Transcript Tema: Det hållbara samhället

Kunden
2 | 11
En tidning från
ABB Sverige
Tema: Det hållbara samhället
Smarta nät i Norra Djurgårdsstaden 6
Fortums Catarina Nauclér har en plan
Så blir vindkraft elenergi 16
Effektiva lösningar från ABB
ABB-dagarna i höst 40
Hållbarhet på programmet
Power and productivity
for a better world ™
Innehåll
06
Här byggs smarta elnät
Nu är planen klar för hur Norra Djurgårdsstaden ska få världens smartaste elnät.
Kunden
Johan Söderström
vd ABB Sverige
14
Framtiden redan här på Korsnäs Frövi
Kartongbruket installerar framtidens teknik
från ABB – redan nu.
2|11
En solig augustimorgon kunde vi berätta att
vi tagit hem den största kraftöverföringsordern i ABB:s historia. Det handlar om
att koppla ihop vindkraftsparker i Nordsjön
med det tyska fastlandet. När länken är
fullt utbyggd kan den leverera ”grön” vindkraftsel till en och en halv miljon hushåll.
Vi är mycket glada och hedrade över att
ha blivit valda som leverantör till detta stora
kraftprojekt. Det känns bra att vår världsledande teknik bidrar till nyttjandet av förnybara energikällor och till en bättre miljö.
En annan glädjande nyhet är att vi träffat avtal om att förvärva det anrika företaget Lorentzen & Wettre från Assa Abloy
AB. Det handlar om att vi vill stärka vår
verksamhet inom massa och papper och
vara ännu mer konkurrenskraftiga när det
gäller processoptimering.
Vi gillar teknik och vad den kan göra för
oss människor och för vår miljö. Vi satsar
mycket på att ligga rätt i tiden. Ett exempel som du kan läsa om i denna tidning
handlar om smarta elnät-projektet Norra
Djurgårdsstaden i Stockholm där vi, Fortum och andra samarbetspartners arbetar tillsammans för att skapa intelligenta
lösningar som reducerar energikostnader
och sänker koldioxidutsläppen radikalt.
Ytterligare ett läsvärt exempel är vår lösning för landansluten el i Göteborgs hamn.
Den gör att Stena Lines Tysklandsfärjor kan
stänga av sina dieselmotorer när de lagt till,
vilket leder till stora miljömässiga vinster.
Innovation handlar inte bara om tekniska lösningar, utan även om det fina arbete som våra serviceingenjörer utför dagligen ute hos er kunder. De kan bland annat
hjälpa er med energieffektivisering. I Sveriges industrier, kraftverk och reningsverk
finns mycket energi att spara. Vår serviceenhet kan konsten att på ett innovativt
sätt jaga kilowattimmar.
För att lyckas med att skapa morgondagens teknik, nya produkter och innovativa
lösningar behövs både framsynta kunder
och väloljade team. Där tror jag mycket på
mångfald, vi har mycket att lära av varandra och vi måste bygga för framtiden och
släppa fram de yngre förmågorna.
Därför är det glädjande att höra att unga
människor idag är allt mer intresserade
av att jobba med teknik som bidrar till en
bättre värld och till ett hållbart samhälle.
Det bådar gott – både för oss på ABB, för
er kunder, och för världen i stort.
ABB Kunden 2|11 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2011 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer:
Hans Westerlund 021-32 50 19, Mats Lundström, OTW Communication 070-564 77 74 • Grafisk form: Katarina Sjöberg, OTW Communication • Repro: Done
• Produktion: OTW Communication • Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslag:
Catarina Nauclér, Fortum. Foto: Magnus Glans.
2
Kunden 2 | 11
Innehåll
40
24
Renare miljö i Göteborgs hamn
Stena Lines Tysklandsfärjor kan stänga av dieselmotorerna i hamn,
tack vare ABB.
Koll på fabriken
Lena Nyberg på ABB
hjälper kunderna att få
full koll på fabriken. Det
sparar energi och höjer
produktiviteten.
Aktuellt från ABB
Gästkrönika
4
43Heja, heja, hållbara samhället
Naturfotografen Anders Geidemark uppmanar
oss att heja på utvecklingen mot ett hållbart
samhälle.
Kraft från jordens inre
ABB levererar generatorer till geotermiska kraftverk – en allt hetare energiform.
Intervju
36
Outtröttlig entreprenör
Unge Björn Söderberg flyttade till ett land där ingen säger: ”det går aldrig”.
Kundreportage
10
16
28
Utan transformatorer stannar kärnkraften
Ringhals behov av transformatorer är enormt.
ABB sköter alla leveranser.
Medvind för vindkraft
ABB kopplar allt fler vindkraftparker till elnäten.
Intressant robotapplikation
Bromstillverkaren Haldex använder ABB-
robotar på ett unikt sätt.
ABB-dagarna
44
46
Mer än en vision
Det hållbara samhället står i fokus för höstens ABB-dagar.
Godis för systemintegratörer
Många nyheter utlovas på seminarierna för systemintegratörer och konsulter inom integrering och automation.
Kunden 2 | 11
3
Aktuellt från ABB
Nyheter i korthet
EU-krav på effektiva
lågspänningsmotorer
Den tuffa miljön med svavelväte ställer höga krav på både turbiner och generatorer
för att tåla korrosionen.
Het energi från jordens inre
ABB har levererat två generatorer till ett
geotermiskt kraftverk i Las Pailas, Costa Rica.
– Vi har stora förväntningar på geotermisk energi, säger ABB:s projektledare,
Lars Sjöberg.
Kraftverket hämtar kraft från hetvattenkällor i i landets nordvästra vildmark och
omvandlar den till el utan CO2-utsläpp.
– Det är ett vulkaniskt aktivt område vilket ställer speciella krav på komponenterna. Miljön är aggressiv med mycket svavelgaser, berättar Lars Sjöberg som själv
besökte Las Pailas i våras.
Det är det israeliska företaget Ormat
som byggt anläggningen och den drivs
av Costas Ricas nätoperatör, ICE. Ormat
har specialiserat sig på turbiner till den här
typen av kraftverk. När de nu bygger större
geotermiska anläggningar behövde de en
ny generatorleverantör. ABB fick ordern i
slutet av 2009 och har i nära samarbete
med Ormat utvecklat generatorer som tål
den svavelrika miljön.
Las Pailas togs i drift i våras och den
aktiva uteffekten från de två generatorerna ligger på 40 MW.
– Ormat är en krävande, men långsiktig
kund. Vi har redan tre nya projekt på gång.
Framtiden är ljus för geotermisk energi,
säger Lars Sjöberg.
Sapa går som en vals
Under sommaren har ABB varit del i en
ombyggnad av varmvalsverket på Sapa
Heat Transfer i Finspång. Målet med arbetet var att öka kapaciteten i valsverket för
att möta framtidens utmaningar.
Sapa Heat Transfer är en av världens
ledande företag inom tillverkning av värmeväxlarband av aluminium för fordonsindustrin. Värmeväxlarband används bland
annat vid framställning av olika typer av
värmeväxlare för användning i person- och
lastbilar. Efter tre veckors intensivt arbete
driftsattes verket och den 13 augusti startades åter produktionen av valsade band.
Valsverkets har sedan tidigare två likströmsmotorer. De levererades av ABB
1987 och har varit seriekopplade till en
växellåda som fördelat kraften. Det inne4
Kunden 2 | 11
bar att det var nödvändigt att valsarna i de
två produktionslinjerna höll samma fart och
hade exakt samma dimension.
Vid ombyggnaden tömdes hela lokalen
för att ge plats för en växellådan på 126
ton som baxats in och lyfts på plats. Den
nya växellådan med indviduell drivning klarar högre driftsmoment och reduktioner i
valsningsprocessen.
– Det handlar snarare om två växellådor
i samma skal. Det gör att de återanvända
likströmsmotorerna kan gå i singeldrift. På
så vis kan valsarna köras oberoende av
varandra vilket är en stor fördel för Sapa,
berättar ABB:s projektledare, Conny Dahlin,
som ansvarat för montage och uppriktning.
Ansvarig för driftsättningen var PerOlov Gelin på ABB.
I juni trädde det första steget i kraft för
EU:s minimikrav på effektivitet i lågspänningsmotorer, EU MEPS (Minimum Energy Performance Standard).
Kraven omfattar de flesta två-, fyraoch sexpoliga motorer från 0,75 till 375
kW i effekt för frekvenser på 50-60 Hz.
Det innebär att alla motorer som
omfattas av EU MEPS måste uppfylla
den internationella effektivitetsnivån 2
(IE2). Undantaget är motorer i explosionsfarliga områden, men även dessa
kommer att tvingas uppfylla kraven.
– ABB välkomnar dessa krav eftersom de bidrar till att vi snabbare kan
nå EU:s klimatmål som är satta till år
2020. ABB kan redan nu erbjuda produkter som kan hjälpa våra kunder att
uppfylla de kommande EU-kraven år
2015 och 2017, säger Lena Wäppling,
chef för ABB:s försäljning av motorer
och drivsystem i Sverige.
Brandförsvarssystem
till Forsmark
Forsmark Kraftgrupp AB har köpt ett
styrsystem från ABB för modernisering och utökning av branddetektering och brandbekämpning i Forsmarks kärnkraftsreaktorer 1 och 2.
Styrsystemet hämtar signaler från
anläggningarnas branddetektorsystem och övervakar och styr brandbekämpande objekt, brandspjäll och
fläktar för brandventilation. En operatörsstation visar för operatörerna
grafiska bilder över de olika brandcellerna och vid larm var det brinner
och hur bekämpningen fungerar.
Styrsystemet är ”800xA för Power
Generation” med speciella tillägg och
det ska vara installerat 2012.
Aktuellt från ABB
Greve Per Brahe
invigde vindkraftpark
I slutet av maj invigdes en större vindkraftpark på Grännaberget nära Brahehus. ABB har på uppdrag av Jönköpings
Energi ansvarat för installationer av anslutning till vindkraftparken samt en förstärkning av 40 kV-nätet mellan Gränna och
Huskvarna.
I uppdraget ingick bland annat att bygga en 40/20kV skalskyddad mottagningsstation vid Brahehus som förses med
truckgående 50 kV-brytare och 24 kVställverk. ABB har även levererat reläskydd
ur ABB:s produktfamilj Relion som använder den globala standarden IEC61850 för
kommunikation inom kraftsystem.
I själva vindkraftparken byggdes också ett markförlagt 20 kV-nät som samlar
in kraften från de nio vindkraftturbinerna,
samt fyra stycken 20 kV kopplingsstationer av typ Magnum, speciellt framtagna
av ABB för just vindkraftprojekt.
ABB har också levererat och lagt en
sex kilometer lång 40 kV markkabel från
mottagningsstationen vid Brahehus till
kraftstationen i Röttle utanför Gränna. Vid
Röttle gjordes även en utbyggnad med
40 kV Combined-brytare och ny relä- och
kontrollutrustning.
Tack vare vindkraftsatsningen ökas
tillgängligheten och flexibiliteten i elnätet mellan Ölmstad och Huskvarna. Den
befintliga fördelningsstationen i Ölmstad
har uppgraderats med ny brytar- och relä-
Transformatorer och
ställverk till Norge
Två kraftvärmeverk i Norge har fått
ny kraftutrustning från ABB genom
projekt ledda av Goodtech (före detta
EIAB), en av ABB:s kanalpartners.
Det gäller Klemetsrud kraftvärmeverk och avfallsförbränningsanläggning i Oslo, ägd av Energigjenvinningsetaten i Oslo, samt Eidsiva
Bioenergis nybyggda biokraftverk i
Hamar för förbränning av avfall.
I leveransen till Klemetsrud ingår
bland annat 14 fack Unigear 11 kV
mellanspänningsställverk och fem
Resibloc torra transformatorer 2 0002 500 kVA. Till kraftverket i Hamar har
Goodtech levererat nio fack Unigear
11 kV ställverk och sex Resibloc
transformatorer från 400 till 2 500
kVA. Bägge leveranserna var klara
hösten 2010.
1600-talets greve Per Brahe (spelad av Anders
Ruberg), återuppstod för en dag vid invigningen.
Greven är mest känd för närbelägna Brahehus,
en ruin väl synlig från E4:an.
skyddsteknik. Dessutom har 40 kV-nätet
i Huskvarna knytits ihop.
Vindkraftverken i parken har flera ägare. Huvudaktörer är O2, Jönköpings Energi och Tuggarps Energi.
Första ordern för dynamisk
lagring av vindkraftsenergi
ABB har tagit hem en order från Falbygdens Energi på ett nyutvecklat energilager för lågspänningsnät. Det är den första
ordern i Sverige på den här typen av dynamisk energilagring. Installationen gör det
möjligt att lagra den lokala produktionen
av el från vindkraftverk, stabilisera nätet
och samtidigt jämna ut toppar i belastningen under dagtid.
Energilagret installeras i anslutning
till en befintlig nätstation i Falköping och
kapaciteten är 75 kW i perioder på upp till
Nyheter i korthet
60 minuter. Anläggningen tas i drift i slutet av året och ska utvärderas under hösten 2012 i samarbete med Energimyndigheten, som även delfinansierar projektet.
– Vi vill snabbt komma igång och testa energilagring i full skala och går gärna i
bräschen för den nya tekniken, säger Lars
Ohlsson, vd för Falbygdens Energi som är
ett dotterbolag till Göteborgs Energi:
– Här i Falbygden har vi en relativt stor
andel vindkraft ansluten till nätet och prognoserna visar på en fortsatt ökning.
Korrekt banspänning för
högsta papperskvalitet
Hos Korsnäs pappersbruk i Gävle
arbetar sedan drygt 20 år ABB:s
Pressductorteknik för att ge exakt
banspänning över pappersbanans
hela bredd. Ny PFEA-elektronik styr
idag mätsystemet med de befintliga
lastcellerna PillowBlock, en av ABB:s
fyra typer av lastceller för pappersoch massaindustrin.
– Det är mycket viktigt med pålitlig mätning av banspänningen, till
exempel för att få samma spänning
över hela pappersrullen vid upprullningen och därmed högsta kvalitet.
ABB:s lastceller gör ett utmärkt arbete och den nya PFEA-elektroniken
är lätt att använda och har många
bra funktioner, säger Roger Karnatz,
automationsingenjör på Korsnäs
bruk.
Kunden 2 | 11
5
Kundreportage
Gränslösa
smarta elnät
När förstudien av smarta elnät i Norra
Djurgårdsstaden är klar kan ABB,
Fortum och övriga parter medverka
i en miljöstadsdel i världsklass. För
att lyckas krävs gränsöverskridande
marknadslösningar.
Text Mats Lundström Foto Magnus Glans, Stockholms stad och Aaro Designsystem
S
tockholm är redan en av världens renaste storstäder, men
miljöarbetet i huvudstaden fortsätter. Högt på agendan för miljöutveckling och hållbar stadsutveckling
står Norra Djurgårdsstaden. Stadsdelen vid Lidingöbron ska fullt utbyggd ha
10 000 nya bostäder och 30 000 nya
arbetsplatser inklusive en helt ny hamnanläggning för bland annat färjetrafik.
De uppställda målen som Stockolms
stad tagit fram är minst sagt utmanande.
En viktig del bland många är krav på intelligenta lösningar för att radikalt sänka koldioxidutsläppen och samtidigt reducera
kostnaden för förbrukad el.
I praktiken innebär det exempelvis egenproducerad el, energilagring och smart
nätinfrastruktur för att klara, bland annat,
ett stort antal laddstolpar för elbilar. Enligt
ett av målen ska området 2030 vara helt
fossilbränslefritt – 20 år tidigare än målet
för den övriga staden.
Några hörnpelare i byggprojektet är
en mycket effektiv energianvändning och
övergång till förnybar energi såsom bio-
6
Kunden 2 | 11
energi, sol och även vindenergi. För att
förverkliga dessa mål kommer ett smart
elnät att behövas. Därför stöds förstudien av Energimyndigheten och av Vinnova.
Studien är nu klar. I höst går därmed
projektet in i nästa fas – de riktiga piloterna som innebär fysiska installationer. Det
handlar om nätstationer anpassade för att
hantera lokalt producerad el, aktiva hus
som hjälper de boende att göra smarta
beslut för ökad energieffektivitet och ökat
utnyttjande av el. Spadtagen för de första
byggena av lägenheter är redan tagna.
– Förstudiens roll för oss i projektet är
att den kan ses som en programförklaring där vi har kommit fram till att vi ska
satsa. Nu har vi en bra plattform för vad
vi vill göra, säger Catarina Nauclér, Fortums projektledare för studien.
Testar samarbetsförmåga
Förstudien är också ett test på aktörernas
samarbetsförmåga. De inblandade parterna kommer från vitt skilda håll. Det handlar om byggare, kraftbolag, myndigheter,
leverantörer av hemelektronik, infrastruk-
”Jag är ingenjör men
har lagt tekniklösningarna i byrålådan för
att titta på kundernas
behov och aktörernas
marknadslösningar.”
Kundreportage
Fakta
Norra Djurgårdsstaden
Stockholm stad har fått mycket beröm
för Hammarby Sjöstad i södra delen av
huvudstaden. Nu går Stockholm vidare
med ytterligare ett visionärt projekt: Norra
Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport).
Området beräknas vara fullt utbyggt till 2030.
Norra Djurgårdsstaden ska ta täten i att
förverkliga de senaste innovationerna inom
klimat, miljöteknik och hållbar utveckling.
Miljöprofileringen av stadsdelen fokuserar på
fem områden: energianvändning, miljöeffektiva
transporter, anpassning till ett förändrat klimat,
kretslopp samt livsstilsfrågor.
Projektet har rönt stor uppmärksamhet
utomlands och är ett av 18 projekt som ingår
i Clinton Climate Initiative för att skapa nya
globala förebilder för hållbar stadsutveckling.
Förstudien
Förstudien är initierad av Fortum, ABB
och övriga parter och delfinansierad av
Energimyndigheten och Vinnova som har
regeringens uppdrag att utveckla smart
energianvändning respektive uppmuntra
innovation och entreprenörsskap.
Parter i samarbetet är Fortum, ABB, KTH,
Ericsson, Electrolux, Interactive Institute, NCC,
HSB, JM, ByggVesta och Stockholm Hamn.
Formellt är Fortum projektägare men arbetar tätt
tillsammans med ABB för att utveckla lösningar
som kan bli förverkligade i områdets elnät. (Läs
mer om förstudiens olika delar på nästa sida.)
Utvecklingen av smarta elnät sker inom ramen
för Norra Djurgårdsstaden Innovation. Det är
ett center där företag och akademi får möjlighet
att mötas för att knyta kontakter, planera,
genomföra, utvärdera och forska på hållbara
lösningar.
Nu går projektet Norra Djurgårdsstaden över från att ha varit en modell till att bli verklighet. Det
ska bli allvar av visionerna om en hållbar stadsdel. Förstudien är en del i denna process, berättar
förstudiens projektledare, Tommy Carlsson från ABB, och Catarina Nauclér från Fortum.
turleverantörer samt forskningsinstitutioner
som ger projektet en viktig visionär prägel.
Samarbetet beskrivs som holistiskt.
Det kan förklaras med att ställa sig över
gamla branschindelningar och roller med
hjälp av samsyn och dialog.
– Det handlar om att de olika delarna
i förstudien ska uppnå hållbarhet i stadsdelen. Det är ett fascinerande pussel. En
av lärdomarna är att det tar tid, men när
vi möts i den här konstellationen blir det
så bra. Vi har alla fått några riktiga ahaupplevelser, säger Catarina Nauclér.
Hennes kollega hos ABB, Tommy Carlsson, instämmer. Han säger:
– Jag är ingenjör men har lagt tekniklös-
ningarna i byrålådan för att titta på kundernas
behov och aktörernas marknadslösningar.
Visst finns tekniken med och är viktig men
här måste alla aktörer beaktas och arbeta
tillsammans för att ta fram hållbara lösningar
som förverkligar förväntande nyttor.
Förstudien består av sex delar, så kallade arbetspaket. Användningen av el är
gemensamt för alla paket och att elanvändningen ska förberedas för att kunna kopplas vidare till andra nyttotjänster i området,
exempelvis värme, transporter eller återvinning. Det största paketet gäller aktiva hus
där alla de medverkande parterna bidragit. Öppna standarder är ledord, förklarar
Catarina Nauclér:
– Våra lösningar ska kunna ”jackas” in
i andra nyttor, men här blir det tydligt att
vissa områden har kommit längre än andra,
säger hon och fortsätter:
– Ändå är mycket av det här inte ”rocket
science”. Det handlar mer om att plocka
ihop delarna till en helhet och att få saker
att lira ihop. En hel del av arbetet fokuserar på energieffektivisering, men mer avgörande är att förflytta förbrukningen till tider
då det finns billig, grön el.
Marknaden avgör
Det sjätte paketet berör marknadssituationen. Tommy Carlsson och Catarina Nauclér anser att det paketet är avgörande för
Kunden 2 | 11
7
Kundreportage
Byggstart för de första fyra kvarteren
med 682 bostäder skedde i maj 2011.
När området är helt utbyggt 2030
kommer det att se ut så här från luften.
projektet där partnerskapet mellan ABB
och Fortum är av extra stor betydelse för
framgång. En slutsats är att de flesta lösningar inte klarar sig kommersiellt, åtminstone inte på kort sikt. Projektet förutsätter regleringar.
– Nu jobbar vi med att etablera den
organisation som ska förverkliga lösningarna beskrivna i förstudien till Norra Djurgårdsstaden. Lösningar kräver ett brett
engagemang från alla parter. Det är alltid
svårt att bryta ny mark där den traditionella linjeorganisationen inte alltid är fullt
anpassad för denna typ av gränsöverskridande lösningar, säger Tommy Carlsson,
men menar att den verkliga prövningen
är att få med kunderna. Han fortsätter:
– Vi ska skapa en kombination av tekniklösningar och incitamentsmodeller för
att stimulera kunden att aktivt anpassa sin
energiförbrukning. Utmaningarna är stora
men intressanta. Mest betydelsefullt är att
långsiktigt få med kunderna, där de förstår nyttan och behovet av deras medverkan samt att de accepterar och uppskattar de lösningar som vi tillhandahåller.
Det handlar om beteendeförändringar där
incitament, robusthet i tjänsterna och uppföljning är viktiga delar för att styra elanvändningen på ett miljövänligt sätt.
8
Kunden 2 | 11
Förstudien indelad i sex paket
Förstudien är indelad i sex arbetspaket där de medverkande parterna
deltagit i ett eller flera paket. Aktiva
hus är det arbetspaket där flest
parter har bidragit.
1. Aktiva hus
Målet är att minska belastningstopparna och öka energieffektiviteten genom
aktivt deltagande från ”prosumers” (när
konsument även är producent). Aktiva
hus baseras på laststyrningsapplikationer som inkluderar infrastruktur för
elbilar samt hus- och byggnadsautomation. Några exempel är elproduktion
via solceller, lokal energilagring och
individuell mätning av förbrukning för
styrning, uppföljning och avräkning.
2. Smart Grid-laboratorium
En komplett driftmiljö för smarta
nätapplikationer baserat på Network
Manager SCADA/DMS, kontrollsystem
för laststyrning (Demand response)
och avancerat affärsintelligenssystem.
3. Nätutveckling
Forskning för att ta fram en ny nätdesign som syftar till att minska onödiga
förluster samt att öka elkvalitén i
samverkan med ”prosumers”. Viktiga
komponenter är mellanspänningsoch lågspänningsställverk samt trans-
formatorstationer, kabelskåp med
styrning och övervakning,
centraliserad energilagring och
smarta mätare.
4. Hamnanslutningar för fartyg
Anslutning till det lokala elnätet för
besökande fartyg och samverkan
med lokal kraft, värme- och kylproduktion för att minska kapacitetsbehovet. Här behövs anslutning för
fartyg till elnätet, frekvensomriktare
50Hz/60Hz, energilagring, smarta
mätare samt en nätoperatör.
5. Informationshanteringssystem
Det ska tas fram för uppföljning av de
operativa målen i projektet och insamling av data för framtida forskning.
För att det ska vara möjligt måste
relevanta indikatorer definieras för
klimatpåverkan samt att en uppföljningsmodell etableras.
6. Marknadskoncept
Framtagning av en affärsmodell och
ett regelverk för att öka konsumenternas deltagande i energimarknaden.
Det görs genom att löpande testa
scenarier och hypoteser. Marknadsmodell och regelverk ska också
förbättra nätoperatörsdriften av det
smarta nätet.
Turbinreglering och skydd med 800xA för kraftverk?
Javisst.
ABB är världsledande på turbinreglering och skydd för vattenkraftturbiner, gasturbiner och ångturbiner. Våra lösningar bygger på integration av färdiga moduler som
kontrollenheten AC800M, ventilstyrningsenheten VP800, turbinskyddsenheten TP800
och fasningsenheten AS800. Dessa moduler kan kombineras till enkla lösningar för
små turbiner eller till trippelredundanta lösningar som uppfyller de strängaste kraven
på marknaden. Turbingeneratorsträngen behöver också tillståndsövervakas och det
gör vi med vår MCM800-modul som integrerar vibrationsövervakningen i kontrollsystemet. Läs mer på www.abb.se/powergeneration
Kundreportage
Anderas Svahn (till vänster) arbetar med elunderhåll och diskuterar med utvecklingsingenjör Owe Samuelsson. Ovanför arbetar Erik Karlsson från ABB.
Utan transformatorer
stannar kärnkraften
Kärnkraftverket Ringhals har alltid använt transformatorer från
ABB. Trots tuff konkurrens har ABB levererat samtliga större
transformatorer till anläggningen på Västkusten.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
10
Kunden 2 | 11
Kundreportage
De fyra reaktorerna på Ringhals har
vardera två stycken GSU:er som växlar upp spänningen från 20 kV till 400 kV
innan elektriciteten leds ut på det stora
transmissionsnätet.
– Huvudskälet till att vi bytt GSU:er på
R4 är att vi ska kunna få ett större effektuttag. Vi ökar transformatorkapaciteten
från 550 MVA till 650 MVA. Efter slutförd
modernisering av R4 beräknas reaktorn
kunna leverera över 1100 MW, säger Owe
Samuelsson, utvecklingsingenjör och projektledare på Ringhals.
Varje reaktor eller block har också en
start up-transformator. Den kan vid behov
användas för att ta in kraft för egen förbrukning från det ”vanliga” elnätet och
transformerar då ner från 130 kV till 6,6 kV.
– Vi har krav på oss att ha dubbla inmatningsvägar, så att vi kan ha våra säkerhetssystem i drift även utan att använda
400 kV-nätet, förklarar Owe Samuelsson.
N
är ABB Kunden besöker kärnkraftverket pågår en av de största revisionerna i Ringhals historia. Det görs stora investeringar
för att förbättra säkerhet, tillgänglighet och
produktionsförmåga. Mer folk än vanligt
rör sig på området: byggnadsarbetare,
hantverkare och specialister av olika slag.
Störst är aktiviteten vid Ringhals reaktor 4
(R4) där man bland annat ska byta ånggeneratorer, bygga om högtrycksturbiner,
reparera betongskador och byta fasadplåt
på turbinbyggnaden.
De senaste tre åren har man också
anskaffat åtta stora, nya transformatorer.
Två av dem är 450 ton tunga GSU-transformatorer (generator step up) som levererades från ABB:s fabrik i Ludvika och
installerades på R4 i fjol.
Reservtransformatorer
För säkerhets skull finns också reservtransformatorer som kan tas i bruk om
det skulle hända något med en ordinarie
transformator. En inventering för ett par
år sedan resulterade bland annat i att två
nya start up-transformatorer köptes. Även
de levererades 2010.
– Tillsammans med ABB kom vi fram
till en lösning där syntetisk ester används
som isolering och kylmedium i stället för
mineralolja. Estern är svår att antända och
att förbränna och därför mycket bättre ur
brandsynpunkt, säger Owe Samuelsson.
Möjligheten att minska brandrisken gör
att Ringhals väljer att installera en av de
nya start up-transformatorerna vid reaktor 3 medan den gamla ställs som reserv.
Den nya transformatorn tillverkas på ABB:s
specialtransformatorfabrik i Vasa i Finland.
Ytterligare en transformator har beställts till
block 4 och kommer att installeras nästa år.
I samma beställning ingick även tre
magnetiseringstransformatorer. Sådana
finns bara vid reaktor 2 och används för
att magnetisera generatorerna. Två av dem
kommer att installeras 2012, medan den
tredje blir reserv.
– Även där blev det en annan teknisk
lösning än den vi hade tänkt från början.
Vi valde en torrisolerad Resibloc helt utan
olja, säger Owe Samuelsson.
Förutom den låga brandrisken har
Resibloc miljömässiga fördelar genom
att den inte kan läcka olja och har en hög
verkningsgrad.
Owe Samulesson betonar att ABB,
trots den långa affärsrelationen med Vat-
tenfall, alltid konkurrerar på samma villkor
som andra leverantörer. Avgörande, om
man bortser från att Ringhals alltid vill ha
de bästa tekniska lösningarna, är totalkostnaden över en livscykel. I den ryms
mer än priset.
– Det handlar om service, tillgång på
reservdelar och teknisk support. Då är
det självklart en fördel om företaget finns
på plats i Sverige, men det är inte avgörande. Om prisskillnaden är stor kan man
ta hit tekniker från till exempel Korea flera
gånger och ändå göra en bra affär, säger
Owe Samuelsson.
Dyrbara driftsavbrott
Driftsavbrott kostar mycket pengar för
ett kärnkraftverk. Även vid en planerad
avställning förlorar man hundratusentals
kronor i timmen. Också i det fallet får ABB
bra betyg.
– Att byta två GSU:er på 19 dagar är
väldigt snabbt. Just installationstiden varierar annars mycket mellan olika företag.
Men samarbetet fungerade mycket bra
och vi känner oss som en prioriterad kund
hos ABB, konstaterar Owe Samuelsson.
Ringhals har en relativt gammal transformatorpark och räknar med att köpa
ytterligare 10-15 större transformatorer
det kommande decenniet.
Owe Samuelsson i glatt samspråk med ABB:s
Björn Bergström.
Fakta
Ringhals AB
Ägs av statliga Vattenfall (70,4 procent) och
E.ON (29.6 procent) och producerar cirka
20 procent av den el som används i Sverige.
Ringhals har drygt 1 500 anställda och är ett av
få kärnkraftverk som har både kokvatten- och
tryckvattenreaktorer.
ABB
I leveranserna eller i beställningarna ingår
följande:
Två GSU 20 kV/400 kV
Tre start up 130 kV/6,6 kV
Tre magnetiseringstransformatorer 20 kV/780 V
Kunden 2 | 11
11
Kundreportage
Stärkta band
med Sandvik
Patrick Högström, produktionschef på Sandvik,
inspekterar stålband tillsammans med Mattias
Karlsson från ABB.
ABB har hjälpt Sandvik Materials Technology med smarta lösningar i deras varmvalsverk. Det innebär fler hela stålband och
mindre svinn vilket spar tid, pengar och energi.
Text Ulrika Nybäck Foto Kalle Assbring
12
Kunden 2 | 11
Kundreportage
S
andviks industriområde i Sandviken, bredd. Haspelrullarna (trummorna) sitter
väster om Gävle, är en imponeran- inuti ugnar som håller stålets temperatur
de syn. Det är inte bara det nästa konstant på 1100 grader. Lopperrullen
största industriområdet i Sverige, håller stålbandet spänt för att öka stabilidet andas också historia och kultur. Företa- teten. När stålet bearbetats till rätt bredd
gets grundare, Göran Fredrik Göransson, var och tjocklek – eller snarare tunnhet – går
1862 först i världen med att använda Besse- stålet vidare till kallvalsverket. Här kallvalmermetoden vid stålframställning i industriell sas bandet till färdig tjocklek och värmeskala – en metod där råjärn blir smidbart stål. behandlas för att få de egenskaper som
Han satsade tidigt på hög kvalitet, vidareför- slutkunden vill ha.
ädling och export, något
som gäller än i dag.
”Vi ville inte ha flera underleverantörer,
ABB har hjälpt Sanddet hade bara kostat oss mer tid
vik Materials Technology
och energi.”
med utrustning för elförsörjning och automation
i tre av valsverken – Steckelverket, StångVilka var vinsterna med att bygga om
verket och Götverket. Steckelverket, som matarverket och lopperrullen?
togs i drift 2004, är ett varmvalsverk som
– Vi har ökat precisionen rejält och
valsar stål i olika format. Stålet levereras det betyder att det blir ett högre utbyte.
sedan för vidareutveckling till ett antal kun- Vi får ut mer stålband per tidsenhet nu
der – och landar sedan hos konsumenten än tidigare, fem procent mer. Det ger oss
som bland annat rakhyvlar och medicinska en ökad lönsamhet och det minskar vår
implantat, till exempel höftleder.
energiåtgång. Varje stålband som måste
Valsverken är hjärtat i verksamheten. smältas ned igen och göras om på nytt,
Det förser de andra delarna av Sandvik kostar ju både tid och energi. I förlängmed valsat material, som sedan bearbe- ningen vinner även miljön på detta, kontas vidare. Därför är det extra viktigt att staterar Patrick Högström.
produktiviteten är hög just här.
Finslipning och justering
Anders Kullgren är kundansvarig på ABB.
Efterfrågade ökad precision
ABB fick för två år sedan frågan om före- Han har jobbat med kunden Sandvik i tio
taget kunde hjälpa Sandvik Materials Tech- år med olika projekt som handlar om autonology med att bygga om matarverket och mation och elförsörjning. Kollegan Mattias
installera lopperrullar i Steckelvalsverket. Karlsson, säljansvarig på ABB för SandI lösningen som efterfrågades låg meka- vik, skolas nu in i de samarbeten och pronik och automation tätt sammankopplade. jekt som pågår.
Tack vare ett genomarbetat förslag vann
– Det här är första gången som ABB
ABB kontraktet. Det undertecknades 2009. utvecklar en sådan här typ av lösning.
– Vi behövde öka precisionen i matar- Projektet har rullat på bra och kunden är
verket, och vi bestämde oss för att upp- nöjd med resultatet, sammanfattar Anders
datera till en hydraulisk funktion, berättar Kullgren.
Patrick Högström, som är produktionschef
Patrick Högström tycker det gick relapå Sandvik Materials Technology.
tivt snabbt att tillsammans komma fram
Matarverket är den del av maskinen till en väl fungerande teknisk lösning. Efter
som matar bandet av stål in i en haspel- det har inställningar och mekanik finslipats
trumma där bandet lindas upp (hasplas) och justerats.
mellan valsningssticken (fram och tillbaka)
– Vi var väl förberedda som kund och
så att bandet reduceras till rätt tjocklek och det underlättade mycket. ABB har tagit ett
helhetsansvar och det var viktigt för oss.
Vi ville inte ha flera underleverantörer, det
hade bara kostat oss mer tid och energi,
säger Patrick Högström och fortsätter:
– Vi är nöjda med resultatet. Nu fortsätter vi med vårt förbättringsarbete. Nästa
steg blir att göra stålet ännu tunnare. Så
skyndar han vidare ut till de varma ugnarna och det hamrande ljudet av stål som
matas fram genom verket.
Fakta
Sandvik
Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med verksamhet i 130 länder och har
47 000 anställda. Sandviks kunder finns inom
bland annat fordons- och flygindustri, gruvor
samt läkemedelsindustrin. Två tredjedelar av
produktionen går till industrikonsumtion och en
tredjedel är investeringsvaror.
ABB
ABB har byggt om matarverket och installerat
lopperrullar i Steckelvalsverket hos Sandvik
Materials Technology i Sandviken. ABB
utvecklade den mekaniska konstruktionen
samt byggde om reglerutrustningen. Den nya
lösningen togs i drift i maj 2010.
Kunden 2 | 11
13
Kundreportage
Energibesparing
som växer
Torksektionen hade bara varit i drift
någon månad när Korsnäs Frövis
ledning insåg att ABB:s lösning var
framtidens teknik för kartongbruket.
Dels för den höga tillgänglighetens
skull, dels för energibesparingen
som växer i takt med investeringen.
Text Uffe Westberg Foto Lasse Fredriksson
T
änk två lok som kör, bromsar, stannar och accelererar. Mellan sig
har de en sytråd som ska hållas
spänd men inte får gå av. Det ger
en bild av de reglerkrav som ställs på en
pappersmaskin, i detta fall för kartongtillverkningen på Korsnäs Frövi i Bergslagen.
Förutom en veckas planerat serviceuppehåll varje år, går kartongbruket i Korsnäs Frövi dygnet runt. Påfrestningarna på
varje detalj i den nästan 300 meter långa
kartongmaskinen är därför enorma vilket också börjat visa sig efter nära 30 års
drift. Vissa delar i transmissionen mellan
torkcylindrarna var så slitna att ett haveri
befarades. Dessutom läckte det stundtals
ut olja i relativt stor omfattning.
– Det var alltså hög tid att göra något
åt det, säger Gunnar Harfelt, projektledare
och ansvarig för underhålls- och ombyggnadsinsatser vid anläggningen. Och efter14
Kunden 2 | 11
som vi har fastlagt ett program för energieffektivisering som alla våra nyinvesteringar
mäts emot, var det nära nog självklart att
det handlade om att installera ny teknik.
Några olika tekniska lösningar togs fram
och utvärderades. När medarbetarna tagit
del av fakta i de olika alternativen, förordade de flesta ABB:s lösning.
Lösningen baseras på ABB:s koncept
med direktdrifter med hjälp av permanentmagnetmotorer. Det behövs ingen växellåda eftersom motorerna kan leverera det
vridmoment och varvtal som krävs för att
driva de stora torkcylindrarna. Därmed har
all mekanik som slits, vibrerar, bullrar och
slutligen börjar glappa, kunnat elimineras.
Att de dessutom bidrar till en energibesparing gjorde saken ännu bättre.
– Trots att vi bara kört den nya driften
i torkgrupp 1 i en och en halv månad är vi
så nöjda med lösningen att vi beslutat oss
för att tekniken med permanentmagnetmotorer och direktdrift är framtidens melodi, berättar driftingenjör Nicklas Jansson.
Går upp till 690 V
I samband med den nya direktdriften,
installerades också en ny transformator,
ett frekvensomriktarställverk samt ett överordnat styrsystem. Den nya ABB-transformatorn dimensionerades för att kunna bära
alla de laster som uppstår i takt med att
brukets övriga torkgrupper uppgraderas.
– Genom att vi går upp till 690 V får vi
lägre förluster genom hela kedjan och därmed en lägre energiförbrukning, berättar
Gunnar Harfelt. Nu, med bara en sektion
ombyggd, syns besparingen knappt. Däremot kommer den att visa sig i takt med att
uppgraderingen fortsätter. Men för dagen
är tillgänglighet och kvalitet det viktigaste för oss.
Kundreportage
Driftingenjör Niklas Jansson på Korsnäs
Frövi tycker det är en bra lösning med
permanentmagnetmotorer och direktdrift för
att driva de stora torkcylindrarna.
– Tillgänglighet och kvalitet har genomsyrat hela projektet, menar Eric Carlsten,
ABB:s projektledare. Även om tiden blev
knapp på slutet, gick spetsen igenom vid
första försöket. Något som bevisar att vi
gjort ett ordentligt grundarbete.
Vattenkylt ställverk
I de flesta drifter finns fläktar som blåser
luft genom skåpen och ut i elrummet. Det
ger ”normala” temperaturer i ställverksskåpen, men istället blir det så varmt i
rummet att det ofta krävs ytterligare ett
system för att ta bort den värmen. Det
blir stort, dyrt och energikrävande. Eftersom Gunnar Harfelt och hans kollegor ville
slippa ytterligare en stor kylanläggning att
ta hand om blev lösningen ett vattenkylt
ställverk. Men el och vatten …?
– Ja, det är originellt eller hur? Men det
funkar och det är kompakt. I ett av skå-
pen står en värmeväxlare som gör att vi
kan utnyttja värmeförlusterna i smetköket
i stället för att kyla bort den. Metoden är
inte så beprövad ännu, men här litar vi helt
och fullt på Eric Carlsten och hans kollegor. Men kanske har vi bara flyttat felkällorna. Om några år vet vi, säger Gunnar
Harfelt och skrattar.
– Nej, det hoppas jag att vi slipper,
svarar Niklas Jansson snabbt. Om några år ska vi ha det som Stora Ensos produktionsledning i Kotka, Finland, som vi
besökte inför ombyggnaden. Där har de
inte haft några driftproblem att diskutera på sina möten sedan de installerade
ABB:s direktdrifter med permanentmagnetmotorer år 2003.
Fakta
Korsnäs Frövi
På Korsnäs Frövi blir 1 200 000 kubikmeter ved
till 420 000 ton kartong per år. Denna process
kräver 2 030 GWh per år. 65 procent av energin
produceras genom den egna processen. Mindre
än fem procent utgörs av fossila bränslen.
ABB
Leveransen för direktdrift omfattade fyra
permanentmagnetmotorer om vardera
130 kW, en luftkyld transformator av
typen Resibloc från 6 300 V/690 V, ett
vattenkylt frekvensomriktarställverk av
typen ACS800 Multidrive och ett överordnat
styrsystem. Dessutom ingick projektledning,
konstruktionsarbeten, programmering av drifter
och styrsystem samt installation och montage,
igångkörning och utbildning.
Kunden 2 | 11
15
Kundreportage
Energin från vindkraftparken vid Kyrkberget ansluts till Fortums nät via transformatorstationen
Lyberget (bilden). Vindkraftparkens sammantagna effekt ligger på 23 MW
Vid invigningen i maj fanns minivindkraftverk som
tydliggör hur vind genererar energi.
Teknik i medvind
ABB har levererat en
anslutningsstation till
vindkraftparken vid Kyrkberget i Dalarna. Tack
vare de nya frånskiljande
brytarna är stationen
kompakt och resurssnål.
Text Uffe Westberg Foto Jämtkraft/Rejlers/ABB
A
nna, Bosse, Britta, Emil, Ida,
Kerstin, Lasse, Lisa, Olle och
Rasmus. Det är barnen i Venjans skola i Mora som döpt de
tio vindkraftverken på Kyrkberget väster
om Mora, efter sina favoritfigurer ur Astrid
Lindgrens sagovärld.
Vindkraftparken, som uppfördes under
hösten och vintern 2010/2011 av Nordisk Vindkraft för Jämtkrafts räkning, togs
i drift i slutet av maj.
Den beräknade årsproduktionen på 73
GWh ökar Dalarnas vindproduktion med hela
22 procent. Men innan den förnybara och
miljövänliga elen når ut måste den anslutas till elnätet. Det är också syftet med den
nya transformatorstation som ABB byggt
på Fortums linje mellan Sälen och Malung.
– Vi har brutit upp vårt befintliga nät så
nu går linjen från Sälen till Lyberget, som
den nya stationen heter, och från Lyberget
vidare till Malung, berättar Steffan Gill på
Fortum, projektets administrative projektledare. Anslutningen var möjlig tack vare
den standardupprustning och utbyggnad
16
Kunden 2 | 11
av vårt elnät som vi tidigare genomfört i medvind. Många vindkraftparker har
byggts och ännu fler planeras.
västra Dalarna.
– Bara från år 2009 och fram till i dag,
De 22 kV som kommer från vindkraftverken matas in och transformeras upp till har vi byggt ett femtontal transformatorstade 145 kV som Fortums distributionsnät lig- tioner för vindkraft i Sverige, berättar Tomas
ger på. Praktiskt taget all elektrisk utrustning Nilsson, ABB:s projektledare vid Lyberget.
till den nya transformatorstatio”Tack vare frånskiljande
nen och anslutningspunkten är
av ABB-fabrikat. Dessutom har
Combined-brytare har vi kunnat
ABB ansvarat för markarbeten
minska antalet apparater och göra
och byggnader.
anläggningen mer kompakt.”
– Det är en stor fördel när
man samarbetar med ABB,
säger Per-Åke Good på Rejlers i Borlänge, Stationer är bara en del av ABB:s vindsom i detta projekt fungerat som operativ kraftkunnande. Totalt omfattar det prakprojektledare och Fortums förlängda arm i tiskt taget allt som krävs för att producera
Dalarna. Inom ABB finns nästan allt. De har och transportera vindkraftsel in i kraftnäett bra produktprogram, de har kompetens ten. Utom rotorblad och ståltorn.
och de har resurser.
Konventionellt och innovativt
Som transformatorstation kan den nya stationen beskrivas som tämligen konventionell, om det inte vore för att ABB har använt
den med frånskiljande Combined-brytare.
Det innebär att den frånskiljande funktionen har integrerats i brytaren vilket ger en
hel rad med fördelar – både för den som
bygger anläggningen men också för företaget som äger stationen.
– Tack vare Combined-brytare har vi
kunnat minska antalet apparater och göra
anläggningen mer kompakt, berättar Steffan Gill. Det innebär mindre betong till fundamentet, mindre markåtgång och färre
ingrepp i den omgivande naturen.
Svensk vindkraftsindustri har en stark
Fakta
Fortum
Ett av Sveriges ledande energibolag och
Nordens största säljare av miljömärkt el.
Dessutom bedriver bolaget en serviceverksamhet med fokus på energieffektiviseringstjänster. Fortum har cirka 2 600
anställda i Sverige på ett sextiotal orter.
Rejlers
Erbjuder konsulttjänster inom elteknik, energi,
mekanik, automation, elektronik, IT och
telekom till kunder inom bland annat energi och
infrastruktur. Med ungefär 1 100 medarbetare är
Rejlers en av Nordens största teknikkonsulter.
ABB
Leveransen omfattade bland annat
markarbeten, bygge av kontrollrums- och
ställverksbyggnad, frånskiljande brytare
med påbyggd jordare, fjärrkontrollterminal,
projektledning och drifttagning.
Kundreportage
Flexibel robot sparar tid
Skandia Elevator tillverkar transportsystem för spannmålsindustrin.
Tidigare byggdes de vertikala transportörerna manuellt. I dag gör två
ABB-robotar jobbet vilket ger en effektiv produktion.
Text Henrik Ekberg Foto ABB/Henrik Ekberg
M
en fördelarna är så många
fler, inte minst vad gäller hållbarhetsaspekten som bland
annat märks i form av lägre
energianvändning.
Skandia Elevator i Arentorp, strax utanför
Vara på Västgötaslätten, strävar efter att minimera trucktrafiken och därmed göra arbetsplatsen både säkrare och mer energieffektiv.
– Tidigare körde vi runt materialet på ett
sätt som vi inte behöver nu. Även lagerhållningen och spillet har minskat betydligt, eftersom robotarna utför arbetet snabbare och
med högre kvalitet, berättar Anders Ingvarsson, produktionsteknisk chef på företaget.
Med hjälp av ABB-enheten Robotics
strategiska partner, Elektroautomatik, har
Skandia Elevator investerat i en avancerad robotcell som sköter monteringen av
trummorna.
IRB 6640 hanterar ingående detaljer och
lägger en limsträng i alla skarvar och IRB 6620
pressar ihop gavlarna på trumman med hjälp
av en stuknitningstång. Tidigare gjordes detta
för hand av två personer, ett fysiskt krävande
arbete eftersom materialet är så otympligt.
– Det värsta en bonde vet är fukt. Därför
nitas delarna inte ihop på traditionellt sätt
längre utan pressas ihop med stuknitningstång. Limningen är också nytt, det gör att
vi kan garantera täthet, berättar Jerry Olsson, leankoordinator på Skandia Elevator.
Stor tidsbesparing
Skandia Elevators verksamhet går i två
skift, robotarna ersätter därmed fyra personer dagligen.
Varannan timme ser operatörerna till att
robotarna laddas med nytt material, däremellan kan de ägna sig åt andra arbetsuppgifter. Det arbete som två personer
tidigare utförde på 4 000 timmar gör nu
robotarna på 600 timmar.
Elektroautomatik har varit totalleverantör
för projektet och i februari stod robotarna
installerade och klara att tas i drift.
– Den främsta utmaningen i projektet var
att klara av flera olika trumstorlekar. Tack vare
flexibel robotautomation och smart styrning
lyckades vi till slut lösa detta, säger Jonas
Mogren på Elektroautomatik.
– En annan utmaning i projektet var hanteringen av plåt. Det är ett levande material
och detta måste man ta höjd för i monte-
ringsprocessen, menar Joakim Janneson,
projektledare hos Elektroautomatik.
Skandia Elevators ambition är att bygga ihop den nya robotcellen med stationen före, där den galvaniserade plåten till
trummorna bockas. Det skapar ett direktflöde som ökar effektiviteten ytterligare.
– Detta är ett jättebra exempel på vad
industriautomation kan innebära för ett
företag utanför det mer traditionella fordons-klustret, säger Andreas Harandi,
som ansvarar för ABB:s robotförsäljning
i Västsverige.
Enligt Skandia
Elevators produktionsteknisk
chef, Anders
Ingvarsson,
har robotcellen
minskat behovet
av lagerhållningen,
men också spillet
i produktionen är
lägre.
Fakta
Skandia Elevator
Familjeföretaget växer kraftigt och har i dag
80 anställda och 40 inhyrda konsulter vid
anläggningen i Arentorp. Transportsystem
levereras till 26 länder, främst till projektörer
och systembyggare, men också till tillverkare
av lagrings- och torkanläggningar.
Elektroautomatik
Strategisk partner till ABB-enheten Robotics
och är specialister på industriautomation.
De har verksamhet i Göteborg, Skövde
och Åmål.
ABB
I leveransen ingick IRB 6640 som lämpar sig
för applikationer som materialhantering och
punktsvetsning. Dessutom levererades IRB 6620
som är en kompaktare variant av IRB 6640.
IRB 6620 används framför allt till punktsvetsning
och materialhantering.
Robotcellen sköter monteringen av trummorna. I bakgrunden hämtas materialet som ska bockas
samtidigt som den främre roboten sätter på ändarna samt nitar fast dem.
Kunden 2 | 11
17
Kundreportage
Driftstekniker Karin Rask fyller på en flaska gott vatten vid pumpstationen utanför Varberg. I bakgrunden syns, från vänster, Björn Nilsson (Vivab),
Daniel Söderström (ABB) och Göran Mårtensson (Vivab).
Effektiv vattenkälla
Att köpa frekvensomriktare till en pumpstation för dricksvatten blev en bra affär
för det kommunala bolaget Vivab i Varberg. Både för ekonomin och miljön.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
18
Kunden 2 | 11
Kundreportage
I
december 2009 var den nya frekvensomriktaren levererad och monterad i
pumpstationen med det vackra namnet Ragnhilds källa, en knapp mil utanför centrala Varberg.
Någon månad tidigare hade driftsteknikern Göran Mårtensson på vattenverket
i Varberg kontaktat Daniel Söderström på
ABB för att få hjälp att hitta en lämplig lösning för att styra flödet från en av pumpstationens djupborrade brunnar eller ”borror” som de kallas på fackspråk.
– Tidigare hade vi en avstängningsventil
som även fick fungera som strypventil när
sig betydelse en enskild frekvensomrikvi ville sänka flödet. Men pumpens motor
fortsatte arbeta med en frekvens på 50
tare har, säger han.
En annan stor fördel med frekvensomHz och drog därför lika mycket ström hela
riktare är att flödet nu regleras via datorn
tiden, säger Göran Mårtensson.
Flödet måste regleras för
att brunnarna ska hålla en
”En fördel är att flödet nu kan
konstant vattennivå.
regleras via datorn på vattenverket
– Om vi pumpar för
inne i Varberg.”
lite stiger grundvattnet för
mycket. Men vi måste också kunna styra om flödet när silarna, som
på vattenverket inne i Varberg. Tidigare var
fångar upp järn- och manganpartiklar, blir
man tvungen att ta sig till Ragnhilds källa.
täta och måste rengöras, förklarar Björn
Vivab har köpt ytterligare en frekvensomriktare från ABB och när RagnNilsson som också arbetar som driftstekniker på Vivab.
hilds källa är moderniserad om något år
ska alla tre borrorna flödesregleras med
Klart lägre elräkning
frekvensomriktare.
Med frekvensomriktaren kan flödet sänEnligt branschorganisationen Svensk
energi resulterar varje förbrukad kWh från
kas genom att pumpen varvtalsregleras
den nordiska elmarknaden i ett utsläpp av
ner till 35-40 Hz. Motorn går då lång100 gram koldioxid. Det betyder att Varsammare och drar mindre energi. Till det
bergsborna genom sitt köp av en frekkommer att ett sänkt flöde sparar ytterlivensomriktare årligen släpper ut 10 ton
gare energi genom att motståndet i ledmindre koldioxid än tidigare.
ningarna minskar kvadratiskt mot flödet.
Med den första elräkningen efter monteringen fick Vivab energibesparingen
svart på vitt. Med oförändrad mängd
pumpat vatten hade elanvändningen
gått ner från cirka 30 000 kWh till ungefär 20 000 kWh.
– Vår totalkostnad för el, inklusive nätavgift, ligger på runt en krona per kWh
och på ett år hade förbrukningen minskat
med 100 000 kWh. Det betyder att investeringen hade betalat sig på bara ett år,
Vivab
säger Göran Mårtensson och låter nöjd.
Fakta
Flödet regleras centralt
Även Daniel Söderström är entusiastisk.
– För mig är det kul att se konkret
hur en kund kan få tillbaka pengarna så
snabbt. Jag jobbar ju mycket mot industrin och där är det oftast inte möjligt att
kunna se vilken ekonomisk och miljömäs-
Namnet står för Vatten & miljö i väst
AB. Bolaget sköter vatten-, avlopp- och
avfallsverksamheterna i Varbergs och
Falkenbergs kommuner. Vivab har 141
anställda.
ABB
I leveransen ingår standardfrevensomriktare
serie 550 med märkeffekt 55 kW. Den uppfyller Europastandardens krav på begränsning
av föroreningar i elnätet i form av övertoner.
Kunden 2 | 11
19
Kundreportage
Friskt vatten är nödvändigt för att en fiskodling ska vara framgångsrik. Bonäshamn är inget undantag.
Driftsäker fiskodling
På en fiskodling är driftsäkerheten det allra viktigaste. Bonäshamns fiskodling i Järpen, öster om Åre, har valt att använda
både styrsystem och frekvensomriktare från ABB för att öka
driftsäkerheten och minska energiförbrukningen.
Text Ulrika Nybäck Foto Peter Hamberg
P
å Bonäshamns fiskodling pågår
ett intensivt jobb med att ta rom
från honorna. Tre miljoner romkorn tas varje höst från avelsfiskarna – öringar från fem jämtska stammar,
bland annat Granboöring och Bågedeöring.
Fiskeodlingens verksamhet går till störst
del ut på att uppfylla så kallade vattendo-
20
Kunden 2 | 11
mar som slagits fast av Naturvårdsverket.
Utsättningen av odlad fisk görs som en
kompensation för de laxfiskar som inte
kan vandra i älvarna på grund av vattenkraftverkens fördämningar.
I ett pumphus på gården står en stor del
av den tekniska utrustningen. I ett apparatskåp finns bland annat två frekvensom-
riktare, styrsystemet och mjukstartaren,
som kan användas om motorerna måste
startas om. Allt från ABB.
Bertil Sellsve är platschef på Bonäshamns fiskodling.
– Vår utrustning hade några år på nacken, det var dags att satsa på en ny. För
oss är säkerheten i driften av största vikt
Kundreportage
Hans Lindgren på ABB och Rickard Johansson på Jowic inspekterar nyinstallationen i pumphuset.
och med en modern utrustning ökar den.
Nu är det färre rörliga delar i styrsystemen
och därmed minskar slitaget, förklarar han.
skulle göra det bästa jobbet här. Redan
nu ser det ut som om pumparna behöver
betydligt mindre ström än tidigare, även
om vi inte har några exakta siffror ännu,
säger han.
Även Rickard Johansson, delägare och
konstruktör på elteknikföretaget Jowic, är
nöjd med resultatet.
– Trots ett pressat tidschema har allt
rullat på bra. Med de nya pumparna är det
lättare att ställa in exakta vattennivåer och
pumparna kan användas både samtidigt
och växelvis, säger han.
Ett driftlarm utlöses i snitt en gång i
månaden, oftast på grund av åska eller
snöoväder.
Tydlig miljöpolicy
Fiskodlingen har en tydlig miljöpolicy som
omfattar alla delar av driften, exempelvis
energiförbrukningen, avfallshanteringen
och utfodringen (med en exakt mängd
foder minskar spillet). Bertil Sellsve igen:
– En av anledningarna till att vi valde
just denna utrustning är att vi ständigt
strävar efter att minska vår energiförbrukning utan att göra avkall på säkerheten.
Nu är det för tidigt att peka på siffror om
hur mycket elförbrukningen minskat, men
det ser lovande ut,
säger han.
”När jag började rita på ett förslag insåg
Den nya utrustjag att vår nya frekensomriktare ACQ810
ningen togs i drift
skulle göra det bästa jobbet här.”
i början av juni.
Jonssons El i Åre
stod för installationen av el och mekanik
Men det är inget som Bertil Sellsve ligi det första pumphuset, som i dag fung- ger sömnlös för.
– Vi har ett väl utvecklat backupsystem,
erar som backup. När det var dags för
modernisering valde Anders Jönsson på så jag behöver inte oroa mig. Det känns
Jonssons El i samråd med Bertil Sellsve bra att driftsäkerheten nu ökat ytterligare.
att samarbeta med både ABB och med Våra öringar är ju det mest värdefulla vi har.
elteknikföretaget Jowic för att få tillgång
till den senaste tekniken och för att klara en så snabb installation som möjligt.
Platschef Bertil Sellsve är nöjd med den utökade
driftsäkerheten.
Fakta
Bonäshamns fiskodling
Ligger i Järpen, två och en halv mil öster om
Åre. Byggdes redan 1946 i samband med
byggnation av kraftverk i området.
Vattnet till fiskodlingarna kommer från Kallsjön,
en av Sveriges djupaste sjöar (134 meter).
Från fiskodlingen sätts varje år ut omkring
14 ton öring i olika åldrar (motsvarande cirka
700 000 fiskar). De släpps ut i ett flertal
jämtländska vattendrag och sjöar, bland annat
i Storsjön.
Bonäshamns fiskodling ägs och drivs av tio
kraftbolag.
ABB och partner
I leveransen ingick två frekvensomriktare
(ACQ810) för singeldrift av vatten- och
avloppstillämpningar, styrsystemet AC500 och
mjukstartaren PSP.
Elteknikföretaget Jowic stod för konstruktion
av bland annat apparatskåpet med larmdisplay,
där all utrustning står.
Jonssons El i Åre installerade all utrustning på
plats.
Strömavbrott varje månad
Hans Lindgren är försäljningsingenjör på
ABB i Sundsvall. Han besökte fiskodlingen i januari 2011 för att få information om
vilka förbättringar som behövdes.
– När jag började rita på ett förslag insåg
jag att vår nya frekensomriktare ACQ810
Kunden 2 | 11
21
Kundreportage
Fakta
Sysav
Bildades: År 1974.
Ägare: 14 skånska kommuner.
Verksamhet: Sysav svarar för den regionala
avfallshanteringen och återvinningen i södra
Skåne. År 2010 tog företaget hand om 916 000
ton avfall som förvandlades till 1,2 TWh värme
och 180 GWh el.
ABB
Erbjuder värdevårdsavtal, uppgraderingsprojekt,
servicetjänster och reservdelar för samtliga ABB:s
produkter och system.
Göran Lövgren, elchef på
Sysav, är nöjd med att Anette
Jansson från ABB backar
upp hans ansvar via ett
värdevårdsavtal.
Serviceavtal med två vinnare
Det här är ett avtal med två vinnare. ABB har fått ett serviceavtal som betyder
större ansvar under längre tid och som omfattar fler teknikområden. Skånska
renhållningsföretaget Sysav slipper därmed dyrbara avbrott i sin verksamhet.
Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg
P
å avstånd ser Sydskånes avfallsaktiebolags (Sysav) anläggning i
Malmö hamn ut som vilket kontorshus som helst i en storstad,
18 våningar högt, glas och stål.
Bara de höga skorstenarna visar på att
det här inte är ett vanligt höghus utan en
industrianläggning.
Det är ett hus som aldrig sover. Här förbränns avfall dygnet runt alla dagar på året,
även om det är lite lugnare under somrarna när bara en linje är igång. Resultatet
blir värme och el till invånarna i 14 skånska kommuner. Verksamheten får aldrig
stå stilla någon längre stund.
Avtal med tydligt ansvar
Då blir det också extra viktigt med det
värdevårdsavtal ABB Service tecknat
med Sysav.
– Det är ett skräddarsytt avtal på tre
år som innefattar såväl avhjälpande åtgärder som förebyggande av underhåll inom
ett brett område och ersätter ett tidigare
avtal som inte var lika omfattande, säger
22
Kunden 2 | 11
Anette Jansson på ABB Service. Med det
här går vi mer in på detalj och i fler objekt.
– Vi är mycket nöjda, säger Göran
Lövgren som är elchef och övergripande elansvarig på Sysav. ABB backar upp
mitt ansvar och jag vet vart jag ska ringa,
jag hamnar inte mellan flera leverantörer.
Det förebyggande underhållet omfattar
styrsystem, drivsystem och kraft.
– En del klarar vi förstås själva, men systemen är komplexa och interagerar med
varandra, säger Göran Lövgren. Styrsystemen installerades 2002, men har sedan
byggts på efterhand.
ABB Service gör inspektioner, mätningar, analyser och går igenom konfigurationer och loggfiler.
– Inga produkter eller system lever för
evigt, säger Anette Jansson. De har en
livscykel. När vi uppskattar att de börjar närma sig slutet kan vi ingripa genom
att rekommendera Sysav att uppgradera
eller byta ut sin enhet. Det är alltid bättre med ett planerat stopp. Om någon del
i anläggningen plötsligt stannar tar det
oftast längre tid och blir mer kostsamt att
komma igång igen.
Avtalad tid för tekniker
Tidigare gjordes en hel del jobb på löpande räkning. Nu har Sysav även inkluderat
fasta resurstimmar i sitt värdevårdsavtal.
Trots alla förberedelser kan det ibland
inträffa haverier.
– Då kommer en tekniker från ABB hit
inom en avtalad tid, säger Göran Lövgren. Dessutom vet jag alltid vem jag ska
kontakta.
Ellens Byrålåda
Från gruva till valsverk. Effektiva produktionslösningar för metall- och gruvindustrin.
ABB har ett brett produktprogram och ett omfattande servicekoncept för metalloch gruvindustrin genom hela värdekedjan – från mineraler till metall. Vi gör det möjligt
att öka både produktivitet och energieffektivitet inom alla delar av förädlingsprocessen.
Upptäck våra unika lösningar för exempelvis gruvspel, drivsystem, valsverksautomation
och metallurgi. Allt byggt på världsledande och nyskapande teknik som stärker
konkurrenskraften, sänker driftkostnaderna och minskar miljöbelastningen.
Läs mer på www.abb.se/mining
Kundreportage
Vinst för miljön
i Göteborgs hamn
24
Kunden 2 | 11
Kundreportage
Göteborgs Hamns projektledare, Nikol
Gulis, till vänster, Hans Nyberg (Stena
Line) och Knut Johansson (ABB) tittar
närmare på landanslutningen. Kabeln
manövreras från färjan med hjälp av
en kran. Även ställverksbrytare och
jordningskopplare styrs från båten via
radiokommunikation.
Kraftigt minskade koldioxidutsläpp och mycket
bättre arbetsmiljö. ABB:s lösning för landansluten
el gör att Stena Lines Tysklandsfärjor kan stänga
av sina dieselmotorer i Göteborgs hamn.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
Kunden 2 | 11
25
Kundreportage
”I takt med att det byggs
nya hamnar och tillstånd
för hamnverksamhet ska
förnyas ställs allt hårdare
miljökrav.”
I Europa finns bara en mindre anläggning av denna typ. Därför är landanslutningen i
Göteborg en viktig referensanläggning för ABB inför det förväntade genombrottet.
I
slutet av januari invigdes anläggningen som
många hoppas ska bli ett genombrott för
landansluten el i hamnar. Om hjälpmotorerna stängs av under hamnbesök finns
nämligen stora miljömässiga vinster att göra.
Tysklandsfärjorna Stena Scandinavica och Stena Germanica behöver i hamn
en effektnivå på ungefär 2,5 MW vardera. Med dieselproducerad el går det då åt
cirka 440 liter diesel per timme och färja.
Under ett normalt tio timmar långt
hamnstopp hinner ett fartyg med att släppa
ut 21 ton koldioxid. På ett år blir det i Göteborgs hamn närmare 8 000 ton koldioxid.
För att el från land ska kunna pluggas
in i fartygen krävs i de flesta fall att frekvensen ändras. På land har strömmen en
frekvens på 50 Hz (undantaget Nord- och
Sydamerika och västra Japan som har 60
Hz). På fartygen, bortsett från Östersjöflottan som har 50 Hz, är det 60 Hz som gäller.
– Genom att höja varvtalet till 60 Hz kan
man ta ut mer kraft ur motorerna. Det är
den stora fördelen, förklarar Hans Nyberg,
projektledare på Stena Line.
Verksamheten vid Stena Lines Tysklandsterminal i centrala Göteborg klassas som miljöfarlig och kräver därför tillstånd. För att förnya tillståndet hade rederiet att välja mellan
att börja producera sin el med högvärdiga
bränslen eller att ansluta sig till landström.
Landanslutning bästa alternativ
Valet föll på det senare alternativet och
Stena vände sig därför till hyresvärden
Göteborgs Hamn för att få hjälp att bygga en landanslutning.
När ett underlag tagits fram gjordes en
upphandling som vanns av företaget Processkontroll Elektriska AB som i sin tur
anlitade ABB som teknisk underleverantör.
26
Kunden 2 | 11
Projekteringen inleddes i juni 2010 och
de speciella frekvensomriktarna som inte
får störa elnätet beställdes omgående från
ABB:s fabrik i Nya Zeeland.
– Ett krav från oss var att en person
själv skulle kunna ansluta ”pluggen” utan
att lämna båten. Han eller hon skulle kunna manövrera kranen med kabeln och även
styra ställverksbrytare och jordningskopplare via radiokommunikation. Och så blev
det, säger Hans Nyberg och låter nöjd.
För Stena Line innebär den nya lösningen att företaget slipper att hyra in personal på landsidan. Dessutom har arbetsmiljön förbättrats på flera sätt.
– Om du ska producera elen själv genererar det både buller, vibrationer och utsläpp.
Det slipper vi nu, sammanfattar Hans Nyberg.
I Europa finns bara en anläggning till av
denna typ. Den ligger i Antwerpen, men är
mindre och levererar 0,8 MVA. Tysklandsterminalen har en kapacitet på 2,5 MVA
och är därför en viktig referensanläggning
för ABB inför det förväntade genombrottet för landansluten el.
En energibesparande detalj som ABB
är särskilt nöjd med är att anläggningen
kyls med så kallad fri kyla.
– Fläktar suger in luft utifrån som passerar ett filter och skapar ett kylande luftflöde i stället för att ha luftkonditionering
eller vattenkylning. Det är första gången
den här tekniken används i så stor skala, säger projektledare Knut Johansson.
Internationellt intressant
Även Göteborgs Hamn, som har hållbarhet som ett ledord, ser mycket positivt på utvecklingen med mindre utsläpp
i hamnarna.
– Vi tror att landansluten el kommer
att öka och försöker få våra kunder att
ansluta sig. Anläggningen har väckt ett
stort intresse både nationellt och internationellt, säger Nikol Gulis, projektledare på Göteborgs Hamn.
Hon berättar att i takt med att det byggs
nya hamnar och tillstånd för hamnverksamhet ska förnyas kommer det att ställas allt hårdare miljökrav.
– Då är elkraft från land ett bra alternativ.
Tyvärr finns det ännu inte någon internationell
standard för anslutningar. Dessutom saknas
den skattebefrielse som skulle göra investeringarna lönsamma. Vår förhoppning är att
både standard och skattenedsättning ska
vara på plats under 2011, säger Nikol Gulis.
Fakta
Göteborgs Hamn
grundades 1620 och hanterar årligen cirka
43,8 miljoner ton gods och 1,68 miljoner
passagerare.
Stena Line
är ett internationellt transport- och reseföretag
med linjer över hela Europa. Stena Line har
35 fartyg och förbindelser mellan åtta länder.
Företaget har 5 700 anställda.
ABB
I leveransen ingick: Frekvensomriktare (två
stycken parallellkopplade PCS100 SFC-1250
kVA), transformatorer, mellanspänningsställverk,
ventilationsutrustning, kontroll- och
säkerhetsutrustning, byggnad samt
konstruktion, provning och drifttagning.
EcoDry. Högre verkningsgrad och lägre miljöpåverkan.
Framtiden går mot energieffektivisering och miljövänligare lösningar. Energieffektivisering behövs för att vi ska lyckas minska våra koldioxidutsläpp i den utsträckning
som behövs. EcoDry är nya torrisolerade transformatorer med lägre förluster och
därmed en mycket bättre livslängdsekonomi samt en betydligt lägre miljöpåverkan.
Läs mer på www.abb.se/energi
Kundreportage
Robot utan broms
Den här ABB-roboten är ensam i sitt slag.
Först bygger den lastpallen, sedan lastar
den pallen.
– Jag har inte hittat dess motsvarighet
någonstans i världen, säger Jörgen Sedeborn på Goodtech som installerat roboten
åt Haldex i Landskrona.
Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg
H
aldex tillverkar bland annat bromsar. På den här monteringslinan
handlar det om ok och belägg
till skivbromsar för lastbilar, släp
och bussar.
Roboten står i slutet av monteringslinan och tar emot. Synen är fascinerande.
Den plockar upp en lastpall, sätter på den
en krage, avslutar operationen med något
som liknar en vänlig knuff och börjar lasta
bromsar, 20 på varje pall.
– I dag hanterar den 1 500 bromsar i
veckan, men fullt utbyggd räknar vi med
att den ska klara 5 000, säger Carl-Magnus Bertilsson på Haldex och fortsätter:
– Den bygger snabbare än någon människa och skonar dessutom vår personal.
Varje broms väger 30 kilo.
Övertygande simulering
Arbetet med att bygga upp monteringslinan påbörjades för drygt ett år sedan i
28
Kunden 2 | 11
samband med att Haldex fick en stororder från ett tyskt företag.
– Vi arbetade intensivt med viktiga
deadlines varje dag, säger Carl-Magnus
Bertilsson.
Då hade förberedelserna redan pågått
en tid. Haldex vände sig till Goodtech och
bad dem om en plan för hur linjen skulle
utformas. Det var där som idén med roboten kläcktes.
– För oss var det sedan naturligt att vända oss till ABB-enheten Robotics, säger
Jörgen Sedeborn. Vi har arbetat med ABB
i många år, den första av deras robotar
installerade vi på Volvo redan 1986.
Hos Haldex handlar det om en standardrobot som försetts med ett gripverktyg och sedan programmerats.
– Programmeringen skedde i en robotstudio där vi kan göra simuleringar med
hjälp av animationer, säger Sedeborn.
– Vi var lite skeptiska i början, men
simuleringarna övertygade oss, säger CarlMagnus Bertilsson.
Tillsammans med Haldex gjordes sedan
de praktiska testerna i Goodtechs montagehall i Karlstad, där en monteringslina
byggts upp.
Skonar personalens ryggar
Robotens arbete betyder en hel del för
Haldex.
– Det handlar om ekonomi, ergonomi
och kvalitetssäkring, säger Carl-Magnus
Bertilsson. Vi sparar in en operatör, skonar personalens ryggar och får en bättre kvalitetssäkring i så motto att roboten
sorterar bort de bromsar som har några
felaktigheter.
Goodtech ser också stora möjligheter
med roboten och dess unika egenskaper.
– Vi planerar att lansera den på en större
marknad i höst, säger Jörgen Sedeborn.
I princip alla jobbar med kragar på pal-
Kundreportage
Robotens arbete sparar in en operatör och skonar personalens ryggar. Den sorterar även bort bromsar med felaktigheter vilket innebär en kvalitetssäkring.
lar så vår robot borde kunna användas i
många verksamheter.
Roboten har uppmärksammats på mer
än ett sätt.
– Goodtech fick pris för bästa innovativa
applikation vid våra partnerdagar nu i juni,
säger Peter Öhrn på ABB. Vi tror mycket på
den här applikationen och kommer att visa
den på ABB:s kunddagar i höst (se sidan
44-45). Roboten kan göra nytta inte bara på
företag som sysslar med produktion utan
även på, exempelvis, logistikföretag.
Att göra det arbete som roboten på
Haldex utför manuellt, är både riskfyllt och
tungt. Det kan till och med vara svårt att
hitta anställda som vill göra det.
Monteringslinan och roboten invigdes
enligt plan den 11 april vilket firades med
tårta. Hittills har allt flutit på som det ska.
– Det enda som saknas är ett namn på
roboten, men det ska vi lösa snart, säger
Carl-Magnus Bertilsson.
Fakta
Haldex
Haldex med huvudkontor i Landskrona,
tillhandahåller egenutvecklade och innovativa
lösningar till den globala fordonsindustrin.
Huvudinriktningen är produkter relaterade till
fordonsdynamik, säkerhet och miljö.
Antal anställda: 2 200.
Goodtech
Goodtech startades 1913.
Företaget är organiserat i fyra affärsområden:
Solutions, Projects & Services, Environment
och Products.
Huvudkontor: Oslo.
Antal anställda: 1400.
Det är Goodtech Solutions i Karlstad som satt
samman lösningen åt Haldex.
ABB
I leveransen ingick roboten IRB 6620.
Carl-Magnus Bertilsson (till vänster) och Göran
Johnsson, båda från Haldex, samt Jörgen
Sedeborn från Goodtech.
Kunden 2 | 11
29
Kundreportage
På Etec i Oskarshamn utbildas
landets vassaste
automationstekniker. En av dem är
Veronica Nilsson.
Framgångsreceptet
stavas samarbete
med näringslivet
och generös
sponsring.
Text Kia Roman Foto Mats Samuelsson
Veronica ska bli landets
bästa automationstekniker
S
ka svensk industri fortsätta att
utvecklas, krävs innovativa och
hållbara lösningar för framtiden. Låg tröskel mellan skola
och arbetsliv, till exempel. Det är grunden
för det tekniska utbildningscentret Etec i
Oskarshamn som utbildar studenter med
bred teknisk kompetens inom bland annat
automation och elteknik.
Förutsättningen för bredd och spets är
ett nära samarbete med ett antal företag
i regionen. I skolans ledning och utvecklingsråd sitter representanter för industrin.
Utbildningarna kostar mycket mer än vad
friskolan omsätter. Underskottet betalas via
uppdragsutbildningar och bidrag på 20 000
kronor per elev från skolans fadderföretag.
– Målet är att bli bäst och det kostar. I
dag slåss arbetsgivarna om våra studen30
Kunden 2 | 11
ter. Alla som gick ut i våras fick jobb, hälften kunde välja mellan flera olika erbjudanden, säger Ylva Alexandersson, rektor och
vd för Etec.
Ett av samarbetsföretagen är OKG som
äger och driver kärnkraftsverken utanför
Oskarshamn. OKG har hos Etec byggt
upp ett fullskaligt processlaboratorium
som styrs med reglersystemet 800xA. Liksom övrig instrumentering och givare är
reglersystemet levererat av ABB-enheten
Instrumentation.
Per-Ola Olsson, specialist inom mätteknik på OKG:
– Processlaboratoriet har vi byggt både
för skolans och för egna behov. Här utbildar vi egen och inhyrd personal för att
kompetenssäkra de kunskaper som krävs
inom mät- och reglerteknik på våra kärn-
kraftsanläggningar. Allt sker i realistisk
miljö och med utrustning och lärare med
rätt tekniknivå.
Arbetskraftsbrist bromsar
ABB och OKG är överens om att det är
viktigt med företagssponsring för att skolor ska få förutsättningar att utbilda elever som är attraktiva på arbetsmarknaden.
Oro för brist på kunniga produktionstekniker och automationstekniker är anledningen till att Ove Leichsenring, affärsutvecklare på ABB-enheten Robotics, sitter med
i skolans utvecklingsråd.
– Alltför många svenska företag, framförallt små företag runt om i Småland, har inga
eller för få produktionstekniker. Det bromsar
i hög grad utvecklingen av produktiviteten
och minskar konkurrenskraften, säger han.
Kundreportage
En av få tjejer är
Veronica Nilsson som
gått det första av två
år av utbildningen till
automationstekniker.
– Jag vill ständigt ha nya
utmaningar och det får
jag här, säger hon.
På Etec kan samarbetsföretagen påverka utbildningen utifrån sina behov.
– Vi skruvar ständigt på utbildningarna
för att de ska passa, säger Johan Petersson, lärare med ansvar för yrkeshögskolans automationsutbildning.
Genom att företagen sponsrar med
utrustning får man fördelen att studenterna är väl förtrogna med instrument, system
och robotar redan när de är färdiga med
sin utbildning.
– Eleverna lär sig vårt system och blir
på så sätt ambassadörer för ABB, säger
Bengt Persson, regionchef Instrumentation
vid ABB Business center i Malmö.
ABB sponsrar flera skolor och är nöjd
med utdelningen som Etec gett.
– På Etec är de kunniga och har ett tydligt och uttalat mål med vad de vill. Vi kommer att fortsätta hjälpa till med instrument
och uppdaterad mjukvara till bra priser så
att man ständigt har fräscha system på
skolan, säger Bengt Persson som också
regelbundet föreläser på skolan.
Från skolans sida skulle man gärna se
system från fler leverantörer.
– Ute i industrin har man ofta flera olika
Fakta
Etec Oskarshamn
Initiativet till Etec, Elajos Tekniska
Utbildningscentrum, togs av
Elajokoncernens grundare Alf Josefsson.
Skolan är en friskola med riksintag. Det går
84 elever på gymnasiet och 40 studenter på
Yrkeshögskolan.
I Etecs utvecklingsråd finns representanter
för 17 företag och organisationer.
Etec anordnar gymnasieutbildningar
i automation och elteknik,
yrkeshögskoleutbildning till
automationstekniker/automationsingenjör
samt uppdragsutbildningar.
ABB
I leveransen ingår:
Massflödesmätare FCM 2000 Coriolis
Svävkroppsmätare FAM 5400
Trycktransmitter typ 265 GS
Difftrycktransmitter typ 265 DS
Mätomvandlare för temperatur TEU 315
Reglersystem 800xA
Processpanel 800-serien touch med färg
I höst levereras två robotar, en IRB 6620
och en IRB 120 samt tillgång till 50
robotstudiolicenser för simulering och
offlineprogrammering.
system. Eleverna skulle ha stor nytta av att
redan under utbildningen lära sig hur man
får systemen att kommunicera med varandra, säger Johan Petersson.
– Vi ser gärna att fler företag testar sin
utrustning här. Råkar de sedan lämna kvar
utrustningen är vi förstås väldigt glada,
säger Ylva Alexandersson.
Könsfördelningen på Etec speglar väl
industrin. En av ytterst få tjejer är Veronica Nilsson som gått det första av två år till
automationstekniker.
– Jag är utbildad konditor men har de
senaste åren jobbat skift inom pappersindustrin. Min egen frustration över att det inte
fanns några mekare på kvällstid blev startskottet att söka hit. Jag vill ständigt ha nya
utmaningar och det får jag här, säger hon.
Ylva Alexandersson, rektor och vd för Etec,
är nöjd med det goda samarbetet med ABB.
Söktrycket till hösten utbildningar är
större än någonsin. Till 28 platser på gymnasiet finns 80 förstahandssökande. Yrkeshögskolans 20 platser har 50 sökande.
För att fortsätta möta industrins behov,
har Etec ansökt om att få utbilda hydraultekniker och robottekniker från hösten
2012.
Men redan i höst väntar nyheter. Då ska
två nya robotar i fullutrustade celler vara
på plats. En välkommen uppmuntran från
ABB, Swedwood och DynaMate till Etec
att fortsätta ligga på topp.
Handplockade tjejer
Flera av de tjejer som slutfört utbildningen har handplockats till DynaMate/Scania.
– Vi vill gärna anställa fler kvinnor. Under
praktiken får de chans att visa upp sig och
många har haft goda förutsättningar för de
jobb vi haft lediga, säger Fredrik Larsen,
servicechef på DynaMate.
Kunden 2 | 11
31
Kundreportage
Sparar energi
på byggen
Långsiktigt hållbara system som sparar
energi och miljö har alltid stått i fokus
för El-Björn i Anderstorp. Med sin
senaste innovation hoppas företaget
på en revolution i byggbranschen.
Åtminstone en liten.
Text Kia Roman Foto Mats Samuelsson
A
lla som någon gång varit på en
byggarbetsplats har förmodligen
lagt märke till de blå plåtskåpen
som förser bygget med tillfällig
el. Alla dessa blå skåp kommer från ElBjörn i Anderstorp.
När bygget är klart hamnar oftast hela
elräkningen hos byggherren. Men nu ska
El-Björn se till att det kan bli ändring på
det.
e3 är ett system som, kopplat till ElBjörns skåp för tillfällig el, genom trådlös eller nätkabelbunden teknik kan mäta
energianvändningen, visualisera möjliga
effektiviseringar och styra effektuttaget
på byggarbetsplatsen.
– Med e3 öppnas möjligheten att debitera entreprenörer för den el de förbrukar,
säger Lars-Owe Kron, vd som hoppas att
e3 ska förändra hela byggbranschen och
sätta en ny standard:
– Med ökande bygg- och energipriser
32
Kunden 2 | 11
är vi helt rätt i tiden med e3. Lågt räknat
blir energibesparingen cirka 20 procent.
Okontrollerad användning
Beräkningar visar att 33 procent av Sveriges totala elanvändning går åt till fastigheter. Drygt 15 procent av det går åt i
själva byggfasen. Eftersom ingen har fullt
ansvar eller kontroll används mycket energi
i onödan. En enda genomsnittlig byggbod
förbrukar under ett år lika mycket energi
som en villa för fyra personer.
– Full värme när ingen är där, belysning som står på i tomma rum eller fläktar
som går i onödan. Det är ingens fel. Istället handlar det om att ingen har kontroll
över hur, var och när all el går åt, säger
Lars-Owe Kron.
Önskemål om ett energikontrollsystem
kom ursprungligen från byggbranschen.
Liknande system används av bostadsbolag
men kvalitetskraven på El-Björns teknik är
högre. El-Björns och ABB:s kundrelation
är minst 20 år gammal. Genom ABB fick
företaget kontakt med en tillverkare som
hjälpt till att ta fram e3.
– När El-Björn skulle välja mätsystem
till de nya byggskåpen för e3 krävdes
mätare som är godkända för att debitera
utifrån resultat ifall varje entreprenör ska
bära sina egna kostnader. Valet föll då på
ABB, säger Anders Bergström, säljare på
ABB:s affärsenhet Cewe-Control.
Påverka attityder och ansvar
Lars-Owe Kron hoppas att redan möjligheten att mäta ska påverka ansvar och attityder till elanvändningen – oavsett om man
debiteras eller inte.
Bara vetskapen om att det finns exakta siffror på varenda kilowattimme som
används kommer att leda till att färre lampor lyser i tomma utrymmen eller att fläktar
och maskiner står på i onödan.
Kundreportage
Produktnytt
Unik teknik
i nya motorpaket
Anders Bergström, säljare på ABB-enheten
Cewe-Control (till vänster) får en föreläsning av
Lars-Owe Kron, vd för El-Björn.
– Vi har en grundmurad tro att vi måste leva hållbart och arbetar ständigt för att
minska koldioxidutsläppen och hitta klimatsmarta materialval till våra produkter.
På El-Björn är miljöfrågan en ledningsfrå-
ga. Ingen ska kunna säga att vi använder produkter som är farliga för människan eller naturen, säger Lars-Owe Kron.
Fakta
Anders Bergström, ABB, och Lars-Owe Kron,
El-Björn, med en energimätenhet med datakommunikation för El-Björns skalbara BCSsystem.
El-Björn
utvecklar, tillverkar och marknadsför tillfälliga
lösningar inom kraft, ljus och klimat. Kunderna
är proffsanvändare, främst bygg- och
uthyrningsföretag i Norden och Baltikum.
81 personer är anställda.
ABB
I leveranserna till BCS-systemet (byggcentralsystem), där e3 kan monteras, ingår:
Elmätaren OD4110
Effektbrytare Tmax
FastLine
Säkringslastbrytare OS
Anslutningsdon typ IEC
ABB har utvecklat en ny serie motordrivpaket där en ny, unik rotor utan
lindningar kombineras med ny mjukvara i frekvensomriktare. Resultatet är
upp till 40 procent högre verkningsgrad samt lägre driftstemperatur.
Drivpaketen består av synkrona
lågspänningsmotorer och frekvensomriktare och de lanseras i två varianter: High Output (HO) med hög uteffekt, och Super Premium Efficiency
(SPE) med hög verkningsgrad.
Produktserien SPE ger upp till 40
procent lägre förluster och uppfyller motsvarande den kommande
högsta verkningsgradsklassen IE4.
SPE-serien riktar sig till användare
med höga krav på verkningsgrad
och tillförlitlighet.
HO-serien ger mer effekt per kg
motor och riktar sig till användare
som vill kunna utrymmesoptimera.
Vid en given uteffekt är HO-motorn upp till två axelstorlekar mindre
än motsvarande induktionsmotor.
HO-serien är utvecklad speciellt för
varvtalsreglerade drifter.
– Våra kunder kan få det bästa
av två världar. Prestanda i klass med
en permanentmagnetmotor, men
också robust och tålig som en induktionsmotor, säger Stellan Rosenquist, produktchef på ABB Svensk
försäljning, Motorer och drivsystem.
www.abb.se
Nya operatörspaneler
till PLC-system
Nyligen presenterade ABB nya grafiska operatörspaneler, från 4,3 tum
till 15 tum, avsedda för alla typer
av PLC-enheter. Touchpanelerna
är användarvänliga och baserade
på Windows CE. I panelerna finns
även webbläsare för visning av
bilder på den integrerade webbservern i AC500. (Mer om PLC-system
på sidan 39.)
www.abb.se/plc
Kunden 2 | 11
33
Kundreportage
Ökad produktion
med mindre energi
Massabruket Waggeryd Cell i Småland
har fått tillstånd att öka sin produktion
rejält. Därför investeras i nya motorer för
att öka verkningsgraden och förbättra
energieffektiviteten.
Text Lars Edkvist Foto Mats Samuelsson
W
aggeryds Cell tillverkar massa som säljs på en global
marknad. Ungefär 70 procent går till Asien, resten till
Sverige och övriga Europa. Produktionen
ska nu öka från 125 000 till 175 000 ton.
– Vi har en god efterfrågan, men skulle
önska högre priser. För att möta den ökande efterfrågan har vi sökt och fått tillstånd
att tillverka mer massa, berättar fabrikschef Michael Nylander.
För att höja kapaciteten på ett hållbart sätt har företaget i samband med ett
planerat stopp i maj installerat ny teknik
för att öka verkningsgraden och förbättra kvaliteten. Bland annat har man installerat en ny huvudmotor för raffinör 1 och
flera andra motorer. I raffinören bearbetas
flisen mekaniskt för att frigöra fibrerna.
– Den gamla huvudmotorn var över 20 år
gammal och dokumentationen var bristfällig. Förutom bättre prestanda innebär bytet
en ökad driftsäkerhet och en ökad trygghet. Genom att byta motor tjänar vi pengar både på minskad energianvändningen
och på minskat underhåll. Vi har i dag en
tillgänglighet på 94 procent och vill förbättra ytterligare, säger Andreas Råvik, el- och
instrumentchef på Waggeryd Cell.
Motor med två startmöjligheter
Upphandlingen inleddes hösten 2009 och
ett halvår senare stod det klart att uppdraget gick till ABB.
34
Kunden 2 | 11
– En bättre teknisk lösning till ett bra
pris, motiverar Andreas Råvik valet. Att
ABB kunde erbjuda en omfattande serviceorganisation på nära håll påverkade
också valet av leverantör.
En komplikation i valet av startsätt för
huvudmotorn är att elnätet vid vissa tillfällen, till exempel vid underhåll av en av de
matande transformatorerna, inte är starkt
nog för en direktstart. Samtidigt fanns det
ett önskemål om en flexibel lösning för att
i en framtid med ett stabilare nät kunna
direktstarta motorn.
– Här gällde det att tänka i nya banor.
Lösningen blev en motor utförd för både
direktstart och ponnymotorstart. Vi tog fram
– Det var ett avancerat lyft när huvuden lösning med en huvudmotor som klarar maskinen skulle lyftas in genom en relatvå startmöjligheter och en mycket kompakt tivt liten öppning och sedan vinklas för att
AC-motor för ponnystart, berättar Arnold komma in i byggnaden, berättar Lars B
Peterson, projektledare på ABB.
Andersson, försäljningsingenjör på ABB.
Huvudmotorn är tillverkad av ABB i SveMycket kablage skulle också bytas.
rige och ponnymotorerna kommer från ABB Samtidigt installerades bland annat ny
Italien. Även huvudmotorn till raffinör 2 för- motorkontrollpanel och ett nytt reläskydd.
– Den nya utrustningen förenklar en optisågs samtidigt med en likadan ponnymotor.
En ACS800 med motorkontaktorer matar båda ponnymotorerna.
”Genom att byta motor tjänar vi
Förutom att effekten ökar från 10
pengar både på minskad energitill 12 MW, så är den nya motorns
användning och på minskat
verkningsgrad högre.
underhåll.”
Det var inte okomplicerat att
installera den 25 ton tunga utrustningen under det nio dagar korta stoppet mal styrning, konstaterar Andreas Råvik.
– Under ett sådant här stopp där mycki maj. Motorbytet var bara ett av 13 jobb
et ska göras under kort tid är det viktigt att
som gjordes under stoppet.
Kundreportage
Från vänster: Lars B Peterson (ABB), Michael Nylander (Waggeryd Cell), Arnold Andersson (ABB) och Andreas Råvik (Waggeryd Cell), har alla varit
engagerade i projektet under stoppet som endast varade i nio dagar.
säkerheten hålls på en hög nivå. Därför är
alla våra medarbetare utbildade i säkerhetstänkande. Varje morgon under installationsperioden har vi också haft ett planeringsmöte gemensamt med övriga inblandade. Vi är
mycket noga med att sköta både arbetsbevis och driftsbevis, säger Lars B Peterson.
Vid stoppet byttes även flera motorer
ut till ABB:s M4BP-motorer samt försågs
med frekvensomriktare.
– Frekvensomriktare ger energibesparing
genom att utrustningen kan drivas med ett
lägre varvtal, det sammantaget med dessa
motorers högre verkningsgrad leder till en
lägre drifttemperatur, vilket förlänger livslängden hos motorerna, säger Arnold Andersson.
Ökad kapacitet och bättre miljö
Investeringen i nya motorer är ett led i det
större miljö- och effektivitetsarbete som
görs på Waggeryd Cell. Det minskar energianvändningen med 500 000 kWh vilket
är en stor vinst också för miljön.
– Vi är med i Energimyndighetens energiledningssytem (ELS) för att optimera energianvändningen. Det innebär att vi gör vår verksamhet mer hållbar, säger Michael Nylander.
Waggeryd Cell planerar fortsätta investeringar i ökad kapacitet och samtidigt förbättra miljön.
– I dag eldar vi pannan med gasol. Vår
nästa stora investering blir en ny panna
som kan eldas med biobränsle. På det
sättet kan vi också minska våra utsläpp av
koldioxid, säger Michael Nylander.
Fakta
Waggeryd Cell AB
Waggeryd Cell AB är ett dotterbolag till ATA
Timber. Produkten är en mekanisk CTMPmassa som kännetecknas av hög styrka.
Årsproduktionen har ökat från 55 000 ton
till 125 000 ton under en tioårsperiod och
ska nu upp till 175 000 ton.
Antalet anställda är 43 personer.
ABB
I leveransen ingick:
Raffinörmotor typ AMS 800LH 12 MW
Motorkontrollpanel med PLC-system AC500
Byte av reläskydd samt nytt smörjoljeaggregat
Byte av ponnymotorer typ Drive-AX 315L.5 med
frekvensomriktare ACS800
Asynkronmotorer M4BP, IE3
Kunden 2 | 11
35
Intervju
Björn Söderberg säger att
han i Nepal upptäckte en
gemenskap han inte upplevt
tidigare och en vilja till verklig
förändring. I höst ska han
tala på ABB-dagarna.
Entreprenör med patos
Med ett socialt patos utöver det vanliga gav sig den unge
entreprenören Björn Söderberg ut i världen. Tio år senare har
han startat fyra företag i Nepal och fått perspektiv på Sverige.
Text Mats Lundström Foto Kalle Assbring
V
äxjösonen Björn Söderberg håller seminarium på ABB-dagarna i höst. Han bor sedan länge
i Nepals huvudstad Katmandu,
men är i Sverige ett par gånger om året
för att föreläsa.
Hans budskap är att det inte räcker
med att skriva policydokument om soci36
Kunden 2 | 11
alt ansvarstagande (CSR). Det är snarare
något som måste genomsyra hela företaget. CSR blir lönsamt först när det omsätts
i praktisk handling.
Det är många som vill höra Björn Söderbergs historia. Han är en efterfrågad föreläsare och har man en gång träffat honom
förstår man varför. Vi sitter på en lunch-
restaurang vid centralen i Stockholm i maj.
Nästa morgon ska Björn Söderberg lämna Sverige igen för att återvända hem till
Nepal. Företagen han startat, varav flera
sysslar med att återvinna sopor i Katmandu, behöver omvårdnad.
Medan Björn Söderberg äter lax med
spenat och potatis frågar jag honom var-
Intervju
rätt, annars stänger Mao-gerillan företaget
även om den gamla gerillan nu mer är ett
statsbärande parti, berättar han.
En föreställning om tredje världen är att
arbetskraften är utbytbar. Det stämmer inte,
menar Björn Söderberg. Själv har han satsat på att utbilda sina medarbetare som
nu mer uppgår till ett femtiotal. En lärare anställdes för att lära personalen i återvinningsverksamheten att läsa och skriva.
– Tack vare det minskade motsättningarna till ett minimum samtidigt som produktiviteten fördubblades. Ta bara en sån sak som
att kunna läsa anställningsvillkoren eller förstå varför lönenivåerna skiftar. Jag trodde att
jag gjorde en god gärning. Visst, det gjorde
jag, men det jag egentligen upptäckte var
ett bättre sätt att driva företag på.
Företagsledaren Björn Söderberg har
också uppmuntrat fackföreningar. Då räcker det med att löneförhandla med facket
någon gång om året, resonerar han.
för Nepal, trots extrem fattigdom, är möjligheternas land. Han tvekar för en gång
skull med svaret. Inte för att han inte tror
på Nepal utan för att undvika plattityder.
– Jag tycker det är fantastiskt att människor trots allt har förmåga att se möjligheter. I Nepal är man bra på att hitta enkla
praktiska lösningar. I Sverige säger man
för ofta ”det går aldrig”.
Upp och nervänt
Björn Söderberg sätter genast igång att
berätta om olika situationer där uppfinningsrikedom och sunt förnuft hjälpt hans
nepalesiska företag och dess anställda.
Man häpnar med svenska mått mätt över
de upp och nervända förhållandena.
– Det är ingen brist på arbetskraft,
men många företag i Nepal lägger ändå
ner på grund av problem med anställda.
Det beror ofta på den låga utbildningsnivån. Dessutom måste anställda hanteras
Företagsamhet bästa biståndet
Det är få svenskar i Nepal. Det finns en
del turister och biståndsarbetare, men inte
mycket mer. Björn Söderberg är kritisk till
traditionellt bistånd:
– Jag har sett många exempel på hur
bistånd ger fel resultat. Det viktiga är snarare
att skapa förutsättningar för att kunna kämpa och förändra, säger han och fortsätter:
– Företaget som uppfinning tillhör de viktigaste som mänskligheten har gjort. Företag är ett verktyg att förändra människors
liv till det bättre. Bistånd eller bidrag föder
bara beroende. Tillförs istället nytta i form av
riktiga arbeten i företag skapas oberoende.
Björn Söderberg menar att en koncern som ABB verkligen kan göra skill-
Personligt Björn Söderberg
Ålder: 29
Bakgrund: Gick naturprogrammet
på gymnasium i Växjö. Älskade fysik,
men inte i skolan.
Yrke: Entreprenör.
Familj: Gift i Nepal, ett barn.
Startade företag: Watabaran BioFuel (tillverkning av briketter), Fair
Enterprise Network AB (föreläsningar),
Watabaran Cards & Paper Creations
(vykort och almanackor), WebSearch
Professional (webbutveckling), Dynamic Media (datorsupport, Växjö).
Utmärkelser: Årets talare 2008 (Talarforum), Framtidens ledare 2007 (JCI),
Sveriges mest spännande entreprenör
2004 (Företagarna & Shortcut).
Intressen: Gillar att läsa, särskilt
fantasy-böcker. ”Där vet man alltid vem
som är god och vem som är ond.”
”Företag är ett verktyg att förändra
människors liv till det bättre. Bistånd
eller bidrag föder bara beroende.”
nad i Nepal. Landet har konstant brist på
elenergi trots den stora potentialen när
det gäller vattenkraft.
– Fallhöjderna för vatten är enorma i
Nepal. Det finns gigantiska möjligheter för
vattenkraft. Dessutom är det mycket lät�tare och bättre att driva ett sånt projekt
än att ha en organisation för CSR som
bara skriver policy-dokument. Överhuvudtaget är det intressant att hitta kopplingar mellan CSR och företags lönsamhet, säger han.
Kunden 2 | 11
37
Kundreportage
I slutet av produktionskedjan finns roboten som plockar färdiga förpackningar och lastar dem på en pall. Från vänster:
Kai Stålhand (ABB), samt Peter Ulveland, teknisk chef, och produktionschef Petter Fetz (båda från Santa Maria).
Robot förtjust i tortillas
Tortillabröd? Det måste komma från Mexiko. Glöm det. Brödet
tillverkas troligen i Landskrona. Där produceras en miljon tortillabröd – om dagen. Inte konstigt att det behövs robotar för att
hinna med.
Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg
R
oboten är en riktig arbetshäst med
många användingsområden. Den
här byggdes någon gång mellan 2002 och 2004, men renoverades 2010. Roboten styrs av en liten
dator som kan programmeras för hundratals olika uppgifter.
– Jag tror att just det här exemplaret
stod i en bilfabrik tidigare, säger Kai Stålhand från ABB:s enhet Robotservice. Att
38
Kunden 2 | 11
den är begagnad betyder bara att den är
prisvärd. Roboten är renoverad, alla slitna
delar är utbytta och den är i skick som ny.
– Den levererades i höstas och startades i november, säger Petter Fetz, som
är produktionschef på Santa Maria. ABB
gjorde programmeringen och allt har fungerat bra sedan installationen.
För 17 år sedan stod kryddor för 70
procent av produktionen hos Santa Maria
och Tex Mex-mat för endast 15 procent.
I dag är det Tex Mex som dominerar med
över 56 procent.
En av två fabriker ligger utanför Landskrona, i ett gammalt bageri.
– Det går inte att utvidga mer här, säger
Fetz. Därför byggde vi en ny anläggning,
Kronan, en bit härifrån.
Historien om tortillafabriken börjar med
vd Lars-Olof Mattsson.
Kundreportage
”Den rena miljön gör att brödet kan bakas
utan konserveringsmedel och ändå ha en
lång hållbarhet. De flesta råvarorna försöker
vi köpa lokalt, som vete och rapsolja.”
– Han var ofta ute i världen för att hitta
nya spännande kryddor och mattrender.
Lars-Olof var övertygad om att Tex Mex
skulle bli nästa trend i Skandinavien och
satsade målmedvetet. 1991 lanserades Tex
Mex-konceptet och blev snabbt en succé.
Kliniskt ren miljö
1994 köptes ett eget bageri i Vadensjö utanför Landskrona där en svensk variant av tortillabröd utvecklades. Början blev besvärlig.
– Brödet höll inte. Efter tre till fyra dagar
var det antingen stenhårt eller mögligt. 90
procent kom i retur.
Fabriken fick byggas om, byggnaden
tätas, luften renas och det byggdes inpasseringsslussar för personalen. 1995 hade
man löst de flesta problemen.
I dag byter de anställda om två gånger
innan de kommer in i själva produktionsdelen; från ytter- till innekläder för den så
kallade yttre hygienzonen och till slut till
hygienkläder för den inre zonen.
Plockar och packar
Det mesta sker automatiskt. Först knådning av degen som består av vete, vatten, salt och bakpulver, sedan gräddning
och packning.
– Den rena miljön gör att brödet kan bakas utan konserveringsmedel och ändå ha
en lång hållbarhet. De flesta råvarorna försöker vi köpa lokalt, som vete och rapsolja.
Tillsammans tillverkar den nya fabriken
Kronan, och den gamla i Vadensjö, ungefär en miljon tortillabröd per dygn.
I slutet av kedjan står roboten från ABB.
– Vi har tre stycken, säger Petter Fetz.
Två här i Vadensjö och en i Kronan.
En robot plockar färdiga förpackningar
och lastar dem på en pall. De andra står
inne i den inre hygienzonen.
– Att vi och Santa Maria valde just den
här roboten beror främst på att den har
en räckvidd på 2,8 meter och dessutom
lyfter 150 kilo längst ut på armen, säger
Kai Stålhand.
Produktnytt
I det nya sortimentet finns tre nya
FlexGrippers. Ett Clamp-gripdon i två
storlekar, ett kraftigt Claw-gripdon (bilden)
samt ett vakuumgripdon.
Robotrevolution
inom palletering
Tex Mex utvecklades på gränsen mellan Mexiko
och Texas och spred sig snabbt över USA. I dag
finns Tex Mex i världens alla hörn och är mycket
populärt också i Sverige.
Fakta
Santa Maria
Företaget har fabriker i Sverige, England och
Belgien. Tyngdpunkten i försäljningen ligger i
Norden.
Sortimentet omfattar förutom Tex Mex
också Thaimat, Indisk mat, grill och kryddor.
Produkterna säljs i 30 länder.
Santa Maria har 1 200 anställda varav 552
i Sverige.
ABB
I leveransen ingår serviceavtal, reservdelstillgänglighet och så kallad ”step up”, det vill säga
uppgraderingar, av gamla robotar.
Det finns flera anledningar att välja ABB:s
certifierade renoverade robotar. Förutom
professionell assistans vid val och konfiguration
av robotarna så ökar robotrenoveringen
utrustningens livslängd, ger stor förräntning på
investeringen och lägre livscykelkostnad. ABB
levererar robotarna med 6 eller 12 månaders
garanti. Garantin gäller internationellt genom
ABB:s globala servicenätverk.
ABB lanserar två nya robotar speciellt
utformade för palletering. Den ena är
IRB 760 som är särskilt utformad för
fullagerpalletering. Den andra är den
kompakta IRB 460, som är världens
snabbaste palleteringsrobot, och har
en lastkapacitet på 110 kg. Den allra
mest revolutionerande delen av det nya
palleteringssortimentet är programvaran RobotStudio Palletizing
PowerPac. Denna programvara för PC
gör att användare kan konfigurera,
simulera och programmera ABB-robotar och ABB-gripdon för palletering
med små eller inga krav på tidigare
erfarenhet av robotprogrammering.
Nya funktioner i AC500
PLC-systemet AC500 har fått fler
Ethernet-funktioner för kommunikation. Bland annat inbyggd webbserver som gör det möjligt att läsa
och skriva till PLC-systemet från
extern dator med vanlig webbläsare
var man än befinner sig. Andra nya
Ethernet-funktioner som vidgar möjligheterna är till exempel SNTP-tidssynkronisering och funktionsblock
för TCP/IP-socketprogrammering
för egna TCP/IP-protokoll. Även den
mindre AC500-eCo har utrustats
med Ethernet-kommunikation.
www.abb.se/plc
Kunden 2 | 11
39
Profilen
Högsta produktivitet och tillgänglighet är målet för industrin där en effektiv automation är medlet, säger Lena Nyberg på ABB:s division Process Automation.
Full koll på fabriken
När automationssystem hänger samman ger det inte
bara full koll på hela fabriken. Det skapar också höjd
produktivitet och energieffektivitet.
Text Marianne Lindeborg Foto Lasse Fredriksson
40
Kunden 2 | 11
Profilen
I
Sverige finns många energislukande
industrier och för dem är energieffektivitet ett angeläget ämne. Industrin kan
därför spela större roll än vad många
tror i den gemensamma strävan efter ett
hållbart samhälle.
– Alla industrier tänker på det och arbetar för högre effektivitet. Vi har exempelvis
pappersbruk som är mästare på att optimera sin produktion, säger Lena Nyberg,
marknadskommunikatör på ABB:s division
Process Automation.
Ute hos kundföretagen har Lena Nyberg
noterat att energieffektivitet ofta behandlas som en fråga om hög tillgänglighet.
– Stabil och jämn produktion är det
bästa för optimal energianvändning. Står
det stilla kan fabriken ändå dra 50 procent
av energin – utan någon produktion alls.
Med en jämn produktion arbetar utrustningen på bästa möjliga sätt. Start och
stopp sliter på maskinerna; stora maskiner
frestar momentant på kraftförsörjningen
vid varje ny start. En del av utrustningen måste gå även om det inte produceras något.
– De som jagar hög tillgänglighet vill veta
hur man får tag i problem med utrustningen innan det blir stopp, de vill förebygga
och kunna undvika. Då är god översikt över
hela processen och anläggningens komponenter oerhört viktig, säger Lena Nyberg
och visar på skärmarna i demorummet
hos ABB Process Automation i Västerås.
Framför henne står den senaste modellen av operatörsarbetsplats som visas för
kunder och andra intressenter. Arbetsbord, storskärm och några mindre bildskärmar med grafiska bilder från en fejkad
fabrik, komplett med både tillverkningsprocess, utlastning, kraftförsörjning och
underhållssystem.
När Lena Nyberg högerklickar på en
ventil leder det till mängder av information.
– Operatörerna behöver relevant information och bra visualisering av hela fabriken. Med bra underlag förstår de förloppen, ser samband och kan ingripa innan
det händer något oväntat.
Högerklicket aktiverar också underhållssystemet.
– Om ventilen behöver servas kan operatören enkelt lägga en felrapport direkt i
underhållssystemet och underhållsteknikern kan rycka ut på en gång, innan ventilen kärvar ihop.
– När vi på ABB analyserat händelser
och driftstopp har vi beräknat att denna
koppling mellan styrsystem och underhåll
kan reducera stoppen med uppåt 20 procent, berättar Lena Nyberg.
Jämn produktion och hög tillgänglighet
är faktorer för att nå hög energieffektivitet men också en säkerhetsfråga då risker för människor och miljö kan uppstå
vid oväntade stopp.
Mindre spill och mindre el
Med sikte på ett hållbart samhälle bidrar
en bra automationslösning också till ökad
produktkvalitet vilket minskar kassationen
och därmed ”onödig” produktion, och till
besparingar i form av mindre råvaruförbrukning och allmänt lägre energiåtgång.
Lena Nyberg pekar och plockar fram
data ur styrsystemets innanmäte: ”när
operatörerna har koll på kraftförsörjningen kan de ingripa om det varnar för fel
och styra för att hålla uppe produktionen
på bästa sätt”, ”när energiåtgången visualiseras i realtid kan den styras mot lägre
förbrukning”.
Hon nämner en energislukande apparatur som oftast kan regleras till mycket lägre energianvändning: ventilationen.
– Enbart gruvornas ventilation lär ta
bortåt en procent av Sveriges elanvändning. Med bra styrning kan både sådan och
Personligt Lena Nyberg
Utbildning: Civilekonom.
Kom till ABB: 1985.
Bor: Västerås.
Familj: Tre barn.
Fritid: ”Nää…ingen egen, direkt. Det
är jobbet och framför allt barnen.
Följer dem i deras fritidsintressen…”
”Med sikte på ett hållbart samhälle bidrar
en bra automationslösning också till
besparingar i form av mindre råvaruförbrukning och allmänt lägre energiåtgång.”
vanlig fabriksventilation automatiseras till
att gå helt efter behov. Och man kan styra ner den exempelvis om produktionen
behöver mer energi, och på så vis slippa
gå över en viss maxförbrukning av el. Att
minska belastningstoppar på elnätet är
en del av arbetet för ett hållbart samhälle.
Bästa möjliga produktion
– Kundbesök är fantastiskt roligt och lärorikt. Att se hur kunder jobbar för att optimera sin produktion, vilka problem de har
och framför allt vilka visioner de har, säger
Lena Nyberg.
Optimalt är att producera i jämnt flöde
med minsta möjliga resurser. De som är
duktiga på det vet att det kräver analyser,
och det kräver i sin tur tillgång till korrekta
data. Analyserna kan i många fall ta både
tid och kraft.
– Det kan bli en enorm manuell hantering om fabriken har öar av automation
med olika system för olika uppgifter.
Hon har varit på ABB ett antal år och
sett utvecklingen av System 800xA som
skett med allt detta i sikte.
– Målet har hela tiden varit att skapa en
enda miljö med alla data. Produktionen,
kraftsidan, underhållssystem, labbsystem,
instrumentering, affärssystem – vi har tagit
nya steg hela tiden, lagt till mer och mer funktionalitet, säger Lena Nyberg och fortsätter:
– Vi ser hur företagen använder överblicken och helheten för ökad produktivitet
och ökad energieffektivitet. Våra kunders
visioner för framtiden ligger till grund för
hur vi fortsätter att utveckla våra system.
Att omfatta alla fabrikens system i ett
enda ger också en bättre arbetsmiljö och
underlättar kommunikationen mellan olika arbetskategorier.
– Ett gemensamt system och gemensam arbetsmiljö gör att alla pratar samma
språk och har samma beteckningar på
komponenter. Det blir färre missförstånd
och de anställda har samma bild av produktionen – det är ett viktigt steg för att
företaget ska nå sina mål för energieffektivitet och produktivitet på ett bra sätt.
– När kommunikationen och samarbetet fungerar kan allas kompetens utnyttjas
fullt ut och det är då det lyfter!
Kunden 2 | 11
41
Nya kontroll och skyddsapparater. Smart teknik
för pålitliga prestationer.
Välkommen till nästa generation kontroll och skyddsapparater från ABB.
Tuffa scenarier kräver absolut pålitlighet. Dålig nätkvalitet med spänningsvariationer
eller korta spänningsfall är inte ett alternativ.
Vår nya unika kontaktor kan styras med såväl AC som DC. Minskad
energiförbrukning är en självklarhet. Läs mer på www.abb.se/lagspanning
ABB AB
Cewe-Control
Telefon 021 32 50 00
Gästkrönika: Anders Geidemark
”Du har väl en
väldigt fin kamera?”
Den vänliga gamla damen skakar min hand
och tackar för utställningen som hon funnit
intressant, men som hon först uppfattat
som ”målad konst”. Jag anar en besvikelse
i det vackert fårade ansiktet, att galleriets
väggar visat sig fyllda med printade fotografier på canvas, istället för ”riktig konst”.
Den tappert leende kvinnan finner
dock snabbt en förklaring till bildernas
skönhet:
– Du har väl en väldigt fin kamera förstår jag!
De flesta fotografer känner igen kommentaren – som ofta förs fram mer som
ett odiskutabelt konstaterande än som
en fråga – och alla fotografer har någon
gång försökt med en nyansering; till försvar för sin lilla sårade inre bildskapare.
Jag har själv hört mig dra till med:
– Javisst, precis som en yrkesmässig snickare använder en bra hammare måste också jag ha bra grejer när jag
fotograferar; men det är inte snickarens
hammare som bygger hus.
Eller den här något mer ironiska
klassikern:
– Javisst, och jag känner en fantastiskt skicklig och framgångsrik författare;
men så har han ju också en väldigt fin
ordbehandlare ...
Den här sympatiska personen får
dock bara mitt vanligaste svar:
– Absolut, jag har en mycket fin
kamera.
Damen nickar belåtet, tackar än en
gång, och vi skiljs i samförstånd utan att
diskutera konstigheter som linjeperspektiv, komposition, kreativ oskärpa och
känslogestaltning – det var ju ändå ingen ”riktig konst”.
Den gamla damen har förstås, på ett
sätt, till hundra procent rätt. Utan tek-
niska innovationer skulle jag, och andra
med bildskaparambitioner, fortfarande
vara hänvisade till att måla på grottväggar. Sedan hundratusentals år vilar vårt
mänskliga kulturarv på tekniska innovationer. Utan teknik och framsteg; inget
samhälle. Så är det bara. Det nya är att
vi i dag talar om innovationer för ett hållbart samhälle. Vi har förstått att en del
geniala tekniska landvinningar inte nödvändigtvis varit bra för vårt samhälle –
ja, för hela vår livsmiljö.
Alla vet det, alla företag och industrier med spjutspetsteknologi tävlar om
det. Och vilken fantastiskt vacker tävlan;
strävan för hållbara samhällen, hållbara
livsmiljöer!
Låt oss alla heja på, och låt oss alla
hjälpas åt, inte minst genom att hela
tiden välja produkter och lösningar som
visar på långsiktigt hållbar teknologisk
utveckling.
Och tänk vad underbart, då en framtida utställningsbesökare som blivit stående framför mina bilder, utbrister:
– Ja, du har väl en väldigt fin kamera
förstår jag, men utan sådana där naturmotiv hade du ändå inget att komma
med!
”Låt oss alla heja på,
och låt oss alla hjälpas
åt, inte minst genom att
hela tiden välja produkter
och lösningar som visar
på långsiktigt hållbar
teknologisk utveckling.”
Fotnot: Anders Geidemark är född 1963 och
uppväxt med ”skogen in på knutarna” i södra
Bergslagen. Naturfotograf, skribent och ofta
anlitad föredragshållare.
Kunden 2 | 11
43
Möt ABB i höst
ABB-dagarna 2011: det hållbara
Höstens ABB-dagar blir extra intressanta. Vi tar bland annat upp hur
ABB:s produkter redan i dag bidrar till
det hållbara samhället och hur vi tillsammans kan öka både produktivitet
och energieffektivitet. Det blir en dag
med inspirerande föreläsningar och
möjlighet att mingla med kollegorna i
branschen.
44
Kunden 2 | 11
A
BB-dagarna blir allt mer populära.
Förra året kom nära 2 000 kunder vilket var nytt rekord. Det är
helt enkelt en utmärkt möjlighet
att ta del av nyheter. Här kan du även få
veta mer om ABB:s utbud som företaget
kanske inte använder i dag, men som kan
bli intressant i framtiden. ABB-dagarna är
också ett tillfälle att umgås under trevliga
former vid den gemensamma middagen
som avslutar dagen.
I år är det ovanligt många spännande
föredrag att välja bland där ABB presenterar den energieffektiva tekniken som gör
att tillgången på förnybar energi ökar. Fak-
www.abb.se/evenemang
samhället är mer än en vision
tum är att det redan i dag är möjligt att
minska de totala energiförlusterna med
upp till 30 procent i industrier, i kontor, i
sporthallar eller i hemmen.
ABB har tekniken för det, oavsett om
det handlar om smarta elnät, energieffektivisering inom industrin eller utveckling av
tekniska lösningar för så kallade aktiva hus.
Här kan du få idéer på vad du kan göra
för att bidra till ett hållbart samhälle.
Bland de många och skiftande seminarierna märks ”Framtidens fabrik – En del i
det Hållbara samhället”, ”Intelligenta lösningar för elkraftsdistribution” och ”Värdehöjande livscykeltjänster för drivsystem”.
Är du systemintegratör eller konsult med
fokus på integrering och automation? Då
finns ytterligare seminarier på förmiddagen
där nyheter utlovas (läs mer på sidan 46).
ABB-dagarnas program avslutas med
inspirerande gästföreläsare som Göran
Adlén, Björn Söderberg eller Martin Falklind. Dessutom kommer personer från
ABB:s ledningsgrupp att finnas på plats
för att tala och träffa våra kunder.
Programmet under eftermiddagen kan
variera något mellan orterna. Naturligtvis
finns även en utställningsdel där ABB presenterar nyheter. Kvällen avslutas med middag och trevlig underhållning.
Fakta
På ABB:s webbplats kan du läsa mer
om programmet och se vilka seminarier som ges i din region. Boka in den
dag som passar dig i din kalender och
anmäl dig på www.abb.se/evenemang
29/9
6/10
20/10
25/10
27/10
1/11
Västerås
Karlstad
Jönköping
Storvik
Stockholm
Örnsköldsvik
3/11
10/11
17/11
22/11
1/12
8/12
Sundsvall
Göteborg
Malmö
Luleå
Norrköping
Umeå
Kunden 2 | 11
45
Möt ABB i höst
Motorer och frekvensomriktare på turné
ABB återupprepar succén med att besöka kunderna på plats och visa produkter.
– I år presenterar vi våra nya energieffektiva synkronmotorer med drivsystem och de nya frekvensomriktarna med
inbyggda säkerhetsmoduler, säger Annica
Jansson, kommunikatör på ABB.
En bussturlista är spikad med 24 städer inbokade. Turnén började i Kiruna den
5 september och kör sedan genom hela
Sverige. Avslutning i Malmö sista veckan
i november.
Det är en uppskattad turné och många
kunder har redan anmält sitt intresse för
att besöka bussen.
– Det är lättare att vi kommer ut till kunden och parkerar utanför deras anläggning
eller industri. Då är det bara att komma
ut och besöka oss en timme istället för
att ta en eller flera dagar för att gå på en
mässa. Vi ser fram emot att få träffa riktigt
många kunder och besökare i vår buss.
Alla är välkomna, säger Annica Jansson.
En utförlig turlista finns på ABB:s
webbplats:
www.abb.se/frekvensomriktare
www.abb.se/motorer&generatorer
Håll utkik efter den här bussen i höst.
Turlista
Vecka
Vecka
Vecka
Vecka
36-37: Kiruna, Gällivare, Luleå, Piteå och Skellefteå
38-39: Umeå, Sundsvall, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Söderhamn, Östersund
40: Gävle, Sandviken, Avesta,
och Borlänge
41: Västerås
Vecka
Vecka
Vecka
Vecka
Vecka
Vecka
42:
43:
44:
45:
46:
47: Karlstad
Stockholm
Norrköping
Jönköping
Göteborg,
Uddevalla
Helsingborg
och Malmö
SPCI hälsar
på hos ABB
Många nyheter
för systemintegratörer
SPCI:s höstmöte 23–24 november hålls
i Västerås och innehåller besök på ABB.
Branschföreningen, SPCI (Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörerna) har årliga höstträffar som turnerar runt i Sverige med åtföljande besök på olika bruk.
Istället för ett besök på ett bruk valde SPCI i år att besöka ett internationellt
företag som ABB för att lära om företagets olika verksamheter. Tanken med
ABB-besöket är att inspirera och skapa
kunskapsutbyte.
Mötet äger rum i Stadshotellets konferensanläggning där ABB Sveriges
vd, Johan Söderström, ska hålla inledningsanförandet.
Förutom det sedvanliga konferensprogrammet ingår besök på ABB, bland
annat på Corporate Research och olika
affärsenheter som Machines, Robotics
och Process Automation.
I samband med ABB-dagarna anordnas
seminarier för systemintegratörer och
konsulter med fokus på integrering och
automation.
– Eftersom ABB-dagarna börjar efter
lunch utnyttjar vi förmiddagarna. Årets
agenda präglas av mycket nyheter, utlovar Jan Wallenäs från ABB.
Bland de spännande nyheterna finns
industrifrekvensomriktaren ACS880 med
inbyggda säkerhetsfunktioner. Frekvensomriktaren är den första i en helt ny plattform inom detta produktområde.
Nytt är också synkronmotorn med drivpaket. Det är en genialisk men enkel konstruktion som bland annat ger fördelar
som högre verkningsgrad och lägre energiförbrukning. Andra nyheter är ett bredare produktsortiment för Motion Control
samt busskommunikation. Nyheter utlovas även inom PLC-system.
46
Kunden 2 | 11
Jan Wallenäs utlovar ett intressant program.
www.abb.se/evenemang
Nyheter i korthet
ABB visar upp sig
på Euro Expo
ABB visar sitt utbud inom lågspänningsprodukter och Jokab Saftey
maskinsäkerhetsprodukter på Euro
Expo-mässorna under hösten.
Euro Expo är en regional industrimässa som erbjuder mötesplatser mellan företag med inriktning
mot industri- och tillverkningssektorn och befintliga eller nya kunder.
Den regionala prägeln gör att
besökande företag bara behöver
sätta av några timmar. Kom och gör
en visit i ABB:s monter för att titta
på nyheter och upptäcka en mängd
spännande applikationer.
I kretsen av inbjudna till Industrimässorna finns beslutsfattare
med underhålls-, produktions-, el-,
drifts-, konstruktions- och inköpsansvar samt skyddsombud på
regionens tillverkande företag.
Här hittar du ABB på Euro Expomässorna under hösten:
Växjö: 14-15 september
Örnsköldsvik: 12-13 oktober
Malmö: 9-10 november
Luleå: 23-24 november.
Energieffektivitet
på Fjärrvärmemässan
Vid Fjärrvärmemässan den 20-22
september på Elmia i Jönköping
kommer ABB att presentera de
senaste energieffektiva lösningarna
för att förbättra miljö och säkerhet
på kraftvärmeverken.
Fjärrvärme ökar i Sverige visar
senaste statistik från Energimyndigheten. Av den totala energianvändningen i lokaler 2009 står fjärrvärme
för 71 procent. Det är en ökning
med 3 procentenheter jämfört med
2008 då siffran var 68 procent.
Ökande marknadsandelar gör
mässan till en träffpunkt för alla
med anknytning till fjärrvärme,
kraftvärme och fjärrkyla. Här visas
lösningar och möjligheter för de allt
mer aktuella energi- och uppvärmningsfrågorna.
VA-konsulter och maskinleverantörer kan, tillsammans med ABB,
diskutera lösningar och upptäcka nyheter på ExpoVA.
Friskt vatten på ExpoVA
Vatten är ett av ABB:s prioriterade områden. I höst visar ABB därför många nyheter på ExpoVA.
– Minimässorna är ett bra sätt att nå
ut över hela Sverige för att visa vårt totala erbjudande, säger Urban Frank, säljare
av instrumentprodukter på ABB.
Vatten är livsviktigt. Den globala tillgången på rent vatten minskar samtidigt som
efterfrågan ökar. Det gör att vatten är ett
av ABB:s prioriterade områden och företaget finns med som en aktiv leverantör och
partner till branschen – från friskvattenintag
genom hela vattencykeln till avloppsrening
och återanvändning. För tio år sedan inledde ABB en strategisk satsning på lösningar för renings- och vattenverk, VA-konsulter samt på maskinleverantörer.
– Vi har många produkter, lösningar och
applikationer, som är direkt framtagna för
att passa vattenindustrin och dess speciella krav, säger Urban Frank.
ExpoVA arrangeras på flera platser i
landet. Det är en lokal mötesplats för alla
som arbetar med vattenapplikationer. I en
avslappnad miljö visar ABB sitt erbjudande
och diskuterar gärna lösningar.
Mässorna har öppet mellan klockan
10.00–14.00. I höst besöker ABB och
ExpoVA följande städer:
Luleå: 4 oktober
Skellefteå: 5 oktober
Umeå: 6 oktober
Sundsvall: 7 oktober.
För anmälan:
www.slussen.biz
Syna ABB:s produkter för installatörer
Besök ABB på Easy Fair elmässa 6-7 oktober för att få de bästa tipsen för enklare
och smidigare elinstallationer. På Stockholmsmässan i Älvsjö kan du se och känna
på installationsprodukter från ABB Busch
Jaeger och produkter som passar för
installation inom industrin, exempelvis nya
kontaktorer, nya mjukstartare med mera.
– Vi har ett attraktivt erbjudande och
på Easy Fair elmässa kan vi möta våra
målgrupper inom fastigheter, industri och
byggnation, säger försäljningschef Lennart Carlsson.
Förutom ABB:s samlade erbjudande
för installation visas också delar av KNXsortimentet samt nyheter inom energibe-
sparing och fastighetsautomation. ABB
deltar även i mässans seminarieprogram
med ett föredrag om aktiva hus.
ABB:s medverkan på Easy Fair elmässa
speglar företagets strategi om att vara en
aktiv spelare inom bygg och fastigheter.
– ABB är mer känt för sitt produktutbud gällande kraftfördelning i fastigheter.
Med sortimentet från ABB Busch Jaeger,
bland annat Jussi och Impressivo, visar
vi att vi har ett brett utbud av produkter.
Vi välkomnar installatörer och andra på
mässan att ta del av vårt intressanta produktprogram, säger Lennart Carlsson.
Easy Fair elmässa har över 200 utställare
och ett trettiotal kostnadsfria seminarier.
Kunden 2 | 11
47
Kabeldon HDC-A. Sparar kraft.
ABB är störst i världen på vindkraft. Och en av anledningarna till detta är Kabeldon
HDC-A, ett kabelskåp för avgrening av 12–36 kV kablar. Med Kabeldon HDC-A som
grenpunkt i parken sparar du både kraft och pengar – Du optimerar kabeldragningen
och får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord.
Kontakta oss när du vill spara kraft! www.abb.se/kabeldon
ABB AB
Kabeldon. Box 531, 441 15 Alingsås
Tel: 0322-770 00. Fax: 0322-770 01
E-mail: [email protected]