Transcript Porebetong og Kalksandsten

Prosjekteringshåndbok
Porebetong og Kalksandsten
Innhållsförteckning
3
Innehållsförteckning
4
Bygg med Ytong lättbetong
5
Ytong lättbetong
6
Silka kalksandsten
7
Ytong Multipor isolering
8
Hebel industri
9
Det modulbaserade byggsystemet
10
Produktöversikt
12
Ytong Plattan
13
Ytong Massivblock
14
Ytong Lågenergiblock
15
Ytong Storblock
16
Ytong Innerväggselement
17
Ytong Massivelement, SWE
18
Ytong Helväggselement
19
Ytong Balkar, bärande
20
Ytong Balkar, icke bärande
21
Ytong U-Balk
23
Ytong U-Block
24
Ytong Passkifts plattor/block
25
Ytong Tak- och Bjälklagselement
26
Ytong Kantblock
27
Ytong Multipor
29
Hebel Element
30
Silka XL
31
Silka Plattan
32
Silka U-Block
33
Silka Balkar
34
Silka Passkiftsblock till innerväggar och ytterväggar
35
Energikrav
36
U-värdes tabell
37
Ljud
39
Brand
42
Fukt i lättbetong
44
Detaljlösningar
Xella Sverige frånskriver sig från eventuella tryckfel och
produktändringar.
Uppdaterad information finns på www.xella.se.
Projekteringshandbok
3
Bygg med Ytong lättbetong
Ytong är ett byggmaterial som lever upp till de flesta kraven som ställs på modernt
byggande – funktionella, estetiska, ekonomiska och miljömässiga.
Historia
inte av röta och svamp, kan
hela råhuset säkerställer att
Lättbetong uppfanns i Sverige i
mitten av 1920-talet av arkitekten och teknologie doktor Axel
Eriksson. Hans uppfinning, som
då baserades på skifferbränd
kalk, började 1929 tillverkas i
industriell skala vid en fabrik
som uppfördes i Hällabrottet av
Yxhult Stenhuggeri AB. Produkten kallades i början ”ånghärdad gasbetong” men fick 1940
namnet Ytong.
användas till invändiga väggar,
huset kan byggas med samma
massiva ytterväggar, balkar,
material i alla väggar och bjälk-
pelare, bjälklag och tak. Ytong
lag.
Funktionella fördelar
byggande antingen det gäller
Ytong lättbetong är icke brännbar, har god isoleringsförmåga,
goda ljudegenskaper, angrips
4
kan användas både till bärande
och icke-bärande byggnadsdelar
God byggekonomi
och finns i olika densiteter med
Stora format, låg vikt, enkel
tryckhållfasthet upp till 5,0 MPa.
anpassning, precisa mått, enkel
ytbehandling och Xellas effektiva
Arkitektoniska möjligheter
logistik säkerställer ett snabbt
Med sina stora, klara geome-
byggande och en god byggeko-
triska former och släta ytor pas-
nomi.
sar Ytong utmärkt till modernt
enfamiljshus, radhus, institutioner eller industribyggnader. Det
stora sortimentet som täcker
Inomhus klimat
Lättbetong har goda fuktabsorberande egenskaper vilket
medverkar till att skapa ett sunt
och behagligt inneklimat.
Ytong lättbetong
När lättbetongen har stelnat
naturliga råvaror – kalk, cement,
Tillverkning av Ytong lättbetong
sand och vatten. Råvarorna
Sand mals mycket fint och
halvfasta råblocken och härdas
utvinns med största möjliga
blandas med kalk, cement,
under tryck i en autoklav (En
hänsynstagande till den om-
vatten och lite aluminiumpulver
slags ”tryckkokare”) med vat-
givande miljön. Eftersom en
(återvinningsprodukt). Rest-
tenånga vid 200°C. När blocken
mycket stor del av de färdiga
material från lättbetongpro-
är härdade finns det endast
produkternas volym utgörs av
duktionen återförs till produk-
värmeisolerande luft i porerna.
luftfyllda porer är råvaruför-
tionskretsloppet så att spillet
Produktionen är helt fri från
brukningen förhållandevis liten.
minimeras.
ämnen som belastar luften, vatt-
Ytong lättbetong tillverkas av
”lagom mycket” tillskärs de
net eller jorden. Mycket energi
Av 1 m³ råvaror tillverkas upp till
Grundvattnet belastas inte av
sparas genom härdningen med
lättbetongproduktionen, det
vattenånga. Endast miljövänlig
Produktionen försiggår på
kondensat som bildas under
naturgas används.
moderna, energieffektiva an-
tillverkningen används som pro-
läggningar med minst möjliga
cessvatten. Aluminium fungerar
utsläpp.
som ett gasutvecklande medel.
Produktionen är miljöcertifierad
Den hydrogengas som utvecklas
enligt ISO 14025.
blir till små, jämnt fördelade
5 m³ Ytong lättbetong.
luftbubblor i lättbetongmassan.
Kalkslam
Cement
Cement, Kalkslam
Sandslam
Automatisk dosering
Sand
Kvarn
Återvunnen
ånga
7,4 MW
Tillsats
Tillsats
Aluminiumpulver
Restslam
Valsning Tillkapning Svetsning
Blandning
Värmetunnel
+40oC
+60 oC 8 h
Rostskydd Montering Gjutning
i form
11 bar
180-190 o C
Värmekälla
2,9 MW
Autoklavering
Sortering
Tillkapning
Specialelement
Lagring
Element
Fräsning
Inneväggselement
Tillkapning
på längden
Tillkapning
på tvären
Form bort
Emballering
Block
Lager
Projekteringshandbok
5
Silka kalksandsten
Silka kalksandstensprodukter med hög densitet och hög tryckhållfasthet ägnar sig
särskilt väl till byggen där det ställs speciellt höga krav på styrka, stabilitet, ljudisolering och brandsäkerhet.
Funktionella fördelar
Vid större projekt kan Silka kalksandsten leve-
Silka kalksandsten är ett oorganiskt material -
reras tillpassade till bland annat gavlar enligt
icke brännbart och motståndskraftigt mot röta
montagesritningar.
och svamp. Produkterna har hög tryckhållfasthet
och hög densitet vilket gör dem särskilt lämpade
Tillverkning av Silka kalksandsten
där det krävs stor styrka och stabilitet. Ljudiso-
Finmalen sand och kalk blandas med vatten varef-
leringsegenskaperna är synnerligen goda. Silka
ter produkterna formas under stort tryck. Därefter
kalksandsten används till bärande och icke-bä-
härdas produkterna i en autoklav.
rande väggar och lägenhetsskiljandeväggar.
Silka och miljön
Rationellt byggande
Silka kalksandsten tillverkas av naturliga råma-
Silka produkter – Plattor, Block, U-block, Balkar
terial som förekommer rikligt i naturen. Produk-
och Passblock – bygger alla på samma modul-
tionen förorenar inte miljön med avfallsprodukter
mått. Vägghöjder anpassas lätt med Silka Pas-
eller emissioner. När Silka produkterna ska
skiftsblock. Detta säkerställer flexibilitet i både
avlägsnas och bortskaffas kan de krossas och
projektering och utförande.
återanvändas som till exempel vägfyllnad.
Silos
Sand och kalk
Vatten
Pressverktyg
Blanding
Härdning i autoklav
Lager
Schematisk bild av tillverkningsprocessen för Silka kalksandsten
6
Ytong Multipor isolering
De oorganiska, tryckfasta isoleringsplattorna av lättbetong ger enastående möjligheter till optimal isolering av ytterväggar, tak och bjälklag.
Funktionella fördelar
Ytong Multipor har speciellt goda isoleringsegenskaper med ett lambdavärde på endast 0,045 W/
mK. De tryckfasta, diffusionsöppna plattorna kan
till exempel används till invändig eller utvändig
isolering av ytterväggar, bjälklag över parkeringsgarage samt till utvändig isolering av tak av
betong- eller lättbetongelement. Ytong Multipor
isoleringsplattor av lättbetong är icke brännbara.
Vid utvändig isolering av tak av Ytong Takelement
kan konstruktionen utföras utan fuktspärrar.
Ytong Multipor innehåller inga fibrer och har inga
hälsoskadliga eller obehagliga biverkningar varken vid anpassning, användning eller när materialet ska bortskaffas.
Arkitektoniska fördelar
Ytong Multipor gör det möjligt att bygga välisolerade, massiva väggar, bjälklag och tak. Massivt
byggande passar väl ihop med den moderna arkitekturens krav på rena linjer och stora, släta ytor.
Byggekonomi
Ytong Multipor plattornas modulmått passar till
övriga Ytong- och Silka produkter. Materialet är
enkelt att anpassa med vanliga handverktyg.
Isoleringsplattorna monteras med Ytong Multipor
Lim – på väggar fastgörs de även med fasadplugg.
Tillverkning av Ytong Multipor
Ytong Multipor isoleringsplattor tillverkas av sand,
Dosering av sand, kalk,
cement och vatten
Blandning
Gjutning
Skärning
Härdning i autoklav
Finjustering och hydrofobering
Torkning
kalk och cement. Efter härdningen torkas plattorna
med mikrovågor så att all fukt avlägsnas.
Lager
Projekteringshandbok
7
Hebel industri
Hebel lättbetongelement är avsedda för byggen av industri- och lagerbyggnader
där det inte ställs lika höga krav på värmeisolering som i bostäder, institutioner och
kontor.
Funktionella fördelar
Hebel lättbetong är icke brännbar, har goda
ljudisoleringsegenskaper och förhållandevis
goda värmeisoleringsegenskaper. De oorganiska
elementen tål fukt och är motståndskraftiga mot
röta och svamp.
Hebel-elementen används till icke-bärande,
massiva väggar och monteras på en bärande
konstruktion av betong eller stål. Elementen kan
fås anpassade till olika monteringssystem och
med olika kantutformningar beroende på om
elementen ska användas till ytterväggar eller till
invändiga brandväggar. Elementen kan monteras
horisontellt eller vertikalt.
Byggtekniska fördelar
Hebel Element är ett standardiserat byggsystem
med mycket få produkter. Olika elementformat
och möjligheten till stående eller liggande montering ger ändå en ganska stor frihet till individuell
utformning.
Den rationella elementstorleken säkerställer god
byggekonomi, flexibilitet och möjlighet till individuella lösningar.
Kostnaderna vid ett senare om- eller tillbygge
minimeras eftersom elementen kan demonteras
och återanvändas.
Hebel lättbetong
I likhet med Ytong lättbetong tillverkas Hebel lättbetong av sand, kalk, cement och vatten – se även
”Ytong lättbetong” , sida 5.
8
Det modulbaserade byggsystemet
Grundmodulen för Silka kalk-
Längdmåtten anpassas genom
enkelt att kombinera de olika
sandsten, Ytong lättbetong och
tillskärning på byggarbetsplat-
produktprogrammen i lösningar
Ytong Multipor är M = 125 mm.
sen eller - vid projektleveranser
där varje enskild produkttyps
Med passkiftsblock kan modul-
- på fabriken.
speciella egenskaper utnyttjas
måttet anpassas till alla vägg-
Eftersom Silka-, Ytong- och
optimalt.
höjder från 2400 mm till 5 000
Ytong Multiporprodukterna hål-
mm.
ler samma modulmått är det
Exempel på blockmurverk
Exempel på murverk av Silka XL
Exempel på elementvägg
Projekteringshandbok
9
Produktöversikt
Ytong
Silka XL
Ytong
- Plattor
Ytong
- Väggelement SWE
- Blocket
- Storblocket
- Lågenergiblocket
Yttervägg, bärande
Yttervägg, icke bärande
Hebel
Hebel
- Stående Väggelement
- Liggande Väggelement
Silka Plattan
Silka XL
Ytong
Ytong
Ytong
- Väggelement SWE
- Plattor
- Storblocket
- Blocket
Innervägg, bärande
Silka Plattan
Silka XL
Ytong
Ytong
Ytong
- Innerväggelement
- Plattor
- Storblocket
- Väggelement SWE
- Blocket
Innervägg, icke bärande
10
Produktöversikt
Silka
- Balkar
- U-Block
Ytong
- Balkar
- U-Block
- U-Balkar
Balkar
Ytong
- Bjälklagselement
Bjälklag
Ytong
Ytong
Ytong
- Takelement
- Takelement
- Takelement
Ytong Multipor
Ytong Multipor
- Isoleringsplatta
- Isoleringsplatta
Tak
Isolering
Projekteringshandbok
11
Ytong Plattan
Användning
Ytong Plattor är massiva lättbetongplattor som
används till bärande och icke-bärande väggar
och lägenhetsskiljandeväggar i alla typer av
byggen. Ytong Plattor är dessutom väl lämpade att använda till inredningen i till exempel
kök och badrum, bygga en arbetsö i köket,
bokhyllor eller varför inte en duschhörna.
Ytong Plattor limmas i förband med Ytong lim.
B
Ytong Plattor ger stor flexibilitet i byggprocesL
sen, och det stora formatet säkerställer att
byggandet går snabbt.
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus
Institutioner
Kontorsbyggnader
Inredning
H
Egenskaper
Brandklass A1
Sunt inneklimat
Snabbt byggande
Enkel infräsning av installationer
Enkel ytbehandling
Ideala infästningsmöjligheter
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
535 + 15 490 ± 10
Tryckstyrka, fb [MPa]
4,6
5,0
Tryckstyrka, fk [MPa]
3,4
3,4
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,14
0,12
Ytong Plattan
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Profil
1144602
1158301
1058500
010356.03
50
75
100
150
400
400
400
250
600
600
600
600
slät
slät
slät
NF***
600
600
NF-H**
NF-H**
PPW
Antal
st/m²
Antal/
m² pall
Antal
st/pall
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/st.
Lim
kg/st
Lim
sk/pall
4
4,16
4,16
4,16
6,67
23,04
15,36
11,52
7,20
96
64
48
48
820
820
820
768
8,4
12,6
16,8
15,7
0,25
0,35
0,45
0,42
1,66
1,54
1,49
1,39
4
4
6,67
6,67
5,40
5,40
36
36
611
698
16,6
19,0
0,48
0,53
1,19
1,32
Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg
011432.01
010599.01
175
200
250
250
Densitet 490 kg/m³+/-10 kg
** Not-Fjäder och handtag
***Not-Fjäder
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong Plattan används Ytong Lim
12
Ytong Massivblock
Användning
Ytong Massivblock är massiva lättbetongblock
som används till bärande och icke-bärande
ytterväggar och innerväggar i alla typer av
byggen. Massivblock är väl lämpade till massivt byggande.
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus
Institutioner
Kontorsbyggnader
B
L
Ytong Massivblock muras i förband med
Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i bygg-
H
processen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt.
Egenskaper
Massiva väggar med låg vikt
Bra värmeisoleringsförmåga
Sunt inneklimat
Brandklass A1
Snabbt byggande
Enkel infräsning av installationer
Enkel ytbehandling
Ideala infästningsmöjligheter
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
340 ± 10 490 ± 10
Tryckstyrka, fb [MPa]
2,5
5,0
Tryckstyrka, fk [MPa]
1,9
3,4
0,09
0,12
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
Ytong Blocket
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Profil
PPW
Antal
st/m²
Antal/m²
pall
Antal
st/pall
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/st.
Lim
kg/m²
Lim
sk/pall
010774.00
010775.00
011436.01
240
300
365
250
250
250
600
600
500
NF-H**
NF-H**
NF-H**
2
2
2
6,67
6,67
8,00
5,40
4,50
3,00
36
30
24
608,00
611,00
495,00
16,47
19,87
20,00
5,4
6,8
9,2
2,0
2,1
1,9
500
500
NF-H**
NF-H**
4
4
8,00
8,00
3,75
3,00
30
24
750,00
730,00
24,50
29,79
7,2
9,2
1,9
1,9
Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg
010761.01
010617.00
300
365
250
250
Densitet 490 kg/m³+/-10 kg
**Not-Fjäder och handtag
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong Blocket används Ytong Lim
Projekteringshandbok
13
Ytong Lågenergiblock
Användning
Ytong Lågenergiblock är massiva lättbetongblock som används till bärande och ickebärande ytterväggar i alla typer av byggen.
Med en mycket god isoleringsförmågan kan
lågenergiblock användas till massivt byggande
utan extra isolering.
B
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus
Institutioner
Kontorsbyggnader
L
Ytong Lågenergiblock muras i förband med
H
Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer
snabbt byggande.
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
290 ± 10
Tryckstyrka, fb [MPa]
2,0
Tryckstyrka, fk [MPa]
1,5
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,08
Egenskaper
Massiva väggar med låg vikt
Bra värmeisoleringsförmåga
Sunt inneklimat
Brandklass A1
Snabbt byggande
Enkel infräsning av installationer
Enkel ytbehandling
Ideala infästningsmöjligheter
Ytong Lågenergi Blocket*
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Profil
PPW
Antal
st/m²
Antal/
m² pall
Antal
st/pall
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/st.
Lim
kg/m²
Lim
sk/pall
01229600
01229902
365
400
250
250
500
500
NF-H**
NF-H**
1,6
1,6
8
8
3,00
2,25
24
18
428
357
17,2
18,9
9,2
10
1,9
1,5
Densitet 290 kg/m³ +/- 10 kg.
*l=0,08 W/(mK)
**Not-Fjäder och handtag
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong LågenergiBlocket används Ytong Lim
14
Ytong Storblock
Användning
Ytong Storblock är massiva lättbetongblock
som används till massiva, bärande innerväggar, ytterväggar och källarväggar i alla typer
av byggen.
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus
Institutioner
Kontorsbyggnader m.m.
B
När man bygger med storblock kombineras
L
flexibiliteten i blockbyggandet med snabbheten
i elementbyggandet. Det är ett effektivt system
till större rena väggytor i alla typer av byggnader.
H
Egenskaper
Optimal värmeisolering
Minimum av köldbryggor
Brandklass A1
Hög tryckhållfasthet i alla riktningar
Enkel och snabb montering
Montering med minikran
0,78 m2 per lyft
Homogena, släta ytor
Enkel ytbehandling
Väl lämpat till massivt byggande
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
340 ± 10535 ± 15
Tryckstyrka, fb [MPa]
2,5
4,6
Tryckstyrka, fk [MPa]
1,9
3,4
0,09
0,13
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
Ytong Storblock
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Profil
PPW
Antal
st/m²
Antal/
m² pall
Antal
st/pall
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/st.
Lim
kg/m²
Lim
sk/pall
175
625
625
NF*
5
2,57
6,23
16
771
47,4
2,1
1
625
625
625
625
NF*
NF*
NF*
NF*
2,5
2,5
2,5
2,5
2,57
2,57
2,57
2,57
6,23
4,67
4,67
3,12
16
12
12
8
482
509
633
516
30,1
41,3
51,6
62,8
2,1
2,9
3,7
4,4
1
1
1,2
1
Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg.
175
240
300
365
625
625
625
625
Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg.
*Not-Fjäder
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong Storblock används Ytong lim
Projekteringshandbok
15
Ytong Innerväggselement
Användning
Ytong InnerväggsElement är våningshöga
väggelement av lättbetong som används till
bärande bakmur och icke-bärande innerväggar i alla typer av byggnader.
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus
Institutioner
Kontorsbyggnader
H
B
Ytong Element monteras med en kran. Ytong
Elementlim Fix P används till att limma ihop
elementen.
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³] 575 ± 25
Medel tryckstyrka [MPa]
5,00
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,16
Ytong Innerväggselement
Artikel nr.
Tjocklek
mm
Längd
mm
Höjd
mm
Yta
m²/st
Vikt
kg/st
11186500
10913400
11012500
10917800
10917900
10918000
11012700
11188300
10918100
10918200
10918300
10918400
10918500
11013400
11918700
11013600
11013700
11014200
11014700
11190300
11188500
75
75
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
200
600
600
200
300
500
600
500
200
300
500
600
500
600
500
600
600
600
600
600
400
2400
2400
2360
2400
2400
2400
2400
2430
2470
2470
2470
2470
2540
2540
2580
2580
2600
2700
2800
3000
3500
0,48
1,44
1,42
0,48
0,72
1,20
1,44
1,22
0,49
0,74
1,24
1,48
1,27
1,52
1,29
1,55
1,56
1,62
1,68
1,80
1,40
30
90
118
40
60
100
120
101
41
62
103
123
105
126
107
128
129
134
139
149
116
Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg
Levereras i hela pallar
Till Ytong Innerväggselement används Ytong Element Lim Fix-P
16
Egenskaper
Optimerad modulprojektering
Snabbt byggande
Arbetskraftsbesparande
Inga kostnader för byggnadsställningar
Mycket slät yta för tapeter eller kakelplattor
Sunt inneklimat
Brandklass A1
Limåtgång
kg/st
1,24
1,43
1,89
1,66
1,72
1,85
1,91
1,87
1,70
1,77
1,89
1,96
1,94
2,00
1,96
2,03
2,04
2,10
2,17
2,30
2,49
Antal
st/pall
20
10
7/8
14/16
14/16
7/8
7/8
7/8
14/16
14/16
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
7/8
Ytong Massivelement, SWE
Användning
Ytong Massivelement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande
och icke-bärande källarväggar, massiva ytterväggar och mellanväggar i alla typer av byggnader. Med de goda isoleringsegenskaperna är
massivelement väl lämpade för massivt byggande. Xella kan som den enda leverantören
erbjuda måttanpassade element och sågade
gavelelement enligt montageritningar.
H
B
Ytong Massivelement monteras med en kran.
Ytong Elementlim Fix P används till att limma
ihop elementen.
L
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus
Institutioner
Kontorsbyggnader
Egenskaper
Optimerad modulprojektering
Snabbt byggande
Arbetskraftsbesparande
Inga kostnader för byggnadsställningar
Bra värmeisolering
Slät yta för tapeter eller kakelplattor
Sunt inneklimat
Brandklass A1
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
390 ± 10 575 ± 25
Medel tryckstyrka [MPa]
2,75
5,00
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,10
0,16
Ytong Ståendeväggelementet
Tjocklek
mm
150; 175; 200; 240; 300; 365
150; 175; 200; 240; 300; 365
150; 175; 200; 240; 300; 365
150; 175; 200; 240; 300; 365
150; 175; 200; 240; 300; 365
Bredd
mm
Längd
mm
300
375
450
600
750
≤ 3000
≤ 3000
≤ 3000
≤ 3000
≤ 3000
300
375
450
600
750
≤ 3000
≤ 3000
≤ 3000
≤ 3000
≤ 3000
Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg
240; 300; 365
240; 300; 365
240; 300; 365
240; 300; 365
240; 300; 365
Densitet 390 kg/m³ +/- 10 kg
Till Ytong Ståendeväggelement används Ytong Elementlim Fix-P.
Projekteringshandbok
17
Ytong Helväggselement
Användning
Ytong Helväggselement är massiva element
av lättbetong. Elementen levereras som hela
väggar med öppningar för dörrar och fönster
enligt montageritningar.
Ytong Helväggselement kan levereras i längder upp till 6 m och höjder upp till
3 m. Densitet och väggtjocklek enligt kraven på
U-värde och bärförmåga.
Ytong Helväggselement används till bärande
och icke-bärande väggar, först och främst vid
B
byggen av många likadana enheter.
L
Massiva ytterväggar
Bakväggar
Bärande och icke-bärande väggar
Ytong Helväggselement levereras enligt mon-
H
teringsplan och monteras med en mobilkran
direkt på betongplattan. Elementen monteras
med Ytong Elementlim Fix P.
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
390 ± 10 575 ± 25
Medel tryckstyrka [MPa]
2,50
5,00
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,10
0,16
Egenskaper
Snabbt byggande
Optimering av likformigt byggande
Leverans enligt monteringsplan
Montering direkt på betongplattan
Brandklass A1
Bra värmeisolering
Ytong Helväggselement
Tjocklek
mm
175
240
Längd
mm
Höjd
mm
1500-6000
1125; 1375; 1500; 1750; 1875; 2000; 2125;
2250; 2375; 2500; 2625; 2750; 2875; 3000
1500-6000
1125; 1375; 1500; 1750; 1875; 2000; 2125;
2250; 2375; 2500; 2625; 2750; 2875; 3000
Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg
240
300
365
Densitet 390 kg/m³ +/- 10 kg
18
Ytong Balkar, bärande
Användning
Ytong Balkar är bärande lättbetongelement
som används över dörr- och fönsteröppningar.
Ytong Balkar har anpassats till byggande med
Ytong Element, Plattor och Block.
Egenskaper
Öppningsmått från 900 mm till 1750 mm
Dokumenterad bärförmåga
Låg vikt
Snabb och enkel montering
Brandklass A1
Samma material som väggen innebär
enkel ytbehandling
B
L
H
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³] 575 ± 25
Medel tryckstyrka [MPa]
5,00
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,16
Ytong Balkar, bärande
Artikel nr.
10006300
10006400
10006500
10006600
10010301
10010401
10010501
10010601
10007300
10007400
10007500
10007600
10007700
10009300
10009400
10009500
10009600
10009700
10011300
10011400
10011500
10011600
10011700
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Öppn
175
175
175
175
200
200
200
200
240
240
240
240
240
300
300
300
300
300
365
365
365
365
365
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
1300
1500
1750
2000
1300
1500
1750
2000
1300
1500
1750
2000
2250
1300
1500
1750
2000
2250
1300
1500
1750
2000
2250
900
1100
1350
1500
900
1100
1350
1500
900
1100
1350
1500
1750
900
1100
1350
1500
1750
900
1100
1350
1500
1750
Märklast
kN/m
18
18
13
14
18
13
13
14
18
18
14
15
13
18
18
18
16
15
18
18
18
16
15
Vikt
kg/st
52
60
70
80
60
69
80
92
72
83
97
110
124
90
104
120
138
155
109
126
147
168
189
Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg
Projekteringshandbok
19
Ytong Balkar, icke bärande
Användning
Ytong Balkar, icke-bärande, är lättbetongelement som används till dörröppningar. Ytong
Balkar har anpassats till byggande med Ytong
Element, Plattor och Block.
Egenskaper
Låg vikt
Snabb och enkel montering
Samma material som väggen innebär
enkel ytbehandling
Brandklass A1
B
L
H
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³] 575 ± 25
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,16
Ytong Balkar, icke bärande
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Öppn
10004000
100
249
1250
1000
Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg
20
Märklast
kN/m
Vikt
kg/st
29
Ytong U-Balk
Användning
Ytong U-Balkar är lättbetongelement som
används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar. Ytong U-Balkar kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och
installationer.
Egenskaper
Öppningsmått upp till 5,5 m
Flexibilitet i projekteringen
Inga extra formning
Snabb och enkel montering
Samma material som väggar och bjälklag
innebär enkel ytbehandling
Brandklass A1
L
H
B
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
575 ± 25
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,16
Armeringstabell se hemsida www.xella.se
Projekteringshandbok
21
Ytong U-Balkar
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Öppnings
mått
Vikt
kg/st
06317525
06317530
06317535
06317540
06317545
06317550
06317555
06317506
06320025
06320030
06320035
06320040
06320045
06320050
06320055
06320006
06324025
06324030
06324035
06324040
06324045
06324050
06324055
06324006
06330025
06330030
06330035
06330040
06330045
06330050
06330055
06330006
06336525
06336530
06336535
06336540
06336545
06336550
06336555
06336506
175
175
175
175
175
175
175
175
200
200
200
200
200
200
200
200
240
240
240
240
240
240
240
240
300
300
300
300
300
300
300
300
365
365
365
365
365
365
365
365
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
249
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
6000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
6000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
6000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
6000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
6000
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
5500
55
66
77
88
99
110
122
133
60
72
84
96
108
120
132
144
65
78
91
104
117
130
144
157
70
84
98
112
127
141
155
169
78
93
109
124
140
155
171
186
Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg
22
Ytong U-Block
Användning
Ytong U-Block är lättbetongblock som används
som kvarsittande form vid betonggjutning av
balkar och ringankare. Ytong U-Block kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och
installationer.
Egenskaper
Flexibilitet i projekteringen
Inga extra formning
Snabb och enkel montering
Samma material som väggar och tak innebär enkel ytbehandling
Brandklass A1
B
L
H
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³] 535 ± 15
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,14
Ytong U-Block
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Profil
PPW
060326.00
060328.00
060303.00
060224.00
060304.00
175
200
240
300
365
250
250
250
250
250
625
625
625
625
625
slät
slät
slät
slät
slät
2
2
2
2
2
Antal
st/m²
Antal/
m² pall
Antal
st/pall
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/st.
40
30
30
30
20
357
335
367
408
304
8,6
10,7
11,7
13,1
14,5
Lim
kg/m²
Lim
sk/pall
Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong U-Block används Ytong Lim
Armeringstabell se hemsida www.xella.se
Projekteringshandbok
23
Ytong Passkifts plattor/block
Användning
Ytong Passkifts plattor/block är lättbetongblock
som används till att anpassa vägghöjder till önskat mått. Passkifts plattan/blocken kan även
placeras på betongplattan som justering före
limning av Storblock.
Ytong limmas med Ytong lim eller med murbruk-C för undergjutning.
Egenskaper
Samma material som väggar och bjälklag
innebär enkel ytbehandling
Lätt att skapa ett jämnt och plant underlag
för Plattor och Block
B
L
H
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³] 535 ± 15
Tryckstyrka, fb [MPa]
4,6
Tryckstyrka, fk [MPa]
3,4
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,14
Ytong Passskift Plattor/Block
Artikel nr.
020158.00
020159.00
020160.00
020161.00
020162.00
020163.00
020164.00
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Profil
PPW
175
175
200
200
365
365
365
100
150
100
150
50
100
150
600
600
600
600
600
600
600
slät
slät
slät
slät
slät
slät
slät
4
4
4
4
4
4
4
Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong Passkifts Plattan/Block används Ytong Lim
24
Antal
st/m²
Antal/
m² pall
Antal
st/pall
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/st.
96
64
96
64
96
48
32
623
670
712
766
689
650
699
6,3
10,2
7,3
11,7
7,0
13,2
21,4
Lim
kg/m²
Lim
sk/pall
Ytong Tak- och Bjälklagselement
Användning
Ytong Tak- och Bjälklagselement är självbärande, armerade lättbetongelement som
tillverkas enligt projektspecification.
Bjälklagselementen används till våningsbjälklag och källarbjälklag. Med dess den goda
isoleringsförmågan är elementen väl lämpade
till bjälklag över oisolerade källarrum, parkeringskällare, portrum med mera.
Takelement används till massiva tak med en
lutning upp till 15°. Vid utvändig isolering med
Ytong Multipor isoleringsplattor kan konstruktioner med normal fuktbelastning byggas utan
fuktspärrar.
Ytong Tak- och Bjälklagselement kan fås i
längder upp till 6080 mm och är försedda med
not och spont samt fals för igjutning. Ytorna är
släta och kanterna fasade. Tak- och Bjälklags-
CE Märkning Data
elementen kan levereras med håltagningar
Densitet [kg/m³] 550 ± 15
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
och urtagningar enligt projektspecifikation.
0,14
OBS! Placeringen av håltagningarna och
urtagningarna ska godkännas av byggherren
innan beställningsordern inlämnas. Alla typer
Egenskaper
Snabb och enkel montering
Brandklass A1
Bra värmeisoleringsförmåga
Behagligt inneklimat
Täta lösningar
Taklösningar utan fuktspärrar
Passar till alla typer av taktäckningsmaterial
av taktäckningsmaterial kan användas.
Våningsbjälklag
Källarbjälklag
Tak med upp till 15° lutning
Ytong Tak- och Bjälklagselement monteras
med en kran. Elementen placeras på bärande
väggar, H-balkar, T- eller L-stålbalkar. Ytong
Bjälklagselement kan med fördel kompletteras med Ytong Kantblock. Efter monteringen
gjuts falsarna samman med ett cementbruk A.
Ytong Bjälklagselement
Tjocklek
mm
Bredd
mm
Längd
mm
200
240
625
625
≤ 5150*
≤ 6080*
* Längden finns i 50 mm intervall
Till igjutning används lättflytande grundningsbruk A
Projekteringshandbok
25
Ytong Kantblock
Användning
Ytong Kantblock är lättbetongblock med pålimmat isoleringsmaterial. Kantblocken används
på fasaderna längs bjälklagselementen och
fungerar som form vid gjutning av ringankare.
Egenskaper
Inga extra formningsarbeten
Enkel gjutning av ringankare
Passar till alla standardhöjder på bjälklag
Snabb och enkel montering
Minimum av köldbryggor
Samma material i hela fasaden
B
H
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
535 ± 15
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,14*
*) Exklusive 50 mm isolering
Ytong Kantblock
Artikel nr.
Tjocklek
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Antal
per pall
Vikt
kg/st
Vikt
kg/pall
06046350
06046450
06047350
06047450
75 + 50 isolering
75 + 50 isolering
100 + 50 isolering
100 + 50 isolering
200
240
200
240
625
625
625
625
80
60
64
48
6,4
7,7
8,6
10,3
529
476
565
509
Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg
Levereras i hela pallar.
Till Ytong Kantblocket används Ytong Lim
26
Ytong Multipor
Användning
Ytong Multipor är lätta, massiva, mineralbaserade isoleringsplattor som används till utvändig eller invändig isolering av källarväggar,
ytterväggar och bjälklag över t.ex. parkeringskällare, källarlokaler, portrum med mera.
Invändig/utvändig isolering
Enfamiljshus
Radhus
Flerfamiljshus i flera våningar
Institutioner
Kontorsbyggnader
Ytong Multipor isoleringsplattor kan dessutom
användas till utvändig isolering av lättbetong-
Tak isolering
och betongtak med upp till 20° lutning. Taklösningar med Ytong Multipor på Ytong Takelement kan vid normal fuktbelastning monteras
utan fuktspärrar.
Egenskaper
Bra värmeisoleringsförmåga
Brandklass A1
Formstabil
Tryckfast
Diffusionsöppen
Miljövänlig
Kilformad tak isolering
B
H
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
115
Tryckstyrka [MPa]
0,4
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,045
Projekteringshandbok
27
Ytong Multipor
Ytong Multipor
Artikel nr.
Bredd
mm
Höjd
mm
Längd
mm
09209400
09206700
09203400
09206800
09206900
09207000
09207100
09207200
09207300
50
60
80
100
120
140
160
180
200
390
390
390
390
390
390
390
390
390
600
600
600
600
600
600
600
600
600
Antal
st/m²
4,3
4,3
4,3
4,3
4,3
4,3
4,3
4,3
4,3
Antal
st/pall
m²/pall
Vikt
kg/st
Vikt
kg/pall
Vikt
kg/m²
144
120
90
72
60
48
42
36
36
33,70
28,08
21,06
16,85
14,04
11,23
9,83
8,42
8,42
1,77
2,13
2,83
3,54
4,25
5,10
5,83
6,39
7,08
265
265
265
265
265
255
255
240
265
7,2
8,6
11,6
14,5
17,4
20,3
23,2
26,1
29,0
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong Multipor används Ytong Multipor Lim
U-värde se sid 36.
Isolering av lutande tak med Ytong Multipor Isoleringsplattor
28
Platt industritak med kilskurna Ytong Multipor Isoleringsplattor
Hebel Element
Användning
Hebel Element används till massiva ytterväggar, innerväggar och brandväggar i industrioch lagerbyggnader samt idrottshallar. Elementen monteras på en bärande konstruktion
av betong, stål eller trä.
Egenskaper
Rationella elementstorlekar
Flexibel planering och utförande
Horisontell eller vertikal montering
Torr montering
Kan demonteras och återanvändas
Brandklass A1
Sunt inneklimat
B
H
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³] 535 ± 15
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,14
HEBEL, Tak och Väggelement till Hallbyggnader
Tjocklek
mm
Bredd
mm
Längd
cm
150
175
200
240
300
365
600, 625, 700
600, 625, 700
600, 625, 700
600, 625, 700
600, 625, 700
600, 625, 700
5000, 6000, 8000
5000, 6000, 8000
5000, 6000, 8000
5000, 6000, 8000
5000, 6000, 8000
5000, 6000, 8000
Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg
HEBEL element levereras som paketlösningar med dolda infästningar och tillbehör.
Projekteringshandbok
29
Silka XL
Användning
Silka XL är kalksandstensblock med hög
densitet och hög tryckhållfasthet som används
till invändiga, bärande väggar. Blocken är
icke brännbara och angrips inte av röta eller
svamp. Den höga densiteten gör att Silka XL
lämpar sig för väggar på vilka man ställer höga
krav på ljudisolering
Silka XL kan fås i många olika tjocklekar och
format – baserat på ett gemensamt modulmått på 125 mm.
Egenskaper
Brandklass A1
Oorganiskt
Hög tryckhållfasthet
Flexibelt byggande
Släta ytor
Bra värmekapacitet
Sunt inneklimat
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
1800
2000
Tryckstyrka, medel [MPa]
20
20
Tryckstyrka, normaliserad fb [MPa]
12
12
0,99
1,1
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
Silka XL
Tjocklek
mm
115; 150; 175; 200; 240; 300; 365
115; 150; 175; 200; 240; 300
115; 150; 175; 200; 240; 300; 365
115; 150; 200; 240; 300
115
115; 150; 175; 200; 240; 300; 365
115; 150; 175; 200; 240; 300
115; 150; 175; 200; 240; 300
115; 150; 175; 200; 240; 300; 365
Höjd
mm
Längd
mm
125; 250; 500
625
500
625
250
500
625
500
625
250
250
375
375
500
500
500
1000
1000
Densitet 2000 kg/m³. Tryckstyrka 20 N/mm²
Silka XL kan levereras i specialmått och snedsågat vid projekt
Silka XL Passelement och Silka Gavlelement
Levereras tillkapade och numrerade efter montageritningar
30
Silka Plattan
Användning
Silka Plattor är kalksandstensplattor med hög
densitet och hög tryckhållfasthet. Silka Plattor
används till invändiga väggar och bakmur, där
det ställs höga krav på brandegenskaper och
ljudisolering.
Egenskaper
Hög tryckhållfasthet
Bra ljudisoleringsförmåga
Brandklass A1
Slät yta
Sunt inneklimat
Bra värmekapacitet
B
H
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
1800
Tryckstyrka, medel [MPa]
≥ 25
Tryckstyrka, normaliserad fb [MPa]
20
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,99
Silka Plattan
Artikel nr.
Tjocklek
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Antal
st/m²
Pall
format
Antal per pall
Vikt
kg/st
Vikt
kg/pall
Limåtgång
kg/st
74549024
100
200
500
10,0
1/1
60
16,3
993
0,16
Densitet 1600 kg/m³
Levereras endast i hela pallar
Till Ytong Multipor används Ytong Multipor Lim
Projekteringshandbok
31
Silka U-Block
Användning
Silka U-Block är kalksandstenselement som
används som kvarsittande formar vid ringankare eller gjutning av balkar.
Egenskaper
Modulmåtten passar till Silka XL
Samma material används
Enkel montering
Brandklass A1
B
H
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
1800
Tryckstyrka, medel [MPa]
≥ 25
Tryckstyrka, normaliserad fb [MPa]
20
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,99
Silka U-Block
Tjocklek
mm
Höjd
mm
Längd
mm
st/pall
115
150
175
200
240
300
365
238
238
238
238
238
238
238
240
240
240
240
240
240
240
80
48
48
48
48
32
32
Armeringstabell se hemsida www.xella.se
32
Silka Balkar
Användning
Silka Balkar är tillverkade av kalksandstensblock som armeras och gjuts med betong. Silka
Balkar används över öppningar för dörrar och
fönster i innerväggar och bakmurar.
Egenskaper
Längd 1000-3000 mm
Definierad bärförmåga
Samma material i hela väggen
Brandklass A1
B
H
L
CE Märkning Data
Densitet [kg/m³]
1800
Tryckstyrka, medel [MPa]
≥ 25
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
0,99
Silka Balk
Tjocklek
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Vikt
kg/m
115
115
175
175
150
200
71
113
71
113
113
113
1000-3000
1000-3000
1000-3000
1000-3000
1000-3000
1000-3000
16,00
25,00
25,00
38,50
32,00
44,00
* Längden levereras i 250 mm intervall.
Ex: Vid 240 mm Silka mur används 2 st. 115 mm Balkar med 10 mm bruksfog.
Projekteringshandbok
33
Silka Passkiftsblock till
innerväggar och ytterväggar
Användning
Silka Passkiftsblock är kalksandstensblock
med hög tryckhållfasthet. Passkiftsblocken
monteras på murbruk som nedersta skift i
väggar av Silka XL och fungerar både som
justering av ojämnt underlag och anpassning
av vägghöjden.
Till ytterväggar används Passkiftsblock med
låg densitet och förbättrad värmeisoleringsförmåga. Vid väggtjocklekar över 24 cm muras
två rader Passkiftsblock vid sidan av varandra.
Egenskaper
Enkel justering av ojämnheter i plattan
Passar till alla Silka XL-mått
Snabb och enkel montering
Ingen ytterligare anpassning behövs
Ytterväggar
Invändiga väggar
CE Märkning Data
Ute
Densitet [kg/m³]
1200 2000
Tryckstyrka, medel [MPa]
≥ 25
≥ 25
20
20
0,33
1,1
Tryckstyrka, normaliserad fb [MPa]
Värmeledningstal λ10,dry [W/mK]
Inne
Silka Passkifts Blocket, innervägg
Tjocklek
mm
Höjd
mm
Längd
mm
Tjocklek
mm
Höjd
mm
Längd
mm
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
50
75
100
125
150
175
498
498
498
498
498
498
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
115; 150; 175; 200; 240
113
125
150
175
498
498
498
498
Densitet 2000 kg/m³
34
Silka Passkifts Blocket, yttervägg
Densitet 1200 kg/m³
Energikrav
U-värden i lågenergibyggande
Med Multipor isoleringsplattor på massiva yt-
De nya normerna, BBR 16, anger maximalt til�-
terväggar av lättbetong eller kalksandsten kan
låten energianvändning per år uttryck i kWh/m².
tillräckligt låga U-värden uppnås för att uppfylla
Kraven är olika för bostäder och lokaler samt
kraven vid lågenergibyggen, t.ex. passivhus.
beroende på var i landet huset byggs. Differen-
Multipor plattorna har ett värmeledningstal i
tieringen är i tre klimatzoner, med högsta kraven
nivå med mineralulls eller cellplastisoleringar,
i söder.
d.v.s. 0,045 W/mK.
Uppvärmning med elenergi minskar tillåten
energianvändning med 50 %. Uppvärmning med
Tabellen på sidan 36 visar vilka U-värden som
värmepumpar betraktas normalt som elupp-
uppnås genom att montera Ytong Multipor iso-
värmning, med påföljande högre krav på energi-
leringsplattor i ett eller flera lager på utsidan av
användning.
en massiv yttervägg av lättbetong.
Med ett klimatskal av massiva lättbetongväggar
Beräknade U-värden är baserade på den dekla-
i densitetsklass 350-400 och tjocklek 365 mm
rerade torra värmekonduktiviteten för respek-
samt fönster med U-värde mindre än 1,3 W/m²
tive produkt samt korrektionstermer enligt
uppfyller man som regel kraven i BBR 16 för
SS-EN ISO 10456 för svenska klimatklasser.
energianvändning i bostäder och lokaler genom
Beräknade U-värden är angivna¬ som praktiska
något av följande värmesystem, fjärrvärme och
värmegenomgångskoefficienter, dvs. med både
energiåtervinning genom en effektiv återvin-
invändigt och utvändigt övergångsmotstånd
ning ur ventilationsluften, s.k. FTX system, eller
samt tillägg för fogar och det teoretiska vär-
genom värmepump i kombinationen med FTX
meledningstalet λ10 korrigerat för produktens
system
egenskaper i aktuell miljö och fuktinnehåll.
Kontakta gärna Xella Sverige för beräkningar av
U-värden för ditt speciella projekt.
Förutsättningar för beräknade U-värden
Invändigt övergångsmotstånd
0,130 m²K/W
Utvändigt övergångsmotstånd 0,040 m²K/W
Utvändig och invändig puts
0,022 m²K/W
Projekteringshandbok
35
U-värde
Massiv yttervägg av Ytong med puts.
Yttervägg av Ytong och Ytong Multipor
med puts.
Multipor i mm
Silka
0
60
80
100
120
Ytong Takelement med Ytong Multipor.
140
160
180
200
220
240
300
λ
1800 kg/m³
Blocket
100 mm
1,00
-
-
-
0,334 0,291 0,258 0,231 0,210 0,192 0,177 0,143
150 mm
1,00
-
-
-
0,329 0,287 0,254 0,228 0,207 0,190 0,175 0,142
175 mm
1,00
-
-
-
0,326 0,285 0,253 0,227 0,206 0,189 0,174 0,141
240 mm
1,00
-
-
-
0,319 0,279 0,249 0,224 0,204 0,187 0,172 0,140
Ytong
Lågenergi
P2: 290 kg/m³
λ
Blocket
365 mm
0,08
0,211 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,114 0,109 0,104 0,100 0,098
400 mm
0,08
0,195 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,115 0,108 0,104 0,099 0,095 0,085
Blocket
P2: 340 kg/m³
λ
Storblok
200 mm
0,09
0,418 0,268 0,240 0,217 0,198 0,182 0,168 0,156 0,146 0,137 0,129 0,110
240 mm
0,09
0,380 0,237 0,214 0,196 0,180 0,167 0,155 0,145 0,136 0,129 0,122 0,105
300 mm
0,09
0,290 0,204 0,187 0,173 0,161 0,150 0,141 0,132 0,125 0,118 0,112 0,098
365 mm
0,09
0,250 0,178 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,115 0,109 0,104 0,091
400 mm
0,09
Stående
P4: 390 kg/m³
λ
Väggelement
240 mm
0,10
0,420 0,253 0,227 0,206 0,189 0,174 0,162 0,151 0,141 0,133 0,126 0,108
SWE
300 mm
0,10
0,330 0,219 0,200 0,184 0,170 0,158 0,147 0,138 0,130 0,123 0,117 0,101
365 mm
0,10
0,280 0,192 0,177 0,164 0,153 0,143 0,135 0,127 0,120 0,114 0,109 0,095
Plattan och
P4: 535 kg/m³
λ
Takelement
150 mm
0,14
0,920 0,380 0,325 0,284 0,252 0,227 0,206 0,189 0,174 0,162 0,151 0,126
0,690 0,335 0,291 0,258 0,231 0,210 0,192 0,177 0,164 0,152 0,143 0,120
Stående
0,167 0,155 0,145 0,136 0,129 0,122 0,115 0,110 0,105 0,100 0,088
200 mm
0,14
240 mm
0,14
-
-
-
-
0,198 0,182 0,168 0,157 0,146 0,137 0,116
300 mm
0,14
-
-
-
-
0,182 0,168 0,157 0,147 0,138 0,130 0,111
P4: 575 kg/m³
λ
väggelement,
175 mm
0,16
0,791 0,385 0,329 0,289 0,254 0,229 0,208 0,190 0,175 0,163 0,152 0,126
SWE och
200 mm
0,16
0,704 0,368 0,313 0,275 0,245 0,221 0,201 0,185 0,171 0,159 0,148 0,124
Balkar
240 mm
0,16
0,327 0,285 0,253 0,228 0,207 0,189 0,175 0,162 0,151 0,142 0,129
300 mm
0,16
0,291 0,258 0,230 0,210 0,192 0,177 0,164 0,153 0,143 0,135 0,114
365 mm
0,16
0,260 0,233 0,211 0,193 0,178 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,109
Samtliga u-värden för konstruktionerna är inklusive utvändig och invändig puts.
36
Ljud
Ljudförhållanden i byggnader
vårdlokaler, förskolor, under-
Definitioner
visningsrum, arbetslokaler för
Standarderna SS 02 52 67 och
Bra ljudförhållanden är en
kontorsarbete etc., men hotell
SS 02 52 68 anger definitioner
väsentlig del av ett bra innekli-
omfattas inte av kraven.
och en rad hänvisningar till
mat – sammanfattande beskri-
standards för metoder att veri-
vet dels genom begränsning av
Ljudisolering
utifrån kommande buller från
För att uppnå ställda krav på
Några av de vanligaste begrep-
t.ex. trafik, grannar, industrier
ljudförhållanden i byggnader
pen i ljudstandarderna är:
m.m., dels att ett rums akustik
krävs att man redan i projekte-
har anpassats till vad rummet
ringsfasen lägger vikt vid
Luftljudsisolering i byggnad:
används till, t.ex. som dagis,
materialval, materialkombina-
Byggnadens förmåga att redu-
undervisningslokal osv.
tioner, tjocklekar och detaljut-
cera luftburet ljud mellan två
formning för att ge förutsätt-
rum eller utrymmen t.ex. ljud
Kraven i BBR på ljudförhål-
ningar för ett tillfredsställande
från samtal eller musik från en
landen i byggnader är Europa-
slutresultat.
högtalare. Om luftljudsisole-
harmoniserade och differentie-
fiera kraven genom mätningar.
ring mäts i byggnad, betecknas
rade för bostäder och lokaler. I
Risken för oönskat stegljud och
resultatet efter korrigering för
Svensk standard anges kraven
överhörning via flanktransmis-
flanktransmission som ett vägt
som funktionskrav i fyra klas-
sion i anslutande byggnadsdelar
reduktionstal, R´w enligt SS 25
ser, där klass A ger de bästa
bör alltid beaktas vid projek-
2 67. Luftljudsisolering kan även
ljudförhållandena.
teringen liksom spridning av
mätas i laboratorium eller be-
stomljud via installationer.
räknas utan inverkan av flank-
Minimikraven för en bostad upp-
Rördragningar och urfräsningar
transmission. Resultatet anges
fylls om den uppfyller kraven
i väggar bör vara planerade
som ett talvärde i dB (decibel).
enligt ljudklass C i svensk stan-
med hänsyn till konstruktio-
Ju högre tal desto bättre är
dard, SS 25267. Lägsta klassen,
nens tjocklek och risken för
luftljudsisoleringen.
D, används endast när klass C ej
försämrad ljudisolering, t.ex. av
kan tillämpas, t.ex. av tekniska,
oönskad kontakt mellan separe-
Luftljud mellan utrymmen sker:
ekonomiska eller antikvariska
rade skikt.
Direkt genom åtskiljande
skäl vid vissa ombyggnader eller
för temporära utrymmen.
byggnadsdelar (vägg eller
I byggfasen måste man lägga
bjälklag)
stor vikt vid att konstruktioner,
Via flanktransmission
Kravnivån för en lokal är bero-
anslutningar och genomföringar
 Genom otätheter
ende på dess typ av verksamhet
utförs med största möjliga tät-
och användning av respektive
het eftersom även mycket små
Stegljudsisolering i byggnad:
rumsdel. Kraven återfinns i SS
otätheter försämrar ljudisole-
Byggnadens förmåga att redu-
25268 för vissa lokaltyper, t.ex.
ringen kraftigt vid höga krav på
cera stegljud, skrapljud, slag
ljudisolering.
och stötar på golv i angränsande
Projekteringshandbok
37
Ljud
utrymmen. Stegljud transmitte-
terklangstid fås i stora rum eller
fördel utförs i betong eller med
ras direkt genom bjälklag eller
rum med liten ljudabsorption,
ett tungt murverk.
via flanktransmission.
som t.ex. i kyrkor.
Den ljudnivå som skapas i ett
Ljudtrycksnivå från installationer:
Ljudkraven kan också uppfyllas
rum när golv eller trappor i ett
Anger den ekvivalenta konti-
genom konstruktioner uppbygg-
annat rum eller angränsande
nuerliga ljudtrycksnivån från
da i flera skikt eller i dubbel-
utrymme belastas med en
samtliga installationer i ett rum
konstruktioner, d.v.s. massiva
standardiserad hammarappa-
möblerat för avsett bruk under
eller flerskiktskonstruktioner i
rat anger vägd stegljudsnivån,
den tid installationerna är i
separata skikt utan fasta förbin-
L´nTw. Resultatet anges som
bruk. Ljudtrycksnivån kan vara
delser mellan lagren som t.ex.
ett talvärde i dB. Ju lägre värde
vägd och betecknad på olika
reglar och kramlor.
desto bättre stegljudsisolering.
sätt, men uttrycks i dB.
Efterklangstid:
Den tid, T, i sekunder det tar för
Bra lösningar avseende
ljudisolering
ljudet (ljudtrycksnivån) i ett rum
Ljudkraven idag fokuseras mer
d1
att sjunka 60 dB efter att ljud-
på lågfrekvent ljud och mätning
d2
källan stängts av. Efterklangs-
av luftljud sker i frekvenserna
d3
tiden är beroende av ytornas
50 – 3150 Hz i alla klasser. Med
ljudabsorberande egenskaper
tunga, massiva konstruktioner
och av rummets storlek och
uppnår man enklast en bra
geometri. Kort efterklangstid
ljudisolering vid dessa lägre
fås med stor ljudabsorption
frekvenser, varför lägenhets-
eller i små rum medan lång ef-
skiljande konstruktioner med
d4
d5
Det är viktigt att ingen kontakt förekommer mellan de bäda väggskivorna
Ytong: Tunnfogslimmad dubbelväggar av Ytong i densitetsklass 500, se ovan
d1 mm
d2 mm
d3 mm
d4 mm
d5 mm
Klassningsvärde R1W dB
125
100
30
125
350
55
150
50
30
150
350
55-60
150
80
30
150
380
60
Silka: Tunnfogslimmad massiv Silka vägg med 10 mm puts på båda sidor.
Klassningsvärde R1W dB.
Densitetsklass
kg/m³
115
150
175
44
48
48
1800
45
48
50
2000
46
49
51
1600
38
Dimension mm
200
240
300
365
52
54
56
51
53
56
57
53
55
57
57
Brand
Brandskydd
handlingsinstallationers funktion vid brand samt
Säkerhetskraven i BBR och BKR är nationella me-
beskrivning av eventuella tekniska brandskyddsin-
dan provningsmetoder och klassificeringssystem
stallationer och plan för kontroll och underhåll.
för produkter är harmoniserade i EN standards.
Klassificering av byggnader
BBR ställer krav på skydd mot uppkomst av brand,
Byggnader klassificeras i klass Br1, Br2, eller
brandspridning inom brandceller och brandsp-
Br3. Störst krav ställs på byggnader med stor risk
ridning mellan brandceller. Reglerna är kopplade
för personskador och dessa skall utföras i klass
till kravet på att utveckling och spridning av brand
Br1 som anger de högsta kraven på ytskikt och
och rök inom byggnadsverk ska begränsas. BBR
bärande konstruktioner.
och BKR ställer även krav på bärförmåga vid
brand så att byggnadens bärförmåga kan antas
Byggnader i tre eller flera plan bör utföras i klass
bestå under en bestämd tid för att utrymning skall
Br1. Vissa byggnader i två plan bör också utföras i
hinna ske. Kraven för byggnader varierar med
klass Br1, t.ex. byggnader där samlingslokal finns
hänsyn till risken för personskador.
i plan två. Byggnader i en till två våningar utförs i
klass Br2 om det t.ex. finns samlingslokal i mark-
En brandskyddsdokumentation skall upprättas för
planet eller särskilt boende för personer med
varje projekt av en certifierad sakkunnig per-
vårdbehov, förskola eller liknande. Övriga byggna-
son. Dokumentationen bör redovisa byggnadens
der t.ex. enbostadshus eller radhus åtskilda med
och dess komponenters brandtekniska klasser,
brandväggar, utförs normalt i klass Br3.
brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbe-
Klassbeteckningar
Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser:för byggnadsdelars funktion
R – bärförmåga
RE – bärförmåga och integritet (täthet)
REI– bärförmåga, integritet och isolering
E – integritet
EI – integritet och isolering, med underklasser för fönster och branddörrar
EW– integritet och begränsad strålning
Beteckningarna följs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter.
Klasserna kan också kombineras med t.ex.
M – mekanisk påverkan, t.ex. REI 60-M
Projekteringshandbok
39
Brand
Klassbeteckningar för material
Brandtekniska klass – avskiljande byggnadsdelar
Klassificeringen av byggnadsmaterial är gemensam
Byggnader tillhörande klass Br1 får utföras
inom EU.
med brandcellsavskiljande byggnadsdelar i
Följande klassbeteckningar används för material,
lägst brandklass EI 60 om brandbelastningen
beklädnader och ytskikt.
är lägre än 200 MJ/m² vilket normalt gäller för
t.ex. bostads- och kontorslägenheter, skolor och
Obrännbart material - A1, A2
hotell. För ytterväggar gäller även att brandsprid-
Brännbart material - B, C, D, E
ning i väggen och längs fasadytan begränsas med
Ytskikt
hänsyn till byggnadens ändamål och möjlighet till
- klass I, II, III
brandsläckning. Risken för spridning av brand via
Klass A1 har det högsta kravet och kombineras inte
fönster skall också beaktas för yttervägg i byggnad
med någon tilläggsklass.
tillhörandeklass Br1.
Ytong, Ytong Multipor og Silka produkter är alla
klassificerade som A1 material.
Homogena, putsade väggar av Ytong, Ytong Multipor och Silka uppfyller alla krav på skydd mot
Klasserna A2, B, C och D kombineras alltid med
brandspridning inuti väggen. Krav mot brandsprid-
någon av följande tilläggsklasser:
ning längs fasadytan uppfylls om avståndet i höjd-
s1 -byggnadsdelen får avge mycket begräsad
led mellan fönster är minst 1,2 m eller om fönstren
mängd av brandgaser
s2 -byggnadsdelen får avge begränsad mängd
brandgaser
uppfyller brandklass E 15 inom detta avstånd.
Fönster som vetter mot varandra i motstående
fasader skall båda vara i klass E15 eller ett fönster
s3- inget krav på avgivna brandgaser
i E30 om avståndet mellan fasaderna är mindre än
d0-brinnande droppar eller partiklar får ej avges
5 meter.
från byggnadsdelen
d1-brinnande droppar eller partiklar får avges i
begränsad mängd
d2-inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar
Byggnader i klass Br2 och Br3 får utföras med
brandcellsskiljande byggnadsdelar i lägst EI 30 och
lägenhetsskiljande byggnadsdelar i bostadshus i
EI 60.
Klass E är det lägsta kravet och kan bara kombineras med d2.
Gemensamma brandväggar i sammanbyggda hus
i byggnadsklass Br1 får vara lägst REI 90-M i bygg-
För golvbeläggningar och rörisoleringar finns mot-
nader med brandbelastning mindre än 200 MJ/m².
svarigheter till ovanstående klaser.
Tilläggskravet M är för kravet att väggen skall kunna
stå kvar efter en mekanisk belastning i samband
med att byggnaden på ena sidan brunnit ner.
Taktäckningar på obrännbara underlag får utföras
med material som uppfyller BROOF (t2) (klass T).
40
Brand
Brandteknisk klass – bärande byggnadsdelar
Bärande konstruktioner skall dimensioneras så
att kollaps inte inträffar i konstruktionen till följd
av brand under den tidsperiod i minuter som
anges av brandklassen. Om tidskraven i avskiljande avseende är större för en byggnadsdel än i
bärande avseende skall den högre klassen gälla
även i bärande avseende.
För byggnadsklass Br1 med brandbelastning
mindre än 200 MJ/m² skall vertikalt bärverk samt
stomstabiliserande horisontellt bärverk utföras i
lägst brandteknisk klass:
- R60 i byggnad med upp till 4 våningsplan
-R90 i byggnad med 5 – 16 våningsplan
(bjälklag dock i R60 upp till 8 våningsplan)
Horisontellt ej stomstabiliserande bärverk får
utföras i lägst klass R60 i upp till 16 våningar.
Trapplopp och trapplan i trapphus får utföras i
R30 i upp till 16 våningar.
För bostadshus i byggnadsklass Br2 eller Br3 får
vertikalt bärverk samt stomstabilisernde horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass
R30 respektive R15. Annan byggnad än bostadshus får utföras i lägst brandteknisk klass R30.
Brandskydd med Ytong som murverk
Murverk är standardiserade under Eurocode 6( EC
6). Avskiljande brandklass för murade Ytong Massivblock eller Plattor enligt kraven i EC 6 är:
Konstruktion
Minimumtjocklek d [mm] i brandklass EI
Icke bärande vägg
30
60
90
120
180
Limmad vägg av Ytong Massivblock eller Plattor
75
75
100
100
150
Värdena gäller för väggar putsade på båda sidor.
Bärande murverk, helväggselement av murverk eller element
Utnyttjandegrad
Ytong Massivblock
Silka Plattor
Minimumtjocklek d [mm] i brandklass EI
α z
30
60
90
120
180
0,2
100
(100)
100
(100)
115
(115)
115
(115)
150
(115)
0,6
100
(100)
100
(100)
105
(115)
175
(150)
200
(175)
1,0
115
(115)
150
(115)
175
(150)
200
(175)
240
(200)
0,2
100
(100)
100
(100)
100
(100)
115
(100)
175
(140)
0,6
100
(100)
100
(100)
100
(100)
115
(100)
200
(140)
1,0
100
(100)
100
(100)
100
(100)
200
(140)
240
(175)
Värdena gäller för väggar putsade på båda sidor. Värden inom parentes anger väggtjocklek vid flersidig brandbelastning.
Projekteringshandbok
41
Fukt i lättbetong
Fukt - allmänt
att dess fuktkapacitet ökar. Vid
hus av Ytong ger ett tryggt boende
Byggnader ska utföras enligt kra-
leveranstillfället håller lättbetong
i ett sunt och behagligt inneklimat.
ven i Byggregler, BBR 6:5, 2008,
en fukthalt på ca.30 viktsprocent.
så att vatten och fukt inte orsakar
Med planerad, effektiv uttork-
skador, elak lukt eller hygiensiska
ning kan måleriarbeten normalt
olägenheter och mikrobiell tillväxt
påbörjas i slutet av byggproces-
som kan påverka människors
sen. Uttorkningsprocessen skall
hälsa. Kraven bör i projekte-
då ha kommit igång ordentligt och
ringsskedet verifieras med hjälp
väggens inre ytskikt, ca 30 mm,
av fuktsäkerhetsprojektering.
bör ha en medelfuktkvot på högst
Byggnaden skall projekteras så
15-20 vikts% innan målningsbe-
att skador inte uppstår, vare sig
handlingen påbörjas.
direkt eller indirekt av fuktbelast-
Fuktjämvikt
ning. Kontrollplaner bör upprättas
för byggprocessen som beskriver kontroll av fukttillstånd och
åtgärder för att förbättra uttorkning samt förhindra att material
skadas av tillkommande fukt och
smuts under byggprocessen.
Lättbetong är ett diffusionsöppet
material vilket innebär att det söker sitt fuktjämviktstillstånd med
de rådande yttre och inre förhållandena som vind, regn, värme,
kyla, relativa ånghalt i luft och
porsystem. För bostäder innebär
Kondens
Vid kondens på ytor som t.ex.
fönster kan fritt vatten bildas om
ytan är tillräckligt kall. På äldre
fönster uppstår detta vanligen
vintertid. Fuktinträngning och kondens är vanligast kring karmen vid
dörrar och fönster.
Till lättbetongs fördelar hör dess
egenskaper vid kondensation. Vid
kondens i lättbetong är det i materialets porväggar som kondensation och fuktuppbyggnad sker.
Något fritt vatten uppstår inte på
lättbetongs yta, utan endast i en
liten del av det finaste porsystemet, mikrokapillärerna.
Uttorkning
det att en putsad, massiv ytter-
Fuktberäkningsprogram visar att
Uttorkningen av en byggnadskon-
väggskonstruktion av Ytong håller
fuktuppbyggnaden i lättbetong i
struktion påverkas av vindförhål-
en genomsnittlig fuktkvot på 4-6
huvudsak sker under sommar-
landen, nederbörd, värme och
viktsprocent. Efter att byggfukten
halvåret. Efter vintern innehåller
luftens innehåll av vattenånga.
torkat ut varierar fuktkvoten i ma-
både inomhus- och utomhusluften
Sommartid kan kraftig ventila-
terialet cykliskt över året allt efter
mer fukt än luften i väggens por-
tion vara tillräckligt för att få en
förändringar i luftens ånghalt, ute
system, vilket medför att luftens
god uttorkningsprocess, men
och inne. Sommarhalvåret byggs
vattenånga långsamt diffunderar,
extra värmetillförsel kan behövas
fuktkvoten upp någon procent för
tränger in, i väggen och konden-
även sommartid för att uttork-
att sedan torka ut under vinterhal-
serar i materialets finaste porer.
ningen skall bli effektiv. Vintertid
våret. Systemet är fukttrögt, d.v.s.
Under vinterhalvåret är ånghalten
är luftens fuktinnehåll lågt vilket
ger små förändringar i fuktkvot för
åter högre i porsystemet än i ut-
innebär att om luften värms upp
stora variationer i luftens RH, re-
omhus- och inomhusluften, vilket
ökar dess kapacitet kraftigt att
lativa ånghalt. Med RH i intervallet
åter startar en uttorkningscykel.
transportera bort byggfukt. Bästa
25-85% varierar fuktkvoten därför
Dessa egenskaper i materialet
medlet för en god uttorkning är
endast ca 2%.
lättbetong medverkar till att väg-
således värme och ventilation.
Materialet lättbetong är mot-
Lättbetongens porvolym ökar
ståndskraftigt mot fukt, röta, mö-
med lägre densitet, vilket innebär
gel och svamp. Detta medverkar
42
till att ge förutsättningar för att
gar och hus av Ytong får ett bra
inomhusklimat och ger fuktsäkra
väggar.
Fuktpåverkan
i Malmöregionen skall dock put-
Salt skall inte användas på vare
Fukt underifrån
sade fasader förses med vatten
sig lättbetong eller betonggolv för
Vid grundläggning skall man
avstötande, hydrofoba ytskikt al-
att eliminera isbildning.
alltid säkerställa att inte fukt kan
ternativt ventilerade beklädnader
sugas upp underifrån. Detta kan
i utsatta väderstreck. Varje bygg-
åstadkommas genom att lägga
nads läge bör bedömas utefter
en fuktavvisande asfaltpapp eller
lokala förhållanden och risken för
likvärdigt material mellan lättbe-
slagregn. Normalt är det endast
tongen och underlaget. Alternativa
syd- eller sydväst fasader som är
fuktförhindrande åtgärder är att
utsatta för frekventa slagregn. Om
projektera med underliggande
inga åtgärder vidtas som skydd för
Lättbetong är ett bra och godkänt
material som inte suger fukt från
fasader i slagregnsutsatta lägen
underlag för våtrum. Väggar och
marken.
finns en risk för att väggen inte
golv skall spacklas alternativt
hinner torka upp, återfå fuktjäm-
putsas. Systemuppbyggnad med
vikt, mellan slagregnen och att
ytskikt, tätskikt, fästmassor etc.
fuktupptagningen därför fortgår
utförs därefter enligt BBV 10:1.
Fukt inifrån
Den fukt som alstras i en byggnad, fukttillskott, är normalt inte
skadlig för vare sig massivväggar
tills ett fuktgenomslag inträffar.
Fukt i våtrum
Väggar och golv i våtrum ska utföras enligt funktionskraven i BBR
2008 som uppfylls med Byggkeramikrådets frivilliga branschregler
BBV 10:1.
Daggpunkt
eller skalmurar av lättbetong och
Fukt ovanifrån
Daggpunkten – den temperatur
tegel. Inga fuktspärrar krävs ( se
Under byggperioden är det viktigt
vid vilken vattenånga förtätas
kondensation ovan). I speciella
att skydda väggkrön och horison-
och bildar dagg – ändras ständigt
lokaler med hög invändig fuktbe-
tella delar på bröstningar mot
beroende på storleken på para-
lastning kan ett tätare, invändigt
regn efter arbetsdagen för att
metrarna temperatur och relativ
ytskikt väljas om inte ventilation
förhindra fuktupptagning i dessa
luftfuktighet.
kan avhjälpa dessa olägenheter.
partier vilket ger onödigt långa
Sådana lokaler kan t.ex. vara
uttorkningstid när byggnadsstom-
badhus, bryggerier etc. I sådana
men är färdig.
fall bör alltid en särskild fuktut-
Dagg kan bildas på ytor eller fällas
ut inuti en konstruktion. I massiva lättbetongväggar behöver
Påverkan av frost och salt
inte daggpunkten beräknas, se
Lättbetongens öppna struktur och
avsnittet kondensation ovan, men
höga porositet medför att inträng-
i kombinationsväggar kan det
ande regnvatten sugs undan
behövas en beräkning för att se
Fukt utifrån
vilket förhindrar vattenmättnad
om daggpunkten hamnar i ett
En obehandlad eller putsad
i porsystemet så att materialet
material som kan vara känsligt för
lättbetongvägg klarar normalt
normalt klarar utvidgning vid
en fuktuppbyggnad.
av förekommande slagregn i
frysning utan att skadas. På grund
Sverige. Det finns en mycket lång
av undertryck i mikrokapillärerna
och god erfarenhet från putsade
sker frysning heller inte förrän
fasader på lättbetong i Sverige.
vid temperaturer långt under noll
I slagregnsrika lägen, som efter
minusgrader. Dessa egenskaper
västkusten, vissa delar i Borås-
gör att lättbetong i praktiken har
området och kustnära områden
mycket god beständighet mot
redning eller beräkning göras för
att studera den tänkta väggens
jämviktstillstånd.
frysskador.
Schema för att bestämma daggpunkten kan laddas ner från vår
hemsida www.xella.se under
menyn projektering och fukt.
Projekteringshandbok
43
Detaljlösningar
Innhållsförteckning
Detalj 01-1
Källaryttervägg - vägg av Ytong Block
Detalj 01-4
Källaryttervägg - vägg av Ytong Väggelement
Detalj 03-2
Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Vägelement
Detalj 03-7
Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Block
Detalj 05-1
Bärande innervägg/Bjälklagelement - vägg av Ytong Väggelement/Block/Plattor
Detalj 12-3
Yttervägganslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Väggelement
Detalj 12-4
Yttervägganslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Block
Detalj 13-3
Lägenhetsskiljande vägg/Bjälkelement - vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 13-4
Yttervägg/Takbjälklag av betong - vägg av Ytong Block
Detalj 13-5
Yttervägg/Bjälklag av betong - vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 15-5
Yttervägg/Lägenhetsskiljande vägg - vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 17-1
Dubbanslutning - vid hörn av Ytong Väggelement
Detalj 19-1
Yttervägg/Takbjälklag - vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 19-2
Yttervägg/Trä takstol - vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 21-1
Yttervägg/Trä takstol - anslutning mot gavelspets
Detalj 26-5
Lägenhetskiljande vägg/Bjälklagelement - vägg av Silka XL Block
Detalj 26-6
Lägenhetskiljande vägg/Yttervägg - vägg av Silka XL Block, Ytong Väggelement/Block/Plattor med Ytong Multipor
19
05 i Princ.
Yttertak
Mellanbjälklag
17
13
05
Våningsplan
Ytong
15
13
Platta
på mark
03
05
Våningsplan
Silka
Källare
01
44
26
25
Källaryttervägg
- vägg av Ytong Block
Källaryttervägg
- vägg av Ytong Väggelement
Detalj 01-1
Detalj 01-4
Yttervägg/Källarbjälklag
- vägg av Ytong Block
Yttervägg/Källarbjälklag
- vägg av Ytong Väggelement
Detalj 03-2
Detalj 03-7
Projekteringshandbok
45
Bärande innervägg/Bjälklags­element
- vägg av väggelement Ytong Väggelement/
Block/Plattor
Detalj 05-1
Yttervägg sanslutning mot betongplatta
- vägg av Ytong Block
Detalj 12-4
46
Yttervägg sanslutning mot betongplatta
- vägg av Ytong Väggelement
Detalj 12-3
Lägenhetsskiljande vägg/Bjälklagelement
- vägg av Ytong Väggelement/Ytong Block
Yttervägg/Takbjälklag av betong
- vägg av Ytong Block
Detalj 13-3
Detalj 13-4
Yttervägg/Lägenhetskiljande vägg
- vägg av Ytong Väggelement/Block
Yttervägg/Bjälklag av betong
- vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 13-5
Detalj 15-5
Projekteringshandbok
47
Dubbanslutning
- vid hörn av Ytong Väggelement
Yttervägg/Takbjälklag
- vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 17-1
Yttervägg/Trä takstol
- anslutning mot gavelspets
Yttervägg/Trä takstol
- vägg av Ytong Väggelement/Block
Detalj 19-2
48
Detalj 19-1
Detalj 21-1
Lägenhetsskiljande vägg/
Bjälklagelement
- vägg av Silka XL Block
Lägenhetsskiljande vägg/yttervägg
- vägg av Silka XL Block,
Ytong Väggelement/Block/Plattor med Ytong Multipor
Detalj 26-5
Detalj 26-6
Detaljerna finns som dwg- och pdf filer på www.xella.se. Du kan även hitta fler detaljer på vår hemsida.
Projekteringshandbok
49
3015 Drammen
Telefon.: +47 32 23 24 40
Faks: +47 32 23 24 41
www.ytongsiporex.no
DEVISION 102328_NO
Marts 2010
Nedre Storgate 23
Ytong®, HEBEL, Silka, Ytong Multipor are registered trademarks of the Xella Group
Xella Norge AS