Transcript VINTERSJÖFART - Sjöfartsverket

Bilaga till Ufs
VINTERSJÖFART
2010 – 2011
SMHI
Sveriges Meteorologiska och
Hydrologiska Institut
Innehåll
1. Allmänt
Sid
1.1 Isbrytartjänsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
1.2 Isbrytarledningar och isbrytare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1-3
1.3 Isbrytarombud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4-7
2. Vintersjöfartsinformation (till industri, befraktare och redare)
2.1 Allmän information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.2 Trafikrestriktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8-9
2.3 Dispenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
2.4 Prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
2.5 Trafikuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3. Navigering i is
3.1 Befälhavarens åliggande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
3.2 Anmälan och rapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
3.3 Kontakt med isbrytare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
3.4 Instruktion för befälhavare på fartyg under isbrytarassistans . . . . . . . . . . 11
3.5 Instruktion för fartyg som trafikerar Vänern och Göta Älv . . . . . . . . . . . . 12
3.6 Bogsering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12-14
3.7 Nedisningsfaran
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14-15
3.8 Sjöräddning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
3.9 Anvisning för skeppsbruten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
4. Isklasser och krav
4.1 Finsk-svenska isklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
4.2 Ekvivalens mellan isklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17-22
4.3 Svensk isklass för trafik på Vänern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
5. Regelverk för vintersjöfart
5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
5.2 Författningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
5.3 Vilka fartyg kan påräkna statlig isbrytarassistans . . . . . . . . . . . . . . . . . 23-24
6. Väder- och isinformation
6.1 Allmänt om utsändning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
6.2 Telefoni
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
6.3 NAVTEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Svensk kustradio (karta) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
6.4 Rundradio
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
6.5 Telefax och radiofacsimile . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27-28
6.6 Tillvägagångsätt vid fartygs begäran av väder- och israpporter . . . . . . . . 28
6.7 Vindtabell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Prognosområden (karta) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
LFV Tryck i Norrköping 2010
VINTERSJÖFART
1
1. Allmänt
1.1
Isbrytartjänsten
Ledningen av statens isbrytartjänst utövas av Sjöfartsverket (SjöV). ICE INFO och isbrytarombud har till uppgift att inom sitt arbetsdistrikt inhämta och förmedla upplysningar, önskemål
och anvisningar angående isbrytartjänsten mellan Isbrytningsenheten och isbrytare samt företrädare för sjöfarten, industrin och övriga intressenter och i övrigt utföra de uppgifter som
isbrytarledningen ålägger dem.
Statsisbrytarna är ODEN, YMER, FREJ, ATLE och ALE samt AHTS-fartygen TOR
VIKING II, BALDER VIKING och VIDAR VIKING som vid behov tidsbefraktas av
Sjöfartsverket.
Dessutom används vid behov Sjöfartsverkets arbetsfartyg BALTICA och SCANDICA samt
inhyrda bogserbåtar. Den statliga isbrytningens huvuduppgift är havsisbrytning dvs. isbrytning
mellan öppet vatten och farvatten, som är skyddat för havsis, packis och liknande ishinder.
1.2 Isbrytarledningar och isbrytare
Sverige
Postadress:
Sjöfartsverket, Isbrytningsenheten,
601 78 NORRKÖPING
Telefon:
Växel (0800–1640)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +46-(0)11-19 10 00
Chef Isbrytningsenheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +46-(0)11-19 12 13
Ledningscentral
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . +46-(0)11-19 12 10
Under isbrytningsexpedition erhålls 24 timmars service via ledningscentralen.
Fax:
+46-(0)11-10 31 00
E-post:
[email protected]
Internet:
www.sjofartsverket.se
Aktuell information: Kortfattad redogörelse för dagens issituation, isbrytarnas arbetsområden
anvisningar för sjöfarten samt aktuell iskarta kan under vintern erhållas genom "Vintersjöfart”
på Sjöfartsverkets hemsida: www.sjofartsverket.se klicka på Infrastruktur & Sjötrafik, därefter
på Vintersjöfart samt på Östersjögemensam websida: www.baltice.org.
Signalbokstäver och telefonnummer till svenska isbrytare
Isbrytare
Callsign Telefon
E-post
VHF och MF
Ale
Atle
Frej
Oden
Ymer
Tor Viking II
Balder Viking
Vidar Viking
Baltica
Scandica
SBPQ
SBPR
SBPT
SMLQ
SDIA
SLJT
SLKA
SLKD
SJOY
SKFZ
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Samtliga isbrytare
passar kanal 16
och 2332 kHz
+46(0)11-19 16 00
+46(0)11-19 16 30
+46(0)11-19 16 20
+46(0)31-751 82 09
+46(0)11-19 16 10
+47 210 38 210
+47 514 07 760
+47 210 38 205
+46(0)8-666 66 91
+46(0)11-19 10 81
2
VINTERSJÖFART
Finland (myndigheten)
Postadress:
Trafikverket, Vintersjöfartsenheten
Opastinsilta 12 A
FIN-00520 HELSINGFORS, FINLAND
Telefon:
Växel (08.00-16.15)
+358-(0)206 37 373
Direktör
+358-(0)206 37 33 22
Sjöfartsöverinspektör
+358-(0)206 37 33 23
Fax:
+358-(0)204 48 43 60
E-post:
[email protected]
Internet:
www.liikennevirasto.fi
Signalbokstäver och telefonnummer till finska isbrytare
Isbrytare
Callsign
Telefon (GSM)
Urho
Sisu
Voima
Fennica
Nordica
Otso
Kontio
Botnica
OHMS
OHMW
OHLW
OJAD
OJAE
OIRT
OIRV
OJAK
+358(0)400
+358(0)400
+358(0)400
+358(0)400
+358(0)400
+358(0)400
+358(0)400
+358(0)400
21
21
31
10
24
21
59
20
Telefon (Sat)
96
96
81
71
65
96
27
38
81
82
56
57
51
80
47
76
+358(0)306
+358(0)306
+358(0)306
+358(0)306
+358(0)306
+358(0)306
+358(0)306
+358(0)306
20
20
20
20
20
20
20
20
VHF och MF
75
74
76
77
78
73
72
79
00
00
50
00
00
00
00
00
Samtliga
isbrytare passar
kanal 16 och
2332 kHz
Finland (isbrytarledning)
Postadress:
Arctia Icebreaking AB, Operativ ledning
Keilaranta 10
FI-02150 ESPOO FINLAND
Telefon:
Växel (08.00-16.15)
+358-(0)306 207 000
Isbrytardirektör
+358-(0)46 876 7111
Fax:
+358-(0)306 207 033
Danmark
Postadress:
Telefon:
Fax:
E-post:
Internet:
Norge
Postadress:
Telefon:
Fax:
E-post:
Internet:
Søværnets Operative Kommando, Operationssektionen, Istjenesten
Postbox 1483
DK-8220 Brabrand, DENMARK
+45-89 43 34 12
+45-89 43 30 99
+45-89 43 34 27
[email protected]
www.forsvaret.dk/sok
Kystverket Sørøst
Serviceboks 625
N-4809 ARENDAL, NORGE
+47 370 19 725 / -900 77 605
+47-3701 97 01
[email protected]
www.kystverket.no
VINTERSJÖFART
Estland
Postadress:
Telefon:
Fax:
E-post:
Internet:
Lettland
Postadress:
Telefon:
E-post:
Polen
Postadress:
Telefon:
Fax:
E-post:
Tyskland
Postadress:
Telefon:
Fax:
E-post:
Internet:
Ryssland
Postadress:
Telefon:
Fax:
E-post:
Internet:
Estonian Maritime Administration
Winter Navigation Department
Martin Kaarjärv (ansvarig för isbrytning)
Lume 9, EE.104 16 TALLINN, ESTONIA
+372 620 57 07
+372 620 57 66
[email protected]
www.vta.ee
Free Port of Riga Authority
Kn Eduards Delveris (ansvarig för isbrytning)
Meldru 5a,LV-1015 RIGA, LATVIA
+371 670 82 000
[email protected]
Harbour Master Port of Gdynia
Kn Wojciech Oziemski (ansvarig för isbrytning)
ul. Polska 2, 81-339 GDYNIA. POLAND
+48 (0)58 620 28 53
+48 (0)58 661 60 51
[email protected]
Waterways and Shipping Directorare North, Hindenburgufer 247
D-241 06 KIEL, DEUTSCHLAND
+49 431 3394 8120
+49 431 3394 6399
[email protected]
www.wsd-nord.wsv.de
Harbour Master Port of St. Petersburg Gapsalskaya Street 10
198035 ST. PETERSBURG RYSSLAND
+7 812 326 08 58 (information om isbrytning)
+7 812 327 40 21
[email protected]
www.pasp.ru
3
4
VINTERSJÖFART
1.3 Isbrytarombud
Luleå
Anders Dahl
Bottenvikens Sjötrafikområde
Strömörvägen 9
974 37 LULEÅ
0920-25 83 99
GSM: 070-223 29 56
E-mail: [email protected]
Piteå
Leif Öhman
Piteå Hamn AB
Box 716, 941 28 PITEÅ
0911-23 21 31
GSM: 070-622 19 80
E-mail: [email protected]
Skellefteå
Lars Widelund
Järnvägsleden 81
932 33 SKELLEFTEHAMN
0910-73 63 38
GSM: 070-331 30 58
E-mail: [email protected]
Umeå
Curt Kristoffersson
Umeå Hamn
913 32 HOLMSUND
090-16 32 81
Telefax 090-243 06
E-mail: [email protected]
Örnsköldsvik
Mikael Johansson
M-real Sverige AB
Husums Mill
890 35 Husum
0663-189 64
GSM: 070-632 46 15
Telefax 0663-101 89
E-mail: [email protected]
Kramfors
Jan Westerlund
Ödmark & Andersson AB
Greisgatan 5
872 24 KRAMFORS
0612-124 40, 124 42
GSM: 070-224 34 64
Telefax: 0612-124 44
E-mail: [email protected]
Sundsvall
Mats Lundberg
Sundsvalls Hamn AB
Box 343
851 05 SUNDSVALL
070-319 35 40
E-mail: [email protected]
VINTERSJÖFART
Iggesund
Esbjörn Ericson
Box 15
825 21 IGGESUND
0650-284 94
Telefax: 0650-283 74
GSM: 070-301 39 00
E-mail: [email protected]
Söderhamn-Gävle
Jan Millberg
Bottenhavets Sjötrafikområde
Bönan
805 95 GÄVLE
026-64 71 58
Telefax: 026-991 75
GSM: 070-205 44 35
E-mail: [email protected]
Stockholm
Robert Berg
Ostkustens Sjötrafikområde
Box 27808
115 93 STOCKHOLM
08-666 66 20
Telefax: 08-666 66 90
GSM: 070-817 74 27
GSM fax: 0708-66 13 66
E-mail: [email protected]
Södertälje-Mälaren
Susann Tolppola
Ostkustens Sjötrafikområde
Slussgatan 11
151 71 SÖDERTÄLJE
08-554 24 540
Telefax: 08-554 245 45
GSM: 0708 21 28 78
E-mail: [email protected]
Oxelösund-Norrköping,
inkl Gotland
Lorenz Broman
Ostkustens Sjötrafikområde
Box 73
613 22 OXELÖSUND
011-15 86 22
Telefax: 0155-309 34
GSM: 0709-19 86 22
E-mail: [email protected]
Västervik-Ölands södra udde
Tommy Andersson
Sydkustens Sjötrafikområde
Bojgatan 4
392 31 KALMAR
0480-49 38 41
GSM: 0708-47 22 68
E-mail: [email protected]
5
6
VINTERSJÖFART
Karlskrona-Karlshamn
Ulf Janson
Karlshamns Hamn och Stuveri AB
Box 8
374 21 KARLSHAMN
0454-30 50 25
Telefax: 0454-312 30
GSM: 0708-81 51 20
E-mail: [email protected]
Sölvesborg-Åhus
Anders Alestam
Sydkustens Sjötrafikområde
Box 855
201 80 MALMÖ
040-20 43 01
GSM: 0708-34 85 50
Telefax: 040-30 18 68
E-mail: [email protected]
Trelleborg
Jim Leveau
Trelleborgs Hamn AB
Box 26
231 21 TRELLEBORG
0410-36 37 00
Telefax: 0410-36 37 29
GSM: 0709-36 97 08
E-mail: [email protected]
Malmö
Anders Alestam
Sydkustens Sjötrafikområde
Box 855
201 80 MALMÖ
040-20 43 01
GSM: 0708-34 85 50
Telefax 040-30 18 68
E-mail: [email protected]
Helsingborg
Mats Rosander
Helsingborgs Hamn AB
Box 821
251 08 HELSINGBORG
042-10 77 90, 10 63 00
Telefax 042-13 54 83
GSM: 0702-96 94 00
E-mail: [email protected]
Halmstad
Lennart Pettersson
Halmstads Hamn & Stuveri AB
Box 1
301 02 HALMSTAD
035-15 53 00, 15 53 10
GSM: 0708-50 56 25
Telefax 035-14 05 93
E-mail: [email protected]
VINTERSJÖFART
Falkenberg
Patrik Winkvist
Falkenbergs Terminal
311 22 FALKENBERG
0346-556 21
GSM: 070-594 94 03
E-mail: [email protected]
Varberg
Jan Johansson
VARBERG
0340-885 26
Telefax: 0340-809 55
GSM: 070-548 85 26
E-mail: [email protected]
Göteborg-Strömstad
Björn Garberg
Västkustens Sjötrafikområde
Sydatlanten 15
418 34 GÖTEBORG
031-64 77 01
GSM: 0768-54 77 01
Telefax 031-64 77 10
E-mail: [email protected]
Trollhättan-Vänern
Ingvar Dyberg
Vänerns Sjötrafikområde
Box 949, 461 29 TROLLHÄTTAN
0520-47 22 01
GSM: 0708 20 39 01
Telefax 0520-47 22 63
E-mail: [email protected]
7
8
VINTERSJÖFART
2. Vintersjöfartsinformation
(till industri, befraktare och redare)
2.1 Allmän information
Syftet med dessa regler är att i samverkan trygga den svenska handelssjöfartens framkomlighet
vintertid och att försöka minska handelsjöfartens totalkostnader utan att göra avkall på servicenivån.
Sjöfartsverkets isbrytningsenhet följer noggrant upp isläget och förändringar för att genom
isbrytarinsatser och trafikrestriktioner åstadkomma en säker och smidig trafik på de svenska
hamnarna.
2.2 Trafikrestriktioner
Med trafikrestriktionerna vill man öka trafikens smidighet.
Endast fartyg som uppfyller villkoren i trafikrestriktionerna erhåller isbrytarassistans.
Säsongens första trafikrestriktioner utfärdas för hamnarna i Bottenviken och träder i regel i
kraft i början av december.
De gäller oftast isklass II och lägst 2 000 dwt.
Därefter skärps trafikrestriktionerna gradvis till max 1A och lägst 4 000dwt under normala och
stränga vintrar. (se nedanstående tabell)
Trafiktrafikrestriktionerna kan kombineras med lastrestriktioner på t.ex. 2 000 ton lastat
och/eller lossat gods per hamn.
Trafikrestriktioner kommer om möjligt att tillkännages sex (6) dagar före ikraftträdandet
(inkluderat lördagar och helgdagar).
Sänkning av trafikrestriktioner träder dock i kraft omgående.
Information om trafikanvisningar samt gällande trafikrestriktioner erhålls via SMHI israpport
samt på Sjöfartsverkets hemsida: www.sjofartsverket.se gå in på Infrastruktur & Sjöfart därefter
på ”Vintersjöfart” samt på www.baltice.org.
Riktvärden för trafikrestriktioner
Nedanstående tabell beskriver ungefärliga datum och lägsta isklass/minsta dwt under en
normal vinter.
Lägst isklass/minsta dwt
II
II
1C
1B
1A
1A
1A
1B
II
1C
/
/
/
/
/
/
/
/
/
/
1
2
1
2
3
4
3
2
2
1
300
000
300
000
000
000
000
000
000
300
Bottenviken
Bottenhavet
1/12
15/12
1/1
15/1
1/1
15/1
31/1
10/4
10/5
15/5
1/2
15/2
–
–
1/4
15/4
VINTERSJÖFART
9
För skeppning på övriga kustområden kan med hänsyn till variationerna på isvintrarna inte
motsvarande riktvärden lämnas.
I Vänern och Mälaren räknas normalt med att trafikrestriktioner införs under månaderna
januari - april.
Kraven på isklass och tonnagestorlek varierar med vinterns svårighetsgrad.
Mindre hamnar och lastageplatser kan stängas, även om sjöfart pågår inom området i övrigt, i
avsaknad på egna lokala isbrytare och begränsad tillgång på statliga isbrytarresurser.
Anvisning på alternativhamn kan även lämnas.
Lokala isbrytare av erforderlig storlek och med tillräcklig maskinstyrka måste finnas inom de
olika distrikten.
2.3 Dispenser
Dispenser kan beviljas om det finns ledig isbrytarkapacitet eller om is- och väderprognoserna är
gynnsamma (tillfälligt lindrigt isläge).
Dispens beviljas endast för en enskild resa.
Dispensansökan görs enklast med e-post till: [email protected]
Av ansökan skall framgå resans tidpunkt, destination, fartygets namn, anropssignal, dödvikt
(dwt), maskineffekt, byggår och isklass.
Dispens beviljas inte för fartyg som är äldre än 20 år.
2.4 Prioriteringar
Fartyg som befinner sig i fara assisteras först.
Därefter assisteras passagerarfartyg och fartyg destinerade till eller från Danmark, Finland,
Norge, Sverige eller Tyskland.
I övrigt förekommer inga prioriteringar mellan fartygen. Av trafik- eller assistanstekniska skäl
kan en befälhavare på en isbrytare dock ändra på i vilken ordningsföljd man assisterar fartygen.
Bogserfartyg med släp (pråmar som är kopplade med vajrar eller trossar) samt s.k. flodfartyg är
inte lämpade för vintersjöfart och assisteras inte av svenska isbrytartjänsten.
Chefen för Isbrytningsenheten kan neka ett fartyg assistans eller uppskjuta assistansen även om
fartyget uppfyller de formella kraven i trafikrestriktionerna.
Detta grundar sig på rapporter om att fartyget inte lämpar sig för vintersjöfart och ett sådant
fartyg ger upphov till oacceptabla förseningar för den övriga trafiken.
2.5 Trafikuppgifter
Hamnkontor, mäklare, fartyg eller rederier inlämnar minst en gång i veckan föranmälan om
trafik via FRS.
Anmälningsskyldigheten gäller från tidpunkt för införandet av trafikrestriktioner och varar
under hela den tid de är i kraft.
För att isbrytarassistanserna skall fortlöpa så smidigt som möjligt är det nödvändigt att rederierna eller deras ombud meddelar ICEINFO +46(0)31 69 91 00 om fartygens tidtabeller och
ändringar i dem.
10
VINTERSJÖFART
3. Navigering i is
Sjöfartsverket påtar sig inte något ansvar för försening, skada eller annan
förlust som uppkommit i samband med assistansverksamhet och som vållats fartyg, dess personal, passagerare eller last.
Bistånd och råd lämnas fartyg på dess egen risk
3.1 Befälhavarens åliggande
Befälhavaren skall tillse att det i fartygets ISM-manual finns rutiner och instruktioner för att
säkert framföra fartyget i isfarvatten.
3.2 Anmälan och rapportering
För att tillgodose isbrytarledningens och isbrytarnas behov av information om fartygstrafiken
vintertid anmodas fartyg destinerade till svenska och finska hamnar med trafikrestriktioner, i
Bottenviken och Bottenhavet, att rapportera enligt följande:
Rapporteringslinje:
Vid passage av Svenska Björn*
59 33N 20 01E
Anrop:
ICE INFO
Anropskanal:
VHF kanal 84 (alt tel +46(0)31 69 91 00)
Rapportinnehåll:
fartygets namn
nationalitet
destination och ETA
fart
Språk:
svenska eller engelska (använd IMO Marina
Standardfraser)
*Sydligare linje kan anges, om isläget motiverar detta.
3.3 Kontakt med isbrytare
På fartyg skall fortlöpande radiopassning hållas.
Isbrytare passar kontinuerligt, under gång, VHF kanal 16 och MF 2332 kHz.
Samtal till isbrytare kan även förmedlas genom Svensk kustradio. Isbrytare kan också kontaktas
via telefon. Se tabell sidan 1.
Vid ordergivning mellan isbrytare och assisterat fartyg, skall VHF-trafik på anbefallda trafikkanaler användas.
VINTERSJÖFART
3.4 Instruktion för befälhavare på fartyg under
isbrytarassistans
3.4.1. Alla instruktioner, givna från isbrytare, skall följas.
3.4.2. Följande skall särskilt iakttagas:
- Ständig passning av VHF skall hållas på anbefalld kanal.
- Fartygets framdrivningsmaskineri skall ständigt vara klar för snabb manöver.
- Isbrytaren bestämmer, när fartyg skall bogseras.
- Om fartyget blir läck eller lider annat haveri, som kan påverka fartygets förmåga att
följa isbrytaren eller i övrigt efterfölja av isbrytaren givna direktiv, skall detta
omedelbart meddelas isbrytaren.
- Fartyg, som navigerar i isfarvatten skall, för att kunna påräkna isbrytarassistans,
vara utrustad med kraftig strålkastare. I konvoj ingående fartyg, som fastnat i isen,
skall hålla strålkastare släckta.
3.4.3. Instruktion till assisterade fartyg ges via VHF på anvisad assistanskanal.
3.4.4. Fartyg i konvoj skall för att undvika sammanstötningar utan dröjsmål, på
assistanskanalen meddela om fartyget saktar farten eller stannar.
3.4.5. Statens isbrytare för, under mörker, på masttoppen ett ljus med blått sken synligt
horisonten runt.
3.4.6. Fartyg, som ej följer utfärdade restriktioner och trafikanvisningar eller från isbrytare
givna order, kommer att vägras assistans.
3.4.7. På finska isbrytare har installerats två ovanför varandra placerade roterande röda
varningsljus, som tänds när isbrytaren oväntat stannat eller farten betydligt reducerats.
Det assisterade fartyget/fartygen skall då omedelbar tillgripa alla möjliga åtgärder för
att snabbt upphäva farten. Observera att denna signalanordning ej finns på de svenska
isbrytarna.
11
12
VINTERSJÖFART
3.5 Instruktion för fartyg som trafikerar Vänern och Göta Älv
3.5.1 Föranmälan
För att minimera väntetider, optimera isbrytarresurser m.m. så skall fartyg i trafik på
Göta Älv och Vänern då trafikrestriktioner gäller, anmäla sig till Kanalcentralen
Trollhättan: Tel 0520-47 22 60. VHF Kanal 9, 14 eller 16
Anmälan ska göras vid nedanstående tillfällen:
· Före avgång från/passage Göteborg
· Passage Dalbobron nord- och sydgående
· Vid ankomst till, samt före avgång Vänerhamn
Avgångsanmälan
Avgångsanmälan skall göras minst 6 timmar före avgång från/passage Göteborg eller från
Vänerhamn. Om något inträffar, som påverkar beräknad avgångstid, ska ny avgångstid
meddelas snarast möjligt. Anmälan skall också göras i direkt anslutning till avgång.
Ankomstanmälan
Ankomstanmälan skall göras när fartyget är förtöjt. Anmälan ska innehålla fartygets namn,
uppskattad avgångstid samt destination.
3.5.2 Kanalpassage under isförhållanden
Fastnar fartyg i isvall får efterföljande fartyg ej försöka passera utan skall stoppa på så
stort avstånd att framförvarande kan backa ut ur isvallen.
Mötesplatser kommer eventuellt att anvisas, då så krävs med hänsyn till isförhållandena.
Då issvårigheter uppstår i kanalen assisterar bogserbåtar. Isvall eller annat hinder ska
genast rapporteras till dessa bogserbåtar eller till Kanalcentralen.
a)
Möte tillåts inte ovan Brinkebergskulle sluss.
b)
Möte får inte ske ovan sluss 2 utan det bör ske norr om piren i Åkerssjö. Nedgående
fartyg bör vänta ute i Åkerssjö norr om piren tills slussen är klar.
c)
Möte ovan Ströms sluss bör ske i älven och inte mellan bryggorna.
3.6 Bogsering
Under svåra isförhållanden t.ex. vid hård ispress eller passage genom större isvallar kan bogsering vara enda möjligheten för en säker och effektiv assistans.
Om nedanstående förutsättningar ej kan uppfyllas, kan säker bogsering ej ske.
Isbrytarens befälhavare kommer då att vägra assistera fartyget intill dess assistans kan ske utan
bogsering.
Bogsering av fullt trafikdugliga fartyg med isbrytare är avgiftsfri.
Avgift för bogsering som har karaktär av bärgning och för annat assistansarbete, fastställs årligen av Sjöfartsverket.
Bogsering sker normalt genom att det bogserade fartygets stäv tas in i isbrytarens bogserklyka.
Isbrytaren lämnar över två eller fyra vajrar som skall kopplas till pollare avsedda för bogsering.
VINTERSJÖFART
13
- isbrytare och det bogserade fartyget är kopplade på följande sätt:
ISBRYTARENS AKTER
BOGSERKLYKA
DET BOGSERADE FARTYGETS BOG
- fartyget skall vara redo, att när som helst göra fast eller kasta loss bogserkabel.
- för fartyg med bulb gäller att avståndet mellan bulbens översida och isbrytarens skrov skall
vara minst två meter (se bild).
- för fartyg med ankare placerade på fartygets utsida på ett sådant sätt att dessa kan komma i
kontakt med isbrytarens bogserklyka gäller att ankare måste "kattas" d.v.s. flyttas akterut (se
bild) eller upp på däck innan bogsering kan påbörjas.
14
VINTERSJÖFART
Det bogserade fartygets skrov fungerar alltid som ett aktivt roder för isbrytaren
- under bogsering skall det bogserade fartyget styras med handstyrning, maskin skall vara färdig för manöver.
- när isbrytaren går rakt framåt skall det bogserade fartyget hållas i enslinje med isbrytarens
master.
- fartyg, som bogseras av isbrytare, får endast använda framdrivningsmaskineriet enligt anvisningar, som ges från isbrytare.
- om fartyget inte kan upprätthålla anbefalld maskinstyrka eller får roderproblem, skall isbrytaren omedelbart informeras, så att den kan sänka farten.
- om isbrytaren ber om hjälp för att ändra kurs, skall det bogserade fartyget lägga rodret enligt
givna direktiv från isbrytaren eftersom det bogserade fartygets skrov fungerar som ett roder för
hela bogserkombinationen.
3.7 Nedisningsfaran
Redan innan fartyget anlänt till isbelagt farvatten eller sedan sådant farvatten lämnats, kan
under vissa förhållanden fara uppstå för fartyg och last genom nedisning.
Så snart ytvattnets temperatur sjunkit till nära 0°C (+3° C och därunder) kan vid överspolning
eller överstänk is bildas på fartygets däck, överbyggnad och eventuell däckslast. Allteftersom
islagret växer, äger en viktförskjutning rum, som hela tiden minskar fartygets stabilitet. Om
isen inte kan undanskaffas, nås så småningom den gräns, då metacenterhöjden blir så liten, att
fartyget löper risk att kantra. Nedisning kan ske även vid högre vattentemperaturer, då temperaturen i luften ligger under 0°C, varvid det överspolade vattnet nedkyls av luften och is bildas,
då det träffar de kalla ytorna ombord.
Befälhavare på fartyg, som vintertid trafikerar Östersjöområdet, måste därför ständigt vara
beredda på att fartyget vid hårt väder kan bli nedisat. Då hård vind är att förvänta och väderleksläget i övrigt är sådant att nedisning kan befaras, tillråds mindre fartyg, som befinner sig
VINTERSJÖFART
15
till sjöss, att söka lä, fartyg i hamn bör kvarligga, till dess vädret blir bättre. Följande diagram visar
sambandet mellan nedisningsgraden, vindhastigheten och lufttemperaturen. Andra faktorer som
påverkar nedisningsgraden är fartygets egen kurs och fart, våghöjd och ytvattentemperatur.
Lufttemp
°C
–15
–14
–13
–12
–11
–10
– 9
– 8
– 7
– 6
– 5
Svår
– 4
– 3
Måttlig
– 2
– 1
Lätt
Ingen
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
Vind
m/s
SMHI
Diagrammet är tillämpbart för förhållandena i Östersjön och Bottenviken för fartyg över 500 dwt.
3.8 Sjöräddning
Med anledning av sjökatastrofer, som inträffat i Östersjön på grund av hårt väder och nedisning,
uppmanas alla fartygsbefälhavare, inte minst utländska sådana, som inte har erfarenhet av nedisning, att så snart svårigheter uppstår för deras fartyg till sjöss utanför Sveriges kuster, ta kontakt
med svensk kustradiostation och anmäla svårigheterna samt position, kurs och övriga upplysningar, som är av betydelse i sammanhanget. Situationen blir därigenom känd för sjöräddningstjänstens olika organ, vilka, om läget förvärras, kan vara beredda att ingripa innan det blir är sent.
Dylika säkerhetsåtgärder är kostnadsfria för fartyget.
3.9 Anvisning för skeppsbruten
Skulle en sjöolycka inträffa vintertid, varvid de nödställda tvingas att hoppa i vattnet eller gå i livbåtarna, är det av största vikt att vara varmt klädd. Behåll våta kläder på, kasta framför allt inte
bort handskar eller vantar. Händerna måste skyddas från snabb avkylning för att den nödställde
skall kunna hålla sig fast i räddningslinor och dylikt. Prov har utförts i Sverige med vattentät dräkt
i vatten, som varit plus 4°C. Händerna har varit dels oskyddade, dels skyddade. Vid prov utan
skydd hade efter 30 minuter hudtemperaturen i händerna sjunkit till 10°C, fingertopparnas temperatur var 5°C och smärtan i dessa så stor, att fingrarna inte kunde användas. Med goda vantar
på var temperaturen i händerna efter 30 minuter fortfarande ca 20°C.
Utsatt för kyla och vind sker lokal förfrysning av huden vid lufttemperatur och vindstyrka enligt
följande:
-4° C ca 20 m/s
-14° C
ca 5 m/s
-8° C ca 10 m/s
-34° C
ca 1 m/s
16
VINTERSJÖFART
4. Isklasser och krav
4.1 Finsk-svenska isklasser
För att ange kraven på isförstärkning använder Sjöfartsverket de finsk-svenska isklassbeteckningarna som fastställts att gälla från och med 2003. Det största isklassdjupgående midskepps
skall normalt tagas som djupgående på färskvattenlastlinjen sommartid enligt finsk-svenska
isklasser SJÖFS 2003:4
För fartyg som enligt bestämmelser i SJÖFS 2003:4
(finsk-svensk isklass) är existerande fartyg och som
innehar isklass 1A Super och 1A gäller de äldre
bestämmelserna avseende maskineffekt längst till
den 1 januari 2005 eller den 1 januari det år det
löpt 20 år sedan fartyget levererades, beroende på
vilket som infaller sist.
Fartygets maskineffekt anses vara den sammanlagda effekten hos framdrivningsmaskineriet, för
vilken fartyg och maskineri är konstruerat.
Om det med tekniska medel förhindras att maskineriet drivs med full effekt eller detta är förbjudet enligt bestämmelser som följs ombord, betraktas den då begränsade effekten som
maskineffekt.
I nedanstående tabeller, lämnas en jämförelse mellan de finsk-svenska isklassbeteckningarna
och av olika klassningssällskap använda klassbeteckningar.
Om ett fartyg har en i tabellerna icke nämnd isklass, fastställd av något av de klassificeringssällskap som nämns i tabellerna eller om dess isklass har fastställts av ett klassificeringssällskap
som inte hör till de nämnda i tabellerna bestämmer Sjöfartsverket om isklassens ekvivalens.
De finsk-svenska isklassbeteckningarna
Isklass
IA Super
IA
IB
IC
II
För trafik i
Extrema isförhållanden
Svåra isförhållanden
Medelsvåra isförhållanden
Lätta isförhållanden
Mycket lätta isförhållanden
>100 cm
>50 cm
30-50 cm
15-30 cm
10-15 cm
VINTERSJÖFART
4.2 Ekvivalens mellan isklasser
4.2.1 American Bureau of Shipping
Isklassbeteckning
1.1.1
1.1.2
1.1.3
1.1.4
A1 (E)
Fartyg vilkas klassritningar
före den 1 maj 1971:
A1 (E) ”Ice Strengthening”
A1 (E) ”Ice Strengthening”
A1 (E) ”Ice Strengthening”
A1 (E) ”Ice Strengthening”
Motsvarande finsksvenska isklass
II
har godkänts
Class A
Class B
Class C
IA
IB
IC
IC
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
den 1 maj 1971 eller senare (1972 ABS Rules):
A1 (E) ”Ice strengthening”
A1 (E) ”Ice strengthening”
A1 (E) ”Ice strengthening”
A1 (E) ”Ice strengthening”
A1 (E) ”Ice strengthening”
Ice Class I AA
Ice Class I A
Ice Class I B
Ice Class I C
Class
Class
Class
Class
Class
IAA
IA
IB
IC
AA
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
4.2.2 Bureau Veritas
Isklassbeteckning
1.2.1
1.2.2
1.2.3
1.2.4
I 3/3 E
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
före den 1 maj 1971:
I 3/3 E glace I-Super
I 3/3 E glace I
I 3/3 E glace II
I 3/3 E glace III
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
den 1 maj 1971 eller senare:
Beteckningarna i 1.2.2
I 3/3 E Ice Class IA Super
I 3/3 E Ice Class IA
I 3/3 E Ice Class IB
I 3/3 E Ice Class IC
ICE CLASS IA SUPER
ICE CLASS IA
ICE CLASS IB
ICE CLASS IC
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
IA Super
IA
IB
IC
17
18
VINTERSJÖFART
4.2.3 China Classification Society
Isklassbeteckning
1.3.1 Ice
Ice
Ice
Ice
Ice
class
class
class
class
class
B1*
B1
B2
B3
B
Motsvarande finsksvenska isklass
IA Super
IA
IB
IC
II
4.2.4 Det Norske Veritas
Isklassbeteckning
1.4.1
1.4.2
1.4.3
1.4.4
1A1
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
före den 1 maj 1971:
1A1 Ice A
1A1 Ice B
1A1 Ice C
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
den 1 maj 1971 eller senare:
Beteckningarna i 1.4.2
1A1 Ice 1A*, ICE-10
1A1 Ice 1A, ICE-05
1A1 Ice 1B
1A1 Ice 1C
ICE-1A*
ICE-1A
ICE-1B
ICE-1C
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
IA Super
IA
IB
IC
4.2.5 Germanischer Lloyd
Isklassbeteckning
1.5.1 100
1.5.2 100
100
100
100
1.5.3 100
1.5.4 E4
E3
E2
E1
1.5.5 100
A5
A5
A5
A5
A5
A5
E4
E3
E2
E1
EO4, EO3, EO2, EO1
A5 E, KE, ME
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
II
Begränsningar K eller M i samband med beteckningarna i andra stycket
påverkar inte isklassen.
VINTERSJÖFART
19
4.2.6 IACS Polar Rules
Isklassbeteckning
1.6.1 PC6 1)
PC7 1)
Motsvarande finsksvenska isklass
IA Super
IA
1) Motsvarighet kan beviljas, om fartygets maskineffekt uppfyller kraven i
3 kap. i Sjöfartsverkets föreskrifter om fartygs isklasser SJÖFS 2003:4
4.2.7 Korean Register of Shipping
Isklassbeteckning
1.7.1 ISS
IS1
IS2
IS3
IS4
Motsvarande finsksvenska isklass
IA Super
IA
IB
IC
II
4.2.8 Lloyd’s Register
Isklassbeteckning
1.8.1 100 A1
1.8.2 Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
före den 1 maj 1971:
100 A1 Ice Class 1*
100 A1 Ice Class 1
100 A1 Ice Class 2
100 A1 Ice Class 3
100 A1 ”Strengthened for Navigation in Ice”
1.8.3 Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
den 1 maj 1971 eller senare:
Beteckningarna i 1.8.2
100 A1 Ice Class 1AS
100 A1 Ice Class 1A
100 A1 Ice Class 1B
100 A1 Ice Class 1C
100 A1 Ice Class 1D
1.8.4 100 A1 Ice Class 1AS FS(+)
100 A1 Ice Class 1A FS(+)
100 A1 Ice Class 1B FS(+)
100 A1 Ice Class 1C FS(+)
100 A1 Ice Class 1AS FS
100 A1 Ice Class 1A FS
100 A1 Ice Class 1B FS
100 A1 Ice Class 1C FS
100 A1 Ice Class 1D
100 A1 Ice Class 1E
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA Super
IA
IB
IC
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
IA Super
IA
IB
IC
II
II
20
VINTERSJÖFART
4.2.9 Nippon Kaiji Kyokai
Isklassbeteckning
1.9.1 NS
1.9.2 NS Class
NS Class
NS Class
NS Class
1.9.3 NS Class
1.9.4 IA Super
IA
IB
IC
IA Super Ice Strengthening
IA Ice Strengthening
IB Ice Strengthening
IC Ice Strengthening
AA, A, B, C Ice Strengthening
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
4.2.10 Polski Rejestr Statków
Isklassbeteckning
1.10.1
1.10.2
1.10.3
KM
KM L1A, YL
KM L1
KM L2
KM L3
KM L4
L1A
L1
L2
L3
L4
1)
1)
1)
1)
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
II
1) Motsvarighet kan beviljas, om fartygets maskineffekt uppfyller tillämpliga
krav i de finsk-svenska isklassföreskrifterna, se 3 kap SJÖFS 2003:4.
VINTERSJÖFART
4.2.11 Registro Italiano Navale
Isklassbeteckning
1.11.1
1.11.2
1.11.3
1.11.4
Motsvarande finsksvenska isklass
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
före den 1 juni 2000:
100A – 1.1
II
Fartyg om vars byggande kontrakterats
den 1 juni 2000 eller senare:
C✠
II
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
före den 1 mars 1989:
100A – 1.1 RG1*
100A – 1.1 RG1
100A – 1.1 RG2
100A – 1.1 RG3
Fartyg vilkas klassritningar har godkänts
den 1 mars 1989 eller senare men före
den 1 juni 2000:
IAS
IA
IB
IC
Fartygs om vars byggande kontrakterats
den 1 juni 2000 eller senare:
ICE CLASS IA SUPER
ICE CLASS IA
ICE CLASS IB
ICE CLASS IC
IA Super
IA
IB
IC
IA Super
IA
IB
IC
IA Super
IA
IB
IC
21
22
VINTERSJÖFART
4.2.12 Russian Maritime Register of Shipping
Isklassbeteckning
1.12.1
1.12.2
1.12.3
1.12.4
KM
KM ULA
KM UL
KM L1
KM L2
KM L3
KM L4
LU7
LU6
LU5
LU4
LU3
LU2
LU1
Arc 5
Arc 4
Ice 3
Ice 2
Ice 1
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1)
1)
Motsvarande finsksvenska isklass
II
IA Super
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA Super
IA Super
IA
IB
IC
II
IA Super
IA
IB
IC
II
1) Motsvarighet kan beviljas, om fartygets maskineffekt uppfyller tillämpliga
krav i de finsk-svenska isklassföreskrifterna, se 3 kap SJÖFS 2003:4.
4.3 Svensk isklass för trafik på Vänern
Dessa föreskrifter är tillämpliga på fartyg som trafikerar Vänern och som är
kölsträckta eller där byggnationen påbörjats den 1 januari 2004 eller senare och
som inte har isklass enligt SJÖFS 2003:4 (finsk-svensk isklass).
Dessa fartyg ska ha någon av följande isklasser:
Isklassbeteckning
1.13.1
IBV
ICV
Motsvarande finsksvenska isklass
IC
II
VINTERSJÖFART
23
5. Regelverk för vintersjöfart
5.1 Allmänt
Regelverket för vintersjöfart består av följande:
SFS 2000:1149 Isbrytarförordningen
Överenskommelse med Danmark, Finland och Norge om samverkan vid isbrytning
Föreskrifter rörande Statens isbrytarverksamhet (SJÖFS 1966:A20 gäller i tillämpliga delar)
SJÖFS 2003:4 Finsk-svensk isklass
SJÖFS 2003:16 Svensk isklass för trafik på Vänern
SJÖFS 2008:3, ändringsföreskrift 2009:25-3 Taxa för isbrytning på beställning och
mot ersättning. (Ny utgåva i december)
5.2 Författningar
Isbrytarförordningen (SFS 2000:1149) reglerar att fartyg lämpade för vintersjöfart kan erhålla
isbrytarassistans i svenska kustfarvatten och på sjövägarna dit mellan öppet vatten till havs och
farvatten, som är skyddade för havsis, drivis, packis eller liknande ishinder.
I Vänern, Mälaren och Ångermanälven kan i viss omfattning, som Sjöfartsverket bestämmer,
svårare is brytas genom statlig hjälp.
För av isbrytare i samband med havsisbrytning utförd bogsering eller annan isbrytarassistans
uttags ingen avgift.
Avgifter för bogsering som har karaktären av bärgning och för annat assistansarbete, fastställs
årligen av Sjöfartsverket.
Sjöfartsverket påtar sig inte något ansvar för försening,
skada eller annan förlust som uppkommit i samband
med assistansverksamhet och som vållats fartyg, dess
personal, passagerare eller last.
Bistånd och råd lämnas fartyg på dess egen risk
5.3 Vilka fartyg kan påräkna statlig isbrytarassistans
För att fartyg skall erhålla statlig isbrytarassistans, skall de inneha lägst den finsk-svenska isklass
(motsvarande) och minst den dödvikt (dwt) som gäller för ett visst havsområde enligt av
Sjöfartsverket utfärdade trafikrestriktioner.
Sjöfartsverket kan vägra att lämna statlig isbrytarassistans till fartyg, vars anordningar för
assistans icke fungerar eller vilket med avseende på skrov, maskineffekt, utrustning eller besättning är sådant att gång i is kan antagas äventyra fartygets säkerhet, eller om det kan anses föreligga skäl att antaga att fartygets lämplighet för gång i is är sämre än vad i allmänhet förutsätts
för fartyg hörande till samma isklass. (se även 2.4 Prioriteringar och 3.5 Bogsering)
24
VINTERSJÖFART
Med hänvisning till ovanstående har finska och svenska isbrytarledningarna gemensamt tagit
beslut att flodfartyg och bogserbåtar med släp (pråmar som är kopplade med vajrar eller trossar) inte kan påräkna statlig isbrytarassistans, trots att de kan inneha isklass hos sitt klassningssällskap.
Vid vintersjöfart i områden där särskilda trafikrestriktioner ej är utfärdade bör följande krav
ställas på fartyg.
a) fartyget skall ha högsta klass hos av vederbörande stat godkänd klassificeringssällskap eller
vid verkställd sjövärdighetsbesiktning ha visat sig äga motsvarande konstruktion och styrka.
b) fartyget skall ha framdrivningsmaskineri, med en effekt som gör det möjligt för fartyget att
ta sig fram genom lättare is och i bruten inomskärsränna utan isbrytarhjälp.
c) fartyget skall vara på minst 500 dwt.
d) fartyget skall ha sådan stabilitet, även då däckslast förs, att det tål en viss nedisning utan att
fara för kantring uppstår.
VINTERSJÖFART
25
6. Väder- och isinformation
6.1 Allmänt om utsändning
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) utfärdar dagligen ett antal rapporter som direkt eller indirekt är avsedda för sjöfarten. Dessa rapporter innehåller huvudsakligen
väderutsikter (jämte observationer), storm-, kuling- och nedisningsvarningar, varningar för
högt respektive lågt vattenstånd samt israpporter. Vindhastigheter anges i m/s. Utsändningar
sker på radiotelefoni, NAVTEX och rundradio.
En daglig iskarta publiceras på Internet, skickas på begäran via telefax eller e-post samt återutsänds på radiofacsimile via Hamburg/Pinneberg.
6.2 Radiotelefoni
Väder- och israpport med meddelande från Sjöfartsverkets isbrytningsverksamhet utsänds av
MSI Sweden vid de tider och på de VHF-kanaler och MF-frekvenser som anges på kartan
”Svensk kustradio”.
Storm-, kuling- och brådskande navigationsvarningar utsänds på VHF och MF på engelska
och svenska omedelbart efter utfärdandet. Därefter läses samtliga gällande varningar vid de
tider och på de kanaler och
frekvenser som anges på kartan ”Svensk kustradio”.
6.3 NAVTEX
Navigationsvarningar för
utomskärs farvatten, isinformation, storm- och kulingvarningar samt väderprognoser sänds på NAVTEX enligt
vidstående karta.
Meteorologiska varningar
och brådskande navigationsvarningar utsänds snarast
efter utfärdandet. Därefter
sänds de vid ordinarie
utsändningstider enligt
tabellen i kartan.
NAVTEX
in the Baltic Sea area
Bjuröklubb
Navtex transmitter
Transmitter ID character
Limit of service area
Transmission times (UTC)
0110
2)
1310
0510
1)
1710
1)
0910
2110
0120
2)
1320
1)
0520
1)
1720
0920
2120
0130
2)
1330
0530
1)
1730
1)
0930
2130
1)
1120
2320
0320
1520
0720
1)
1920
[H ]
2)
1) Including Baltic Sea Weather Forecast
2) Including Baltic Ice Information
[U ]
Tallinn
[L]
[I]
Grimeton
Gislövshammar
[J]
[S]
2009-01-01
26
VINTERSJÖFART
Luleå 25
Swedish Coast Radio
MSI SWEDEN
MMSI: 002653500
Utsändning av MSI på VHF och MF
Transmissions of MSI on VHF and MF
Sändning
Transmission
Nav. varn.
Nav. Warn.
Trafiklista*
Traffic list*
Väder
Weather
Israpport
Ice report
Haparanda
Kalix 24
Svensk kustradio
Skelleftå 23
Bjuröklubb MF5
Sänd/Tx: 1779 kHz
Mott/Rx: 2123 kHz
Anrop/Call: via DSC
Tid / Time (UTC)
0200
0600
1000
1400
1800
2200
0200
0600
1000
1400
1800
2200
Umeå 26
0600
Örnsköldsvik 28
1800
Mjällom 64
Kramfors 84
Härnösand 23
Härnösand MF4
Sundsvall 24
Sänd/Tx: 2733 kHz
Mot/Rxt: 2216 kHz
Anrop/Call: via DSC
1400
STOCKHOLMRADIO
MMSI: 002652000
Kustväder
Coastal weather (only in Swedish)
sänds på VHF under maj - oktober enligt följande:
Kuststräcka
Haparanda-Örskär
Örskär-Landsort, Mälaren/Hjälmaren
Landsort-Utklippan, Gotland
Utklippan-Hallands Väderö
Hallands Väderö-Nordkoster, Vänern/Vättern
Hudiksvall 25
Lokal tid
0830 1630 2130
0845 1645 2145
0900 1700 2200
0915 1715 2215
0930 1730 2230
kär
Örs
Östhammar 24
Gävle 23
Väddö 78
Västerås 25
No
Svenska Högarna 84
Karlstad 65
rdk
os
Mälaren
ter
Strömstad 22
Grebbestad 26
Södertälje 66
Vänern
Bäckefors 78
Motala 26
Uddevalla 84
Kungshamn 23
Kinnekulle 01
Trollhättan 25
Nacka 26, 23
Lan Torö 24
dso
rt
Norrköping 64
Gotska Sandön 65
Vättern
Tjörn 81
Västervik 23
Göteborg 24
Visby 25
Jönköping 23
Gotland
Grimeton 22
Grimeton MF6
Sänd/Tx: 1710 kHz
Mott/Rx: 2135 kHz
Halmstad 62
Anrop/Call: via DSC
Hallands Väderö
VHF station
MF station
Tx = transmits
Rx = receives
DSC = Digital Selective Calling
Hoburgen 24
Kalmar 26
Karlshamn 25
Helsingborg 24
Kivik 21
Fårö 28
Tingstäde MF1
Sänd/Tx: 1674 kHz
Mott/Rx: 2099 kHz
Anrop/Call: via DSC
Ölands s. udde 78
Karlskrona 81
Utk
lipp
an
Malmö 27
Gislövshammar MF3
Sänd/Tx: 1797 kHz
Mott/Rx: 2060 kHz
Anrop/Call: via DSC
2010-05-10
VINTERSJÖFART
27
6.4 Rundradio
Prognoserna har en giltighetstid om 24 timmar. Sjörapporten inleds med uppgift om eventuella
storm- eller kulingvarningar för de svenska farvattnen. Under vintersäsongen utläses även nedisningsvarningar.
Sändningstid (lokal tid)
Innehåll
0555–0600
Alla områden (se karta sid 30)
Vinduppgifter
Kort rapport. Alla B-områden (se karta)
Alla B-områden (se karta)
Alla områden (se karta)
Vinduppgifter, kort israpport (vintertid)
Alla områden (se karta)
Vinduppgifter, 2-dygnsprognos
0755–08001)
1254–1300
1555–1600
2150–22001)
Program
P1
P1
P1
P1
P1
1) Efter landrapport
6.5 E-post, telefax och radiofacsimile
E-post
och telefax
TelefaxE-post
och telefax
Aktuell iskarta i A4-format över hela Östersjön och Västerhavet kan efter överenskommelse
med Istjänsten sändas på e-post eller telefax. Likaså kan väderprognoskarta erhållas per telefax
som gäller 24 timmar framåt och täcker Nordeuropa.
Radiofacsimile
SVENSK ISKARTA återutsänds per radiofacsimile från
Hamburg/Pinneberg (DDH/ DDK) enligt följande:
Tid UTC
1520
1540
2115
1007*
Område
B1 – B7
B7 – B14
B1 – B14
B10 – B12
* producerad av Bundesamt für Seeschiffahrt und Hydrographie
VÄDERKARTOR lämpade för sjöfarten i Östersjön utsänds från Hamburg/Pinneberg (DDH/
DDK) och Offenbach/Mainflingen (DCF54) enligt följande.
Tid UTC
DDH/DDK
DCF54
0430
0430
0512
0512
0717
—
0730
0808
0804
0821
1050
1050
1600
1600
Ref.tid
00
00
00
00
00
06
12
Karta
Väderanalys Nordatlanten, Europa
Prognos H+30h
Repetition från 0512
Prognos H+48h
Prognos H+72h
Väderanalys
Väderanalys
28
VINTERSJÖFART
1600
1834
1600
1832
12
12
Väderanalys
Prognos H+24h
Anm: Varvtal/index på alla 120/576
Frekvenser:
3855
kHz Hamburg/Pinneberg (DDH/DDK)
7880
kHz
”
13882,5 kHz
”
Met Office EXETER (ENGLAND) sänder väderkartor som täcker Östersjön och Nordsjön.
Frekvenser: 3289,5 kHz, 8040 kHz och 11 086,5 kHz.
Ytterligare information om program och tider kan erhållas från SMHI Sjöfart
telefon 011-495 84 00 (kontorstid), telefax 011-495 84 03
6.6 Tillvägagångssätt vid fartygs begäran om iskartor eller
skräddarsydda väder- och isprognoser
Aktuell iskarta kan kostnadsfritt tillsändas fartyget via telefax eller e-post.
Mot särskild avgift kan specialprognoser beställas gällande väder, vattenstånd, strömmar, vågor
samt isläggning. Kontakta Istjänsten vid SMHI enligt nedan.
Swedish Ice Service, SMHI, Norrköping
Tel
+46(0)11-495 85 33
Fax
+46 (0)495 80 53
E-mail: [email protected]
Internet: www.smhi.se/icechart
VINTERSJÖFART
29
6.7 Vindtabell
Jämförelsetabell mellan vindstyrka i Beaufort, vindhastighet i m/s och de beteckningar som
används i sjörapporten.
Beteckning Vindstyrka
i Beaufort
Vindhastighet
m/s
Stiltje
0
0,0 – 0,2
Spegelblank sjö
Bris
1
0,3 – 1,5
Små fiskfjälliknande krusningar bildas, men
utan skum
”
2
1,6 – 3,3
Korta men utpräglade småvågor, som inte
bryts
”
3
3,4 – 5,4
Vågkammarna börjar brytas, glasaktigt
skum bildas
”
4
5,5 – 7,9
Längre vågor, på flera vita skumkammar
”
5
8,0 – 10,7
Vågorna mera utpräglade och långa, överallt
vita skumkammar
”
6
10,8 – 13,8
Större vågberg, vita skumkammar breder ut
sig över större ytor
7
13,9 – 17,1
Sjön tornar upp sig och bryter, skummet
ordnar sig i strimmor i vindens riktning
”
8
17,2 – 20,7
Vågbergens längd och höjd betydande,
skummet lägger sig i tätare strimmor i
vindens riktning
”
9
20,8 – 24,4
Höga vågberg med brottsjöar, sikten kan
tidvis försämras av vitt skum
10
24,5 – 28,4
Höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar i stort sett vit av skum, som
försämrar sikten
11
28,5 – 32,6
Mycket höga vågor. I sikte befintliga fartyg
försvinner bakom vågbergen
12
32,7 – 36,9
Havsytan i sin helhet täckt med vitt skum,
som även uppfyller luften i sådan mängd,
att sikten försämras
Kuling
Storm
”
Orkan
Vindens verkningar på öppna havet
Beträffande iskoder, issymboler på iskartan och isnomenklatur kan ett häfte med isinformation rekvireras kostnadsfritt från SMHI Sjöfart
30
VINTERSJÖFART
Prognosområden /
Forecast areas
samt de stationer för vilka väder och vind utläses i den svenska sjörapporten.
and the stations for which observed windspeed and weather are read in the Swedish broadcasting report.
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9
B10
B11
B12
B13
B14
B15
N3
N4
N8
N9
N10
Bottenviken / Bay of Bothnia
Norra Kvarken / The Quark
Bottenhavet / Sea of Bothnia
Ålands hav och Skärgårdshavet /
Sea of Åland and Archipelago Sea
Finska Viken / Gulf of Finland
Rigabukten / Gulf of Riga
Norra Östersjön / Northern Baltic
Mellersta Östersjön / Central Baltic
Sydöstra Östersjön / South-eastern Baltic
Södra Östersjön / Southern Baltic
Sydvästra Östersjön / Western Baltic
Öresund och Bälten /
The Sound and the Belts
Kattegatt / Kattegat
Skagerrak / Skagerrak
Vänern / Lake Vänern
Syd Utsira / Southern Utsire
Fladen / Forties
Dogger / Dogger
Fiskebankarna / Fisher
Tyska bukten / German Bight
N4 och N8 ingår ej i den svenska
rapporten.
N4 and N8 are not included in the
Swedish report.
Storön
Kemi fyr
Rödkallen
Pite-Rönnskär
B1
Bjuröklubb
Holmön
Holmögadd
Järnäsklubb
B2
Skagsudde
Lungö
Brämön
Kuggören
B3
Eggegrund
Örskär
B4
Märket
4E
1W
59N
58-30N
Svenska Finska Utö
Högarna
Stavsnäs
Almagrundet
Pålgrunden
Huvudskär
Landsort
Naven
Gotska
G Dalén
Sandön
Harstena
Visingsö
Fårösund
Vinga
Ölands
ÖstergarnsN Udde
holm
Nidingen
Oksöy
fyr
N9
B7
Väderöarna
B14 Måseskär
Skagen
57-45N
B13
56N
B12 Drogden
N10
54-15N
Ölandsbron
Hallands
Väderö
Hanö
N8
B6
B8
Læsø
Tyborön
B5
B15
Nordkoster
N3
N4
Nyhamn
Söderarm
56-30N
Ölands S Udde
Utklippan
Skillinge
Hammer Odde
Falsterbo
Arkona
B11
Hoburg
B9
B10
17E
2009-05-07