Transcript Fiskevplan-2011 kompletterad (pdf)

Fiskevårdsplan för Råån 2011
Rååns Fiskevårdsområdesförening
Eklövs Fiske och Fiskevård
Anders Eklöv
Eklövs Fiske och Fiskevård
Håstad Mölla, 225 94 Lund
Telefon: 046-249432
E-post: [email protected]
www.fiskevard.se
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Innehåll
1
Sammanfattning
3
2
Inledning
4
3
3.1
Fisk- och kräftförekomst
Elfiske
5
6
4
4.1
4.2
Fiskevård
Föroreningar
Utförda fiskevårdsarbeten
8
9
9
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
Biotopinventering
Påarpsbäcken
Gantoftabäcken
Ormastorpsbäcken
Gedsholmsbäcken
Ottarpsbäcken
Rönnarpsbäcken
Sireköpingebäcken
Tarstadsbäcken
10
11
12
13
14
15
16
17
18
6
6.1
Åtgärdsförslag
Påarpsbäcken, Gantoftabäcken,
Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken
Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken,
Sireköpingebäcken, Tarstadsbäcken
19
21
7
Beräkning av smoltproduktion
21
8
Referenser
22
6.2
20
Bilagor
Bilaga 1
Provfiske
Bilaga 2
Kartering vattenbiotop
Bilaga 3
Vandringshinder
Bilaga 4
Data med uppgifter från biotopinventering med foto
2
Fiskevårdsplan Råån 2011
1
Eklövs Fiske & Fiskevård
Sammanfattning
Fiskevården i Råån har varit en central roll för att utveckla sportfisket i
positiv riktning. Ett målmedvetet arbete med att förbättra vattenkvalitén
och öringens lek- och uppväxtområde har medfört att Råån idag hyser ett
av Skånes bättre havsöringbestånd. Råån mynnar i norra delen av
Öresund, rinner genom en tydlig dalgång, med tillrinnande biflöden.
Vattendragen är till stora delar påverkade av dikning och långa partier av
de ursprungliga bäckfårorna är lagda i kulvert. Förbättrad vattenkvalité i
kombination med omfattande fiske- och vattenvårdande åtgärder har
medfört en positiv utveckling av åns fauna. I Råån förekommer idag ca 20
fiskarter, varav de vanligast förekommande är öring, grönling, småspigg
och ål.
Det huvudsakliga fiskevårdsarbetet som bedrivits inom Råån har varit
biotopvård samt trädplanteringar på områden som har varit påverkade av
rensning och dikning. Ett stort antal vandringshinder har åtgärdats med
utrivning eller etablering av fiskvägar. Stora insatser har gjorts i åns
tillflöden med mycket goda resultat. I flertal tidigare öppna dikade sträckor
med kraftig igenväxning har åns mer naturliga karaktär återskapats med
stor variation av bottenstrukturen och en god beskuggning. Dessa sträckor
utgör idag viktiga områden för havsöringens lek- och uppväxt.
En fiskevårdsplan har tidigare tagits fram för Rååns huvudfåra och åns
större tillflöden (Eklöv 2009). För att komplettera denna plan har
inventering av åtta mindre tillflöden utförts under 2011. Inventering har
utförts med elfiske och biotopkartering. Lekplatser från öring har
registrerats vid biotopkartering. Med underlag från dessa undersökningar
har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även redovisning av
tidigare fiskundersökningar och åtgärder. Tillsammans utgör detta
underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. Inför framtida åtgärder är det
viktigt med ett helhets grepp över hela vattendraget med målsättning att
återställa vattendragets hydrologiska och ekologiska funktion. Exempel på
åtgärder är, att anlägga bredare skyddszoner där det utförs en
kombination med avfasning av kanterna, förstärkning och biotopåtgärder
med sten och block samt trädplantering för att öka beskuggningen.
Åtgärderna bör utformas så att breddning kan ske utan risk för erosion
samt att sträckorna är väl beskuggade, vilket medför att framtida
underhållsrensningar kan undvikas.
Inom de inventerade vattendragen leker havsöring regelbundet. Under
hösten och vintern 2011 registrerades lekplatser i samtliga vattendrag. Vid
provfiske fångades öring, grönling, småspigg, ål och signalkräfta. Ett flertal
åtgärder kan utföras för att förbättra bäckarnas vattenbiotop och närmiljö
och därmed öka förutsättningarna för en rik fauna.
3
Fiskevårdsplan Råån 2011
2
Eklövs Fiske & Fiskevård
Inledning
Råån rinner ut i Öresund söder om Helsingborg. Historiskt sett har Råån
varit mycket förorenad från industrier, lantbruk och utsläpp från enskilda
och kommunala avlopp. Under den senaste 30 års perioden har
vattenkvalitén förbättrats betydligt och idag är fiskfaunan relativ
opåverkad. Trots en allmän förbättring av vattenkvalitén sker dock fiskdöd
vissa år i några tillflöden på grund av utsläpp via dagvatten eller kulvertar.
För havsöring finns inga definitiva vandringshinder i huvudfåran och
öringen kan vid gynnsam vattenföring vandra upp i samtliga tillflöden.
Fiskevårdsplanen berör åtta av Rååns mindre tillflöden, Påarpsbäcken,
Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken, Ottarpsbäcken,
Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken och Tarstadsbäcken (karta 2.1).
Karta 2.1 Råån med tillflöden. Tillflöden som inventerats under 2011 är
markerade med rött.
Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på
lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt
beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö, vilket också
kan variera under fiskens olika livsstadier. I Råån leker öringen under
hösten och vintern (oktober-januari) och är beroende av ett grusigt stenigt
material med låg andel av finare material för sin lek. Storleken av lämpliga
lek- och uppväxtområden kan vara en begränsande faktor för
populationsstorleken för laxartad fisk. För vandrande bestånd är det som
regel uppväxtområdets storlek som är begränsande medan det för
4
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
stationära bestånd oftast är antalet lekfiskar som är avgörande för
beståndets storlek. Detta medför att tätheten av öring skiljer sig mellan
stationära och vandrande bestånd, med ca 10 gånger högre täthet av
årsungar i vandrande bestånd jämfört med stationära (tabell 2.1).
Tabell 2.1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande
och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, 090216). Tätheterna anges i
antal per 100 m2.
Vattendragsbredd
Öring 0+
Öring > 0+
Antal elfisken
Stationära bestånd
<2m 2-4m 4-8m >8m
39.7
20
18.2
8.4
26.6
18.1
14.1
10.5
99
218
169
108
<2m
197.0
40.1
235
Vandrande bestånd
2-4m 4-8m
99.9
50.2
27.7
15.4
445
280
>8m
32.4
8.0
286
För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Råån och dess tillflöden behövs ett underlag för hur
vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en
biotopinventering under hösten och vintern 2011 i 8 mindre tillflöden till
Råån, vilket kompletterar tidigare inventeringar (Eklöv 2009).
Målsättningen är att bedriva en långsiktig förvaltning av fiskevården i
Råån. På uppdrag av Rååns Fiskevårdsområdesförening och
Helsingborgs kommun har Eklövs Fiske och Fiskevård tagit fram denna
fiskevårdsplan. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar,
biotopinventering, kartläggning av vandringshinder och tidigare
fiskevårdsarbeten. Biotopinventering och elfiske har utförts av Eklövs
Fiske och Fiskevård. Roger Ekström och Lars Johansson har hjälpt till
med sammanställning av tidigare arbeten. Denna rapport redovisar
förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. Rååns
Fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Skåne och Helsingborgs
kommun har finansierat fiskevårdsplanen.
3
Fisk- och kräftförekomst
I Råån förekommer ett relativt stort antal fiskarter. Vid elfiske mellan åren
1992-2011 har 12 olika arter påträffats (tabell 3.1). Andra arter som
förekommer är braxen, id, groplöja, havsnejonöga, karp, ruda, sarv och
storspigg (Roger Ekström muntl.). Totalt förekommer ca 20 olika fiskarter
inom vattensystemet, det kan förekomma fler arter då utförda
inventeringar inte täcker hela vattensystemet. De vanligast förekommande
arterna i Råån är öring, grönling och småspigg (Eklöv 2009). Tidigare
förekom flodkräfta i Råån, under 1990-talet har signalkräfta påträffats.
Flodkräftan har sannolikt försvunnit på grund av kräftpest och
föroreningar. Idag förekommer signalkräfta i Råån och är mycket talrik på
några lokaler.
5
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
2
4
1
2
2
12
x
x
x
x
x
x
x
x
x
3
2
2
Råån 1992-2011
Tarstadsbäcken
Sireköpingebäcken
Rönnarpsbäcken
Ottarpsbäcken
Gedsholmsbäcken
Ormastorpsbäcken
Art
Abborre (Perca fluviatilis)
Grönling (Barbatula barbatula)
Gädda (Esox lucius)
Lax (Salmo salar)
Mört (Rutilus rutilus)
Nejonöga (Lampetra spp)
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)
Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus)
Skrubbskädda (Platichthys flesus)
Småspigg (Pungitius pungitius)
Ål (Anguilla anguilla)
Öring (Salmo trutta)
Antal arter
Gantoftabäcken
Påarpsbäcken
Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade kräft- och fiskarter från
elfiskeundersökningar i 8 tillflöden (2011) samt totalt för Råån med tillflöden
(1992-2011).
x
x
3.1 Elfiske
Provfisken med elström har utförts under en lång period. De första
elfiskena utfördes i mitten av 1960-talet av Lunds Universitet (Åbjörnsson,
Brönmark, Eklöv 1999). Elfiske har även utförts av Länsstyrelsen och olika
fiskevårdskonsulter (Eklöv & Olsson 1994, Eklöv 2011). I Råån har det
utförts elfisken på >30 olika områden i huvudfåran med tillflöden. Syftet
med elfiskena har, dels varit en kontroll av vattenkvalitén, dels för att följa
upp utförda fiskevårdsåtgärder. Under 2011 i samband med inventering av
åns mindre tillflöden utfördes elfiske på 8 lokaler, varav 6 var nya lokaler,
resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Resultatet från provfisket
utgör underlag för framtida fiskevårdåtgärder i dessa tillflöden. Vid
provfisket 2011 registrerades 5 arter. Öring förekom på samtliga lokaler.
Näst vanligast var småspigg (4 lokaler), därefter grönling och signalkräfta
(tabell 3.2).
Tätheten av öring är normalt sett högre i smalare jämfört med bredare
vattendrag (tabell 2.1). Tätheten av 0+ öring var mycket hög i
Gantoftabäcken, vilket indikerar på bra förhållande för öringens lek- och
uppväxt inom detta område. I de andra tillflödena var tätheterna låga till
måttligt höga, betydligt under medelvärdet för Skånska vattendrag med
motsvarande bredd (figur 3.1). Detta trots att havsöring regelbundet leker i
dessa vattendrag.
6
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Tabell 3.2 Beräknad täthet (antal/100m2) för registrerade arter vid 2011 års
elfiske (för öring, 0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring).
Lokal
1. Påarpsbäcken
2. Gantoftabäcken
3. Ormastorpsbäcken
4. Gedsholmsbäcken
5. Ottarpsbäcken
6. Rönnarpsbäcken
7. Sireköpingebäcken
8. Tarstadsbäcken
öring
0+
>0+
15,4
378,0 46,0
39,7
70,2
64,5
30,9
6,1
13,7
32,5
38,4
0
grönling
småspigg
55,4
ål
signalkräfta
3,1
51,4
3,2
11,1
95,7
4,7
3,9
3,7
2,2
Låg öringtäthet och förekomst av småspigg, som är en tolerant art,
indikerar på en negativ påverkan på vattenkvalitén. Höga tätheter av
småspigg erhölls i Påarpsbäcken och Gedsholmsbäcken, vilket tyder på
en hög påverkansgrad på dessa vattendrag. Påarpsbäcken ligger inom ett
område där avrinningsområdet påverkas av ett flertal artificiella aktiviteter,
bl.a. mynnar en kulvert i bäcken från Köpingegårdens industriområde, där
förorenat dagvatten periodvis kommer ut. Uppströms den undersökta
lokalen i Gedsholmsbäcken, rinner bäcken öppet med låg fallhöjd och är
kraftigt igenväxt på en lång sträcka (ca 2 km) . Detta medför mycket
organiskt material i bäckfåran och sannolikt relativt låga syrgasförhållande
under sommarhalvåret som kan påverka fiskfaunan negativt.
Figur 3.1 Beräknad täthet av öring/100 m2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre
öring). Ref anger medelvärde för Skånska vattendrag enligt tabell 2.1
(medelbredd <2m).
Inom tre vattendrag har elfiske tidigare utförts, Ormastorpsbäcken (1999,
2000), Ottarpsbäcken (1999) och Rönnarpsbäcken (2002, 2009).
Tätheten av öring har varierat betydligt mellan de olika elfisketillfällena
(figur 3.2, 3.3, 3.4). Detta illustrerar en stor mellanårsvariation som kan
bero på flera faktorer såsom antalet lekfiskar, låga flöden under sommaren
och/eller negativ påverkan på vattenkvalitén. Resultaten visar även att de
undersökta vattendragen har en potential att hålla en täthet motsvarande
medelvärdet för Skånska vattendrag vid gynnsamma förhållanden.
7
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Figur 3.2 Beräknad täthet av öring/100 m2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre
öring) för lokalen i Ormastorpsbäcken. Ref anger medelvärde för Skånska
vattendrag enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m).
Figur 3.3 Beräknad täthet av öring/100 m2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre
öring) för lokalen i Ottarpsbäcken. Ref anger medelvärde för Skånska vattendrag
enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m).
Figur 3.4 Beräknad täthet av öring/100 m2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre
öring) för en lokal i Rönnarpsbäckens nedre del (ej fiskad 2011). Ref anger
medelvärde för Skånska vattendrag enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m).
4
Fiskevård
Råån har under en lång period varit kraftigt påverkad av föroreningar från
industrier, lantbruk, och enskilda avlopp. Detta har påverkat fiskfaunan
negativt, först under 1980-talet började vattenkvalitén uppnå den status så
8
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
att öring med framgång kunde reproducera sig i ån. Stort arbete har lagts
på att åtgärda föroreningskällor. Det huvudsakliga fiskevårdsarbetet som
har bedrivits inom Råån har varit biotopvård samt trädplanteringar på
områden som har varit påverkade av rensning och dikning samt att ta bort
vandringshinder.
4.1 Föroreningar
Trots förbättrad vattenrening sker det periodvis fiskdöd i Råån, senast
2007 i tillflödet Lussebäcken, då förorenat vatten rann ut uppströms
Ramlösa parken. Lussebäcken är det vattendrag som har störst
påverkansgrad från dagvatten, då den avvattnar stora områden med
bostäder, vägar och industriområden. Under sommarhalvåret med
perioder med torka är Rååns tillflöden mycket känsliga för lokala
föroreningar. Det finns fortfarande några enskilda avlopp med bristfällig
rening som negativt påverkar vattendragens fauna.
Uppstår en betydande föroreningssituation upptäcks detta oftast genom
att fisken dör, i första hand öringen då den är känsligast för påverkan.
Öringen utgör i dessa situationer ett tydligt biologiskt larm på att
vattenkvalitén har försämrats.
4.2 Utförda fiskevårdsarbeten
Utförda fiskevårdsarbeten har tidigare redovisats i fiskevårdsplan för Råån
(Eklöv 2009). Här redovisas de åtgärder som har utförts i de åtta tillflödena
som inventerades 2011. Utförda åtgärder i perioden 1985 till 2006 har
redovisats av Roger Ekström (Ekström 2006). Lars Johansson har
sammanställt åtgärderna som återges i tabell 4.1.
Foto 4.1 Fiskväg Rönnarpsbäcken, anlagd 2003.
Inom Påarpsbäcken har inga fiskevårdsåtgärder utförts. En våtmark har
däremot anlagts i bäckens nedre del, innan den rinner ut i Lussebäcken.
Havsöring kan passera dammen och vandra upp i Påarpsbäcken för lek.
Inom Gantoftabäcken har en fiskväg anlagts nedströms en vägkulvert med
9
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
uppbyggnad av block. Blocken har därefter ändrat läge och behov finns för
att bygga upp en ny fiskväg. I Ormastorpsbäcken har biotopåtgärder
utförs med utläggning av lekmaterial i bäckens övre delar. Längs
Gedsholmsbäcken har träd (al) planterats för att öka beskuggningen och
stabilisera kantzonen (foto 4.2). Dock har ett flertal alar tagits bort av
okänd anledning.
Foto 4.2 Alar längs Gedsholmsbäcken, planterade 2000.
Tabell 4.1 Utförda fiskevårdsarbeten i Rååns mindre tillflöden.
Vattendrag
Lokal
Biotopvård
År
Träd-
Fisk-
Anm
lekmaterial block plantering väg
Gantoftabäcken
Bårslövsvägen
2000
Ormastorpsbäcken
övre del
2003
x
Ormastorpsbäcken
övre del
2005
x
Gedsholmsbäcken inom strömbiotop
Ottarpsbäcken
2000
x
uppbyggnad nedstr kulvert
justering av block vid övergång
x
järnvägsöverg.
1997-1998
x
Rönnarpsbäcken
nedre del
2003
x
utskov i damm
Rönnarpsbäcken
Rönnarp
2003
x
överfallstrapppa vid vägkulvert
Rönnarpsbäcken
Rönnarp
2007
Sireköpingebäcken
Sireköpinge
2000-2002
Tarstadsbäcken
Köpingsberg
1991-1992
x
x
x
vägkulvert ombyggd
x
längs hela bäckens sträckning
x
de flesta träden har dött!
I övre delen av Ottarpsbäcken finns en banvall från ett äldre järnvägspår. I slutet
av 1990-talet rensades div. hinder i bäcken och block flyttades så att fisken kan
passera i kulverten under banvallen. I Rönnarpsbäcken har två fiskvägar byggts,
i utloppet av en våtmark och nedströms en vägkulvert (foto 4.1). Längs
Sireköpingebäcken har träd planterats längs bäckfåran. I Tarstadsbäcken har
biotopåtgärder utförts med utläggning av lekmaterial och block samt så har träd
planterats. Dessa dog senare, troligtvis efter besprutning vid ogräsbekämpning.
5
Biotopinventering
Biotopinventering utfördes i åtta av Rååns mindre tillflöden;
Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken,
Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken och Tarstadsbäcken
(karta 2.1). Dessa inventeringar har sammanställts och redovisas i bilaga
10
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
2 och 3. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp,
vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop,
omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats. Inventeringen
utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns
beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist
2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig öringbiotop klassats vad
gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt
ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till
mycket bra biotop för öring angetts. Sammanställning av biotopinventering
med åtgärdsförslag redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto
redovisas i bilaga 4. Totalt har en sträcka av 12 km inventerats, varav ca
800 m var lagd i kulvert. Sammantaget för de åtta tillflödena utgjorde 70%
av ström- och forsbiotoper (figur 5.1).
Figur 5.1 Strömförhållande för de åtta inventerade vattendragen.
5.1 Påarpsbäcken
Påarpsbäcken mynnar i Lussebäcken som avvattnar nordöstra delen av
Rååns avrinningsområde, rinner genom Ramlösa och mynnar i Rååns
nedre del. Inom Lussebäcken finns ett flertal långa kulvertar där fiskvägar
har anlagts. Havsöring kan idag fritt vandra upp till Påarpsbäcken.
Påarpsbäcken är rätad och dikad i hela sin sträckning men har en bra
fallhöjd, vilket medför relativt bra strömvattenbiotop, dock med en relativ
jämn bottenstruktur och med kraftig erosion på vissa partier (figur 5.2, foto
5.1). Havsöringen kan under nuvarande förhållande vandra upp ca 600 m i
vattendraget, därefter finns ett vandringshinder (vh) som utgörs av en lång
kulvert 440 m under järnväg och motorväg samt en uppdämd damm i
kulvertens övre del (fallhöjd vid damm är >3,5 m). Uppströms vh finns lekoch uppväxtområde på ca 1000 m2. I bäcken, nedströms vandringshindret,
mynnar en kulvert från Köpingegårdens industriområde, där förorenat
dagvatten periodvis kommer ut. Vid provfiske inom Påarpsbäckens nedre
del fångades sparsamt med öring och småspigg (bilaga 1). Vid
biotopinventeringen registrerades 17 lekplatser från havsöring (upp till
vandringhindret, foto 5.2). Inga biotopåtgärder har utförts i Påarpsbäcken.
En våtmark har anlagts i bäckens nedre del, innan den rinner ut i
Lussebäcken.
11
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Figur 5.2 Strömförhållande Pååarpsbäcken
Foto 5.1 Påarpsbäcken, erosion på östra sidan.
Foto 5.2 Påarpsbäcken, lekplats från havsöring.
5.2 Gantoftabäcken
Gantoftabäcken rinner ut i Råån vid Gantofta. Bäcken har ett bra fall och
domineras av ström och forspartier (figur 5.3). Opåverkad vattenbiotop
finns i bäcken nedre del, med mycket block och död ved samt en bred
naturlig skyddszon (str 2-4). Längre upp rinner bäcken i kant med
omgivande åkermark och är kulverterad uppströms sträcka 5. Partiellt
vandringhinder finns vid kulvert under vägbro. Vi provfiske fångades rikligt
12
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
med öring och grönling (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades
11 lekplatser från havsöring. Inga biotopåtgärder har utförts i
Gantoftabäcken. Fiskväg har anlagts nedströms vägbro.
Figur 5.3 Strömförhållande i Gantoftabäcken.
Foto 5.3 Gantoftabäcken (sträcka 4), opåverkad vattenbiotop.
5.3 Ormastorpsbäcken
Ormastorpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier
(figur 5.4). Nyckelbiotop finns i bäckens mellersta del, med mycket block
och död ved (str 3-4, foto 5.4). Längre upp rinner bäcken mer öppet längs
ängsmark (foto 5.5). Uppströms sträcka 7 är bäcken lagd i kulvert.
Provfiske har utförts vid flera tillfällen inom sträcka 5, måttlig till riklig
förekomst av öring (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 16
lekplatser, ett flertal lekfiskar observerades dessutom i anslutning till
lekplatserna. Biotopåtgärder har utförts i bäckens övre delar med
utläggning av lekmaterial. En våtmark har anlagts vid sidan om bäcken i
dess nedre del.
13
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Figur 5.4 Strömförhållande i Ormastorpsbäcken.
Foto 5.4 Ormastorpsbäcken (sträcka 4), nyckelbiotop.
Foto 5.5 Ormastorpsbäcken (sträcka 6), lekplats.
5.4 Gedsholmsbäcken
Gedsholmsbäcken mynnar i Tjutebäcken. Bäcken är dikad och rätad längs
hela sin sträckning, där den nedre delen (900 m) har en bra fallhöjd med
en relativt god strömvattenbiotop, dock finns kraftig erosion på vissa
14
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
partier (str 2 och 3). Skyddszon saknas på några sträckor (foto 5.6).
Uppströms strömbiotoperna har bäcken en liten fallhöjd, låg beskuggning
och är kraftigt igenväxt (str 4 och 5), vilket utgör merparten av bäckens
sträckning (figur 5.5). Uppströms sträcka 5 är bäcken lagd i kulvert.
Provfiske utfördes inom sträcka 3, måttlig täthet med öring och småspigg
registrerades (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 19
lekplatser. Inom de nedre delarna har trädplantering med al utförts.
Figur 5.5 Strömförhållande i Gedsholmsbäcken.
Foto 5.6 Gedsholmsbäcken (sträcka 2).
5.5 Ottarpsbäcken
Ottarpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier
(figur 5.6). Relativ opåverkad vattenbiotop finns i bäckens nedre och
mellersta delar, där bäcken naturligt ringlar fram över betesmark med
mycket sten och block (str 1-4, foto 5.7). Längre upp är bäcken rätad och
dikad i anslutning till en äldre banvall, där ett definitivt vandringshinder
finns (bilaga 3). Uppströms vandringshindret finns begränsat med
potentiella lek- och uppväxtområde. Provfiske har utförts vid flera tillfällen
inom sträcka 2, riklig med öring och förekomst av grönling, småspigg och
signalkräfta har registrerats (bilaga 1). Vid biotopinventeringen
observerades 10 lekplatser.
15
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Figur 5.6 Strömförhållande i Ottarpsbäcken.
Foto 5.7 Ottarpsbäcken (sträcka 4).
5.6 Rönnarpsbäcken
Rönnarpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier
(figur 5.7). Nyckelbiotop finns i bäcken mellersta del, med mycket block
och död ved (sträcka 4, 5, foto 5.8). Uppströms väg 110 är bäcken rätad
och dikad och en anlagd damm (våtmark) utgör vandringshinder.
Figur 5.7 Strömförhållande i Rönnarpsbäcken.
16
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Elfiske har utförts på 2 sträckor (str. 3, 9), öring har registrerats i låga till
mycket höga tätheter (bilaga 1). En fiskväg har byggts i anslutning till
vägövergång (str 3). Bäcken påverkas vissa år negativt av mycket låga
vattenflöden. Vid biotopinventeringen registrerades 4 lekplatser.
Foto 5.8 Rönnarpsbäcken (str 4).
5.7 Sireköpingebäcken
Sireköpingebäcken har ett bra fall och domineras av strömpartier (figur
5.8, foto 5.9). Två dammar utgör definitiva vandringshinder för fisk.
Uppströms dessa finns en fiskodling med fyra mindre dammar. Uppströms
dammarna är bäcken rätad och dikad men har ett bra fall och en fin
strömvattenbiotop (ca 1100 m2 lek- och uppväxtområde). Provfiske
utfördes inom sträcka 2, måttlig täthet med öring och signalkräfta
registrerades (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 8
lekplatser nedströms dammarna. Uppströms dammarna registrerades 3
lekplatser, vilket tyder på att det finns ett stationärt öringbestånd i bäckens
övre del (foto 5.10). Trädplantering har utförts längs bäcken.
Figur 5.8 Strömförhållande i Sireköpingebäcken.
17
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Foto 5.9 Sireköpingebäcken (sträcka 2).
Foto 5.10 Sireköpingebäcken, lekplats (sträcka 7).
5.8 Tarstadsbäcken
Tarstadsbäcken rinner ut i Tirupsbäcken, har en stor fallhöjd och
domineras av strömpartier (figur 5.9). Inom sträckan finns tre kulvertar
med en total längd av 180 m. Havsöring kan passera dessa vid måttligt till
höga flöden.
Figur 5.9 Strömförhållande i Tarstadsbäcken.
18
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
I bäckens övre del finns en fin relativ opåverkad strömbiotop. Uppströms
sträcka 4 är bäcken kulverterad på ett långt parti (600 m, fall > 7 m), vilket
utgör vandringshinder. Provfiske har utförts inom sträcka 3, öring och
småspigg erhölls (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 29
lekplatser. Biotopåtgärder har utförts med utläggning av lekmaterial och
block samt trädplantering.
Foto 5.11 Tarstadsbäcken (sträcka 2), erosion på strandbrink.
6
Åtgärdsförslag
De åtgärder som föreslås, utgör främst att återställa åns naturliga karaktär
och dess hydrologiska funktion. Vid åtgärder måste hänsyn tas till
vattendragets flödesförhållanden, risk för erosion och översvämning. De
åtgärder som föreslås är på områden som har varit påverkade av dikning
och rensning. Problemställning under nuvarande förhållande är oftast,
höga raka kanter, låg beskuggning, vilket medför igenväxning som orsakar
översvämning och erosion vid höga flöden. Detta medför i sin tur ett ökat
behov av underhållsrensningar. På sikt medför detta att det är mycket
vatten under korta perioder och låga flöden under merparten av tiden
(sommarhalvåret). Detta medför låga flöden under perioder när vatten
behövs för livet i ån och för lantbruket.
Åtgärderna föreslås att i första hand utföras i en kombination med
avfasning, breddning av åfåran, förstärkning av bottenprofil (med
lågvattenfåra) och biotopåtgärder med sten och block samt trädplantering
för ökad beskuggning. På detta sätt kan ett nytt flodplan skapas som
naturligt kan brädda utan risk för översvämning och erosion.
Vattendragets funktionella bredd kommer att öka och skyddszoner
kommer att flyttas ut jämfört med dagens situation. I områden med lägre
fall kan istället meandring återskapas, så att vattendraget naturligt kan
översvämma vid högvatten. Omgivande mark måste då utgöras av ängsoch betesmark.
Några fiskvägar behöver byggas om för att fungera mer långsiktigt. Det
finns ett årligt behov av underhåll och rensning uppströms kulvertar för att
19
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
säkerställa fiskens vandring. På sikt bör de kulvertar som kan, brytas upp
och vattendragen återställas. På sträckor som saknar skyddszoner bör
sådana anläggas för få en buffert mot ån. Det finns några områden där ån
svämmar över och som har en naturlig förutsättning för våtmarker, på
dessa områden föreslås att våtmarker anläggs (översvämnings
våtmarker). Föreslagna åtgärder förväntas att på sikt ge fiskfaunan stabila
förhållanden, med mindre igenväxtning och minskat behov av
underhållsdikning.
Nedan redovisas de åtgärder som föreslås i Rååns mindre tillflöden (tabell
6.1, 6.2).
6.1 Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken,
Gedsholmsbäcken
Tabell 6.1 Åtgärdsförslag för Påarpsbäcken, Gantoftabäcken,
Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken.
Sträcka
3
3
4
4
4
7
2
3
4
5
3
2
3
3
4
5
Åtgärd
Påarpsbäcken
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Utläggning sten-block
Avfasning, sten-block
Åtgärda dagvatten utsläpp från industriområde
Ta bort kulvert och träd som orsakar erosion
Avfasning för att minska erosion, provfiske
Gantoftabäcken
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Fiskväg nedströms kulvert
Årlig rensning av kulvert (övergång)
Rensa upp vid kulvert + årlig rensning
Ormastorpsbäcken
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Gedsholmsbäcken
Avfasning, bredare skyddszon
Avfasning, sten-block, bredare skyddszon
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Avfasning, trädplantering
Avfasning, trädplantering
20
X-koordinat
Y-koordinat
6214601
6214601
6214573
6214562
6214611
6214366
1310772
1310772
1310889
1310926
1311178
1311851
6211256
6211313
6211312
6211399
1312859
1312975
1312984
1313547
6207666
1317161
6210557
6210758
6210940
6211220
6212366
1321085
1321118
1321032
1320901
1320686
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
6.2 Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken,
Tarstadsbäcken
Tabell 6.2 Åtgärdsförslag för Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken,
Sireköpingebäcken, Tarstadsbäcken.
Sträcka
3
5
4
9
1
2
7
7
1
2
2
3
3
3
4
7
Åtgärd
Ottarpsbäcken
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Årlig rensning av kulvert under banvall
Rönnarpsbäcken
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Sireköpingebäcken
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Årlig rensning av kulvert (vägövergång)
Provfiske
Ta bort kulvert som rasat i bäckfåran
Tarstadsbäcken
Avfasning, sten och block, trädplantering
Laga kulvert, avfasning, block
Årlig rensning av kulvert
Årlig rensning av kulvert
Trädplantering
Årlig rensning av kulvert (övergång)
Årlig rensning av kulvert
X-koordinat
Y-koordinat
6205576
6205991
1319617
1319721
6204144
6204244
1321139
1321690
6203261
6203381
6203648
6203643
1324602
1324646
1325000
1325057
6202369
6202488
6202488
6202407
6202407
6202504
6202585
1325255
1325353
1325353
1325622
1325622
1325833
1325989
Beräkning av smoltproduktion
Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av
lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av
öringungar för vattendraget. För att beräkna antalet öringsmolt anger
Degerman m.fl. (2001) en beräknings modell, beräknat på antalet 0+
hösten före smoltutvandring. Från andra vattendrag har smoltproduktion
angetts till mellan 6-28 smolt/100 m2 beräknat på hela vattendragsytan
(Degerman m.fl. 2001).
Smoltproduktion = S = (0.15 x (hösttäthet av 0+))
Tätheten av öringungar i Råån med tillflöden har varierat mellan olika år.
För huvudfåran och ett flertal tillflödet finns data från flera år. Beräknat
medelvärde av öringtäthet för de undersökta lokalerna i Råån ligger dessa
i nivå och över genomsnittet för Skånska vattendrag (tabell 2.1 ).
Vid beräkning av potentiell smoltproduktionen har medeltäthet för Skånska
vattendrag använts. Tätheten av öring är beroende av vattendragets
bredd, vilket medför högre produktion i mindre vattendrag. Vid beräkning
med dessa modeller skulle smoltproduktionen av öring ligga på 5
smolt/100 m2 i vattendrag med en bredd >8 m, 7,5 smolt/100 m2 i
vattendrag med en bredd 4-8 m, 15 smolt/100 m2 med en bredd 2-4 m. I
de mindre tillflödena (bredd <2 m) har en smoltprodukltion på 30 smolt/100
21
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
m2 tidigare använts (Eklöv 2009). De inventerade vattendragen 2011 har
samtliga en medelbredd < 2m, tätheten av 0+ öring var, förutom
Gantoftabäcken, dock lägre jämfört med medelvärdet för Skånska
vattendrag. Det har därför använts en smoltproduktion på 20 smolt/100 m2
för dessa vattendrag. För Rönnarpsbäcken har en lägre produktion
använts (5 smolt/100 m2), då bäcken visar år bitvis torkar ut. Ytan som
har använts vid beräkning är ström- och forspartier som har klassats till
goda till mycket goda uppväxtområden.
Den potentiella smoltproduktionen för de inventerade vattendragen har
beräknats till ca 1500 öringsmolt. (tabell 7.1).
Tabell 7.1 Uppmätt yta (m2) lämplig uppväxtmiljö för öring samt beräknad årlig
potentiell smoltproduktion för 8 tillflöden.
Vattendrag
Påarpsbäcken
Gantoftabäcken
Ormastorpsbäcken
Gedsholmsbäcken
Ottarpsbäcken
Rönnarpsbäcken
Sireköpingebäcken
Tarstadsbäcken
Totalt
8
Yta uppväxtområde Smolt produktion
770
154
1080
216
1860
372
800
160
1010
202
1260
63
420
84
1500
300
8700
1551
Referenser
Degerman, E. Sers, B. 1999. Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska
tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket
Information 1999:3.
Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B. 2001. Havsöringens ekologi.
Fiskeriverket Information 2001:10.
Eklöv, A. Olsson, I. 1994. Havsöringar i Malmöhus län. Täthet av
öringungar – Elfisken 1993. Länsstyrelsen i Malmöhus län, meddelande
94/9. 35s.
Eklöv, A. 2011. Fiskundersökningar i Råån 2010. Rapport Eklövs Fiske &
Fiskevård. 20s.
Eklöv, A. 2009. Fiskevårdsplan för Råån. Rååns fiskevårdsområdes
förening. 80s.
Ekström, R. 2006. Dokumentation av vatten & fiskevårdande åtgärder i
Rååns vattensystem från 1985 – 2006. 27s.
22
Fiskevårdsplan Råån 2011
Eklövs Fiske & Fiskevård
Halldén, A. 1997. Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25.
Länsstyrelsen i Jönköping.
Sasdy, L. Nordenberg, C-B. 1985. Vandringshinder för fisk. En inventering
sammanställd av fiskenämnden och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i
Malmöhus län, meddelande 1986:3. 116s.
Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A. 1999. Fiskfaunan i Skånska
vattendrag, förekomst under 1960- respektive 1990-talet.
Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län.
Erkännande
Ett stort tack till Roger Ekström och Lars Johansson som har hjälpt till med
inventering och elfiske, samt bistått med värdefull information om utförda
fiskevårdsarbeten. Undersökningen har finansierats av Rååns
Fiskevårdsområdesförening, Helsingborgs kommun och Länsstyrelsen i
Skåne.
23
Tillflöden Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
Provfiske
Tillflöden till Råån
Sid 1 (14)
Tillflöden Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
INNEHÅLL
1
Inledning
3
2
Metodik
3
3
Resultat
4
3.1
Karta elfiskelokaler
4
3.2
Lista elfiskelokaler
4
3.3
Datablad provfiske
5
3.4
Fiskarter
9
4
Referenser
10
Sid 2 (14)
Tillflöden Råån 2011
1
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
INLEDNING
För att kartlägga förekomst och tätheter av fisk i 8 tillflöden till Råån har lämpliga lokaler valts
ut för provfiske. De områden som valts ut för provfisken har bedömts vara, dels fiskförande,
dels tillräckligt grunda för att elfiske ska kunna genomföras effektivt. Elfiske har utförts i
Rååns tillflöden på totalt 8 lokaler under 2011.
2
METODIK
Elfiske utfördes på 8 lokaler under augusti 2011. Elfisket utfördes på en sträcka av 20 - 30 m
och genomfördes enligt rekommenderad metod från fiskeriverket och Naturvårdverkets
miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat
av märket Lugab, 200-600 volt användes. Den insamlade fisken bedövades med
Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes.
Fångsteffektivitet och täthet av fisk beräknades med elfiskeregistrets datablad. På varje lokal
mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten
samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av pH och
konduktivitet. Vid jämförelse av fiskförekomst från tidigare år inom vattendraget, hänvisas till
Fiskeriverkets databas, elfiskeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika
vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets
gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Ykoordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfisket redovisas i form av
datablad, enligt förklaring nedan.
Resultat elfiske
Anta arter: Antal registrerade fisk och kräftarter.
Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m2.
Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m2.
Täthet laxfisk: Beräknad täthet, antal / 100 m2.
Vattendrags-Index: Index för ekologisk status för fisk (Naturvårdsverket 2007).
Lokaldata
Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfiskade sträckan (meter).
Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser.
Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfisketillfället i förhållande till medelnivå.
Biotop
Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn.
Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %.
Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon.
Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa).
Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfiskelokalen.
Tabell arter
Art: Registrerad fisk- och kräftart.
Antal: Antal individer som registrerats för varje art.
Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde.
Illustrationer
Fiskar - Wright, W von, ur Skandinaviens Fiskar (1895).
Sid 3 (14)
Tillflöden Råån 2011
3
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
RESULTAT
3.1 Karta elfiskelokaler
3.2 Lista elfiskelokaler
Nr
Lokalnamn
Namn vattendrag
Rinner till
Lu:8 Norr järnvägen
Påarpsbäcken
Lussebäcken
Ga:1 Gantofta
Gantoftabäcken
Råån
Or:1 Skjutbana
Ormastorpsbäcken
Råån
Tj:4
Väst Elestorp
Gedsholmsbäcken
Tjutebäcken
Ot:1
Ottarp
Ottarpsbäcken
Råån
Rö:2 uppstr väg 110
Rönnarpsbäcken
Råån
Si:1
Sireköpingebäcken
Råån
Tarstadsbäcken
Tirupsbäcken
Sireköpinge
Ta:1 Väst Tarstad
Sid 4 (14)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöden Råån 2011
Bilaga 1
3.3 Datablad provfiske
Vattensystem
Råån 094
Vattendrag
Påarpsbäcken
Lokalnummer
Lu:8
Datum
2011-08-25
Lokalnamn
Norr järnvägen
Lokalkoordinater
X:621459 Y:131082
Kommun
Karta
Helsingborg
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,3
Lokalens längd (m): 25
Maxdjup (m): 0,35
Medeldjup (m): 0,10
Vattennivå: medel
Bottentopografi: intermediär
Närmiljö: åker
Beskuggning: 50%
Höjd över havet (m): 25
Vattentemperatur (°C): 16,1
Konduktivitet (mS/m): 62,5
Antal arter: 3
2
Individtäthet (antal/100m ): 74
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 253
2
Täthet öring (antal/100m ): 15
Vattendrags – Index: 4
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 33
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: sten1, grus, sand
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,6
Art
Antal
Signalkräfta
Småspigg
Öring (0+)
Öring (>0+)
1
10
5
0
Medianlängd (mm)
115
55
85
Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Är belägen i ett mindre tillflöde som rinner från
Påarp, mynnar i Lussebäcken. Vid fisket 2011 var tätheten av öring låg jämfört med andra lokaler
inom Lussebäcken, vilket kan indikera på en negativ påverkan. Uppströms lokalen mynnar en
kulvert från Köpingegårdens industriområde. Låg täthet av öring och förekomst av småspigg
medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status.
Ekologisk status: Otillfredsställande
Sid 5 (14)
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Gantoftabäcken
Lokalnummer
Ga:1
Datum
2011-08-24
Lokalnamn
Gantofta
Lokalkoordinater
X:621125 Y:131286
Kommun
Karta
Helsingborg
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,2
Lokalens längd (m): 18
Maxdjup (m): 0,45
Medeldjup (m): 0,10
Vattennivå: medel
Bottentopografi: ojämn
Närmiljö: lövskog
Beskuggning: 80%
Höjd över havet (m): 10
Vattentemperatur (°C): 14,9
Konduktivitet (mS/m): 61,9
Antal arter: 2
2
Individtäthet (antal/100m ): 475
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 2290
2
Täthet öring (antal/100m ): 424
Vattendrags – Index: 3
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 22
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: sten1, sten2, block1
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 1
pH: 7,7
Art
Antal
Grönling
Öring 0+
Öring >0+
11
79
10
Medianlängd (mm)
90
60
127
Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Är belägen i ett mindre tillflöden som rinner ut i
Råån vid Gantofta. Vid fisket 2011 var tätheten av öring mycket hög vilket indikerar på bra biotop
för öringens lek och uppväxt. Bäcken har en opåverkad strömvattenbiotop.
Ekologisk status: Måttlig ekologisk status
Sid 6 (14)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Ormastorpsbäcken
Lokalnummer
Or:1
Datum
2011-08-25
Lokalnamn
Skjutbana
Lokalkoordinater
X:620799 Y:131736
Kommun
Karta
Helsingborg
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,5
Lokalens längd (m): 21
Maxdjup (m): 0,65
Medeldjup (m): 0,20
Vattennivå: medel
Bottentopografi: ojämn
Närmiljö: äng
Beskuggning: 5%
Höjd över havet (m): 25
Vattentemperatur (°C): 14,4
Konduktivitet (mS/m): 58,5
Antal arter: 2
2
Individtäthet (antal/100m ): 43
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 810
2
Täthet öring (antal/100m ): 40
Vattendrags – Index: 4
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 32
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: block2, block1, sten2
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,6
Art
Antal
Ål
Öring 0+
Öring >0+
1
12
Medianlängd (mm)
360
100
Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts år 1999 och 2000. Vid dessa fisken har höga
tätheter av öring erhållits, vilket indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Bäcken rinner
ringlande över öppen mark. Vid fisket 2011 var tätheten av öring måttlig hög, förekomst av ål
medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status.
Ekologisk status: Otillfredsställande
Sid 7 (14)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Gedsholmsbäcken
Lokalnummer
Tj:4
Datum
2011-08-31
Lokalnamn
Väst Elestorp
Lokalkoordinater
X:621094 Y:132103
Kommun
Karta
Bjuv
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,4
Lokalens längd (m): 21
Maxdjup (m): 0,35
Medeldjup (m): 0,20
Vattennivå: medel
Bottentopografi: ojämn
Närmiljö: åker
Beskuggning: 5%
Höjd över havet (m): 70
Vattentemperatur (°C): 13,8
Konduktivitet (mS/m): 61,6
Antal arter: 2
2
Individtäthet (antal/100m ): 166
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 550
2
Täthet öring (antal/100m ): 70
Vattendrags – Index: 4
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 40
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: sten2, block1, sten1
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,6
Art
Antal
Småspigg
Öring 0+
Öring >0+
22
20
Medianlängd (mm)
45
85
Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med
sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring relativ hög vilket indikerar på bra biotop för
öringens lek och uppväxt. Förekomst av småspigg som är en tolerant art medför att lokalen
klassas med otillfredsställande ekologisk status.
Ekologisk status: Otillfredsställande
Sid 8 (14)
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Ottarpsbäcken
Lokalnummer
Ot:1
Datum
2011-08-25
Lokalnamn
Ottarp
Lokalkoordinater
X:620557 Y:131959
Kommun
Karta
Helsingborg
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,5
Lokalens längd (m): 25
Maxdjup (m): 0,45
Medeldjup (m): 0,25
Vattennivå: medel
Bottentopografi: ojämn
Närmiljö: äng
Beskuggning: 5%
Höjd över havet (m): 24
Vattentemperatur (°C): 15,2
Konduktivitet (mS/m): 61,3
Antal arter: 4
2
Individtäthet (antal/100m ): 115
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 1820
2
Täthet öring (antal/100m ): 95
Vattendrags – Index: 4
Art
Grönling
Småspigg
Öring 0+
Öring >0+
Signalkräfta
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 38
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: block1, sten1, grus
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,7
Antal
2
1
24
11
1
Medianlängd (mm)
110
45
80
155
95
Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 1999, då registrerades rikligt med öring. Sträckan
har en relativ bra biotop med rikligt med sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring relativ
hög vilket indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Förekomst av småspigg som är en
tolerant art medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status.
Ekologisk status: Otillfredsställande
Sid 9 (14)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Rönnarpsbäcken
Lokalnummer
Rö:2
Datum
2011-08-31
Lokalnamn
Uppströms väg 110
Lokalkoordinater
X:620425 Y:132169
Kommun
Karta
Helsingborg
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,1
Lokalens längd (m): 15
Maxdjup (m): 0,30
Medeldjup (m): 0,20
Vattennivå: medel
Bottentopografi: ojämn
Närmiljö: lövskog
Beskuggning: 80%
Höjd över havet (m): 47
Vattentemperatur (°C): 14,8
Konduktivitet (mS/m): 48,3
Antal arter: 1
2
Individtäthet (antal/100m ): 6
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 420
2
Täthet öring (antal/100m ): 6
Vattendrags – Index: 3
Art
Öring 0+
Öring >0+
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 17
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: block1, block2, sten2
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,6
Antal
1
Medianlängd (mm)
185
Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med
block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring låg, endast en äldre öring fångades, vilket kan indikera
på en störning. Vattenflödet kan under sommaren vara mycket låg i bäcken som medför ökad
känslighet för fiskfaunan. Fiske har tidigare utförs längre ner i bäcken, där har höga tätheter av
öring erhållits.
Ekologisk status: Måttlig
Sid 10 (14)
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Sireköpingebäcken
Lokalnummer
Si:1
Datum
2011-08-31
Lokalnamn
Sireköpinge
Lokalkoordinater
X:620342 Y:132464
Kommun
Karta
Svalöv
3C SV
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,6
Lokalens längd (m): 25
Maxdjup (m): 0,40
Medeldjup (m): 0,20
Vattennivå: hög
Bottentopografi: ojämn
Närmiljö: lövskog
Beskuggning: 50%
Höjd över havet (m): 47
Vattentemperatur (°C): 14,3
Konduktivitet (mS/m): 47,5
Antal arter: 2
2
Individtäthet (antal/100m ): 50
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 1530
2
Täthet öring (antal/100m ): 46
Vattendrags – Index: 2
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 40
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: block1, sten2, block2
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,5
Art
Antal
Öring 0+
Öring >0+
Signalkräfta
4
13
1
Medianlängd (mm)
72
160
45
Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med
sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring måttlig hög med dominans av större fisk (>0+).
Högt flöde vid fisket kan ha påverkat en mindre andel årsungar av öring. Frånvara av toleranta
arter medför att lokalens klassa med god ekologisk status.
Ekologisk status: God
Sid 11 (14)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöden Råån 2011
Vattensystem
Bilaga 1
Råån 094
Vattendrag
Tarstadsbäcken
Lokalnummer
Ta:1
Datum
2011-08-31
Lokalnamn
Väst Tarstad
Lokalkoordinater
X:620240 Y:132565
Kommun
Karta
Svalöv
3C SO
Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström
Avfiskad bredd (m): 1,5
Lokalens längd (m): 30
Maxdjup (m): 0,60
Medeldjup (m): 0,30
Vattennivå: hög
Bottentopografi: intermediär
Närmiljö: åker
Beskuggning: 0%
Höjd över havet (m): 45
Vattentemperatur (°C): 14,4
Konduktivitet (mS/m): 55,0
Antal arter: 2
2
Individtäthet (antal/100m ): 41
2
Biomassa: (vikt i gram/100m ): 310
2
Täthet öring (antal/100m ): 38
Vattendrags – Index: 4
Aggregat: Lugab, bensin
2
Avfiskad yta (m ): 45
Vattenhastighet: strömt
Bottensubstrat: sten2, sten 1, block1
2
Ved i vattnet (antal/100m ): 0
pH: 7,6
Art
Antal
Småspigg
Öring 0+
Öring >0+
1
15
Medianlängd (mm)
45
90
Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med
sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring måttlig hög. Förekomst av småspigg som är
en tolerant art medför att lokalen klassa med otillfredsställande ekologisk status.
Ekologisk status: Otillfredsställande
Sid 12 (14)
Tillflöden Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
3.4 Fiskarter
Grönling (Barbatula barbatula)
Småspigg (Pungitius pungitius)
Ål (Anguilla anguilla)
Öringunge (juvenil)
Havsöring (adult)
Öring (Salmo trutta)
Sid 13 (14)
Tillflöden Råån 2011
4
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 1
REFERENSER
Degerman, E. & Sers, B. 1999. Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med
betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3.
Naturvårdsverket 2002. Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3, 020620. Naturvårdverkets
handbok för miljöövervakning. 27s.
Naturvårdsverket 2007. Handbok 2007:4. Bilaga A, bedömningsgrunder för sjöar och
vattendrag, fisk i vattendrag. Utgåva 1, december 2007. 84-102.
Sid 14 (14)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Kartering vattenbiotop
Tillflöden till Råån
Sid 1 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
INNEHÅLL
1
Inledning
3
2
Metodik
3
3
Resultat
4
3.1
Karta Råån
4
3.2
Lista inventerade sträckor
5
3.3
Datablad inventering
7
4
Referenser
15
Sid 2 (15)
Tillflöde Råån 2011
1
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
INLEDNING
Under hösten - vintern 2011 har det utförts en biotopinventering i 8 mindre tillflöden inom
Rååns avrinningsområde. Rååns huvudfåra och åns större tillflöden har tidigare inventerats
(Eklöv 2009). Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av
vattenmiljön i Rååns tillflöden, identifiera känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för
att förbättra miljön för fisken.
2
METODIK
Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning,
närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av
Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För
att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med
databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens
lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90.
Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt
förklaring nedan.
Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta.
Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring.
Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan.
Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %.
Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka.
Närmiljö: marktyp i anslutning till vattendraget inom 30 m på resp. sida
Omgivning: marktyp från 30 m till 200 m från vattendraget
Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och
täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala
enligt nedan.
Beskuggning
0=obefintlig
1=dålig (<5%)
2=mindre bra (5-50%)
3=bra (>50%)
Död ved
0=saknas
1=liten (<6 stockar/100 m)
2=måttlig (6-25 stockar/100 m)
3=riklig (>25 stockar/100 m)
Rensning
0=ej rensat
1=försiktigt
2=kraftigt
3=omgrävd
Skyddszon
0=< 3 m
1=3-10 m
2=11-30 m
3=>30 m
Vegetation
0=saknas
1= (<5%)
2= (5-50%)
3= (>50%)
Påverkansgrad
1=opåverkad biotop
2=måttlig påverkan
3=stor påverkan
Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig
skala enligt nedan.
Lekområde
0 = lekmöjlighet saknas
1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande
2 = tämligen bra lekområde
3 = bra – mycket bra lekmöjligheter
Uppväxtområde
0 = inte lämpligt
1 = möjligt men inte bra
2 = tämligen bra
3 = bra – mycket bra
Ståndplatser
0 = saknas (för grunt)
1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig
2 = tämligen bra
3 = bra – mycket bra förutsättningar för större öring
Sid 3 (15)
Tillflöde Råån 2011
3
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
RESULTAT
3.1 Karta inventerade sträckor
Inventerade sträckor i Rååns tillflöden
Sid 4 (15)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöde Råån 2011
Bilaga 2
3.2 Lista inventerade sträckor
Sträcka
kulvert
1 (damm)
2
3
4
kulvert
5 (damm)
6
7
8
9
kulvert
10
PÅARPSBÄCKEN
Längd
börjar X koordinat
35
55
40
120
330
460
135
140
440
115
90
30
150
6214601
6214622
6214627
6214601
6214573
6214614
6214405
6214363
6214366
6214473
6214459
6214473
6214485
börjar Y koordinat
1310670
1310700
1310750
1310772
1310889
1311205
1311617
1311732
1311851
1312263
1312368
1312460
1312490
Strömförhållande
lugnflytande
svagt strömmande
strömmande
strömmande
lugnflytande
lugnflytande
strömmande
strömmande
svagt strömmande
svagt strömmande
GANTOFTABÄCKEN
1
2
3
kulvert
4
5
Sträcka
1
2
3
4
5
6
7
Sträcka
1
2
3
4
5
Sträcka
1
2
3
4
5
7
45
60
110
15
390
335
6211262
6211256
6211274
6211313
6211312
6211319
ORMASTORPSBÄCKEN
Längd
börjar X koordinat
50
120
70
315
90
245
190
6207565
6207598
6207666
6207731
6207987
6208016
6208167
GEDSHOLMSBÄCKEN
Längd
börjar X koordinat
185
205
515
1200
695
6210380
6210557
6210758
6211220
6212366
OTTARPSBÄCKEN
Längd
börjar X koordinat
75
160
170
310
55
180
90
6205446
6205566
6205576
6205701
6205991
6206037
6206213
1312825
1312859
1312903
1312975
1312984
1313361
strömmande
strömmande
forsande
strömmande
forsande
börjar Y koordinat
Strömförhållande
1317071
1317079
1317161
1317185
1317341
1317399
1317475
strömmande
strömmande
strömmande
forsande
strömmande
strömmande
forsande
börjar Y koordinat
Strömförhållande
1321051
1321085
1321118
1320901
1320686
strömmande
strömmande
strömmande
lugnflytande
lugnflytande
börjar Y koordinat
Strömförhållande
1319432
1319613
1319617
1319703
1319721
1319738
1319741
svagt strömmande
strömmande
strömmande
forsande
forsande
strömmande
strömmande
Sid 5 (15)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tillflöde Råån 2011
Sträcka
1
2
damm
3
kulvert
4
5
6
7
8
kulvert
9
10
RÖNNARPSBÄCKEN
Längd
börjar X koordinat
45
220
30
160
30
320
75
35
60
50
50
25
50
6203884
6203921
6203982
6204002
6204125
6204144
6204222
6204223
6204230
6204231
6204231
6204244
6204252
Bilaga 2
börjar Y koordinat
Strömförhållande
1321040
1321046
1321047
1321059
1321120
1321139
1321435
1321508
1321539
1321597
1321645
1321690
1321713
svagt strömmande
forsande
lugnflytande
strömmande
1324586
1324646
1324699
1324803
1324883
1324946
1325000
1325397
strömmande
forsande
lugnflytande
lugnflytande
lugnflytande
svagt strömmande
strömmande
strömmande
börjar Y koordinat
Strömförhållande
1325255
1325286
1325353
1325528
1325622
1325833
1325989
svagt strömmande
forsande
svagt strömmande
svagt strömmande
svagt strömmande
strömmande
strömmande
strömmande
SIREKÖPINGEBÄCKEN
1
2
3 (damm)
4 (damm)
5 (fiskodling)
6
7
8
Sträcka
1
kulvert
2
kulvert
3
kulvert
4
190
95
110
115
110
55
430
600
6203204
6203381
6203459
6203491
6203556
6203635
6203648
6203785
TARSTADSBÄCKEN
Längd
börjar X koordinat
140
70
195
90
400
20
280
6202369
6202504
6202488
6202420
6202407
6202504
6202585
strömmande
strömmande
strömmande
Sid 6 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
3.3 Datablad vattendrag
Påarpsbäcken (sträcka 1 - 10)
Sträckan börjar X-koordinat: 6214601 Y-koordinat: 1310670
Sträckan slutar X-koordinat: 6214448 Y-koordinat: 1312640
Inventerad sträcka Längd: 2140 m
Bredd: 1,9 m Djup: 0,3 m
Antal tillflöden: 0
Vandringshinder: 2
Foto: 26 st
Närmiljö: åker (55%), lövskog (26%), öppen mark (13%), artificiell mark (6%)
Omgivning: åker (61%), lövskog (20%), öppen mark (11%), artificiell mark (8%)
Strömförhållande 21% lugnflytande, 17% svagt strömmande, 62% strömmande, 0% fors
Fall: 1,07
Biotop Beskuggning: 1,8 Vegetation: 1,3
Död ved: 0,7
Skyddszon: 1,4
Rensning: 2,9
Påverkansgrad: 3
Öringbiotop (nedstr. vh) Lekområde: 770 m2
Ståndplatser: 0 m2
Uppväxtområde: 770 m2
Anmärkning Påarpsbäcken mynnar i Lussebäcken. Bäcken är dikad och rätad längs hela
sin sträckning men har en bra fallhöjd, vilket medför relativt bra strömvattenbiotop dock med
relativ jämn bottenstruktur och erosion på vissa partier. Vandringshinder (vh) utgörs av en
lång kulvert 440 m under järnväg och motorväg samt en uppdämd damm i kulvertens övre
del (fallhöjd vid damm är >3,5 m). Uppströms vh finns lek- och uppväxtområde på ca 1000
m2. Från Köpingegårdens industriområde mynnar en kulvert i bäcken (str 4), där förorenat
dagvatten periodvis kommer ut. Elfiske har utförts hösten 2011 inom sträcka 3, sparsamt
med öring och småspigg (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 17 lekplatser.
Åtgärder Behov av åtgärder finns på sträcka 2, 3, 4 och 7 med en kombination av avfasning,
utläggning av sten och block. Åtgärda utsläpp från Köpingegårdens industriområde. Det
bedöms inte vara försvarbart att etablera fiskväg vid vandringshinder. Fiskfaunan bör
undersökas uppströms vandringhindret. Vid avsaknad av fisk, föreslås att fisk flyttas upp från
Lussebäcken för att etablera stationära bestånd av öring och grönling.
Sträcka 4, kraftig erosion på södra strandbrinken
Sträcka 3
Sträcka 7, med fin strömvattenbiotop
Sid 7 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Gantoftabäcken (sträcka 1 - 5)
Sträckan börjar X-koordinat: 6211262 Y-koordinat: 1312825
Sträckan slutar X-koordinat: 6211466 Y-koordinat: 1313639
Inventerad sträcka Längd: 960 m
Bredd: 1,2 m Djup: 0,1 m
Antal tillflöden: 0
Vandringshinder: 1
Foto: 15 st
Närmiljö: lövskog (57%), åker (36%), öppen mark (6%), artificiell mark (1%)
Omgivning: åker (56%), öppen mark (8%), lövskog (19%), artificiell mark (17%)
Strömförhållande 0% lugnflytande, 0% svagt strömmande, 53% strömmande, 47% fors
Fall: 2,4
Biotop Beskuggning: 2,5 Vegetation: 1,2
Död ved: 1,5
Skyddszon: 1,8
Öringbiotop Lekområde: 1080 m2
Ståndplatser: 0 m2
Rensning: 0,4
Påverkansgrad: 1-2
Uppväxtområde: 1080 m2
Anmärkning Gantoftabäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier.
Opåverkad vattenbiotop finns i bäcken nedre del, med mycket block och död ved (str 2-4).
Längre upp rinner bäcken i kant med omgivande åkermark och är kulverterad uppströms
sträcka 5. Partiellt vandringhinder finns vid kulvert under vägbro. Elfiske har utförts hösten
2011 inom sträcka 2, rikligt med öring och grönling (bilaga 1). Vid biotopinventeringen
registrerades 11 lekplatser.
Åtgärder Inga biotopåtgärder behövs. Årlig kontroll längs sträckan för att ta bort ev.
vandringshinder i form av bröte och stockar vid broövergångar, dock måste detta utföras
med stor försiktigt för att bibehålla rikligt med död ved i bäcken.
Sträcka 2
Sträcka 3
Sträcka 4
Sid 8 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Ormastorpsbäcken (sträcka 1 - 7)
Sträckan börjar X-koordinat: 6207565 Y-koordinat: 1317071
Sträckan slutar X-koordinat: 6208330 Y-koordinat: 1317476
Inventerad sträcka Längd: 1080 m
Bredd: 1,7 m Djup: 0,2 m
Antal tillflöden: 0
Vandringshinder: 1
Foto: 19 st
Närmiljö: lövskog (52%), öppen mark (46%), artificiell mark (2%)
Omgivning: åker (38%), öppen mark (47%), lövskog (13%), artificiell mark (2%)
Strömförhållande 0% lugnflytande, 0% svagt strömmande, 53% strömmande, 47% fors
Fall: 2,7
Biotop Beskuggning: 2,3 Vegetation: 2,0
Död ved: 1,9
Skyddszon: 2,9
Öringbiotop Lekområde: 1810 m2
Ståndplatser: 55 m2
Rensning: 0,3
Påverkansgrad: 1-2
Uppväxtområde: 1860 m2
Anmärkning Ormastorpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier.
Nyckelbiotop finns i bäckens mellersta del, med mycket block och död ved (str 3-4). Längre
upp rinner bäcken mer öppet på ängsmark. Uppströms sträcka 7 är bäcken lagd i kulvert.
Elfiske har utförts vid flera tillfällen inom sträcka 5, måttlig till riklig förekomst av öring (bilaga
1). Vid biotopinventeringen registrerades 16 lekplatser.
Åtgärder Inga biotopåtgärder behövs. Årlig kontroll längs sträckan för att ta bort ev.
vandringshinder i form av bröte och stockar vid broövergångar, dock måste detta utföras
med stor försiktigt för att bibehålla rikligt med död ved i bäcken.
Sträcka 3
Sträcka 4 (lekplats)
Sträcka 7
Sid 9 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Gedsholmsbäcken (sträcka 1 - 5, Tågarp)
Sträckan börjar X-koordinat: 6210380 Y-koordinat: 1321051
Sträckan slutar X-koordinat: 6213064 Y-koordinat: 1320648
Inventerad sträcka Längd: 2800 m
Bredd: 1,1 m Djup: 0,4 m
Antal tillflöden: 0
Vandringshinder: 0
Foto: 13 st
Närmiljö: öppen mark (60%), åker (38%), lövskog (2%)
Omgivning: åker (59%), öppen mark (39%), lövskog (2%)
Strömförhållande 68% lugnflytande, 0% svagt strömmande, 32% strömmande, 0% fors
Fall: 0.39
Biotop Beskuggning: 0,8 Vegetation: 2,6
Död ved: 0,1
Skyddszon: 1,4
Öringbiotop Lekområde: 800 m2
Ståndplatser: 185 m2
Rensning: 2,9
Påverkansgrad: 2 - 3
Uppväxtområde: 800 m2
Anmärkning Gedsholmsbäcken mynnar i Tjutebäcken. Bäcken är dikad och rätad längs
hela sin sträckning, där den nedre delen (900 m) har en bra fallhöjd med en relativt god
strömvattenbiotop. Kraftig erosion finns på vissa partier (str 2 och 3). Bäcken är kraftigt
igenväxt på sträcka 4 och 5. Uppströms sträcka 5 är bäcken lagd i kulvert. Elfiske har utförts
hösten 2011 inom sträcka 3, förekomst av öring och småspigg (bilaga 1). Vid
biotopinventeringen registrerades 19 lekplatser.
Åtgärder Behov av åtgärder finns på sträcka 2, 3, med en kombination av avfasning och
utläggning av sten och block. På sträckan 4, 5 föreslås att avfasning utförs och att grov
vegetation tas bort i kombination med plantering av al för att öka beskuggningen.
Sträcka 2 (skyddszon saknas på östra sidan)
Sträcka 3 (erosion på strandbrinken)
Sträcka 4 (kraftigt igenväxt)
Sid 10 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Ottarpsbäcken (sträcka 1 – 7)
Sträckan börjar X-koordinat: 6205446 Y-koordinat: 1319432
Sträckan slutar X-koordinat: 6206297 Y-koordinat: 1319745
Inventerad sträcka Längd: 1040 m
Bredd: 1,2 m Djup: 0,2 m
Antal tillflöden: 1
Vandringshinder: 1
Foto: 15 st
Närmiljö: öppen mark (69%), lövskog (27%), åker (4%)
Omgivning: åker (40%), öppen mark (38%), lövskog (18%), artificiell mark (4%),
Strömförhållande 0% lugnflytande, 7% svagt strömmande, 58% strömmande, 35% fors
Fall: 2,7
Biotop Beskuggning: 1,4 Vegetation: 1,8
Död ved: 0,6
Skyddszon: 2,6
Rensning: 1,1
Påverkansgrad: 1-2
Öringbiotop (nedstr vh) Lekområde: 950 m2
Ståndplatser: 660 m2
Uppväxtområde: 1010 m2
Anmärkning Ottarpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier. Relativ
opåverkad vattenbiotop finns i bäckens nedre och mellersta delar, där bäcken naturligt
ringlar fram över betesmark med mycket sten och block (str 1-4). Längre upp är bäcken rätad
och dikad i anslutning till äldre banvall, där ett vandringshinder finns (h=2,5m). Uppströms vh
finns ca 100 m2 potentiella lek- och uppväxtområde. Elfiske har utförts vid flera tillfällen inom
sträcka 2, riklig med öring och förekomst av grönling, småspigg och signalkräfta (bilaga 1).
Vid biotopinventeringen registrerades 10 lekplatser.
Åtgärder Inga biotopåtgärder behövs. Årlig kontroll längs sträckan för att ta bort ev.
vandringshinder i form av bröte och stockar vid broövergångar, dock måste detta utföras
med stor försiktigt för att bibehålla rikligt med död ved i bäcken.
Sträcka 3
Sträcka 4
Sträcka 6 (rak dikad sträcka)
Sid 11 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Rönnarpsbäcken (sträcka 1 – 10)
Sträckan börjar X-koordinat: 6203884 Y-koordinat: 1321040
Sträckan slutar X-koordinat: 6204263 Y-koordinat: 1321763
Inventerad sträcka Längd: 1150 m
Bredd: 1,3 m Djup: 0,3 m
Antal tillflöden: 1
Vandringshinder: 2
Foto: 22 st
Närmiljö: lövskog (51%), öppen mark (41%), åker (8%)
Omgivning: lövskog (35%), öppen mark (35%), åker (25%), artificiell mark (5%)
Strömförhållande 3% lugnflytande, 20% svagt strömmande, 27% strömmande, 50% fors
Fall: 2,1
Biotop Beskuggning: 2,0 Vegetation: 1,7
Död ved: 1,3
Skyddszon: 2,5
Öringbiotop Lekområde: 1050 m2
Ståndplatser: 400 m2
Rensning: 0,6
Påverkansgrad: 1 - 3
Uppväxtområde: 1260 m2
Anmärkning Rönnarpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier.
Nyckelbiotop finns i bäcken mellersta del, med mycket block och död ved (sträcka 4, 5).
Uppströms väg 110 är bäcken rätad och dikad och en anlagd damm utgör vandringshinder.
Elfiske har utförts på 2 sträckor (str. 3, 9), öring har registrerats (bilaga 1). En fiskväg har
byggts i anslutning till vägövergång (str. 3). Bäcken påverkas vissa år negativt av mycket
låga vattenflöden. Vid biotopinventeringen registrerades 4 lekplatser.
Åtgärder Inga biotopåtgärder behövs. Årlig kontroll längs sträckan för att ta bort ev.
vandringshinder i form av bröte och stockar i ravindelen och vid broövergångar, dock måste
detta utföras med stor försiktigt för att bibehålla rikligt med död ved i bäcken.
Sträcka 3
Sträcka 4 (rikligt med block och död ved)
Sträcka 10 (dikad rak sträcka)
Sid 12 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Sireköpingebäcken (sträcka 1– 8)
Sträckan börjar X-koordinat: 6203204 Y-koordinat: 1324586
Sträckan slutar X-koordinat: 6203830 Y-koordinat: 1325988
Inventerad sträcka Längd: 1700 m
Bredd: 1,2 m Djup: 0,20 m
Antal tillflöden: 0
Vandringshinder: 3
Foto: 27 st
Närmiljö: lövskog (53%), åker (25%), öppen mark (15%), artificiell mark (7%)
Omgivning: åker (85%), lövskog (2%), öppen mark (9%), artificiell mark (4%)
Strömförhållande 19% lugnflytande, 3% svagt strömmande, 72% strömmande, 6% fors
Fall: 1,4
Biotop Beskuggning: 2,1 Vegetation: 1,7
Död ved: 0,8
Skyddszon: 1,3
Rensning: 1,8
Påverkansgrad: 2 - 3
Öringbiotop (nedstr vh) Lekområde: 420 m2
Ståndplatser: 130 m2
Uppväxtområde: 420 m2
Anmärkning Sireköpingebäcken har ett bra fall och domineras av strömpartier. Två dammar
utgör definitiva vandringshinder för fisk. Uppströms dessa finns en fiskodling med fyra mindre
dammar. Uppströms dammarna är bäcken rätad och dikad men har ett bra fall och en fin
strömvattenbiotop (ca 1100 m2 lek- och uppväxtområde). Elfiske har utförts hösten 2011
inom sträcka 2, förekomst av öring och signalkräfta (bilaga 1). Vid biotopinventeringen
registrerades 8 lekplatser nedströms dammarna. Uppströms dammarna registrerades 3
lekplatser, vilket tyder på att det finns ett stationärt öringbestånd i bäckens övre del.
Åtgärder Etablering av fiskvägar bör värderas mot värdet att öka produktionen av havsöring.
Elfiske bör utföras uppströms dammarna. Årlig kontroll längs sträckan för att ta bort ev.
vandringshinder i form av bröte och stockar vid broövergångar.
Sträcka 2
Sträcka 5 (fiskodling)
Sträcka 7
Sid 13 (15)
Tillflöde Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
Tarstadsbäcken (sträcka 1 – 4)
Sträckan börjar X-koordinat: 6202369 Y-koordinat: 1325255
Sträckan slutar X-koordinat: 6202524 Y-koordinat: 1326257
Inventerad sträcka Längd: 1195 m
Bredd: 1,5 m Djup: 0,2 m
Antal tillflöden: 1
Vandringshinder: 1
Foto: 17 st
Närmiljö: lövskog (47%), öppen mark (20%), åker (33%)
Omgivning: åker (86%), lövskog (14%)
Strömförhållande 0% lugnflytande, 14% svagt strömmande, 86% strömmande, 0% fors
Fall: 1,3
Biotop Beskuggning: 2,1 Vegetation: 1,7
Död ved: 1,3
Skyddszon: 1,6
Öringbiotop Lekområde: 1500 m2
Ståndplatser: 195 m2
Rensning: 2,0
Påverkansgrad: 2 - 3
Uppväxtområde: 1500 m2
Anmärkning Tarstadsbäcken rinner ut i Tirupsbäcken, har en stor fallhöjd och domineras av
strömpartier. Inom sträckan finns tre kulvertar med en längd av 180 m. Havsöring kan
passera dessa vid måttligt till höga flöden. I bäckens övre del finns en fin relativ opåverkad
strömbiotop. Uppströms sträcka 4 är bäcken kulverterad. Elfiske har utförts på en lokal inom
sträcka 3, förekomst av öring och småspigg (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades
29 lekplatser.
Åtgärder Årlig kontroll längs sträckan för löpande underhåll, ta bort bröten vid broövergångar
och kulvertar. Vid en kulvert har de yttre betongringarna delvis lossnat, detta måste åtgärdas
för att inte utgöra vandringshinder. Avfasning av branta kanter för att minska erosion.
Sträcka 2 (ingång till kulvert som delvis rasat)
Sträcka 3
Sträcka 4
Sid 14 (15)
Tillflöde Råån 2011
4
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 2
REFERENSER
Eklöv, A. 2009. Fiskevårdsplan för Råån. Rååns Fiskevårdsområdesförening. 80s.
Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvist, G. 2000. Biotopkartering-vattendrag.
Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag.
Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20.
Naturvårdsverket 2003. Biotopkartering vattendrag. Version 1. 2003-06-17.
Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s.
Sid 15 (15)
Tiilflöden Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 3
Vandringshinder
Tillflöden till Råån
Sid 1 (12)
Tiilflöden Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 3
INNEHÅLL
1
Inledning
3
2
Metodik
3
3
Resultat
4
3.1
Karta vandringshinder
4
3.2
Lista vandringshinder
5
3.3
Datablad vandringshinder
6
4
Referenser
12
Sid 2 (12)
Tiilflöden Råån 2011
1
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 3
INLEDNING
I anslutning till utförd biotopkartering av åtta tillflöden till Råån har vandringshinder för fisk
registrerats. Vandringshindren utgörs bl. a. av dammar, stendämmen och kulvertar.
2
METODIK
Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vandringshinder har
registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén,
Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser
för de angivna punkterna rekommenderas att parallellt med databladen använda
Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vandringshindrens lokalisering
är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av
inventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan.
Sträcka: Anger delsträcka efter biotopkartering (bilaga 2).
Typ: Typ av hinder anges: damm, tröskel, sjö- dammutlopp, kulvert, fiskgaller, ålkista,
naturligt hinder (vattenfall).
Användning: Anges vad anläggningen används till idag. Exempel är damm, kraftverk,
tröskel för sjö- dammyta, kulvert, prydnad, fiskdammsreglering, ingen (för ej fungerande, mer
eller mindre raserade hinder).
Vattendom: Anges om vattendom finns (med villkor) eller saknas enligt Länsstyrelsens
register (Andreasson 2004).
Fallhöjd: Vandringshindrets totala fallhöjd mäts/uppskattas och anges i meter.
Naturligt: Bedömning av om vandringshindret ursprungligen utgjort ett naturligt
vandringshinder görs.
Passerbarhet: Bedömning av öring samt mört och övriga fiskarters möjligheter att
nedifrån och upp passera hindret. Bedömningarna grundar sig på tidigare erfarenheter och
kunskaper. Bedömningklasserna är:
• Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden.
• Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynsamma förhållanden, vanligtvis vid
högvattenföring. Svårighetsgraden mellan de partiella vandringshindrena varierar mycket.
• Passerbart – hindret bedöms vara partiellt för mört och övrig fisk men kan vara passerbart
för öring.
Fiskväg: Anges om det finns en fiskväg förbi vandringshindret, typ samt bedömning av dess
funktion.
Åtgärd: Bedömning av möjligheterna till att göra hindret passerbart för öring och övrig fisk,
typ av åtgärd anges.
Anmärkning: Uppgifter som kan vara relevanta för projektet anges.
Sid 3 (12)
Tiilflöden Råån 2011
3
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 3
RESULTAT
3.1 Karta vandringshinder
Sid 4 (12)
Tiilflöden Råån 2011
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 3
3.2 Lista vandringshinder
Nr
Lokalnamn
Namn vattendrag
Rinner till
1
Välluv
Påarpsbäcken
Lussebäcken
2
Bårslövsvägen
Gantoftabäcken
Råån
3
Svenstorp
Ottarpsbäcken
Råån
4
Rönnarp
Rönnarpsbäcken
Råån
5
öster väg 110
Rönnarpsbäcken
Råån
6
Sireköpinge, damm1
Sireköpingebäcken
Råån
7
Sireköpinge, damm2
Sireköpingebäcken
Råån
8
Fiskodling
Sireköpingebäcken
Råån
9
söder Köpingsberg
Tarstadsbäcken
Tirupsbäcken
10
söder Köpingsberg
Tarstadsbäcken
Tirupsbäcken
11
söder Köpingsberg
Tarstadsbäcken
Tirupsbäcken
12
väst Tarstad
Tarstadsbäcken
Tirupsbäcken
Sid 5 (12)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tiilflöden Råån 2011
Bilaga 3
3.3 Datablad vandringshinder
Vandringshinder 1
Påarpsbäcken, Välluv
Läge vandringshinder X-koordinat: 6214405
Y-koordinat: 1311617
Data
Typ: kulvert+damm Användning: bevattning
Fallhöjd: 5 m
Naturligt: nej
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: definitivt
Sträcka: 5
Åtgärd Ingen åtgärd
Anmärkning Hindret utgörs av, en kulvert på 460 m under järnväg och motorväg (fall 2 m),
därefter av en damm med fast utlopp (fall 3m). Kostbar åtgärd att bygga fiskväg, bör
värderas mot att flytta upp fisk, grönling, öring för att etablera stationära bestånd.
Utlopp från kulvert
Utlopp från damm
Vandringshinder 2
Gantoftabäcken, Bårslövsvägen
Läge vandringshinder X-koordinat: 6211312
Y-koordinat: 1312974
Data
Typ: kulvert
Fallhöjd: 0,5
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: partiellt
Användning: vägövergång
Naturligt: nej
Sträcka: 3
Åtgärd Uppbyggnad nedströms med block för att öka vattennivån i kulvert.
Anmärkning Kan utgöra hinder för lekfisk vid låga flöden. Ytterliggare två partiella hinder
finns i bäcken, 40 m ned och 30 m upp kulvert, utgörs av naturliga trösklar mellan träd och
rötter, ingen åtgärd för dessa hinder.
Sid 6 (12)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tiilflöden Råån 2011
Bilaga 3
Vandringshinder 3
Ottarpsbäcken, Svenstorp
Läge vandringshinder X-koordinat: 6206213
Y-koordinat: 1319741
Data
Typ: dämme
Fallhöjd: 2,5 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: definitivt
Användning: vattenavledning
Naturligt: nej
Sträcka: 7
Åtgärd Ingen
Anmärkning Äldre dämme i anslutning till banvall, där åfårans läge har flyttats. Begränsat
med lek och uppväxtområde för öring uppströms.
Vandringshinder 4
Rönnarpsbäcken, Rönnarp
Läge vandringshinder X-koordinat: 6204125
Y-koordinat: 1321120
Data
Typ: kulvert
Fallhöjd: 0,5 m
Fiskväg: finns
Vattendom: saknas
Passerbarhet: partiellt
Användning: vägövergång
Naturligt: nej
Sträcka: 3
Åtgärd Underhåll och tillsyn av fiskväg och kulvert.
Anmärkning Fiskväg etablerad 2002, ombyggd 2007, utgörs av en uppbyggnad mot kulvert.
En mobil fiskväg provades under några år.
Sid 7 (12)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tiilflöden Råån 2011
Bilaga 3
Vandringshinder 5
Rönnarpsbäcken, öster väg 110
Läge vandringshinder X-koordinat: 6204263
Y-koordinat: 1321763
Data
Typ: damm
Fallhöjd: 2 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: definitivt
Användning: våtmark
Naturligt: nej
Sträcka: 10
Åtgärd Ingen
Anmärkning Utlopp från damm utgörs av en fast reglering. Begränsat med uppväxtområde
uppströms och mycket låga flöden under sommaren, därför ingen åtgärd.
Vandringshinder 6
Sireköpingebäcken, damm1
Läge vandringshinder X-koordinat: 6203459
Y-koordinat: 1324699
Data
Typ: damm
Fallhöjd: 3 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: AD 81/1959 (1960)
Passerbarhet: definitivt
Användning: fiskodlingsdamm
Naturligt: nej
Sträcka: 3
Åtgärd Ingen
Anmärkning Den första dammen av flera på rad som utgör definitiva vandringshinder. Ett
utskov finns på östra sidan, där ett omlöp kan anläggas. Bedöms dock inte vara realistiskt.
Utlopp från damm
Utskov från damm (flöde vid högvatten)
Sid 8 (12)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tiilflöden Råån 2011
Bilaga 3
Vandringshinder 7
Sireköpingebäcken, damm2
Läge vandringshinder X-koordinat: 6203491
Y-koordinat: 1323803
Data
Typ: damm
Fallhöjd: 4 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: AD 81/1959 (1960)
Passerbarhet: definitivt
Användning: fiskodlingsdamm
Naturligt: nej
Sträcka: 4
Åtgärd Ingen
Anmärkning Den andra dammen av flera på rad som utgör definitiva vandringshinder.
Utrymme finns på östra sidan för att anlägga ett omlöp. Bedöms dock inte vara realistiskt.
Vandringshinder 8
Sireköpingebäcken, fiskodling
Läge vandringshinder X-koordinat: 6203556
Y-koordinat: 1324883
Data
Typ: damm
Fallhöjd: 1,5 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: AD 81/1959 (1960)
Passerbarhet: definitivt
Användning: fiskodling
Naturligt: nej
Sträcka: 5
Åtgärd Ingen
Anmärkning Fyra mindre dammar som är belägna i bäckfåran. Används som fiskodling.
Sid 9 (12)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tiilflöden Råån 2011
Bilaga 3
Vandringshinder 9
Tarstadsbäcken, söder Köpingsberg
Läge vandringshinder X-koordinat: 6202504
Y-koordinat: 1325286
Data
Typ: kulvert
Fallhöjd: 0,5 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: partiellt
Användning: vattenavledning
Naturligt: nej
Sträcka: 1-2
Åtgärd Underhåll och tillsyn av kulvert. Öppna upp kulverten.
Anmärkning Kulverten har en längd av 70 m, diameter 1 m.
Utlopp från kulvert
Inlopp till kulvert (yttre ringen har lossnat)
Vandringshinder 10
Tarstadsbäcken, söder Köpingsberg
Läge vandringshinder X-koordinat: 6202420
Y-koordinat: 1325528
Data
Typ: kulvert
Fallhöjd: 0,5 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: partiellt
Användning: vattenavledning
Naturligt: nej
Sträcka: 2-3
Åtgärd Underhåll och tillsyn av inlopp och utlopp. Öppna upp kulverten.
Anmärkning Kulverten har en längd av 90 m, diameter 1 m.
Utlopp från kulvert (yttre ringen har lossnat)
Sid 10 (12)
Eklövs Fiske och Fiskevård
Tiilflöden Råån 2011
Bilaga 3
Vandringshinder 11
Tarstadsbäcken, söder Köpingsberg
Läge vandringshinder X-koordinat:6202585
Y-koordinat:1325989
Data
Typ: kulvert
Fallhöjd: 0,5 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: partiellt
Användning: vägövergång
Naturligt: nej
Sträcka: 4
Åtgärd Underhåll och tillsyn av inlopp och utlopp.
Anmärkning Kulverten har en längd av 20 m, diameter 0,8 m. Vid inventering var inloppet
igentäppt med grenar (rensades).
Vandringshinder 12
Tarstadsbäcken, väst Tarstad
Läge vandringshinder X-koordinat: 6202524
Y-koordinat: 1326257
Data
Typ: kulvert
Fallhöjd: >5 m
Fiskväg: saknas
Vattendom: saknas
Passerbarhet: definitivt
Användning: vattenavledning
Naturligt: nej
Sträcka: 4
Åtgärd Ingen.
Anmärkning Lång brant kulvert (600 m), begränsat med lek- och uppväxtområde
uppströms.
Sid 11 (12)
Tiilflöden Råån 2011
4
Eklövs Fiske och Fiskevård
Bilaga 3
REFERENSER
Andreasson, S. 2004. Vattendomar Skåne – Utdrag. Länsstyrelsen i Skåne län. 42s.
Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvist, G. 2000. Biotopkartering-vattendrag.
Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag.
Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20.
Naturvårdsverket 2003. Biotopkartering vattendrag. Version 1. 2003-06-17.
Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s.
Sid 12 (12)