Transcript Tolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG
En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal foderstat, val av djurslag som ska äta fodret, framtida förbättringar angående gödsling, skördetidpunkt, sortval och ensileringsmedel .
En informationsrik värdehandling !
Tidigare optimerades en foderstat på energi, protein och fibrer. Idag ger fler parametrar möjligheter att utvärdera ensilaget djupare och ger därmed ett säkrare val av kraftfoder och eventuellt övriga kompletterande foderslag. Det ger oss även större kunskap att förutse foderrelaterade problem, istället för att i panik lösa dessa när kon visar symptom. En mycket dyr väg för djuret, produktionen, plånboken och miljön. Hur tolkar vi information som finns i analysrapporten ?
Representativt prov !
Optimalt är lika fält, jordart och vallar. Att borra i en plansilo i färdigt ensilage är det mest optimala, från topp till botten och skicka in allt borrat provmaterial. BLGG analyserar ca 1 dl i NIR maskinen, vilket efter torkning och malning är hela provet. BLGG NIRS ger ETT analysresultat på alla smulor i burken. Omprov ger därför samma svar.
Klassisk analys eller NorFor analys ?
Klassisk och NorFor skiljer i analysdata p.g.a olika val av torrsubstansmetod. Viktigt är att välja rätt analysrapport till rätt foderstatsprogram. NorFor analysen kan ENDAST användas till NorFor programmet som används av Husdjursföreningarna. Alla övriga program är anpassade efter klassisk analys. Har Ni enbart en NorFor analys MÅSTE värdena räknas om till klassiska värden. BLGG sid 1 = alltid klassiska värden. BLGG sid 2 = NorFor värden (kräver ett SE nummer). BLGG kan ta fram båda, utan extra kostnad. Att ha tillgång till båda analysberäkningarna, ger ett stort mervärde vid bedömning av fodret, även om analysen inte ska räknas i NorForprogrammet.
Grönmassa eller ensilage ?
En grönmassa analys ger endast svar på näringen i fodret innan ensileringsprocessen. Grönmassa ger inga svar på smaklighet eller lagringsstabilitet. Prioritera ALLTID en ensilageanalys.
Medelvärdet i analysrapporten från BLGG
Rapporten grundar sig på kontinuerliga medel i varje foderslag för Sverige, sedan sommaren 2011. Medelvärden i rapporter från Växa Sverige , bygger på de sista 3 åren i NorFor(Norden) för varje foderslag.
Torrsubstans ,ts
Viktigast av allt, är ett representativt prov. Tryck ut ALL luft ur plastpåsen och förslut snabbt. Frys eller skicka direkt. Skillnaden på ca + 2 % i NorFors ts-halt i jämförelse med klassisk ts-halt, slår på ALL analysdata, då alla värden anges i gr/kg ts. Eftersträva alltid att förtorka grönmassan till 28-35 % ts-halt i plansilo, för tornsilo 45% i botten och 25% i toppen och något högre 35-50% i balar, för en optimal ensileringsprocess. Pressvattengränsen går vid ca 30 %.
Aska
Askhalten analyseras alltid klassiskt, då NIRS ej kan läsa av oorganiskt material. Askhalten ingår i många beräkningar som energi m.fl. Var noga med att inte få med jord, rost från redskap mm i provet vid skörd eller provtagning. Jord bidrar även med negativa smörsyra bakterier till grönmassan som påverkar lagringstabiliteten negativt. Klöver innehåller naturligt högre askhalt än gräs.
Energi
Omsättbar energi anges i MJ. NorFor använder nettoenergi NEL, och är ca 60 % av omsättbar energi. Beräkningarna i Norfor tar hänsyn till fler parametrar. Gräs har högre smältbarhet än klöver. Balans mellan energi och AAT/PBV/(protein ) ger ett optimalt foderutnyttjande, jämn och urea ca 4,5 = ekonomiskt och biologiskt optimum.
Råfett
BLGG analyserar alltid råfett som bla ingår i energiberäkningen, NEL. Tidigare i Sverige har endast tabellvärden på råfett använts. 25-38 är vanligast.
Råprotein
Målprotein på min gård ? Vilka kompletterande grödor ska ingå i foderstaten som majs, Hp-massa, spannmål – alla slukar PBV. Klöver och lusern i vallblandningen, kräver minst pH 6,5 för att trivas. Kvävet i handelsgödsel kostar ca 9 kr/kg kväve och ger råprotein (kräver regn). Kraftfoder kostar minst det dubbla och kor är GROVFODEROMVANDLARE. Håll därför aldrig igen på handelsgödsel eller klöver/lusern för att nå målprotein. Råproteinhalten är provets innehåll av kväve multiplicerat med faktorn 6,25 = råprotein. Proteinets våmnedbrytbarhet PBV och balans mellan proteiner och kolhydrater, kan sänka råproteinhalten i foderstaten. Ger en ökad kväveffektivitet och minskar utsläppen. Skillnaden i AAT klassiskt och AAT NorFor (visar kons verklighet) – sparar kraftfoder. Högst AAT återfinns i 1:a skörden. PBV minskar då AAT ökar vilket möjliggör högre råproteinhalt i ensilaget, utan hög urea och kväveläckage till gödseln men mer mjölk, på samma mängd kraftfoder. Hög proteinhalt i ensilaget ger ett optimalt näringsutnyttjande för majs, Hp-massa och spannmål som alla har hög andel negativt PBV. BLGG anger alltid
råprotein (utan NH3N,Råprotein NL)
och
råprotein + NH3N(Råprotein SE)
separat, då det flyktiga kväve (NH3) försvinner i torkningsprocessen (Råprotein NL). Detta kväve ”läggs” sedan tillbaka (Råprotein SE).Ammoniumkvävet talar om hur stor del av kvävet som är ammoniak.
Lösligt råprotein
: lösligt råprotein (sRåprot) löses snabbt upp i vomvätskan och bryts snabbt ned där. Ts-halten har en stor betydelse för ensilagets andel av lösligt råprotein. Vid en ts-halt på 30 % är 60 % av råproteinet lösligt eller mer. Om ensilaget är torrare, cirka 50 procent ts-halt, är andelen lösligt råprotein cirka 40 procent eller lägre. Minskad andel lösligt råprotein ökar proteinets värde för kon, AAT ökar och PBV sjunker. Styrs även av råproteinhalten i ensilaget. Eftersträva en balans mellan råprotein och lösligt råprotein, PBV och AAT.
ADF-kväve:
ensilage som har genomgått varmgång (syretillförsel)kan leda till så kallad Maillard reaktion. En kemisk process startar och binder kolhydrater och proteiner. Ensilaget får då en mörkbrun färg och en söt, karamellaktig lukt samtidigt som smältbarheten hos proteinet minskar kraftigt. Vid misstanke – ta en analys.
Fibrer
NDF (Neutral Detergent Fibre) visar totala innehållet av fibrer i ensilaget. NDF styrs av nedbrytningshastigheten och uppehållstiden i vommen. Fibrer besår av cellulosa, hemicellulosa och ADL (lignin). iNDF = icke smältbar NDF anges i iNDF gr/kg NDF. iNDF /ADL anger den fibermängd som passerar djuret osmält och ska därför värderas med NDF.
Lignifieringsgraden (iNDF,ADL/NDF) är i genomsnitt mer än dubbelt så stor i baljväxterna som i gräs vid samma NDF-innehåll.
Hög andel kan även bero på senare skörd eller torka. OBS ! NorFor NDF är ofta 40-50 gr lägre än klassisk NDF pga ts beräkningen och en liten del skillnad i analysmetod. NDF Hemicellulosa Lignin pnNDF iNDF nh Gräs Hög Hög Låg Hög Låg Låg Baljväxter Låg Låg Hög Låg Hög Hög
Socker/Stärkelse
Socker och stärkelse påverkar energi och AAT-beräkningen. Vommikroberna är känsliga för förändrade nivåer av socker och stärkelse. Vommikroberna behöver dock lättlösliga kolhydrater för att ta hand om lättlösligt protein. Eftersträva balans. Överskottet sänker pH och gör vommen sur. Spannmål har en snabbare nedbrytning i vommen än majs, ärter och åkerbönor. Långsam nedbrytning betyder att större delen av stärkelsen passerar vommen och bryts ner i tunntarmen. Viktigt att fördela optimal mängd stärkelse på respektive ställe. Majsens smältbarhet ökar med lagringstiden. BLGG: s analysrapport visar smältbarheten under tid. Eftersträva därför alltid att överlagra majs till året efter. Det ger ett bättre foderutnyttjande och sparar kraftfoder. Hästar är mycket känsliga för höga sockermängder. Även kor i sen laktation är känsligare än högproducerande kor i tidig laktation. RestCHO i 1 kg TS Socker , pektin mm = 1000 – Aska – Råprotein – Råfett – NDF – Stärkelse - Fermentationsprodukter
Mineraler
Alla över- eller underskott påverkar djuret negativt. Störd immunitet ger en mängd hälsostörningar och sämre foderutnyttjande. Prioritera alltid en mineralanalys på ensilaget för att se eventuellt extra behov av mineralfoder. Utfodring med en större andel kraftfoder behöver sällan extra mineraler. Ge dock alltid alla dräktiga djur Sin mineral(hög andel fosfor), minst de två sista månaderna innan kalvning, då tillväxten på kalven är som störst. Stärker även kon. Växande djur behöver mycket
Kalcium
som finns i klöver och lusern. Ca 4 gr/Kg ts betyder 0 % klöver/lusern. Klöverandelen ökar i 2: och 3:e skörden. Importerad soja byts ut till inhemska proteinvaror som ärter, åkerbönor och raps, som alla innehåller mycket
Fosfor.
Vallen har ett lågt fosforbehov. Tidig skörd innehåller ca 3,3 kg fosfor /ton ts , senare skörd ger lägre värden. Vallen kräver
Kalium
över 20 för att inte ge skördesänkning. Vall lyxkonsumerar kalium – anpassa därför gödsel givorna efter förväntad skördemängd. Kaliumnivåerna skiljer mycket i gödseln. Ta alltid en gödselanalys som bas för gödslingsplanen. Kaliumbehovet är ca 20 kg/ton ts vall. Kalium över 25 ska ej utfodras till växande eller dräktiga djur, som utfodras till största delen av foderstaten från grovfoder. Kalium hindrar
Magnesium
upptagningen och därmed kalciuminlagringen i skelettet som kan ge kramper och ej hållbara djur. Biprodukter som majs, Hp massa och spannmål möjliggör högre kaliumnivåer genom utspädningseffekter. Magnesium över 1,2 tyder på en bra status i marken.
Klor
ingår i beräkningen av CAB- Katjon anjon (meq).
Fermentationsprodukter – smaklighet/lagringsstabilitet
Ökad kunskap hjälper för att producera ett ensilage med högt näringsvärde, hög hygienisk kvalitet, med små förluster som smakar bra. Nedbrytningen av grödan börjar direkt vid skörd då cellandningen börjar. Bakteriernas näringskälla, kolhydraterna, bryts ner men även växtens proteiner påverkas. Det är viktigt att snabbt få in grödan, packa och täcka, för att minska förlusterna. Cellandningen upphör när syret tar slut. Bakterier som levde på syre dör och jästsvampar och mögel inaktiveras. Jäsningsprocessen styrs främst av tre typer av bakterier, två onda – entero-och smörsyrabakterier och en god- mjölksyrabakterier. När bakterierna förökar sig bildas syror och alkoholer, då de främst konsumerar kolhydrater. I takt med att pH sjunker gynnas de goda mjölksyrabakterierna, då tillväxten av enterobakterierna avstannar vid pH 4,5. Vid pH 4,2(torrare ensilage kan klara pH 4,5) upphör också smörsyrabakterierna att växa och går över i sporform(clostridiumsporer). Vid pH under 4 slutar även mjölksyrabakterierna att förökas. Det har skapats en syrefri miljö med lågt pH. Ensilaget kan nu lagras under en lång period. Vänta alltid minst 6 veckor innan silon öppnas efter inläggningen och provborrning minst 4 veckor. I verkligheten blir sällan dock pH så lågt att bakterietillväxten stoppas helt. Under ogynnsamma förhållanden kan då de ej önskvärda bakterierna starta en andra jäsning som ökar ensilagets näringsförluster, bildar smörsyra och alstrar värme. Samma process kickas igång vid öppnandet av en silo. Bland- och fullfoder tar lätt värme under de varma månaderna. Ensilaget kan då innehålla mykotoxiner innan man fysiskt kan se mögeltillväxten. Även små mängder mykotoxiner sätter ner djurets immunitet och reproduktionsförmåga. Dessa processer ovan kan hindras med ensileringsmedel.
Blöta gröda
ökar risken för sporbildning, smörsyratillväxt.
Torr gröda
(syre) ökar risken för mögel – och jästsvamptillväxt. Jästsvamptillväxten är inte skadligt för djuren men försämrar näringsinnehållet. Mögeltillväxt kan däremot ge sjuka djur.
Svårensilerade grödor
(klöver /lusern) – buffrar, höjer pH.
Vilket ensileringsmedel bör jag välja ?
Syror
: innehåller myrsyra och/eller propionsyra. Passar bäst i fuktigt ensilage. Snabb pH sänkning. Nackdel : tar ej död på smörsyrabakterierna, de hamnar i sporform. Korrosion på maskiner.
Bakteriella mede
och jästangrepp.
Salter :
l :Mjölksyrabakterier som löses upp i vatten. Fungerar bäst i kolhydratrik grönmassa. Ökar extra bildning av mjölksyra som sänker pH snabbare. Nackdel : tar ej död på smörsyrabakterierna som hamnar i sporform. Skyddar ej heller mot mögel – Salter kallas ibland för kemiska medel men får inte blandas ihop med syror, då salter är basiska. Bredare användningsområde än övriga medel och kan användas i såväl blött som torrt ensilage. Vissa salter bildar en gas som slår ut de onda bakterierna. Pga gasbildningen ska ensilage med dessa ensileringsmedel ej direktutfodras. Salterna fungerar som ett konserveringsmedel från början av ensileríngsprocessen till utfodring. De ger ett stabilare ensilage som inte tar värme vid utfodring. Fermentationsprodukterna ger svar på smakligheten (konsumtionsförmågan) och hur ensileringsprocessen har fungerat i ensilaget. BLGG visar schematisk var provet befinner sig och ger råd till det specifika provet. H ögt innehåll av syror och ammoniak får ett högre fyllnadsvärde och därmed ett lägre beräknat foderintag.
Var noga med doseringen av tillsatsmedel. Styrs av ts-halten, klöverandel och mängd gröda. Idisslare producerar
Metan
som är en negativ klimatgas. Syrorna binder metan i vommen och ger därmed minskade metanutsläpp. Metanproduktionen ökar inte hos en idisslare vid ett högt grovfoderintag.
pH -Surhetsgraden
En lyckad ensilering kräver ett lågt pH och syrefri miljö. Hur lågt pH som krävs för att få ett stabilt ensilage där inga bakterier växer , beror på torrsubstanshalten i ensilaget. Vid direktskördat ensilage , med torrsubstans under 25 %, måste pH komma under 4,2. Torrare ensilage, förtorkat, är
hämmande för tillväxten av oönskade bakterier som smörsyrabakterier. Mängden syror som kan bildas, minskar. Ts-halten och pH ska värderas tillsammans. Kristiskt pH = (%ts x 0,0257)+3,71
Ammoniumkväve
NH3N bör vara under 9 % av ts. Ger information om hur väl ensileringsprocessen lyckades.När kolhydratinnehållet är lågt i ensilaget, gynnas de onda bakterierna som förbrukar protein som bryts ner till ammoniak. En hög ammoniakhalt betyder att ensilaget är i nedbrytning . Ammoniak är basiskt och gör att ensilagets pH stiger. Lagringssäkerhet påverkas negativt. De vanligaste orsakerna till en hög ammoniakhalt
:
Silon är inte tillräckligt tät, brist på socker och /eller hög proteinhalt . Blöta ensilage innehåller ofta högre halter.
Nitrat
Värdet bör vara under 7,5 gr/ kg ts. Nitrat är ett mellansteg i omvandlingsprocessen av kväve till protein i växten. I kons våm omvandlas nitrat till nitrit. Nitratrikt ensilage är farligt då nitrit binds till de röda blodkroppna där de ska transportera syre. Nitrat-rika ensilage måste utfodras endast i små portioner, fördelade under dagen. Hög nitrat halt kan bero på: överskott av gödselmedel, brist på solljus och/eller för tidig vallskörd. Med ökade mineralgödselgivor, kortare tid mellan skördarna och torkperioder ökar ammoniumvärdet. Kalksalpeter innehåller nästan enbart nitratkväve som är direkt tillgängligt för växterna, snabbverkande. De flesta andra kväveprodukter som Axan och NPK är baserade på ammoniumnitrat, det vill säga hälften ammoniumkväve och hälften nitratkväve. Det tar då längre tid för kvävet att bli växttillgängligt för växten. N34 innehåller urea som sänker pH på sikt, surgörande. Alla handelsgödsel med svavel är surgörande. Prioritera alltid, i alla fall, ett handelsgödselmedel med svavel till vallarna, framförallt till 1:a skörden som oftast är störst och innehåller minst klöver. Eftersom grödan främst tar upp kväve som nitrat måste ammoniumkvävet först omvandlas av markens mikroorganismer till nitrat innan det blir växttillgänglig. Hur snabbt och hur effektivt omvandlingen sker styrs främst av jordmånen, dvs jordtemperatur och tillgång till fukt. Riktmåttet är minst 6 veckor mellan gödsling och skörd.
Mjölksyra
Eftersträva ett värde mellan 30 och 70 g/kg ts , beroende på direktskörd eller förtorkat. Förhållandet mellan mjölksyra och ättiksyra skall vara minst 2:1. För hög mjölksyra ,>12% ,halt är osmakligt och kan ge varmgång i samarbete med en hög sockerhalt vid öppning av silon eller vid annat syretillträde.
Ättiksyra
Ättiksyran bör vara under 40 g/kg ts, ofta 10-30% av mjölksyran. Högre innehåll påverkar konsumtionen negativt. Tillräcklig mängd av ättikasyra, (minst 10 g/kg TS) i silon, förhindrar värmeutveckling vid lågt foderuttag.
Smörsyra
Eftersträva en låg smörsyranivå , under 1%. Höga halter ger ett ej lagringsstabilt foder och är osmakligt. Clostridiumsporer finns, framförallt i jord, men också i gödsel. De kräver en fuktig miljö för att växa. Sporerna förkommer främst i direktskördat ensilage. Var noga vid slåtter och skörd att minimera jordkontakt. Stor kontamineringsrisk, varför korsande flöden av foder och gödsel bör planeras på gården. Vidta stor försiktighet vid utfodring, så att sporerna inte hamnar i mjölken. Prioritera vid höga nivåer, ej utfodring till sinkor eller mjölkande kor som då kan få hälsostörningar. Har en mycket frän lukt.
Socker
Socker är bränslet för mjölksyrabildningen som ska sänka pH till en lagringstabil nivå. Sockerhalten i grödan varierar med sort, utveckling, väderlek, tid på dygnet vid skörd, tillsatsmedel och förtorkning . Soligt väder med kalla nätter(våren), ökar mängden socker i gräset avsevärt. Skörda senare på dagen och förtorka alltid. Det är ännu viktigare senare under säsongen, då nätterna blir varmare (cellandning förbrukar socker) och klöverandelen ökar. Gräs innehåller mer socker än klöver. Hög klöverandel kräver högre dos av ensileringsmedel då klöver/lusern buffrar- dvs höjer pH och en låg ts –halt ger en utspädningseffekt. I blött ensilage med högt proteinhalt är ofta sockerhalten låg, vilket påverkar lagringssäkerheten negativt. För höga nivåer socker kvar i ensilaget kan ge varmgång i silon vid uttag i varmare väder, förutom slöa kor. Skörda då tidigare på dagen !
Sammanfattning
Representativ ensilage analys
för varje skörd - prioritera ensilageanalys framför grönmassa. Eftersträva alltid
samma foderstat varje dag hela året
. Blanda helst 1, 2, 3 skörden om 1:a skörden inte räcker till korna. Gäller även majs, Hp-massa och spannmål .
Överlagra alltid majs.
Tänk AAT/PBV- ej råprotein
.
Välj alltid en NorFor analys- ger
unika svar på bl.a AAT/PBV
och NEL. NorFor visar insparat kraftfoder och möjliggör därmed högre råprotein i ensilaget för att spara ännu mer kraftfoder. Kor är idisslare –utnyttja det ! Bedöm alltid fibervärdet med
NDF
i jämförelse med
ADL/iNDF
och
klöver
andelen, Ca nivån. Gödselanalys är ett kvitto på utfodringen. Prioritera kvävehandelsgödsel med svavel till vallen och balans mellan kväve och kalium. Rekommenderas - 6 veckor mellan gödsling och skörd. Dosera rätt ensileringsmedel i rätt mängd. Förtorka ! Se hela analysen av
Näring - Smaklighet - Lagringsstabilitet
! Se helheten på företaget i harmoni med gården, för en hållbar mjölkproduktion !
Fri rådgivning ingår i alla analyser !
Följ oss på :