Transcript Skriften finns också att läsa i sin helhet här.

Del av översiktsplan
Östersund 2040
Kulturmiljöprogram etapp 1
Östersunds centrum
Utställningshandling
2013-10-14
Till läsaren
Till läsaren
månader, finns möjlighet att på nytt lämna synpunkter
på programförslaget. Därefter är det slutligen kommunfullmäktige som antar Kulturmiljöprogram etapp 1
för Östersunds centrum.
Kulturmiljöprogram etapp 1 för Östersunds centrum är
en del av kommunens översiktsplan, Östersund 2040.
Mellan 15 januari och 28 februari 2013 har förslaget till Kulturmiljöprogram etapp 1 för Östersunds
centrum varit ute på samråd. Samrådsredogörelsen
beskriver mer i detalj hur detta gick till samt vilka
synpunkter som kom in på förslaget, se bilaga i detta
program. Därefter har kommunen bearbetat förslaget
utifrån dessa synpunkter.
Kulturmiljöprogram etapp 2 och 3 för övrig tätortsbebyggelse och landsbygd beräknas kunna tas fram under
2013-2016. De kan antas separat och/ eller läggas till
översiktsplanen vid kommande översyn.
Nu har planprocessen kommit till tid för granskning.
Blev det bättre? Under utställningen, som varar i två
Här är vi nu
Arbeta fram
förslag.
Samråd.Vad
tycker du ?
Utställning
Blev det bättre?
Bearbeta
förslaget
”
Synen på vad som är kulturvärden är
inte något statiskt utan varje tid ska
bilda sig en egen uppfattning om vad
som är kulturmiljö och vad det betyder.
”
Antagande
”
Allas rätt till historia.
Vems samhälle och vems historia är
det vi fångar? Begreppen genus, generation, klass, etnicitet hjälper oss att
ställa frågor kring kulturmiljön.
”
Den massa som det offentliga kan
sägas förvalta genom skyddsbeslut
och ekonomiskt stöd, måste alltid
begränsas. Det är då av synnerlig vikt
att urvalet speglar ett brett och mångfaldigt kulturarv.
”
”
Riksantikvarieämbetet 2010
2
Laga kraft
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Till läsaren......................................................................................... 2
Inledning............................................................................................ 4
Bakgrund och syfte....................................................................................................4
Övergripande planeringsförutsättningar......................................................................5
Vad är kulturarv och kulturmiljö?...............................................................................7
Vad är ett kulturmiljöprogram?..................................................................................7
Kulturmiljöprogram i tre delar....................................................................................7
Övergripande ställningstaganden - förslag....................................... 8
Vi har en fin stad.......................................................................................................8
Plankarta 1............................................................................................................. 10
Kulturmiljövårdens lagstiftning och begrepp.................................12
Många begrepp i lagstiftning och dagligt tal.............................................................12
Riksintressen för kulturmiljövården.............................................. 14
Storsjöbygden Z25................................................................................................... 14
Östersunds stad Z 27................................................................................................15
Hus som har skydd idag...................................................................16
Karta skyddad bebyggelse idag................................................................................16
Foton skyddad bebyggelse idag ................................................................................16
Bebyggelsehistoria och fornlämningar...........................................27
Fornlämningar.........................................................................................................27
Stadens framväxt - Stadsplanerna ...........................................................................27
Viktiga karaktärsdrag i stadsbilden..........................................................................31
Detaljplaner - ålder..................................................................................................34
Ställningstaganden - förslag........................................................... 37
Karta klassifiering 2013..........................................................................................38
Karta bebyggelsens ålder.........................................................................................40
Ställningstagande för tidsperioden 1786 - 1929.......................................................42
- Riksintresset Östersunds stad...............................................................................42
- Ställningstaganden..............................................................................................43
- Karta. Samtliga byggnader av riksintresse Östersunds stad ..................................44
- Foton. Särskilt värdefulla byggnader grupp 1 som saknar skydd............................46
Ställningstagandenför tidsperioden 1930 - 1979.......................................................52
- Ställningstaganden..............................................................................................53
- Karta. Samtliga särskilt värdefulla byggnader......................................................54
- Foton. Särskilt värdefulla byggnader grupp 1 som saknar skydd............................56
Tillgänglighet...................................................................................61
Konsekvensbeskrivning...................................................................62
Bilagor
Bilaga 1 Samrådsredogörelse...................................................................................65
Bilaga 2 Byggnadsinventering och klassifiering.........................................................68
3
Inledning
Inledning
Bakgrund och syfte
senare bebyggelse lyfts fram, nu när inventeringen gett
oss bättre kunskap om denna.
Östersunds kommun har hittills saknat separat Kulturmiljöprogram, något som många kommuner tagit
fram. Kulturmiljövärdena för innerstaden behandlas
dock i Områdesplan Centrum från 1984. Denna utgår
från byggnadsinventeringar gjorda under tidigt 1980tal, alltså vid det här laget ett tämligen föråldrat
kunskapsunderlag.
En viktig hörnsten i kommunens arbete med att behålla och utveckla centrums attraktivitet är att ta tillvara
kulturmiljön, för oss som bor här, för turism- och besöksnäringen och för utvecklingen mot ett långsiktigt
hållbart samhälle. Kulturmiljöprogrammet vill lyfta
fram den rika resurs som kulturmiljön i centrum är.
Under 2011 genomförde samhällsbyggnad, plan och
bygg, med bidrag från länsstyrelsen, en nyinventering
och värdering av bebyggelsen inom riksintresset Östersunds stad i centrala Östersund. Kulturmiljöprogram
etapp 1 tar sin utgångspunkt i det kvalitetsförbättrade
kunskapsunderlaget. Inte bara äldre bebyggelse som
står i fokus för riksintresseförklaringen utan även
Geografiskt överensstämmer Kulturmiljöprogram
etapp 1 för Östersunds centrum i stort sett med Områdesplan Centrum från 1984.
Syftet med Kulturmiljöprogram, etapp 1 för Östersunds centrum är att
•
Ta till vara och utveckla de kulturhistoriska värdena i samhällsplaneringen. Uppdatera
kunskapen och inarbeta det nya kunskapsunderlaget från 2011-12.
•
Ersätta Områdesplan Centrum från 1984 i de delar som berör kulturmiljön.
•
Ge stöd för länsstyrelsen att kunna häva sitt förordnande om prövning av beslut om
bygglov och förhandsbesked, enligt 12 kap 4§ plan- och bygglagen, inom Östersunds mest
centrala delar. Förordnandet återkallades i länsstyrelsens beslut 2013-09-13.
4
Inledning
Övergripande planeringsförutsättningar
Texten på denna sida innehåller utdrag ur tidigare antagna dokument som berör kulturmiljön.
Utdrag ur Östersunds kommuns Tillväxtprogram 2009-2013,
beslutat av kommunfullmäktige 2009-06-18, §95
Övergripande politisk vision för Östersunds kommun
” Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga
politiska arbetet.”
Prioriterade framgångsfaktorer
Näringlivsutveckling
Attraktivt Östersund
Infrastruktur
Utdrag ur Östersunds kommuns Handlingsplan – Tillväxtprogram för Östersunds kommun 2009-2013. Antagen av kommunstyrelsen 2010-10-12.
Sid 16 Attraktivt Östersund/ Aktivitet Förtätning och komplettering i centrala lägen.
”Inventering och genomgång av möjlighet till förtätning av framförallt centrala Östersund. Detta för att öka
exploateringsgraden och därmed frigöra attraktiva byggrätter. Det betyder att Östersunds centrala del är en
levande stadskärna med en bra blandning av bostäder, handel, arbetsplatser med mera. Det som kännetecknar stadskärnan och gör den attraktiv och så speciell att den utgör ett riksintresse är bland annat rutnätsstaden, stadens skala och den stora mängd kulturhistoriskt intressanta byggnader som finns här. Inom ramen
för dessa värden, utan att ta park och rekreationsområden i anspråk, har inventering av kompletterings- och
förtätningsmöjligheter för bostäder inletts ...”
Utdrag ur Plan för Centrumutveckling. Antagen av kommunstyrelsen 2012-10-16.
Sid 4. Målbild – stadskärnan i framtiden
•
Stadskärnan har behållit sin skala i 3-5 våningar, samlad i kvarter i ett rutnät av gator som ger fina
utblickar mot bland annat Storsjön. Husen är ofta lite lägre i gränderna. Det är en väl sammanhållen stad
med landmärken, såsom kyrktorn och Rådhusspiran.
•
Nybyggnationer har spännande modern arkitektur som harmonierar med den äldre bebyggelsen.
•
Den vårdade gamla och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ger charm och karaktär och lyfts fram i
utvecklingen av stadskärnan. Stadskärnan är riksintresseområde för kulturmiljövård.
5
Inledning
Text på denna sida är hämtad ur förslaget till översiktsplan Östersund 2040
Strategier som berör kulturmiljövärden
Ställningstagande allmänna intressen,
kulturmiljö
Förtäta staden på ett bra sätt
Gemensamt för all förtätning är att den ska anpassas
till platsens karaktär och ta hänsyn till kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Vid omvandling i staden
där vi har få gröna miljöer ska man istället försöka att
tillskapa nya parker och gröna kvaliteter.
Övergripande
•
Utveckla stadens attraktivitet
Med sin måttfulla skala samt sin spännande och varierade arkitektur, erbjuder stadskärnan höga upplevelsevärden som är viktiga att bygga vidare på.
Östersunds kommun ska verka för att kulturmiljön
bevaras och brukas på bästa sätt. Vi ska också
verka för att utveckla diskussionen om begreppet kulturmiljö och hur det kopplas till frågor om
demokrati och makt, tillhörighet och utanförskap, samt hur det kan ge perspektiv på nuet och
framtiden.
Riksintressen
•
”
Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är
en värdefull resurs och
förutsättning för en god
livsmiljö.
”
Riksintresse för Östersunds stad, Z27. Särskild
hänsyn ska tas till den ursprungliga rutnätsplanen i Östersunds centrum med sitt gatunät och
sin kvartersstruktur. Byggnader som kommunen
pekat ut som värdebärande för riksintresse för
kulturmiljövården ska ges särskild uppmärksamhet vid planläggning och bygglovgivning.
Värdefulla miljöer
•
Utgå från staden karaktärsdrag
Östersund är staden som ligger på sluttningarna mot
väster ner mot Storsjön. Från flera platser ges det
unika utblickar mot fjällvärlden och Storsjön. Sluttningslägena på Östersunds- och Frösösidorna gör att
stadsbebyggelsen är mycket överblickbar från många
håll. Från Frösön ser man stadens taklandskap med
de karaktäristiska röda och svarta plåttaken. Staden
har måttliga hushöjder med en tydlig siluett med ett
fåtal landmärken; Arctura, Rådhuset, Kanslihuset, på
Campus, Stora kyrkan och hotell Östersund (numera
Scandic). Rutnätsstrukturen i centrum bygger på karaktärsfulla långgator och smalare gränder som leder
ner mot sjön. Utbyggnaden av staden ska ta fasta på
stadens karaktärsdrag och landskapets förutsättningar. Vid förtätningar på höjden ska fortfarande
en tydlig skillnad finnas mellan bebyggelsemassa och
landmärken så att Östersunds siluett kvarstår.
Kulturmiljöprogram ska tas fram i tre etapper.
Etapp 1 för Östersunds centrum – riksintresse
Östersund Z27- genomförs parallellt med framtagandet av denna översiktsplan. 2011 års nyinventering av Östersunds centrum ska ligga till grund
för arbetet. Etapp 2 planeras omfatta övrig tätort
och etapp 3 landsbygden. De antas som tillägg till
Östersund 2040 under 2014-2016.
Byggnader
•
En betydande andel av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna förses med rivningsförbud/
skyddsbestämmelser (q) och/eller varsamhetsbestämmelser (k) vid detaljplaneläggning.
Urvalet av dessa byggnader ska vara allsidigt och
spegla kommunens kulturella, historiska och arkitektoniska arv från olika tider, platser och sociala
miljöer. Även senare bebyggelse, från perioden
1940-79, som inte uppmärksammats tidigare ska
ingå i urvalet. Det gäller också byggnader som är
av betydelse för de mindre tätorternas historia.
Kulturmiljöprogrammet ska vara vägledande i
detta arbete.
Fornlämningar
•
6
Fornlämningar är skyddade enligt lag och omfattar både kända och okända lämningar. De är av
stor vikt för förståelsen av vår historia och ska
bevaras och tillvaratas i planeringen.
Inledning
Vad är kulturarv och
kulturmiljö?
Kulturmiljöprogram i tre delar
Under förutsättning att nödvändiga politiska beslut tas
kommer en precisering av riksintressen, miljöer och
den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen att göras i
ett Kulturmiljöprogram som genomförs i tre etapper.
Kulturarv är ett vidare begrepp som omfattar både
kulturmiljö och berättelser, traditioner och andra immateriella värden.
Kulturmiljö är ett smalare begrepp och används om
hela den miljö som formats av oss människor genom
tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller
byggnad till hela landskap. Kulturmiljön är en viktig
del av samhällets historia. Den ger kontinuitet i vardagen och ökar människors förståelse för sin omvärld.
Ansvaret för att skydda och vårda kulturmiljön delas
av alla, såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet.
Östersund 2040
Kulturmiljöprogram etapp 1
Östersunds centrum
Antas som del av Östersund 2040. 2014
Kulturmiljöprogrammet behandlar i huvudsak kulturmiljön med fokus på markanvändning och den
bebyggda miljön. Samtidigt ger de byggda spåren stöd
för berättelserna som speglar människors villkor och
minnen.
Kulturmiljöprogram etapp 2
Övrig tätort
Antas som tillägg Östersund 2040. 2014
Kulturmiljöprogram etapp 3
Vad är ett kulturmiljöprogram?
Landsbygd
Precisering av riksintresset Storsjöbygden med flera. Antas som tillägg
Östersund 2040. 2015-16
Ett kulturmiljöprogram antas politiskt och utgör en
detaljerad del av kommunens översiktsplan. Det innehåller en fördjupning av översiktsplanens övergripande
strategier och ställningstaganden för kulturmiljön.
Såväl miljöer som enskilda byggnader och fornlämningar behandlas. Tillsammans med översiktsplanen
ska programmet vara vägledande för beslut inom
översikts- och detaljplaneläggning och bygglovprövning. Programmet ska även bidra till att sprida och
hämta in kunskap om bebyggelsen hos fastighetsägare
och allmänhet.
Ett kulturmiljöprogram ska klargöra de kulturhistoriska värden som en plats eller ett landskap har. Avsikten är inte att kulturmiljöprogrammet ska vara som
en ”död hand” över bebyggelsen, utan snarare vara
ett verktyg för hur kulturmiljön ska kunna användas,
utvecklas och tas tillvara för att ge oss en attraktiv
stadskärna och livsmiljö.
Observera att
•
Kulturmiljöprogrammet är rådgivande.
Det ska vara vägledande för kommande beslut inom bygglovprövning och översikts- och detaljplaneläggning.
•
Programmets krav är inte avvägda mot andra samhällskrav.
Detta görs i samband med kommande bygglovprövningar och detaljplanearbeten, då alla fakta finns i det
aktuella ärendet.
7
Övergripande ställningstaganden - förslag
Vi har en fin stad!
Den nya byggnadsinventeringen 2011 klarlägger att
vi har en stad med ett stort antal äldre välbevarade
byggnader som berättar om tidigare livsbetingelser
för Östersundsborna. Staden präglas också i hög grad
av en intressant blandning av bebyggelse från olika
tidperioder. Blandat och varierat är typiskt. Olika
husformer, olika åldrar, i relativt låg skala från två till
fem våningar. Här finns inga större samlade områden
som man skulle kunna kalla trästaden eller stenstaden. Ungt och gammalt samsas i samma kvarter eller
i kvarteren bredvid varandra. Påfallande när man ser
staden från Frösösidan är det varierade taklandskapet
som annonserar denna blandning. De äldsta bevarade
byggnaderna är från 1840-talet. Följande ställningstaganden berör bebyggelsen fram till 1979.
8
Övergripande ställningstagande för Östersunds centrum
Här följer förslag till övergripande ställningstaganden för Östersunds centrum.
•
•
läggning. Urvalet av dessa byggnader ska vara
allsidigt och spegla kulturella, historiska och
arkitektoniska arv från olika tider, platser och
sociala miljöer.
Byggnader som kommunen utpekat som värdebärande för riksintresset ska uppmärksammas vid planläggning och bygglovgivning.
•
En betydande andel av de kulturhistoriskt
värdefulla byggnaderna förses med rivningsförbud/ skyddsbestämmelser (q) och/eller
varsamhetsbestämmelser (k) vid detaljplane-
Se vidare plankarta 1 på nästa uppslag.
9
Kulturvärdena i den yngre bebyggelsen från
1940-1979 ska beaktas vid planläggning och
bygglovgivning.
Övergripande ställningstaganden - förslag
10
Övergripande ställningstaganden - förslag
Övergripande - ställningstaganden
11
Kulturmiljövårdens lagstiftning och begrepp
Kulturmiljövårdens
lagstiftning och begrepp
Kulturmiljövärdena i Sverige skyddas av flera lagar.
De ska vägas in i beslut enligt Miljöbalken (MB), Planoch bygglagen (PBL) och Kulturminneslagen (KML).
MB och PBL styr kommunens beslut från översiktsplanen ner till det enskilda bygglovet. Huvudmannaskapet
för KML och MB ligger på länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet. Lagskyddade byggnader enligt KML
omfattar ca 2-3 promille av alla byggnader. Observera
att de olika förordnandena, skydden och begreppen
kan beröra en plats överlappande. Till exempel kan
ett område beröras av riksintresse för Storsjöbygden
samtidigt som det utpekats som en kulturhistoriskt
värdefull miljö. Bland de enskilda byggnaderna kan det
finnas byggnadsminnen och/eller särskilt värdefulla
byggnader.
Många begrepp i lagstiftning
och dagligt tal
Det kan vara förvirrande med alla begrepp som används när det gäller kulturmiljövärden, i de olika lagstiftningarna och i dagligt tal. Här följer en genomgång av begreppen:
”KULTURHUS”
”K
-M
I lagstiftningen:
ÄR
KT
”
•
Nationella miljökvalitetsmål- God bebyggd miljö
•
Riksintresse MB
•
Byggnadsminne - synnerligen märkligbyggnad
Kyrkligt kulturminne KML
•
Särskilt värdefull byggnad PBL
•
Allmänt värdefull byggnad PBL
•
Kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde
PBL
MB Miljöbalken
KML Kulturminneslagen
PBL Plan- och bygglagen
skyldig att ta ställning till och redovisa i sin översiktsplan. Länsstyrelsen övervakar att kommunerna tar sitt
ansvar.
Se länsstyrelsen:
www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/samhallsplaneringoch-kulturmiljo
Nationella miljökvalitetsmål
Riksdagen har antagit 16 nationella Miljökvalitetsmål.
Mål om kulturvärden beskrivs i det nationella miljömålet God bebyggd miljö: ”Det kulturella, historiska och
arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda
värden bevaras, används och utvecklas”. Boverket
ansvarar.
Riksintresse. Miljöbalken, (MB)
Område som bedöms ha så stora kulturhistoriska värden att det är ett nationellt intresse att det bevaras.
I miljöbalken anges att sådana områden ska skyddas
från åtgärder som kan innebära påtaglig skada. Beslut
om nya riksintressen fattas av Riksantikvarieämbetet.
Riksintresseförklaringen innebär inte ett automatiskt
skydd, utan lagen kräver ett kommunalt ansvar enligt
plan- och bygglagen, det vill säga att skydd meddelas
till exempel genom q- och k-bestämmelser i detaljplan.
Byggnadsminne, fornlämning, kyrkligt kulturminne. Kulturminneslagen (KML1988:950)
Fornlämningar har ett starkt skydd i kulturminneslagen och får inte skadas. Särskilt värdefull bebyggelse
eller miljö kan skyddas som byggnadsminne av länsstyrelsen. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet
handlägger denna lag.
Se riksantikvarieämbetet, Fornsök:
www.raa.se/cms/fornsok
Se Länsstyrelsen:
www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/samhallsplaneringoch-kulturmiljo
Statligt bygnadsminne. Förordning 1988:1229
Statliga byggnader och miljöer med kulturhistoriskt
värde kan byggnadsminnesförklaras av regeringen.
Riksantikvarieämbetet har tillsyn.
Riksintressen är statliga anspråk som kommunen är
12
Kulturmiljövårdens lagstiftning och begrepp
Allmänt värdefull byggnad.
Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL)
Vad säger Plan- och bygglagen?
Gäller allmänt för i stort sett alla byggnader som inte
är särskilt värdefulla. Varsamhet ska gälla vid underhåll och ändring av en sådan byggnad.
Särskilt värdefull byggnad.
Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL)
•
Allmänt värdefull byggnad 8 kap 17§ PBL
I stort sett alla byggnader har ett tekniskt,
historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt och
konstnärligt värde. Ändringar ska utföras
varsamt.
•
Särskilt värdefull byggnad 8 kap 13-14§ PBL
Byggnad, tomt, allmän plats och bebyggelseområde som är särskilt värdefulla från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas.
Ska underhållas så att de särskilda värdena
bevaras.
Alla särskilt värdefulla byggnader omfattas av ett formellt skydd enligt plan- och bygglagen. Lagen ger även
kommunen möjlighet att lagskydda särskilt värdefulla
byggnader i detaljplaner. Utökad bygglovplikt för till
exempel underhållsåtgärder kan också meddelas.
Kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde.
Plan och bygglagen 2010:900 (PBL)
I en detaljplan får kommunen införa:
Område med byggnader och omgivande miljö som
bedöms vara särskilt värdefullt.
Kulturhus, K-märkt
Används ofta i dagligt tal. Förekommer inte i lagstiftningen och har ingen juridisk innebörd, men är allmänt
använda begrepp för alla former av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse.
Krav på varsamhet varsamhetsbestämmelser
q
Skydd mot förvanskning av särskilt värdefull
byggnad - rivningsförbud och
skyddsbestämmelser
q och k ger juridiskt stärkt skydd. Framförallt q,
som i vissa fall kan utlösa ersättning för skada till
fastighetsägaren.
13
Mats Almlöf Photography
k
Riksintressen för kulturmiljövården
Riksintressen för kulturmiljövården
Östersunds centrum omfattas av två riksintresseområden för kulturmiljövården, 3 kap. 6 § miljöbalken MB
(1998:808). Förutom residensstaden Östersund, Z27, den stora riksintressemiljön Storsjöbygden Z25.
Här följer Riksantikvarieämbetets värdetexter för dessa områden:
Storsjöbygden Z 25
(Beslutat av Riksantikvarieämbetet 1987-11-05)
Motivering:
Centralbygd i kambrosilurområdet kring Storsjön, med
förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med
ett tiotal mindre lokalbygder, sedermera sockencentra med kyrkor och ursprungliga gårds- och bylägen,
några med bevarade sakrala bebyggelsenamn som
Hov och Vi men även gudsnamnen Frö och Njärd som
tillskrivs öarna Frösön och Norderön.
Uttryck för riksintresset:
Öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre går-
dar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp
på höjd- och sluttningslägen med vida utblickar, medeltida kyrkor med bevarad karaktär i Hackås, Frösön
och Norderön, ombyggda dito i Brunflo och Näs, en
1700-talskyrka i Lockne och 1800-talskyrkor i Sunne
och Marieby. I Sunne även ruiner efter en medeltida
kyrka samt intill en medeltida kastalruin och i Marieby
en ruin efter en medeltida kyrka. På Frösön platsen
för ytterligare en medeltida kyrka, Västerhus kapell.
Bland skilda miljöer märks kulturlandskapet på Frösön
med gravhögar, ödesbölet Grötomslägden, odlings-
14
Riksintressen för kulturmiljövården
rösen, skans från 1600-talet, rester av fornborgen
Mjälleborgen från romersk järnålder samt en runsten
med text om Jämtlands kristnande. Kyrkomiljö med
prästgård, Frösö trivialskola grundad på 1600-talet med bevarad Scholare- och Collegiebostad från
1700-talet och bibliotek samt folkskola från 1897.
Wilhelm Peterson-Bergers sommarbostad Sommarhagen från 1914, Kungsgården samt välhållna byar och
gårdar i Tanne-Berge-Långåker.
På Norderön märks den centrala delen med gravhögar,
kyrkomiljö med sockenstuga och välhållna gårdar. I
Brunflo märks kyrkomiljön med medeltida kastal och
prästgård, gravfält och spridda högar samt välhållna
gårdar i Vamsta. I den centrala bygden området ÅkreGusta-Berge med gravfält, odlingsröseområden och ett
kalkstensbrott samt i övrigt välhållna byar och gårdar
i Torvalla och i området kring Lundomsberget odlingsrösen, gravhög och ett kalkstensbrott.
större borgargårdar i centrala lägen och glesare bebyggelse mot stadens utkanter. Uttryck för byggandet
under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, med
stenhus i mer storstadsmässig skala och rikt utsmyckade villor. Offentliga och i stadsbilden framträdande
byggnader och bebyggelse som hör samman med funktionen som residens- och regementsstad. Järnvägen,
som ett uttryck för drivkraften bakom den kraftiga
expansionen decennierna kring sekelskiftet 1900,
med intilliggande industrikvarter. Arbetarförstaden
Odenslund. Parker med inslag av grönska och stadens
anblick och silhuett samt utblickarna mot Storsjön och
det omgivande landskapet.
I Locknebygdens centrala delar märks gravhögar, kyrkomiljö med prästgård och kyrkstallar samt välhållna
byar och gårdar i Forsta-Änge samt i övrigt välhållna
jordbruksbyar i Bjärme, Klockåsen, Åsan, Berge,
Haxäng och Börön.
I Näs centrala delar bevaras ett fornlämningsrikt
odlingslandskap med välhållna gårdar, kyrkomiljö med
kyrkstallar och prästgård samt i miljön Sinnberg-Gäle
välhållna byar och gårdar.
I Sunne märks kyrkomiljön med kyrkstallar och härbren samt vid den medeltida kyrkoruinen prästgård
och fd arrendegård och på Andersön rester av en skans
från 1600-talet, gravhög och fångstgropar.
Östersunds stad Z 27
(Beslutat av Riksantikvarieämbetet 1997-11-17)
Motivering:
Residensstad som speglar svenskt stadsbyggande
sedan 1700-talets slut och en strävan att utveckla
handel och förvaltning samt järnvägens betydelse för
stadsutvecklingen vid 1800-talets slut.
Uttryck för riksintresset:
Stadsplanen och dess olika utvecklingsskeden med
den äldsta planen från 1788, nya kvartersrader i norr,
öster och söder under 1800-talet samt den sk Nystan
efter en plan från 1881 - gatunät, platsbildningar och
tomtindelning. Den förindustriella stadens bebyggelsekaraktär med låg trähusbebyggelse, hus i gatuliv,
15
Mats Almlöf Photography
Hus som har skydd idag
Hus som har skydd idag
STALLKVASTEN
PASTORN
SPARBOKEN
REPSLAG AREN
Fältjägargränd
AUDITÖREN
BO RGMÄSTARLOTTEN
LÄKARBO KEN
STALLKVASTEN
LANDSHÖVDINGEN
AUDITÖREN
TINGSHUSET
Färjemansgatan
Samuel Permans Gata
RÖDA LYKTAN
Färjemansgatan
Stortorget
LAGMANNEN
SPARBOKEN
PASTORN
REPSLAG AREN
KO PPARSLAGAREN KÅLHAGEN
SKINNHANDLAREN HÄSTHANDLAREN
STADEN
BO RGENS
HANDELSMANNEN
BUNTMAKAREN
AUKTIONISTEN
APOTEKAREN
ONKELADAM
LANDSHÖVDINGEN
LÄROBOKEN
MAGISTERN
BIBLIOTEKET
Biblioteksgatan tan
Ham nga
MAGISTERN
STADEN
GÄSTGIVAREN
Thoméegränd
Ham ngatan
TULLVAKTEN
Thoméegränd
Pastorsgatan
Artillerigatan
FÖRKLÄDET
BÖ NBOKEN
RIKSBANKEN
STADEN
SYRENEN
ata
PIONEN
HASSELN
VALLMON
n
ge
BLÅKLINTEN
KO NVALJEN
MANGELN
STADEN
n
HYACINTEN
olg
d
VIDEN
arg
d
rän
g
Allé
SYRENEN
gg
dlä
SKYDDAD
un BEBYGGELSE IDAG
Gr
Gränsgat an
n
HYACINTEN
at a
MAGASINET
rän
HASSELN
Sk
n
at a
BRANDENBURG
vä
arg
STADEN
KO NVALJEN
SO LROSEN
MONOPOLET
MYRSTACKEN
gu
nd
g
läg
ÅNGERN
n
u
Gr
Stu
FRÖJ DEN
PIONEN
n
Tullgata
BLÅKLINTEN
SKOG SSKIFTET
STADEN
MOTBO KEN
FÅFÄNGAN
t an
ARKEN
Återvändsgränd
ga
dg
Kyrkgatan
an
Str
HÄRBÄRGET
MANGELN
BRANDENBURG
VERKSTADEN
Gränsgat an
g
SO LROSEN
MONOPOLET
SLAKTERIET
vä
VIDEN
Allé
TULLEN
gu
Rådhusgat an
Tullgatan
MYRSTACKEN
MAGASINET
Stu
en
Pedagogens Väg
ata
n
at a
STADEN
ABC-BOKEN
ÅNGERN
Skiljegränd
HÄRBÄRGET
SKJ
UTBANAN
LOGEN
SKOG
SSKIFTET
FÖRSKINNET
MOTBO KEN
Regem entsgatan
dg
STABEN
Kyrkgatan
an
Str
ÅKERIET
BO RGMÄSTAREN
ARKEN
FRÖJ DEN
STADEN
olg
VERKSTADEN
Campusvägen
Pedagogens Väg
Sk
Thoméegränd
SLAKTERIET
Rådhusgat an
Tullgatan
TULLEN
FÅFÄNGAN
Tullgatan
Thoméegränd
STADEN
Campusvägen
nd
Återvändsgrä
ARTILLERISTEN
STADSPREDIKANTEN
FÖRSKINNET
Studentplan
ABC-BOKEN
LOGEN
SÄDESSKÄPPAN
FÖRKLÄDET
Regem entsgatan
SKJ UTBANAN
HINDEN
HJORTEN
Skiljegränd
CENTRUM
ÅKERIET
MÅNADSMÖTET
STABEN
PANTBANKEN
BO RGMÄSTAREN
FILIALBANKEN
en
ARTILLERISTEN
Studentplan
atanänd
istratsgr
Artillerig
Mag
Södra Gröngatan
LAGBOKEN
BÖ NBOKEN
PO STILJ ONEN
2:1
STADSPREDIKANTEN
MÅNADSMÖTET
CONTUBERNIUM
BO KTRYCKAREN PANTBANKEN
2:1
n
Biblioteksgata
Pastorsgatan
SKAVJÄRNET
CENTRUM
LÄKAREN DJURLÄKAREN
BELYSNINGEN
SÄDESSKÄPPAN BRANDSPRUTAN
Studiegången
TULLVAKTEN
RÄNTMÄSTARENRIKSBANKEN
Studiegången
LAGBOKEN
Södra Gröngatan
GÄSTGIVAREN
aväg
back
Björk
ILLERN
Läroverksgränd
Magistratsgränd
HÄRADSHÖVDINGEN
FÄRGAREN
FILIALBANKEN
Läroverksgränd
SKAVJÄRNET
LÄROBOKEN
LÄKAREN DJURLÄKAREN
APOTEKAREN BUNTMAKAREN
FÄRGAREN
TRAKTÖREN
CONTUBERNIUM
BELYSNINGENBRYG GAREN
MÅRDEN
BRANDSPRUTAN
STADEN
BARBERAREN PO STILJ ONEN
BÄVERN
VADMALSVÄVEN
Samuel Permans Gata
Biblioteksgatan
HANDELSMANNEN
REKTORN
RÄNTMÄSTAREN
Res idensgränd
HINDEN
UTTERN
HJORTEN
LÅNGREVEN
Stortorget
Biblioteksgatan
BO KTRYCKAREN
VESSLAN
PEKPINNEN
LÅNGREVEN
STÅNDRADEN
HÄRADSHÖVDINGEN
KO PPARSLAGAREN KÅLHAGEN
BARBERAREN
BIBLIOTEKET
REKTORN
BRYG GAREN
LÄKARBO KEN
TRAKTÖREN
ORDNING SMANNEN
TALLARNA
VADMALSVÄVEN
STÅNDRADEN
ILLERN
IGELKOTTEN
en
aväg ägen
back
v
BjörkKarlslunds
EKORREN
Stapelmohrs Väg
Brogränd
Res idensgränd
Brog
ORDNING SMANNEN
INSTRUMENTMAKAREN
VESSLAN
HAREN
TRÄFFEN
PEKPINNEN
RÖDA LYKTAN
HYVELN
Litsvägen
KAPTENEN
tan
Färjemansga
HÄRADSSKRIVAREN
LAGMANNEN
RÅDMANNEN
ONKELADAM
SKINNHANDLAREN HÄSTHANDLAREN
FILOSOFEN KRONOFOGDEN BO RGENS
AUKTIONISTEN ränd
Fältjägargränd
Färjemansgatan
Kunskapens Väg
TINGSHUSET
IGELKOTTEN
Kunskapens Väg
INSTRUMENTMAKAREN
STADEN
TALLARNA
Stapelmohrs Väg
Brogränd
Litsvägen
en
rgrändsamt de byggnader som har rivningsKartan visar de byggnader som redan skyddas av kulturminneslagen,
KML,
Fältjäga
nds väg
EKORREN
Karlslu
HAREN
ändvarsamhetsbestämmelser enligt plan- och bygglagen,
förbud/skyddsbestämmelser
och
Fältjägargr
TRÄFFEN PBL. För att få reda på
BO RGMÄSTARLOTTEN
KAPTENEN
HYVELN
MÅRDEN
den exakta betydelsen
av bestämmelserna för respektive byggnad hänvisas till gällande byggnadsminnesförklaring
HÄRADSSKRIVAREN
RÅDMANNEN
UTTERN
Brogränd
FILOSOFEN KRONOFOGDEN
BÄVERN
(länsstyrelsen)
och gällande detaljplan (Östersunds kommun, samhällsbyggnad,
plan och bygg).
STADEN
VALLMON
Teckenförklaring
TECKENFÖRKLARING
Q, q. Rivningsförbud/skyddsbestämmelse i detaljplan (PBL)
SKYDDAD
BEBYGGELSE IDAG
k.
Varsamhet i detaljplan (PBL)
Byggnadsminne/Kyrkligt kulturminne enligt KML
TECKENFÖRKLARING
Område för kulturmiljöprogram Östersunds centrum
16
Q, q. Rivningsförbud/skyddsbestämmelse i detaljplan (PBL)
k.
Varsamhet i detaljplan (PBL)
Hus som har skydd idag
Kyrkliga kulturminnen
Statliga byggnadsminnen
Gamla kyrkan. Invigd på nyårsdagen
1846. Arkitekt Fredrik Magnus Bäck.
Länsresidenset18451845-1848.
1848.
Länsresidenset
Arkitekt Johan Adolf Hawerman.
Arkitekt Ludvig Hawerman.
Gamla kyrkan. Invigd på nyårsdagen 1846
Arkitekt Fredrik Magnus Bäck.
Byggnadsminnen
Godtemplarhuset 1884.
Godtemplarhuset 1884.
Gamla
teatern . Ritningar av
Gamla teatern
byggmästare LR Bergström.
Telehuset, 1911-12.
Telehuset,
1911-12.
Arkitekt Gustaf Hermansson.
Biblioteket,1910.
1910.
Biblioteket,
Arkitekt Frans B Wallberg.
Arkitekt Frans B Wallberg.
Nu Ahlbergshallen
Östersundsrådhus.
rådhus.
Östersunds
Arkitekt Frans B Wallberg.
Arkitekt Frans B Wallberg.
Kv. Artilleristen 1. Kanslihus och kaserner, A4, 1893.
Kanslihus och kaserner, A4, 1893.
Arkitekt Erik Josephson.
Det största
är före
Arkitekt
Erikbyggnadsminnet
Josephson.
detta Jämtlands Artilleriregemente,
A4,största
som omfattar
totalt 14 är
byggnader.
Det
byggnadsminnet
före detta
Nu Campus Östersund.
Jämtlands Artilleriregemente, A4, som
Kv. Artilleristen 1.
Kv. Artilleristen 1.
Kaserngården
Elementarläroverket1849.
1849.
Elementarläroverket
F.d Gamla skolan, nu Turistbyrån
Arkitekt
Gustaf
Blom- Carlsson
F.d
GamlaCarl
skolan,
nu Turistbyr
ån
17
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1800-tal
Kv. Bryggaren 5. 1843 -1905 (q)
Biblioteksgatan 13
Kv. Bryggaren 4. 1850-tal, ev.äldre.
(q). Biblioteksgatan 3
Kv. Bryggaren 4. 1863, tillb 1880-t.
(q). Gårdsmiljö från 1800-talet.
Köpmangatan 32
Kv. Färgaren 2. 1860-tal. (q)
Köpmangatan 34
”John Ericssonhuset”, hitflyttat.
Kv. Färgaren 2, tidigt 1800-tal. (q)
Gårdshus. Biblioteksgatan 4 A
Kv. Färgaren 2, 1800-tal (q)
gårdshus
Kv. Räntmästaren 1. 1850–tal(q)
Strandgatan 16 A-B
Du Rietzgården
Kv.Räntmästaren 2. 1885 (q)
Köpmangatan 40 A-B
Kv. Filialbanken 4. 1860-95. (q)
Köpmangatan 48 B
Kv. Borgmästaren 5. 1887. (q)
Arkitekt Edvard Runeberg
Köpmangatan 54
Kv. Barberaren1.1880 (q)
Storgatan 21
Kv. Rådmannen 1. 1863 (q)
Kv. Rådmannen
1. 1863 (q)
Prästgatan 1/ Fältjägargränd
Prästgatan 1/ Fältjägargränd
18
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1800-tal
Kv. Borgmästaren 5. 1880-tal (q),
Strandgatan 24 A
Kv. Borgmästaren 5. 1897. (q)
Uthus
Kv. Borgmästaren 6. 1850-1910.
(q). Köpmangatan 56 A-B
Kv. Borgmästaren 6. 1880-tal (q)
Strandgatan 24 B
Kv. Tullen. 1889. (q)
Arkitekt C. A. Olsson
Köpmangatan 58
Kv. Härbärget 1, 1880-tal (q)
Tullgatan 4
Kv. Riksbanken 6. 1860-tal Ombyggt
ca 1880. (q)
Gårdshus. Köpmangatan 51 C
Kv. Tullvakten 3. 1885 (q)
Storgatan 40
Kv. Tullvakten 2. 1877. (q)
Arkitekt O. Svensson
Storgatan 38
Kv. Boktryckaren 5. 1882 5 (q)
Postgränd 5
Kv. Boktryckaren 4. 1890 (q)
Storgatan 36
Loge-Gamla teatern
Arkitekt L. R. Bergström
Kv. Logen 3. 1883. (q)
19
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1800-tal
Kv. Boktryckaren 5, 1860-tal (q)
Gårdshus. Stod vid gatan till 1881.
Postgränd 5
Kv. Boktryckaren 5. 1882. (q)
Gårdshus. Postgränd 5
Bergska gården
Kv. Boktryckaren 6. 1850-tal. (q)
Köpmangatan 41
Jämtlands Tidning 1848-81
Kv. Boktryckaren 6. 1850-tal. (q)
Köpmangatan 41 B
Melandersgården
Kv. Boktryckaren 1,1860-tal. (q)
Biblioteksgatan 6 B
Kv. Boktryckaren 1. 1880-talet (q)
Biblioteksgatan 6C
Kv. Boktryckaren 1, 1912 (q)
Biblioteksgatan 6A
Kv. Boktryckaren 1. 1882. (q)
Biblioteksgatan 8
Strandbergsgården
Kv. Boktryckaren 1. 1882. (q)
Storgatan 32
Gustingården. Storg. 34 A-B
Kv. Boktryckaren 1. 1884 (q)
Biograf-gårdshus 1914
Kv Ståndraden 1. 1883. (Q)
Arkitekt A. E. Melander
Regementsgatan 14-16
Kv Ståndraden 1. 1883. (Q)
Arkitekt A. E. Melander
Regementsgatan 14-16
20
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1800-tal
Smithens gård
Kv. Barberaren 6. 1800-tal(q)
Loftbod trol. flyttad från Norge.
Storgatan 23
Kv. Barberaren 5. 1883 (q)
Storgatan 25
Kv. Barberaren 5. 1877 (q)
Biblioteksgatan 9
Kv. Pantbanken 7. 1867 (q)
Storgat. 41
Kv. Pantbanken 7. 1899. (q)
Arkitekt Carl Lignell
Storgatan 41
Kv. Pantbanken 7. 1865, främre delen,
(q) Storgatan 41
Genbergsgården
Kv. Pantbanken 6. 1885. (q)
Storgatan 43
Kv. Pantbanken 2. 1896 q)
Hamngatan 12
Kv. Staben 6. 1896. (q)
Uthus
Här utbröt branden i ”Myran” 1884
Kv. Staben 6. 1896 (q)
Storgatan 53
Kv. Postiljonen 9. 1884 (q)
Prästgatan 43
Kv. Postiljonen 9. 1880 (q)
Prästgatan 41
21
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1900-1929
Kv.
1. 1924.
(q)
Kv.Rådmannen
Rådmannen
1. 1924
Arkitekt A. Persson
Fältjägargränd
14 14
Fältjägargränd
(q)
Kv Rådmannen 1. 1920-tal. (q)
Uthus.
Fältjägargränd 14.
Kv. Bryggaren 8. 1904-06 (q)
Arkitekt K.G. Gyllencreutz
Strandgatan 12
Kv. Bryggaren 5. Uthus (q)
Biblioteksgatan 13
Kv. Bryggaren 8. 1904 (q)
Törnstens gränd 2
Kv. Bryggaren 4. 1870-tal
Uthus. (q)
Köpmangatan 32
Kv. Räntmästaren 1. 1900-39 (k)
Kv. Räntmästaren 1. 1929 (k)
Postgränd 2 A
Kv. Färgaren 1. 1900 (q)
Arkitekt Magnus Dahlander
Strandgatan 14
Kv. Färgaren 3. 1890. (k)
Gårdshus uppfört 1890-t, rappat
1912.
Kv. Färgaren 5. 1901 (q)
Arkitekt Frans Bengtsson
Strandgatan 15 A-B
22
Kv. Färgaren 5, 1900-tal (q)
Gårdshus. Strandgatan 15 C
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1900-1929
Winströmska villan. Strandgatan 20.
Kv. Filialbanken 5. 1924. (q)
Arkitekt Cyrillus Johansson
Kv. Filialbanken 5. 1900-29. (q)
Uthus. Strandgatan 20.
Kv. Filialbanken1. 1911. (q)
Strandgatan 18
Kv. Filialbanken 1. 1900-tal. (q)
Hamngatan 2
Kv. Borgmästaren 7. 1903. (q)
Strandgatan 21
Kv. Borgmästaren 7. 1900. (q)
Thoméegränd 2
Kv. Borgmästaren 7. 1900-tal. (q)
Uthus Thoméegränd 2
Kv.Räntmästaren 4. 1904. (q)
Strandgatan 17
Kv.Räntmästaren 4. 1900-29. (k)
Uthus
Kv. Härberget 5. 1913. (k)
Brunnsgränd 1
Kv. Tullvakten 4. 1917. (q)
Arkitekt F.B. Wallberg Storgatan 42
Smithens gård
Kv. Barberaren 6. 1902 (q)
Magasin. Storgatan 23
23
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1900-1929
Kv.Räntmästaren 2. 1914. (k)
Postgränd 4
Kv.Hyveln 2. 1920 (q )
Uthus
Kv Brandsprutan 1. 1913 (q)
Arkitekt Knut G. Gyllencreutz
Regementsgatan 23
Kv. Artilleristen 1. 1919. (q)
Studiegången 1
Kv.Borgmästarlotten 4.1907 (q )
Arkitekt Edward Dahlbäck
Rådhusgatan 5
Kv.Borgmästarlotten 4.1907 (q )
Arkitekt Edward Dahlbäck
Gårdshus
Kv.Hyveln 1. 1923 (q )
Arkitekt A. Persson
Gröngatan 1
Kv.Hyveln 1. 1923 (q )
Uthus
Kv.Hyveln 4. 1920. (q )
Arkitekt Th. Sahlin
Gröngatan 3
Kv.Hyveln 4. 1920 (q )
Uthus
Kv.Hyveln 3. 1920 (q )
Arkitekt S. O. Strandberg
Regementsgatan 4
Kv.Hyveln 3. 1920 (q )
Uthus
24
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1900-1929
Kv.Hyveln 2. 1920 (q )
Arkitekt Th. Sahlin
Regementsgatan 2
Kv. Artilleristen 1. 1922. (q)
Fritidsbyggnad 50
Hotell Standards annex (q)
Kv. Häradshövdingen 6. 1912
Arkitekt F B Wallberg
Kv. Häradshövdingen 6,
Prästg 31 C-D, gården
Kv. Färgaren 2. Köpmangatan 36.
Uppfört 1890-t. Rappat 1912
Annex hotell Standard. 1910-20
Särskilt värdefulla byggnader 1930-1979
Kv. Borgens 5. 1974 (q)
Arkitekt Jack Hansson
Storgatan 17/ Stortorget
Kv. Filialbanken 8. 1964. (k)
Arkitekt Jarl Gruen /Stig Westerlind.
Strandgatan 19A
Kv. Filialbanken 9. 1964 (k)
Arkitekt Jarl Gruen /Stig Westerlind
Strandgatan 19 B
Kv. Pantbanken 2. 1930 (q)
Arkitekt Anders Ekman
Prästgatan. 42
Kv.Arken 8. Invändigt konstverk av
Lennart Rohde ”Paket i långa banor”,
1948. Rådhusgatan 56
Kv. Artilleristen 1. 1939. (q)
”Kasern 52” . Arkitekt Nordenskjöld
25
Hus som har skydds-/varsamhetsbestämmelser idag
Särskilt värdefulla byggnader 1930-1979
Kv. Filialbanken 4. 1944. (k)
Arkitekt Arvid Persson
Köpmangatan 48 A,C,D
Kv. Borgmästaren 8 1944 (k)
Arkitekt Sven Wallander
HSB arkitektkontor
Thoméegränd 4A-B, Köpmang. 50
Kv. Filialbanken 10. 1940-t. (k)
Arkitekt Axel Grape
Köpmangatan 46 A-C
Kv. Filialbanken 7. 1956. (k)
Arkitekt Sven-Bertil Jansler
Köpmangatan 44 A-C
Kv.Räntmästaren 3. 1950. (k)
Arkitekt Sven-Bertil Jansler
Köpmangatan 42 A-B
Kv. Filialbanken 7. 1956. (k)
Arkitekt Sven-Bertil Jansler
Hamngatan 4
26
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Fornlämningar
I Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Fornsök, finns 12 stycken R –markeringar (run-R) inom det aktuella
kulturmiljöprogramområdet. Nio av dessa markeringar avser äldre byggnader som är byggnadsminnen eller utpekade som kulturhistoriskt märkliga (viktiga) byggnader. Övriga tre lämningar, till exempel platsen för den gård
som föregick staden Östersund (Raä 56) liksom fyndplatsen för en stenyxa (Raä 35) utgör starka indikatorer för
att medeltida liksom förhistoriska lämningar kan dyka upp på dessa platser trots att de nu är bebyggda. Befintliga
byggnader beaktas som byggnadsminnen/ särskilt värdefulla byggnader. I övrigt gäller kulturminneslagens bestämmelser om fornlämningar.
Stadens framväxt – Stadsplanerna
1786
23 oktober. Östersund grundas på i stort sett obebyggd mark.
1788
Första stadsplanen av lantmätare Johan Törnsten fastställs av Kunglig Maj:t i januari. Det är en
strikt rutnätsplan uppbyggd av 20 identiskt lika kvarter med måtten 120x120 alnar (ca 72 x 72
m) samt fyra vinkelformade kvarter runt det centralt belägna torget. Långgatorna har en bredd
på 20 alnar (ca 12 m) och gränderna en bredd på 12 alnar (7,2 m). I stadsplanen bestäms att
varannan tomt ska vara en kryddgård för trädgårdsodling, varannan för bebyggelse. Det motiverades av att man snabbt ville få en stadskärna utbyggd och av att man ville ha ett gott brandskydd.
1791
En krans av kålgårdar för odling läggs till den ursprungliga planen.
1810
Östersund blir residensstad.
Den nya staden får en långsam tillväxt. Trettio år efter grundandet bor knappt tvåhunda personer här och Östersund ser mest ut som en bondby. Inga hus finns kvar från denna tid.
27
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
1860-talet
De tonade byggnaderna är Residenset, Freskens vid Stortorget och gamla Kyrkan, alla uppförda på 1840-talet.
1846
Stadens andra stadsplan antas och innebär i princip en fortsättning på rutnätsplanen. De sydligaste kvarteren görs nu något rektangulära. Bebyggelse tillåts på krydd- och kålgårdar. Enstaka
byggnader finns i dag kvar från den expansiva perioden på 1840-talet, bland annat gamla kyrkan, residenset och elementar läroverket.
1864
Stadsplanens rutnät utvidgas ytterligare med Gröngatan som östlig gräns. Ett kvarter, Nytorget
(nu Gustaf III:s torg), undantas från bebyggelse.
1881
Stadsområdet utvidgas efter en stadsplan utarbetad av kommissionslantmätare W. Härnqvist,
den så kallade Nystan (totalt stadsplanelagt område = kulturmiljöprogrammets omfattning).
Denna stadsplan präglas starkt av Byggnadsstadgan för rikets städer från 1874 som eftersträvade effektivt brandskydd, god hygien och en prydlig stadsbild. Många gator föreslås breddas:
Artillerigatan skulle dras ned till Strandgatan och ha en bredd av 36,5 meter. De trädplanterade
esplanadstumpar som fortfarande finns i Östersund (Samuel Permansgatan, Artillerigatan, Rådhusgatan och Kyrkgatan) har sitt ursprung i denna plan.
1926
Den sista stora stadsplanen för innerstaden av denna karaktär är 1926 års stadsplan som bland
annat omfattar hela innerstaden och som i vissa kvarter ännu inte ersatts av nya detaljplaner.
Östersund hade 1 808 innevånare år 1865
28
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Stadsplanerna mellan 1788-1881
Järnvägens ankomst 1879 satte fart på stadens expansion. Vid 1890-talets mitt hade antalet invånare vuxit till cirka 6 000.
29
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Stadskarta från 1936
30
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Ett utmärkande drag för de tidigaste stadsplanerna är att de omfattar stora arealer och endast i mycket grova
drag reglerar bebyggelsens omfattning och användning. De idéer om stadens utveckling som var grunden för
Östersunds första stadsplan kom att prägla de följande stadsplanerna ända fram till 1930-talet.
I och med funktionalismens genombrott ändras stadsplaneidealen radikalt och bland annat tonas kraven på
slutna kvarter ner och istället förespråkas öppenhet, ljus och luft.
1947
Östersunds första Generalplan behandlar befolkningsutvecklingen, kommunikationerna, teknisk
försörjning osv. I planen konstateras att tillräckligt gatuutrymme saknas för den rörliga trafiken.
Köpmangatan, Storgatan och Prästgatan liksom tvärgatorna anses för smala med hänsyn till
trafikens krav samt skäliga krav på ljus och luft. Generalplanen från 1947 anses föråldrad innan
den antas. Den leder dock till en rad faktiska gatubreddningar samt placeringar av hus inflyttade
på tomtmarken, så att framtida gatubreddningar inte skulle omöjliggöras
1968
Omarbetningen av 1947 års generalplaneförslag resulterar så småningom i Generalplan 1968.
Denna behandlar innerstaden mycket översiktligt, med undantag för trafikutvecklingen.
Viktiga karaktärsdrag i stadsbilden
Låg trähusbebyggelse i det
förindustriella Östersund
Den förindustriella stadens bebyggelsekaraktär
Låg trähusbebyggelse, hus i gatuliv, större borgargårdar i centrala lägen och glesare bebyggelse i stadens utkanter.
Låg trähusbebyggelse i det förindustriella Östersund
”Freskens”
1840-tal
”Freskens” Stortorget,
Stortorget, 1840-tal
Bred,
liggande
Bred,
liggandepanel
panel
Bred, liggande panel
Stadsgården, Köpmang
Stadsgården,
Köpmang24,
24,1860-tal
1860-tal
Stadsgården, Köpmang
24,
1860-tal
Boktryckare Bergs gård,
Boktryckare
gård,
Köpmang 41, Bergs
1850-tal
”Freskens” Stortorget, 1840-tal
Boktryckare Bergs gård,
Köpmang 41, 1850-tal
Köpmang 41, 1850-tal
31
Hellbergska
gården,
Strandg
16. 16.
1840-tal
Hellbergska
gården,
Strandg
1840-tal
Hellbergska gården, Strandg 16. 1840-tal
Melanderska bageriet, Prästg. 25. 1850-tal
Melanderskabageriet,
bageriet,
Prästg.
1850-tal
Melanderska
Prästg
25.25.
1850-tal
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Det sena 1880-talet och tidiga 1900-talet.
Stenhusbebyggelse i det sena
1800-talet och tidiga 1900-talet
Järnvägens ankomst medför en kraftig expansion decennierna kring sekelskiftet.
Stenhus i mer storstadsmässig skala och rikt utsmyckade villor uppförs, exempelvis utefter Strandgatan och
Prästgatan. Offentliga och andra framträdande byggnader som hör samman med residens- och regementsstaden.
Stenhusbebyggelse i det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet
Villa, Strandgatan
21, 1903
Villa,
Strandg 21, 1903
Rådhuset
Rådhuset,
1912 1912
Storgatan
1900
Storgatan, ca
cirka
1900
Villa,
14, 1900
Villa, Strandgatan
Strandg 14, 1900
Riksbankshuset,
Riksbankshuset,
Storg Storgatan,
44. 1885 44.
Hyresfastighet,
Prästgatan
65,
Hyresfastighet, Prästg
65, 1905
1905
1885
Senare stadsomvandling
Senare stadsomvandling
Tempo
byggs1959,
1959.
Kyrkgatan Foto Bengt Weilert
Tempo byggs
Kyrkgatan
Hotell Östersund,
vid vid
Gustav
III torg,
Hotell
Östersund,
Gustav
III
1956
torg, 1956. Foto Bengt Weilert
Varuhusen Kärnan och Domus, Prästgatan, 1960-talet
Varuhusen
Kärnan och Domus, Prästgatan,
1960-tal. Foto Bengt Weilert
32
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Siluetten
Mats Almlöf Photography
Foto På stadens centrum från Frösösidan.
Utblickarna mot Storsjön
Tips, se även
•
Östersunds historia, den officiella jubileumsboken när staden 1986 fyller 200 år, utgiven av Jämtlands
läns museum på uppdrag av Östersunds kommun.
•
Östersund hus med historia, 1984, Fornvårdaren 20, Jämtlands läns museum.
•
I våra kvarter, Östersund på 50-talet, Bengt Magnusson, Bengt Weilert, 1994.
33
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Detaljplaner – ålder
De gällande detaljplanerna har olika ålder. De äldsta är från 1926. I äldre planer nöjde man sig ofta med att skilja
på byggnadskvarter och allmänna platser, medan plan- och bygglagen idag ger möjlighet att mer i detalj reglera de
kvaliteter som är särskilt viktiga att slå vakt om.
Gällande detaljplan från 1926 - 1949
De äldsta detaljplanerna i centrum saknar helt skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det gäller bland annat bebyggelse utefter Storgatan och Stortorget.
34
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Gällande detaljplan från 1950 - 1986
Detaljplaner från 1950-1986 kan i viss utsträckning innehålla bestämmelsen
k, Q – kulturreservat, reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
35
Bebyggelsehistoria och fornlämningar
Gällande detaljplaner från 1987 – . ”PBL-planer”
När plan- och bygglagen kom 1987 blev det möjligt att införa rivningsförbud (q), skydds- (q) och varsamhetsbestämmelser (k) för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I detaljplanesammanhang är detta moderna planer. Många
av detaljplanerna från denna tid innehåller sådana bestämmelser.
36
Ställningstaganden - förslag
Ställningstaganden - förslag
Inför utställningen har vi gjort en del ändringar i programförslaget för att öka tydligheten i klassificeringen
och konsekvenserna av denna.
vissa fall ändrats till annan grupp. Denna förändring av
klassificeringen gör att förslaget skiljer sig en del från
samrådsversionen. Se nästa uppslag med flera.
Den gröna gruppen med särskilt värdefulla byggnader
har delats i två; Grön särskilt värdefull grupp I och
Ljusgrön särskilt värdefull grupp II. Kommunen har
gjort en översyn av hela klassificeringen och byggnader
har dels flyttats till den nya gruppen ljusgrön, dels i
Denna utställningsversion av programmet innehåller
även ett helt nytt avsnitt om tillgänglighet och ett nytt
kapitel om konsekvenser av klassificeringen.
37
STADEN
4
4E
4B
4F
4C
1B
1A
2
1:4
8
1:4
4
1:2
1:12
1
Fältjäg argränd
22
Fältjägarg ränd
1:1
3:1
1A
9
1C
1A
1B 1
11
1F
3
4A
6C
1G
4B
3
16A
Brogränd
9B
9
9
29B
29A 29
Färjemansgatan
14
Köpmangatan
6
BORGENS
AUKTIONISTEN
6
21
15
8
6
17
3
18
7
22B
21
2
7
6
APOTEKAREN
19
24
3
2
9
1
11
BARBERAREN
9
12
23
4:20
10
35
13
5
4:5
32
4
6B
34
14
38
4
2
40
47B
47C
44A
5:20
18B
5:19
48B
48A
21
5:17
7
50A
5:15
52C
22C
54
5
50B
47
2
52
SKJUTBANAN
50B
STABEN
51A
52B
51B
14
54
5
2
1
55C
65A
61B
61C
61B
64D
63
11
41B
41A
40
4
41D 7
16B
16A
2
1
65B
63D
63A 63B 63C
64B
65E
9
3
64A
29
65C
61A 4
61B
3
3
64C
38
5
1
7
1
5
9B
1:1
B
1
3
64B
Gr
2:1
10
4
3
Gränsgatan
6:2
2
6
13
9A
15
SOLROSEN
1
STADEN
84A
84B
13
7
2A
1
19
9
16D
MANGELN
82
65 65A
4
65D
3
en
äg
2B
16C
64A
64C
4
64C
59B
59A
1
6
5:3
v
gu
Stu
BRANDENBURG
64A
3
60B
60D 60C
57B
80
2
1
45
41
80B
MONOPOLET
62A
62B6
5
62B
64B
3
41C
60A
3
12
5:24
3
3
38B
7
61A
38A
48
55C
57A
4
11B
11A
MOTBOKEN
5
SKOGSSKIFTET
d
än
28A28B
1:17
9
2
5:2
4
5
61D
1
1
58
4
Gr
27
62C
80A
61A
59C
62A
2
67B
60C 60B 60A
5:11
55
ARKEN
36
2
37
a
ön
4B
MYRSTACKEN
4
58C
61C
62
67A
78
3
10
60B
3
4A
58
58D
59B
Tullgatan
43
Gr
5
67
55A 55B
59A
59A
60A
65B
11
56
8
53 7
76
59B
57C
4
25A
23
51D
VERKSTADEN
56A
56C
56B
58A
58B
8
65C 10
35
54
7
51C
5:12
57B 57A
58B
41A
20
HÄRBÄRGET
MAGASINET
54B
56C 56B
Storga tan
tan
ga
nd
8
34
41C
41B
15
5:11
58A
51B
5
5:9
4
5
56A
58E
58F 58D
58G
58H
58I 3
58K 58C
63B
1
55A
55B
Kyrkg atan
58
8
6
ABC-BOKEN
25B
Rådhusgatan
61
6
56E 56D
39
3
51A
8
55A
56
Tullg atan
11
LOGEN
49
59B
63A
a
Str
3:1
72
74
54C
53B 53D
53C
55B7 SLAKTERIET
1
55
54A
14
6
FÖRSKINNET
32
3
6
10
53
37
8
10
28B
28A
30
31
18C
ÅKERIET
54
53A
18B
Thomée gränd
26
24B 24C
22B 24A
52
4
54D
59A
4
TULLEN
49B
8
17
22A
20
47
8
10
56A
56B
6
70
11
5:10
4FÖRKLÄDET
23
35B
4C
4
Södra Gröngatan
24B
5:14
48C
9
49A
52A
8
6
24A
16
Prästgatan
23
52B
Köpm anga tan
22B
STADEN
10
4B
3
28
BÖNBOKEN
3
STADEN
51
8B
35A
5
29
18
18A
4A
2
29A
5:8
1
7
3
Artillerigatan
8A
2
46
Thomée gränd
45
7
5
3
9
47
46B
5
6
50C
4
44F
50A
1
52A
22
50
2
50B
8
5:7
43B
5:13
8
4B 4
4A
BORGMÄSTAREN
5:16
43
4
4A
33
2
STADSPREDIKANTEN
1
4
2
5:1
66
9
3
2
25
27
CENTRUM
MÅNADSMÖTET
4
43A
48
5
3
1
6
64
32A
3B
3A
44
44E
41
53A
3
Pasto rsgatan
7
53B
5
48D 48C
4
31B
45
44A
3
44G
RIKSBANKEN
4
1
42
7
46
51C
5
19
17
8
5:6
2
1
PANTBANKEN44D
51B
6
46C
5:18
39
44
2
44C
46B
10
5
SÄDESSKÄPPAN
31A
26
44B
19B
9
5:5
14
12
10B
51A
19A
15
13
45
10
44C
46A
8
MAGISTERN
62
43
11
49C
44B
FILIALBANKEN
3
9
Hamngatan
1
7
4
6
49B
18C
1
37
7
5
49A
4
42
4
6
9
41
35BGÄSTGIVAREN
11A
40
5
6
TULLVAKTEN
42B
2
35A
35
40B 3
24
2
2B
29B
Södra Grönga tan
Köpmangatan
Strandga tan
3
47A
20
Rådhu sgatan
6B
42A
1
2
1
30
29A
LAGBOKEN
46
43B
60
POSTILJONEN
39
38
2
2
29
3
43
1
Magistratsgränd
CONTUBERNIUM
58
28
3A
27
21
17
3
3
22
3
13
4:19
11
Postg ränd
33
38
28
4
4
8B
6A
40B
11
26B
SKAVJÄRNET
44
13
36
9
10
14
41B
56
DJURLÄKAREN
25B
26A
2
1
2
1
54
37
10
45C
16
34
13
7
25A
18
Kyrkg atan
16B
17 4
45B
31
LÄKAREN
5
24
22
14
32
Prästg atan
1RÄNTMÄSTAREN
36
8A
45A 6
40
1
BOKTRYCKAREN
Storga tan
2
4
5
40A
2
6
Biblioteksga tan
20
4:18
35
29
42
1 BIBLIOTEKET
52
13
3
34B
5
4
2B
2A
16A
2
12
34
34A
43
15C
15A
1
41 6
36B
36C
15B
5
27
32
41B
FÄRGAREN
50
7
5
10
Zätag ränd
2
1
8
6C
4B
4A
31C
31D
9
Bibliote ksgata n
6A
24
16
14
6
31B
30
5
7
5
3
25
4:21
11
3
HÄRADSHÖVDINGEN
1
31
31A
28
6
LÄROBOKEN
19
41A
7
28C
BRYGGAREN
17
5
29
26
2
21 1
26
REKTORN
28B
7
8
12
10
8
6
28A
4
44
TRAKTÖREN
Törnste ns Gränd
2
15
27
24
13
11
4:8
STADEN
8
10
22
BUNTMAKAREN
4
7
31
2:1
14
42
4:1
25
10
8
6
24
Samuel Permans Gata
10
9
23
2
29
HANDELSMANNEN
4:9
4:17
11
9
8
Stortorget
Samu el Perma ns Gata
STÅNDRADEN
3
3
1A 9
27
22C
17
40
KÅLHAGEN
39
11
4:2
26
15
13
1B
12B
6
Residensgrän d
5
6
27B
27C
38
38
19 19A6 KOPPARSLAGAREN
3
25A
27A
25B
4
11B
36B
20B
36
19B
11A
5
1
5
5
16
22A
1
37
16
LÄKARBOKEN
19
20A
18
10
8
RÖDA LYKTAN
12A
7
18C
14
1
10
8
28B
7
11A
17
13
17
28A
2
9B
20B
33
HÄSTHANDLAREN 36A
18B 6
32
7
6
16
25
LANDSHÖVDINGEN
15
13
6B
4:10
SKINNHANDLAREN
18
9
26B
26A
18A
ORDNINGSMANNEN
8
6A
2:1
25
9A
20A
8B
27
8B
17 19
Färjema nsgatan
20
5
32B
29C 29D
7
3
4
7A
22
LAGMANNEN
ONKELADAM
1
8
STALLKVASTEN
8A
7
21E
21D
5B
6
7B
SPARBOKEN
21C
1
8A
14
16
2:1
REPSLAGAREN 32A
5A
28B
28A
2
5B
6
21B
Brogrä nd
26B
26A
6B
2
21A
4
3
3A
6A
24B
22B
22A
4
3
4
23B
20B
30B
9
HYVELN
3
4
21C
5A
30C
15
13
11
5
28B
28C
5
4:16
15B 26
15A
13B
13A
12
4
9C 9D
10
9A
1
2
2
2C
21B
21A
4
5A
Rådhusgatan
5C
7A
3
4
4:12
3
28D
24B
12 PASTORN
7B
10B
27A
Kyrkg atan
2
AUDITÖREN
3
6
Storgata n
7TINGSHUSET
3
27B
24A
5B
10A
7B
5
18
16B
14A
14B
1
24A
7A
INSTRUMENTMAKAREN
15
4:15
5A
8
2
Prästg atan
4:14
BELYSNINGEN
4
1
BORGMÄSTARLOTTEN
20A
10
7
5
6
4:11
25
1
2B
28A
15F
3E RÅDMANNEN 15E
3D
4 15C
5
15A 15B
3B3A
11
4
26C
2
KAPTENEN
18B
4B
6A
6B
26A
23B
23A1
26
15G
7
6D
23
23C
18A
2
1
2E
1C
1D
KRONOFOGDEN
4
4:13
2B
2A
2F
6E
2C
HÄRADSSKRIVAREN
2D
7
4A
FILOSOFEN
6G
6F
1B
6
6
1B
2A
18
16B
16A
14
1A
12
10A
6
gg
dlä
un
16
2
2
rä
arg
nd
4
6
12
10
8
1:33
30
2
1
36
6
32
7
5
34
4A
1:35
2
1
4B
HAREN
TRÄFFEN
5
6
3
n
12
10
8
8
41
1
8
6
1
4
6
15
13
ds väge
8
30
7
2
33
32 34
5
8
2
7
6
37
Litsvä gen
TALLARNA
3
4
10
IGELKOTTEN
21
3
7
8
6
6
8
35
9
29
36
23
12
2
45
5
34
4
5
9
36
4
5
6
6
34
3
n
väge
acka
Björkb
1:34
VESSLAN
4
32
3
6
9
5
9
7
43
UTTERN
35
38
6
32
2
7
7
BÄVERN
Stapelmohrs Väg
5
10B
3
1
8A
3
8C
8B
25
6A
A
PEKPINNEN
11E
6C
6B
4B
4A
3
4
1B 11C
Ka rls lun
5
31
29
1
EKORREN
7
3
4
1
3
5
2
5
6
11
9
HINDEN
31
11D
2
29B
29A
15
35A
33A
31A
27B
27A
29
3
4
35B
33B
31B
29
VADMALSVÄVEN
5
ILLERN
1
16B
2
35C
33C
31C
27
16
16A
32B
32 32A
30
1
2B
2A
31
25
2:2
2:3
22
26
20A
17
1
18
24B
24A
22B
22A
22C
18A
26B
31A
LÅNGREVEN
35D
18B
26C
31B
3
4
19
22
33A
5
24A
31C
29D
4
26A
35A
20C
29A
33C
26B
27A
23
5
20B
31A
24B
2
BRANDSPRUTAN
27B
35B
31B
31
29B
35C
33
2
33B
21
3 HJORTEN
18C 20A
Lärove rksgränd
1
28D
28C
28B
28A
26A
20B
2
28
2:5
27C
25
2
B
Studiegången
1
Kunskape ns Väg
3
8A
8B
Akademigatan
A
2
1
5
1
13A
4
13L 13O
13M 13N
Campusvägen
10
4A
6
A
3
8
7
8
32
1
5
1
4B
3
4C
4B
1
4D
ARTILLERISTEN
6
4E
2
Studentp lan
8C
36A
3
4F
7
Pedagogens Väg
3
4
36B
25
Reviderad
2
38A
5
4
10
KLASSIFICERING 2013
38B
2
Återvändsgränd
6
4
29
40
1
42B
27
4C
31B
31C
29B
29A
1
ÅNGERN
4
3
4B
23
Inventeringsområde
32
21
5
4
33
29C
3
4
5
6
31A
42C
FRÖJDEN
4A
1
Skiljegrän d
FÅFÄNGAN
31
STADEN
2
1
Giljaregränd
Regementsgatan
42A
5
2
13
30
37
Klass
1:1
28A
5:23
Särskilt värdefull. Är byggnadsminne/kyrkligt kulturminne
4A
26B
28B
2
26A
44
5:4
1
24
5
46
25G
25F
2
8B
2
4
3
25D
13
12
16B
4
PIONEN
8
5E
11
3B
36
1
48
38
46
42
44
5B
30
28
26
24
13
7B
5B
5A
3B 10
5
9A
g
ge
Än
7
7
25A
Befintligt skydd och varsamhet i detaljplanebestämmelser
10
6
Kulturreservat
1
19
7
12
17
3
1:12
Varsamhet
2
1:14
15
9
9B 11A
2
1:1
22B
8
18
HYACINTEN
9
16
n
ata
22
4
Riksintresse Byggnaden är uppförd före 1930 och bedöms
vara värdefull för riksintresset Östersunds Stad
HASSELN8
8
3
KONVALJEN
1
11
24
S:1
5A
40
Ej värderad - yngre än 1980 eller utanför inventeringsområdet
3
26B
22C22D
22A
n
a ta 20E
sg
erk
ntv 20B 20D 14
Ha
re 20A
1213
Öv
11
10
21B
Allmänt värdefull
10
18
34
15
20
21A
ég
All
15
5D
14
5C
5B
13
5A
12
11
d
rän
reg
lla
Kä
BLÅKLINTEN
10
3A
9
7
25A
23A
Särskilt värdefull, grupp II
5
28
26A
25B
6
7
29
3B
6
25C
23B
15
1
4
8A
32
16A
5
6
6
25E
18
12
10
Särskilt värdefull, grupp I
4C
33B
33A
3A
n
a ta
olg
Sk
5
25H
1:15
7
1
2
25I
20
4B
VIDEN
14
SYRENEN
Skydd och rivningsförbud
1
n
ata
12
2
16
11B
10
12
7A
1:13 9
4
Skydd, rivningsförbud och varsamhet
1:13
1
5C
VALLMON
4
3
11
5
39
Staket med skyddsbestämmelse, q
GARVAREN
2
1:1
1:2
4
STADEN
1:12
1
1:4
8
1:4
4
Fältjäg argrän d
2
1
1
2
1
5
KAPTENEN
6
7
7
RÅDMANNEN
Brogrä nd
3
4
9
REPSLAGAREN
8
4:16
6
Rådhusgatan
12PASTORN
STALLKVASTEN
SPARBOKEN
3
4
Färjemansgatan
7
4
10
3
4
4:12
Kyrkg atan
AUDITÖREN
3
6
Storgata n
7 TINGSHUSET
2
4:15
5
Prästg atan
2
7
4:14
2
1
2
Brogränd
4:13
3
4
3
4
4
5
KRONOFOGDEN
FILOSOFEN
HYVELN
4
HÄRADSSKRIVAREN
1
2
1
Fältjägarg ränd
3:1
2
1
8
RÖDA LYKTAN
Färjemansgatan
5
LAGMANNEN
Köpmangatan
4:11
HÄSTHANDLAREN
9
6
7
7
6
BORGENS
AUKTIONISTEN
6
3
4
LÄKARBOKEN
6
SKINNHANDLAREN
ONKELADAM
6
4:2
Residensgrän d
5
8
1
ORDNINGSMANNEN
STÅNDRADEN
5
5
8
6
LANDSHÖVDINGEN
6
1
4:10
KÅLHAGEN
KOPPARSLAGAREN
3
HANDELSMANNEN
4:9
APOTEKAREN
6
LÄROBOKEN
3
2
1
4:8
TRAKTÖREN
HÄRADSHÖVDINGEN
BARBERAREN
9
1BIBLIOTEKET
7
3
6
4
Pasto rsga
5:5
1
8
5:6
2
1
2
1
7
1
4
6
4
Hamngatan
5:20
5
SÄDES
Södra Grönga tan
5
3
Rådhu sgata n
2
MAGISTERN
6
9
Kyrkg atan
4
2
GÄSTGIVAREN
TULLVAKTEN
1
LAGBOKEN
2
1
POSTILJONEN
Prästgatan
Storga tan
Köpmangatan
Strandga tan
1
3
3
Postg ränd
1
2
Magistratsgränd
CONTUBERNIUM
4:19
BOKTRYCKAREN
1
2
3
4
14
4
5
13
13
CENTRUM
4
2
5:1
MÅNADSMÖTET
FILIALBANKEN
3
4
DJURLÄKAREN
LÄKAREN
Zätag ränd
6
4
5
SKAVJÄRNET
1
FÄRGAREN
2
1
12
1
2
1
4:18
Bibliote ksgata n
2
Biblioteksg atan
5
5
4:21
11
4
5
7
6
6
4:20
10
BRYGGAREN
4:5
1
2
1
REKTORN
3
5
Törnstens Gränd
7
4:1
BUNTMAKAREN
7
2:1
8
STADEN
8
10
BELYSNINGEN
Samuel Perma ns Gata
9
Samu el Perma ns Gata
2:1
4:17
3
9
Artilleriga
3
PANTBANKEN
8
9
5
5:18
7
STABEN
14
SKJUTBANAN
4
3
Tullgatan
2
1
11
VERKSTADEN
7SLAKTERIET
tan
ga
nd
Storga tan
a
Str
3
8
Kyrkg atan
1
3
10
1
MOTBOKEN
4
SKOGSSKI
3
3
2
4
3
4
4
5
10
ARKEN
5:2
5:11
8
HÄRBÄRGET
1
2
Rådhusgatan
TULLEN
8
7
Södra Gröngatan
5:12
Tullg atan
5:11
3:1
7
5
5:9
4
5
6
5:14
ABC-BOKEN
10
14
6
5
6
6
11
LOGEN
ÅKERIET
Prästgatan
5
5:15
STADEN
Köpm anga tan
2:1
3
3
8
8
8
FÖRSKINNE
11
5:10
6
7
8
10
2
9
BORGMÄSTAREN
4
Thom
Thomée gränd
1
10
5:16
4 FÖRKLÄD
4
5:8
1
8
3
BÖNBOKEN
STADEN
5
6
5
2
7
9
3
5:13
5:17
5
4
RIKSBANKEN
4
5:7
7
6
10
5:19
7
5:3
en
äg
v
gu
Stu
2
Gr
4
a
ön
5
5:24
MYRSTACKEN
1
4
5
2
MONOPOLET
1
BRANDENBURG
4
3
6
STADEN
4
3
3
MANGELN
MAGASINET
1:17
2
1
2
1
6
SOLROSEN
4
3
3
7
Gr
40
6:2
Gränsg atan
1:1
2:1
2
gg
dlä
un
ar
2
6
8
1
TRÄFFEN
Ka rls lun
8
7
2
3
Stapelmohrs Väg
Litsvä gen
3
4
IGELKOTTEN
7
6
9
3
5
4
5
4
5
ba
Bjö rk
5
2
1
VESSLAN
4
6
3
6
6
4
3
ck av
äg en
3
1
PEKPINNEN
HINDEN
3
4
6
UTTERN
2
BÄVERN
8
TALLARNA
2
7
MÅRDEN
2
7
6
1
8
1
1:34
5
n
1
8
7
ds väge
3
3
5
4
2
1 EKORREN
4
5
5
6
2
HAREN
5
6
1:35
6
2
4
7
4
7
5
1:33
2
1
4
ILLERN
1
2
VADMALSVÄVEN
5
3
2:3
2:2
2
1
LÅNGREVEN
3HJORTEN
3
4
2
Lärove rksgrä nd
5
2
1
4
BRANDSPRUTAN
2:5
Kunskape ns Väg
Akad emigatan
Studiegången
3
d
Campusvägen
2
SSKÄPPAN
3
1
atan
ARTILLERISTEN
2
Studentp lan
atan
BEBYGGELSENS ÅLDER
Pedagogens Väg
3
DET
méegrä nd
TECKENFÖRKLARING
2
Återvändsgränd
ET
FÅFÄNGAN
1
FRÖJDEN
Skiljegrän d
Regements gatan
Giljaregränd
8
STADEN
2
1
5
1
3
ÅNGERN
5
6
Inventeringsområde
3
4
13
5
4
1980 och senare
5:4
5:23
1970-1979
2
n
VIDEN
7
1
1960-1969
5
n
a ta
olg
Sk
5
IFTET
1:15
13
12
5
4
3
BLÅKLINTEN
Gr
d
än
10
7
11
re
Öv
Ha
er
ntv
10
nd
8
1:14
g
ge
Än
1
n
ata
1800-tal
VALLMON
2:3
4
5
5
d
9
1:13
3
rän
1:13
1900-1909
2
1
rg
ga
yg
Br
4
10
SYRENEN
1:12
2
12
2:6
3
1930-1939
1910-1919
1
7
1940-1949
1920-1929
5
S:1
16
13
9
6
KONVALJEN
HYACINTEN
8
3
9
rg rä
1:1
13 14
12
11
n
ata
11
HASSELN
2
n
a ta
ks g
1
15
6
10
11
ég
All
15
14
13
12
8
d
rän
reg
lla
Kä
10
7
PIONEN
15
6
1950-1959
5
3
4
2
1
6
6
41
11
ej utrett eller utanför inventeringsområde
Ställningstaganden - förslag
Storgatan kring 1900
Ställningstaganden för tidsperioden 1786 - 1929
Riksintresset Östersunds stad
När det gäller den tidsepok som riksintresset omfattar
är det kommunens tolkning att denna innehåller den
äldsta bebyggelsen fram till 1920-talets slut. Riksintressetexten är inte helt tydlig på denna punkt men talar bland annat om det tidiga 1900-talet med stenhus i
mer storstadsmässig skala och rikt utsmyckade villor.
Öster om Rådhusgatan koncentreras den riksintressanta bebyggelsen till kvarteren utefter Regementsgatan
med kasernbyggnaderna på f.d. A4 (nu Campus) som
de mest iögonfallande. Se karta nästa uppslag.
I den senaste byggnadsinventeringen från 2011 är i
stort sett alla byggnader från den epok riksintresset
omfattar utpekade som värdebärande för riksintresset.
Totalt rör det sig om ett drygt hundratal byggnader
som redan har olika sorters skydds- och varsamhetsbestämmelser. Se tidigare redovisad karta och foton i
avsnitt Hus som har skydd i dag.
Byggnader av betydelse för riksintresset som har
någon form av skydd/varsamhet
Var finns bebyggelsen av betydelse för riksintresset?
Merparten finns söder om Stortorget. Storgatan och
Strandgatan utmärker sig genom att de flesta byggnaderna utefter dessa gator är av värde för riksintresset.
Utefter Rådhusgatan finns en rad framträdande offentliga byggnader som Gamla Kyrkan, Biblioteket (nu
Ahlbergshallen), Rådhuset och Gamla Teatern.
Byggnader av betydelse för riksintresset som helt
saknar skydd/varsamhet
Totalt finns ytterligare ett hundratal byggnader som är
relativt välbevarade men saknar varje form av skydd
i detaljplan enligt plan- och bygglagen eller är byggnadsminne/ kyrkligt kulturminne enligt kulturminneslagen. Se karta nästa uppslag.
42
Ställningstaganden - förslag
Prästgatan cirka 1930
Ställningstaganden för bebyggelse som är värdebärande för riksintresset Östersunds
stad från tidsperioden 1786 - 1929
Kommunens ambition är att i hög grad bevara den riksintressanta miljön som omfattar bebyggelse fram till 1929.
Cirka hälften av dessa byggnader har redan skydds- och
varsamhetsbestämmelser i nu gällande detaljplaner.
Vilka ytterligare byggnader som slutligen skyddas beror
av de politiska beslut som tas i samband med kommande
detaljplanearbete. Då tas frågan upp med fastighetsägaren och konsekvenser utreds. Avvägningar görs mot
andra allmänna intressen. Kulturmiljöprogrammet pekar
inte direkt ut exakt vilka byggnader som bör skyddas i
nya detaljplaner utan redovisar den grupp av byggnader
där skydd och varsamhet bör övervägas. Mycket kan
givetvis göras och görs också av många fastighetsägare
utan att husen har formella skydd i detaljplanen. Förhoppningsvis bidrar kulturmiljöprogrammet till större
kunskap och intresse kring stadens kulturhistoriska och
arkitektoniska värden.
43
•
Kvarvarande äldre bebyggelse är av stort
värde. De särskilt värdefulla byggnadernas arkitektur och tidstypiska drag ska respekteras.
•
I samband med att nya detaljplaner upprättas
bör frågan om skydd/varsamhet övervägas för
ytterligare ett antal byggnader av riksintresse.
De byggnader som bör komma ifråga för rivningsförbud/skydd q är de särskilt värdefulla
i grupp I. De redovisas på foton på följande
sidor.
•
De allmänt värdefulla byggnaderna av värde för
riksintresset är i regel mycket förändrade från
ursprungligt utseende. Möjligheten att i viss
mån återgå till äldre utseende bör diskuteras i
samband med bygglovsprövning.
•
”Försvinnande” byggnadstyper och årsringar
beaktas särskilt.
Ställningstaganden - förslag
STADEN
4
4E
4B
4F
4C
1B
1A
8
1:4
4
1:2
2
1:4
1:12
1
Fältjäg argränd
22
Fältjägarg ränd
3:1
1C
1A
1A
9
1B 1
2E
1C
1D
KRONOFOGDEN
1F
3
6C
1G
4B
4
4A
16A
5C
9
9
29B
29A 29
14
Köpmangatan
BORGENS
AUKTIONISTEN
6
21
15
8
16
8
7
17
19 19A6 KOPPARSLAGAREN
22C
HANDELSMANNEN
6
APOTEKAREN
25
10
8
19
24
3
2
9
1
4:8
27
24
11
BARBERAREN
REKTORN
28B
7
8
9
12
35
23
4:20
10
14
4B
4A
38
4
47A
47C
5
44A
18B
5:18
1
48A
21
5:17
50A
2
23
5:15
52B
52C
22C
54
5
52A
8
49B
8
49A
50B
STABEN
51A
52B
51B
14
53A
54
5
2
1
27
28A28B
3
64D
80B
41C
41B
41A
61C
61B
59B
59A
2
1
65B
4
3
64B
9
3
65 65A
4
65D
64A
29
65C
61A 4
61B
3
64C
1
1
5
9B
1:1
44
5
7
64B
Gr
2:1
BLÅ
15
14
13
1
3
Gränsgatan
6:2
3
10
4
3
13
9A
2
6
STADEN
84A
84B
15
SOLROSEN
1
1
13
7
2A
64A
64C
63D
63A 63B 63C
16C
19
9
16D
MANGELN
82
65E
en
äg
2B
16B
16A
1
6
5:3
v
gu
Stu
2
1
3
41D 7
BRANDENBURG
64A
64C
63
3
40
4
60B
60D 60C
57B
80
48
45
41
11
MONOPOLET
62A
62B6
5
62B
38A
3
38B
60A
3
12
5:24
64B
1:17
MOTBOKEN
5
SKOGSSKIFTET
55C
57A
5:2
4
11B
11A
2
4
d
än
MAGASINET
9
1
58
7
61A
62A
62C
1
4
5
61D
55
ARKEN
36
2
37
Gr
4B
2
67B
Tullgatan
43
a
ön
4
80A
61B
59B
MYRSTACKEN
3
61C
62
67A
78
61A
59C
60B
3
4A
60C 60B 60A
5:11
2
Gr
5
58C
58D
59A
60A
4
67
55A 55B
59A
10
8
65B
VERKSTADEN
56A
56C
56B
58A
58B
Kyrkg atan
65A
11
56
8
53 7
59B
57C
42A
25A
23
51D
76
58
HÄRBÄRGET
65C 10
41A
35
54
7
51C
5:12
57B 57A
58B
34
20
56C 56B
58A
8
41C
41B
15
55C
5:11
Storga tan
tan
ga
nd
8
63B
1
54B
56A
58E
58F 58D
58G
58H
58I 3
58K 58C
6
25B
51B
5
5:9
4
5
Rådhusgatan
61
58
63A
a
Str
3:1
55B
74
54C
55B7 SLAKTERIET
1
51A
55A
55
54A
8
55A
56
6
56E 56D
39
3
59B
Tullg atan
LOGEN
49
ABC-BOKEN
10
14
6
53B 53D
53C
32
11
52
4
54
59A
FÖRSKINNET
3
6
72
ÅKERIET
53
38B
37
8
10
38A
28B
28A
30
31
Thomée gränd
26
24B 24C
22B 24A
18C
11
5:10
18B
47
8
54D
4
TULLEN
70
9
52
SKJUTBANAN
56A
56B
6
48C
25
17
22A
20
3
4FÖRKLÄDET
23
35B
4C
4
Södra Gröngatan
5:14
16
51
2
4B
3
28
BÖNBOKEN
3
8C
8B
35A
5
STADEN
18
18A
4A
2
29A
46
10
6
24A
24B
Artillerigatan
29
Prästgatan
4
22B
STADEN
10
7
5
3
8A
5:8
47
7
Köpm anga tan
5:16
4
9
47
46B
50A
50B
52A
3
44F
5
1
4B
4A
2
STADSPREDIKANTEN
1
2
66
Thomée gränd
45
32
33
2
5:1
5:7
44E
6
50C
BORGMÄSTAREN
MÅNADSMÖTET
43B
5:13
50
1
50B
8
25
27
CENTRUM
9
8
4B 4
4A
7
22
43
53A
3
2
Pasto rsgatan
64
32A
3B
3A
31B
44
4
43A
48
3
3
45
44A
3
41
5
4
1
6
7
53B
5
48D 48C
42
44G
RIKSBANKEN
48B
19
SÄDESSKÄPPAN
31A
26
7
46
51C
4
5
17
8
5:6
2
1
PANTBANKEN44D
51B
6
46C
5
39
44
2
44C
46B
10
12
44B
19B
9
5:5
14
10B
51A
19A
5:19
15
13
45
10
44C
46A
8
9
MAGISTERN
62
43
11
49C
44B
FILIALBANKEN
3
Hamngatan
1
7
1
5:20
4
6
49B
18C
5
37
7
49A
4
42
4
9
41
35BGÄSTGIVAREN
11A
40
6
TULLVAKTEN
42B
2
35
40B 3
47B
35A
6
24
2
2B
29B
Södra Grönga tan
Köpman gatan
Strandga tan
42A
40
20
Rådhu sgatan
6B
2
1
2
1
30
29A
LAGBOKEN
46
43B
60
POSTILJONEN
39
38
2
1
2
29
3
43
Postg ränd
33
38
Magistratsgränd
CONTUBERNIUM
58
13
4:19
11
8B
6A
40B
11
28B
3A
27
21
17
3
3
22
3
4
36
9
10
14
28A
4
37
10
45C
3
17 4
45B
31
26B
SKAVJÄRNET
44
13
34
13
7
41B
56
DJURLÄKAREN
1
25B
26A
2
2
1
54
Kyrkg atan
16B
36
LÄKAREN
5
25A
18
16
14
32
24
22
20
4:18
Prästg atan
1RÄNTMÄSTAREN
6
Biblioteksga tan
52
13
1
BOKTRYCKAREN
8A
45A 6
40
29
42
1 BIBLIOTEKET
5
35
Storga tan
16A
2
4
5
40A
2
24
50
7
3
34B
5
4
2B
2A
2
12
34
34A
43
15C
15A
1
41 6
36B
36C
15B
5
27
32
41B
FÄRGAREN
31C
31D
6
10
Zätag ränd
2
1
8
6C
3
16
14
9
Bibliote ksgata n
6A
6B
34
1
31B
30
5
7
5
3
25
4:21
11
32
4
13
5
4:5
19
HÄRADSHÖVDINGEN
31
31A
28
6
LÄROBOKEN
41A
7
28C
BRYGGAREN
17
5
29
26
2
21 1
26
19
44
TRAKTÖREN
12
10
8
6
28A
15
13
Törnste ns Gränd
4
STADEN
8
10
22
BUNTMAKAREN
4
7
11
2
17
14
42
4:1
31
2:1
Samuel Permans Gata
10
9
23
6
24
4:17
11
2
29
STÅNDRADEN
9
7
8
Stortorget
Samu el Perma ns Gata
4:9
17
13
21
2
26
3
3
1A 9
27
11B 11C
4:2
40
KÅLHAGEN
39
12B
6
Residensgrän d
5
6
27B
27C
15
20B
3
25A
27A
25B
4
11B
38
38
11A
5
1
1B
22B
LÄKARBOKEN
19
36
19B
18
10
8
RÖDA LYKTAN
36B
20A
18
37
16
5
5
3
1
17
14
1
12A
7
18C
13
17
28B
7
11A
10
22A
LANDSHÖVDINGEN
6
28A
2
9B
33
HÄSTHANDLAREN 36A
18B 6
32
7
6
16
25
4:10
SKINNHANDLAREN
15
13
6B
2:1
Färjemansgatan
26B
26A
18A
ORDNINGSMANNEN
8
6A
5
25
20B
20A
8B
27
8B
9A
18
9
6
7
3
4
7A
17 19
Färjema nsgatan
20
1
32B
29C 29D
8A
7
22
LAGMANNEN
ONKELADAM
BELYSNINGEN
8
21D
5
5B
6
7B
8A
21E
5A
28B
STALLKVASTEN
5B
SPARBOKEN
21C
4
3
2
1
6B
2
Brogrä nd 28A
26B
26A
6A
24B
6
21B
4
3
3A
14
16
2:1
REPSLAGAREN 32A
15
13
11
30C
HYVELN
3
4
22B
22A
21A
9
4:16
15B 26
15A
13B
13A
12
4
9C 9D
10
20B
30B
5
27A
24A
1
4
23B
Rådhusgatan
9B
9A
28C
27B
Kyrkg atan
10B
5
28B
21C
5A
24B
12 PASTORN
7B
7A
3
4
4:12
Prästg atan
2
AUDITÖREN
3
6
Storgata n
7TINGSHUSET
3
28D
18
16B
14A
14B
5B
10A
7B
3
2C
21B
21A
4
5A
24A
7A
INSTRUMENTMAKAREN
15
4:15
2
7
5
5A
8
10
6
4:14
4:11
4
1
2
2
2B
1
5
20A
Brogränd
4:13
3
25
1
1
BORGMÄSTARLOTTEN
28A
11
4
26
26C
2
KAPTENEN
18B
4B
6A
6B
26A
15G
15F
3E RÅDMANNEN 15E
3D
4 15C
5
15A 15B
3B3A
7
6D
23
23C
23B
23A1
18A
2
1
6E
2C
HÄRADSSKRIVAREN
2D
7
4A
FILOSOFEN
2B
2A
2F
1B
11
6
6
16B
16A
14
1B
6G
6F
1A
12
10A
6
1:1
30
2A
18
gg
dlä
un
16
2
2
rä
arg
nd
4
6
12
10
8
Ställningstaganden - förslag
1:33
0
4A
2
36
6
32
7
5
34
1:35
2
HAREN
TRÄFFEN
5
3
32 34
5
8
2
7
6
37
3
10
IGELKOTTEN
21
3
7
8
6
6
8
35
9
29
36
23
9
12
2
32
3
35
7
43
UTTERN
45
5
9
36
4
5
5
34
4
9
6
6
34
3
6
n
väge
acka
Björkb
1:34
VESSLAN
4
32
2
7
38
6
5
10B
3
1
8A
3
8C
8B
25
6A
PEKPINNEN
11E
6C
6B
4B
4A
3
4
C
7
7
BÄVERN
Stapelmohrs Väg
Litsvä gen
TALLARNA
4
1
41
30
2
33
5
12
8
8
31
29
n
10
1
8
6
1
4
6
ds väge
8
6
1
3
5
Ka rls lun
5
4
13
11
EKORREN
7
3
9
2
1
4B
15
5
6
HINDEN
31
11D
2
29B
29A
35A
33A
31A
27B
27A
29
3
15
4
35B
33B
31B
29
VADMALSVÄVEN
5
ILLERN
1
16B
2
35C
33C
31C
27
16
16A
32B
32 32A
30
1
2B
2A
31
25
2:2
2:3
22
26
22B
22A
22C
20A
1
18
24B
24A
18A
26B
31A
LÅNGREVEN
35D
18B
26C
31B
3
4
9
22
33A
5
24A
2
29D
4
26A
35A
20C
29A
33C
26B
27A
23
5
20B
31A
24B
BRANDSPRUTAN
27B
35B
31B
31
29B
35C
33
2
33B
21
3 HJORTEN
18C 20A
31C
Lärove rksgränd
1
28D
28C
28B
28A
26A
20B
2
28
2:5
27C
25
2
Kunskapens Väg
Studiegången
1
Akademigatan
3
2
1
5
1
13A
4
13L 13O
13M 13N
Campusvägen
10
4A
6
3
8
7
8
1
5
1
4B
3
4C
1
4D
ARTILLERISTEN
6
4E
2
Studentp lan
36A
4F
7
Pedagogens Väg
3
4
36B
1840 - 1929
2
5
4
10
B
2
Återvändsgränd
6
4
29
40
27
29B
29A
1
ÅNGERN
4
3
4B
23
32
21
5
4
33
29C
3
4
5
4C
31B
31C
42C
FRÖJDEN
4A
6
31A
1
Skiljegrän d
FÅFÄNGAN
31
42B
Kartan visar samtliga byggnader av värde för riksintresset
Östersunds
stad (Z27)
Inventeringsområde
STADEN
2
2
1
Giljaregränd
Regementsgatan
A
5
1
13
30
37
Särskilt värdefull. Är byggnadsminne/kyrkligt kulturminne
1:1
28A
5:23
Klass
Särskilt värdefull, grupp I
4A
26B
28B
2
26A
44
5:4
1
24
46
25G
25F
2
8B
2
4
3
25D
13
12
16B
4
PIONEN
25C
23B
8
9
21A
3B
36
48
38
46
42
44
30
28
26
24
7B
5B
5A
3B 10
9A
9
5
g
ge
Än
25A
Befintligt skydd och varsamhet i detaljplanebestämmelser
Kulturreservat
1
19
12
17
3
1:12
Varsamhet
2
1:14
15
9
7
10
6
7
8
7
2
1:1
16
5B
9B 11A
13
8
4
S:1
18
HYACINTEN
11
24
HASSELN8
22B
KONVALJEN
1
n
ata
22
40
Riksintresse
Byggnaden är uppförd före 1930 och bedöms vara värdefull
Byggnad
Byggnaden är uppförd före 1930 och bedöms
för riksintresse Östersunds stad
vara värdefull för riksintresset Östersunds Stad
3
26B
3
er
ntv 20B 20D 14
Ha
re 20A
1213
Öv
11
10
18
21B
Ej värderad - yngre än 1980 eller utanför inventeringsområdet
10
22C22D
22A
n
a ta 20E
ks g
5A
34
15
20
10
11
1
3
12
11
7
ég
All
5E
5D
5C
5B
5A
d
rän
reg
lla
Kä
ÅKLINTEN
7
26A
25A
23A
Allmänt värdefull
5
28
3B
25B
6
3A
29
6
15
1
4
8A
32
16A
5
6
6
25E
18
12
10
Särskilt värdefull, grupp II
4C
33B
33A
3A
n
a ta
olg
Sk
5
25H
1:15
7
1
2
25I
20
4B
VIDEN
14
SYRENEN
Skydd och rivningsförbud
1
n
ata
12
2
16
11B
10
12
7A
1:13 9
4
Skydd, rivningsförbud och varsamhet
1:13
1
5C
VALLMON
4
3
11
5
45
Staket med skyddsbestämmelse, q
Ställningstaganden - förslag
Ställningstagande
Rivningsförbud/skyddsbestämmelser q, bör övervägas i kommande detaljplaner för följande särskilt värdefulla byggnader
grupp I, som tillmäts vara värdebärande för riksintresset Östersunds stad.
1800-tal särskilt värdefulla byggnader, grupp I
Kv. Auditören 3.
Kv. Repslagaren 9.
Kv. Repslagaren 9.
Köpmangatan 14
Brogränd 20A
Rådhusg 30C och 32
Kv. Repslagaren 9.
Kv Onkel Adam 9.
Kv. Buntmakaren 1.
Brogränd 20B/ Rådhusgatan 30B
Strandgatan 6
Storgatan 19
Kv Kopparslagaren 6.
Kv. Häradshövdingen 7.
Kv. Buntmakaren 1.
Prästgatan 19
Kyrkgatan 50
”Freskens”, Stortorget
Kv. Staden
Kv. Läkaren 13.
Kv. Läkaren 14.
Kv. Staben 9.
Västra Station
Prästgatan 36
Storgatan 31
Storgatan 47
46
Ställningstaganden - förslag
Kv. Rektorn 10.
Kv. Rektorn 10.
Kv. Läkaren 12.
Storg 28 Levinska
Storg 28 Levinska
Storgatan 27
Kv. Gästgivaren 6.
Kv. Gästgivaren 1.
Kv. Riksbanken 2.
Hamngatan 11
Storgatan 33/Postgränd 10
Storgatan 44
Kv. Gästgivaren 4.
Kv. Skjutbanan 2.
Kv. Skjutbanan 6.
Storgatan 37
Storgatan 50
Köpmang. 59
Kv. Staben 8.
Kv. Slakteriet 7.
Kv. Gästgivaren 3.
Storgatan 49A
Storgatan 55
Prästgatan 40/Hamngatan 11
47
Ställningstaganden - förslag
Kv. Slakteriet 7.
Kv. Röda Lyktan 3.
Tullgatan 8
Residensgränd 27 A-C
Kv. ABC-boken 3. Rådhusgatan 35
Södra folkskola 1893-1914
Kv. Logen 5. med uthus
Kv. Gästgivaren 5.
KV. Mangeln 3
Kyrkgatan 51
Storgatan 35
Gränsgatan 64C
1900-1929 särskilt värdefulla byggnader, grupp I
Kv. Vadmalsväven 3.
Kv. Kopparslagaren 3.
Kv. Buntmakaren 1.
Samuel Permansg 25
Stortorget. Sparbankshuset 1914-15
Stortorget 6. Apotekshuset 1934
Kv. Skogsskiftet 3. bostadshus och
uthus.
Kv. Röda Lyktan 2.
Kv. Röda Lyktan 2.
Färjemansgatan 28 A.
Färjemansgatan 28.
Södra Gröngatan 45
48
Ställningstaganden - förslag
Kv. Traktören 5.
Kv. Långreven 1.
Kv. Långreven 1.
Prästgatan 27.
Regementsgatan 17
Regementsgatan 18, gården
Kv. Brandsprutan 2.
Kv. Brandsprutan 2.
Kv. Långreven 3.
Litsvägen 24-26.
Biblioteksgatan 27.
Litsvägen 22.
Kv. Rektorn 10. Storgatan 28.
Kv. Rektorn 11.
Levinska Gårdsbyggnad 1909
Storgatan 30. 1917 Frans B Wallberg
Kv. Pantbanken 4. Prästgatan 44G.
Gårdshus 1910. Gyllencreutz?
Kv. Häradshövdingen 7. Kyrkgatan 52.
Östersundsposten 1929
Kv. Instrumentmakaren 2.
Kv. Pantbanken 2
Brogränd 8
Hamngatan 12
49
Ställningstaganden - förslag
Kv. Sädesskäppan 2.
Kv. Lagboken 4.
Kv. Sädesskäppan 2.
Regementsg 30. 1904
Artillerigatan 3. 1913
Regementsg 30. Uthus 1904
Kv. Stadspredikanten 2.
Kv. Stadspredikanten 1.
Kv. Repslagaren 9.
Artillerigatan 7. 1912
Artillerigatan 5. Prästgården 1901
Färjemansgatan 17-19
Kv. Arken 3.
Kv. Fåfängan 5.
Kv. Ångern 1 .
Rådhusgatan 60 A-D. Två uthus
Återvändsgränd 4.
Skiljegränd 1.
Kv. Fröjden 5.
Kv. Arken 3.
Kv. Arken 3. Rådhusgatan 60 A-D.
Tullgatan 33 Villa och uthus.
Rådhusgatan 60 A-D. Uthus
Betjäningshuset (SJ-personal) 1901-02
50
Ställningstaganden - förslag
Kv. Stadspredikanten 2.
Kv. ABC-boken 8.
Kv. Brandenburg 3.
Pastorsgatan 4 A-B.
Södra Gröngatan 30.
Prästgatan/Gränsgatan. Gårdshus.
Kv. Buntmakaren 2.
Kv. Buntmakaren 1.
Stortorget 8. 1903
Törnstens gr 9. 1904
Kv. Traktören 10.
Prästgatan 25.
Handelsbanken 1920
Kv. Häradshövdingen 5.
Prästg 31/ Biblioteksg 13.
Hotell Standard 1907
Kv. Sparboken 2.
Kv. Monopolet 4.
Kv. Sädesskäppan 2.
Brogränd 24 A.
Gränsgatan 65. Hyreshus 1905
Regementsg 30. 1904
Kv. Pekpinnen 2.
Kv. Pekpinnen 2.
Kv. Pekpinnen 1.
Litsvägen 12. Uthus.
Litsvägen 12.
Färjemansgatan 9.
51
Ställningstaganden - förslag
Storgatan/Stortorget cirka 1960
Ställningstaganden för tidsperioden 1930 – 1979
Den tidiga bebyggelsen har stor betydelse för staden.
De senare husen har givetvis också stor betydelse för
framväxten av det moderna Östersund vi ser idag.
Perioden präglas av nya arkitekturstilar och drömmen om den moderna människan. Folkhemmet, att
alla skulle få tillgång till en modern bostad. Här finns
påfallande många hus från 1950-talet ofta välbyggda i
sunda material. 1960-talet, och de så kallade rekordåren har lämnat flera spår i centrum.
52
Ställningstaganden - förslag
Badhusparken cirka 1960
Ställningstaganden för särskilt värdefull bebyggelse från tidsperioden 1930-1979
Endast ett fåtal byggnader från denna period har
skydds-/ varsamhetsbestämmelser i dag. Se karta
nästa uppslag.
Kommunens ambition är att bevara fler viktiga och
representativa byggnader från denna tidsperiod.
Vilka byggnader som slutligen skyddas beror av de
politiska beslut som tas i samband med kommande
detaljplanearbete. Då tas frågan upp med fastighetsägare och konsekvenser utreds. Avvägningar görs mot
andra allmänna intressen. Kulturmiljöprogrammet
pekar inte direkt ut exakt vilka byggnader som bör
skyddas i nya detaljplaner men redovisar den grupp av
byggnader där skydd och varsamhet bör övervägas.
Mycket kan givetvis göras och görs också av många
fastighetsägare utan att husen har formella skydd i
detaljplanen. Förhoppningsvis bidrar kulturmiljöprogrammet till större kunskap och intresse kring stadens
kulturhistoriska och arkitektoniska värden.
53
•
De särskilt värdefulla byggnadernas arkitektur
och tidstypiska drag ska respekteras.
•
I samband med att nya detaljplaner upprättas
bör frågan om skydd/varsamhet övervägas för
ett antal byggnader. De byggnader som bör
komma ifråga för rivningsförbud/skydd q är
de särskilt värdefulla i grupp I. De redovisas
på foton på följande sidor.
Ställningstaganden - förslag
STADEN
4
4E
4B
4F
4C
1A
8
1:4
4
1:2
1B
2
1:4
1:12
1
Fältjäg argränd
22
Fältjägarg ränd
6
1:1
3:1
1A
9
1C
1A
1B 1
11
KRONOFOGDEN
1F
3
4A
6C
1G
4B
4
4
5
3
15C
9
3
4
5C
9
29B
29A 29
14
Köpmangatan
BORGENS
AUKTIONISTEN
6
21
15
8
16
8
7
17
19 19A6 KOPPARSLAGAREN
Stortorget
2
6
APOTEKAREN
25
10
8
BUNTMAKAREN
4
7
19
24
3
2
9
1
4:8
11
9
12
23
4:20
10
35
5
4:5
4
13
41 6
36B
36C
38
4
15A
18B
48D 48C
48A
21
5:17
4B 4
5
52C
22C
54
5
45
10
6
50B
47
48C
49B
8
52
50B
STABEN
51A
52B
51B
14
54
5
2
1
20
5:12
5:11
56C 56B
58A
59B
28A28B
3
64D
41B
41A
40
4
3
41D 7
11
5:3
59B
65B
4
63D
63A 63B 63C
3
64B
65E
9
3
65 65A
4
65D
64A
29
65C
84A
84B
61B
3
64C
1
1
5
9B
1:1
54
5
7
64B
Gr
2:1
B
15
1
3
Gränsgatan
6:2
3
10
4
3
13
9A
2
6
STADEN
61A 4
15
SOLROSEN
1
1
13
7
2A
16C
19
9
16D
MANGELN
82
2B
16B
16A
2
1
2
1
en
äg
v
gu
Stu
59A
1
6
60D 60C
57B
80
64A
64C
64A
64C
63
3
60B
BRANDENBURG
64B
1:17
41C
60A
d
än
27
61B
3
45
Gr
MAGASINET
62C
61C
38A
3
41
80B
MONOPOLET
62A
62B6
5
62B
5
48
55C
12
5:24
4
SKOGSSKIFTET
38B
7
61A
62A
2
67B
MOTBOKEN
58
2
4
11B
11A
1
43
a
ön
4B
MYRSTACKEN
4
61D
9
ARKEN
57A
4
5
61C
62
67A
61B
1
5:2
61A
59C
60B
3
4A
80A
55
36
2
37
Gr
5
5:11
59A
60A
4
67
60C 60B 60A
8
65B
78
3
10
58C
58D
HÄRBÄRGET
65A
55A 55B
59A
58
59B
57C
58B
65C 10
11
56
8
53 7
76
VERKSTADEN
56C 56A
56B
58A
58B
57B 57A
Storga tan
tan
ga
nd
8
Tullgatan
15
55C
56A
58E
58F 58D
58G
58H
58I 3
58K 58C
63B
1
54B
25A
23
51D
Kyrkg atan
58
41C
41B
41A
35
54
7
51C
Rådhusgatan
61
51B
5
5:9
4
5
8
55A
56
6
56E 56D
63A
a
Str
3:1
55A
59B
Tullgatan
8
25B
74
54C
53B 53D
53C
6
34
3
51A
55B
54A
14
6
39
ABC-BOKEN
10
55
54
53A
32
11
LOGEN
49
52
4
54D
59A
FÖRSKINNET
3
6
72
ÅKERIET
53
3
37
8
10
3
28B
28A
30
31
18C
11
5:10
2
Thomée gränd
26
24B 24C
22B 24A
22A
18B
47
8
55B7 SLAKTERIET
1
70
4FÖRKLÄDET
23
35B
4C
4
17
20
18
18A
16
9
49A
52A
8
SKJUTBANAN
4
TULLEN
STADEN
51
2
4B
3
28
BÖNBOKEN
3
8
8B
35A
5
Södra Grönga tan
24B
5:14
46
4A
2
29A
29
10
56A
56B
Artillerigatan
8A
5:8
1
7
5
3
9
47
46B
50A
1
6
24A
44F
Prästgatan
STADEN
23
52B
Köpm anga tan
22B
5:15
50
2
7
3
4
2
66
Thomée gränd
50C
4
2
STADSPREDIKANTEN
1
2
5:1
5:7
44E
9
50A
4B
4A
33
CENTRUM
43B
5:13
52A
22
25
27
MÅNADSMÖTET
5
6
53A
50B
8
7
BORGMÄSTAREN
5:16
43A
8
4A
Pasto rsgatan
64
3
3B
3A
31B
44
4
43
3
3
45
44A
3
41
48
3
2
42
44G
5
4
1
6
7
53B
4
1
19
32A
31A
26
7
46
RIKSBANKEN
48B
5
17
8
5:6
2
1
PANTBANKEN44D
51C
5
39
51B
6
46C
5:18
44
2
44C
46B
10
12
44B
19B
9
5:5
14
10B
51A
19A
5:19
15
13
45
10
44C
46A
8
9
62
43
11
49C
44B
FILIALBANKEN
3
Hamnga tan
1
7
1
5:20
4
6
49B
18C
37
7
5
44A
42
4
49A
4
5
6
TULLVAKTEN
9
41
35BGÄSTGIVAREN
11A
40
24
2
2B
SÄDESSKÄPPAN
29B
Södra Grönga tan
47C
42B
2
35
40B 3
47B
35A
20
Rådhu sgatan
40
1
MAGISTERN
Kyrkg atan
Köpman gatan
Strandga tan
47A
2
1
2
6
30
29A
LAGBOKEN
46
43B
60
POSTILJONEN
39
38
2
2
29
3
43
1
Magistratsgrän d
CONTUBERNIUM
58
28B
3A
27
21
17
3
3
22
3
13
4:19
11
Postg ränd
33
38
6A
6B
42A
3
17 4
36
11
28A
4
4
8B
45C
40B
9
26B
SKAVJÄRNET
44
13
37
10
14
41B
56
DJURLÄKAREN
26A
2
1
25B
2
1
54
Prästg atan
16B
45B
31
25A
18
16
34
13
7
10
8A
45A 6
40
36
LÄKAREN
24
22
14
32
5
BOKTRYCKAREN
Storga tan
2
4
5
40A
4
2
1RÄNTMÄSTAREN
6
Biblioteksga tan
20
4:18
1
35
29
42
1 BIBLIOTEKET
52
13
3
34B
5
2B
2A
16A
50
7
5
10
2
12
34
34A
43
15C
15B
5
1
41B
FÄRGAREN
27
32
Zätag ränd
2
1
8
6C
4B
4A
31C
31D
9
Bibliote ksgatan
6A
6B
34
14
24
16
14
6
31B
30
5
7
5
3
25
4:21
11
32
3
HÄRADSHÖVDINGEN
1
31
31A
28
6
LÄROBOKEN
19
41A
7
28C
BRYGGAREN
17
5
29
26
2
BARBERAREN
REKTORN
28B
7
8
44
TRAKTÖREN
12
10
21 1
26
15
27
24
13
Törnste ns Gränd
8
6
28A
4
STADEN
8
10
22
11
2
14
42
4:1
31
2:1
Samuel Permans Gata
10
9
23
6
24
4:17
11
2
29
STÅNDRADEN
9
7
8
HANDELSMANNEN
17
13
21
Samuel Perma ns Gata
4:9
26
3
3
1A 9
27
22C
11B
4:2
40
KÅLHAGEN
39
12B
6
Residensgrän d
5
6
27B
27C
15
20B
3
25A
27A
25B
4
11B
38
38
11A
5
1
1B
22B
LÄKARBOKEN
19
36
19B
18
10
8
RÖDA LYKTAN
36B
20A
18
37
16
5
5
3
1
17
14
1
12A
7
18C
13
17
28B
7
11A
10
22A
LANDSHÖVDINGEN
6
28A
2
9B
33
HÄSTHANDLAREN 36A
18B 6
32
7
6
16
25
4:10
SKINNHANDLAREN
15
13
6B
2:1
Färjemansgatan
26B
26A
18A
ORDNINGSMANNEN
8
6A
5
25
20B
20A
8B
27
8B
9A
18
9
6
7
3
4
7A
17 19
Färjema nsgatan
20
1
32B
29C 29D
8A
7B
7
21E
21D
5B
6
STALLKVASTEN
5B
8A
SPARBOKEN
21C
5A
28B
22
LAGMANNEN
ONKELADAM
BELYSNINGEN
8
2
6
21B
Brogrä nd 28A
2
1
6B
14
16
2:1
REPSLAGAREN 32A
15
13
11
9
4:16
15B 26
15A
13B
13A
12
4
9C 9D
10
22A
21A
30C
24B
12 PASTORN
22B
26B
26A
6A
24B
4
3
3A
5A
5
4
3
4
23B
Rådhu sgata n
9B
27A
HYVELN
3
4
21C
4
5A
5
20B
30B
27B
24A
7B
7A
9A
16B
14A
14B
5B
10B
21A
28B
28C
18
Kyrkg atan
Storgata n
2
AUDITÖREN
3
6
3
28D
1
2
2
2C
21B
24A
7A
10A
7B
7TINGSHUSET
4:12
2
INSTRUMENTMAKAREN
15
4:15
5A
8
10
Prästg atan
4:14
3
4
1
2B
1
5
20A
Brogränd
4:11
25
15A 15B
3B3A
16A
7
5
6
4:13
3E RÅDMANNEN
3D
1
BORGMÄSTARLOTTEN
28A
15F
15E
11
4
26
26C
2
15G
4B
6A
6B
26A
KAPTENEN
18B
7
6D
23
23C
23B
23A1
18A
2
1
2E
1C
1D
4A
FILOSOFEN
2B
2A
2F
6E
2C
HÄRADSSKRIVAREN
2D
7
6
6
1B
6G
6F
1B
2A
18
16B
16A
14
1A
12
10A
gg
dlä
un
16
2
2
rä
arg
nd
4
6
12
10
8
Ställningstaganden - förslag
1:33
30
4A
32
2
1
7
5
34
36
6
2
1:35
HAREN
TRÄFFEN
41
30
7
2
32 34
5
8
2
7
6
37
3
10
IGELKOTTEN
21
3
7
8
6
6
8
35
9
29
36
23
12
2
45
5
34
4
5
9
36
4
5
6
6
34
3
n
väge
acka
Björkb
1:34
VESSLAN
4
32
3
6
9
5
9
7
43
UTTERN
35
38
6
32
2
7
7
BÄVERN
Stapelmohrs Väg
Litsvä gen
TALLARNA
4
10B
3
1
8A
3
8C
8B
25
6A
PEKPINNEN
11E
6C
6B
4B
4A
3
4
B 11C
8
1
33
5
12
8
1
4
8
6
n
10
8
6
6
13
väge
rls lun ds
31
29
1
Ka
5
3
1
3
5
EKORREN
7
3
4
5
5
6
11
9
2
1
4B
15
HINDEN
31
11D
2
29B
29A
15
35A
33A
31A
27B
27A
29
3
4
35B
33B
31B
29
VADMALSVÄVEN
5
ILLERN
1
16B
2
35C
33C
31C
27
16
16A
32B
32 32A
30
1
2B
2A
31
25
2:2
2:3
22
26
22A
22C
20A
17
1
18
24B
24A
22B
26B
31A
LÅNGREVEN
35D
18B
26C
31B
3
4
19
22
33A
5
24A
29D
4
26A
35A
20C
29A
33C
26B
27A
23
5
20B
31A
24B
2
BRANDSPRUTAN
27B
35B
31B
31
29B
35C
33
2
33B
21
3 HJORTEN
18C 20A
31C
Lärove rksgränd
1
28D
28C
28B
28A
18A
20B
2
28
26A
2:5
27C
25
2
Kunskapens Väg
Studiegången
1
A
B
Akademigatan
3
2
1
5
1
13A
4
13L 13O
13M 13N
Campusvägen
10
4A
6
3
8
7
8
32
1
5
1
4B
3
4C
B
1
4D
ARTILLERISTEN
6
4E
2
Studentp lan
8C
36A
3
4F
7
Pedagogens Väg
3
4
36B
25
2
38A
5
4
10
1930 - 1979
38B
2
Återvändsgränd
6
4
29
40
1
27
29B
29A
ÅNGERN
4
3
4B
3
23
4
Inventeringsområde
32
21
5
4
33
29C
Kartan visar särskilt värdefulla byggnader från perioden 1930-1979
1
5
4C
31B
31C
42C
FRÖJDEN
4A
6
31A
1
Skiljegrän d
FÅFÄNGAN
31
42B
STADEN
2
2
1
Giljaregränd
Regementsgatan
42A
5
13
30
37
1:1
28A
5:23
Klass
Särskilt värdefull. Är byggnadsminne/kyrkligt kulturminne
4A
26B
28B
2
26A
44
1
24
46
25G
25F
12
2
8B
2
4
3
25D
13
12
16B
PIONEN
25C
23B
8
5E
3B
36
1
48
n
a ta 20E
sg
erk
ntv 20B 20D 14
Ha
re 20A
1213
11
10
18
46
42
44
30
28
26
24
13
7B
5B
5A
3B 10
9A
5
g
ge
Än
7
Byggnad
Byggnaden är uppförd före 1930 och bedöms
vara värdefull för riksintresset Östersunds Stad
7
25A
Befintligt skydd och varsamhet i detaljplanebestämmelser
10
6
Kulturreservat
1
19
7
12
17
3
1:12
Varsamhet
2
1:14
15
9
9B 11A
2
1:1
22B
8
18
HYACINTEN
9
16
5B
Ej värderad - yngre än 1980 eller utanför inventeringsområdet
HASSELN8
8
3
KONVALJEN
1
n
ata
22
11
24
4
S:1
5A
34
40
26B
22C22D
22A
21B
Allmänt värdefull
3
10
Öv
38
15
20
10
21A
11
Särskilt värdefull, grupp II
5
28
26A
25A
3A
29
3B
7
ég
All
5
5D
14
5C
5B
13
5A
12
11
d
rän
reg
lla
Kä
BLÅKLINTEN
6
25B
23A
9
3A
6
6
7
33B
4
15
1
4
8A
32
16A
5
Särskilt värdefull, grupp I
4C
33A
6
25E
18
10
1
n
a ta
olg
Sk
5
25H
20
7
2
25I
1:15
4B
VIDEN
5:4
14
SYRENEN
Skydd och rivningsförbud
1
n
ata
12
2
16
11B
10
12
7A
1:13 9
4
Skydd, rivningsförbud och varsamhet
1:13
1
5C
VALLMON
4
3
11
5
55
Staket med skyddsbestämmelse, q
Ställningstaganden - förslag
Ställningstagande
Rivningsförbud/skyddsbestämmelser q, bör övervägas i kommande detaljplaner för följande särskilt värdefulla byggnader
grupp I.
1930-tal Särskilt värdefulla byggnader, grupp 1
Kv. Kålhagen 3. Tingshuset.
Kv. Traktören 9.
Kv. Logen 6.
Samuel Permansg 13
Samuel Permansg 10
Kyrkgatan 47. Gustav III:s torg.
Kv. Staben 4.
Kv. Brandenburg 3.
Kv. Sparboken 2.
Prästgatan 52.
Gränsgatan / Prästgatan.
Arkitekt Cyrillus Johansson
Södra Gröngatan 6/ Brogränd
Kv. Sparboken 2.
Kv. Skavjärnet 1.
Kv. Skogsskiftet 4.
Brogränd 24
Biblioteksgatan 22.
EFS. Södra Gröngatan 43
Kv. Ångern 5.
Kv. Ångern 5.
Kv. Läroboken 3.
Stuguvägen 37
Stuguvägen 37
Wargentinskolan. Om/tillbyggnad 1935.
Arkitekt Cyrillus Johansson.
56
Ställningstaganden - förslag
1940-tal Särskilt värdefulla byggnader, grupp 1
Kv. Röda Lyktan 1.
Riksbyggens första i Östersund.
Färjemansgatan/ S Gröngatan
Kv. Röda Lyktan 1.
Riksbyggens första i Östersund.
Färjemansgatan/ S Gröngatan
Kv. Myrstacken 3.
Storgatan/Gränsgatan
Kv. Myrstacken 3.
Storgatan/Gränsgatan. Uthus.
1950-tal Särskilt värdefulla byggnader, grupp 1
Kv. Häradskrivaren 7.
Kv. Häradskrivaren 7.
Kv. Häradskrivaren 7.
Fältjägargränd
Fältjägargränd/Storgatan
Storgatan/Brogränd
Kv. Häradskrivaren 7.
Kv. Häradskrivaren 7.
Fältjägargränd
57
Ställningstaganden - förslag
1950-tal Särskilt värdefulla byggnader, grupp 1
Kv. Härberget 4.
Kv. Myrstacken4.
Kv. Monopolet 3
Storgatan 60.
Strandgatan 57
Gränsgatan/Kyrkgatan
Arkitekt Cyrillus Johansson.
Kv. Magistern 5.
Kv. Åkeriet 8.
Kv. Bönboken 5.
Kyrkgatan 45
Kyrkgatan 0
Södra Gröngatan/Artellerigatan
Kv. Apotekaren 7.
Kv. Apotekaren 7.
Kv. Bönboken 4.
Stortorget 4
Stortorget 4
Thoméegränd 4 B-C
Kv. Djurläkaren 13.
Kyrkgatan 58
58
Ställningstaganden - förslag
1960-tal Särskilt värdefulla byggnader, grupp 1
Kv. Postiljonen 9.
Kv. Buntmakaren 3
Kv. Logen 6.
Prästgatan 39
Stortorget 10
Kyrkgatan 49
Kv. Lagboken 3.
Kv. Skavjärnet 3.
Kv. Månadsmötet 9.
B-huset Rådhuset
Regementsgatan/Magistratsgränd
Domushuset, 1960. Nu Mittpunkten.
Kyrkgatan 66
Kv. ABC-Boken 10.
Rådhusgatan 31
59
Ställningstaganden - förslag
1970-tal Särskilt värdefulla byggnader, grupp 1
Kv. Åkeriet 11.
Kv. Lagboken 6. Länsbiblioteket. Del från 1958.
Prästgatan 51
Arkitekt Bo Cederlöf.
Rådhusgatan 25-27
Kv. Läkarboken 5 1973-75
Kv. Lagboken 6. Länsbiblioteket. 1958.
Arkitekt: Bo Holmberg FFNS-gruppen AB
Arkitekt Bo Cederlöf.
Tillbyggt1979-1982 Wimanarkitekterna.
Rådhusgatan 15-17
Rådhusgatan 25-27
Kv. Läkarboken 5 1973-75
Byggdes för den nya Socialhögskolan i Östersund
60
Tillgänglighet
Tillgänglighet
Synsättet Design för alla ska användas som en grundambition i planering och byggande för att skapa ett samhälle som är inkluderande och tillgängligt för alla. Begreppet har sitt ursprung i att skapa tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning och kan kortfattat beskrivas som att det som är nödvändigt för några är bra för alla.
Förhållningssätt
•
Tillgänglighet ska ses som en angelägenhet för alla, inte en fråga enbart för personer med funktionsnedsättningar.
•
God tillgänglighet till och inom en äldre byggnad skapas i samverkan mellan dagens funktionskrav och
byggnadens arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden.
•
Alla byggnader går som regel att göra tillgängliga. Frågan är hur, se goda exempel.
•
Särlösningar får göras bara i undantagsfall och endast för byggnader som är särskilt värdefulla, grupp I.
Goda exempel - tillgänglighet
Samtliga byggnader är klassificerade som Särskilt värdefulla, grupp I.
Prästgatan. Ny dörröppning i äldre byggnad. Liten markförhöjning i gatuplan, liten ramp inne.
Jämtlands gymnasium, f.d. Wargentinskolan. Ny ramp och trappa.
Campus Östersund. Alla äldre byggnader har försetts med tillgängliga entréer med god funktion för alla och väl anpassade till byggnadernas arkitektur.
61
Konsekvenser av klassificering
Konsekvenser av klassificering
Följande tabell visar vilka konsekvenser de olika klassificeringarna får vid bygglovprövning och detaljplanering.
Klass
Vid ansökan om bygglov som innebär förändring, i regel utvändig
Vid upprättande av ny detaljplan
BLÅ Särskilt värdefull,
byggnadsminne/ kyrkligt kulturminne.
Skyddad enligt 4 kap. kulturminneslagen, KML.
Tillmäts vara särskilt värdefull från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig
eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap.
plan- och bygglagen, PBL.
Skyddsföreskrifter upprättade av
länsstyrelsen ska följas. Ansökan om
tillstånd för ändring görs till länsstyrelsen, kulturmiljö.
Rivningsförbud (q) bör övervägas vid
ny detaljplan.
GRÖN Särskilt värdefull byggnad.
Grupp I
Tillmäts vara särskilt värdefull från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig
eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap.
plan- och bygglagen, PBL.
Förvanskningsförbud. PBL 8 kap 13§
bedöms vara tillämpligt.
Generella bestämmelser om varsamhet
ska tillämpas.
Bygglov tillämpas i princip lika klass
GRÖN, med beaktande av skyddsföreskrifter.
Konsekvens av q:
Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska
skada som rivningsförbud medför.
Rätten till ersättning gäller endast om
bestämmelsen innebär att pågående
markanvändning avsevärt försvåras
inom den berörda delen av fastigheten.
Skydd i form av skyddsbestämmelser
(q) och rivningsförbud (q) bör övervägas. Kan kombineras med varsamhetsbestämmelser (k).
Skyddsbestämmelser bör alltid kombineras med utökad lovplikt.
Konsekvens av k och q:
k Tydliggör vilka karaktärsdrag och
värden hos byggnaden som varsamheten speciellt ska inriktas på. Varsamhetsbestämmelser kan omfatta en önskad utformning, till exempel takvinkel,
fasadmaterial, taktäckningsmaterial,
färg, taksprång, fönsters utformning
Värdena bedöms vara av sådan art
och läge i vägglivet samt material,
att de kan innebära hinder för andra
färg och utsmyckningsdetaljer. Varallmänna intressen, t.ex. att tekniska
samhetsbestämmelser ger ingen rätt
egenskapskrav inte kan tillgodoses fullt till ersättning och kan aldrig vara så
ut. Se även avsnitt om tillgänglighet.
långtgående att pågående markanvändning påtagligt försvåras. Det inneTillämpningen av 13 § i ett enskilt
bär en begränsning av hur speciella och
tillståndsärende bör inte vara så långt- kostnadskrävande utformningar som
gående att pågående användning av
kan föreskrivas.
byggnaden avsevärt försvåras.
q Kan omfatta exteriörer, interiörer,
byggnadsdetaljer, växtlighet och konstarbeten och föreskriver att något ska
bevaras. (I Östersunds kommun är det
ovanligt att interiörer får skyddsbestämmelser.) Om det är motiverat kan
kraven omfatta även byggnadsmaterial
och byggnadsteknik.
Skyddsbestämmelser kan i vissa fall
innebära att andra allmänna intressen,
till exempel de tekniska egenskapskraven om tillgänglighet, inte kan
tillgodoses full ut. Se även avsnitt om
tillgänglighet.
Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska
skada som skyddsbestämmelse eller
rivningsförbud medför. Rätten till
ersättning gäller endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den
berörda delen av fastigheten.
Konsekvens av bedömningen:
• Långtgående krav att åtgärder
inte ska förvanska byggnaden .
• Krav om sakkunnig kontrollant
av kulturvärden kan komma att
ställas
62
Konsekvenser av klassificering
Klass
Vid ansökan om bygglov som innebär
förändring, i regel utvändig
Vid upprättande av ny detaljplan
LJUSGRÖN Särskilt värdefull byggnad.
Grupp II
Tillmäts vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. planoch bygglagen, PBL.
Förvanskningsförbud. PBL 8 kap 13§
bedöms vara tillämpligt.
Generella bestämmelser om varsamhet
ska tillämpas.
Varsamhetsbestämmelser (k) bör övervägas.
Konsekvens av bedömningen:
• Krav att åtgärder inte ska förvanska
byggnaden .
• Krav om sakkunnig kontrollant av
kulturvärden kan komma att ställas
Konsekvens av k:
k Tydliggör vilka karaktärsdrag och
värden hos byggnaden som varsamheten
speciellt ska inriktas på. De kan omfatta
en önskad utformning, till exempel takvinkel, fasadmaterial, taktäckningsmaterial, färg, taksprång, fönsters utformning
och läge i vägglivet samt material, färg
och utsmyckningsdetaljer. Varsamhetsbestämmelser ger ingen rätt till ersättning och kan aldrig vara så långtgående
att pågående markanvändning påtagligt
försvåras. Det innebär en begränsning
av hur speciella och kostnadskrävande
utformningar som kan föreskrivas.
Värdena bedöms inte vara av sådan art
att de kan innebära hinder för andra
allmänna intressen, till exempel tekniska
egenskapskrav ska kunna tillgodoses fullt
ut.
Tillämpningen av 13 § i ett enskilt
tillståndsärende bör inte vara så långtgående att pågående användning av
byggnaden avsevärt försvåras.
GUL Allmänt värdefull byggnad
Tillmäts vara allmänt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. planoch bygglagen.
PBL 8 kap. 17 § bedöms vara tillämpligt. Varsamhetsbestämmelser (k) kan eventuellt övervägas.
Generella bestämmelser om varsamhet
ska tillämpas.
I planbeskrivningen omnämns att byggnaden bedöms vara av värde för riksinKonsekvens av bedömningen:
tresset.
• Krav att åtgärder ska vara varsamma.
Bygnaden bedöms vara av
värde för riksintresse för kulturmilVärdena bedöms inte vara av sådan art
jövården.
att de kan innebära hinder för andra
allmänna intressen, till exempel tekniska
egenskapskrav ska kunna tillgodoses fullt
ut.
De allmänt värdefulla byggnaderna av
värde för riksintresset är i regel mycket
förändrade från ursprungligt utseende.
Möjligheten att i viss mån återgå till
äldre utseende bör diskuteras i samband
med bygglovprövning. Inga krav på detta
kan ställas.
Observera att:
•
I PBL finns ett grundläggande varsamhetskrav som gäller
vid ändring av alla byggnader, 8 kap 17§.
•
En byggnad som inte tidigare är utpekad/klassificerad som
särskilt värdefull skyddas ändå av 8 kap. 13,14§§. I PBL
finns nämligen ett generellt förbud mot förvanskning.
•
Skyddsbestämmelser och rivningsförbud i detaljplan (q) får
endast anges för områden eller byggnader som är särskilt
värdefulla ur historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller
konstnärligt hänseende eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär.
•
Varsamhetsbestämmelser (k) tydliggör vilka karaktärsdrag
och värden hos byggnaden som varsamheten speciellt ska
inriktas på.
•
Kulturmiljöprogrammets krav är inte avvägda mot andra
samhällskrav. Detta görs i samband med kommande bygglovprövningar och detaljplanearbeten, då alla fakta föreligger i
det aktuella fallet.
•
En klassificering är inte ”huggen i sten” för all framtid. Den
speglar vår tid och är gjord på grundval av en byggnadsinventering, där en detaljerad antikvarisk dokumentation inte gjorts.
Närmare besiktning av en byggnad kan visa på värden som
inte uppmärksammats tidigare, och kan innebära att klassificeringen ändras. Framtida bedömningar kan även komma att
skilja sig från dagens syn. Yngre bebyggelse än 1980, som inte
klassificerats nu, kommer att kunna klassificeras när tidsperspektivet blivit tillräckligt långt för en sådan bedömning.
63
Konsekvenser av klassificering
Utdrag ur plan- och bygglagen (2010: 900), PBL
Allmänna och enskilda intressen
Underhåll och varsamhet
2 kap. 6 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov
enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk
utformas och placeras på den avsedda marken på ett
sätt som är lämpligt med hänsyn till
8 kap. 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick
och underhållas så att dess utformning och de tekniska
egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och
byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig och konstnärlig synpunkt.
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
...
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag
ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden
skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras
varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras
och tillvaratas.
Förbud mot förvanskning
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena
bevaras.
8 kap. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en
byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till
byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens
tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värden.
8 kap. 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig
synpunkt får inte förvanskas.
örsta stycket ska tillämpas också på...........................
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
64
Dnr Ädh
1727/2012
Dnr planmodul: P 12/0024
65
L:\SB\Gemensam\Mellanlagringsfiler\Orsa\Kulturmiljöprogram 2013_Cajsa\Texter\Bilaga1_Samrådsredogörelse.doc Version 1,
2008-10-21
Den 12 februari kom representanter från Östersunds Kyrkogårds- och
Fastighetsförvaltning. Samtal och klarlägganden kring vad kulturmiljöprogrammets förslag innebär, vad det kan komma att ställa för krav på
särskilt värdefulla byggnader gällande material och utförande vid framtida
upprustningar, vilken status kulturmiljöprogrammet har etc.
Kulturmiljöprogrammet bör förtydligas vad gäller konsekvenserna av de
ställningstaganden som görs i programmet.
Den 11 februari kom Sven och Olle Björkebaum. Samtal kring frågor om
arkitektur, bevarande, ” nya Centralpalatset” och vad som håller på att
hända med Centrum kontra Lillänge. Sven B uttryckte oro och engagemang
för Centrums dalande attraktivitet. Inga direkta synpunkter om förslagen i
Kulturmiljöprogrammet – stort material att ta sig an, särskilt om man inte är
direkt berörd.
Två offentliga samrådsmöten har hållits på länsbiblioteket, den 11 februari,
kvällstid, för allmänheten och den 12 februari, dagtid, för fastighetsägare/
affärsidkare. Två personer kom på vardera mötet.
SAMRÅDSMÖTEN OCH INFORMATIONSBOX PÅ TURNÉ
Annons om samrådet och samrådsmötena var införda i ortstidningarna LT
och ÖP den 8 december 2012, den 5 januari 2013 och den 19 januari 2013.
Programhandlingarna har sänts till berörda sakägare bland annat större
fastighetsägare och företagarorganisationer, myndigheter, intresseorganisationer och kommunala förvaltningar.
Kulturmiljöprogrammet har funnits tillgängligt i pappersformat samt digitalt
på Östersunds kommuns hemsida.
Kulturmiljöprogrammet etapp 1 har varit utsänt för samråd under tiden
15 januari – 28 februari 2013. Samrådshandlingarna utgjordes av skriften
Kulturmiljöprogram etapp 1 Östersunds centrum - samrådshandling daterad
2013-01-10, samt tillhörande samrådsbrev daterat 2013-01-14.
Kulturmiljöprogrammet är en del av Östersunds översiktsplan 2040.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Östersunds kommun
KULTURMILJÖPROGRAM ETAPP 1
ÖSTERSUNDS CENTRUM
Del av översiktsplan Östersund 2040
1
L:\SB\Gemensam\Mellanlagringsfiler\Orsa\Kulturmiljöprogram 2013_Cajsa\Texter\Bilaga1_Samrådsredogörelse.doc Version 1,
2008-10-21
Kultur och fritidsnämnden (2013-03-12):
Översiktsplanens avsnitt för kulturmiljöer, ”Kulturmiljöprogram etapp1
Östersunds Centrum”, har gott tagit till vara de byggnadsintressen som finns
där och redovisar dem på ett bra och överskådligt sätt. En brist är att det inte
gjorts en mer omfattande kartläggning av byggnationerna efter 1980. I en
översiktsplan med detta långsiktiga perspektiv är det viktigt att tillvarata
Kommunala förvaltningar och bolag
Räddningstjänsten (2013-02-13): Ingen erinran.
Polisen (2013-02-05): Ingen erinran.
Jamtli (2013-02-28): Ingen erinran.
Kommentar: Tillägg görs angående mer övergripande målsättningar.
Kommunens ambition i klassificeringsarbetet har varit att spegla olika
gruppers kulturarv. Ett försök till utvecklad medborgardialog har prövats
under boxturnén. Värdering/klassificering är ett pågående arbete som sker
fortlöpande i kommande etapper av kulturmiljöprogrammet. Framförallt i
landsbygdsdelen, etapp 3, kommer medborgardialogen naturligt in i
processen.
Sakuppgifter läggs till/ ändras enligt länsstyrelsens detaljerade synpunkter.
Länsstyrelsen (2013-03-18): Länsstyrelsen är mycket positiv till att en
första etapp av kulturmiljöprogrammet nu tagits fram och anser att det är ett
bra planeringsunderlag för planläggning och bygglov inom riksintresset
Östersunds stad. Länsstyrelsen anser dock att det är önskvärt att
kulturmiljöprogrammet också tydligare formulerar mål och visioner kring
kulturmiljön, där aspekter kring t.ex. mångfald, integration, näringsliv och
turism vävs in. Bifogas bilaga 1.
Statliga och regionala myndigheter och organisationer
12 skriftliga yttranden har kommit in till miljö- och samhällsnämnden.
Yttrandena refereras nedan i korthet. I några fall bifogas kopia av yttrandena
som bilagor till samrådsredogörelsen.
SAMRÅDSYTTRANDEN
Under samrådstiden har en ”Box” turnerat runt i kommunen med möjlighet
för allmänheten att ta del av information och lämna synpunkter om Öp 2040/
Kulturmiljöprogram etapp 1. Drygt 1000 personer har besökt boxen under
samrådstiden. Många stannade till inför planschen med särskilt värdefull
bebyggelse från olika tider, men utan att lämna skriftliga synpunkter.
2
Bilaga 1
66
L:\SB\Gemensam\Mellanlagringsfiler\Orsa\Kulturmiljöprogram 2013_Cajsa\Texter\Bilaga1_Samrådsredogörelse.doc Version 1,
2008-10-21
Östersundshem (2013-02-26): Saknar en tydligare information om vad
programmet kan få för konsekvenser för den enskilda fastighetsägaren. Vad
får/ kan den enskilde fastighetsägaren göra respektive inte göra beroende på
Kommentar: Kulturmiljöprogram etapp 1, bör implementera den kunskap
och erfarenheter som kommit fram i projektet Design för alla/ Värdig Entré.
Kulturmiljöprogrammet kompletteras med förtydliganden och bra exempel
vad gäller tillgänglighet till äldre byggnader.
Vård- och omsorgsnämnden (2013-02-19): Vård och omsorgsnämnden
saknar ett tydligt tillgänglighetsperspektiv i förslaget till kulturmiljöprogram
för Östersunds centrum. Bifogas bilaga 2.
Kommentar: Regementsgatan och Gröngatan tas med som kulturhistoriskt
värdefulla planteringar.
Miljö- och samhällsnämnden (2013-02-20): Anser att förslaget har ett
tydligt och bra upplägg som kommer att vara till mycket god hjälp vid
framtida bygglovhantering och detaljplaneläggning. Det är positivt att även
kulturhistoriska planteringar och parker kommit med. En förbättring vore
om även Regementsgatan och Gröngatan kunde läggas till. Gatorna är bra
exempel på hur man konsekvent planterade tätt med björk längs många
gator i Östersund vid sekelskiftet och en bit in på 1900-talet. Detta är värt att
bevara även för framtida generationer genom förnyelse av befintliga träd.
Kommentar: Även bebyggelsen efter 1980 är byggnadsinventerad (år 2011).
Inventeringen kommer att finnas tillgänglig på Riksantikvarieämbetets
Bebyggelseregister, BBR, (publiceras när kulturmiljöprogrammet antagits).
Värderingsgruppen har dock inte ansett det möjligt att värdera och
klassificera bebyggelse som är yngre än trettio år. Som anvisning finns i
BBR, för varje byggnad som är yngre är 1980, en anmärkning att byggnaden
kan komma att tillmätas ett särskilt kulturhistoriskt värde, men att
ställningstagande får tas vid framtida bygglov (se även sid 34 i kulturmiljöprogrammet). Enligt plan- och bygglagen, PBL omfattas nämligen alla
särskilt värdefulla byggnader av ett formellt skydd även om de inte blivit
utpekade och klassificerade tidigare. Vidare säger plan- och bygglagen 3
kap.1, 27§§ att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ska
pröva om översiktsplanen är aktuell gällande kommunens syn på hur den
byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras och hur riksintressena ska
tillgodoses. Det finns alltså många möjligheter att göra en samlad översyn av
klassificeringen av senare tiders bebyggelse före 2040.
Kulturmiljöprogrammet bör förtydligas angående bebyggelse efter 1980.
Kulturmiljöprogrammet är av översiktlig natur och ger inte utrymme att gå
in på detaljbeskrivningar t. ex. konstnärlig utsmyckning i stadsmiljön.
Däremot redovisas konstnärlig utsmyckning i BBR i de fall det förekommer
på de enskilda byggnaderna.
även dessa skyddsvärden. Viktigt är också att nämna de offentliga
utsmyckningar av konstnärlig art som finns både i och på bebyggelse men
också som utsmyckning i park- och stadsmiljö.
3
L:\SB\Gemensam\Mellanlagringsfiler\Orsa\Kulturmiljöprogram 2013_Cajsa\Texter\Bilaga1_Samrådsredogörelse.doc Version 1,
2008-10-21
Sten NymanVattholma (2013-02-28): Påtalar brister vad gäller redovisning
av enskilda byggnader, framförallt åldersuppgifter.
Kommentar: Förslaget om skyltar är lovvärt. I planen för Centrumutveckling, godkänd av kommunstyrelsen 2012-10-16, finns skyltning m.m.
med i förslag 42. Lyft fram kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Föreslagna samarbetsparter är Östersunds kommun, Fastighetsägarna och
Föreningen Gamla Östersund.
Östersunds guideförening, Gunilla Nilsson Edler (2013-02-28): Ett
mycket gediget arbete. Många av de särskilt värdefulla byggnaderna som ni
listat ingår i stadsvandringar i centrala Östersund. Speciellt intressant är att
se de byggnader från efterkrigsepoken som valts ut. Sammantaget andas
förslaget både en stark vilja till bevarande av äldre karaktärsbyggnader men
även en möjlighet till att ”hänga med i tiden”. Vackra skyltar önskvärt, som
sätts upp vid intressanta platser och byggnader.
Kommentar: Överensstämmer med kulturmiljöprogrammets ambition.
Föreningen gamla Östersund, Lennart Sundström (2013-02-26): Mycket
positivt att kommunen påbörjat ett arbete att ta fram ett kulturmiljöprogram.
Det är väsentligt att ta tillvara och vidareutveckla stadens speciella särdrag.
Samtidigt får inte stadskärnan få ett drag av museum utan det måste vara en
balans mellan bevarande och utveckling.
Jämtkraft (2013-02-28): Ingen erinran.
Övriga organisationer, företag och enskilda
Hela innerstaden omfattas av riksintresset Östersunds stad. Inom ett
riksintresse väger de kulturhistoriska intressena särskilt tungt vid en
avvägning mellan olika intressen, utan att riksintresset för den skull ska vara
varken stoppområden eller reservat. Stadsplanen, den äldre bebyggelsen,
stadens anblick och siluett anges som betydelsefulla uttryck för riksintresset
Östersunds stad. Kommunens tolkning är att riksintresset tillgodoses om
bebyggelsen i huvudsak hålls 3-4-5 våningar hög, där kyrk- och rådhustornen m.fl. får sticka upp som landmärken. Målet är att man ska uppleva
denna skillnad, därför bör högre bebyggelse hållas utanför innerstaden.
Kulturmiljöprogrammets krav är inte avvägda mot andra samhällskrav.
Detta görs i samband med kommande bygglovprövningar och detaljplanearbeten, eftersom det är först då alla fakta i ärendet föreligger.
Kommentar: Programmet förtydligas beträffande klassificering och
konsekvenser av denna.
den färg fastigheten har fått i programmets kartor, etc? Efterlyser en
definition av översiktsplanens formulering ” Vid förtätning på höjden ska
fortfarande en tydlig differens finnas mellan bebyggelsemassa och
landmärken så att Östersunds siluett kvarstår”. Bifogas bilaga 3.
4
Bilaga 1
67
L:\SB\Gemensam\Mellanlagringsfiler\Orsa\Kulturmiljöprogram 2013_Cajsa\Texter\Bilaga1_Samrådsredogörelse.doc Version 1,
2008-10-21
- Kulturhistoriska stråk: Regementsgatan och Gröngatan tas med som
kulturhistoriskt värdefulla planteringar. Även Strandgatan med sina stora
- Konsekvensbeskrivning: Konsekvenserna av klassificeringen redovisas;
t.ex. vilka krav som kan komma att ställas vid bygglovprövning och
upprättande av nya detaljplaner då byggnaden är Grön (särskilt värdefull
grupp I), Ljusgrön (särskilt värdefull grupp II), eller Gul (allmänt värdefull).
Cajsa Lindström
Planarkitekt
L:\SB\Gemensam\Mellanlagringsfiler\Orsa\Kulturmiljöprogram 2013_Cajsa\Texter\Bilaga1_Samrådsredogörelse.doc Version 1,
2008-10-21
Siv Reuterswärd
Stadsarkitekt
Östersund den 27 augusti 2013
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
- Avsnittet Ställningstaganden på sid 35- flyttas och placeras först i
kulturmiljöprogrammet.
Tillägg
- Klassificeringen revideras: De särskilt värdefulla byggnaderna delas i två
klasser; Grön särskilt värdefull grupp I, och Ljusgrön särskilt värdefull
grupp II, för att tydligare klargöra vilka krav som kan ställas på vilka
byggnader.
- Sakuppgifter beträffande ålder m.m. korrigeras, samt redaktionella
ändringar.
Justeringar
- Programmets krav är inte avvägda mot andra samhällskrav. Detta görs i
samband med kommande bygglovprövningar och detaljplanearbeten, då alla
fakta föreligger i det aktuella fallet.
- Klassificering av bebyggelse efter 1980 har inte bedömts möjlig på grund
av för kort tidsaspekt. Enligt plan- och bygglagen, PBL, omfattas dock alla
särskilt värdefulla byggnader av ett formellt skydd även om de inte blivit
utpekade och klassificerade tidigare.
- Kulturmiljöprogrammet är rådgivande. Det ska vara vägledande för
kommande beslut inom översikts- och detaljplaneläggning och
bygglovprövning.
Förtydliganden
Förtydliganden, justeringar
- Övergripande målsättningar. Texttillägg.
- Detaljplaner - ålder. De gällande detaljplanernas ålder redovisas på
kartor.
- Tillgänglighet. Kulturmiljöprogrammet kompletteras med förtydliganden
och bra exempel vad gäller tillgänglighet till äldre byggnader.
stadsvillor och lummiga trädgårdar bör tas med som ett värdefullt
bebyggelseområde och gaturum. Ändringarna införs på plankarta 1.
6
Med anledning av samrådet föreslås programförslaget ändras enligt följande
och därefter ställas ut:
Kulturmiljöprogram etapp 1 Östersunds centrum
STÄLLNINGSTAGANDE
Kommentar: Ändras enligt Thomas Fuchs påpekande.
Thomas Fuhs, A4 Campus AB (2013-02-06): Glömt att redovisa ett
byggnadsminne och en åldersuppgift.
Kommentar: Programmet förtydligas beträffande klassificeringen och
konsekvenser av denna.
Sven Ringvall, förvaltare Pantbanken 2,3,4 och Barberaren 5,6.
(samrådsmöte 2013-01-24): Vid mötet diskuterades och förtydligades
framförallt vad klassificeringen grön byggnad betyder för den enskilde
fastighetsägaren, vid underhåll, bygglov och detaljplanefrågor
Muntliga synpunkter
Kommentar: Årtal och sakuppgifter korrigeras. Byggnadsminnesförklaringen av delar av A4 omfattar totalt 14 byggnader, enligt länsstyrelsen
beslut 1998-01-14. Redovisningen av byggnadsminnen i kulturmiljöprogrammet kompletteras med Expeditionsbyggnad 20, öster om gamla
matsalen.
5
Bilaga 1
Bilaga 2
Byggnadsinventering och klassificering
Så gjordes inventeringen
Inventeringen genomfördes med bidragsstöd från länsstyrelsen under 2011 och omfattade samma geografiska
område som detta Kulturmiljöprogram, etapp 1. Totalt
inventerades ca 600 hus.
Ett viktigt mål var att uppdatera den inventering länsmuseet gjorde 1982-83, som hittills legat till grund för
politiska beslut om bevarande i Områdesplan Centrum
1984. Ett annat mål var att inventera det moderna
kulturarvet – bebyggelsen från 1940 och framåt som inte
dokumenterats tidigare.
Inventeringen är registrerad i riksantikvarieämbetets
digitala bebyggelseregister (BBR). Den kommer att publiceras när Kulturmiljöprogrammet antagits.
Värdering - klassificeringssystem
Något enhetligt nationellt system för att värdera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns inte. Det klassificeringssystem vi valt är dels anpassat till plan- och
bygglagens syn på värdefull bebyggelse. Dels är det gjort
med inspiration från Stockholms stadsmuseums klassificeringssystem, där färger används för att symbolisera
olika värden.
Bebyggelse uppförd före ca 1980 är värderad, i samband
med inventeringsarbetet under 2011-12, av en Värderingsgrupp med sakkunniga representanter från kommun, länsstyrelse och länsmuseum.
Under samrådstiden i januari-februari 2013 framkom
synpunkter på att det saknades tydlig information om
vad programmet kan få för konsekvenser för den enskilde
fastighetsägaren. Vad får fastighetsägaren göra respektive inte göra beroende på den klassificering/ färg
fastigheten fått i programmet.
Efter samrådet har värderingen gåtts igenom ytterligare
en gång av sakkunniga från kommunen och vi har delat
den breda gruppen gröna byggnader i två för att öka
tydligheten i klassificeringen; Gröna särskilt värdefulla
grupp I och Ljusgröna särskilt värdefulla grupp II. Se
illustration.
BLÅ. SÄRSKILT VÄRDEFULL. BYGGNADSMINNE/ KYRKLIGT KULTURMINNE
Byggnadsminnen samt kyrkobyggnader skyddade enligt 4 kap i kulturminneslagen (KML)
Tillmäts vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt, enlig 8 kap plan och bygglagen.
(Denna grupp omfattar ett fåtal byggnader.)
GRÖN. SÄRSKILT VÄRDEFULL, grupp I.
Tillmäts vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt, enlig 8 kap plan och bygglagen.
LJUSGRÖN. SÄRSKILT VÄRDEFULL, grupp II.
Tillmäts vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, enligt 8 kap
plan- och bygglagen.
GUL. ALLMÄNT VÄRDEFULL
Tillmäts vara allmänt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt, enlig 8 kap plan och bygglagen.
( Denna grupp omfattar i stort sett alla byggnader som inte är blå eller gröna/ljusgröna.)
GRÅ. EJ VÄRDEFULL
Tillmäts inte vara värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt, enlig 8 kap plan och bygglagen.
(Denna grupp omfattar ett fåtal byggnader.)
EJ KLASSIFICERAD. Byggnaden är yngre än 1980.
Vid inventeringen har byggnaden inte klassificerats eftersom den är
yngre än ca1980. Kan även gälla enklare byggnad t.ex transformatorstation
Byggnaden kan dock komma att tillmätas ett särskilt kulturhistoriskt värde.
Ställningstagande får tas vid kommande bygglov.
Riksintresse:
Tillmäts vara värdebärande för riksintresset.(Anges som tillägg till klass)
------------------
Reviderat Klassificeringssystem, 2013
68
Bilaga 2
Jämförelse Områdesplan Centrum 1984
säga ungefär hälften av alla byggnader. Det är ca 100
byggnader fler än i museets inventering 1983. Detta
beror framförallt på att inventeringsområdet är något
större och att bebyggelsen från 1940-1979 också har
bedömts. Östersund har t.ex. visat sig ha en stor andel
välbevarade hus från 1950-talet.
I stort sett sammanfaller det geografiska området
med Områdesplan Centrum 1984. Området som ingår
i Kulturmiljöprogram etapp 1 sträcker sig dock lite
längre österut, till Litsvägen och omfattar även gamla
A4 upp till Akademigatan.
I Områdesplan Centrum antogs ca 100 byggnader som
Kulturreservat av de 200 byggnader som länsmuseet
1983 bedömde ha stort kulturhistoriskt eller kulturhistoriskt värde.
150 av byggnaderna är inte alls värderade eftersom de
är byggda efter 1980.
Vi har inte ansett det möjligt att med ett kort tidsperspektiv på trettio år och mindre göra en rättmätig bedömning av bebyggelsens värden. Det är helt
enkelt svårt att bedöma samtiden. Dessa hus kan dock
komma att tillmätas ett särskilt kulturhistoriskt värde
i kommande byggnadsinventeringar. Tills vidare får
ställningstaganden tas vid kommande bygglov, när
tiden är mogen för att göra en sådan bedömning för en
enskild byggnad.
Inventeringens resultat
Förslaget till klassificering av de ca 600 byggnader
som ingick i 2011 års inventering framgår av Klassificeringskartan.
De särskilt värdefulla byggnaderna (gröna + ljusgröna)
omfattar en relativt stor grupp, drygt 300 st, det vill
Värderingskriterier
Dokumentvärde
Byggnadshistoriskt värde
Byggnadstekniskthistoriskt värde
Arkitekturhistoriskt värde
Samhällshistoriskt värde
Socialhistoriskt värde
Personhistoriskt värde
Teknik- och industrihistoriskt värde
Upplevelsevärde
Arkitektoniskt värde
Konstnärligt värde
Patina
Miljöskapande värde
Identitetsvärde
Kontinuitetsvärde
Traditionsvärde
Symbolvärde
Fig. Kriterier som används för att bedöma kulturhistoriskt värde. (Axel Unnerbäck)
69
Förstärkande, övergripande motiv
Autenticitet / äkthet
Kvalitet
Pedagogiskt värde / tydlighet
Sällsynthet
Representativitet
Underlag
Byggnadsinventering av Östersunds centrum 2011.
Projektledare Cajsa Lindström, Samhällsbyggnad
Handledare Svante Freij, Samhällsbyggnad
Byggnadsinventerare, Lena Kroon, Samhällsbyggnad
Byggnadsinventerare, Leyla Nyman, Samhällsbyggnad
Byggnadsinventeringen är utförd av med stöd av
Länsstyrelsen.
Klassificering av kulturhistoriska värden
Värderingsgrupp med sakkunniga (2011-2012)
Länsmuseet Jamtli, Olof Edin
Länsstyrelsen i Jämtlands län, Ola Hanneryd
Länsstyrelsen i Jämtlands län, Johan Loock
Östersunds kommun, Cajsa Lindström
Östersunds kommun, Svante Freij
Östersunds kommun, Lena Kroon
Östersunds kommun, Leyla Nyman
70
Arbete med Kulturmiljöprogram
Foto
Projektledare
Sakkunnig
Kartor
Östersunds kommun
Bengt Weilert
Birgit Jansson
Hallings foto
Föreningen gamla Östersund
Jamtlis arkiv
Mats Almlöf Photography
Cajsa Lindström, planarkitekt, Samhällsbyggnad
Svante Freij, byggnadsantikvarie, Samhällsbyggnad
Johan Dagerö, Gis-ingenjör, Samhällsbyggnad
Helen Eriksdotter, kartritare, Samhällsbyggnad
71
Remissvar och synpunkter skickas senast
17 december 2013 till:
Samhällsbyggnad, Plan och Bygg
Östersunds kommun
831 82 Östersund
E-post: [email protected]
Frågor och information:
Cajsa Lindström, Samhällsbyggnad, Plan och Bygg
063-14 35 00 eftermiddagar
E-post: [email protected]
Östersunds kommun
Östersunds kommun, 831 82 Östersund.
Telefon: 063- 14 30 00. Fax: 063 14 40 00. www.ostersund.se