Kravanalys Kajak Sprint - Svenska Kanotförbundet

Download Report

Transcript Kravanalys Kajak Sprint - Svenska Kanotförbundet

SKF:s Kravanalys Kajak Sprint

Svenska Kanotförbundet 2013

Innehållsförteckning

Innehåll Försättsblad Innehållsförteckning Inledning

Grenens karaktär, utveckling och framtidsprognos Grenens tävlingssystem, tävlingsform och tävlingsfrekvens

Tävlingssystem och tävlingsform Regelsystem Tävlingsfrekvens

Grenens krav på olika fysiska delkapaciteter

Prestationsnivå Ålder och prestation Längd och vikt för medaljörer under OS 2012 Fysiska delkapaciteter Träning och träningsinsats Årsupplägg för en svensk elitkanotist Tester och uppföljning

Grenens övriga framgångsfaktorer

Framtidens utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden Utvecklingstrappa Bilaga 4. Världstopplista Bilaga 5. Teststjärna Bilaga 1. OS tidsprogram Bilaga 2. Loppdisposition för en OS medaljör Bilaga 3. Loppdisposition OS 2004-2012 Sida 1 2 3 3 5 6-7 7-8 9 10 11-12 12-13 13-14 15-20 21-26 27 28-29 30-33 34-36 37 37-38 39 40 41-45 45 46 2

Inledning

Syftet med Svenska Kanotförbundets kravanalys är att belysa vad som krävs för att prestera på högsta internationella nivå. Vidare ska kravanalysen synliggöra utvecklingsstadier och utvecklingsstrategier för en idrottare med de högsta ambitionerna. Kravanalysen är ett levande dokument som kontinuerligt ska uppdateras. Perioden som avses inför nästa översyn är t.o.m. nästa Olympiska spel 2016. Kravanalysen ska fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel för att hjälpa den aktive och tränaren att kartlägga styrkor och utvecklingsområden. Kravanalysen är inte ett vetenskapligt verktyg och det finns inget facit. • • • Kravanalysen har utformats enligt: • Grenens karaktär, utveckling och framtidsprognos. • Grenens tävlingssystem, tävlingsform och tävlingsfrekvens. Grenens krav på olika fysiska delkapaciteter. Grenens övriga framgångsfaktorer Internationell analys av grenen samt grenens nationella kapacitetsprofil

Grenens karaktär, utveckling och framtidsprognos

Kanot är en global sport, under det senaste VM i Szeged deltog 96 länder. Enligt tradition är Europa den del av världen där konkurrensen är som hårdast. Det som gör en idrott framgångsrik är grenens tradition och kultur. Sverige har tidigare haft en smal topp inom Canadensarpaddlingen. Det är många år sedan Sverige hade representation internationellt i grenen. Nationellt arrangeras inga tävlingar för Canadensare förutom på SM och möjligtvis i uppvisningssammanhang. Av den anledningen kommer det inte att förekomma något resonemang kring grenen i detta dokument. När utvecklingen gått framåt en bit för Canadensar-paddlingen i Sverige kommer också kravanalysen att uppdateras som verktyg för detta ändamål. Till OS i London gjordes relativt stora förändringar, herrarnas K1 500 m, K2 500 m och C2 500 m slopades. När dessa tre sträckor utgick, omfördelades dessa enligt: män K1 200 m, K2 200 m och damer K1 200 m. På OS tävlar herrarna numer på 200 och 1000 m, vilket i praktiken generar två typer av utövare. Herrarnas 1000 m räknas som medeldistans där tonvikten ligger på uthållighet medan 200 m är en blandning av sprint och uthållighet. Skillnaden mellan tävlingssträckorna har blivit så stora att det är svårt att kombinera dessa med framgång. På OS tävlar damerna sedan tidigare på 500 m och numer också på K1 200 m. För damerna märks inte skillnaden lika tydligt jämfört med männen beroende på att sträckorna skiljer 2,5 ggr för damerna medan herrarna är 5 ggr. För de damer som enbart vill satsa på 200 m finns endast K1 200 m på OS programmet. En tydlig trend är att de flesta av damerna väljer att kombinera K1 200 m med någon eller flera av följande sträckor: K1 500 m, K2 500 m och K4 500 m. 3

Utveckling

Under OS i London kunde vi konstatera att tiderna för damer K1 500 m och K2 500 m har försämrats jämfört med OS 2004 och 2008. Damernas K4 500 m ha under samma tidsperiod har förbättrats markant. På damernas 500 m distanser finns det förlorad mark att ta igen, tiderna från 2004 och 2008 för K1 och K2 är betydligt snabbare jämfört med OS 2012. På herrarnas 1000 m sträckor ligger vinnartiderna inom 2 sekunder, när vi jämför OS 2004, 2008 och 2012. Undantaget är K2 1000 m som går 9 sekunder långsammare 2004 men det är vanskligt att göra dessa jämförelser när yttre förutsättningar med väder, vind, vattentemperatur påverkar prestationen och därmed också tiderna. Ett logiskt antagande är att den största utvecklingen kommer att ske på 200 m distansen framöver. Grenen har funnits med på VM programmet sedan mitten av 90 talet. Beslutet om att ta in 200 m som OS distans togs 2009 och då tog också utvecklingen fart.

Materialutveckling

Det har förekommit flera resultatmässiga språng genom kanothistorien. De största tidsmässiga framstegen går att härleda till materialutveckling. Under mitten av åttiotalet kom Wingpaddeln att revolutionera kanotsporten. Med Wingpaddeln förändrades tekniken till att använda större muskelgrupper för att driva kanoten framåt. Tidigare paddelmodeller drogs parallellt nära kanoten, till skillnad från Wingpaddeln där isättet sker nära kanoten och draget utförs snett bakåt utåt. Med Wingpaddeln kan mer kraft utvecklas eftersom en större andel av kroppen aktiveras jämfört med tidigare paddlar. När paddeln rör sig snett bakåt utåt, går en del av kraften förlorad eftersom rörelsen skapar sidkrafter vilket medför att kanoten ”slingrar” sig fram. Kanoten har med tiden anpassats till Wingpaddelns förutsättningar och det har lett till att även om sidkrafterna finns kvar är skrovformen utformad så att kanoten rör sig relativt rakt framåt.

Konstruktionsmaterial

Tidigare användes trä som byggnadsmaterial för kanoter och paddlar. När Wingpaddeln utvecklades och breddmåtten för kanoterna försvann blev det för komplicerat att bygga i trä. Under 90 talet tog plast och komposit över som byggnadsmaterial. Nya material har gett möjligheter att designa modeller som tidigare hade varit omöjligt med trä som byggnadsmaterial. Med de nya materialen och byggnadstekniken har skroven blivit styvare konstruktioner. Epoxi och kolfiber har revolutionerat paddeltillverkningen och är idag det material som dominerar som byggnadsmaterial. Förutom möjligheten att forma materialet på ett helt annat sätt än tidigare uppnås en styvhet och hållbarhet som är vida överlägsen trä. Jämför man dagens paddlar med tidigare tävlingspaddlar av trä kan vi konstatera att paddelbrott i startmomentet fortfarande inträffar, men betydligt mindre frekvent än tidigare.

Material i framtiden

Med det material som finns idag har paddeltekniken funnit sin form. Om inget oförutsett händer finns det skäl att tro att paddlar och kanoter inte kommer att göra några revolutionerande förändringar de närmaste kommande åren. 4

Grenens tävlingssystem, tävlingsform och tävlingsfrekvens

Tävlingssystem och tävlingsform

OS programmet 2012 blev justerat från tidigare år. K1, K2, C1 & C2 500m herr utgick och ersatts med herrar K1, K2 200 m. Utöver detta tillkom K1 200m för damerna. OS programmet kommer att vara oförändrat fram till 2016. En generell utveckling de senaste olympiaderna är att kanotsporten får färre antal platser för varje spel som går. Det krympande antalet platser skapar också förutsättningar i utformande av kvalificeringssystem till OS. Kvalificering till OS sker genom kval via VM året innan OS samt kontinentala kvalificeringar. Detta ställer högre krav på nationerna gällande strategi, långsiktighet och planering. I dag ligger huvudfokus på OS inom sprintdisciplinen. De flesta nationer lägger upp sina program i OS-cykler, 4-års perioder. Det är tydligt att OS-distanserna är de mest tongivande sträckorna även på EM och VM. Inom sprintdisciplinen på OS finns det 246 platser att fördela. Antalet platser per nation är begränsat enligt följande: Herrar kajak 8 Herrar Canadensare 4 Damer kajak 6 Eftersom platserna på OS är begränsade enligt ovan, uppstår det problem att representera med fullt lag. För att det ska vara möjligt att delta med fullt lag, måste några av deltagarna dubblera, under förutsättning att laget har kvalificerat sig på alla sträckor. Tidsprogrammet har gjorts om och det påverkar också möjligheten till dubblering. 5

Kravanalys

VM EM WC

Kajak sprint

Tävling OS Tävlingssystem och tävlingsform Genomförande & antal tävlingsdagar

Genomförs vart 4:e år. Tävlingarna genomförs under sex dagar. Genomförs varje år med undantag av OS år. Tävlingarna genomförs under fyra dagar. Genomförs varje år. Tävlingarna genomförs under tre dagar. Världscup, 3st deltävlingar per år. Tävlingarna genomförs under tre dagar.

Klasser herrar

K1, K2 K1, K2, K4 K1, K2 Stafett K1, K2 K1, K2, K4 K1 K1, K2 K1, K2 K1, K2, K4 K1 K1, K2 K1, K2 K1, K2, K4 Stafett K1 200 m 1000 m 200 m 4x200 m 500 m 1000 m 5000 m 200 m 500 m 1000 m 5000 m 200 m 500 m* 1000 m 4x200 m** 5000 m**

Klasser damer

K1 200 m K1, K2, K4 500 m K1, K2 Stafett K1, K2, K4 K1, K2 K1 K1, K2 K1, K2, K4 K1, K2 K1 K1 K2 K1, K2, K4 K1, K2 Stafett K1 K1 K1, K2, K4 200 m 4x200 m 500 m 1000 m 5000 m 200 m 500 m 1000 m 5000 m 200 m 200 m* 500 m 1000 m* 4x200 m** 5000 m** 200 m 500 m

U23 VM

Genomförs varje år from 2013. Tävlingarna genomförs under fyra dagar. K1, K2 K1, K2, K4 200 m 1000 m

U23 EM U21 NM SM

Genomförs varje år. Tävlingarna genomförs under tre dagar. Genomförs varje år dock endast i klassen U21 2st tävlingsdagar Genomförs varje år 6st tävlingsdagar K1, K2 K1, K2, K4 200 m 1000 m K1, K2 200 m, 500 m, 1000 m, 5000 m K1, K2, K4 200 m, 500 m, 1000 m, 5000 m Stafett 4*200 m K1 K1, K2, K4 200 m 500 m K1, K2 200 m, 500 m, 1000 m, 5000 m K1, K2, K4 200 m, 500 m, 1000 m, 5000 m Stafett 4*200 m

Nationella tävlingar

Genomförs 5-7st varje år 2st tävlingsdagar Enligt arrangör Tabell 1. Beskriver de tävlingar som är aktuella för svenska elitkanotister. Enligt arrangör * Det internationella kanotförbundet Canoe Sprint Comitte (CSPC) beslutar om vilka sträckor som ska finnas med på respektive världscuptävling. ** Med tillåtelse av Canoe Sprint Comitte (CSPC) kan någon av dessa sträckor läggas till vid respektive Världscup. I världscupen i sprint ingår fyra regattor där tre världscupstävlingar samt VM ingår. Under OS år ingår endast tre regattor. Endast olympisk distans räknas för att erhålla poäng. Världscupstävlingarna starter i mitten av maj och ska om möjligt ligga med två veckors mellanrum. 6

Deltagare distans OS

Vid OS har varje nation rätt att ställa upp med en kanot per distans och klass under förutsättning att nationen har klarat kvalifikationskriterierna. Kvalificeringssystemet inför OS 2016 är inte fastställt i skrivande stund men sannolikheten är stor att det kommer att likna 2012 års system. 2012 fanns det 158 platser på herrsidan fördelat på 8 olika klasser och på damsidan 88 platser fördelat på 4 klasser. Den huvudsakliga kvalificeringen till OS sker på VM året innan OS. För att bli direktkvalificerad krävdes en placering bland de 8 främsta i K1 samt en placering bland de 6 främsta i besättningsklasserna (K2, K4). Utifrån VM resultaten fördelades resterande platser ut till respektive kontinent. Kvalificering av K4:or gjordes under ett tillfälle och det var på VM i Szeged 2011. Resterande platser fördelades via kontinentala kvalificeringar. För Europa avgjordes kvalet vid European Olympic Qualifier Poznan 16-17 maj 2012. För OS program se bilaga 1. Vid mästerskap som VM och EM har varje nation rätt att ställa upp med max en kanot per distans och klass. På WC har varje nation rätt att ställa upp med max två kanoter per distans och klass. Endast nedanstående klasser och distanser ger världscuppoäng (tabell 2). Utöver dessa distanser kan arrangören addera resterande VM-sträckor samt 5000 m eller stafetter. Ingen WC tävling får genomföras de fem närmaste veckorna inför ett VM eller OS. Kön Sträcka Kanotklass Herrar 200 m 1000 m K1 - K2 - C1 K1 - K2 – K4 – C1– C2 Damer 200 m K1 500 m K1 - K2 – K4 Tabell 2. Beskriver vilka klasser och distanser som ger WC-poäng. På nationella tävlingar har arrangören rätt att välja vilka sträckor de ska arrangera. Varje klubb har rätt att anmäla fritt antal deltagare. På uttagningstävlingar kan testlopp i besättning och K1 läggas in i programmet. Förbundskaptenen avgör vilka sträckor och vilka besättningskombinationer som skall genomföras.

Internationella regelsystemet idag

Längd- & viktmått Max. längd (cm) K1 520 K2 650 K4 1100 C1 520 C2 650 C4 900 Min. vikt (kg) 12 18 30 16 20 30 Tabell 3. Beskriver de olika kanoternas länd och viktmått. Kajakens och canadensarens skrov får inte vara konkav varken horisontellt eller vertikalt. Däckkonstruktionen får inte vara högre vid någon horisontell punkt än den högsta punkten på framkanten av första sittbrunnen. Kanoten får inte ytbehandlas med någon främmande substans, som kan ge den tävlande en konkurrensfördel. Ingen del av kanoten får ha rörliga delar, sits och fotstöd inkluderat, som kan användas för att föra fram kanoten snabbare och ge en osportslig fördel. Existerande vridsitssystem som är i bruk, är godkänt. 7

Den aktive eller kanoten kan utrustas med en anordning för att ge feedback i realtid på prestationen med avseende att förbättra TV sändningar och förhöja åskådarens upplevelse av tävlingen. Samma anordning kan användas för tävlande att analysera loppet i efterhand men inte under några omständigheter får anordningen användas för att ge feedback i realtid under pågående lopp. Specifikt för kajaken Kajaken får ha ett roder. Rodret ska vara placerat under kajakens skrov. Kajaken ska vara designad så man kan sitta i den, inte ovanpå som på en surfski modell.

Framdrivning

Kajaken ska framdrivas med en dubbelbladig och canadensaren med en enkelbladig paddel. Paddeln får inte vara fixerad på kanoten på något sätt. -

Start

Starkommando ”Ready - set” följt av skott, startsignal eller “Go”. Vid långlopp som 5000 m, är startkommandot, "Start within one minute" Om en tävlande börjar paddla efter startkommandot, men innan skottet, har denne gjort en tjuvstart. Två tjuvstarter av en och samma person leder till diskvalificering.

Pacing och våghängning

Det är inte tillåtet att få hjälp med farthållning eller annan yttre assistans av något slag under loppet. I lopp upp till 1000 m måste den tävlande hålla sig i mitten av banan från start till mål. Ingen tävlande får komma närmare en annan tävlande än 5 m i någon riktning. D.v.s. våghängning är förbjuden.

Ban- och startsystem

Vid WC, EM och VM används nio banor. Minimidjupet är två meter. Vid OS används åtta banor. Krav vid mästerskap är bojad bana med en bojtäthet var 25:e m, banbredd 9 m. Vid mästerskap (EM, VM, OS) samt WC krävs automatiskt startsystem med högtalare vid varje kanotist och startgrind. Startgrinden är en box som den tävlande kör in med fören i. Vid startskottet sänks boxen ner i vattnet.

Regler kring innovationer

Signifikanta innovationer kopplat till, men inte begränsat till, kanoter, paddlar och annan relaterad utrustning och kläder skall genomgå nedanstående procedur innan de är tillåtna att användas vid ICF:s internationella tävlingar inkluderande VM och OS: A.

De ska vara tillgängliga för samtliga tävlande (inga exklusiva patent); B.

Kostnadsnivån skall vara resonabel; C.

Alla tävlande ska ha samma chans; De ska vara säkra och miljömässiga. Innovationen skall presenteras för ICF Canoe Sprint Committee för utvärdering. Blir innovationen godkänd skall denna vara tillgänglig för samtliga tävlande senast den 1:a januari för att få användas på internationella tävlingar under samma år. Besättningar med icke godkända innovationer kommer inte tillåtas att delta. ICF Canoe Sprint Committee har ensamrätt att besluta om innovationen uppfyller kriterierna samt är tillgänglig i rätt tid. 8

Tävlingsfrekvens

Internationellt

Tävlingsfrekvens hos olika världstoppkanotister varierar mellan 8-12 tävlingar per år. Länder utanför Europa såsom Canada, USA, Australien, Nya Zeeland genomför i snitt 2-3 internationella tävlingar per år. Nationer som Tyskland och Ungern väljer oftast att delta på en eller maximalt två WC-tävlingar samt EM och VM. Under de senaste OS-cyklerna kan man se en trend att topp 8 på K1 herrar 500 m och 1000 m deltog på samtliga världscuper. För en K1 herre i världsklass är världs cuptävlingar viktiga tillfällen för att extrem sparring inför kommande mästerskap. På damsidan kan man inte skönja samma trend.

Nationellt

Tävlingssäsongen sträcker sig vanligtvis från slutet av april till slutet av september. Svenska eliten genomför ca 8-10 tävlingar per säsong varav 3-5 nationella och 3-5 internationella. Utöver tävlingarna genomför vissa aktiva träningstävlingar även under lågsäsong 1-2 gånger i samband med träning utomlands. En nationell tävling avgörs vanligtvis under 2 dagar med undantag av SM som oftast är en hel tävlingsvecka. Internationellt avgörs WC på tre dagar, EM avgörs på tre dagar och VM avgörs på fyra dagar och OS på sex dagar. 9

Grenens krav på olika fysiska delkapaciteter

Prestationen bestäms av olika fysiska delkapaciteter, olika energigivande processer såsom aeroba och anaeroba. Dessutom finns neuromuskulär funktion i form av styrka och teknik. Rörlighet är en förutsättning för att hålla sig hel och skadefri. Kanot är en komplex idrott som ställer en mängd olika krav på utövaren. Det är svårt att rangordna vilken kapacitet som har störst betydelse. Det som är säkert är att man måste prestera på toppen av sin förmåga på alla delområden. Styrkor och svagheter kommer att variera mellan olika individer. Ett högt VO 2 max är ingen garanti för framgång på 1000 m, en hög maximal styrka är ingen garanti för framgång på 200 m, men det skapar förutsättningar.

Teknik

God teknik är en förutsättning för att hävda sig väl på internationell nivå. Den tekniska utvecklingen måste ingå i träningen från tidig ålder. Med detta menas att i varje utvecklingssteg göra rätt.

Rörlig

Ett bra tekniskt utförande innebär att den aktive ska kunna utföra rörelsen ledigt och med ett minimum av begränsningar. Om detta ska vara möjligt måste den aktive ha en fullgod funktionell rörlighet.

Styrka

Styrkan är en kapacitet som är grundläggande. Oavsett för vilken distans som avses, är det alltid viktigt att kunna utveckla kraft. Stort fokus har av traditionen alltid legat på att utveckla maximal styrka. Den maximala styrkan skapar förutsättningar för att träna power (effekt). När vi går från den maximala styrkan till power, ökar vi rörelsehastigheten och muskelfiberrekryteringen som är mer anpassad för den specifika kanotrörelsen. Kunskap i ämnet om styrketräning och hur styrkan överförs från gym till kanoten, bör få större spridning bland ledare och aktiva.

Träningsvolym och träningskvalitet

De största träningsmängderna registrerades skedde under 1980 talet. De som tränar mest f.n. i dagsläget, ligger på ca 900 timmar årligen. Utvecklingen har gått mot minskad volym och ökad kvalitet på träningen. Det innebär att man fortfarande tränar volym men att det råder en bättre balans mellan de olika träningskvaliteterna jämnfört med tidigare. Utveckling utgår från individen och den grundläggande frågeställningen är, vad kan jag göra bättre?

Vinnartider

Prestationen är en komplex företeelse där det gäller att behärska alla delmoment. De flesta idrotter upplever samma problematik, att identifiera olika mätbara samband för att förklara prestationen. Enklast möjliga är att titta på faktiska resultat från internationella tävlingar på yttersta nivå. Resultaten är hämtade från OS, JEM och U23 EM. Syftet är att förstå vad som krävs för att prestera på respektive nivå. Trots att det finns en osäkerhet gällande yttre förutsättningar, är tävlingsresultaten det som bäst speglar vilka krav som ställs för att prestera på internationell nivå. Tiderna som presteras inom kanot påverkas till stor del av yttre faktorer, t.ex. väder- och vindförhållanden, vattentemperatur, vattendjup och startsystem. Det finns inga officiella världsrekordtider. På ett mästerskap kan tiderna skilja sig avsevärt både under tävlingen och mellan olika mästerskap. 10

Prestationsnivå för aktiva i världstoppen 2004-2012 Herr 500 m 1000 m 500 m 1000 m 200 m 1000 m Dam 500 m VB

1:35,63 3:22,49

0:33,98 3:22,49

K1 VB

1:47,07

VB K1 OS 2004

1:37,92 1:26,87 1:27,04 1:19,65 3:25,90 3:07,09 3:18,42 2:47,73 2:56,92

OS 2008

1:37,25 1:26,87 1:28,74 1:19,65 3:26,32 3:07,09 3:11,81 2:47,73 2:55,71

OS 2012

36,25 3:26,46

OS 2004 OS VB VB VB K2 VB VB K2 OS 2004 OS 2008 OS 2012 OS 2004 OS VB VB VB

0:31,53 33,51 0:29,02 --- 3:07,09 3:09,65 2:47,73 2:55,08

K4 VB VB K4 OS 2004

---

OS 2008

---

OS 2012 OS 2004

1:47,74 1:37,07 1:38,10 1:30,72 1:34,34

OS 500 m 200 m

1:47,07

0:38,97

2008 2008 2008

1:50,67 1:37,07 1:41,31 1:30,72 1:32,23

OS 2012

44,64

VB OS 2012

0:35,88 ---

VB OS 2012

0:33,78 ---

500 m

1:47,07 1:51,46 1:37,07 1:42,21 1:30,72 1:30,83 Tabell 5. Beskriver vilka världsbästa tider (VB) samt tider från OS 2008 och OS 2012 på respektive klass och distans.

Prestationsnivå för aktiva på EM 2010-2012 Herr 200 m 1000 m 200 m 1000 m 200 m 1000 m Dam 200 m 500 m 200 m 500 m 200 m 500 m VB

0:33,98 3:22,49 3:32,431 3:07,09 3:16,129 2:47,73

0:33,98 3:22,49 3:39,926 3:07,09 3:27,534 2:47,73

0:33,98 3:22,49

K1 VB

0:38,97

K1 2010

35,860

2011

37,006

2012

36,882

2010

43,480

0:31,53

VB K2 2010

34,473

2011

34,179

2012

0:31,53 33,761 3:37,692 3:07,09 3:20,764 2:47,73

K2 VB

0:35,88

2010

40,487

0:29,02

K4 VB

1:47,07 1:56,632 1:37,07 1:46,618 1:30,72

0:38,97 1:47,07 1:57,394 1:37,07 1:47,920 1:30,72

0:38,97 1:47,07

2011

43,029

2012

43,657

0:35,88

VB 2011 2012

0:35,88 --- ---

VB VB

0:33,78 1:54,798 1:37,07 1:46,659 1:30,72

2:56,364 2:56,292 --- 3:14,879 1:37,275 1:39,065 ---

2010

---

2011

---

2012 2010

---

2011

---

2012

1:38,652 Tabell 6. Beskriver vilka världsbästa seniortider (VB) samt tider från EM 2010-2012 på respektive klass och distans. 11

Herr 200 m 1000 m 200 m 1000 m 200 m 1000 m Dam 200 m 500 m 200 m 500 m 200 m 500 m Prestationsnivå för aktiva på U23 EM 2010-2012 VB

0:33,98

K1 2010

35,945 3:22,49 3:28,209

VB 2011

0:33,98 36,274 3:22,49 3:26,530

0:33,98

2012

36,630 3:22,49 3:41,587

K1 VB

0:38,97

2010

43,582 1:47,07 1:55,471

VB 2011

0:38,97 43,029 1:47,07 1:51,467

0:38,97

2012

42,959 1:47,07 1:54,017

0:31,53

K2 2010 VB

0:33,171 0:29,02

K4 2010

--- 3:07,09

0:31,53 3:07,09 3:14,992 2:47,73 2:50,840

2011

33,278

0:29,02

2011

--- 3:13,716 2:47,73 2:59,810

0:31,53 3:07,09

K2 VB

0:35,88 1:37,07

2012

32,963

2010

38,612

2011

---

2012

---

0:29,02

K4 VB VB VB

0:33,78

2012

--- 3:23,255 2:47,73 3:01,427

2010

--- 1:43,990 1:30,72 1:39,235

2011

--- 1:43,075 1:30,72 1:35,139

2012

--- 1:47,545 1:30,72 1:33,789 Tabell 7. Beskriver vilka världsbästa seniortider (VB) samt tider från U23 EM 2010-2012 på respektive klass och distans.

Ålderns betydelse för prestationen i Olympiska sammanhang

Att delta på OS och möjligen föräras en medalj är frukten av ett långsiktigt arbete. För att bli en idrottare av högsta internationella klass krävs en dedikation och många umbäranden på vägen. Det krävs år av planering, träning och erfarenhet för att prestera när det som mest gäller. Mellan OS 1968 och 1988 var genomsnittsåldern för en kanotist som deltog på OS 24.2 år. Jämför vi enligt nedan så ser vi hur snittet har ökat med ca tre år. Sannolikheten varför medelåldern har höjts är begränsning av antal deltagare som får delta på OS och kvalen till OS.

Ålder och prestation på Olympiska spel 2008 och 2012

K1 500m K2 500m K1 1000m K2 1000m K4 1000m Medel

Herrar OS 2008

Medaljplats snittålder Medaljplats åldersspann Finalplats (1-9) snittålder Finalplats (1-9) åldersspann

Herrar OS 2012

Medaljplats snittålder Medaljplats åldersspann Finalplats (1-8) 27,3 år 25-31 år 30,3 år 25-31 år K1 200m 28,3 år 28-29 år 27,6 år 24-29 år 27,8 år 20-34 år K2 200m 27,33 år 24-31 år 29,3 år 25-32 år 28,1 år 25-32 år K1 1000m 32 år 30-36 år 27 år 20-31 år 27 år 20-34 år K2 1000m 28,5 år 23-37 år 26,7 år 20-31 år 26,9 år 20-40 år K4 1000m 26,2 år 19-31 år 27,6 år 28 år Medel 27,3 år 27,9 år 21-33 år 27,1 år 21-32 år 28,8 år 20-36 år 29,3 år 22-36 år 27,2 år 19-35 år 27,8 år 12

Damer OS 2008

Medaljplats snittålder Medaljplats åldersspann Finalplats (1-9) snittålder Finalplats (1-9) åldersspann

Damer OS 2012

Medaljplats snittålder Medaljplats åldersspann Finalplats (1-8) K1 200m ----- ----- ----- ----- K1 500m 33,6 år 26-44 år 30,3 år K2 500m 27,5 år 23-32 år 26,7 år K4 500m 25,5 år 21-32 år 26,3 år Medel 28,9 år 27,8 år K1 200m 27,7 år 24-44 år K1 500m 28 år 22-32 år K2 500m 27 år 17-32 år K4 500m 26,5 år Medel 27 år 23-30 år 25-30 år 22-36 år 20-36 26,4 år 22-30 år 31,8 år 24-48 år 26,2 år 21-36 år 25,4 19-36 26,5 år

En studie av Tysklands damlandslag 2005 (n=10)

Åldersvariation: Snittålder: Medelvärde antal år i grenen: 19-41 år 25 år (sex st 19-22 år, tre st 28-29 år, en 41 år) 15 år Variation antal år i grenen: Juniorresultat: 9-27 år 8 st tog medalj på JEM eller JVM Seniorresultat: Samtliga 10 aktiva har tagit medalj på EM, VM eller OS. Antalet medaljer för varje individ växlar från 1-56 st

Kroppslängd och vikt på individuella sträckor?

Historiskt sett finns det en rad personer med mycket skilda kroppskonstruktioner som har presterat toppresultat inom grenen. I herrfinalen på K1 200 m OS 2012 konstaterar vi att;  Vinnaren Ed Mckeever är 173 cm lång och väger 79 kg.  Tvåan i loppet Saul Craviotto är 192 cm lång och väger 93 kg.  Trean i loppet Mark de Jong är 180 cm lång och väger 87 kg. I damfinalen på K1 200 m OS 2012 konstaterar vi att;  Vinnaren av K1 200 m för damer Lisa Carrington är 168 cm och väger 53 kg.  Tvåan i loppet Inna Rodomska är 167 cm lång och väger 62 kg.  Trean i loppet Natasa Janic är 174 cm lång och väger 67 kg. Gör vi ytterligare jämförelser med 500 m för damer och 1000 m för herrar ser vi att den genomsnittsliga längden är ungefär densamma. Den genomsnittsliga vikten är också ungefär densamma. 13

Kroppslängd och vikt i besättning

När vi presenterar de olika resultaten från OS 2012 och jämför resultat med längd och vikt, konstaterar vi att vikt och längd ligger över medel. En viktig faktor i sammanhanget är det naturliga urvalet. För besättningspaddlaren är det en fördel att vara lång när kanoten rör sig snabbare kommer armarna längre från kroppen under rörelsen. Rörelsehastigheten är lägre för en lång individ. Längd Vikt

Kroppslängd och vikt för medaljörer under OS i London 2012 K1 200m herrar OS 2012 Guld

173 79

Silver

192 93

Brons

180 87 Medel 187 88 Längd nr 1 Längd nr 2 Vikt nr 1

K2 200m herrar OS 2012 Guld

185 180 81

Silver

191 196 91

Brons

183 182 87 Medel 186 Vikt nr 2 Medel längd Medel vikt Total vikt 85 182,5 83 166 100 193,5 95,5 191 80 182,5 83,5 167 88,3 Längd Vikt Längd nr 1 Längd nr 2 Vikt nr 1 Vikt nr 2 Medel längd Medel vikt Total vikt

K1 1000m herrar OS 2012 Silver Brons

189 88 182 80 190 91

K2 1000m herrar OS 2012 Guld Silver Brons

192 184 90 80 183 187 80 88 182 193 79 93 188 85 170 185 84 168 187,5 86 172 Medel 187 86,3 Medel 185,6 186,8 83 85 Längd nr 1 Längd nr 2 Längd nr 3 Längd nr 4 Vikt nr 1 Vikt nr 2 Vikt nr 3 Vikt nr 4 Medel längd Medel vikt Total vikt

K4 1000m herrar OS 2012 Guld

186 187 186 185 92 85 86 86 186 87,2 349

Silver

181 181 187 186 81 81 82 84 183,8 82 328

Brons

179 187 202 184 75 91 81 82 188 82,2 329 Medel 180,3 185 191,6 185 82,6 85,6 83 84 185,9 83,8 335,3 Längd Vikt

K1 200m damer OS 2012 Guld Silver Brons

168 53 167 62 174 67 Medel 169,6 60,7 Längd Vikt Längd nr 1 Längd nr 2 Vikt nr 1 Vikt nr 2 Medel längd Medel vikt Total vikt

K1 500m damer OS 2012 Guld Silver Brons

168 62 167 62 173 66 70 62

K2 500m damer OS 2012 Guld

177 172

Silver

173 174

Brons

175 170 64 67 63 65 174,5 66 132 173,5 69 138 172,5 64 128 Medel 169,3 63,3 Medel 175 172 65,6 64,6 173,5 66,3 132,6

K4 500m damer OS 2012

Längd nr 1 Längd nr 2 Längd nr 3 Längd nr 4 Vikt nr 1 Vikt nr 2 Vikt nr 3 Vikt nr 4 Medel längd Medel vikt Total vikt

Guld

170 168 173 173 62 62 64 64 171 63 252

Silver

173 168 167 174 65 70 72 67 170,5 68,5 274

Brons

169 167 162 174 67 70 77 68 168 70,5 282 Medel 170,6 167,6 167,3 173,6 64,6 67,3 71 66,3 169,8 67,3 269,3 Tabell 12. Beskriver längd och vikt hos OS-medaljörerna 2012 på herr och damsidan i respektive klass och distans. Vikt mäts i kg och längd i cm. 14

Aeroba och anaeroba Kapacitetskrav

Kanot har traditionellt setts som en uthållighetsidrott. I början av 1990-talet infördes 200 m distansen och samtidigt togs långloppen (10 000 m H resp. 5000 m D) bort från VM programmet. Denna växling av distanser medförde att den totala tävlingstiden sjönk dramatiskt och idag är tävlingspaddlingen en typisk medeldistansgren även om 200 m distansen ligger i gränslandet till kortdistans. Karaktäristiskt för medeldistansgrenar är att en hög energiomsättning ska upprätthållas under lång tid. För att klara det krävs både att den aeroba och anaeroba energileveransen går på högvarv. Fysiologiskt och tekniskt ställs det höga krav på elitkanotisten. Tävlingspaddlingen är komplex och kräver en effektiv teknik, hög maximal syreupptagning, väl utvecklad lokal förmåga, god anaerob förmåga, accelerationsförmåga och en adekvat styrka. Nedan redovisas de aeroba och anaeroba kraven för respektive sträcka från 200, 500 och 1000 m. 

200m



500m

Referens Fernadez et al 1995 (n=9 K-ergo) Kearny el al 1998 (n=6 ♂ K1-ergo) Aerob Anaerob 43,5 % 37,6% 56,5% 62,4% Tid 56,8 sek 40:00 sek Aerob Anaerob 62,9% 62,8% 37,1% 37,2% Tid 2:04 min 1:40 min Kearny el al 1998 (n=4 ♀ K1-ergo) 39,5 60,5 40:00 sek 68,9% 31,1% 2:00 min Zamparo et al 1999 (n= 2 ♂ + 5 ♀ 250m & 500m) (n=2 ♂ + 3 ♀ 1000m på vattnet) 40,5% 59,5% 62,3 sek 60,4% 39,6% 2:15 min Tabell 17. Fördelning mellan aerob & anaerob energiomsättning vid olika distanser. 

1000m

Aerob Anaerob 79,7% 20,3% 81,8% 86,0% 83,3% 18,2% 14,0% 16,7% Tid 4:14min 3:40 min 4:00 min Ca 4 min Fernadez 1995 med Kearny 1998 ser man att damerna har ca 8 % större bidrag från den aeroba energiprocessen jämfört mot herrarna på en liknande arbetstid, vilket skulle kunna kopplas till muskelfiberuppsättning.

Herrar

På K-1 och K-2 1000 m har den aeroba kapaciteten störst betydelse. Tävlingstiden ligger mellan 3:07 och 3:35 min och man har en energifördelning på ca 80 % aerob vs ca 20 % anaerob energileverans. K-4 1000 m har en tävlingstid mellan 2.48 och 3.00 och den aeroba energileveransen är fortfarande dominerande. K4 kräver mer styrka och effektutveckling (förmåga att utveckla kraft under kort tid) samt en högre anaerob kapacitet jämfört med K1 och K2 1000 m. På 500 m distansen med tävlingstider på 1.20 till 1:40 spelar snabbheten och den anaeroba kapaciteten en större roll. Energifördelningen ligger på ca 60 vs 40 mellan aerob och anaerob energileverans. Styrkan eller framförallt förmågan att utveckla effekt under kort tid och den anaeroba kapaciteten får en ännu större roll på K2 och K4 500 m jämfört med K1 500 m.

Damer

På damsidan kan man förvänta liknande scenario som för herrarna men med ett ännu större inslag av aerob energileverans eftersom arbetstiden är ca 10-12 sek längre på 500 m jämfört med herrarna och 25-30 sek på 1000 m. Ytterligare en bidragande orsak till ett större aerobt arbete för damerna, kan bero på att de oftast har större andel långsamma muskelfibrer. 15

Aerob kapacitet (VO 2 peak löpning och paddling)

Utifrån svensk testdata under de senaste 20 åren kan konstateras att den maximala syreupptagningen i kanot/ergo är central för prestationen på 500m och 1000m till en viss nivå. När väl denna nivå är uppnådd, är laktatprofilen på submaximala belastningar, paddelekonomin samt förmågan att kunna ligga nära sin maximala syreupptagning under lång tid, mer avgörande för topprestationen. Värdet för maximal syreupptagning för kanotister har historiskt uttrycks i absoluta tal (l/min) istället för relaterat till kroppsvikten (ml/kg/min). Eftersom vikten faktiskt har en större betydelse för framdrivningsförmågan än man tidigare ansett, väljer vi att presentera båda varianterna.

VO 2 peak löpning (maximal syreupptagning löpning) Herr

200 meter l/min

ml/kg l/min

ml/kg 500 meter 1000 meter

Dam

200 meter 500 meter 1000 m > 5,1 > 5,8 > 6,0 > 3,6

> 55 > 4,2 > 4,3 > 65 > 68 > 70 > 58 > 60 > 5,1 > 5,8 > 6,0 > 3,6 > 4,2 > 4,3

> 65 > 68 > 70 > 55 > 58 > 60 > 5,1 > 5,8 > 6,0 > 3,6 > 4,2 > 4,3

> 65 > 68 > 70 > 55 > 58 > 60 Tabell 18. Beskriver den maximala syreupptagningsförmåga i löpning som krävs på resp. distans för att prestera på världstoppnivå.

Sveriges mest framgångsrika landslagskanotister har haft värden kring 3,8-4,5 l/min på damsidan samt 5,6-6,4 l/min på herrsidan. Det har ibland föreslagits att de bästa kanotisterna karaktäriseras av att kunna utnyttja en stor andel av sin VO 2 peak löpning under paddling. Det saknas dock ännu data för att kunna styrka denna tes. Resultaten från perioden 1992-2009 visar att majoriteten av kanotisterna kan utnyttja 85-99 % av VO 2 peak löpning vid VO 2 peak kajak/ergometer.

VO 2 peak kajak (maximal syreupptagning kajak-/ergometer) Herr

l/min

ml/kg l/min

ml/kg 200 m 500 m 1000 m

Dam

200 m 500 m 1000 m > 4,9 > 5,4 > 5,6

> 60 > 65 > 68 > 3,5 > 4,0 >4,2 > 50 > 55 > 57 > 4,9 > 5,4 > 5,6

> 60 > 65 > 68 > 3,5 > 4,0 > 4,2 > 50 > 55 > 57 > 4,9 > 5,4 > 5,6

> 60 > 65 > 68 > 3,5 > 3,8 > 4,2 > 50 > 53 > 57 Tabell 19. Beskriver den maximala syreupptagningsförmåga i kanot som krävs på resp. distans för att prestera på världstoppnivå.

Aerob-anaerob kapacitet - Laktatprofil, max output på 4min & 2000m idag

Laktatprofilen på stegrande submaximala belastningar upp till max är en tydlig markör som skiljer världens främsta kanotister från de övriga. Andra sådana värden är max output under 4 min samt 2000m prestationen på vattnet. Kanotisterna kan ha likvärdig VO 2 peak kanot men det som verkar vara mer avgörande för prestationen är ovanstående parametrar. En högerförskjutning av laktatprofilen speglar en förbättrad aerob kapacitet, uthållighet eller paddelekonomi. Laktatprofilen ger information om träningstillstånd samt är ett riktmärke för val av träningsintensitet.

Herr

200 m 500 m 1000 m

Fart (m/s) > 3,9 4,1-4,3 4,2-4,4

Tid 1000 m < 4:16 3:52-4:04 3:47-3:58

Fart (m/s) > 3,9 4,1-4,3 4,1-4,4

Tid 1000 m < 4:16 3:52-4:04 3:47-3:58

Fart (m/s) > 3,9 4,1-4,3 4,1-4,4

Tid 1000m < 4:16 3:52-4:04 3:47-3:58

Dam

200 m 500 m 1000 m

Fart (m/s) >3,5 3,8-4,0 3,9-4,1

Tid 1000 m < 4:45 4:10-4:23 4:04-4:16

Fart (m/s) >3,5 3,8-4,0 3,9-4,1

Tid 1000 m < 4:45 4:10-4:23 4:04-4:16

Fart (m/s) >3,5 3,8-4,0 3,9-4,1

Tid 1000m < 4:45 4:10-4:23 4:04-4:16 Tabell 21. Beskriver den fart vid 4mmol/l i laktat som krävs på resp. distans för att prestera på världstoppnivå. 4mmol:s farten är den fart man klara hålla 20-40 min ex 2set 5*1000 m vila 1-2 min och 10 min mellan seten alt 2*5000 m vila 10 min mellan seten. Ca 85-90% av max HF kanot .

Wattproduktion vid 4mmol/l nivån på kajakergometern Herr

200 m 500 m 1000 m

Dam

200 m

Effekt (watt) > 200 watt > 220 watt > 240 watt

> 135 watt

Effekt (watt) > 200 watt > 220 watt > 230 watt

> 135 watt

Effekt (watt) > 200 watt > 215 watt > 230 watt

> 130 watt 500 m 1000 m > 150 watt > 160 watt > 150 watt > 160 watt > 145 watt > 155 watt Tabell 22. Beskriver den effektnivå på kajakergometern som krävs på resp. distans för att prestera på världstoppnivå vid 4mmol/l. 17

Tröskeltest på K-ergo

En jämförelse mellan två herrkanotister i olika utvecklingsskeden 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 120 OS medaljör Utvecklingslag 140 160 180

Effektutveckling (w att)

200 220 240 Figur 3. Beskriver två svenska herrkanotisters laktatprofil vid olika submaximala belastningar.

S yreupptagning i relation till paddelfart i juni resp augusti

5 4,5 4 3,5 3 FP 1. Herr i juni FP 1. Herr i augusti FP 2. Dam i juni FP 2. Dam augusti 2,5 3 3,2 3,4 3,6 Fart (m/s) 3,8 4 4,2 Figur 5. Beskriver hur syreupptagningen förändrades på olika paddelhastigheter (n=2) från juni till augusti .

Max output 4min på kajakergometer Herr

200 m

Effekt (watt) > 250 watt

Effekt (watt) ---- 500 m 1000 m

Dam

200 m > 300 watt > 310 watt

> 180 watt > 300 watt > 305 watt

> 180 watt ---- > 305 watt

---- 500 m 1000 m > 210 watt > 220 watt > 210 watt > 220 watt > 210 watt ---- Tabell 24. Beskriver den medeleffekt på kajakergometern som behöver produceras under 4 min maxarbete för att prestera på världstoppnivå 18

Kapacitetskrav för att prestera på internationell nivå, 2000m (med vändning) Herr

200 m 500 m 1000 m

Tid (min:sek) < 8:30 8:00-8:05 < 7:50

Dam

200 m 500 m 1000 m

< 9:30 < 9:05 < 9:00

< 9:30 < 9:05 < 9:00 Tabell 25. Beskriver tider på 2000m (med vändning) som behöver kunna uppnås för att kunna prestera på världstoppnivå

Anaerob kapacitet

Den anaeroba kapaciteten innefattar både det laktacida och alaktacida systemet. Kapaciteten har stor betydelse för prestationen i kanoten eftersom den står för ca 20-60% av energileveransen vid lopp från 200m-1000m. I tabellen nedan är den anaeroba kapaciteten översatt till olika former av snabbhet samt anaerob lactacid uthållighet. Snabbhet är en funktion som består av flera faktorer än den anaeroba energileveransen tex, det neuromuskulära samspelet, koordination, teknik, styrka och förmågan att utveckla effekt.

Testmodell

Reaktion-acceleration (50m stilla) Maximal snabbhet (max fart) Snabbhetsuthållighet (100m flyg) Anaerob lactacid uthållighet (250m stilla) Referensvärden: Världstopptid Tid, snittfart på sträckan, tid/100m

Herr 200m

< 8,5 sek > 6,5 m/s < 15,5 sek < 45 sek 35 sek 5,71 m/s 17,5 sek

Dam

< 10 sek > 5,6 m/s < 18,5 sek < 50 sek 41 sek 4,88 m/s 20,5 sek

Herr

< 9 sek

500m

> 6,2 m/s < 16 sek < 45 sek 1,36 min 5,2 m/s 19,2 sek

Dam

< 10 sek > 5,4 m/s < 19 sek < 51 sek 1,47 min 4,67 m/s 21,4 sek < 9,5

1000m Herr

> 6 m/s < 17 sek < 46 sek 3,25 min 4,88 m/s 20,5 sek Tabell 26. Beskriver vilka tidskrav som ställs på olika anaeroba tester för att prestera på världstoppnivå på respektive distans.

Dam

< 10,5 > 5,2 m/s < 20 sek < 52sek 3,53 min 4,29 m/s 23,3 sek 19

Efterlaktat hos svenska kanotister vid tävling

Frekventa laktatmätningar har genomförts på svenska eliten under 2007 och 2008 i samband med tävlingslopp på 200m, 500m och 1000m. Laktatnivåer från 12-20mmol/l har uppmätts både på dam- och herrsidan efter 500m och 1000m lopp.

WC 1 Sofia jämfört med SM FINALER DAM 2007

WC 1 Anders G jämfört med SM FINALER HERR 2007

16 18 14 16 14 Herr 500 12 10 12 8 10 Herr 1000 6 8 6 4 AG 1000m WC 1 4 2 2 0 0 5 10 15

Nedvärmningstid (min) lätt distansfart

20 25 AG 500m WC 1 0 0 5 10 15 20

Nedvärmningstid (min) lätt distansfart

25 30 Figur 4a och 4b. Beskriver medelvärdet på laktatproduktion 1-3min efter målgång i herr resp. dam SM-finalerna (n=9st / final) på 500m och 1000m jämfört med Anders Gustafsson och Sofia Paldanius lopp på WC1. Vidare beskrivs hur nedvärmningstiden i lätt distansfart reducerar laktatmängden i blodet.

Borttransport av laktat efter tävlingslopp

Studier på svenska sprintlandslaget under 2007 och 2008 visar att det krävs 25-30min lätt distanspaddling för att komma ner på värden kring 2-3mmol/l. Vidare visar en nedvärmningsstudie att lätt bencykel alternativt jogg också fungerar enligt samma princip som ovan. Bencykel eller joggning kan vara ett alternativ för att bli av med laktat och spara paddelmuskulaturen i överkroppen under en lång krävande tävlingsdag.

Laktatmätningar vid träning

Laktatmätning i samband med träning visar att världstoppkanotisterna har förmåga att upprepa flera lopp/intervaller (Ex 6*750m, 5*2000m) på jämna snittider trots höga laktatnivåer (> 10 mmol/l) redan på första intervallen.

Muskelstyrka idag

Styrkans betydelse för prestation i kanoten har diskuterats. Det råder idag inget tvivel om att styrka krävs för prestations- och skadeförebyggande synvinkel. För närvarande finns det endast begränsad dokumentation som behandlar generell styrka och styrkeutveckling hos elitkanotister. Något äldre data från tester som anger tyska landslagets styrka har presenterats av Caposeuk i samband med ett tränarseminarium vilka senare dokumenterats av J.T Kearny, ICF Belgum 1998. Se tabell nedan.

Max styrka

Bänk drag Bänkpress

Styrkeuthållighet (2 min)

Men 130-140 kg 125-135 kg Women 100 kg 90 kg Bänk drag Bänkpress 120 reps with 55 kg 100 reps with 50 kg 110 reps with 45 kg 90 reps with 40 kg Tabell 27: Beskriver styrkeresultat presterade av Tyska kanotlandslaget på 1990-talet. 35 Dam 500 Dam 1000 SP 1000m WC 1 SP 500m WC 1 20

Träning och träningsinsats

Internationell elit

Idag tränar världseliten 650-900 h per år fördelat på 1-4 pass om dagen. Hur tyngdpunkten läggs i träningen är individuellt och beror både på ålder, vilken distans individen satsar på samt hur denne svarar på olika träningsstimuli. Man ser även att tradition och träningskultur påverkar träningsupplägget. Generellt kan man dock konstatera att de som satsar på 500 m och 1000 m lägger största delen av sin träningstid (65-70%) på att utveckla den aeroba förmågan både lokalt och centralt. För att utveckla tekniken och den lokala uthålligheten i paddelmuskulaturen krävs det många mil i kanoten. Tendensen som kan skönjas hos världseliten, speciellt på herrsidan, är att de lägger mycket tid i kanoten och att de har hög intensitet på träningen (aeroba-anaeroba zonen, laktat 5-12 mmol/l) under lång tid, ex 12-15*4min, 6*2000m och klarar av att upprepa det 3-5 gånger per vecka. Denna träning med längre intervalltider hålls kvar tätt inpå mästerskapen. På damsidan kan man se en trend att de äldre kanotisterna > 35 år som fortfarande håller världsklass tränar något mindre volym men med total kvalité och fokusering på de pass de genomför.

Nationell elit

Sveriges främsta kanotister på 500 m och 1000 m tränar 1-3 pass om dagen 6 dagar i veckan i stort sett året om. Uppskattningsvis rör det sig om 650-750h träningstimmar per år. Hur tyngdpunkten läggs i träningen är individuellt men ca 60-70% har aerob karaktär, 15-20 % styrka, 3-5 % anaerob träning och resterande allmän träning. Många i den nationella eliten har en bristande träningsbakgrund för att klara av att träna och tillgodogöra sig de träningsvolymer och intensiteter, som krävs för att prestera på internationell nivå. Vid en närmare analys ser man att träningsmängden är adekvat under läger och delar av sommarperioden, men att kontinuitet och volym saknas i vardagen. Fenomenet avspeglar sig väl i testresultaten, där flertalet presterar sina bästa syreupptagnings- och tröskelvärden i slutet av april för att sedan stagnera eller gå tillbaka under resten av året. Apriltestet har vanligtvis föregåtts av ett 3-4 veckors långt träningsläger under mars månad där de aktiva tränar mer än normalt.

Träningsvolym och kvalitet

Ett konstaterande är att mycket träning hamnar i intensitet ”mittfåran” d.v.s. för mycket träning bedrivs med samma intensitet. Mittfåran karaktäriseras av att den större andelen av träningen är tröskel (3) eller strax däröver. Om träningen ska få önskad effekt måste det finnas en variation mellan olika energisystem och träningskvaliteter. Detta är en logisk grundläggande kunskap, men det sociala trycket kan skapa en atmosfär som motverkar syftet med träningen. Det är viktigt att den aktive är införstådd med syftet med träning som ska bedrivas. För de extrema kommer träningsvolymerna upp till 900 timmar. Med en sådan ansenlig träningsvolym måste en stor del av träningen bedrivas lågintensivt för att bygga lokal kapacitet och för att orka. För att nå världseliten krävs träningsprogression d.v.s. kroppen utsätts för en stegrande belastning i form av intensitet och volym genom årens lopp. För att utvecklas innebär det en balansgång för hur mycket träning man orkar och klarar av. För att utvecklas krävs att också gränsen förflyttas eftersom kroppen vänjer sig till varje ny nivå. 21

Träningsvolymen kommer med all sannolikhet inte att öka för världseliten de kommande åren. Snarare handlar det om att hitta mixen av olika träningskvaliteter, volymer och intensitetsnivåer för varje individ kopplat till personens muskelfiberuppsättning/kroppsgenetik och återhämtningsförmåga.

För liten mängd i kanoten

Ett konstaterande är att svenska kanotister generellt lägger ner för lite tid i kanoten. Det stora flertalet kommer inte över 300 mil per år. Det är inte tillräckligt för att utveckla den lokala kapaciteten i paddelmuskulaturen.

Variation av träningsinnehåll

Man kan se tendenser att en ökad träningsvolym leder till förbättring till en viss gräns men när de aktiva uppnått en hög basnivå, som är individuell, stagnerar utvecklingen. I detta skede behövs en förändring av innehållet i träningen snarare än en volymökning. Intensiteten och den totala tiden nära eller över tävlingsfart har då större betydelse för vidare utveckling.

Back to basic

Logiskt har det bedrivits stora mängder forskning och träning genom åren. Många gånger vill vi tro att det senaste alltid är bättre. En uppmaning är att ta tillvara befintlig kunskap inom olika områden och utnyttja traditionen inom den specifika idrotten. Att använda sig av enkla träningsprinciper och lägg ett större fokus på att utveckla den aeroba kapaciteten.

Göra vad när?

Ett område som bör priorioteras är att se över träningsvolymer och hur träningen bedrivs i åldrarna 12-18 år. Här behövs en översyn. Det gäller inte bara volymträning utan också att titta på utförandet. Ett tränings- och kapacitetsfokus till förmån för prestations- och tävlingsinriktning. Träning sker genom progression samtidigt som paddelrörelsen kontinuerligt utvecklas. Idealiskt vore att rätt teknik satt i ryggmärgen redan i ungdoms- och junioråldern. Ett annat eftersträvansvärt mål är att träningsmängden ska vara i fas med den egna utvecklingen.

Teknik

Ett större fokus bör läggas på teknikträning för att nå framgång. Det ställs krav på att tränarna ska kunna förmedla teknik. Detta ställer också krav på att Svenska Kanotförbundet kan stötta tränarna i deras utveckling.

En strävan är att varje person i landslaget ska ha god teknik och god besättningskompetens. För att detta ska uppnås är det i första hand individen som ska jobba för en fullgod teknik K1. Nästa steg är att utveckla tekniken i besättning.

Lagarbete

En framgångrik besättning består i regel 2-4 individer som var och en besitter stora tekniska och fysiska färdigheter. Lagarbetet handlar om att varje individ ska nå sin fulla potential i det arbete som utförs tillsammans. För att bli en framgångsrik besättning behövs det ansenlig mängd rätt träning tillsammans. Ett exempel på ett väl fungerande samarbete är Markus Oscarsson/ Henrik Nilsson som under många år var ett slagkraftigt lag. Teknik och känsla var viktiga faktorer, men deras sätt att samarbeta var en avgörande faktor för deras framgång över tid. 22

Styrketräning

På styrkesidan bör fokus ligga på att utveckla styrkan i hela kroppen eftersom paddelrörelsen är en komplex rörelse där hela kroppen är involverad. Bålen är en central kraftöverföringsstation i paddelrörelsen. Därför är utveckling av bålstyrka och bålstabilitet något som ska prioriteras. Att utveckla benens kapacitet både aerobt, anaerobt och styrkemässigt ger fördelar i paddlingen. Kraften i paddeldraget initieras å ena sidan av fotens och benets tryck mot fotstödet, mjölksyran som bildas under loppet kan å andra sidan elimineras fortare med hjälp av vältränade ben.

Styrka och metod

Valet av styrketräningsformer och metoder kan med fördel varieras men huvuddelen av passen bör bestå av komplexa styrkeövningar, tyngre belastningar och färre repetitioner samt explosiv styrketräning med lägre belastningar och hög rörelsehastighet. Det är viktigt att kunskapen om styrketräning får spridning.

Grundläggande principer för träning

Syftet med träning är att kontinuerligt utvecklas. I unga år och i början av en idrottskarriär sker utveckling till stor del genom tillväxt. Vartefter kommer utvecklingen att ske genom kontinuitet och träningseffekter. När volymen har stabiliserats på en viss nivå och utvecklingen planar ut kommer den aktive behöva laborera med olika träningsprinciper för att stimulera kroppen till vidare utveckling. Nedan följer sex grundläggande träningsprinciper som ska beaktas på elitnivå:

1, Principen om belastningsvariation/ pulsering. Balans mellan träning och återhämtning för önskvärd effekt. 2, Specificitetprincipen, Vilken är grenens karaktär? Vilka muskelgrupper är involverade, kontraktionshastighet, rörelsehastighet, etc? ”Du blir bra på det du tränar” 3, Variationsprincipen, Kroppen anpassar sig för ett och samma stimuli, träningen måste varieras för att få effekt. 4, Progressionsprincipen, belastningen på kroppen måste med tiden öka. Om belastningen är konstant stannar utvecklingen av. 5, Principen om individualisering, varje individ har olika behov och förmåga. Träningen måste anpassas efter rådande förutsättningar. 6, Kontinuitetsprincipen. Träning under lång tid ger effekt. Det tar tid att bli bra.

The Annual plan/ Årsplan

Planen är nödvändig för att styra träningsprocessen och syftet är att optimera prestationen vid en given tidpunkt. Genom att dela in året i tre faser och sedan bryta ner dessa ytterligare till subphases, görs en indelning av årets träningsfaser som följer tävlingssäsong och klimat.

Preparatory,

är en förberedande träning med stora volymer med lägre intensitet och för att utveckla fysisk kapacitet som inte går att utveckla på annan del av året.

Competitive,

träning med inriktning som siktar på att göra sin bästa prestation för året vid en given tidpunkt. Intensiteten stegras och volymen minskar ju närmare målet man kommer.

Transition,

är en övergång mellan säsongerna, syftet är att träna mindre under en period för att återhämta sig fysiskt och mentalt. 23

The Annual Plan

Phases of Training Subphases Macrocycles Microcycles Preparatory General preparation Competitive Specific Preparation Competitive Transition Precompetitive Transition Nedan ett exempel på total träningsvolym samt hur träningen kan fördelas mellan de olika träningskvaliteterna hos toppaktiva.

Parameter / Träningskvalitet

Teknik Specifik styrka ”Start / styrka” Snabbhet (5+) Spjälkning (5) Tillämpat – splittrade int & lopp (2-5) Tröskel + (3+) Tröskel kap (3) Lokal kap (2)

Totalt antal mil i kanoten

Generell aerob uthållighet Generell styrketräning Allmän träning (ex rehab, aerobics, bollspel) Rörlighet & koordination Totalt antal pass / vecka Totalt antal pass / år Total andel aerob uthållighetsträning / år Total andel anaerob träning / år Total andel styrketräning / år

Total träningsvolym / år (h) Damer & herrar 500 m

Antal pass I varje pass Effektiv tid 15-30 pass 20-40 pass 15-30 pass Ca 1,5-8 h Ca 2-7 h Ca 1,5-4 h 40-60 pass 35-50 pass 70-90 pass 40-80 pass

> 450mil

70-100 pass 2-6 pass / v 100-140 pass 2-5 pass / v 10-30 pass 0-2 pass / v I varje pass Ca 16-30 h Ca 25-60 h Ca 70-90 h Ca 80-160 h

380-450 h

70-200 h 100-150 h 10-30 h 6-18st 550 – 620st 60-70 % 3-5% 15-20% 40-60 h

650-800 h Herrar 1000 m

Antal pass I varje pass Effektiv tid 15-30 pass 20-40 pass 15-30 pass Ca 1,5-8 h Ca 2-7 h Ca 1,5-4 h 30-60 pass 70-90 pass 80-100 pass 70-90 pass Ca 15-30 h Ca 60-80 h Ca 80-100 h Ca 140-180 h

420-550 h > 500mil

120-180 pass 2-8 pass / v 100-140 pass 2-5 pass / v 10-30 pass 0-2 pass / v I varje pass Ca 200-260 h Ca 100-140 h Ca 10-30 h 6-18sts 620-700st Ca 68-78 % Ca 3-5 % Ca 12-18 % 40-60 h

800-900 h

Tabell 13. Ger en uppskattning av spannet mellan olika världstoppskanotisters träningsvolym och fördelning mellan olika träningskvaliteter under ett år. 24

Fart

Fart 5

% av max 90-100%

Laktat

(mmol/l) > 12

Frekvens

Drag / min 110-130

Borg

Överkropp 20

Borg

Andning 19-20

Exempel på pass

6*250 m max, 6* (30/90/30/90/30/90) (5/1) Fart 4 Fart 3 + 90-100% 90-95% 6-12 4-6 (3-8) 90-110 80-90 18-19 16-17 18-20 16-18 4*800 m lopp, 6*400m (4) 6-8*1000 m (3+), 8*(20/60/20/60/20) (4/3) Fart 3 Fart 2 Fart 1 80-90% 60-75% 50-60% 4 (2-6) 2-3 < 2 75-85 65-75 ----- 14-16 10-13 9-10 14-16 10-13 8-10 12*4 min (3), 2*5000m lopp 10-20 km distans, 6-8*15min distansintervall 10 km lugn distans, långfärd 6h Tabell 14. Beskrivning av den fartskala svensk kanot traditionellt använder sig av. Det bör noteras att laktatnivåerna på respektive fart är individuell och har en stark relation med individens maxlaktat nivå.

Styrketräning

Våra svenska elitkanotister tränar relativt mycket styrka främst i form av skivstångsträning (2 4 pass/ vecka året om). Det som däremot inte verkar förekomma i samma utsträckning nuförtiden jämfört med tidigare är medicinbolls- och styrkegymnastikträning. Hur de aktiva lägger upp sin styrketräning under året är mycket individuellt (val av träningsmodell under olika perioder samt val av övningar). Nedan presenteras de vanligaste styrketräningsmodellerna som används. Huvuddelen av träningen fokuseras på överkroppen.

Träningsmodell

Excentrisk styrka Max styrka Tung styrka

Belastning (% max)

100-120% 85-100% 80-85%

Hastighet

Mycket långsamt Lugn Långsam

Antal (set & rep)

2-4 set * 3-6 rep 2-5set * 1-3 rep 2-5 set * 4-7 rep

Vila (min)

4-6min 3-5 min 3-4 min Explosiv styrka Snabbstyrka 70-85% 40-70% Maximal Hög 3-6 set *4-6 rep 3-6 set * 6-10 rep 2-5min 2-4 min Uthållighetsstyrka 40-60% Lugn 2-4set * 15-50rep 30 sek – 2min Tabell 28.

Beskriver vanliga träningsmodeller för styrkeutveckling som svenska elitkanotister använder sig av. Nedan presenteras ett exempel på hur en svensk elitkanotist styrkeupplägg kan se ut.

Träningsperiod Period 1

okt-dec

Period 2

dec-mitt feb

Period 3

mitt feb-maj

Period 4

maj- mitt sep

Mål & inriktning

1. Tillvänjning 1. Max styrka utv. 1. Bibehålla max styrka. 2. Explosiv utv. 1. Explosiv utv. 2. Snabbhets utv. 3. Bibehålla max styrkan

Träningsmodell

Uthållighetsstyrka Tung styrka Max styrka Inslag av excentrisk styrka Tung styrka Max styrka Lite explosiv styrka En mix av: Max, Expl, snabb Tabell 29.

Exempel på hur en svensk elitkanotist styrkeupplägg kan se ut under ett år.

Period 5

mitt sep – okt Återhämtning & mental vila 25

Förslag på lämplig styrkenivå för svenska elitkanotister på seniornivå

Inriktning / övning Max styrka

Bänkpress max (1RM) Bänkdrag max 1RM Chins med vikt 1RM Dips med vikt

Komplexa övningar

Frivändning Marklyft Knäböj

Uthållig allmän styrka

Chins Dips Brutalbänk Raka benlyft

Herr

> 1,4 * kroppsvikt > 1,2-1,4* kroppsvikt > 50 kg > 50 kg > 1,2 * kroppsvikt > 1,5 * kroppsvikt > 1,2 * kroppsvikt > 30 > 45 > 35 > 25

Dam

> 1,1-1,2* kroppsvikt > 1,0-1,2* kroppsvikt > 25 kg > 35 kg > 1,1 * kroppsvikt > 1,5 * kroppsvikt > 1,4 * kroppsvikt > 25 > 35 > 35 > 25

Golden 4

> 135 > 120 Tabell 30. Beskriver ett förslag på styrkenivå för svenska elitkanotister på seniornivå.

Träningsperioder

Hur en kanotist i världseliten lägger upp sin träningsplan beror mycket på vilken världsdel hon eller han kommer ifrån. Australien och Nya Zeeland har som exempel sin nationella säsong under de svenska vintermånaderna (dec-mar), följt av den internationella tävlingssäsongen under sommarmånaderna maj-september. Det innebär att de har två tävlingssäsonger per år vilket ger ett annat upplägg än för en europeisk kanotist som enbart har en tävlingssäsong. Skandinavien och de flesta framgångsrika europeiska länderna, Tyskland, Ungern mfl, reducerar paddelträningen under de kallaste månaderna och bedriver högkvalitativ aerob träning i form av skidåkning, löpning och simning. Ett framgångsrikt koncept som både tidigare och nuvarande världsstjärnor använt sig av är att lägga ett tufft aerobt block, 6-10 veckor, med längdskidåkning upp mot 15-25 h per vecka. Under de olika träningsperioderna periodiseras träningen både inom och mellan veckorna. Förutom att variera volym och intensitet kan även de olika kvaliteterna periodiseras. Som exempel kan man under uppbyggnadsperioden genomföra en tung vecka med styrkefokus följt av en tung vecka med konditionsfokus. Att pulsera mellan olika kvaliteter medför att man kan ligga på en högre träningsvolym oftare utan att bli för sliten. 26

Nedan presenteras hur ett årsupplägg för en svensk elitkanotist kan se ut

T r ä n i i n g s p e r i i o d P e r i i o d 1

1 : : a o k t t 3 0 n o v

P e r i i o d 2

1 1 : : a d e e c c 1 4 f f e b

P e r i i o d 3

1 5 f f e e b 3 1 a p r r i i l l

P e r i i o d 4

1 : : a a m a j j 1 5 2 0 s s e e p Mål & inriktning Testbatteri Antal dagar Antal träningsdagar Läger Paddelpass G. aerob uthållighet Generell styrka Allmän träning Antal paddelmil tot Träningspass tot Träningstid tot T r ä n i n g s s k v a l i t t e t G. & spec. styrka Snabbhet (5+) Spjälkning (5) Tillämpat/lopp (4-5) Tröskel + (3+) Tröskel (3) Lokal kap. (2) A k t t i i v i i t t e t t s s f f o r r m Paddling Paddelergometer Magnar/Helga Löpning, skidor stavgång, simning Generell styrka Övriga aktiviteter Aerob uth kanot  Teknik utv  Generell styrka Generell aerob uth Höstläger > 50 st

6,5 st / v

> 25 st

3 st / v

> 25 st

3 st / v

> 8 st

1 st / v

> 70 mil

9mil / vecka

> 90 st

13,5 st / v

> 100 h

14 h / v

Prioritet Viss prioritet

--- ---

Prioritet Hög prioritet Hög prioritet Hög prioritet

---

Prioritet Prioritet Prioritet Viss prioritet  Generell styrka   2000m paddling 3000m löp Styrketest Tröskeltest ergo VO2 löp + ergo Styrketest VO2 löp max 61 st >50 st 76st > 60st Skidläger > 30*

3 st / v*

> 60 st

6 st / v

> 40 st

4 st / v

> 10 st

1 st / v

> 35mil alt 30h

3,5mil alt 3h/v

> 140

14 st / v

>165h

16,5 h / v

Hög prioritet

--- --- ---

Hög prioritet Hög prioritet Hög prioritet --- Prioritet Hög prioritet Hög prioritet Hög prioritet Viss prioritet Tröskelfart  Specifik styrka   Generell styrka Generell aerob uth Tröskelfart Snabbhet kap    Anaerob Toppform till årets mål. 2000m paddling 250m max 100m stilla Tröskeltest ergo VO2 löp + ergo 250m max 50-100m stilla 100m flyg 200m/500m/1000m 75st > 65st 138st >105st Vårläger > 100

10st / v

> 30 st

3 st / v

> 30 st

3 st / v

> 10st 1 st / v > 150 mil

15 mil / v

> 170

17 st / v

>180h

18 h / v

Prioritet Viss prioritet

--- ---

Prioritet Hög prioritet Hög prioritet Hög prioritet

---

Viss prioritet Prioritet Prioritet Viss prioritet Träningssamlingar > 175 9 st / v > 40 st

2 st / v

> 50 st 2,5 st / v ---- > 245 mil

13 mil / v

> 270 14 st / v

> 310h

16 h / v

Prioritet Prioritet Viss prioritet Prioriterat Hög prioritet Prioritet Låg prioritet Hög prioritet

-- ---

Viss prioritet Prioritet Tabell 16. Beskriver ett generellt upplägg för svenska elitkanotister på seniornivå.

P e r i i o d 5

1 5 2 0 s s e e p – 3 0 s s e e p Återhämtning Mental vila Hälsokontroll 15st

---

--- --- --- --- --- --- ---

--- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- ---

T o t t a l t

365st > 280st > 355 > 155 > 145 > 28 > 500 > 683

> 750h

% av total träningstid 15-20 % 1-3 % 0,5-1 % 3-5 % 10-15 % 15-25 % 30-35 % 27

Tester och uppföljning

Kanotträning är i sin grundstruktur svår att mäta eftersom det är en utomhusidrott med väder, vind, temperaturskillnader i luft och vatten. Dessa variationer gör att det är svårt att göra jämförelser. Även om dessa svårigheter finns så kvarstår det faktum att genomförandet av tester gör det möjligt att kartlägga styrkor och förbättringspunkter hos utövaren. Syftet med testerna är att det ska styra och optimera träningsprocessen. Vid genomförandet av tester ska träffsäkerheten och tillförlitligheten vara hög. Testerna ska standardiseras så att testerna upprepas med samma precision och reliabilitet d.v.s. ett standardiserat förfarande, där testerna ska upprepas med samma förutsättningar mellan de olika testtillfällena för att kunna utläsa skillnaderna vid de olika testtillfällena. Okt. Nov. Dec. Jan. Feb. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Testerna ger information om den aktives fysiska status och en vägledning för feedback och utveckling av nya träningsplaner. Rätt utnyttjat är testerna motiverande och tillfällen att träna på att prestera maximalt. Det finns många saker att träna på i testsituationen: uppladdning, fokusering, lopplaner, teknik etc. Enda förbehållet är att det som testas måste kunna sättas i ett sammanhang. Detta för att den som testas ska känna att det är meningsfullt och stimulerande.

VO 2 max

Löpning Lab Lab

VO 2 max

Kanot Tröskel +4 min all out +30 sek all out Lab Lab Lab Lab

Läkarund. Hälsokontr. Screening/ Rörelsean.

X X

Cooper

3000 m X X X X X

Styrka

X X X X X X X

Paddelergo

4 min all out +30 sek all out X X X

Snabbhet

100 m

Anaerobt

250 m Test/ träning Test/ träning Test/ träning Test/ träning Test/ träning

Tröskel 5x2000

X X X X Tester svartskrafferade utförs i laboratoriemiljö vilket inte alla har tillgång till. Genom att kombinera grönt och orangeskrafferade områden, går det att plocka ihop ett testpaket som kan utföras i den lokala klubben. 28

Teststjärnan

Den ursprungliga idén med teststjärnan är att visa resultaten på ett pedagogiskt sätt och att den aktive ska kunna sätta in resultaten i ett sammanhang. Teststjärnan är utformad så att testerna som ingår ska kunna utföras på hemmaplan i den lokala klubben. Teststjärnan är en Oktogon där varje axel som utgår från centrum av hjulet utgör en fysisk kapacitet. Resultaten har omvandlats till en tiogradig skala. Kapaciteterna på paddelergometer är de prestationsmässiga krav som bedöms vara världsklass på seniornivå. Fyra minuter all out är det test som representerar uthålligheten medan 30 sek all out är snabbuthållighet och effektutveckling. Coopertest är ett löpkonditionstest. Styrketesterna visar de krav som krävs för att nå världstoppsnivå. Tolkningen av teststjärnan är att de olika delkapaciteterna indikerar vilka områden som ska prioriteras i träningsstrategin. Hur gör jag för att förbättra min prestation långsiktigt? Testerna som ingår i teststjärnan ska genomföras inom två dagar med samma förfarande vid varje tillfälle d.v.s. ordningsföljden på testerna och förutsättningarna ska vara densamma vid varje testtillfälle. Efter genomförda tester ska återkoppling av resultaten snabbast möjligt ges till den aktive. Återkoppling görs genom ett samtal i anlutning till att testerna är avlutade, den aktive skriver in värdena i testhjulet och reflekterar över sin prestation tillsammans med tränaren. Om testerna och samtalet utförs som beskrivits, skapar det mening och ett sammanhang för både aktiva och tränare. Nedan följer teststjärnan för damer och referenstabell. I teststjärnan är två testtillfällen inlagda. Teststjärna för herrar finns som bilaga nr 5. Testillfälle nr 1 , testillfälle nr 2 29

GRENENS ÖVRIGA FRAMGÅNGSFAKTORER

Teknik

De som tillhör världstoppen har i regel en utvecklad teknik. Teknikutvecklingen är något som alla aktiva ska ägna sig åt från tidig ålder. Med detta menas inte specialisering utan i varje steg i utvecklingen göra rätt. För de yngre handlar det om kordination genom lek och för de äldre, som nått internationell elit, handlar det om att göra små förändringar eller justeringar. Teknik innebär god rörelseekonomi. Ett bra tekniskt utförande innebär också att den aktive utför rörelsen med ett minimum av begränsningar. Detta ska leda till att den aktive förblir skadefri och som i sin tur leder till kontinuerlig utveckling. Nationellt har det gjorts en omfattande satsning på att lära ut teknik till tränare och aktiva, i b.l.a. det som kallas

Teknikens Grunder

. Det är för tidigt för att se hur väl detta har lyckats. Det som är tydligt är att många aktiva som når seniorålder inte har tillräckligt bra teknik och träningsbakgrund. Detta gör att teknik- och träningsprocessen inte ligger i fas med utvecklingen. Dessa processer fortgår därför in i senioråldern, när inriktningen i stället borde vara att göra små tekniska justeringar och finjustera träningsmängder. En effektiv teknik innebär att man får ”valuta” för den kraft man lägger ner i varje drag. Man har med andra ord en förmåga att förflytta kanoten långt på varje drag vid en given frekvens och kraftinsats. Tekniken hos världseliten idag karaktäriseras av: Ett avspänt, rytmiskt och balanserat helkroppsarbete. Ett effektivt benarbete – där kraften initieras med trycket mot fotbrädan och fortplantas i en rotation i höft och bål ut i armen och paddeln och ner i vattnet. God rörlighet i rotation, höft och baksida lår. Bra grepp och driv i vattnet. (Förmåga att driva kanoten långt på varje tag) Positiv vinkel alt/ neutral vinkl på paddelbladet i förhållande till vattnet under själva kraftinsatsen. En god förmåga att anpassa tekniken till olika vind- och vågförhållanden.

Rörlig och stabil

Ett bra tekniskt utförande innebär att den aktive ska kunna utföra rörelsen ledigt och med ett minimum av begränsningar. En god teknik förutsätter en fullgod funktionell rörlighet. Vad som är fullgod funktionell rörlighet slås fast vid en standardiserad screening där nio moment ingår i bedömningen. Stabilitet är en annan faktor som är viktig för att kunna låsa olika leder i förhållande till varandra och hålla emot för att kunna ta tillvara och utnyttja mesta kraft i rörelsen för att driva kanoten framåt. Screeningen Ingående moment;  Djup knäböj på två ben  Enbens knäböj     Djup enbensknäböj Utfallssteg på planka Raka benlyft (bålstyrka) Armhävning    Diagonallyft (vä/hö arm/ben) Skulderrörlighet Rotation (bröstrygg rörlighet i sittande) 30

Loppdisposition

Hur världseliten disponerar sina lopp skiljer sig åt mellan olika individer och besättningar. Rent energimässigt torde det kosta minst att snabbt komma upp i marschfart och behålla farten under hela loppet. Dock kommer andra faktorer in i bilden som t.ex. muskelfibertyp och vilket energisystem som är mest utvecklat. Den inbördes ordningen mellan Eirik Verås Larsen och Adam Van Koeverden i 2004 och 2012 års olympiska spel var densamma. Under OS i Aten skiljde det 2,13 sek dem emellan, under OS i London skiljde det 0,708 sek dem emellan. För Eirik´s del skiljde det 0,572 sek i sluttid i jämförelse mellan Aten och London. För Adam skiljde det 0,85 sek i sluttid mellan dessa spel. Jämför vi deras splittider från 2004 och 2012 finns det stora likheter. Trots att det gått åtta år mellan Aten och London handlar det om personligt loppupplägg och förmåga att disponera sträckan. Det krävs stora förberedelser för att göra sin bästa prestation en gång var fjärde år under knappa 3 ½ min. Disposition av sträckan är något som den aktive måste upprepa och träna på. GPS tekniken är ett område på snabb frammarsch. Även om de billigare varianterna kan vara något långsamma för att visa rätt fart i displayen är detta till trots, ett väldigt bra hjälpmedel för att träna på rätt fart. Genom att bryta ner loppen i mindre delar och att lära kroppen rätt fart för distansen med hjälp av GPS kommer man snabbare att lära sig distansen. En annan svårighet är att kombinera farten med den aktuella dagsformen. För att genomföra bra 1000 m lopp krävs det att väldigt precist pricka in rätt fart för dagen, för att nå den bästa sluttiden vid det aktuella tillfället. Rädslan för att bli trött gör många gånger att prestationen inte alltid blir som man tänkt sig. Detta är något som alla brottas med, oavsett om man är internationell eller nationell elit. På K1 och K2 1000 m herrar ser man en tendens att 1:a 250 m går fortast (0,8-3 sek) men att det sedan är relativt jämn fart på resterande 250 m splittar. På 500m är tendensen att 1:a halvan av loppet går fortast. Studerar man medaljörerna på K1, K2 och K4 OS 2008 går första 250 m i medel 3 sek fortare än andra 250m. Personer som är extremt snabba kan eventuellt tjäna på att utnyttja sin snabbhet i början av loppet och sedan lita på att försprånget håller in i mål. I bilaga 3, presenteras hur topp 3 (K1, K2, K4 1000 m och 500 m) disponerade sina lopp i OS 2004 Aten, OS 2008 i Peking OS 2012 London.

Formtoppning

Gemensamt för flera olympiska medaljörer från 2004 och 2008 är att de väntar att lägga in renodlad anaerobt lactacit arbete tills tidigast 4-5 veckor innan mästerskapet. Flera föredrar att hålla längd på dessa pass antingen genom längre intervaller eller fler upprepningar. Ex 10-12*200m, 6*800m, 8*500m. Några avstår helt från spjälkningspass (4 5*300m med lång vila) till förmån för pass i den ae- anaeroba zonen. Den totala träningsvolymen reduceras de sista 2-3 veckorna men man behåller frekvensen på passen. Flera släpper styrketräningen de två sista veckorna innan årets mästerskap. I den långsiktiga planen har de olika träningsåren olika prioritet. I dialog med tränaren kan den aktive prova på olika formtoppningsmodeller för att finna den optimala uppladdningen, sedan görs endast mindre justeringar. 31

Drivkraft och motivation

Kanot kräver många år av träning innan man uppnår internationell toppnivå. Vi lever i ett samhällsklimat där motivationen är drivkraften. Det är motivationen som är den enskilt största faktorn för att kunna genomföra stora träningsmängder och att sträva mot långsiktiga mål. Pengar och berömmelse är av underordnad betydelse. Vårt system bygger på motivation och ömsesidig förståelse mellan aktiva och ledare. Att vara aktiv i ett motiverande system kräver en stor grad av självständighet för att lyckas med sin idrott. De flesta kommer någon gång till ett avgörande beslut om det gäller studieinriktning eller karriär, det gäller ”att bestämma sig”. När man har ”bestämt sig” för att detta ska jag satsa på, uppfattas hinder på vägen som utmaningar som ska lösas för att uppnå sina mål. En idrottare som har bestämt sig har ett enormt fokus på att fullfölja uppgiften.

Idrotten i ett socialt sammanhang

De som bestämt sig för att satsa på idrotten är i de flesta fall medveten om att idrottskarriären sker under en begränsad del av livet och förutsättningarna i de flesta fall är från prepubertala stadiet och framåt. För att lyckas med idrotten handlar det om inre drivkrafter såsom motivation och psykisk energi. Det sociala sammanhanget med utbildning och familj är en förutsättning om man ska lyckas med sitt idrottande. Idrotten ska vara en del av den aktives liv men inte den aktives liv. En aktiv med för stor självidentifikation som idrottare kan vara direkt skadlig. För många idrottare har omställningen varit svår ”när lamporna släckts”.

Framgång som junior?

Länder med god kanottradition alternativt de länder som arbetat mycket systematiskt under lång tid, ex Tyskland, Ungern samt f.d. öststater, tenderar att få fram världsstjärnor i tidig ålder. Konkurrensen är en bidragande orsak till att dessa länder får fram aktiva som lyckas i en tidig ålder. Det är logiskt att internationellt framgångsrika juniorer har en relativt god prognos att lyckas även som seniorer, eftersom steget till senior är kort för en duktigt junior.

Framgång skapar förutsättningar

Utveckling och motivation går hand i hand. Framgångar genererar motivation som används som energi i träningsprocessen. Med framgångar kommer bekräftelse. Framgångar drar till sig intresse från förbund och sponsorer. Vilka prioriteringar som görs i livet hänger ihop med hur väl den aktive lyckas med sitt idrottande. Med idrottsliga framgångar ökar chanserna för att den aktiva väljer en studieinriktning och organiserar sitt liv för vad man vill uppnå som idrottsman.

Olika sätt att organisera elitidrottsverksamheten

Sverige har tidigare dominerat inom Norden med bredd och topp på elit, så är det inte längre. Danmark tog tag i sin elitsatsning i början av 1990 talet. Danskarna har organiserat sin elitverksamhet med olika kraftcenter och inriktningar. För att ingå i Team Danmark ska ska du också finnas med i den dagliga träningen på Baagsvard i Köpenhamn. På senare år kan vi se hur Danmarks elitsatsning har betalats sig med goda internationella resultat på alla nivåer. Norrmännen har genom åren skapat väldigt goda resultat. Framgångarna kan förklaras med att Norge har en kultur och tradition som löper som en röd tråd och genomsyrar verksamheten. Trots att klubbarna är relativt få fortsätter norrmän att skörda stora framgångarna. Både Danmark och Norge uppvisar goda internationella resultat från juniorålder och framåt. I jämförelse med våra nordiska grannar så har vi i Sverige tappat mark. 32

Krav på yttre stödapparat

Den aktive ska ha bra förutsättningar i vardagen för att underlätta satsningen. Skyddade paddelvatten, tillgång till styrketräningslokal och paddelmaskin samt lämplig terräng att bedriva konditionsträning. Inför mästerskap är tillgång till en bojad bana i närheten, något som underlättar uppladdningen inför tävling. En träningsgrupp med god träningskultur höjer kvantiteten och kvalitén på träningen. Träningsgruppen stimulerar erfarenhets- och kunskapsutbyte. Finns det en grupp av likasinnade skapas det naturliga samträningsmöjligheter i besättning. Utrustningsmässigt är pulsklocka och GPS bra hjälpmedel i träningen.

Medicinskt stöd

Den aktive ska regelbundet screenas för att kontrollera att rörligheten och funktion är tillfredsställande. Detta för att kunna utföra rörelser på ett korrekt sätt och därmed hålla sig skadefri. Screeningen utförs av sjukgymnaster, som är väl förtrogen med den specifika idrotten. Ur skadeförebyggande synpunkt ska kontinuerlig uppföljning ske av sjukgymnast och/eller massör. Det är viktigt att snabbt kunna sätta in rätt medicinsk behandling vid eventuell skada eller sjukdom, därför ska det finnas en medicinsk stödapparat runt den aktive, dit denne kan ringa direkt vid eventuell skada eller i preventivt syfte. Den aktive ska genomföra hälsokontroll med provtagning minst en gång per år. Lämpligt val av tidpunkt, t.ex. efter en lättare tränings- eller återhämtningsperiod. Detta för att se att den aktive är hel och frisk. Hälsokontrollen kan ge relevanta basvärden, som senare kan användas som referensvärden.

Ekonomi

Förutsättningen för att kunna satsa optimalt är att man har säkerställt ekonomiska möjligheteter för att organisera sitt liv på det sätt som är optimalt för träningen och balansen i livet.

Elitklubbar

Klubbarna har en central funktion när det gäller supporten på hemmaplan. Utbildade tränare som har tid att engagera sig, en bra träningsgrupp samt ekonomiskt stöd från klubben.

Tränaren

Långt ifrån alla aktiva på elitnivå har en egen tränare. Ett väl fungerande samarbete mellan tränare och aktiv garanterar utveckling. Dialog och kunskapsöverföring är fundamentala nycklar för att utvecklas.

Träningsdagbok

Träningsdokumentation och träningsutvärdering är framgångsfaktorer. Träningsdagboken ger information om träningsmängder och utförandet av träningen. Väl så viktig information när planerna inför framtiden ska läggas upp.

Förmåga att organisera sitt liv

Förmågan att planera och organisera sitt liv så att den aktive ger sig de bästa förutsättningarna för att träna och tävla optimalt. Förmåga att organisera livet är också avgörande för att må bra och ha balans. 33

Framtidens utvecklingsområden

1) Ökad träningsmängd

Nationellt måste träningsmängden öka, förbättra kontinuiteten och höja kvalitén på träningsprocessen. Vi ligger efter de främsta nationerna i träningsinsats, både kvalitativt och kvantitativt. Tränare och landslagsledning har en viktig pedagogisk uppgift att förmedla förståelsen av vilken insats som krävs i respektive utvecklingssteg för att nå den kapacitet som krävs för internationella resultat. Världseliten tränar idag mellan 650 och 900 timmar och nivåerna har legat på samma nivå under de 10-15 åren. Det finns ett samband mellan prestationsnivå och total träningsvolym nationellt men detta samband är svagare internationellt. Det finns inte något starkt samband med att den som tränar 900 timmar har en högre maximal syreupptagningsförmåga än den som tränar 700. Här ter sig träningsintensitet mer avgörande för progression. För hög träningsvolym gör ofta att de aktiva inte ”orkar” att upprätthålla fokus eller intensitet på de högintensiva passen. Det krävs en viss träningsvolym för att klara av att träna och tävla optimalt, ”vara tränad för att orka träna och tävla”. Hur hög denna basvolym är har visat sig vara högst individuell.

2) Ökat max syreupptag?

Internationellt har världseliten idag inte högre max syreupptag än vad de bästa hade för 10-20 år sedan. Generellt måste nivåerna upp nationellt.

3) Ökad andelen högintensiv uthållighets träning

Världseliten på 1000 m bedriver hög intensiv träning 3-4 gånger per vecka. Intervalltiden ligger mellan 3 och 8 min och intensiteten ca 90-95 % av max HF kanot dvs. på eller något över den anaeroba tröskeln. Farten är hög och ligger inte långt från marschfart på 1000 m. Ett generellt drag för svenska kanotister är att en stor del av deras träning hamnar i en mellanzon fart (3). De kör medelhårt hela tiden. Större variation och göra skillnader på olika kvaliteter skulle ge en bättre utdelning både vad det gäller peak VO 2 , tröskelvärde och paddelekonomi i de högre farterna.

4) Utveckla den lokala kapaciteten

I dagens världselit verkar den lokala kapaciteten vara en avgörande faktor för prestationen på 500 m och 1000 m. Man ser tydligt att de bästa kanotisterna har en lägre laktatprofil på submaximala belastningar än de mindre framgångsrika. Utveckla denna kapacitet nationellt drastiskt med mer tid i kanoten och kontinuitet.

5) Mer grenspecifik träning

Nationellt behöver de aktiva paddla mer i samtliga utvecklingssteg och betydligt högre nivåer under de första 4-5 åren som senior. Världseliten har lagt ner mycket tid i kanoten under sin karriär. För att utveckla teknik och paddelekonomi är tiden i den fart man vill bli effektiv i är avgörande. Man ser tydligt hur syreupptagningen sjunker på en given fart efter att ha bedrivit hård träning i samma fart under en längre period. 34

6) Maxfart

Maxfarten har en stor betydelse för prestationen. Ju högre maxfarten är i förhållande till marschfarten på tävlingsdistansen, desto större är sannolikheten att orka hela distansen ut samt att kunna hålla en kontrollerad och optimal teknik hela loppet. Maxfarten är speciellt viktigt på damsidan eftersom damerna generellt har en större andel långsamma fibrer och därför sämre förutsättningar att paddla i en hög hastighet. För att göra en världstid på 1:47 på 500 m, krävs ett snitt per 100 m på 21,4 sek. Detta ger en tid på 200 m på 42,8 sek. Tittar man på dagens svenska damelit ligger de flesta på 44-46 sek på distansen. Slutsatsen man kan dra här är att grundsnabbheten saknas för att kunna skapa uthållighet i denna höga fart. Även på en distans som 1000 m har maxfarten stor betydelse. Ett lopp i världsklass på herrsidan kan gå på 3:25 vilket ger en snittid på 20,5 sek per 100 m.

7) Kunskap om styrketräning och bålstabilitet

Svenska elitkanotister är generellt duktiga på att bedriva styrketräning året om. Den träning som bedrivs idag är främst fokuserad till överkroppen. Mer av styrketräningen borde bedrivas för att utveckla mer av kroppen eftersom kanot idag är så mycket mer än bara överkroppsarbete. Det som fattas är kunskapen om hur styrketräningen ska bedrivas året om och hur träningsprogrammen utformas för att matcha individen. När man jämför våra yngre elitseniorer med världseliten, både i K1 och i besättning, ser man en tydlig skillnad i mängd muskelmassa. Mängd muskelmassa är i sig ingen garanti för att man kan paddla fort men tvärsnittet på muskeln är till viss del proportionell till förmågan att utveckla kraft. Att utveckla muskelmassa tar tid speciellt i en idrott som kanot, där man bedriver uthållighetsträning parallellt. Därför bör styrketräningen komma in tidigt i utvecklingsskedet och bedrivs kontinuerligt året om.

Nationellt behöver ett större fokus läggas på att utveckla styrkan och stabiliteten i bålen eftersom den fungerar som en kraftöverföringsstation i paddelrörelsen. Både ben och överkropp behöver tränas parallellt i större utsträckning än idag. Komplexa styrkeövningar är att fördra framför isolerade. Rörelsehastighet och effektutveckling kommer att vara centrala begrepp.

8) Ökad anaerob förmåga

Kapaciteten har stor betydelse för prestationen i kanoten eftersom den står för ca 20-60% av energileveransen vid lopp från 200-1000 m . En kanotist kan producera upp till 20-22 mmol/l Hla i samband med ett lopp.

9) Formtoppning

Att hitta en formtoppningsmodell, som fungerar för varje individ är en central bit för att prestera bäst när det gäller.

10) Teknik

För att kunna utveckla tekniken krävs god balans i kanoten, hög kroppskännedom, styrka och rörlighet. Därför kan man behöva arbeta med dessa delfaktorer innan man kan göra förändringen på vattnet. 35

Jobba mycket med teknikutvecklingen i ungdoms och junioråldern. Det är av största vikt att individen tidigt har rätt bild i huvudet av hur rörelsen ska se ut. Det gäller att träna tillräckligt mycket och med rätt teknik under många år för att sätta en rörelse till perfektion.

11) Ökad sparring

Internationell sett har de bästa kanotisterna en mycket konkurrenskraftig träningsgrupp att träna med varje dag. Detta ger fokus och kvalité på varje pass. I Sverige är kanotisterna mer utspridda över landet och många bedriver sin träning själv. För att få en snabbare utveckling hos fler svenska kanotister samtidigt skulle det vara gynnsamt med 2-3 ställen där de bästa kanotisterna samlas och tränar.

12) Mästerskapskompetens

Vi har flera fina exempel där svenska kanotister presterat som bäst när det gäller. Ska vi behålla denna tradition är det viktigt att medvetet arbeta med mentala kapaciteten. För att skapa sig mästerskapskompetens krävs rutin och det är viktigt att matcha och coacha våra kanotister rätt.

13) Ökad kunskap om nutrition

Ökad kunskap om hur man optimalt ska tillföra näring före, under och efter träning och tävling är viktigt. Kunskap om val av livsmedel samt hur dessa ska kombineras i förhållande till varandra är en annan viktig faktor.

14) Medicinsk och fysiologisk support

Internationellt sett ligger Sverige efter på detta område. Flera nationer har tillgång till läkare, massörer och sjukgymnaster under läger och tävlingar.

Prioritera följande utvecklingsåtgärder!

          Fokus på träningen i vardagen Verka för att rätt träning och träningsmängd genomförs i respektive utvecklingsfas. Träna mer specifikt i kanoten – mer tid och fler mil! Systematiskt följa upp genomförd träning, kapacitets- och resultatutveckling. Hjälpmedel i form av GPS, videobearbetning och teknikuppföljning mm. Höja kompetensen hos aktiva och tränare. Fokus på att höja VO Individutveckling 2 . på land och i kanoten. Teknikutveckling i alla åldrar. Kunskap om styrketräning. 36

Utvecklingstrappan

Mängder av information och fakta har presenterats. Vilka slutsatser kan dras utav detta? Att prestera och idrotta på hög nivå är en komplex sammansättning av en mängd olika faktorer. Vi kommer att presentera en utvecklingstrappa som är ett verktyg för vad och hur mycket man ska träna i de olika utvecklingsstegen. Utvecklingstrappan är en modell byggt på progression, målet är att nå världstopp inom grenen. En utmaning i detta dokument är att berätta ”lagom” mycket. Risken är annars att resonmanget glider över till att bli ett träningskompendium. Kravprofilen ska ses som en vägledning och kan fungera som undervisningsmaterial i vissa sammanhang. I samband med att man börjar fundera i termer av att räkna tid och träningsvolymer, är det dags att använda träningsdagboken mer utförligt . Detta är ett ovärderligt utvärderingsinstrument för den aktiva och tränaren. Varje person är unik och träningsdagboken kan ge ovärderlig kunskap om tränings- och tävlingssituationen. Nedan presenteras utvecklingstrappan, men innan vi tar oss an uppgiften ska vi delge den information som behövs för att tolka utvecklingstrappan på rätt sätt. Syftet med utvecklingstrappan är att koppla ihop träningsbarhet och progression d.v.s. Vad är det som ska tränas inom ett visst utvecklingssteg och hur mycket. För att göra trappan överskådlig har vi valt att dela in de fyra största områden som är specifikt för kanot: 1.

Kanotträning (all träning som bedrivs i kanoten) Aerob träning (kondition) Styrka Teknik Träningen redovisas i timmar och avser passets totala längd oavsett om det gäller kanotträning, aerob träning eller styrka. I passet ingår uppvärmning, genomförandet och avvärmning. Inom varje utvecklingssteg ska träningen/ övningarna avpassas för att få mesta möjliga långsiktiga effekt. Till en början väljer vi att göra denna grova indelning med fyra olika områden d.v.s. varje område ska delas upp i olika träningskvaliteter. Det tekniska utförandet ska alltid finnas med oavsett träning. När vi vill förflytta oss snabbt och energisnålt är tekniken grundläggande. Tekniken är också viktig när vi belastar kroppen för att undvika onödiga belastningar och skador.

Rekryteringsstadiet 10-12 år.

I detta stadie är leken ett sätt att utföra fysisk aktivitet utan att tänka i termer av träning, eftersom leken är spontan och fokus ligger på att ha roligt. Motoriken är träningsbar och speciellt viktig i rekryteringsstadiet, eftersom i denna ålder är som mest mottaglig för denna typ av stimulans. Genom att hålla på med många olika saker under de tidiga åren tränas motoriken. Det krävs nya utmaningar för att stimulera den motoriska utvecklingen. Aerob träning fås genom lek och spontanidrott. Styrketräning sker naturligt genom lek i olika former.

Grundläggande period 13-15 år.

Utövaren har fastnat för idrotten och vill hålla på med detta i huvudsak för att det är roligt. Klubben och den sociala gemenskapen är det centrala för idrottaren i detta stadium. I detta steg handlar det om att lära sig att träna och att lära sig idrotten. Stor del av tiden ägnas åt teknikinlärning och färdigheter. I detta stadium ligger flickor ca två år före i utvecklingen jämfört med pojkar. I detta stadium är det stor spännvidd i mognad och fysisk utveckling. Varje individ och grupp är unik, det är en utmanande uppgift att tillgodose de olika behoven som finns och att se varje individ. 37

Fördjupningsperiod 16-19 år.

Utövaren satsar på sin idrott och har tydliga målsättningar med sitt idrottande. Tekniken finns alltid med i träningen. I detta utvecklingssteg ska tekniken utvecklas och förfinas. Träningsvolymerna stegras till att i slutet av perioden ligga på 650 tim.

Elitperiod 20-23 år.

Siktet är inställt på att bli så bra som möjligt och träningsinsatsen jämställs med ett heltidsjobb. Tekniken ska vara fullt utvecklad och endast mindre justeringar kan vara aktuella. Träningen och utvecklingen sker i dialog med tränaren för att optimera prestationen.

24 år

, i detta steg fattas strategiska beslut om vilken träningsinriktning och vilka metoder som krävs för att behålla sin plats i världstoppen och vidare utveckling. Träningsvolymerna och intensiteten kommer att variera över året. Det är något som måste vara helt klart för läsaren. Till grund för utvecklingstrappan har vi valt att använda oss av ett träningsår som är indelat i tre faser: 1. 2. Preparatory/ förberedande Competitive/ tävling 3. Transition/ övergång Nedan presenteras en svensk en utvecklingstrappa för kanot i olika utvecklingsfaser.

Träning/ Aktivitet

Träningsinsats Teknik Kanot (mil)

Lekande träning Rekryterings- Period (10-12 år) 100-200 tim.

1-3 pass/ vecka Alltid 20-70

Levande träning Grundläggande Period (13-15 år) 250-350 tim. (50)

6-8 pass/ vecka Alltid 125-175 Kanot (tim.) Aerob träning (tim.) 30-80 Lek + skolidrott 160-230 50-70 Styrka (tim.) Lek + skolidrott 40-50 Tabellen visar träningsprogression relaterat till ålder.

Ledande träning Optimeringsträning Fördjupnings- Period (16-19år) 450-650 tim. (67)

6-12 pass/ vecka Alltid 220-330 240-350 70-100 140-200

Träning/ aktivitet

Kanot (mil) Kanot (tim.) 30-80 Aerob träning (tim.) Ja! Styrka (tim.)

10-12

20-70 Ja!

125 160 50 40

150 195 60 45

175 230 70 50

220 240 70 140

256 277 80 160

293 314 90 180

330 350 100 200 Total träningstid 30-200 250 300 350 450 517 584 650

Hänvisning till http://www.kanot.com/ där finner du en utförligare version av utvecklingstrappan. 20

350 370 110 220 700

Elitperiod (20-23år) 700-850 tim. (75)

6-18 pass/ vecka Alltid 350-425 370-450 110-130 220-270

375 395 117 237 749

400 425 121 254 800

425 450 130 270 850

425 450 38

OS-program

Dag 1 K1 1000 m herrar, försök, semifinal K2 1000 m herrar, försök, semifinal K4 500 m damer, försök, semifinal Dag 2 K4 1000 m herrar, försök, semifinal K1 500 m damer, försök, semifinal K2 500 m damer, försök, semifinal Dag 3 Dag 4 K1 1000 m herrar, final A + B K2 1000 m herrar, final A + B K4 500 m damer, final A K4 1000 m herrar, final A K1 500 m damer, final A + B K2 500 m damer, final A + B Dag 5 K1 200 m herrar, försök, semifinal K1 200 m damer, försök, semifinal K2 200 m herrar, försök, semifinal Dag 6 00:35 00:50 01:05 01:15 K1 200 m herrar, försök, A + B K1 200 m damer, försök, A + B K2 200 m herrar, försök, A + B Tidsprogram Dag 5 00:00 00:15 00:25 Final 1000m K1 herrar Final 1000m C1 herrar Prisutdelning 1000m K1 herrar Prisutdelning 1000m C1 herrar Final 500m K4 damer Final 1000m K2 herrar Prisutdelning 500m K4 damer 01:25 01:40 01:55 02:05 02:15 Dag 6 Prisutdelning 1000m K2 herrar Final 1000m C2 herrar Final 1000m K4 herrar Prisutdelning 1000m C2 herrar Prisutdelning 1000m K4 herrar Final 500m K1, K2 herrar Final 500m K1, K2 damer Bilaga 1 39

Loppdisposition för en svensk OS-medaljör K1 1000m herrar, maj 2004 Bilaga 2 Figur 6. Beskriver en svensk OS-medaljörs K1 1000m lopp på en svensk uttagningstävling i maj 2004. Blå kurva beskriver farten och röd kurva pulsen. Loppet är registrerat med hjälp av en SP1 10, ett hjälpmedel som innehåller GPS, pulsmätare och analysprogram i en och samma apparat. 40

Loppdispositioner OS 2004/2008/ 2012 OS London 2012 K1 200m Herrar

Plac 1. 2. 3. Namn McKeever Ed Storbritannien Craviotto Rivero Saul Spanien de Jonge Mark Canada

Sluttid

36.246 36.540 36.657

OS London 2012 K2 200m Herrar Sluttid

Plac 1. 2. 3. Namn Postriggay Yuru Dyachenko Alexander Ryssland Piatrushenka Raman Makhneu Vadzim Viryssland Heat Liam Schofield Jon Storbritannien 33.507 34.266 34.421

OS Aten 2004 K1 1000m herrar 1:a 250m

49.58

2:a 250m

50.93

3:e 250m

51.51

4:e 250m

53.87

Sluttid

03.25.89 50.33 52.05 52.27 52.76 03.27.04 03.28.02

1:a 250m

49.25

2:a 250m

51.96

3:e 250m

52.96

4:e 250m

52.153

Sluttid

03.26.323 51.01 52.03 51.80 52.43 52.25 53.04 52.282 49.985 03.27.342 03.27.485 03.30.198 Plac Namn Eirik Verås Larsen 1. Norge Adam van Koeverden 2. 3. Canada Max Hoff Tyskland 5. Anders Gustafsson Sverige

1:a 250m

49.76 48.74 50.47 50.24

2:a 250m

51.53 51.68 52.45 51.84

3:e 250m 4:e 250m

51.76 52.40 52.41 52.65 53.410 54.350 52.420 55.180

Sluttid

03.26.462 03.27.170 03.27.759 03.29.919 Bilaga 3 41

Plac Namn 1. Sverige 2. 3. Italien Norge Plac Namn 1. Tyskland 2. 3. Danmark Italien Plac Namn 1. Ungern 2. 3. 5. Portugal Tyskland Sverige Plac Namn 1. 2. 3. Ungern Tyskland Slovakien Plac Namn 1. Vitryssland 2. 3. Slovakien Tyskland 3. Plac Namn 1. Australien 2. Ungern Tjeckien

OS Aten 2004 K2 1000m herrar 1:a 250m 2:a 250m 3:e 250m 4:e 250m

47.43 47.00 50.57 50.03 49.64 52.61 50.780 49.844 48.81 50.24 50.26 50.218

OS Peking 2008 K2 1000m herrar 1:a 250m 2:a 250m 3:e 250m 4:e 250m

45.79 46.11 48.61 47.83 48.79 49.52 48.619 50.120 46.66 48.16 50.83 49.100

OS London 2012 K2 1000m herrar 1:a 250m 2:a 250m 3:e 250m 4:e 250m

44.97 45.16 45.93 47.62 48.05 48.23 48.91 48.61 48.06 48.140 47.870 47.890 45.06 47.00 48.97 50.770

OS Aten 2004 K4 1000m herrar 1:a 250m 2:a 250m 3:e 250m 4:e 250m

43.06 43.24 44.31 44.52 44.59 45.82 44.95 45.07 43.42 44.52 45.86 45.51

OS Peking 2008 K4 1000m herrar 1:a 250m 2:a 250m 3:e 250m 4:e 250m

41.38 41.28 43.72 43.30 44.63 45.40 45.984 46.623 41.88 43.56 46.15 46.086

OS London 2012 K4 1000m herrar 1:a 250m 2:a 250m 3:e 250m 4:e 250m

40.76 41.22 42.46 43.24 42.87 43.71 44.50 45.02 44.41 46.580 46.580 45.270

Sluttid

3.18.420 3.19.484 3.19.528

Sluttid

3.11.809 3.13.580 3.14.750

Sluttid

3.09.646 3.09.699 3.11.456 3.11.803

Sluttid

2.56.9 2.58.6 2.59.3

Sluttid

2.55.714 2.56.593 2.56.676

Sluttid

2.55.085 2.55.699 2.55.850 42

OS Aten 2004 K1 500m herrar

Plac Namn 1. Adam van Koeverden Canada 2. 3. Nathan Baggely Australien Ian Wynne Storbritannien

1:a 250m 2:a 250m

47.99 46.99 49.23 49.929 51.477 49.23

OS Peking 2008 K1 500m herrar Sluttid

1.37.919 1.38.467 1.38.547 Plac Namn 1. Ken Wallace Canada Australien 2. Adam van Koeverden Canada 3. 4. Tim Brabants Storbritannien Anders Gustafsson Sverige

1:a 250m 2:a 250m

47.07 46.84 48.00 47.91 50.182 50.790 49.671 50.537

OS Aten 2004 K2 500m herrar

Plac 1. 2. 3.

1:a 250m

42.71 43.23 43.29

2:a 250m

44.33 44.69 44.7

Sluttid

1.27.04 1.27.92 1.27.99

Sluttid

1.37.252 1.37.630 1.37.671 1.38.447 Plac 1. 2. 3. Namn Spanien Tyskland Vitryssland

1:a 250m

42.71 43.23 43.29

2:a 250m

44.33 44.69 44.7

Sluttid

1.27.04 1.27.92 1.27.99 3.

OS London 2012 K1 200m Damer

Plac 1. 2. Namn Carrington Lisa Nya Zeeland Osypenka Radomska Inna Ukraina Janics Natasa Ungern

Sluttid

44.638 45.053 45.128 43

OS Aten 2004 K1 500m damer

Plac Namn 1. Janics Natasa Ungern 2. 3. Josefa Idem Italien Caroline Brunet Canada

1:a 250m 2:a 250m

53.34 54.07 54.15 54.40 55.65 56.45

OS Peking 2008 K1 500m damer Sluttid

1.47.74 1.49.72 1.50.60 Plac Namn 1. Osypenka Radomska Inna 2. Ukraina Idem Josefa Italien 3. Wagner-Augustin Katrine Tyskland

1:a 250m 2:a 250m

53.54 53.36 53.62 57.133 57.317 57.402

OS London 2012 K1 500m damer Sluttid

1.50.673 1.50.677 1.51.022 Plac 1. 2. 3. 10. Plac Namn 1. 2. 3. 4. Kozak Danuta Ungern Osypenka Radomska Inna Ukraina Hartley Bridgitte Sydafrika Sofia Paldanius Sverige Plac 1. 2. 3. 8. Plac 1. 2. 3.

1:a 250m 2:a 250m

54.23 53.67 55.14 55.05 57.220 59.010 57.780 58.140

OS Aten 2004 K2 500m damer 1:a 250m 2:a 250m

Namn Ungern Tyskland Polen Sverige 47.96 47.73 48.06 50.03 50.14 51.80 52.01 53.09

OS Peking 2008 K2 500m damer 1:a 250m 2:a 250m

Namn Ungern Polen Frankrike 49.16 49.38 49.47 52.148 52.712 52.658

OS London 2012 K2 500m damer 1:a 250m 2:a 250m

Namn Tyskland Ungern Polen Sverige 49.31 49.22 49.50 51.33 52.900 54.050 54.500 54.030

Sluttid

1.51.456 1.52.685 1.52.923 1.53.197

Sluttid

1.38.1 1.39.5 1.40.1 1.43.1

Sluttid

1.41.308 1.42.092 1.42.128

Sluttid

1.42.213 1.43.278 1.44.000 1.45.367 44

Plac 1. 2. 3. Plac 1. 2. 3. Plac 1. 2. 3.

OS Aten 2004 K4 500m damer 1:a 250m 2:a 250m

Namn Tyskland Ungern Ukraina 46.00 45.70 47.10 48.34 48.83 49.09

OS Peking 2008 K4 500m damer

Namn Tyskland Ungern Australien

1:a 250m

44.84 45.83 46.76

2:a 250m

47.391 47.141 47.944

OS London 2012 K4 500m damer 1:a 250m 2:a 250m

Namn Ungern Tyskland Vitryssland 44.40 44.63 44.27 46.420 46.660 47.130

Sluttid

1.34.34 1.34.53 1.36.19

Sluttid

1:32.231 1.32.971 1.34.704

Sluttid

1.30.827 1.31.298 1.31.400 Världstopplistan över de bästa tiderna i K1, K2 & K4 200m, 500m & 1000m

200 m Tid

K1 W 0:38,970 K2 W 0:35,878 K4 W 0:33,778 K1 M 0:33,980 K2 M 0:31,532 K4 M 0:29,023 C1 M 0:38,363 C2 M 0:35,760 C4 M 0:32,753

500 m

K1 W 1:47,066 K2 W 1:37,071 K4 W 1:30,719 K1 M 1:35,630 K2 M 1:26,873 K4 M 1:19,650 C1 M 1.45,614 C2 M 1:38,020 C4 M 1:29,956

1000 m

K1 W 3:52,461 K2 W 3:31,741 K4 W 3:13,296 K1 M 3:22,485 K2 M 3:09,190 K4 M 2:47,734 C1 M 3:46,201 C2 M 3:28,531 C4 M 3:14,459

År

1994 GER Schmidt, Birgit Milano 2012 GER Weber-Dietze Zagreb 1997 ROM Limbau-Ionita-Toma-Radu Plowdiv 1992 FRA Lasak, Olivier Szeged 2010 FRA Hybois-Jouve Poznan 1997 HUN Kajner-Fehervary-Pager-Bee Plowdiv 2001 CUB Balceiro, Ledy F. Sevilla 2007 LTU Gadeikis-Labuckas Gerardmer 1997 ROM Venturis-Averan-Ciucu-Mardale Duisburg 2002 GER Reinhardt, Nicole Szeged 2002 AUT Schuring-Schwarz Szeged 2010 GER Fischer-Reinhardt-Wagner-Dietze Trasona 2008 CAN V.Koeverden,Adam Poznan 2008 BLR Piatrushenka-Makhneu Poznan 2002 SVK Riszdorfer-Riszdorfer-Vleck-Baca Szeged 2002 RUS Opalev, Maxim Szeged 2011 RUS Ignatov-Shtyl Duisburg 2002 HUN Malomsoki-Kozmann-Belicza-Ivan Szeged 2010 GBR Cawthorn, Rachel Duisburg 2001 HUN Csipes-Szabo Belgrad 2003 HUN Rasztötzsky-Dekany-Fazekas-Janics Gainesville 2011 GER Hoff, Max Belgrad 2011 GER Hollstein-Ihle Belgrad 2011 GER SVK Broeckl-Gleinert-Hoff-Mittelstedt Szeged 2004 ESP Cal-Figuiora, David Athen 2001 CUB Rojas-Pereira Sevilla 2006 GER Nuck-Holtz-Breuing-Lück Racice Bilaga 4 45

Teststjärna Herr

Bilaga 5 46

Kravanalys Kajak Sprint - Svenska Kanotförbundet

Transcript Kravanalys Kajak Sprint - Svenska Kanotförbundet

SKF:s Kravanalys Kajak Sprint

Svenska Kanotförbundet 2013

Innehållsförteckning

Inledning

Grenens karaktär, utveckling och framtidsprognos

Grenens tävlingssystem, tävlingsform och tävlingsfrekvens

Kravanalys

Kajak sprint

Internationella regelsystemet idag

Tävlingsfrekvens

Grenens krav på olika fysiska delkapaciteter

Träning och träningsinsats

The Annual Plan

Tester och uppföljning

GRENENS ÖVRIGA FRAMGÅNGSFAKTORER

Framtidens utvecklingsområden

Directory