Transcript Styrdokument Karlstad (Rev. sep 2013)

Gäller för:
Godkänd av:
Utarbetad av:
Revisionsansvarig:
Vårdcentralerna
Karlstad
Eva Bergqvist
Vårdcentralerna
Karlstad/Hammarö
Eva Bergqvist
Vårdcentralerna
Karlstad
Eva Bergqvist
Vårdcentralerna
Karlstad
Mari Engdahl Friberg
Psykiatriska
öppenvården Karlstad
Åsa Storm
Psykiatriska
öppenvården Karlstad
Åsa Storm
Psykiatriska
öppenvården Karlstad
Marita Halvarsson
Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen
Karlstad
Ann-Sofie Nordenberg
Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen
Karlstad
Ann-Sofie Nordenberg
Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen
Karlstad
Psykiatriska
öppenvården Karlstad
Arbetsmarknads- och
socialförvaltningen
Karlstad
Utgåva:
Giltighetstid:
Reviderad:
4
2011-01-01 dock längst t o m 2014-12-31
Utgåva 1: 2011-01-01
Rev 2011-07-13
Rev 2012-03-30
Rev 2013-09-01
Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård
för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk
och beroende i Karlstad
Psykiatriska öppenvården i Karlstad
Vårdcentralerna Karlstad
1
BAKGRUND OCH SYFTE
4
LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER
4
LOKALA AKTÖRER
4
ANSVARSFÖRDELNING OCH SAMVERKAN PÅ LOKAL NIVÅ
4
DET GEMENSAMMA ARBETSSÄTTET
5
GEMENSAMMA BEGREPP
5
PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER
6
BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION
7
1.
7
2.
Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument
Biologiska markörer
Allmänmedicin
Psykiatriska öppenvården
Socialtjänst Karlstad
7
7
7
8
ABSTINENSBEHANDLING
8
Alkohol (öppenvård)
Allmänmedicin
Psykiatriska öppenvården
8
8
8
Narkotika eller blandmissbruk (öppenvård)
Psykiatriska öppenvården
9
9
Slutenvård (Alkohol/narkotika)
10
SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
10
PSYKOSOCIAL BEHANDLING
10
Allmänmedicin
Psykiatriska öppenvården
Socialtjänst Karlstad
LÄKEMEDELSBEHANDLING
Allmänmedicin
Psykiatriska öppenvården
11
11
11
12
12
12
2
LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID
OPIATBEROENDE
Länsgemensam psykiatri/LARO-mottagningen
ANHÖRIGSTÖD
Psykiatriska öppenvården
Socialtjänst Karlstad
BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER
BEROENDEPROBLEM
Psykiatriska öppenvården
Socialtjänst Karlstad
GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUK ELLER BEROENDE
12
12
12
122
13
13
13
13
13
Allmänmedicin
Socialtjänst Karlstad
13
14
SAMSJUKLIGHET
14
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER OCH MISSBRUK ELLER
BEROENDE
15
Allmänmedicin
Psykiatriska öppenvården
LÄKEMEDELSBEROENDE
Allmänmedicin
Psykiatriska öppenvården
BILAGOR
Flödesschema Nationella riktlinjer
Hälsoval
Kontaktlista
Antabusbehandling
15
15
15
165
16
16
17
18
19
20
3
Bakgrund och syfte
Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt landstinget i Värmland har utarbetat
ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården.
http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/styrdokument/
Det är utformat i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt baserat
på Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard
Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan
socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Karlstad och hur samverkan mellan dessa
huvudmän är utformat
Länsövergripande aktörer
Värmlands läns Vårdförbund
Beroendecentrum Värmland
Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin
Region Värmland
Lokala aktörer
Allmänmedicin (allmänmedicinsk mottagning, mödra- och barnhälsovård,
ungdomsmottagning och familjecentral) i Karlstad
Psykiatriska öppenvården (allmänpsykiatrisk mottagning, behandlings- och
rehabiliteringsenhet, psykosenhet och beroendeenhet) i Karlstad
Socialtjänst (försörjningsstöd, barn och familj, socialpsykiatri, missbruks- och beroendevård)
i Karlstad
Ansvarsfördelning och samverkan på lokal nivå
Socialtjänsten ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning baserat på MI (motiverande
samtal) för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. Vid missbruk eller beroende ska
socialtjänsten utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och
bedömning av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde
och i förekommande fall med dennes anhöriga.
Allmänmedicin ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning (baserat på MI-motiverande
samtal) för personer med riskbruk av alkohol samt erbjuda möjlighet till poliklinisk avgiftning
för människor med alkoholmissbruk, alkoholberoende eller läkemedelsberoende. Vid
4
läkemedelsberoende ska allmänmedicin upptäcka och ta ställning till möjlighet till poliklinisk
nedtrappning utifrån principen att den vårdgivare som startat en medicinering också primärt
ansvarar för att försöka avsluta denna. Om detta ej är möjligt ta ställning till remittering. När
det gäller narkotika finns ett ansvar när det gäller att upptäcka och remittera.
Psykiatriska öppenvården ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med
riskbruk av alkohol och narkotika. Detta innebär inte att utredning och behandling alltid
erbjuds utan där hänvisas till den överenskommelse som finns mellan allmänmedicin och
psykiatri. För patienter med missbruk eller beroende av narkotika erbjuda utredning och
ställningstagande till ev. behandling. För personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på
grund av psykisk störning och missbruk finns ett uppdrag av att utreda, diagnostisera och
behandla.
Det gemensamma arbetssättet
Utmärkande för det gemensamma arbetssättet ska vara samverkan. För att förhindra missbruk
och tillgodose den enskildes behov krävs en långtgående samverkan mellan kommunen och
landstinget. Personer med missbruk och beroende ska ges kvalitativt stöd, vård och
behandling. Bemötande ska präglas av respekt för individen som ska erbjudas delaktighet i
planering och beslut om den egna vården. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att
individens behov av insatser blir organiserade så att denne inte hamnar mellan olika
ansvarsområden. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov
av insatser från flera aktörer. Det är viktigt att i varje samverkansärende med
patientens/klientens godkännande upprätta en samordnad individuell plan (SIP) som tydligt
anger vilken vårdorganisation som är ansvarig för de olika insatserna. Vård och behandling
ska även ske i samarbete och i förekommande fall tillsammans med arbetsgivare.
Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar och andra
myndigheter.
Gemensamma begrepp
Utifrån kommunicering och samarbete/samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård
förutsätter det användning av gemensam terminologi, definitioner och skattnings- och
bedömningsinstrument.
Avgiftning ska benämnas – abstinensbehandling (avgiftning/nedtrappning + behandling av
abstinenssymtom)
Missbrukare ska benämnas – personer med missbruks- eller beroendeproblem
Riskbruk - är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där missbruk eller
beroende inte förekommer
Dubbeldiagnoser ska benämnas – samsjuklighet dvs. personer med missbruks- eller
beroendeproblematik och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom
5
Hälso- och sjukvården använder ICD –10 som diagnosinstrument
http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/sokdiagnoskodicd-10
Socialtjänsten definierar inte missbruk och beroende via diagnosinstrument. Se vidare
diskussion om detta i Nationella riktlinjer s 36 – 38.
Prevention och tidiga insatser
Strävan är att alla verksamheter ska arbeta med tidig upptäckt av riskbruk/missbruk/beroende.
Som hjälp för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion/drogkonsumtion skall den personal
som ansvarar för att möta patienter/klienter ha kompetens för att använda och analysera
resultatet av bedömningsinstrument som anvisas av socialstyrelsens riktlinjer
(AUDIT/DUDIT).
Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt ska användas vid alla samtal kring
levnadsvanor och återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT.
Följande riskområden skall särskilt beaktas inom socialtjänst
Parrelaterade problem och våld inom familj
Försummelse av barn
Kriminalitet, t ex. rattfylleri och stöld
Upprepade eller långvariga ekonomiska problem
Känt missbruk hos närstående
Följande riskområden skall särskilt beaktas inom psykiatri och allmänmedicin
Depression (t ex utmattningsdepression och sömnstörning)
Upprepat självdestruktivt beteende
Olika slag av ångestsymtom
Olycksfall
Hjärtarytmi
Högt blodtryck
Bukspottskörtelinflammation
Mag- och tarmbesvär
Leversjukdomar
Olika cancerformer
6
Våld i nära relationer
Känt missbruk hos närstående
Kriminalitet
Upprepade eller långvariga ekonomiska problem
Särskild uppmärksamhet ska inom alla verksamheter ges till att förebygga och upptäcka
riskbruk/missbruk hos gravida kvinnor.
Se bilaga 1 Flödesschema nationella riktlinjer
Bedömning och dokumentation
1. Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument
För att kunna följa effekterna av insatserna för enskilda klienter och patienter inom
socialtjänsten och hälso- och sjukvården är det viktigt att insatserna och resultaten av dessa är
systematiskt dokumenterade.
Kvalitetssäkrade och standardiserade biologiska och psykologiska test ökar sannolikheten för
att bedömningen av problem blir likartad oberoende av var man söker hjälp.
I Karlstad skall personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kunna använda
nedanstående bedömningsinstrument;
AUDIT/DUDIT - screening för bedömning av riskbruk, missbruk och
beroende. Gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård
ASI (addiction severity index) - bedömning av problemtyngd och hjälpbehov
samt uppföljning av insatser. Gäller specialiserad verksamhet för
missbruk/beroende
Medicinska prover /biologiska markörer. Gäller hälso- och sjukvård (i viss
mån även socialtjänst)
2. Biologiska markörer
Allmänmedicin
Utandningsprov
CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT
Drogtest i urin
Psykiatriska öppenvården
Vid psykiatrisk utredning och behandling kan följande biologiska markörer användas;
7
Utandningsprov
CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT
Drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad mars 2008 (se länk nedan)
Drogteststickor vid behov av snabba svar
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3
Socialtjänst Karlstad
Under pågående utredning jml SoL
Under pågående öppenvårdsinsats samt vid skyddade boenden
Vid anmälan, vid eget önskemål
kan följande biologiska markörer användas;
Utandningsprov med alkometer
Drogtest i urin med drogteststickor.
Drogtest utförs vid Drogtestmottagningen på Tingvallagatan 1D för förvaltningens klienter.
Verifierar positiva svar vid behov via laboratorium.
Abstinensbehandling
Alkohol (öppenvård)
Allmänmedicin
Kontakta någon av de 9 vårdcentralerna (den vårdcentral där personen är passivt eller aktivt
tecknad – se bilaga 2 Hälsoval ) under vardagar 8 – 17. Övrig tid se rubrik abstinensfas i
Överenskommelsen mellan allmänmedicin, psykiatri och medicinska specialiteter.
http://www.liv.se/sidkat/2802/Psykiatri/2013-03-27%20Alkoholproblem.pdf
Psykiatriska öppenvården
Abstinensbehandling av alkohol ges endast när det finns en psykiatrisk sjukdom i grunden. I
övrigt gäller den överenskommelse som finns mellan allmänmedicin och psykiatri.
Behandlingen ges till patienter som har en måttlig abstinens och inte är i behov av sluten vård.
Om så är fallet hänvisas patienten till psykiatriska jourmottagningen för bedömning.
Nybesök
Psykiatriska Jourmottagningen – 054-61 56 03 (akut)
Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården.
8
Adress
Psykiatriska öppenvården
Bedömningsgruppen
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen , socialtjänsten, frivården eller annan som
har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss I
remissen ska finnas med uppgift om; typ av missbruk. hur länge det pågått, social och
ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens
egen motivation.
Känd sedan tidigare
Ta direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via
vårdgrannetelefon nummer 070-210 70 09
Narkotika eller blandmissbruk (öppenvård)
Psykiatriska öppenvården
Nybesök
Psykiatriska Jourmottagningen – 054-61 56 03 (akut)
Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården.
Adress
Psykiatriska öppenvården
Bedömningsgruppen
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som
har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss I
remissen ska finnas med uppgift om; typ av missbruk. hur länge det pågått, social och
ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens
egen motivation.
Känd sedan tidigare
Ta direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via
vårdgrannetelefon nummer 070-210 70 09
Se vidare Samverkansöverenskommelse division allmänmedicin och division psykiatri (länk
nedan)
http://www.liv.se/sidkat/2802/Psykiatri/Vårdrutin%20samverkansöverenskommelse%20divisi
on%20allmänmedicin%20och%20division%20psykiatri%202009-06-08).pdf
9
Slutenvård (Alkohol/narkotika)
Beroendecentrum är en gemensam resurs för Landstinget i Värmland och Värmlands Läns
Vårdförbund.
Beroendecentrum ansvarar för abstinensbehandling när behovet av slutenvård är aktuellt.
Beroendecentrum erbjuder medicinsk abstinensbehandling, samt psykiatriska och
psykosociala bedömningar. Abstinensbehandlingen är på ca tre veckor, kan vara kortare eller
längre tid, beroende på socialtjänstens uppdrag.
Beroendecentrum tar emot klienter/patienter från Värmland via ett biståndsbeslut från
socialtjänstens vistelsekommun. Ansökan om plats sker via en Vårdbegäran (se länk nedan).
http://varmlandsvardforbund.se/beroendecentrum/
Samordnad individuell plan
När det inom kommun eller landsting upptäcks att det finns behov av insatser från den andra
huvudmannen ska man initiera till en kontakt och påbörja arbete med en Samordnad
individuell plan (SIP).
Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart behov av en plan har upptäckts. I
normalfallet inom några dagar, men ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar
planeringsinsats från kommun och landsting.
Lagtext, faxmall samt SIP-mall finns under följande länk:
http://varmlandsvardforbund.se/kunskap-till-praktik/dokument/
Psykosocial behandling
Med psykosocial behandling avses metoder som syftar till att motivera till en förändring eller
bearbeta den enskildes problem och som riktar sig både mot den enskildes missbruk och
eventuellt andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av missbruket.
Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa
enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende.
(Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, s 32)
Man skiljer på psykosocial behandling och psykosocialt stöd och poängterar att psykossocial
behandling ska ha ett uttalat fokus på missbruk eller beroende.
När båda huvudmännen har motsvarande resurser inom psykosocial behandling regleras
ansvaret i den samordnade individuella planen.
10
Allmänmedicin
Alkohol
MI - motiverande samtal med mål att höja motivationen till förändring
KBT - Kognitiv beteende terapi som syftar till förändring av själva missbruk- eller
beroendeproblemet.
Följande behandlingsformer kan erbjudas av kurator: I huvudsak ges behandlingar i form av
korttidsterapi.
Krisbearbetning (utvecklingskris, livskris och sorg)
Behandlande samtal (stöd- jagstärkande och insiktsbehandling)
Psykiatriska öppenvården
Alkohol och Narkotika
Inom öppenvården ges psykosocial behandling med fokus på missbruk eller beroende.
Metoder som används är MI (motiverande samtal) eller KBT (kognitiv beteendeterapi).
Arbetet syftar till att påverka patientens motivation, beteende, attityder, tankar och känslor för
att bryta sitt missbruk.
Vid tillfällen för läkemedelsadministration finns även möjlighet till korta samtal.
Ett viktigt hjälpmedel för både patient och berörda behandlare är att skriva en Samordnad
individuell plan, särskilt i de fall där flera behandlare är inblandade.
Socialtjänst Karlstad
Vid vuxenavdelningen finns fem behandlingskonsulenter och tre alkohol- och drogterapeuter.
En av dessa behandlingskonsulenter är placerad inom heldygnsverksamheten vid
Ullebergsgården. Dessutom arbetar tre boendepersonal med behandlande samtal.
Personal som arbetar med behandling har grundläggande utbildning om behandling vid
missbruk och beroende. Alla har påbyggnadsutbildningar med olika inriktningar och flera har
steg 1 utbildningar i psykoterapi. Strävan är att arbeta både i grupp och enskilt och med
utgångspunkt i evidensbaserad praktik. Följande evidensbaserade metoder erbjuds/används
inom verksamheterna
ÅP: Återfallprevention enskilt eller i grupp
12–stegsbehandlingen Kompassen: Motivationsgrupp, Primärprogram i grupp 3
månader samt eftervård 9 mån.
HAP: Haschavvänjningsprogram.
MI: Motiverande samtal.
11
CRA: Community Reinforcement Approach.
För vissa insatser krävs en utredning och ett biståndsbeslut. För personer över 25 år:
Kontakta Mottagningsgruppen vid Vuxenavdelningen, tel nr 540 5200
För personer yngre än 25 år, kontakta Enhetsen för Unga Vuxna tel 054/540 5060. Enheten
har ett helhetsperspektiv på målgruppen co tar emot, samt utreder behov av bistånd från
socialförvaltningen. Kontakt kan också tas direkt med verksamheten Nexus (öppenvård för
unga upp till 25 år) på tel nr 540 5266, 540 5269 eller 540 5270.
Läkemedelsbehandling
Allmänmedicin
Behandling med Antabus, Campral och Revia tillsammans med medicinsk rådgivning, stöd
och noggranna medicinska uppföljningar
Psykiatriska öppenvården
Behandling med Antabus, Campral och Revia tillsammans med medicinsk rådgivning, stöd
och noggranna medicinska uppföljningar
Se bilaga 4 Antabusbehandling
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Länsgemensam psykiatri – LARO-mottagningen
För patienter med opiatmissbruk och som önskar att bryta sitt missbruk skrivs remiss till
bedömningsgruppen LARO-mottagningen Den kan skrivas av personal på vårdcentralen,
socialtjänsten, frivården, psykiatri eller annan som har behandlings eller stödkontakt med
patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ
av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade
insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation.
Adress
LARO-mottagningen
Centralsjukhuset
Rosenborgsgatan 2
651 85 Karlstad
Anhörigstöd
Psykiatriska öppenvården
Stöd kan ges för vuxna/närstående i begränsad omfattning. Kontakt tas med patientens
ordinarie behandlare som förmedlar stödet.
12
Socialtjänst Karlstad
Program och insatser finns både enskilt, för par och i grupp riktat till anhöriga och närstående.
Anhörigskolan är en gruppverksamhet för anhöriga till personer med risk-/missbruk eller
beroende, som träffas en kväll i veckan under 8 veckor.
För mer information och kontakt, ring anhörigkonsulenter: 054-540 5171, 054-540 5208
Barn till föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem
Hälso- och sjukvården har en skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva
nämndens skydd och ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om
barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har
missbruks- eller beroendeproblem.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-101-1
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla
Psykiatriska öppenvården
Inom psykiatriska öppenvården finns ett anhörig/närstående program där vikten av att
uppmärksamma barnens situation. Riktlinjer gällande barnperspektivet finns inom den
psykiatriska verksamheten. När det finns behov ska anmälan göras till socialtjänsten.
Information ska även ges om de stödgrupper som finns i Karlstad/Hammarö kommuner.
Socialtjänst Karlstad
Bäcken är en stödgrupp för barn och ungdomar till föräldrar med psykiska problem.
Verksamheten är ett samarbete mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad,
psykiatriska öppenvården/barn- och ungdomspsykiatrin i Karlstad.
Hopptornet är en stödgrupp för barn och ungdomar till föräldrar med missbruk eller beroende.
Verksamheten är ett samarbete mellan Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad
och Svenska kyrkan.
http://karlstad.se/omsorg-och-hjalp/familj-barn-och-ungdom/familjehuset--behandling/stodgrupper-for-barn-och-unga/
Kontakt via tel: 054-540 5014, 5015 eller 5016
Gravida kvinnor med missbruk eller beroende
Allmänmedicin:
13
Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att utföra
screening (AUDIT) av de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning
initieras enligt metoden motiverande samtal / MI. Om screeningen visar på mer omfattande
problematik ska kontakt tas med socialtjänsten.
Socialtjänst Karlstad
Socialtjänstlagen, SoL (2001:453)
14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.
1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:
1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården,
3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör
uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och
sjukvården eller på socialtjänstens område.
När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller
beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal,
återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC, påbörjas. En
Samordnad individuell plan upprättas.
Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera kvinnan till
stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande eller beslut om
ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas innan ett barn har fötts. Endast om
kvinnans situation är sådana att det finns förutsättningar för ingripande mot henne med stöd
av LVM eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas.
Se vidare länk nedan, Handlingsguide för stöd åt gravida (under revidering)
http://varmlandsvardforbund.se/docs/SKL/i-c-6-vardprogram-handlingsguide-for-stod-atgravida-kvinnor-o-missbruk.pdf
Samsjuklighet
Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruk- och beroendeproblem samtidigt
uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt tillstånd. Detta samband
är relativt vanligt. Personer med missbruks- och beroendeproblem har ofta psykiatriska
symptom, somatisk ohälsa och social problematik.
Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks och beroendeproblem har
psykisk problematik eller somatisk sjukdom ska, med klientens samtycke, omedelbar
kontakt tas med allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården för bedömning.
14
Om hälso- och sjukvården misstänker att patient med psykiatrisk problematik och/eller
somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med patientens samtycke,
omedelbar kontakt tas med kommunens socialtjänst.
För lämplig behandling vid samsjuklighet är det viktigt att behandlingen för båda
problemen sker samtidigt och i samordnande former efter den första akuta insatsen.
Rutinen för Samordnad individuell plan mellan socialtjänsten Karlstad och
allmänmedicin/psykiatriska öppenvården används när samsjuklighet är identifierad
Då påverkan av alkohol och droger kan uppvisa psykiatriska/somatiska tillstånd skall
hänsyn tas till detta då diagnos fastställs.
Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar
emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem
respektive psykiatriska problem
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och missbruk eller
beroende
Allmänmedicin
Vårdcentralerna medverkar när patienten har behov av medicinsk utredning och/eller
behandling som inte ligger inom psykiatrins ansvarsområde.
Se ovan ”Samsjuklighet”
Psykiatriska öppenvården
För patienter med neuropsykiatrisk problematik och ett missbruk eller beroende av narkotika
skrivs remiss till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Centralsjukhuset 651 85
Karlstad för bedömning. Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten,
frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även
skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk, hur länge det
pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som
remitterar samt patientens egen motivation. När bedömning och eventuell utredning gjorts
påbörjas behandling.
Socialtjänst Karlstad
När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller
beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska kontakt tas med
allmänmedicin när det gäller alkohol. Psykiatriska öppenvården kontaktas när det gäller
narkotika. Remiss faxas till allmänmedicin, se bilaga 5 kontaktlista alternativt skickas till
bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan 1, 653 40 Karlstad för
bedömning. Remissen kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med
klienten. Klienten kan även skriva egenremiss. Gällande innehåll i remissen se skrivning ovan
(Psykiatrisk öppenvård)
15
Fax ska skickas till allmänmedicin alternativt psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett
samarbete i form av en samordnad individuell plan.
Läkemedelsberoende
Allmänmedicin
Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att
försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till
en poliklinisk nedtrappning. Då det finns behov ska det finnas möjlighet till somatiskt
omhändertagande. För närvarande finns möjlighet att vårdcentralen remitterar patienter till
smärtkliniken om det är så att man inte kan klara nedtrappningen själv.
Psykiatriska öppenvården
Patienter med läkemedelsberoende ska i första hand skötas i den verksamhet som initierat
medicineringen. Inom allmänmedicin bedöms och görs en nedtrappning när det är möjligt.
Därefter remitteras patienten till psykiatriska öppenvården om beroendet är komplicerat enligt
överenskommelse med allmänmedicin
För personer med mer komplex problematik där behov av insatser finns från socialtjänsten
görs Samordnad individuell plan.
Bilagor
1. Flödesschema nationella riktlinjer
2. Hälsoval
3. Kontaktlista
4. Antabusbehandling
16
Bilaga 1 Flödesschema nationella riktlinjer
17
Bilaga 2 Hälsoval
Hälsoval Värmland – ett vårdvalssystem
Den 3 maj 2010 startade Hälsoval Värmland. Med Hälsoval Värmland kan du välja vilken
vårdcentral du vill gå till. Du kan välja en vårdcentral som landstinget ansvarar för eller en
vårdcentral som landstinget har bett ett privat företag att sköta.
Om att välja
Det finns flera alternativ när det gäller val av vårdcentral
o Är du redan listad på en vårdcentral (eller tidigare valt familjeläkare) och är nöjd,
behöver du inte göra någonting. Ditt tidigare val följer med in i det nya systemet
o Gör du inget val (och inte heller tidigare aktivt valt) får du plats på vårdcentralen som
ligger närmast den adress du är folkbokförd
o Du kan när som helst välja en annan vårdcentral
o Alla vårdcentraler är skyldiga att ta emot de invånare som väljer dem
Du ska fylla i en blankett för att välja
Blanketten finns på webbplatsen www.halsovalvarmland.se, vårdcentraler, sjukhus och
apotek. Skicka valblanketten till:
Landstinget i Värmland
Hälsovalskansliet
651 82 Karlstad
18
Bilaga 3 Kontaktlista Karlstad
Socialtjänsten Karlstad
Växel Karlstad kommun
Vuxenavdelningen
Utredningsenheten
Behandlingskonsulenter
Nexus (öppenvård för unga upp till 25 år)
Anhörigkonsulenter
Tel nr 054 – 540 00 00
Tel nr 054 - 540 5200 Reception
Fax nr 054-18 59 15
Tel nr 054 - 540 5210 Enhetschef
Tel nr 054 - 540 5266
540 5269
540 5270
540 5271
540 5208
Tel nr 054 - 540 5171
540 5208
Hopptornet och Bäcken
Tel 054-540 5014, 540 5015, 540 5016
Vårdcentralerna Karlstad
Faxa till nr
Gripen
Herrhagen
Kronoparken
Molkom
Rud
Skåre
Vålberg
Västerstrand
Åttkanten
054-18 88 52
054-61 67 68
054-61 69 54
0553-415 66
054-83 29 18
054-61 75 73
054-770 88 21
054-61 87 38
054-14 55 20
Länsgemensam psykiatri
LARO-mottagningen
054-619754
Psykiatriska öppenvården
Psykiatriska Akutmottagningen
Bedömningsgruppen
Tel nr 054-61 56 03 (akut)
Fax nr 054-153825
Adress;
Psykiatriska öppenvården
Bedömningsgruppen
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
Vårdgrannetelefon
Tel nr 070-210 70 0
19
Bilaga 4 Antabusbehandling
När antabusbehandling är aktuell för patient/klient som har samtidig insats inom
socialtjänsten gäller följande organisation/rutiner:
Läkemedelsordination
Läkare ordinerar antabusbehandling:
1 Landstingets hälso- och sjukvård ansvarar för ordinationen och utför
läkemedelsadministrering.
2 Kommunens hälso- och sjukvård utför läkemedelsadministrering men Landstingets hälsooch sjukvård är ansvarig för ordinationen.
När kommunen skall utföra läkemedelsadministrering kontaktas Vård och
Omsorgsförvaltningen.
Gäller läkemedelsadministrering patient/brukare inom kommunens socialpsykiatri som
samtidigt har insats enligt SoL är sjuksköterska inom Socialtjänsten/ASP-ANA ansvarig för
att utföra läkemedelsadministrering.
Egenvård
Läkare beslutar i samråd med patient/brukare/klient om egenvård. Krav finns om en utsedd
person som ska övervaka medicineringen.
Patienten har ett eget ansvar att, under övervakning av personal från kommunens socialtjänst
eller landstinget, iordningsställa och ta sin medicin utifrån ansvarig läkares ordination.
I personalens uppgift ingår enbart att övervaka att medicineringen genomförs, inte att förvara
eller att lösa upp medicinen, det ansvarar patienten/brukaren/klienten själv för.
Om patienten/brukaren/klienten tar sin medicin på en mottagning inom landstinget kan
medicinen förvaras på mottagningen om patienten/brukaren/klienten så önskar.
Uppföljning av egenvård
Huvudansvaret för behandlingen har förskrivande läkare. Den person som blir utsedd till att
kontrollera medicineringen får instruktion av förskrivande läkare. Denna person ska aldrig
vara en anhörig eller patienten själv. Ansvarig läkare kontrollerar att medicineringen
genomförs via återkoppling från kontrollpersonen samt via provtagning av levervärden.
Delegationsregler mellan vårdgrannar.
Sjuksköterska inom Liv kan delegera läkemedelsadministrering till personal inom kommunen
Delegering av arbetsuppgifter över vård- eller verksamhetsgräns kan göras förutsatt
mottagaren av uppgiften har tillåtelse från sin arbetsledning att utföra arbetsuppgiften.
SOS FS 1997:14 delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård.
20