Transcript SÄVARE KYRKOGÅRD - Ateljé Arkitekten

SÄVARE KYRKOGÅRD
Kulturhistorisk karakterisering och värdering
Vård- och underhållsplan
2012
Sävare pastorat
Skara stift
Beställare
Sävare pastorat
Rapport
Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie
Datum 2012-05-25
Arb.nr 12043
ATELJÉ
ARKITEKTEN
Ateljé Arkitekten i Väst AB, Skolgatan 3, 532 31 Skara, tel: 0511-108 28, www.ateljearkitekten.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning
5
2
Nulägesbeskrivning
6
3
Föreslagna åtgärder och uppskattade kostnader
9
4
Genomförda åtgärder
10
5
Begravningsskicket i Sverige
11
6
Sävare kyrkogård
15
7
Omgärdningar, grindar 26
8
Gravvårdar, beskrivning och foton
28
9
Skötselråd
69
10
Lagar
72
11
Gravkarta
74
1. INLEDNING
Sävare kyrka och kyrkogård har fastighetsbeteckning • Sammanställning av plan enligt den modell som
Lidköping Sävare 39:1 och ingår i Sävare pastorat.
Ateljé Arkitekten utarbetat.
PLANENS ANVÄNDANDE
I kapitlet Föreslagna åtgärder och uppskattade kostnader
finns instruktioner om vilka åtgärder som skall utföras olika år. Obeservera att för de flesta åtgärder
krävs tillstånd från Länsstyrelsen, samt upprättande
av ett separat åtgärdsprogram. Ofta fordras också att
speciell kompetens anlitas, t ex konservator.
På CD-skivan som bifogas planen finns även foton
ARBETSMETOD
som tagits under inventeringen. Bilderna får använ• Arkivsökning för att klargöra kyrkogårdens historia das av församlingen, under förutsättning att källan
och tidigare utförda åtgärder som inte går att se vid anges, för icke kommersiellt bruk.
inventeringen.
Planen bör ses över i sin helhet vart femte år.
• Inventering. Gravvårdar med ett mer framträdande
kulturhistoriskt värde har markerats med 1 eller
2 enligt det system som Västergötlands museum
framtagit.
• Fotografering, beskrivning samt skadedokumentation av de gravvårdar som markerats med 1 respektive 2.
Den här planen omfattar både en bedömning av enskilda gravvårdars kulturhistoriska värde och skadebeskrivningar med åtgärdsförslag. Syftet med planen
är att vara ett arbetsredskap för församlingen när det
gäller skötsel och underhåll. Den fungerar även som
underlag för tilldelning av kyrkoantikvarisk ersättning.
Sävare kyrkogård. Inledning
5
2. NULÄGESBESKRIVNING
I det här kapitlet ges en sammanfattning av kyrkogården vad gäller skick på omgärdningar och gravvårdar
vid inventeringstillfället.
Sävare kyrkogård har medeltida ursprung. En liljesten, ett ringkors och flera gravhällar från 1700-talet
vittnar om kyrkogårdens gamla anor. Det finns ett
stort antal bevarade gravvårdar från sent 1800-tal och
tidigt 1900-tal, bland annat några som omges av smidesstaket. De äldre gravvårdarna finns framför allt i
norra delen av kyrkogården.
De stående gravvårdarna i kalksten med påväxt på baksidan.
Påväxt på liljesten.
6
A 22 och A 67 är två av de gravvårdar
vars inskription är svårläst.
RENGÖRING
Under våren 2012 har vissa gravstenar rengjorts av
kyrkogårdsförvaltningen för att man lättare ska kunna läsa inskriptionerna. Att kunna tyda gravstenens
text är för besökare den lättast avläsbara förmedlingen av information, och därför viktig. Rengöring
av gravvårdar i kalksten och sandsten har också ett
annat syfte, då det är spröda stensorter som riskerar
att skadas av biologisk påväxt.
Några av kalkstenarna på Sävare kyrkogård har påväxt på baksidan. Det gäller INR 1, INR 2 och INR
3 i kyrkogårdens sydöstra hörn, där de står i skuggan
av ett träd. Ytterligare några gravvårdar är i behov av
rengöring (noterade i kap 3 ”Föreslagna åtgärder och
uppskattade kostnader”). Den medeltida liljestenen
som är monterad inuti klockstapeln, ska rengöras av
konservator, i övrigt kan det göras med kyrkogårdsförvaltningens egen personal. Se även kap 9 ”Skötselråd”.
IFYLLNAD AV INSKRIPTIONER
Några av de äldre gravvårdarna har inskriptioner som
är svåra att tyda. Det var vid inventeringen svårt att
avgöra om det är färgen som har försvunnit, eller om
den är dold bakom påväxt av t ex alger.
Förslag: Rengöring av gravvårdarnas inskription.
Efter det är det lättare att se på vilka stenar som inskriptionen behöver fyllas i. Linoljefärg eller lackfärg
kan användas. Arbetstiden för ifyllnad av text varierar, men brukar vara mellan en och tre dagar/sten.
Arbetet utförs av konservator eller kyrkogårdspersonal med tidigare erfarenhet av liknande arbete.
JÄRN- OCH SMIDESDETALJER
Kyrkogårdens smidesgrindar, järnstaket och kättingar
Sävare kyrkogård. Nulägesbeskrivning
2. NULÄGESBESKRIVNING
runt gravvårdar är i relativt gott skick, men behöver
underhållas med jämna mellanrum. Järnkonstruktioner påverkas av utomhusklimatet, och metallen bryts
långsamt ned. Det finns inga engångsåtgärder som
fungerar för all framtid. Därför är det viktigt att varje
åtgärd följs upp av fortsatt tillsyn och underhåll. I kapitel 3 finns förslag på när de olika smidesdetaljerna
bör målas, uppdelat på två olika år. En kostnadsuppskattning har gjorts, men arbetet kan också utföras av
egen personal.
Förslag: Grindar, staket och järnkättingar borstas rena från all ytrost. Målning görs med Wibo rostskyddsfärg i ”karbon black” eller motsvarande som
inte grånar. Därefter målas smidesdetaljer på kyrkogården ungefär vart tionde år.
SPRICKOR
D 175-176 är en högrest kalksten daterad 1896. Det
är den enda gravvården på Sävare kyrkogård som har
en infälld medaljong i biskviporslin. Gravstenen har
en längsgående spricka i ena sidan och i anslutning till
denna visst materialbortfall.
Förslag: Lagning görs av stenkonservator.
Sävare kyrkogård. Nulägesbeskrivning
Detalj av grind mot prästgård.
D 15-20 är en av fem gravvårdar med järnstaket på kyrkogården.
Gravvård D 175-176 har en spricka i ena sidan.
7
2. NULÄGESBESKRIVNING
Till vänster foto från 1974 (Västergötlands museum, bildarkivet). Till höger foto från idag, där den huggna dekoren endast
kan anas.
Gravvård INR 26 lutar, och bör flyttas.
8
En av flera gravhällar i kalksten som ligger på marken.
GRAVHÄLLAR I MARKEN
Vissa av gravhällarna i kalksten ligger på marken. I någrafall kan man fortfarande skymta viss dekor, i andra
fall är den nedsliten. Flera av gravhällarna finns beskriva
av Nils Fredrik Beerståhl i ett besiktningdokument från
1971 (Antikvarisk-topografiska arkivet), och hans bedömning är att de är från 1700-talet. Ett överstycke till
en gravsten hittades 1974 och står idag lutat mot ett kalkstenskors i kyrkogårdens sydöstra hörn (se bilder till v).
Sex stycken gravhällar samt liljestenen är monterade mot
klockstapelns väggar, där de sitter skyddat och bra.
Förslag: I samband med att en stenkonservator konserverar D 175-176 (se föregående avsnitt), görs en bedömning av eventuella åtgärder för gravhällarna. Tillsvidare hålls hällarna rena från löv, grenar, mossa, snö och
regnvatten. Försiktighet iakttas vid gräsklippning.
GRAVVÅRD SOM LUTAR
Gravvård numrerad INR 26 är utpekad som kulturhistoriskt värdefull. Den står sannolikt inte på sin ursprungliga
plats. Stenen lutar till följd av att den står nära ett träd.
Förslag: Flyttas till en plats i närheten av där den står
idag.
Sävare kyrkogård. Nulägesbeskrivning
3 . F Ö R E S L A G N A Å T G Ä R D E R O C H U P P S K AT TA D E K O S T N A D E R
Nr
Objekt
Åtgärd
1
Grindar, järnkättingar
runt A 60-63
Grindar, staket runt gravvårdar
A 22, A 67-70, A 143-144,
B 24-25, INR 3, INR 7
INR 1, INR 2, INR 3,
INR 16, INR 17
INR 15, liljesten
Rostskyddsbehandling,
målning
Rostskyddsbehandling,
målning
Rengöring, ev ifyllnad av
inskription
Rengöring
D 175-176
Lagning av spricka. Görs
av stenkonservator. Pris
inkl rapport
Gravhällar i kalksten,
liggande på marken
Gravhällar i kalksten,
liggande på marken
INR 26 lutar
Summa
Besiktning av stenkonservator
Kontinuerlig tillsyn, borttagning av mossa mm
Flyttas från trädets rötter
Angivna kostnader är grova
uppskattningar inkl moms i
2012 års prisläge, grundat på
tillståndet vid inventeringstillfället.
X: Avser eget eller kontrakterat
arbete.
2
3
4
5
6
7
År 2012
År 2014
År 2015
År 2016
År 2017
40 000 kr
12 000 kr
X
10 000 kr
X
12 000 kr
12 000 kr
X
X
10 000 kr 40 000 kr
X
X
Hänvisning
Kap 2, 7.2, 7.3, 7.4,
8.9
Kap 2, 7.5, 8.21,
8.22, 8.26, 8.50
Kap 2, 8.4, 8.10,
8.22, 8.26, 8.81, 8.85
Kap 2, 8.79, 8.80,
8.81, 8.94
Kap 2, 8.66, 8.83,
8.84, 8.85, 8.90, 8.93,
8.95, 8.96, 8.100
65 000 kr
Rengöring görs av stenkonservator
Sävare kyrkogård. Föreslagna åtgärder och uppskattade kostnader
År 2013
X
Kap 2, 8.83-8.90,
8.95, 8.96, 8.100
Kap 2, 8.103
78 000 kr
9
4. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Nr
10
Åtgärd
Utförd av
Datum
Kommentar
Sävare kyrkogård. Genomförda åtgärder
5. BEGRAVNINGSSKICKET I SVERIGE
KYRKOGÅRDAR
Under tidig medeltid anlades Sveriges första kristna
begravningsplatser. De medeltida kyrkorna byggdes
ofta med en tillhörande liten kyrkogård som delades
in efter byarna i socknen. Denna tradition har överlevt till modern tid i form av familjegravar. De första
kyrkorna var ibland befästa och sedan behovet försvann har traditionen levt kvar i en liknande form,
nämligen kyrkogårdsmuren och entrén. På äldre kyrkogårdar fanns vanligen flera entréer.
På kyrkogårdarna har genom tiderna olika slags
byggnader förekommit. Klockstaplar placerades så
högt som möjligt bredvid kyrkan för att ljudet skulle
nå ut i bygden. Under medeltiden och tiden därefter uppfördes ofta en så kallad tiondelada, för förvaring av böndernas tionden, som betalades i form
av spannmål. Sockenmagasin började, efter påbud av
staten, byggas i mitten av 1700-talet och skulle lagra
spannmål för dåliga tider. Byggnaderna var inte speciellt påkostade och uppfördes i lokala byggnadsmaterial såsom tegel eller, i de skogrika trakterna i Sverige, av timmer. Kyrkogården fungerade under lång
tid inte bara som begravningsplats, utan även som
Sävare kyrkogård. Begravningsskicket i Sverige
samlingsplats för handel.
Den medeltida kyrkogården var gräsbevuxen och
utan planteringar. Ibland fanns en trädkrans runt begravningsplatsen, men oftast återfanns träden utanför kyrkogårdsmuren. Det var genom de medeltida
klostren som trädgårdskonsten i Sverige utvecklades.
Klostren introducerade växter, exempelvis buxbom,
och påverkade genom sina trädgårdar sannolikt de
omkringliggande kyrkogårdarna. Efter reformationen kom influenserna från de lokala herrgårdarnas
planteringar. I dessa parker började under 1600-talet alléer av inhemska träd att planteras, och under
senbarocken introducerades den idag i parker och
på kyrkogårdar så vanliga parklinden. Bok, idegran,
liguster och måbär dök upp på kyrkogårdarna på
liknande sätt. Mot slutet av 1600-talet började trädplanteringar på kyrkogårdarna förekomma i form av
lindar på jämnt avstånd runt hela kyrkogården.
ningsbrev i Sverige. Däri stadgades att gravplatserna
inte fick förorenas av djur och att gravarna skulle hållas och bevaras på ett kristligt sätt. Brevet fick ingen
större genomslagskraft, troligen delvis på grund av
att klockarprivilegierna fortfarande levde kvar. Från
den stora stadsbranden i Skara år 1719 berättas om
hur en kvinna som upptäckte branden larmade gudstjänstbesökarna genom att bulta på domkyrkodörren
med ett människoben som låg på kyrkogården.
Kungligheter och högadel begravdes i många fall
inne i kyrkobyggnaderna. Under senmedeltiden fick
dessutom övrig adel samt kyrkans välgörare möjlighet till gravplats i kyrkorna. Övriga församlingsbor
begravdes i området kring kyrkan. Efter 1783 resulterade upplysningens idéer i en kunglig förordning som
förbjöd fortsatt försäljning av gravar inne i kyrkorna. Hygienaspekter hade blivit viktigare och kyrkornas ohygieniska miljö skulle förändras. På 1790-talet
Under 1600-talet, då kyrkorummet och gravkoret skedde en stor befolkningsökning vilket ställde större
var de förnämsta gravplatserna, blev kyrkogården krav på begravningsplatser än tidigare. För att undmer försummad. Dessutom ingick det, fram till år vika alltför ohälsosamma miljöer i stadens centrum,
1819, i klockarens löneförmåner att få gräsbete för blev det allt vanligare att anlägga nya kyrkogårdar utkreatur. År 1554 sände Gustav Vasa ut ett förma- anför staden. Under 1800-talet fick kyrkogårdskon11
5. BEGRAVNINGSSKICKET I SVERIGE
sten ett genombrott. Gustav IV Adolf genomdrev
en författning år 1805 som krävde ritningar för uppförandet av nya kyrkogårdar med rekommendation
om trädplantering, inhägnad och striktare planer. År
1815 beslöt den svenska riksdagen om förbud mot
begravningar inne i kyrkan, samt att nya kyrkogårdar
skulle anläggas utanför stadsgränserna och därmed
ersätta kyrkogårdarna inne i städer och byar. Därefter
utvecklades kyrkogårdarna till arkitektoniska enheter
med gångar, plansystem och kvartersindelning efter
symmetriska mönster med influenser från Frankrike.
Gravkonsten utvecklades och tog sig uttryck i olika
konststilar, stenhuggartraditioner samt järnindustrins
gjutna järnkors, kedjor och staket. Nya kyrkogårdar
anlades i regel med alléer och regelbundna gravkvarter. Trädbeståndet skulle ge begravningsplatsen parkkaraktär, men även rena mark och luft. Flertalet kyrkogårdar försågs med bisättningskapell.
De senare bestod ofta av enkla gravkullar eller träkors. Spår av denna indelning kan man ibland fortfarande se på våra kyrkogårdar.
Den så kallade kyrkogårdsparken utvecklades och
mot slutet av 1800-talet mjukades de stränga franska idealen upp av influenser från England. Parker
och kyrkogårdar anlades och omformades med oregelbundet slingrande stråk, prunkande grönska och
friare planteringar. Vid sekelskiftet 1900 utvecklades
parallellt med kyrkogårdsparken också skogskyrkogården som, influerad av Tysklands parkkyrkogårdar,
antog en än mer fri och oregelbunden karaktär.
1900-talets början kännetecknas av en utveckling
av det sena 1800-talets kyrkogårdstyp. Det är först
vid mellankrigstiden som en mer industriell tillverkning slår igenom när det gäller gravvårdar av sten.
Efterkrigstiden kännetecknas av en accelererande
massproduktion av gravvårdar och strängare utform Kyrkogårdarnas mest framträdande platser, i ös- ningsbestämmelser som bland annat har lett till att
ter och i söder, såldes ofta som familjegravar till det den tidigare variationsrikedomen till stora delar förövre samhällsskiktet. Konsekvensen av detta blev att svann. Kyrkogårdar som utvidgades fick ofta regelkyrkogårdarna delades i ett område med köpta gravar bundna gångsystem och räta gravrader avdelade av
och ett med fri- eller linjegravar, dvs allmänna gravar. häckar. Under senare halvan av 1900-talet har även
12
minneslundar uppstått, där endast urnor gravsätts
och inga individuella vårdar reses. Gravsättningar i
minneslundar ökade starkt under 1900-talets sista årtionden.
GRAVVÅRDSKARAKTÄRER
De tidigaste kristna gravmonumenten som återfinns
på svenska kyrkogårdar är så kallade tumbor av kalksten. Formen kan härledas tillbaka till medeltiden då
tumbor i olika utformning började förekomma. Typen har levt kvar ända in på 1800-talet med en nedgång under den period då gravsättning inne i kyrkorna var vanligt bland högre stånd. De yngre tumborna
är normalt mer sparsamt dekorerade än de äldre, endast med en lågerhuggen fris runt inskriptionsytan.
Parallellt med hällar har gravkullar och vårdar av
trä och sten förekommit. Den döde fördes till graven
i kista, på en bår eller på en så kallad dödsbräda. Den
senare begravdes tillsammans med den avlidne. Under 1600-talet började man ställa upp dödsbrädorna
på kyrkogården, ofta på den avlidnes grav. Dennes
initialer ristades eller målades på brädan och efterhand innefattades hela namnet, dödsår och ibland biSävare kyrkogård. Begravningsskicket i Sverige
5. BEGRAVNINGSSKICKET I SVERIGE
Gravvård i kalksten från första
halvan av 1800-talet.
Obelisk
Kors i gjutjärn
Hög gravvård med grovhuggna
sidor.
Sävare kyrkogård. Begravningsskicket i Sverige
belspråk eller annan dekoration. Gravplatsen kunde
också markeras av ett enkelt träkors, men på grund
av träets korta beständighet finns ytterst få trävårdar
kvar.
Fram till mitten av 1800-talet tillverkades stenvårdar hantverksmässigt av stenhuggare. Stenvårdarna
från denna tidsperiod utgörs av stående, sparsamt
dekorerade och ofta tunna gravvårdar av röd eller
grå kalksten. De kan ha en bågformig avslutning
uppåt, ibland krönt av spetsar. Denna gravvårdstyp
var vanlig ända in mot 1870-talet.
Från 1850-talet fram till 1890-talet växte stenindustrin i Sverige och med den en stor variationsrikedom beträffande gravvårdstyper och material. Maskinell tillverkning av gravvårdar blev vanligt förekommande och kataloger över gravvårdstyper började nu
ges ut. Exempel på gravvårdar från perioden är marmorkors på postament av granit eller sandsten, samt
obearbetade stenar med infälld marmorplatta. Den
svarta, polerade obelisken på massiv sockel och med
avfasad avslutning var också en vanlig typ. Ju högre
gravstenen var, desto ”finare” ansågs personen vara.
Gravstenarna omgärdades ofta av en stenram, med
eller utan järnstaket. Andra vanliga gravvårdar från
denna tid är låga eller höga stående vårdar i granit
med grovhuggna sidor och slät, blankpolerad framsida.
I samband med att gravkonsten på kyrkogårdarna
utvecklades kom även planteringar i anslutning till
gravanordningen. Buxbomshäckar runt gravplatserna var länge en vanlig företeelse på kyrkogården och
gravkullarna kläddes ofta av sedum.
Under 1800-talets andra hälft blev gjutjärn ett
mycket populärt material. En vanlig typ är gravvårdar i form av ett järnstaket, i varierande höjd och utformning, på en sten- eller järnram. Även trästaket
har förekommit. På ena sidan av staketet hängdes en
inskriptionsplatta, exempelvis föreställande en pergamentsrulle eller i enklare utformning. Gjutjärnsstaket
förekom också i kombination med en stående hög
sten av granit.
Andra gjutjärnsvårdar var järnkors som förekom
både med enklare dekoration och med en mycket välgjord dekorativ yta. Gjutjärnsvårdarna var i allmänhet målade svarta, i vissa fall med förgylld inskription
och/eller försilvrade detaljer, men även grön och grå
13
5. BEGRAVNINGSSKICKET I SVERIGE
färg förekom. Gravvårdar av trä och järn förekommer nästan inte alls efter 1920-talet.
Efter sekelskiftet 1900 var fortfarande de tidigare
nämnda obeliskerna en vanlig gravvårdstyp. Vanliga
var också så kallade bautastenar, dvs mycket höga
gravstenar med grovhuggna sidor, jugendinspirerade
vårdar med växtornamentik samt lägre kraftiga vårdar med grovt bearbetad stenram med rundad profil och markerade hörn. Dekorationer förekommer i
form av stenkulor och urnor för blommor.
Under 1920-talet blev formspråket mer stramt och
klassicerande, med slätare ytor samt dekorationer i
form av t ex facklor och oljelampor. Exempel är granitvårdar med en texttavla mellan två kolonner, krönt
av en tempelgavel, vilka förekommer i olika variationer från 1920-talet fram till idag.
Efter andra världskriget utvecklades en ny gravvårdstyp, som karaktäriseras av låga breda granitvårdar med enkla stenramar. Restriktioner från många
kyrkogårdsnämnders sida med avseende på nyproducerade gravvårdars höjd och bredd resulterade i att de
flesta gravstenar som uppfördes under efterkrigstiden fick en likriktad utformning. En annan orsak var
14
stenindustrins svårigheter efter kriget som medförde
att utrymmet för konstnärlig utveckling begränsades
kraftigt.
1960- och 70-talsstenarna har en mer förenklad
form och typografi. Gravvårdarna är oftast utförda i
slätpolerad diabas alternativt röd eller grå granit och
eventuellt med någon mindre dekoration, till exempel med motiv från växt- eller djurriket.
Gravvårdar från omkring 1980 och fram till idag
visar på ett rikare och personligare formspråk än
vårdarna under efterkrigsdecennierna. De tidigare
strikta reglementen för utformningen av gravstenar
mjukades upp i och med 1990 års begravningslag och
har gett utrymme för en mer personlig utformning av
vårdarna. Dekorationer kan ofta ha en starkt personlig anknytning, med motiv som exempelvis uttrycker
den avlidnes livsåskådning eller fritidsintressen.
Gravsten med texttavla mellan kolonner.
Exempel på modern gravsten
Malin Elmberg
Gravvård med stenram från tidigt 1900-tal
Sävare kyrkogård. Begravningsskicket i Sverige
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
SOCKNEN - EN BAKGRUND
Sävare socken ligger i Kinnefjärdnings härad, ca 1
mil öster om Lidköping och 13 km väster om Skara.
Socknen gränsar i söder till Hasslösa och Lindärva,
i sydväst till Norra Härene och Hovby, i väster till
Lidköping, i norr till Skeby och Hangelösa och i öster
till Händene. I norra delen ligger Filsbäck med bad
och camping vid Vänern.
Socknen är en uppodlad skogsbygd. Filsbäcks
säteri, Alebäck, Dalvik och Ålycke är större gårdar
inom socknen. Sedan länge är Sävare genomkorsat av
vägen mellan Lidköping och Skara.
Då Lidköping-Skara-Stenstorps järnväg byggdes
(invigd 1874), fick järnvägsstationen i Sävare namnet
Vinninga, efter en gästgivaregård som tidigare legat på
platsen. Vinninga utvecklades till ett stationssamhälle
öster om kyrkplatsen.
Sävare, Lindärva och Hasslösa församlingar utgjorde
eget pastorat med Sävare som moderförsamling fram
till 1989, då de slogs ihop med Saleby och Norra
Härene församlingar till Sävare pastorat.
KYRKOGÅRDENS HISTORIA
Sävare kyrka uppfördes 1884, på den medeltida
kyrkplatsen.
År 1928 byggdes ett klocktorn utformat som en
stiglucka, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén.
En reglering av kyrkogården gjordes 1938 efter
förslag av Adolf Niklasson. Sydvästra delen av
kyrkogården var då område för allmängravar. Inom
det området flyttades vissa gravar och kvarteren fick
en annan struktur. Befintliga häckar på kyrkogården
kompletterades, och nya planterades väster om
huvudingången. Vissa grusgångar lades igen.
1974 uppfördes den norra kyrkogårdsmuren, och
1975 anlades urngravar i kyrkogårdens kvarter D,
nära huvudingången.
Tillstånd att utvidga kyrkogården gavs av
Länsstyrelsen 1999. Ritningar gjordes av Joachim
Weiss vid Hushållningssällskapet. Utvidgningen
omfattade urnlund och minneslund norr om den
befintliga kyrkogården, i anslutning till parkeringen.
Adolf Niklassons reglering av kyrkogården 1938.
Sävare kyrkogård
15
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
KYRKOGÅRDEN IDAG
Omgivning
Mur i norr, anlagd 1974.
Minneslund i 1999 års utvidgning.
Kyrkogården gränsar i norr mot en större
parkeringsplats där en ekonomibyggnad för
kyrkogårdsförvaltningen ligger, och landsvägen mot
Vinninga samhälle. I öster ligger prästgården och
den före detta skolan, som numera fungerar som
församlingshem. I väster och söder är det åkermark,
och längre bort skymtar Vinninga samhälle.
Omgärdningar och entréer
Foto från Västergötlands museum, bildarkivet. Av bilden framgår att det tidigare fanns fler stenramsgravar
på kyrkogården (fotot taget 1965).
16
Klockstapeln byggdes 1928.
Kyrkogården omgärdas av häckar. Mot norr finns
en låg mur i grå Kinnekullekalksten, uppförd 1974.
Innanför muren finns en nyplanterad idegranshäck.
Trädkrans med högresta lövträd finns runt hela
kyrkogården, där viss föryngring har gjorts.
Huvudentrén i norr utgörs av en kombinerad
klockstapel och stiglucka från 1928. Det är en byggnad
i två våningar, där den nedre delen är spritputsad
och den övre är panelklädd och målad faluröd med
svarta ljudluckor. Muröppningarna är rundbågiga,
och i öppningen mot parkeringen sitter en dubbel,
Sävare kyrkogård
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
svartmålad smidesgrind. Fem gravhällar från
1700-talet samt en medeltida liljesten är monterade
mot väggarna på både in- och utsidan.
I öster finns två grindar; mot prästgården respektive
församlingshemmet. De har en likadan utformning
med fyrsidiga granitstolpar och en svartmålad
enkelgrind.
Den utvidgade delen från 1999 är fristående från
övriga kyrkogården, men binds samman med denna
visuellt genom en kalkstensmur i öster av likadant
utförande som den befintliga kyrkogårdens norra
mur. Mot väster och norr omgärdas utvidgningen
av ett trästaket. I öster finns en svartmålad, dubbel
järngrind mellan fyrsidiga stolpar i kalksten likadana
som muren.
Kyrkan
Kyrkan ritades av arkitekt Emil Langlet, och invigdes
1884. Den är orienterad i nord-sydlig riktning och har
en sexkantig grundplan med altaret i söder. Fasaden
är rikt artikulerad i rött tegel och gul puts. Fönstren är
rundbågiga med fönsterbågar i gjutjärn. Huvudentrén
finns i norr och mindre portar i tre av trapptornen.
Över mitten sitter en lanternin med vitmålad panel
och tornspira.
Grindar i öster, till vänster mot församlingshemmet och till höger mot
prästgården.
Kyrkogårdens disposition
Kyrkogården har en nästan kvadratisk form, med
kyrkan i den östra delen. Den är indelad i kvarter med
beteckningarna A-G.
Äldre gravvårdar finns framför allt i kvarter C norr
om kyrkan och i kvarter A som följer kyrkogårdens
Markbeläggning, träd och buskar
ytterkanter. Gravvårdar från 1930-talet och framåt
Fram till kyrkan från entréerna ligger betongplattor är koncentrerade till kyrkogårdens västra och södra
av typen “dansk sjösten”. Samma typ av plattor ligger sidor (kvarter E, F och G).
runt kyrkan och avskiljer de olika kvarteren från
varandra. Av arkivmaterialet framgår att det tidigare
varit ett mer utbyggt system av grusgångar.
Inom kvarteren finns måbärshäckar som skiljer
gravraderna från varandra.
Sävare kyrkogård
Klocktornet/stigluckan ritades 1928 av Axel Forssén. Ritning från
Antikvarisk-topografiska arkivet.
17
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
Gravvårdskaraktärer
Kvarter C i norr.
Sävare kyrka sedd från väster.
Kvarter D öster om kyrkan.
18
Kvarter E i sydväst.
På Sävare kyrkogård finns ett femtiotal gravvårdar
med angivna titlar. Tretton av dem har anknytning
till lantbruk - det är hemmansägare, godsägare och
lantbrukare.
Sävare var tidigare moderkyrka i Sävare pastorat,
varför flera kyrkoherdar ligger begravda här. Några
av dem ligger i kvarter D, närmast prästgården.
Andra kyrkliga titlar är komminister, prosten,
prostinnan, kyrkväktaren och kyrkvärden.
Skolans värld finns representerad genom titeln
folkskollärare, som återfinns på tre gravvårdar.
Inom handel och hantverk finns två köpmän
och en handlande. Vidare finns målaremästare,
smedmästare (3 st), skräddaremästare, stenhuggare
och smidesmästare (2 st).
En ovanlig titel är bergsmannen, troligen samma
sak som bergsingenjör.
På kyrkogården finns tolv stycken gravhällar i
kalksten. De är i olika skick - fem av dem är från
1700-talet och sitter monterade på klockstapelns
väggar. De har en tydligt läsbar inskrift, som verkar
vara ifylld på senare tid. Huggen dekor är fortfarande
Sävare kyrkogård
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
väl synlig, i form av rundlar och tempelgavlar. Elva
kalkstenshällar ligger i gräset, och är därför mer
nötta. Fyra av dem har spår av huggen dekor i form
av tempelgavlar, rundlar och änglaflykter. Dessa är
sannolikt också från 1700-talet, och finns beskrivna i
en besiktningsrapport av Nils Fredrik Beerståhl från
1970-talet. Övriga hällar är av senare datum - från
sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
Monterad mot klockstapelns innervägg sitter
en medeltida liljesten (INR 15). Bredvid den sitter
en huggen kalkstenshäll. Ingen dekor finns, och
ingen information om denna sten har hittats i
arkivmaterialet.
De äldsta gravvårdarna på kyrkogården finns
med några undantag i kvarteren A, B, C och D. I
kyrkogårdens sydöstra hörn finns sex gravvårdar och
ett fragment av en gravsten som saknar gravnummer,
varför de har fått så kallade inventeringsnummer
uppgift ha medeltida ursprung. Möjligen har den
fungerat som gavel till en så kallad ”Eskilstunakista”,
dvs en gravvård med två gavlar och en stenkista
emellan. INR 26 har inskriptionen: Kyrkoherden Johan
Norén som verkade inom Säfvareds församling från 1858
till 1879, nedsänkte i denna Guds åker stoftet af en älskad
och saknad dotter Julia 1840-1869. Efterlemnad maka och
moder reste vården. INR 27 har inskriptionen Här under
hvilar stoftet af i lifstiden dannemannen Magnus Jonsson från
Bengträfsg Säfvared, född d 11 apr 1811 död d 7 julii 1846.
Djupt sörjd af maka och fem barn. Älskad, aktad och ärad
INR 15, liljesten monterad i klocktornet.
INR 24, ringkors
(INR). Det är kalkstenar av olika utformning, där
inskriptionen har fyllts i på vissa.
Andra gravvårdar med en ålderdomlig utformning
är INR 24 och 26 i kvarter D, samt INR 27 i kvarter G.
INR 13 och 14 är från 1700-talet och sitter monterade på klockstapelns
INR 24 är utformad som ett ringkors, och kan enligt yttervägg.
Sävare kyrkogård
INR 1-7 i kyrkogårdens sydöstra hörn.
19
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
INR 26
B 24-25
20
INR 27
för redliga tankesätt, ljust förstånd med gott hjerta, för ren
Gudsfruktan och stilla wandel.
Det finns ytterligare några gravvårdar i kalksten
från 1800-talets andra hälft. En av dem är D 175176, den enda gravstenen på kyrkogården som har
dekor i biskviporslin. Det är en rund medaljong med
motiv av Bertel Thorvaldsen (1770-1844). Sådana
medaljonger var populära under senare halvan av
1800-talet, och kunde ha olika motiv. Här i Sävare
är det en bevingad pojke med ett kors i ena handen,
och med den andra armen lutad mot en gravsten med
urna.
En annan kalkstensgravvård är B 24-25. Den står
tillsammans med en svart, polerad sten från 1926,
och de omgärdas av ett smidesstaket. Kalkstenen är
rest över landtbrukaren Sven Friberg, död 1907 och Kajsa
Jonsdotter, död 1896.
A 143-144 omgärdas också av ett järnstaket. Den
är rest över kyrkoherde NE Modin och ZA Modin född
Afzelius.
D 175-176
A 143-144
Gravstensformerna under 1800-talets andra
hälft var många och varierade. Efter 1850 växte
stenindustrin tack vare nya metoder som gjorde
Sävare kyrkogård
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
att det gick lättare att bearbeta hårda stenar som
granit och diabas. Fram till omkring 1880 var
dekoren sparsam, men sedan började man i högre
utsträckning hugga in former och dekor. En typ av
gravvård är den polerade i svart granit som var vanlig
under slutet av 1800-talet och de första decennierna
av 1900-talet. På Sävare kyrkogård finns ett stort
antal gravstenar av denna typ, framför allt i kvarter C
och D på kyrkans norra sida.
En obelisk är en högrest pelare med kvadratiskt
tvärsnitt och pyramidformad topp. Det finns fyra Exempel på polerade stenar i svart granit. Från vänster till höger, A 82-83: Banvakten JG Pettersson fr Grumpan 1842-1900. Hans maka Maria
exempel på Sävare kyrkogård; tre i kvarter C och 1850-1918. A 18: Folkskolläraren GA Jakobsson, f i Sävared 1886, d i Degerfors 1914. D 119-120: FV Torelius, Enkgården, Familjegrav.
D 136-139: Niklas Engström, Per Jonsg Helde. 1838-1917. Familjegrav. D 168-169: Kyrkoherde Ludvig Kulling 1857-1909. Af församlingarne.
en i kvarter D. C 126 är i röd granit med polerad
inskriftsplatta, rest över Oskar Johansson 1858-1917.
Ett annat exempel på en obelisk är C 186-187 till
minne av Carl Pettersson 1835-1906. Lovisa Pettersson
1841-1924. Lunneberg.
En annan vanlig typ av gravvård på Sävare
kyrkogård är den högresta i grovhuggen granit med
oregelbunden silhuett. Oftast har de en polerad
inskriftsplatta som är oval eller fyrkantig. Exempel på
denna typ av gravvård är A 133-137, B 28-29 och D
180-182.
C 126 och C 186-187 är exempel på obelisker.
Sävare kyrkogård
A 133-137
B 28-29
D 180-182
21
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
C 11-12 har inskriptionen
Kyrkväktaren KJ Johanssons
familjegrav
D 148 har en arkitektonisk uppbyggnad.
F 321 är ett exempel på en
mindre gravvård i svart granit.
A 118-120 med skulpterad
urna och en uppslagen bok
framför.
D 160-162 med stenram och grusbädd.
22
Det finns också mindre gravvårdar med polerad
framsida från 1900-talets början, t ex C 11-12 och
F 321, som har inskriptionen H Hv Stenhuggaren A
Svensson 1847-1907. Hvila i frid
Det finns två exempel på gravvårdar i jugendstil med
kraftfulla, plastiska ornament. Det är A 118-120, med
en urna i relief, och D 148 som har en arkitektonisk
uppbyggnad med kolonner och framspringande
kapitäl. Sävare kyrkogård har ett tjugotal gravvårdar
med grusbädd och stenram alternativt staket. Av
gamla foton framgår att det tidigare funnits fler.
Exempel på stenramsgravar är i kvarter A nr 60-63,
med pållare och järnkättingar, A 123-127 och D 160162.
Gravvårdar resta över kvinnor var ovanligt i äldre
tid, främst före 1930. De gravar som finns är ofta
över kvinnor som var förmögna nog att skaffa sig en
egen sten, eller så rör det sig om små, enkla liggare.
På Sävare kyrkogård finns det ett relativt stort antal
kvinnogravvårdar, både enklare och mer påkostade.
Den äldsta av dem är D 159 med inskriptionen
Prostinnan MLV Zweigberck 1875. Barnen Gusten 1873,
Carolina 1898. Joh 14:2, 3. Även två av liggarna är från
Sävare kyrkogård
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
sent 1800-tal; det är D 157 och D 170. D 157 har
inskriptionen Systrarne Ulla och Hilda Almgren 18201884, 1827-1909. A 41 har inskriptionen Johanna
1851-1916. För kärleksfull livsgärning i tacksamt minne
bevarad. Ålycke - barnen.
Ännu mer ovanligt än kvinnogravar var i äldre
tider gravvårdar resta över barn. På Sävare kyrkogård
finns några exempel, bl a en större kalkstenshäll med
inskriptionen CJ Hoffman 1890-1890. Exempel på
enkla liggare är F 352 över Erik 1907-1911, och G
132 över Herman 1881-1886.
A 60-63 med pållare och järnkättingar.
A 123-127 har stenram med klot i varje hörn.
SAMMANFATTNING
Sävare kyrkogård ligger strax väster om Vinninga
samhälle. I dess närhet finns prästgård och före detta
skola, numera församlingshem. I övrigt omges kyrkogården av åkermark.
Kyrkan är ritad av Emil Langlet, och uppförd
1884. Det är en centralkyrka med sexsidig plan. Fasaderna är i rött tegel och gul puts.
1938 gjordes åtgärder på kyrkogården, då bland annat
vissa kvarter fick en annan struktur. År 1999 gjordes
en utvidgning norr om den befintliga kyrkogården,
Sävare kyrkogård
D 157
D 159 är kyrkogårdens äldsta
daterade gravvård rest över en
kvinna.
A 41
F 352
INR 5, 1890-1890
G 132-133
23
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
med urnlund och minneslund.
Ett femtiotal av gravvårdarna anger titlar. Flera
av dem har anknytning till jordbruk, men även titlar inom handel och hantverk förekommer, liksom
kyrkliga titlar som t ex kyrkoherde.
På kyrkogården finns ett flertal stenar som vittnar
om att detta har varit en begravningsplats under lång
tid. Här finns t ex en medeltida liljesten, ett ringkors
och ett tiotal gravhällar i kalksten från 1700-talet.
Kyrkogården har ett stort antal gravvårdar från
sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De finns framför
allt norr om kyrkan. Det är några högresta kalkstenar från mitten och slutet av 1800-talet, och ett stort
antal höga, polerade stenar i svart granit från ungefär 1880 till 1930. Fyra av gravvårdarna omges av
svartmålade smidesstaket med grusbädd, en av järnkättingar mellan stenpållare. Det finns även ett tiotal
exempel på stenramsgravar.
Det finns också enklare gravstenar bevarade från
sent 1800-tal, bland annat ett relativt stort antal över
kvinnor.
24
Kvarter B: 12-13
LISTA PÅ UTVALDA GRAVVÅRDAR
I de fall numrering saknats, har gravvårdarna givits Kvarter C: 11-12, 13-14, 43, 52-53, 115-116, 134-135,
163-164, 185
ett inventeringsnummer INR.
Kvarter D: 119-120, 127-128, 131-132, 144-146, 148,
160-162, 174, 184-188
Gravvårdar märkta med 1 - omistliga
Kvarter A: 18, 19-21, 22, 41, 53-56, 60-63, 67-70, 80- Kvarter E: 49-50, 51-53
81, 82-83, 103-109, 133-137, 138-139, 140-141, 143- Kvarter F: 51-52
INR 26
144
Kvarter B: 20, 22-23, 24-25, 28-29, 30-33
Kvarter C: 81, 101-102, 109-111, 126, 139-140, 141142, 147-148, 150-151, 154-155, 156-157, 173-174,
175-176, 186-187
Kvarter D: 15-20, 116-117, 136-139, 152-153, 157,
159, 164-165, 168-169, 170, 175-176, 180-182
Kvarter E: 98-99, 100-101
Kvarter F: 178, 280-282, 321, 352
Kvarter G: 132-133
INR: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16,
17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 27
De gravvårdar som har ett mer framträdande kulturhistoriskt värde har markerats med 1 eller 2 enligt det
system som Västergötlands museum framtagit och
där 1 avser de gravvårdar som har högst kulturhistoriskt värde. Nedan redogörs för de bedömningskriterier som använts. Bedömningskriterierna finns med i
inventeringslistan (kap 8) där alla utvalda gravvårdar
är beskrivna och bedömda.
Gravvårdar äldre än 1900 bör bevaras för att de representerar äldre tiders gravskick och för att de är förhållandevis få.
Gravvårdar märkta med 2 - värdefulla
Kvarter A: 100-101, 110-114, 118-120, 121-122, 123- Gravvårdar med en miljöskapande funktion bör bevaras
om de ingår i ett sammanhang tillsammans med an127
Sävare kyrkogård
6. SÄVARE KYRKOGÅRD
dra gravvårdar, t ex i de fall där flera gravplatser från
samma släkt står samlade.
Gravvårdar av socialhistoriskt intresse är exempelvis de
som anger titlar och yrken och som därmed vittnar
om olika sociala skikt i samhället. Det kan också gälla en grav specifikt tillägnad en kvinna, vilket innan
1930-talet var relativt ovanligt. Även barngravar är
ovanliga.
Gravvårdar av lokalhistoriskt intresse gäller de gravar där
personen/släkten varit känd i bygden eller i landet
och som därmed berättar något särskilt. Poängteras
bör att inga djupgående personhistoriska efterforskningar har gjorts.
Gravvårdarnas utformning kan till exempel visa på en
viss tids stilideal, och därmed vara representativ, eller vara särskilt noggrant eller konstnärligt bearbetad.
Det kan också gälla en grav med ovanlig utformning,
antingen för den specifika kyrkogården eller för kyrkogårdar i allmänhet.
Sävare kyrkogård
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet
Arkiv på Västergötlands museum
Bebyggelseregistret:
http://www.bebyggelseregistret.raa.se
Malmström, Krister (1990) Centralkyrkor inom svenska
kyrkan 1820-1920, Kungl. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, Stockholm
Skaraborgsbygden del V - Vänerstranden (1936), Hjo
25
7. OMGÄRDNINGAR, GRINDAR
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Objekt
Teknisk uppbyggnad
Åtgärdshistorik/kommentar
7.1
Mur i norr
Skalmur i grå Kinnekullekalksten i fallande längder och med täckplatta.
Uppförd 1974 av
Tage Claesson, stenhuggare
7.2
Uppförd i två våningar, första våningen Ritad 1928 av Axel
Klockstapel/ i spritputsad betong med slät, grå
Forssén. Även klockstiglucka
sockel. Andra våningen i trä med slät,
orna är från 1928.
rödmålad panel. Svartmålade ljudluckor i alla väderstreck. Rundbågiga
muröppningar, mot parkeringen med
dubbel, svartmålad smidesgrind. Skiffertäckta sadeltak. Överst kopparklädd
spira, krönt med kors. Hängrännor och
stuprör. Brant trätrappa upp till klockvåningen. Utmed fasaderna och invändigt
finns gravhällar uppsatta.
7.3
Fyrsidiga granitstolpar. Enkel, svartmåGrind mot
lad smidesgrind. På utsidan tre trappprästgård
steg.
7.4
Fyrsidiga granitstolpar. Enkel, svartmåGrind mot
lad smidesgrind.
församlingshem
26
Skadebeskrivning
Skadevärdering
Föreslagna åtgärder
Grindar: Visst rostgenomslag och
färgsläpp.
2:14
Rostskyddsbehandling, målning.
Fasader: Begynnande färgsläpp på 5
spritputsen.
Omfattande påväxt.
2:14
Rengöring, målning.
2:14
Målas i samband med vissa övriga
smidesdetaljer på kyrkogården.
Sävare kyrkogård. Omgärdningar, grindar
7.OMGÄRDNINGAR, GRINDAR
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Objekt
Teknisk uppbyggnad
7.5
Grind, 1999
års utvidgning
Dubbel, svartmålad grind i metall med
dekor i form av kors.
Sävare kyrkogård. Omgärdningar, grindar
Åtgärdshistorik/kommentar
Skadebeskrivning
Skadevärdering
Föreslagna åtgärder
2:16
Målning
27
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.2
A 18
Hög, smal i svart granit med
brutet krön. Polerad framsida. Inskription inom ram.
Dekor i form av strålande
stjärna och kors med slingor.
Står på sockel.
Hög, smal i grå granit. Svart,
polerad, oval inskriftstavla
med inskription och dekor i
form av kors.
Hög, smal i grå granit med
oregelbundet krön. Försänkt
inskription med spår av svart
färg.
Liten liggare i grå granit med
ram och inskription i relief.
Folkskolläraren GA
1
Jakobsson, f i Sävared
1886, d i Degerfors 1914
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Johannes Jansson,
Helde, familjegrav, 1919
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Komminister J.S:son
Brodéen 1859-1910. Af
Församlingarna
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
8.3
A 1921
8.4
A 22
8.7
A 41
8.8
A 5356
28
Låg och bred i svart granit
med trappat överstycke.
Polerad ram, inskription och
dekor i form av kors.
Värdekarakterisering
Johanna 1851-1916. För 1
kärleksfull livsgärning i
tacksamt minne bevarad.
Ålycke - barnen
1
Janne Larsson 18381919. Hans maka Lena
1837-1921. Sonen Emil
1873-1910
Kulturhistorisk motivering
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Utformning (anspråkslös)
Ålder (tidigt 1900-tal)
Utformning (ovanligt med
låg och bred sten före 1930)
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Inskription något
svårläst.
2:16
Ifyllnad av inskription se även kap 2,
Nulägesbeskrivning.
Vid inventeringstillfället låg stenen ned
pga att den inte uppfyller krav på säker
förankring.
Kommer att resas
efter att ny förankring gjorts.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.9
A 6063
Stenramsgrav med grusbädd.
På ramen står stenpollare
med svartmålade kättingar
emellan. Livstenen är hög
och smal med oregelbundet
krön. Oval, försänkt, polerad
inskriftsplatta med försänkt
inskription och dekor i form
av kors. Framför finns en
liggare.
Hög, smal i grå granit med
rusticerad sida, baksida och
sockel. Oregelbundet krön.
Försänkt inskription. I sidorna sitter krokar, troligen har
gravvården varit omgärdad av
t ex ett staket.
Svart granit med vinkelbrutet
krön. Polerad inskription,
ram och dekor i form av kors
med bladslingor.
G Hassellöfs familjegraf, 1
1912. Liggare: Gustaf
Hassellöf 1835-1912.
Hans maka Lovisa
1855-1935. Maria Elise
Mattsson f Hassellöf
1880-1920.
8.10
A 6770
8.11
A 8081
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (tidigt 1900-tal)
Utformning (enda gravvården på kyrkogården med
stenpållare och järnkättingar.
Visst färgsläpp på
kättingar.
2:14
Målning av kättingar.
1
Petter Jansson 18361908. Lisa Jansson
1842-1918. Son Albert
1858-1911. Dotter Anna
1873-1912. Son Jean
1884-1918. Fotegården
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Påväxt. Svårläst
inskription.
2:16
Rengöring, ifyllnad
av inskription. Se
även kap 2, Nulägesbeskrivning
Johannes Magnusson
1816-1902. Hans maka
Maja 1837-1912. Skattegården
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Värdekarakterisering
1
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
29
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
8.12
A 8283
Teknisk uppbyggnad
Hög, smal i svart granit med
vinkelbrutet krön. Polerad
framsida. Inskription på den
övre delen.
8.13
Hög, smal i svart granit med
A 100- vinkelbrutet krön. Pole101
rad framsida med försänkt
inskription. Upptill dekor i
form av akantusblad.
30
Inskription
Värdekarakterisering
Banvakten JG Pettersson 1
fr Grumpan 1842-1900.
Hans maka Maria 18501918
AN Janssons, Fotegår2
den, familjegrav
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel, gårdsnamn)
Ålder (troligen tidigt 1900tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.14
Två st gravvårdar. Till vänA 103- ster en mycket hög, smal i
109
grå granit med oregelbundet
krön. Rusticerad framsida
med slät, försänkt inskriftsplatta och svartmålad text.
Till höger en lägre, smal i
grå granit med oregelbundet
krön. Rusticerad framsida
med slät inskriftstavla och
svartmålad text. Upptill text
i relief.
8.15
Hög, smal i granit med oreA 110- gelbundet krön. Rusticerad
114
med slät, polerad inskriftstavla.
Inskription
Värdekarakterisering
Hög sten: JA Jonssons, 1
Ålycke, familjegraf. JA
Jonsson 1836-1909.
Lovisa född Ericson
1838-1922. Gustaf Einar
1880-1890. Ester Katarina 1879-1902. Oscar
Henrik 1872-1912. Anna
Sofia 1874-1940. Gerda
Maria 1876-1951. Anna
Lovisa 1874-1952. Ingrid Åmark född Collin
1891-1919. Emil Åmark
1869-1950. Nanna
Åmark 1898-1997.
Stående sten till höger:
Åmark, Ålycke, familjegrav. Knut Gunnar
1915-1999. Ingrid född
Danell 1914-1999
Karl Gustafssons famil- 2
jegraf, Jutegården
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Ålder (troligen tidigt 1900tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
31
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.16
Hög, smal i grå granit. KaA 118- pitäl med palmetter. Övre
120
delen av stenen har en nisch
med en urna i relief. Nedanför finns något utkragande,
polerad inskriftsplatta med
text i relief. Framför liggare i
form av uppslagen bok.
Stenramsgrav med grusbädd.
8.17
A 121- Markerade hörn. Bakre delen
av ramen utgörs av flyglar
122
till livstenen. Livsten stående
med rundat krön. Polerad
framsida, inskription och dekor i form av kors, palmetter
och bladrankor.
8.18
Stenramsgrav med grusbädd.
A 123- Stenram har svängd ovansida
127
och hörn markerade med
klot. Bakre delen av ramen
utgörs av flyglar till livstenen.
Hög livsten med vinkelbrutet
krön. Inskription i relief. Dekor i form av strålande sol.
32
Inskription
Värdekarakterisering
AG Svenssons familje2
grav, Blomsterbacken.
Gustav Johansson
1906-1961. Makan Märta
1905-1987.
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
2
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Utformning/miljöskapande
värde tillsammans med A
123-127
X
KG Anderssons familje- 2
grav. Törestorp. Liggare:
Einar Andersson 18901976. Hans maka Gertrud 1899-1980. Enligt
gravregistret var första
gravsättningen 1934.
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Utformning/miljöskapande
värde tillsammans med A
121-122
X
…Petterssons familjegrav, Gunnarsgården.
Liggare: Frans Johansson 1896-1973. Enligt
gravregistret var första
gravsättningen 1921.
Skadebeskrivning
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.19
Hög, stående i röd granit
A 133- med brutet krön. Rustice137
rad med försänkta, polerade
inskriftsplattor.
Värdekarakterisering
Johannes Anderssons
1
familjegrav, Enkgården.
Alf Andersson 19111995. Makan Maiken
1918-2009. Enligt
gravregistret var första
gravsättningen 1888.
Hög, stående med rakt över- Kaptenen vid Västgöta 1
8.20
reg:te, riddaren Carl O
A 138- stycke. Polerad inskription
Hofflander 1820-1873.
139
och dekor i form av kors.
Sophie CH Hofflander
f Erasmie 1828-1891,
Alebäck. Löjtnanten vid
Jämtl Fältjägarreg:te Robert Erasmie 1839-1885.
Telekommissarien Sigrid
Hofflander 1869-1964.
1
Prosten FW Siberg
8.21
Gravvården omgärdas av
1830-1903, och hans
A 140- ett svartmålat smidesstaket
141
med silverfärgade knoppar i maka Selma Siberg f
varje hörn. Står på grusbädd. Synnerholm 1835-1904.
Stenen är en hög, smal i svart Af församlingarna
granit. Utgörs av tre delar
där inskriptionen är på den
översta delen.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
2:16
Målning av smidesstaket.
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(titlar, gårdsnamn)
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Utformning (smidesstaket är
ovanligt på kyrkogården)
33
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.22
Gravvården omgärdas av ett
A 143- svartmålat gjutjärnsstaket
144
med meandermönster. Staketet kröns av silverfärgade
kors och svartmålade spetsar.
Står på grusbädd. Gravstenen
är hög, stående i kalksten
med akroterier. Försänkt
inskription.
8.23
Liten liggare i röd granit med
B 12- ram, kors och inskription i
13
relief.
8.24
Hög, stående i svart graB 20
nit med vinkelbrutet krön.
Utgörs av tre delar där den
översta har polerad framsida
med inskription och dekor
i form av kors och bladslingor.
8.25
Stor liggare i röd granit med
B 22- dekor i form av kors och
23
inskription i relief.
34
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Här hvilar kyrkoherden…död den ….18….
Enligt gravregistret NE
Modin, ZA Modin född
Afzelius
1
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Utformning (järnstaket är
ovanligt på kyrkogården)
Bergsmannen Per-Erik
2
Fredrikssons familjegrav
Socialhistoriskt intressant
(ovanlig titel)
Gustava Falk 1825-1909 1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Emanuel Jacobsson,
Pilegården 1842-1907
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Utformning (ovanlig på
kyrkogården)
1
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Påväxt. Inskriptio2:16
nen har spår av svart
färg.
2:16
Föreslagna åtgärder
Rengöring, ifyllnad
av inskription. Se
även kap 2, Nulägesbeskrivning.
Målning av gjutjärnsstaket.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
8.26
B 2425
Gravvården omgärdas av
ett svartmålat smidesstaket.
Staketet kröns av silverfärgade liljor och spetsar. Står
på grusbädd. Två gravstenar,
till vänster hög och smal
kalksten med spetsigt krön
och akroterier. Svartmålad
inskription. Till höger svart,
polerad granitgravvård i form
av kors på en hög sockel med
försänkt inskription.
Hög, stående i röd granit
med brutet krön. Polerade
inskriftsplattor, en oval och
en rektangulär, med försänkt
inskription.
Kalksten: Här hvila
landtbrukaren Sven
Friberg …..-1907. Kajsa
Jonsdotter, Grumpan,
…..-1896.
Svart sten: Här vilar
Lantbrukaren Guastaf
Friberg från Grumpan
1832-1926. Sv Ps 428
1
Sven Larsson, Lunneberg, 1818-1884. Familjegraf
1
8.27
B 2829
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (före 1900)
Utformning (smidesstaket
är ovanligt på kyrkogården.
Gravvården till vänster har
en ålderdomlig utformning)
Socialhistoriskt intressant
(titlar, gårdsnamn)
X
Visst färgsläpp på
smidesstaket.
2:16
Målning.
Inskription något
otydlig.
2:16
Ifyllnad av inskription. Se även kap 2,
Nulägesbeskrivning.
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
X
35
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.28
B 3033
Stenramsgrav med grusbädd.
Stenramen har markerade
hörn samt markeringar mitt
fram vid tröskelsten. Hög,
stående livsten i grå granit.
Rustik med slät, oval inskriftsplatta.
8.29
C 1112
LJ Johansson, Alebäck, 1
familjegraf, 1911. Liggare: Lars Johan Johansson 1841-1886. Hans
maka Anna Greta 18471933. Einar Johansson
1874-1970. Maka Olga
f Mauritz 1880-1959.
Hedvig Lundén f Torelius 1879-1937. Gerda
Torelius 1885-1962.
Kyrkväktaren KJ Johans- 2
sons familjegrav
Liten, stående i svart granit.
Kvadratisk med rusticerade
sidor och ovansida. Polerad framsida med försänkt
inskription och dekor i form
av palmett.
Lantbrukaren Alfred
2
Låg och bred i svart granit.
Friberg 1847-1941. Hans
Rakt kapitäl med meandermaka Selma 1870-1931.
bård. Polerad inskriftstavla
med försänkt inskription. Vid
var sida kollonnett.
8.30
C 1314
36
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
X
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (troligen tidigt 1900tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
8.31
C 43
Liten liggare i svart granit
med försänkt inskription.
Margot Ekman 18951930
2
8.32
C 5253
8.33
C 81
Liten liggare i svart granit
med inskription i relief.
Maja-Stina Åsman
2
1849-1929. Beata Åsman
1855-1924. Funkatorp
Hilda Maria Friberg
1
1860-1925. Jutegården
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Utformning (anspråkslös)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Utformning (anspråkslös)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv, gårdsnamn)
Hög, smal i svart granit med
vinkelbrutet krön. Polerad
framsida. Inskription och
dekor i form av kors på den
övre delen. På mellandel polerad dekor i form av blommor.
Hög, smal i svart granit med Sven Jansson 1840-1924. 1
8.34
C 101- profilerat krön. Polerad fram- Hilda Jansson 1844102
sida med polerad inskription 1924. Fotegården
och dekor i form av kors.
Står på grå granitsockel.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
X
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
37
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.35
Hög, smal i grå granit med
C 109- oregelbundet krön. Två pole111
rade inskriftsplattor - en oval
och en rektangulär. Försänkt
inskription och dekor i form
av kors. Står på sockel. Framför finns en liggare.
Gravsten utformad som ett
8.36
C 115- kors på sockel med polerad
116
inskription och ram. Framför
finns en liggare.
8.37
Obelisk i röd granit. Utgörs
C 126 av tre delar, där den mittersta
har polerad framsida med
försänkt inskription.
8.38
Hög i röd granit med oregelC 134- bundet krön. Rustik baksida,
135
sida och sockel, polerad
framsida med inskription
och dekor i form av kors och
palmett.
38
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Frans Svensson, Lunneberg, 1859-1920. Familjegrav. Liggare: Nils
Lundqvist 1902-1999.
Makan Karin Lundqvist
1899-2000. Lunneberg
1
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
X
Gustaf Svensson 1866- 2
1920. Hans maka Agda
1878-1944. Liggare: Sigrid Svensson 1916-2009
Oskar Johansson 1858- 1
1917. Björsgården
Aug Anderssons familje- 2
grav. Enligt gravregistret
var första gravsättningen
1919.
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (tidigt 1900-tal)
Utformning (ett av få kors
på kyrkogården)
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Utformning
Ålder (tidigt 1900-tal)
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.39
Stenramsgrav med grusbädd.
C 139- Stenramen har fasad över140
kant. Livsten hög och smal i
svart granit med vinkelbrutet
krön. Polerad framsida med
försänkt inskription.
8.40
Hög, smal i svart granit.
C 141- Oregelbundet krön. Polerad
framsida med dekor i form
142
av strålande stjärna och kors
med bladslingor. Polerad
inskription.
8.41
Hög, smal i svart granit med
C 147- vinkelbrutet krön. Polerad
148
framsida på övre del, försänkt inskription och dekor i
form av kors. Dekor i form
av polerat kors.
8.42
Hög, smal i svart granit med
C 150- vinkelbrutet krön. Polerad
151
framsida med försänkt inskription och dekor i form av
kors. Upptill polerad dekor i
form av bladslingor.
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
CL Jonsson 1839-1906.
Maria Jonsson 18411915. Postgården
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
JF Magnussons familjegrav, Helde, 1919
1
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Anders Andersson 1829- 1
1901. Hans hustru Stina
1823-1910
Johan Johanssons, Falka- 1
gården, familjegrav, 1919
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
39
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.43
Obelisk i svart granit. Övre
C 154- del har dekor i form av för155
sänkt kors. Mellersta delen
med polerad framsida och
försänkt inskription.
8.44
Hög, smal i svart granit med
C 156- vinkelbrutet krön. Inskription
157
och dekor i form av kors.
Står på två socklar.
8.45
Hög, smal i svart granit med
C 163- vinkelbrutet krön. Polerad
framsida med försänkt in164
skription.
8.46
Hög, smal i svart granit med
C 173- vinkelbrutet krön. Polerad
174
framsida med försänkt inskription och dekor i form av
kors på övre del. På mellandelen polerad dekor i form av
blommor. Står på sockel.
40
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Johannes Erikssons
1
familjegrav, Björsgården,
1919
Sven Andersson 18281899. Hans maka Betty
1836-1917. Pukaregården
JF Strömbergs familjegraf
1
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
2
Ålder (tidigt 1900-tal)
Jonas Friberg 18251
1902. Hans maka Maria
Kristina 1835-1900. Jutegården.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.47
Hög, smal i svart granit med
C 175- profilerat krön. Polerad fram176
sida med försänkt inskription. Dekor i form av rundlar
med blommor och kors som
följer stenens form.
8.48
Hög, smal i röd granit med
C 185 vinkelbrutet krön. Försänkt
inskriftsplatta och dekor i
form av kors.
Obelisk i svart granit med
8.49
C 186- polerad framsida. Övre del
187
har dekor i form av försänkt
kors. Mittersta delen med
försänkt inskription.
8.50
Gravvården omges av ett
D 15- svartmålat smidesstaket med
20
silverfärgade knoppar. Står
på grusbädd. Stående, rustik
livsten i granit med försänkt
inskription.
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Svante Petterssons,
Björnlycke, familjegrav.
1919
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Gusten Flyrin 1961-1914 2
Ålder (tidigt 1900-tal)
Carl Pettersson 18351906. Lovisa Pettersson
1841-1924. Lunneberg
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
1
Bergmanssons, Filsbäck, 1
familjegrav
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Utformning (smidesstaket är
ovanligt på kyrkogården)
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
2:16
Målning av smidesstaket i samband
med vissa övriga
smidesdetaljer på
kyrkogården.
41
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.51
Liten, stående i svart granit
D 116- med stickbågigt krön. Polerad
117
framsida med polerad inskription. Rusticerad sockel.
8.52
Gravvård i svart diabas med
D 119- polerad dekor i form av ett
120
kors med girlang och krans
runt. Försänkt inskription.
Låg och bred i grå granit med
8.53
D 127- vinkelbrutet krön. Inskription
128
i relief samt dekor i form av
oljelampa och timglas mellan
änglavingar. Framför finns en
liggare.
Inskription
Värdekarakterisering
Syskonen Läckgren.
1
Anna 1882-1882, Ernst
1887-1889, Gerda 18921893, Gunnar 1895-1900
FV Torelius, Enkgården, 2
Familjegrav
Folkskolläraren AJ Schill 2
1866-1927. Hans maka
Anna f Jonsson 18711958. Liggare: Kantor
Ture Larson 1906-1985.
Hans maka Hildur 19002002.
8.54
Hög, smal i svart granit som Kyrkoherden Ture Wil- 2
D 131- avslutas uppåt med kapitäl. I helm Blomberg 1856132
övre del en nisch med dekor 1932. Hans maka Anna
Helena Maria f Siberg
i form av krucifix. Inskription i relief. Framför finns en 1863-1923. Pastoratet
liggare.
reste vården. Liggare:
Gertrud Ollner född
Blomberg 1886-1945.
42
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Socialhistoriskt intressant
(titlar)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.55
Hög, smal i svart granit med
D 136- profilerat krön. Polerad fram139
sida. Försänkt inskription och
dekor i form av kors.
8.56
Obelisk i svart granit. ProD 144- filerad list mellan övre del
146
och mellandel. Inskription på
mellandel.
8.57
Låg och bred. Kraftigt kapitäl
D 148 med polerad dekor i form
av palmetter. Polerad, oval
inskriftsplatta med polerad
inskription. Plastisk dekor i
form av girlang. Vid var sida
en kolonn.
8.58
Hög, smal i svart granit med
D 152- oregelbundet krön. Polerad
153
framsida. Försänkt inskription. Står på sockel.
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Niklas Engström, Per
1
Jonsg Helde. 1838-1917.
Familjegrav
Ålder (tidigt 1900-tal)
L Sahlstrands familjegrav
2
Ålder (troligen tidigt 1900tal)
Oscar Sundberg 18751933
2
Utformning (en av få gravvårdar med arkitektonisk
uppbyggnad/plastiska ornament på kyrkogården)
Fru Louise Norén född 1
Roos af Hielmsäter
1813-1892. Dotter Julie
Norén 1840-1887. Söner
reste vården 1913
8.59
Liten liggare i svart granit
Systrarne Ulla och Hilda 1
Almgren 1820-1884,
D 157 med polerad inskription.
Framför finns en större häll i 1827-1909.
kalksten.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Liggaren har en
skada i överkant.
5
Föreslagna åtgärder
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnor)
43
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.60
Stående i svart granit med
D 159 rundat krön. Polerad framsida med försänkt inskription
och dekor i form av kors.
Rusticerad sida, baksida och
sockel.
8.61
Stenramsgrav med grusbädd.
D 160- Ramen har markerade hörn
och försänkt tröskelsten. Ba162
kre delen utgörs av svängda
flyglar med polerad dekor.
Livstenen är ett kors i granit
mot veckad bakgrund. Upptill dekor i form av strålande
sol, stjärnor och girlang.
Korsets sockel har polerad
inskription.
8.62
Hög, smal i svart granit med
D 164- oregelbundet krön. Rustice165
rad, sida, baksida och sockel,
polerad framsida. Oval
inskriftsplatta med polerad
inskription.
44
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Prostinnan MLV Zweig- 1
berck 1875. Barnen
Gusten 1873, Carolina
1898. Joh 14:2, 3
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Wilhelm Läckgren 1853- 2
1933. Hans maka Josefina 1858-1946. Dottern
Hildur 1884-1933. Dottern Agnes 1886-1947.
Sonen Ernst 1891-1955.
Utformning (ovanlig på
kyrkogården)
Gustaf Sundberg
1828-1910. Makan Inga
Sundberg 1825-1907.
Lunneberg
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
1
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
8.63
Hög, smal i svart granit med
D 168- vinkelbrutet krön. Polerad
169
framsida med vitmålad, försänkt inskription och dekor
i form av kors. Står på två
socklar.
8.64
Liten liggare i granit med
D 170 inskription och ram i relief.
Kyrkoherde Ludvig
Kulling 1857-1909. Af
församlingarne.
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Hilda Magnusson 18621880
1
8.65
Hög, smal i grå granit med
D 174 brutet krön. Rusticerad med
polerade inskriftsplattor, en
oval och en rektangulär.
Hög, smal i kalksten med
8.66
D 175- vinkelbrutet krön. Står på två
176
sockeldelar. Försänkt inskription. Upptill vit porslinsmedaljong med motiv bevingad
pojke med ett kors i ena
handen, och med den andra
armen lutad mot en gravsten
med urna.
Erik Jonsson, Per Jonsgården, Helde
2
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
Här hvilar Landtbruka- 1
ren Johs Läckgren 18221896 och hans maka
Maria Kajsa Läckgren
1817-1899.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Ålder (före 1900)
Utformning (enda gravvården med porslinsmedaljong
på kyrkogården)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Spricka sida/baksida. 2:13
Visst materialbortfall. Svårläst inskription.
Föreslagna åtgärder
Lagning och ifyllnad av inskription
görs av konservator. Se även kap 2,
Nulägesbeskrivning.
45
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.67
Hög, smal i svart granit med
D 180- oregelbundet krön. Polerad
182
inskriftsplatta med försänkt
inskription.
Inskription
Hemmansägaren Magnus Bengtson. Hans
maka Johanna Arvidson
och syster Maja Stina
Bengtson i Fänriksgården, 1911
Hög, smal i svart granit med JV Sundbergs famil8.68
D 184- brutet krön. Polerad inskrifts- jegrav, 1915. Liggare:
Anna 1880-1958
188
platta och dekor i form av
kors. Framför finns en liggare.
8.69
Stenramsgrav med grusbädd. Edvin Johansson 18861933. Hans maka Carin
E 49- Stenram i svart granit med
1895-1983. Helde
50
markerade hörn. Livsten
låg och bred i svart granit.
Kapitäl med polerad dekor i
form av kors och palmetter.
Polerad inskription.
46
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel, gårdsnamn)
2
Ålder (tidigt 1900-tal)
2
Utformning, miljöskapande
värde tillsammans med E
51-53
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
X
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
8.70
E 5153
Teknisk uppbyggnad
Stenramsgrav med grusbädd.
Stenram med markerade
hörn och rundad ovansida.
Bakre del med flyglar upp
mot livstenen. Hög, smal
livsten med rundat krön. Palmetter och inskription i relief.
8.71
Stenramsgrav med grusE 98- bädd. Ram i kalksten med
99
fasad ovansida. Hög, stående
livsten i kalksten med huggen
bladdekor. Slät, försänkt inskriftsplatta med svartmålad
text och dekor i form av kors.
8.72
Stenramsgrav med grusbädd.
E 100- Stenramen har rundad ovan101
sida och markerade hörn.
Livstenen är låg och bred i
röd granit. Svängt krön med
rundlar vid sidorna. Polerad
inskription och dekor i form
av kors.
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
AP Johansson, Välorna,
1857-1928. Hans maka
Maja Greta 1859-1941.
Dottern Majken 18931972.
2
Utformning, miljöskapande
värde tillsammans med E
51-53
X
Landtbrukaren i Skatteg
Thorstorp, Anders Andersson f 1801 d 1870.
Och hans hustru Kajsa
Arvidsdotter f 1817 d
1866.
1
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(titel, gårdsnamn)
Utformning (enda exemplet
på denna typ av gravvård på
kyrkogården i Sävare)
X
JA Bengtsson 18561
1913. L Bengtsson 18641928. Fänriksgården
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
47
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
8.73
F 5152
Teknisk uppbyggnad
Låg och bred i röd granit.
Kapitäl med strålande kors
och en kolonn vid var sida.
Polerad framsida med polerad inskription.
8.74
Liten, stående i svart granit
F 178 med rakt krön. Polerad framsida med dekor i form av
bladslingor. Polerad inskription. Står på sockel.
Liten liggare i röd granit med
8.75
F 280- inskription och ram i relief.
282
8.76
F 321
8.77
F 352
48
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Smedmästaren Emil
2
Johansson 1883-1931.
Hans maka Hulda 18981962.
Socialhistoriskt intressant
(titel)
Hulda Ekström 18951919. Sandtorp
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv, gårdsnamn)
Maja Andersson 18261911. Augusta Magnusson 1887-1935. Tekla
Magnusson 1869-1947.
H Hv Stenhuggaren A
Svensson 1847-1907.
Hvila i frid
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel)
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Utformning (enkel liggare
över ett barn)
Liten, stående i svart granit med vinkelbrutet krön.
Rusticerad sida, baksida och
sockel. Polerad, oval inskriftsplatta med dekor i
form av kors och eklöv.
Erik 1907-1911
Liten liggare i grå granit.
Upptill dekor i form av palmett mellan två stjärnor. Text
i relief.
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.78
G 132133
8.79
INR 1
Liten liggare i grå granit med
polerad framsida och inskription.
Hög, smal i kalksten. Spetsigt
krön med änglaflykt inom
rundel. Svartmålad inskription.
8.80
Hög, smal i kalksten med rakt
INR 2 krön. Rester av svartmålad
inskription.
8.81
Kalkstenskors på sockel.
INR 3
8.82
Övre delen av en kalkstensINR 4 grav. Står lutad mot INR 3.
8.83
Kalkstenshäll
INR 5
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Herman 1881-1886
1
IBS ILD BIS MID
BIS MID OIS SIS AIS
A:171.
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Utformning (enkel liggare
över ett barn)
Utformning (ålderdomlig)
Miljöskapande
1
…inlagad och ….utaf
kyrckio….Holander
samt Eliabeth Gudhema
1752…
Britta Lena Svensdotter 1
Herngren, född 1827
i Skara, död 1900 på
Ålycke.
1
CJ Hoffman 1890-1890
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
1
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Påväxt, framför allt
på baksidan.
2:13
Rengöring
Ålder (1700-tal)
Utformning (ålderdomlig)
Miljöskapande
Påväxt, framför allt
på baksidan.
2:13
Rengöring
Ålder (tidigt 1900-tal)
Utformning (ett av få kors
på kyrkogården)
Socialhistoriskt intressant
(kvinnograv)
Utformning (ålderdomlig)
Miljöskapande
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intressant
(barngrav)
Påväxt, framför allt
på baksidan.
2:13
Rengöring
Spår av svart färg i
inskriptionen.
2:16
Ifyllnad av inskription.
2:13
Besiktning
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
49
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
8.84
Kalkstenshäll, sprucken mitt
INR 6 på.
Fr Lugner
1
Utformning (ålderdomlig)
Miljöskapande
8.8.5
Kalkstenshäll
INR 7
Enligt besiktninspro1
tokoll, Beerståhl 1971:
IHS/IPS ASD 1714/SIS
RID/PIS SIS BN---
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Sprucken tvärs över.
2:13
Besiktning
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
Besiktning
Utformning (ålderdomlig)
Miljöskapande
2:13
Spår av svart färg.
8.86
Kalkstenshäll
INR 8
8.87
Kalkstenshäll
INR 9
50
Här vilar hemmansägaren Klas Johansson från
Tomten Sävared 18341907.
Här vilar Gustaf Johansson född i Skatteg
Sävared 1837, död i
Lidköping 1911 (?)
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
2:16
Ifyllnad av inskription.
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(titel, gårdsnamn)
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
1
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.88
INR
10
Kalkstenshäll
8.89
INR
11
Kalkstenshäll
Sven Andersson under
1
P…..Sävared 1835-1908.
Tacksamt minne för
donation till Säfvared
församling.
Nils Joh….Skatteg
1
Helde, 1823-1903 (?)
8.90
INR
12
Kalkstenshäll, sprucken tvärs All inskrift nersliten.
1
över.
Enligt Beerståhl 1971:
HER UNDER LIGER
BEGRAFEN, samt årtalet 1696.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
Ålder (tidigt 1900-tal)
Socialhistoriskt intressant
(gårdsnamn)
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
2:13
Besiktning
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning
Ålder (troligen 1600/1700tal)
Miljöskapande värde
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Sprucken tvärs över.
51
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.91
INR
13
Kalkstenshäll monterad
mot klockstapelns yttervägg.
Svartmålad inskription inom
tempelgavel.
1
Vänd nu åter till frid
min själ ty Herren giör...
gott ty du hafver uttagit
mina siäl ut ur döden…
min fot från fall. Jag vill
wandra för Herranom
uti de lefvandes land.
Joh 16.82
Uti denna Kammar
giömmer Twänne såta
makars ben. Däras
namn ej böra glömmas
Läs dem Uppå denna
sten. Mannen Mönster
Skrifvaren. Namnet war
Jonas Melin, Margareta
Ek. Tre...döde...stodo
gro....Christin....Sara och
Margareta....fadren afled
den 8 Apr Modren dog
1773, sonen Andreas år
17.....Catharina 1744
52
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (1700-tal)
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
8.92
INR
14
Kalkstenshäll monterad
mot klockstapelns yttervägg.
Försänkt inskriftstavla med
svartmålad inskription.
Inskription
Värdekarakterisering
Ghs. Här under hvilar i 1
Heranom Jöns Bengtson
f 1705 död år 1761. H
Brita Bengtsdoter föd
år 1703 d 1776. Son Jan
Jöns son föd år 1731. H:
Lena Stina föd år 1741.
Barnen D: Caisa föd
1766 död 1771. D: Eraka föd 1764. D: Beata
föd 1766 död 1771. D
Caisa död 1770. S: Jöns
föd 1774. S Joh föd 1791
PM f 1810 1840. Anno
1776
Del av liljesten, grå sandsten.
1
8.93
INR
15
8.94
Två kalkstenshällar monterade mot väggen inne i klockINR
16 och stapeln.
17
Uppräkning av donatio- 1
ner som kyrkan fått, och
om åtgärder som gjorts
på kyrka och kyrkogård.
Uppsatta på 1930-talet.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (medeltida)
Kraftig påväxt.
2:13
Rengöring görs av
konservator.
Dokumentvärde (information om kyrkans och kyrkogårdens historia)
Kraftig påväxt.
2:13
Rengöring
Ålder (1700-tal)
53
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.95
INR
18
Kalkstenshäll. Tempelgavel
och hörnrundlar med änglaflykter upptill och rosetter
nedtill. Sprucken tvärs över.
1
Oläslig. Hittad vid
Hälde och hitförd 1971.
Inskription enligt Beerståhl: Kantskrift: DIG--/OCH DEM RÖR/
ER INTE VED THEM
PSAL 3 THERET
FER/DIGA? Inskrift på
tavlan: HER UNDER--/
SVEN S--/1655 DEN
3 OCT MED/SINA
HUSTRU H G(V /PD
OCH OLUF OD/SAS
CAD AAD IAD
1
All inskrift nersliten
(även när Beerståhl
gjorde sin besiktning
1971, se ovan).
8.96
INR
19
54
Kalkstenshäll.
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Ålder (troligen 1600/1700tal)
Sprucken tvärs över.
Ålder (troligen 1600/1700tal)
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
2:13
Besiktning
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning.
5
2:13
Besiktning
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.97
INR
20
Kalkstenshäll monterad
mot klockstapelns yttervägg.
Svartmålad inskription inom
försänkt ram.
8.98
INR
21
Kalkstenshäll monterad
mot klockstapelns yttervägg.
Svartmålad inskription inom
oval ram i relief.
1
Wandringsman kyrkoherden i Säfwarhed
Välärewördige och höglärde Herr Nils Sundbeck som blef född till
verlden d 12 aug 1719
och efter….och christerlig vandel i herranom
afled d 16 aug 1777 och
dess kähra hustru fru
Anna Maria Ranghstedt
född d 16….1723….
samt fyra barn hvilka
under denna vård njuta
till sina kroppar en rolig
hvila och afbida en from
upståndelse.
Jonas Broms, Marta
1
Marchander……
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
Värdekarakterisering
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Ålder (1700-tal)
Ålder (troligen 1600/1700tal)
55
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
8.99
INR
22
Kalkstenshäll monterad
mot klockstapelns yttervägg.
Svartmålad inskription inom
rektanguläs ram. Dekor i
form av strålande stjärna.
Här hvilar för detta
2
Hemmansägaren Jöns
Jeansson uti Björsgården Säfvared. Född den
16 juli 1774. Död den
19 april 1843. Och dess
kära hustru Maria Greta
Strandman, född den 10
februari 1774, död den
31 mars 1838. Sv Ps No
477 v. 6, 7, 8
All inskrift utsliten (även 1
när Beerståhl gjorde sin
besiktning 1971).
8.100 Kalkstenshäll med spår av
NR 23 tempelgavel och rundel.
8.101
INR
24
56
Ringkors i kalksten. Framför
ligger en kalkstenshäll.
Enligt Beerståhl finns
inskriften: ARS KMD.
Kunde inte ses vid inventeringen 2012.
Värdekarakterisering
1
Kulturhistorisk motivering
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
2:13
Besiktning
2:122:17
Kontinuerlig tillsyn,
se kap 2, Nulägesbeskrivning.
Ålder (1700-tal)
Ålder (troligen 1600/1700tal)
Utformning (ålderdomlig)
Möjligen medeltida, möjligen gavel till framförvarande
häll.
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
1: Akut åtgärd, 2: Åtgärdas år X, 3: Åtgärdas i samband med annat arbete, 4: Estetisk åtgärd, 5: Åtgärdas ej
Gravnr
Teknisk uppbyggnad
Inskription
Värdekarakterisering
8.102
INR
25
Hög, smal i svart granit med
vinkelbrutet krön. Polerad
framsida. Försänkt inskription och dekor i form av
strålande stjärna.
Hög, smal i kalksten med
vinkelbrutet krön. Står på
profilerad, låg sockel. Svartmålad inskription och dekor i
form av stjärna.
Sven Sedigs familjegrav,
1916
1
1
Kyrkoherden Johan
Norén som verkade
inom Säfvareds församling från 1858 till 1879,
nedsänkte i denna Guds
åker stoftet af en älskad
och saknad dotter Julia
1840-1869. Efterlemnad
maka och moder reste
vården.
8.104 Hög, smal i kalksten. Rund- Här under hvilar stoftet 1
INR
bågigt kapitäl med huggen
af i lifstiden danneman27
dekor i form av strålande sol. nen Magnus Jonsson
från Bengträfsg SäfvaFörsänkt inskription.
red, född d 11 apr 1811
död d 7 julii 1846. Djupt
sörjd af maka och fem
barn. Älskad, aktad
och ärad för redliga
tankesätt, ljust förstånd
med gott hjerta, för ren
och stilla
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivningGudsfruktan
och foton
wandel.
8.103
INR
26
Kulturhistorisk motivering
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intresse
(titel)
Utformning (ålderdomlig)
Vårdas
av kyrkorådet
Skadebeskrivning
Skadevärder.
Föreslagna åtgärder
Lutar
2:12
Flyttas, se kap 2,
Nulägesbeskrivning
Ålder (före 1900)
Socialhistoriskt intresse
(titel)
Utformning (ålderdomlig)
57
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
GRAVVÅRDAR MARKERADE MED 1
A 80-81
A 82-83
A 18
A 41
58
A 19-21
A 53-56
A 22
A 60-63
A 133-137
A 67-70
A 103-109
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
B 22-23
A 140-141
A 143-144
A 138-139
B 20
B 24-25
B 28-29
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
B 30-33
C 81
C 101-102
59
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
C 109-111
C 126
C 139-140
C 147-148
C 173-174
C 175-176
60
C 141-142
C 150-151
C 154-155
C 156-157
C 186-187
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
D 170
D 15-20
D 116-117
D 157
D 136-139
D 152-153
D 159
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
D 164-165
D 168-169
D 175-176
D 180-182
61
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
F 178
F 280-282
E 100-101
E 98-99
F 352
F 321
62
G 132-133
INR 1
INR 2
INR 3 och 4
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
INR 5
INR 6
INR 7
INR 12
INR 8-11
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
63
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
INR 13 och 14
INR 18
64
INR 15
INR 16 och 17
INR 19
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
INR 25
INR 20
INR 21
INR 22
INR 24
INR 23
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
INR 27
65
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
GRAVVÅRDAR MARKERADE MED 2
B 12-13
A 121-122
A 100-101
A 110-114
A 118-120
A 123-127
C 11-12
66
C 13-14
C 43
C 52-53
C 115-116
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
C 134-135
C 163-164
D 127-128
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
C 185
D 119-120
D 131-132
D 144-146
D 148
67
8. GRAVVÅRDAR, BESKRIVNING OCH FOTON
E 51-53
E 49-50
D 184-188
F 51-52
68
G 151-152
INR 26
Sävare kyrkogård. Gravvårdar, beskrivning och foton
9. SKÖTSELRÅD
Skötselråden i följande avsnitt är tänkta att ge viss
vägledning vad gäller vård och underhåll av den
enskilda gravvården, men gäller endast för vårdar
som inte är allvarligt skadade. Vid rengöring och
reparation av gravvårdar äldre än 100 år eller som har
högt kulturhistoriskt värde bör en konservator anlitas
för rådgivning och reparationsåtgärder.
Den viktigaste grunden för alla åtgärder är att de
inte får skada gravvården och att de skall förlänga
dess livslängd. En äldre gravvård skall inte se ut som
om den vore ny efter åtgärden. Att rengöra en vård
för att den skall bli vackrare har alltså inte första
prioritet om objektet klassats som kulturhistoriskt
intressant. Om rengöringen däremot handlar om att
kunna avläsa en inskription eller skulptural relief är
det kanske nödvändigt för att man skall kunna skapa
sig en förståelse för objektet. Rengöring bör också
självklart utföras om smutsen kan anses skadlig för
objektet.
GRAVVÅRDAR AV STEN
Sten är ett sprött material och därmed mycket känsligt
för mekanisk påverkan i form av slag och stötar. Det
Sävare kyrkogård. Skötselråd
är därför viktigt att dagligen vara vaksam på vårdarnas
tillstånd genom att ta bort vatten och snö från hällar
och tumbor, sopa rent dem från löv och nedfallna
grenar, och kontrollera så att inte sättningar bildas.
Smuts och jord avlägsnas normalt med vatten. Om
nedsmutsningen är så kraftig att rengöringsmedel
behövs, bör detta vara biologiskt nedbrytbart och ha
neutralt pH-värde. Rengöring med vatten får dock
aldrig utföras vid risk för frost.
Äldre gravvårdar i kalksten bör alltid hanteras med
försiktighet och finns lösa delar skall konservator
kontaktas.
Påväxt av alger, lavar och mossor
Biologisk påväxt upplevs ofta som missprydande
och kan göra inskriptioner svårlästa. Vissa lavarter
är aggressiva mot stenen genom att de löser upp
ytskiktet och får de olika mineralkornen att lossna.
Lavar och alger håller också fukt, vilket kan bidra
till frostsprängningar. Regelbunden rengöring av
gravvårdar med påväxt, exempelvis varje höst,
underlättar arbetet.
Alger trivs i fuktiga, ofta skuggiga miljöer. De
förekommer därför på stenytor som vetter mot norr
eller under skuggande träd. Algerna är vanligtvis
gröna och upplevs som fuktiga vid beröring. Även
röda alger är vanliga. En sten som rengjorts från alger
återkoloniseras snabbt om den inte hålls torr.
Lavar kan se ut på flera olika sätt. På sten ser de
normalt ut som tunna skorpor. Vid rengöring är det
oftast bara den synliga delen av laven som avlägsnas,
medan rötterna sitter kvar.
Mossor växer oftast på stenar som inte rengjorts på
länge eller på liggande stenar där jord kan samlas i
fördjupningar.
För att avlägsna lavar eller mossor borstas med mjuk
borste, sedan laven eller mossan först indränkts i
varmt vatten så att den blir lättare att avlägsna. Helst
bör detta ske kontinuerligt under flera timmar för att
få riktig verkan. Ju blötare laven är, desto lättare är den
att avlägsna. Man kan med fördel mjuka upp lavarna
genom att stenen under någon vecka får vara insvept
i våta tygsäckar och plast. För att öka vätningen av
stenen kan några droppar vanligt diskmedel eller såpa
69
9. SKÖTSELRÅD
tillsättas. Några droppar ammoniak i vattnet bidrar
också till att mjuka upp lavarna. Använd rikligt med
vatten och skölj flera gånger. Grus och små partiklar
kan annars repa stenytan. Det är lättast att få bort
påväxt under vår och höst, eller vid långvarig fuktig
väderlek. Särskilt lavar är mest aktiva och växer då,
vilket gör dem mjukare och lättare att ta bort.
På hårda stensorter som graniter kan man använda
högtryckstvätt med lågt tryck, men förgyllning
och imålad text kan skadas. För att undvika
materialförluster skall man före högtryckstvätt alltid
försäkra sig om att stenen inte har sprickor eller lösa
delar.
Lagningar
Sprickor skall alltid lagas av konservator. Mindre
delar som hörn och flisor som lossnat från
gravvårdarna kan dock fästas med stenlim. Det är
mycket viktigt att stenytorna är rena när man limmar
och att ingen frostrisk förekommer. Där skärvor
saknas bör ifyllnad ske med bruk. Ifyllnad skall alltid
göras med bruk som är svagare än stenen, så att
70
frost och temperaturskiftningar inte skadar denna.
Cementhaltigt bruk skall därför inte användas, varför
tidigare lagningar med sådant bruk bör avlägsnas och
ersättas med kalkbruk eller stenlagningsbruk.
Borttagning av stearinfläckar
Det mesta av stearinen borttages först med oskarpt
verktyg av trä eller plast. Man kan också använda
kemiskt ren bensin, och sedan suga upp stearinet med
läskpapper, men detta fordrar viss erfarenhet. Sot
avlägsnas torrt med suddgummiliknande produkter (t
ex gomma pane - en degliknande blandning av mjöl,
vatten, kopparsulfat och målarsoda) i samråd med
konservator.
GRAVVÅRDAR AV GJUTJÄRN
Gjutjärn befrias från rostbeläggning med stålborste.
Järnet grundas sedan med blymönja (blymönja
är idag förbjudet men får användas av företag och
förvaltningar för att vårda objekt med kulturhistoriskt
värde) och målas två gånger med mager äkta linoljefärg.
Behandlingen upprepas vid behov. Beroende på
klimat m m kan tidsintervallerna variera, men vart
tionde år kan tjäna som ett riktmärke.
Missfärgningar från koppar och rost är svåra
att avlägsna, varför man behöver rådgöra med
konservator. Det är bra att i förebyggande syfte
skydda metallen från oxidation genom kontinuerligt
underhåll med ommålning av järndetaljer och genom
att byta ut rostade järndubb och förankringsjärn till
sådana i rostfritt stål. Vid montering av nya stenar på
fundament bör rostfri dubb användas.
ANDRA MATERIAL
För gravvårdar av trä, smide, glas eller andra material
finns inga generella råd för underhåll. Ofta finns skäl
att konsultera en konservator för att behandlingen
skall bli så bra som möjligt.
ANDRA TYPER AV SKADOR
Klotter
Klottersaneringsfirma bör kontaktas så snart man
upptäcker klotter, då det är lättare att avlägsna ju
Sävare kyrkogård. Skötselråd
9. SKÖTSELRÅD
färskare det är. I tveksamma fall bör konservator
kontaktas, t ex när det gäller stenar med försvagade,
målade eller förgyllda partier.
Gipskrusta
Svavelhaltiga luftföroreningar kan omvandla ytan
på kalkhaltiga stenar till kemiskt gips. Denna s k
gipskrusta är ofta svart och bubblig och yttrar sig
t ex genom att statyer får svarta ögonhålor och
svarta ”slöjor” under utskjutande delar. Gipskrusta
är komplicerat att avlägsna och bör överlåtas till
konservator.
exempel på detta bruk på Sveriges kyrkogårdar. Detta
medför att det som gravvårdarna kan berätta om t ex
bygden och om gravvårdsstilar inte går förlorat utan
finns kvar. Det underlättar dessutom för släktforskare
som letar efter sina förfäders gravvårdar.
Malin Elmberg
KÄLLOR
Emanuelsson, L (1999) Kulturhistorisk inventering av
Göteborgs kyrkogårdar, Rapport 13: Västra Frölunda och
Askims kyrkogårdar, Göteborg
Hansson, H-E m fl (2002) Vård av gravstenar Stockholm
KASSERADE GRAVVÅRDAR
Hoberg B & Eliasson, K-G Underhåll av gravvårdar
De gravvårdar som återgår till församlingen men av Kulturmiljövård 1989:6, s 43-44
olika anledningar inte kan stå kvar på sina respektive Vara kyrkogårdar, byggnadshistorisk rapport 2006:22–27,
gravplatser bör inte avlägsnas från kyrkogården. Västergötlands museum
De bör istället placeras någonstans där det finns
plats, förslagsvis kan ett mindre område på den nya
kyrkogårdsdelen reserveras för detta ändamål. De
behöver inte lutas mot muren utan kan grävas ner,
såsom de en gång stått på en gravplats. Det finns flera
Sävare kyrkogård. Skötselråd
71
10. LAGAR
Med lagstiftning finns det möjlighet att styra
en kyrkogårds utveckling och förändring. Allt
från gravplatsens utformning till förfarandet av
begravningsplatsens vegetation regleras genom
olika lagar. Församlingen har ett stort ansvar
för sin kyrkogård. Länsstyrelsen kontrollerar
att de kulturhistoriska intressena tillvaratas och
gör tillståndsprövningar när det gäller väsentliga
förändringar.
KULTURMINNESLAGEN - KML (SFS 1988:950)
Enligt Kulturminneslagen är det en nationell
angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö
och ansvaret för detta delas av alla. Alla kyrkor och
kyrkogårdar byggda eller anlagda fram till 1939 och ett
begränsat urval kyrkor byggda efter 1939 skyddas av
KML. Enligt KML 4 kap skyddas de kulturhistoriska
värdena i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga
inventarier och begravningsplatser.
Begravningsplatserna skall vårdas och underhållas • åtgärder som i sig själva inte är väsentliga men som
så att deras kulturhistoriska värde i minskas eller
har betydelse för anläggningens helhetsverkan om
förvanskas.
de upprepas, såsom borttagande av gravramar,
staket och dylikt kring gravplatser.
I 4 kap 13§ behandlas begravningsplatser tillkomna Den sista punkten är särskilt beaktansvärd. Man bör
innan 1939: I fråga om en begravningsplats som alltid fundera på de vidare konsekvenserna av att
anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av exempelvis avlägsna stenramar runt gravplatserna.
länsstyrelsen
1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt I 4 kap 6§ omnämns kyrkliga inventarier: Inventarier
ändra begravningsplatsen,
av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad
2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast eller annan byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats,
anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig skall förvaras och vårdas väl.
byggnad eller fast anordning.
Kyrkliga inventarier kan även innefatta kulturhistoriskt
värdefulla gravvårdar. Generellt kan sägas att
Väsentlig förändring av fast anordning kan vara:
gravvårdar från tiden innan 1850 alltid bör upptas
• borttagande eller genomgripande ändring av på inventarielistan. Detta eftersom gravvårdar fram
till 1800-talets mitt tillverkades mer hantverksmässigt
hägnad
• ändring av material eller färgsättning på anordning än därefter, då den industriella tillverkningen började
komma igång.
inom begravningsplatsen
• ändring av vegetationens arkitektoniska och
I 4 kap 11§ behandlas begravningsplatser som
BEGRAVNINGSLAGEN (SFS 1990:1144)
rumsskapande karaktär
kulturmiljöer: I vården av en begravningsplats skall • större ändringar av gravkvarter och vägsystem Begravningslagen innefattar bestämmelser som kan
dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas.
vara av stor vikt för en kyrkogårds utformning.
inom gravplatsen
72
Sävare kyrkogård. Lagar
10.LAGAR
I 7 kap 25§ sägs: Gravplatsen får förses med
gravanordning, om det inte strider mot vad som är
avsett att gälla för den del av begravningsplatsen där
gravplatsen är belägen.
Församlingen kan med stöd av nämnda lagar upprätta
särskilda regler för hur olika delar av kyrkogården bör
utformas i framtiden.
Malin Elmberg
I 7 kap 26§ sägs: Gravrättsinnehavaren bestämmer
gravanordningens utseende och beskaffenhet.
Detsamma gäller gravplatsens utsmyckning
och ordnande i övrigt. Upplåtaren får dock
besluta de begränsningar i gravrättsinnehavarens
bestämmanderätt som är nödvändiga för att tillgodose
en god gravkultur.
I 7 kap 37§ behandlas vad som gäller efter gravrättens
upphörande: Om en gravanordning har tillfallit
upplåtaren och den är av kulturhistoriskt värde
eller av något annat skäl bör bevaras för framtiden,
skall upplåtaren om möjligt lämna kvar den på
platsen. Om gravanordningen ändå måste föras
bort från gravplatsen, skall den åter ställas upp inom
begravningsplatsen eller på någon annan lämplig och
därtill avsedd plats.
Sävare kyrkogård. Lagar
73
1 1 . G R A V K A R TA
B
INR 13
A
INR 15
INR 14
INR 12
INR
16, 17
INR 22
INR 21
INR 23 INR 26
INR 20
INR 19
INR 18
INR 25
C
D
E
INR 24
G
INR 27
F
INR INR
10 9
INR 11
INR 8
A
INR 5 INR 1
INR 6 INR 2
INR 7 INR 3, 4
74
Sävare kyrkogård. Gravkarta
1 1 . G R A V K A R TA
Förändringar på kyrkogården kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 4 kap. KML.
De gravvårdar som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde har markerats med en 1:a
eller 2:a, enligt det system som Västergötlands museum framtagit.
1:
Med markerad gravanläggning avses kulturhistoriskt omistliga gravvårdar och
gravanordningar. Vårdar och gravanordningar, inklusive stenramar, grusbädd, gravstaket, gravhäckar, gravträd o.d., får inte ändras, flyttas, avlägsnas eller återupplåtas
och de skall bevaras och vårdas på plats för framtiden. Vårdarnas och gravanläggningarnas omedelbara omgivning får inte förvanskas. Omgivande befintlig markplanering med kvartersindelning/gravrader, mur, portstolpar, grindar, grusgångar,
trädalléer, trädkrans o.d. skall bevaras och vårdas.
2:
Med markerad gravanläggning avses kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och
gravanordningar. Vårdar och gravanordningar, inklusive stenramar, grusbädd, gravstaket, gravhäckar, gravträd o.d., bör inte ändras, flyttas, avlägsnas eller återupplåtas
och de bör bevaras och vårdas på plats för framtiden. Vårdarnas och gravanläggningarnas omedelbara omgivning bör inte förvanskas. Omgivande befintlig markplanering med kvartersindelning/gravrader, mur, portstolpar, grindar, grusgångar, trädalléer, trädkrans o.d. bör bevaras och vårdas.
Sävare kyrkogård. Gravkarta
75
1 1 . G R A V K A R TA
76
Sävare kyrkogård. Gravkarta
1 1 . G R A V K A R TA
Sävare kyrkogård. Gravkarta
77
1 1 . G R A V K A R TA
ATELJÉ
ARKITEKTEN
78
Ateljé Arkitekten i Väst AB, Skolgatan 3, 532 31 Skara, tel: 0511-108 28, www.ateljearkitekten.se
Sävare kyrkogård. Gravkarta