SN 2012-03-27h - Vallentuna kommun

Socialnämnden har antagit en plan för uppföljning av verksamhet för år 2012. Planen för uppföljning anger inom vilka områden som planerade uppföljningar ska ske under året. Ett av områdena för år 2012 är särskilda boende inom äldreomsorgen. Uppföljning sker utifrån gällande lagkrav, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, politiska krav på uppföljning, politiska mål, avtal/uppdrag, samverkansöverenskommelser samt inkomna klagomål och brister. I rapporterna för respektive verksamhet redogörs inte för det som fungerar bra eftersom fokus för rapporten är att uppmärksamma de förbättringsområden som ramkommit i uppföljningen.

Handlingar

Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen 2.

Rapport SÄBO Augustendal 2012

SOCIALFÖRVALTNINGEN

TUNA TORG 11, 1TR· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING 3.

Rapport SÄBO, Korallen 2012 4.

Rapport SÄBO, Väsbygården 2012 Inga-Lill Björklund Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Akt Avdelningschef Handläggare TJÄNSTESKRIVELSE 2012-03-15 DNR SN 2011.202

SID 2/2

Helena Åhman Avdelningschef

VALLENTUNA KOMMUN

2012-03-14

SID 1/10

Uppföljning av särskilt boende, Augustendal

Bakgrund

Granskning av Augustendal har genomförts 11 januari, 1 och 2 februari 2012. Granskningens övergripande syfte har varit att ta reda på verksamhetens kvalitet i förhållande till avtal, lag och föreskrift. Fokus för granskningen har varit hur verksamheten använder genomförandeplanerna för att planera, genomföra och följa upp den vård och omsorg som ges. Intervjuer har genomförts med verksamhetschef, gruppchef, personal, kunder samt anhöriga. Övergripande rutiner har begärts in gällande upprättande och uppföljning av genomförandeplan, måltider, egenvård, munvård samt för introduktion av nyanställda. Ett urval av genomförandeplaner har begärts in för granskning. Granskningen har omfattat avdelningarna Björkby, Ekeby, Granby, Husby och Söderby. Sammanställningen i denna rapport och framförallt bedömningen redogör inte för det som fungerar bra i verksamheten. Fokus för rapporten är att uppmärksamma de förbättringsområden som framkommit i granskningen.

Genomförandeplaner

Rutiner

Det finns ett styrdokument, riktlinje för munbedömning och munhälsa. I dokumentet framgår under avsnittet dokumentation att de detaljerade omvårdnadsåtgärderna som rör munhälsa ska dokumenteras i den sociala dokumentationen och i genomförandeplanen för att garantera att kunden får de bedömda individuella insatserna utförda. Det finns ett dokument, måltidsupplevelsen enligt Den Goda Dagen. I dokumentet finns ett avsnitt om kunden och där framgår att medarbetarens uppgift är att vid ankomstsamtal och genom att fråga kunden eller närstående ta reda på vilka önskemål och vanor kunden har när det gäller mat och måltider. En checklista vid inflyttning, roller och ansvar finns framtagen. Av checklistan framgår vad kontaktmannen, sjuksköterskan, läkaren, sjukgymnasten och arbetsterapeuten ska göra vid inflyttning. Det framgår att kontaktmannen ska informera om genomförandeplanen och uppföljningar, påbörja dokumentation i genomförandeplan, formulera dokumentationen så att alla i arbetslaget kan läsa sig till kundens specifika behov, önskemål och överenskommelser.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 2/10 Verksamhetschef

Genomförandeplaner görs inom två veckor från att kunden har flyttat in. Verksamhetschefen kontrollerar inte om detta följs. Genomförandeplanen ska följas upp var 6:e månad. Verksamhetschefen har ansvaret för genomförandeplanen och gruppchefen har det praktiska ansvaret för planen. Gruppchefen följer upp planen genom att inhämta synpunkter från kunden och anhöriga. Synpunkter inhämtas generellt från anhörigråd som hålls 2 ggr/termin samt vid större närståendemöten som hålls 1 ggr/termin. Genomförandeplanen fungerar som redskap för hur insatsen ska genomföras. Planen finns tillgänglig i datorn och ska inte skrivas ut på papper. Några av personalen tycker att de vill ha tillgång till genomförandeplanen genom att ha den på papper i stället för att behöva sätta sig ned vid datorn. Avvikelser från genomförandeplanen d v s det som inte gjorts ska dokumenteras. Kontaktmannen ska dokumentera varje vecka. Kontaktmannen har varje vecka 1 timme egentid med kunden. Mallen för genomförandeplanen har Carema Care köpt in genom Safe doc.

Gruppchef

Genomförandeplan upprättas inom två veckor och samtliga kunder på avdelningen har genomförandeplaner. Sedan i höstas har en ny rutin framtagits om att anhörigsamtal skall hållas inom en vecka och planen ska vara klar inom två veckor. Kontaktpersonen ansvarar för kallelse till möten och för att dokumentera genomförandeplanen. Gruppchefen påminner om att det ska göras. Målen som framgår i biståndsbedömningen skrivs in i genomförandeplanen. När en genomförandeplan ska tas fram deltar sjuksköterska, kontaktperson, anhöriga, sjukgymnast och gruppchef. Vid mötet går man igenom intressen och hur kunden vill ha det. Planen sparas i datorn. Genomförandeplanen fungerar som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. Planen ska vara så detaljerad som möjligt så att alla ska kunna läsa och utföra det som behövs. Den enskildes samtliga behov tar man reda på genom att ställa frågor vid inflyttningen om intressen samt informera om aktiviteter som finns. Att inte ta över det kunden kan själv. Levnadsbeskrivningar används och underlagen skrivs oftast av närstående. Gruppchefen deltar i vården och genom det kan denne följa om den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån genomförandeplanen. Varje avvikelse utifrån genomförandeplanen tas upp muntligt med personal för att det ska kunna åtgärdas. Avvikelserna från genomförandeplanen d v s det som inte hinns med, dokumenteras inte.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 3/10

Alla har ansvar att påtala förändringar av kundens behov men kontaktpersonen summerar och dokumenterar. De individuella behoven av intellektuell stimulans tillgodoses genom uppmuntran att göra saker, besök på andra avdelningar, någon går till biblioteket. Kunderna hjälper till genom att skriva på tavlan, vika servetter, vika tvätt, skala potatis, sköta trädgården. De gruppaktiviteter som erbjuds är allsång, andakt, dragspel, gymnastik, filmvisning. De har kommit fram till dessa aktiviteter genom att de provat sig fram över vilka intressen som finns hos kunderna. Alla kunder ska kunna gå ut 3 ggr/vecka. Demensavdelningarna är ute nästan dagligen på sommaren. Den enskildes behov av insatser på natten samt behov av insatser av munvård finns med i genomförandeplanen. Den enskilde kan påverka valet av personal.

Personal

Vid upprättande av genomförandeplan hålls ett ankomstsamtal, kontaktpersonen dokumenterar. Det framkommer att på en omvårdnadsavdelning hålls ankomstsamtal utan kund och bara med anhöriga. Samtycke från den enskilde efterfrågas inte, trots att samtycke kan ges. Personalen uppger att de inte känner till att det finns sekretess gentemot anhöriga utan de uppmanas att tillgodose anhörigas behov av information. Det bestäms inte när någon uppföljning ska genomföras. Däremot erbjuder avdelningen anhöriga kontinuerlig kontakt 1 ggr/mån skriftligt eller via telefon. Vid ankomstsamtalet informeras den enskilde och deras anhöriga om att de inte kan få rehabträning på boendet utan måste söka det utanför. Den enskildes behov framgår helt eller till viss del av genomförandeplanen. Genomförandeplanerna innehåller generella beskrivningar över de insatser som tillgodoser den enskildes behov av psykisk, social, fysisk och intellektuell art. Det anges inte hur och hur ofta de ska göras. Personalen har behov av att få en mer detaljerad beskrivning i genomförandeplanen om hur den enskildes behov ska tillgodoses. Planen upplevs som ”grötig”, den är svår att hitta information i. Få förändringar i planerna gör att personalen inte tittar i dem. Två av fem avdelningar anser att genomförandeplanen inte används som ett redskap för hur insatsen ska genomföras. De uppger att planen används väldigt lite och de hänvisar inte nyanställda att titta i den. Två av fem avdelningar uppger att de inte har möjlighet att utföra insatserna som framgår av genomförandeplanen trots att planerna innehåller få insatser av social och intellektuell art. De uppger att de är för få personal, oftast är det bara en personal mellan 14 och 16.30. De uppger att de genomför den dagliga omvårdnaden men de

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 4/10

planerade gruppaktiviteterna och egentiden med kunden hinns inte med. Personalen skapar ibland spontana gruppaktiviteter utifrån de boendes dagsform, exempelvis sång och musik på avdelningen. Reminiscensrummet används inte då de boende är för dåliga för att orka. Personalen fångar upp kundens ändrade behov vid möten 1 ggr/v samt morgonrapport varje dag samt att det dokumenteras i den dagliga dokumentationen. Personalen pratar med kollegorna innan det görs en skriftlig förändring i planen. Förändringar i kundens behov meddelas till sjuksköterskan och kontinuerligt med samtlig personal. om förändringen är bestående så skriver kontaktpersonen in förändringen i genomförandeplanen. Det finns inget organiserat möte där de enskildas behov och insatser gås igenom För att upprätthålla den enskildes förmåga att kunna gå på toaletten uppger personalen att på vissa avdelningar går kunderna själva, det finns kunder som har individuella rutiner och att de försöker läsa av kunderna och lotsar dem till toaletten. På en avdelning uppger man att alla har inkontinensskydd, två kunder kan gå själva på toaletten och resten behöver hjälp. De uppger att de inte hinner med att uppmuntra toalettbesök.

Personal natten

Nattpersonalen skriver in de behov som uppmärksammas på natten i genomförandeplanen. Vissa genomförandeplaner kan används som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. En del kunder är regelbundet oroliga på natten och för dessa framgår vilka behov den enskilde har under natten. Däremot för de som bara någon gång emellanåt är oroliga får personalen från gång till gång hitta olika metoder för att få kunden lugn. Personalen upplever att de inte kan utföra insatserna som framgår av genomförandeplanen då de bara är 2 personal på 40 kunder. De uppger att det inte finns någon chans att ha kontinuerlig uppsikt över de boende på demensenheterna utan man förlitar sig på att larmen indikerar om någon är uppe. Deras nattrutiner som att tvätta och städa tvättstugan hinns inte med och det får konsekvenser för dagpersonalen.

Kunder/anhöriga

Totalt har intervju med 7 kunder/anhöriga genomförts från fyra avdelningar. Tre kunder/anhöriga uppger att de inte har varit med i något samtal där de fått tala om hur de vill ha det i sitt boende vid inflyttningen i boendet och en kommer inte ihåg om denne deltagit i något samtal. De som har haft samtal uppger att samtal skett vid flera tillfällen. De som bor på omvårdnadsavdelningar uppger att de kan bestämma/påverka sin vardag. De ger som exempel att de kan bestämma allt och välja hur länge de vill vara uppe. Framgår att ibland har kunderna inte påtalat vad de vill och att personalen inte heller har frågat. Något som framkommer är att kunder vill gå upp tidigare på morgonen eller att de vill vara uppe längre på kvällen men det är inte möjligt utan de får anpassa sig till när personalen har tid.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 5/10

Två av sju kunder tycker inte att de får den hjälp de behöver. De uppger att de saknar närheten, tid att bara vara tillsammans och prata. Kunder uppger att de har fått information om att rehabträning inte ges på boendet och att de inte får gåträning förutom till matsal, badrum etc. Flertalet av kunderna uppger att de inte väntar länge när de behöver hjälp. Det som framkommer är att de kan få vänta länge på natten. På frågan om personalen genomför några individuella aktiviteter med kunden framgår en del exempel på aktiviteter som genomförs. Det som framkommer är att det finns ytterligare behov som inte är tillgodosedda som t.ex. att gåträna och någon form av intellektuell stimulans. Tre av sju vet inte vem deras kontaktperson är, samtliga tre bor på omvårdnadsavdelning. Kunderna uppger att om de har synpunkter och eventuella klagomål vänder de sig i de flesta fall till personalen, några uppger gruppchef, kontaktperson och verksamhetschef. Två kunder uppger att det finns ett brukarråd i boendet som nyss startat.

Genomförandeplaner

Ett urval av två genomförandeplaner per avdelning har granskats. I samtliga planer framgår vilka insatser som görs, den enskildes behov framgår i tre av planerna. Några mål för varje insats finns inte framtagna i planerna. I en av planerna framgår hur insatserna ska utföras och i två framgår det delvis. Den enskildes deltagande i planeringen framgår inte av planen, planerna saknar underskrifter och det framgår inte något datum för uppföljning. Uppdateringar av planerna har genomförts i samtliga men tiden mellan uppdateringarna varierar från 1 månad upp till 15 månader.

Bemanning och kompetens

Rutiner

Det finns ett dokument, introduktion för nyanställda. I dokumentet framgår bl.a. om praktiska saker såsom arbetskläder, nycklar och raster. Det finns ett avsnitt om kulturen på Augustendal där förväntningar på anställda, gott bemötande och en checklista för arbetskulturen finns med. Ett avsnitt handlar om den dagliga omvårdnaden som innefattar dokumentation, hygien, planering av dagens rutiner och bemötande av närstående. Det finns funktionsbeskrivning för verksamhetschef och gruppchef. Det finns ett dokument för bedömning av kompetens för verksamhetschef, gruppchef, sjuksköterska, undersköterska och vårdbiträde.

Verksamhetschef

Anser att det finns tillräckliga resurser saknar dock kringresurser som vaktmästare. Vid beräkning av resurser används det som framgår av avtalet. Genomförandeplanerna används inte som information vid resursberäkning av grundbemanning. Finns möjlighet att sätta in extra resurser vid behov. I

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 6/10

verksamheten finns på varje avdelning praktikanter från SFI samt praktikanter från vårdutbildningar. Undersköterskor/vårdbiträden arbetar enligt schema över hela dygnet. Sjuksköterskorna arbetar mellan 08.00 till 16.00. Utöver den tiden finns tillgång till sjuksköterska genom Care team som är ett ambulerande team som besöker verksamheten en gång per kväll och vid behov. Care teamet har en inställelsetid på 30 minuter. Vid fördelning av personal över dygnet är det vårdtyngden som styr behovet. Det är gruppchefen som arbetar ute på avdelningen som bedömer situationen och meddelar verksamhetschefen. Verksamhetschefen är tillgänglig för att handleda/vägleda personalen i det dagliga arbetet. Verksamhetschefen arbetar dagtid men går att nå dygnet runt. Gruppchefens uppdrag är att ansvara för planering, bemanning, utvecklings- och lönesamtal. Gruppchefen arbetar i vården 70 – 80 % resterande tid används till administration. 90 – 95 % av personalen har erforderlig utbildning och erfarenhet. Det finns personal vid varje arbetspass med erforderlig utbildning. Personalen har önskeschema och gruppchefen har ansvar för att fördelningen av personal med utbildning och erfarenhet fördelas jämnt. Det finns en flexibilitet mellan avdelningarna vid omfördelning av personal vid behov.

Gruppchef

Samverkan sker mellan avdelningarna vid planering av arbetet men främst sker planeringen avdelningsvis för att behålla kontinuiteten. Gruppchefen kan påverka fördelningen av personalresurser. Ser till helheten i huset, exempelvis ser gruppchefen till att inte två timanställda är på samma avdelning.

Personal

Personalen upplever att det inte finns tillräcklig bemanning. På helgkvällar är det stressigt och det är bara 1,5 personal på de två omvårdnadsavdelningarna. De boende får vänta på hjälp. De hinner inte allt som de ska, oftast är de ensamma mellan 14 och 16. Personalen på demensavdelningarna uppger att de bara hinner med omvårdnaden samt gör bara grunden, tvättar, städar och lagar mat. De hinner inte med att utföra den egna tiden med kunderna samt andra aktiviteter. Kunderna kommer inte ut så ofta som önskvärt. Samverkan med andra avdelningar sker genom att gruppchefen lägger gemensamt schema för omvårdnadsavdelningarna Björkby och Granby. Annan samverkan är att avdelningarna ringer till varandra vi behov av hjälp.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 7/10

Konsekvenserna av den samverkan som sker med gemensamt schema är att personalen inte alltid vet om de jobbar på sin egen avdelning och inte hinner med egentiden för den kund man är kontaktperson för, samt att personalkontinuiteten för kunden minskar. Söderbys personal blir ofta utlånade till andra avdelningar eftersom det anses vara en lätt avdelning. Det innebär att bara en personal är kvar och jobbar på avdelningen vilket inte är tillräckligt när alla boende på avdelningen är mycket plockiga och rörliga. Personalen upplever att de saknar kompetens i form av utbildning kring fysiska sjukdomar, näring och lyftteknik. Det händer att personalen arbetar med personal som saknar kompetens. Timvikarierna saknar kompetens och de är för få att tillgå. På avdelningen Söderby uppges att det för tillfället bara är två ordinarie personal och resten är vikarier. Två av fem avdelningar känner inte till hur introduktionen av nyanställda går till. Introduktion av nyanställda fungerar sådär, uppger personalen på en avdelning, man följer inte rekommendationen om att gå bredvid med samma person under hela introduktionen. Utöver ordinarie personal kommer det kontinuerligt elever som läser ”Svenska för invandrare” (SFI) och praktikanter till boendet. En avdelning uppger att det är positivt med SFI elever som finns på avdelningen i perioder. En annan avdelning uppger att elever från SFI utbildningen och praktikanter kommer utan förvarning och förberedelse till avdelningen. SFI eleverna kan inte prata med de boende endast med personal.

Personal natten

Två personal räcker inte till på natten för alla 40 boenden. Personalen har påtalat att de inte har läget under kontroll och att det finns behov av ytterligare en nattpersonal till gruppchefen och fd verksamhetschefen samt den tf verksamhetschefen. Nattpersonalen har även dokumenterat behoven för de enskilda samt vad som inte hinns med.

Kunder/anhöriga

Tre av sju kunder tycker att det inte finns tillräckligt med personal för att de själva och övriga kunder ska få den hjälp de behöver. Som exempel ges att det allt för ofta är bara en personal det blir då omöjligt att ge det som behövs och som följd blir det oroligt. Vidare att larmet ringer i fickan på personalen hela tiden. Personalen hinner inte sitta mer än någon minut och prata. De upplever att personalen hinner med det nödvändigaste men vill man gå ut så finns det inte tid för det.

Kvalitetsarbete

Rutiner

Det finns en checklista för social dokumentation. Av checklistan framgår vad man ska tänka på när man skriver social journal. Ett avsnitt handlar om granskning av

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 8/10

dokumentationen för att kontrollera att den motsvarar beställningen, att all kundinformation finns samt att genomförandeplanen innehåller de uppgifter som krävs.

Verksamhetschef

Inget utvecklingsarbete pågår gällande genomförandeplaner. Däremot jobbar de aktivt med att genomförandeplanerna ska uppdateras var 6:e månad.

Gruppchef

Deltar i kvalitetsrådet som finns i huset där man tar upp fallrapporter, avvikelser, övriga brister och läkemedelsavvikelser.

Personal

Inget specifikt kvalitetsarbete pågår kring genomförandeplanerna. Det finns ett kvalitetsråd där personal från avdelningarna deltar. I kvalitetsrådet går man igenom de avvikelser som rapporterats och tittar över hur de brister som uppmärksammats ska åtgärdas på respektive avdelning. Framkommer att deltagande i kvalitetsrådet är ett personligt uppdrag vilket innebär att man inte ersätts om rådet inträffar på en ledig dag. Personalen anser att kvalitetsrådet inte är något bra forum för kvalitets och utvecklingsarbete. Det framkommer att någon återkoppling inte förekommer till övrig personal från kvalitetsrådet.

Bedömning

De rutiner som är framtagna är informativa och de ger en god vägledning till personalen. Det som framgår av intervjuer är att man exempelvis inte känner till vilka rutiner som finns vid introduktion av nyanställda eller att man inte följer dem. Resultaten av granskningen av genomförandeplanerna visar att checklistan för social dokumentation inte används. Av SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, framgår i 6 kap. 1 § att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamheten brister i att följa upp att framtagna processer och rutiner följs. Enligt Bilaga C – Kravspecifikation Särskilt boende framgår under rubriken Bemanning – personaltäthet att entreprenören skall utföra sitt åtagande med den personalstyrka som entreprenören anser nödvändig för uppgiften och för att garantera de boende nödvändig tillsyn och säkerhet med avseende på omvårdnadsbehov och kvalitetskrav. Det är av särskild vikt att en god kontinuitet upprätthålls i bemanningen. Antalet personal som besöker den enskilde bör inte vara stort, även om vård- och omsorgsbehovet är stort. Det framgår i intervjuerna att det inte finns tillräckligt med personal för att kunna genomföra alla uppgifter i boendet. Det ges exempel på att personal lånas ut till andra avdelningar vilket får till följd att endast en personal blir kvar på avdelningen. Den samverkan som sker med gemensamt schema för flera avdelningar visar på att personalkontinuiteten för kunderna minskar. Det samarbete som sker med SFI

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 9/10

utbildningen upplevs olika på avdelningarna och behöver ses över för att se på vilket sätt det ska genomföras och planeras samt hur det svarar upp mot kravet om personalkontinuitet. Enligt 3 kap. 2 § SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det framgår att genomförandeplanerna inte används som ett underlag för beräkning av personalbehov för att genomföra de insatser som behövs. Det framgår av granskningen att det inte finns något systematiskt sätt för att samla in och bedöma vilka personalresurser som krävs över tid för att säkra verksamhetens kvalitet gällande bemanning. Enligt Bilaga C – Kravspecifikation Särskilt boende framgår under rubriken Personalens kompetens – kompetensutveckling att entreprenören skall svara för att omvårdnadspersonalen har eller får adekvat utbildning enligt de kompetenskrav som framgår i kravspecifikationen. Entreprenören skall också svara för att personalen kontinuerligt ges nödvändig kompetensutveckling. Framgår av intervjuerna att personalen saknar kompetens inom specifika områden som man påtalat men inte fått utbildning inom. Vidare framkommer att personalen inte har kunskap om att det är sekretess gentemot anhöriga. Enligt 11 kap. 5 § SoL ska genomförande av beslut om insatser dokumenteras. Av 5 kap 4 § SoL framgår att Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Av 5 kap. 5 § SoL framgår att den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. I SOSFS 2006:5, om dokumentation vid handläggning av ärende och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, framgår i 6 kap. 1 § hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen bör som regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet. Genomförandeplanen bör med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt ska genomföras. I 6 kap. 1 § SOSFS 2006:5 redogörs för vad som bör framgå av en genomförandeplan. I granskningen har framkommit att planerna är mycket kortfattade och det är svårt att få en vägledning till hur insatserna praktiskt ska genomföras. Sju planer saknar en beskrivning av kundens behov, i samtliga tio planer saknas mål, i två planer framgår det delvis hur insatsen ska utföras och i sju framgår det inte alls. Det framgår inte på vilket sätt kunden har utövat inflytande över planeringen och när och hur planen ska följas upp. Tidsintervallen för uppföljningar varierar från en månad upp till 15 månader. De individuella behoven behöver vara tydligt beskrivna för att personalen ska kunna ge den stöd och hjälp i boendet som föreskrivs i 5 kap. 4 och 5 §§ SoL. Dokumentationen av hur den beslutade insatsen praktiskt ska genomföras brister.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 10/10

Enligt Bilaga C – Kravspecifikation Särskilt boende framgår under rubriken Kontaktperson att varje boende ska ha en kontaktperson som ska vara känd av den enskilde och närstående. Av intervjuer med kunder framkommer att inte alla känner till vem som är deras kontaktperson. Enligt Bilaga C – Kravspecifikation Särskilt boende framgår under rubriken Rehabilitering att ett rehabiliterande synsätt ska genomsyra verksamheten. Entreprenören ska tillse att de boende har kontinuerligt tillgång till rehabilitering (3a § HSL), med rehabiliteringspersonal. Entreprenören ska ansvara för att funktionsbedömning, behovsbedömning samt vardagsrehabilitering kan erbjudas den enskilde. Omvårdnadspersonalen ska utföra specifika rehabiliteringsinsatser efter beslut och instruktion från rehabiliteringspersonal. Framkommer i intervjuer att rehabträning inte ges på boendet. Framkommer olika uppgifter om hur avvikelser från genomförandeplanen ska hanteras. Enligt verksamhetschef ska avvikelser från genomförandeplanen dokumenteras och enligt gruppchef tas varje avvikelse från genomförandeplanen upp muntligt med personal för att det ska kunna åtgärdas. Genomförandeplanen används inte på alla avdelningar som ett redskap för hur insatsen ska genomföras. Planen används lite och de hänvisar inte nyanställda att titta i den. Enligt 3 kap. 5 § SoL ska insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med denne. Framgår i intervjuerna att flera forum hålls för att uppdatera om kundens behov, bl a i morgonrapport eller i veckomöten. Kunden är inte delaktigt i några uppföljningsmöten, framkommer att man på en av omvårdnadsavdelningarna upprättar genomförandeplanen utan kundens medverkan. Utifrån vad som framkommit i granskningen brister verksamheten i att upprätthålla den enskildes delaktighet. Enligt Bilaga C – Kravspecifikation Särskilt boende framgår under rubriken Genomförandeplan att entreprenören ska upprätta genomförandeplanen tillsammans med den enskilde och, om den enskilde önskar, närstående eller företrädare. Enligt 26 kap. 1 § OSL gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. Framkommer att verksamheten brister vid iakttagelse av sekretess genom att de vid en avdelning upprättar genomförandeplaner endast tillsammans med anhöriga utan att något samtycke efterfrågats av kunden. Vidare så lämnas kontinuerlig information till anhöriga även det utan samtycke från kunden. I SOSFS 2011:9, 6 kap. framgår kraven på personalens medverkan i kvalitetsarbetet. I verksamheten finns ett kvalitetsråd där personal från avdelningarna deltar. Där man tar upp fallrapporter, avvikelser, övriga brister och läkemedelsavvikelser. Det har framkommit att återkoppling från kvalitetsrådet till övrig personal är bristfällig.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN

2012-03-14

SID 1/9

Uppföljning av särskilt boende, Korallen

Bakgrund

Granskning av Korallen har genomförts 22, 23 februari och 9 mars 2012. Granskningens övergripande syfte har varit att ta reda på verksamhetens kvalitet i förhållande till lagar och föreskrifter. Fokus för granskningen har varit hur verksamheten använder genomförandeplanerna för att planera, genomföra och följa upp den vård och omsorg som ges. Intervjuer har genomförts med verksamhetschef, enhetsledare, personal, kunder samt anhöriga. Övergripande rutiner har begärts in gällande upprättande och uppföljning av genomförandeplan, måltider, egenvård, munvård samt för introduktion av nyanställda. Ett urval av genomförandeplaner har begärts in för granskning. Granskningen har omfattat avdelningarna Anemonen, Kristallen, Lagunen, Oasen, Pärlan och Snäckan. Sammanställningen i denna rapport och framförallt bedömningen redogör inte för det som fungerar bra i verksamheten. Fokus för rapporten är att uppmärksamma de förbättringsområden som framkommit i granskningen.

Genomförandeplaner

Rutiner

Det finns en framtagen policy vid inflyttning på Korallens vårdboende. Av policyn framgår vem som ska göra vad och det finns beskrivet när de olika momenten ska genomföras. Enligt policyn ska genomförandeplan upprättas mellan dag 7 – 21 och kontaktman, boende och anhöriga deltar. Vid framtagandet av genomförandeplanen framgår rubriker som kontaktmannen ska föra en dialog kring, rubrikerna är; tidigare bakgrund och intressen, hinder, behov av insatser (dag/natt), socialt innehåll, erbjuder aktiviteter samt individuella mål/önskemål. Blankett för egenvård finns framtagen. Av blanketten framgår vem den avser vilka hälso- och sjukvårds uppgifter som bedöms som egenvård och om kunden själv kan utföra dem eller med hjälp av annan. Vidare finns ett blad som är framtaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska som benämns egenvård. Av bladet framgår vem som ska bedöma egenvård, hur den ska dokumenteras och hur man ska hantera avvikelser. Det finns ett blad framtaget som har rubriken munvård. Av bladet framgår vilka som har rätt till tandvårdsstöd, vad stödet omfattar, vem det utförs av, hur ofta det

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 2/9

genomförs, att munvårdskort och tandvårdsintyg skrivs efter genomförd undersökning och att det finns kontaktpersoner på varje enhet vid Korallen som ansvarar för beställning av tandvårdstödsintyg. Det finns en framtagen rutin för måltider som senast uppdaterades 2010-02-03. Av rutinen framgår bl.a. hur måltiderna ska serveras, vilka mål som serveras, vilken typ av kost som serveras efter behov och vilka som har ansvar för att följa upp intag av måltid av varje boende.

Verksamhetschef

Genomförandeplaner görs inte inom två veckor från att kunden har flyttat in. Det brukar ta ca 1 månad att färdigställa planen. Genomförandeplanen ska följas upp 2 ggr/år tillsammans med teamet kring den boende eller vid särskilda förändringar. Det är enhetsledarnas ansvar att följa upp att detta genomförs i samtliga planer. Ibland görs stickprov i genomförandeplaner av nattpersonalen. Verksamhetschefen följer upp att den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån genomförandeplanen genom kontakt med de boende och kontakt med anhöriga. Genomförandeplanen fungerar som redskap för hur insatsen ska genomföras. Ny mall för genomförandeplan är under arbete.

Enhetsledare

Genomförandeplanerna görs inte inom två veckor. Planerna upprättas efter ca en månad. Det är kontaktmannens ansvar att upprätta genomförandeplanen. Enhetsledaren påminner om att det ska göras och är ansvarig för att det finns genomförandeplaner. Biståndsbedömningen används olika på avdelningarna. Några avdelningar använder biståndsbedömningen som grund vid upprättande av genomförandeplanen och några använder den inte alls. Enhetsledarna uppger att informationen i biståndsbedömningen inte alltid stämmer överens med den kund som flyttar in. Den information som används är kontaktuppgifter till anhöriga. Den enskildes samtliga behov tar man reda på genom att kontaktmannen har samtal med den boende om vad som är viktigt för att denne ska må bra hela dygnet. Om inte kunden själv kan förmedla har man samtal med anhöriga. Levnadsberättelser används som ett verktyg för att ta reda på kundens behov. Levnadsberättelser skrivs för det mesta av anhöriga och ibland med stöd av personal. Den enskildes behov av insatser på natten finns inskrivet i genomförandeplanen om kunden är mycket aktiv på natten annars framgår det inte. Kundens behov av insatser av munvård skrivs i varierande grad in i genomförandeplanen. Som exempel ges att det inte framgår av genomförandeplanen när kunden behöver hel hjälp med munvård. Behöver kunden delvis stöd med munvård kan det vara inskrivet men det framgår inte tydligt och klart om hur insatserna ska genomföras.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 3/9

Enhetsledarna följer på olika sätt upp att den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån genomförandeplanen, bl. a. genom medarbetarsamtal, spontana möten med personal, möten med anhöriga, samtal med kontaktman och vid teammöten. De flesta av enhetsledarna uppger att genomförandeplanen inte fungerar som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. Enligt enhetsledarna skulle det vara önskvärt att genomförandeplanen kunde användas som en ”manual” för hur varje kund vill ha det. All personal har ansvar för att påtala förändringar av kundens behov. Kontaktmannen har ansvaret för att uppdatera och dokumentera i genomförandeplanen. De individuella behoven av t.ex. intellektuell stimulans tillgodoses bl.a. genom att läsa tidningar, lösa korsord, använder SPA-avdelningen, plockar blommor eller promenerar med hundarna på boendet. Kontaktmannen har även en egen dag med kunden en gång per månad. Den enskildes behov av att kommunicera på eget språk tillgodoses när behov finns. Alla kunder har möjlighet att gå ut dagligen om de önskar. Den enskilde kan påverka valet av personal som ger insatserna. Genomförandeplanen förvaras i datorn och en kopia av dem finns i en pärm i kundernas rum.

Personal

Personalen uppger att den enskildes behov av insatser framgår av genomförandeplanen. Personalen uppger att genomförandeplanerna innehåller insatser som tillgodoser den enskildes behov av psykisk, social, fysisk och intellektuell art. De flesta av personalen uppger att genomförandeplanen inte används som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. Framkommer att genomförandeplanen inte är så detaljerad, det står vad kunden behöver hjälp med men inte hur. Vid boendet använder man sig av ett dokument som heter ”Mitt dygn” i det skrivs det mer om hur kunden vill ha det. Vidare får man information om hur kunden vill ha det på andra sätt t.ex. genom att fråga kunden. Framkommer att det påbörjats ett arbete med att gå igenom genomförandeplanerna mer systematiskt och regelbundet. Diskussioner förs om vad som behövs vara med, vad som fungerat och vad som inte fungerat i genomförandeplanerna. Personalen uppger att de inte alltid har möjlighet att utföra de insatser som framgår av genomförandeplanen. Det är inte alltid kunden vill göra det som står i planen. Planen innehåller ibland önskemål som anhöriga vill att den boende ska göra. Allt som står i genomförandeplanen går inte att genomföra p.g.a. personalresurser. Enligt

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 4/9

personalen är arbetsschemat bra men en del frånvaro ställer till det, ingen vikarie sätts in första sjukdagen. När personalen lånas ut till annan avdelning så uppger de att de inte hinner ta till sig det som framgår av genomförandeplanerna för alla kunder därav genomförs bara de basala delarna av omvårdnaden. Kundernas förändrade behov påtalas vid dagliga avstämningar, vid teammöten en gång per vecka, enhetsledarmöten och APT-möten. Personalen dokumenterar förändringar i den dagliga dokumentationen och det är kontaktmannens ansvar att dokumentera förändringar i genomförandeplanen. Beroende på vilka förändrade behov som uppmärksammas tas det kontakt med sjuksköterska och anhöriga. Toalettbesök uppmuntras och målet är att kunderna så länge som möjligt ska klara av sina behov. Toalettbesök görs även nattetid för de som behöver.

Kunder/anhöriga

Totalt har intervju med 7 kunder/anhöriga genomförts från fem avdelningar. Tre kunder/anhöriga uppger att de inte har varit med i något samtal där de fått tala om hur de vill ha det i sitt boende i samband med inflyttningen i boendet. En av dem som inte haft något inledande samtal uppger att de fick fylla i en levnadsberättelse fyra månader efter inflyttning i boendet. Fem kunder/anhöriga uppger att de haft samtal vid flera tillfällen efter inflyttningen. En av sju kunder/anhöriga tycker inte att de får den hjälp de behöver. De uppger att de saknar gångträning och deltagande i gemensamma aktiviteter. Flertalet av kunderna/anhöriga uppger att de inte väntar länge när de behöver hjälp. De flesta kunderna upplever att personalen hinner sitta ned och prata. Mer än hälften av kunderna uppger att personalen brukar fråga vad de vill göra. Ett fåtal av kunderna genomför individuella aktiviteter med personalen. Några har inte individuella aktiviteter för att de inte har behov av det. Flera av de anhöriga känner inte till om det görs några individuella aktiviteter. Samtliga kunder/anhöriga vet vem deras kontaktman är. De flesta kunderna/anhöriga uppger att de vänder sig till kontaktmannen om de har synpunkter och eventuella klagomål. Beroende på vilken typ av fråga det är vänder man sig även till personal, sjuksköterska och verksamhetschef. Det finns ett anhörigråd på boendet. Framkommer att rådet inte fungerat så bra den senaste tiden, information om kommande möten kommer ut ganska sent. Anhöriga skulle önska att information generellt läggs ut längre tid i förväg. I övrigt framkommer i intervjuerna att det finns behov hos en av kunderna att kunna göra sig förstådd på finska men det finns ingen finsktalande personal. Framkommer att en av kunderna tidigare har haft två kontakmän vilket innebar att kunden kunde gångträna och delta i vissa gemensamma aktiviteter. Numera har kunden bara en kontaktman som arbetar 50 % vilket innebär att de tidigare insatserna och

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 5/9

aktiviteterna inte genomförs. Framkommer att anhörig lyft fråga om behov av att träna språket efter stroke men frågan har inte fått någon lösning och ingen återkoppling och information till anhöriga har skett. Framkommer önskemål från anhörig om att det skulle finnas en struktur, motsvarande den som finns vid inflyttning, hur man ska hantera frågor vid livets slut, att man talar med både kunder och anhöriga om hur de vill ha det ordnat. Framkommer att det finns säkerhetsskåp för kunderna i det gemensamma köket. För att använda dessa får anhöriga skaffa egna hänglås. Det har visat sig svårt att få tag på passande hänglås vilket resulterat i att ingen använder säkerhetsskåpen.

Genomförandeplaner

Inför uppföljningen begärdes två genomförandeplaner per avdelning in för granskning. På avdelningarna Snäckan, Oasen, Lagunen och Kristallen har bara en genomförandeplan per avdelning granskats då det saknades upprättade genomförandeplaner. Det finns en gemensam mall för genomförandeplaner som används. I mallen framgår rubrikerna bakgrund, problem, orsak till problem, intressen, hinder (sjukdomar), resurser, arbetsmiljö, insatser, mål, hjälpmedel, delmål, övrigt, uppföljning (inom ett halvår). Av de 8 genomförandeplaner som granskats framgår delvis vilka insatser som görs. Kundens behov framgår i en plan helt, i 6 planer framgår det delvis och i en plan inte alls. I 7 av 8 planer framgår i beskrivande text att det finns behov av insatser men insatserna är inte tydliggjorda i genomförandeplanen. Det finns mål beskrivna i genomförandeplanerna men inte i någon plan finns mål för varje insats som ges. I två planer framgår delvis hur insatsen ska utföras och i 6 planer framgår det inte alls. Den enskildes deltagande i planeringen framgår inte i 7 av 8 planer. På omvårdnadsavdelningarna Pärlan och Snäckan framgår inte den enskildes deltagande och det finns inga underskrifter av kunden. Underskrifter finns i fyra av planerna på demensavdelningarna. Två är underskrivna av kunder, en av anhörig och av en framgår att någon skrivit under men på fel ställe och det går inte att utläsa om det är kund eller anhörig. I tre av 8 planer finns datum för uppföljning. Det framgår inte om några uppföljningar har genomförts.

Bemanning och kompetens

Rutiner

Verksamheten har tagit fram en beskrivning över processen introduktion av nyanställda. Det finns en framtagen policy för nyanställd och en checklista för introduktion.

Verksamhetschef

Verksamhetschefen anser att det inte finns tillräckligt med personalresurser. Genomförandeplanen används inte som underlag vid resursberäkning av grundbemanning. Vid påtalat behov av förändringar i grundbemanning är

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 6/9

verksamhetschefen ute på avdelningarna och observerar för att kunna göra en bedömning. Grundbemanningen utökas vid särskilda händelser. Enhetsledarna har ansvar för sin personalgrupp och ser till att alla arbetsuppgifter blir genomförda. Enhetsledarna har ansvar för utvecklingssamtal, arbetsmiljö, utbildningsplanering samt har ett delegerat budgetansvar. Enhetsledarna utgör tillsammans med verksamhetschef boendets ledningsgrupp.

Enhetsledare

Samverkan sker mellan avdelningarna vid planeringen av arbetet. Enhetsledarna kan påverka fördelningen av personalresurser genom att de har en egen budget och kan ta in personal vid behov. Det förs en dialog med sjuksköterskan och omvårdnadspersonal kring hur resurserna ska fördelas. Personalen kan vid behov fördelas om över hela boendet. Den kompetens som enhetsledarna saknar på avdelningarna är en kurator för stöd till kunder och anhöriga. Vidare så skulle de vilja ha utökning med en enhetsledare till och fler sjukgymnast- och arbetsterapeuttimmar för ytterligare stimulans för kunderna.

Personal

På avdelningarna Kristallen och Oasen upplever personalen att det inte finns tillräckligt med personal. Det som inte hinns med är den sociala biten att sitta ner en längre stund och pyssla lite mer med kunderna. Det hinns inte med att ha uppsikt över avdelningen när det krävs dubbelbemanning inne hos någon kund. Vidare uppger personalen att det är svårt att hinna med de administrativa uppgifterna som att dokumentera, beställa varor m m. Samverkan med andra avdelningar sker genom att avdelningarna hjälper varandra vid behov. De samarbetar kring gemensamma aktiviteter och tar med kunder från varandras avdelningar t.ex. på promenader. Personalen anser att de har den kompetens som de behöver inom avdelningen. Det händer ibland att de arbetar med personal som saknar kompetens. Personalen känner till hur introduktion av nyanställda går till.

Kunder/anhöriga

Två av kunderna/anhöriga tycker att det inte finns tillräckligt med personal för att de själva och de övriga kunderna ska få den hjälp som de behöver. De exempel som ges på vad personalen inte hinner med är att det finns bara två personal på avdelningen och om det är någon boende som behöver hjälp av två personal så finns det ingen tillgänglig för de övriga kunderna. Anhöriga får ibland leta efter personalen och ibland kommer personal över från andra avdelningar. De anhöriga hjälper till och lotsar övriga boenden som går fel och de hjälper till och torkar av bord och pratar med de övriga boende.

Andra exempel som ges är att den gångträning som tidigare gavs

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 7/9

har upphört samt att soporna innehållande blöjor inte töms så ofta, vilket innebär att det luktar inne på rummen.

Kvalitetsarbete

Verksamhetschef

Det pågår ett arbete med ny genomförandeplan där enhetsledare från flera verksamheter är med.

Enhetsledare

Det kvalitetsarbete som pågår runt genomförandeplanerna är att samtliga enhetsledare deltar i arbetet med att ta fram en ny mall för genomförandeplaner för de kommunala verksamheterna. Enhetsledarna fungerar som stöd i det dagliga arbetet med genomförandeplanerna samt att arbetet med genomförandeplanerna diskuteras på personalmöten.

Personal

Ingen av personalen är delaktiga i det kvalitetsarbete som görs kring genomförandeplanerna. Personalen får information på möten om det arbete som pågår.

Bedömning

Rutiner

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 8/9

inflyttningen i boendet samt att inte samtliga kunder har genomförandeplaner. Av SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, framgår i 6 kap. 1 § att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamheten brister i att följa upp att framtagna processer och rutiner följs. Enligt 11 kap. 5 § SoL ska genomförande av beslut om insatser dokumenteras. Av 5 kap 4 § SoL framgår att Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Av 5 kap. 5 § SoL framgår att den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. I SOSFS 2006:5, om dokumentation vid handläggning av ärende och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, framgår i 6 kap. 1 § hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen bör som regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet. Genomförandeplanen bör med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt ska genomföras. Vid granskningen av ett urval av genomförandeplaner framkommer att fyra kunder helt saknar genomförandeplan vilket är en brist utifrån ovanstående bestämmelser. I intervju med kunder/anhöriga framkommer att levnadsberättelse påbörjats fyra månader efter inflyttning i boendet. Vidare framgår att biståndsbedömningen används olika mycket på avdelningarna. En förutsättning för att kunna genomföra de insatser kunden har behov av är att de finns dokumenterade och kan utföras på ett likvärdigt sätt av all personal. I 6 kap. 1 § SOSFS 2006:5 redogörs för vad som bör framgå av en genomförandeplan. I granskningen har framkommit att planerna följer en gemensam mall som innehåller rubriker som inte är så enkla att förstå vad som ska dokumenteras under respektive rubrik. En plan saknar en beskrivning av kundens behov, i 7 planer framgår behov av insatser som inte är tydliggjorda i genomförandeplanen, inte i någon av planerna finns mål för varje insats som ges och i sex planer framgår det inte hur insatsen ska genomföras. Det framgår inte på vilket sätt kunden har utövat inflytande över planeringen och det framgår inte att planerna har följts upp. Hur och när de individuella insatserna ska genomföras behöver vara tydligt beskrivna för att personalen ska kunna ge det stöd och hjälp i boendet som föreskrivs i 5 kap. 4 och 5 §§ SoL. Enligt 3 kap. 5 § SoL ska insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med denne. Framgår i intervjuerna att flera forum hålls för att uppdatera om kundens behov, bl a i dagliga avstämningar eller i teammöten. Framgår inte hur kunden är delaktig vid uppföljning av behoven, framkommer att på omvårdnadsavdelningarna framgår inte den enskildes deltagande i upprättandet av

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 9/9

planen och det finns inga underskrifter av kunden. Utifrån vad som framkommit i granskningen brister verksamheten i att upprätthålla den enskildes delaktighet. Det framgår av intervjuerna att genomförandeplanen inte fungerar som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. Framgår att genomförandeplanen inte är så detaljerad, det framgår vad kunden behöver hjälp med men inte hur det ska utföras. I intervjuerna med kunder/anhöriga har framkommit behov hos kunderna som inte blir tillgodosedda bl.a. att kunna kommunicera på eget språk, att gångträna och att kunna träna upp språket. I intervjuer med enhetsledare och personal redogörs för hur kundernas förändrade behov påtalas i olika forum. Det framgår att ett gemensamt arbete med att ta fram en gemensam mall för genomförandeplan har påbörjats inom samtliga kommunala verksamheter. Att genomförandeplanerna varierar i kvalitet är en brist och motsvarar inte de krav som ställs på enligt SOSFS 2011:9, 4 kap. 2, 3 och 4 §§ att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Kunderna uppger att de vet var de ska vända sig med synpunkter och eventuella klagomål. I intervjuerna har det framkommit klagomål och synpunkter om svårigheter med att använda säkerhetskåpen samt hantera frågor om livets slut. Det framgår att det finns ett anhörigråd och det har framkommit synpunkter på hur det fungerar. Verksamheten bör se över sin hantering av att ta emot och utreda klagomål och synpunkter, sammanställa och analysera och utifrån resultaten vidta åtgärder. En viktig del i hanteringen av klagomål och synpunkter är att återföra resultaten samt informera till de som är berörda om vilka åtgärder som vidtagits. Enligt 3 kap. 2 § SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Framgår i granskningen att det inte finns tillräckligt med personal och situationer beskrivs om vad som inte hinns med. Vidare framgår att genomförandeplanerna inte används som ett underlag för beräkning av personalbehov för att genomföra de insatser som behövs. Det framgår av granskningen att det inte finns något systematiskt sätt för att samla in och bedöma vilka personalresurser som krävs över tid för att säkra verksamhetens kvalitet gällande bemanning.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN

2012-03-14

SID 1/8

Uppföljning av särskilt boende, Väsbygården

Bakgrund

Granskning av Väsbygården har genomförts under 10 januari, 1 och 2 februari 2012. Granskningens övergripande syfte har varit att ta reda på verksamhetens kvalitet i förhållande till lag och föreskrifter. Fokus för granskningen har varit hur verksamheten använder genomförandeplanerna för att planera, genomföra och följa upp den vård och omsorg som ges. Intervjuer har genomförts med verksamhetschef, enhetsledare, personal samt kunder. Övergripande rutiner har begärts in gällande upprättande och uppföljning av genomförandeplan, måltider, egenvård, munvård samt för introduktion av nyanställda. Ett urval av genomförandeplaner har begärts in för granskning. Granskningen har omfattat avdelningarna Västanbo, Äppelbo, Runbo och Söderbo. Sammanställningen i denna rapport och framförallt bedömningen redogör inte för det som fungerar bra i verksamheten. Fokus för rapporten är att uppmärksamma de förbättringsområden som framkommit i granskningen.

Genomförandeplaner

Rutiner

Det finns en framtagen rutin för upprättande och uppföljning av genomförandeplan. Av rutinen framgår att den ska skrivas i dataprogrammet Sofia Omfale/ivp samt vilka sökord som ska användas. Det finns ett blad framtaget som har rubriken munvård. Av bladet framgår att munhälsobedömning genomförs en gång per år och vid denna överlämnas ett blad som visar skötsel och råd för kunden. Bladet ska finnas tillgängligt i kundens lägenhet. Vidare framgår b.la. att personalen får utbildning i munhälsovård en gång om året. Blankett för egenvård finns framtagen. Av blanketten framgår vem den avser vilka hälso- och sjukvårds uppgifter som bedöms som egenvård och om kunden själv kan utföra dem eller med hjälp av annan.

Tillförordnad verksamhetschef

Genomförandeplaner görs inom två veckor från att kunden har flyttat in. Den tf verksamhetschefen kontrollerar inte om detta följs. Genomförandeplanen ska följas

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 2/8

upp minst en gång per år eller efter behov. Kontaktpersonen är sammankallande till upprättande och uppföljning av genomförandeplanen. Genomförandeplanen fungerar som redskap för hur insatsen ska genomföras och den används aktivt. Strukturen är enkel och lätt att förstå. Ny mall för genomförandeplan är under arbete.

Enhetsledare

Genomförandeplaner görs inte inom två veckor. Planerna upprättas inom tre månader. Det är kontaktpersonens ansvar att upprätta genomförandeplanen. Enhetsledaren påminner om att det ska göras och är ansvarig för att det finns genomförandeplaner. I verksamheten börjar man med att ta fram en omvårdnadplan där kunden, anhöriga, arbetsterapeut, sjukgymnast, kontaktperson, sjuksköterska och enhetsledare deltar. Omvårdnadsplanen utgör sedan grunden för genomförandeplanen. Biståndsbedömningen används vid upprättandet av genomförandeplanen genom att de går igenom den och tar upp vad biståndsbedömaren skrivit. Den enskildes samtliga behov tar man reda på genom att ställa frågor vid inflyttningen om intressen samt informera om aktiviteter som finns. Den enskildes behov av insatser på natten känner personalen till i praktiken men det står inte så utförligt i genomförandeplanen. Omvårdnadspersonalen tar vid inflyttningen reda på tandstatus. Den enskildes behov av insatser av munvård står dokumenterat i genomförandeplanen uppger enhetsledarna på tre av fyra avdelningar. Genomförandeplanerna förvaras i datorn. Kunden kan få ta del av sin genomförandeplan om de önskar. Enligt enhetsledarna skulle genomförandeplanen kunna fungera ännu bättre som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. Det är idag inte så tydligt dokumenterat hur insatserna ska genomföras. Enhetsledaren finns på avdelningen och kan därmed följa om den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån genomförandeplanen. Behoven blir tillgodosedda även genom att personalen tittar i planen dagligen och fördelar arbetet och lägger in det i en dagordning. Dessa insatser signeras på dagordningen. Om en enskild inte vill ha sin insats utförd, dokumenteras detta och planeras till en annan dag. Alla kunder får komma ut i den omfattning som de önskar. Den enskilde kan påverka valet av personal som ger insatserna.

Personal

En del av personalen uppger att den enskildes behov framgår av genomförandeplanen och en del uppger att den enskildes behov av insatser inte alltid framgår, det är lite

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 3/8

otydligt ibland. Några anser att det är för fritt hur man ska skriva genomförandeplanen, det finns ingen fast mall. Planerna ser olika ut beroende på vem som är kontaktperson. Behoven är inte så tydligt beskrivna. De skulle kunna brytas ner mer i detalj. Kan t.ex. stå "Tycker om att umgås" eller "prata med personal". Ibland skrivs även det som den boende sagt att den inte vill göra. Personalen uppger att genomförandeplanerna innehåller insatser som tillgodoser den enskildes behov av psykisk, social, fysisk och intellektuell art. En del av personalen uppger att genomförandeplanen används som redskap för hur insatserna ska göras och en del uppger att det inte är så. De som anger att den är ett redskap säger att planen är till stor hjälp för nyanställda. De kan läsa på inför arbetet med kunderna. De som anger att genomförandeplanen inte är ett redskap uppger att de har muntlig rapportering. De anser att man som nyanställd bör kunna läsa igenom planen men tiden är för kort för att hinna läsa igenom den. Personalen uppger att de inte alltid har tid till att utföra insatserna som framgår av planen. De insatser som är planerade i förväg går att genomföra men det är svårare att genomföra de oplanerade spontana aktiviteterna. Det personalen uppger att de inte hinner med är den sociala biten, vissa promenader och kontakttimmen hinns inte alltid med. Personalen anger att orsakerna till att det inte hinns med är att de är för få personal, det finns ingen överlappningstid mellan dag- och kvällspersonal, det praktiska tar för mycket tid, mediciner, mat och städning prioriteras. Kundernas förändrade behov påtalas genom en daglig avstämning samt att genomförandeplanerna ändras efter behov. Oftast är det personalen som tar initiativ till förändringar. Det är all personals ansvar att påtala förändringar. Boende- och omvårdnadsmöten hålls var 6:e månad där man tittar på de förändringar som skett med kunden. Dessa möten är även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Kunden själv deltar inte vid mötena. Beroende på om förändringar behöver genomföras så informeras kunden av enhetsledaren om det är förändringar i arbetsmiljön och av sjuksköterskan om det är förändringar i hälso- och sjukvårdsinsatserna. Genomgång av genomförandeplanen med boende och anhörig genomförs ca en gång per år. Målet är en gång per halvår. Toalettbesök står inskrivna i de genomförandeplaner där kunden själv inte kan påtala behovet. Förhållningssättet är att det är självklart att kunderna ska gå på toaletten. Alla ges möjlighet att sitta uppe och äta sina måltider. Några kunder äter frukost i sängen enligt eget önskemål. Framgår att alla kunder inte har genomförandeplan. En del planer har fallit bort i dokumentationssystemet Sofia när man har bytt avdelningar. Det tar ca tre månader innan en genomförandeplan är framtagen när en ny kund flyttar in.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 4/8

Personalen uppger att det är otydligt om vad som är skillnaden mellan genomförandeplan och omvårdnadsplan.

Kunder

Totalt har intervju med 8 kunder genomförts från de fyra avdelningarna. Flertalet av de intervjuade kunderna har bott en längre tid på boendet och har därför ingen bild över hur uppförandet av genomförandeplanen gick till vid inflyttningen. Samtliga kunder tycker att de får den hjälp de behöver. Flertalet av kunderna uppger att de inte väntar länge när de behöver hjälp. De flesta kunderna upplever att personalen hinner sitta ned och prata. Hälften av kunderna uppger att personalen brukar fråga vad de vill göra. Ett fåtal av kunderna genomför individuella aktiviteter med personalen de övriga har inga önskemål om att göra individuella aktiviteter. Två av åtta vet inte vem deras kontaktperson är. De flesta kunderna uppger att de vänder sig till vem som helst i personalgruppen om de har synpunkter och eventuella klagomål, några uppger kontaktpersonen, enhetsledaren och verksamhetschefen. I intervjuerna framkommer att larmet krånglat i ett fall genom att det larmade av sig självt och i ett annat fall att larmet inte nått fram när personalen varit i en annan del av boendet. Några av kunderna tar upp att de inte görs delaktiga i olika situationer. De exempel de lyfter fram är att vid inflyttningen i de nya lägenheterna var det ingen som tillfrågade kunderna om önskemål om vilken lägenhet de ville ha. Andra exempel som ges är att ingen tillfrågar hur de vill att tvätten sköts, hur kontakterna med tandläkare tas och vilken information de vill ha kring tandläkarbesöket vad avser vilka delar som ska åtgärdas och kostnader.

Genomförandeplaner

Två genomförandeplaner har granskats per avdelning utom vid Söderbo där en plan granskats. På Söderbo fanns ingen genomförandeplan upprättad för den aktuella kunden. Av de sju genomförandeplaner som granskats framgår i samtliga vilken insats som görs men kundens behov framgår i en helt och i två delvis. I en av sju planer finns mål för varje insats. I en plan framgår hur insatsen ska utföras helt och i tre delvis. Den enskildes deltagande i planeringen framgår inte av planen och planerna saknar underskrifter. I en genomförandeplan framgår datum när uppföljning ska ske. Det framgår inte om några uppföljningar har genomförts.

Bemanning och kompetens

Rutiner

Finns en framtagen blankett för introduktion av nyanställda. Av blanketten framgår uppgifter om namn på den anställde, vad den är anställd som och vilken erfarenhet personen har. På blanketten finns en checklista som är indelad i fyra kategorier, personal, lokaler, rutiner/arbetsmiljö och boende.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 5/8 Tf verksamhetschef

Den tf verksamhetschefen anser att det inte finns tillräckligt med personalresurser. De har idag en större vårdtyngd än tidigare, de behöver vara två hos flera av kunderna. Tf verksamhetschefen känner inte till om man använder genomförandeplanerna som information vid resursberäkning av grundbemanning. Det finns ett behov av att göra vårdtyngdsmätningar för att beräkna personal. Idag omfördelas personal vid behov mellan avdelningarna. I boendet finns undersköterskor/omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. I verksamheten finns tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut, 75 % respektive 50 % tjänst. Vid fördelning av personal över dygnet är det flest som arbetar på förmiddagarna. Nattpersonalen arbetar i hela boendet inklusive korttidsboendet. En personal är stationerad på korttidsboendet under natten och tre personal går mellan tre avdelningar. Under natten arbetar undersköterskor/omvårdnadspersonal samt en sjuksköterska. Tf verksamhetschefen är inte tillgänglig för att handleda/vägleda personalen i det dagliga arbetet det är enhetsledarens uppgift. Tf verksamhetschefen ansvarar för utvecklingssamtal med enhetsledare och sjuksköterskor. Enhetsledarens uppdrag är att ansvara för vägledning i det dagliga praktiska arbetet, fördelning av arbetet, planera och göra scheman samt att hålla i utvecklings- och lönesamtal. Enhetsledaren arbetar heltid dagtid med administration och deltar sällan i det direkta omsorgsarbetet. Samtlig personal har erforderlig utbildning och erfarenhet. Under sommaren kan det vara svårare att vissa pass ha personal med både erforderlig utbildning och erfarenhet.

Enhetsledare

På avdelningarna Söderbo och Äppelbo fördelar enhetsledaren arbetet tillsammans med personalgruppen. På avdelningarna Västanbo och Runbo fördelar personalgruppen arbetet. Samverkan sker mellan avdelningarna främst vid planering av arbetet med att ta fram vikarier samt att avdelningarna går in och hjälper varandra. Enhetsledaren kan påverka fördelningen av personalresurser genom att denne är med i budgetarbetet.

Personal

På Söderbo och Västanbo upplever personalen att det inte finns tillräckligt med personal. Det som inte hinns med är att vara inne hos kunderna tillräckligt länge, det finns inte utrymme för småprat och att göra något spontant utanför rutinerna. De

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 6/8

skulle önska att de hade mer tid för dokumentation samt tid för reflektion kring arbetsmetoder, som att stödja den enskilde att göra det den klarar själv. På Runbo och Äppelbo upplever personalen att det ibland inte finns tillräckligt med personal. Det blir sårbart när något utanför de vanliga rutinerna händer t.ex. att någon ska iväg någonstans och kontaktpersonen behöver följa med eller om någon boende blir magsjuk. Samverkan med andra avdelningar sker genom att avdelningarna hjälper varandra vid behov. Ibland har de gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna. Den kompetens som personalen saknar är sjuksköterska med inriktning mot geriatrik samt kunskaper i psykiatri. Det händer ibland att de arbetar med personal som saknar kompetens. Personalen känner till hur introduktion av nyanställda går till. Det finns en checklista för introduktion av nyanställda. Enhetsledaren planerar in den nyanställda så att den får gå tillsammans med en van medarbetare.

Kunder

Hälften av kunderna tycker att det inte finns tillräckligt med personal för att de själva och övriga kunder ska få den hjälp de behöver. Ett exempel som beskrivs är att det bara är två personal för det mesta vilket innebär att vid måltiderna behöver personal gå ifrån för att hjälpa andra. Ett annat exempel är om någon kund behöver två personal för att få hjälp så får de övriga kunderna vänta.

Kvalitetsarbete

Tf verksamhetschef

Den tf verksamhetschefen känner inte till om det pågår något utvecklingsarbete gällande genomförandeplaner det ansvarar enhetsledaren för.

Enhetsledare

Enhetsledaren ansvarar för kvalitetsarbetet på avdelningen. Enhetsledaren deltar i arbetet med att ta fram en ny mall för genomförandeplaner för de kommunala verksamheterna. Enhetsledaren läser igenom alla genomförandeplaner. All personal har fått i uppgift att uppdatera genomförandeplanerna tre månader efter inflyttning av boende. Vid varje uppföljning av genomförandeplanen ska den boende och ev. anhörig om den boende vill vara med. Genomförandeplanen ska alltid uppdateras minst en gång per år. I verksamheten finns ett anhörigråd där två representanter per avdelning ingår. Kallelser och anteckningar finns att tillgå i pärmar på varje avdelning.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 7/8 Personal

Ingen av personalen är delaktiga i det kvalitetsarbete som görs kring genomförandeplanerna. Vid arbetsplatsträffar ca var tredje vecka får personalen information om det pågående arbetet av enhetsledaren.

Bedömning

Enligt SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, framgår i 4 kap. 4 § att för varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. För att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet förutsätts att det finns tydliga rutiner som personalen kan följa. Vid granskning av verksamhetens framtagna rutiner framgår följande brister; blankett för introduktion av nyanställda saknar en rutin som beskriver hur, när och av vem introduktionen ska genomföras. rutin för upprättande och uppföljning av genomförandeplan saknar en beskrivning om hur det ska gå till och om vad som ska framgå under de framtagna rubrikerna dokumentet om munvård är mycket kortfattat, det saknar en rutin som beskriver hur munvården ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat. blanketten för egenvård är informativ men det saknas en beskrivning över hur och när en sådan ska tas fram eller uppdateras Enligt 11 kap. 5 § SoL ska genomförande av beslut om insatser dokumenteras. Av 5 kap 4 § SoL framgår att Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Av 5 kap. 5 § SoL framgår att den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. I SOSFS 2006:5, om dokumentation vid handläggning av ärende och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, framgår i 6 kap. 1 § hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen bör som regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet. Genomförandeplanen bör med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt ska genomföras. Vid granskningen av ett urval av genomförandeplaner framkommer att en kund helt saknar genomförandeplan samt att det tar ca tre månader att upprätta en plan vilket är en brist utifrån ovanstående bestämmelser. En förutsättning för att kunna

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN SID 8/8

genomföra de insatser kunden har behov av är att de finns dokumenterade och kan utföras på ett likvärdigt sätt av all personal. I 6 kap. 1 § SOSFS 2006:5 redogörs för vad som bör framgå av en genomförandeplan. I granskningen har framkommit att planerna är mycket kortfattade och det är svårt att få en vägledning till hur insatserna praktiskt ska genomföras. Fyra planer saknar en beskrivning av kundens behov, i sex planer saknas mål, i tre planer framgår det delvis hur insatsen ska utföras och i tre framgår det inte alls. Det framgår inte på vilket sätt kunden har utövat inflytande över planeringen och när och hur planen ska följas upp. De individuella behoven behöver vara tydligt beskrivna för att personalen ska kunna ge det stöd och hjälp i boendet som föreskrivs i 5 kap. 4 och 5 §§ SoL. Dokumentationen av hur den beslutade insatsen praktiskt ska genomföras brister. Att personalen känner till kundens behov av insatser i praktiken är inte tillräckligt för att motsvara de krav som ställs i ovanstående lag och förordning. Det framgår av intervjuerna att det inte finns någon tydlig instruktion över hur en genomförandeplan ska utformas och följas upp. Det framgår att planerna ser olika ut beroende på vem som skrivit dem. En del uppger att planen fungerar som ett redskap och andra inte. Det framgår att ett gemensamt arbete med att ta fram en gemensam mall för genomförandeplan har påbörjats inom samtliga kommunala verksamheter. Att genomförandeplanerna varierar i kvalitet är en brist och motsvarar inte de krav som ställs på enligt SOSFS 2011:9, 4 kap. 2, 3 och 4 §§ att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Kunderna uppger att de vet var de ska vända sig med synpunkter och eventuella klagomål. I intervjuerna har det framkommit klagomål och synpunkter om att larmet krånglar samt att kunderna inte känner sig delaktiga i vissa situationer. Verksamheten bör se över sin hantering av att ta emot och utreda klagomål och synpunkter, sammanställa och analysera och utifrån resultaten vidta åtgärder. En viktig del i hanteringen av klagomål och synpunkter är att återföra resultaten samt informera till de som är berörda om vilka åtgärder som vidtagits. Enligt 3 kap. 2 § SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Framgår i granskningen att det inte finns tillräckligt med personal och situationer beskrivs om vad som inte hinns med. Vidare framgår att genomförandeplanerna inte används som ett underlag för beräkning av personalbehov för att genomföra de insatser som behövs. Det framgår av granskningen att det inte finns något systematiskt sätt för att samla in och bedöma vilka personalresurser som krävs över tid för att säkra verksamhetens kvalitet gällande bemanning.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

SOCIALFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11, 1TR TFN: 08- 587 850 00 WWW.VALLENTUNA.SE

Ärende 4

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING

AGNETA SANDSTRÖM

CONTROLLER [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE 2012-03-07 DNR SN 2012.003

SID 1/1

SOCIALNÄMNDEN

Tjänsteskrivelse Ekonomisk redovisning – Månadsuppföljning per den 29 februari 2012

Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner förvaltningens framtagna ekonomiska uppföljning per den 29 februari 2012 och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Ärendet i korthet

Socialförvaltningen redovisar månadsvis en ekonomisk uppföljning till socialnämnden. Socialnämndens budgetram för 2012 uppgår till 393 283 tkr och prognosen per den 29 februari uppvisar ett underskott på 3 968 tkr.

Handlingar

Ekonomisk redovisning – Månadsuppföljning per den 29 februari 2012 2.

Socialnämndens månadsuppföljning 2012-02 1.

Inga-Lill Björklund Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Akten Kommunstyrelsen

SOCIALFÖRVALTNINGEN

TORGGATAN11· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE

DRIFTSEKONOMI

Verksamhetsblock TOTALT, TKR (Netto) Politisk verksamhet Förvaltningsövergripande verksamhet Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Funktionsnedsättning enligt LSS

(=Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Funktionsnedsättning enligt SoL

(=Socialtjänstlagen)

I K

* K=Kostnad 154 086 -20 615

133 471

18 934 -2 119

16 815 Budget 393 283 Bokfört 120229 58 916 2012 % 15,0% Prognos Avvikelse mot budget 397 251 -3 968 Budget 379 100 2011 Bokfört 110228 53 175

1 515 -515

1 000

40 391 -3 500

36 891

66 361 -12 446

53 915

189 557 -38 366

151 191

128 -17

111

5 595 -260

5 335

8 874 -65

8 809

26 076 -3 925

22 151

8% 3%

11%

14% 7%

14%

13% 1%

16%

14% 10%

15%

1 515 -515

1 000

40 391 -3 500

36 891

66 361 -12 446

53 915

195 577 -40 418

155 159

0 0

-6 020 2 052

-3 968

1 200 -400

800

45 972 -2 056

43 916

54 764 -6 481

48 283

172 583 -27 953

144 630

90 0

7 163 -3

7 160

6 491 -1 373

5 118

22 871 -2 917

19 954

22 703 -2 470

20 233

2 406 -130

2 277

I=Intäkt 15% 12%

15%

13% 6%

14%

154 086 -20 615

133 471

18 934 -2 119

16 815

N=Netto 0 0

0 0

145 589 -21 794

123 795

19 269 -1 593

17 676

21 919 -3 225

18 693

2 298 -138

2 160 % 14,0%

8% 0%

11%

16% 0% 16% 12% 21%

11%

13% 10%

14%

15% 15%

15%

12% 9%

12%

K OMMENTARER TILL AVVIKELSE Att göra en prognos baserad på utfallet efter två månader är mycket svårt. Prognosen motsvarar därför i detta läge budgeterad belopp, med undantag av äldreomsorgen. Inom detta block beräknas ett underskott på 4 mkr. Orsaken är öppnandet av Väsbygården, etapp 2, vilken består av en enhet med 10 platser för växelboende, en enhet med 10 permanenta platser och ytterligare en enhet med 8 platser, varav 3 för växelboende. I samband med planeringen av byggnationen planerades en utökning av socialnämndens driftsbudget. Nämndens ramar i verksamhetsplan för 2012-2014 saknar dock utrymme för kostnadsökningen till följd av detta. I budget för 2012 återfinns endast 1 platser för växelboende samt kostnaderna för lokalerna. För att rymma detta ligger även en budget för försäljning av 21 årspl vilket är 8 platser fler än vad som säljs i dagsläget. Ett avtal har tecknats med Vaxholm avseende försäljning av 10 platser.

Antal års Budget Antal Intäkt för sålda Över- /

Särskilda boendeformer för äldre

sålda års under-skott (tkr) platser platser (tkr) Den totala nettokostnaden för särskilt boende för äldre (inkl. enstaka platser för växelboende) baseras på beräknade kostnade kommunala boenden, platser hos kommunens entreprenörer och köp av enstaka platser. Den total kostnaden har sedan reducerats med beräknade intäkter för sålda platser.

12,6 6 020 3,2 -2 052 -3 968

Ärende 5

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING

AGNETA SANDSTRÖM

CONTROLLER [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE 2012-03-07 DNR SN 2012.019

SID 1/1

SOCIALNÄMNDEN

Tjänsteskrivelse Beslutsattestanter för socialnämnden fr.o.m. januari 2012

Förslag till beslut

Socialnämnden fastställer beslutsattestanter fr.o.m. januari 2012.

Ärendet i korthet

Socialförvaltningen har upprättat ett förslag till beslutsattestanter för 2012.

Handlingar

Förteckning över beslutsattestanter 2012 fr.o.m. 2012-01-01 för samtliga konton inom intervall 3-8 2.

Behörighetsattestanter inom socialförvaltningen 2012 3.

Beslutsattestanter för socialnämnden fr.o.m. januari 2012 1.

Inga-Lill Björklund Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Akten Kommunledningskontoret

SOCIALFÖRVALTNINGEN

TORGGATAN11· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE

Ärende 6

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING

DAVID MATSCHECK

UTREDARE 08/587 854 60 [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-22 DNR SN 2012.027

SID 1/1

SOCIALNÄMNDEN

Tjänsteskrivelse Socialnämndens brukarundersökning 2011

Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner rapporten.

Ärendet i korthet

Handlingar

Socialnämndens brukarundersökning 2011 2.

Socialnämndens brukarundersökning 2011 Inga-Lill Björklund Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Handläggare Monika Fernlund Avdelningschef · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE

2012-03-1620

SID 1/4

Socialnämndens brukarundersökning 2011

Socialförvaltningen har i likhet med föregående år och i enlighet med kommunpolicy genomfört en omfattande brukarundersökning under hösten 2011. Sedan 2007 riktas undersökningen vartannat år till personer som haft kontakt med myndighetsavdelningen och vartannat år till personer som haft kontakt med utförarverksamheter. 2011 har brukarnas erfarenheter av kontakt med myndighetsavdelningen undersökts. Frågorna är samma som 2007 och 2009 och resultaten jämförs med dessa år. Nytt för 2011 är att enkäterna distribuerats med post till brukare inom äldreomsorg, LSS, missbruk och socialpsykiatri. Tidigare har enkäterna delats ut endast tillhanda i samband med besök, vilket nu gjordes för de övriga verksamhetsområdena försörjningsstöd, barn och familj (inkl. ungdom) samt familjerätt och faderskap. Anledningen till att enkäterna inte tidigare skickats ut per post är en allmän erfarenhet av att enkäter som delas ut per post får en lägre svarsfrekvens än enkäter som delas ut tillhanda. Detta bekräftades när ett försök gjordes 2007 inom barn- och familjenheten att komplettera tillhanda utdelningen genom att skicka enkäter per post till de brukare som inte haft träff med sin socialsekreterare under perioden, vilket resulterade i en kraftig försämrad l svarsfrekvens. Årets undersökning visar dock att detta inte stämmer för äldreomsorgen. I stället, som visas nedan, höjdes svarsfrekvensen till 71% för denna grupp, vilket är glädjande eftersom det innebär att över 400 personer lämnade svar mot endast 16-17 personer tidigare år. Postenkäten resulterade i ungefär samma svarsfrekvens som tidigare för LSS, missbruk och socialpsykiatri, dvs. att fler personer svarade totalt utan att svarsfrekvensen blev sämre.

Resultat

Det övergripande resultatet

Nedan redovisas svarsfrekvensen för 2011 i jämförelse med 2009 och 2007. Utdelningen per post och den höga svarsfrekvensen för äldreomsorgen resulterade i en kraftigt ökad total utdelning och även en högre svarsfrekvens totalt.

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/587 85 000 WWW.VALLENTUNA.SE

SID 2/4

Antalet utdelade

2011 1124 2009 2007 362 479 188 206 52% 42% Frågorna var, som nämndes i inledningen, samma som tidigare år. De besvarades enligt en skala på 1-5 där 1 betyder ”mycket missnöjd” och 5 betyder ”mycket nöjd”. När svaren för de två frågorna i enkäten som rör personens sammanfattande bedömning beräknas till ett genomsnitt blir resultaten följande:

Hur värderar Du sammanfattningsvis Dina erfarenheter av kontakt med socialkontoret?

2011: 4,02 2009: 4,13

Vilket förtroende har du för socialtjänsten i kommunen?

2007: 3,78 2011: 4,06

Antalet svar

699 2009: 3,91

Svarsfrekvens

62% 2007: 3,68

Resultat per verksamhetsområde

Nedan redovisas svarsfrekvensen samt resultaten för de två sammanfattande frågor för olika områden inom myndigheten:

Äldreomsorg

Svarsfrekvens:

2011: 425 av 596 = 71% 2009: 17 av 44 = 39% 2007: 16 av 42 = 38%

Hur värderar Du sammanfattningsvis Dina erfarenheter av kontakt med socialkontoret?

2011: 4,17 2009: 4,56 2007: 4,27

Vilket förtroende har Du för socialtjänsten i kommunen?

2011: 4,50 2009: 4,77 2007: 4,27

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/587 85 000 WWW.VALLENTUNA.SE

SID 3/4 LSS

Svarsfrekvens:

2011: 143 av 272 = 53% 2009: 13 av 25 = 52% 2007: 33 av 70 = 47%

Hur värderar Du sammanfattningsvis Dina erfarenheter av kontakt med socialkontoret?

2011: 3,70

Vilket förtroende har Du för socialtjänsten i kommunen?

2011: 3,80 2009: 3,77 2009: 3,82 2007: 2,94 2007: 3,10

Vuxna (försörjningsstöd, missbruk, socialpsykiatri)

Svarsfrekvens:

2011: 65 av 150 = 43% 2009: 73 av 160 = 46% 2007: 83 av 180 = 46%

Hur värderar Du sammanfattningsvis Dina erfarenheter av kontakt med socialkontoret?

2011: 4,04 2009: 3,88 2007: 3,71

Vilket förtroende har Du för socialtjänsten i kommunen?

2011: 3,98 2009: 3,71 2007: 3,54

Barn- och familj (inkl. ungdom)

Svarsfrekvens:

2011: 42 av 68 = 62% 2009: 35 av 71 = 49% 2007: 42 av 122 = 34%

Hur värderar Du sammanfattningsvis Dina erfarenheter av kontakt med socialkontoret?

2011: 4,21 2009: 4,06 2007: 3,93

Vilket förtroende har Du för socialtjänsten i kommunen?

2011: 4,21 2009: 3,78 2007: 3,75

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/587 85 000 WWW.VALLENTUNA.SE

SID 4/4

Familjerätt och faderskap

Svarsfrekvens:

2011: 28 av 38 = 74% 2009: 50 av 62 = 81% 2007: 49 av 85 = 58%

Hur värderar Du sammanfattningsvis Dina erfarenheter av kontakt med socialkontoret?

2011: 4,52 2009: 4,49 2007: 4,36

Vilket förtroende har Du för socialtjänsten i kommunen?

2011: 4,43 2009: 4,19 2007: 4,22 Rapporter omfattande de samlade resultaten för 2011 respektive resultaten per verksamhetsområde finns att tillgå i form av Excel-filer och PowerPoint-bilder. De totala svaren för respektive grupp har överlämnats till berörda chefer som underlag för vidare arbete. David Matscheck utredare

AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET

186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/587 85 000 WWW.VALLENTUNA.SE

Ärende 7

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING

DAVID MATSCHECK

UTREDARE 08/587 854 60 [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-026 DNR SN 2009.086

SID 1/1

SOCIALNÄMNDEN

Tjänsteskrivelse Slutrapport till länsstyrelsen om utvecklingsbidrag till kvinnojouren 2010

Förslag till beslut

Socialnämnden antar skrivelsen såsom sin rapport till Länsstyrelsen i Stockholms län angående utvecklingsmedel för Kvinnojouren i Vallentuna 2010.

Ärendet i korthet

Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade 2010 Vallentuna kommun medel för utveckling av Kvinnojouren i Vallentunas verksamhet. Dessa medel användes av kvinnojouren huvudsakligen under 2011. 2011 beviljade länsstyrelsen ytterligare medel för användning av kvinnojouren under 2012. Denna skrivelse gäller återrapportering angående de medel som beviljades 2010.

Handlingar

Slutrapport till länsstyrelsen om utvecklingsbidrag till kvinnojouren 2010 2.

Slutrapport till länsstyrelsen om utvecklingsbidrag till kvinnojouren 2010 Inga-Lill Björklund Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för sociala frågor Box 22067 104 22 Stockholm Monika Fernlund Avdelningschef · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE

Återrapportering av projekt som beviljades utvecklingsmedel år 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Rapporten är underlag för Socialstyrelsens uppföljning och återrapportering till regeringen på nationell nivå. Så här hanterar ni den elektroniska blanketten:

Fyll i blanketten enligt anvisningarna. Spara ner blanketten innan du börjar fylla i ansökan. Döp filen till kommunens namn och benämningen på den verksamhet ansökan avser (t.ex. ”Kiruna utbildning för socialtjänstens personal 2010 ”). Fyll i blanketten. Klicka dig fram med

tab

-tangenten, musen eller piltangenterna. Undvik semikolon och

enter

(nytt stycke) i texten. Kom ihåg att spara den ifyllda blanketten när du är klar. Skicka rapporten som ett bifogat Word-dokument med e-post till länsstyrelsen. Skicka samtidigt den undertecknade rapporten med vanlig post. Länsstyrelsen behöver få blanketten senast den (åååå-mm-dd, fastställs av länsstyrelsen).

Observera: Fält med blå bakgrund avser länsstyrelsen. Dessa fält fylls i av länsstyrelsen.

1. Projektets namn

Ange samma namn som i ansökan om utvecklingsmedel för år 2010. Ange också det diarienummer projektet har fått hos länsstyrelsen. Namn: Utveckling av Kvinnojouren i Vallentuna Diarienummer hos länsstyrelsen: 704-10-22620

2. Beviljat belopp från länsstyrelsen år 2010

Fyll endast i rena siffror, t.ex. 10000 (inga andra tecken). 450 000 kronor

3. Tidsperiod

Rapporten avser hur de beviljade utvecklingsmedlen år 2010 har använts. Fyll i uppgifterna nedan. 3.a. Projektets startdatum: 2010-12-01 (åååå-mm-dd) Slutdatum:

2011-12-31

(åååå-mm-dd) 3.b. Har projektet också beviljats utvecklingsmedel ur anslagen år 2007, 2008 eller 2009? Sätt ett kryss: Ja, projektet har också beviljats utvecklingsmedel ur anslagen år 2007, 2008 eller 2009 Nej, projektet har för första gång beviljats utvecklingsmedel ur anslaget år 2010 3.c. Rapporten avser perioden fram till: 2010-12-01 - 2011-12-31 (åååå-mm-dd)

4. Rapporterande kommun

Skriv endast kommunens namn, t.ex. Mjölby eller Borås (inte Mjölby

Kommun

eller Borås

Stad

)

Rapporterande kommun (ev. stadsdel)

Vallentuna (kommun) (stadsdel)

Kontaktperson

David Matscheck (namn) utredare ( funktion) 58785460 ( telefon) [email protected] ( e-postadress)

Torggatan 11

(postadress) 18686 (postnummer) Vallentuna (postort)

Rapport 2010 1(13)

Medrapporterande kommuner (ev. stadsdelar)

(namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel) (namn) (stadsdel)

5. Nuläge år 2010

Ange uppgifter som gäller rapporterande kommun (ev. stadsdel) och/eller medsökande kommuner (ev. stadsdelar) här nedan. 5.a. Vilket utbud av stöd fanns vid utgången av 2010 i er kommun för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld? Sätt ett eller flera kryss här nedan: Stöd och behandling för våldsutsatta kvinnor Stöd och behandling för barn som har bevittnat våld Stöd och behandling för män som utövar våld Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Ange om det finns ett

SÄRSKILT

anpassat skyddat boende, eller flera (sätt ett eller flera kryss): Skyddat boende som är särskilt anpassat för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Skyddat boende som är särskilt anpassat för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annat stöd, ange vad: 5.b. Har kommunen fört statistik under 2010 över antalet våldsutsatta kvinnor i kommunen? Sätt ett kryss här nedan: Ja Nej Vet inte Om ja, precisera vad kommunen har fört statistik över här nedan: Antalet våldsutsatta kvinnor, män som utövat våld och barn som bevittnat våld totalt samt antalet personer som berörts i förhandsbedömningar, utredningar, nya placeringar och nystartade insatser i andra former för hela socialnämndens verksamhet. Dessutom antalet personer - kvinnor, män resp. barn - som inlett kontakt med ATV under året. Kvinnojouren i Vallentuna har fört statistik över antalet nätter lägenheten har använts samt antalet kvinnor och barn som placerats i lägenheten under åren 2010 och 2011 samt antalet övriga kvinnor som haft kontakt med kvinnojouren för t.ex. stödsamtal. ( t.ex. ”antalet våldsutsatta kvinnor som får stöd inom individ- och familjeomsorgen”) Beskriv vad som har kommit fram i statistiken vid utgången av 2010: Antalet personer: 57 kvinnor, 17 män, 64 barn Antalet förhandsbedömningar: 15 kvinnor, 5 män, 16 barn Antalet utredningar: 25 kvinnor, 13 män, 28 barn Antalet placeringar: 9 kvinnor, 0 män, 6 barn Antalet övriga insatser: 8 kvinnor, 0 män, 0 barn Antalet kontakt med ATV: 12 kvinnor, 4 män, 9 barn Kvinnojouren i Vallentuna har lämnat följande statistik. 2010: 12 kvinnor, totalt 795 nätter, 13 barn, totalt 564 nätter 2011: 18 kvinnor, 1009 nätter, 9 barn, 374 nätter Antalet övriga kontakter 2011: 21 kvinnor.

Rapport 2010 2(13)

Ev. kommentar:

6. Måluppfyllelse

6.a. Vilket eller vilka mål för det beviljade projektet har uppfyllts vid tidpunkten i 3.c? Ange här nedan: Att Kvinnojouren i Vallentuna fortsätter erbjuda kvalificerat stöd till kvinnor i skyddat boende samt till andra kvinnor som kontaktar kvinnojouren. Att bidra till förebyggande av våld i närrelationer bland ungdomar och vuxna.

7. Genomförda insatser

Fyll i uppgifter för varje insats som länsstyrelsen beviljade utvecklingsmedel år 2010 för, även insatser som inte har genomförts. Sätt kryss för varje insats som beviljades utvecklingsmedel år 2010. Ange vilken målgrupp eller vilka målgrupper insatsen var riktad mot. Ange ett eller flera konkreta mätbara resultat som insatsen har lett till vid tidpunkten i 3.c. Om inga resultat har uppnåtts, eller insatsen inte har genomförts, skriv det. Ange vem som var ansvarig för genomförandet av insatsen, och sätt kryss om de har samverkat.

7.a. Stöd och behandling för våldsutsatta kvinnor

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.b. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Ange om insatsen var

SÄRSKILT

Rapport 2010 3(13)

Nej Vet inte Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”10 kvinnor har fått stödsamtal”): 21 kvinnor har fått samtal. Beskriv insatsen: Stödsamtal. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.b. Stöd och behandling för barn som bevittnat våld

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.c. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Barn som har bevittnat våld (generell grupp) En

SÄRSKILD

grupp av b arn som har bevittnat våld Ange vilken särskild grupp (t.ex. barn i en viss ålder): Har en särskilt namngiven metod använts i stödet och behandlingen? Ja – ange vilken: Nej Vet inte Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”10 barn har fått trappansamtal”): Beskriv insatsen: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.c. Stöd och behandling för män som utövat våld

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.d. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Män som utövar våld (generell grupp) En

SÄRSKILD

grupp av män som utövar våld Ange vilken särskild grupp (t.ex. pappor): Har en särskilt namngiven metod använts i stödet och behandlingen? Ja – ange vilken: Nej Vet inte Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”10 män har fått behandling enligt metoden X”):

Rapport 2010 4(13)

Beskriv insatsen: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.e. Ny kommunal mottagning eller nytt team inom området våld i nära relationer

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.f. Insatsen

startades

med beviljade utvecklingsmedel år 2010. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om insatsen var

SÄRSKILT

7.d. Nya boendeplatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn (avser både nytt boende och nya platser i befintligt boende)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.e. Insatsen

startades

SÄRSKILT

anpassade för någon av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”3 nya boendeplatser för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem har startat”): 2010: 12 kvinnor, totalt 795 nätter, 13 barn, totalt 564 nätter 2011: 18 kvinnor, 1009 nätter, 9 barn, 374 nätter Antalet övriga kontakter 2011: 21 kvinnor. Beskriv insatsen: Skyddat boende i lägenhet med stöd av anställd personal. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

Rapport 2010 5(13)

Annan särskild grupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”Mobilt uppsökande team har satts igång med operativ beredskap dygnet runt”): Beskriv insatsen: Om en ideell förening har samverkat med kommunen, ange föreningens åtagande:

7.f. Etablering av ny ideell förening inom området våld i nära relationer

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.g. Föreningen

startades

med beviljade utvecklingsmedel år 2010. Ange föreningens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om föreningen är

SÄRSKILT

7.g. Metodutveckling inom området våld i nära relationer (utveckling av ny metod eller nytt arbetssätt)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.h. Ange vilka grupper metoden är riktad mot (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om metoden är

SÄRSKILT

Rapport 2010 6(13)

med våldsutsatta kvinnor”; ”Utprövning av modellen har påbörjats i två grupper á 5 kvinnor”): Beskriv insatsen: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.h. Utbildning inom området våld i nära relationer (t.ex. konferenser, kurser, studiecirklar, handledning)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.i. Ange vilka grupper utbildningen handlade om (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om utbildningen

SÄRSKILT

handlade om någon eller några av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Ange vem eller vilka som fick utbildningen: Personal inom kommunal socialtjänst Volontärer och/eller anställda inom ideell förening Annan part, ange vem: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c ( t.ex. ”X antal socialtjänstpersonal har deltagit i utbildning om behov hos våldsutsatta kvinn or med missbruksproblem”; ”10 tjänstemän inom polis har utbildats i bemötande av personer utsatta för våld i nära relationer ”): Ange utbildningens innehåll och längd (t.ex. ”2 dagars workshop om metoden X”; ”processutbildning som gällde X med hemläxa”; ”1 termins kvällskurs med högskolepoäng som handlade om ”): Har kommunen en långsiktig plan för kompetensutveckling inom området för kommunens personal? Ja Nej Vet inte Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.i. Inventering/kartläggning inom området våld i nära relationer (t.ex. antalet kvinnor utsatta för våld i nära relationer, antalet män som utövar våld som erbjuds behandling)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.j.

Rapport 2010 7(13)

Ange vilka grupper inventeringen/kartläggningen samlade in uppgifter om (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om insatsen samlade in uppgifter

SÄRSKILT

om någon av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c socialtjänsten ”): (t.ex. ”Undersökning har genomförts av omfattning av våldsutsatta kvinnor i kommunen; ”Enkät har genomförts om fråga X med Y antal respondenter från Ange vad inventeringen/kartläggningen visar: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.j. Handlingsplan inom området våld i nära relationer (ny eller reviderad)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.k. Ange vilka grupper handlingsplanen handlar om (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om handlingsplanen

SÄRSKILT

handlar om någon av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan målgrupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”Reviderad handlingsplan som också innefattar ruti ner för arbetet med kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor har fastställts”): Beskriv kort innehållet i handlingsplanen: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

Rapport 2010 8(13)

7.k. Inrättande av kommunal kvinnofridssamordnare eller annan liknande samordningsfunktion

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.l. Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”En kvinnofridssamordnare har anställts senast den åååå-mm-dd ”): Beskriv kort uppdraget för den kommunala kvinnofridssamordnaren/samordningsfunktionen:

7.l. Förebyggande insatser och information

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.m. Ange vilken grupp insatsen syftar till att förbättra situationen för (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om insatsen

SÄRSKILT

handlade om någon av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan målgrupp, ange vilken: Flickor i tonårsåldern Ange vem eller vilka aktörer insatsen var riktad mot (sätt ett eller flera kryss): Skolan Hälso- och sjukvården Allmänheten Polisen Rättsväsendet Ideella föreningar Annan aktör, ange vem: Kyrkan Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”En folder har tryckts upp i 1000 exemplar med information om vilket stöd som finns att få för våldsutsatta kvinnor i kommunen”; ”Arbete i åk 6 med elevers attityder och värderingar till våld i nära relationer har påbörjats i 10 skolor ”): 2 öppna kvällar i samarbete med Vallentuna församling Beskriv insatsen: Två anställda från kvinnojouren har besökt Vallentuna församlings verksamheten för unga 14-25 år för informera, visa film och föra öppna diskussioner om våld. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.m. Annan insats inom området våld i nära relationer (en eller flera)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.n. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld

Rapport 2010 9(13)

Ange om insatsen var

SÄRSKILT

riktad mot någon eller några av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan målgrupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”Basutbildning om våldsutsatta äldre kvinnor har tagits fram av X högskola i samverkan med äldreenheten och föreningen X ”): Kvinnojourens lägenhet handikappanpassades under 2008. Trots informationsinsatser har kvinnojouren hittills inte tagit emot någon person med funktionsnedsättning för boende. Beskriv insatsen: Information har skickats vid upprepade tillfällen till samtliga stadsdelsnämnder i Stockholms stad och till ett stort antal kommuner i länet. Länsstyrelsen har vid två tillfällen informerat i sitt informationsblad till kommunerna. Information finns på samtliga husläkarmottagningen i kommunen. Ansvarig för drift genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.n. Övrig information

Ange, om ni önskar, ytterligare information från arbetet under 2010: (t.ex. erfarenheter, reflektioner, hinder, framgångsfaktorer) Ange eventuella bilagor i punkt 14.

8. Uppgifter om ideella föreningar under år 2010

8.a. Om en ideell förening eller flera har ansvarat för genomförda insatser i punkt 7 – har insatserna legat inom ramen för följande här nedan? Sätt ett eller flera kryss: Ideella föreningars ordinarie verksamhet Ideella föreningars utveckling av egen verksamhet Nya ideella föreningar med ny verksamhet där sådan inte redan finns Vet inte 8.b. Har den ideella föreningen utfört insatser på uppdrag av kommunens socialtjänst? Ja Nej Vet inte 8.c. Om ja ovan, har kommunen och den ideella föreningen ingått ett avtal om uppdraget? Ja Nej Vet inte 8.d. Fanns andra aktiva ideella föreningar inom området våld i nära relationer i kommunen (ev. stadsdelen)? Ja – ange inriktning: (till exempel mansmottagning mot våld, kvinnojour) Nej Vet inte

Rapport 2010 10(13)

Ev. kommentar: Kvinnojouren i Vallentuna förbereder nu en tjejjour att startas under 2012. Förutom de projektanställda personalen deltar 19 medlemmar aktivt som volontärer i verksamheten. Totalt har kvinnojouren f.n. 90 medlemmar.

9. Uppgifter om samverkan inom offentlig sektor

Samverkan har ägt rum med följande aktörer (sätt ett eller flera kryss): Inom kommunens socialförvaltning – ange mellan vilka enheter e.l.: (t.ex. enheten för personer med funktionsnedsättningar, äldreenheten, missbruksenheten) Med övriga kommunala aktörer – ange vilka: (t.ex. utbildningsförvaltningen, plan- och byggnadskontoret, ett kommunalt bolag eller stiftelse) Med andra myndigheter – ange vilka: (t.ex. polis, rättsväsendet, hälso- och sjukvård) Ev. kommentar:

10. Uppföljning av projektet

10.a. Hur har resultaten av insatserna dokumenterats? Insamling och registrering av data Dokumentation av de arbetssätt och metoder som har använts Intern eller extern utvärdering eller liknande Annat, ange vad: 10.b. I vilken utsträckning har förväntade resultat i den beviljade ansökan om utvecklingsmedel 2010 uppnåtts? Sätt ett kryss här nedan: I stor utsträckning Delvis I liten utsträckning 19.c. Har projektet lett till andra resultat än vad som förväntades i ansökan? Om så, beskriv de viktigaste avvikelserna: 10.d. Kan ni se några effekter av genomförda insatser på målgrupper eller individer? Exempel: ”Våldsutsatta kvinnor har fått en förbättrad hälsa och social situation”. Om så, beskriv: 10.e. Har projektet genomförts av en särskild projektorganisation? Sätt ett kryss här nedan: Ja, projektet har huvudsakligen genomförts av en särskild projektorganisation Nej, projektet har genomförts av verksamhetens ordinarie organisation Vet inte 10.f. Har projektet implementerats i ordinarie verksamhet? Sätt ett kryss här nedan: Ja, projektet har helt eller delvis implementerats i ordinarie verksamhet Nej, projektet har inte implementerats i ordinarie verksamhet Vet inte 10.g. Vilka övriga slutsatser avseende framtida genomförande har ni dragit? Beskriv:

Rapport 2010 11(13)

11. Ekonomisk redovisning

11.a. Intäkter

Fyll i det beviljade beloppet utvecklingsmedel år 2010. Ange gärna också egna medel och övriga medel som har finansierat projektet. Ange siffran 0 endast om medlen ej har ingått i projektet. Fyll endast i rena siffror, t.ex. 10000 (inga andra tecken).

Intäkter 2010

Utvecklingsmedel år 2010 (samma belopp som i punkt 2)

Belopp

450 000 kronor Disponibla utvecklingsmedel från tidigare år Medel från sökande kommun och ev. medsökande kommuner Andra medel

Summa planerad finansiering

kronor kronor kronor

450000 kronor

11.b. Kostnader

Ange summa budget och summa utfall för kostnaderna i det beviljade projektet. Ange också gärna hur utfallet har fördelats på de ansvariga för genomförandet. Fyll endast i rena siffror, t.ex. 10000 (inga andra tecken)

Kostnader 2010 Summa budget

Kommunal verksamhet Ideell verksamhet Annan verksamhet

Summa utfall

Personal inklusive sociala avgifter 450000 kronor kronor 465000 kronor kronor 465000 kronor Lokalhyra Inventarier Administration (t.ex. telefon, datorer, kontorsutrustning, tjänsteresor, etc) Utvärdering Övriga kostnader för insatser (t.ex. fysiska investeringar, arvoden, utbildningsmaterial, drift, etc.)

Summa kostnader

kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 465000 kronor kronor kronor kronor 465000 k ronor

12. Kommunens övriga resurser inom området våld i nära relation

Ange här nedan en uppskattning av kommunens övriga resurser till området våld mot kvinnor. Räkna inte med beviljat belopp i punkt 2 eller kommunens kostnader för bistånd till individer. Fyll endast i rena siffror, t.ex. 10000 (inga andra tecken)

2010 (budget) 2010 (utfall)

Verksamhetsstöd, föreningsbidrag eller liknande bidrag till ideella föreningar inom området 26 400 kronor 26 400 kronor

Rapport 2010 12(13)

Kommunens övriga resurser inom området kronor kronor

13. Övrig information till länsstyrelsen

Kvinnojouren i Vallentuna förbereder en tjejjour att ingå i verksamheten. Tjejjouren beräknas starta under 2012.

14. Bilagor

Bifoga eventuell dokumentation som ni har tagit fram, t.ex. handlingsplaner, kartläggningar, metodbeskrivningar etc. Ange benämning på ev. bilagor här nedan (till exempel ”Modell för gruppsamtal med våldsutsatta kvinnor”; ”Utvärdering av socialtjänstens och ideella föreningars bemötande av våldsutsatta kvinnor i akut kris”): Antal

15. Underskrift

Ansvarig chef undertecknar på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Rapporten skickas även som ett bifogat Word-dokument med e-post till länsstyrelsen.

Ort och datum Underskrift Namnförtydligande David Matscheck, utredare Vallentuna kommun och projektledare för kommunen

Fylls i av länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Länsstyrelsens handläggare (namn) Telefon till länsstyrelsens handläggare E-post till länsstyrelsens handläggare Länsstyrelsens diarienummer för projektet

Länsstyrelsens huvudsakliga bedömning av rapporten

Har projektet genomfört särskilt intressanta insatser eller uppnått särskilt intressanta resultat som även kan vara av intresse för andra kommuner i landet? Sätt ett kryss här nedan: Ja Nej Vet inte Om ja, ange kort vilka: Observera att skicka ifylld rapport i Word-format, med ev. bilagor, per e-post till Socialstyrelsen senast den

29 februari 2012

. Alla inkomna rapporter skickas som bilagor i e-posten tillsammans med länsstyrelsens förteckning i Excel-format över alla beviljade projekt i länet.

Rapport 2010 13(13)

Ärende 8

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING

DAVID MATSCHECK

UTREDARE 08/587 854 60 [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE 2012-01-30 DNR SN 2009.084

SID 1/1

SOCIALNÄMNDEN

Tjänsteskrivelse Slutrapport till länsstyrelsen våld i nära relationer 2010

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar anta skrivelsen såsom slutrapport till länsstyrelsen om det andra året för projektet om våld i nära relationer.

Ärendet i korthet

Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade socialnämnden 2009 utvecklingsmedel à 230 tkr för att ansluta till verksamheten Alternativ till vold (ATV) i Täby. 2010 beviljade länsstyrelsen ytterligare 230 tkr för ett andra projektår. Utvecklingsmedlen har huvudsakligen nyttjats under verksamhetsåren 2010 och 2011. Projektet har även omfattat kompetensutvecklingsinsatser.

Handlingar

Slutrapport till länsstyrelsen - våld i nära relationer 2010 2.

Slutrapport till länsstyrelsen våld i nära relationer 2010 1.

Inga-Lill Björklund Socialchef ______________________ Ska expedieras till: Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för sociala frågor Box 22067 10422 Stockholm Handläggare Monika Fernlund Avdelningschef · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE

Återrapportering av projekt som beviljades utvecklingsmedel år 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Rapporten är underlag för Socialstyrelsens uppföljning och återrapportering till regeringen på nationell nivå. Så här hanterar ni den elektroniska blanketten:

enter tab

-tangenten, musen eller piltangenterna. (nytt stycke) i texten. Kom ihåg att spara den ifyllda blanketten när du är klar. Skicka rapporten som ett bifogat Word-dokument med e-post till länsstyrelsen. Skicka samtidigt den undertecknade rapporten med vanlig post. Länsstyrelsen behöver få blanketten senast den (åååå-mm-dd, fastställs av länsstyrelsen).

Observera: Fält med blå bakgrund avser länsstyrelsen. Dessa fält fylls i av länsstyrelsen.

1. Projektets namn

Ange samma namn som i ansökan om utvecklingsmedel för år 2010. Ange också det diarienummer projektet har fått hos länsstyrelsen. Namn: Våld i nära relationer - stöd och förändring Diarienummer hos länsstyrelsen: 704-09-40 614

2. Beviljat belopp från länsstyrelsen år 2010

Fyll endast i rena siffror, t.ex. 10000 (inga andra tecken). 230 000 kronor

3. Tidsperiod

Rapporten avser hur de beviljade utvecklingsmedlen år 2010 har använts. Fyll i uppgifterna nedan. 3.a. Projektets startdatum: 2010-12-01 (åååå-mm-dd) Slutdatum: 2011-12-31 (åååå-mm-dd) 3.b. Har projektet också beviljats utvecklingsmedel ur anslagen år 2007, 2008 eller 2009? Sätt ett kryss: Ja, projektet har också beviljats utvecklingsmedel ur anslagen år 2007, 2008 eller 2009 Nej, projektet har för första gång beviljats utvecklingsmedel ur anslaget år 2010 3.c. Rapporten avser perioden fram till: 2011-12-31 (åååå-mm-dd)

4. Rapporterande kommun

Skriv endast kommunens namn, t.ex. Mjölby eller Borås (inte Mjölby

Kommun

eller Borås

Stad

)

Rapporterande kommun (ev. stadsdel)

Vallentuna (kommun) (stadsdel)

Kontaktperson

David Matscheck (namn) utredare ( funktion)

8587854

( telefon) [email protected] ( e-postadress)

Torggatan 11

(postadress)

18686

(postnummer) Vallentuna (postort)

Rapport 2010 1(14)

Medrapporterande kommuner (ev. stadsdelar)

5. Nuläge år 2010

SÄRSKILT

anpassat skyddat boende, eller flera (sätt ett eller flera kryss): Skyddat boende som är särskilt anpassat för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Skyddat boende som är särskilt anpassat för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Annat stöd, ange vad: 5.b. Har kommunen fört statistik under 2010 över antalet våldsutsatta kvinnor i kommunen? Sätt ett kryss här nedan: Ja Nej Vet inte Om ja, precisera vad kommunen har fört statistik över här nedan: Antalet våldsutsatta kvinnor, män som utövat våld och barn som bevittnat våld totalt samt antalet personer som berörts i förhandsbedömningar, utredningar, nya placeringar och nystartade insatser i andra former för hela socialnämndens verksamhet. Dessutom antalet personer - kvinnor, män resp. barn - som inlett kontakt med ATV under året. ( t.ex. ”antalet våldsutsatta kvinnor som får stöd inom individ- och f amiljeomsorgen”) Beskriv vad som har kommit fram i statistiken vid utgången av 2010: Antalet personer: 57 kvinnor, 17 män, 64 barn Antalet förhandsbedömningar: 15 kvinnor, 5 män, 16 barn Antalet utredningar: 25 kvinnor, 13 män, 28 barn Antalet placeringar: 9 kvinnor, 0 män, 6 barn Antalet övriga insatser: 8 kvinnor, 0 män, 0 barn Antalet kontakt med ATV: 12 kvinnor, 4 män, 9 barn Följande statistik har kommit fram vid utgången av 2011: Antalet personer: 68 kvinnor, 34 män, 68 barn Antalet förhandsbedömningar: 32 kvinnor, 12 män, 42 barn Antalet utredningar: 30 kvinnor, 13 män, 31 barn Antalet placeringar: 11 kvinnor, 0 män, 7 barn Antalet övriga insatser: 17 kvinnor, 13 män, 18 barn Antalet kontakt med ATV: 13 kvinnor, 6 män, 11 barn

Rapport 2010 2(14)

Ev. kommentar: Antalet personer - kvinnor, män och barn - som socialnämndens verksamheter får kontakt med och antalet insatser har ökat under såväl 2010 som 2011. Kvinnojouren har fört egen statistik som redovisas under projektet "Utveckling av Kvinnojouren i Vallentuna.

6. Måluppfyllelse

6.a. Vilket eller vilka mål för det beviljade projektet har uppfyllts vid tidpunkten i 3.c? Ange här nedan: Att kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt till män som utövat våld. Delmål: * Att erbjuda behandling till kvinnor, män och barn som inte tidigare nåtts av socialtjänsten. * Att erbjuda en biståndsform som svarar mot behovet av öppenvårdsbehandling hos personer som upplevt våld i närrelationer som har kontakt med socialtjänsten. * Utbildning och kompetenshöjning av egen personal.

6.b. Vilket eller vilka mål har inte uppfyllts? Ange här nedan: 6.c. I vilken utsträckning har målet eller målen för det beviljade projektet uppfyllts? Sätt ett kryss här nedan: I stor utsträckning (innefattar fullt och helt) Del vis I liten utsträckning Ev. kommentar: En klar utveckling har skett. De första och andra delmålen har uppnåtts genom att samarbete har utvecklats med ATV-Täby. Det tredje delmålet är givetvis en fortgående process. Det nya projektet som startas nu med stöd av länsstyrelsen om stöd till äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning syftar till att nå ytterligare personer som har utsatts.

7. Genomförda insatser

7.a. Stöd och behandling för våldsutsatta kvinnor

SÄRSKILT

riktad mot någon eller några av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund

Rapport 2010 3(14)

Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Har en särskilt namngiven metod använts i stödet och behandlingen? Ja – ange vilken: Alternativ till vold (ATV) Nej Vet inte Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”10 kvinnor har fått stödsamtal”): Under året 2010 har 12 kvinnor fått behandlingssamtal. Under året 2011 har 13 kvinnor fått behandlingssamtal (detta inkluderar inte behandling som inletts under 2010) Beskriv insatsen: Individuella samtal enligt metoden Alternativ till vold (ATV), samtal en gång i veckan under i genomsnitt ett år. Samtalen har när möjligt gjorts med ett familjeperspektiv i den mening att mannen och barnen har parallellt fått egen samtalsbehandling. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.b. Stöd och behandling för barn som bevittnat våld

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.c. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss): Barn som har bevittnat våld (generell grupp) En

SÄRSKILD

grupp av b arn som har bevittnat våld Ange vilken särskild grupp (t.ex. barn i en viss ålder): Har en särskilt namngiven metod använts i stödet och behandlingen? Ja – ange vilken: Trappan Nej Vet inte Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”10 barn har fått trappansamtal”): Under året 2010 har 9 barn fått trappansamtal. Under året 2011 har 11 barn fått trappansamtal. Beskriv insatsen: Ett begränsat antal krissamtal enligt trappanmetoden genom ATV-Täby. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.c. Stöd och behandling för män som utövat våld

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.d. Ange insatsens målgrupp eller målgrupper (sätt ett eller flera kryss):

Rapport 2010 4(14)

Män som utövar våld (generell grupp) En

SÄRSKILD

grupp av män som utövar våld Ange vilken särskild grupp (t.ex. pappor): Har en särskilt namngiven metod använts i stödet och behandlingen? Ja – ange vilken: Alternativ till vold Nej Vet inte Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”10 män har fått behandling enligt metoden X”): Under året 2010 har 4 män fått behandlingssamtal. Under året 2011 har 6 män fått behandlingssamtal. Beskriv insatsen: Regelbundna individuella samtal enligt ATV-metoden under i genomsnitt c:a ett år. Två män har även fått gruppsamtal enl. ATV-metoden. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.d. Nya boendeplatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn (avser både nytt boende och nya platser i befintligt boende)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.e. Insatsen

startades

SÄRSKILT

anpassade för någon av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”3 nya boendeplatser för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem har startat”): Beskriv insatsen: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.e. Ny kommunal mottagning eller nytt team inom området våld i nära relationer

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.f.

Rapport 2010 5(14)

Insatsen

startades

SÄRSKILT

riktad mot någon eller några av grupperna här nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”Mobilt uppsökande team har satts igång med operativ beredskap dygnet runt”): Beskriv insatsen: Om en ideell förening har samverkat med kommunen, ange föreningens åtagande:

7.f. Etablering av ny ideell förening inom området våld i nära relationer

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.g. Föreningen

startades

SÄRSKILT

7.g. Metodutveckling inom området våld i nära relationer (utveckling av ny metod eller nytt arbetssätt)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.h. Ange vilka grupper metoden är riktad mot (sätt ett eller flera kryss):

Rapport 2010 6(14)

Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om metoden är

SÄRSKILT

7.h. Utbildning inom området våld i nära relationer (t.ex. konferenser, kurser, studiecirklar, handledning)

SÄRSKILT

handlade om någon eller några av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan särskild grupp, ange vilken: Ange vem eller vilka som fick utbildningen: Personal inom kommunal socialtjänst Volontärer och/eller anställda inom ideell förening Annan part, ange vem: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c ( t.ex. ”X antal socialtjänstpersonal har deltagit i utbildning om behov hos våldsutsatta kvinn or med missbruksproblem”; ”10 tjänstemän inom polis har utbildats i bemötande av personer utsatta för våld i nära relationer ”): 1. Under första projektåret 2010 gick 40 socialtjänstpersonal utbildning. 2. Under andra projektåret 2011 deltog 32 socialtjänstpersonal i ett uppföljningsseminarium. 3. 4 personer deltog i länsstyrelsens konferens den 29 november. Ange utbildningens innehåll och längd (t.ex. ”2 dagars workshop om metoden X”; ”processutbildning

Rapport 2010 7(14)

som gällde X med hemläxa”; ”1 termins kvällskurs med högskolepoäng som handlade om ”): 1. 2 dagarskurs om teori och bakgrund våld i nära relationer samt metoden ATV 2. Halvdags uppföljning om ATV 3. Konferens - ATV, familjeperspektiv m.m. Har kommunen en långsiktig plan för kompetensutveckling inom området för kommunens personal? Ja Nej Vet inte Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.i. Inventering/kartläggning inom området våld i nära relationer (t.ex. antalet kvinnor utsatta för våld i nära relationer, antalet män som utövar våld som erbjuds behandling)

Insatsen beviljades utvecklingsmedel år 2010. Om inte:  Gå till 7.j. Ange vilka grupper inventeringen/kartläggningen samlade in uppgifter om (sätt ett eller flera kryss): Våldsutsatta kvinnor inkl. flickor under 18 år (generell grupp) Barn som har bevittnat våld Män som utövar våld Ange om insatsen samlade in uppgifter

SÄRSKILT

7.j. Handlingsplan inom området våld i nära relationer (ny eller reviderad)

SÄRSKILT

handlar om någon av grupperna nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning

Rapport 2010 8(14)

Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor över 65 år Annan målgrupp, ange vilken: Ange uppnått resultat vid tidpunkten i punkt 3.c (t.ex. ”Reviderad handlingsplan som också innefattar rutiner för arbetet med kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor har fastställts”): Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer har fastställts. Beskriv kort innehållet i handlingsplanen: Handlingsplanen omfattar syfte, övergripande mål, delmål, metoder, hjälp som erbjuds enskilda genom socialnämndens verksamhet samt hänvisning till upprättade rutiner. Handlingsplanen ska följas upp årligen och revideras minst vart 3.e år. Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.k. Inrättande av kommunal kvinnofridssamordnare eller annan liknande samordningsfunktion

7.l. Förebyggande insatser och information

SÄRSKILT

Rapport 2010 9(14)

information om vilket stöd som finns att få för våldsutsatta kvinnor i kommunen”; ”Arbete i åk 6 med elevers attityder och värderingar till våld i nära relationer har påbörjats i 10 skolor ”): Beskriv insatsen: Ansvarig för genomförande (sätt ett eller flera kryss): Kommun Ideell förening – sätt kryss om kommunen och föreningen har samverkat i genomförandet: Annan part, ange vem:

7.m. Annan insats inom området våld i nära relationer (en eller flera)

SÄRSKILT

7.n. Övrig information

Ange, om ni önskar, ytterligare information från arbetet under 2010: (t.ex. erfarenheter, reflektioner, hinder, framgångsfaktorer) Ange eventuella bilagor i punkt 14.

8. Uppgifter om ideella föreningar under år 2010

Rapport 2010 10(14)

Ja Nej Vet inte 8.c. Om ja ovan, har kommunen och den ideella föreningen ingått ett avtal om uppdraget? Ja Nej Vet inte 8.d. Fanns andra aktiva ideella föreningar inom området våld i nära relationer i kommunen (ev. stadsdelen)? Ja – ange inriktning: (till exempel mansmottagning mot våld, kvinnojour) Nej Vet inte Ev. kommentar:

9. Uppgifter om samverkan inom offentlig sektor

Samverkan har ägt rum med följande aktörer (sätt ett eller flera kryss): Inom kommunens socialförvaltning – ange mellan vilka enheter e.l.: Myndighetsavdelningen - enheten för vuxna (ekonomiskt bistånd samt missbruk och socialpsykiatri), barn- och familjeenheten (barn, ungdomar, familjehem samt familjerätt och familjerådgivning) och enheten för äldre och funktionsnedsatta. Utföraravdelningen - Öppenvårdsverksamheten (missbruk samt barn och unga) och verksamheten för socialpsykiatri. (t.ex. enheten för personer med funktionsnedsättningar, äldreenheten, missbruksenheten) Med övriga kommunala aktörer – ange vilka: ATV-Täby, tillhörande Täby kommun (t.ex. utbildningsförvaltningen, plan- och byggnadskontoret, ett kommunalt bolag eller stiftelse) Med andra myndigheter – ange vilka: Samverkansmöten två gånger om året. Representerade är förutom socialförvaltningen även närpolisen, ungdomsmottagningen, Vallentuna gymnasium, skolhälsovården, Vallentunaförsamling, Prima Vuxenpsykiatri och Kvinnojouren i Vallentuna.

(t.ex. polis, rättsväsendet, hälso- och sjukvård) Ev. kommentar:

10. Uppföljning av projektet

Rapport 2010 11(14)

10.d. Kan ni se några effekter av genomförda insatser på målgrupper eller individer? Exempel: ”Våldsutsatta kvinnor har fått en förbättrad hälsa och social situation”. Om så, beskriv: Förbättrade behandlingsinsatser för utsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och män som utövat våld. Ingen egen utvärdering av ATV då ATV ingår i en större utvärdering genom Socialstyrelsen. Rapportering från handläggare sker regelbundet till den interna arbetsgrupp, ATV Täby rapporterar statistik och samarbetsmöten hålls. Handläggare uppger att, övervägande bra resultat uppnås i olika familjer på det sättet att våldet upphör och kvinnor och barn blir mindre utsatta.

10.e. Har projektet genomförts av en särskild projektorganisation? Sätt ett kryss här nedan: Ja, projektet har huvudsakligen genomförts av en särskild projektorganisation Nej, projektet har genomförts av verksamhetens ordinarie organisation Vet inte 10.f. Har projektet implementerats i ordinarie verksamhet? Sätt ett kryss här nedan: Ja, projektet har helt eller delvis implementerats i ordinarie verksamhet Nej, projektet har inte implementerats i ordinarie verksamhet Vet inte 10.g. Vilka övriga slutsatser avseende framtida genomförande har ni dragit? Beskriv: ATV-Täby har nu totalt fyra kommuner (inkl. huvudmannen Täby kommunen) anslutna till verksamheten (övriga kommunerna är Österåker och Danderyd). En särskild referensgrupp har startats för samverkan mellan ATV och familjerättsenheterna i resp. kommun. Under våren 2012 startar ATV-Täby en liknande referensgrupp för vuxenenheter och barn- och familjeenheter. Referensgrupperna är nödvändiga för att främja ett positivt samarbete mellan ATV-Täby och handläggarna i de olika kommunerna.

11. Ekonomisk redovisning

11.a. Intäkter

Intäkter 2010

Utvecklingsmedel år 2010 (samma belopp som i punkt 2)

Belopp

230 000 kronor Disponibla utvecklingsmedel från tidigare år Medel från sökande kommun och ev. medsökande kommuner Andra medel

Summa planerad finansiering

0 kronor kronor kronor

230 000 kronor

11.b. Kostnader

Rapport 2010 12(14)

Kostnader 2010

Personal inklusive sociala avgifter Lokalhyra Inventarier Administration (t.ex. telefon, datorer, kontorsutrustning, tjänsteresor, etc) Utvärdering Övriga kostnader för insatser (t.ex. fysiska investeringar, arvoden, utbildningsmaterial, drift, etc.)

Summa budget

Kommunal verksamhet Ideell verksamhet Annan verksamhet

Summa utfall

kronor kronor kronor kronor 230 000 kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor

Summa kostnader

kronor kronor kronor kronor k ronor

12. Kommunens övriga resurser inom området våld i nära relation

2010 (budget) 2010 (utfall)

Verksamhetsstöd, föreningsbidrag eller liknande bidrag till ideella föreningar inom området 26 400 kronor 26 400 kronor Kommunens övriga resurser inom området kronor kronor

13. Övrig information till länsstyrelsen

Under projektets andra år 2011 har kostnader endast bokförts för personal enligt debitering till Vallentuna kommun av ATV-Täby. Övriga kostnader har ingått i befintliga resurser, t.ex. arbetstid för projektledare, projektetsarbetsgrupp, samarbetsmöten m.m. Under det första projektåret stod Vallentuna för kostnader för information till kommunens invånare genom bl.a. broschyrer och tidningsannonser. Under 2011 har information getts endast genom ordinarie kanaler t.ex. kommunens hemsida, kommunens informationssidor i Mitt I -tidningen samt kommunens informationsbroschyrer.

14. Bilagor

Handlingsplan

Antal

1

Rapport 2010 13(14)

15. Underskrift

Ansvarig chef undertecknar på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Rapporten skickas även som ett bifogat Word-dokument med e-post till länsstyrelsen.

Ort och datum Vallentuna den Underskrift Namnförtydligande David Matscheck, projektledare

Fylls i av länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Länsstyrelsens handläggare (namn) Telefon till länsstyrelsens handläggare E-post till länsstyrelsens handläggare Länsstyrelsens diarienummer för projektet

Länsstyrelsens huvudsakliga bedömning av rapporten

29 februari 2012

. Alla inkomna rapporter skickas som bilagor i e-posten tillsammans med länsstyrelsens förteckning i Excel-format över alla beviljade projekt i länet.

Rapport 2010 14(14)

Ärende 9

VALLENTUNA KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNING

DAVID MATSCHECK

UTREDARE 08/587 854 60 [email protected]

Tjänsteskrivelse Biblioteksplan 2012-2015

TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-16 DNR SN 2011.174

SID 1/2

SOCIALNÄMNDEN

Förslag till beslut

Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta Biblioteksplan 2012-2015.

Ärendet i korthet

Socialnämnden beslutade 2011-10-18 att föreslå kommunfullmäktige att antal det förslag till biblioteksplan som kulturnämnden hade fått i uppdrag att ta fram och som hade utarbetats i samarbete mellan kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen under ledning av bibliotekschefen. 2011-11-24 beslutade kommunstyrelsen att återremittera förslag då omfånget ansågs vara för stort. Det nya förslaget är c:a sju sidor kortare än det ursprungliga. Inga justeringar har gjorts i de avsnitt om äldre och personer med funktionsnedsättning, vilka är de grupper som främst berör socialnämnden. Förslaget har kompletterats med kvalitetsgarantier för respektive målgrupp. Handlingar 1.

Biblioteksplan 2012-2015 2.

Kvalitetsgarantier 2012-2015 Inga-Lill Björklund socialchef ______________________ Monika Fernlund avdelningschef · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN

FÖRVALTING Ska expedieras till: Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-16 DNR SN 2011.174

SID 2/2

2012-2015

KULTURFÖRVALTNINGEN

Biblioteksplan

2012-02-06 DNR KN 2011.047 012

Biblioteksplan

Innehåll

Bakgrund och syfte ............................................................... 4 2.

Kunskap – Kultur – Kommunikation. Bibliotekens roll i samhället. .................................................................................... 4

Ansvarsfördelning mellan olika biblioteksformer .................. 5

Biblioteksorganisationen i Vallentuna kommun – en nulägesbeskrivning ...................................................................... 6

4.1

Folkbibliotek .................................................................................... 6

4.1.1

Biblioteket för barnen ........................................................................ 7 4.1.2

4.1.3

Biblioteket för unga vuxna ................................................................. 7

Biblioteket för vuxna ......................................................................... 8 4.1.4

4.1.5

Biblioteket för äldre och personer med funktionsnedsättning ............ 8 Biblioteket för det livslånga lärandet ................................................. 8

4.1.6

4.1.7

Biblioteket för mångspråkiga ............................................................. 9 Det digitala 24:7-biblioteket .............................................................. 9

4.2

Grundskolebibliotek.......................................................................... 9

4.3

Gymnasiebibliotek ......................................................................... 10

Kvalitetsgarantier och målgruppsinriktade åtaganden ........ 11 6.

Utvecklingsområden ............................................................ 11

6.1

Vallentunas nya huvudbibliotek ....................................................... 11

BIBLIOTEK VALLENTUNA

KULTURFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08-587 853 50, 08-587 850 00 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE

6.2

Filialerna och biblioteksstrukturen .................................................... 11

6.2.1

Skolbiblioteken ................................................................................ 12

6.3

Mobil biblioteksverksamhet ............................................................. 13 6.4

Nya tekniken ................................................................................. 13 6.5

Marknadsföring .............................................................................. 13

Bibliotek Vallentuna 2015 ................................................... 14

Utvärdering och revidering av biblioteksplanen .................. 15 9.

Styrdokument...................................................................... 15

9.1

Unescos folkbiblioteksmanifest ........................................................ 16 9.2

Unescos skolbiblioteksmanifest ........................................................ 16 9.3

Bibliotekslagen .............................................................................. 16 9.4

Skollagen ...................................................................................... 16

9.5

Kulturnämndens uppgift ................................................................. 17

BIBLIOTEK VALLENTUNA

KULTURFÖRVALTNINGEN 186 86 VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08-587 853 50, 08-587 850 00 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE

1. Bakgrund och syfte

Vallentuna kommunfullmäktige har i Kommunplan 2010-2012 gett kulturnämnden i uppdrag att ta fram en biblioteksplan i samarbete med barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden. Uppdraget är att utarbeta en utvecklingsplan på kort och lång sikt samt ta fram en hållbar struktur för den samlade biblioteksverksamheten i Vallentuna. Biblioteksplanen ska vara ett politiskt förankrat styrdokument för de berörda förvaltningarna. Bibliotekets roll i samhället liksom samverkan och ansvarsfördelning mellan olika förvaltningars biblioteksverksamheter skall belysas.

”Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna”. (Bibliotekslagen §7)

I den utveckling som nu sker, där alltfler väljer att utbilda sig under olika skeden av livet, där utvecklingen inom IT-området underlättar möjligheterna att hämta information, där de administrativa hjälpmedlen på biblioteken ständigt utvecklas, och med delvis nya biblioteksanvändare, blir det allt viktigare med samverkan mellan olika förvaltningars biblioteksverksamheter.

”Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv”. (Svensk biblioteksförening)

2. Kunskap – Kultur – Kommunikation. Bibliotekens roll i samhället.

Biblioteken fyller en allt viktigare roll i kunskapssamhället och i det livslånga lärandet, alltifrån grundläggande kunskaper till kunskaper på hög nivå. Biblioteken är ett kulturens vardagsrum, en kravlös mötesplats där alla kan mötas för att både ta del av det kulturella arvet och den nyskapande kulturen som blir framtidens kulturarv. Biblioteken är en arena för kommunikation – en plats för möten, information, upplevelser, eget skapande och utbyte av tankar och idéer – demokratins vardagsrum.

Biblioteken är viktiga för vad de symboliserar: yttrande- och tankefriheten, demokratin, det öppna samhället, allas lika rätt till kultur och utbildning.

”

Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information

(Unescos folkbiblioteksmanifest)

Biblioteket är en plats för möten mellan människan och ordet, mellan läsaren och utbildning eller pengar och över olika gränser. Där ska råda en inbjudande och tillåtande atmosfär. Folkbiblioteksverksamheten har ett uppdrag med ett omfattande innehåll, som ska nå ut till alla oavsett ålder, etnisk eller social tillhörighet. Verksamheten skall även omfatta grupper i samhället som p g a ålder, sjukdom eller annat, inte själva kan eller har svårt att ta sig till ett bibliotek. Verksamheten ska dels ge alla medborgare redskap och möjligheter till ett aktivt deltagande i vår demokrati, dels utgöra ett kunskapscentrum för ett livslångt lärande. Kultur, förströelse, inspiration och upplevelser skall vara självklara inslag i verksamheten. Verksamheten ska också inspirera till och lyfta fram det egna personliga skapandet.

3. Ansvarsfördelning mellan olika biblioteksformer

Folk- och skolbiblioteken har delvis olika uppgifter. Folkbibliotekets främsta uppgift är att stödja det fria kunskapssökandet och stimulera till fri läsning, det som sker utanför skolans ram. Folkbiblioteket ska också stötta och inspirera barns och ungdomars eget skapande. Folkbiblioteket ska även fungera som ett komplement till skol- och gymnasiebiblioteket och vara en del i det livslånga lärandet. Barn- och ungdomsbiblioteket ska tydliggöra sin egen identitet. För att barn- och ungdomsbiblioteket ska kunna ingå i ett verkligt samarbete med skolan i det gemensamma uppdraget att ge barn och ungdomar bästa tänkbara stöd i deras språk- och läsutveckling samt i deras strävan att tillägna sig kunskap, måste biblioteket ha sin egen identitet. Det finns annars en risk att barnbiblioteket inriktar sig så starkt

mot skolans behov att den egna identiteten försvagas, den som riktar sig till barnens och ungdomarnas läs- och kulturupplevelser på fritiden samt det egna skapandet. Grundskolebibliotekens och gymnasiebibliotekets uppdrag är ett annat än folkbibliotekets. Deras främsta uppgift är att tillhandahålla litteratur och IT-stöd som behövs i undervisningen. Mediebeståndet ska vara inriktat mot elevernas behov av språk- och läsutveckling. Biblioteket kan fungera som ett arbetsplatsbibliotek och vara ett nav i skolans verksamhet. Biblioteken kan ses som en resurs i det pedagogiska arbetet och behöver därför finnas i direkt anslutning till skolan och gymnasiet. Skolbiblioteket lånar också ut litteratur till eleverna precis som folkbiblioteket. Medieutbudet ska vara anpassat efter varje skolas elever och behov. Skolbiblioteket ska följa skolans styrdokument och arbeta för att stödja läsutveckling och undervisning i olika ämnen. Skolbiblioteket är ett verktyg för skolutveckling och bör skrivas in i skolans måldokument.

4. Biblioteksorganisationen i Vallentuna kommun – en nulägesbeskrivning

I Vallentuna kommun svarar fyra olika nämnder för biblioteksfrågorna: Kulturnämnden (KN) ansvarar för folkbiblioteksverksamheten vid huvudbiblioteket i Vallentuna centrum samt filialerna i Karby, Kårsta och Lindholmen. Barn- och ungdomsnämnden (BUN) ansvarar för grundskolebiblioteken. Utbildningsnämnden (UN) ansvarar för gymnasiebiblioteket Socialnämnden (SN) ansvarar för att det finns biblioteksservice inom vård och omsorg.

4.1 Folkbibliotek

Vallentuna folkbibliotek består idag av ett huvudbibliotek i Vallentuna centrum och tre filialer. Filialen i Karby är samlokaliserad med ICA, vilket innebär att biblioteket är tillgängligt samma tider som ICA är öppet. Filialen i Kårsta är integrerad med Kårstaskolans bibliotek och filialen i Lindholmen är integrerad med skolbiblioteket i Gustav Vasaskolan. Servicen som erbjuds på filialerna är begränsad men i princip densamma som på huvudbiblioteket eftersom bokbeståndet och personalen är gemensam för hela organisationen. Biblioteket är en viktig och kravlös mötesplats för många, ett naturligt ställe för kulturella aktiviteter och aktuell debatt. En plats för samvaro och upplevelser, men samtidigt en plats för lugn och ro och fördjupning. Biblioteket är en av de få offentliga

miljöer där människor kan mötas utan krav på kommersiell konsumtion och med fri tillgång till tankar, kulturupplevelser, inspiration, kunskap och information. Här ges professionell hjälp och vägledning i sökande av information samt en IT-infrastruktur, som gör det möjligt för medborgarna att aktivt delta i den demokratiska processen. Besökarna i folkbiblioteket är av alla åldrar och består av boklånare, tidningsläsare, datoranvändare, informationssökare, studerande, släktforskare, småföretagare, lärare, föräldrar med barn, m fl. Biblioteken har drygt 265 000 besökare per år. Biblioteken har ca 85 000 medier, varav 65 000 på huvudbiblioteket.

4.1.1 Biblioteket för barnen

Barnavdelningen är välbesökt av barn i alla åldrar. Under 2010 besöktes biblioteket av 550 grupper med drygt 8000 barn. Biblioteket används såväl för fritidsbehov som för skolarbeten. I hög grad besöker de mindre barnen biblioteket med sina föräldrar eller via förskolan. Barnavdelningen tar emot gruppbesök av barn från förskolan samt i första hand skolbarn i år 1-5 för bok- och biblioteksinformation. Vallentuna bibliotek har under ett flertal år legat i topp när det gäller antalet gruppbesök enligt Regionbibliotekets statistik. Biblioteket fyller, tillsammans med skolan, en mycket viktig roll i arbetet med barnens läs- och språkutveckling. Förskolorna erbjuds att låna olika temaboklådor. Biblioteket har media anpassade för barn med särskilda behov på en s k Äppelhylla. Biblioteket tillhandahåller bl a böcker i Daisy-format och paket med Bok & Daisy. Andelen boklån från barnavdelningen är drygt hälften av den totala utlåningen. Barnavdelningens personal arbetar tillsammans med olika förmedlargrupper; BVC personal, pedagoger, kulturombud m fl för att på så sätt höja kompetensen i dessa grupper som i sin tur möter barnen och ska vara ett led i läs- och språkutvecklingen samt stimulera till nöjesläsning. Biblioteket bedriver olika former av programverksamhet och aktiviteter som sagostunder, tävlingar, Sommarlovsboken, BarnKul och filmvisningar.

4.1.2 Biblioteket för unga vuxna

Vallentuna bibliotek har idag ingen ”utmärkt” plats för unga vuxna vilket leder till att de lätt känner sig hemlösa – de hör inte hemma varken på barnavdelningen eller på vuxenavdelningen. Biblioteket bedriver inte heller några riktade aktiviteter mot målgruppen, vilket vore önskvärt med tanke på att det är en åldersgrupp som inte alltid känner sig så bekväm i biblioteksmiljön och därför inte heller söker sig dit. Biblioteket har däremot när det gäller mediebeståndet strävat efter att erbjuda det som unga vuxna ofta efterfrågar; Manga, fantasy, CD-musik och tidskrifter.

4.1.3 Biblioteket för vuxna

Grunden i biblioteksverksamheten är att ge vägledning, lästips och inspiration samt ge information och handledning i informationssökning. Utöver den traditionella utlåningen av böcker och andra medier används biblioteket för tidnings- och tidskriftsläsning, sökningar efter information i databaser och på Internet. Bibliotekets material används också av släktforskare (t ex databasen Genline) och de som är hembygdsintresserade (t ex Vallentunasamlingen). Vuxenverksamheten är stark på huvudbiblioteket men är mycket lite efterfrågad på filialerna, med undantag av Karbyfilialen.

4.1.4 Biblioteket för äldre och personer med funktionsnedsättning

Den uppsökande verksamheten riktar sig till äldre och personer med funktionsnedsättning som inte kan komma till biblioteket själva eller har svårt att läsa en ”vanlig” bok. Äldreboenden får regelbundna besök från biblioteket. Under besöken bjuds det på högläsning och boktips, samtal om gamla och nya traditioner, olika teman och aktuella händelser. På Väsbygården finns en bokdeposition där böckerna byts ut kontinuerligt. Biblioteket har också ansvar för Boken kommer-verksamheten och taltidningen Norrortsbandet. Boken kommer-verksamheten riktar sig till personer som av någon anledning själva inte kan låna med sig böcker hem utan de får i stället böckerna hemlevererade. Omfattningen på Boken kommer-verksamheten motsvarar dock inte de verkliga behoven som finns. Statistiskt sett borde biblioteket ge denna service till dubbelt så många personer som i dagsläget. Biblioteket deltar i samarbetsprojektet ”Läskraft” tillsammans med socialförvaltningen och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet ska inspirera frivilliga till högläsning för personer med demens. Kultur- och läsombud samt vård- och omsorgspersonal är mycket viktiga ambassadörer i arbetet att föra ut kultur och höja livskvalitén för respektive målgrupper. De fungerar som en viktig länk mellan biblioteket och de som önskar biblioteksservice i olika form.

4.1.5 Biblioteket för det livslånga lärandet

Under hela livet befinner sig alla mer eller mindre i ett livslångt lärande. Allt ifrån den obligatoriska grundskolan till fortsatta bundna studiegångar på olika nivåer. Men i det livslånga lärandet ingår också det frivilliga lärandet, ibland kanske i form av en studiecirkel vid ett studieförbund. Ibland kanske ett studerande och inlärande på helt egen hand, kan vara att man t ex vill lära sig om barnets olika utvecklingsstadier, hur man gjuter en trappa eller hur man reparerar en murken fönsterkarm. Detta ställer stora krav på biblioteket både vad det gäller bredden i mediebeståndet och personalens kompetens. Personalen har under årens lopp mer och mer fått arbeta med vägledning och handledning, både när det gäller i sökandet av information i

böcker och på internet. Bibliotekets studieverkstad med datorer används av arbetssökande och studerande på olika nivåer. Eftersom alla besökare inte är datorvana, men vill lära sig, så får bibliotekspersonalen arbeta mycket med it handledning på olika nivåer. Fler och fler vuxenstuderande studerar numera också på distans, detta har lett till att biblioteket allt oftare får fungera som tentamenslokal och personalen har därmed fått ytterligare en viktig arbetsuppgift i det livslånga lärandet.

4.1.6 Biblioteket för mångspråkiga

I Vallentuna finns ett tjugotal språkgrupper representerade. Folkbiblioteket erbjuder böcker på olika språk som efterfrågas, de större språken köps in till det egna beståndet medan de mindre efterfrågade språken lånas in som depositioner från Internationella biblioteket. Biblioteket har också ett mindre antal utländska tidningar/tidskrifter, förutom de som finns som nätupplagor på internet. För de som behöver stöd i att lära sig svenska finns det språkkurser och böcker på lätt svenska. Modersmålens dag är en aktivitet som görs i samarbete mellan folkbiblioteket och modersmålslärarna och deras elever. Aktiviteten äger rum en gång per år och är ett bra sätt att sprida kunskap om den mångspråkighet och mångkultur som finns i Vallentuna.

4.1.7 Det digitala 24:7-biblioteket

Det virtuella biblioteket erbjuder många tjänster dygnet runt genom webben. Genom det virtuella biblioteket kan brukarna kontrollera lånestatus, förlänga lånetiden och beställa önskade medier samt lämna inköpsförslag. Dessutom är vissa databaser tillgängliga och det finns möjlighet till att ladda ner både böcker, språkkurser och musik var du än befinner dig i världen. Användandet av e-tjänsterna ökar för varje år, exempelvis så har antalet mediebeställningar på webben ökat med 33% under 2009 jämfört med 2008. Därför är det av största vikt att det virtuella biblioteket ständigt utvecklas och hålls levande, för att motsvara brukarnas behov, precis som det fysiska biblioteket. Den kommande bibliotekswebbportalen kommer leda till en ökad tillgänglighet och interaktivitet.

4.2 Grundskolebibliotek

Skolbiblioteken är en del i det pedagogiska arbetet samt i arbetet med att stimulera barnens läs- och språkutveckling. Biblioteket är också en viktig källa för informationssökning och lässtimulans. I Vallentuna finns tio kommunala grundskolor och två friskolor. En kartläggning av kommunens skolbibliotek visar att det är stora skillnader när det gäller t ex mediebestånd, medianslag och bemanning.

Medier per elev i snitt Medieanslag i kr per elev Lägsta värde Medianvärde Högsta värde

Kommun genomsnitt Riks genomsnitt

7 8 15 39 54 78 15 34 21 116 Bemanningtimmar per vecka 0 9 28 10 20

(exkl gymnasiet och friskolor. Riksgenomsnittet kommer från kulturrådets rapport.)

Två bibliotek är integrerade med folkbiblioteket och har utbildade bibliotekarier från folkbiblioteket. Övriga skolor har lärare eller assistentpersonal som bemannar biblioteken några timmar per vecka. Skolorna använder i hög grad folkbiblioteket, både det fysiska och digitala, för att förstärka sina egna bibliotek och göra biblioteket till en del av den pedagogiska verksamheten. Varje enskild skolenhet ansvarar för sin egen biblioteksverksamhet och är en del av elevernas lärmiljö, men det finns ingen samordning eller samsyn mellan de enskilda skolbiblioteksverksamheterna.

4.3 Gymnasiebibliotek

Vallentuna gymnasium har ett bibliotek i en särskild bibliotekslokal. Gymnasiebiblioteket sköts av en fackutbildad bibliotekarie. Gymnasiebibliotekets målgrupper är gymnasiets elever och lärare. Gymnasiebiblioteket håller öppet större delen av skoldagen och bibliotekets mediekatalog är tillgänglig på internet. Folkbiblioteket och gymnasiebiblioteket har ett gemensamt biblioteksdatasystem, Book-IT. Förhållandet mellan parterna regleras genom avtal. I viktiga frågor om mediekatalogen skall gymnasiebibliotek och kommunbibliotek samråda. Gymnasiebiblioteket betalar sin del av kostnaden för server och licenser. Vid sidan av traditionell skolbiblioteksverksamhet sköter gymnasiebiblioteket även skolans utlån av läroböcker. Gymnasiebiblioteket ansvarar för utvecklingen av sitt eget mediebestånd. Vid gymnasiet sker utbildningen till stor del i form av temaläsning. För att utveckla mediebeståndet väljer gymnasiebiblioteket de informationsresurser och biblioteksmedier som bäst stödjer temaläsningen. Gymnasiebibliotekets utbud skall präglas av relevans, aktualitet och mångsidighet. Biblioteket skall välja medier som passar de olika programmens inriktning och biblioteksanvändare på olika nivåer. Eleverna ska tillämpa ett undersökande arbetssätt som innebär att de ska lära sig att söka, lokalisera, kritiskt granska och sovra bland information. Bibliotekarien skall

aktivt förmedla kunskap om olika slags informationskällor, sökstrategier och vara ett pedagogiskt stöd i det arbetet. Eleverna skall ha möjlighet till inflytande på biblioteksverksamheten. Modellen med elevstyrt biblioteksråd har tidigare prövats vid skolan, men formerna för inflytandet kan ändras i framtiden.

5. Kvalitetsgarantier och målgruppsinriktade åtaganden

För de olika biblioteksverksamheterna och bibliotekstyperna i Vallentuna kommun finns det specifika garantier och åtaganden framtagna och beslutade i respektive facknämnd. Detta för att garantera och säkerställa en god biblioteksverksamhet inom och mellan förvaltningarna. En verksamhet som drivs och utvecklas dels i den egna förvaltningen och dels tillsammans med andra förvaltningar.

6. Utvecklingsområden 6.1

Vallentunas nya huvudbibliotek

Vallentunas nya huvudbibliotek kommer att vara klart för invigning hösten 2012. Det blir ett levande hus fyllt med böcker och andra media, olika skapande aktiviteter, platser för studier och eftertanke och möjligheter för olika former av möten. Biblioteket kommer att erbjuda bra, funktionella och inbjudande rum samt olika verksamheter för barn och unga. Biblioteket kommer att ha öppet veckans alla sju dagar. Kulturtorget med tidningar, tidskrifter, nedladdningsstationer och datorer m m kommer öppna tidigare på morgonen innan själva biblioteket öppnar – allt för att öka tillgängligheten och få en levande mötesplats i Vallentuna.

6.2 Filialerna och biblioteksstrukturen

Filialen i Lindholmen omstruktureras till skolbibliotek Filialen i Kårsta omstruktureras till skolbibliotek, ev kompletterat med en mindre vuxenavdelning tillgänglig med självbetjäning Karby stärker och utvecklar sina verksamhetsformer Ny kommunbiblioteksfilial ev samordnad med skolbiblioteket i Bällstaberg utreds De samordnade folk- och skolbibliotekens organisation utreds

Små filialer med avlägset eller ”isolerat” läge, med mycket begränsade mediebestånd och mycket begränsat öppethållande har ingen attraktionskraft på kommun invånarna. Detta är något som tydligt syns när man studerar utlånings- och besökstrenden under flera års tid tillbaka. Ett problem som Vallentuna och många andra kommuner brottas med. Filialen i Lindholmen fungerar idag endast som ett barnbibliotek och används huvudsakligen som skolbibliotek. Skolan bör därför överta huvudmannaskapet för biblioteket och i och med det enbart fungera som skolbibliotek. Filialen i Kårsta används av en del vuxna besökare men också den används huvudsakligen som barn- och ungdomsbibliotek och då i synnerhet som skolbibliotek. Även vid Kårsta sjunker antalet utlån och besök. Därför bör även detta bibliotek få skolan som huvudman och därmed bli ett skolbibliotek som kompletteras med ett mindre men mer attraktivt mediebestånd för vuxna . För att tillgodose de vuxnas behov i Kårsta av böcker och bibliotek som mötesplats föreslås att biblioteket blir mer tillgängligt med ett självbetjäningssystem – så att vuxna, ensamma eller tillsammans med barn, kan besöka biblioteket på förtroendebasis. Med hjälp av tekniska lösningar som idag används bl a i Skåne och vid flera danska småbibliotek kan biblioteket i princip göras tillgängligt större delen av dygnet för kommuninvånarna. Invånarna kan då på egen hand använda biblioteket som bibliotek men även som en lokal träffpunkt för olika föreningsaktiviteter vilket idag saknas i Kårsta. Vid vissa tider är biblioteket bemannat av personal från folkbiblioteket för att erbjuda hjälp och för att ha en översyn av lokal och medier för vuxna. Filialen i Karby, som ligger i lite av en knutpunkt och som mer fungerar som ett traditionellt familjebibliotek/mötesplats bör stärkas i sin roll som filial och utveckla sina verksamhetsformer. Karbybiblioteket har under flera års tid ökat antalet besök och utlån. För Bällstabergsområdet, ett område med stor inflyttning, bör möjligheterna för ett filialbibliotek undersökas. I området bor det idag runt 10 000 invånare och år 2018 beräknas här bo drygt 12 000 invånare vilket är ett mycket bra befolkningsunderlag för en biblioteksfilial. En ev integrering med skolbiblioteket i Bällstabergsskolan ligger då nära till hands om ingen annan bättre lokallösning hittas.

6.2.1 Skolbiblioteken

Skolbiblioteken är en del av skolans utvecklings- och kvalitetsarbete De samordnade folk- och skolbibliotekens organisation utreds Skolbiblioteken bör ges möjligheter till utveckling, för att bättre kunna fungera som ett bra pedagogiskt stöd för eleverna och lärarna i det pedagogiska arbetet. Biblioteken har bra digitala verktyg och arbetar mer interaktivt genom det virtuella biblioteket.

Skolbiblioteksansvariga arbetar i nätverk tillsammans med folkbibliotekets barnbibliotekarier. Skolbiblioteken kan på sikt ingå i ett gemensamt datanätverk för att kunna stötta varandra och därmed uppnå synergieffekter. Datanätverket bör ha kopplingar till folkbiblioteket för att därigenom på ett smidigt sätt kunna tillgodogöra sig folkbibliotekets kunskapsbank. Ett första steg i detta samarbete är pilotprojektet vid Ekebyskolan med datasystemet FreeLib som har vissa kopplingar till folkbibliotekets datasystem och den framtida interaktiva digitala webbportalen.

6.3 Mobil biblioteksverksamhet

Mobil biblioteksverksamhet utreds vidare Vallentuna kommun är till stor del en glesbygdskommun. Kommunen har tre mycket små biblioteksfilialer som bara kan erbjuda mycket begränsad service under ett fåtal timmar i veckan. Biblioteksnätet skulle därför behöva kompletteras med en mindre bokbuss. En större del av glesbygdens invånare kan då få ta del av biblioteksverksamheten. Servicen mot förskolor och äldreboenden samt Boken kommer låntagare skulle också kunna förbättras radikalt med en mobil verksamhet. En bokbuss är också mycket lämplig att använda runt om i kommunen vid olika evenemang. Under sommartid skulle den kunna fungera som en filial vid t ex Kvarnbadet, för att då fånga upp nya målgrupper som kanske inte annars besöker ett bibliotek.

6.4 Nya tekniken

Det nya huvudbiblioteket kommer att var utrustat med den senaste tekniken i form av datateknik, utlåningsautomater, återlämningsrobot, digitala informationstavlor, teknik för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, nedladdningsstationer för olika medietyper och trådlöst nätverk för besökarna. Filialerna, beroende på hur filialstrukturen blir, kommer också att behöva uppgradera sin tekniska utrustning med utlåningsautomater och direktkopplad besökartelefon till huvudbibliotek för att öka servicenivån. Det virtuella 24:7-biblioteket ska utvecklas och bli en mer levande och interaktiv sida bl a genom en ny biblioteksportal på webben.

6.5 Marknadsföring

Biblioteket ska utvecklas som varumärke, d v s det förtroende och anseende biblioteket har hos Vallentunaborna. Biblioteket ska utveckla funktionen som mötesplats genom intensifiering av kontakter med bl a föreningsliv och studieförbund. Biblioteken hörs redan i dag i Vallentuna lokalradio och syns i

lokalpressen – två viktiga kanaler att fortsätta ett utvecklingssamarbete med. Biblioteket bör också använda föreningslivet mer som informationskanal och erbjuda sina tjänster till föreningslivet. Vallentuna Biblioteks Vänförening är en mycket viktig del i marknadsföringsarbetet, ett samarbete som förhoppningsvis fortsätter. Samarbetet med Vallentuna centrumförening bör utvecklas. Bibliotekens nya webbportal blir också en allt viktigare kanal för marknadsföring.

7. Bibliotek Vallentuna 2015

Biblioteken i Vallentuna ska ha de modernaste och mest intressanta biblioteken i nordöstra Storstockholm. Biblioteken ska ha ett brett, allsidigt och intressant mediebestånd i olika former. Ett mediebestånd som känns bekant för våra trogna besökare men också ett bestånd som lockar till sig nya grupper av besökare. Biblioteken ska ha en mycket hög tillgänglighet, både när det gäller det fysiska biblioteket och det virtuella biblioteket. Biblioteket fyller en mycket viktig roll i ett demokratiskt samhälle. De ska vara en mötesplats för tankar och åsikter mellan biblioteksbesökare samt mellan boken och besökaren. Biblioteket ska ha något för alla i livets olika skeden, allt från något till småbarnet som tränar sin språkutveckling med rim och ramsor, vidare genom det livslånga lärandet fram tills man på ålderns höst kanske behöver få vardagsstimulans med specialmedier för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Biblioteket i Vallentuna kulturhus erbjuder något för den ”traditionella” biblioteksbesökaren men uppmuntrar också till och underlättar för det egna skapandet. Biblioteket har genom olika aktiviteter återupptäckts av ungdomar, som alltmer besöker biblioteken och ser biblioteken som en naturlig mötesplats. Biblioteket erbjuder t ex skrivarverkstäder, haikudiktning, poesicirklar, låtskrivarverkstäder med framföranden på de öppna scenerna och i kulturrummet. Kårstabiblioteket har fått en ny kostym, med ökad tillgänglighet – allt för att brukarna ska få ut så mycket som möjligt av verksamheten. Biblioteket är tillgängligt genom ett självbetjäningssystem under de tider som det inte är bemannat av bibliotekspersonal. Biblioteket används nu på egen hand av olika föreningar från området för olika träffar och aktiviteter. Biblioteket har blivit en ny viktig och livaktig mötesplats för Kårstaborna. Under självservicetiden klarar besökaren sig helt själv. Vid vissa tider är biblioteket bemannat av personal från folkbiblioteket för att erbjuda hjälp och för att ha en översyn av bl a lokal och medier för vuxna. Bällstabergsområdet som är under kraftig förtätning har fått en biblioteksfilial för att möta det ökade behovet bland områdets många barnfamiljer. Biblioteket är samordnat med skolbiblioteket för att på så sätt utnyttja lokal och mediebestånd på bästa sätt. Bällstabergsområdet och dess invånare har fått en ny mötesplats.

Vallentuna har nu en mindre bokbuss som ger de boende i glesbygden, förskolor, skolor, äldre och äldreboenden en kraftigt förbättrad biblioteksservice. Bokbussen dyker dessutom upp ute i kommunen i samband med olika händelser och vid badplatser under sommaren – allt för att på ett inbjudande sätt nå ut till nya grupper. Skol- och gymnasiebiblioteken är föregångare med utbildad bibliotekspersonal och hög tillgänglighet under skoldagen. Vallentunas skol- och gymnasiebibliotek är de mest intressanta och innovativa i nordöstra Storstockholm. Skolbiblioteken har blivit ett nav i skolverksamheten och ett pedagogiskt stöd både för elever och lärare. Skolbiblioteken har de senaste digitala verktygen och är anslutna i ett gemensamt, mer interaktivt datasystem som har kopplingar till folkbibliotekets datasystem för att uppnå synergieffekter. Huvudman för skol- och gymnasiebiblioteken är barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden. För att säkra verksamhetens kvalité bedrivs verksamheten i nära samarbete mellan skolbiblioteken och i samarbete med folkbiblioteket. Verksamheten samordnas och utvecklas genom ett gemensamt biblioteksråd, där kulturförvaltningen är sammankallande. Äldrevården och omsorgen får depositioner av media i olika former utifrån brukarnas behov. Biblioteket erbjuder regelbundet högläsnings- och berättarstunder för de boende. Boende vid olika gruppboende besöker biblioteket för berättarstunder och bokinformation. Personalen vid vård- och omsorgsboenden erbjuds informationsträffar som kompletteras med informationsutskick om t ex nya lättlästa böcker, inlästa böcker och taktila böcker. För att säkerställa biblioteksverksamheten vid olika enheter, inom barn och ungdom samt vård och omsorg, finns det tecknade avtal mellan berörda förvaltningar och kulturförvaltningen.

8. Utvärdering och revidering av biblioteksplanen

Utifrån biblioteksplanen, kulturnämndens verksamhetsplan och kommunplanen upprättas årliga verksamhetsplaner. Uppföljning av brukarnas synpunkter sker genom kundundersökningar samt genom synpunktsblanketter. Uppföljning och revidering av biblioteksplanen ska ske vart fjärde år.

9. Styrdokument

Biblioteksplanen bygger på

fem

dokument som är vägledande inom området, nämligen Unescos folkbiblioteksmanifest, Unescos skolbiblioteksmanifest, Bibliotekslagen och Skollagen. Biblioteksplanen utgår vidare från kulturnämndens verksamhetsplan och Regionbibliotekets strukturutredning.

I både Unescos folkbiblioteksmanifest och i Bibliotekslagen slås fast att folkbiblioteket vänder sig till alla kommunens invånare, samt att biblioteken har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar, invandrare samt människor med olika funktionshandikapp. Det ska vara avgiftsfritt att låna

litteratur

9.1 Unescos folkbiblioteksmanifest

Unescos folkbiblioteksmanifest (bil 1) publicerades första gången 1949. En tredje version av manifestet godkändes av Unesco 1994. Manifestet är en deklaration, en rekommendation, att verka för en viss utveckling inom folkbiblioteken och främja en samsyn på folkbiblioteksväsendet både nationellt och internationellt. Den grundläggande synen på folkbibliotekets uppgifter är att ”verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur”, samt att verksamheten i princip ska vara avgiftsfri.

9.2 Unescos skolbiblioteksmanifest

I Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 (bil 2), poängteras skolbibliotekets viktiga del i en långsiktig utbildningsstrategi samt att biblioteken ska ha tillräckliga anslag för utbildad personal och material.

9.3 Bibliotekslagen

I Bibliotekslagen (bil 3), som trädde i kraft 1997, fastställdes folkbibliotekets kärnverksamhet:

” till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning, samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek”.

För skolbiblioteken sägs att:

”inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen”.

9.4 Skollagen

I den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2010-08-01 och som ska tillämpas från 2011-07-01 skrivs följande om skolbiblioteksverksamhet

35 §

För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

36 §

Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

9.5 Kulturnämndens uppgift

Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen leda biblioteks- och annan kommunal kulturverksamhet erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv svara för kommunens konstinköp samt ansvara för konstnärlig utsmyckning bedriva kulturskolverksamhet

2012-2015

KULTURFÖRVALTNINGEN

Biblioteksplan

Kvalitetsgarantier och åtaganden

BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-03-16

Titel

Författare

Innehåll

1. Kvalitetsgarantier för biblioteksverksamheterna i Vallentuna .................................................................................................... 2

1.1 Folkbibliotek ...................................................................................... 2

1.1.1 Grundval ................................................................................................ 2 1.1.2 Kvalitet – Bemötande – Medarbetare .................................................... 2 1.1.3 Tillgänglighet – fysiskt och virtuellt ...................................................... 2

1.2 Grundskole- och gymnasiebibliotek ...................................................... 3

1.2.1 Grundval ................................................................................................ 3 1.2.2 Kvalitet – Tillgänglighet ........................................................................ 3

2. Målgruppsinriktade åtaganden ................................................ 4

2.1 Folkbibliotek ...................................................................................... 4

2.1.1 Biblioteket för barn – unga – unga vuxna .............................................. 4 2.1.2 Biblioteket för grundskolebiblioteken .................................................... 4 2.1.3 Biblioteket för gymnasiebiblioteket ....................................................... 4

2.1.4 Biblioteket för vuxna ............................................................................. 5 2.1.5 Biblioteket för de äldre och personer med funktionsnedsättning .......... 5

2.1.6 Biblioteket för det livslånga lärandet ..................................................... 6 2.1.7 Biblioteket för mångspråkiga ................................................................ 6

2.2 Grundskolebiblioteken och gymnasiebiblioteket ..................................... 6

1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna 1.1

Folkbibliotek

1.1.1 Grundval

Biblioteken ska erbjuda ett brett och rikt utbud av litteratur och andra medier i olika fysiska och elektroniska former Bibliotekens grundtjänster ska vara avgiftsfria Biblioteken ska vara garant för medborgarnas fria tillgång till all slags samhällsinformation, utan politisk, religiös, kommersiell eller annan påtryckning Biblioteken ska ta avstånd från media som innehåller åsikter som är kränkande, rasistiska, underblåser främlingsfientlighet, spekulerar i våld och fördomar eller strider mot de mänskliga rättigheterna.

1.1.2 Kvalitet – Bemötande – Medarbetare

Biblioteksverksamheten ska präglas av professionalism och hög kvalitet – både i det fysiska och virtuella rummet. I mötet mellan boken/informationen å ena sidan och besökaren å andra sidan, är bibliotekets medarbetare nyckelpersoner. Det är personalen som borgar för kvaliteten i mötet. All verksamhet ska bygga på hög kompetens hos personalen, arbetsglädje och serviceanda Verksamheten ska genomsyras av en positiv människosyn, respekt och lyhördhet Personalens kompetens ska tillvaratas väl Biblioteket ska ha hög kvalitet på telefon- och mejlservicen med god intern tillgänglighet Bibliotekets besökare är välkomna med synpunkter på verksamheten och biblioteket ska beakta dessa Rutiner för synpunktshantering ska finnas All personal ska ha kunskap om vad tillgänglighet innebär såväl i teori som i praktik. Undervisning ska ges i hantering av tekniska hjälpmedel Biblioteket ska ha en årlig plan för medarbetarnas kompetensutveckling

1.1.3 Tillgänglighet – fysiskt och virtuellt

Biblioteken ska vara tillgängliga för alla oavsett bakgrund och/eller eventuell funktionsnedsättning och ge fri och jämlik tillgång till information och upplevelser samt väcka nyfikenhet, läslust och engagemang. Bibliotekets webbsida – det virtuella 24:7-biblioteket – ska erbjuda besökarna nya möjligheter i form av ökad dialog och delaktighet. 2

Bibliotekens öppethållande ska vara generöst och anpassat till besökarnas behov. Funktionen som offentlig mötesplats ska förstärkas och utvecklas Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt invandrare och andra minoriteter. Personer, som själva av olika skäl har svårt att ta del av bibliotekets utbud, ska erbjudas speciella tjänster i form av t ex Boken kommer-verksamhet, bokdepositioner och utskick av talböcker Det virtuella biblioteket ska vara öppet dygnet runt och vara lätt att orientera sig i, även för den ovane besökaren. Det virtuella biblioteket ska uppfylla de senaste tillgänglighetskraven. Det virtuella biblioteket ska ses som en virtuell biblioteksfilial. Filialen ska fungera som en interaktiv mötesplats mellan besökare samt mellan besökare och personal.

1.2 Grundskole- och gymnasiebibliotek

1.2.1 Grundval

Biblioteken ska erbjuda litteratur och andra medier i olika fysiska och elektroniska former, som stöd för det pedagogiska arbetet och i arbetet med att väcka läslust Bibliotekens grundtjänster ska vara avgiftsfria Biblioteken ska vara garant för elevernas fria tillgång till all slags samhällsinformation, utan politisk, religiös, kommersiell eller annan påtryckning Biblioteken ska ta avstånd från media som innehåller åsikter som är kränkande, rasistiska eller spekulerar i våld. Biblioteken kan ses som en pedagogisk resurs för att skolans och elevernas kunskapsmål ska uppnås

1.2.2 Kvalitet – Tillgänglighet

Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt elever med funktionsnedsättning samt invandrare och andra minoriteter. Biblioteksverksamheten ska stimulera till en god läs- och skrivutveckling samt stimulera läsintresset. 3

2. Målgruppsinriktade åtaganden 2.1

Folkbibliotek

2.1.1 Biblioteket för barn – unga – unga vuxna

Språkutveckling och läsvanor grundläggs när barnen är små. Boken utvecklar språk och ordförråd, stimulerar fantasin och ger barnen övning i förmågan att känna empati. Boken ger barnen del i kulturarvet, med gemensamma läsupplevelser och gemensamma referensramar. Biblioteken ska tillhandahålla ett brett utbud av barn- och ungdomslitteratur BVCs grupper för nyblivna föräldrar ska bjudas in till biblioteket Barn från 4 år inbjuds till gemensamma sagostunder Alla 4-åringar får en bokgåva och föräldrarna får en visning av barnavdelningen. Samarbete med BVC Förskolor får hjälp med att temaboklådor Alla 6-årsgrupper bjuds in till biblioteksbesök för biblioteksinformation och sagostund Skolår 1-5 inbjuds till biblioteksvisningar med bokprat Biblioteket ska erbjuda olika verksamheter och aktiviteter anpassade för olika åldrar, behov och intressen som t ex babybokprat, rim och ramsor, läxhjälp, skrivarcirklar och Manga-verkstäder Biblioteket skickar nyhetsbrev via e-post till förskolorna

2.1.2 Biblioteket för grundskolebiblioteken

Barnbibliotekarien innehar en nyckelposition mot grundskolorna och grundskolebiblioteken. Barnbibliotekarien är sammankallande i nätverket som består av barnbibliotekarier från folkbiblioteket och biblioteksansvariga/läsombud/kulturombud i skolorna. Barnbibliotekarien fungerar som konsultstöd mot skolbiblioteken. Biblioteket skickar nyhetsbrev via e-post till skolorna Biblioteket ansöker om statligt litteraturstöd tillsammans med skolorna för speciella satsningar Biblioteket samarbetar med Ekebyskolan kring datasystemet FreeLib som delvis hänger ihop med Book-IT. Skolorna erbjuds att teckna avtal kring och köpa bibliotekstjänster från folkbiblioteket för att kunna förbättra, utveckla och/eller driva sin skolbiblioteksverksamhet.

2.1.3 Biblioteket för gymnasiebiblioteket

Folkbiblioteket och gymnasiebiblioteket samarbetar kring datasystemet Book-IT. Detta innebär att biblioteken samarbetar kring mediekatalog och låntagarregister. Gymnasiebiblioteket betalar sin del servern och licenser. Biblioteken samarbetar kring det virtuella 24:7-biblioteket på webben Biblioteken samarbetar kring mediebestånden på de olika hemspråken 4

2.1.4 Biblioteket för vuxna

Vuxna biblioteksbesökare har många olika önskemål och behov. Övergripande målsättningar är att: Tillhandahålla olika typer av medier och att vara lyhörd för låntagarnas behov och önskemål Erbjuda fjärrlåneservice alternativt köpa in det efterfrågade mediet om det inte finns i det egna beståndet Erbjuda kvalificerad informationssökning och vägledning Tillhandahålla datorer med lämpliga och aktuella programvaror för besökarna Samverka med studieförbund, föreningar m fl för att samarrangera program, utställningar, läsecirklar och andra sammankomster Biblioteket ska erbjuda olika verksamheter och aktiviteter anpassade för olika målgrupper, behov och önskemål som t ex språkkaféer, litteraturmöten, högläsning, skrivarverkstäder, handledning i släktforskning och korsordsträffar.

2.1.5 Biblioteket för äldre och personer med funktionsnedsättning

Biblioteksservice till äldre och personer med funktionsnedsättning ska utvecklas vidare. Biblioteket måste då också tänka på personer med annat modersmål än svenska. Ett utvidgat samarbete mellan biblioteket och socialförvaltningen är en förutsättning. Bibliotekets åtagande är att: Bedriva uppsökande verksamhet bl a i form av boken-kommer-service Göra besök på dagtid med högläsning och berättarstunder på äldreboenden Erbjuda utbildning för privatpersoner att bli ”Högläsare” – fortsättning på projektet ”Läskraft” Tillhandahålla storstilsböcker, talböcker, lättlästa böcker och taktila böcker Taltidningen Norrortsbandet för synskadade produceras gemensamt med Danderyds bibliotek Samla kulturombud och hemtjänstpersonal till gemensamma möten och utbildningar Utvidga biblioteksservicen för personer med funktionsnedsättning Vidta åtgärder för att göra den fysiska och virtuella miljön mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning Biblioteket ska erbjuda temakvällar och högläsningsstunder på kvällstid för grupp- och serviceboende Biblioteket ska erbjuda enkel biblioteksintroduktion för personer med funktionsnedsättning Undersöka vilka samarbeten och aktiviteter biblioteket skulle kunna erbjuda socialförvaltningens nystartade mötesplats Träffpunkten 5

2.1.6 Biblioteket för det livslånga lärandet

Biblioteket ska erbjuda en lugn, stimulerande och attraktiv studiemiljö Biblioteket ska erbjuda studielitteratur i första hand upp till KomVux-nivå, men även litteratur på högre nivå om den anses vara av intresse för en bredare publik Biblioteket ska erbjuda arbetsplatser med datorer uppkopplade mot Internet och innehållande aktuella programvaror Biblioteket ska erbjuda studiehandledning och kvalificerad informationsökning samt tjänsten ”Boka bibliotekarie” Distansstuderande ska erbjudas tentamensservice på biblioteket Biblioteket ska samverka med Kunskapscentrum Nordost, studieförbund och andra utbildningsarrangörer.

2.1.7 Biblioteket för mångspråkiga

Biblioteket ska köpa in medier på de mest gångbara och efterfrågade språken. Medier på mindre efterfrågade språkgrupper lånas in som depositioner från Internationella biblioteket Biblioteket ska erbjuda musik och tidningar/tidskrifter från olika kulturer och språkområden, antingen i fysisk eller virtuell form Biblioteket ska tillsammans med hemspråkslärarna och elever genomföra ”Modersmålens dag” Biblioteket ska erbjuda språkkurspaket i svenska språket och böcker på lätt svenska Biblioteket ska erbjuda språkkaféer Boken-kommer-service för personer med annat modersmål än svenska

2.2 Grundskolebiblioteken och gymnasiebiblioteket

I Vallentuna finns ca 4000 barn i grundskolan och ca 600 elever i gymnasieskolan. Skolbiblioteken ska fungera i ett pedagogiskt sammanhang samt stödja och främja de utbildningsmål som finns på skolorna och i läroplanen. En viktig roll för skolbiblioteket är också att främja barns och ungdomars lust att läsa samt språkutveckling.

”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Gäller såväl offentliga som enskilda huvudmän i skolväsendet.” (Skollagen 2 kap. 36§)

Medieutbudet (fysiskt och digitalt) ska vara anpassat till elevernas behov och skolans inriktning Skolbiblioteket ska erbjuda elever och lärare vägledning i informationssökning likaväl som en god läsmiljö Eleverna ska ha möjlighet till inflytande på biblioteksverksamheten 6