Detta ställs i relation till de behov man förväntar sig i framtiden, eventuellt som hyresgäster i Trygghetens Hus. Man har också fått redogöra för de eventuella, speciella behov man har, till exempel tekniska/byggtekniska. Bland annat har Polisen särskilda byggtekniska och säkerhetsmässiga behov/krav. Kommunerna intar för närvarande en öppen attityd i frågorna kring ett Trygghetens Hus. Kommunalråden i Tomelilla, Simrishamn och Ystad vill nu påskynda utvecklingen av projektet Polisens genomlysning Polismyndigheten i Skåne genomför en förutsättningslös genomlysning av behoven. Det handlar bland annat belysa den framtida verksamhetsinriktningen, bemanningsfrågor med mera. Genomlysningen ska vara avslutad under första halvåret 2012 – och därefter är det dags för ett inriktningsbeslut. Projektplan och ledning När polisens inriktningsbeslut kommer blir det också bli startskottet för byggandet av Trygghetens Hus. Parallellt med Polisens arbete måste därför en projektplan för Trygghetens Hus arbetas fram. För att säkra detta arbete måste en projektledare snarast tillsättas. Regionstyrelsens ordförande, Region Skåne, har uttryckt sig positivt till att delta i finansieringen av projektutvecklingen. Med största sannolikhet krävs ett nybygge för att tillgodose de behov som ett Trygghetens Hus ställer. Inte minst därför att det erfarenhetsmässigt blir åtminstone 20 procent billigare att bygga nytt än att anpassa en eventuellt befintlig fastighet för de speciella behoven. Ett nybygge är också vad politikerna förordar. Byggbolag En fastighet, stor nog att tillgodose alla intressenters behov, kommer inte att ägas av kommunerna. Det är därför nödvändigt att snarast intressera några av de byggbolag som har kapacitet för att bygga och äga en fastighet av det här slaget. Trygghetens Hus och dess intressenter blir hyresgäster i den nya fastigheten. Sidan 5 av 6 6. Seminarierapport Under tre dagar i oktober (10-­‐12) genomfördes sammanlagt sex seminarier på temat Trygghetens Hus Ystad-­‐Österlen. Upplägget var detsamma i samtliga seminarier – men deltagarna skiftade. Seminariedeltagarna representerade en stor bredd tänkbara intressenter i Trygghetens Hus, politiska beslutsfattare med flera. Varje seminarium hade 10-­‐12 deltagare. Sammanlagt deltog cirka 70 personer under de tre dagarna. Den kompletta seminarierapporten bifogas som Bilaga 3. Sidan 6 av 6 Bilaga 1
2011-03-30
Avsiktsförklaring om att utreda effekterna av ett
”Trygghetens Hus” i Ystad
Bakgrund
I Östersund har man samlat de viktigaste parterna för krisledning under samma tak. Arbete pågår för
närvarande med en omfattande satsning på en samverkanscentral i Stockholm. Liknande lösningar
finns bl.a. även i Finland, USA och Holland, där de blivit modeller för bästa praxis.
Idén om en liknande konkret och myndighetsgemensam samverkanslösning i sydöstra Skåne har
under hösten presenterats för kommun- och myndighetschefer i länet.
Övergripande syfte
Skapa ett tryggare och effektivare sydöstra Skåne för medborgare, företag och turister. Möjliggöra ett
effektivare förebyggande arbete samt förenklade rutiner för individer, företag och turister. Öka
möjligheten för ett effektivare utnyttjande av de ekonomiska resurserna, bl.a. genom att använda
gemensam logistik för fastighet, understöd och service.
Övergripande Mål
•
•
Projektet ”Trygghetens Hus” mål är att samlokalisera delar av berörda kommuners,
myndigheter och organisationer (offentliga eller privata) inom säkerhets-, trygghets-,
räddnings-, trafik- och informationsområdet.
Utnyttja kompetens, lokaler och utrustning för att skapa ett samarbete som så effektivt som
möjligt utnyttjar de resurser som finns till förfogande i sydöstra Skåne idag. Detta kommer att
göras genom en gemensam lägesuppfattning, analys, tillståndshantering, information,
samverkan och övning mellan parterna.
Avgränsningar
Trygghetens Hus kommer initialt att geografiskt beröra kommunerna Ystad, Simrishamn, Tomelilla,
och Sjöbo.
Samarbetsområden
Trygghetens Hus ser möjligheter att samlokalisera bl.a. följande aktörer;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Berörda kommuner enligt eget önskemål (exempelvis säkerhet, krisledning, jour)
Polisområde Södra Skåne/Närpolisen Österlen
Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund
Region Skånes ambulansverksamhet
SOS Alarm
Brottsoffer/kvinno/barnjour/Tillfälligt skyddat boende
Socialtjänst
Trafikverk/Kollektivtrafik
Kustbevakning
Svenska kyrkan och andra trossamfund
Tull
Åklagarmyndighet
Försvarsmakt
Frivilligorganisationer
Försäkringsbolag
Bilaga 2
Training Regions
september 2011
Inbjudan för en tryggare framtid i sydöstra Skåne.
För att öka tryggheten i sydöstra Skåne ur ett förebyggande- och skadeavhjälpande perspektiv,
vill vi nu lägga en fastare form som grund för ett beslut.
Tanken med Trygghetens hus är:
”Skapa, ett tryggare och effektivare sydöstra Skåne för de som bor, verkar eller vistas i
området. Detta genom att:
•
•
Möjliggöra ett effektivare förebyggande arbete samt förenklade rutiner för individer,
företag och turister.
Öka möjligheten för ett effektivare utnyttjande av de ekonomiska resurserna, bl.a.
genom att använda gemensam logistik för fastighet, understöd och service.”
Vi har fått ekonomiskt stöd för att genomföra en förstudie. Detta seminarium är en del i
denna. Just Du hälsas välkommen för att ges möjlighet att påverka innehållet i det som
kommer att utgöra det slutliga beslutsunderlaget.
Vi ser gärna att Du tänker igenom följande frågeställningar redan nu, för att seminariepasset
ska bli så effektivt och givande som möjligt!
1) Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din
verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande- och olycksavhjälpande
perspektiv?
2) På vilket sätt kan Du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet?
3) Vilka funktioner vill Du se i ”huset”?
4) Vilka gränssättande problem ser Du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet?
Seminariet kommer bl.a. att ledas av Stephen Jerand, länspolismästare i Jämtland och
grundare av Trygghetens Hus i Östersund samt Lennart Svensson, Region Skåne
Tider: Måndagen, tisdagen eller onsdagen,10-11-12 oktober. Ni väljer ett av passen med
början 09,00 alt 13,00, en av dagarna. Vi träffas i receptionen på Ysta Spa – och
konferenshotell, Björnstjernegatan 2.
Varmt välkomna till en dag i framtidens tecken!
Anders Telsing
Närpolischef Österlen
Tom Setterwall
Räddningschef SÖRF
Thomas Andersson
Säkerhetschef Ystad - Österlen
Du, eller någon du utser från din organisation, är välkommen på ett av de sex passen
enligt ovan. Var vänlig att ange vilket pass ni kommer på senast 2011-09-30. Svar till
[email protected]
Bilaga 3
Trygghetens Hus
Ystad – Österlen
Delrapport
Seminarier
2011-10-10 – 10-12
Sammanställning:
Anders Gummesson
Tobiander Media Management
Trygghetens Hus Ystad Seminarier 10-­‐12 oktober 2011 Genomförande Under de tre dagarna genomfördes sammanlagt sex seminarier. Innehållet var detsamma i samtliga seminarier – men deltagarna skiftade. Seminariedeltagarna representerade en stor bredd av tänkbara intressenter i Trygghetens Hus. Varje seminarium hade 10-­‐12 deltagare. Sammanlagt deltog cirka 70 personer under de tre dagarna. Seminarieledning Thomas Andersson, säkerhetschef Ystad -­‐ Österlen Anders Telsing, närpolischef Österlen Tom Setterwall, räddningschef SÖRF Gäster Stephen Jerand, länspolismästare i Jämtlands län Gunilla Ågren, projektledare, Trygghetens Hus, Östersund Dokumentation Anders Gummesson, kommunikationskonsult, Norrköping Programupplägg samtliga seminarier • Presentation av deltagarna • Presentation av programmet • Thomas Andersson, Anders Telsing och Tom Setterwall ger bakgrunden till arbetet med Trygghetens Hus i Ystad • Stephen Jerand & Gunilla Ågren beskriver arbetet med Trygghetens Hus i Östersund • Kort diskussion i plenum • Gruppdiskussioner • Gruppredovisning/diskussion i plenum • Avslutning Seminarierna – sammanställning
Sidan 1 av 13
Trygghetens Hus Ystad Seminarium nummer 1 Måndag 2011-­‐10-­‐10 förmiddag Deltagare: Karl-­‐Erik Olsson, oppositionsråd, Simrishamns kommun Torgny Larsson, kommunalråd, Tomelilla kommun Kristina Jönsson, kommunalråd, Ystads kommun Kent Mårtensson, oppositionsråd, Ystads kommun Magnus Holmqvist, ordförande Försvarsutbildarna Claes Jeppsson, insatsledare SÖRF Magnus Folgelberg, insatsledare SÖRF Mats Werne, ordförande i räddningsnämnden, Helsinborgs stad Lars-­‐Folke Piledahl, polismästare, POSS Bengt Persson, chef planeringsenheten, POSS Mats Sundling, bitr närpolischef Österlen, POSS Örjan Odén, yttre närpolis, POSS Sammanfattning Under detta första seminarium, som dominerades av folkvalda från de deltagande kommunerna, talades det mycket om symbolvärdet. Att markera att det inte handlar om att tala i termer av ”vi och dom”. Markering av att de kulturella skillnaderna mellan aktörerna kan/måste överbryggas till medborgarnas bästa. Flera deltagare markerade vikten av att man tar på sig ”den stora hatten”. Många poängterade att man gemensamt måste sprida det positiva budskapet om ett ”Trygghetens Hus” – sprida det till dem som det berör: Medborgarna. Redan under detta första seminarium dök frågan om och vikten av en snabb och tydlig kommunikationsplan upp i debatten. Frågeställningarna – och svaren 1. Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande och olycksavhjälpande perspektiv? • ”Finns det verkligen nackdelar?” • En gemensam reception tar emot besökarna och visar rätt. • Möjligheten till en gemensam satsning på det förebyggande arbetet. • Samverkan, morgonmöten, gemensam omvärldsanalys och lägesbild. • Att kunna utnyttja varandras nätverk. • Polisen saknar idag möjligheter till samverkan, ett problem som skulle kunna lösas med gemensam lokalisering. • Snabbare ärendehantering/handläggning av tillstånd med mera. • Gemensamma mål för verksamheten. • Större mått av samverkan mellan olika aktörer. Möjlighet att ”jobba över gränserna”. • Tillgängligheten blir mycket bättre. • Kostnadseffektivitet Seminarierna – sammanställning
Sidan 2 av 13
•
•
•
•
•
•
Många organisationer sprider kunskap mellan varandra. Flera aktörer finns med från början. Skulle medföra ökad verklig trygghet för medborgarna. Skulle kunna vara en grund för gemensam utbildning i skolorna. Skapa tydliga, gemensamma mål syftande till medborgartrygghet. Att kunna hantera en krissituation på ett bättre sätt när alla är samspelta från början. 2. På vilket sätt kan du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet? • Professionalism • Positiv grundsyn från början • Olika kunskaper ger gemensam vinst • Vi bidrar med vår personkännedom. • Genom att bidra till att skapa en gemensam lägesbild via omvärldsanalys. • Genom politisk påverkan – att vi vågar stå för besluten 3. Vilka funktioner vill du se i ”huset”? • Gemensam reception. Skolan, kommunala förvaltningar, socialtjänst. Räddningstjänst, Tullen, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten, ambulans. Barnahus. Kvinnojourer. Försäkringsbolag. Kriminlvården, frivården. Frivilligorganisationer • Så många ”rätt” organisationer som möjligt. 4. Vilka gränssättande problem ser du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet? • Sekretessproblem • Revirtänkande • Kulturskillnader • Prestige • Kostnader • Seminariet i sig ett steg på vägen mot en förändrad bild. • Många verksamheter med olika kulturer/rutiner. Krävs att alla är beredda att ge och ta! • Viktigt att man inte fokuserar på att man ”kan tjäna pengar”! • Var ska vi börja? En lång process! 5. Vad gör vi sen – hur går vi vidare? • Viktigt att sprida budskapet, att kommunicera till omvärlden. • Vi måste ha en plan för hur vi kan jobba tillsammans. • Om huset placeras i Ystad – hur agerar man i de övriga kommunerna? Seminarierna – sammanställning
Sidan 3 av 13
Trygghetens Hus Ystad Seminarium nummer 2 Måndag 2011-­‐10-­‐10 eftermiddag Deltagare: Anna Thott, kommundirektör, Simrishamns kommun Eva Glembro, barnutredare, POSS Susanne Keyser, kyrkoherde, Ystads församling Matz Widerström, sjukhuschef, Ystads lasarett Torbjörn Lindén, distriktschef SÖRF Roger Larsson, insatsledare SÖRF Sten Malmquist, stationschef Skurup Anders Carlsson, chef kriminalenheten, POSS Lars Persson, näringslivssamordnare, Simrishamns kommun Anders Johnson, kommunalråd, Simrishamns kommun Ingemar Björkenäs, Tullverket Tomas Servin, bitr polisområdeschef, POSS Roland Persson, socialchef, Simrishamns kommun Sammanfattning Seminariedeltagarna uttryckte stor enighet kring behovet av att sprida det positiva budskapet till omvärlden så snart som möjligt. Samtidigt poängterade man vikten av att snarast ta fram beslutsunderlag till politikerna. Viktigt också att så många som möjligt ska känna delaktighet i processen. Frågeställningarna – och svaren 1. Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande och olycksavhjälpande perspektiv? • Kortare beslutsvägar. • Ökad personkännedom. • Effektivare användning av utrustning och lokaler. • Ökad servicenivå – varning dock för centralisering. • Samordnad tillsyn av olika slag. • Varje organisation får en bättre helhetsbild. • Det samarbete som redan finns kan utvecklas ytterligare. • Gemensamma övningar. • Dygnet runt-­‐verksamhet på flera områden. Utnyttja varandra • Samarbete alltid positivt. • Bidrar till att stoppa avfolkningen av Österlen. • Finns ett starkt symbolvärde i begreppet ”Trygghetens Hus”. 2. På vilket sätt kan du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet? • Positiv hållning. • Vara delaktig i processen. • Lobbyverksamhet i olika sammanhang. Seminarierna – sammanställning
Sidan 4 av 13
•
•
•
•
•
En översyn av vilka organisationer som skulle kunna ingå i Trygghetens Hus måste göras snarast. Avsätta resurser Engagera personer med mandat. Var och en går hem till sin egen verksamhet och fortsätter argumentationen Flagga för att vi är bra på gång – men att processen bara börjat. Uppbackning behövs. 3. Vilka funktioner vill du se i ”huset”? Åklagarmyndigheten, Polisen, Räddningstjänsten, Ambulans, sjukvård, Tull, Kustbevakning. Miljöförbundet. Djurskydd. Barnhus, kvinnohus, socialtjänst. Säkerhetsansvarig. Kronofogden. Polisens barnutredare. Tveksamma till försäkringsbolag och andra med privat vinstintresse. Jämtland ett pilotfall för oss. Om vi kommer igång blir det en kick även åt resten av Skåne. 4. Vilka gränssättande problem ser du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet? • Inga egentligen – men det får inte betyda försämringar! • Dyrare drift – men kompenseras kanske av högre kvalitet. • Allmänheten älskar den lokala anknytningen. • Revirtänkandet. • Räcker inte med några få entusiastiska personer! Hela organisationen måste vara med på noterna! 5. Vad gör vi sen – hur går vi vidare? • Viktigt att snabbt komma fram med något konkret som politikerna kan jobba vidare med! • Vi som här måste engagera våra medarbetare! • Ingen tid att förlora – det tar tid att få frågan förankrad! • Finansieringen måste snarast komma på bordet. • Viktigt att snarast få tvivlarna och de osäkra på vår sida. • Nu måste vi sprida budskapet till dem som vi pratat om hela tiden: medborgarna! Seminarierna – sammanställning
Sidan 5 av 13
Trygghetens Hus Ystad Seminarium nummer 3 Tisdag 2011-­‐10-­‐11 förmiddag Deltagare: Leif Borg, kommundirektör, Ystads kommun Elisabeth Andersson, socialchef, Tomelilla kommun Siv Lindell-­‐Malmer, POSOM, Ystads kommun Yvonne Nilsson, enhetschef IFO, Ystads kommun Christer Olovsson, förvaltningschef BoU, Ystads kommun Anders Karmestam, enhetschef SÖRF Jörgen Nilsson, yttre befäl, POSS Evert Eriksson, biträdande närpolischef Österlen, POSS Eva Ljungkvist, brandingenjör SÖRF Anders Evander, kommunstyrelsen, Ystads kommun Eva Evander Sammanfattning Den positiva inställningen till idén om ett Trygghetens Hus blir allt tydligare – mycket tack vare att seminarieledningen tar till sig det som sägs och utvecklar/tydliggör idén efterhand. Flera deltagare lovar att blanda in alla sina medarbetare i processen. Man uttalar sig positivt till att själva ta en aktiv del i utvecklingsarbetet. Medborgarnyttan och det förebyggande arbetet kommer alltmer i fokus. Frågeställningarna – och svaren 1. Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande och olycksavhjälpande perspektiv? • Förebyggande arbete ett nyckelord! • Kompetens samlas på ett ställe (One stop shop..) • Fördel för både allmänhet och näringsliv • Samma lägesbild vid större händelser • Snabbare besked till medborgare • Värdegrundsbyggande • Snabba upp processen • Informationsspridning – samsyn • EN väg in! En reception som kan ge svaret. • Bra ur operativ synvinkel – gemensamma förberedelser för större händelser 2. På vilket sätt kan du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet? • Samverkan • Vårt nätverk Seminarierna – sammanställning
Sidan 6 av 13
3. Vilka funktioner vill du se i ”huset”? • Polis, Räddningstjänst, kommunalt infocenter, säkerhetschef, ambulans, sjukvård, Länsstyrelse, Tull, medborgarkontor, tillståndsenheter, socialsekreterare, administration, POSOM. 4. Vilka gränssättande problem ser du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet? • Vem är Trygghetens Hus egentligen till för? Måste tydliggöras! • Risk att vi flödar över av trygghet? Medborgarens eget ansvar… • Finns det risk för överkonsumtion av trygghet? Skapar det för stor förväntan? • Avstånd? Fast är servicen bra kan man få folk att åka varifrån som helst… • Våra egna strukturer – men glöm dem! Se det ur medborgarnas perspektiv! 5. Vad gör vi sen – hur går vi vidare? • Debattartikel på gång, signerad en av deltagarna. • Vi ska leda utvecklingen – inte följa den! • Vi jobbar mot ett bättre samhälle – finns viljan, ja då…! Seminarierna – sammanställning
Sidan 7 av 13
Trygghetens Hus Ystad Seminarium nummer 4 Tisdag 2011-­‐10-­‐11 eftermiddag Deltagare: Göran Norberg, distriktschef SÖRF, Sjöbo Rickard Sandberg, miljöchef Ystad-­‐Österlen Carina Berthel, livsmedelsinspektör Ystad-­‐Österlen Lars Berg, MSB Beatrice Wetterberg, ungdomsutredare, POSS Dan Bengtsson, stationschef Tomelilla Johan Ekerman, beredskapsdirektör Länsstyrelsen Kristina Hammerdahl, kriminalvårdsinspektör Lars-­‐Erik Larsson, veteran SÖRF Patrik Ahrlin, chef kriminalunderrättelsetjänsten, POSS Sammanfattning Grupperna talade mycket om fördelar med att det förebyggande arbetet kan få en renässans genom Trygghetens Hus. Gemensamma insatser kan göras med bättre framförhållning. Samverkan mellan olika instanser i ett tidigt skede kan förhindra både brott, olyckor och familjetragedier. Frågeställningarna – och svaren 1. Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande och olycksavhjälpande perspektiv? • Kan bara bli bättre. • Ingen nackdel. • Ta hand om helheten för den drabbade. • Utbilda varandra – delad kunskap skapar bättre samarbete. • Snabbare svar på frågor om det finns naturliga kontaktvägar, till exempel räddningstjänst en och miljöfrågor • Analysfunktioner hos olika enheter kan användas bättre i samverkan. • Samlokalisering kan minska kostnader för administration och underhåll. • Kortare tider, enklare, smidigare handläggning och action • Bredare grund att använda i förebyggande arbete. • Förebyggande åtgärder kan sättas i snabbare om samarbetet fungerar mellan olika myndigheter (t ex brandplatsutredningar, olyckor, trafikolyckor). • Samverkan mellan brottsbeivrande myndigheter ger både vinst i brottsbekämpning och förebyggande verksamhet. • One stop shop måste vara väldigt bra ur ett medborgarperspektiv. • Samövning ger positiva effekter i förebyggande av olyckor • Viktigt att kunna underlätta för personer i kris, t ex förälder till sjukhus vid olycka: Vad göra med barnen. • Underlätta för kvinnan som ska göra en anmälan mot sin man genom att ge henne råd och stöttning tillsammans redan i inledningsskedet. Seminarierna – sammanställning
Sidan 8 av 13
•
Samarbete polis-­‐åklagare-­‐socialtjänst m fl även mycket viktigt vid barn-­‐ och ungdomsärenden. 2. På vilket sätt kan du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet? • Påverka beslutsfattare positivt. • Öka samverkan vilket leder till Trygghetens Hus • MSB beroende av lst mål och vilja • Låta det hela växa fram • Starta med de närmaste samarbetspartners och bygg på efterhand • Ta höjd från början för att få plats med nya partners • Miljö har mycket kunskap som de kan dela med sig av. • Arbeta med förankring av idéerna • Alla har kunskap som någon annan kan ha nytta av. 3. Vilka funktioner vill du se i ”huset”? Polis. Räddningstjänst, ambulans, miljöförbunden, social verksamhet, turistsamordnare, säkerhetssamordnare, gemensam krishantering. Åklagare, Tullen, kriminalvården, frivilligorganisationer (t ex kvinnojour), SOS Alarm. Skatteverket. Kronofogden. Kommunerna. Trafikverket. Region Skåne. BRÅ. Försäkringsbranschen. Restvärde/saneringsföretag. Tolkservice. Idrotten. Föreningslivet. Transportstyrelsen. Samarbetet med skolan viktigt. Svenska kyrkan. 4. Vilka gränssättande problem ser du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet? • Lokala resurser • Ekonomin. • Sekretess. • Lagstiftning? • Omorganisation inom de tilltänkta partnerorganisationerna • Viktig att det inte blir för stort. Mötet med medborgarna är det viktigaste. • Olika kulturer, arbetssätt, ledarskap mm • Särintressen 5. Vad gör vi sen – hur går vi vidare? • Resan är redan påbörjad. • Viktigt att det inte bara blir ett mantra som upprepas – måste bli verklighet. • Detta är spännande! • Medborgaren i centrum! • Ser mängder med fördelar/möjligheter! ”Detta får en gammal veteran att se framåt med tillförsikt!” Seminarierna – sammanställning
Sidan 9 av 13
Trygghetens Hus Ystad Seminarium nummer 5 Onsdag 2011-­‐10-­‐12 förmiddag Deltagare: Per Eigård, alkoholhandläggare Ystads kommun Rickard Magnusson, alkoholhandläggare Ystads kommun Lise Svensson, gruppledare receptionen, POSS Martin Andersson, insatsledare SÖRF Göran Glifberg, insatsledare SÖRF Mette Hansson, yttre närpolis, POSS Björn Jacobsson, utredningschef LF Pehr Ola Pehrsson, vice chefsåklagare, Malmö – Södra Skånes åklagarkammare Ann-­‐Sofi Nilsson, Ystad-­‐Skurups civilförsvarsförening Lotta Lindh, ungdomsutredare Magnus Björkman, KS 1:a vice ordförande, Tomelilla kommun Kicki Ludvigsen, barnutredare, POSS Anders Nilsson, Falck Ambulans Sammanfattning Fortsatt fokus i många kommentarer på det förebyggande arbetet som skulle bli mycket effektivare om aktörerna samlas i Trygghetens Hus. Symbolvärde i att visa att ”vi faktiskt bryr oss”. Det här seminariet poängterade också vikten av att en samlokalisering/samarbete verksamt skulle underlätta möjligheterna till gemensam och tydlig information till medborgarna. Frågeställningarna – och svaren 1. Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande och olycksavhjälpande perspektiv? • Det förebyggande arbetet kan vinna på detta då många aktörer samverkar. Detta kommer medborgarna att märka. • Kompetensen höjs, snabbare beslutsvägar. • Förståelse för varandras verksamhet gynnar medborgarna. • Vi visar medborgarna att vi bryr oss och att vi tar ett gemensamt grepp. • Gemensam reception • Mer personlig kontakt • Underlätta hanteringen av sekretessärenden. • Ökad tillgänglighet • Vidgade vyer ger ökad tillförsikt och förståelse mellan myndigheter • Snabb, samlad och effektiv mediahantering/gemensam informatör • Förebygga desinformation • Bättre information till drabbade • På detta sätt kan det bara bli bättre! Seminarierna – sammanställning
Sidan 10 av 13
2. På vilket sätt kan du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet? • Vilja, lyhördhet • Bidra med positiv inställning • Inte se begränsningar • Ta tillvara personalens tankar och idéer • Påverka länsmyndigheter från politisk nivå. • Påverka beslutsfattarna genom att berätta om de vinster vi kan göra. • Visa att vi är positiva till Trygghetens Hus. • Prata med kollegor med flera. • Missa inte chansen att vid varje tillfälle prata om fördelarna! 3. Vilka funktioner vill du se i ”huset”? Räddningstjänst, polis, sjukvård/ambulans, SOS, ledningscentral, kommunikationscentral, åklagare, socialtjänst, kyrkan, alkoholhandläggare, miljömyndighet, kommunal säkerhetsavdelning, barnens hus, skolan, gemensam tillståndshantering, gemensamma träningsmöjligheter (även för utomstående, sjukgymnast). Hemtjänsten. Försäkringsbolag. 4. Vilka gränssättande problem ser du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet? • Sekretessen • Svårigheter att samplanera • Hinder inom enskilda organisationer • Flera kommuners medverkan • Ekonomin • Medarbetare som bara ser hinder och är allmänt negativa. • Fördomar om respektive enhet/område. 5. Vad gör vi sen – hur går vi vidare? • Många frågetecken har rätats ut – nu går vi vidare tillsammans. • Vi måste tänka utanför boxen! Seminarierna – sammanställning
Sidan 11 av 13
Trygghetens Hus Ystad Seminarium nummer 6 Onsdag 2011-­‐10-­‐12 eftermiddag Deltagare: Göran Clausson, kommunchef, Tomelilla kommun Kerstin Wulf, förvaltningschef SAM, Ystads kommun Britt-­‐Louise Lind, chef VO, Tomelilla kommun Rolf Ohrlander, C AKS, Region Skåne Anna Möller, planchef, Ystads kommun Hans Reschke, regionansvarig SOS Alarm AB Kenneth Svasse, Försvarsmakten Conny Ekdahl, Försvarsmakten Lars-­‐Gösta Andersson, distriktschef SÖRF Christer Pihlman, kriminalunderrättelsetjänsten, POSS Sammanfattning Viljan att lyckas går igen hos alla deltagare. Det finns egentligen inga hinder – bara möjligheter! Kommunikationen om visionen är nyckeln till framgång. Det handlar om att sälja in idén internt såväl som externt. Viktigt att vi nu samordnar planeringen så att vi inte driver åt olika håll. Frågeställningarna – och svaren 1. Vilka fördelar skulle ”Trygghetens Hus” innebära för medborgare, näringsliv, din verksamhet och sydöstra Skåne, sett ur ett förebyggande och olycksavhjälpande perspektiv? • Ökad samverkan ger: o Bättre service till alla o Högre kostnadseffektivitet o Ökad kompetens hos alla o Bättre, ökade och samlade förebyggande insatser som kommer alla till gagn • Stärker vardagssamarbetet ger effekt vid kriser. • Samma lägesbild. • Gemensamma ledningsfunktioner • Träffas dagligen – vardag och kris • Samövning. • Samordnad utbildning. • Gemensam administration. • Förbättrad service för allmänheten. • Möjlighet till gemensamma aktioner – förebyggande. • Lära av varandra. Vi tror att vi vet vad alla gör – men så är det inte. Seminarierna – sammanställning
Sidan 12 av 13
2. På vilket sätt kan du och din organisation bidra till att Trygghetens hus blir verklighet? • Försvarsmakten: Samverkan vid möten självklar • SOS Alarm: Operatörerna är i Malmö. Flyttning/uppdelning ej aktuell. IVPA – tekniskt stöd kan utvecklas. Vid möten: web – inga problem. RAKEL – interaktivt stöd för info om läge-­‐ • Polisen: Tydligt uttalande om mål och vinst. Avsätta tid och resurser för genomförande. • Kommun: Arbeta för en positiv attityd till samverkan. Att se sydöstra Skåne som en helhet. Att föra fram alla positiva effekter vi kan få av Trygghetens Hus. • Vara delaktiga. • Avdela samverkanspersonal • Försvarsmakten – den kommande regionala staben i Revinge bör engageras. • Kommunal politisk stöttning. • Hjälpa till med fysiska möjligheter – förutsättningar för byggnation. • Hitta fördelar med samarbete – och förmedla dessa till politiker. 3. Vilka funktioner vill du se i ”huset”? Polis, räddningstjänst, ambulans, tull, åklagare, viss socialtjänst, tillfällig bemanning från Försvarsmakten. Kraftbolag. Miljöförbund. Kundtjänst som kan områdets verksamheter och kommunens ansvariga. TiB. Försäkringsbolag. 4. Vilka gränssättande problem ser du för att Trygghetens hus ska bli en verklighet? • Inga problem – bara möjligheter! • Ekonomi • Om det finns upplevda hinder beror det kanske på en vana att se svårigheter i stället för möjligheter. • Svårt nå en tydlig helhet eftersom det inte är en region. • Samverkan möjlig med regionala organ genom teknik. • SOS Alarm inte aktuellt? • Okunskap • Prestige 5. Vad gör vi sen – hur går vi vidare? • Vi måste bryta ned det till den lokala nivån. • En oerhört spännande utmaning som till slut bara har vinnare. Det synsättet måste vi kommunicera till alla. • Ingen flyttar in hos någon – alla flyttar samman! • Har vi bara viljan så löser vi det! Seminarierna – sammanställning
Sidan 13 av 13
Bilaga 4 Pressklipp Den 15 november 2011 hölls en presskonferens I Ystad med ledande politiska företrädare för kommunerna samt de tre i arbetsgruppen för Trygghetens Hus Ystad-­‐
Österlen: Thomas Andersson, Anders Telsing och Tom Setterwall. Två klipp ur tidningarna bifogas. Dessutom hade både Radio Malmöhus och Radio Active längre inslag.