Transcript HANGVAR Ire 1:188

Vy över Ire å med
kraftverk som är
närmiljö till
planområdet.
Dnr 962031-21
Innehåller:
Planbeskrivning
Genomförandebeskrivning
Detaljplan för
del av HANGVAR
Region Gotland
Ire 1:188
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30
UTSTÄLLNING
2
PLANBESKRIVNING
Handlingar
Planförslaget utgörs av en plankarta med bestämmelser, denna planbeskrivning samt en genomförandebeskrivning.
Planens syfte och
huvuddrag
Planens syfte är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i anslutning
till befintlig exploatering i närheten av Ireviken.
PLANDATA
Lägesbestämning
Planområdet är beläget norr om väg 149 nära Ire kvarn.
PLANOMRÅDETS
LÄGE
Areal
Området omfattar cirka 4,5 hektar.
Markägoförhållanden
Området är i enskild ägo.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Bedömning av miljöpåverkan
Stadsarkitektkontoret har bedömt att ett genomförande av förslaget inte
medför en betydande miljöpåverkan. Motivet för denna bedömning är att då
VA löses genom anslutning till regionala VA-nät, förväntas effekterna av
planens genomförande bli små och de kan inte antas ha stor komplexitet el-
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning – UTSTÄLLNING 2012-05-30
3
ler innebära påtaglig miljöpåverkan.
Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas.
Länsstyrelsen instämmer i regionens bedömning att planen inte kräver en
miljökonsekvensbeskrivning, dock ska hänsyn tas till klinten och dess värden i planarbetet.
Regionala beslut
Regionens översiktsplan "Vision 2010" redovisar inga motsättningar till en
utbyggnad på platsen.
Byggnadsnämnden har i beslut 1997-04-16, § 69 ställt sig positiv till att
pröva exploatering genom planläggning. Dock ska bebyggelsen dras bort
från klintkanten. Detta gäller tomter som är orienterade mot klintkanten och
Ireviksvägen.
Program för planområdet
Ett planprogram finns upprättat för Ireviksområdet, 2008-10-29 i syfte att
bistå med ett kunskapsunderlag gällande miljön kring Ireviken, samt att ge
en samlad bild för hur man kan utveckla redan befintliga karaktärer i bebyggelsen och omgivande landskap vid en ny- och tillbyggnad. Även förslag till nya utbyggnadsområden ges.
I programmet anges att Ireviken är ett område vars framtida bebyggelseutveckling med hänsyn till skyddet av Ireå kräver en anslutning till regionalt
vatten och avlopp.
För området finns ingen detaljplan. Området gränsar till äldre avstyckningsplaner från 1937, respektive 1947 och en byggnadsplan från 1955.
Detaljplan
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Planområdet och området väster om planområdet består i huvudsak av
ganska öppen kalktallskog. Området ligger på en utskjutande del av klintkanten, med revkalksten och ett jordlager av varierande tjocklek i de centrala delarna. I nordväst, norr och utmed vägen ner till Ire fiskeläge är klinten
synlig. Svackan, inbuktningen fram till klinten, vid Ireviken består till stor
del av flygsand och flygsand täcker delar av planområdet, som i sin västra
del gränsar till en inskjutande "dal" i klinten, också den med flygsand i sina
övre jordlager.
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning – UTSTÄLLNING 2012-05-30
4
I klintkanten finns flera grottor; Bathers grotta, Malmros grotta och Florins
grotta. Grottorna är formade av Litorinahavets vågor.
En översiktlig geoteknisk utredning för planområdet har utförts av PentaCon AB, 2009-10-12.
Geotekniska
förhållanden
Jorden bedöms generellt, under ett mullager med varierande tjocklek, bestå
av sand direkt på kalkstensberget. Intermittent kan kalkstensberget eventuellt vara överlagrat med ett tunnare moränlager. Kalkstensbergets yta bedöms ligga, från synligt inom vissa klintområden, ned till ca 3-4 meter under markytan.
Grundläggning bedöms kunna utföras med kantförstyvad bottenplatta eller
separata grundplattor, direkt i naturlig mark eller på väl rensat kalkstensberg
på frostfri nivå. Områdets avvattning och dränering av byggnader studeras
närmare i samband med detaljprojektering av området.
Ingen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns i eller i anslutning till
planområdet. Inga fornlämningar finns registrerade inom området. Om fornlämningar påträffas under arbetet gäller anmälningsplikt samtidigt som arbetet omedelbart ska avbrytas (Kulturminneslagen 2 kap 10§). De grottor
som finns under klinten torde inte påverkas av verksamheter eller av ledningsdragningar. En äldre väg till Ireviken löper genom planområdet. Denna väg kommer genom planförslaget att åter användas som väg.
Kulturvärden
Bebyggelseområden
Bebyggelseområdet
Planavgränsningen är ytmässigt gjord väldigt snäv för att eliminera att
klintkanten exploateras.
Planförslagets illustration visar på 20 nya bostadstomter med en tomtstorlek
mellan 2100-3000 m2. Byggrätten är 160 m2.
Bebyggelse inom planområdet tillåts i två plan, förutom i området mot
klintkanterna. Dessa tomter är reglerade till en våning för att inte äventyra
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning – UTSTÄLLNING 2012-05-30
5
naturvärdena. För att ytterligare säkerställa dessa värden har en bebyggelsefri zon lagts ut på de tre tomterna närmast klintkanten, mot Ireviksvägen.
Bebyggelsen inom planområdet ska ha en uppdelning med volymer som ansluter till den befintliga fritidsbebyggelsen i skogsmiljö. Syftet är att säkerställa intrycket av småskalighet i området. Huvuddelen av denna volymsuppdelning får ha en maximalyta på 80 m2. Till denna kan länkas volymer
till största byggnadsarea 160 m2.
Gator och trafik
Området angörs via en äldre väg till Ireviken från länsväg 149 i söder, samt
från den idag använda Ireviksvägen i norr.
Trafik
I den södra delen av exploateringsområdet ska vägrätten säkerställas inom
ramen för en gemensamhetsanläggning. I norr ansluter planområdet till befintlig väg i gällande byggnadsplan.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Planområdet ska anslutas till det regionala vatten- och avloppsnätet vid förbindelsepunkt i anslutning till väg 149. Eftersom VA-ledningen även kommer att beröra stamfastigheten Hangvar Ire 1:188 fodras rätten att nedlägga
ledning.
Administrativa frågor
Bygglov får inte beviljas förrän vattenförsörjning och vägdragning till området är säkerställd, vilket innebär VA-anslutning till tomtgräns (regionalt
VA till förbindelsepunken), samt erforderlig vägdragning till och inom
planområdet.
Planens genomförandetid går ut fem år efter det att planen vunnit laga kraft.
Medverkande tjänstemän
F d kommunekolog Sten Svensson och landskapsarkitekt Niclas Fredriksson.
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30
Ann-Sofi Lindskog
Avdelningschef
Anders Rahnberg
planchef
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning – UTSTÄLLNING 2012-05-30
1(3)
Detaljplan för
del av Hangvar Ire 1:188
Region Gotland
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
ORGANISATORISKA
FRÅGOR
Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska,
tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att
åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Den ska även ge besked om vem som är kostnadsansvarig och ansvarig
för genomförandet samt hur det ska ske.
Genomförandeorganisation
Planområdet ligger på fastigheten Hangvar Ire 1:188. Exploatören ansvarar
för genomförandet av detaljplanen.
Genomförandetid
Planens genomförandetid är 5 år från den dag regionen beslut om antagande
vinner laga kraft.
Under genomförandetiden har exploatören en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men
fastighetsägarna har ingen garanterad rätt att få bygg-, rivnings- eller
marklov. Regionen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva
detaljplanen utan att exploatören får någon ersättning.
Tidplan
Ansvarsfördelning
Utställning
hösten 2012
Antagande
2010
årsskiftet 2012/2013
Exploatören ansvarar för geotekniska undersökningar, eventuella arkeologiska undersökningar, eventuella marksaneringsundersökningar och marksaneringsåtgärder, rivning alternativt flyttning av eventuella befintliga
byggnader, anläggande av gator med eventuell belysning, fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening samt
anslutning av el och tele vid respektive fastighetsgräns. Exploatören ansvarar även för hanteringen av dagvatten liksom för att vatten- och spillvattennätet byggs ut inom området.
Regionen upprättar förbindelsepunkt för vatten- och spillvattennätet.
Genomförandeavtal
För att tydliggöra exploatörens ansvar skall ett exploateringsavtal upprättas
innan detaljplanen antas.
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 m fl – genomförandebeskrivning – 2012-05-30
2(3)
Huvudmannaskap
En för ändamålet bildad samfällighetsförening skall vara huvudman för gator och övrig allmän platsmark.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning
Inom planområdet kommer ca 20 småhustomter att styckas av från Hangvar
Ire 1:188.
Gemensamhetsanläggning
För vatten- och spillvattennätet skall det bildas en gemensamhetsanläggning som skall förvaltas av en samfällighetsförening. Även naturmarken
och lokalgatan kan ingå i gemensamhetsanläggningen. Alternativt säkras
rätten till väg med servitut.
Anslutande lokalgata till länsväg 149 kommer delvis att gå i befintlig
samfälld väg och till en mindre del över fastigheten Hangvar Ire 1:189.
Detta kan säkerställas antingen genom inlösen eller genom servitut.
EKONOMISKA FRÅGOR
Ekonomisk helhetsbedömning
Den ekonomiska bedömningen ska huvudsakligen visa om genomförandet
av ny detaljplan är ekonomiskt lönsamt och därmed realistisk att genomföra, d v s att planvinst uppkommer.
Genomförandet av planen medför kostnader för byggande av olika anläggningar m m. Vid en jämförelse mellan den värdeökning och de kostnader
som detaljplanen medför kan detaljplanen anses ekonomiskt lönsam.
Exploatörens kostnader och
intäkter
Exploatören kommer att ha kostnader för framtagande av detaljplan, fastighetsbildning, markberedning, utbyggnad av vatten och spillvatten-ledningar,
hantering av dagvatten, anslutningsavgifter för vatten- och avlopp, el och
tele, anläggningskostnader för lokalgator, projektering, geotekniska undersökningar mm. Intäkterna kommer att hänföras till försäljningsintäkter.
Regionala kostnader och intäkter
De regionala intäkterna härrör från anslutnings- och tilläggsavgifter.
TEKNISKA FRÅGOR
Tekniska utredningar
Det åligger exploatören att utföra erforderliga geotekniska undersökningar
innan arbetet påbörjas.
Tekniska anläggningar
Gatorna skall ha en minsta körbanebredd på 4 meter och vägområdes-bredd
på minst 7 meter. Gatorna skall dimensioneras enligt Anläggnings-AMA
och VGU-04 och i övrigt enligt de krav som Region Gotlands kräver.
Angöring till området sker från länsväg 149 samt från Ireviksvägen.
Regionen upprättar en förbindelsepunkt vid vilken området ansluts till det
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 m fl – genomförandebeskrivning – 2012-05-30
3(3)
regionala vatten- och spillvattennätet. Exploatören ansvarar för att vattenoch spillvattennätet, jämte erforderliga tillbehör, anläggs inom området. Anläggningen skall förberedas på att även övriga delar av Ireviks-området
skall kopplas på. Exploatören skall därför samråda med regionen genom
dess tekniska förvaltning, beträffande utformning, dimensionering m m av
anläggningen.
Exploatören ansvarar för att avvattning av gatan löses och att diken och
vägtrummor anläggs där så är nödvändigt för att säkerställa en god dagvattenhantering inom planområdet. Dagvatten får inte anslutas till spillvattenledningarna.
Exploatören ombesörjer att erforderliga ledningar (el, tele mm) dras fram
till och inom exploateringsområdet.
Bygglov
Innan gata, vatten- och avlopp är utbyggt skall bygglov inte beviljas. Detta
skall skrivas in i exploateringsavtalet.
Kartförsörjning
Grundkarta är upprättad för planområdet. I samband med ansökan om bygglov ska nybyggnadskarta upprättas och bifogas ansökan.
Medverkande tjänstemän
Denna genomförandebeskrivning har upprättats av Per Seigerlund, tekniska
förvaltningen.
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30
Ann-Sofi Lindskog
Avdelningschef
Anders Rahnberg
planchef
__________________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 m fl – genomförandebeskrivning – 2012-05-30
Dnr 962031
2010-01-12
Ställningstagande till behovet av miljöbedömning
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 i Gotlands kommun
Planen bedöms inte kräva miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Samråd om denna bedömning genomförs med länsstyrelsen, enligt förordningen (1998:905)
om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §.
”När detaljplanen upprättas skall bestämmelserna i 6 kap 11 – 18 och 22 §§ miljöbalken
tillämpas, om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 §
miljöbalken.” (PBL 5 kap 18 § andra stycket).
De nu kända förhållandena om området och planansökan innebär, enligt kommunens
bedömning, inte risk för påverkan på miljö, hälsa, m.fl. faktorer av sådan omfattning att en
miljöbedömning ska krävas. Planområdet berör relativt känslig naturmiljö men ett
plangenomförande bedöms ändå inte medför påtagliga störningar för bebyggelse eller
omgivning.
Detaljplanearbetet för del av Hangvar Ire 1:188 påbörjades för ca 10 år sedan. Då gjordes
även en behovsbedömning om MKB. Samråd med planförslaget har genomförts 2000-03-08
och med reviderat förslag 2004-01-21, med MKB.
Den förändrade bedömningen om miljöpåverkan vid genomförande av planen beror helt på de
förändrade förutsättningar och förändrad risk för påverkan på Ireåns vattenmiljö, som följer
av att planområdet ansluts till kommunalt VA-system.
Miljöförhållanden och andra aspekter som har beaktats i bedömningen
1 Platsen
Planområdet ligger ovanför klintkanten norr om länsväg 149 och väster om vägen ner till
Irevikens strand och det är ca 4,5 hektar stort. Området har mark i huvudsak av flygsand men
en mindre del i nordost, ovan klinten, samt en mindre del i den västligaste delen av
planområdet är hällmark. Tallskog och hällmarkstallskog täcker området.
Nedanför klintkanten (norr) finns detaljplan från 1955.
Planområdet ligger inom område med låg risk för förhöjda radonhalter, men inom ett område
där karst lokalt kan ge högre halter, vilket ska hanteras i bygglovskedet (strålningsmätning).
Iregård som ligger ca 400 meter bort har djurhållning (lamm).
2 Planen
Syftet med planen är att tillskapa bostäder i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Irevik.
Planen anger en minsta tomtstorlek på 2100 m2. I plankartan illustreras 20 tomter med en
storlek mellan 2100 och 3000 m2.
Ireviken med det aktuella planområdet finns med i översiktsplanen Vision Gotland 2010 som
ett bebyggelseområde som bör utredas vidare. Ingen detaljplan finns nu för området.
Förutom tomter och lokalgator finns ett mindre område, av en tomts storlek, avsatt som
”Natur”.
Bebyggelsen ansluts till kommunala VA-systemet vid en förbindelsepunkt vid väg 149.
3 Påverkan
Stadsarkitektkontoret har bedömt att ett genomförande av förslaget inte medför en betydande
miljöpåverkan. Motivet för denna bedömning är att då VA löses genom anslutning till
kommunalt VA-nät, förväntas effekterna av planens genomförande bli små och de kan inte
antas ha stor komplexitet eller innebära påtaglig miljöpåverkan.
Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas.
Sten Svensson
Kommunekolog
Geologiska kartan över området
Flygsand
Klint
Sand
Hällmark
Planområdet
Tunt
jordtäcke
Moränlera
REGION GOTLANDS fortsatta hantering med avseende på mark‐ och miljödomstolens dom. Med anledning av att miljödomstolen upphävt antagandet av detaljplanen – Del av Hangvar Ire 1:188 – Dom daterad 2012‐02‐17 föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att byggnadsnämnden gör en förnyad utställning där det finns en gemensam samrådsredogörelse (enligt 5 kap 2 § andra stycket ÄPBL), dels för planprogrammet, dels för detaljplanen. Vidare ska detaljplanen nu antas av Region fullmäktige. Därmed uppfyller Regionen de två parametrarna som utgjorde grunden för miljödomstolens upphävandedom Anders Rahnberg planchef HANGVAR Ire 1:188 Region Gotland Samrådsredogörelser
962031: BN Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012‐05‐30
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188, Gotlands kommun
Planförslaget har under tiden 2004-03-18 – 2004-04-13 varit ute på samråd enligt 5:e kapitlet, 20 §,
plan- och bygglagen. Inkomna yttranden (S1 – S13) finns på stadsarkitektkontoret.
Med anledning av inkomna synpunkter och att ett planprogram för Ireviksområdet tagits fram, godkänt
2008-10-29, har planförslaget reviderats i vissa avseenden. Ändrade förutsättningar med krav på anslutning till kommunalt vatten och avlopp i samband med nybyggnation gör även att den i planen föreslagna avloppsanläggningen utgår, tillsammans med de synpunkter som rör denna. Nedanstående ändringar och bemötanden ligger till grund för utställningsförslaget.
ÄNDRINGAR AV FÖRSLAGET EFTER SAMRÅDET
• Planområdet ansluts till kommunalt vatten och avlopp.
• Tomterna dras tillbaka från klintkanten längre in mot skogen och länsväg 149, och i samband med
detta utökas antalet tomter från 16 till 20.
• Bebyggelsen får en möjlig uppdelning med volymer som ansluter till den befintliga fritidsbebyggelsen i skogsmiljö. Största byggnadsarea höjs från 140 till 160 kvm.
• En yta för friluftsområde med lek avsätts i planområdets nordvästra del.
Instans/
Inkommande datum
Synpunkter/Åtgärder
Telia Sonera
2004-03-24
(S1)
Ingen erinran.
Vägverket
2004-03-24
(S2)
Ingen erinran.
2
Räddningstjänsten
2004-03-29
(S3)
Har ingen erinran under förutsättning att brandposter med flöde minst
15l/s, branddamm eller annat vattentag med god tillgänglighet innehållande sötvatten inom maximalt 1000 m finns. Att byggnaderna placeras
och utformas så att brandspridning till andra byggnader begränsas och
att komplementbyggnader placeras eller utformas så att brandspridning
till andra byggnader förhindras.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Möjligheter att lösa brandskyddsfrågan får ses över i samband med en
anslutning till det kommunala VA-nätet. Enligt handlingsprogram för
skydd och säkerhet fastställt av kommunfullmäktige ska kommunen ha
ansvaret för en utbyggnad av tappställen för övriga områden med koncentrerad bebyggelse, 20 eller fler hus avsedda för boende på tomter som
gränsar mot varandra eller är belägna inom detaljplaneområde.
Polismyndigheten
2004-04-01
(S4)
Ingen erinran.
Gunnar de Freitas
Hangvar Ire 1:69
2004-04-13
(S5)
Oroar sig för vattentillgången och ställer frågan om tillgången på vatten
i den egna brunnen på tomten kommer att beröras.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Anslutning till kommunalt vatten och avlopp är ett krav i samband med
planläggning, dock kan exploatören på eget initiativ välja att nyttja den
brunn som finns på stamfastigheten Ire 1:188. Ett eventuellt uttag av vatten från denna brunn kräver emellertid en vattendom (mer än två fastigheter), varvid miljödomstolen bl.a. kräver provpumpning för att se hur
en avsänkning av grundvattennivån påverkar intilliggande fastigheter
och dess vattenuttag.
Naturskyddsföreningen
Gotland
2004-04-13
(S6)
Ingen erinran.
Försvarsmakten
2004-04-13
(S7)
Ingen erinran.
Lis Hässel
Hangvar Ire 1:72
2004-04-13
(S8)
Med en befintlig vattentäkt på intilliggande fastighet Hangvar Ire 1:72
vill skrivanden få garantier för att vattentillgången och vattenkvalitén
inte påverkas negativt, på grund av brunn på fastigheten Ire 1:188. I fall
att garantier inte kan ges enligt ovanstående, undrar skrivanden om exploatören kan medverka till att vattentillgången säkerställs till tomtgränsen för Ire 1:72.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Tycker att angöringen från väg 149 bör flyttas något söderut pga av flera utfarter i närheten, och att hastigheten inom området bör begränsas
till maximalt 50 km/h.
En vattendom avgör huruvida ett vattenuttag på fastigheten Hangvar Ire
1:188 är möjligt eller inte med hänsyn till angränsande fastigheter. Se
även S5.
Ireviksområdet omfattas redan idag av hastighetsbegränsingar som inte
__________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - Samrådsredogörelse
3
överskrider 50 km/h, en hastighetsbegränsning vilken får anses vara
lämplig även i det förslagna planområdet.
För att undvika en allför stor koncentration av trafik kring angöringen
vid länsväg 149 föreslår stadsarkitektkontoret att det även ska finnas
möjlighet att angöra planområdet från Ireviksvägen i norr. Avsikten är
att nyttja de befintliga vägar som finns i området. Stadsarkitektkontoret
bedömer att den föreslagna angöringspunkten vid väg 149 ligger på tillräckligt avstånd från från övriga in- och utfarter i området, och att denna
lösning inte ska innebära någon trafikfara.
Lantmäteriet,
2004-04-14
(S9)
Myndigheten tycker att byggrätten är snålt tilltagen, då området enligt
planbeskrivningen avses användas för villatomter. 200 kvm för huvudbyggnad anses lämpligare. Påpekar att antalet huvudbyggnader inom
varje tomt inte är reglerat, men att avsikten torde vara en huvudbyggnad
per tomt.
Myndigheten har svårt att inse att det finns några sakliga skäl till att genomförandetiden är så kort som 5 år, och att några skäl inte heller har
angivits. Med tanke på att det erfarenhetsmässigt (bland annat beroende
på fastighetsmarknadens utveckling) kan ta tid innan tomter försäljs och
bebyggs bör blivande köpare/ägare ha tryggheten med en garanterad
byggrätt och genomförandetid på 15 år. Med den nu valda genomförandetiden kan kommunen upphäva planen och dess byggrätter efter 5 år
utan ersättning till fastighetsägarna, vilket anses orimligt.
I enlighet med planprogram för Ireviksområdet ska en justering av den
föreslagna detaljplanen Hangvar del av Ire 1:188 medföra att samrådsförslaget förändras och anpassas till givna direktiv och rådande bebyggelsestruktur. Detta innebär bland annat att nya byggnader ska följa
samma småskaliga struktur som befintlig bebyggelse, med flera mindre
byggnadsvolymer. Stadsarkitektkontoret bedömer att en sådan anpassning öppnar för möjligheten att utöka den i samrådsförslaget föreslagna
byggnadsarean från 140 till 160 kvm.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Stadsarkitektkontoret gör även bedömningen att fem år är en rimlig genomförandetid för detaljplanen, men att planen efter genomförandetidens utgång fortsätter att gälla ända tills dess den ersätts, ändras eller
upphävs.
Miljö- och hälsoskyddskontoret
2004-04-23
(S10)
Eftersom angivet förslag till avloppslösning som bäst enbart kan lösa
avloppet för planerad nybebyggelse, och då det inom området finns befintliga äldre avlopp som på sikt skulle behöva lösas i ett större sammanhang, bör det undersökas om en kommunal utbyggnad är möjlig
inom en rimlig tidsperiod.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Utan att upprätta kommunalt verksamhetsområde för Ireviken har tekniska nämnden (2005-02-23) erbjudit området förbindelsepunkt för anslutning till det kommunala VA-nätet i anslutning till 149. Detta efter att
utbyggnaden av Slite avloppsreningsverk är klar, vilket beräknas vara
färdigt 2010.
Kommunstyrelsen (KS)
2004-05-05
(S11)
Anser att förutsättningarna för att inordna planområdet i en planerad
kommunal VA-utbyggnad bör utredas i det fortsatta planarbetet.
__________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - Samrådsredogörelse
4
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För vatten- och avloppsfrågan se S10.
Länsstyrelsen
2004-05-05
(S12)
(Avstyrker i sitt yttrande den föreslagna detaljplanen utifrån bedömningen att en ytterligare belastning av närsalter till Ireå kan innebära
påtaglig skada på det intilliggande riksintresseområdet för naturvård,
område NRO0916 Ireviken, förordnat enligt 3 kap 6 § miljöbalken). I
övrigt bedömer länsstyrelsen att lokaliseringen av den föreslagna bebyggelsen även i sig ligger i ett område med mycket höga naturvärden,
och att sådana lokaliseringar på sikt kommer att innebära en utarmning
av naturvärdena på Gotland.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
(Föreslagen avloppsanläggning utgår). För vatten- och avloppsfrågan, se
S5 och S10. En justering av detaljplanen beträffande naturvärdena har
gjorts utifrån de förslag som finns formulerade i planprogram för Ireviksområdet.
Tekniska nämnden
2004-05-06
(S13)
(Förvaltningens skrivelse avlämnas som nämndens yttrande över förslag
till detaljplan). Ser att rätten att ta väg från exploateringsområdet till
allmän väg (länsväg 149) inte är säkerställd i förslaget, vilket även gäller planvägen som den tilltänkta gatan ska ansluta till i norr. Detta varken med stöd av servitut eller inom ramen för en gemensamhetsanläggning. Ser att det av förslaget även ska framgå vem som är ansvarig för
drift och skötsel av gator/vägar och VA, samt hur förvaltningen ska ske.
Eftersom VA-ledningen även kommer att beröra stamfastigheten Hangvar Ire 1:188 fodras rätten att nedlägga ledning mm. säkerställs genom
servitut. Detta med anledning av att fastigheten inte torde ingå i den
gemensamhets-anläggning som ska bildas.
Det är även förvaltningens uppfattning att bygglov inte ska lämnas förrän hela den sk. infrastrukturen är utbyggd, dvs. alla gator och vägar
samt hela VA-anläggningen. Befintlig administrativ bestämmelse ska
kompletteras i den delen. Av det skälet och för att tydliggöra omfattningen av de initiala investeringarna är det av betydelse att förslaget även
innefattar en planekonomisk bedömning om planvinst uppkommer. I förslaget ska framgå att genomförandefrågorna och ansvarsfördelningen
ska regleras i ett exploateringsavtal mellan exploatören och kommunen.
Påpekar också att det kanske är av hänsyn till naturmiljön som planförslaget inte omfattar något naturområde/parkmark. Brukligt är annars att
något gemensamt utrymme skapas för allmänt ändamål vid en exploatering av denna omfattning.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Stadsarkitektkontoret instämmer i tekniska förvaltningens synpunkter att
varken väg- eller ledningsrätten är säkerställd i förslaget. Stadsarkitektkontoret föreslår därför att denna rätt säkerställs inom ramen för en
gemensamhetsanläggning och att det utrymme som behövs för anläggningen upplåts med servitutsrätt.
Gemensamhetsanläggningen sköts lämpligen med hjälp av en föreningsförvaltning, genom bildandet av en samfällighetsförening.
Stadsarkitektkontoret föreslår även att bygglov inte ska beviljas förrän
vattenförsörjning och vägdragning är säkerställd till området, och att ansvarsfördelningen och genomförandefrågorna regleras genom ett exploateringsavtal mellan exploatör och kommun.
__________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - Samrådsredogörelse
5
Även om det är av hänsyn till naturmiljön som planavgränsningen gjorts
påfallande snäv, så kommer ändå utrymme ges för ett friluftsområde i
planen.
Stadsarkitektkontoret i Visby 2004, reviderat 2010-02-10
Carin Johanson
stadsarkitekt
Anders Rahnberg
planarkitekt
__________________________________________________________________________________
Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - Samrådsredogörelse
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Planprogram för HANGVAR IREVIKENOMRÅDE, Gotlands kommun
Byggnadsnämnden beslutade 2008-02-06, § 3 att stadsarkitektkontoret skulle samråda med ett
planprogram daterat 2008-01-23.
Planprogrammet har under tiden 28 februari t o m 15 april, 2008 varit ute på samråd enligt 5: e
kapitlet, 20 §, plan- och bygglagen. Inkomna yttranden (S1- S40) finns på stadsarkitektkontoret.
Med anledning av inkomna synpunkter har planförslaget reviderats i vissa avseenden. Nedan
redovisas ändringar och bemötanden.
ÄNDRINGAR AV FÖRSLAGET EFTER SAMRÅDET
• Förslag till parkeringsplats på den s.k. midsommarängen utgår.
•
•
•
•
•
Förslag om att tillåta bebyggelse närmare än 100 meter från klintkanten slopas.
Ireåns värde har förtydligats i planprogrammet.
Justering av delområdesgräns i nordväst och sydost för bebyggelse på strandåker.
Förslaget med förtätning av bebyggelse i området söder om länsväg 149 slopas.
Redaktionella ändringar har gjorts i bild och text.
Instans/
Inkommande datum
Synpunkter/Åtgärder
Kultur- och fritidsförv.
2008-03-25
(S1)
Har inga synpunkter att framföra då det enligt förslagen i
planprogrammet betonas att omgivande klintar och strandpartiet hålls
fria från ytterligare exploatering. Anser detta vara av största betydelse
för friluftslivet i Ireviksområdet.
Peter Eyre
Hangvar Ire 1:61
2008-03-28
(S2)
Anser att en ökning av nybyggnation och turism kommer att ta bort
vikens karaktär av enskildhet som alltid varit en av dess främsta
kvaliteter. Skriver vidare att planprogrammets förslag om en breddning
av vägen och att göra parkeringsplats av allmänningen (den s.k.
midsommarängen) ger en fingervisning om den trafikökning som blir det
direkta resultatet av en expansion. Just den ökande trafiken utgör redan
nu ett av de största störmomenten i form av många bilar och höga
hastigheter. 30 gränsen nonchaleras kategoriskt och skapar stor oro för
barnen i området.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
I kommunens översiktsplan – VISION Gotland 2010 är
Ireviksområdet upptaget som ett bebyggelseområde som bör
utredas vidare. Då ett antal bygglovansökningar och
2
detaljplaneansökningar har inkommit till stadsarkitektkontoret
beslöts det att ett planprogram skulle tas fram för att styra upp
Ireviksområdets framtida bebyggelseutveckling, med riktlinjer som
ska verka för att områdets karaktär (så långt det är möjligt) tas till
vara.
För att anpassa bredden på vägarna till det småskaliga uttryck som
finns i området förordar planprogrammet att dessa inte bör vara
bredare än 5m. Den framtida utformningen av framförallt den västra
och östra nedfartsvägen till Ireviken är dock starkt beroende på hur
omfattande permanentningen kommer att bli. I dagsläget finns inga
incitament till att bredda vägarna. Om permanentningen skulle
komma att överstiga en viss procentsats kan detta trots allt bli
nödvändigt för att skapa en säkrare trafikmiljö. Enligt befintliga
byggnads- och avstyckningsplaner finns också mark reserverad för
en framtida breddning av väg.
Att hastighetsbestämmelser nonchaleras är en ordningsfråga och
behandlas inte i detta sammanhang. Med anledning av de
synpunkter som inkommit under samrådet slopas den föreslagna
parkeringsplatsen på allmänningen. Parkeringsfrågorna får istället
studeras närmare vid en eventuell kommande detaljplaneläggning.
Björn Runeborg
2008-03-28
(S3)
Finner det anmärkningsvärt att man redan i samband med förslaget om
en skyddszon för den västra klinten om 100 meter förordar ett undantag
från detta skydd för byggandet av hotell och restaurang. En sådan
skrivning fungerar självklart som en inbjudan till exploatering av det
område som man säger sig vilja skydda och har därför inte i
planförslaget att göra. Denna passus bör strykas. Undantag från regler
får man ta när dessa blir aktuella.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit under samrådet
utgår förslaget om att tillåta bebyggelse närmare än 100 meter från
klintkanten.
Rid- och körled Gotland
2008-03-28
(S4)
Den ekonomiska föreningen rid- och körled Gotland (HovLeden) föreslår
att rid- och körledens passage genom området vid Ire ska redovisas i
planprogrammet för Ireviksområdet.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Att redogöra för enskilda särintressen ligger inte inom ramen för
ett planprogram utan all vidare planering av den tilltänkta
HovLeden får även fortsättningsvis ske på initiativ av föreningen,
och då företrädelsevis genom markägarkontakter mm.
Jan Erik Lindgren
Hangvar Ire 1:41
2008-03-28
(S5)
Vill gratulera till ett alldeles utmärkt utarbetat planprogram. Förslaget tar
föredömligt hänsyn till de värden som finns i Ireviken och som de
boende värnar om. Har endast två negativa synpunkter i
sammanhanget. Det ena är exemplet på fritidshusbebyggelse på sidan
12. Tillåter sig tycka att husen i Sollentuna ser bedrövliga ut och hoppas
slippa se dessa i Ireviken. Den andra synpunkten gäller kanske i sig inte
planprogrammet, utan tanken på att tomtägarna i viken ska enas om att
bilda en samfällighet för anslutning till den kommunala VA ledningen vid
väg 149. Antalet tomtägare i kombination med olika motstridiga viljor gör
att detta inte kommer att kunna genomföras. En samfällighet är redan
bildad med 5-6 fastighetsägare nära anslutningspunkten i akt och
mening att dessa tänker ansluta sig till lägre kostnad än om andra
tomtägare som ligger längre bort vore med. Så mycket för samarbete.
Det vore behjärtansvärt om kommunen kunde ta på sig åtminstone ett
samordningsansvar för anslutningen för området. I annat fall tror
skrivande att VA problemen kommer att kvarstå till en tvångsanslutning
sker.
Stadsarkitektkontorets
De referensbilder som planprogrammet redovisar är endast
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
3
exempel på samtida bebyggelse i naturmiljö. Utformning och
placering av ny bebyggelse hanteras i vanlig ordning i samband
med detaljplaneprocessen och framtida bygglovansökningar. Se
övrigt svar under S13.
bemötande:
Ingrid & Michael von Rosen
Hangvar Ire 1:107
2008-03-30
(S6)
Gillar förslaget till utveckling av bebyggelse i skogsmiljö och
framtagande av ett gestaltningsprogram som anpassar ny bebyggelse
så att helheten inte går förlorad. Utgår från att det är den nu befintliga
helheten som avses. Är dock orolig över att en vägbreddning kan bli
aktuell och anser att ett sådant antagande bör strykas. Detta med
anledning av att man tycker det strider mot vad som tidigare sagts om
bevarande av helhetsmiljön. Skriver vidare att det kan diskuters om man
helt ska undvika återvändsgator i Ire 1:188, då det är väl känt att sådana
minskar genomfartstrafiken som ju i ett område som det aktuella inte är
önskvärd.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Syftet med ett vägnät där återvändsgator undviks är i detta fall att
kunna säkerställa tillgängligheten till klinten och även möjliggöra
för en fortsatt genomfart på den idag befintliga skogsvägen. Se
vidare svar under S2.
Gunnar de Freitas & AnneMarie Holmen
Hangvar Ire 1:69
2008-03-31
(S7)
Ireviken intar en särställning som ett unikt område i Gotlands, och även
Sveriges kustnatur. Dessa naturvärden är omöjliga att ersätta eller
återskapa vid en exploatering/byggnation. Anser av dessa skäl att det är
mycket angeläget att de klintnära områdena (1:188) lämnas
oexploaterade till förmån för ett fortsatt aktivt och rörligt friluftsliv.
Motsätter sig därför helt att tillgängligheten till klinten begränsas genom
att tillåta bostadsbebyggelse respektive offentliga byggnader så som
hotell och restaurang.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För att säkerställa tillgängligheten till klinten inom det aktuella
detaljplaneområdet har stadsarkitektkontoret föreslagit ett skydd
av klinten som omfattar markområdet intill 100 meter från
klintkanten. Detta skydd ska gälla för all typ av bebyggelse, såväl
privata bostäder som mer publika byggnader, se även S3. Någon
vidare exploatering av naturmarken nordväst om planområdet är ej
föreslagen, och detta med hänsyn till de uttalade natur- och
friluftsvärden som återfinns i området med bl.a. goda
strövområden och stora alvarområden med torra till fuktiga och
växelfuktiga marker.
John Eyre
2008-04-01
(S8)
Missunnar ingen att besöka, leva och bo på den fantastiska plats som
Ireviken är och har inget emot att man bygger fler hus i området, men
det bör ske på redan avstyckad och stadsplanerad mark och med
respekt och känsla för platsens speciella värden. Har varit positiv till
tidigare planer på ett område med fritidshus uppe vid stora vägen och
inte ut på klintområdet. Undrar var idén kom ifrån med byggnation av
hotell och restaurang på klinten, närmare än 100 m från klintkanten.
Anser den föreslagna gränsen på 100 m vara på tok för nära, istället bör
den vara minst 400 m. Tycker också förslaget om att göra
midsommarängen till parking är märklig. Även en breddning av vägen
känns oroväckande, och varför skulle detta behövas. Det är ju bara att
ta det lugnt när man kör där, 30-gräns finns redan.
Ett stort bekymmer för de boende i Ireviken är vattenfrågan. Allt fler
mätningar av brunnar ger besked om otjänligt/knappt tjänligt vatten. En
del brunnar sinar och en del fastigheters avlopp är kanske inte alltid av
bästa modell. Många är buden om när/om kommunalt VA kommer.
Anser det vara en fråga kommunen verkligen måste prioritera och ge
besked om, och detta innan något som helst beslut tas i frågan om
exploatering och nybyggnationer i viken. Det finns nu planer på en privat
vattenledning ner till viken, men den skulle bara vara tillgänglig för
fastigheter närmast vägen. Det klart bästa vore ett VA-system för alla.
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
4
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Den föreslagna detaljplanen för del av Hangvar Ire 1:188 (2) som
inryms inom ramen för planprogrammet disponerar samma
markområde som det förslag som var ute på samråd 2004-01-21,
men med den ändringen att bostadsbebyggelsen föreslås dras
tillbaka åt syd/sydväst, längre in mot skogen och länsväg 149.
Detta som en konsekvens av det föreslagna skyddet av klinten. Se
vidare svar under S2, S3, S7 och S13.
Maj & Håkan Westerlund
Hangvar Ire 1:195, 1:26
2008-04-01
(S9)
Anser att då planprogrammet i mycket hög grad berör deras mark och
att de förväntas tillhandahålla mark för parkering, gemensamma behov,
VA och övrig infrastruktur, torde det vara ett rimligt utbyte mot ett sådant
intrång att möjligheten ges att få ut tomter i enlighet med bifogad bilaga
redovisandes 18 st tomter på Ire 1:195. Förutsätter även att ett fortsatt
planarbete sker i dialog för att därigenom ge förutsättningar för ett
genomförande av planen i enlighet med såväl kommunens som deras
önskemål.
Anser att en utveckling av Ireviken i enlighet med planprogrammet
förutsätter en noggrann redovisning av hur VA-infrastrukturen ska
utformas rent tekniskt och formellt (t ex huvudmannaskap).
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Fastigheten Ire 1:195 finns inte medtagen som område för ny
exploatering. Ett planprogram är i sig inget juridiskt bindande
dokument som kan hindra en ny exploatering men syftet är ändå att
ge en anvisning om lämpliga bebyggelseområden. När det gäller Ire
1:195 och de föreslagna 18 tomterna ligger huvuddelen av dessa
inom riksintresse för naturvård och friluftsliv, samt riksintresset
Gotlandskusten. Ire 1:195 ingår dessutom i ett område i
länstyrelsens förslag till beslut om bildande av naturreservatet
Ireån. Stadsarkitektkontoret anser därför att huvuddelen av detta
område med föreslagna tomter inte är lämpligt att exploatera, men
att det i framtiden möjligen går att tillskapa någon enstaka tomt
inom fastigheten och att en sådan bedömning då bör kunna ske
genom ett bygglovförfarande. Se vidare svar under S13.
Barn- och utbildningsförv.
2008-04-01
(S10)
Om kommande bebyggelse kommer att omfatta ett utökat
permanentboende för barnfamiljer är det viktigt att beakta behovet av
trafiksäkra vägar/transporter till och från förskola samt att utrymme för
lek och rekreation beaktas i området.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Bedömning av behovet angående utrymme för lek och rekreation
görs inte i planprogramsskedet utan bör tas med vid senare
avvägningar i detaljplaneprocessen. Se vidare svar under S2.
Gotlands botaniska
förening
2008-04-02
(S11)
Föreningen ser helst att strandområdet upp mot befintlig bebyggelse
ingår i ett reservat, då huvuddelen av de rödlistade växterna i Irevik
förekommer just i strandnära miljöer upp till ca 200 m från stranden.
Planerad förtätning i strandskogen bör undvikas. Anser vidare att ingen
som helst förtätning eller nybyggnation får ske öster om körvägen och
upp mot klintkanten, där det växer flera rödlistade skogsarter. Avseende
den ökade förtätningen och nybyggnationen runt Ire gård motsätter sig
föreningen den tomt som föreslås ca 100 m NO avfarten för västra
vägen ned mot Irevik. Här finns en sällsynt koncentration av främst
sandberoende rödlistade växter. Tomten just V om Ireån bör också
uteslutas, då marken hyser ett bestånd av en rödlistad art. För det större
området just N till NO Ire gård samt det område som ligger S
landsvägen O Ire gård saknar föreningen i nuläget uppgifter. Eftersom
dessa områden ser ut att bestå av alvarmark, vill föreningen återkomma
med kompletterande uppgifter avseende dessa områden. (Bifogade filer
med koordinater och karta finns över området).
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
5
Av inkommet material framgår tydligt vilka växter som avses
behöva skydd och var i planområdet dessa växtlokaler finns. Detta
kommer följaktligen att beaktas i den fortsatta planeringen.
Michael Eyre
Hangvar Ire 1:62
2008-04-02
(S12)
Undrar varför man ska göra undantag för kommersiella intressen så som
restauranger och hotell, och vad det är som säger att deras eventuella
byggande uppe klinten skulle vara mer hänsynsfull eller mindre
besvärande. Vill således inte att man ska ha en framskjuten offentlig
bebyggelse mot klintkanten. Tycker dessutom att 100 m inte tillgodoser
ett vettigt skydd av klinten, detta skulle vara minst 300-400 m – om man
överhuvudtaget måste bygga. Anser vidare att en eventuell breddning av
vägen är mycket oroväckande utan att tala vad detta kan innebära. Att ta
allmänningen i anspråk för parkering är en dålig lösning. Även
strandskyddet måste beaktas. Anser sig inte vilja ha någon bebyggelse
mer strandnära än det är idag.
Betonar det vara av största vikt att Ire snarast får kommunalt vatten, då
det har visat sig att alltfler tomtägare har fått förorenat vatten och
sinande brunnar. Att det i sammanhanget har dykt upp privata
intressenter som är beredda att göra VA-lösningar för ett mindre antal
boende i viken, med eventuell möjlighet för andra som bor i närheten till
den planerade dragningen att ansluta, anser skrivande inte vara en klok
framtida lösning.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit under samrådet
utgår förslaget om att tillåta bebyggelse närmare än 100 meter från
klintkanten. Stadsarkitektkontorets bedömning är emellertid att ett
avstånd på 100 m är fullt tillräckligt för att säkerställa
tillgängligheten till klinten inom det föreslagna detaljplaneområdet.
För väg- och parkeringsfrågor se svar under S2.
Strandskyddsbestämmelserna beaktas genomgående i
planprogrammets alla delar. Stadsarkitektkontoret anser dock att
en möjlig utveckling av Irebadens restaurang och vandrarhem bör
utredas vidare, eftersom detta skulle gagna både de boende i
Ireområdet och besöksnäringen generellt, se vidare S24 och S30.
Se övrigt svar under S13.
Länsstyrelsen
2008-04-04
(S13)
Länsstyrelsen ser att planprogrammet kan vara förenligt med
Länsstyrelsens prövningsgrunder, enligt 12 kap 1 § PBL, under
förutsättning att vissa åtgärder och beaktanden görs. Dessa är följande:
x Tillkommande bebyggelse ska anslutas till kommunalt VA för att
Ireåns värden inte ska äventyras. Länsstyrelsen anser att
målsättningen i planprogrammet är oklar när det gäller vatten
och avlopp i området. Undrar om kommunens mål är att all
bebyggelse i området ska anslutas till kommunalt VA?
Länsstyrelsen bedömer att nybyggnation och komplettering av
befintlig bebyggelse förutsätter anslutning till kommunalt avlopp
och gemensam vattenförsörjning, och att det är viktigt för
genomförandet att efterföljande detaljplaner ger de boende
hanterbara förutsättningar för detta. Avråder vidare från att
endast ha en förbindelsepunkt i området, men att ett antal vore
mer realistiskt. Bedömer även att anslutningar som korsar ån
och det föreslagna reservatsområdet är olämpliga.
x Den västra gränsen för reservatet ska följa den västra
nedfartsvägen och åns värden kan förtydligas i programmet.
Ireån och dess dalgång bör också beaktas med tanke på risken
för en ökad nederbörd, fler skyfall och återkommande
översvämningar.
x Anser att ett skyddsavstånd till klinten på 100 meter ska gälla
även för hotellbebyggelse. Också området kring Irekvarn
behöver planläggas så att det stämmer med
reservatsbildningen.
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
x
x
x
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
x
x
x
x
x
x
Christina & Per-Olov Hedin
6
En avägning om påtaglig skada på riksintressena ska göras i
efterföljande detaljplaneskeden.
Området med fiskarbefolkningens bostäder samt låg
fiskelägesbebyggelse skiljs åt från övrig bebyggelse av en stor
grön plan inklusive tennisplan, vilket är en stor tillgång för hela
området. Den öppenhet som präglar platsen idag lugnar och är
nödvändig inför mötet med havet och den historiska
användningen av platsen. Länsstyrelsen anser att området kan
förlora sin karaktär om det bebyggs.
Anser också att de bildexempel på ny fritidsbebyggelse som
visas från Grimeton i Torstorp och Kvarnskogen i Sollentuna är
tveksamma som förebilder för Ireviken.
Stadsarkitektkontoret utgår från tidigare bedömning om att
krav bör ställas på anslutning till kommunalt VA i framtiden
i samband med nybyggnad. Detta med anledning av
förhållandena i Ireån och de exploateringsintressen som
aktualiserats i Ireviksområdet. Innan någon nyexploatering
av tomtmark görs bör en grundlig utredning göras som
tydliggör hur en utbyggnad kan genomföras med avseende
på dimensionering av ledningar, pumpstationer mm., och
hur detta ska finansieras och förvaltas. Något kommunalt
verksamhetsområde för Ireviksområdet kommer dock inte
att upprättas. Stadsarkitektkontoret delar meningen att
åtminstone ett par förbindelsepunkter bör finnas i området,
då företrädelsevis en på vardera sidan av ån, för att på så
vis undvika anslutningar som korsar ån och det föreslagna
reservatsområdet.
Stadsarkitektkontoret har baserat gränsdragningarna för
reservatsområdet på de uppgifter om förslag till
reservatsbildning som tillhandhölls av länsstyrelsen 200706-07. Ändringar av gränsen för naturreservatet har gjorts
utifrån den av länsstyrelsen bifogade bilagan om förslag till
beslut om bildande av naturreservatet Ireån 2008-09-22.
Även åns värden har förtydligats.
Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit under
samrådet utgår förslaget om att tillåta bebyggelse närmare
än 100 meter från klintkanten. En utveckling av Irekvarn ska
ske i samförstånd med Länsstyrelsen och med största
möjliga hänsyn till föreslagna reservatsbildning.
Enligt plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbekrivning upprättas om detaljplanen medger en
användning av mark som medför betydande påverkan på
miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser.
Särskild uppmärksamhet kommer att läggas på de av
Länsstyrelsen påvisade områden, vilket bland annat
omfattar arkeologiska utredningar och utredning om
förorenad mark.
Den föreslagna parkeringen har utgått ur förslaget. Dock
anser stadsarkitektkontoret att en möjlig utveckling av
Irebadens restaurang och vandrarhem bör utredas vidare,
eftersom detta skulle gagna både de boende i Ireområdet
och besöksnäringen generellt. En sådan utveckling bör
företrädelsevis ske inom den idag befintliga fastigheten.
De referensbilder som planprogrammet redovisar är endast
exempel på samtida bebyggelse i naturmiljö. Utformning
och placering av ny bebyggelse hanteras i vanlig ordning i
samband med detaljplaneprocessen och framtida
bygglovansökningar.
Tycker att planprogrammet utgör bra information över de intentioner
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
Hangvar Ire 1:161 & 1:162
2008-04-07
(S14)
7
som kommunen har för Ireviken och att det finns plats för det rörliga
friluftslivet i viken även efter en utveckling i enlighet med
planprogrammet. Ställer sig också positiva till en utveckling av
Ihrebaden och av bebyggelsen med fler tomter, dock under
förutsättningar att VA-frågorna får en lösning. En utveckling av Ireviken
och inte minst ett systematiskt utbyggt skydd av mark och (å)-vatten
förutsätter att kommunen projekterar och bygger ut VA i egen regi. Som
ett avgörande argument betonas den omöjliga uppgiften att ena samtliga
tomtägare i Ireviken i en samfällighetsförening.
Motsätter sig parkering på den mark som kallas midsommarängen mitt
emot tennisbanan. Anser emellertid att Ireviksvägen måste breddas
minst en meter för att uppnå nödvändig trafiksäkerhet.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Se svar under S2 och S13
Naturskyddsföreningen
2008-04-07
(S15)
Anser att området för det föreslagna naturreservatet Ireå kunde ha varit
större och gått ut till vägen i sydväst och även breddats i sydost mot det
område där ingen bebyggelse föreslås. Uppskattar att planförslaget
särskilt markerar att inslandsklintar ska ha ett skydd och tycker att det
förslagna avståndet 100 m är bra. När man nu betonar detta i
planförslaget är det olyckligt att man samtidigt föreslår begränsningar för
att kunna bygga ”allmänna” byggnader inom zonen. Tycker att man ska
hålla på zonen 100 m för all bebyggelse. Anser att det i dagsläget inte är
lämpligt att planera för en uppdelning av befintliga tomter i flera mindre
tomter så länge avloppsfrågan inte är löst. De exempel som ges på
nyuppförd fritidsbebyggelse inom andra kommuner är avskräckande.
Efterlyser en betydligt mer Gotlandsanpassad bebyggelse.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
När det gäller det föreslagna naturreservatet Ireå har
stadsarkitektkontoret gått på den av Länsstyrelen föreslagna
gränsdragningen, vilket motsvarar redovisat område i
programförslaget. Se vidare svar under S3 och S5.
Rune Kahlbom
Hangvar Ire 1:58
2008-04-07
(S16)
Den utbyggnad som planen beskriver är i stort sett bra och ger
möjligheter för våra barn och barnbarn etc. för etablering i viken. Som
noterat har det uppstått en osäkerhet om planerna med byggnation på
klinten, och speciellt om man följer argumentationen från Irevikens
vänner. Ser inga problem med byggnadsplanerna på klinten enligt den
förslagna detaljplanen och med ett skyddsavstånd på 100m. Däremot är
det en stor skillnad om man tillåter byggnation från detta område ned
mot havet och givetvis om det stämmer vad vissa gör gällande att man
kommer att kunna bygga på det som kallas Kasaklint, nordväst om
planområdet. Dialogen genom pressen är mycket olycklig och
kommunen bör omgående ta tag i detta som påstås, att det kan finnas
en dold plan och att man i framtiden kommer att kunna bygga efter
klintkanten ned mot havet. Utgår från att kommunen ser till att detta
skyddas för framtiden på klokt och balanserat sätt.
Anser att detta med vatten och avlopp är bra för framtiden, men
eftersom det finns många i Ireviken som har gott om vatten betyder det
att man säger nej till denna tillgång vid en central anslutning.
Motsätter sig förslaget att göra parkeringsplats av midsommarängen.
Tycker också att den begränsning som föreslås med en byggnadshöjd
på max 3,5 m inte är så klok, mot bakgrund av att viken är kuperad vilket
betyder att man måste gräva ned byggnaden i marken eller terrassera
huset.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Om det hade funnits planer på ytterligare bebyggelse i detta
område som omnäms ovan, hade ett sådant förslag naturligtvis
redovisats redan i föreliggande planprogram, se vidare under S7
och S8. För vattenfrågan se S13.
Den angivna byggnadshöjden är inskriven i 1955 års
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
8
byggnadsplanebestämmelser och är således inte ett förslag. I
planprogrammet nämns däremot förslag om att upprätta
tilläggsbestämmelser, vilket bl.a. skulle kunna ge möjlighet att
reglera detta med högsta tillåtna byggnadshöjd. Lämpligt är då att
se över Ireviken i sin helhet. Se vidare svar under S2.
Marie Åsheim Jacobsson
Hangvar Ire 1:110
2008-04-08
(S17)
Tycker att det är självklart att fler människor får tillgång till denna vackra
plats och att bygga uppe på klinten som planförslaget medger är en
utmärkt idé. Anser dock att 35 st. tomter öster om Ireå är för många. Ska
Ireviksområdet behålla sin karaktär kan det enbart bli fråga om knappt
hälften. Att Ireviksområdet erbjuds en VA-anslutning är mycket goda
nyheter, dock är det nödvändigt att kommunen organiserar det hela.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Planprogrammet avser i första hand att göra en bedömning av
lämpliga exploateringsområden. Vid en eventuell ansökan om
planläggning från fastighetsägaren kommer kommunen att ta
ställning till omfattningen av ny bebyggelse för området. I
detaljplaneprocessen kommer då även berörda grannar att
inbjudas för att få möjlighet att komma med synpunkter vad gäller
detaljplanens utformning. Se vidare S13.
Ulla-Britt Hultin
Hangvar Ire 1:76
2008-04-08
(S18)
Anser att en reservatsbildning av Ireå inte är nödvändig men ett seriöst
skötselprogram och en röjning, speciellt av alskogen. Detta kommer att
göra Ireå tillgänglig och möjliggöra återväxt av orkidéerna.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Då Ireå bedöms som skyddsvärd i ett nationellt perspektiv med
avseende på rödlistade arter, strukturer, representation och
bibehållen naturlighet, är det således Länsstyrelsen som beslutar i
frågan om en eventuell reservatsbildning. Inom ramen för denna
eventuella reservatsbildning kommer även ett skötselplan att tas
fram.
Marianne Seid
2008-04-09
(S19)
Tycker efter att ha tagit del av planprogrammet att det uppstår en hel del
frågor, vilka skrivanden förväntar sig få svar på.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
I samrådsyttrandet ges inga synpunkter utan skrivanden ställer
endast frågor, sammanlagt två stycken A4-sidor. Frågor vilka till
stor del berör framtida detaljplanering. Samrådsredogörelsens
huvudsakliga uppgift är att bemöta synpunkter, varför svar på
dessa frågor lämpligen ges via telefon eller brev. (Samtliga frågor
besvarades per telefon 2008-10-06).
Hans Bolander & Ylva
Söderström
Hangvar Ire 1:48
2008-04-10
(S20)
Anser att kommunen bör lösa vatten- och avloppsfrågan helt och hållet
för området, inte bara nöja sig med att bygga en pumpstation uppe vid
stora vägen. Vill gärna ansluta sig tillkommunalt VA, men tror att det
kommer bli svårt att få med många fastighetsägare på en anslutning om
det ska ske via en ideell förening eller liknande. Tycker också att man
ska vara försiktig med att ge tillstånd vid vattnet och att strandskyddet
ska beaktas. Tycker också att förslaget om att göra midsommarängen till
parkeringsplats är en dålig idé. När det gäller övriga planer på
bebyggelse inom området vill skrivanden se slutliga och tydliga förslag
innan stälning tas, t.ex. typ av byggnader mm.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För svar se S2, S12, S13 och S17.
Irevikens
Tomtägareförening
2008-04-11
Ställer frågan om den nu avgivna detaljplanen för del av Hangvar Ire
1:188 (2) – om den antas i förelagd lydelse – lämnar möjlighet att i en
framtid godkänna ett förslag till hotell och restaurang, där eller på annan
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
9
plats längs Irevikens långa klintkant. Oavsett detta måste föreningen
avstyrka hotell och/eller restaurang på klinten med de
miljökonsekvenser detta för med sig i form av skador på natur- och
kulturvärden. Undrar också vilken status – både juridiskt och tidsmässigt
– denna detaljplan har i detta planprogram.
Föreningen kan inte heller tillstyrka förslaget om att göra den öppna
ängen till parkering. Anser vidare att tomterna på föreslaget
utbyggnadsområde ska göras så stora som möjligt, helst minst 20002500 kvm/tomt.
Föreningen vill göra kommunen uppmärksam på den dåliga
vattenkvaliteten många fastigheter i viken har och det stora behov som
därmed finns för friskt vatten samt avlopp i området samt det stora antal
tomter (ca 150 st utspridda över ett stort område). Av vad som framgick
av samrådsmötet har inte samfälligheter i den storleken tidigare bildats.
(S21)
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Något uppförande av hotell och restaurang ryms inte inom ramen
för detaljplanen del av Hangvar Ire 1:188 (2), utan planen vill ge
möjlighet att tillskapa 16 nya bostadstomter med en tomtstorlek på
ca 2000m² inom det i planprogrammet upptagna området.
Detaljplanen är till skillnad från ett planprogram juridiskt bindande
och ligger till grund för olika beslut som t.ex. bygglov.
Länsstyrelsen valde i sitt remissvar att avstyrka den föreslagna
detaljplanen med hänvisning till att föreslagen vattenlösning kan
innebära påtaglig skada på det intilliggande riksintresset Ireå. Se
vidare bl.a. S7 och S8.
Av vad som angivits i förslag till utbyggnadsområde, är att en
utbyggnad inom denna del ska bygga på samma planidé som
tidigare utbyggnadsområden från 1938-55. Vilket följaktligen
innebär att nya tomter inom detta område också bör anta en yta av
minst 2000 m². För parkeringsfrågan se S2.
Ann-Christine & Richard
Bernström
Hangvar Bäcks 216
2008-04-14
(S22)
Stöder i huvudsak de bedömningar och förslag som redovisats i
planprogrammet, utom vad gäller förslaget till byggande på klinten (del
av Hangvar Ire 1:188 – 2). Anser att hela klinten och hällmarksområdet i
sydväst måste skyddas mot exploatering och att det inte bara handlar
om tillgängligheten till området som det står i förslaget utan också om
landskapsbilden och känslan av orörd natur. Undrar bl.a. hur man kan
överväga bebyggelse på hällmarken sydväst om klinten, samtidigt som
det i avsnittet Bevarandeintressen i planprogrammet sägs att
exploatering och andra ingrepp i miljön bara får ske om det inte påtagligt
skadar natur- och kulturvärden.
Stöder inte heller exemplen på utformning av ny bebyggelse och vill
också ha ett förtydligande om bevarande av befintlig gång- och cykel
ned till stranden. Biltrafik och därmed även parkering bör förbjudas i det
känsliga området längs åkanten och detta bör markeras tydligt i planen.
Stadsarkitektkontorets
bemötande
Stadsarkitektkontoret anser att en utveckling inom området för
detaljplanen, del av Hangvar Ire 1:188 (2), är möjlig utan att
påtagligt skada natur- eller kulturvärden, och att förslagna åtgärder
med en skyddszon av klinten och ett tillbakadragande av bostäder
in mot skogen och länsväg 149 bidrar till både en fortsatt god
tillgänglighet för allmänheten och ett aktsamhetstagande gentemot
omgivande landskap. Se även S7 och S8.
Den omnämnda vägen är i enskild ägo och dess huvudsyfte torde
vara att säkerställa tillgängligheten till de fastigheter som ligger i
anslutning till vägen och därmed också vara avsedd för biltrafik. Se
vidare S5.
Eva & Bert-Uno Alfredsson
Hangvar Ire 1:88
2008-04-14
Tycker att planprogrammet är väl genomarbetat. De ifrågasatta 16
tomterna sydväst om Malmros grotta bör kunna accepteras inne i
skogen. Funderingarna kring restaurang och hotell i området skrinläggs
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
10
lämpligen. Anser det bra att möjlighet ges att ansluta till kommunens VAnät. Dock ser man helst att kommunen införlivar Ireviken i sitt
verksamhetsområde, vilket helt klart skulle underlätta genomförandet.
(S23)
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För svar se bl.a. S8 och S13.
Helena Nelson-Bülow m.fl.
Stenkyrka Stora Bjärs 1:38
& (delägare) 1:39
2008-04-14
(S24)
Delar planprogrammets syn på vikten av strandskyddet. Ställer sig
därför frågande till det inritade området benämt ”Förslag till utveckling av
bebyggelse på strandåker” vad avser fastigheterna 1:38 och 1:39. Anser
att ett större hänsynstagande til strandskyddet skulle tas om bebyggelse
kunde medges mer söderut, dvs. i linje med bebyggelsen på
grannfastigheterna 1:33 och 1:36.
Anser vidare att en hotell- och/eller restauranganläggning inte skulle
göra klinten mer tillgänglig för allmänheten, utan att stora kultur- och
naturvärden skulle gå förlorade. Tycker också att det skulle vara en
fördel om kommunen kunde ta det fulla ansvaret för VA-utbyggnaden i
viken
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Anledningen till varför områdesgränsen för blandad bebyggelse på
strandåker omfattar även de strandnära delarna av fastigheterna
1:38 och 1:39, samt 1:195, (2, tennisplanen) är att dessa tidigare
ingick i den strandåker som brukades i denna nordvästra del och
att de idag således ingår i den för planprogrammet beskrivna
karaktärsdelen. Stadsarkitektkontoret instämmer om att man måste
vara restriktiv när det gäller att bygga inom strandskydd.
Planprogrammets intentioner har ej heller varit att tillåta ny
bebyggelse inom det omnämnda området och inte heller för de
öppna ytorna med tennisplanen och campingplatsen, den s.k.
midsommarängen. Delområdet har därför justerats både i nordväst
och sydost för att inga ytterligare missförstånd ska uppstå mellan
vad som är karaktärsområdets gräns och vad som är gräns för
förslag till utveckling av bebyggelse. Någon ytterligare
bebyggelseutveckling i anslutning till detta karaktärsområde är ej
föreslagen med hänsyn till strandskyddet och den klintrygg som
löper i bakgrunden.
Se även svar under S7, S8, S13 och S22.
Gotland Center AB
Hangvar Ire 1:188 (1, 2)
2008-04-14
(S25)
Finner att man tidigare haft en gemensam syn med stadsarkitektkontoret
när det gäller tomtindelning och dispositioner för detaljplanen del av
Hangvar Ire 1:188 (2), och finner idag inga skäl till ändring. Avvisar så
de justeringar som föreslås i planprogrammet. Är däremot positiva till
förslag till utveckling av utbyggnadsområde öster om ån, även om man
anser att ytterligare mark i området bör kunna finnas med i en framtida
exploatering. Anser att en blandning av sommarstugor, åretruntboende
och boendeanläggningar definitivt är den bästa mixen.
Begär att kommunen genomför planeringen och ger anvisningar i VAfrågan som möjligen sedan skulle kunna genomföras av en eller flera
VA-samfälligheter enligt en modell och utförande som kommunen sedan
eventuellt kan överta. Vill också ha detaljerade förutsättningar
presenterade för vad som gäller i de tekniska och fastighetsjuridiska
frågorna.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Frågor som berör detaljplanen del av Hangvar Ire 1:188 (2) har
diskuterats med berörda fastighetsägare under ett möte på
stadsarkitektkontoret 2008-09-08, och en justering av planen
kommer att göras framöver för att bättre motsvara
planprogrammets intentioner. Ytterligare detaljstudier över
lämpliga exploateringsområden görs vid en framtida
detaljplanering. I samband med detaljplanering bestäms även
byggnadstyp mm.
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
11
För vattenfrågan se S13.
Irebaden m.fl. företag
2008-04-14
(S26)
Anser att brister i tidigare planer nu måste dras fram och rättas till och
att planerna måste harmoniseras. Då planprogrammet inte anger något
konkret om besöksnäringen väljer skrivanden att på detta stadie föra
fram ett antal förslag till utveckling för sin verksamhet inom
besöksnäringen, vilka omfattar bl.a. Irebaden och Irekvarn.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Stadsarkitektkontoret ser det också som önskvärt att dessa planer
harmoniseras och att detta lämpligen kan göras antingen genom
tilläggsbestämmelser till gällande avstycknings- och byggnadsplan
eller genom upprättande av ny detaljplan för hela området. I
samband med en detaljplaneansökan kan nämnda förslag till
utveckling av verksamheten behandlas vidare, där också
byggnadsnämnden (BN) fattar beslut om eventuell planläggning.
Håkan Erholt
Hangvar Ire 1:122
2008-04-14
(S27)
Tycker att skyddet för Ireå bör utökas och att den förslagna
exploateringen hotar fiskbestånden. Anser inte heller att någon
byggnation ska beviljas ovanför klinten vid Ireviken. Föreslagna 100 m
från kanten är alldelesför kort avstånd för att behålla den unika
karaktären.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Planprogrammet följer de förslag till gränsdragning som tagits fram
av Länsstyrelsen, i vilken ett skydd av Ireå ingår. För vidare svar se
bl.a. S7 och S22.
Majt Johansson
HANGVAR Ire 1:70
2008-04-14
(S28)
Protesterar mot all föreslagen bebyggelse ovanpå den sydvästra klinten
i Ireviken. Vill även framtiden kunna känna friheten att ströva omkring i
detta natursköna område. Anser att 35 fastigheter låter helt orimligt inom
föreslaget utbyggnadsområde öster om Ireå. Tycker en bebyggelse av
2-3 fastigheter är rimligt med tanke på att detta område används mycket
för att ströva omkring i. Anser inte heller att ny bebyggelse nere vid
restaurangen inom strandskyddat område bör beviljas. Motsätter sig
också att ”midsommarängen” används till parkering.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Lisbet Hallgren
Hangvar Ire 1:46
2008-04-14
(S29)
För svar se bl.a. S2, S13, S17, S22 och S24.
Är positiv till byggnationen vid Ire gård men är däremot tveksam till
omfattningen av byggnationen öster om Ireå. Hoppas att strandskyddet
efterlevs vid Irebadens restaurang och att ingen ytterligare utvidgning får
förekomma. Protesterar det bestämdaste mot föreslagen bebyggelse på
sydvästra berget. Anser att ovärderliga naturvärden går till spillo endast
för snöd vinnings skull.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För svar se S13, S17, S22 och S24.
Irevikens vänner
2008-04-14
(S30)
Bedömer att flera delar av det föreslagna planprogrammet inte tillräckligt
respekterar existerande natur- och kulturmiljövärden samt skydd för
riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken MB. Menar att förslaget
till ny bebyggelse på klintkanten (oavsett form) inte kan genomföras utan
att förorsaka skada på landskapet. Menar också att förslag till utveckling
av bebyggelse på strandåker och delar av den förslagna nybebyggelsen
öster om Ireå ligger inom 500 m från kustlinjen och därför är av
riksintresse enligt 4 kap 1 § miljöbalken. Huvuddelen av
strandåkerområdet ligger dessutom inom naturreservat Gotlandskusten,
vilket inte beaktas i förslaget.
(Föreningen bedriver sedan den 18 mars en namninsamling för att
övertyga Länsstyrelsen om att införliva Irevikens sydvästra klint i HallHangvarreservatet. Till 2008-04-16 finns 1623 namnunderskrifter
insamlade).
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
12
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Stadsarkitektkontoret anser att en utveckling inom området för
detaljplanen, del av Hangvar Ire 1:188 (2), är möjlig utan att
påtagligt skada natur- eller kulturvärden, och att förslagna åtgärder
med en skyddszon av klinten och ett tillbakadragande av bostäder
in mot skogen och länssväg 149 bidrar till både en fortsatt god
tillgänglighet för allmänheten och ett aktsamhetstagande gentemot
omgivande landskap. Någon vidare exploatering av naturmarken
nordväst om planområdet är ej föreslagen, och detta med hänsyn
till de uttalade natur- och friluftsvärden som återfinns i området
med bl.a. goda strövområden och stora alvarområden med torra till
fuktiga och växelfuktiga marker.
Stadsarkitektkontoret anser också att en möjlig utveckling av
Irebadens restaurang och vandrarhem bör utredas vidare, eftersom
detta skulle gagna både de boende i Ireviksområdet och
besöksnäringen generellt. En sådan utveckling bör företrädelsevis
ske inom den idag befintliga fastigheten. Stadsarkitektkontoret
instämmer om att man måste vara restriktiv när det gäller att bygga
inom strandskydd. Delområdet har därför justerats både i nordväst
och sydost. Området öster om Ireå som berörs av 4 kap 4 § MB ses
som en komplettering till befintlig fritidsbebyggelse och strider
därmed inte mot regleringen i 4 kap 4 § MB.
Ingrid Fransson
Hangvar Ire 1:46
2008-04-14
(S31)
Anser att planprogrammet till stora delar både är motsägelsefullt,
opedagogiskt, förvirrande och vagt. Saknar både botaniska och
arkeologiska beskrivningar. De exempel på lämplig bebyggelse som ges
i planprogrammet är rent avskräckande. Den föreslagna bebyggelsen
ovan den sydvästra klinten är det mest anmärkningsvärda. Motsätter sig
all form av bebyggelse ovan klintkanten och tycker att området ska
lämnas oexploaterat till förmån för det rörliga friluftslivet och till de höga
naturvärdena som är knutna till kusten. Menar också att omfattningen av
utbyggnaden öster om Ireå är för stor i förhållande till riksintressena.
Anser vidare att strandskyddets bestämmelser ska efterlevas och någon
mer utvidgning av Irebadens bebyggelse än den som redan finns inte
ska tillåtas. Motsätter sig också att ”midsommarängen” upplåts till
parkering. Anser slutligen att såväl nybyggnation som befintlig
bebyggelse måste ges möjlighet att få kommunalt VA, och att
kommunen ansvarar för detta.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Någon behovsbedömning av miljöbedömning görs inte i
planprogramsskedet, utan först för kommande detaljplaneläggning.
För övriga svar se bl.a. S2, S13, S17 och S30.
Gösta Lyttkens
Hangvar Ire 1:79
2008-04-14
(S32)
Tycker att beskrivningen av Ireviksområdet är gjord med känsla för de
värden som finns inom området, och den ger ett sympatiskt intryck för
skrivanden som bott länge på plats. Anser att parkeringsplatser behöver
anordnas då det annars är risk att parkering kommer att ske på enskilt
vägområde eller på privat tomtmark. Redan nu händer inte alltför sällan
att parkerade bilar hindrar sopbilar, slamtömningsbilar och större
leveransfordon att komma fram. Dock bör parkering inte ske på den s.k.
midsommarängen. Då vatten- och avloppsfrågan kommer att bli en en
mycket stor och komplicerad fråga anser skrivanden att kommunen
kommer att behövas både som coach och ekonomisk garant om det går
snett.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För svar se S2 och S13.
Jan & Ingela Hedengrahn
Hangvar Ire 1:124
Tycker förslaget är bra att det ska styckas av och byggas nytt längs med
vägen till Svarthäll. Anser dock att förslaget om att bygga på klintkanten
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
13
och på berget ovanför grottan är till stor skada för naturen och de
fornlämningar som finns där. Får man bygga fritidshus nu kommer
troligen inom ett par år att läggas förslag på att bygga vidare på berget
ovanför grottan och längs klintkanten mot havet. Anser därför att
förslaget ska avslås.
2008-04-14
(S33)
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
För svar se bl.a. S30.
Per & Johan Gate
Hangvar Ire 1:189
2008-04-15
(S34)
Anser att den södra delen (s.k. Lill-Ire) är olämplig för ökad bebyggelse,
då det det finns djurhållning idag i direkt anslutning till planområdet med
200-600 lamm 365 dagar om året. Utvecklingen på Ire gård kommer
dessutom i framtiden att medföra ytterligare djur samt byggnader för
dessa. Nämner att bebyggelsen kring Ire gård sen 1800-talet i huvudsak
är gul och torpen vita. Programmets skrivning om träfasader och
mörkkulörer synes helt fel. Anser att material och kulörer hanteras bäst
av byggherrar och stadsarkitekten och ska inte inskrivas i detaljplan.
Finner också att området i norra delen mot Ireå ska markeras för
bebyggelse och att det är lämpligt att komplettera befintlig bebyggelse
och erhålla en bykänsla även där.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Förslaget med förtätning av bebyggelse i området söder om
länsväg 149 slopas med anledning av att detta ligger inom det
rekommenderade avståndet mellan bostäder och djurstallar, vilket
är 300-500 meter för större djurhållningsföretag. Möjligheten till
förtätning anses dock möjlig vid en eventuell framtida avveckling
av djurhållningen i området. De exempel som ges i
planprogrammet på fritidshus, materialval etc. är endast att
betrakta som förslag.
Även om ett planprogram i sig inte är något juridiskt bindande
dokument som kan hindra ny exploatering så är syftet ändå att
ange lämpliga bebyggelseområden Någon förtätning av bebyggelse
finns därför inte redovisad på den yta som idag upptas av
mangårdsbyggnad och tillhörande ekonomibyggnader. Detta för att
undvika en allför nära och konkurrerande motbild till gårdsbilden
men även för att värna den äldre kulturpåverkade marken med
hagmark som finns inom området. Även närliggande djurstallar har
betydelse för helhetsbedömningen.
Katarina Sjöblom
Hangvar Ire 1:183
2008-04-15
(S35)
Undrar varför en utveckling av Ire kvarn bör utredas vidare? Anser att Ire
kvarn ligger precis intill Ire å, som ju planeras bli naturreservat och just
därför inte bör utvecklas vidare. Tycker det är bättre att återställa den
ursprungliga parkeringen och hitta en annan plats för tennisbanan.
Anser att det låter alltför vagt att lösningar för kommunal medverkan
angående VA får förhandlas mellan kommun och intressenter i varje
enskilt fall.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Stadsarkitektkontoret anser att en utveckling av Irekvarn är möjlig,
men att denna utveckling ska ske i samförstånd med Länsstyrelsen
och med största möjliga hänsyn till föreslagna reservatsbildning.
För vidare svar se S2 och S13.
Michael, Naomi & Daniel
Seid
Hangvar Ire 1:89 & 1:90
2008-04-15
(S36)
Anser att det i dagsläget finns mycket som inte fungerar tillfredställande i
Ireviken vilket gör att angelägenhetsgraden av nya byggnadsplaner kan
ifrågasättas. Bland annat brister i vägstandard och (under sommaren)
en skriande avsaknad av ordnade p-platser och fungerande
sophantering för badgäster samt inte minst den alltmer sinande till
gången på tjänligt vattten. Ifrågasätter planprogrammets skrivelse på
sidan 13 som säger att ny bebyggelse endast tillkommer i anslutning till
befintlig. Menar att så inte är fallet i flera av de föreslagna
nyproduktionsområdena och framförallt inte på klintkanten. Ser också att
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
14
en miljökonsekvens-beskrivning saknas, med anledning av att det sedan
den 1 januari 2008 i PBL sägs att risken för översvämningar och erosion
ska vara kriterier vid lämplighetsprövnngen av all ny bebyggelse.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Inför en fortsatt detaljplanering av området finns möjligheten att se
över delar av ovan frågor i tillkommande nya detaljplaner. Området
för den föreslagna detaljplanen, del av Hangvar Ire 1:188 (2)
omfattas inte av några riksintressen. Kompletteringsbegreppet är
endast en avvägning gentemot riksintressena. Se också S30.
Någon behovsbedömning av miljöbedömning görs inte i
planprogramsskedet, utan först vid kommande
detaljplaneläggning.
Hans Peterson
Hangvar Ire 1:60
208-04-15
(S37)
Tycker att bebyggelse- och landskapsanalys är bra och omsorgsfullt
gjord och att den ger ett bra underlag för detaljplanens fortsatta
utformning för bebyggelsen och dess relation till landskapet, men att
remisstiden har varit för kort för detta omfattande material. Avstyckning
av befintliga tomter borde ha presenterats så att man kunde få en
tydligare bild av hur många hus det blir och hur glest eller tätt det faktiskt
blir. Tycker också att det saknas en VA-plan för området och att
strandskyddet bör efterlevas. Strandåkern bör skyddas för vidare
exploateringar och eventuella kompletteringar bör vara mycket
restriktiva. Anser att den föreslagna exploateringen av klintkanten är
planens stora svaghet. Att föreslå en nyetablering på den idag orörda
klintkanten är skrämmande slutsats om man har för avsikt att
omhänderta platsens unika kvaliteter. Det sämsta förslaget är att placera
en byggnad av offentlig karaktär närmare 100 m från klintkanten.
Förslaget tillåter inte bostäder inom 100 m från klintkanten det visar en
vilja att skydda klinten, vilket är positivt men inte tillfredställande. 100
metersgränsen medför i sin förlängning att det är möjligt att bygga vidare
i nordväst. Detta innebär en fara för att hällmark och klintkant blir
avskuren vilket hotar naturvärdena och rörligt friluftsliv. Anser också att
en konsekvensbeskrivning saknas och bör kompletteras.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Remisstiden för ett planprogram är vanligtvis på ca fyra veckor. På
önskemål av de boende i området förlängdes dock denna tid med
ytterligare två veckor. För övriga svar se S13, S17, S30 och S36.
Länsmuseet på Gotland
2008-04-24
(S38)
Länsmuseet vill se en reducering av förtätningsområdet (med
hänsvisning till planprogrammet) norr om Ire gård på ett sätt som gör att
ny bebyggelse inte ligger på betad mark och att fritidshusen inte blir
synliga från huvudvägen. Anser även att de båda områdena sydost och
sydväst om huvudvägen är olämpliga för förtätning. Länsmuseet menar
att tillförd fritidshusbebyggelse på obebyggd mark innebär en krafig
förlust av upplevelsevärden i denna kulturmiljö, varför området i öster
inte ska bebyggas överhuvudtaget och området i väster kan bebyggas
så långt ifrån vägen att fritidshusen inte blir synliga från denna.
Länsmuseet anser också att hela området för detaljplanen del av
Hangvar Ire 1:18 (2) bör lämnas oexploaterat, med hänsvisning till att
offentliga byggnader och bostadsbebyggelse kommer att inverka mycket
negativt på landskapsbilden och upplevelsevärdena, samt öka risken för
förslitning på den känsliga miljön kring klinten.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Länsmuseet konstaterar i sin skrivelse till stadsarkitektkontoret att
det är en anslående syn som möter besökaren vid ån med en
särpräglad och distinkt bebyggelsemiljö som formar en liten
”bybildning”, och att detta bör bevaras. Förutsättningarna för
förtätning anses därmed små. Stadsarkitektkontoret resonerar på
liknade sätt som Länsmuseet men med den skillnaden att det
tvärtom finns goda förutsättningar och möjligheter att berika den
nära omgivningen kring Ire gård genom enstaka förtätning och att
detta istället kan bidra till att förstärka den ”bybildning” som idag
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
15
finns. Dock bör den yta som idag upptas av mangårdsbyggnad och
tillhörande ekonomibyggnader undantas från exploatering. Nordost
om Iregård finns även förslag till förtätning som innebär
bebyggelse placerad längre från vägen och då ”insprängd” i den
barrträdsbärande hagmarken. Förslag till förtätning sydväst om
huvudvägen utgår, se S34. För vidare svar se bl.a. S30.
Tekniska nämnden
2008-04-30
(S39)
Nämnden (förvaltningen) tycker att planprogrammet är ett bra underlag
för framtida utveckling av Ireviken, men innan nya detaljplaner upprättas
bör dock programmet kompletteras med en grundlig utredning om
befintliga VA-förhållanden inom planområdet för att klarlägga om det
finns behov av gemensamma VA-lösningar, och om så är fallet bör
utredningen belysa hur en utbyggnad kan genomföras, liksom hur den
ska finansieras och förvaltas.
Konstaterar att vägarna i området har en ojämn standard och för att
kunna genomföra en upprustning av vägnätet bör programmet också
redovisa hur detta kan genomföras. Anser slutligen att eftersom Ireviken
är ett attraktivt område för allmänheten är det viktigt att bättre belysa
behovet av parkeringsplatser för allmänheten, framförallt vid Svarthäll.
Stadsarkitektkontorets
bemötande:
Stadsarkitektkontoret utgår från tidigare bedömning om att krav
bör ställas på anslutning till kommunalt VA i framtiden i samband
med nybyggnad. Detta med anledning av förhållandena i Ireån och
de exploateringsintressen som aktualiserats i Ireviksområdet.
Stadsarkitktkontoret instämmer om att en grundlig utredning bör
göras som kan ge de boende hanterbara förutsättningar för hur en
utbyggnad kan genomföras med avseende på dimensionering av
ledningar, pumpstationer mm., och hur detta ska finansieras och
förvaltas. Stadsarkitektkontoret ser att denna utredning lämpligen
bör göras av en fristående konsult i samråd med kommunen.
Möjligheten att påverka utformningen av det befintliga vägnätet
inom gällande avstycknings- och byggnadsplan är begränsade, då
vägarna är i enskild ägo. Dock finns möjligheten att se över vägoch parkeringsfrågor för tillkommande nya detaljplaner i den
fortsatta planeringen av Ireviksområdet.
Kommunstyrelsen (KS)
2008-05-06
(S40)
Ingen erinran.
Stadsarkitektkontoret i Visby 2008-10-29
Carin Johanson
stadsarkitekt
Anders Rahnberg
planarkitekt
__________________________________________________________________________________
Planprogram för Hangvar Irevikenområdet - Samrådsredogörelse – godkänd av BN 2008-10-29
Byggnadsnämnden
Ärende nr PLAN.1996.962031
Protokoll
Region Gotland
2012-06-20
BN§ 107
Au§ 182
HANGVAR IRE 1:188 - Detaljplan
Förnyad utställning
BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag)
Byggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ställa ut
planförslaget, daterat 2012-05-30, enligt 5 kapitlet 23§ plan- och bygglagen
(PBL 1987:10).
BEDÖMNING
Arbetsutskott
Arbetsutskottet delar samhällsbyggnadsförvaltningens förslag.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Byggnadsnämnden godkände 2008-10-29 ett planprogram för Ireviksområdet
omfattande Ireviksdalen, vilken sträcker sig över en yta från Ire gård vid länsväg 149 i söder till Ireviken i norr. Detaljplaneförslaget följer intentionerna i
planprogrammet.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan.
Syftet med detaljplanen är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i anslutning till befintlig exploatering i närheten av Ireviken.
ÄRENDEBESKRIVNING
Byggnadsnämnden har i beslut 1997-04-16, § 69 ställt sig positiv till att pröva
exploatering genom planläggning. Dock ska bebyggelsen dras bort från klintkanten. Detta gäller tomter som är orienterade mot klintkanten och Ireviksvägen.
Ett planprogram finns upprättat för Ireviksområdet, 2008-10-29 i syfte att bistå
med ett kunskapsunderlag gällande miljön kring Ireviken, samt att ge en samlad
forts
Just sign
Utdragsbestyrkande
Exp
Till
Avgift
1 (2)
Byggnadsnämnden
2011-06-20
Region Gotland
forts § 107
bild för hur man kan utveckla redan befintliga karaktärer i bebyggelsen och
omgivande landskap vid en ny- och tillbyggnad. Även förslag till nya utbyggnadsområden ges.
I programmet anges att Ireviken är ett område vars framtida bebyggelseutveckling med hänsyn till skyddet av Ireå kräver en anslutning till kommunalt vatten
och avlopp. Det aktuella planområdet är angett som föreslaget utbyggnadsområde i planprogrammet.
Bedömning av miljöpåverkan
Stadsarkitektkontoret har bedömt att ett genomförande av förslaget inte medför en betydande miljöpåverkan. Motivet för denna bedömning är att då VA
löses genom anslutning till kommunalt VA-nät, förväntas effekterna av planens
genomförande bli små och de kan inte antas ha stor komplexitet eller innebära
påtaglig miljöpåverkan.
Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas.
Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att planen inte kräver en
miljökonsekvensbeskrivning, dock ska hänsyn tas till klinten och dess värden i
planarbetet.
Planförhållanden m m
För området finns ingen detaljplan. Området gränsar till äldre avstyckningsplaner från 1938 respektive 1947 samt en byggnadsplan från 1955.
Antagande
Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden 2012-05-16, med beslut om antagande.
Tidigare utställning
Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden 2010-02-10, med beslut om utställning.
Planförslaget, daterat 2010-02-10, har varit utställt under tiden fr o m den 1
mars 2010 t o m den 29 mars 2010. De yttranden som inkommit finns på
aamhällsbyggnadsförvaltningen.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har i ett utställningsutlåtande redovisat inkomna synpunkter.
2 (2)