Transcript Årsrapport 2012 Samordningsrådet för smarta elnät

ÅRSRAPPORT 2012
Samordningsrådet för smarta elnät
N2012:03
.SE
SAMORDNINGSRÅDET FÖR SMARTA ELNÄT
Logotyp – avsändare – tydlighet
I kommittédirektiv N2012:48 Samordningsråd med kunskapsplattform
för smarta elnät anges att samordningsrådet senast den 1 februari 2013
och 2014 ska lämna en redogörelse för genomförda aktiviteter under
föregående år.
Rådet, som antagit namnet Samordningsrådet för smarta elnät,
överlämnar härmed sin årsrapport för 2012. Rådet tillsattes den 30 maj
2012 och den operativa verksamheten inleddes i slutet av augusti. Under
de drygt fyra månader som samordningsrådet varit verksamt, har arbetet
i första hand fokuserat på tolkning av direktivet, identifiering av vision
och mål för arbetet samt arbetsplanering och strukturering av de relativt
omfattande uppgifter som preciseras i direktivet. En central fråga har
varit att genom särskilda referensgrupper utveckla former för samverkan
med experter och nyckelaktörer inom olika fokusområden. Tonvikten i
denna årsrapport ligger på resultatet av denna arbetsplanering och på det
övergripande analysarbete som genomförts. Vi bedömer att den
gemensamma bild med vision, mål och inriktning för rådets verksamhet
som utvecklats under höstens arbete, utgör en nödvändig grund för en
framgångsrik fortsatt verksamhet under 2013 och 2014.
Stockholm 2013-01-31
Maria Khorsand
Ordförande
Karin Widegren
Kanslichef
Innehåll
1. Sammanfattning .........................................................................................6
2. Samordningsrådets uppdrag .....................................................................7
2.1 Direktivet i korthet .............................................................................7
2.2 Tolkning av uppdraget ........................................................................8
2.2.1 Bakgrund och Utmaningar ..........................................................8
2.2.2 Uppdragets huvudsakliga inriktning .........................................10
2.2.3 Dialogforum ...............................................................................11
2.2.4 Kunskapsplattform.....................................................................11
2.2.5 Handlingsplan.............................................................................12
2.3 Vision och mål ...................................................................................13
3 Organisation .............................................................................................14
3.1 Rådsmöten och rådets sammansättning ..........................................14
3.2 Kansliet ..............................................................................................15
3.3 Strukturering av arbetet ....................................................................15
3.4 Referensgrupper ................................................................................16
4. Fokusområden .........................................................................................16
4.1 Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv.17
4.1.1 Inriktning ....................................................................................17
4.1.2 Mål och arbetsuppgifter .............................................................18
4.1.3 Genomförda och planerade aktiviteter .....................................18
4.1.4 Rådets bedömning ......................................................................20
4.2 Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden .............20
4.2.1 Inriktning ....................................................................................20
4.2.2 Mål och arbetsuppgifter .............................................................21
4.2.3 Genomförda och planerade aktiviteter .....................................22
4.2.4 Rådets bedömning ......................................................................24
4.3 Forskning, kunskapsförsörjning och teknikutveckling ..................24
4.3.1 Inriktning ....................................................................................24
4.3.2 Mål och arbetsuppgifter .............................................................25
4.3.3 Genomförda och planerade aktiviteter .....................................26
4.3.4 Rådets bedömning ......................................................................27
4.4 Informationssäkerhet och integritet ................................................27
4.4.1 Inriktning ....................................................................................27
4.4.2 Mål och arbetsuppgifter ............................................................ 27
4.4.3 Genomförda och planerade aktiviteter .................................... 28
4.4.4 Rådets bedömning ..................................................................... 28
4.5 Näringslivsutveckling och internationella kontakter..................... 28
4.5.1 Inriktning ................................................................................... 28
4.5.2 Mål och arbetsuppgifter ............................................................ 28
4.5.3 Genomförda och planerade aktiviteter .................................... 30
4.5.4 Rådets bedömning ..................................................................... 30
4.6 Standardisering ................................................................................. 31
4.6.1 Inriktning ................................................................................... 31
4.6.2.Mål och arbetsuppgifter ............................................................ 31
4.6.3 Genomförda och planerade aktiviteter .................................... 31
4.6.4 Rådets bedömning ..................................................................... 31
4.7 Kommunikation och kunskapsspridning........................................ 32
4.7.1 Inriktning ................................................................................... 32
4.7.2 Mål och arbetsuppgifter ............................................................ 32
4.7.3 Genomförda och planerade aktiviteter .................................... 33
4.7.4 Rådets bedömning ..................................................................... 35
4.8 Organisation och myndighetsansvar............................................... 35
4.8.1 Inriktning ................................................................................... 35
4.8.2 Mål och arbetsuppgifter ............................................................ 35
4.8.3 Genomförda och planerade aktiviteter .................................... 35
4.8.4 Rådets bedömning ..................................................................... 36
Bilaga 1 .................................................................................................... 37
Ledamöter år 2012 .............................................................................. 37
Expertgrupp år 2012 ........................................................................... 37
Referensgrupper år 2012 .................................................................... 38
6
1. Sammanfattning
Den 24 maj 2012 beslutade regeringen om kommittédirektiv 2012:48
Samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät. Ordförande,
vice ordförande samt övriga ledamöter i samordningsrådet tillsattes den
30 maj 2012. Den operativa verksamheten inleddes i slutet av augusti
2012 och under året har tre möten hållits i samordningsrådet. Rådet har
antagit namnet Samordningsrådet för smarta elnät.
Samordningsrådets uppdrag kan sägas bestå av två delar. Den första
delen har sitt fokus i behovet av samordning och kunskapsutveckling
inom området smarta elnät där rådets uppgift är att bidra till ökad
samverkan mellan berörda aktörer och till ökade kunskaper om
möjligheterna med smarta elnät i samhället. Den andra delen av
uppdraget syftar till att lämna förslag om hur utvecklingen av smarta
elnät kan stimuleras och hur olika hinder för utvecklingen kan
undanröjas. I direktivet specificeras också de tre medel som
samordningsrådet skall använda sig av för uppdragets genomförande,
dvs. kunskapsplattformen, dialogforum och handlingsplanen.
Under de drygt fyra månader som samordningsrådet varit verksamt, har
arbetet i första hand fokuserat på tolkning av direktivet, identifiering av
vision och mål för arbetet samt arbetsplanering och strukturering av de
relativt omfattande uppgifter som preciseras i direktivet.
Samordningsrådet har enats om följande vision och målformulering:
Vision: Sverige är ledande inom området smarta elnät som möjliggör ett
ökat kundinflytande, hållbar utveckling, försörjningstrygghet och
tillväxt.
Mål: Målet är att genom ökad samverkan, kunskapsutveckling och
kunskapsspridning samt genom en handlingsplan medverka till:
• tydliga spelregler på marknaden
• stärkt kundinflytande
• gynnsamma utvecklingsförutsättningar för smarta elnät i Sverige
• att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch.
Ett stort antal kartläggningar och analyser behöver genomföras inom ett
flertal delområden för att uppfylla direktivets krav och för att ge
underlag till rådets samlade förslag till handlingsplan. I syfte att
strukturera och effektivisera sitt arbete har samordningsrådet valt att
identifiera inriktning och avgränsning för ett antal specifika
fokusområden av speciell betydelse för utvecklingen av smarta elnät.
Dessa fokusområden är:
1. Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv.
7
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden.
FOU, kunskapsförsörjning och teknikutveckling.
Informationssäkerhet och integritet.
Näringslivsutveckling och internationella kontakter
Standardisering.
Kommunikation och kunskapsspridning.
Organisation och myndighetsansvar.
För att underlätta det praktiska arbetet och för att bredda engagemanget
har samordningsrådet inrättat referensgrupper för de fem första av dessa
fokusområden och för området kommunikation och kunskapsspridning 1.
Referensgrupperna har en stödjande och rådgivande funktion.
Referensgruppernas arbete förväntas bidra till ökad fokusering och
medverka till att olika aspekter på uppdraget får en allsidig belysning.
I årsrapporten redovisas arbetet inom respektive fokusområde under
huvudrubrikerna verksamhetsinriktning, mål och arbetsuppgifter,
påbörjade och genomförda aktiviteter samt rådets bedömning.
Samordningsrådet bedömer att en nödvändig grund för en framgångsrik
fortsatt verksamhet under 2013 och 2014 har lagts genom den
gemensamma bild med vision, mål och inriktning för rådets verksamhet
som utvecklats under året, samt genom den strukturering och
organisation av det framtida arbetet som genomförts.
2. Samordningsrådets uppdrag
Den 24 maj 2012 beslutade regeringen att tillsätta ett samordningsråd
med kunskapsplattform för smarta elnät (dir 2012:48).
Samordningsrådet och kunskapsplattformen ska verka till och med den
31 december 2014 och ett samlat förslag till handlingsplan för smarta
elnät ska slutrapporteras senast den 1 december 2014. Därutöver ska
samordningsrådet senast den 1 februari varje år rapportera om sin
verksamhet under föregående år.
2.1 Direktivet i korthet
Samordningsrådets övergripande uppgifter är att bidra till ökad
samverkan mellan berörda aktörer såväl från offentlig som privat sektor,
och till ökade kunskaper om möjligheterna med smarta elnät i samhället.
Smarta elnät är ett område under stark utveckling och Sverige ligger på
många sätt i framkant. Sverige ska dra nytta av de möjligheter som
skapas i och med utvecklingen av smarta elnät. Utvecklingen av smarta
elnät bidrar bl.a. till klimat- och energimål och ger förutsättningar för
ökat konsumentinflytande på elmarknaden.
1
Standardiseringsfrågor behandlas inom flera olika referensgrupper beroende på
tillämpningsområden. Organisation och myndighetsansvar hanteras direkt av rådet.
8
Samtidigt kan produkter, tjänster och systemlösningar bli en svensk
tillväxtbransch och generera exportintäkter.
Bred representation genom dialogforum
I sitt arbete ska samordningsrådet involvera olika berörda aktörer och
intresseorganisationer i samhället, genom att inrätta dialogforum för
olika frågekomplex som behöver behandlas för handlingsplanen.
Representationen i varje dialogforum ska anpassas för den specifika
frågeställningen. Utgångspunkten ska vara så bred representation som
möjligt, så att t.ex. både små och stora företag och företag i olika
branscher finns representerade tillsammans med konsumentintressen
och myndigheter.
En nationell kunskapsplattform
Rådet har också till uppgift att etablera en nationell kunskapsplattform
för att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper om elnätets
utveckling och om smarta elnät bland berörda aktörer och i samhället i
stort. Kunskapsplattformen ska utgöra en nationell kontaktyta och
informationsbank inom området och kunna stötta pågående arbete.
Plattformen bör även utnyttjas för att på ett samlat sätt kommunicera till
andra länder vad vi gör i Sverige. Idag har Sverige ingen sådan samlad
bild, samtidigt som efterfrågan på svenska lösningar är stor.
Handlingsplan för hur smarta elnät kan utvecklas i Sverige
Rådet ska ta fram ett förslag till handlingsplan, som ska innehålla
framtidsscenarier för hur smarta elnät kan och bör utvecklas i Sverige
och vilka hinder som finns för en sådan utveckling. Planen ska även
behandla hur ansvarsfördelningen mellan olika aktörer bör se ut, hur
incitamentsstrukturen kan utvecklas och vilka nya tjänster som kommer
att krävas, liksom vilka behov det finns av forskning kring smarta elnät.
Det samlade förslaget till handlingsplan för smarta elnät ska
slutrapporteras senast den 1 december 2014.
2.2 Tolkning av uppdraget
Direktivet till samordningsrådet är omfattande och lyfter fram ett brett
spektrum av problemställningar som ska belysas av rådet. För att
underlätta arbetet har rådet valt att utifrån direktivets krav formulera sin
syn på uppdraget, dess utgångspunkter och prioriteringar. I detta avsnitt
redovisas således rådets tolkning av direktivet.
2.2.1 Bakgrund och Utmaningar
EU:s klimat- och energipolitiska målsättningar vilar på tre pelare energiomställning/klimat, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.
Ambitiösa mål och program för bl.a. utvecklingen av förnybara
energikällor, energieffektivisering och omställning av transportsystemet
har formulerats på EU-nivå.
9
Även den svenska energipolitiken vilar på dessa tre pelare med höga
ambitioner när det gäller hållbar utveckling, som på ett antal punkter
sträcker sig längre än vad som anges i gällande överenskommelser och
lagstiftning inom EU. De målsättningar som ställts upp i Sverige gäller
huvudsakligen tidsperspektivet fram till 2020, men därutöver har även
visioner på längre sikt formulerats.
Mål som ställts upp för 2020 av betydelse för utvecklingen av smarta
elnät är att:
• minst 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara
energikällor (idag ca 40 %)
• minst 10 % av energianvändningen i transportsektorn ska komma
från förnybara energikällor
• elproduktionen från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh
räknat från år 2002
• energianvändningen ska bli 20 % mer effektiv
• utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % inom den icke
handlande sektorn.
Även de mer långsiktiga visioner som formulerats för energi- och
klimatpolitiken i Sverige kan förväntas få ett starkt inflytande över
behovet av att utveckla smarta elnät.
Dessa visioner är att till år:
• 2020 fasa ut användningen av fossila bränslen för uppvärmning
• 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta
• 2050 ha ett hållbart och resurseffektivt energisystem utan
nettoutsläpp av växthusgaser.
För att dessa mål och visioner ska kunna förverkligas kommer mycket
stora förändringar och anpassningar av elsystemet att krävas. Detta gäller
både investeringar i fysisk infrastruktur och utveckling av
marknadsmodeller, tjänster och produkter som stimulerar till
energieffektivisering och en flexiblare efterfrågan.
De utmaningar som vi står inför innebär att vi i framtiden måste kunna:
• Integrera stora mängder förnybar och variabel elproduktion från
både centrala och lokalt distribuerade produktionskällor.
• Behålla och förbättra dagens leveranskvalitet och
leveranssäkerhet.
• Medverka till ökat kundinflytande och aktivare kunder.
• Minska belastningstoppar.
• Underlätta en effektivare elanvändning.
För att klara dessa utmaningar krävs ett elsystem som är betydligt
flexiblare än dagens.
10
Ny teknik och nya marknadsmodeller som bidrar till ökad flexibilitet i
hela elsystemet kommer att ha tydliga fördelar i förhållande till
existerande teknik. Det är i detta perspektiv som behovet av att satsa på
smarta elnät ska betraktas.
2.2.2 Uppdragets huvudsakliga inriktning
Samordningsrådets uppdrag kan sägas bestå av två delar. Den första
delen har sitt fokus i behovet av samordning och kunskapsutveckling
inom området smarta elnät där rådets uppgift är att bidra till ökad
samverkan mellan berörda aktörer såväl från offentlig som privat sektor,
och till ökade kunskaper om möjligheterna med smarta elnät i samhället.
Den andra delen av uppdraget är utvecklingsinriktad och syftar till att
lämna förslag om hur utvecklingen av smarta elnät kan stimuleras och
hur olika hinder för utvecklingen kan undanröjas. När det gäller denna
del läggs också ett antal tydliga villkor för arbetet fast i direktivet
(se 2.2.5).
I direktivet specificeras också de tre medel som rådet ska använda sig av
för uppdragets genomförande, dvs. kunskapsplattformen, dialogforum
och handlingsplanen. För att underlätta det praktiska arbetet och för att
bredda engagemanget har rådet dessutom inrättat referensgrupper för ett
antal fokusområden (se avsnitt 3.4). Hur olika former för samverkan
förväntas bidra till rådets resultat och handlingsplanen redovisas i figur 1.
Fig 1: Schematisk bild av rådets organisation och av hur olika former för
samverkan förväntas bidra till kunskapsplattformen och handlingsplanen.
I följande avsnitt redovisas mer i detalj rådets val av inriktning på arbetet
med dialogforum, kunskapsplattform och handlingsplan.
11
2.2.3 Dialogforum
Enligt direktivet ska samordningsrådet tillsätta dialogforum för olika
frågekomplex som behöver behandlas för handlingsplanen. I direktivet
anges också ramarna för dialogforum. Representationen i dialogforum
ska anpassas för den specifika frågeställningen, men utgångspunkten ska
vara en så bred representation som möjligt.
Detta innebär att både stora och små företag, företag i olika branscher,
konsumentintressen och myndigheter m.fl. ska finnas representerade.
Dialogforum är en möjlighet för samordningsrådet att bedriva ett öppet
och transparent arbete samt få inspel från olika aktörer och
intressentgrupper. Dialogforum kan därmed bidra till rådets arbete, men
utgör också en viktig demokratisk plattform för arbetet.
Antalet dialogforum inom olika fokusområden kan variera beroende på
inriktning och behov. Detta innebär att rådet inte avser att skapa några
fasta grupper för dialogforum inom de olika frågekomplex som kommer
att behandlas. En typ av frågor kan givetvis resultera i flera dialogforum
med samma målgrupp. För andra frågor kan det istället finnas behov av
att genomföra ett antal dialogforum med olika typer av målgrupper och
deltagare.
En central och viktig fråga för rådets uppdrag är att medverka till ökat
kundinflytande och aktivare kunder. Därför genomförde rådet redan
under 2012 ett första dialogforum om hur smarta elnät kan bidra till
aktivare kunder och ökat kundinflytande (se avsnitt 4.2.3).
2.2.4 Kunskapsplattform
Kunskapsplattformen utgör en viktig del av samordningsrådets uppdrag
och syftet med denna insats är att öka kunskapen om framtida krav på
elnäten, nytta/möjligheter med ny teknik och konsumentperspektivet
för smarta elnät. Målgruppen för arbetet är bred, men fokus kommer att
ligga på elmarknadens aktörer och intressenter. Information ska också
finnas för en intresserad allmänhet i syfte att skapa förståelse och
acceptans för utvecklingen av smarta elnät och dess möjligheter.
Kunskapsplattformen ska också fungera som en väg in för
informationssökning om smarta elnät bland marknadens aktörer,
samtidigt som den ska kunna utgöra en väg ut för att informera
internationellt om Sveriges satsningar på smarta elnät.
Konkret kommer kunskapsplattformen utformas som en webbplats med
relevant information och länkar riktade till olika aktörer. Plattformen
kommer även att utgöra en mötesplats för olika former av interaktiva
fora och relevant information från verksamhet i form av seminarier,
konferenser och dialogforum kommer att finnas samlad på denna
webbplats.
12
Plattformen kommer också att utgöra en kunskapsbas från genomförda,
pågående och planerade svenska aktiviteter, FoU-program,
demonstrationsprojekt etc. samt förmedla lärdomar från internationella
projekt.
En kommunikationsplan är under utarbetande som underlag till arbetet
med kunskapsplattformen.
I planen kommer bl.a. prioriterade målgrupper att preciseras tillsammans
med en plan för olika informationsaktiviteter kopplade till
handlingsplanen och för koordinering med andra aktörers befintliga
informationsverksamhet (se avsnitt 4.7.3).
2.2.5 Handlingsplan
Handlingsplanen ska enligt direktivet ha ett tidsperspektiv från 2015 till
minst 2030. Den ska vara flexibel och anpassad för uppdateringar i takt
med omvärldsförändringar. Därutöver framhålls i direktivet ett antal
villkor och prioriteringar för arbetet med handlingsplanen. Förslagen ska
utgå från en avreglerad elmarknad i konkurrens liksom
konkurrens/teknikneutralitet i främjande av nya teknologier. Smarta
elnäts möjligheter att bidra till målsättningar inom energi- och
klimatområdet ska stå i fokus, samtidigt som leveranssäkerhet i ett
samhällsperspektiv inte får äventyras. Vidare ska rådets analyser och
förslag omfatta alla delar av elnätet. Två kundgrupper, konsumenter samt
små och medelstora företag, lyfts fram i direktivet. För dessa bör särskild
hänsyn tas till förutsättningar och möjligheter att dra nytta av
utvecklingen av smarta elnät.
I direktivet lämnas också en rad krav på rapportering inom olika
problemområden. Dessa krav kan delas in i tre huvudgrupper;
kartläggningar, analyser samt utpekade områden för behovsbedömning
och förslag.
De specifika krav på kartläggningar och analyser som lyfts fram i
direktivet kan sorterats in under följande frågeställningar:
• Vad pågår nationellt och vem gör vad, konkreta åtgärder, ansvar
och roller?
- Generellt för myndigheter, marknadsaktörer och intressenter.
- Specifikt vad gäller standardisering.
- Specifikt vad gäller säkerhet och integritet.
• Vad kan Sverige lära av andra länders policy inom området?
• Varför smarta elnät?
- Förutsättningar och möjligheter för näringslivsutveckling och
export?
- Förutsättningar och möjligheter för elkunder att dra nytta av
utvecklingen?
13
- Förutsättningar för ett effektivare energisystem, elnätens
utveckling, omställning av energisystemet och smarta elnäts
roll för de energipolitiska målen?
De krav i direktivet som klassats som behovsbedömningar och förslag
kan sammanfattats i nedanstående punkter:
• Övergripande
- Identifiera väsentliga hinder för utvecklingen av smarta elnät i
Sverige.
• Organisatoriskt
- Förslag till förtydligade roller eller nya samarbetsformer.
• Utbildning och forskning
- Åtgärder för kompetensförsörjning och god kunskapsnivå.
- Behov av forskning, utveckling och demonstration.
• Elmarknad och utveckling av tjänster
- Ändrade regelverk inom i första hand elmarknaden.
- Analysera vilka affärsmodeller, produkter och tjänster som
behöver utvecklas (inklusive elavtal).
• IT och teknikfrågor
- Behov av användning av standard och deltagande i
standardisering.
- Behov av IT och kommunikationsinfrastruktur inklusive
ansvarsfördelning och finansiering.
- Förslag till hur IT och informationssäkerhet samt integritet
ska kunna omhändertas.
2.3 Vision och mål
Smarta elnät är ett mycket brett begrepp som omfattar hela fältet från
kraftelektronik och ny teknik i transmissionsnätet till nya produkter och
tjänster baserade på informationsteknik, kunskap om energiflöden och
styrmöjligheter ute hos slutanvändarna. Samarbetsorganisationen mellan
EU:s tillsynsmyndigheter för energimarknaderna ERGEG har definierat
smarta elnät som:
”ett elnät som kostnadseffektivt kan integrera beteenden och beslut hos alla
användare som är anslutna till det – elproducenter, elkonsumenter och de
som är både och – för att garantera ett hållbart kraftsystem med låga
förluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet”.
I sin rapport Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem
(EIR2010:18) använder sig Energimarknadsinspektionen av en likartad
definition:
”Smarta nät är samlingen av ny teknologi, funktionen och regelverket på
elmarknaden, m.m. som på ett kostnadseffektivt sätt
• underlättar introduktion och utnyttjandet av förnybar elproduktion
• leder till minskad energiförbrukning
14
• bidrar till effektreduktion vid effekttoppar och
• skapar förutsättningar för aktivare elkunder.”
I båda dessa definitioner är utgångspunkten den mycket mångfasetterade
nytta som smarta elnät förväntas bidra med och detta breda perspektiv
präglar också samordningsrådets uppdrag. Rådet har därför i sitt
inledande arbete prioriterat att utveckla en samsyn på uppdraget och att
tydliggöra inriktning och avgränsningar för verksamheten.
Ett första steg i denna process har varit att formulera en gemensam
vision och ett övergripande mål för rådets arbete och för utvecklingen av
smarta elnät. Rådet har enats om följande vision och målformulering:
Vision:
Sverige är ledande inom området smarta elnät som möjliggör ett ökat
kundinflytande, hållbar utveckling, försörjningstrygghet och tillväxt.
Mål:
Målet är att genom ökad samverkan, kunskapsutveckling och
kunskapsspridning samt genom en handlingsplan medverka till:
• tydliga spelregler på marknaden
• stärkt kundinflytande
• gynnsamma utvecklingsförutsättningar för smarta elnät i Sverige
• att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch.
3 Organisation
3.1 Rådsmöten och rådets sammansättning
Ledamöterna i samordningsrådet förordnades av regeringen i slutet av
maj 2012. Rådets sammansättning speglar viktiga perspektiv på
utvecklingen, inklusive konsumentperspektivet. Näringslivets perspektiv
inkluderar flera berörda branscher som kraftteknik, IT och energi samt
både små och stora företag. Därutöver är myndigheter med
nyckelfunktioner inom området och forsknings- och utvecklingsmiljöer
representerade.
De ledamöter som under år 2012 har ingått i samordningsrådet framgår
av bilaga 1. Enligt direktivet ska även en expertgrupp med representanter
från Regeringskansliet knytas till samordningsrådet. De sakkunniga som
under år 2012 varit rådets expertgrupp framgår av bilaga 1.
Under år 2012 har tre möten hållits i samordningsrådet: den 29 augusti,
19 oktober och 30 november. Samtliga möten har hållits i Stockholm.
Vid rådets första och andra möte har fokus legat på tolkning av
direktivet och att skapa en gemensam plattform avseende mål och
inriktning för arbetet.
15
Rådets tredje möte ägnades huvudsakligen åt organisationsfrågor och
strukturering av arbetet i fokusområden och bemanning av rådets
referensgrupper (se avsnitt 3.4). Därutöver kan även extern
kommunikation och planerna för dialogforum nämnas som
betydelsefulla diskussionspunkter i rådet.
3.2 Kansliet
Samordningsrådet biträds av ett kansli med uppgift att hantera löpande
verksamhet, bereda rådets förslag och bistå med konsekvensanalyser
samt ansvara för rådets operativa verksamhet så som uppbyggnad av
kunskapsplattformen, genomförande av dialogforum etc.
Rådets kanslichef Karin Widegren tillsattes i slutet av augusti 2012 och
ytterligare en kommittésekreterare med ansvar för elmarknadsfrågor,
Karima Björk, rekryterades i början av oktober. Under hösten har också
extern rekrytering av ytterligare två medarbetare till kansliet genomförts.
Dessa rekryteringar har gällt dels en kommunikationsansvarig, dels en
kommittésekreterare med ansvar för standardisering, forsknings- och
säkerhetsfrågor. Dessa två medarbetare kommer att tillträda sina tjänster
i början av 2013. Kansliets samlade bemanning under perioden 2013-2014
bedöms uppgå till 4-5 personer.
3.3 Strukturering av arbetet
Samordningsrådets uppdrag är omfattande och innehåller många olika
områden och skilda frågeställningar. I rådet och i det slutliga förslag till
handlingsplan, som ska tas fram kommer behovet av åtgärder och förslag
att behandlas ur ett helhetsperspektiv. Som underlag för sådana beslut
kommer dock såväl kartläggningar, som fördjupade analyser att behöva
genomföras inom ett flertal delområden. I syfte att strukturera och
effektivisera sitt arbete har rådet valt att identifiera inriktning och
avgränsning för ett antal specifika delområden, i det fortsatta benämnda
fokusområden, av speciell betydelse för utvecklingen av smarta elnät.
Utgående från direktivet, rådets diskussioner samt de målformuleringar
som rådet föreslagit har följande fokusområden identifierats:
1. Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv
2. Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden
3. FOU, kunskapsförsörjning och teknikutveckling
4. Informationssäkerhet och integritet
5. Näringslivsutveckling och internationella kontakter
6. Standardisering
7. Kommunikation och kunskapsspridning
8. Organisation och myndighetsansvar
16
Särskilda referensgrupper har etablerats för de fem första av dessa
fokusområden och för området kommunikation och kunskapsspridning.
Standardiseringsfrågor behandlas inom flera olika referensgrupper
beroende på tillämpningsområden, där referensgrupperna för FoU och
informationssäkerhet utgör de mest betydelsefulla. Rådets framtida
slutsatser och förslag relaterade till standardiseringsfrågor kommer dock
att redovisas samlat.
Frågor rörande organisation och myndighetsansvar kommer att beredas
direkt inom rådet.
3.4 Referensgrupper
I referensgrupperna medverkar experter inom olika myndigheter och
nyckelorganisationer såväl inom som utanför rådet. Referensgrupperna
skiljer sig från dialogforum som vänder sig till en bredare krets av
intressenter. Referensgrupperna och deras arbete förväntas dock utgöra
viktiga underlag till framtida dialogforum.
Referensgrupperna rapporterar sitt arbete till samordningsrådet. De har
en stödjande och rådgivande funktion. Grupperna ska bidra till ökad
fokusering inom sitt område och medverka till att olika aspekter på
uppdraget lyfts fram och diskuteras. I arbetsuppgifterna ingår även att
vara idégivare och lämna synpunkter på utredningar och övriga pågående
insatser samt att identifiera och analysera viktiga frågeställningar inom
respektive referensgrupps fokusområde. Därutöver bidrar
referensgrupperna till arbetet med dialogforum och andra externa
aktiviteter.
Varje referensgrupp har en ledamot i samordningsrådet som ordförande.
Denna ledamot är också föredragande i rådet för de frågor som
behandlats inom referensgruppen. Övriga medlemmar utgörs av
ledamöter från samordningsrådet och experter från relevanta
myndigheter, organisationer och företag. Vid referensgruppernas möten
deltar, förutom medlemmarna, personal från samordningsrådets kansli.
Kansliet ansvarar för sekretariatsfunktionen och dokumenterar
gruppernas möten. Ordförande och medlemmar i respektive
referensgrupp redovisas i bilaga 1.
4. Fokusområden
Samordningsrådets arbete hittills redovisas nedan uppdelat på de
fokusområden som identifierats i föregående avsnitt. För varje
fokusområde redovisas verksamhetsinriktning samt mål och
arbetsuppgifter utifrån direktivets krav.
17
I förekommande fall har de mål som framgår av direktivet kompletterats
med förslag till inriktning och mål formulerade av rådet eller i vissa fall
av respektive referensgrupp.
Därefter redovisas påbörjade och genomförda aktiviteter och initiativ
inom fokusområdet i den utsträckning som dessa hunnit inledas under
året. Avslutningsvis redovisas rådets övergripande bedömning kring de
problem och frågeställningar som omfattas av fokusområdet.
4.1 Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv
4.1.1 Inriktning
Inom detta fokusområde ligger tonvikten på övergripande
systemaspekter och syntesarbete. Scenarioanalyser utgör en viktig del av
arbetet, där smarta elnäts inverkan på industrin och näringslivet i stort
bör belysas, liksom vilka fördelar och nackdelar som olika
utvecklingsscenarier kan medföra för dessa elanvändare. Smarta elnäts
framtida roll i energisystemet och dess påverkan på utvecklingen inom
andra delar av energimarknaderna är en annan viktig del av
fokusområdet.
Exempelvis kan nämnas den potential som ligger i att smarta elnät
samverkar med andra delar av energisystemet för balansering och lagring
t.ex. fjärrvärmenäten och kraftvärmeproduktion. Vidare kan
synergieffekter kopplade till utveckling av annan infrastruktur så som IT,
telekom, vatten, avfall m.m. vara betydelsefull. En särskild systemfråga
med stark koppling till smarta elnät är omställning av transportsektorn
och behovet av att bygga ut laddinfrastruktur för elfordon.
Ytterligare en aspekt är hur utvecklingen av smarta elnät kan skapa
förutsättningar för nya produkter och tjänster inom andra
samhällssektorer. Några exempel på frågeställningar kring tänkbara
utvecklingstrender som berör detta fokusområde ges nedan:
• Hur kan smarta elnät bidra till tjänsteutveckling inom
servicenäringar, offentlig sektor och utveckling av smarta hem?
• Vilka samverkansmöjligheter och koordineringsbehov finns när
det gäller kommunikationsplattformar?
• Vilka beröringspunkter förväntas mellan smarta elnät och andra
samhällsbyggnadsfrågor så som byggregler,
infrastrukturplanering och satsningar på hållbar stadsutveckling?
• Vilka lärdomar finns att hämta när det gäller systemtänkande och
samhällsperspektiv från de samlade demonstrationsprojekt som
pågår i Sverige och i andra länder?
Slutligen finns det även en systemaspekt på smarta elnäts inflytande över
försörjningstryggheten. Hur förändras riskbilden ur ett
försörjningstrygghetsperspektiv när näten blir smartare?
18
4.1.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Lägga grunden för ett samlat svenskt synsätt på smarta elnät.
Utveckla en konkret och gemensam bild av smarta elnäts framtida roll för
att främja hållbar utveckling, försörjningstrygghet, kundinflytande och
tillväxt.
Bedöma de bidrag smarta elnät kan ge för att uppfylla enskilda energi- och
klimatmål till 2020 och 2030.
I direktivet preciseras också ett antal mer övergripande systemanalyser
som rådet bör genomföra relaterade till energiteknikutveckling,
omställning av energisystemet och utvecklingen av den europeiska
elmarknaden:
Översiktligt bedöma teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden
som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – exempelvis energilagring,
solceller, vindkraft och elfordon.
Beskriva de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med
anledning av den pågående omställningen av energisystemet samt beskriva
hur ny teknologi som smarta elnät på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till
denna omställning.
Utreda hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser, bl.a.
avseende efterfrågan på reglerkraft kopplat till vindkraftsutbyggnaden,
påverkar behovet av smarta elnät i Sverige.
Redovisning av framtidsscenarier för utvecklingen av Sveriges elnät.
4.1.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Uppdrag
För att lösa de systeminriktade arbetsuppgifter som preciserats i
direktivet enligt ovan, har samordningsrådet valt att etablera ett
samarbete med forskningsprogrammet North European Power
Perspectives (NEPP). NEPP syftar till att samla en bred krets av
finansiärer och forskningsinstitutioner kring ny forskning och synteser
om den nordiska elmarknadens framtidsutmaningar. NEPP startades
2011 och planeras pågå till utgången av 2014.
Samordningsrådets stöd till programmet syftar till att möjliggöra en
utvidgning av projektet.
19
Det innebär bl.a. utökade databearbetningar, modellberäkningar, analyser
och syntesarbete specifikt inriktade på smarta elnäts betydelse för
elsystemets utveckling och smarta elnäts samverkan med annan ny
teknik inom relevanta nyckelområden samt betydelse för nya
marknadsfunktioner och affärsmodeller.
Nedan redovisas kortfattat den planerade inriktningen för tre av de fyra
arbetsuppgifter som omfattas av uppdraget till NEPP.
Den fjärde arbetsuppgiften, relaterad till förutsättningar och drivkrafter
för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska
sin elförbrukning idag och i framtiden, redovisas i avsnitt 4.2.3.
Översiktligt bedöma teknikutveckling och tillämpning inom
nyckelområden
Här kommer frågeställningar att belysas genom
kunskapssammanställningar och analyser delvis utifrån resultat från
projekt som bedrivs parallellt bl.a. i samverkan med IEA (International
Energy Agency) och deras ETP-projekt (Energy Technology
Perspectives).
Arbetsuppgiften omfattar:
• Inledning om hur teknologin påverkar energisystemet, fördelar
och utmaningar.
• Teknikläget, kostnader och utvecklingspotential.
• Översiktligt kring marknadspotential (potential, kostnader i
förhållande till nyttan, tidsaspekter).
• Utmaningar relaterade till riksdagens mål om en fossiloberoende
fordonsflotta till 2030, vilket förutsätter en kraftfull övergång till
elfordon. Denna utveckling beskrivs, liksom vilka krav detta i sin
tur ställer på elinfrastrukturen.
Utmaningar som det svenska elnätet står inför
Inledningsvis görs en inventering och sammanställning av tidigare
forskning inom området, varefter huvudstudien genomförs i två delar.
I den första delen beskrivs det framtida svenska elsystemet, hur
produktionsapparaten kan komma att se ut (bl.a. baserat på NEPP:s
scenarier), hur elefterfrågan kan komma att utvecklas etc. För att kunna
diskutera framtida utmaningar måste beskrivningarna brytas ner på dygn,
timme och minut. Frågor som variabilitet och prognosbarhet är också
viktiga. I första delen analyseras en utveckling utan ny ”smart-nät
teknologi”.
Andra delen handlar om hur de nya teknologierna kan bidra till att
underlätta energiomställningen. Vad tjänar elbilsägare på att ladda på
natten, hur ser ekonomin ut för att investera i värmelager, osv.?
20
Ytterligare en dimension är vilka som fattar investeringsbeslut, planerar
och styr systemet och hur incitamenten för dessa kan komma att
utformas. Kommer styrsignaler som priser som genereras på olika
marknader att vara förhärskande eller är det mer av ”command and
control”.
Utreda utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser
Här baseras arbetet till stor del på analyser och resultat från andra delar
inom NEPP. En stor del av problemställningarna hanteras genom
modellberäkningar. Utgångspunkten kan här vara ett eller flera av
NEPP:s egna scenarier.
I delprojektet kommer också beräkningarna att brytas ner på timbasis för
att diskutera vilken marknad det kan finnas att sälja ”reglering” till, dvs.
de marknader vi är, eller kommer att vara, anslutna fysiskt till (Tyskland,
Nederländerna, Polen, England, Baltikum och Ryssland).
En första delredovisning av NEPP:s projekt för samordningsrådets
räkning ska göras senast den 1 maj 2013 och en slutrapport senast den 31
december 2013. Samtliga resultat från det forskningsarbete som bedrivits
med stöd från samordningsrådet kommer att publiceras.
4.1.4 Rådets bedömning
• Rådet betonar behovet av att fokusera på systemfrågor och utgå
från Sveriges styrkor i detta avseende.
• Rådet vill framhålla den potential som ligger i att smarta elnät
samverkar med andra delar av energisystemet och kommer att ta
hänsyn till dessa möjligheter i sitt arbete.
4.2 Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden
4.2.1 Inriktning
Inom detta fokusområde behandlas frågor som berör elmarknadens
funktion och hur spelreglerna på elmarknaden påverkar utvecklingen av
smarta elnät.
Det handlar om hur smarta elnät dels kan bidra till att hantera ett
elsystem med en ökad andel förnybar och intermittent elproduktion,
dels om hur tydligare information och återkoppling kan bidra till
effektivare energianvändning, aktivare kunder och ökat kundinflytande.
Med kunder avses såväl konsumenter som företag.
Exempel på frågor som täcks in av detta fokusområde är hur smarta elnät
kan påverka behovet av framtida nätutbyggnad, och att bedöma behovet
av ytterligare incitament för investeringar i smarta elnät samt riktlinjer
och regelverk för anslutning av förnybar och distribuerad elproduktion.
21
I detta sammanhang kan även frågor som berör elmarknadens
övergripande design aktualiseras (t.ex. effekter av en elmarknadsmodell
där elhandlaren är den primära kontaktpunkten för kunden, behov av
kapacitetsersättning i någon form). En väsentlig del av detta
fokusområde är också hur smarta elnät kan bidra till ökat
kundinflytande. Vilka är förutsättningarna för kunderna och hur
påverkas beteenden? Exempel på viktiga aspekter är olika former av
incitament för ökad energieffektivisering samt möjligheter och
drivkrafter för ökad efterfrågeflexibilitet.
4.2.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Stimulera till diskussion om konsumentförutsättningar och beteenden.
Klargöra de ekonomiska drivkrafterna, incitamentsstrukturerna och
nyttofördelningsmekanismerna som har betydelse för utvecklingen av smarta
elnät.
Ökad kunskap om konsumentperspektivet i syfte att säkerställa att
utvecklingen av smarta elnät utgår från konsumenternas förutsättningar så
att de potentiella vinsterna kan uppnås och så att de kommer
elkonsumenterna till nytta.
Redovisa eventuellt behov av förändringar i det nationella regelverket,
framförallt elmarknadslagstiftningen, för att Sverige ska kunna dra nytta av
utvecklingen av smarta elnät.
Analysera vilka affärsmodeller och typer av användarvänliga tjänster
produkter och elavtal som behöver utvecklas.
Analysera förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att
justera förbrukningsmönster och minska elförbrukningen idag och i
framtiden.
Ett första möte har hållits i referensgruppen Incitamentsstruktur och
kundinflytande i början av januari 2013.
Vid mötet har referensgruppen, utgående från direktivets mål och
arbetsuppgifter samt samordningsrådets övergripande vision och mål,
arbetat vidare med en precisering av inriktningen för uppdraget specifikt
för området incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden.
Incitament och incitamentsstrukturer är en väsentlig del av
fokusområdet och omfattar såväl ekonomiska som miljömässiga och
andra incitament. I det inledande arbetet i referensgruppen har
diskussionen i huvudsak handlat om betydelsen av ekonomiska
incitament och nyttofördelningen mellan olika aktörer.
22
Referensgruppen har i sitt arbete så här långt fört fram följande förslag
till målformuleringar:
• Ökade möjligheter för kunder att enkelt påverka sina kostnader
och göra hållbara val bör utvecklas.
• Incitamentsstrukturen måste utformas så att kunderna stimuleras
att agera utifrån vad som är optimalt för systemet.
Därutöver har referensgruppen föreslagit att följande principer ska vara
vägledande för arbetet inom detta område:
• De ekonomiska incitamenten är inte tillräckliga idag och behöver
förstärkas. Det kan inte uteslutas att det behövs justeringar i
marknadsdesignen.
• Nettodebitering ökar möjligheten till kundinflytande på
elmarknaden, men kan innebära utmaningar för elsystemet.
• Utrymme i intäktsramen för elnätsföretagens forskning och
utveckling samt investeringar i smarta elnät bör belysas.
• Alla kundgrupper ska med (såväl lägenhetskunder och villaägare
som olika typer av företag).
• Framtidssäkra lösningar behövs.
• Den som står för risken eller kostnaden för att ta fram en
nyttighet ska också vara mottagare av nyttan för detta.
4.2.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Externa aktiviteter
Med hänsyn till att en central och viktig fråga för samordningsrådets
uppdrag är att medverka till ökat kundinflytande och aktivare kunder
beslutade rådet vid sitt möte i oktober att genomföra ett första
dialogforum under 2012 med inriktning på kundfrågor ur ett
användarperspektiv.
Den 10 december 2012 genomfördes dialogforumet med temat ”Hur kan
konsumentinflytandet öka med smarta elnät?” Vid mötet deltog ett 40tal representanter för konsumentorganisationer, bostadsföretag,
energitjänsteföretag och elbranschen.
Flera ledamöter från samordningsrådet fanns på plats för att ta del av
deltagarnas synpunkter.
Moderator för mötet var Bo Dahlbom. Rådets ordförande Maria
Khorsand redogjorde för samordningsrådet och dess arbete. Yvonne
Fredriksson talade på temat ”vad vet vi om aktiva kunder och
kundnöjdhet?” Efter detta presenterade flera av deltagarna förberedda
inlägg följt av diskussion.
23
Fokus för diskussionen var hur smarta elnät och smarta energitjänster
kan bidra till ökat kundinflytande och aktivare kunder inom
bostadssektorn. Vid mötet gav deltagarna också sin syn på vilka hinder
som måste undanröjas för att smarta energitjänster ska kunna utvecklas.
Angående slutsatserna från mötet kan övergripande sägas att smarta elnät
behöver betraktas i ett större perspektiv som omfattar såväl smarta
energisystem som smarta energimarknader och att hållbarhet är en viktig
drivkraft. Viktiga faktorer för framgång är kunskap och ett flexibelt
förhållningssätt samt engagemang där egen elproduktion från t.ex.
solceller nämndes som en viktig drivkraft. Andra viktiga faktorer är
förtroendet för elmarknaden och dess aktörer samt behov av
gemensamma framtidsbilder så att rimliga förväntningar på smarta elnät
skapas hos kunderna.
Analys av vilken nytta som kan åstadkommas och fördelningen av
kostnader och nytta är bärande element som behöver utredas och
tydliggöras. Det finns vidare behov av affärsmodeller för smarta hem och
gränssnitt för olika tjänster samt öppen data och visualisering av data.
Vid mötet konstaterades också att alla bostadskunder, oavsett
boendeform, är viktiga målgrupper i utvecklingen av smarta elnät.
Allt material från forumet (inbjudan, deltagarförteckning, referat
inklusive inlägg samt presentationer) finns tillgängligt på
samordningsrådets hemsida www.sou.gov.se/smartaelnat/.
Uppdrag
Som nämnts ovan ingår i uppdraget enligt kommittédirektivet att
”Analysera förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att
justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i
framtiden”. Denna analys omfattas av forskningsuppdraget till NEPP
som redovisas närmare under punkten 4.1.3.
I det här aktuella uppdraget kommer NEPP att närmare analysera
följande frågeställningar:
• Hur stor är potentialen och vad kostar det?
- Tekniska och ekonomiska förutsättningar för
efterfrågeflexibilitet hos olika kundsegment (hushåll utan
elvärme, hushåll med elvärme, fastigheter, industri, elintensiv
industri).
- Hur ser detta ut i framtiden, exempelvis med energieffektivare
hus?
24
•
•
- Den beteenderelaterade potentialen kommer att inkluderas i
bedömningen, i den utsträckning tillgängliga
forskningsresultat är kvantitativa, eller åtminstone ger
storleksordningar.
Kommer vi att kunna utnyttja den potential som finns?
- Hur ska regelverken utformas för att vi verkligen ska kunna
utnyttja de ”reglerresurser” som finns hos kunderna? Vilka är
drivkrafterna, vilka hinder ser vi i dag och vilka lösningar
diskuteras?
Vilken roll kan efterfrågeflexibilitet komma att spela på den
framtida elmarknaden?
- Efterfrågeflexibilitet är en resurs som kommer att konkurrera
med andra resurser på den framtida elmarknaden. Hur tror vi
egentligen behoven ser ut? Kommer efterfrågeflexibilitet klara
konkurrensen med nätinvesteringar och investeringar i
reservkraftverk?
4.2.4 Rådets bedömning
Med utgångspunkt i rådets egna diskussioner och slutsatserna från
dialogforum samt resultatet från referensgruppens första möte, anser
samordningsrådet att vad som hittills framkommit ligger väl i linje med
rådets uppdrag enligt direktivet, se också punkten 4.2.2 ovan. Rådet kan
vidare konstatera att många av de ämnen som lyfts fram kommer att
behandlas i de beskrivningar, kartläggningar och analyser som anges i
kommittédirektivet.
• Rådet betonar att det som ett komplement kan behöva tas fram
en vision med utgångspunkt i kundperspektivet som syftar till att
tydliggöra bilden av vad som kan åstadkommas med smarta elnät.
• Rådet vill särskilt understryka att arbetet med smarta elnät bör
innefatta alla kundgrupper.
• Rådet bedömer att egen elproduktion kommer att vara centralt
för utvecklingen av smarta elnät såväl som för ökat
kundinflytande.
4.3 Forskning, kunskapsförsörjning och teknikutveckling
4.3.1 Inriktning
Inom detta fokusområde analyseras behovet av åtgärder för att främja
forskning och utveckling inom området smarta elnät inklusive
ansvarsfördelning och organisatoriska frågor. Området omfattar även
behovet av kompetensförsörjning inom områden av betydelse för
utveckling av smarta elnät.
25
Den referensgrupp som knutits till området forskning,
kunskapsförsörjning och teknikutveckling kommer även att behandla
utvecklingsrelaterade standardiseringsfrågor, även om den samlade
redovisningen av rådets bedömningar och förslag beträffande
standardisering kommer att göras inom ett särskilt fokusområde (se
avsnitt 4.6).
En viktig fråga är hur en tydlig fokusering på smarta elnät i befintliga och
nya forskningsprogram ska kunna åstadkommas. I arbetet ingår också att
bidra till en överblick av forskningsfronten såväl nationellt som
internationellt samt identifiering av betydelsefulla nyckelområden för
framtida prioriteringar. Slutligen är spridning av resultat från såväl FoU
som demonstrationsprojekt en viktig uppgift.
4.3.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Analysera och bedöma behov av forskning, utveckling och demonstration.
Bedöma behov av åtgärder för att säkerställa en god kunskapsnivå och en
tillfredsställande kompetensförsörjning.
Ett första möte har hållits i referensgruppen för forskning,
kunskapsförsörjning och teknikutveckling. Vid detta möte lyftes
följande utgångspunkter för forsknings- och utvecklingsfrågorna inom
området smarta elnät fram som betydelsefulla:
• Den teknik som krävs för utvecklingen av den svenska
elmarknaden i enlighet med gällande klimat och energipolitiska
mål kommer att tas fram med eller utan svensk FoU.
• En betydelsefull uppgift är att identifiera en tydlig nisch för
svenska FoU-insatser med inriktning på Sverige som leverantör–
t.ex. identifiera 10 teknologier för världsmarknaden inklusive
framväxande teknologier.
• Förståelse för olika designparadigm behöver utvecklas inkl.
drivkrafter för paradigmskiften och att identifiera framtida
paradigm.
• Scenarier bör tas till utgångspunkt för framtida FoU strategier.
• Innovation gäller inte bara teknik utan även regelverk och
affärslogiker.
Andra aspekter beträffande fokusområdets inriktning och prioriteringar
som betonades av referensgruppen var följande:
• Standardiseringens betydelse inom sektorer gränsande till
energisektorn.
26
•
•
•
•
Access för små och medelstora företag till testbäddar m.m. för
marknadsutveckling där svensk industristruktur har svagheter,
inklusive betydelsen av demonstrationsplattformar för sådana
företag.
Modularitet och interoperabilitet bör utvecklas för att uppnå
tillräckliga spridningseffekter/marknadsdynamik.
Hållbarhetsfokus t.ex. möjligheter för svenska leverantörer
inriktade på internationella behov så som ö-drift, betydelsen av
Sverige som testmarknad.
Fokus på hållbarhet i beställarkrav vid professionella
upphandlingar.
4.3.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Uppdrag
Under hösten har en diskussion inletts med
Energimarknadsinspektionen om att med hjälp av bland annat STRI
genomföra en kunskapssammanställning över teknologier inom i första
hand transmissions och distributionsområdet, som kan hänföras till
området smarta elnät. Sammanställningen ska omfatta teknologier som
redan finns på marknaden och som kan förväntas nå kommersiell
mognad under den närmaste 5-årsperioden.
Vid identifiering av de teknologier som bör inkluderas i arbetet tas
utgångspunkt i nedanstående utmaningar:
• Möjliggöra kundmedverkan
• Underlätta integrering av alternativ produktion och lagring
• Möjliggöra nya marknadslösningar
• Möta krav på elkvalitet
• Optimera nätanvändning och effektiv drift
• Undanröja störningar automatiskt
• Motstå attacker
För varje utmaning kommer förekommande
funktioner/problemlösningsprinciper att identifieras och för var och en
av dessa funktioner redovisas tillgängliga teknologier med den
avgränsning som angetts ovan.
Avsikten är att denna kunskapssammanställning ska utgöra en bas för
arbetet i referensgruppen för forskning, kunskapsförsörjning och
teknikutveckling samtidigt som den kan utnyttjas i samordningsrådets
kunskapsspridning om smarta elnäts möjligheter.
27
4.3.4 Rådets bedömning
• Rådet betonar behovet av en ökad samordning av forskning,
utveckling och demonstration inom området smarta elnät
inklusive program för innovation och tjänsteutveckling relaterade
till kundnära tillämpningar för vilka smarta elnät är en
grundförutsättning.
• Rådet anser det betydelsefullt att en samlad och tydlig fokusering
på smarta elnät görs i befintliga och nya forskningsprogram.
4.4 Informationssäkerhet och integritet
4.4.1 Inriktning
Att såväl marknadens aktörer, som konsumenter och samhället i stort
kan ha förtroende för säkerheten i de smarta elnäten är en grundläggande
förutsättning för framgång.
I direktivet framhålls att de nya krav på IT- och informationssäkerhet
som den nya tekniken ställer måste beaktas redan från början.
Även frågan om personlig integritet måste omhändertas i ett tidigt skede
om förtroendet för marknaden inte ska rubbas. Inom fokusområdet
kommer således behovet av åtgärder för att säkerställa ökad IT- och
informationssäkerhet samt hanteringen av integritetsfrågor att redovisas.
Den referensgrupp som knutits till området kommer även att behandla
relaterade standardiseringsfrågor även om den samlade redovisningen av
rådets bedömningar och förslag beträffande standardisering kommer att
göras inom ett särskilt fokusområde (se avsnitt 4.6).
Viktiga aktörer inom detta område som rådet avser att samverka med är
de myndigheter som ingår i Samverkansgruppen för
informationssäkerhet t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB), Post och telestyrelsen samt Sveriges
Certifieringsorgan för IT-säkerhet (CSEC) vid Försvarets materielverk
(FMV) när det handlar om it- och informationssäkerhet.
4.4.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Bedöma behovet av lämplig IT- och kommunikationsinfrastruktur
inklusive ägar- och ansvarsfördelning samt finansiering.
Identifiera samt föreslå hur frågor kring IT- och informationssäkerhet och
integritet tidigt kan omhändertas och vid behov föreslå justering av befintligt
regelverk.
28
Därutöver är en konkret arbetsuppgift inom detta område som
preciserats i direktivet att:
Analysera hot och risker för elförsörjningen vid övergång till smarta elnät
och hur smarta elnät kan stärka förmågan att motstå störningar
4.4.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Planer för att i samarbete med Svenska kraftnät genomföra en förstudie
om smarta elnäts möjligheter och utmaningar ur ett risk- och
sårbarhetsperspektiv har tagits fram under december månad. Vidare har
kontakt etablerats med ENISA (European Network and Information
Security Agency) om deras arbete med säkerhet och smarta elnät.
4.4.4 Rådets bedömning
• Rådets bedömning är att ett förebyggande arbete avseende
integritetsfrågor och smarta elnät är nödvändigt för att undgå
bakslag, även om frågorna ännu inte fått samma uppmärksamhet i
Sverige som i andra länder.
4.5 Näringslivsutveckling och internationella kontakter
4.5.1 Inriktning
Fokus för detta område är näringslivsutveckling och exportfrämjande
relaterade till smarta elnät, men även omvärldsbevakning inom policy
och teknikområdet. Kunskapsuppbyggnad om Sveriges styrkor och
möjlighet att positionera sig internationellt inom smarta elnät ingår som
en betydelsefull del av de planerade aktiviteterna inom området. Bland de
grundläggande analyser som behöver göras i detta sammanhang är en
kartläggning av svenska företag och aktörer inom området som kan
användas för framtida kunskapsspridning. I nästa steg blir en viktig del
av arbetet att identifiera specifika hinder för företag verksamma inom
området smarta elnät i Sverige och lämna förslag till åtgärder som kan
främja utveckling av tillväxtföretag inom branschen som kan generera
sysselsättning och exportintäkter.
4.5.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Redovisa hur Sverige på bästa sätt ska kunna dra nytta av utvecklingen av
smarta elnät för att bidra till att smarta elnät utvecklas till en svensk
tillväxtbransch som bidrar till sysselsättning och exportintäkter.
29
Kartlägga förutsättningarna för olika typer av företag att dra nytta av
utvecklingen (i egenskap av leverantör).
Bland konkreta arbetsuppgifter som lyfts fram i direktivet märks:
Att inhämta lärdomar från andra länders nationella politik för smarta elnät.
Att kartlägga ansvarsfördelning mellan myndigheter och roller och
drivkrafter för övriga aktörer så som kommuner och näringsliv(inom detta
fokusområde relaterat till näringslivsutveckling och tillväxtfrågor.)
Att analysera potentialen för smarta elnät att bli en svensk tillväxtbransch.
I mitten av januari 2013 har ett första möte hållits i referensgruppen för
främjande och internationella kontakter.
Vid mötet har referensgruppen, utgående från direktivets mål och
arbetsuppgifter samt samordningsrådets övergripande vision och mål,
arbetet vidare med en precisering av inriktningen för uppdraget specifikt
för området näringslivsutveckling och internationella kontakter.
Vid mötet konstaterades att en prioriterad uppgift bör vara att på ett
objektivt sätt definiera Sveriges position inom området smarta elnät med
hjälp av SWOT-analyser för olika områden kopplade till smarta elnät.
Därutöver behöver rådet också inhämta kunskap om den internationella
marknadsutvecklingen. Detta gäller både hur behoven ser ut och kan
förväntas utveckla sig på andra marknader, och Sveriges möjligheter att
positionera sig i dessa sammanhang.
Vad gäller Sveriges styrkor lyfte gruppen fram vår välutvecklade
elmarknad, stort kunnande och industriell erfarenhet inom kraftteknik,
högt elutnyttjande inom uppvärmningssektorn och väl utbyggd ITinfrastruktur. Samtidigt är de ekonomiska incitamenten till förändring
ännu svaga samtidigt som incitamentsstrukturen på en avreglerad
elmarknad är betydligt mer komplicerad än på marknader med vertikalt
integrerade monopolföretag som i t.ex. Japan och vissa delar av USA.
Andra nyckelfrågor som pekades ut av gruppen var att:
• tydliggöra ambitioner och inriktning för svensk export relaterade
till smarta elnät (kunskap, produkter, balanskraft)
• skapa synergier mellan stora aktörer och små växande företag
• komplettera stora demonstrationssatsningar med mindre projekt
som ger snabbare resultat
• ta tillvara synergier från samarbete mellan akademi, myndigheter
och företag.
30
4.5.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Externa aktiviteter
En viktig bas för arbetet inom detta fokusområde är de breda
internationella kontaktnät som flera av rådets medlemmar sedan tidigare
har etablerat. Detsamma gäller också medlemmarna i rådets
referensgrupp för främjande och internationella kontakter, som liksom
rådets medlemmar i många fall redan är involverade i internationella
samverkansprojekt inom området smarta elnät. Som exempel kan
nämnas EU programmet KIC InnoEnergy, den internationella
organisationen IEEE Power & Energy Society och den nationella
samordningsorganisationen Power Circle.
Uppdrag
Ett viktigt underlag för att bedöma Sveriges möjligheter att utvecklas till
ett föregångsland inom smarta elnät är att inhämta kunskap om
policyutveckling inom området i andra länder, vilket också lyfts fram i
direktivet. En studie med denna inriktning genomförs för närvarande av
Tillväxtanalys för samordningsrådets räkning. De länder som omfattas av
denna studie är Japan, Kina, Sydkorea, USA, Indien och Brasilien.
Ambitionen är att beskriva de målsättningar, ambitioner och
prioriteringar som styr ländernas satsningar på smarta elnät och hur
dessa ambitioner omsatts i konkreta program. En motsvarande studie
kommer också att genomföras för ett antal utvalda länder inom EU.
En grundläggande förutsättning för att bedöma potentialen för smarta
elnät att bli en svensk tillväxtbransch är givetvis att inhämta
grundläggande information om den nationella företagsstrukturen inom
området och vilka styrkor Sverige kan uppvisa inom olika
kompetensområden relaterade till smarta elnät. Av detta skäl har
samordningsrådet uppdragit åt Exportrådet att genomföra en
företagskartläggning inom området. Kartläggningen omfattar vilken
kompetens det finns i Sverige i form av företag som levererar eller skulle
kunna leverera produkter och tjänster inom området smarta elnät.
Resultatet av kartläggningen kommer bl.a. levereras i form av en databas
som kommer att göras tillgänglig på samordningsrådets
kunskapsplattform.
4.5.4 Rådets bedömning
• Rådet ansluter sig till referensgruppens bedömning att Sveriges
styrkor inom smarta elnät bl.a. bygger på en välutvecklad
elmarknad, stort kunnande och industriell erfarenhet inom
kraftteknik, högt elutnyttjande inom uppvärmningssektorn och
väl utbyggd IT-infrastruktur och IT-mognad.
• Rådet vill framhålla betydelsen av synergieffekter i tvärsektoriellt
samarbete och i samarbete mellan akademi, myndigheter och
företag liksom mellan stora aktörer och små växande företag.
31
4.6 Standardisering
4.6.1 Inriktning
I direktivet till samordningsrådet betonas den centrala roll som
standardisering har för utvecklingen av smarta elnät bl.a. genom
områdets systemkaraktär. Betydelsen av att svenska intressenter i större
utsträckning beaktar och deltar i aktuella internationella och europeiska
standardiseringsprojekt som berör smarta elnät framhålls också. Av detta
skäl har samordningsrådet valt att lyfta fram standardisering som ett eget
fokusområde även om standardiseringsfrågor kommer att beredas och
analyseras inom ett flertal referensgrupper där standardisering utgör en
integrerad del av de frågeställningar som behandlas.
På ett mer generellt plan kommer rådet lägga fokus på hur prioriteringar
inom internationellt standardiseringsarbete bör se ut och hur Sverige kan
vara pådrivande utifrån en tydlig handlingslinje. För detta krävs
inledningsvis en kartläggning av pågående arbete på såväl nationell som
europeisk och internationell nivå. Med en sådan kartläggning skapas en
bas för en förstärkt koordinering och nationell handlingslinje inom de
specifika områden som berör smarta elnät, samtidigt som relevant
kunskap inom området kan spridas till berörda aktörer.
Viktiga aktörer inom standardiseringsområden som berör smarta elnät är
t.ex. Swedish Standard Institute (SIS), Informationstekniska
standardiseringen (ITS), Svensk Elstandard (SEK) och
Elsäkerhetsverket. När det handlar om standard relaterad till it- och
informationssäkerhet spelar Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) samt Sveriges Certifieringsorgan för IT-säkerhet
(CSEC)viktiga roller.
4.6.2.Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Identifiera behov av deltagande i standardisering och användning av
standardisering.
4.6.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Inom detta område har ännu inga aktiviteter genomförts.
4.6.4 Rådets bedömning
• Rådet anser att standardiseringsfrågor omfattas av ett flertal
fokusområden där analyser och förslag bör behandlas inom
respektive referensgrupp innan en samlad bedömning görs.
32
• Rådet betonar att ansvaret för standardiseringsfrågor i första hand
ligger på företagen, men att rådet kommer att kartlägga pågående
insatser och peka på eventuella behov av samordning, nationella
prioriteringar och framtida utvecklingsbehov.
4.7 Kommunikation och kunskapsspridning
4.7.1 Inriktning
Kunskapsplattformen är central inom detta fokusområde och ska
utvecklas till ett nav för information och kommunikation rörande smarta
elnät. Området omfattar såväl etableringen och utvecklingen av
kunskapsplattformen rent tekniskt som innehåll och
målgruppsanpassning etc. Den tänkta målgruppen är bred, men fokus
bör enligt direktivet ligga på elmarknadens olika aktörer, sakägare och
intresseorganisationer samt närmast berörda branscher.
Andra avvägningar av betydelse som lyfts fram i direktivet är önskan om
dialog med konsumenter, marknadsaktörer och övriga intressenter.
Omständigheter att ta hänsyn till är att kunskapsplattformen också
utgör samordningsrådets webbplats samt att webbplatsen ska leva vidare
och förvaltas även efter det att samordningsrådet avslutat sitt arbete. I
utformningen ska särskild vikt läggas vid ny teknik för effektiv
kommunikation och informationsutbyte.
4.7.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Medverka till att kunskapsplattformen blir en attraktiv ”väg in ” för
näringsliv och andra intressenter som söker information om smarta elnät.
Detta omfattar också information om svenska verksamheter inom smarta
elnät i Sverige för en internationell publik.
Bidra till utformningen av informationsverksamheten i form av seminarier
och konferenser, framtagande av informationsmaterial etc. till olika aktörer
samt det interaktiva forum som ska tillhandahållas.
Bidra till den verksamhetsplan som ska tas fram för de olika aktiviteter som
ska utföras inom kunskapsplattformen, inklusive kommunikationsstrategi
och sammanställning av prioriterade målgrupper etc.
Referensgruppen för Kommunikation och kunskapsspridning har haft
ett första möte i januari 2013. Utgående från direktivets mål och
arbetsuppgifter samt samordningsrådets övergripande vision och mål har
gruppen arbetat vidare med en precisering av inriktningen för uppdraget
specifikt för området kommunikation och kunskapsspridning.
33
Vid mötet lyftes nedanstående två punkter upp som viktiga för
samordningsrådets insatser inom området kommunikation och
kunskapsspridning:
• Medverka till att arbeta fram en plan i vilken det framgår hur de
av regeringen utpekade aktiviteterna, t.ex. kunskapsplattform
(webbplats) och dialogforum, ska samverka för att ge maximal
effekt. Detta kan ses som ett förtydligande av direktivet och
innebär att kommunikationen ska ses som en integrerad del av
hela uppdraget. Då syftar kommunikationen till att uppnå de mål
som samordningsrådet har satt upp.
• Ha en koordinerande och samordnande funktion. Det handlar om
att hålla gruppen informerad om de aktiviteter som ska
genomföras i medlemmarnas egna organisationer, och om att
samråda med gruppen om dessa aktiviteter också borde inkludera
samordningsrådet för smarta elnät.
4.7.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Externa aktiviteter
Samordningsrådet har deltagit med presentationer och information om
rådets verksamhet vid följande externa evenemang i Sverige:
• Green IT Summit, Västerås, den 7 november 2012.
• Svensk Energis Elmarknadsdagar, Stockholm, 7-8 november 2012.
Därutöver har information om samordningsrådets uppdrag lämnats till
en internationell delegation från Indonesien och vid ett möte med
representanter för Koreas ambassad samt vid följande internationella
evenemang:
• Smart Grids - market, consumer and the sustainable development
principle, Warszawa 18 september 2012.
• Round-table discussion on innovation and smart grid.
Seminarium anordnat av Exportrådet i Berlin 22 oktober 2012
• Smart Metering-event anordnat av Exportrådet, Den Haag, 6
december 2012.
I samband med nationella och internationella presentationer om smarta
elnät har även Samordningsrådet presenterats vid ett flertal evenemang
bl.a. vid följande tillfällen:
• Rifo Kunskapsseminarium i Riksdagshuset kring smarta elnät, 6
december 2012.
• IVA seminarium på slottet “Technologies for the Future – visions
and opportunities”, vid presentation “Future Smart Energy
Systems”, 22 oktober, 2012.
• Bokmässan i Göteborg, Forskargrandprix, 3 minuters
presentation kring smarta elnät, 28 september 2012.
34
•
Taiyuan University, Taiyuan, ”Smart power system – Swedish
perspective”, 25 maj2012.
Uppdrag
Samordningsrådets uppdrag innefattar många kommunikativa
utmaningar som t.ex. att kunna kommunicera komplexa system på ett
förståeligt och inspirerande sätt. Samordningsrådet har lämnat ett
uppdrag till Gullers Grupp, som stöd vid framtagningen av den
övergripande kommunikationsstrategin för rådets verksamhet. I en
första fas innefattar uppdraget dels ett arbete rörande visuell identitet
dvs. logotype och grafisk profil etc. och dels en förstudie för
utformningen av den webbaserade kunskapsplattformen.
Avseende förstudien för kunskapsplattformen har de prioriterade
målgrupperna identifierats och en intervjubaserad behovsanalys
genomförts. Utgående från dessa målgrupper har fyra typanvändare
identifierats.
En benchmark med andra webbplatser ingår också i arbetet.
Avslutningsvis har en work-shop genomförts som bl. a. syftat till att
identifiera vilket innehåll och vilka funktioner som plattformen bör
innehålla. Sammantaget kommer detta underlag att ligga till grund för ett
styrdokument som ska användas inför nästa fas i utvecklingsarbetet av
kunskapsplattformen.
I det arbete som genomförts så här långt kan redan nu konstateras att det
är olika typer av information som efterfrågas:
• Transparens beträffande rådets arbete och dess syn på olika frågor
• Kunskap/inspiration och nyheter
• Dialog
Detta för med sig utmaningar i form av att flera typer av behov och
perspektiv behöver hanteras.
Ett område inom nyhetsbevakning, där kunskapsplattformen bör kunna
ha en tydlig roll, är utveckling av regelverk och riktlinjer som berör
smarta elnät både inom EU och nationellt.
Höga förväntningar på kvalitativt innehåll och krav på enkel, lättanvänd
och ändamålsenlig teknik har också identifierats. Sist men inte minst
krävs ett välproducerat innehåll, ett aktivt redaktörskap och en
kombination av olika kompetenser för att upprätthålla
kunskapsplattformen.
35
4.7.4 Rådets bedömning
• Rådet betonar att kunskapsplattformen utgör ett viktigt verktyg i
rådets arbete och ett fundament i kommunikationen med
omvärlden.
• Rådet lägger vikt vid kunskapsplattformens fortlevnad och
förvaltning efter det att rådet avslutat sitt uppdrag
4.8 Organisation och myndighetsansvar
4.8.1 Inriktning
Direktivet innehåller också frågeställningar som inte naturligt har sin
hemvist i någon av ovan nämnda expertgrupper och som i huvudsak
handlar om organisations och ansvarsfrågor. Därutöver påpekas i
direktivet att en otydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter kan
försvåra utvecklingen av statliga insatser samt förhindra en effektiv
dialog med näringslivet och andra intressenter.
4.8.2 Mål och arbetsuppgifter
Inom fokusområdet har följande övergripande mål och arbetsuppgifter
preciserats i kommittédirektivet:
Säkerställa koordinering mellan berörda myndigheter och mellan statlig och
kommunal nivå liksom konsumentmedverkan.
Därutöver framhålls i direktivet att samordningsrådet ska:
Kartlägga ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter för utvecklingen
av smarta elnät samt kartlägga roller och drivkrafter för andra aktörer
(inklusive kommuner och näringsliv). Vid behov kan handlingsplanen
innehålla förslag till förtydliganden justeringar eller nya samarbetsformer.
4.8.3 Genomförda och planerade aktiviteter
Samordningsrådets strukturering av sitt uppdrag i fokusområden,
tillsammans med det breda kontaktnät som skapats genom inrättandet av
referensgrupper, utgör ett första steg i arbetet med att säkerställa
koordinering mellan berörda myndigheter och mellan myndigheter och
andra nyckelaktörer inom smarta elnät. Den kompetens som
referensgrupperna och deras medlemmar besitter utgör också en självklar
utgångspunkt för den kartläggning som ska genomföras av
ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter för utvecklingen av
smarta elnät.
36
Energimarknadsinspektionen lyfter i sin rapport Anpassning av elnäten
till ett uthålligt energisystem (EI R20110:18) fram behovet att identifiera
strukturella hinder som begränsar samarbetsmöjligheter mellan olika
aktörer på ett sådant sätt att utvecklingen av smarta elnät hämmas. Även
dessa aspekter relaterade till aktörernas roller och ansvar kommer att
behandlas inom detta fokusområde.
4.8.4 Rådets bedömning
• Rådet anser att roller och ansvar mellan olika myndigheter när det
gäller utvecklingen av smarta elnät behöver tydliggöras.
37
Bilaga 1
Ledamöter år 2012
Ordförande Maria
Khorsand
Vice Ordförande
Bo Normark
Jonas
Abrahamsson
Lina Bertling
Tjernberg
Erik Brandsma
Bo Dahlbom
Ann-Marie
Fransson
Yvonne
Fredriksson
Jacub Gubanski
Bo Hesselgren
Pia Brühl-Hjort
Christina Malm
Mikael Odenberg
Carin Torstensson
Ulf Wahlberg
Vd
Vd
SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
Power Circle
Vd
E.ON Nordic
Professor
Chalmers
Gd
Forskningschef
Förbundsdirektör
Energimyndigheten
Sustainable Innovation
IT- och Telekomföretagen
Gd
Energimarknadsinspektionen
Affärsutvecklare,
smarta elnät
Vd
ABB
Vd
Överdirektör
Gd
Studio Director,
Energy Design
Vice President
Industry and
research relations
Konsumenternas
energimarknadsbyrå
Göteborg Energi Elnät
Försvarets Radioanstalt
Svenska Kraftnät
Interactive Institute
Ericsson
Expertgrupp år 2012
Truls Borgström
Sofia Holmgren
Ola Göransson
Richard Vesterberg
Marita Axelsson
Danielle Zachrisson
Kansliråd
Kansliråd
Kansliråd
Dep.sekr.
Dep.sekr.
Dep.sekr.
Näringsdepartementet
Näringsdepartementet
Miljödepartementet
Försvarsdepartementet
Justitiedepartementet
Socialdepartementet
Hedvig Landahl
Mats Johnsson
Thomas Broberg
Kansliråd
Ämnesråd
Dep.sekr.
Utrikesdepartementet
Utbildningsdepartementet
Finansdepartementet
38
Referensgrupper år 2012
Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv:
Ordförande
Erik Brandsma
Susanne Lindmark
Ulf Moberg
Rémy Kolessar
Monica Axell
Anders Ådahl
Carin Torstensson
Maria Sunér
Flemming
Patrick
Schneckenburger
Lars Ohlsson
Henrik
Abramowicz
Ulf Ranhagen
Energimyndigheten
Energimyndigheten
Svenska Kraftnät
Energimarknadsinspektionen
SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
Chalmers
Interactive Institute
Svenskt Näringsliv
E.ON Sverige AB
Falbygden Energi AB
Ericsson
KTH/SWECO
Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden:
Ordförande
Yvonne
Fredriksson
Elin Broström
Sara Sundberg
Peter Vikström
Bo Hesselgren
Roland Elander
Cecilia Katzeff
Per Holm
Anders Richert
Per-Anders
Gustavsson
Johan Mörnstam
Tommy Carlsson
Energimarknadsinspektionen
Svenska Kraftnät
Energimarknadsinspektionen
Konsumentverket
Konsumenternas
energimarknadsbyrå
Sustainable Innovation
Interactive Institute
Sverige Allmännyttiga
Bostadsföretag
Svensk Energi
Göteborg Energi
E.ON Sverige AB
ABB
39
FOU, kunskapsförsörjning och teknikutveckling:
Ordförande
Lina Bertling
Tjernberg
Göran N.
Ericsson
Sara Bargi
Lars Nordström
Magnus Brolin
Peter Nõu
Thomas Borglin
Magnus Olofsson
Bo Normark
Anton Gustafsson
Craig Donovan
Mikael Dahlgren
Chalmers
Svenska Kraftnät
Energimyndigheten
KTH
SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
Vinnova
SEK Svensk Elstandard
Elforsk
Power Circle
Interactive Institute
Ericsson
ABB
Informationssäkerhet och integritet:
Ordförande
Anne-Marie
Fransson
Ulrika Andersson
Dag Ströman
Jonas Hallberg
Jan-Ove Larsson
Daniel Höglund
Britt-Marie
Jönson
Marcus Bylund
Jan Bertoft
Mats Nilsson
Daniel Akenine
Jachym Ctvrtek
IT&Telekomföretagen
Datainspektionen
Försvarets materielverk
Försvarets forskningsinstitut
Försvarets radioanstalt
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap
Post- och telestyrelsen
Interactive Institute
Sveriges Konsumenter
Ericsson
Microsoft AB
Vattenfall AB
40
Främjande och internationella kontakter:
Ordförande
Bo Normark
Fredrik
Lundström
Håkan Dahlfors
Lina Bertling
Tjernberg
Kenneth
Johansson
Anders Lindskog
Claudio Marchetti
Peter Sigenstam
Johan Söderbom
Marie Fossum
Power Circle
Energimyndigheten
Exportrådet
Chalmers
KIC InnoEnergy
SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
ABB
E.ON Sverige AB
Vattenfall
Fortum
Kommunikation och kunskapsspridning:
Ordförande
Bo Dahlbom
Ing-Marie
Olofsdotter
Viktor Wallström
Margareta Zeicu
Vesna Wågmark
Carolina Dolff
Lina Bertling
Tjernberg
Pär Hermeren
Malin Thorsén
Elinor Bjennbacke
Sustainable Innovation
Energimarknadsinspektionen
Svenska Kraftnät
Energimyndigheten
Interactive Institute
SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
Chalmers
Teknikföretagen
Svensk Energi
IT&Telekomföretagen