Transcript Tio pelare stöttar den dagliga verksamheten

förbättringsforum
Tarkett-koncernen genomför ett World Class Manufacturing-program
(WCM) och fabriken i Ronneby är pilotfabrik. Vid Förbättringsforums
forumträff på Tarkett i Ronneby 19 april kommer fokus att sättas på
erfarenheterna av WCM.
TE X T SVEN JANBRINK
Tio pelare stöttar
den dagliga
verksamheten
P
atric Olsson, platschef på Tarkett i Ronneby berättar att ett pilotprojekt startade i januari 2009.
– Under andra halvåret 2008 hade vi fått
kontakt med professor emeritus Hajime Yamashina som coachar oss i arbetet med
World Class Manufacturing. Det var en av
våra nyanställda divisionschefer som hade
jobbat med honom tidigare. Han frågade om
vi ville vara pilotfabrik för programmet i
Tarkett-koncernen och det ville vi naturligtvis. Vi ångrar det inte en sekund.
Innan man startade pilotprojektet fanns
det ett internt förbättringsprogram som
gick under namnet Tarkett Plus med några
basverktyg inom Lean, såsom 5S.
Det som skiljer ut WCM från andra förbättringsprogram är den systematiska uppbyggnaden av WCM. Här finns en struktur
med sju olika steg i tio pelare och specifika
Allt som sker i förbättringsarbetet på Tarkett i Ronneby visualiseras i ett WCM info center.
28
VERKSTÄDERNA 1 • 2012
mål för de sju stegen i varje enskild pelare.
Arbetet drivs genom de 10 pelarna som
stöttar den dagliga verksamheten i arbetet
att eliminera förluster. De 10 pelarna är:
Säkerhet,
Kostnadsanalys,
Fokuserade förbättringar,
Operatörsunderhåll,
Specialistunderhåll,
Kvalitetskontroll,
Kundservice & Logistik,
Utrustnings- & Produktveckling,
Personalutveckling och
Miljö.
Egen klubb
Det som skiljer ytterligare är coachningen
med Hajime Yamashina. Han har sin egen
World Class Manufacturing Association där
ett antal koncerner i världen ingår och där
han själv coachar och utbildar i verksamheterna.
Yamashina har coachat Fiat som för några
år sedan var ganska illa ute. Med WCM har
de utvecklat koncernen så att den står stadigt idag. Bland de företag han jobbat med
finns även Royal Mail och Volvo Powertrain
i Skövde.
– Yamashinas erfarenhet från Toyota och
sättet att köra WCM i Japan ger en särskild
styrka, säger Patric Olsson. Det ger oss en
lärdom som annars är svårt att få här.
Man stödjer och implementerar användandet av WCM-verktygen med hjälp av ett
centralt team (Tarkettgruppen) och ett lokalt P
Fakta
P team (Tarkett Ronneby). De som har mest erfarenhet och/eller kompetens inom respektive pelare genomför/coachar för att nå
framgångsrika projekt.
– Utbildningen av organisationen i WCM
sker från ett centralt team via de lokala Pelarteamen till den lokala organisationen,
samt genom expansion av ny kunskap mellan områden.
Förbättringsarbete och Lean innefattas i
WCM. WCM har också mycket starka analysoch prioriteringsverktyg utifrån största förluster och kostnader. Dessutom finns en bra
struktur och standard för hur helheten och
alla aspekter av verksamheten skall beaktas.
På Tarkett har man tillsatt en WCM-manager som bl a har till uppgift att koordinera arbetet mellan pelarna.
Det finns inga förbättringsgrupper på
Tarkett i Ronneby enligt den traditionella
tolkningen. Grupperna sammansätts efter
det behov som finns och typ av problem som
skall attackeras.
– Vi bedriver Kaizen på olika nivåer, allt
ifrån avancerade problemlösningar till dagliga förbättringar i den egna närmiljön, helt
och hållet beroende av komplexiteten på
problemet och möjligheten, berättar Patric
Olsson.
Prioritering
Allt kan ju inte genomföras på en gång. På
Tarkett i Ronneby använder man sig av olika
prioriteringsmatriser för säkerhetsrisker,
kvalitetsförluster och kostnader. Ställningstagande avseende vinst vs. kostnad görs för
de två sistnämnda områdena – inte för säkerhetsrisker.
Behovet av förbättringar identifieras med
hjälp av prioriteringsmatriserna. Resurser
tilldelas med avseende på kompetensbehov.
Där det finns avvikelser från standard i den
dagliga verksamheten som resulterar i förluster, ställs dessa mot de tidigare identifierade förlusterna så att de största attackeras.
– Utifrån en revision vi genomgick i november ifjol ligger vi på 46 poäng, allt enligt
den bedömningsgrund och poängskala som
följer med WCM, berättar Patric Olsson.
Bronsnivån ligger på 50 poäng och målsätt-
ningen är att vara där första halvåret 2012.
– Vi har uppnått en säkrare arbetsmiljö genom att
gå från ett reaktivt beteende till ett förebyggande.
Vi har etablerat en mer
Näst efter
förutsägbar produktion säkerheten har
med god kvalitet och produktivitetsframförallt en höjd kom- förbättringar
högsta prioritet,
petens och förståelse hos förklarar Patric
företagets medarbetare, Olsson. Tack
vare WCM kan vi
vilket sammantaget lett nå de tuffa mål
till betydande minskning vi har satt upp.
av förluster i verksamheten.
– Utöver att vi sätter säkerheten för våra
medarbetare som högsta prioritet är det produktivitetsförbättringar som vi är ute efter
för att förbättra konkurrenskraften och säkra långsiktigt överlevnad. Där når vi våra
mål mycket tack vare de verktyg och metoder som finns i WCM, sammanfattar Patric
Olsson. Vi har klarat 5-10 procents produktivitetsförbättring per år. N
Industrins nätverk
för ständiga förbättringar
Förbättringsforum är den tillverkande industrins nätverk inom området ständiga förbättringar. Avsikten är att vara ett fristående forum för ett systematiskt utbyte av idéer
och erfarenheter inom området. Forumet är
helt oberoende av externa finansiärer, organisationer, utbildnings- och konsultföretag.
Medlemskapet är kostnadsfritt.
Förbättringsforum drivs som ett samarbetsprojekt mellan Centrum för Arbetslivsutveckling, företaget Almlings Agenda och tidningen Verkstäderna.
Projektledare: Anders Gullander och
Gunilla Almling. Hemsida: www.forbattringsforum.se För information: [email protected]
Forumträffar
Erfarenhetsutbyten som genomförs direkt
på företag. Vi träffas på företag som kommit
långt eller på företag som precis har startat
förbättringsarbetet. Vi bjuder också in till seminarier kring aktuella teman. Forumträffarna arrangeras för medlemmar i Förbättrings-
Vad är WCM?
forum. Medlemskapet är gratis.
Datum kan komma att ändras. Aktuell in-
WCM eller World Class Manufacturing är
formation om datum och innehåll finns på
ett samlingsnamn för de mest effektiva
www.forbattringsforum.se
verktygen för att förbättra produktiviteten
i produktionen
Syftet med WCM är att:
• Frigöra resurser för att kunna satsa offensivt på tillväxt och utveckling
• Bli en bättre leverantör genom att öka produktionens flexibilitet och tillförlitlighet
• Öka trivseln genom att skapa en arbetsplats att vara stolt över
• Skapa engagemang genom att utnyttja
kreativiteten hos alla medarbetare
Vinter / vår 2012
Tarkett
Ronneby, 19 april
Kockums
Karlskrona, 5 maj
Sandvik
Sandviken, 24 maj
Inom WCM begreppet används alla delar
från Lean Manufacturing, Six Sigma, TPM
och Kaizen. Dessutom ingår IT-stöd för produktionsstyrning och övervakning, så kalllade MES-system (Manufacturing Execution System)
Hur får vi fart på
förbättringsarbetet?
Företagsanpassat
seminarium
Hur får vi med alla på tåget för ett effektivt
förbättringsarbete. Hur startar vi bäst upp
Hajime Yamashina
förändringen. Var finns flaskhalsarna om det
inte fungerar som det är tänkt. Genom en
Hajime Yamashina, född 1943, är disputerad
speciell processorienterad analysmodell vas-
och professor vid universitetet i Kyoto. Äm-
kas alla faktorer fram som på olika sätt på-
nesområdet är Precision Engineering. Han
verkar förbättringsarbetet på det egna fö-
är en internationell auktoritet inom metodik
retaget. Resultatet innebär svart på vitt vad
i produktutveckling, produktionsteknik och
som är viktigast att ta tag i. Seminariet inne-
logistik. I slutet av 70-talet var Yamashina
bär en effektiv del i förankringen. Samla hela
en av pionjärerna vid införandet av just-in-ti-
eller delar av personalen.
me, processförbättringar och korta omställAllt kan ju inte genomföras på en gång. På
Tarkett i Ronneby använder man sig av olika
prioriteringsmatriser för säkerhetsrisker, kvalitetsförluster och kostnader.
30
VERKSTÄDERNA 1 • 2012
ningstider vid svenska företag. Han har haft
För mer information: kontakta någon
uppdrag vid KTH.
av projektledarna.